1.

Grundfrestllningar
Mnniskan r ensam i sitt slag:
Mnniskans unika utseende och frutsttningar gr att det r ltt att tro att just vr art skulle var ngon slags gudalikt ideal, tyvrr r detta inte mjligt d vi i mnga fall str maktlsa infr bde djuren och naturens utmrkande egenskaper som vi inte har. Det r ltt att tro att vi har makten, eftersom vi r oerhrda innovatrer, dock r det som r problemet. I mnga fall behver vi alla de dr uppfinningarna fr att kunna klara oss. Dr skiljer vi oss frn djur och natur p gott och ont. Ett lejon p savannen dricker sitt vatten ur ett vattenhl, jagar sin mat, sover nr tillflle ges fr att orka jaga och frka sig. Lter som ett rtt enkelt liv, om man jmfr med en mnniskas. Men mnniskan mste precis som djur och natur anpassa sig, speciellt infr naturens frhllanden. Varmt eller kallt, Regn eller torka, osv. Allt vi har skapat i form av bostder, klder, mat, mbler, bilar r ju sdant vi tagit frn djur och natur. Tagit naturresurser har vi alltid gjort och att tervinna allt som vi sammansatt sjlva omvandlar tagandet till ett ln som vi betalar tillbaka till djur och natur. +Vi har ett frnuft och kunskap inom vetenskapen som gr att vi kan hjlpa djur och natur att fortstta finnas till. Vi kan ta reda p varfr utrotade arter dr och hitta en lsning och frska hindra det. - Vi kan ven vlja att strunta i vad vra handlingar gr fr (djur och natur) Konsekvenserna och vara ngon slags diktator ver vr egen moder jord. Vi kan leka gud, men naturen kommer ge igen, vilket kommer straffa oss hrt som vi redan sett under ren. Tjernobyl r ett tecken p hur naturen tog tillbaka sin egen mark igen. Djuren har skapat sig en frizon och anpassat sig och ftt en lngre livslngd, n djur i frisk natur. Dessa zoner kan vi mnniskor fortfarande inte vistas i.

Mnniskan r en del av en strre helhet:

Om man tnker p denna frestllning i jmfrelse med att mnniskan skulle vara ensam i sitt slag s r detta den totala motsatsen. Vi har alla ett syfte oavsett natur, djur eller mnniska och tillsammans skapar vi den planet som vi lever p i harmoni med varandra. Mnniskan r den som kan rubba hela ordnings existens, men vljer vi att rtta oss efter sunt frnuft (rtt och fel) kommer det lsa sig och planetens framtid r skrad.

Mnniskan r en biologisk varelse:

Om ingen mnniska eller djur haft en sjl, hade vi alla varit dda ting, vi r alla individer med olika frutsttningar och vi frsker p bsta stt frhlla oss till dom. Vi tillhr alla ett kretslopp, som har outtalade regler och normer fr hur vi ska bete oss. Lever vi efter dessa finns det ordning i vrlden, om inte, rubbar vi ordningen och arter och natur dr vilket resulterar i att vi ddar vr planet*

Mina egna reflektioner och tankar:

Mnniskan r en del av en strre helhet r nog den grundfrestllningen som stmmer bst verens med vad jag tycker. Mnniskan har s otroligt mycket egenskaper som vi delar med andra djur. Med vetenskapens hjlp fr vi hela tiden nya bevis p att djur och natur r mer utvecklat n vi tidigare har trott och att med sm steg suddas gapet mellan djur och natur och mnniska ut. Att mnniskan skulle vara ngon typ av ideal art r vl kanske inte det klokaste, om man tnker p vad fljderna skulle kunna bli. Absolut ligger det mycket frihet i vra frutsttningar, men det innebr ven ett oerhrt stort ansvar gentemot djur och natur. Eftersom jag anser att allt som existerar p vr planet r sammanbudet och pverkas av varandra och mste samspela fr att fungera, s r valet av absolut frihet kan leda till ett farligt maktspel som ven vi mnniskor i slutndan inte heller kan ha kontroll ver om det hela gr ver styr. Just nu r vr planet i krig, vxthuseffekten brjar kunna noteras i allt mer, bde p pappret och i verkligheten. Om naturen och djuren sjlva skulle kunna bojkotta mnniskans behov, skulle vi d inom kort. Nu r det inte s, men mnniskan sjlv har gjort mycket misstag fr att omedvetet och medvetet tagit livet av planet resurser, vilket kommer resultera i att hela planeten kommer d. Jag tror det r svrt att frst i vardagen hur mycket vi faktiskt anvnder oss av djur och natur. Det r dessa tv som har makt ver oss. Jag r mycket kritiskt till att se mnniskan som den gudomliga arten eftersom, vi aldrig ngonsin kan klara oss utan djuren och naturens resurser.

2.Relationen mellan Religion och Vetenskap

Vetenskapen har precis som vilken annan nymodighet upptrtt i steg och p s stt fasats in i det moderna samhllet. Under 1600-talet, d tidigt framstende vetenskapsmn som Galileo Galilei och Isaac Newton, brjade anvnda sig av logiskt tnkande och systematiska experiment, fanns ven teorin om att Gud hade haft ett finger med i spelet, vilket gjorde att vetenskapen fortfarande lg i fas med hur tidens makthavare dvs kyrkans lran om uppkomsten av liv fortfarande var densamma. Inte frrn 100 r senare skulle detta ndras i form av upplysningstiden.1700-talets filosofer brjade kritisera den gamla kunskapen om hur liv kommit till och ifrgasatte helt gudatron och istllet fresprkade fr att samhllet skulle vara byggt p den enskilda mnniskans frnuft och vetenskap. Under 1800-talet slog vetenskapen igenom ordentligt, d den nu under 200 r tid ftt vxa sig strre och kunskapen hela tiden kunnat byggas p och motbevisa gudatrons lran p flera punkter. Nu blev det allt svrare att binda samman vetenskap och religion eftersom dessa nu skilde sig s pass mycket t. Efter Charles Darwins upptckt av evolutions teorin, behvde den kristna kyrkan se ver sina egna skrifter, och vissa av den gamla skolan ansg att evolutionen absolut var en mjlig teori. Inom alla religioner och livsskdningar finns det alltid dom som helt frlitar sig p den gamla lran. En liten del inom kristendomen och judendomen tillhr sk kreationismen. Dessa tror inte alls p evolutionen utan anser att jorden skapades av en gud p 6 dagar fr ca 6000 r sedan och att mnniskan har ett srskilt syfte och r guds avbild, r skapelsens frvaltare. Motsatsen till detta, som r stort i USA, r konservativa kristna som tror p intelligent design som anser att kombinationen av evolutionen och den gudalika skaparen absolut r mjligt. Tack vare vetenskapen har religionerna ftt olika sidospr frn den ursprungliga religionen. Vilket sammanfr bde tro och vetenskap utan att utesluta ngot av det.

2.1 Religionens verlevnad i Vetenskapens tidslder

Religionen verlever tack vare fokus p den inre vrlden hos mnniskan, dvs de existentiella och etiska frgorna som vi alltid kommer vilja ska och ha svar p. Det r ngot som vetenskapen inte ger ngon lran om. Vetenskapen ger oss kunskap om hur vi kemiskt och biologiskt fungerar vilket kan vara nyttigt i mnga sammanhang. Men den ger ingen kunskap om hur vi skall kunna leva ett gott liv och vilket vrde livet har. Dr str religionen stark hos mnga mnniskor, d den kan ge svar och vgleda oss genom sina skrifter som en slags guide ver hur vi p bsta stt ska leva vra liv. I svra tider t.ex vid motgngar, finns trst att ska i religionen och ven en gemenskap som mnga grna anammar.

Sjlv anser jag att religion absolut r en viktig del i skandet att finna svar p det som vi nnu inte vet, och att vetenskapen r vrt verktyg att leda oss till svaren*