You are on page 1of 41

CENTRE DE LA RECHERCHE SCIENTIFIQUE DU KURDISTAN

(CRSK)
MERKEZE DOSKERDA ZANSTA E DERSM U QOGR

Dr Ali KILIC

EKUNE HU RO MENE! PIRODE GERLLA PIRODE PAA MAA NO!

Her ira av, ma eve tde zereweai, e smare, Ma Pi tore, bran tor, Aira sma Khuresure, hezveta sma Slemanzure, Mlete Dersim u Kurdistani re, e havalne tu Fidam Leylare , mlete mao khe seveta ame Paris, milyonera jede ame sma Amedde slai kerdi verva sma amei ynere, des hozororu Dersmzo khe verva tu amei ynere sarwei wuazeme. Ma td hevalne tu i Gerillare ve CENIre,endamne PKK, PJAKre,KCKve KNKre, sarwei wuazeme, seveta azadi huserbiana welat ma Kurdistan Dersimre zuina siasi eskheri prodais ekn zere germinia hu rusneme. Vore vorena Sekina ma, Tu xr ama welate ma, Tu xr ama. tu painoro sar hmune ma ser ama. Ama wela Dersimy ser,ro perdais tu, ro perdais ma ser. Ma di Sekina, dina di Paris de, tri heta u pnz hozor Dersimz seveta tu,amei t lewe bi z, bne ram de, bne sili de, kotira ra resmn tu ver feteliai.Seveta tu, dewlet koledari, goneweri proptesto kerdi. ehid biana tu ve havalune tora, Fidan Leylara,sma Mlete Dersimy ard kerd t lewe. Pill, qzz, domoni, camerdi, ciniki,eneki, kokmi, mordemi, hermeti. td pia ikai, rai,xortne welate ma seveta sma bervai. Amed de 1.000.000 krmancu seveta sma,Tu,Fidan,Leyla sma slahi kerdi. Dersim de eve des hozoru mordemi verva naza tu amei.

VORE VORENA, TU XER AMA DERSIM SEKNA MA Paris de tu ehid kerda Sekina,Paris de, ji lawuka Dersimy utri yeno vatis el zmstni de, Felek k h ceno, r Mlet seide(bndest)

vndeno . Hurendia Feleki, nka dewleta trki Hokmat AKP,MTi gureta, hurendia Feleki dewletun zlmkar guret Paris de. Paris, paitaxto de gon wero, Tu rnd zonena Sekina, Paris perodaiskare Kommni eve deste eskeruna Alamania dai qrkerden. Paris, Babeuf dard kerd. Paris rutb Dreyfusi ra kerdi,peiser onti. Paris ve Londra ra welate ma serra 1916 kerd d letei. Paris peymana Sevre revizyon kerde, kemalistu de ami huri.Serra 1936 de Paris 50 taira bomdardimani roti Ankara, dewleta tirki eve 256 tairu Mlet ma Dersimy eve deste Berlin,Viyana, Prag,Roma,Londra, Moskova dai qrkerdene,dai jenosid kerdene. Paris, perodaiskare anti nazi.anti faisti dai dest Gestapoi, eve qerqesune polati qrkerdi. Gestapo ve Polise Parisira Politzer ve Gabriel Peri,partizan baxki, kti, seveta paitaxt Fransa, 75000 endam Partia Kommnista Fransa verva faizme alamani de perodaiso ekn da, raa dmdaiskari ra da pro,r hu dave demdaiskaria anti fasist y merdi i.Paris, j Washington, mlet Viet Nami qrkerd, ji Dersimy Jenosid kerd.Tu no merkno niane de ehid bia Sekina Ma, j Dulcie September, havala Nelson Mandella. Konferanse serra 1997 de to ve Avdile calani, sma pia movet kerd. Y tora va tu azadia ho ra zof haskena, tu vana seveta perodaise azadia hu ez est a, tu zof erra, tu lzna xanmeni u azadia ra alaqadar bia, zu zevez tu bi, xaflde, kerd xrave k Tu va , m q ive n kerd. Y tora va tu mra jd xrta kess bese n keno na hete tu kritik b kero, kess hete tu io rnd inkar n keno, kess n vano khe tu bia heire hedaria hu ia, tu mra jede b tersa, tu tersonk nia, cesarete tu mra jede o, ktave tu io pen de k vi name , hertm azadi vi prodais m, Y tora va tu nka jede azada khania hora dust hen io? Hen nio? Tu yra va saykerde m, perodaise m her tm azadi bi Dodma calani va tore hen forme kstene sa kene khe, utr khe ma TC analiz kerd. Yi ki. wazene PKK analiz b kere, PKK pare pare kere, PKK b rzne. b qedene, wedar. Plan u proja a mutlaq na wa. Zovina kstena tu, verva PKK kstena tu, n mmkna.1 utr beno, eve vatena M.lker, trko faist mer Gney crmkare MTi yine ardo kerdo endame Villiers Le bel? Q haqa faistu de anket kerdo ya ki ne kerdo? Hona xai faist MT i kote komelune sma este ? Ni kami? utr beno mordeme MTi,AKP, kelpe Gleni yene kune zere komelu de sma uska cirite erzene? utr beno nine tu berda teslime no mordemo xerpiao, qlerin,ao tari ajan MTi kerda? No sene qeso serevdo nianeno? Zovina mordem ine vi? Hond xort ma Paris koti vi khe tu berda darda da dest n faistu? Zbeyir Aydar ,vano ez inam ne kon khe no curm hokmate
1

www.youtube.com/watch?v=qAvgbLerW0s www.youtube.com/watch?v=qAvgbLerW0s

tirk kerdo.2 Kotira zoneno? MT bne deste Recep Erdoani de nio? Kammy khe tore ajane MT rusne, tu tei movet kena, hata Oslo ia yne kst, ya ki,n kste? MT bne dest Erdoan de nio, emr kstena Sekina, Fidan u Leyla yine do n do? Eve na vatene, Zbeyir Aydar kammy xelesneno? nare? Vano kstoi ame kote Belgia, dest yine de lista mordemune khe yene kstena esta. Ma Zbeyir tu kotra zoneno? Na lista kam da Zbeyiri? Na lista de name Sekina esto ino? Hseyin Turhall vano me terse Zbeyir! name tu liste de ino Na lista de name Sekina khe esto, KNK sene ewlekaria seveta Sekina gureta? na re Sekina teina fitara ra rusn Paris? Zbeyir.Remzi, Ali 20 serre ra jede o, nun Parti wene, pize hu eve medaune gerillau wene , vr hu kene mrd. Nseno ro makinune Parti ftline. Deste zui ne io hata nka zu raporo de grs perodaii sero bu nusne. Remzi Kartal vano, Fransa heri zonena. Hona aqle amo sar sma, ond rei Fransa Parti sero information dav Tirkia? Biraka sima zu polise tirk de zewejia ia Yalova. Sma bome ep trku arde kerde zere, Gezetta Yeni zgr Politika, uska cirit erzn. Nuste krmancure sansur kene, ner n kene. Virtis tirku lsn. Dewuz ma Gulavi vaten Mlet Krmanc, bm aql sar hu nio, bm aql vr hu io, ekhe bi mrd,vano,ws n bon, ekhe bi ws vano ez mrd n bon. Hata koti sona na politika Kurdu? Sene strateji u taktik dme sone? Hata kei dsmeno ho naskene? nar drisi Bitlisi ma berdime kerdime bne bandra slami? nar Bedr Xan Beg, nezelia dorme hu seveta 25.000 zern qamuri Dewleta Osmani dan mlete hu dave kstene? nar Bedr Xan Beg hu xapt am teslime dsmenune hu bi? inare Air Kurdistani bi ekdar Sultan Hamidi? nare krmancu pratike ttihat Terraki Kemalistura ders n vet? utr bi Sex Maxmud Berzenci, ex Saidi, Cbranl Xelid Begi, Hessen Xeiri qefilia dsmeni fam n kerde? nar Seyd Rza ustra i Erzngan P guret berd Xarpette est dar? nare Dersmzu ek hu berdi Najmia de dai dsmeni? nar Gazi Mhemmedi pt hu san Russia, Molla Mstefa Barzani, san ran u Amerika? nare Dr A Ghassmlou, tedbire hu n guret, eve deste casusune rani ame kstene? utr bi khe Avdla calan eve hire hermetu i Kenya uska hu dara dest dsmeni? Historia politika Kurdistani de aql nmezeto.Mantq ino. Perodais u diplomasi prensibura mormo.Idale dewleta Kurdistani sazkerden ina.Ma gereke na ewti bi vinim, rastkerime. Nka. Parti berdo kerdo, Parti Urfa, Parti n Parti Kurdistan io. Dewuji kerde komelu, hevsar kerdo yine vle. Leyla Zana vana ez perodais (hu
2

rizgarionline Tarih: 16.01.2013 Saat: 06:21

veresten) ara msune3 Leylara perskere vaze Leyla Xanm tu dest wua calani pa kerdene kammyra, utri msa ? Mehdi o near kammy rusna surgunia Stockholmi ? danera deste domonu verdanra welatperozu dme, sare perodaiskaru sknene vjq.. Ninere, tu vana tuha n bio. Kese KNK istifa ne kerdo, kontrol dest Parti ra vejio.Serta Bucak dano zonine horo, hema nuste hu, khemo,nemezeto. Komele Parisi, qadrunne Paris ra kei istifa ne kerdo.Parti ve hu na mesela sa n keno. fada kei n gureta. Na qei sero Cemil Bayk rast vano AKP heyetn xwe andin mraliy. L bel di poltkayn w de guhertineke bi ten j tune ye. Operasyonn tevkujiya siyas didomin, lan dike ku operasyonn leker d ranewestin, er pskolojk di asta her kirt de dimene. Mna li Pars cnayetn plankir pk tne(..) Bi taybet ziman xwe y xwed karakter tasfiyey didomne. Di her derfet de mna li gor biwja Hem scdar, hem hzdar tev digere, BDP Tevgera Azadiya Kurd scdar dike. Ten bi scdarkirin j ranaweste, rencdekirin, heqaret mna uslbek ji xwe re girtiye.

Di rewa ku hna gaveke bi ten j nehatiye avtin de, li hol areser tuneye de gotinn mna, Bila ekan deynin an Bila herin nan dide ku tu feraseta wan a areseriy tune ye. Tit ku div her daw were gotin di ser de bilvkirina wan t wateya danna erebey ya piya hesp. Ev j t wateya mikurhatina ku poltkaya wan a areseriy tune ye. Ji kjan mirovn xwed hi were pirsn d bje ev tit di ser pvajoy de nayn axaftin. Gotinn Erdogan
3

Leyla Zana, Ben direnii ondan rendim . 24 Ocak 2013 Perembe, 08:50:18 www.gundem/haber/814044-

n mna Bila herin di wateya dubarekirina gotinn w yn beriya end salan n mna Yek milet, yek welat, yek dewlet yek al, n van qebl nekin bila ji v welat biin. Ev nzkbn di rastiy de ne ji bo gerla PKK bi ten ye, nzkahiya ji bo tevahiya gel Kurd e. ro ji bo PKK gerla dibje, sib j d ji bo gel Kurd bibje yn van qebl nekin bila ji vir biin. Tgihtina wan ev e.4 Na vatena Cemil Baykra tpia, KNK d gamu erzena. Gama vrene KNK vatena hu nuia anara zon da zann ku Hikmeta AKP Erdogan li aliyek dibjin d bi riya diyaloga ligel Ocalan li areseriya pirsgirka Kurd bigerin, li al din dibjin pirseke bi nav Kurd nne wiha got: Her wisa qao r li ber hevdtinan vedikin, li aliy din Kurdistan bomeberand dike. Gerlayan bi ekn kimyey dikujin, gundan vala dikin. Siyasetmedarn Kurd digirin. Ligel van ran di ser de Ocalan, PKK, KCK, KCD, BDP, kesayet rxistinn netewey li aliy domandina dalog ne. Em j wek KNK pitgiriy didin dialog. L hikmet bi pratka xwe ya iddet rikariy hedefa xwe ya diyalog j berhewa dike vala derdixe. Gama dyne de KNK daxwazn xwe wiha rz kir: ''Dewleta Tirk div qebl bike ku ertn diyalog hevdtinan yn digel Ocalan bne wekhev kirin. Heta ku metodek maql y hevdtinan ney tesbt kirin pketin nabe. Ji bo v j div Ocalan serbest berdin. Diyaloga rast li ser masey rnitina heyetan e. Li aliyek masey div Ocalan heyeta xwe, li aliy din j Erdogan heyeta xwe div rnin dest bi muzakerey bikin. aroveya poltk zelal bikin detayan dewr heyetn teknk bikin. Pit amadekirina plan li hev hatin dsa ve Ocalan Erdogan bi heyetn xwe re rnin bigihin encam. Metoda rast durist ev e. Terz dewleta Tirk Erdogan ne tarz pkhatin areseriy ye.5 Nka analiz b kerime, pers kerime waxto khe Erdoan vano, mlete kurdi ino,perse kurdi ino, u uturi calan verdano ra, uturi yeno calan de qesei keno? Vatena Cemil Bayki rasta, Erdoan mzakere n wuazeno, Erdoan qrkerdena gerillau wuazeno. Ro Haburi p vejia. Ne qesa sero Cemil Bayk . Gotinn Erdogan n mna Bila herin di wateya dubarekirina gotinn w yn beriya end salan n mna Yek milet, yek welat, yek dewlet yek al, n van qebl nekin bila ji v welat biin. Ev nzkbn di rastiy de ne ji bo gerla PKK bi ten ye, nzkahiya ji bo tevahiya gel Kurd e. ro ji bo PKK gerla dibje, sib j d ji bo gel Kurd bibje yn van qebl nekin bila ji vir
4

Cemil Bayk., Tevgera Kurd ji bo azadiya gel heye, YP,2801-2013 KNK, Banga bilindkirina tkon, YP, 29012013

biin. Tgihtina wan eve vano. KNK kstena Sekina hu vira kerda. Hona ewres n vejio, KNK, la gureto kota e trku. Qesa Kurdistani, raverdana clan nia. Dewlete calani n verdana ra.Ekhe henio nare gerilla lav kene ? J serra 1999 Gerilla telef kene ? Parisde vere Colonel Fabien de Partia Kommnista Fransa de, xanma namdar Gltan Kanak i, eve ereni, evecanikeni sma sero qesei kerd. Veng Gltan gosune tde Dersimz u historia dina de maneno. Osman calan Azima qskk ve Beritanra, zovina gerillai dai ksten, dardbianera bra yi Avdle calani xelesna, vozda i bi pazewer u gestekar Hewleri,uska nn frne roseno. Osmano dest gonn kstena tu, beno erzeno Rza Altuni ser. Kstoune MTi keno pak. ke vatena Osmani ve vatena Ross Wilsoni zuia. Osman kammy xelesneno? Kstena sma sero husku soineno Rizai ser.Pe na kstene casuse dewleta tirki zu ve zu araza bene. Rati awa khe dewleta Tirki ve AKP ra sma kt. Nka raa Zurkerdena Osman calani ve brahim Gl ra sona vejina koti? Na qrkerdena sma sero vatena Franois Mollins k a ? anora zn ? ndre no zonaii hata kotty sono ? dano ? vurneno ?

Re niade Franois Mollins se vano u ve Sakine Cansz ra pia verva 11.19 amei nijdi broi,uska koti parking. Saate 11.21de parking ra vejai. Verva 11.29de amei apartemane broi. Deste Sakine Cansz de ant bi. mer Gney saate 11.49da deste torve, bro ra teina vejia.Saate 11.59 de kot parking. Uska hata 11.59e mend.Bagaje aravira ie guret verva 12.11de newde kote appartman. Saat. 12.56de eve valizo de grs uskara bi tever. mer Gney brode 46 dqei mendo. Ordinatr sero, kar u gureo peen saat 12.43 bio. Kstene saate 12.43 ve 13.21 de bia
GAMA VIRENE TTFAQE DEWLETA TRKA U FRANSA IK A?

Ma analize hu, xori kerime. Par n prar 7 octobre 2011 hokmate Fransa ve Tirkiya verva PKK Ankara de zu peymana anti terrorizmi imza kerd. Claude Guant, Vezir Kar Zeri i Angora(Ankara),uska yi ve dris Naim ahini vra fitera juvini. MT ve DSTra koti t vrare, casus hurdi dewletu kotira sma PKK dme. Hurdi dewletu method u taktike perodais PKK sero pia gureai, seveta menfaate hurdi devletu, seveta bare dana parti, alikaria mlete ma sero juvinde amei hure. Franois Hollande, Konferase Sefaretu de Erdoan goina, Fabius i Angora,uska,puondia Davutolu werd.peiser am, Zagone jenoside Hermeniu dard we, vurna. Partia Sosialista Fransa , wuazena khe Tirkia biaron Zuina Europa kero. Jean Marc Ayrault,Peymana Claude Guant i gurete ard Parlamento khe zagon kero. Erdoan heto jra vano d asmi nara av ma Fransa ra Sekina da wastn Fransa a burusno Tirkia, heto bin ra vano yine ve ho Sekina ksta. Franois Hollande vano, na kstena de xravn a ma Fidane nas keme. Erdoan, dothra zreno vano utr beno Franois Hollande terroriste de (rojbin) de qsei keno? Erdoan eve hu MT rusneno mranl, uska calani de movet keno, heto bn ra devleta xori rusneno sma ser. Sevkanune ma dano qrkerdene, F16 u rusneno pca za bomdardman keno,gerillaune ma dano ksten. Manuel Valls,Vezire Kar Zri Fransa, ksterna sma ra av, militana Bask Aurore Martin guret dv dest polise spania, Manuel Valss, militan krmanci ki gureti eti zindane Fransa. Nka, Valls vosto amo ver ever CK a de vano. na ksten de b tehamml a. Serdar Respublica Fransa Franois Hollande vano6 zof uio de xravn qrkerdena hire hermetu, zui(Rojbin) ez naskon, mordeme dorm m a rnd nasken a de xeile qesei kerdi vi, ez hen zonon khe hata penia anket vinderime, uturi. Kammy seveta inai y kti?
GAMA DYNE KAMJ DEWLETE SEVETA NA SAKNE CANSIZ, FDAN DOAN,LEYLA PARS DE KIT ?

Hata nka, ta van, dewleta tirki wuast khe seveta krmancu reformu vezo a khe n reformu n wuazene calan ve MT u hokmate tirki br t lewe bre hur, yi khe hurais n wuazene, yine Sekina, Rojbin,Ronai,na sevete ra Paris de kste. Pers kerime kammy kst ? nare ? Deste ma de esto ? waxto khe kstene zr kstene de dzdia, n osena eve dest p n cerina, j molekluna, molekl este, hema n osene, zanista utr, n osnai, vezeno keno osnai ? Qese oncia pers beno : Sekina kammy kste ? Av PKK, Sekina n kst. Erdoan ve elikra zur kene, husku soinenoro PKK.Rasti a wa khe Sekina, eve emre Erdoani, Dewleta xoria Tirkia,AKP,Gladio Ergenekon, MHP, Glenci am kstn. ke, MIT bine deste Erdoan de ro, AKP, CHP
6

Le Monde.fr avec AFP et Reuters | 10.01.2013 07h55

dsmenenia mlete kurdi ken, havalu kisen bene kenera PKK ser. Na politika Teskila Mahsusa u MIT ia. Av, Erdoan i Amarika serra 207 de G.W Busch^te qesei kerd. i Alamania Xanm Merkelra sar militanune PKK wuat, Sarkozy de am hur ddma Sekina Fransa ra da wuastene khe a burusn Tirkia. Fransa b veng mende. ke Sekina wu waxt Fransa de n vi. ele 6 de am Fransa hire rojira tipia k. Nu anora dust khe, informationo khe Fransa dove Tirkia, uska de karta Sekiana kamij roze qedina a osena. okaro kisto ajane MTi mer Gney, 18 12 2012 de amo Ankara, uska MTra kammy dio, sene amr do, cero ra amo Paris.Ajan MT i Murat ahin, vano eve vatena m mer teina nio. U ve hu kstoo( tetikio). Lewe yi de ke. H hre ajan rnd khe ne bi, y bese n kerdene b kso. Teina na b mkna. 7 kstena Sekina ra tipia, 50 taira peroz pesw ko ma bombardman kerdi eve hozoru p mleti guret eti zere. Na politika aiti nia. Erdoan ve hu vano krmanci ine haqa krmanci ina d asmi nara av, ma Fransara Sekina wuaste veng hokmat Fransa n vejia . Sekina, Roza 06012013 de am Fransa, hir roji dota tipia, asm elia roza newine de am kstene. Nu anora dust khe, plan qrar kstena Sekina dora av Dewleta Tirki ve APK MT ra pia gureto, pia do, emre qrkerdena Sekina ve havalure, Recep Erdoani ve ho do. Ferda etin pers keno vano hokmate tirtki or milyoni dai ve mer Gneyi ya ki n?8 Bra Ferda etin hu vira kerdo khe, dewleta Trkia,hokmate AKP seveta qrkerdena perodaiskarune PKK, Amerikara,Almaniara, Zuina Europata ond milyon ond milyar gurete. Seveta newde parkerdena Kurdistan u Mezopotamia dewlete emperialistu ewk trku kerdo fk hu, y hu ki berdo kerdo fk trku. ke qrkerdena Krmancu de dest CA u MT pia ra wa. Dina zonena khe MT bne dest Erdoan de ro, Gladio MGK ve Ergenekon Glenu pia gurene. Stratejia dewleta Tirki u APK, MT heto jra eve lnga MTi dest erzena Abdla calani, wuazene calani xz b kere, bi are, eve vatena y gerilla eke hu ro no, dora tipia td gerilla,b ek verde, qr b kere, dodma jenoside siyasi bero sere, pni de az ve az Mlete Kurdistani we da ro, imha b kero. Gama diyine de, Stratejia dewleta Tirki u APK, MT taktik de ji methodn CIA u Mossadi, tatpiq kena, Plan u proja na taktide strateji td Qadrone zeri ve teveri wederdana,qrkerdena, Fam qrkerdena Sekina ve havalu na wa, politika Mesopotamiara giredaia. Pratik de Sekina ve d havalura mekne Paris de amei kstene. Polese Fransa zu sudar p gureto, esto zr. Nu kare zu mordemi nio. Sudare bini p n gurete. Strateji perodaise Psykolojik de dewleta tirki ve AKP ra Erdoan anora zon, vano khe, nin(sar PKK) werte ho de juvin ksto. nu vatise perodais psykolojik Medya dina de kerd vla. Polis Fransa p mer Gney guret. Gama vrene de perodaise psykolojik Tirkia p vejia.Kistox,kist,kinze hui gonin berdi dv pak kerdene,amo koto werte mileti de fetelio. Strateji
7
8

Yeni gr Politika, Murat ahin, mer bizim birimden, 3101-2013


Ferda etin, Trk hkmeti mer Gneye 4 milyon deme yapt m? YP,28012013

dewleta tirki, b kse berze PKK ser. Waxto khe Fransa pe na qrkerdene de kam esto, kam ino, dewleta tirki khe n vet, ni ardra werte, la CA MT, DECR n vt n anora dust khe dest menfaat Fransa ki gonia qrkerdana hewalne ma de ro,barekerdena Kurdistan i u Mezopotamia bara yine pia esta.. Qzetta Le Journal du Dimanche9 anketkerdo fransz ji dewleta tirki, kstena Sekina beno keno PKK ser. Vano beno khe ta eleman mafia Organizayon khe rotis eroine Europa ra bar cn, la trku Kurdu khe bi nornal na bar kene vindi10 Dina rnd zonene khe PKK roin n roseno. Perodaise PKK eve dest Mlete Ma nari finans beno. Pr, pr Mlete mao. PKK sero nu vatis Dewletne Europar Amerika re riaia. ke PKK heto jura bena kena lista tevgerune terroristu ser,(PKK beraat kerd, seveta Osman calani, dewa kerde vindi, Prof. Dr .erif Vanly dewa name yira kerdi vi ra, Osman khe Parti ra vejia, dest hu dav xalune hu, Parti dewa seveta Osmani ra kerde vindi, Osman seveve tde na mlqi kerdena n dewletuno) heto binra qrkerdena dewleta tirki eve rotis eroin hu kena pak. Dina zonena khe paga eroin Tirkia wa. Mafia dewleta Tirkia Afganistanra, td dinara, eroin krsnena. Waxt de no rotie eroinra Tansu iler ve Mehmed Aari ra bara hu guret vi. Hokmat AKP rotis eroinra bar cena. Kstena sma sero Nuste Humanit, organa Partia Kommnista Fransa11 bk nana gruba Gleni ser vana serra 2011 asma 11 de eve video Gleni veng dora ordi Tirkia vato ek berze gerilla ser koti p bi jere !, dorme kui b arn ! la yine gerillaua binura b vsne, b brne ! adr yine serkere ! adr pan bonune yine b vsn ! b kse, adr serkere b wsne qr b kere ! gony yine de yne b xenekne ! penzu rikune yine re b kere ! yne b qedene !12 Fransa kstena Sekina khe araze ne kerd, ndor na qrkerdene eve zu sudar verdo, mer Gney khe kstene teina bijero hu ser, no vindkerdai j qstena Dulcie September, j vindi kerderdie Ben Berka, araz n bino, hen manena.. Eve zovina qse, waxto khe Dewleta Fransa no curm araz n kerd, pe na qrkerdene, la Dewleta tirki n vet, kstene eve qewulkerdena mer Gney vndarne, nu anora dust khe dewleta tirki dora av stihbarate Fransara, CA ra heri gureto , eve rotia na istihbarati hurdi dewletu, Sekina ve hurdi militanura n dewleta tirki kst, eve qsa klme, no curm, curme hurdi dewletno, k xeverdai bne dest Fransa de ro, yine pia do, pia kerdo. No hipotezo de vreno. Vatena ma wa diyine, Dewleta Fransa khe n wuazena bne na bar grania xravn de b mano,n kuio, Hokmate Partia Sosialisti gereke pe na kstene de kam esto,ino a araza b kero,vazo,vezo, bne tomete n mano.ke, Fransa waire 143.734 polesune. Eve vatena Police
9

Le Journal du Dimanche, 13 janvier 2013,p.16 Le Journal du Dimanche, 13 janvier 2013,p.16 11 LHumanit, Organa Partia Kommnista Fransa, Paris, 10 janvier 2013. 12 LHumanit, 10 janvier 2013.ibidem.
10

10

natonale Paris de 2500 polisi 164 kommiseri,1616 memurri bne bandra Parick Valvari, direktore DECR de 30-01052012 nate gurene. 13 Fransa nu khe araz n kerd, xai p mordemu bijero Dewleta Fransa ve Partia Sosialisti bne tomete de manen. nare ? ke. waxto khe ma zonaie sita internete Sefarete Fransa Ankara ma analiz kerd, ma vineme khe Sefaret anora zu khe, nu ittifaq Paris Ankara hata serune 1968 sono.Serra 1989 nat 75 peymani imza kerdi. Serra 2000 de name Hokmat Fransz ra General Jean Pierre KELCHE ve nam Hokmate tirkira Gnral Hseyin KIVRIKOLU roza 13 01 2000 Paris de amei t lewe, peymana kooperasyona askeri u mdafa imza kerde. No peyman dodma asma 7 ,2000 de Jacques Chirac ve Lionel Jospin, Hubert Vedrine pia imza kerd. A roze ra nat, ordi Hardi,Hewa.Derya ve Jafta netewi Fransa verva perodaise mlete kurdi de, verva perodais PKK de hete dewleta Tirkia guret, ek krsnai, logistik da Tirkia14 gerilla ma dai qrkerdene, dewe ma,riznai, brre ma vsnai. Serra 2011 de vezire kare zeri Claude Guant i Tirkia uska newde Peymana Kooperasyone Oprasyonele perodais verva terrorizm, Fransa ve Tirkia pia imza kerde. Fransa serra 2010 de 38 mordeme PKK, serra 2011 de 32 mordeme PKK p gureti rusnai, da ive dest Trkia. Re qit sita internete Sefarete Fransa15 Ankara bime. la historia franko tirki, ixai cerebai Juina Europa sevete jenoside hermeniu bi, eve iktidar guretena Franois Hollande,hewa de newi kerde ra. Fransa Tirkia hore partener cena, krize mali G20 i, qesune iklimi, krize mezopotamia, zuina derya Spi, kooperasyone perodaise verva terrorizmi. Fransa verva PKK, oprasyone polisu kerd eve peymana khe 7 oktobre 2011 de Vezire Kare Zeri Ankara de imza kerde. No peyman, kar hurdi dewletu zof av berd. 25 Xeilas 2011, Serokkomare dewlete Sarkozy i Ankara seveta serokatia G20 i,uska wast khe kooperasyon xori kero. Dora av nisane 2010 de Recep Tayyip Erdogan ami vi Fransa. 17-18 novembre 2011 de Alain Jupp, i Tirkia ziaret kerde. Dodma 5 temmuze 2012 Laurent Fabius i Ankara. . Jean Marc Ayraut 01-08-2012 mtaala proja peymana N137 ard Parlamento Fransa u Tirkia Parlemeto zagon kerdene sero qerar vezo 16uska, Jean Marc Ayraut vatena hu ardera zn va, nuste proja zagoni wend . Jean Marc Ayraut va ser kar aaie zerri sero 1998 ra hata 2011 waxto de derg de Trku qesa
13

Syndicat National des Officiers de Police ,Bureau National,- 55, rue de Lyon PARIS 75012 FRANCE +33 1 44 67 83

30 fax +33 1 44 67 84 20 http://www.snop.info/frmphp


14 Accord Cadre entre le Gouvernement de la Rpublique Franaise et le Gouvernement de la Rpublique de Turque relatif la Cooperation Militaire et de Dfense le 13 Janvier 2000. 15 http://www.ambafrance-tr.org/spip.p 16 N 137 ASSEMBLE NATIONALE CONSTITUTION DU 4 OCTOBRE 1958n QUATORZIME LGISLATURE Enregistr la Prsidence de lAssemble nationale le 1er aot 2012.PROJET DE LOI

11

axsi sero wuast, Serra 2007 de kooprasyon ma ve gendermune Trku dest p kerd, Ankara de 7 oktobre 2011 Vezire Kare Zeri Claude Guant ve dris Naim ahin pemyana aaie kar zeri imza kerde.(..) madda 10 na na peymane istihbarate hurdi dewleto sere o. Fransa ve Tirkia 18 hette de kooperasyon kene. Serra 2011 Ticarette Fransa ve Tirkia de menfaate Fransa 12 milliard Euro vi. Sektore otomobil de rotie Renault de 85% bi berz. Axa, irkete sigorta wa karo de jede kena. Hette naqliatta (38%) hissei y Fransa .Gebze de Palka Alstom y Fransa wa. GDF Suez 232 Millard dollars zgaz vla kerde. Trkia de irkete Fransa, Carrefour, Darty, Dcathlon, Danone, fromageries Bel, LOral, Total ticaret deste ho de cene. 17 Na vatena, Sefarete Fransa Ankara, rnd araza kena khe, menfaat Fransa Trkia de zofo. inare Paris? na re kstena Sekina, Rojbin, Ronai? Dsmeni eve aet sma qrkerdi? Bakle Rojbin vano him Rojbina m vt hen ehid kerda. J Xalum Ali ve Ysmail Mirzali Slemani, dsmeni gle Ko Surr de hme yne hurdemine pia veti vi, dodma sanai vi ra qerqesn ver,ehid kerdi vi. nar 75 serrira tipia Paris de qrkerdena sma? SEKNA SERO GONASE MA Vore vorena Sekina ma. Tu gula (endama) merkeze PKK ia, gula koordinatione PAJK ia. Tu sembole an u erefe perodaise ekin ia. Symbole Perodaise zindane Amedi, Malatia, Xaptia. Tu, ek dest Zarifa guret, ko ve ko, pul ve pul, diyar ve diyar gerilla azadia welate ma remn, adre azadi fitra . Tu da pro, prodais tu venge azadia ma wa. Dersim tu sero berveno. Mlete Dersimy eke tu sero mso pradaise gle kou. Mote tu bena dina. Zindanu de, Gle Koura Sekina eve qelema hu ia tze, nusnai. Yeno ra tu viri Sekina roza khe m tu Bobignyde dia tu va na re tu tuha alikaria ma n kena? M va u sene qese o vatena tu sar hmune m ser vaze? xevera m ina khe tu ama Fransa. M va vaze wuazena b waze vatena tu sar himune m ser. Waxto m karta tui a des serri pasaporta tu, karta refjia tu zu roze de guerete, ma ime Komel, Xebat( Abdullah calan) lewe Sleyman Gnyeli ve Nuray en uska vi. Xebat va ke tu Dersmzeni kena? m va qi waxto khe tu ama Fransa m karta tu ki m ne gurete? U waxt M Halfetinizeni kerdene ?

17

http://www.ambafrance-tr.org/spip.p

12

Qi waxto khe m karta Slemani Btliszeni kerde?

ve Nuray re gurete, m Swerekzeni u

utr beno m tore qesei kerde khe yne ta domoni eve Ahmet Karatai rusnai evere m vere hmune Taylani amei bro m came broye m skti? M Parlamento ye Kurdistani de gere yne kerd. Yaar Kaya i tuha n kerd.utr beno Ylmaz be ek verda koura da kstene? Na Dursun Ali Kk gereke b nusno. utr beno waxto khe tu Moskova de via, m tore telefon kerd, tu dokumane wuast, m Faruk Dorura m wuast, Faruk n de, m Mazlum ra wuast Mazlum tore Bruxelles ra rusna Russia?Na mesela pe c keme araze. HAMBOURG DE PEGURETENA TU, RAVERDAENA TU Serra 2007 de eve emre CA18, MT nterpol, Polise alamani Hamburg de p tu guret. Raporo khe tu sero sefire USA Ankara Ross Wilson dai vi Third, we
should more sharply focus our work with the Europeans. Previous demarches sensitized the EU to PKK criminal activities. Now we need to narrow our focus by identifying and going after the two top targets of Riza Altun and Sakine Cansiz. Given their previous arrests, cases against them have been started. We can help by providing the most extensive dossiers possible and coordinating with law enforcement and intelligence counterparts in Europe to ensure these two terrorists are 19 incarcerated Ross Wilson oncia tu sero 6. (S) Our immediate goal is to deny the PKK use of the European financial and air transport systems to move money from Europe into northern Iraq for their operations. We can accomplish this via enhanced intelligence sharing, more careful airport screening and strict enforcement of cash declaration requirements. We also should press the Europeans to take action against the two most notorious PKK/KGK financiers in Europe, Riza Altun and Sakine Cansiz. Riza Altun is known to be a top PKK financier. He fled judicial arrest in France in July and Austrian authorities allowed him to fly to Iraq on July 13, but he recently has been seen traveling again in Europe. Sakine Cansiz is a PKK/KGK financier and weapons and tactical strategist. She was arrested in Germany but released by a Hamburg court on April 27 after 40 days of detention and remains in Europe. Their re-arrest and prosecution would limit PKK/KGK activities and signal that Europe is not a free zone for PKK/KGK fundraising. niade ANNEXE-I

M ve Sev Evinera,ma kotime evere dewletu seveta tu, ma evere Zuina Mletu, Senato,Parlemanto da puro. Senatora Partia Kommnisti Nicole Borvo, sekrter u Mebusa Parti Marie Georges Bufret,Wezire Kare Teveri Dustu Blazy, Nicolas Sarkozy Mordemo Sosialist Daniel Vaillant ma di, y Otto Shillere telefon kerd. Tu verda ra. Ma dora tipia ma juvini n di Sekina hata nka. PARS DE PROTESTO E DERSIMIZU SEVETA TU,SIMA Se beno va bvo, Mlete Dersimy tora zof haskeno, nka Paris kerde bne lngune hu ver. Seveta tu bervene.Parisde ena Hemede Sekina, Wua Dr

18

FM AMEMBASSY ANKARATO RUEHC/SECSTATE WASHDC PRIORITY 4583 INFO RUCNMUC/EU CANDIDATE STATES COLLECTIVE PRIORITY RUCNMEM/EU MEMBER STATES COLLECTIVE PRIORITYRUCNRAQ/IRAQ COLLECTIVE PRIORITYS E C R E T SECTION 01 OF 02 ANKARA 002917
19

13

Barani, Duisbourgra amei vi,eve laz hu,eve tornun hu, Paris de seveta tu bervene seveta tu ve hevalune tore bervena , Jarr u Diyare Dersimi dekernen. Ya Haq, Ya Xzr ser Derya,Tu esta khe esta .Ya Khla Dewrei,Ya Sam ia Ya Khalo Spen Ya Merx Diari ,Ya Qlawuz Khmer Bmbareki,Ya ewres (40) Ospor Qelxeru ve hopa eanki,Ya Hiniyo Spe Ya Buyere Ya Bare,Ya Jle. Sma este khe est na sene merdena b ever tu arda kerda evere ma?Dsmen na qrkerdene kotira arde kerd ever sewkanune ma? PERODASE TU PERODASE DERE LA O SEKNA Seveta prodaise tu, Europa ra tde Dersimiz, ustra lngune hu ser, amei qeleviai taxa Parisi. Qrkerdena sma, Mlet ma ard Paris de kerd zu lnge ser. Q historia perodais Dersim de na zu bian ine vi. Mlete ma perodaise tora haskeno Sekina ma. Seveta Tu zuina perodais ekin Dersim ia ji lawuka Dere Lai a, t de pia vame. Halo! halo! Hal ma yaman o!,Halo! halo !Hal ma yaman o! Ordi onto ma ser dorm ma qapan o r Diar Lai! de t de in u ivan o T de dan pro ga mn iai mz u dumano Haq adr Ar we daro kss mare ala-qutare n vano Bext Aru b rjio! kss mare ala-qutare n vano Yivs Aa m vano, prode! dam pro Merdene kar carmerdano Ax ordiy vsai zafo,Qrr-keme, qrr-n keme ondr n-qedino Ala br Qemer Heseni ver mera de gno waro ro mno beran o Hemed Cvraili Khji dano pro Su ve su beli ve hermey sero ano Hesen Khal Gonci persen, Ga mno ia dorm ordi de iv dano Aliyo Qz, Laz Hem Mirz Sli Haq zono verg Qataran o Yivs Aa m ho sano,diar Pul Pil Xatune Hen dano pro, hen Qed vano20 Torn Hemede Mirzali Slemani lawuka Xal hu Aliy Qz vano. Ma klte Kou vind n kerdo, Klt Kou, eke deste gerilla Sekina o.Zur keno Mkhail Aslano b xro pr wer. Keno ewt vatena Khalike m Hemede Mirzali Slemani, Klte Kou kerdo anonim, name pa n nano perodais Xale
20

Lawuka Dere Lai

14

m Ali Mirzali Slemani ser. Ql Khalike Hemede Mirzalie Sulemani m n keno, vno xravn o murdar t vana y na lawuke Klt Kou y vata. Ma oncia vame, Nka klt Kou, ek gerilla o, eke gerilla, eke deste tu io Sekina . eke dest Zarifa vindi n bio, eke Ali Hemede Mirzali Slemani eke deste tu, vindi n beno. ERANA TU,ERANA DERSM A SEKNA. M Prodais Xale hu, prodais u dardekerdena ap Dakla m, Ali Mirzali Slemani o khe 15.11.1937 de Xarptte eve Seyd Rizaira pia dardekerdi, m hu ver estena yne arnara pozi, eve pozi ard ra zon: Mordem Roz beno. Roz mreno. Ma, eve rotia tij, eve rotia ek tu, tu dma vozeme /Ma verdo dismen dime, ma dv pero, eve eku eve khuu /Ma dve per eve zenge, torj, brak akhucu /Seveta xelas wlat /Ma ond rey verda dma, remna berd kerd tever / Peqna, est tever,er vr kerd kelpe dismeni /Ma qltfong est, tirkman est, ma klainge este /Seveta xelas welat /Name tu yo osin dar, xanedan /Rowar,ekdar, azadkar, itkar, karker /Tu ra perodais misne ra ma /Tu ek dara ma dest, ma esto hu ver /Tu esto hu ver tu dave pero eve camerdi / Tu qrkerd qedena dardi w tede ala tirk Drsim de /Tu qulott ro,koi, astarei, ewligi, mergi, puli /Tu erre errna, hli koi, sevkan ekdar tu ia /Sosine gle koi, venge eki Aly Mr Zely Silman /Tersune tu ver dismen vozdda, ekhe hu caverda /Tu verda dme peqena pul gerisu ra /Tu ospor khewel, herme tode ek /ene to ra ek,hmune to ra ek /Name to ra ek, qese to ra ek /Perodaise to ra ek .(..)

15

Seyd Rizay to de niyada lewe ho de /Tu va Qes tu sere m sero Bava / Ma seveta xelas welat / Kotimera na ra perodais dme / Tu vejia ro kri ser, l guret est vle hu /Bine dara merdene de tu ika, tu qirra, vakhe; /Ters iko?, xof iko, bervis iko?/ Tu ika va khe teslimiyet iko /Merden ika / Seveta xelas welat prodaise ma wesvo ! /Mordem roz beno, roze mireno/ Tu linga hu dw kr ro, tu ve hu, hu dard kerd /Sania ra lesa tu dara merdene ra /Vilearo osin ko, puxur da lesa to ra /Vilese mend, ko birr ewlig Drsm / Berva tede ko Drsm /Berva ar Drsm/ Berva tede vlk ko, em, pul /Mare perodase tu io ekin mendo/ him tu io ekin mendo mare /ek herme tu mendo ma re / Na me tuyo osin dar mendo ma re /Perodase tu io ekin mendo ma re /Coamerda tu menda mare /Qes tu ia pla grse menda ma re /Bne dara merdene tu va /Ters iko?, xof iko, bervis iko? /Tu ika tu vakhe teslimiyet iko /Merden ika /Seveta xelas welat prodaise ma wesvo ! /Mordem roz beno, roze mireno 21Hemede Mirzali Slemani lawuka laze hu Aliy Qz vano Sekina ma,

Xal m Ali o Qz 1937 vore vora, vore vora , hor qalvo nme Aliy m, Aliy m ,Aliy mno Qzo bko Aliy m tnino Odr koy tnino kafir hard knto mi ra cri lesa Aliy m kerda hardi bko Aliy m tnino,Ondr koy tnino, Bao qeda bko, Aliy m tnino,Ondr hard tnino, Bao qeda kafiri hard knto, mi ra cri,lesa Aliy m, kerda hard
21

Dr Ali KILI, Mordem roz beno, roze mireno

16

eve weiye hurdimena rotia,hm Aliy m cra vet Ax de Bao qeda cigera ho bj ro, Dina m sero bia tengo tari ez hore io, cendeg Aliy ho fetelio,m cae de , cendeg Aliy ho n dio Aliye m, Aliy mno Qzo ,derd u crani pers ken, van, bra Hemed tore se bio! ez vano, ks derd m n zono ezo bio phepug khnger ver vai vore vora, vore vora hor qalvo nme Aliye m, Aliy mno Qzo 22

nz tu ama Dersim Sekina Mlete Dersimy seveta tu berveno, mnete keno


Vore vorena Sekina ma, naza tu ev konvou ama, mlete ma eve hozor makina verna Tu amo. Tu ama Dersim, ama Gl het ser, uskara vinino utr Munzur ve heme Hariki vra finera juvini. Cini camerdi, hermeti,kokmi. xort u veivike Dersimi bervene, kelajir bene,xskene Tu adr airu fitra z tu tde Air Mlete Dersim ard lngu ser, tu bexte asiru vurna. Tu mlete ma kerd zu eve des hozoru Dersmz Jar diyaru dekernene seveta Tu. Ya wuair Gl het, Ya a heme Muziri, Ya hewres ospor Qlxeru, Ya hopa eanki Ya Kemere Bmbareki sma xerwei bde Mlete ma Dersimy, ,sarrewei bde hezveta Slemanu,Aira Khuresu Tde Mlete Dersim, dz cigera Ysmail ve Zeynebe,dz tde Mlet mao. Ya Wuair dest bde khe , ra t rakerde vo! Sekina ma eve ek herme hu ero lewe perodaiskarune Dersimy, ero ennet ekdarune Dersim.

22

Hemede Mirzali Slemani, Lawuka Ali Qz i

17

Ya wuair Gl het, Ya a heme Muzir, verva na zulm zordarie tu boji Mlete ma bij, zere hirai bde Ysmail ve Zeynebe, tu wei,bereket, hati bia waletama. Ya Kemer bmbareki tu, dzz ma me de! hime hometa ho ra ra welau ra me verde! Ya Bmbarek tu ma u az uze ma motaze mueneti me kere, iman mara me cere.Ya Bmbarek tu murde ke hmde me verde, hete jdeki iye ma Ya Wuair tu evere xeri hometa hore rakere, hete judeki mare. Ya Xzre sate tenge, sata ma wa tenge de tu b rese! az uze ma tenge de me verde!Ya Haq ezeve to este, ezna to de b mane. Ma eve dza cigere b wair me kerene. Ya Jiar u Dari sma hometa ho tengede me verde, heto jde ki ma.Ya RamaHeq sata tenge de b rese. Ya KemereBmbareki Ya Ezz Avdel tu qda qusr ma u az mare dr fien,dri bere. Mordemune xravnu bbextu ore ma u az u uze mare dr bere. Ya Jela Zalale to lokmo haram gula ma u az u uze ma re dr bere, danasa xr b de, senk vo xrwo.

18

Ya Ana ware ma u az u uze ma ia me ke, azo xr ma de.Ya Xzr lokmo ke hometa to dane he me ve, hete jude ki iye ma. Ya Gole hetu hometa t yena to ser mnete kene.

Eve hozoru aravei verva naa tu amei, Bakle to vake m smare perodaiskara erre arda . Ma zoneme Alier ve Zarifa Xanme sar kerdi vi zalmu sar yine zra kerdi berdi dai vi hokmate b namusi. Tu,eve erenia hu da pro. P tu guret tu berda esta zindan. Tu bne dest dsmeni de ikence de teslim n via, tu, tu kerd ri Oktay Esati,tu est hu ver eve ereni,coanikeni, tu bia dsmala Krmanciya
19

Belekhe, t va ez trk nia, ez krmana Tu dess u d serri zindanu de menda. Tu vejia tever, tu ve Memra juvin ra has kerdi vi. Sma i Bekaa, Mem dewa Qamilo de kst, haskerdena sma kst, tu teslim n bia, tu eke hu guret vejia ro gile kou utr khe Alieri lawuka Perodaise Dersimi vatene. B ime bi fetelime ko Muzri,xa herdo de irino welat Dersim, Bi erexime ko Sultan BavaiGul sosine xo ki zofe e Dersimi Tu nka ama Dersim, naa tu Munzur sera sona bower. Bakle to Ap smail Parisde va seveta m sma her ju, zu Sekina Dakla tu Zeynev Xanme va prodaise ena mar an u erefo, ena m perodaiskara de erra vi . Tu j Alier u Zarifa kota ceng Sekina. Venge sma i dina kerde hu ver. ond ordi ardi sma ser, eve hozoru tayrei sma bomba kerdi. Perodaise tu, ek giredena sma re tuha ne kerd.

Ax Dlo yeman Dlo yeman, kou gureto mz u duman j vatena Alieri Sekina, tu zof rindek di vi perodais prodaise welate ma . Dewrano,no dewr, dewr vergu vsananuno Dewrano,no dewr, dewr vergu tsananuno Tu, vergu vera n cera Sekina, zindanune trkura qraise tu asmen her kerd, Tu zindane Malatia ra rema, p tu guret tu esta Zindan, dess u d serrira tipia tu vejia, tu ia gle koune welate ma tu eve eke herme hu, da pr tu ek est, napa, nave zulumkarura. Tu dsmenira azadia welate hu eve ek wuast,eve perodaiso ekn wuast, Tu ve erani hu da pro hata roza merdene. Tu welata, welat perodaise tu io Sekina, Tu lawku de n menda, tu lawuka derodais Dersim ia. Tu n va khe Da hardo dewr ma ra dri mendo Tu hardo dewres de d pero, hardu dewres bi qerqesuna eke dest tu.Rindekiya welat ma perodais eke tu ia. Pagune mara, nka mlete ma urzeno ra kuno ra ra prodais tu dme, Welat mara dri ne mendo Sekina, tu ve hu welata,kefene tu, bio reng azadia welate ma. Tu ek guretena hu ard Dersim. ek ronan ina. utr khe Bra Xdr vatene Kora ke ma re am Ma eke ho kerdi topi Berdi Nazimia de teslim kerdi,dai Vaonu wu srede jar u diyar td ma ra mara
20

heredai.23 Tu ek herme hu ard Dersim, Jarrr u diyari kerdi hati, tu raa perodaise hu arde Dersim, perodais ekdaria Krmancia belelekhe msnera ma. utr khe Zarifa Xanme vatene Pan ma panime, pan Pan Tij bia irene, Eskhere mste kori persena, J sakile dar berri rno Qewa xainu persena J au xaune ma ro sona Ma vame, ekne hu ro men! Pane Gerilla pan paa maa ino! Vore vorena Sekina ma. Mlete ma kote rau naza tu arda Pul Gl hetou. Mlete ma berveno j hemu. Puli vera gureno sono heme Muziri saneno heme Hariki. Hurdi hemi, vra finare juvini rest p tu sero berven. Vengra sleman Qizz der b ro j Mmde Sleman Hemedi seveta tu, kemane b no, ara Zarifa Xanma khe Dapira Seve Evine vata a hard ai sera purodo.

Bezna hu derg bari, t vana ri hu, j asm roz Lewe Alier de irina dlal pak qimeta N vana ez, vana ma ime, invia Kurdistan ia Zarifa Ekhe kotera ra t vana main rextkerdia zerd e ho de cank,tever de j mordemek Nermo ilvan sano dorm sar hu Pito giredo mia hora duzm qrqsn esto sr n hu ser

23

Mesut zcan ykleriyle Dersim Atlar, Lawuka Xde Al sme cilt I. S.115-116 KaLan Yaynlar 2002 Ankara

21

na brnena ra ndermun trku Zarifa ma cengavera coamerdura jed ekh erzen.24

Tain tu berda kerda nijdi Rosa Luxemburgi,vane Roza krmanzu, nare Rosa n ia ro tu ve Zarifa? Qei Roza ne sona ro Sekina Krmanzu? Qesa rast tu n iaro Rosa Luxembourg, ni Clara Zetkin, n ki Alexandra Kolontayi.N hir perodaiskarura kei j tu j Zarifa Xanme ek n guret gle kou n i, uska 18 serri pero n da. Welate yine j welate tu Kurdistan , or letei n kerdi vi. J Dersimy jenosid n kerdi vi.eve vatena m beno khe Tu bena nijdi Louise Michel i, perodaiskara Kommne Parisi a khe Kaledonia newi ra surgun kerde. Louise Michel seveta Kommni, tu seveta Dersim u Kurdistani da puro. Louise Michel, Kaledonia de lawkune mlete Kanaki25 sero gure. no

Dapira Seve Evin iek Niadene http://www.nurhakdagi.net/modules.php?name=Content&pa=showpage&pid=38PKKde insan ldrmekle grevlendirilenleri tandm, konutum, yazdm. calann Gereksiz Sakinesinden Kahraman heval Sakineye Kogiri, Bat Drsimde toplama kamplar Ulusal ve uluslararas yardmlara ne yaplyor? Bir subay pilotun anlatmlaryla Krdistanda son sava ve insan -1- Kasaplar deresi, tanklar ve tanklm 1984den itibaren ldrlen 100 den fazla Krd, Siirt merkez de plk olarak kullanlan Kasaplar Deresi ne (Nahala-Nevala Qeseban) atldlar. Osmanl mparatorluundan T.C.ne milliyet, inan ve KogiriDrsimde mecburi iskanlar II.Abdlhamid, II.Merutiyet, Krdler ve Ermeniler Sev Evn ekin Hayatndan Ksa Kesitler... Lkolnn Zanist diayn ku Zaza ne Kurd in ji bin ve P Kirin 1921 Krd Soykrm Dneminde Kogiride bayan olmak Het avdar proz nakim Sev Evin iek: Stockholm Dersim Soykrm Konumas ngilizce Metin 24 January 2010 Kogiri Aireti Blgesinin Kronolojisi ve Rportaj! Drsim-Kogiri Liderlerin Mektuplar Ermeni (Flle) Mzisyenleri ve Krdistan Mzii 9 Temmuz 1937; Makyevelizmin, kemalizme dntrlen versiyonu Krdistanda lider kesimi yok etme de kullanlr. 19 Mays Pontus soykrm gn. Alman metodu, ittihad pratii bir soykrmn aamalar, sulular, yarglamalar, sonular. Kogiriden-Drsime Jenosidler. 8 Mart Kadn zgrlne likin iiri Evin iek - Dema We bi xr. Krd jenosidleri -1937-38 Drsim Jenosidine giden sre -II- Krd jenosidleri -1937-38 Drsim Jenosidine giden sre -I-

24

25

Louise Michel, Legendes et chants de gestes Canaques, ile Ducos,1874

22

kar,kar ethnografia,antropologia o.Tu her tm weia m perodais vi nusta. Louise Michel ki u kar vrast.Louise Michel vana zanista dest zonaiskarura. Zu pa, am av erime khe i peiser nero. Beno roz,utopia arninera rati. Sayekerdi xa zora, beno zanisti utopia arneno ra rati.26 J nama karzanista sma wa. . Tu ve havalune hora sma pia Winderstand und Gelebte Utopien 27 Louise Michel Lawkune Kannaki sero kar ethnolingistik kerde, nama hu ia 1875 de a havalune hu i Europare nusna khe uska y sma Edda,Sagai,Romanvero est,tka vengvaze ai lawkun dewr kemerin nolitik ( lage de pierre) van. Filozof soma, wert zonun khe merde, yine ra zn de netnewi b weint, sar tai, zono de nolitik eve wei qesei kene. Tka, zu dialekte esta, ra van Bichelamar, eve no dialekt, Berjia asmeni, heme asmeni, ra smeri yeno ra nustis Qes sistem de neolitik tu ve Louise Michel yn zu xete. T vana Das Prinzip der Demokratischen Autonomie ist eigentlich ziemlich vergleichbar dem, was wir ais eine frauenbezogene Gesellschaft begreifen. Die Wurzeln dafur sind in der komrnunalen, neolitbischen Geseil schaftsorganisierung zu finden, in der sich Individuen mit ihrem eigenen Willen wiederfinden und vertreten konnten. Natrlich geht das nicht eins zu eins, wie es damals war. Doch client es als Denkansto dafr, wie eine Alternative zu den herrschenden Gesellschaftsmodellen aufgebaut werden kann. Frauen haben in ihrer eigenen Geschichte Wurzeln und Bezge, wie eine andere Form von Geseilschaftsorganisierung aussehen kann. 28 Louise Michel, Rosa Luxembourg ve Clara Zetkinra zof av, serra 1882 de Zuina nternationala Hermetune Dmdaiskaru 29 saz kerde veng dara tde Hermentune dina. Asma gualana 1871 rusne Kaledonia. Uska new serri surgun de mende. 1880 de am Paris, 09-01-1882 ra hata 14-01-1986 oncia Zindan de mende. Louise Clara Zetkinra 27,Rosa ra 41 serr pila.18 mart 1871 de eve mavzere kote Hotel de Ville eve eke hu uska kerd qarargahe Kommni. Lew Louise Michel, Rosa Luxembourg, Clara Zetkin, Alexandra Kolontayi eneke burjuvazi, xa ke kote Partia Sosial Demokrata Almania u Russia, deste n hermetu seveta proletaria ek n io. Ez ek guretena to ve, perodais tu, nijdi Louise Michel de vinon. Kei, j tu Seveta azadi et Huserbiana (autodetermination) Kurdistani pro n da. Rosa Luxembourg, qedere mletune
26

Louise Michel, Legendes et chants de gestes Canaques, ile Ducos,1874

27

Sakine Cansz (Hevala Sara) inWinderstand und Gelebte Utopien, Frauenguerilla,Frauenberfreiung und Demokratischer Konfderalismus in Kurdistan, Herausgeberinnenkollektiv, Mezopotamien Verlag,September 1012,Hambourg. 28 Sakine Cansz (Hevala Sara) in Winderstand und Gelebte Utopien, Frauenguerilla,Frauenberfreiung und Demokratischer Konfderalismus in Kurdistan, Herausgeberinnenkollektiv, Mezopotamien Verlag,September 1012,Hambourg. 29 Louise Michel, Ligue internationale des femmes rvolutionnaires. [Appel une runion sign : Louise Michel.] [Texte imprim] Publication : Paris : impr. de Petit, (1882)

23

seiu, dewleta hu sazkerde inkar kena, qewul n kerdene, na mesala netevi sero Rosa lnga Leninist ed nia, a lzna marxizme dmdaiskari sero n vi. Qesa Ukrayna sero Rosa cerabeis Ukrayna, sazkerdena dewleta Ukrayna qewul n kerdene. Tu ji Rosa n ia Universita Zurich, tu uska doxtora n kerd. Tu lysa Dersimia Huneri qedene. Tu niversita perodais u gerilla ratia mletu msa. Ma hu viar n keme khe Serra 1919 de Rosa ve Karl Leibnecht kerdi hepis. Rasta. Y ji tu zindane Amed de utr tu kence kerda. Bguman, yine da Roza ra kence kerd a kste lesa a est hem.Na rasta. Karl Leibnecht eve zu qerqsune nav qafke ra kia. Clara Zetkin ve Roza seveta haqqa weintaia hermetu eve feminizme burjuvazi est hu ver. Yine n j tu, n PKK sazkerd, ne ki PAJK, yne zu roz gle koura pero n da, ek ne guret. Tu Winderstand und Gelebte Utopien, de rast vana. Das konnten die Erfahrungen von irkgendwelchen Frauenorganisationen oder von Rosa Luxemburg und Clara Zetkin sein feministische Bewegungen oder andete Befreiungsasattze Allerdings haben wir nie alles so bernommen, wie es andere gemacht haben, sondern wir haben immer geguckt, wie knnen wir das auf unsere eigenen Bedingungen hoziehen. Wie knnen wir daran anknpfen und zusammen mit unseren eigenen Erfahrungen selber etwas Neues darauf aufbauen? Wir haben uns nie dem Sozialismus sein utopsch angenhert. Das war fr uns nie irgendetwas ganz weit Entferntes. Wir haben eher geguckt, wie lassen sich Sozialismus, Freiheit und Gleichheit verwrklichen. Wie kfinnen wir selbst zumindest bei uns anfangen, diese Grundsiitze in unserem Leben umsetzen? Wir haben mimer Hoffnungen und Utopien gehabt, die wir nicht auf zuknftige Generationen projizieren wollten. Stattdessen haben mir angefangen, unsere Utopien und Hoffnungen im Hier und Jetzt umzusetzen.30 Coka epe trku u kurdu. Wuazene bere nijidi ne reformistune sosial demokratu trokisku kere. Na qei sero,vatena qezatta Tarafi, ne ki Ferate khori u ni vatena yiye binu n rasta. Parisde vere Colonel Fabien de Partia Kommnista Fransa de, xanma namdar Gltan Kanak i, eve ereni,canikeni sma sero qesei kerd. Veng Gltan gosune tde Dersimz u historia dina de maneno. Qese diyin, nka,zu hermenio bxer, vejio, ustora tu sero saw u sor qesei keno, nustu vrazeno, Media Trkure ame keno, purti roseno.Nka ta hermeni bne her darra merx Dersimi de hermenieni ken sa. Rasta khe Trauma jenosidi, drokzane, akademisyeni. Zonaiskar hermeni bi drvetni.Aql u fam ra kerde kemmi. Bo herani gureta.
Sakine Cansz (Hevala Sara) inWinderstand und Gelebte Utopien, Frauenguerilla,Frauenberfreiung und Demokratischer Konfderalismus in Kurdistan, Herausgeberinnenkollektiv,pp.75-76 Mezopotamien Verlag,September
1012,Hambourg.
30

24

Rati a wa khe ttihat Terraki, Trku, Kemalistu Jenosid Hermeniu kerd, ta alaiy Hamidiy verva qrkerdena fiti kai, jenosid kerdena mlete Hermeni tekil kerdi, Mlete Hermeni da we, eve plano emperyalist delalia Mlete hermeni jenosid kerde. Nu tesbito de rasto. Ma na mesela serro hozor rei Konferansu vatena arda zon. Jenoside Hermeni u mehkum kerdo,nusno.Hema, gos kewraune ma Hermeniu bi kher n hesnene. Hermeni ve hu, dina ki zonena khe Mlete Dersimi eve des hozoru Hermeni xelesnai, deste zulumkaria tirku n dai. Airune Dersimy, Hermeni hore kerdi Meimani.Sar Dersimy, q dezz n da Hermeniu. Ma niaz u qrvane hu dav Hermeniu, pia bare kerd, ma nne hu n werd yine bar bare kerd. Ma ve hime ewt yine n nda, ma yne re xravni n kerde.Hema dsmennia Mlete Krmanci, qafka Hermeniu de zenge gureta, fikre hu bio kherin, trki a verde, nezeli Krmanzune Dersim ver. Zne ma berdo kerdo lete zne hu, Zazai berdi kerdi Hermeni ji Ezidu. Parlameno Kurdistana cerri de seveta 4200 Hermeni zu mebus esto, hema Parlameno Hermenistani de seveta 45000 Kurde Ezidi zu mebus ino. Na vetana m nia, na vatena Prof. Tosne Reid ia. Yerevan de nstituya Dersim kerdo ra. Hewne hode, pnz million Hermeni di. Hema perodaise ma de, ne waxte Jenoside Dersim de, ne ki ewru zu hermeni n merdo, in o. M ve hu Fransa de hire serri seveta Mlete Hermeni m Radio de qesei kerd. Q zu Hermeni n ame Radio. Par dewleta Fransa Zagone Jenosidi red kerde. Dewa ie Conseil dEtat, Fransa 600.000 hermeni esto, hora 70 Hermeni na wastena hermeni imza kerde. Ez krmance Dersimi o, imza 71 ine y mna. Nu hermeni o khe Sekina sero nusneno, u ve 156 hermeniura pia m zindanune Hermenistani ma veti,azad kerdi. Nust yi sera Media Trku Sekina berda kerda hermeni. Se bi kerime, hete ma de qes esto vane qlanke wei khe himune to vezo. Ma hermeni jenosidra xelesnai. Nka rndia ma hu vira kerda, zuru kene,Media trkure, alef kene ar. Hewnu vinene. Pstik kene. Raa tlsmi kene sa, hewrura pnz milyon hermeniu kene ar. Name dewu, paga kilisune xravude p mlaketu fetelin. Hermenietia hu Xristiania hu zaverda, kotere Jar u Diyar u dme, Qzlbaleni hore kerda balina, p kaikene. xa khe hewletia ma wa Khalu Bavu esta ho re berdo kerdo kilim. Sero nite ro, zurune hu ame kene. Rndia ma hu vira kerda. Ri nermia ma sera tuccari kene. Khle tu serra 1990 de zindan de via, tu kotira ama Fransa. Serra 1990 de ni mordemeki utr karta mlteceni tor gurete? Tu serra 1998 de ama Fransa , serra 1999 de m tu Bobignydia. Lewe to de hermeta Memed Ko bi. Qei no hermeni na zuru keno? Perspektive stratejik de i esto? Pe na zuru de politika perodaise psykolojike Ermenistani esta.Kstena tu sera propaganda hu keno.

25

T de havali rnd zonene khe khe qarta refjia tu. Karta tui a dess sereni tu passaporta tu, m zu rozede gurete? Cokaro a roz Xebat bi vi harr. Vatene sma Dersmzeni kene. Zuro de grs no hermenio bxer tu berda kerda hermeni, dina zonena khe tu slemanza , tu krmancza. Tu Kirakos n, Tu Taxte Xelil de de ama dina, dewa Taxt Xelil ki dewa hermeniu nia. Dina rnd zonena khe perodais Dersim de qei zu hermeni ma de verva dsmani pero n da,ewru gerilla de zu hermeni in o. utr ke vatene Ax bi bi bi, Kotime evere aru, Mneta ma qewul n bi,Sma ra khe tesela ma koti,eku saneme domonun ewre mi. Wu waxt hermeni koti vi? Ewru koti ? Doxtore e sma Dr kr Gler vano. Sakine Cansze Dersimza, e hu Khureszo, bera Piri ra wa. Bakle hu . Cansz, Dakla hu Z. Cansz . Vitu ses serrio khe, ez doxor e yne o31Ma gereke xori b gurime.

Dapira Seve Evin iek Vore vorena Sekina ma. Mlete ma kote rau naza tu arda Pul Gl hetou. Mlete ma berveno j hemu. Puli vera gureno sono heme Muziri saneno heme Hariki. Hurdi hemi, vra finare juvini rest p tu sero berven. Vengra sleman Qizz der b ro j Mmde Sleman Hemedi seveta tu, kemane b no, ara Zarifa Xanma khe Dapira Seve Evin vata a hard ai sera purodo. 32 Bezna hu derg bari, t vana ri hu, j asm roz Lewe Alier de irina dlal pak qimeta N vana ez, vana ma ime, invia Kurdistan ia Zarifa Ekhe kotera ra t vana main rextkerdia zerd e ho de cank,tever de j mordemek Nermo ilvan sano dorm sar hu
31

Dr.med. kr Gler Komkar Almanya GenelBakan, Dersimde bar gvercinleri utu, http://www.dengekurdistan.nu/

32

Seve Evin iek

26

Pito giredo mia hora duzm qrqsn esto sr n hu ser na brnena ra ndermun trku Zarifa ma cengavera coamerdura jed ekh erzen nisan cena nana p pe kemerura mriki lewe da de tm bi j tyr Axa Kocgiri wuair mal u milki Dewji vr ever bonne yne de naln Hal krmanc vsneno zeri awa bl Lawk vatene,bervn, mura hieri amen eke hu guret i Dersim prodais ereni a n verd Ckaro sar hu da seveta xelaiana Kirmancu Pers me kerene kewra , yne rew sar hu berd roth tirk Yne sar kewrane hu birnai eve braku Qewul n kerd Zarifa wuastena Miste Khori ekhe arnra zagonne y ser eve ereni ro hu da, ra prodaiskaria ho de Vatene,Ma b mrim kh sar yine ma vind kr Xain, me wsanu welate ma viran talan kerd Kewrai eve dest kwra amei kistene Mara n verdai Mordeme rindi, tde pia berdi qirkerdi Mst Khori vsna qedena Kocgiri, sr ard Dersim ser de Gle koura hona mendi vi perodaiskari, ckaro, tersonik tersai Zarifa Xanm, ma y derdu qeitan hu vira n keme Nika,domon ma, ma vera silav dan cengaveri sima.

33

Ax Zarif Cengawera azadia ma vi Zarifa


33

Archiva Seve Evin iek

27

Ggan j ezala, ggan j erra Ra azadia welate ma de can dil vi Ustera hu ser, ek gire dai sevata welati Prodais Zarifa Xanim xoff est zr dsmeni Delal zr ma de ef wess bi Esq khln welatra n wess bi Adr b vsno e mordemn xravn Xain n wuast khe a bi vino mrode h Dorm Dersm aral guret v Welat ma tol kerd, p deste ma n guret Krmanc Kurdistan kerd v xan xrav, zu Dersim mendi v Khla pene de juyina prodais n mend vi Delal vatene, ko Dersim mare e o Nam Krmancu q vind n beno Hata khe zu krmanc ri na dina de b mano Avdila pasai vat vi n sene coank Rayver xa zernu wuazena ez dan t Tu ho ra su mre sar yne bi Zeynel sar yne cra kerdi Dsmen ef ra deste hu hn kerdi, Ax Alier vano Ma vame, na juina, na sn braia na nena Trk her i ma gureto,hale ma hiria eng tirku de mlet ma qr bi qedi Vsan tsan vme ene ma de sorxaz ine v Her a de yne ma kerdime herr bari,nitro ma ser N wuazene q pota mara endi brne wuar Ala re niadn dlgerin bin de derd ciran Bn lngne trku de kess n mendo na dina de mara qri Ju ma bime bomm, ma ba hrni gureta ik a? Brene tde pia ju vime raurjme lingune hu ser Ma khe ewr sar n werda hu ser ek n gret dest ho Meste td Krmanc dinara dan w, bene vindi son Krmanc tr coamerdia hu cirt kerdene osnenora dina Ma k hen ju vime, mufrz trku ma ver hen vozdane sone Sma rnd ehr b kerene, mufreze trku kamo ma kami me? Va mordem b mro n mano b welat Endi beso zlmo khe trku ardo sar ma serd Tirki ho hore vane Krmanc herr ma Ma n wuzeme ri tirku bi vinime welate ho de Domone ma tirku ju hessu vergu vinene Tirki j hessu her i wene sero ki mija hu kene
28

Vane Krmanc mordem ni,va tde pia b mre, Ma gureme,pozeme am ver, Tirki eve zor dest mara cn bn Xr ekune granura bi cengaver Yiy khe verva taburune lazu dan pr, bn wuair xri Yiye khe eune hode nisene ro, mordem ni, tuaire n ben Dsmen p hale ma huyno Ma Kongre mongre tuha ki n wuazeme, Pta ma n ns, Pta mara br wuar, mare n ve bar Zavtne yne astike ma vlesnai ro,astike ma koti qdna Ma zoneme her iye na welati pasai wen Cka ser welate ma mz duman vor gureto ek ma giri khe deste ma de b vn Kess trkra n tersene Bguman dewlete dulgeri hevaltiya Kongra kene Mufreze tirku Kirmancu qrkene, ksene Dulgeri tei n niadan n vinene Frna wendiskarune ma qonax taxt de hewa ra wa Yye khe hevaltiya Kongra ken b bexti ken Ma zoneme dismeno tirk baql o, hilekr o Pta wendiskarune ma wess tmar keno Hata khe kare hu xelesna,qedena berd ser Dismen Pta wendiskarune ma tmar keno Yye khe ratia welati hona fam n kene Ma khe ju vime, beme wuaire kar welate hu Ma vane endi zmston besso, va zmston erro endi usari me vindo bero. Pnia kare Miste Khori qirkerdena ma wa Bren ewru roza prodaisa Berene bine ala Kirmancu Teslim bian merdena Pnia kare Miste Khori qirkerdena ma wa Eve juina ma ratia ma gam est v i Tirki kami khe ma sero bi ve qomutan Misto Khor n wuazeno kess yra av ero Bomu,xeu eve taxtu xapneno Kurdistan khe ine vi ez taxt se bi kerine Yine eve risvet juina ma kerd xirav Ne wuazeme khe hime vsani sero maro bi v bela Riy yine ra welate qr bi qdia, daria we vsaniara Welat khe azad ne vi ez taxt se bi kerine Ma nika, seveta domonune hu halenu vrazeme Name m Alier o, verva dsmeni de perodaiskar o erro
29

Rozune xelas azad biyana welate ma moron Bs n kerdene khe raura rn Y ma ma ki aa pasa ma b hu roth Mst Khori,gnai waro peide qneser mendi bi hir berdeti Mste Khori Welat de her roz gonia a riina hardi serde Were yine de werdna dewlte wess v N la lao Hesen Xeiri, na Anqera tore ixa bia iren Sima q n hesnn, ikenia Qogiri Sima q n vinen Qogiri vsno, qdeno Qogiri naleno, ikeno bne boa ezalbondira Msto Khor sma ra vano, ez jarru sero sond won Brne ma ve brai zu vime, Frsat khe kothra Mste Khori dest, smaa kess wess n verdano Ma sond Trkura q bawer n kem Yne himun ho sayno nezelno welate ma Kirmanc Dewleta tirku dw ma vsnai,mlete ma qrkerd, welate ma kerd viran Ma vsan tsan rutrupal mendime zere gemu de Vass ine vi khe el k ma ho ho re borene Zav je ma bne vor, torg sili de mend Serdra b n wei, ling hu bivi kung Bs n kerdene khe raura rn Mordemi berdi dai kistenn seferbeglia ali osmani de Yye peide mendi td pia berdi qrkerdi qedenai Dayku bs n kerd bs xelesn domonune qiskheku Ma zon me khe zavutune Nurettin Pasai, Zulm zordari ard sare ma serd Mordeme dirvetini aset kerdi, td ne we berdi qr kerdi. N la lao eve sond pasaune tirk q hu me xapn Mezelne Pi Khalkne hu bi arene hmune hu ver.34

34

Seve Evin iek, Kogiri Ulusal Kurtulu Hareketi, APEC, Stokolm, 1999, s. 160, 161, 162,183

30

PERODASE TU PERODASE EKUNE DERSM O


Vore vorena Sekina ma. Ma re sond werdo, vano Hemede Mirzali Semani, Mlle Pazapunira Tu ve na herdisa hui a spiye na re ama ta Mlle ? Ma dame pro hata roza merdene. Hata khe eke Drsim ker lal n viye, hata khe brr n vso, koi n vs, hata khe paruie ma wele n bie, desunt ma ra ek ma utiri n gineno waro? ez hata roza merdene dan pro. Tu vana y qumandane terri vato ez bon Meleka ena tu darde kon ? Hata nka, eve horzu mordemi merdi ma ra, eve kstena di cini d domonu kam ters dano ma? Su c ira vaze Mlle eve hozoru Mel, Bes, Fat, Memi, Hei, Ali, bero darde kero. Zore yi kutki sono domonu, cini. Qei esker rusneno, ekhe erro qei eve hu nino gile koi? Ji veyvike hu sano pe peruga e Use heme dai? D laze m hete nara av Koo Sur de p gureti vi. T rnd naskena Mlle kewray tu vi. Hurdemine eve eren day vi pro. Dora av hurdemine piya alali esker yne qrkerdi vi. Yne ca ma zonene. Verva laze m Ali, hurdi hme laze mne qiji(Yismail Heseni) vete. Qumandan vato, hurendia pi hu vaze. Hurdi laze m merdi, ehid bi, hurendia ma n vate. Mlle su! esker Trk ra hurenda ma vaze !Ma sew roj dame pro, sew roj destne yine ra eku,topne yne ceme, y utr ca ma n zone? Ma des roji nara av Kome i de ,ma tayra sma d waro. Sma bombei eti ma ser sma utiri hurenda ma n zone,?Sma endi nare hurendia ma perskene? Ni dardekerdena ena m,ni qrkerdena domunu dina b rjio,ma eke hu ro n name, ma nime feke hemi. Su ra vaze, sma deste huyo jude qaz, deste hui o binde adr gureto. Domone ma p gurete berde qrkerde adr no pa vsne. Sma ma ra vane Hayduti. Haydutni sma kerda. Hega ma.bonn ma .brre ma, qul ma sma vsnai. Kam hayduto nao oseno. Ma eve alayu esker sma qrkerdo. eke sma, tope sma deste smara gurete. Sma i p hermetu gureto. Sevete

31

ma, merdena en, iniku merdena ju pijia. Cini, coanike Drsim jovina domonu, zovina xortu ane dina. Kam xwe eke hu erzeno b namuso. ek estene ra zere ma honde banok niyo. Seveta Drsim, seveta welati Krmanci merdene mara ji pere helia, hen senka. Sar milet Kurdistan wesvo. Sar Drsim wesvo, sar sar re Drsim wesvo. Sar mrde Al Dem Heyd Avai 35 wes vo.

VORE VORENA ROZA DERSIM ROZA GERLLA WA Veyvo govenda gerilla, veyvo pane ma panime Prode gerilla prode paa maa no
Ewru, roza perodais e Dersim i a Tew dl o, Tew dl o, Tew dl o, Dl o sur,dlo hewz dl o, khesh, dl o zerk Herme mn o epp, herme mn o rast de, eke sma Zeria mn a bele vilik do wsena perodaise sma de ek, k Qogiri Dersimi J la sere spedi bereqn e,j astar e pazeweri
35

Hemede Mirzali Slemani, Mesaj eve dest Mlle Hesen Pazapuni seveta Qomandan Tirki

32

Veji o, gl na kou perodais o ekn eve deste sma Beno pil j vilikune gl kou ,xemelneno veyve sma o. Ez zonon azad u sare wederdana welate ma wa zeweze sma in o azad b welat ,in o zewez, b azad in o Dersim b perodais, in o welat b Dersim Tew dl o, Tew dl o, Tew dl o, Dl o sur,dlo hewz dl o, khesh, dl o zerk Dle Qogiri Dle Dersim dle Botan Bedinan Dle Kurdistan e cerri, corri, natti doti

Veyvo govenda gerilla, veyvo pane ma panime Prode gerilla prode paa maa no D lingi av d lingi pei ser, ra sane, dsmala prodais e sura ekn B rjio ero zagon dewlata trk arav persu B rjio ero bne lngune ma de heiria dewleta tirku

33

Jede drr ni a me de, pane kotti de bari o uska de b vio Bijerime dewleta tirkia hf Dersim pane ma panime Prode gerilla prode paa maa no Tu xa honde rndek a ? ek utr tu hond kerd a rindek ser kou ne welati de Pane seveta azadia welate ma va bi rijio ero kolonializmo xerepia i dewletu Veyvo govenda gerilla, veyvo pane ma panime Prode gerilla prode paa maa no M smaa utir honde haskerdene bine na asmene khewi de ji rota bmbareki Ji ua heme err Xanu, j hme Muzuri dotth osena vora gle koune ma

Sma vilik do eve eke gle kou, huaise sma vilik do ekura Ewru roza tertele Dersimi a, pane gerilla pane Bije hf pi khalkune ma pane gerilla pane Veyvo govenda gerilla, veyvo pane ma [panime Prode gerilla prode paa maa no
34

Semtia sma ekh giredo, rindekia sma ekh giredo polat rsnena dsmeni ser Bne na kemeri de na eskhette me bene mrozn, ez zonon sma b hewn mende gle na koura prodais o ekn seveta sazkerdena dewlata ma ez sma a vaji, b dewlete welat, b welat dewlete in a. B prodais o ekn, ino azad, b azad, ina sare wederdane Azad deste sma de vo j ekhi, kare dewleta krdasi u krmanc Ma kerdime orr letei,welate ma kerd drvetn, orr drvetune welate mara goni sona gonia Qogiri, gonia Dersim Ararati, gonia Mahabati Tania adr eke kimyevi Halabja ixas honde xori yeno venge sma ond hozori sera sma azad ne bi, j bndestia welate ma hra grane arda sare sma ser Ole dewleta tirka, zordaria islamia aa u beg Sma dai kstena kemera, cokaro par sma kst 20 eskere persu Ez zonon nare sma feteline gile na koura Lewe mn imune simara prodaiskar zeria mn a bele Dirveta m ber bia, gonia m ji laeri ria sona Gonia m kou n ma koura silia torga vora, Zeria mn a bele arxe lingune sima ve

Veyvo govenda gerilla, veyvo , pane! gerilla ma panime! Pirode! gerilla pirode! paa maa no
35

B huye ! perodais kare sma o,ewru roza Dersimi a pane ! ereni raa sma wa, raa Dersimi a pane ! Rota asmenra b uye rie hu,pane! gerilla pane ! ez simare gonia hu a zolale rusnon eve gonia m pane! Va nezer vo gile kalanikove smara gonia m Veyvo govenda gerilla, veyvo, pane! gerilla pane ! Ewru roza qrkerdena Dersim ia pane gerilla

Pirode! gerilla pirode! paa maa no

Ez zonon sima cutir honde rindek huyne, gle koue Kurdistani ra juvin ra durime ez zonon perodaise sma Perodais e Dersimi o Roze roza Dersim i a

Veyvo govenda gerilla, veyvo pane! ma panine ! ekne hu ro mene! Pirode! gerilla pirode! paa maa no

36

B huye ! havala m b huye ! huaise tu veyvo Ez ne wazen sma b mire gle na koura,ra ra Ez wuazen azadia welate hu sma re balina keri Sma Sera ere heunra, wsan u tsan n mane Azad b sme, vilikura pore hu b xemelne Ewru roza perodais e Dersimi a

Veyvo govenda gerilla, veyvo pane! ma panime ! Prode! gerilla prode! paa maa no

Rapere ji miriku. Rapere !ewru roza Dersim i a

Prode ! gerilla prode! paa maa no


Rapere, rapere j srsaleku rapere ewru roza Dersim i a Bi re! ime rott! ime asmen o rotn

37

Rapere,!rapere! j srsaleku rapere!

Veyvo govenda gerilla, veyvo pane! ma panime!


Axe Sekina Delal, zerne mn o zelal, seveta hf tu hf Dersim Welati eki bene kher lal

ekune hu ro mene Prode! gerilla prode! paa maa no!


Dr Ali KILI 28 01 2013 Paris
http://www.youtube.com/watch?v=yPZVRFEPGOs http://www.youtube.com/watch?v=84oNAZLsAs8 paris http://www.youtube.com/watch?v=ZWPfkD9yPmI sakine Newroz http://www.youtube.com/watch?v=hdkb8pGzjuQ nue tv http://www.youtube.com/watch?v=Dy9eBMdPB2s http://www.youtube.com/watch?v=Dy9eBMdPB2s oare seveta sekina http://www.youtube.com/watch?v=0N2htWjohXg neweroz tv http://www.youtube.com/watch?v=-Q-EOTAwTDY http://www.youtube.com/watch?v=9yzIz-DHtao Paris 12012013 http://www.youtube.com/watch?v=yDmTr3CdyGU
Paris' http://www.youtube.com/watch?v=DZ_z8RrR9K0 kanak

http://www.youtube.com/watch?v=Q_sLj7so4WI http://www.youtube.com/watch?v=Q_sLj7so4WI 100 000 personnes http://www.youtube.com/watch?v=yUGzFEbwGdU


ANNEXE-I
Viewing cable 07ANKARA2917, BLOCKING MONEY FLOWS TO THE PKK IN NORTHERN IRAQ: If you are new to these pages, please read an introduction on the structure of a cable as well as how to discuss them with others. See also the FAQs Reference ID Created Classification Origin

07ANKARA2917

2007-12-07 14:48

SECRET

Embassy Ankara

VZCZCXRO6474

38

PP RUEHAG RUEHBC RUEHDE RUEHIHL RUEHKUK RUEHKW RUEHROV DE RUEHAK #2917/01 3411448 ZNY SSSSS ZZH P 071448Z DEC 07 FM AMEMBASSY ANKARA TO RUEHC/SECSTATE WASHDC PRIORITY 4583 INFO RUCNMUC/EU CANDIDATE STATES COLLECTIVE PRIORITY RUCNMEM/EU MEMBER STATES COLLECTIVE PRIORITY RUCNRAQ/IRAQ COLLECTIVE PRIORITY S E C R E T SECTION 01 OF 02 ANKARA 002917 SIPDIS SIPDIS E.O. 12958: DECL: 11/27/2027 TAGS: KTFN EFIN PTER PREL TU IZ SUBJECT: BLOCKING MONEY FLOWS TO THE PKK IN NORTHERN IRAQ: EXPANDING OUR STRATEGY REF: A. STATE 134271 B. BAGHDAD 3934 C. BAGHDAD 3808 D. ANKARA 661 E. 2006 ANKARA 4450 F. 2006 ANKARA 4290

Classified By: Ambassador Ross Wilson for reasons 1.4(b) and (d) 1. (S) Summary. As the United States works together with Turkey to implement the President's directive for effective action against PKK terror, we must also redouble our efforts to shut down the financial support that flows from Europe into PKK headquarters located in northern Iraq. While previous work, primarily in the form of demarches to European governments, has shown some limited progress, the overall credibility of this effort was badly undermined by the recent release in Vienna of PKK financier Riza Altun by Austrian authorities. To overcome these setbacks and register tangible progress in the near and medium term, the USG will need to work intensively on three simultaneous efforts: -- First, we need to identify and interdict PKK money that is flowing into northern Iraq. This will require U.S., Iraqi, and European authorities to collaborate in a targeted effort that includes enhanced airport screening, more extensive customs procedures, and aggressive disruption of illicit cash transfers into northern Iraq and between northern Iraqi entities and PKK terrorists.

-- Second, we will push the Turks to work more effectively to identify and interdict financial flows. MASAK, Turkey's Financial Crimes Investigation Board, is the GOT's sole money laundering and terrorist financing investigative body. It needs to streamline its investigations and work more effectively with financial police, prosecutors, and judges to effectuate successful prosecutions. -- Third, we should more sharply focus our work with the Europeans. Previous demarches sensitized the EU to PKK criminal activities. Now we need to narrow our focus by identifying and going after the two top targets of Riza Altun and Sakine Cansiz. Given their previous arrests, cases against them have been started. We can help by providing the most extensive dossiers possible and coordinating with law enforcement and intelligence counterparts in Europe to ensure these two terrorists are incarcerated. End Summary. Background

39

2. (S) The PKK raises upwards of USD 50-100 million annually through fundraising activities to sustain operations in Turkey and northern Iraq. Sensitive reporting shows the top four countries for fundraising are Germany, France, Switzerland, and the United Kingdom. Other regions important to PKK/KGK fundraising include Austria, the Balkans, Belgium, and the Netherlands. Sensitive reporting has identified PKK fundraising leaders in Europe, but we have limited actionable intelligence on how the money flows to the PKK. Available reporting indicates the use of hawala networks (informal multi-country remittance system), cash couriers, narcotics, and gold to move money. 3. (S) Funding of PKK activities is done through a wide variety of methods. These include fundraising, cultural, social, and sporting event sponsorship, membership fees, and commercial business ventures. PKK financiers also traffic in narcotics, smuggle both people and goods, and charge extortion and protection fees. While the latter activities can be prosecuted as criminal offenses, the former activities can only be prosecuted under terror finance laws when clear ties to PKK activities can be proven. --------------------------Legwork is Already Underway --------------------------4. (S) Over the last year, S/CT has been active in driving political-level demarches to all European capitals on terrorist financing. S/CT Deputy Counterterrorism Coordinator Frank Urbancic has traveled widely in Europe to raise awareness and to bring together prosecutors, judges, financial police, financial intelligence unit personnel, and Justice and Interior Ministry officials to discuss ways to investigate and prosecute money laundering and terrorist finance cases related to the PKK. The Regional Legal Advisor has hosted workshops for relevant officials in Turkey and arranged meetings and seminars for European and Turkish ANKARA 00002917 002 OF 002 counterparts to facilitate a task-force mentality to work together to fight the PKK. At the November U.S./EU Troika on Terrorist Financing, the new EU Terrorism Czar appeared committed to ensuring EU cooperation. Turkey has recently finalized a terrorism extradition with Switzerland (on hold pending an administrative hearing) and last week two PKK members were successfully extradited to Turkey from Germany. Pressure should be maintained on all EU member states to prosecute or extradite. ------------------Three-Part Strategy ------------------Working with Europe

5. (S) As we have learned from efforts to shut down al-Qaeda financing since September 11, joint law enforcement and intelligence sharing is essential. Numerous European countries have asked for our assistance in providing actionable intelligence, and S/CT continues to work on this issue. Continued networking with prosecutors and investigative judges is paramount. Investigative judges carry out the investigations and direct law enforcement in Europe. 6. (S) Our immediate goal is to deny the PKK use of the European financial and air transport systems to move money from Europe into northern Iraq for their operations. We can accomplish this via enhanced intelligence sharing, more careful airport screening and strict enforcement of cash declaration requirements. We also should press the Europeans to take action against the two most notorious PKK/KGK financiers in Europe, Riza Altun and Sakine Cansiz. Riza Altun is known to be a top PKK financier. He fled judicial arrest in France in July and Austrian authorities allowed him to fly to Iraq on July 13, but he recently has been seen traveling again in Europe. Sakine Cansiz is a PKK/KGK financier and weapons and tactical strategist. She was arrested in Germany but released by a Hamburg court on April 27 after 40 days of detention and remains in Europe. Their re-arrest and prosecution would limit PKK/KGK activities and signal that Europe is not a free zone for PKK/KGK fundraising. Working with Iraq 7. (S) Inside Iraq, as reported ref B, we face a cash economy that will make disrupting money flows inside Iraq difficult. The upcoming S/CT-led assessment team to Erbil should provide recommendations on the most effective ways to stop money flowing to the PKK once it reaches Iraq. The apparent lack of legal authority for the government to seize assets prior to conviction might be a major roadblock. Sensitive reporting indicates that the KRG has infiltrated the PKK in northern Iraq. If so, we should press the KRG to help identify illicit money flows so we can interdict them before they reach the PKK. ------------------Working with Turkey -------------------

40

8. (S) The PKK also raises money in Turkey. The Turkish financial intelligence unit (MASAK) lacks the technical and analytical capability to identify or interdict terrorism finance activity. Post will continue its efforts to get Turkish law enforcement and intelligence agencies to share information and cooperate to make interdiction possible. We also need to ensure that if we get Europeans to clamp down on cash couriers and transfers, Turkey similarly needs to make undeclared bulk cash transfers illegal, seize bulk cash assets, and identify cash transfers through the banking system that are headed to the PKK. Visit Ankara's Classified Web Site at http://www.state.sgov.gov/p/eur/ankara/ WILSON

41

You might also like