365 Fysträning för hundar: Ett vinnande koncept

Tack

INLEDNING

Konkurrensen inom hundsporten blir tuffare och tuffare för varje dag som går. Nya hundsporter presenteras varje år, och vem vill inte vara med och vinna? Många hundägare glömmer bort grunden till all hundsport, oavsett vilken det är, nämligen rörelse. Musklerna skapar denna rörelse, oavsett ras, ålder eller kön. Vi kommer att börja med att titta på den biologiska grunden för att muskeln ska kunna fungera. Olika hundsporter ställer givetvis olika krav på muskelkraft, effekt, precision och uthållighet. Hundens muskler är väldigt anpassningsbara, men bara de muskler som används/tränas påverkas, vilket gör effekten på träningen specifik.

Musklerna utför, cirkulationssystemet underhåller och nervsystemet styr. Det är så hundens kropp ska fungera. Vi kan inte få hunden att bara aktivera en enda muskel, utan vi måste lära hunden att utföra en rörelse där fler muskler samarbetar och där kraften regleras i förhållande tillvarandra. Det är nervsystemet som reglerar kraften i musklerna och på så sätt i hela hundens rörelse. I vissa hundsporter är rörelsen förhållandevis enkel, men muskelkraften större, och nervsystemet aktiverar och styr fler antal muskler. Oavsett vilken muskel eller hur många muskler som ska aktiveras, så kommer det att ske en mängd olika processer i muskelcellerna. Inne i muskelcellen kommer kemiska ämnen att förflyttas, omvandlingar av olika ämnen kommer att ske och energiomsättningen att öka.

Den arbetande muskeln får sin energi genom näringsämnena i födan. Detta kan ske genom att dessa spjälkas till mindre delar eller genom förbränning där processen kräver syre och bildar koldioxid och vatten. Oavsett om det sker en förbränning eller en spjälkning i muskelcellen, så kommer olika ämnen att förflyttas och påverka miljön inne i cellen och utanför. Andra processer aktiveras för att motverka dessa förändringar så att ämnena ska kunna återskapas igen. De ämnen som inte återskapas måste transporteras ut ur cellen eller så måste andra ämnen tillföras för att kunna återskapa ämnena igen. Detta sker med hjälp av blodet som pumpas genom musklerna. Cirkulationssystemet underhåller på så sätt miljön i kroppen. Blodet transporterar bort koldioxid och tar upp syre i lungorna, tar upp näringsämnen från tarm och lever och reglerar även temperaturen.

För att en rörelse ska kunna ske, krävs inte bara en fungerande muskel, utan också en intakt innervation (nervförsörjning) i både det centrala nervsystemet och de enskilda motoriska enheterna. Nervsystemet styr och koordinerar cirkulationssystemet och musklerna. Det är allts inte bara konditionsträningsresultaten som räknas.

Det är min förhoppning att denna bok ska väcka intresse för den fysiska aktiviteten tillsammans med hunden. Tanken är att nybörjare, flitiga tävlingsekipage och yrkesaktiva hundmänniskor ska finna något av intresse i boken.

Boken inleds med ett kapitel som handlar om grundläggande fysiologi. Kapitlet ger dig en på ett enkelt och lättbegripligt sätt grundkunskaper som du behöver för att få ut maximalt av den fysiska träningen tillsammans med din hund.

Därefter följer ett kapitel om träningsfysiologi som förklarar effekterna av den fysiska träningen och vad som påverkar hundens prestation. I de följande kapitlen får du reda på hur du kan lägga upp träningsprogram och mäta hundens träningsresultat. Vi kommer även att göra en djupdykning i löpbandsträning och pulsträning på hundar. I slutet av boken kommer jag att presentera olika träningsmetoder och ett helt nytt sätt att tidseffektivt träna hunden genom cirkelträning.

Jag hoppas att du får stor nytta och glädje av boken.

Hör gärna av dig med frågor eller synpunkter.

Kontaktuppgifter finns på www.agardhshundsport.se

GRUNDLÄGGANDE FYSIOLOGI

MUSKLER

Hundar är skapta för att röra på sig. Aktiva rörelser förutsätter ett samspel mellan en rad olika faktorer, där muskelstyrka, snabbhet, uthållighet, rörlighet och koordination är viktiga ingredienser. Musklerna är rörelseapparatens verkställande organ och fäster i skelettet för att kunna skapa rörelse.

MUSKELAKTION

En skelettmuskel kan skapa, bromsa eller hindra en rörelse. När kontraktionsmekanismen aktiveras innebär inte alltid att muskeln förkortas, utan att det innebär att det utvecklas kraft. För att inte förväxla muskelkontraktion med att muskeln förkortas, använder vi muskelaktion istället. Hundens muskler arbetar både med koncentriskt aktion(muskeln förkortas), isometriskt aktion (muskeln bibehåller sin längd) och excentriskt aktion (muskeln förlängs) och muskeln kommer att förkortas eller inte beror på om den yttre kraften (belastningen/vikten) som verkar mot muskeln är mindre, lika stor eller större än muskelkraften.

www.agardhshundsport.se

MUSKELNS UPPBYGGNAD OCH FUNKTION

Muskelcellerna är på olika sätt omgivna av bindväv, både var för sig och buntvis. Flera muskelbuntar bildar tillsammans en muskel, och hela muskeln är sedan innesluten in stram bindvävshinna, fascia. De aktiva delarna i muskeln är muskelcellerna och är ofta väldigt långa, kallas för muskelfibrer. Det som kännetecknar muskelcellerna är att de har en otrolig förmåga att kunna skapa stor kraft genom att dra ihop sig och att de har en hög energiomsättning.

Inne i muskelcellerna finns tunna fibrer, myofibriller som är lika lång som muskelcellen, och fäster i cellmembranet. Den allra minsta sammandragande enheten i muskelcellen, sarkomeren, avgränsas av de så kallade Z-banden. I varje sarkomer är de kontraktila proteinerna, aktin - och myosinfilament, ordnade så att de kan glida mellan varandra. I mikroskop ser myofibrillerna tvärstrimmiga ut eftersom aktinet och myosinet är sorterade på ett speciellt sätt. Den del av myofibrillerna är mörkare där det finns myosin än där det endast finns aktin.

www.agardhshundsport.se

Aktinfilamentet sitter fast på ena sidan i Z-bandet och kan variera i längd. De reglerande proteinerna tropomyosin och troponin bildar tillsammans med aktinfilamentet det tunna filamentet. Interaktionen består av att tropomyosinet sträcker sig över sju aktinmolekyler, och blockerar de stället på aktinfilamentet där myosinfilamentet binds fast och bildar korsbryggor. Myosinfilamentetär dubbelt så tjockt som aktinfilamentet och består av en huvudkomponent som binds till aktinfilamentet och en rörlig svans. Muskelaktionen är en konsekvens av interaktionen mellan aktion och myosin. Graden av denna överlappning avgör hur stor kraft muskeln kan utveckla. Den optimala längden på muskeln är när förbindelsen mellan aktin och myosin är maximalt. Antalet förbindelser minskar när muskeln förlängs eller förkortas och reducerar kraften i muskeln.

Varje muskelcell innehåller hundratals myofibriller, och varje myofibrill är omgiven av det sarkoplasmatiska retiklet (SR). SR innehåller höga halter av kalciumjoner, och har som uppgift att ta upp eller avge kalciumjoner som vandrar ut och in ur sarkoplasman. Ett membran, sarkolemma, omger varje muskelcell som bildar ett nätverk av rör (T-rör). Aktionspotential och muskelkontraktion sker där T-rören möter SR.

Myofibrillerna omges av SR, T-rör och mitokondrier (cellens kraftverk). När muskeln är i vila så innehåller sarkolemmat ett antal veck, som slätas ut när muskeln aktiveras. Sarkolemmat slätas då ut utan att det sker bristningar i membranet. Utanför sarkolemmat finns ytterligare ett membran som innehåller ett kollagent nätverk som bildar nya kollagen vid skada.

MUSKELAKTIVERING

För att en muskelcell eller muskelfiber ska kunna utveckla kraft så måste den först aktiveras. Vid inträdet i muskeln delar de motoriska nervtrådarna upp sig så att varje gren försörjer en muskelfiber. De enskilda motoriska nervcellerna bildar på så sätt en förbindelse med många muskelfibrer. En motorisk nervcell, en nervtråd (axon) och alla de muskelfibrer som de förbinder sig med, kallas för motorisk enhet. En motorisk enhet kan innehålla en till över tusen muskelfibrer. Muskelkraften kan regleras på olika sätt. Dels genom att variera impulsfrekvensen i de motoriska enheterna, dels genom att variera antalet motoriska enheter som är aktiva på samma gång. Nervimpulserna framkallar aktionspotentialer i muskelfibrerna. Aktionspotentialen startar vid den motoriska ändplattan, där bland annat nervtransmittorn acetylkolin frisätts, och sprids sedan åt olika håll. Aktionspotentialen följer membranet till T-rören och via T-rören vidare till djupet i muskelfibern till dess att kontakt med SR nås. Receptorerna i SR öppnar sina kanaler så att kalciumjonerna kan strömma ut i sarkoplasman.

Ökningen av kalciumjonerna inne i cellen leder till att muskelkontraktionen börjar. Kalciumjonerna pumpas hela tiden tillbaka i SR, men nya nervimpulser kan bibehålla kalciumkoncentrationen och därmed muskelaktionen. När nervimpulserna upphör, sjunker kalciumkoncentrationen och muskelaktionen upphör. Koncentrationen av kalciumjoner i sarkoplasman anses vara den viktigaste faktorn för att kontraktionen i cellen ska kunna ske.

MUSKELFIBERTYPER

Muskelfibrer kan delas in i olika typer beroende på deras egenskaper. De enskilda muskelfibrerna är olika dels till innehållet och dels vävnadsmässigt. När en nervcell stimulerar en muskel med en impuls, reagerar muskeln med en kort övergående aktion. Hur länge kraftutvecklingen håller i sig, skiljer mellan de olika muskelfibrerna. De olika muskelfibrerna har olika kontraktionshastighet.

Typ l- fibrer har relativt långsam kontraktionshastighet, men är uthålliga och kan jobba under lång tid. Detta beror bland annat på att kapillärtätheten är stor och antalet mitokondrier högt. Typ l-fibrerna innehåller också en stor mängd myoglobin och kan därför lagra syre i muskeln. Typ 1-fibrern har en stor aerob kapacitet eftersom de innehåller en stor mängd oxidativa enzymer.

Typ ll-fibrer har hög kontraktionshastighet.

Typ llA-fibrerna har nästan samma kontraktionshastighet som typ llX-fibrerna, men är betydligt mer uthålliga. Typ llX-fibrerna kontraherar ungefär tio gånger snabbare än typ l-fibrerna.

Typ ll-fibrerna har låg kapillärtäthet, relativt få mitokondrier, liten mängd myoglobin och oxidativa enzymer. Typ llX-fibrerna har stor anaerob kapacitet, eftersom innehållet av kreatinfosfat, glykogen och glykolytiska enzymer är högt.

Hundar liksom människan ärver sammansättningen av fibrer i kroppens olika muskler. Det är viktigt att understryka att uthålligheten kan variera i de uthålliga muskelfibrerna och att träning kan påverka uthålligheten i alla muskeltyperna. Man kan inte påverka muskelfibrernas hastighet på samma sätt genom träning, men vi kan träna hunden så att själva rörelsen utförs snabbare.

Styrketräning ökar muskelns tvärsnittsarea och muskelstyrka och uthållighetsträning ger ökad uthållighet i alla muskelfibrer. Det innebär att en hund som har en hög andel av typ l-fibrer har svårare att åstadkomma muskeltillväxt.

MUSKELNS FÖRMÅGA ATT UTVECKLA