You are on page 1of 74

Zahir MEKSEM

Aselmad deg Tesga


n Yidles d Tutlayt n Tmazit
Tasdawit n Bgayet






Isuraz n usezdi d
tenmela tarisant n tmazit :
Asnekwu d teslet


Les connecteurs de cohsion et de cohrence
textuelles de la langue amazighe :
Identification et analyse











Asqamu Unnig n Timmuza
2008









































AGBUR


Asissen n usenfar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
1. Tazwert . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
2. Tarrayt n umahil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
3. Anekmar (approche) n tezrawt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
4. Tabadut-is d twuri-s . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
5. Asezdi/ asarez . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
6. Isuraz . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
6.1. D acu-ten, d acu i ten-id-yemmalen ? . . . . . . . . . 16
6.2. Agmer-nsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
7. Tifelwiyin n yisuraz . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
- Tafelwit uun 01 : akud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
- Tafelwit uun 02 : iswi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
- Tafelwit uun 03 : amgired . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
- Tafelwit uun 04 : timentelt . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
- Tafelwit uun 05 : tawtilt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
- Tafelwit uun 06 : adeg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
- Tafelwit uun 07 : timerna/asmiwer/amyizwer .22
- Tafelwit uun 08 : tagrayt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
- Tafelwit uun 09 : aserwes . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
- Tafelwit uun 10 : tibawt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
- Tafelwit uun 11 : afran . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
- Tafelwit uun 12 : abhat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25
- Tafelwit uun 13 : anelkam /agmu . . . . . . . . . .25
8. Taslet n tfelwiyin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
8.1. Isuraz n wakud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
8.1.1. Amyezwer gar tigawin . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
- Beddu
- Timerna
- Taggara
8.1.2. Isuraz n wakud deg ullis . . . . . . . . . . . . . . . . 26
8.1.2.1. Tigawin yellan send amatar-a
(Antriorit) . . . . . . . . . . . . . 27
8.1.2.2. Tigawin yellan seld amatar-a
(Postriorit) . . . . . . . . . . . . . 27
8.1.3. Isuraz ilmend n yimir n umeslay . . . . . . . . . 27

- Ayen yellan d izri
- Tihawt
- Imal
8.1.4. Isuraz n tigawin tiezfanin . . . . . . . . . . . . . . 27
8.1.5. Isuraz n tzerzert . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
8.1.6. Isuraz ilan aas n yinumak . . . . . . . . . . . . . . 28
8.2. Iswi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
8.3. Amgired . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
8.4. Adeg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
8.5. Timerna/amyizwer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
8.6. Taggrayt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31
8.7. Agmu/Anelkam (rsultat/ consquence) . . . . . . 31
9. Taggrayt n tezrawt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
10. Asnas : Taslet n kra n yiferdisen . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
10.1. Asissen n uris . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
10.2. Aglam-is . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
10.3. Asnekwu n yiferdisen ilan anamek ilmend
n uris . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
10.3.1. Tizeliwin n tnila . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
10.3.2. Imedyaten n uris . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
10.3.3. Isuraz . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
10.3.3.1. Asaraz tura . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
10.3.3.2. Asaraz "akken" . . . . . . . . . . . . . . . 36
10.3.3.3. Amatar n wakud
(Repre temporel) . . . . . . . . .37
10.3.3.4. Isuraz yeqqnen srid er
umatar-a . . . . . . . . . . . . . . . . 38
10.3.3.5. Wid yerzan tallit kamel . . . . . . . . 38
10.3.3.6. Taliwin n umyag . . . . . . . . . . . . .39
10.3.3.7. Asfari akked tkesrert . . . . . . . . . . 40
10.3.3.8. Amedya ef useqdec n usfari
d tkesrert . . . . . . . . . . . . . . . . 41
11. Amawal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
12. Tizegzalin-a (Abrviations) i nesseqdec . . . . . . . . . . . . 45
13. Ibula . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47
14. Tijena . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49


Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 7 -
Asissen n usenfar
S umata, tizrawin yerzan tamazit seg wasmi bdant,
lewayeh n lqern wis 19, d tid i yezzin ti s waas er uglam n
tutlayt. Ula deg yimahilen imaynuten, wid n tesdawit ne wid
yeffen i tesdawit, rran tamawt tameqqrant i teslet tasnilsant.
Da deg tault-a i llant aas n tezrawin, i d-yewwin ef :
timsislit, tisnislit, taseddast, talaseddast ne tusnawalt.
Ihi, nezmer ad d-nini d akken llan yimahilen yesnernan
taulin-a. ef waya i d-yenna S. Chaker :
Seg wasmi bdant tezrawin ef tutlayt n tmazit, azal n
lqern d uzgen aya, tuget n tezrawin celent d uglam kan
1

(Inan-a s tefransist)
2
.
Da netta, tizrawin-a d tid ur nessawe ara ad flent
akin i teslet n tefyirt imi tasnilest, tault ideg d-llant, d tafyirt i
d tilist-is. Hatan ihi i wacu tizrawin i izemren ad d-celent d
teslet n tutlayt deg wayen yerzan aseqdec-ines deg uris ur d-
llint ara - ne ur d-llint ara s waas. S umata mi d-nudder
taslet ilmend n uris, neqsed-d kra n yiferdisen yecban:
tanmela d usezdi ne d usarez n uris (la cohrence et la
cohsion textuelle). Wi d iferdisen i yettilin d lsas deg usuddes
ne deg tira n yirisen. Amedya, nezmer ad d-nebder : asfari n
uris, d wallalen n tutlayt i nesseqdac akken ad nessemlil gar
yisummar n tefyirt ne gar tifyar ne gar tseddarin akked
yiricen n uris. Tizrawin am ti, d tid d wi d-tecel tanga
tamaynut i wimi semman tasnilest tarisant (linguistique
textuelle).
Tanga-ya d tin i yettarran tamawt er usemres n kra n
yiferdisen deg uris. Tin ur-s aas seg-sen lan azal, lan
anamek anagar ilmend n wakken i ttwasqedcan deg uris.
(Asegzi yerzan tault-a ad yili er zdat). Ilmend n waya,

1
CHAKER S., 2005, Le berbre : de la linguistique descriptive lenseignement
dune langue maternelle, in Langues maternelles : contacts, variations et
enseignement, RISPAIL M. (dir.), Paris, LHarmattan, pp. 167 -175.
2
Depuis le dbut des tudes consacres la langue berbre, il y a plus dun sicle et
demi, les approches des spcialistes ont t essentiellement descriptives.
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 8 -
asenfar-a yerza srid taslet n yisuraz (connecteurs)
yettwaseqdacen aas deg tmazit. Ad yili ugmar-nsen akked
teslet n kra n yisuraz. D wa, ihi, i d iswi n usenfar-a.


1. Tazwert
Nra s tezrawt-a, deg tazwra, ad d-negmer akk awalen i
nesseqdac, deg tmenna ne deg tira, akken ad neg assa gar
tefyar, gar tseddarin akked yiricen n uris. Allal i nesseqdac i
usemyiger gar yiferdisen-a (tifyar, tiseddarin, iricen), ur yelli
ara kan akken ad ten-yessemlil, maca ila tawuri-nnien.
Tawuri-ya teskan-d azal d unamek n wassa-a. S umata, d
nutni (awalen) i yessifsusen i yimeri, deg tama, tigzi n uris
acku ttilin-d d iwellihen i d yeskanen abrid i wakken ad
yegzu d acu ef d-yettmeslay ; am wakken d nutni, deg tama-
nnien, i yessifsusen tira-s. Awalen-a i yessegzayen tikli d
tmela (logique) n uris, qqaren-asen isuraz
1
.
Deg tmazit, ugten yimhilen d tezrawin deg tesnilest i
d-yewwin ef yiferdisen s netteqqen gar yiricen n tefyirt ne
gar tefyar, amedya : tinza, tisunin n tuqqna, tisunin n
usentel. Maca, nnig n waya, neba ad d-nesnekwu tiwuriwin-
nsen ilmend n useqdec-nsen deg uris deg tala-s tummidt.
Am wakken nra ad ten-id-nebder -ma nessawe er wannect-
a- akken ma llan. Syin akin, ad nere ad d-nesnekwu inumak
yemgaraden n yal yiwen deg-sen.


2. Tarrayt n umahil
Deg wayen yerzan tarrayt, tazwara nura akk assaen n
tmela ne n wakud (logique et chronologique) yettilin deg
yirisen s umata. Tin ur-s, nefren-d kra n yidlisen, ama d
tizrawin, ama d ungalen; nekkes-d isuraz yettwasmersen deg

1
Isuraz : d awal asuddim, yekka-d seg umyag arez; anamek-is qqen, semlil i wimi
yerna wuzwir "S" i d-yemmalen anamek n wallal. Asarez ihi d allal s ttgen assa gar
tefyar ne ugar.
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 9 -
yal yiwen seg-sen. Syin akin, neba-ten ilmend n twuriwin i d-
senfalayen. Yal assa nga-yas daen tafelwit iman-is. Yal
tafelwit neba-tt ef semmus (05) n yiricen :
1- asnekwu n wassa ;
2- imedyaten ;
3- abalu i seg d-yettwakkes ;
4- asebter ;
5- azal-is deg tefransist.
Send taslet-nsen, nerna-d isuraz-nnien yettwassnen d
acu ur ten-nufi ara deg yibula-ya. Deg tneggarut, nga taslet
i yal assa, annect-a yella-d iwakken ad d-nernu kra n
yisegziyen iwatan yal tafelwit d kra n yisuraz ilan azalen
yemgaraden seg usemres er waye.


3. Anekmar (approche) n tezrawt
Tasnilest tarisant
Deg teslet-a nezzi ti er wayen yerzan tajerrumt n
uris ne tasnilest tarisant. Anekmar- a d win i d-yeldin
tawwurt i tezrawin n kra n yiferdisen n tesnilest yekkan akin i
tilist n tefyirt. Tizrawin ideg yettunefk wazal ameqqran i
teslein yefflen i uswir n tefyirt i wimi semman : tasnilest
tarisant. Sumata, tanga-ya terra azal ameqqran i tuddsa n
uris deg tala-s tamatut. Deg tama, yes-s ara nessiwe ad
negzu amek tettwasemres tutlayt deg uris deg tala-s yemden.
Deg tama-nnien, tasnilest tarisant tettak-d tisura i unelmad
akken ad yezmer ad d-ifares s tmenna ne s tira irisen akken
tebu tili tsekka-nsen.
Tanga-ya tlul-d asmi walan yimnuda taslet n tesnilest
iman-is (ne sari) ur tezmir ara ad d-tesbedd tarrayin ara
yilin d afus n tallalt i wakken ad yissin umdan - d anelmad ne
xai - amek ara d-yaru aris, amek ara t-yegzu ne amek ara
s-yefk anamek iwatan ilmend n tewsit-is ne n tsekka-s.
Acuer?
Acku, tamezwarut, tasnilest sari ticki tessezef deg
teslet-is, ur tettefel ara akin i tefyirt. S wawalen-nnien
taslet-is teqqim kan d taslet n tefyirt. Taslet am ta, seg yidis,
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 10 -
teskan-d amek i d-yewwi ad ttwasuddsen ne ad myezwaren
yiferdisen isnilsanen, amedya: amyag, asemmad, tanzet, atg.
Akken ad tili tefyirt tettwasuddes akken iwata ilmend n yilugan
n useqdec n tutlayt; d ayen i wimi semman : taseddast. Seg
yidis-nnien, tettarra tamawt er ubeddel (usmeskel)
yeafaren amyag deg tseftit-is ne isem deg wayen i d-icudden
er tewsit-is, aman-is akked waddad-is annect-a d ayen
yerzan talaseddast.
Maca, ma nea taslet deg uswir-a kan, ur nezmir ara,
yes-s, ad d-nessegzi tiwuriwin n kra n yiferdisen isnilsanen,
anagar ma nezrew-iten ilmend n uris d akemmali. Annect-a
yeba ad d-yini tajerrumt n tefyirt iman-is, ur tezmir ara ad d-
tessegzi kra n tumanin tisnilsanin mi ara ilint ttwasqedcent
ilmend n usbedded n uris. Tin ur-s, amsefer n tefyar, ta er
ta, ur yezmir ara ad d-yefk aris ma kra n yilugan yugaren wid
n tuddsa n tefyirt (transphrastiques) ur ttwasqedcen ara.
D wasmi ihi, i d-tlul taggara-ya -deg yiseggasen n 60 d
asawen- tasnilest tarisant
1
. Taneggarut-a d tanga
2
yekkaten
amek ara d-tesbedd ilugan iwatan, ara d-yessegzin tarrayin s
nezmer ad d-naru irisen akken ilaq.
Taslet am ta d tin d wi-d-tecel tasnilest n uris, tin i
d-yessegza F. Rastier :
Tasnilest tarisant (Deg yiseggasen n 1960-1970
qqaren-as tajerrumt n uris) tanga-ya d aris i d asentel-is
yeni d tanga yettaran tamawt er usezdi
3
d tenmela
(cohrence) i yettaan adris ur d-yettbin ara d asemyiger kan
n tefyar
4
. (inan-a deg tefransist
5
).

1
Linguistique textuelle.
2
Awal tanga nessemres-it s unamek n wawal n tefransist : discipline.
3
Awal asezdi d wawal asarez nesseqdec-iten iwakken ad d-nemmel yes-sen
tikti n usemili d wazal-is i yettilin gar tefyar deg uris. Awalen-a nezmer ad ten-
nesseqdec akken ad nsemgird gar-asen akked tikti n tenmela (Cohsion ou la
connexit sopposent cohrence).
4
MANGUENEAU D., 1996, Les termes cls de lanalyse du discours, Seuil, Paris, P.
82.
5
On entend par linguistique textuelle (dans les annes 1960-1970 on parlait de la
grammaire de texte) une discipline qui prend pour objet la textualit, cest--dire les
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 11 -
Ilmend n waya yenna-d daen Van Dijk :
Imi win yettmeslayen yezmer ad d-ifares /ad yegzu aas
n yinawen (discours), tazmert-is ihi ad tili d tazmert tarisant
(Une comptence textuelle). D awezi afares d tigzi n yinawen
ad ilin bedden ef usemlili n tefyar ta er ta
1
. (Inan-a deg
tefransist
2
).
Deg waya ad negzu, yewwi-d deg tegzi d tira n uris ad
neffel akin i tefyirt akken ad nerr tamawt er uris deg tala-s
tummidt.


4. Tabadut-is d twuri-s
Deg yiwen n umagrad, B. Combettes akked J. Fresson
fkan-d yiwet n tbadut n tesnilest tarisant akka :
Tasnilest tarisant d tin yekkaten amek ara yili
uxemmem iwatan ef kra n tumanin tisnilsanin, i wimi ur
tezmir ara tjerrumt n tefyirt ad d-tessegzi acku d ayen i d-
yettwassegzayen anagar deg uris
3
(inan-a deg tefransist
4
).
Deg umagrad-a, daen, snekwan-d sin n yifukal i d-
yemmalen tixutert n tesnilest tarisant.
- Amezwaru yerza ayen yellan d akmam (empirique)
deg tudert n yal ass n umdan ; aya icudd er tarmit-is deg
useqdec n tutlayt. D aya i wimi semman tazmert tarisant (er
inan n T. A. Van Djik, iwsawen). Deg wayen yerzan, dima,
tarmit n umdan, yenna-d M. Bakhtine :

proprits de cohsion et cohrence qui font quun texte est irrductible une
simple suite de phrases .
1
MANGUENEAU D. (1996), idem. P. 82.
2
Puisque le sujet parlant peut produire/ interprter un nombre infini de discours
diffrents, sa comptence est ncessairement une comptence textuelle. Il est peu
probable et mme impossible que la production et la perception dnoncs soprent
par une concatnation non rgle de phrases isoles .
3
COMBETTES B. FRESSON J., 1975, "Pour une linguistique textuelle" Pratiques n6,
pp. 25 - 55.
4
La linguistique textuelle [] fait porter sa rflexion sur des phnomnes
linguistiques dont ne peut pleinement rendre compte une grammaire de phrase ; ces
phnomnes ne se laissent saisir quau niveau du texte .
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 12 -
Almad n tutlayt, d almad n tuddsa n yinanen
noncs (acku mi ara nettmeslay nesseqdac innawen ;
mai d isumar, akken daen, lada, mai d awalen ierfiyen
i nesseqdac. D tiwsatin n yinaw " les genres de discours i
yessuddusen tameslayt-nne akken i tt-tessuddes, daen,
tseddast
1
(inan-a s tefransist
2
).
-Wis sin, yerza ifukal i d-icudden er tjerrumt, wi
ttbinen-d s wudem akmam acku d ayen yerzan iferdisen n
tesnilest s timad-is, lada wid ur nli ara asegzi anagar ma
nezrew-iten ilmend n uris deg tuddsa-s tamatut. Tuget deg
yiferdisen-a tena :
asemres n yimqimen "la pronominalisation";
ikesrar "substituts" akken ma llan ;
asemres n "yimesbuda" "les dterminants";
afran gar taliwin n umyag (timera).
Llan d aen kra n yiferdisen i d-icudden er usfari
3
n
uris; i d-yemmalen amek ttwasuddsent tefyar, lada amek i
yella wassa gar-asent. Deg tault i d-yewwi ad nerr s tamawt
i beu yettilin gar : isali d usentel acku fell-asen i tres
tenmela-ya.
Ihi, iferdisen-a akk i d-nebder, ur nezmir ara ad ten-
negzu ma ur asen-ngi ara taslet ilmend n twuri-nsen deg
uris kamel. Nezmer ad d-nessegzi aya s yiwen n umedya.
Amedya ara d-nefk ad yili ef usemres n wurmir ussid.
Timeri-ya, s umata, temmal-d ayen ur nemmid, ama d
tanunmi, amedya : Iwulef yettekkar-d yal ass zik, ama d tigawt
ierrun imir-nni ya, amedya : La yettaru aris-is. Maca, seg
yidis-nnien, urmir ussid yettwaseqdac s wazal-nnien anda i

1
ADAM J.-M., 1991 Cadre thorique dune typologie squentielle ELA Etudes de
la linguistique applique n83, pp 7 - 18.
2
Apprendre parler, cest apprendre structurer des noncs (parce que nous
parlons par noncs et non par propositions isoles et, encore moins, bien entendu,
par des mots isols) Les genres de discours organisent notre parole de la mme faon
que lorganisent les formes grammaticales (syntaxiques).
3
Asfari : yeskan-d amek tettili tikli n uris seg tefyirt er taye d wassa yellan gar-
asent. Ayen i nezmer daen ad d-nesnefli s wawal taneflit (la progression)
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 13 -
d-yemmal tannumi n tigawt, tin yellan ezzifet aas deg
wakud ; tebda aas-aya u mazal tettkemmil yerna akken kan
ara teqqim. Ur tettfak ara. Amedya, ma nenna-d : Imazien
ttmeslayen tamazit. Yal tanezzayt iij yetteffe-d seg usammer.
Azal-a, ur yezmir yiwen ad t-yegzu anagar ma yeqqel er
teslet-is deg uris, akken ad d-yesnekwu tawuri-s. Deg
tmazit yettwaseqdac s tuget deg irisen imsegziyen acku
nezmer ad d-nemmel yes-s tidet tamatut
1
, ur nettbeddil ara
ilmend n wakud.
Amedya ef useqdec n wurmir ussid s wazal-a ad t-naf
deg uris-a, i d- yessgzayen amek i xeddment tlawin akken ad
wtent ticra. Aris-a tura-t G. Laoust-Chantraux, (1937-
1939), yettwakkes-d seg EDB n12.
Aris : Tilawin kkatent ticra deg unyir akk d tamart, di
temgert akk d yidmaren, deg yialen n ufus. Tikwal kkatent
tineqqit ne izi deg yixef n tinzar, di tewwura n uqerru ef
yiudan n ufus. Kkatent ticra n umegre i uezqul. Mecki
helken deg werur, kkaten taxemsiwt ne lemri gar tuyat ; ma
yefcel uar, kkaten-tent di temcet n uar ne di twezit. []
Amyag wet yeftin er wurmir ussid ur d-yemmal ara
tigawt ierrun deg lawan-nni, maca yemmal-d d akken
tigawt-a, yal tikelt ideg ara tili, kif kif-is i terru, ur tettbeddil
ara. Ihi, anamek am wa anagar aris i izemren ad t-id-yesken.
Wi d kra n yimedyaten i d-yemmalen tixutert tla tesnilest
tarisant. D inezgumen am wi i d-yewwin kra n yimusnilsen
ad rren tamawt tameqqrant i tezrawin n kra n yiferdisen n
tesnilest i ilan tawuri d unamek anagar deg uris.
Am wakken daen tafyirt tezmer ad tesu aas n yinumak as
akken awalen s tt-id-nessile kif kif-iten. Ugur am wa i t-
iferrun anagar addad n yinan "La Situation dnonciation" ne
asatal " le contexte", amedya : Yettaru tibratin, amdan yezmer
ad tt-yegzu s sin n yinumak:
1. u -Imir-nni yella yettaru.
w. 2 -Seg zik yettaru tibratin i medden u mazal yettaru-yasen.

1
Sxedme awal-a s unamek i ila deg tefransist : vrit gnrale.
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 14 -
Ilmend n wayen yezrin, ad d-naf talalit n tesnilest tarisant
tegla-d s kra n tyiti
1
deg tjerrumt n tefyirt imi taslet-is terza
kan aswir n tefyirt. ef wannect-a i d-yura M. Bakhtine yiwet n
tmuli i d-yessegzayen tixutert n tesnilest n uris ideg i d-
yenna :
Tasnilest [] mazal ur tnuda ara deg yiricen ideg
zemrent ad ilint tigrumin (ensembles) timeqqrarin n tutlayt
akka am : inanen ikemlanen n tudert n yal ass, idiwenniyen,
inawen, ungalen, atg. Acku inanen-a yewwi-d ad ttwazerwen,
da nutni, s wudem n tesnilest sari, am tumanin n tutlayt []
taseddast n tirniyin (ne n yericen) (t)imeqqranen(in) n
umeslay [] tettraju ad tili ; ar tura, tasnilest ur tefil ara s
wudem s tussna nnig n tefyirt tuddist [] Ad as-tini
tameslayt n tesnilest da i tebes [] Maca, nezmer ad nessiwe
taslet tasnilsant nnig waya, as d ayen yuren iwakken ad d-
nger timuliwin-nnien yeffen i tesnilest
2
. (inan-a s
tefransist
3
).
ef wannect-a, ad d-nini, aris - am tefyirt ur yelli ara
d asemlili kan n wawalen wa er wa- netta daen, d tayunt
ilan ilugan i t-yerzan netta s timad-is, ur yezmir ara ad ibedd
amzun d asemyiger n tefyar kan, ta er ta. Ilugan-a i d-

1
Smerse awal-a s unamek n La critique acku deg teqbaylit yettwasexdam deg kra n
tegnatin s unamek-a ; amedya : mi ara d-nini kkaten deg-s medden yeni sukksen-d
i wayen i d-yenna ne i wayen i yexdem.
2
ADAM J.-M., 1990, cite BAKHTINE M., Elments de linguistique textuelle-thorie
et pratique de lanalyse textuelle, Nathan, Paris, p. 7.
3
La linguistique textuelle [] na pas absolument pas dfrich la section dont
devraient relever les grands ensembles verbaux : longs noncs de la vie courante,
dialogues, discours, traits, romans, etc. car ces noncs- l peuvent et doivent tre
dfinis et tudis, eux aussi, de faon purement linguistique, comme des
phnomnes de la langue[] la syntaxe des grandes masses verbales[] attend
encore dtre fonde : jusqu prsent, la linguistique na pas avanc
scientifiquement au-del de la phrase complexe : cest le phnomne le plus long
qui a t scientifiquement explor. On dirait que le langage mthodiquement pur de
la linguistique sarrte ici [] et cependant, on peut poursuivre plus loin lanalyse
linguistique pure, si difficile que cela paraisse, et si tentant quil soit dintroduire ici
des points de vue trangers la linguistique
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 15 -
icudden er tmirant n "tenmela n uris" ban ef sin n
wudmawen :
1.u -deg tama, llan yilugan yerzan tasekka n uris ara d-yaru
umaru, ama d ullis, ama d aglam, ama d imsegzi, yes-sen ran
ad d-awen ad d-sbedden tajerrumt n uris am waken i tella
tjerrumt n tefyirt;

w. 2 -deg tama-nnien, llan yilugan yeqqnen er tesnilest
tarisant i yettnadin ad d-snekwun ayen akk yerzan tamirant
n "usarez ne usezdi", "cohsion" tefyar ta er ta deg uris.
Udem amezwaru icudd er tezmert tarisant am
wakken ara tt-naf er N.Chomsky i d- yemmeslayen ef
tezmert
1
yesa umdan akken ad yegzu, ad d-ifares inan werin
yesla-yas weqbel. Da, ilmend n usauf am wa, yiwet n tnila
deg tesnilest n uris tra ad d-tesbedd ilugan ara yessiwen
amdan ad d-yini ma tugzimt (squence) n tefyar tezmer ad tili
d aris ne xai. Iswi-s d asbedded n yiwet n tmudemt n
yilugan yellan ya deg walla n umdan "interiorises" ara s-yilin
d allal s ara yeskazel amek tettwaseqdec tjerrumt deg uris-a
deg tala-s tamatut
2
. (inan-a s tefransist
3
).
Ma d udem wis sin, yeqqen srid er tesnilest. Wa yettnadi d
acu i d allalen i yettgen assa gar tefyar. Iswi-s d tazrawt n
wayen yerzan ilugan n usdakel ne n usezdi n uris "connexit
ou cohsion interphrastique". Tuget n wallalen i wimi tettarra
tamawt d wi : isuraz, tikkesrert, isfariyen n uris, atg.




1
La comptence, chez Comsky, reprsente un systme de rgles permettant un
individu parlant de produire, de comprendre un nombre infini de phrases quil na
jamais produites ni entendues auparavant.
2
MANGUENEAU D., 1991, Lanalyse du discours, Hachette, Paris, p. 207/208.
3
La premire, reprenant la notion chomskyenne de "comptence", postule
lexistence dune" comptence textuelle" permettant de dterminer si une squence
de phrases constitue ou non un texte bien form : le travail du grammairien
consistait alors construire un modle des rgles qu intriorises le sujet pour
dcider de la grammaticalit des textes .
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 16 -
5. Asezdi/ asarez
Deg tefransist anamek n tmirant-a yezga-d yemgada d
unamek n tmirant tanmela (cohrence/cohsion), ilmend n
waya aas n medden i ten-yessemrasen amzun yiwen n
unamek i lan. Maca, yal yiwet deg-sent anwa aswir ideg
tettusemras. Asezdi yerza amek mlalent tefyar yalmi myagrent
d aris yesan anamek. Tanilest n uris tselle iferdisen i
yettilin d allalen i wannect-a. Ma d tanmela tbedd ef usezdi,
d acu tettarra tamawt er wassa yesa uris-a ilmend n
tmussni d yidles imatuten, asatal akked d waddad n yinan.


6. Isuraz
Tuddsa n uris tbedd ef wassaen yellan gar tefyar,
gar tseddarin akked yiricen i yettilin deg-s. Assaen-a d nutni
i yettawin imeri seg tikti er taye akken ad yefhem aris ; d
nutni daen i d-yemmalen asezdi-is ne asarez-is.

6.1. D acu-ten, d acu i ten-id-yemmalen ?
Ayen i d-yemmalen assaen yellan gar yiferdisen-a (wid
i d-nebder iwsawen) d isuraz. Ineggura-ya lan tixutert
tameqqrant deg usemlili gar yiricen d tseddarin n uris. D
nutni, sumata, i d-yemmalen assa n usezen yellan gar-asen.
Isuraz zemren ad ilin d tisunin n tuqqna ne n usentel, d
imerna, d tinza. Deg uris d nutni i yessemyigiren gar
tseddarin iwakken aris ad d-ibin yeddukel yerna yesa
anamek. Maca iwakken ur d-ttbinent ara tseddarin-a d
tilelliyin, ttilin yisuraz i d-yemmalen assa yellan gar-asent.

6.2. Agmer-nsen
Deg uric wis sin n umahil-a newwet amek ara d-
negmer tuget n yisuraz i yettwaseqdacen deg tmazit. Tuget
deg-sen d wid i d-nawec deg yidlisen d wungalen. Gar
yibula-ya llan
10 n FDB, d 08 n wungalen d kra n yidlisen n tesnilest ne n
tjerrumt. (er abalu).
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 17 -
S umata isuraz i d-negmer rzan assaen-a: akud, iswi,
tamentilt, tawtilt, timerna, taggrayt, Hatent-a tfelwiyin-a .


7. Tifelwiyin n yisuraz

Tafelwit uun 1

Assa : AKUD
Isuraz Abalu Asebter Tasuqqilt
Ielli-nni
Kra yekka wass
Lawan ef
ef zik lal
Ar taswit
Alamma
Cwi kan kka
FDB n 25

97
97
99
101
113
137
149
La veille
Durant toute la journe
Au moment ou
De bonne heure
A tout lheure
Jusqu
Peu de temps aprs
Almi
Asmi
Meskud
Kra ara yekk wass
ef zik lal
Alamma d asmi
Sya d asawen
FDB n89

07
07
07
19
27
31
69
Jusqu
Le jour o
Pendant que -simultanit
Durant toute la journe
De bonne heure
Jusquau jour ou
Dornavant/Dsormais
Melmi
Akken tekcem
Seg wasmi
Ticki
FDB 102

Aric w.2
Aric w.4
15
29
02
05
Quand
Juste au moment o
Depuis que
Quand
Ru a lal ual a
lal
Imir-nni kan
Imir
Melmi kan
FDB n115


04

08
32
52
Pendant que le temps
passe
Sur le champ
A ce moment
Il n y a pas longtemps
Yibbwas
Seg useggas er
useggas
Seg wass-nni
Yeqqim ayen
yeqqim
Akken i s-yenna
Ass-nni deg ussan
n Rebbi
FDB
Tagemmunt
ezuz.






21
27

27
69

113
139

Un jour
Danne en anne

Depuis ce jour
Un certain temps

Juste au moment o il
Un jour

Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 18 -
Yu lal
D umatu

Imir-nni


145
165

173
Dj (en ce moment-l)
Sur le champ/Tout de
suite
Alors
Tikwal mti
Mi
Si mi
FDB n118


18
18
28
Des fois quand
Quand
En attendant/le temps de
Yiwen n ubrid
Ar
FDB n125

32
38
Une fois
Jusqu ce que
Qbel
Segmi
Zik
Ticki
Yeqqim d acu
yeqqim
Alammi d lawan
Ar ass-a
Mkul ma
Di teswit
FDB Lema
n Sarrij






15
15
19
19
23

23
27
27
34
Avant
Depuis que
Dantan, tt, jadis, avant
Quand
Un certain temps

Jusquau moment
Jusqu ce jour
A chaque fois
Sur le champ
Deg lweqt am wa
Arama
Tameddit
Kra akka
Ar cemma
acama
Si leil
Akken kan
Cwi kan akka
Sellilindi
Taswit akka
Boulifa*










02
07
10
13
32
47
37
49
69
117
129
En ce temps-ci
Jusqu
Laprs midi
Peu de temps
Tout lheure
Jusqu ce que
En attendant
Au moment ou
Peu de temps aprs
Il y a deux ans de cela
Dans peu de temps
Dindin
Mi akken
Kra n tikelt
Seg wass er wass
D umatu
Aredqal
Armi d anda
Aria
Seg yimir
Zik-nni tura

Imir-ya
Werad
Sya d sya
K.Bouamara
01












02
03
04
17
27
28
36
36
37
38

42
48
49
Instantanment
Pendant que
A chaque fois
De jour en jour
Sur le champ
Et puis
Jusquau
Jusqu ce moment
Depuis ce temps
Autrefois (vu de point de
vue actuel)
A ce moment dj
Pas encore
Des fois des fois
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 19 -
Ar ass-a
ef wudem n sbe
Qbel
Akken kan
Zgelli
Deffir ierkiyen/
imensawen
Acal-aya
Zik er tafrara
Seg zik-aya
Deg uzal











58
85
90
92
93
96

100
111
117
117
Jusqu ce jour
Au petit jour
Avant
Juste au moment
Tout lheure
Avant

Il y a longtemps
A laube
Depuis longtemps dj
En plein jour
Akka imir-a
Asmi akken
Yal i
Mi
K.Bouamara
2

11
14
21
08
En ce pareil moment
Le jour o
Chaque nuit
Quand
Aas aya
Mi akken
Ticki
K.Bouamara
3

08
08
11
Il y a longtemps
Quand
Quand/ tout lheure
Sgellina Tazaghart 78 Tout lheure


Tafelwit uun 2

Assa : ISWI
Isuraz Abalu Asebter Tasuqqilt
Iwakken FDB n25 127 Pour que
Akken FDB n89 07 Pour que
Iwakken 11 Pour que


Tafelwit uun 3

Assa : AMGIRED
Isuraz Abalu Asebter Tasuqqilt
as ma FDB n 89 25 Mme si
Mani
Lamena
as
Ula as
as akken
Ulakkayenni
FDB n102


Aric
w. 2
05
07
09
15
27
35
Mais
Mais
Mme si
Mme si
Malgr tout
Mais
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 20 -
Akken yebu yili
Wanag
02
05
Quelque soit
En revanche/sinon
Lakin
Umena
Lema n Sarij
Tagemmunt
ezzuz
35

57
Mais

Mais
as akken
Dacu kan
Imil
Maca
Maca, as
as ulamma
Dacu kan
Bouamara 1

Bouamara 2




12
116
08
09
12
31
116
Mme si
Seulement
Cependant
Mais
Mais, malgr
Mme si
En revanche
Aredmani Boulifa 393 Si malgr cela /
Toutefois si


Tafelwit uun 4

Assa : TIMENTELT
Isuraz Abalu Asebter Tasuqqilt
Laxaer FDB n 89 07 Parce que
ef sebbat-a
Imi
FDB n 102

13
29
Cest pour ces raisons
Puisque
ef lial n waya Boulifa 19 Cest cause de
Acku
Ilmend
ef yira-s
Bouamara 2


09
11
28
Parce que
A cause/par rapport
Cest cause de


Tafelwit uun 5

Assa : TAWTILT
Isuraz Abalu Asebter Tasuqqilt
Limmer FDB n25 99 Si
Ma Bouamara 2 19 Si
Lemmer
Lukan
Lemmer meqqar
Awah
Bouamara 1

05
05
61
89
Si
Si
Si au moins
si


Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 21 -
Tafelwit uun 6

Assa : ADEG
Isuraz Abalu Asebter Tasuqqilt
Zdat-nsen FDB n89 09 Devant
Tama
Anda
FDB n125

15
15
A ct de
O
S anda n kra

FDB
Tagemmunt
ezzuz
21

Partout
Seg yidis n
Anda
Boulifa

02
29
A ct de
O
Din
Sani ?

Anda akken
Da
Din

Anda akken
Ansi ?
Sya d sya
S nnig
Nnig
Akka akkin
Ddaw
Akkin
Bouamara 3


Bouamara 2



Bouamara 1






10
10

09
19
31

47
49
85
101
104
105
106
110
L-bas
L o/o ?

L o cest
Ici
L-bas

L o cest
Do ?
De tous les cts
Au dessus
Dessus
Par -ci par -l
Dessous
L-bas
er deffir
Gar
Sya u sya
Dinna
er tama..
Wa zdat wa
Wa nnig wa
Tazaghart



02
02
03
05
07
07
07
Vers larrire
Entre
De tous les cts
L-bas
A ct
Lun devant lautre
Lun au dessus de lautre








Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 22 -
Tafelwit uun 7

Assa : TIMERNA / ASMIWER / AMYIZWERWER
Isuraz Abalu Asebter Tasuqqilt
Yernu
Sakin
FDB n89

23
27
Et encore
Puis
Daen
Tamezwarut

Tis snat
Yual
er lxera

Rnu
Syin
FDB n102





Dallet
07
11

11
39
41

05
05
En outre/encore/puis
Premirement /en premier
lieu
Deuximement
Ensuite/et puis
A la fin

Et en plus
Ensuite
Ardeqqal
Tamezwarut, tis
snat, taneggarut
Boulifa



11
34


Ensuite
Dabord/en premier lieu
Puis/ensuite/en 2 lieu
Enfin/en dernier lieu
Da
Syin akin
Di taggara
D
Bouamara 1


03
03
40
43
Aussi/ alors/puis
Et puis
A la fin
Et
Seg tama, seg
tama-nnien
Rnu
Bouamara 2 11

27
Dune part
Dautre part
Et puis
Daen
Yerna
Bouamara 3 10
11
Encore
Et ensuite
Tikelt-a
Tikelt-nnien
Tazaghart 131

Cette fois
La fois suivante











Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 23 -
Tafelwit uun 8

Assa : TAGGRAYT : zemren ad ilin n ubdar ne kra deg-sen i tsemlilt
Isuraz Abalu Asebter Tasuqqilt
Ihi
Lasun
Ualen
Aha tura

FDB n25



101
103
125
135

Donc/alors
Enfin/ la fin
Puis finalement
Aallons donc

Uleqrar FDB n89 23 Vers la fin
Da
Ihi
FDB n89

23
39
Donc
Donc
Da netta Dallet 03 Et donc
Taneggarut Boulifa 34 Enfin/en dernier lieu
Di taggara

Taggara

Bouamara
1
Bouamara
3
42

43
A la fin

Finalement.
Enfin



Tafelwit uun 9

Assa : ASERWES menyif, yif, ugar, nnig, kter
Isuraz Abalu Asebter Tasuqqilt
Ad as-tini
Am wakken
Boulifa
FDB n102
85
35
On eut dit
Comme
Am
Ugar
Amzun
Bouamara
3

08
08
10
Comme
Plus
On dirait
Tif
Zun akken
Akken
Bouamara
1

50
58
61
Mieux
Cest comme si
Vaut/quivaut
Kif kif Tazaghart 04 Pareil/gal/mme






Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 24 -
Tafelwit uun 10

Assa : TIBAWT
Isuraz Abalu Asebter Tasuqqilt
Fiel
Ula
Mai
D lmual
FDB n89



01
03
31
61
Pas la peine
Ne rien
Ce nest pas
Jamais
Xai mexa
Lemer
Ur ur
Ur ara
Ulac
FDB n102

07
07
09
09
09
Presque impossible
Jamais
Ne ne
Ne pas
Il ny a rien
Mai FDB n115 20 Du tout
Di lemer
Acemma
Tagemunt
ezzuz
117
127
Jamais
Rien
La la
edd
Lami
Xai
Boulifa

09
11
84
109
Nini
Personne
Ce nest pas
Non
Mebla

Ulayer
Ala
Ala mai

Werad
Ala ala
Wayra
Ulac
Lemer
Bouamara, 3

Bouamara, 2



Bouamara, 1


08

27
28
28

48
81
86
101
106
Sans

Ce nest pas la peine
Non
Non, ce nest pas

Pas encore
Non, non
Rien
Il ny a rien
Jamais
Awah !
War
D awezi
Tazaghart 16
36
57
Ah! non
Sans
Impossible








Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 25 -
Tafelwit uun 11

Assa : AFRAN
Isuraz Abalu Asebter Tasuqqilt
Yya yya
Ama ama
Ne
Bouamara, 1
Boulifa
63
11
11
Soit soit
Ou ou/soit soit
Ou



Tafelwit uun 12

Assa : ABHAT
Isuraz Abalu Asebter Tasuqqilt
Aded
Ah !
Yyah!
Zien!
Bouamara 1
Bouamara 2
105
09
28
28
Que faire !
Ah !
Ah ! oui
Il se trouve !
Nna !
Ana !
FDB n25

103

Exclamation/plainte
Nest-ce pas ?
Abuh !

Tagemmunt
ezzuz
57 A laide !
Iqa !
Yak ?

Awah !
Akken!
Boulifa


Tazaghart

54
126

16
46
Exactement !/ tiens !
Nest-ce pas ?

dis donc
Ainsi, oui !



Tafelwit uun 13

Assa : ANELKAM / AGMUD
Isuraz Abalu Asebter Tasuqqilt
D aymi Lema n
Sarij
39 Cest pourquoi
ef waya

Da
Ihi
FDB 89

FDB 102

21

23
39
Cest pour cela

Cest pour a/ainsi/donc
Donc
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 26 -
8. Taslet n tfelwiyin
Isuraz i d-negmer, s umata, d ayen nufa ttwasqedcen
deg yibula, wid i d-nefren i umahil-a. Syin akin nennuda-d
deg yidlisen-nnien wid n tjerrumt ne n tesnilest- kra n
yisuraz ur nessawe ara ad naf deg wid i nesseqdec.
Da, taslet ara d-iefren ad terzu, tamezwarut asegzi n kra
yisuraz ilan aas n yinumak, wid nezmer ad nessemres s waas
n wazalen; lada ad d-nesken amek yettbeddil unamek-nsen
seg useqdec er waye. Tin ur-s ad d-nessegzi wid ur
nettwasemras ara s tuget. Annect-a yakk ad d-yili s usissen n
yimedyaten ideg ttwasxedmen.

8.1. Isuraz n wakud
Isuraz-a mmalen-d amek myezwarent ne amek
errunt tigawin ilmend n wakud. D wi i d-yessegzayen i
yimeri amsefer n tigawin deg tikli -ne deg erru-nsent- deg
wakud. (ordre chronologique). Ihi, zemren ad d-seknen:

8.1.1. Amyezwer gar tigawin
isuraz i nessexdam deg tegnit-a d wi :
- Beddu :
tazwara/deg tazwara/ tamezwarut n tmezwura, ass
amezwaru, tikelt tamezwarut
- Timerna : i tigawin i d-yeafaren, nesseqdac wi :
tis snat/ tin ur-s/ syin akin/ syin/ umbaed/ ar deqqal/da
netta
- Taggara :
deg taggara/taneggarut/ taneggarut n tneggura/

8.1.2. Isuraz n wakud deg ullis
Isuraz n wakud nessemras-iten deg wullis akken ad d-
nesken s wudem usdis melmi rant tigawin ilmend n umatar n
wakud (repre temporel) ara yilin deg uris ne deg ungal.
Amedya, akken amaru ad d-yesken lawan-nsent, yessuddus-
itent ilmend n umatar ara yilin d agensan (s daxel n wullis).
ef waya, ad naf isuraz i d-yemmalen :

Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 27 -
8.1.2.1. Tigawin yellan send amatar-a (antriorit)
- Ielli-ni, weqbel, send, Kra n wussan weqbel, imir-
nni, aseggas-nni, ass-nni,

8.1.2.2. Tigawin yellan seld amatar-a (postriorit)
- Azekka-nni, seld azekka-nni, kra n teswit akken-nni,
kra kan akka, seg wass-nni d asawen, seg useggas-nni talli /d
asawen/d afella, aseggas umbaed
Tamawt : amatar n wakud, ur-s i d-qqnen yisuraz-a
(8.1.2.1/8.1.2.2), ama wid n yizri ne wid n yimal, n wullis-
nni ne n wayen i d-nettales. S umata, d netta s nbeddu,
amedya :
- Yiwen wass, yibbas, yiwet n tikelt, yiwen n wass deg wussan
n Rebbi, yiwen n ubrid, asmi., Zik-nni.da yiwen n wass,

8.1.3. Isuraz ilmend n yimir n umeslay
Nezmer daen ad nesseqdec isuraz ilmend n yimir n
umeslay ; maca deg tegnit-a amatar n wakud yettili d imir n
tihawt. Isuraz akken ma llan ad ilin san assa d tihawt-a. s
umata, ad naf :
- Ayen yellan d izri
zik, lqern-aya, kra n yiseggasen-aya, aseggas ieddan,
sendilindi, ayyur-aya, ussan ieddan, sendielli, ielli, zgelli,
lina, ssaa-ya, tura kan, anagar i
- Tihawt
taggara-ya, tallit-a, acal-aya, deg wakud-a, iseggasen-a,
aseggas-a, ddurt-a, ass-a, tura, imir-a, taswit-a,
- Imal
iseggasen i d-iteddun, wabel, qabel, ass- n , seldazekka,
azekka, ardeqqal, ticki, cwi akka, akka cwi, sya d asawen/d
afella, umbaed, ar cemma, taswit akka, tameddit

8.1.4. Isuraz n tigawin tiezfanin
Llan yisuraz i d-yeskanen tigawt taezfant ne ur
temmid ara ad : ar ass-a n wussan, ar ass-a, kra yekka wass,
arama, alma, acama, si leil, simmal, simmalsimmal,
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 28 -
meskud, alamma d asmi, seg wasmiur, werad, mazal, aria,
akken akken. Seg wass-nni, segmi

8.1.5. Isuraz n tzerzert
Kra n yisuraz skanen-d tizerzert (lemawla) n erru n
tigawt: din din, akken kan, akken, dumatu, di teswit, cwi kan
akka, imi imir, melmi kan, imir-ya, kan akken, lawan ef.
Tamawt : mazal aas n yisuraz ttwaseqdacen akken ad d-
mmlen akud n tigawin d wassa yellan gar-asent : melmi,
akken, mi, yal tikelt, mkul ma, mi akken,

8.1.6. Isuraz ilan aas n yinumak
Kra n yisuraz lan ddeq-s n yinumak, hatnan imedyaten:
1.u. Ticki: nessemras-it s unamek n melmi ne s unamek n
umbaed :
- Ar ticki : anamek-is ar taswit.
Amedya : Ticki d irgazen i yettcuun ef tlawin, imir d nutenti
i yettjiin. (FDB 102, As : 05, aric w.4).
W.2. Melmi : nesseqdac-it s unamek n mi ne akken ad d-
nessenfali mai aas-aya i ieddan n wakud.
Amedya : Ma d tiqcicin melmi nerrent ad refdent iman-nsen,
ad warbent. (FDB 102, As:15, aric 1.u).
Nessemras-it mi ara tili tigawt ur tesi ara aas n wakud segmi
tera.
Amedya : Melmi ya i d-yeqqel.
Akken da i t-nesseqdac amzun d isem i wid yellan d
imaynuten deg kra n tault: at melmi, At rbe melmi.
Tamawt : (yella daen asaraz akken er inumak-is yemgaraden
s ddaw uzwel (8.2. Iswi).

8.2. Iswi
Isuraz n yiswi senfalayen-d ayen ef i d-tella ne ef
ara d-tili tigawt. Gar-asen asaraz akken. Maca, asaraz-a ila
mai d kra n yinumak, nezmer ad t-nesseqdec i usenfali n
waas n wassaen, am :
- Deg tala taerfit
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 29 -
1.u. Iswi : Ulac ayen ur s-yexdim ara akken ad t-yecef. (FDB
89, As .07).
W.2. Akud 1 : Akken i s-yenna umar-nni: ax-tt-n, yejbed fell-
as.
(FDB, Tagemmunt ezzuz, As.113).
Akud 2 : tiremt d tawezlant : Yeqqim akken cwi da yual.
W.3. Awelleh/anebbeh : amedya, mi ara nwali aqcic ixeddem
deg yir cel, nezmer ad as-nini anagar awal-a akken ? Yes-s
ad yefhem mai d ayen yelhan i ixeddem.
W.4. Asenemmer (mgal anamek wis 3, yezrin), da mi ara
nebu ad nessebes yiwen deg cel-is, yerna ad as-d-nesken
yeqwem, yekfa ma nenna-yas Akken!.
W.5. Nesseqdac-it d amernu akken ad d-nemmel yes-s tadukli
gar medden, M.d : zeden akken/ dduklen akken/ Arrac ban
deg turart: tiqcicn akken, arrac akken.
W.6. D tiririt, yettwaseqdac ma ur yebi ara umdan ad d-yefk
tiririt yemden. Yerna yes-s ad d-nessegzi i win i d-yeseqsan
ayen ef yettnadi ur yelli d anezgum-is.
Amedya : ef useqsi : Acuer ur d-tusi ara? Tezmer ad tili
tririt : Akken.
Ma deg tala-s tuddist, yezmer ad d-yesenfali:
1.u. Akud 1
I tigawt timzerzert, akken kan,
Amedya : Akken kan i d-yebda ameslay, tikufta urent-d imi-
s (Bouamara1, As.92).
Akud 2 : akken akken :
Amedya : Akken akken yalmi d yiwen n wass
Akud 3 : Mi akken :
Amedya : Yeffer i twait mi akken teef wiyi.
W.2. Amgired
1. as akken,
Amedya : as akken tenna-yas temart ad tualem, ugin. (FDB
102, AS.27).
2. Ulamma akken :
Amedya : Ulamma akken yennu ugdud ef tlelli-s, ur d yewwi
kra.
W.3. Yezmer ad d-yemmel d akken tawsa ur tbeddel ara akk,
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 30 -
Amedya : Kan akken i yeqqim ar ass-a.
W.4. Iswi : Nek kkate akken ad t-rebbi si temi. (FDB 89,
AS.07).
W.5. Aserwes
Nna a yelli ad tuale s axxam-im : da ad tawi tiqeccucin-
im am wakken i tent-id-tewwi. (FDB 102, AS.35).
Tamawt : as aas n yinumak i d-negmer i usaraz akken mazal
ddeqs n yinumak ur asen-d-nefki ara imedyaten, akka am:
amek akken, akken-nni, d akken, lhla-s akken, win akken,
ayen akken

8.3. Amgired
D assa i d-yeskanen amgired yellan gar sin n
yiferdisen ama : n tefyirt ama n uris. Deg tantala n teqbaylit
nnig wid n teqbaylit ya, nerna nesseqdac sin n tarabt :
Mena/umena, tikwal nezmer ad naf : lakin/ ulakkayenni.
Gar yisuraz n umgired llan daen sin ; yiwen daqbur, ur
yettwaseqdac ara s tuget, wa d aredmani, M.d, (er Boulifa,
AS. 393). Waye d asaraz Imil (cependant), yellan d awal d
amaynut deg teqbaylit
Amdya : Imil, ma yessuter-d seg-i yimeri kra n nniya, yezmer
ad iqelleb fell-as, ma yufa-tt, deg teklut-inu. (Bouamara 2,
As.08).

8.4. Adeg
Isuraz n wadeg sissinen-d amdiq n tigawt ne ayen
ierrun ilmend n waddad araklan. Gar-asen llan sin zemren ad
ilin ttwasxedmen i wakud ne i wadeg : zdat akked deffir.
Imedyaten:
1- zdat : -Adeg: Yezde zdat n tala.
-Akud :D ayen yeran zdat n yimir n Massensen.
2- Deffir : -Adeg : - yea ijeigen deffir n uxxam.
-Akud : Sekrent urar deffir n yimensi.

8.5. Timerna/amyizwer
Isuraz-a llan s waas deg tmeslayt acku nessemras-iten
deg waas n taulin. Tamezwarut, nezmer ad ten-naf deg
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 31 -
wakud iwakken ad d-nesken amsefer n tigawin. Tin ur-s,
nezmer ad ten-nessexdem deg usfukel iwakken ad d-nebder
ifukal yerzan tamuli-nne. Taneggarut, kra deg-sen, skanen-d
assa n tmerna gar yiferdisen, akka am : d, daen, rnu,
Gar yisuraz-a, ad d-nesken asemres n wid i nezmer ad naf
ttwasqedcen i usenfali n wassaen-nnien.
Imedyaten: ar deqqal, yual, yerna, rnu,
1. Ar deqqal : ila sin n yinumak :
-amezwaru, n wakud, anamek-is ticki ne kra n teswit
akka.
Amedya : Ar deqqal ad nemlil.
-Wis sin, d tasunt n usentel, tla anamek umbaed.
Amedya : Inebgawen n taddart ferqen ef yixxamen s nnuba,
win ara d-tawe nnuba ar deqqal yagi, ad ixelles lexiyya.
(Boulifa, AS.18)
2. Yerna/ rnu: d amyag i d-yemmalen ayen ara d-yilin nnig n
wayen yellan ya s unamek n zyada. Maca nesseqdac-it d asaraz
i usemlili gar tigawin. Da iseu anamek n tesunt n tuqqna.
Amedya : Mi ara d-tessis kra ne mi ara tessexser laa,
nekkat-itt xir n uqcic akken ad tecef yernu ad ta tannumi d
ssber. (FDB 89,As.23).
3. Yual: d amyag yemmal-d yebren er wansi d-yekka ne er
cel-is. Maca yettili daen d tasunt n tuqqna.
Amedya : Abrid amezwaru yugi baba-s ad s-t-yefk. Yual
yeqbel. (FDB 102, As. 39).

8.6. Taggrayt
D isuraz s d-nettfaka ameslay ne s d- neqqar tasemlilt
n umeslay. Maca nezmer ad ten-naf ttwasqedcen iwakken ad
d- nebder aferdis aneggaru mi ara d-nettadder iferdisen n kra
n tawsa.

8.7. Agmu/Anelkam (rsultat/ consquence)
Tamawt tamezwarut i d-yewwi ad d-nini d akken
assa-a n ugmud yezga yeqqen d wassa n tmentilt. S umata,
ur nezmir ara ad d-nessenfali assa n tmentilt war assa n
unelkam.
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 32 -
Amedya : ma nenna-d : yerbe deg leqqraya-s acku
year aas. Deg tefyirt-a ad naf tamentilt (sebba): year aas,
ad naf daen anelkam (agmu) : Yerbe deg leqqraya-s.
Ilmend n waya ad negzu tamentilt tettawi er ugmu, akken
daen agmu yettekk-d seg tmentilt.


9. Taggrayt n tezrawt
Deg taggara n wawal nezmer ad d-nini mazal aas n
tamawin i d-yewwi ad ilint ef yisuraz i d-negmer. Yelha, deg
tezrawt-nnien ad d-tili teslet yugaren ta akken yal asaraz ad
yettwazrew s telqi akked d tiseddi. Am wakken i ilaq, daen, ad
d-yili ugmar yugaren wa. Isuraz ugten, aseqdec-nsen yuget,
amgired deg useqdec-nsen d unamek-nsen yella ilmend n
tamiwin n tentala taqbaylit.


10. Asnas : tasledt n kra n yiferdisen
Deg uric-a ad nere amek ara d-nessegzi kra n
yiferdisen ef d-yella wawal deg uric arayan. Ad newwet
amek ara d-nessukk ti ef kra n yimenzayen n tenmela d
usezdi (ne usarez) akked usfari. Ilmend n waya nefren-d
yiwen n uris d aezzfan ara yilin d amedya amatu i
yiferdisen-a akk.
Yes-s ad d-nesken amek aas n yiferdisen, akka am:
asemres n tmera, imqimen, isuraz, lan tawuri rnu ttwagzan
(ttwafhamen) anagar ma addad n yinan iban ne deg usatal
ara yilin d ummid.

10.1. Asissen n uris
-Azwel : Lexber ef yiminigen
-Amaru : Y.A.S ( At Menguellat, Mai 1955.
-Abalu : FDB n102.

10.2. Aglam-is
Aris-a d adiwenni, deg tazwara yakan amaru
yessassen-d akk ayen yerzan addad n yinan, deg-s ad naf :
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 33 -
1- Wid yettmeslayen d wassa yellan gar-asen:
- Juhra At Yusef : sin warraw-is, ameqran deg-sen deg Fransa;
-Fea : tameut n win yella deg Fransa;
-eliya: d tanu n uhra ; ula d nettat, sin n warraw-is deg
Fransa ;
Muend At Ufella : s warraw-is, s uxxam-is, d argaz alemmas
yusa-d seg Fransa.
2- Adeg : anda i yera udiwenni;
3- Melmi i yera;
4- Asentel : ef wacu ttmeslayen.
Deg wannect-a ad negzu s tiseddi ameslay i yellan gar-
asen lada allalen n tutlayt (les moyens linguistiques), i
sqedcen, ama deg wayen yerzan : timera, imqimen ne isuraz
i d-fernen. Da netta, as ulamma adiwenni fell-as aas n
yiseggasen aya, iferdisen n waddad n yinan segzayen-d akken
iwata allalen n tutlayt yettwasqedcen d wazal-nsen deg uris.
ef waya imeri ur as-yettaer kra deg tegzi-s. Yal allal n
tutlayt yettwaseqdcen ila tawuri, ila anamek ilmend n wayen i
d-yettunefken deg tazwara. Nezmer ihi ad d-nini iferdisen-a:
afran n yimqimen, afran n yisuraz, afran n yisfariyen qqnen
srid er waddad n yinan akked d uris s timad-is. D asegzi am
wa, d taslet am ta i d asentel n tenilest n uris, i yellan d tanga
tamaynut tura.( Zer ahric arayan).

10.3. Asnekwu
1
n yisuraz
Deg waya ad ner iferdisen i d-nebder (er iwsawen),
wid i nezmer ad negzu anagar ilmend n useqdec-nsen deg
uris; ama d ayen yerzan anamek-nsen ne tawuri-nsen. Ad d-
nessissen isuraz akken yebu yili wazal-nsen, ama n wakud,
ama n wadeg, ama n wassaen-nnien s umata.

10.3.1. Tizeliwin n tnila
Deg yimedyaten ad d-nger gar-asen tizeliwin n tnila D
d N, as akken ur ttunesabent ara d isuraz. Maca anamek-

1
Aqal-nsen.
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 34 -
nsent ne azal-nsent yeqqen srid er waddad n yinan; yeqqen
daen srid er wadeg s umata n waddad n yinan akked
yimeqan yemgaraden ideg llan wid yettmeslayen. Nebder-
iten-id deg tault-a acku segzayen-d akken iwata tignatin anda
i d-yella udiwenni.
- Deg usebter 1.u : yella-d wawal gar Juhra d Fea ef wagga
n Muend
Fea tenna-yas i Juhra : Yusa-d, Yewwi-d, ara d-iebbi,
acu d-yerfed ". Aseqdec n tzeliwin-a, ur nezmir ara ad t-
negzu anagar ma nera anda i llant, seg wansa dkkant mi
ttmeslayent akken. Annect-a ad t-negzu ilmend n sin n
yiferdien:
- amezwaru d tamussninne tamatut yerzan, amedya, tarakalt
(Gographie) n umaal, n taddart akked tmussni n yidles n
yimezda deg tudrin tallit-nni. Yes-sen nera anda i yettili
yiminig, anda i d-ttrusun mi ara d-awen er taddart, anda i
d-tezga tala, acu n wansayen yettilin gar yimezda d yiminigen
mi ara d-qqlen seg Fransa: tirza-ur-s, aseqsi ef wid ur d-nusi
d wid ijaen d wayen i zemren ad d-aznen, ama d idrimen,
ama d lqecc.
- wis sin, yerza tamussni n wazal n tzeliwin-a (d d n) deg
tmazit, i snat segzayent-d tanila n tigawt: tamezwarut tettarra
tigawt er win yettmeslayen; tis snat er win i wimi nettmeslay.
Ilmend n waya ara negzu aseqdec-nsent ne, nnig waya,
nutenti ad a-d-sfehment tignatin yeqqnen er wadeg n
umeslay.

10.3.2. Imedyaten n uris
Fea hattan deg taddart, deg uxxam-is, tenna :
- "Yusa-d." S useqdec n d, teskan-d tanila n tisin n Muend i
yellan deg Fransa, yewwe-d er taddart anda tella nettat.
- "ara d-ebbi.", am tmezwarut, teskan-d tanila er umdiq
ideg tella Fetta. Ad negzu d akken nettat tella deg taddart ;
aqcic iru ad d-ebbi lqecc deg umkan anda i d-ires baba-s ;
(iban berra n taddart). Lqecc, ad t-id-yawi er taddart ne er
lewayeh anda tella Fetta. Da, ihi, d tamussni-nne tamatut ara
-d-yemmlen d akken s umata deg tudrin ulac iberdan n
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 35 -
tkerrust i yessawaen er yixxamen ; da medden akk ttrusun
berra n taddart.
- "Acu d-yerfed", kif kif tanila n tigawt seg Fransa er Fatti. as
mai i nettat iwimi i d-yewwi, maca imi tezde din tesseqdec
D akken ad d-tesken taddart i d tanila n tigawt. Yeni yewwi-
d lqecc seg Fransa er uxxam-is yellan deg taddart.
-"Neddukel-d nek d Nura", "D", deg tefyirt-a, teskan-d tanila
seg tala er uxxam anda tella mi d-tettmeslay.
Amedya-nnien, d aseqdec n tzeliwin-a ilmend n uswir-
nnien, anda i d - segzayent-d tanila yellan :
- gar-asent nutenti : Juhra akked Fatti.
Amedya : -"D aya ara yi-d-tini"
- gar Muhend d ezrayen;"
Amedya : Ad d-yekkes ayla-s gar tumas n erayen.
Deg usebter wis 07, deg udiwenni sqedcen tazela "N".
Amedya, "Atan Muhend At ufella ad n-iruh, ad as-n-ceye
cwi n yidrimen. Deg tefyirt-a, win i d-yettmeslayen d acur,
deg Fransa i yella, yettmeslay-d, deg tebrat, i baba-s yellan deg
taddart. "N" teskan-d tanila seg acur, deg fransa, er baba-s
deg taddart.
S wannect-a, ad negzu tizeliwin-a lant tawuri n tjerrumt acku
segzayent-d amgired yellan gar-asent ilmend n tnila n tigawt.
Rnu ur-s segzayent, deg kra n tegnatin, imeqan ideg yella
udiwenni d wid ef ttmeslayen.

10.3.3. Isuraz

10.3.3.1.Asaraz tura
Ad neg taslet i yiwen n umatar n wakud "Tura". Deg
uris yettwaseqdec aas n tikkal, s watas n yinumak. Gar-asen,
hatnan kra n yimedyaten ideg yettwaseqdec :
- Tura i t-id-mugre (asebter wis 2);
- Neddukel-d nek d Nura tura seg tala (asebter wis 2);
- Ula d arrac n tura (asebter wis 3);
- Beddel-a tura awal (asebter wis 3);
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 36 -
Amatar "tura" yemmal-d imir n tigawt, maca aseqdec-is
yettemgirid seg tefyirt er taye ilmend n wakud ideg tera
tigawt. Ur yesi ara yiwen kan n unamek usdis.
-Deg yimedyaten amezwaru d wis sin :
- " Tura i t-id-mugre",
- "Neddukel-d nek d Nura tura seg tala",
Tigawin-a mai imir-nni yakan i rant, maca iedda fell-
asent kra n wakud acku i snat n tigawin zrint send ad d-tawe
s axxam, ad tebdu ameslay,
Deg umedya wis krad :
- "Ula d arrac n tura". Awal tura yerza akk tallit-nni ideg
tettidir.
Deg umedya wis kuz :
-"Beddel-a tura awal". Amatar "tura" yerza taswit-nni ideg
ttmeslayent, yemmal-d amha n tidet, ayen i ierrun imir-nni
gar-asent.
Ihi, aseqdec n wawal "tura", icudd er usatal ideg
yettwasemres. D win kan i izemren ad as-d-yefk anamek.

10.3.3.2. Asaraz akken
Deg uris ur-s aas n yinumak, tigzi-s tcudd daen er
unamek ara s-yefk umaru deg tegnatin deg ara t-yesseqdec.
Imedyaten :
- Akken yebu yili lal, tin yesan arrac, as tella deg Iif,
ulabud ad d-kkren warraw-is ad zuzfen fell-as Iif. (asebter
wis 2).
- Akken i s-teqqar tteryel... (asebter wis 4).
- Akken i tetten... (asebter wis 5).
- Amen s Rebbi ar ass n lexmis ar akken i nea.
(asebter wis 8).
- Akken i nemfaraq : netta iru er Ixedma ef seba,...
(asebter wis 8).
Imedyaten-a skanen-d amek yal tikelt asaraz "Akken"
yettbeddil anamek.
-Deg umedya amezwaru "akken" d asaraz yessenfalay-d
amgired (opposition).
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 37 -
-Deg wis sin, yettwaseqdec d asaraz n userwes, yella akken ad
d-yessekcem awal n tteryel.
-Deg wis krad d wis kuz, d amernu n tara.
-Deg umedya wis semmus, d asaraz n wakud.

10.3.3.3. Amatar n wakud (repre temporel)
D tigejdit deg uris, ur-s i d-qqnent akk tigawin yellan
deg udris. Deg waya ad negzu yal akud i d-yettwabedren deg
uris, ama d ayen yezrin, ama d ayen i errun imir, ama d
ayen ara yilin d imal, icudd er umatar-a.
Fef waya deg uris ad naf ayen ara -d-yessegzin akk iferdisen
n wakud d wamek i san assa d umatar agejdan. Adiwenni-ya
yera ass ideg d-yual Muend seg Fransa. D yiwen n wass ur
iban melmi. Maca isuraz n wakud akken ma llan ttwagzan
ilmend n wass-nni n tualin. Da d ass n tualin i er qqnent
akk tigawin-nnien : d izri, d amha, d imal.

Imedyaten

Izri Amha : ilmend n
wass-nni d tallit-
nni
Imal
- Seg wasmi yeffe;
- Seg wasmi i tt-id-
yessemlal;
- Zik meqqar tella
yemma-s;
- Ma deg wasmi
temmut;
- Imir-nni...;
- Lina i d-yusa;
- Uqbel ad d- rue;
- Send ielli urga-t;
- Ass n lexmis;
- Ass nigemsa;
- Ddurt-a ieddan;

- Tura i d-mugre;
- Neddukel-d nek d
Nura tura;
- Hatan tura, ur
txuss deg kra;
- Beddel-a tura awal;
- Ru tura..steqsi-t-id;
- La tura..;
- Tura atan er lid...
telt snin;
- Mai d yemma i d-
yusan, ass-a ad er-s
ire ;
- Tura ad t-tawe;
- Imi tura i d-yewwe;
- Ussan-a;
- Ass-a d letnayen;
- Baba-s tura ifuk.
- S uzekka ma
yessaked-d deg yiwen;
- S leqel ne ar
azekka;
- La azekkka ;
- Ar qabel.
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 38 -
Imataren-a n wakud bnan akk ilmend n wass n tualin n
Muend. Deg uris yessedda-t-id umaru d ass n letnayen. ur-
s cudden-d akk wiyi, ama d wid n yizri, ama d tigawin i
errun ass-nni yakan(amha), ama d wid n yimal.
Maca yella umgired gar-asen ; llan wid :

10.3.3.4. yeqqnen srid er umatar-a
Deg uris amatar-a d ass n letnayen. Ilmend-is ad naf
isuraz :

- N yizri :
Amedya : Lina i d-yusa.
Send ielli urga-t.
Ass n lexmis, ass n Iemea, ddurt-a ieddan.

- N wass-nni (amha) :
Tura i d-mugre...
Neddukel-d nek d Nura tura..., beddel-a tura awal.
Ru tura ...steqsi-t-id.
Mai d yemma i d-yusan ass-a ad er-s ire.
Tura ad t-tawde.
Imi tura i d-yewwe.
Ass-a d letnayen .

- Imal:
S leqel ne ar azekka.
la azekka, arqabel.

10.3.3.5. Wid yerzan tallit kamel
as ttwasuddsen ilmend n umatar (ass n letnayen)
isuraz-a lan assa d tallit kamel.

- Izri :
- seg wasmi yeffe...,
- seg wasmi i tt-id-yessemlal...,
- zik meqqar tella yemma-s,
- ma deg wasmi temmut,
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 39 -
- Imir-nni..., uqbel ad d- ruhe.
- Ass-nni (amha) :
- Atan tura, ... ur txuss deg kra,
- Ula d arrac n tura,
- Tura atan er lid telt snin...,
- Ussan-a,
- Baba-s tura ifuk.

- Imal;
- S uzekka ma yessaked-d deg-i yiwen.

10.3.3.6. Taliwin n umyag
Akken nera amyag deg tmazit ifetti ilmend n tmeri
mai ilmend n wakud, am wakken yella deg tefransist ne deg
tegnizit. Timeri temmal-d snat tawsiwin : ayen yezrin,
yemmed akked wayen ur nemmid.
Deg teslet-a, ad d-nedddem amedya urmir ussid ; ad naf s
umata yemmal-d tigawt yezzifen, tigawt ur nezri, werad tfuk.
Deg uris-a tigawin yeftin er wurmir ussid d tid ara d-naru
deg tfelwit i d-iteddun.
Urmir ussid deg yimedyaten-a yezmer ad yesu, nnig n
twuri-s tagejdant -s d-yemmal ayen ur nemmid ad-, aas
wazalen-nnien ne n tulmisin-nnien. Tulmisin-a ttwagzant
anagar ilmend n usnekwu-nsent deg uris d ummid. Deg
uris-a ad naf urmir ussid yemmal-d :
- Ayen ierrun imir-nni (taswit-nni) ne ass-nni n letnayen.
- Ayen ierrun ussan-nni (azal n useggas ne ugar).
- Tannumi, ayen iderrun yal ass s yiwet n tala (yezga akken i
ierru).

1. Ayen ierrun
imir-nni
(taswit- nni)
ne ass-nni n
letnayen.
2. Ayen ierrun ussan-nni
(azal n useggas ne ugar).
3. Tannumi, ayen
ierrun yal ass s yiwet
n tala (yezga akken i
ierru).
i yam-ekkunt
acu d-yerfed
- La ixeddem deg tmurt
- La alabe deg Rebbi
- Akken i tetten
-Geddac nessaram ur-k.
-Kem ka akka i
txeddme.
Tamurt tettual-asen d
ilili.
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 40 -
- La qqaren tuer lxedma-s.
- Ala imei i tessawa
- Yetta idrimen meqraren
- Imir-nni irgazen
ttefren lbana.
- Da er yiri-m ma
tteffe.

Tafelwit : azal n wurmir ussid

Tamawt : Tafelwit-a teskan-d krad n wazalen ila wurmir ussid
deg uris.
Ihi, as tawuri tamatut n wurmir ussid tban, maca
azalen-nnien, i yezmer ad d-yessenfali, qqnen srid er
waddad n yinan ne er wazal i yasen-yefka umaru deg uris.

10.3.3.7. Asfari akked tkesrert
1

Deg tault-nnien yerzan tasnilest n uris, nezmer ad
d-nernu amedya n usfari n uris, Asfari n uris yeskan-d tikili-
s
2
. S wawal-nnien yeskan-d amek, seg tefyirt yer taye, imeri
yettulfu yezger-d seg yisali er waye, seg tikti er taye.
Maca tikli-ya ne asfari-ya yewwi-d ad yefer asentel amatu n
udris. Acku aris d tagruma n tektiwin i d-yettmeslayen ef
yiwen n usentel amatu. ef waya deg usfari-s amaru yekkat
amek ara d-yemmeslay fell-as, amek ara d-yawi amaynut seg
usurif er waye. Yeni yekkat amek ara yesnerni asentel-is. D
acu asnerni-ya yeqqen er snat n tmental. Timental-a d tid
yerzan ilugan n tanmezla (cohrence) n uris.
-Tamezwarut, yal tafyirt yewwi-d ad d-tawi amaynut ; ne
mulac adris ad d-ibin "yettezzi, yettenne". Ulac d acu i d-
yessenfalay.
-Tis snat, yal tafyirt yewwi-d ad tesu assa d wayen yezrin
akked wayen i d-yeafaren. Akka imeri ad iulfu s wassa
yella gar tektiwin n usentel; ne mulac aris ad d-ibin
"yettgenniz seg tzebbujt er tulmut." S wawal-nnien, ad d-

1
Asfari d tkesrert : progression et substitution.
2
Tikili-ya d adfar yixef n Ixid ara -yessiwen er taggara, maca ur d-yewwi ara ad
a-yenser. Lxid deg usemres-a yeba ad d-yini asentel n udris.

Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 41 -
ibin am wakken d asened, d asemyiger n tefyar ta er ta, war
assa gar-asent.
Ilmend n waya ihi, deg tira n uris, amaru, deg tama,
yekkat amek ara d-yesbedd aris ara yettneflin ; ara d-yettawin
amaynut. Deg tama-nnien, yekkat amek ara yili wassa gar
akk tektiwin n uris.
Assa gar tektiwin yettili-d s useqdec n tkesrert.
Tikesrert d asemres n yisem ne n umqim (I d-yemmal umatar)
deg umkan n yisem-nnien, ne tikti-nnien, ne n wawal-
nnien i wakken ur d-nettales ara i yisem-nni kan amezwaru.
Tikesrert tettili s sin n wudmawen. Tezmer ad tili d tikesrert n
tjerrumt, mi ara nesseqdec amqim, amatar udmawan deg
umiq n yisem-nnien.
Tezmer daen ad tili d tikesrert n umawal, mi ara nesseqdec
awal deg umiq n wawal-nnien.
Hatan umedya s ara d-nessegzi, deg ttugzimt tawezzlant,
asfari
1
d wamek i d-tettili tkesreret.

10.3.3.8. Amedya ef useqdec n usfari d tkesrert
Aris :
Adiwenni gar Juhra d Muend At Ufella
Juhra :
- I nekni ur a-d-tewwi ara cwi n lexber n acur ? Geddac
aya nessaram ur-k. Yenna-yas i baba-s deg tebrat : "Hatan

1
Asfari am wakken i d-t-id-nessegza d tikili n uris seg tefyirt er taye. Maca,
tamezwarut, yal tafyirt ilaq ad tesu assa d tefyirt yezrin d tin i d-yeafaren. Assa-
a yettili-d s kra n wudmawen : (Deg wayen i d-iteddun ad d-nefk anagar tibadutin
timatutin ef yisfariyen yellan, acku ilaq umahil ara yerzun srid asfari s timmad
akken ad t-id -nessegzi akken iwata).
1- Yezmer yal tafyirt ad d-tettmeslay ef yiwen n usentel ; d win kan ara d-
yettualen deg yal yiwet. Asfari am wa qqaren-as : asfari s usentel imezgi.
(progression thme constant).
2- Yezmer isalli n tefyirt tamezwarut ad yuval d asentel n tefyirt tis snat. Wa
qqaren-as .asfari n usentel amhazan. (progression thme volutif ).
3- Yezmer, deg udris, ad yili yiwen n usentel amatu seg ara d-ttwakksen yisental-
nnien; akka ad yeqqim uris yettmeslay-d ef kra n yiricen icudden er usentel-
nni amatu. Wa qqaren-as asfari n yisental isuddimen (progression thmes drivs).
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 42 -
Muh At Ufella ad n-iru, ad as-n-ceye cwi n yidrimen d
lebsa i mmi-s.
Deg tugzimt am ta ad naf d asfari s usentel amhazan ;
yal isalli n tefyirt yettuyal d asentel deg tefyirt i tt-id-
yeafaren. Hatan wamek i d-yella usfari deg tugzimt-a.
- Tafyirt tamezwarut : Asentel d "Nekni", isalli d "lexber n
acur".
- Tafyirt tis snat : Asentel d " lexber n acur", d asentel uffir,
nezmer ad t-id-nessukkes seg tefyirt "nessaram", acku d lexber
n acur i nessaram. Ma d isalli d " asirem-nni yeqqnen er
yiminig ".
- Tafyirt tis kra: (Seg tefyirt tis kra, yella-d ubeddel n usfari).
Deg-s, asentel d "acur", annect-a mmalen-t-id : umatar "y"
akked d uwsil "S". Ma d asentel d " yenna ".
- Tafyirt tis kuz: Asentel d "acur ", isalli d "aceyye... .
Deg umedya, i d-nefka akken ad d-nessegzi, sumata, tamirant
n usfari; ad nere daen ad d-nessegzi amek i d-tettili
tkesrert. D ayen i d-ibanen deg umedya yezrin ; assa yellan
gar tefyar, ibedd ef usexdem n yimqimen, imataren, iwsilen.
- Gar tefyirt tamezwarut d tis snat, d amqim nekni d
umatar-is N n umyag Nessaram i d-yemmalen assa.
Tawuri n tikesrert da, d allal akken ur d-nettales ara, yal tikelt,
i umqim nekni
- Gar tefyirt tis snat d tis kra, d isem n "acur" ur d-nettwales
ara s usexdem n umatar Y akked uwsil S.
Gar tis kra d tis ku, d isem n "acur", daen, ur d-yettwales
ara s usexdem n umatar Y n umyag ceyye akked uwsil
S n yisem mmi .
Maca, tafyirt-a tella-d s tala n yinaw usrid (discours
direct) da netta, ma nefer ilugan n yinaw usrid, ad naf yella
wugul deg usemres n uwsil S . Acuer?
Acku deg tefyirt am ta, amaru yewwi-d ad yessemres srid awal
"mmi"; imi win i d-yettmeslayen d acur. ef waya, akka i
yessexdem awsil S , ur iban ara ef wanwa ief d -
yettmeslay. mmi-s n acur ne mmi-s n Mu.
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 43 -
Deg tegnit am ta, anagar tualin er uris akked
tmussni tamatut n yimeri, ara d -yessegzin d akken
yettmeslay-d ef mmi-s netta.
Deg taggara n wawal, nere amek ara d-nefk kra n
yimedyaten s ara d-nesken tixutert n tesnilest n uris. Tanga
tamynut, am wakken i d-nenna d tin er tezzi ti tura ama deg
yimahilen imaynuten n tesnilest, ama deg tusnalmedt imi d
nettat i d-yettilin d afus n tallalt i yimeri akken ad yelmed
amek ara yesseqdec akk iferdisen - i d-nebder - akken ad
yessiwe ad d-yaru aris s tefses tameqqrant.



























Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 44 -
11. Amawal

Tamazit Tafransist Asebter
Agensan Interne 26
Amhazan Evolutif 42
Anekmar Approche 9
Asatal Contexte 13, 16
Asezen Raisonnement 16
Asezdi / Asarez Cohsion 16
Asfari Progression 40, 41, 42
Asissen Prsentation 7
Askazal Evaluation 15
Asnekwu / Snekwu Identification / Identifier 9, 33
Imsegzi Explicatif 15
Tamirant Concept 15, 42
Tanmela Cohrence 7, 16
Tasekka Type 15
Tasnilest tarisant Linguistique textuelle 9, 10, 11
Tayunt Unit 14
Tijena Annexe 49
Tikesrert Substitution 41, 42
Tiseddi Prcision 32, 33
Tugzimt Squence 15, 42
Tulmist Spcificit 39
Tumant Phnomne 10, 11, 14
Ugul Erreur 42
Usdis Prcis 26, 36











Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 45 -
12.Tizegzalin-a (abrviations) i nesseqdec

- FDB : i yibula yellan s yisem fichier de documentation
berbre/ fichier priodique , gar-asen ad naf :
- FDB, yura-t J. M. DALLET, 1949 (rdition 1963), s uzwel
Petite botanique populaire .
- FDB n25, 1960, (Seconde partie), s uzwel Le mariage en
KLabylie (traduction de Sr Louis de Vincennes).
- FDB n78, yura-t H.GENEVOIS, 1963, s uzwel 350 Enigmes
kabyles .
- FDB n89, yura-t H.GENEVOIS, 1966, s uzwel Education
familiale en kabylie .
- FDB n96, yura-t H.GENEVOIS, 1967, s uzwel La lgende
dun Saint Chikh Mohand ou-Lhossine .
- FDB n102, rdition de 1969 (II), Quatre aspects de la
cotume en voie dvolution :
- abandon par la femme du domicile conjugal (aric 1.u) ;
- nouvelles des migrs (aric w.2) ;
- ltat dorphelin (aric w.3) ;
- le pcule clandestin des femmes. (aric w.4).
- FDB n103, yura-t H. GENEVOIS, 1969 (III), s uzwel La
femme kabyle, les travaux et les jours .
- FDB n 115, yura-t J. DOUBET, P.B., 1972 (III), s uzwel
Apologues kabyles de Said aboudaou (Parler des At Fraoucen).
- FDB, S.N. yura-t H.GENEVOIS, 1972, s uzwel Un village
kabyle. Taguemount-Azouz des Beni-Mahmoud .
- FDB, yura-t H.GENEVOIS, s uzwel Djemaa-Saharidj,
lments folkloriques pour servir une tude monographique
des Ait-Fraoussen (Kabylie).
- FDB, n118, Le fichier priodique n118, yura-t J.CROUZET,
1973 (III), s uzwel Ftes religieuses .
- FDB, n120, Le fichier priodique n120, 1973 (IV), s uzwel
Mend ur yerem Conte kabyle
- FDB, n121, Le fichier priodique n121, yura-t
H.GENEVOIS, 1974 (I), s uzwel
- Legende des rois de Koukou : Sid Amer Ou Elqadi, Sid Hend,
le tunisien .
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 46 -
- FDB n123, Le fichier priodique n123, extrait de BOulifa,
yura-t yerna yessuqel-it-id, Madeleine ALLAIN, 1974 (III), s
uzwel Scnes de vie agricole .
- FDB n125, Le fichier priodique n125, yura-t H.GENEVOIS,
1975 (I), s uzwel Le clendrier agraire et sa composition .
- FDB n118, Le fichier priodique (s.d), 1976, s uzwel
Contes merveilleux et fables .






























Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 47 -
13. Ibula

ADAM Jean Michel, 1990, Elments de linguistique textuelle
thorie et pratique de lanalyse textuelle, Paris, Nathan.
ADAM Jean Michel, 1991 "Cadre thorique dune typologie
squentielle" ELA : Etudes de la linguistique applique n 83,
pp 7 - 18.
ADAM Jean Michel, 1992, Les textes : types et prototypes,
Paris, Nathan.
ALICHE Rachid, 1990, Faffa, Lyon, Fdrop.
Basset Andr et Crouzet J., 1937, Cours de berbre (parler
kabyle), Alger, Jourdan.
BASSET Ren, 1887, Manuel de langue kabyle, Paris.
Bensedira Belkacem, 1887, Cours de langue kabyle, Alger,
Adolphe Jourdan.
BOUAMARA Kamel, 1998, Nek d wiyi, Alger, Imprim
CNEP-D.(01).
BOUAMARA Kamel, 1998, Tualin n weqcic ijaen,
(Traduction du Retour de lenfant prodige de Andr Gide),
Alger, Imprim CNEP-D (02).
BOUAMARA Kamel, 1998, Ussan di tmurt, (traduction de
Jours de Kabylie de Mouloud FERAOUN), Alger, Imprim
CNEP-D. (03).
BOULIFA Amer Ou Said, 1913, Mthode de langue kabyle
cours 2 anne .Alger, Ed Adolphe Jourdan.
CHAKER Salem, 1981, Textes en linguistiques berbre
(Introduction au domaine berbre), Paris, CNRS.
CHAKER Salem, 2005, Le berbre : de la linguistique
descriptive lenseignement dune langue maternelle, in
Langues maternelles : contacts, variations et enseignement,
RISPAIL M. (dir.) avec TIGZIRI N. (collab.), Paris, LHarmattan,
pp 167 - 175.
COMBETTES Bernard et FRESSON Jean, 1975, Pour une
linguistique textuelle Pratiques n6, pp.25 - 55.
DALLET Jean Marie, 1949, Tacict ur Leqbayel Petite
botanique populaire , Fichier priodique berbre.
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 48 -
DALLET Jean Marie et Sr. Louis de VINCENNES, 1960,
Initiation la langue berbre (Kabylie) , FDB, Fort National.
DALLET Jean Marie, 1982, Dictionnaire kabyle-franais, Paris,
Selaf.
FDB, revue cre en 1946 (Analyse de quelques numros : 25,
78, 89, 96, 102, 103, 120, 115, 118, 120, 121, 123, 125, plus
les publications FDB sans numros : Lema n Sarij,
Tagemmunt ezzuz,
FEDILA Makhlouf, Le texte explicatif de la langue amazighe ,
Mmoire de licence, soutenu en juin 2003, universit de
Bejaia.
HAlTE Jean- Franois et BRASSART D., 1996, " Didactique de la
comptence de communication, de la comptence discursive",
Enseigner le franais . Boeck Duculot. Bruxelles. Pp. 65 -
85.
MAMMERI Mouloud., 1989, Inna-yas Ccix Muhend, Alger,
CERAM.
Mangueneau Dominique, 1986, Elmnts de linguistique pour
le texte littraire, Paris, Bordas.
Mangueneau Dominique, 1996, Les termes cls de lanalyse du
discours Seuil. Paris.
Mangueneau Dominique, 1996, Lanalyse du discours, Paris,
Hachette.
Meksem Zahir, 2002, Pour une didactique de la langue
amazighe dans le cadre de l'approche textuelle, mmoire de
magistre, soutenu l'universit de Bjaia.
Meksem Zahir, (2002), " De la difficult utiliser les types de
texte en didactique de tamazight : narratif, argumentatif,
explicatif, etc." Communication au Colloque -IUFM de
Grenoble, Littracie : le rle de l'cole, tenu les : 24, 25,
26/10/2002.
MEKSEM Zahir, 2004, Tasekka n yirisen : amedya tugzimt
aris imsegzi, asarag i yiselmaden n tmazit, ussan 30 -31
mares 2004, Zeralda, i d-yessewjed HCA.
OULD-BRAHIM Ouahmi, 1995, "Feuillet kabyles", Etudes et
Documents Berbres, n 12, La boite documents/Edisud, pp.
139 - 160.
Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 49 -
14. Tijena



Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 50 -

Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 51 -

Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 52 -

Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 53 -

Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 54 -

Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 55 -

Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 56 -

Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 57 -

Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 58 -

Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 59 -

Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 60 -

Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 61 -

Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 62 -

Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 63 -

Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 64 -

Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 65 -

Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d teslet
- 66 -




Tirigin n Usqamu Unnig n Timmuza
Editions du Haut Commissariat l'Amazighit
-o-O-o-

Collection Idlisen-nne
01- Khalfa MAMRI, Abane Ramdane, ar taggara d netta i d bab n timmunent, 2003
(Tasuqelt Abdenour HADJ-SAID d Youcef MERAHI )
02- Slimane ZAMOUCHE, Uan n tegrest, 2003.
03- Omar DAHMOUNE, Bu tqulhatin, 2003.
04- Mohand Akli HADDADOU, Lexique du corps humain, 2003.
05- Hocine ARBAOUI, Idurar ireqmanen (Sophonisbe), 2004.
06- Slimane ZAMOUCHE, Inigan, 2004.
07- S. HACID et K. FERHOUH, Lael ittaba lael akk d : Tafunast igujilen, 2004.
08- Y. AHMED ZAYED et R. KAHLOUCHE, Lexique des sciences de la terre et
lexique animal, 2004.
09- Lhadi BELLA, Luna, 2004.
10- Antoine de St EXUPERY, Le Petit Prince, 2004 (Tasuqelt Habib Allah
MANSOURI, Ageldun amecu )
11- Djamel HAMRI, Agerruj n teqbaylit, 2004.
12- Ramdane OUSLIMANI, Akli ungif, 2004.
13- Habib Allah MANSOURI, Amawal n tmazit tatrart, dition revue et augmente,
2004.
14- Ali KHALFA, Angal n webrid, 2004.
15- Halima AIT ALI TOUDERT, Ayen i -d-nnan gar yetran, 2004.
16- Moussa OULD TALEB, Mmi-s n igellil, 2004 (Tazwart : Youcef MERAHI)
17- Mohand Akli HADDADOU, Recueil des prnoms amazighs, 2004.
18- Nadia BENMOUHOUB, Tamacahut n Basar, 2004.
19- Youcef MERAHI, Taqbaylit ass s wass, 2004.
20- Abdelhafidh KERROUCHE, Tezi n yiles, 2004.
21- Ahmed HAMADOUCHE, Tiri n umsedrar, 2004.
22- Slimane BELHARET, Awal ef wawal, 2005.
23- Madjid SI MOHAMEDI, Afus seg-m, 2005.
24- Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiij - aric I, 2005.
25- Collectif, Tibirt n yimedyazen, 2005.
26- Mourad ZIMU, Tikli, tullisin nnien, 2005.
27- Tayeb DJELLAL, Si tinfusin n umaal, 2005.
28- Yahia AIT YAHIATENE, Fama n Summer, 2006.
29- Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiij - aric II, 2006.
30- Lounes BENREJDAL, Tamacahut n bu yedmim, 2006.
31- Mezyan OU MOH, Tamacahut n umeksa, 2006.
32- Abdellah ARKOUB, Nnig wurfan, 2006.
33- Ali MAKOUR, med n ugellid, 2006.
34- Y. BOULMA & S. ABDENBI, Am tmeqqunt n tjeigin, 2006.
35- Mohand Akli SALHI, Amawal n tsekla, 2006.
36- O. KERDJA & A. MEGHNEM, Amawal amecu n ugama, 2006.
37- Ali EL-HADJEN, Tudert d usirem, 2006.
38- Hadjira OUBACHIR, Uzzu n tayri, 2007.
39- Djamel BENAOUF, Di tmurt uekki, 2007.
40- Akli OUTAMAZIRT, Targit, 2007.
41- Mohamed Salah OUNISSI, Tametna n umenzu, 2007.


42- Ramdane ABDENBI, Anagi, 2007.
43- Ramdane LASHEB, Ccna n tlawin ef rad 54/62, 2007.
44- Said CHEMAKH, Ger zik d tura, 2007.
45- Said IAMRACHE, Timenna n Said Iemrac, 2007.
46- Mohamed MEDJDOUB, Baba Carlu, 2007.
47- Nadia BENMOUHOUB, Tafunast igujilen, 2007.
48- Ali MOKRANI, Agama s tugniwin, 2007.
49- Fatma ELKOUCHA, Tamedyazt n Yasmin, 2007.
50- Naima HADJOU, Amennu n tudert-iw, 2007.
51- Hocine LAOUES, Gar umqadmu d umnelti, 2007.
52- Omar KHAYAM, Rubaiyyat, 2007 (Tasuqelt Abdellah HAMANE)
53- Ferdinand DUCHENE, Tamilla, 2007(Tasuqelt Habib Allah MANSOURI)
54- Slimane ZAMOUCHE, Agellil akk d ineffuten yelhan, 2007.
55- Djamel HAMRI, Anadi di tmedyazt, 2007.
56- Khaled FERHOUH, ku-ya-d tamacahut, 2007.
57- Lhadi BELLA, Awal d usefru, 2007.
58- Omar DAHMOUNE, Agu, 2007.
59- Yahia AIT YAHIATENE, Untigun, 2007.
60- Tiddukla Yusef U Qasi - Si Muend U Mend, Tafaska n tmedyazt, 2008.

Actes de colloques
01- Actes des journes d'tude sur La connaissance de l'histoire de l'Algrie, mars
1998.
02- Actes des journes d'tude sur L'enseignement de Tamazight, mai 1998.
03- Actes des journes d'tude sur Tamazight dans le systme de la communication,
juin 1998.
04- Actes des journes d'tude sur Approche et tude sur l'amazighit, 2001.
05- Actes du colloque sur Le mouvement national et la revendication amazighe,
2002.
06- Actes du colloque international sur Tamazight face aux dfis de la modernit,
2002.
07- Actes des sminaires sur la formation des enseignants de Tamazight et
l'enseignement de la langue et de l'histoire amazighe, 2003.
08- Actes des colloques : Identit, langue et Etat -/- La permanence de l'architecture
amazighe et l'volution des cits en Algrie, 2003.
09- Actes des stages de perfectionnement pour les enseignants de tamazight, mars
2004.
10- Actes du Colloque : Le passage l'crit des langues et cultures de tradition orale,
le cas de Tamazight, 2004. (Voir Timmuzgha N13)
11- Actes du Colloque : La littrature amazighe : de l'oralit l'crit, 2005 (Voir
Timmuzgha N14)
12- Actes du Colloque : Tamazight dans les mdias et l'cole : hypofonctionnalit
et usages du lexique, 2006 (Voir Timmuzgha N15)
13- Actes du colloque sur Le patrimoine culturel immatriel amazigh, 2006.
14- Actes du colloque sur Le libyco-berbre ou le Tifinagh ; de l'authenticit
l'usage pratique, 2007.

Revue Timmuzgha
Revue d'tudes amazighes du Haut Commissariat l'Amazighit :
N 01, avril 1999, ----- N 19, aot 2008.


- N10, octobre 2004, Spcial Mohya, Entretien.
- N12, dcembre 2006, Tajmilt i Si Muend U Mend.
- N spcial en Tamazight :
. N16, janvier 2008.
. N17, avril 2008.
. N19, aot 2008.

Autres publications
01- Chafik MOHAMED, Aperu sur trente trois sicles de l'histoire des imazighnes,
1997.
02- Annuaire des associations culturelles amazighes, 2000.
03- Idir El-Watani, L'Algrie libre vivra, 2001.
04- Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie gnrative du kabyle : l'emphase et son
harmonie. Tome1, Histoire et fondements d'un dbat argumentaire, 2007.
05- Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie gnrative du kabyle : l'emphase et son
harmonie. Tome2, Analyse et reprsentation phonologique, 2007.
06- Collectif, Mouloud FERAOUN, Evocation, Actes du Colloque, 2008.
07- Catalogue des publications du HCA, 2008.

Consultings
01- Kamel BOUAMARA, Nekni d wiyi, 1998.
02- Mouloud FERAOUN, Ussan di tmurt, 1999 (Tasuqelt Kamel BOUAMARA)
03- Nora TIGZIRI - Amar NABTI, Etude sur L'enseignement de la langue amazighe:
bilan et perspectives , 2004.
04- Iddir AMARA, Les inscriptions alphabtiques amazighes d'Algrie, 2006.
05- Kemal STITI, Fascicule des inscriptions libyques graves et peintes de la grande
Kabylie, 2006.
06- Mohand Akli HADDADOU, Dictionnaire des racines berbres communes,
2006/2007.
07- Abdellah NOUH, Glossaire du vocabulaire commun au Kabyle et au Mozabite,
2006/2007.
08- Sadaq BENDALI, Awfus amaynut n tutlayt tamazit, 2007.
09- M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tesrit taqbaylit, 2007.
10- Kamel BOUAMARA, Amawal n tunuin n tesnukyest, 2007.
11- Moussa IMARAZENE, Manuel de syntaxe berbre, 2007.
12- M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tmedyazt taqbaylit, 2007.
13- Moussa IMARAZENE, Timayin n leqbayel, 2007.
14- Nora BELGASMIA, L'expression crite en tamazight, 2007.
15- Mouloud LOUNAOUCI, Projet de cration dun Centre de terminologie
amazighe, TERAMA, 2007.





































































Etude ralise pour le compte du
Haut Commissariat lAmazighit



Tous droits rservs





Dpt lgal : 4326-2008
ISBN : 978-9947-865-22-4


































Achev dimprimer sur les presses de :
Imprimerie HASNAOUI
Alger
Tel : 021-74-70-83
Fax : 021-74-07-31

You might also like