Klienthandbok för KBT: Lyckas med din kognitiva beteendeterapi

Innehållsförteckning

Författarnas förord

Jag mår dåligt, när bör jag söka hjälp?

Tecken på att må dåligt

Varför mår jag dåligt?

En anhörig vill att jag söker hjälp

Att välja terapiform och terapeut

Olika terapiformer

Samtidig medicinering

Olika vårdgivare

Terapeutens kompetens

Klientens egna önskemål

Behandlingsgången i KBT

Bedömning

Återgivning

Målformulering

Struktur i samtalen

Träningsuppgifter (hemuppgifter)

Utvärdering

Plan för tiden efter terapin

Avsluta terapin

Återuppta kontakt senare

Andra överenskommelser

Vanliga metoder i KBT

Psykologisk utbildning

Registrering

Upptäcka beteendemönster

Beskriva och utmana tankar

Beteendeaktivering

Exponering

Beteendeexperiment

Problemlösning

Färdighetsträning

Avslappnings- och fokusträning

Öka mindfulness

Öva på acceptans

Motivation till förändring

Varför vill jag förändras?

Motivation och KBT

Terapeutisk allians

Att få ut det mesta av KBT

När jag träffar min terapeut

Mellan samtalen

Övrigt att tänka på

Terapeutens skyldigheter

Ge och få relevant information

Föra journal och hålla sekretess

Ge vård av god kvalité

Redovisa klientens kostnader

Utveckla sin kompetens

Sökord

Författarnas förord

Vi är psykologer, kognitiva beteendeterapeuter och handledare i KBT. Dessutom har vi gått i lång egenterapi under vår utbildning. Därför vet vi att terapi kan vara en omtumlande upplevelse. Förutom att kräva tid och ibland pengar ger KBT ofta upphov till starka känslor.

Med åren har vi blivit skickligare på att hjälpa andra. Vår förståelse för klientens perspektiv har också ökat. Det är just det som vi vill lyfta fram med denna bok. Vi riktar oss till dig som redan går i KBT eller funderar på det. Vi beskriver metoden och vill därigenom göra det möjligt för dig att bedöma dess kvalité. Kort sagt, vi vill stärka dig som klient och även göra dig uppmärksam på sådant som du själv kan göra för att nå framsteg i en terapi.

Boken är nyttig läsning för anhöriga (t.ex. förälder, syskon eller sambo). Den hjälper att förstå hur mycket som krävs av klienten och hur en anhörig kan hjälpa till. Vi tror även att boken är användbar för andra vårdyrken, t.ex. sjuksköterskor, socionomer, läkare, och förstås psykoterapeuter med en annan inriktning än KBT. Även studenter kan ha nytta av denna bok.

Vi har utelämnat referenser. Inget i texten är dock kontroversiellt, även om det finns många perspektiv på psykoterapi. Den som är intresserad av det vetenskapliga stödet kan läsa Öst (2013) KBT inom psykiatrin. Den som vill lära sig mer om metoder kan läsa Linton & Flink (2013) 12 verktyg i KBT. Dessa böcker riktar sig till terapeuter, medan vår bok kanske är den första i sitt slag som riktar sig till klienter och deras anhöriga.

Läs gärna boken innan eller i inledningen av en terapi. Läs boken i sin helhet, från början till slut – kapitlen bygger nämligen på varandra. Slutligen vill vi uppmuntra dig att ta upp eventuella frågor med en terapeut. Innehållet i boken är vardagsmat för alla KBT-terapeuter.

För enkelhets skull använder vi oftast det personliga pronomet Hon om både terapeut och klient. För att stärka den hjälpsökandes perspektiv använder vi ordet Klient i stället för patient, även om den sistnämnda ibland är den juridiskt korrekta termen.

Vi vill uttrycka vår tacksamhet till de många klienter som indirekt bidragit till innehållet i vår text. Vi vill också tacka några av våra kollegor som gett av sin värdefulla tid genom att läsa vårt manus och bidra med kommentarer. (De kan dock inte klandras för tänkbara felaktigheter i framställningen.)

I Uppsala, oktober 2017,

Erik Rautalinko och Ellinor Öberg

Jag mår dåligt, när bör jag söka hjälp?

Den som söker psykoterapi har ofta vägt sitt behov av hjälp mot ansträngningen som det medför och möjligheten att få det. Vissa tvekar, andra är säkra på sin sak och kan ha sökt terapi på flera håll utan att någon tagit emot dem.

En anledning till att söka terapi är att man vill prata med någon. En del har innan dess talat med en närstående, t.ex. en vän eller anhörig. Dessa kan ibland ge stöd, men ofta känner den som har det tungt ett behov av att tala med någon som är ’neutral’ till situationen. Hon kanske vill träffa en terapeut därför att den har tystnadsplikt, eller för att inte förknippas med svårigheter av dem som hon träffar i sin vardag.

Att påbörja en psykoterapi (t.ex. KBT) är något man kommer överens om med en terapeut. Båda parterna bidrar innan dess med sin kunskap. Den som överväger terapi är expert på sin vardag och vad som gör den tung. Hon vet både sina svagheter och sina styrkor, och känner till vilka utmaningar som finns i vardagen. En psykoterapeut i sin tur har kunskap om psykisk ohälsa och om hur den lindras. En psykoterapeut känner även till om svårigheter brukar vara övergående och vad den hjälpsökande kan göra för att inte förvärra sitt lidande.

Vår tanke med denna bok är därför att den som överväger terapi inte ska känna sig ensam i beslutet. I stället rekommenderar vi att hon söker upp en psykoterapeut för en bedömning. (Läs mer under avsnittet Bedömning.) Det är några samtal under vilka man utbyter information och som mynnar ut i ett beslut rörande fortsättningen – att påbörja terapi eller inte.

Tecken på att må dåligt

Det vanligaste tecknet på psykisk ohälsa är negativa känslor. Individen är irriterad, ledsen, arg, rädd, trött och uppgiven. Ibland känner hon inte igen sig själv (Så här brukar jag inte vara), har nära till gråt, kort stubin, tappar fokus eller sover dåligt. Andra vanliga tecken är att tänka mycket på hur man mår och att inte klara av sin