. .J.

PROPANEXPLOSIONEN

. r

l ARENDAL (GTEBORG)
OEN 8 MAJ 1981

RAPPORT AV DEN SRSKILDA ARBETSGRUPPEN

FR UTREDNING AV PROPANEXPLOSIONEN
Gteborg i d~cember 1981

PROPANEXPLOsiONEN 1981-05-08 I ARENDAL, GTEBORGS KOMMUN

INNEHALLsFRTECKNING

Sid

SAMMANFATTNING
UTREDNINGEN

ORIENTERINGSSKISSER

FRESKRIFTER OCH NORMER

ANLGGNINGEN
Tillkomst, frlggningen av rrstrket mm

10

Konstruktion

12

Produktflden

13

Fortlpande

~ontroller,inspektioner

o d

14

ALLMNT OM GASMOLNSEXPLOSIONER M M
Ngot om fria gasmolnsexplosioner

15

Ngot om propan och - frbrnning a v propan

16

UTFLDET - EXPLOSIONEN

.-

Orsak till utfldet

18

Utfldet - gasspridniqg, gasmngder

18

Jmfrelse med modellantaganden

22

Tndklla
Berkningar av krafter p g a explosionen

23
23

Tr y ckv erkningsgrad

24

Personskador

25

v riga skador

25

ALARMERINGEN OCH RDDNINGSINSATSERNA

Redovisning av tgrder

27

Bedmning a v tgrderna
Alarmeringen

3fl:

Rddningsinsatserna

35

Sid
SAMMANFATTANDE BEDMNINGAR

12

REKOMMENDATIONER
PROPANUTFLDET 1981-06-04 INOM BP:S
RAFFINADERIOMRADE
Orsak

48

Alarmeringen

49

Rddningsinsatserna

4:9

Ttningsfrfarandet

50

Erfarenheter

50

BILAGOR

Nr

Flygbild ver olycksplatsen

Fotografier ver rrskadan

Utredning om tndanledningar

Gasexplosionen 1981-05-08, Gteborgs kommun

(underskning av SSI Byggkonsult AB m a p
krafter p skyddsrum vid explosionen)

Protokoll frt vid besiktning av funna larmklder vid brand Arendal 1981-05-14

Brand- och explosionsskador

SAMMANFAT~NING

e=~ploderade

Fredagen den 8 maj, kl 02.25

ett propan-

gasmoln i Arendal i Gteborg. Molnet hade bildats genom

utflde a v propan i vgtskefas

fr~n

ett drygt 5 km lngt

Il

transportrr mellan

BP ~ s

Utfldet fre e=:plosionen

raffinaderi och en

p~gick

i ca

55 min.

dep~.

Ber~k

3
ningar visar att ngra tiotal m propanvtska - mot3
s v arande runt 10 000 m propangas - kom ls. Ungefr en
femtedel hrav frbrndes vid explosionen.
AnalysutlJtande a v bl a statens kriminaltekniska laboratorium jmte vittnesuppgifter talar mycket starkt fr att rrskadan orsakades genom

spr~ngning

med sprngmne. Ingen

har hittills kunnat bindas vid grningen. Ngot fel p

r6ranl~ggningen

eller i dess sk6tsel som har bidragit till

utvecklingen av olyckan har inte kunnat ltonstateraf s.

Vid

e;~plosionen

brnnskadades

tv~

brandmn

sv~rt.

Den

ene avled till fljd av . sina skador ndgra veckor senare.

Den andre fick

best~ende

slcador. I omgivningen

v~llades

bet y dande skador pJ egendom, bl a totalfrstrdes en

kontorsb y ggnad. De e lconomiska skadorna har grovt uppskattats till drygt 15 milj. kr.
Orsaken till att de

tv~

brandm~nnen

skadades bedms v ara

olyckliga omstndigheter fr vilka ingen kan lastas.

Brandfrs v arets och polisens r~ddningsinsatser och samordningen mellan dessa bedms som tillfredsstllande.

F6ljande rekommendationer lmnas:

Planverket b6r 6ver v ga om anvisningar f6r planlggning
f6r markanvndning med hnsyn till anlggningar a v ifr2gavarande slag b6r meddelas.
- Brandf6rsvaren b6r med

h~nsyn

till erfarenheterna

frAn de skadade brandmnnens utryckning g6ra en

6versyn pJ sambandssidan f6r att minska rislten f6r
liknande hndelser.
- Erfarenheterna frn rddningstjsten vid ol y ckan
b6r f6rmedlas vid utbildning och Bvning a v brandoch

polispersonal. Gemensam planlggning och v-

nlng mellan brandf6rsvar och polis r av stor vikt.

Vidare b6r betonas vikten av information till utryckande enheter om lmplig frdvg, skyddsavstnd, brytpunkt och ordning f6r radiosamband.
- En srskile utvrdering b6r g6ras genom jmf6relse
mellan brandmnnens skador och

kl~der

i syfte att

ta fram underlag f6r f6rbttring av sl(yddsutrustning och ev ndring av rutiner f6r anvndande av
sddan.
Socialstyrelsen b6r Bvervga om srsl(ilda anvisningar beh6vs f6r ambulanspersonal m fl f6r f6rsta
behandling av brnnskador- t exbetr. vattenbegjutningoch om ambulanser b6r utrustas srskilt hrf6r.
Den 4 juni 1981 intrffade Jnyo ett fl6de av propan
frJn den aktuella r6rledningen. Det skedde inom BP : s
raffinaderiomrAde. NAgon antndning av gasen skedde
dock inte. Rapporten

inneh~ller

ven en redog6relse

med erfarenhetssammanstllning betrfffande den hndelsen.

UTREDNINGEN
Samrna dag som gasexplosionen intrffade fretog lnsstyrelsen~

fretrdd av bl a landshvdingen, och andra

b e rrda myndigheter besk p olycksplatsen, varvid

fr gan om utredning a v ol y ckan diskuterades. Den 11
maj hlls p landshvdingens initiativ ett samrnantrde med

represent~nter

fr de aktuella myndigheterna.

Den 14 maj 1981 uppdrog regeringen "

t lnsstyrel-

sen i Gteborgs och Bohus ln att i sarnarbete med berrda statliga och kommunala myndigheter sammanstlla
erfarenheterna frn gasexplosionen i Gteborgs kornmun
den 8 maj 1981."
Med anledning av regeringens uppdrag utsg lnsstyrels e n g e nom formellt beslut den 26 maj en samarbetsgrupp
mc'd fljand e sammansttning:

My ndigh e t / organisation

Fretrdare

Lnsst y r e ls e n

Landshvdingen Ake Norling (ordf)

Il

Frsvarsdirektren Gunnar Franke

KornrnundeRarternentet

Hovrttsassessorn ULf Bjurrnan

statens brandnmnd

Avdelningsdirektren Mats

Sprngmnesinspektionen

1:e byringenjren Per Sturk

Po lisst y relsen i Gteborgs

polisdistrikt

Polismstaren Bengt Erlandsson

Ber~

Yrkesinsp e k t ionen i Gteborgs Yrkesinspektren Anders Sve dho lm

d i s trikt
Gt8 bor gs brandfrs v ar

Brandch e f e n Karl-Ejnar Nilss o n

Gtebor gs k ornmun

Kommunalrdet Lennart Olsson

AB Statens Anlggningsprov ning

Regionchefen Bjrn S Christensen

F hov rttspresidenten Hrje
s tenberg

Till utredningen knts v en BP och Shell

g are til l det aktuella rrstrket.

egenskap a v

Byrdirektren hos lnsstyrelsen Mats Mre har varit

sekreterare. Arbetet har genomfrts s att myndigheterna fretagit underskningar p stt som normalt
brukar ske vid strre olyckor, t ex polisteknisk underskning och brandorsaksunderskning. Materialet har
sedan sammanstllts inom lnsstyrelsen och diskuterats
v id samarbetsgruppens sammantrden. Vissa moment har
behandlats i mindre arbetsgrupper.
Samarbetsgruppen r enhllig.

ORIENTERINGSSKISSER

BP

Ol)e" gen ..,.,...,...,. _ _ _ ._...._

..,.-

E.N

'

Arendalsvarvet

skarviksfhamnen 1

GTA LV

Fl y g b ild och detaljerad skiss ver ol y cksplatsen s e bilaga l res p 6:1

FRESKRIFTER OCH NORMER

Freskrifter fr transport av brandfarlig vara

rr-

ledning finns i frordningen (1961:568)*) om brandfarliga varor och industriverkets frfattningssamling SIND FS 1981:2.

Regelsystemet r i huvudsak fljande: Den som vill

transportera brandfarlig vara i
ahlggnings0mr~de
tillst~nd

skall ha

r~ledning

tillst~nd.

eller frhandsbesked slcall

utanfr

Anskan om
no~malt

inges till

byggnadsn2.mnden som i den mi:n det erfordras slcall samrda med andra berrda myndigheter s{som
och

h2.lsov~rdsnmnden.

brandc~efen

sedan dessa myndigheter hrts

skall spr~ngmnesinspe!ctionens**) yttrande inh~mtas .

.Z\nsl~an

skall var-a tltfi:iJ_jd av erforderliga :.:-5_tningar

beskrivningar och
learta ver

d2~r

s~'

krvs av planskiss och plan-

anl~ggningsomrde

och intilliggande omrfden.

~ransport

i ledningen ftr inte ptbrjas frrn ledningen

avsynats.

~ill

avsyning~n

Jcallas brandchefen och annan

sak!cunnig vars nrvaro r erforderlig samt

sprE:~ngs2mnes

inspektionen om den har anmfilt att den nskar nErvara.

Kravet p skerhet r allmnt formulerat i

frordning e n:

"Rrledning fr transport av brandfarlig gas eller

brandfarlig vtska skall med tillhrande anordningar
vara s

utfr~

att det freligger betryggande skerhet

fr att vid transport skada icke vllas genom brand

eller annorledes." skydds- eller skerhetsavstnd r
icke angivet fr rrledning men vl fr lagring.
Till ledning fr rrledningsutfrande och besiktning
har Tryckkrlskommissionen utgett Rrledningsnormer 1967,
omarbetade 1978.
*)Omtryckt 1977:423 1 drefter ndrad 1977:916 1 1978:165 1 1978:332 1
1980:832 och 1981:495
**) Enligt f5rordningen (1981:499) med instruktion f5r sprngmnesinspektionen 1 som trdde i kraft den l juli 1981 1 ligger
det inspektionen att bl a meddela f5reskrifter och anvisningar
om explosiva och brandfarliga varor samt att ut5va tillsyn.

Arbetarskyddsstyrelsen har efter samrd med industriverket meddelat anvisningar"och freskrifter *) om

tillmpning av Rrledningsnormerna att glla frn
1979.

Enligt nnvisningarna och freskrifterna

gller bl a fljande: Rrledningar skall med avseende

p material, berkning, konstruktion, utrustning och
fortlpande tillsyn uppfylla bestmmelserna i Rrledningsnormerna eller erbjuda minst likvrdig skerhet. Ledningar skall besiktigas och kontrolleras enligt
vissa avsnitt i normerna. Sdan besiktning och kontroll
skall utfras av riksprovplats, som avgr om objektet skall
godknnas. Riksprovplatsen fr ven i vrigt fatta de
beslut och gra de bemningar, som behvs fr besiktningens eller kontrollens genomfrande.
Anvisningarna och freskrifterna gller endast fr ledningar eller delar drav som installerats efter 1978.
IfrAga om besiktning och fortlpande tillsyn freskrivs
dock att normerna skall tillmpas p rrledningar som
tagits i bruk efter 1972.
Arbetarskyddsstyrelsens freskrifter om besiktning
och kontroll enligt vissa avsnitt i rrledningsnormerna g&ller endast d&r den numera upphvda arbetarskyddslagen var tillmplig. I princip anses freskrifterna - som

g~ller

arbetarskyddet - inte vara till&mpliga

utanfr raffinaderiomrden och andra arbetsplatser. Vad

rrledningsnormerna upptar i
kontroll

~c<1n

frga om besiktning och

dock av d0n t i 1 J st2.ndsgivande myndigheten

ha tagits in som freskrift i aktuellt tillstnc och

p st s[tt givits

till~mpning

utan inskrnkningar.

Inom snar framtid kommer sprngmnesinspektionen att

utge freskrifter fr verfringsledningar fr naturgas
i gasform.
*) Arbetarskyddsstyrelsens meddelande 1978:37, ndrat genom arbetar-

skyddsstyrelsens kungrelse 1979:2.

R6rledningsnormerna r nrmast avsedda f6r r6rledningar i stationra anlggningar. Men de r inom de

omrden som behandlas tillmpbara f6r transportledningar. De behandlar material, berkning, konstruktion och tillverkning samt besiktning av r6rledningar.
Hnsyn till omgivningsfaktorer ingr ej. ven om det
finns smrre skillnader 6verensstmmer acceptanskriterierna ganska vl med andra
kraven anses inte mindre

Den

allm~nna

~r

industrin

str~nga.

normen f6r den internationella oljeden ameril';:anska nationcl la standaroc'n

"Liquid Petroleum Transpo:::-tation Pip i ng

(ANSI / ASMlr.\.~

normer och

utl~ndska

S~rstcms"

B31. <1). Genom korsreferenser knvter den

ihop ett omfattande

amerikans~t

regelsystem omfat-

tande material, konstruktion och kontroll f6r tilll~mpning

pt transportleeningar. Tillsammans med

ceras egna standard till2mpas den nu av oljebolagen

6ver hela vrlden.

Utanf6r USA kommer drtill andra nationella normer,

standard och f6reskrifter. Avvikelserna varierar
mellan olika lnder men objektivt betraktat, i ett
st6rre perspektiv r de icke vsentliga.
En formellt stor skillnac ligger docl;:: i kravet
p den som tillts g6ra besiktning. Denna skillnad
fr stor betydelse drigenom att besiktningen r
den handling som slutligen faststller att objektet
verkligen utfrts enligt f6reskrifterna. I vissa
lnder saknas krav p officiell kontroll a v ledningar och anlggningsgaren har full frihet vid val
av kontrollant. Motsatsen r att f6reskriven kontroll
skall utf6ras av statlig myndighet. Dremellan finns
olika varianter.

I Sverige skall freskriven kontroll och besiktning

enligt lagen 0974:896) om riksprovplatserna m m utfras av
riksprovplats (RPP). RPP fr rrledningar och tryckkrl
r AB statens Anlggningsprovning (SA), som brjade sin
verksamhet 1977.
Fre 1977

utfrdes freskriven kontroll av besikt-

ningsmn som

auktoriser~ts

av arbetarskyddsstyrelsen.

Inom petroindustrin i Vstsverige utfrdes sdan kontroll till vervgande del av Angpannefreningen vars

besiktningspersonal 1977 gick ver till SA.

Ledning fr brandfarlig vara som frlggs ovan jord
kan kontrolleras och underhllas. Hrigenom r den
ur hllfasthetssynpunkt verlgsen den nedgrvda.
Internationellt frlggs ledningar ovan jord inom
hamn-, lagrings- och industriomrde. Transportledningar dremellan lggs ocks normalt ovan jord. Fr
att skydda ledningen tas vid projekteringen rimlig
hnsyn till mjlighet av utifrn verkande faktor
vid bl a vgvergngar, omraen med omfattande trafik
och omrde dr marken ej r stabil. Sdan hnsyn kan
f formen av t ex skyddsrcken eller betongmur. De
konstruktionskrav som anges i ANSI B31.4 anses allmnt som tillrckliga fr allmnhetens skerhet under
normala frhllanden. Hnsyn till planerad skadegrelse tas inte i ngon norm.
Krav p ..i.nhgnad finns endast fr pumpstation, terminaler och cisternlager och dessa skall fr skyddet av

::

egendom och allmnheten vara lsta eller bevakade.

Svensk praxis verensstmmer hr med internationell.
Lngre transportledningar ovan jord innebr sdan
olgenhet fr markgare och frsvrar framkomlighet i den grad att de mste grvas ner. Nedgrvningen
r sledes ej betingad av rrtekniska
mssiga skl.

eller skerhets-

1o

ANLGGNINGEN
Tillkomst, frlggningen av rrstrket m m
Tillstnd till frvaring, hantering och transport bl a i aktuell rrledning - av brandfarlig vara meddelades av byggnadsnmnden den 16 februari 1965. Med
tillstndet, som inte r tidsbegrnsat, r frenade en
mngd freskrifter och anvisningar, bl a fljande:
''44. Frn skerhetssynpunkt br lngs hela ledningen
frn raffinaderiet fram till skarviks oljeomrde
rknas med en skerhetszon om 15 a 20 m d mse
sidor om ledningsomrdet. Viss del av skerhetszon
m utnyttjas fr jrnvg och vg under frutsttning att betryggande tgrder vidtages till frhindrande av att rrledningarna och rrstd skadas
vid ev tgurspring eller motkrning av tunga motorfordon.
48. Dr rrledningar korsa vgar, gator eller jrnvg
skall sdana skydds- och skerhetstgrder vidtagas,
varom med sprngmnesinspektionen och brandchefen
skall trffas verenskommelse i varje srskilt fall.
Framfrallt gller vid hg frlggning av rren att
fria hjden blir lgst 3,5 m och rrstd p betryggande
stt skyddas.
51. Ledningar fr kondenserad gas skall frses med de
avstngnings-, rrbrotts- och skerhetsventiler
och ev andra skyddsanordningar som sprngmnesinspektionen och brandchefen efter samrd med anlggningsgaren freskriver.
53. Ev kan viss varselmrkning angivande ledningarnas
innehll pfordras.
55.Ledningarna skall regelbundet kontrolleras."
Den 12 augusti 1965 diskuterade och preciserade brandchefen och BP skerhetsarrangemangen med hnsyn till
freskrifterna och anvisningarna i tillstndet. Av anteckningar frn den diskussionen framgr bl a att

11

brandchefen samtyckte till att rren fr kondenserad

gas skulle ha s f yentiler som mjligt, dvs en i
yarje nde.
Frlggningen av rrstrdkct och skyddsavstnden till
detsamma behandlades ven 1969 i samband med ett frslag till stadsplan fr ett industriomrde fr gasframstllning (AGA). I det sammanhanget uttalade
sprngmnesinspektionen att det var motiverat med
ett avstnd av 50 m mellan rrstrket och byggnader
fr gasframstllning o d. Brandchefen yttrade

stadsplanefrgan att skyddsavstndet 15 m till allmn

vg kunde reduceras till 5 m om pkrningsskydd med
tillfredsstllande hllfasthet anordnades.
Tekniska lsningar fr utfrandet av rrgatan har utformats efter samrd med brandfrsvaret. I rrgatan
har de grova ledningarna med mindre
C:_u]~ter

br~ndfarliga

pro-

frlagts nrmast vg. Rrgatan har t>yggts pt

en bank med diken fr uppsamling av ev spill pt sidan

av rrgatan. Rrbro ver allmn vg har en fri hjd
som verstiger den tillfmpade standarden om 4,5 m.
Bropelare

~r

betongfrstrkta' fr att

l~lar.a

pkrning.

Tillmpade normer fljer i stort internationell

standard och har utgtt frn frutsttningen att
tnkbara skador skall kunna begrnsas till omfattning. I riskbedmningen r dock ej hndelser som
sabotage och nedfallande flygplan medrknade.
Nr rrledningarna konstruerades och frlades 1966-1967
hade Tryckkrlskommissionens rrledningsnormer nnu
ej utgetts. De fanns dock i koncept och var vgledande
vid materialval.

l2

Krav p besiktning utfrd av besiktningsman finns inte

i aktuellt tillstnd. Sdan besiktning krvdes dock 1967
av byggnadsnmnden som fljd av ett rrledningsbrott.
Rrstrket besiktigades 1968 av dvarande Angpannefreningen. Besiktningen omfattade kontroll a v berkningsmetoder, konstruktioner och utfrande. Rrstrket
avsynades och godkndes den 16 februari 1971 fr drift.
Konstruktion
Rrstrket

i bron ver Arendalsvgen bestr av fljande

sju rr:
Nom.dia.
6"

Produkt
Propan

Lngd
5 400 m

Ledningsvolym
3

100 m

gare
BP

Il

Il

Il

Il

6"
l 2

Butan

5 400 m

100 m

Il

Flygfotogen

5 100 m

400 m

l 6 Il

Motorbensin

5 100 m

650 m

22"

Dieseloljor

5 100 m

200 m

24"

Tjockoljor

5 100 m

450 m3

20"

Rolja

Il

Shell

Lngd och volym r angivna fr strcka mellan nrmaste

avstngningsmjligheter i bda ndar.
BP:s rr lper mellan BP:s raffinaderi och distributions./ .

bolagets (ODAB) dep i Skarvik, se orienteringsskiss,

s 5.

Vid raffinaderiet sker utlastning av propan och

butan vid en utlastningsstation medan motorbensin,

flygfotogen, dieseloljor och tjockoljor lastas ut vid
en annan. Pumparna i frstnmnda station r utrustade
med fjrrmanvrerade sug- och tryckventiler samt
backventiler p trycksidan. Pumparna i den andra
stationen har frutom sdan utrustning fldesregleringsventiler p trycksidan fr att kunna reglera
utlastningshastigheten till frmst fartyg i Skarviksdcpn,

13

Mellan BP:s raffinaderiomrde och depomrdet i

skarvik lper BP:s rr p kommunalgd mark. Denna
strcka r ca 3 400 m. Shells roljeledning ansluter
till rrstrket strax utanfr BP:s raffinaderi och
lper parallellt med detta - men p separata rrstd p en strcka av ca 2 800 m.
Propanrret r placerat mellan roljerret och
vriga .rr. strax utanfr depomrdet i skarvik
r propan- och butanrren frsedda med avstngningsbara avgreningar vilka anvnds i samband med
utlastning till bil och jrnvg. Inom depomrdet
lper ledningarna vidare till en kajplats som r

.-

srskilt utrustad fr fartygsutlastning av gasol .

Tjock- och roljerren r isolerade och vderskyddade.

Tjockoljerre~ ~

dessutom frsett med

el-vrmekablar.
Rrstrket lper ver tv vgar och under sju vgar
(och ven industrijrnvgsspr),
Produktflden
3
1980 pumpade BP sammanlagt ca 4,5 milj m produkter

genom sina sex rr. Fldet i BP:s rr sker enligt

fljande:

--

Nom.dia.

Produkt

Flde

Tr:zck
3

6"

Propan

60-100 rn /h

6"

Butan

12

1 4 bar

60-100

Il

7-8

Il

Il

8-12

Il

Il

Il

Il

Il

Flygfotogen

700-1000

Il

1 6 Il

Motorbensin

800-1000

Il

22"

Dieseloljor

1000-2500

Il

24"

Tjockoljor

1000-2000

Il

Il

5-12
Il

Il

Il

Vid vertryck som uppstr varrna sommardagar sker betr

vissa rr larm varvid personalen ppnar ventiler till

14

lmpliga tankar fr att stadkomma tryckavlastning.

Betr propan- och butanrren sker tryckavlastning
automatiskt genom att ventiler till sfrer ppnar sig
vid vissa tryckbelastningar. Vid olyckstillfllet
registrerade BP inga tryck som avvek frn ovan angivna vrden.
Fortlpande kontroller, inspektioner o d
Inom BP har upprttats driftsfreskrifter innefattande
kontroller m m i samband med pumpning. Rrstrket avpatrulleras vidare varje vr och hst varvid rapport
ver upptckta defekter upprttas. Dessutom ins!Jcktcrar
en av BP:s driftingenjrer rrsystemet mestadels varje
dag. Inspektionerna utfrs

samband med dennes resor

t o f skarvik och tillgr s att han d stannar sin bil

samt gr ut och inspekterar ngra hun'dra meter av anlggningen. Vid nsta resa stannar han p ett nytt stlle
osv. P s stt fr BP en stickprovskontroll p anlggning~n

i hela dess lngd. I enlighet med BP:s interna

inspektionsnermer besiktigades BP:s samtliga rrledning-

ar mellan raffinaderiomrdet och skarvik fullst5ndigt

under 1980. Vid besiktningen kunde inte konstateras
ngra svagheter som skulle kunna inverka menligt pt
ledningarnas htllfasthet.

15

ALLMNT OM GASMOLNSEXPLOSIONER M M
Ngot om fria gasmolnsexplosioner
I handboken Skydd mot fria gasmolnsexplosioner i processindustrin*) har en av Ingenjrsvetenskapsakademien
(IVA) r 1977 tillsatt kommitte, Major Loss Prevention lJndvikandc av strre skador inom processindustrin,
redovisat riktlinjer fr kad skerhet inom processindsutrin. I handboken redovisas konsekvenser av
gasmolnsexplosioner samt lmnas rekommendationer fr
processkerhet, berkning av dimensionerande skadefall,
byggnadsteknisk planering m m. Boken innehller ven
uppgifter om en mngd gasmolnsexplosioner i utlndsk
processindustri. Svitt kan utlsas av dessa uppgifter
har olycksfrekvensen kat p senare r.

Sverige har varit frskonat frn allvarligare olyckor

och tillbud av ifrgavarande slag. Fljande tv fall
br dock nmnas.

.r--

Gasolexplosionen 1969 vid Norrahammar: En tank

fr 60 m3 gasol brjade en eftermiddag lcka
frn en rrskarv vid tanken. Omrdet kring tanken
fylldes med gasol i vtske- och gasfas. Gasolen rann
ned till den intill flytande Tabergsn. Den fljde n

,.......,

medstrms genom ett fabriksomrde. Ett stycke nedfr

n var n kulverterad. Vid kulvertmynningen, som var
lg, vllde gasolen upp mot ett gjuteri dr gldande
tackjrn stllts att kallna i fria luften. Vrmen frn
det gldande tackjrnet antnde gasen. Gasolen i kulverten exploderade. Elden spred sig explosionsartat
uppstrms mot tanken. Efter ngra explosioner vid
tanken exploderade densamma. Tv brandmn som stngt
kranar p tanken och frberedde fr vattenbegjutning
av tanken skadades, dock ej livshotande. Bl a totalfrstrdes en lagerbyggnad. Orsaken till lckaget var
en dlig svetsning p ett rr under tanken.
*) Utgiven av Ingenjrsvetenskapsakademien, meddelande 238,
stockhalm 1981 l 109 s.

16

Gasollckaget 1974 p Primus Svenska Frsljnings AB:s

3
gasoldep i Stenungsund: Entank fr 200m gasol brjade
en morgon lcka i

samband med att pfyllningsventilen

stngdes efter utfrd fyllning av tanken. Gasolen

frngades genast och en vit dimma uppstod. Lckaget
varade i ca 45 min tills en provisorisk ttning sattes
p plats. D hade drygt 5 m3 gasol lckt ut. Trafiken
p intilliggande jrnvg och vg stoppades. Emellertid
hann flera bilar passera genom gasen, dock utan att antndning skedde. Anledningen till lckaget var att olmpligt material hade anvnts

spindelbussningar med fljd

att ventilspindeln till en kulventil hade tryckts ut.

Ngot om propan och frbrnning av propan

Propan r ett alifatiskt kolvte med formeln c H eller
3 8
CH cH cH . Kokpunkten r -42~ och stelningspunkten - 187C.
3 2 3
3
Densiteten i vtskefas r 0,50 kg/dm . Gasen r ungefr
1,6 gnger s tung som luft. ngtrycket vid 20C r 820 kPa.
Propan ingr i strre eller mindre mngd i handelsvaran gasol. D propan i det nrmaste saknar lukt tillstts av skerhetsskl sm mngder av ett kraftigt
illaluktande mne till gasolen.

Frbrnning av bl a propan kan ske genom

diffusionsfr-

brnning, deflagration eller detonation. Diffusionsfrbrnning intrffar om antndning sker i s tidigt skede
att gasen och luften inte blandats. Deflagration eller
detonation sker

om gasen och luften blandats och fr-

brnningen sker d i en reaktion som rr sig genom gasblandningen frn tndkllan. Om reaktionszonens hastighet
r mindre n ljudhastigheten kallas

frlopp~t

tion, r den strre kaJlas dtt detonation.

deflagra-

17

Deflagration a v propan kan ske om volymandelen propan ligger

i inter v allet 2,1 - 9,4 procent. r propanandelen 4,0
procent reagerar propangasen fullstndigt med syret i
luft e n varvid maximal energimngd utvecklas (st6kiometrisk
blandning).
F6r att starta en deflagration krvs endast lite energi
och e ffekt. Efter antndning av stora mngder kan man rkna
med en accellererande deflagrationshastighet. En omedelbar
detonation krver en tndklla med stor energi och effekt.
Vid en detonation blir reaktionszonens hastighet konstant,
omkring 2 000 m/ s. En deflagration kan under vissa,
speciella omstndigheter 6verg till eh detonation.

18

UTFLD:C~I'

2XPLOSION:: ~N

Orsak till utfldet

Rrsl~adans

belgenhet och utseende framgr av foto-

grafier, bilaga 2. Ssom fotografierna visar bestr

rrskadan av ett htl och lEngsgende

spricka~

~da

sidor om hlet. Den sammanlagda ytan i ppningen av

2
rret har berfl~nats till O, 8894dm .
Den skadade rrbiten har underskts av Nitro Consult

AB

och drefter av statens kriminaltekniska laboratorium

(SKL). SKL sger i utltande den 20 augusti 1981 bl a
"

... att det inte iakttagits ngra materialfel i rr-

bjen och att skadans lge och utseende talar fr att

den tillkommit genom sprngning".
Uppgifter frn vittnen om en kraftig knall vid tidpunkten
fr brjan av gasutfldet sammantaget med Ni tr-o Consul ts
och SKL:s utltanden talar enligt polisen mycket starkt
fr att rrskadan orsakats genom sprngning med spr~ng
mne. Vid teknisk underskning p platsen har dock
in.te spr kunnat skras som ytter-ligare,

styr~<:er

miss:..

tanken om sprngning.
Trots omfattande spaning, innefattande frhr med
ttskilliga personer, har polisen hittills inte kunnat
gripa n2gon som skligen misstnl-;:t fr - grningen.
Polisen har inte kunnat rikta in sig p ngon

s~r

slci l t stark teori om mot i vet fr en sprngning.

Utfldet, gasspridning, gasmfngder
Vid utfldestillillet frekom ingen pumpning

propan-

rret. I nrliggande rr frekom pumpning endast i bensj.nrret . Denna avbrts nfr BP informerades om propan3
u'cfldet. Propanrret innehll ca 95 m propan i vb:tskefas vid trycket8-9 Bar. Utfldet fre
ungefr 55 min.

ant~ndningen

pgick

19

Sprngmnesinspektionen har i rapporten Gasmolns o l y cka i

Gteborg .1 981-05-08 red ov isat berkningar rrande utfldet och

e=~plosionen.

Rapporten r uppdittact i sam-

arbete me d bl a b r and f rs v aret och e~:perter u r I VA : s

ovannmnda kommitte. Uppgifterna nedan om gasmol n ets
spridning, gasmngder och tryck r hmtade frn den
rapporten.

Observ ationer av utfldet fre explosionen talar fr att

utstrmningen v ar ngorlunda konstant. Efter e x plosion e n
brann gasen som en fackla med till s y nes ofrminskad intensitet under tre timmar, varefter intensiteten a v tog.
-~

Med hns y n till rrskadans omfattning, rrdimensionen

och trycket i

rret kan det uppskattas att 10-20 liter

lckte ut per sekund. Under de 55 minuter som fregick

3
explosionen torde drfr 33-66 m propan i vtskefas ha
3
strmmat ut. Detta motsvarar ungefr 8 000 - 16 000 m
propan i gasfas.
Nr kondenserad gas strmmar ut genom t

ex en lcka sker

en omedelbar frgasning av en del av vtskan, v ar v id

temperaturen sjunker till substansens kokpunkt.

Den ut-

strmmande gasen expanderar p grund av den vid tryckfallet och temperatursnkningen frigjorda energin. Dr v id
bildas sm vtskedroppar, aerosol, och en kraftig inblandning sker av den omgivande luften. Det alstrade molnet, primrmolnet, bestr av en kall blandning av gas,
aerosol och inblandad luft. Aerosolen i molnet a v dunstar
successi v t. Kondenserad vattennga gr molnet s y nligt.
I mnga fall bildas vid utstrmningen inte endast sm
vtskedroppar som blir luftburna, utan ocks strre
droppar som faller till marken och bildar v tskeplar,
som senare avdunstar.

20
Utanfr den nrmaste omgivningen av lckan sprids det
kalla och drmed tunga molnet i frsta hand. genom
att flyta ver marken.

~amtidigt

driver det med vinden

och spds ut mer eller mindre snabbt av luft. Det

tunga gasmolnet r under sin utspridning starkt
beroende av markens beskaffenhet och kommer likt
en vtska att rinna nedfr sluttningar och tendera
att samlas i lglnta omrden.
I aktuellt fall observerades inte ngon ansamling
av propan nedanfr

d~t

skadade rret. Det r drfr

rimligt att anta att den propan i vtskefas som

eventuellt hamnade p marken snabbt frgasades.
Hela den lskomna mngden br allts ha blivit
luftburen och ingtt i molnet.
Omkring

lckageplats~n

observerades under ut-

strmningen ett ca 10 m hgt, vitt primrmoln.

Utanfr detta sjnk substansen mot marken och
bildade ett utbrett moln som beskrivits som en
markdimma, ca 1,5 m hg. Terrngen vid olycksplatsen r i huvudsak plan. Molnutbredningen har
dock v ar i t be-roende' av sm ni vskillnader. M0l.n.e t hai?
haft en tendens att glida ned i de lgsta partierna.
stigningar frefaller ha hindrat molnutbredningen
ganska effektivt.
Vid tillfllet rdde en mycket svag nordostlig vind.
En viss transport av molnet i vindriktningen ned mot
Arendalsvarvet har skett. Man kan dock inte avgra
om detta frmst berott p vinden eller p nivskillnaden.
Av brandskadorna framgr att det brinnande molnet
2
tckt en y ta a v ca 40 000 m . Den brandskadade ytan
ndde - sett frn utfldesplatsen - ca 200 m

vind-

riktningen och ca 100 mot vindriktningen och hade en

strsta bredd av ca 150m. Utanfr denna yta fanns

21
ven smrre avbrnda omrden. Av olika vittnesml att
dma sammanfaller i stort det brandskadade omrdet med
det omrde som fre antndningen v arit belagt med det s yn liga molnet som liknade markdimma. Under frutsttning att
dessa observationer r riktiga kan fljande grova skattningar gras betrffande det brnnbara molnets v olym och
substansinnehll.
3
Ytan 40 000 m2 gnger hjden 1,5 m ger v olymen 60 000 m
fr det synliga molnet. Antndbarhetsomrdet fr propan
r 0,04-0,2 kg / m3 . Enligt vissa litteraturuppgifter r
det rimligt att rkna med utspdningsfaktorn 10-20 d
primrmolnet bildas. Primrmolnet skulle i ~ fall ha
haft en koncentration a v 0,1-0,2 kg / m3 . Det r rimligt
att anta att en sdan gasblandning flyter ut v er marken
och bildar en dep a v relativt koncentrerad gas. Frn
en sdan dep sker en successiv vertikal diffusion och
utspdning samt en horisontell transport i vindriktningen.
Den genomsnittliga koncentrationen i det synliga och
brnnbara molnet br allts ha legat mellan primrmolnets
koncentration och den nedre antndbarhetsgrnsen. Ett
3
vrde hrfr inom inter v allet 0,05-0,1 kg / m frefaller
rimligt.
P grund av fluktuerande v indriktning och topografiska
frhllanden kan stora variationer svl i tid som rum
ha frekommit kring medelvrdet. Med hnsyn till berk3
ningarna av det synliga molnets volym, 60 000 m , och
uppskattningen av gaskoncentrationen till intervallet
0,05-0,1 kg / m3 kan mngden propan som frbrndes upp3

skattas till 3-6 ton. Detta motsvarar ungefr 6-12 m

propanvtska eller 1 500-3 000 m3 propangas.

Explosionen, som bestod av flera p varandra fljande

explosionsartade frbrnningsfrlopp, pgick i hgst
30 sekunder, Vittnen hnr e mellertid be dmt tiden till
30-60 sekunder (se sid 32).

22
Jmfrelse med modellantaganden
Enligt gngse uppfattning bildas vid utflde av en
kondenserad gas ett kraftigt expanderat primrmoln
frn vilket kall och tung gas strmmar ned mot
marken. Denna tunga gas driver i vindriktningen och
spds ut genom luftinblandning. Mekanismen och frloppet har varit freml f_r mnga teoretiska
utr~dningar och frsl~g tillmodeller, men nnu fre-

ligger ingen allmnt accepterad modell.

Observationerna av primrmolnets och det tunga gasmolnets utseende i stort bekrftar den allmnna frestllningen om tunga gasmolns utbredning, som ligger
till grund fr modellutvecklingen.
Dremot r den yta som blivit gasbelagd betydligt strre n den som berknas enligt enkla modeller.
Den stora ytan skulle allts kunna antyda ett
kraftigare gasutslpp n det

~om

berknats under fr-

utsttningen att gasledningen redan frn brjan

varit avstngd.
Modellerna fr gasutbredning vid kontinuerligt
utslpp av tung gas frutstter dock ett stationrt
frlopp i den meningen att gasen transporteras bort i
vindriktningen i samma takt som den alstras vid lckan.
I det aktuella fallet var vindhastigheten mycket lg
och med varierande riktning. Troligen var det nra
stiltje intill marken, och endast de delar av molnet,
som genom vertikal atmosfrisk diffusion ntt ngot
hgre hjder, har transporterats i vindriktningen.
Det kan antas att pfyllningen av substans till molnet
frn lckan varit strre n mngden som bortfrdes.
Drmed sker en ansamling av substans som leder till
en tillvxt av det tunga molnets utstrckning.
Detta kan frklara den i frhllande till substans-

23

mngden stora gasbelagda ytan. Denna beskrivning bekrftas ocks av den iakttagna kraftiga molnutbredningen
mot vinden.
I frutnmnda handbok Skydd mot fria gasmolnsexplosioner
processindustrin

presenteras enkla modeller fr gas-

molns utbredning och verkansornrden. Enligt modeller fr

kontinuerligt utslpp erhlles fr kl1styrkan 5 kg / s vid
stabil skiktning (inversion) avstndet 40 m i vindriktningen frn kllan till den punkt dr molnet bli v it s
utsptt att det r ofarligt, och vid 10 kg / s a v stndet
70 m. Den observerade

dimensionen av det brinnande mol-

nets utbredning i vindriktningen var ca 200 m. Enligt den

ovan nmnda modellen motsvarar detta en kl1styrka a v
60 kg / s

(ca 120 l / s). Det r inte troligt att kl1styrkan

kan ha uppgtt till detta vrde. Det observerade stora

riskavstndet jrnfrt med vrdet enligt modellen i nmnda
handbok kan ' dock frklaras av att denna frutstter att
substansen transporteras

vindriktningen i samrna takt som

den alstras.
Tndklla
Brandfrsvaret har gjort en inventering och analys av

olika objekt som kunnat antas ha antnt gasen, bilaga 3.

Samtliga objekt, utom det fordon i vilka de skadade brandromnen frdades, har kunnat

uteslutas som tndklla.

Fordonet stannades ca 75 m frn utfldesplatsen (se flygbild, bilaga 1)

och fick drvid motorstopp. Vid start-

frsk antndes gasen. Sannolikt har fordonets startmotor utgjort tndklla.

Berkningar av krafter pga explosionen
Inom aktuellt omrde finns en spillvattenledning och en
regnvattenledning. Spillvattenledningen skadades inte
alls. Dremot skadades regnvattenledningen kraftigt.
skadorna i den blev strst nrmast AGA. I en nedstigningsbrunn intill AGA hade betong och armering dragits
isr. Berkningar visar att trycket i kulverten har upp-

24

gtt till minst 200 kPa. En del a v en brunnsring om

12 kg kastades 50 m och trff a d e , . 5 m ver ma,rknivn,
en matsal hos AGA. Anledningen till att gasen tagit
sig ned i regnvattenledningen r att det r undertryck
i densamma pga skorstensverkan, vilket konstaterats
v id rkpro v .
l

AG!\: s

kon t orsb y qgnad

r <1Sild ( '

bjlklag (~ t

mellan

frstu

och andra vningarna. skadorna har sannolikt orsakats

av en inre explosion med ett vertryck av 15 kPa
med en varaktighet av

mindr~

o~h

n 100 ms. Gasen trngde

in i byggnadens grund som r sjlvdragsventilerad.

Ett skyddsrum fanns i kontorets bottenvning. P uppdrag a v ci v ilfrsvarsstyrelsen har lnsstyrelsen ltit
gra en underskning m a p krafterna dr. Underskningen, som utfrts hos SSI Byggkonsult AB av tekn
dr Erik Beigler, utvisar att skyddsrummet, dimensionerat fr ett vertr y ck av 50 kPa, klarat sig

oskatt. Underskningen r intagen som bilaga

tiJ.l d e nna rapport.

En v illa ca 120 m NO om utfldesplatsen flyttades
av tryckvgen f-r}l' e-* plosionen. En innervgg lossnad e-frn taket och frskts ca 40 cm.
Tr y ck v erkningsgrad
N r et t gasmoln

frbrnn~

gin att ge tr y ck v erkan.

kommer en viss del a v ener-

Tr y ck v erknin~sgraden

beror

p fl e ra faktorer, bl a tndkllan, graden a v turbulens o ch inneslutning samt fysikaliska och

kemiska

egenskaper hos brnslet. Tr y ckv erkningsgraden fr

normala kol v ten anses inte kunna verstiga

tio

procent . Den varierar starkt med de lokala frhllandena.

De kalibreringspunkter man har frn ol y ckan i frga
om tr y ck r till stor del krossade glasrutor. Berk-

25

ningar utgende frn dessa ger en tr y ck v erkningsgrad a v

mindre &n en procent, troligen mellan en hal v och en
procent. Denna tryckverkningsgrad kan anses normal n 2r
ett fritt gasmoln frbrnns. I de delar a v gasmolnet som
v arit inneslutet, t

e~~

i VA-systemet, var verknings-

graderna bety dligt hgre.

Frbr2nningsfrloppet har i dess helhet varit av t y pen
deflagration.
Personskador
Tv brandmn brnnskadades svrt .genom att de rkade befinna sig i gasansamlingen d den frbrndes. Den ene
brandmannen avled den 23 juni 1981 till fljd a v sina
brnnskador.
Fr den andre kan man rkna med en lng konvalescenstid. En sammanstllning v er brandmnnens skador har
gjorts hos Karolinska sjukhuiet. Det har dock irite bedmts motiverat att i denna rapport nrmare beskri v a
dessa skador.
Brandfrsvaret har gjort en sammanstllning ver

skadorna p brandmnnens s k

larmkl~der,

bilaga 5.

Bda brandmnnen bar sannolikt freskriven skyddsutrustning. En av dem hade kontaktlinser.

vriga skado r

Brandfrsvaret har gjort on sammanstllning ver skad o rna

p anlggningar o d, bilaga 6.
De ekonomiska skadorna kan grovt uppskattas till dr y gt
15 milj kr. Som underlag fr denna uppskattning har legat
fljande frdelning, som i sig inrymmer vissa uppskattningar och drmed oskerheter.

26
Milj kr
Re paration a v rr l edningar
Av brott

rrdrift

Milj

kr

l,5
0,5

2 ,0

Inom AGA:s omrde

By ggnader

5,3

Inv entarier

2,5

Avbrott i drift

2,5

l o, 3
2,5

Dumperflak (Vol v o), 79 st

Gtebor g s kommun

'

Brandfrsvaret

0,32

Fastighetskontore~

Gatukontoret

o,
o,

Va-verket

0,08

l7
l3

SUMMA

0,7
l 5, 5 milj kr

27
ALARMERINGEN OCH RDDNINGSINSATSERNA
Redovisning av tgrder
I det fljande redovisas i tidsfljd vsentligare
alarmer i ng s- och rddningstgrder. Inom parentes
anges tid mellan frsta inlarmning och redovisad
hndelse.
1981-05-08
klockan
01.31.50*

En privatperson ringer 90 000 (televerkets soscentral) och begr att omedelbart f tala med
polisen. Han uppger fr SOS-centralen och polisen
(samtalet kopplas dit) att han bor intill Arendalsvarvet, att han vaknat av en fruktansvrd smll och
att det frmodligen hnt en svr sprngolycka p
"AGA-Gas''. Han beger sig ut fr rekognosering och

o1 3 4
(2 min)

terkommer via 90 000 med besked till centralen och

polisen att det r en pipeline ver vgen som
sprungit lck.

o1 3 4
(2 min)

Polisen (ledningscentralen) beordrar en polisbilspatrull att stoppa trafiken vid Arendalsvgen och
ngot

senare en annan sdan att stoppa trafiken

vid "BP:s raffinaderi".

o1 3 5
(3 min)

Polisens ledningscentral underrttar brandfrsvarets

alarmeringscentral (AC)** om det mottagna larmet.
Polisen sger bl a: Den

larmande privatpersonen

har sagt att han bor vid Arendal, att det skett en
detonation vid AGA och att han tror att det r
pipelinen ver vgen. Polisen uppger ocks att en
polispatrull r p vg till platsen. AC som i

* Samtalet med SOS-centralen inspelat hos SOscentralen p band tillsammans med tidsuppgift av
"Frken Ur".
** AC r en del av Gteborgs brandfrsvar och r inrymd i brandfrsvarets lokaler. AC svarar fr utlarmning ven avHrryda, Partille och cker
brandfrsvar samt ambulanser i Gteborg och,vid
olycksfall, i Partille.

28
detta skede inte vet, men vl frmodar, att
det r frga om utflde av ngot slags gas larmar genast genom s k ' stort larm* ut

enh~ter

frn Lundby och Tors]anda brand~tationcr

samt vakthavande brandingenjr frn huvudstationen.

ol

36

Polispiketen beordras ut med materielvagn.

(4 min)
01.36-01.40
(4-8 min)

Polisens ledningscentral informerar AC om

. utryckningen av de tv polisbilarna och
piketen samt att polisen p platsen sett ett
gasmoln och att polisen brjar sprra av.

ol

40
(8 min)
o

Vakthavande brandingenjr rycker ut. Han har

d uppfattningen att det r frga om en "traditionell" gaslcka. P frga drom till AC fr
han besked att lmpligaste krvg r Torslandavge~Arendalsvgen.

Under utryckningen drar han

slutsatsen att det mste glla en rrledning

ver Arendalsvgen varvid han ger order till
AC att ringa till BP och Spaltgasverket** fr
att f stoppat ev produktflde i aktuella ledningar.
01.40-01.45
(8-13 min)

AC kontaktar en fretrdare fr AGA. Denne

uppger att AGA inte har ngon rrledning p
uppgiven plats och frefaller drfr fr AC
inte vilja vara berrd av hndelsen.

* Enligt utryckningsbestmmelser, som beslutats av brandchefen, innebr stort larm bl a

att minst en brandingenjr, en brandmstare
och sex brandmn skall rycka ut.
** Till Spal~asverket levereras butan via aktuellt
rrstrk.

29

o1 . 45
(13 min)

Enheterna frn Lundby och Tarslanda nr fram. De

stannar vid en polispatrull ca 300 m frn utfldesstllet. Polisen informerar om att polis sprrar
vgen ven vid Arendalsvarvets port. Brandmnnen
rapporterar, efter rekognosering, till AC att det
r frga om ett stort gasutslpp.

o1 50
(18 min)

Brandfrsvarspersonal p platsen tillser att fyra

personer i ett bostadshus (senare kraftigt frstrt) kornmer i skerhet.

01.50-02.00
(18-23 min)

AC underrttar BP om utfldet. Frst i detta skede

fr AC veta att det r frga om "gasol". BP stoppar
bl a en pgende bensinutlastning och skickar en
man till skadeplatsen (som inte kan ta sig nda fram
p g a gasansarnlingen). AC underrttar v en Spaltgasverket och Nyns Raffinaderi.

o1 52
(20 min)

o1 55
(23 min)

Vakthavande brandingenjr beordrar AC att frstrka

sig med ytterligare personal.
Vakthavande brandingenjr nr skadeplatsen. Han
rapporterar iakttagelser till AC, sarnordnar med
polisen p platsen om avsprrning och evakuering samt
rekvirerar brandfrsvarets stabsbuss.

01.55-02.05
(23-33 min)

Vakthavande brandingenjr uppger per radio att

explosionsrisken r stor och beordrar skerhetsavstnd 300 m till gasen. AC och polisens ledningscentral meddelar detta per radio genom s k allmnt
meddelande.

02.00
(28 min)

AC beordrar ut brandfrsvarets oljeksyddsingenjr

frn dennes bostad. Under utryckningen begr denne
vinduppgift av AC.

30
02.00
(28 min)

Vakthavande

poJisb cf ~1

det aktuella vakt-

distriktet larmas a v en privatperson om en

explosion vid Ar e ndal. Beflet kan inte komma
i

kontakt: med pol

i~i('ns

] (~ dningscontral

p g a

cJtt c0.nlralens t<'l<.'fonl injer r blockerade.

(~rst

02.00
(28 min)

kl 02.30 etableras denna kontakt).

Brandmstaren p platsen rekvirerkr en s k

skyddsbil (som finns p Klltorps brandstation).
AC larmar ut enheter ur Klltorps brandstation. Larmanropet innehller bl a
"Katastroflarm- gaslcka". P brandstationen lastas materiel p utryckningsfordon.
Utryckning sker med en rkskyddsbil och en
skyddsbil. Mellan . AC och

d~s$a

enheter sker

under frden viss kommunikation ver radio.

Bl a meddlar AC att adressen r OljevgenArendalsvgen och att vindriktningen r ostlig. Sannolikt meddelar AC inget srskilt fr
dessa enheter om brytpunkt, lmplig frdvg
ell-er skerhetsa.v stnd.
02.05
(33 min)

AC kontaktar en tjnstefri vice brandchef i

bostaden. Denne gr senare bl a verslagsberkningar om gasmngder och frhr sig om direktiv
betrffande skyddsavstnd, krvg m m.

02.07
(35 min)

AC kontaktar brandchef

02. 1 o
{38 min)

Vakthavande brandingenjr rekvirerar via AC

beredskap .

bostaden.

Denne rycker ut.

personal frn VA-verket fr bitrde vid bedmningar om gasspridning i

avloppsanordningar

o d. Brandingenjren avser att

anv~nda

be-

dmningarna som underlag fr bestmning av

eventuellt nytt skerhetsavstnd.

3l

o2. l 5
(43 min)

Vakthavande brandingenjr bestmmer brytpunkt*

(Koppartrans).** AC frbereder ytterligare styrkor
dit. I samma skede beordrar AC - p brandingenjrens
begran - att brandfrsvarets radiotrafik skall ske
p kanal 4.

02.20
(48 min)

En personbil med fyra personer kommer frn Torshamnen och passerar gasmolnet sderut. Motorn
hackar ngot. Vgen har inte kunnat ns fr avsprrning p g a gasansamling (en man r d via
omvg p vg dit fr avsprrning).***

02.22
(50 min)

Brandfrsvarets oljeskyddsingenjr nr 1 s1n privatbil polissprren vid Arendalsvarvet och stoppas

av polisen. Han tillts passera efter legitimering.
Omedelbart fre eller efter detta passerar de tv
brandbilarna frn Klltorp denna polissprr. Polisen
gr inga stopptecken t brandbilarna. Brandbilarna
stannar inte heller fr lgesorientering o d utan fortstter mot den arrgivna adressen. 01 j e skydds i n gen j ren
stannar dock sitt fordon strax efter polissprren.

02.24-02.25
(52-53 min)

Vakthavande brandingenjr ser - genom gasmolnet "blljus" komma emot honom. Han anmler genast
detta fr AC. Bilarna fr order att vnda. Ngra
sekunder drefter sker antndningen av gasmolnet.
Den bakre av brandbilarna frn Klltorp (med bl a
beflet

Kl l torpsenheterna) lyckas backa

11t

ur

Med brytpunkt avses plats dit rddningsstyrkor

dirigeras fre insats.

** Med Koppartrans avsgs en plats belgen vid Nya

Torslandavgen.
*** 01.50 frskte AC frgves a t t - p order av
brandmstaren p platsen - komma i kontakt med
hamnpersonal i Tarshamnen fr att - just med tanke"
p fartygsanknuten biltrafik - f denna vg avsprrad.

32
elden. Den frmre blir kvar i lgorna.* F6rbrnningen av gasen bed6ms av vittnen pg
30-60 sekunder.**
02.25-02.30
(53-58 min)

Tv skadade brandmn tas om hand och avtranspor-

02.30
(58 min)

Brandchef i beredskap anlnder till olycks-

toras i

polisbil

respektive ambulans.

platsen.
Omedelbart efter explosionen sker i huvudsak
f6ljande. Brandf5rsvaret mter och konstaterar
att inga of6rbrnda gasrester finns kvar. AC
beordrar ut ytterligare rddningsresurser
och ambulanser. Polisen utposterar ett flertal patruller f6r trafikdirigering. BP
kallar in raffinaderiets n6dlgespersonal
och annan personal enligt srskild plan.
En roljeimport avbryts. BP upprttar
radiosamband mellan olycksplatsen och
kontrollrummet p raffinaderiet.
Brandf6rsvaret ing.n<g.stter

gena.~ t

: ]).ylning

genom vattenbegjutning av r6rstrket och rarbrokonstruktionen dr utlckande propangas

brinner med kraftig lga. Brandf6rsvaret pb6rjar ocks slckningsinsatser i omgivningen.
Insatsermot branden i AGA:s kontorsbyggnad
f6rsvras i

viss mn av att omrdet r stngs-

lat.
BP konstaterar senare tryck6kningar i vissa
r6rledningar. Tryck6kningarna har orsakats av
vrmen frn explosionen och branden. Produktpumpning i dessa r6r igngsttes efter samrd
med brandf6rsvaret fr att erhlla kylning
vid brandplatsen.

* Underskningar visar att handbromsen var frilagd, vxelspaken lg i 1:ans lge och att
radion var instlld p kanal 3.

** Tiden har teoretiskt berknats till hgst

30 sekunder

(se sid 21).

33

Vid 05-tiden vidtas frberedelser fr kvvgasfyllning av propanledningen. Vid 06-tiden avtar

intensiteten hos propangaslgan betydligt. Fyllning (frn tv hll) pbrjas vid 17-tiden samma
dag.
Vattenbegjutningen fortstter tills lgan slocknar
p morgonen pfljande dag, lrdagen den 9 maj.
Brandfrsvaret avslutar sina insatser samma dag
kl 2 1 . o5 .

34
Bedmning av tgrderna

Frsta i nlarmn i ng om oly c k<H1 kom till

t c l e v c~rkt>ts

SOS-c c ntral. Central e n kop p lad e samtalet till polisen

p uttr y cklig begran av d e n inlarmande. Centralen
f ick dock frst v e ta

~tt

det antagligen hnt en "svr

sprngol y cka" v id AGA och att det lckte gas frn pipelines som sprungit lck.
Frfarandet att k oppla samtalet till polisen kan i
och fr sig inte klandras. Med hnsyn till brandfrsvarets ansvar enligt brandlagen fr rddningsinsatser v id hndelser av sdant slag som den inlarmande
uppgav fr centralen kan det knappast anses ha v arit
mindre lmpligt om samtalet i stllet hade kopplats
till brandfrsvaret, trots att vederbrande begrde
att f tala med polisen. Koppling av ett samtal till
bd e polisen och brandfrsvar e t var emellertid inte
tekniskt mjligt. Centralen hade dock, d samtalet
kopplades till polisen, genast bort underrtta brandfrs v aret om larmet e-lle-r tminstone . fr v issat sig om
att polisen larmad e brandfrsvaret, vilket centralen
inte gjorde.
Polisen tog inom ngon minut frn det den ftt larm
k o nt a kt me d brandf6rs v aret - och - s v itt kan bedmas f rde dr v id in f orma tionerna om ol y ckan i allt v sentligt
ofr v anskad v idare tillsammans med uppgifter om initierade polisinsatser.
I sammanhanget br fljande tillggas.
Frn rsskiftet 1982 / 83 kommer uppgifterna fr SOscentralerna i Gteborgs och Bohus ln och l v sborgs
ln att successivt v ertas a v en fr bda lnen gemensam
lnsalarmeringscentral (LAC), tillhrig SOS Alarmering

35

AB. Samtal via telefonnummer 90 000 gr d till LAC.

Samtal som gller brandf6rsvars- eller ambulansinsatser
mottas av LAC som i sin tur dirigerar ut insatsenheter
enligt faststllda rutiner. vriga samtal, t ex till
polisen eller socialvrdsinrttning, kopplas vidare
av LAC till vederb6rande organ.
Efter 6vergngen till systemet med LAC r det av utomordentlig vikt med rutiner som m6jligg6r omedelbar adekvat behandling av

lar~information,

bl a i

fall d tv eller

flera organ ansvarar f6r beh6vliga insatser . .Det mste

ihgkommas dels att allmnheten och andra inte alltid har
n6jaktig knnedom om ansvarsf6rdelningen p rddningstjnstomrdet, dels att inlarmande personer ofta r i sdan
psykisk obalans att de inte agerar logiskt nr de begr
hjlpinsatser. sledes b6r larmsamtal inte utan vidare
kopplas enligt den larmandes 6nskeml. Vid behov b6r LAC
genom t ex utfrgning eller medh6rning av vidarekopplade
samtal tillse att larminformationen blir s fullstndig
som m6jligt och att inEormationen genast nr ansvariga
organ. Det r vidare 6nskvrt att polisen regelmssigt
spelar in p band de samtal som kopplas via 90 000.

Gasutfl6det var sdant att det i det nrmaste var tekniskt

om6jligt och dessutom alltf6r riskabelt att begrnsa utfl6det genom ttning av propanr6ret. Insatserna kom
drf6r naturligen att inriktas frmst p att tillse dels
att produktpumpning inte pgick,dels

att mnniskor inte

uppeh6ll sig i riskomrdet.

De f6rsta skadebegrnsande insatserna bestod i att polisen
- redan

ngra minuter eifter mottaget larm - sprrade av

Oljevgen och Arendalsvgen p 6mse sidor om utfl6desplatsen. Detta skedde med oantastlig skyndsamhet och med vl
t i l l tagna skerhetsa v stnd. Hj rtholmsvgen, som ans l u ter t i l l
Arendalsvgen mellan avsprrningsplatserna, kunde uppenbarligen inte ns tillrckligt snabbt f6r avsprrning utan
- med hnsyn till det bedBroningsunderlag som d och senare

JG

frelg - my ck e t stora risker fr avsprrande personal.

Brandfrsvarc~ t

Cl t t

[ H' r l< ~ l c~ ron

had e dock yt ' rwrn /\C frgv c' s frskt

ko mmil i k o ntilkt rn c' d hilmnp('rson,ll

fr att r vg e n avsprrad vst c rifrn.

l) (: s ~.;utom

ha de polisen frn Ar e ndalsvar ve ts port snt en man

fr att till fots v ia omvg runt riskomrdet ta sig
till lmplig plats p Bjrtholmsvgen fr avsprrning.
Tillbudet med att en personbil med fyra personer frdes
in i ' gasmolnet via den vgen kan drfr inte rimligen
lastas ngon.
Brandfrs v arets inledande insatser bestod i att lokalisera lckan och faststlla slag av utfldande produkt
samt me d ledning hrav och en rad andra fakta gra riskbedmningar fr sk y ddsa v stndsbestmningar. Brandfrs var e t koncentrerade sig ocks p att kartlgga vilka
antndni ngskllor som fanns och att frska undanrja
d e ssa.
Brandfrs varet e v akuerade

vida~e

p ett tidigt stadium

en familj ur ett senare, v id explosionen, kraftigt

skadat bostadshus. Vidare tillsg brandfrsvaret genom kontakt med BP - att produktpumpn-ing i bl a
det skadade rret inte pgick. Brandfrsvaret hade
tidigt dessutom kontakter med AGA, Spaltgasverket
och VA- v erket. Kontakt hade emellertid dessutom

samma skede bort tas med Shell ssom gare till ro l jerr c t s om l per in t il r pro panrret. Biandfrsvar e t borde , t e x v id kontakt e n med BP, ha frhrt sig
om gandefr h llandet betrffande rrstrket och omgende underrttat Shell om det intrffade. BP br
ocks kritiseras fr passi v itet genom att inte av
eget initiativ upplysa brandfrsvaret om gandefrhllandena eller sjlv underrtta Shell. I vrigt
kunde brandfrsvaret inte rimligen vidta andra tg rder n att frska minska risken fr antndning
och att frbereda sig fr insatser i hndelse a v en
e x plosion. sdana frberedelser vidtogs genom rekvisition a v y tterligare enheter ur brandfrsvaret.

37

En i och fr sig tnkbar men drastisk tgrd fr att frska begrnsa skada hade varit att avsiktligt antnda den
lskomna gasen s tidigt som mjligt. Det br dock framhllas att det inte r praxis att tillgripa en sdan tgrd.
Atgrden hade frutsatt en snabb analys p ett mycket omfattande och i hg grad oskert underlag. Beaktas br
srskilt mjligheten att gasen hade kunnat blandas ut

luften s att ingen skada skett. Det vore orimligt att

kritisera brandfrsvaret fr underltenhet att avsiktligt
antnda gasen.
P grund av vrmeutvecklingen vid explosionen och
den hftiga branden frn det skadade rret frelg en betydande risk fr att hela rrbrokonstruktionen skulle strta
samman med mycket stora utslpp av propan, butan, flygfotogen, motorbensin, dieselolja, tjockolja och rolja
som fljd. Genom omedelbara och massiva insatser fr
kylning av rrsystemet med brofundament efter explosionen
kunde brandfrsvaret avvrja denna fara. Brandfrsvaret
handlade riktigt genom_ att ge dessa insatser hg prioritet.
Svitt framkommit samordnade polisen och brandfrsvaret
[rn br jan s i n a verksamheter p o lycks p la te~ n. Fe ' l r' l ] er
brister i samordningen torde int8 ha frekommit.
Trots vidtagna skerhetstgrder av polisen och brandfrsvaret brnnskadades tv brandmn allvarligt, den ene
s att han senare avled till fljd av dessa skador. Vid
sammg tillflle var ytterligare tv brandmn mycket nra
att brnnskadas.

Konstateranden och bedmningar betrffande orsaker till

att brandmnnen skadades:
- De skadade brandmnnen kom frn Klltorps brandstation.
Utlarmningen av dessa enheter skedde omkring kl 02.00.
Larmanropet innehll bl a orden "katastroflarm" och
"gaslcka". Enheterna ryckte ut ngra minuter efter
utlarmningen. De fick av AC via radio meddelande om att

38

adressen var Oljevgen-Arendalsvgen och om vindriktn i ng c' n. Dr' nddes san no l i k t

m(~rldc'],lnd~"'

i n te

<1 v

ngot ytter l i g are

frr3n AC.

- Frstrkningen frn Klltorp r e kvirerad e s inte av den

som vid rekvisitionstillfllet var rddningsbeflhavare
utan av den brandmstare som tidigare, inledningsvis,
frt beflet i avvaktan p brandingenjrens ankomst till
olycksplatsen. Rddningsbeflhavaren informerades inte
om rekvisitionen utan fick mer av en tillfllighet veta
att frstrkningen frn Kl l torp var under utryckning.
Ett rekvisitionsfrfarande som detta strider emellertid
inte mot etablerad ordning fr beflsfring inom brandfrsvaret.
- Rddningsbeflhavarens beslut om skerhetsavstnd tillknnagavs genom allmnt radiomeddelande .av AC i sdan
tid (kl 01.55-02.05) att det sannolikt inte ndde enheterna frn Klltorp. Enheterna frgade inte heller
AC p denna punkt.
- Enheterna ryckte ut i tv brandbilar med tv man i
varje. Brandbeflet frdades till en brjan i den
frmre. Vid ett trafikljus tvingades fordonet med
beflet att stanna bakom en personbil. I samband
hrmed krde den bakre brandbilen om den frmre.
Denna fordonsordning behlls till olyckan intrffade. Vanligtvis brukar

brandb~fl

frdas i frmsta

fordonet, srskilt om det gller styrkor fr primrinsatser. Hr var det dock frga om enheter att ha
i beredskap p olycksplatsen.
- Svitt framkommit uppgav AC inget fr Klltorpsenheterna om lmplig frdvg (andra enheter hade
tidigare frgat hrom och ftt besked av AC). Brandbeflet frn Klltorp gjorde dock med hnsyn till
vinduppgift och adressuppgift den reflektionen under
frden att frdvgen var lmplig.

39
- Enheterna passerade polissprren vid
port utan att stoppas av

pol~sen

Are~dalsvarvets

eller att stoppa

p eget initiativ fr lgesorientering.

Enheterna visste att brandfrsvarsstyrkor fanns p
olycksplatsen. Sannolikt utgick de - ovetande om att
de frv&ntades komma frn annat hll -

frn att det var

ofarligt att kra fram till styrkorna.

- Enheterna fortsatte - efter att ha passerat polissp&rren - utan annan gasindikering n med bilstrlkastarljus och luktsinne, trots att de hade ftt
veta att det fanns en "gaslcka" i nrheten.

Den frolyckade brandmannen var fdd

hos brandfrsvaret i

1~50

och anstlldes

januari 1979. Han hade bl a avlagt

ingenjrsexamen vid elektrotekniskt institut. Den andre

skadade brandmannen r fdd 1956 och anstlldes hos
brandfrsvaret i

januari 1981. Han har genomgtt tvrigt

tekniskt gymnasium, kemiteknisk gren. Bda har genomgtt

brandmannautbildning (nio respekti ve sju veckor).

ven om f6rsiktighetsmtt v idtas r brandpersonal

sin

yrkesutvning ofta utsatta fr faror av varierande grad

och slag. Risk fr felbedmningar och missuppfattningar
finns ofta.
I nu aktuellt fall har uppenbarligen brandfrsvarets
rddningsb0flhavarc fl olycksplatsen i rimlig tid vid tagit till buds stende tgrder fr att frhindra

~crson

skador. Det finns drfr inte anledning att rikta kritik

mot de som svarade fr ledningen p platsen.

AC har fungerat som ett utlarmande och fr rddningsledningen stdjande orqan. Svitt kan b ed mas
har AC i sitt agerande int .(' ,1vv ikit frn de rutiner

40

som sedan lnge gll t: r

inom br <l ndfrsvarct. Det kan

konstatc ' ras att b c l.?lstning c' n p il AC fr tiden fram

till explosionen var mycket hrd trots att AC
frutseende frstrkte sig i ett tidigt skede.
Det br hr

nmnas att AC samtidigt hade att om-

besrja mer rutinmssiga groml ssom bevakning

fr annan rddningstjnst och
rrme dl inq. Allo jnom

~mbulanstransport

brandl"r ~;v clrC't

blir hrt: i.lnstrngd vid

strrr ~

VE't

att AC

ol.yckor. Det r

orimligt att begra att AC i nu aktuellt fall

skulle hlla sig frvissad om att samtliga deltagande enheter hade tillrcklig information av
betydelse fr den personliga skerheten. Att AC:s
information om skerhetsavstnd, brytpunkt och
vergng till kanal 4 sannolikt inte ndde Klltorpsenheterna mste bero p olyckliga omstndigheter. AC:s personal kan inte rimligen lastas fr
det intrffade.
Det har bl a i en skrivelse till justitieombudsmannen

gjorts gllande att polisbilspatrullen

vid Arendalsvarvets port hade bort stoppa Klltorpsenheterna och inte - ssom skedde - lta dem
passera utan vidar~~ Detta frtjnar fljande
kommentar. De som skall gra rddningsinsatser
mste sjlvfallet bst veta vad som

skall gras

och hur farligt - det r. Detta mste polisen utg

frn.

Polisens a v sprrningar av ifrgavarande slag

syftar till att dels frhindra att ovetande trafikanter skadas, dels mjliggra fr rddningsenheter
att komma fram fr att gra insatser. Det hade nrmast
varit felaktigt av polisen att utan uttrycklig order
av rddningsbeflhavaren eller polisledningen stoppa
brandbilarna. Ngon sdan order hade inte utgtt till

* Justitieombudsmann en har med hnvisning till nu

aktuell utredning inte prvat sakfrgan.

41

polispatrullen. Polisen hade f 6 anledning att utg ifrn

att redan f6rekomsten av en polissprr mste uppfattas
som en anvisning om grnsen f6r ett riskomrde och att
brandf6rsvarsenheterna skulle stanna och frga om de ansg
sig beh6va ngon information av polisen. Det finns drf6r
ingen anledning att rikta ngon kritik mot polismnnen i
den aktuella patrullen.
Sammanfattningsvis mste anses att en rad olyckliga omstndigheter

- f6r vilka ingen kan lastas - haft be-

tydelse f6r den tragiska utvecklingen.

42

SAMMANFATTANDE BEDMNINGAR
Orsaken till q. Rsu tfl6d vt

~r

m1d strsta

s~nnolikhet
. .

sprngning med sprngmne. rcl r> anlggningen som

sdan el l e r

d e ss sktsel. som kan ha bidragit

till ut v ecklingen av olyckan har inte kunnat konstateras.

Det r sannolikt att brandfrsvarets fordon som
frdes frst in i gasmolnet sderifrn initierade
explosi0nen. Full visshet i denna frga torde dock
aldrig kunna ns. Inte heller kan man sl fast huruv ida antndningen av gasen kunnat undvikas om brandbilen inte kommit att utgra tndklla. Frgan om huruvida skadorna skulle ha blivit strre eller mindre om
antndnjng sk et t
pgick -

k~n

senare - unde r den lnga period utfldet

endast bl i

freml

fr spcktllRtion e r.

Brandfrsvarets och polisens agerande i rddningstjnst e n kan int e klandras.

D~n

tragiska utvecklingen

med bl a svra personskador berodde p olyckliga

omstndigheter

fr vilka ingen kan lastas.

Det r sjlvfallet ndvndigt att s lngt mjligt

och rimligt ska minska riskerna fr utflde av brandfarliga mnen och begrnsa skadorna om utflde
nd sk e r. Den en da skra metoden fr att helt undanrja risken fr sdana olyckor r att upphra med
hante ring av ifrga vara nde slag. Ngot sdant r dock
inte mjligt utan mycket omfattande och knnbara omstllningar i samhllet.
Det sagda innebr att hantering av brandfarliga mnen,
innefattande transport av brandfarlig gas i rrledning, alltid r frend med v issa risker.

43

Olika tekniska och andra arrangemang fr att frebygga

eller begrnsa skada kan vid en frsta anblick frefalla
vlmotiverade eller kanske t o m sjlvklara. Emellertid
visar det sig oftast vid mer ingende analyser att
arrangemangen inrymmer faktorer som samtidigt avsevrt
kar risken fr olyckor eller r hanteringsmssigt eller
ekonomiskt orimliga. Som exempel kan nmnas avstngningsventiler. Hade sdana funnits med mycket korta mellanrum p
det aktuella propanrret, hade utslppet sannolikt kunnat
begrnsas betydligt Emellertid visar erfarenheten att
sdana ventiler i sig utgr en avsevrd lckagerisk. Ett
annat exempel, som ofta diskuteras, r frlggning av
rr i marken. sdan medfr ofrnkomligen betydande svrigheter vid versyn och inspektion samt verkar oftast frmjande fr korrosion.
De skerhetsnormer fr anlggningar av ifrgavarande slag
som tillmpas i Sverige motsvarar i allt vsentligt de
internationella .och kan inte bedmas som mindre strnga.
Genom en lmplig frlggning av rrledningar i frhllande till omgivningen kan risken fr olyckor begrnsas. Emellertid r det lika angelget att frndringar
av

o~givningen

och aktiviteterna kring en rrledning

sker med hnsyn till rrledningen. Rrledningar har

direkt anknytning till verksamheter, t ex raffinaderier
och hamnar, som i sin tur r beroende av verksamheter och
anlggningar i omgivningen. Vid planlggning fr markanvndning sKall ett mycket stort antal vsentliga faktorer
beaktas, varav skyddsavstnd och andra skerhetsfrgor
utgr ngra. Mjligheterna att med skyddszoner tillgodose
skerheten r betydligt enklare vid planlggning fr
industrietablering i oexploaterade omrden n inom

tt~

orter o d. Genom tillskapande av s k buffertzoner vid

etableringar av petroindustrier i stenungsund och
Brofjorden har sledes frgor om skydd mot omgivningen
m a p buller, rk, ljus, lukt m m, kunnat erhllas

44

samtidigt som verkningarna p omgivningen av eventuella

olyckor kunnat nedbringas. Det r svrare att i stadsplan eller byggnadsplan freskriva skyddszoner inom
.i.ndustriomrdc>n cCtcr:-->om iiHlustrin Oft.a har behov
av

r r 2i n d r i n q iJ r

o c h n y il

il 11

l i i 'l n q i n g a r

i n o m o mr il el c' t .

Detta har t ex varit fallr't i Stenungsund.

Inom samarbetsgruppen har vervgts om det

fin~s

mj-

lighet att ka transportledningarnas skydd mot planerad v e rkan. Drfr har amerikanska normer och oljebolags konstruktionsanvisningar granskats. Samtal
har v e n gt rum med BPs, London, skerhetschef
och ett av de strre internationella konsultbolagen i branschen.
Mot planerad skadegrelse torde inte konstruktionseller byggnadstgrder kunna stadkommas till godtagbara kostnader.
Det br dock frhindras att

m~nniskor

av nyfiken-

het eller ofrstnd kan pverka ledningarna. Drfr

r det viktigt att alla ventiler r s placerade
eller arrangerade att de utanfr inhgnat omrde ej
r tkomliga fr allmnheten. Drnerings- och avluftningsledningar br vara frsedda

med ls eller

av bl i ndn i ng ar, som e j utan mlmedveten anstrngning

kan ppnas. Det r motiverat att kontrollera ledningar
med hnsyn hrtill.
Vid de ver lggningar, som gt rum mellan olika myndigheter med anledning av gasexplosionen, har frgan om
det allmnna tillstndet hos ldre rrledningar vidrrts. Frgestllningen gller ldre ledningar, som
monterats fre Rrledningsnormernas tillkomst och
som inte kontrolleras vid terkommande besiktningar.
Det har framkommit att en del av det ldre rrbestndet kan vara i ett mindre gott skick. Sprng-

45

mnesinspektionen har drfr tagit initiativ till en

underskning som syftar till att klarlgga om tillstndet
hos ldre rrledningar fr brandfarlig vara r sdant
att srskilda tgrder r erforderliga.
Med hnsyn till den starkt kade trafiken i aktuellt
omrde r det motiverat att granska huruvida befintliga
sk y ddsrcken, varningsmrken o d r tillrckliga. En srskild

ar~ets s ~ 11pp

fr en s&dan granskning kommer inom kort

att bildas. I gruppen kommer att ing

fretr~dar e

fr

berrda myndigheter och fretag.

Med std av befintligt regelverk fr brandfarlig vara r

det mjligt fr vederbrande myndighet att redan p ett
tidigt stadium ta del av planerade installationer. Hrigenom kan myndighetens erfarenheter och synpunkter tillvaratai. D det nu dessutom finns rrledningsnorme r
kan en rimlig skyddsstandard hos rrl e dningurna tillgodoses med befintligt regel v erk.
F n beaktas vanligtvis inte risker fr sabotage i samband
med tillstndprvningar p s stt att tillstnd frenas
med freskrifter som syftar enbart till att minska sdana
risker. Den nu aktuella olyckan och andra hndelser visar
att anlggningar och verksamheter i vrt samhlle r
mycket knsliga fr relativt enkelt utfrda sabotagehandlingar. En vsentlig frga r drfr i vad mn och hur
risker fr sabotage framdeles inom ekonomiskt frsvarbara ramar kan beaktas vid prvning~r om tillstnd, t ex
till transport av brandfarlig vara i rrledning. Frgan
r mycket komplex och vittomfattande och br i

fre-

kommande fall behandlas genom en mer vergripande analys

n betrffande enbarttransport av brandfarlig vara i rrledning.

46

REKOMMENDATIONER
1. Verkningarna av denna olyck<l br liknAnde:~

tillsammans med

olyckor som intr,'irf<H- finnas med b.land

d c hotbilder som

l~gys

till grund fr s5kcrhets-

bedmningar vid planlggning fr markanvndning

och vid prvning av tillstnd till transport av
brandfarlig vara i rr. Planverket br i samrd
med berrda myndigheter vervga i vad mn och hur
anvisningar fr planlggning med hnsyn till anlggningar av ifrgavarande slag br meddelas.
2. Bl a inom rddningstjnsten visar erfarenheterna
frn strre vningar och verkliga hndelser att
det ofta finns brister i sambandsrutinerna och sambandsdisciplinen. Erfarenheterna frn de skadade
brandmnnens utryckning i detta fall br franleda
att brandfrsvaren gr en versyn p sambandssidan
fr att minska risken fr liknande hndelser .
3. ven om olyckan inte r en fljd av konstruktionseller materialfel kan det vara motiverat med obligatorisk offentlig provning och kontroll med jmna
mellanrum av alla rrledningar fr transport av
brandfarlig vara. Sprngmnesinspektionen har nylig e n i samarbe te med berrda myndigheter och AB Stat ~ nH

Anlggningsprovning pbrjat en utredning

rr n nd e be hovet av sdana bestmmelser. I utrednin ge n br v en diskuteras tidsbegrnsning av tillstnd.

4. Erfarenheterna frn rddningstjnsten vid denna olycka
br f rme dlas v id utbildning och vning av brandoch polispersonal. Gemensam planlggning och vning
mellan brandfrsvar och polis 2r av stor vikt. Vidare
br betonas vikten av information till utryckande
enheter om lmplig frdvg, skyddsavstnd, brytpunkt
och ordning fr radiosamband.

47
5. En srskild utvrdering br gras genom jmfrelse
mellan brandmnnens skador och klder i syfte att
ta fram underlag fr frbttring av skyddsutrustning
och eventuell ndring av rutinerna fr anvndande
av sdan. 2ventuella skador p och fljdskador av
kontaktlinser som bars av den ene brandmannen br
uppm&rksammas .
6. Socialstyrelsen br vervga om sirskilda anvisningar
behvs fr ambulanspersonal m fl fr frsta behandling
av

~r[nnskador,

ex ifrga om

vatten~egjutning .

frekommande fall br drvid underskas frutsfttningarna fr att utrusta ambulanser med det som
behvas fr ndamlet.

J~an

PROPANUTFLDET 1981-06-04
INOM BP:s RAFFINADERIOMRADE

48
PROPANUTFLDET 1981-06-04 INOM BP:S RAFFINADERIOMRDE
En tid efter olyckan den 8

m~j

intrffade nyo ett

utflde frn den aktuella rrledningen. Med hnsyn

till bl a hndelsernas nrhet i tid och rum har det
bedmts motiverat att
frn

d~t

redovisa erfarenheterna ven

senare utfldet.

'J'orsd<HJr :n den 4 juni 19H1

intri:i rtade ett propanutllcle

inom BP:s raffinaderiomrde. Det skedde frn samma rr

som vid

e~~plosionen

brjade

stra~

genom ttning
skattninga~

den 8 maj. Utfldet den 4 juni

fre kl 10.45 och bringades att upphra

ungef2~

lckte 1

tv timmar senare. Enligt upp~

2 kubikmeter vtska ut. Detta

motsvarar ngra hundra kubikmeter gas. Orsaken till

ut(ldet var att en detalj felaktigt togs bort frbn
ventilen p trycksidan av utlastningspumpen fr propan.
I underskning som polisen gjorde pfljande dag sgs

:J l

a fl j ande: "Ingent.ing gav anledning till mi ss tanke

om brottslig handling. Allt tydde p att det var ett

frbiseende frn de

anst~lldas

sida som var den egent-

liga orsaken till lckaget och fr vilket de inte rimli.gen kunde stllas t.ill ansvar".
Orsak
I

samband mod att propa nrr e t

tmdes vid explosionen

den 8 maj passade BP p att i enlighet med serivceplan byta tre ven tiler, bl a en motormanvrerad kulventil p den aktuella

utlastningspumpe~.

Eftersom

ventiler av samma fabrikat inte var anskaffbara ersattes de av motsvarande typ av annat fabrikat. De
elektriska stlldonen kunde dock inte monteras p dessa
nya ventiler utan att fstena iordningstlldes. sedan
rret fyllts med propan manvrerades drfr ventilerna
fr hand v id utlastningar. Fstena som behvde ndras
utgjorde samtidigt spnnbygel ver ventilspindeln. Med
knnedom om de gamla ventilernas konstruktion ansg den

49

ansvarige underhllsfrmannen att det var ofarligt att

demontera byglarna. Demonteringen skedde den 3 juni.
Emellertid v ar spindeln i ve ntilerna a v nu aktu e llt
fabrikat ber oend e a v byg eln fr att sitta p plats v id
v isst in v ndigt

gastr y c k . Gastr y cket i den aktuella

v entilen bl ev dock senare sdant att spindeln tr y cktes

ut med utflde som fljd.
Alarmeringen
Utfldet upptcktes a v BP:s personal. Internt brandlarm utlstes, samtidigt som brandfrs v aret informerad e s
per telefon. Enligt brandfrs v aret meddelade BP dr v id att
en gasollc k a intrffat p raffinad e riomrdet och att BP
s ku lle terkomma om hjlp be h v des. Brandfrs v ar e ts v aktha v ande branding e njr kontaktad e drefter BP p e r t e lefon
och fick unge f r samma up pgifter. strax dreft e r utlstes
automatlarm hos brandfrsvaret varvid brandfrs v aret
larmade ut enheter frn flera brandstationer genom s k
stort larm.
Rddningsinsatserna
Inom raffinaderiomrdet v idtogs en rad skerhetstgrder,
bl a frberedelser fr massi v vattenbegjutning a v gassfrer

i nrheten a v utfldesplatsen och fr utspdning

av gasmolnet med spridda v attenstrlar. Brandfrsvaret

verkstllde genom polisen a v sprrning av vissa vgar,
bl a Torslandavgen. BP:s pe rsonal, utom driftpersonal
och vissa andra som medv e rkade i rddningsarbetet, lmnade
raffinaderiomrdet p order a v brandfrsvaret. Vidare
kontaktade brandfrsvaret Volvo och Arendalsvarvet fr
att frbereda utrymning

dr~

Lokalradion hll trafikanter

m fl underrttade om vgavsprrningar m m.
Av betydelse fr skerhetstgrdernas art och omfattning
i inledningen var att brandfrsvaret av BP fick sdana

50

informationer som tolkades som att propanrret (6")

stod helt ppet. Brandfrsvaret utgick drfr frn en
betydligt strre kl1styrka fr utfldet n som verkligen var fallet.
Sa.mt .idiqt m<'d sk c rh <'tst.grdcrrw

frskte mnn Uita

den lckHnde v e ntilen. Rddningspersonalen konstaterade att ett tiotal av BP:s anstllda uppehll sig
i nrheten av den lckande ventilen, utan att vara
engagerade i ttningsarbetet och utan att vara ifrda
ngon skyddsutrustning. Frst efter flera uppmaningar
lyckades rddningsledningen frm verfldig personal
att lmna platsen. De som deltog i sjlva ttnings-

--

arbetet anvnde drefter skyddsutrustning, bl a flamskra overaller.

Ttningsfrfarandet
Frst frskte man tta med en trplugg. Frsket missl y ckad e s bl a drfr att plug9en sprack i en limfog.
Andra frsket,

som lyckades, bestod i att ventilspin-

d e ln trycktes p plats med hjlp av en planka v arefter

spnnb y g e ln kunde skruvas fast.
Under ttningsinsatserna an v nde man sig av v attennga och spridda vattenstrlar fr att spda ut gasmolnet. Dessutom frbereddes tmning i skar v ik av
rret fr att minska utfldet vid ventilen. Tmningen
behvde dock inte v erkstllas eftersom ventilen terstlldes i

f u llgott skick.

Ttningen skedde omkring kl 12.30. Efter ytterligare

en hal v timme bedmde brandfrsvaret att faran var
v er.
Erfarenheter
1. Fre utb y te av v entiler och andra anordningar med

hga krav p skerhet tillmotsvarande anordningar av

51

annat fabrikat mste eventuella olikheter klarlggas

och beaktas fr att efterstrvad skerhet skall kunna
uppns.
2. Det kan v ara

sv~rt

i v issa fall att avgra om brand-

frsvaret skall larmas. Det kan t

e;~

glla ett raffi-

naderi dr smrre utflden av olika slag ibland ger

rum och som egen specialutbildad personal brukar kunna
bemstra. Principen br dock vara att brandfrsvaret
skall larmas vid minsta tveksamhet. Av vikt r drvid
att brandfrsvaret genast fr all tillgnglig information av betydelse fr skerhetstgrder och egentliga
rddningsinsatser.
3. Envar i rddningsst yrkor som befinner sig i riskfyllt
omrde mste ha bestmda uppgifter. Riskfyllda insatser
stller mycket hga krav p arbetsledningen, bl a i
frga om att effektivt utnyttja s f personer som
mjligt. Arbetsledningen kan ofta tvingas att mota bort
kunnig och alltfr insatsvillig personal.
4

I nu aktuellt fall slpptes ingen annan n brandfrsvarspersonal frbi avsprrningar. Viss raffinaderipersonal med specialkunskaper i skerhetsfrgor tillts
inte passera, trots att de visade industrilegitimation.
Eftersom srskilda direktiv rrande inpassering inte
meddelats av eller kunde inhmtas frn rddningsledningen mste avsprrningspersonalen anses ha handlat
korrekt. Fallet visar dock att det kan vara ndvndigt
att tidigt meddela avsprrningspersonal direktiv eller
att upprfitta samband s att frgor om tex inpassering
kan besvaras av rddningsledningcn.

l3 I L A G O R

.;.

Ar enda ls1arvet

=
_,
o.
<l>

:'::)

<O

o.

r.

{))t
;;:;)

Cl..

....,

"'....

......
3.
.;;,:

o..
\lil

1(~)

,r-

Bilaga 3 1 (3)

GTEBORGs BRANDFRSVAR

Brandskyddsavdelnin~.~

1:e branding
Kjell Cloth

{' asar~ o

Posjtion 21

Bilarna

A CA : s

J.

Gatubelysnine och kopplinr;sboxar

!~.

b y e g n a d e

l~lektriska

s a mt

nes t

vi~

rli lar

1P : s

l t1e t.

J'

kablar

Po s i

t i o n 2 ::3 , 2 Sl , J 1 a o c h J 1 b

Shells Crude-ledn.in(~
t j o c k o l j a k l a s s TI I

l e d n i n rr f r

Position 7

rdesskydcls bil en

Samtal med Rune Andersson

bilarna vid Arendalsvgen.

R1-0~-02

anffende person-

Fljande personbilar fanns vid explosionstillftillet

pfi tomten:
1.

Morris Marina
batteri.

2.

C>1)el

l<.a<iett

74 5rs modell. Denna saknade

/() [trs mode.Il

sakr1ade ;_iven batteri.

f>enna bi l hade ej brunnit men var svrt demolerad.

J.

Ford Cortina G6 rs modell.

och kan betraktas som skrot.

4.

Opel Rekord Caravan 67 rs modell var den enda

bil som var krduglig och sledes batterifrsedd.
Nugon batteridriven klocka fanns inte.

S~knade

batteri

Att bil nr 4 (Opel R Caravan) skulle - utgra en tndk ~ lla ~r i hgsta ~rad osannolikt. Detta antagande
stds ocksti av brandmstare Bernt ,Johanssons iakttagelser. Enligt hans frmenande lg den frsta
explosionens centrum bortom rrbrottet. (Ev i hjd
med bropassa~en till AGA).
2.

AGA:s hyp:c-nader

Position 29, J1a, J1b

~ Apra

direkta brandskador eller andra tecken som

tyder p~ att n~pon ~v dessa byggnader har varit en
ttindkblla har inte kunnat konstaterats.
lJyr:e;nad

Position 28

Beroende p& att denna tv&v&nings kontorsbyggnad blev

s sv~rt demolerad har ej via ngon teknisk undersknine varit mjligt att helt utesluta byggnaden
som t~ndklla, men mot detta talar samtliga vittnesml som anser att initialbranden brjade vid i hjd
med eller till hger om restvrdesskyddsbilen.

J.

2
Catubelysninp och kopp ling sbo xar

Samtal med verkm. Gyl lenbrink, Energiverket ( tel.

6 2 6 242) angAende det temporra bortfallet av g atub elysningen p Arendalsv~en den S maj 198 1 (un~e
f lirlir tidsanpivelse enl. b randm ~ stare Bernt Johansson k1 0 2.10-02.20 cirka 10 min.). !:\<':t (! ra minuter
innan exp l o sio n en ~ terkorn belysninFen.
Gy llenbr ink s p ersonal har unders~kt samtli g a kopplin ~ sdosor och sk ~p p~ olycksplatsen och funnit
dessa intal<ta .
.Om aktuellt belysnin~shortfall har EnerFiverket
ej n ugon notering. I deras papper finns tiden 02.31
angiven f~r totalt str~mbortfall p d Arendalsvge n.
~nli ~ t Gy llenbrink verkade det inte s i ovanligt
med tillf~lliga str~mavbrott d r allt efter en stund
Ater fun Ferar normalt.

Att e asmolnet, som ~ick ver lamphjd, skulle p verkat hela sektionen cenom kontakt med vissa lampor
r oreali.stiskt - n gon julgransbelysning r det ju
inte fr ~ a om. Den tillr lli g a m~rkl~~nin g en kan
bero p& en massa faktorer som till antal och komplicerinc vi inte skall g~ in p .

Gatubelysnjnr: (lampor) som tndklla kan inte uteslutas. Om den har initierat vid detta tillf lle
~ir dock tvivelaktigt. Vittnesuppgifter (hl a brandmii.stare R ,Johansson) stder i varje fall inte den
teorin.

4.

El el< tri ska kablar i Shells crude-ledning samt

BP:s ledning fr tjockolja

Har samtalat med Ljungman och bett om en rapport

frn deras undersknine. Enligt frhandsbesked skall
dessa vara helt intakta.

5.

Restvrdesskyddsbilen

Skyddsbil och rkskyddsbil kommer i nmnd ordning

frn Oljavgen och kr in i. gasmolnet varvid skyddsbilen stannar c:a 75 m frn rrbrottet och ytterligare 25 m efter stannar rkskyddsbilen. I samband
med att rkskyddsbilen skall backa ut ur molnet
uppmrksammar de
"Tre explosioner i tt fHljd ungefr J0-35 m till
hger om dem. Sedan som rjrde smller det under
skyddsbilen. Den st ~ r under ett enda stort eldhav."

3
.; {:t a v v j{. tr1<~ll:l, s o rn !.ii : 1 per en av dc brandskadade
branc1mii nrwn, u p p {':u r att brandmanncn t i l l hono:n L .:r
h<:1 yttr a t: "Vi_ fick motorstopp ocl1 ni.tr vi :frsl.:: te
starta sr:1aJl. det."

J>'ot n ot:
r;;,~l;1i,' ~
< ~ l.

l.

.S n t; uisL;l f'r; ';JJ cn startluntor ;-tar en t i l l crwr,i,ll ; ,l,".d f'(i1 ntt ini. t.icr<J 011 brand

{ '.' <'! SCII(J J l l .

Bilaga 3;1

/7
,=.l
'J ( f

81-10-12

.!j
1 1t': /

.15
J} . . ., .r~~

rvr0

j (_

ct

c:. '

Brandfrsvaret
Kjell Cloth
T~edje Lnggatan 16
Goteborg

f7 .

.'

Angende Er begran om underskning av den

temporra slckningen av gatubelysningen p
Arendalsvgen den 8 Maj 1981.

Ingen felsignal har registrerats p vrt

centrala kontrollrum angende strmavbrott
eller spnningsfall till belysningscentral 140J.
Ingen skring har lst i

belysningscentra~

140).

Ett momentalt spnningsfall kan ha orsakat att

gatubelysningen slcktes. Nr belysningen ter
tnder drjer det c:a 5 minuter innan full ljuseffekt erhlles.
Vid mtning av isolationsmotstndet fr samtliga
gatubelysningskablar inom belysningsdistriktet
140), har godknda vrden erhllits, varfr ett
momentant fel p gatubelysningsanlggningen ej kan
vara tndklla till explosionen.
Samtliga utbytta armaturer har Q~derskts och
synes ej vara skadade av en explosion utan enbart vrmeskadade.
Med vnlig hlsning

ENERGIVERKEN I GTEBORG

h)~{//' .' /

.c (://'//:7-A .~c.b--

Run~

.S krbring .

Bilaga:

3 st ritningar

-...v/

Bilaga 4 l (3)

Gasexplosionen

uppdra~

19~1-05-08,

Gi:!teuores kommun

uv LUnsstyrelsen i Gteborgs och Bohus ln

har undertecknad studerat vilka krafter som utlstes

vid ovannmnda explosion och har d kommit till fljande res u l ta t:
a/ Minst tv explosioner har
en i

kll~rutrymmet

~rolicen intr~f!at,

varav

under AGA:G kontort;byggnad in-

till skyddsrummet. En explosion har dessutom trolieen intrffat i en av kulvertarna som finns utanfr
AGA:s omrde invid Arcndalsveen. Ven aktuella kulverten

~a~

anslutning till AGA norr om tankarna vid

vrmecentralen.
b/ Explosionen i kulverten har med stor sannolikhet
varit en detonation. Ve skador som uppsttt i bl.a.
de nedstigningsbrunnar som ligg.:r

nrm~st

anslut-

ning~n

till AGA tyder nmligen p detta. Det bekrftas ocks av berkningar som har c;jorts med utenga-

punkt

!r~n

att en av brunnens

v~gear

har rrt

si~

2 cm i relation till tvrvligEarna och drmed eivit

upphov till ett Jm~sivt jorrltryck. Analysen e;er d

ett detonationstryck av minat 200 kPa.
Genom att samtidist studer den ka:.trrelse som ett
av brunnslocken har beskrivit .c;enom att hamna p
taket till vrmecentralen, erhlls tryckets varaktighet till ~30 msek, dvs en impulsbelastning av ~2,7
kFasek har helastat nedstigningsbrunnens vgg.

c/ Explosionen i kllarutrymmet intill skyddsrummet har

sannolikt varit en inomhusexplosion med mycket begrnsade mjligheter till avlastning till dess att ytter-

vgeen mot NV har

ra~erats.

Dett~

har skett nr

trycket i kllaren Hr s& stort ntt belnstnincen frn

tak~le m enten

(bjlklagselement en) upph6r, varvid

v~g

gens horisontella brfrmea dra s tiskt minskar.

Bjlklagselementens egenvikt ~r un~e!r 500 kg/m 2 ,
dvs belastningen :r vegen upphr nr explosions~a

trycket r 5 kPa och

brjar exrlosionen att avlas-

tas mot NV. I vertikal riktning r elementens trel'tet

s stor att ngon effektiv avlastning inte fs i denna

riktnin~.

En berkning av det maximala

det h6ga

tryck~t

med beaktande av

5 kPa och den stora massan

~pningstrycket

hos den avlastande vggen visar att trycket har ntt

upp till -..15 kPa.
Detta maximala tryck innebr att bjlklagselementen
raseras eftersom de hr en mycl<e t l i ten brfrmga
~id

belastning fr~n undersidan.

j~mfros

Det berknade trycket kan ockc5

.::doncrande be:lastnineen {50 kPa)
En berkning av

l! os

med den dimen-

skydtlsrumsvge;en.

inne i ~kydd~rummet med en

an tagen ppninesarea a v O, 5 rn ''"-' ger d 1iicktrycket l kPa.
lcktryck~t

Belastnir1ccns varaktlchct r r.v l1r att bcstnuna men r

~

,
. /(,. .? ;,--. ..

-<t #tt'f1' ##' /o

m~ av

mindre n 100 csek om 20

yttervggen frstrs vid

explosionen
Det berknade maximala trycket 15 kPa innebr att mindre
n l

~ 3-V

akyddsrummets cncrgiupptaeande f6rmga har ut-

nyttjats vid explosionen. Vetta

av 2 % av

spnnvidde~

c~ller

om en deformation

ti1l&ts som ment vid en eventuell

vapen verkan.
Ngon explosion inne i skyddsrummet har troligen inte
intrffat eftersom sot endast fcrekommer i nrheten av
den ppna okyddsrumsdrren och d C! n 0ppna ventilen.

>J F.c.,- ,1 . . r ..... t. : : ~. N

(""' ( t~ '.l ~ .. i / ;
.

l
r '

. : -t~f,l o. t ...,:JtJ':f...,
. tf

"

..

..1 .

J . '

J '1

Branden i samband med explosionen har dels frstrt

ttninsslisten krin~ den ~ppna skyddsrumsdrren, dels

belastat dHrrens ytterpllt med temperaturspnningar
som givit upphov till permanenta deformationer i plten mellan avstyvningarna.

Kunglv 1981-06-15

C'

(_ ' .

(")

. .

1
. .~"'- (~' 'k ~-l.:.)'-\:. ~. )\..J>.,. -

...

Bilaga 4:1

r--

/
l

-~

'

--

/J

'u

. '"'
~
. ~. .

Vi~

t!..

..
n

:!

"'
~

Il

..

Ul

:Il

r
l

fl

Ul

:J

. J

hl

V\~

...

z
..J

,..

. ..J

...
-s
""
u

"'

<:i
'''<
.:0

'

.t

j'~rmtok
,---hj -A'!
.. i
--,

2ov

"'T.;o>

T"i 1s

, c""

100

rt-4.W.._

- - - -...,r ....

- ~- - ~--~

SKYOOSRUM

.,a,.

l ilOO

o
.. .

'

- .

'i

"''~l,u+.;,., vi. de"""' "~':1'3

j
r . . . ._.
-
~~

->

2SO PERS.

101.

....

~, (:--u~CH) :(w(jl_

.......

'i

!(OMKQ

~::;_..;..~~ ~

~;

If

Ml

... o

'

<l

..

::<l~s if< to& i!~~ Il -fr~vmm"

lJ

~- -75\o

IC'II . H
~

\
.
\

SfATIVRUM

lOJ

TV 1~\

MLO

~L.1_

-~
v __,_ .. -/.
- .v--..

'L'

- - -- - -~-... ...

-----

_jJiJO
~-

"

. Tror:, _

"

~1 D~nno :v;~?

..,

-gru.txplz,)),.,

h;.,~

ino...,J,~

_b~~~

TC

-"!

t-neJ

hor

be/As +~1.is
OJ
.....

/5 kP"

1--'

a
o

(Q

KLL4~PLAN

..

__ 'f"_ ----~-

c
!.

~i

l l
!

(
tl\

,,

Bilogo 4:J

n1
ll
.,.._l

-- J

;l

. .

4-

\1

1
~

...,~
c

"'

-'..J
o

...d
~

~
~

' "}.s
~

1
W'

t$
~

-..

\11

,i
""
o!

-+

1"

6"\
d"\

.. d

>-

"

~
~

cS

4-

.lt.
....

-~

"'
!

-+-

""
1.-1~

r-

.....$

~
oJ
("'Q

~
-~
~

....
J
J.

tV

r-

i~

~i

,l

~-~-

r-

....

_..

il

--

. l

.,

~
~

-~

~
~i

;l
,

..

.,
i

..
:,

'!l'

;
,.

<

/1

li

."!.;

"-,

f~.

"

l~
""""'~
l

'~~

"

...

-~

l
fl

'

'1 f.

l.l''
:

~ -:..::::l

f---,
l

l,
t

c-e

---=

-~-

r-

"'
~ ....

r-

O#

t,

t
l

c't
t';.
i.

_j

t.

l'

l l

--~~~~

,...,.

14

.
/.

>

-"

_,

F-

qJ

...

...

-
l

r--

o)

_s:

....

f'

~
~~

~ ;.

~-

...

.l
l~

.,~

:J

"11:1

Bilaga 5 1 (3)
CI'EBORCS

'l'0kn i ska

BRANDFRSVAR
<Wdc~ln Lngcn

Protokoll frt vid besiktning av funna larmklder vid

brand Arendal ' 1~81-05-14

Nrvarande: Kenneth Ericsson huvudskyddsanbud, Stig Carlsson

intendent, Stig Somnar skyddsingenjr.

'

Iriledning
Vid gasexfOlsion skadades tv brandmn svrt. Ovanstendes uppgift har varit att med ledning av funna bekldnadsplagg ska
bedrna skadorna p dessa fr framtida erfarenhetsuppfljning .

./.

Plaggen har uppsamlats p skadeplats av polisen och i plastpsar versnts till brandfrsvaret. Platser dr plaggen terfurmits har av polisen markerats p bifogad skiss.
Iakttagelser
Klder tillhriga 454 Gustavsson.
stvlar

Hger stvel saknas.

Typ brandmannastvel.

Fabrikgt Tr~orn SV 25 Spikt:r;:~ - 80 31 .927-113

Kolat ytskikt i halva verdelen av skaftet.
Generobrnning av skaft p insidan.
Nederdel och fot intakt.
~

Sockor

....,,'1

Eh socka saknas.
Fabrikat Bjrk armemodell 687/20. 100% ull.
Halva skCl.ft~t bortbrnt. Detta synes notsvara
genombrnningen i stvelskaftet.

Byxor

Unifor:msbyxor.
Fabrikat SVanhill 45% ull 55% polyester.
Avklippt del av byxben uppvisade smlta i
tyget.

skyddsbyxa

Fabrikat Brage Special. 1 00% ull.

Avklippta bitar sam var relativt oskadade.
Vissa partier kolade p insidan av tyget.

I.a.nrrtrja

Fabrikat Bjrks flarnskyddande vrmedress i

ull. Devold 90% ull 10% nylon.
Heger rm och axel borta. Dragkedjan uppdragen till 1/2 i hals.

larmrock

Fabrikat Brage special modell Gteborg.

100% ull.
Ehdast verdel med del av kapuschong kvar,
resten bortbrnd. Focken var knppt nda
upp till versta knappen.
De delar av rocken scm bestod av dubbla tyglager dvs skulderpartierna fanns kvar. Resten
bortbrnt.

Blte

Fabrikat Brissrnan typ 33. Nytt blte frn

1980. Nr 573.
Bltet avskuret.
Smltskador i ytskikt.

Hjlm

Fabrikat Brissrnan BR SIS IDR 484. Glasfiberanterad plast.

All plast bortbrnd. Kvar endast glasfibern.

Handskar

Typ Firebal l. Eh handske halvbrnd och en

skadd. Typ lderhandskar. Oskadade.

o-

Arun. Handskarna troligen frvarade i fickan.

Hjlmskydd
och
Linrulle

Detaljerna oskadade. Troligen frvarade i

fickan.

Klder tillhriga 256 Kanbratt.

stvlar

Typ brandmannastvel.

Fabrikat Nokia Original med spiktramp.

2/3 av stvlarnas nederdelar hrt kolade.
Oskadade inuti och verdelar.
Sockor

Ej terfunna.
Troligen fabrikat Helly-Hanssen F 454. 100%
fOlyarnid.

Byxor

Uniformsbyxor ej terfunna.

skyddsbyxa

Fabrikat Brage special. 100% ull.

verdelen relativt intakt.
Frn grenen var nederdelens baksidor rortbrnda.

I..anntrja

Ej terfunnen.

Vid kontroll 1981-05-22 i Kanbratts skp p

K-station terfanns en lanntrja. Troligen
har lanntrja ej anvnts p utryckning.

..

Larmrock

Fabrikat Brage original frn 1979. 100% ull.

Endast del av kapuschong och taft kvar.
Rocken var utfrd i enkelt tyg. Bara fragment
kvar i vrigt.

13J.il te

fo'abrikat: Brissman typ 33. Nr 468. Provat 1975,

1 077, 1 980 utan arunrkning.

Komplett med yxa.

Bltet avbrnt med smltor p utsidan.

_,

Hjlm

Ej terfurmen.

Handskar

Typ Fireball. En handske intakt furmen i rockficka. Den andra handsken furmen intakt p

marken.
Lderhandskar saknas.
Gteborg 198]-05-22
/ ..:-
.--/ ~ .

.~x.~;--

Kenneth Ericss on

Stig Carlsson

Bile1ga 5: 1

,/( ( ~5b (

. .... .

...

7-)
lt/~~. . . . ...
/

~;;~kq

iJf~ 'Jx /~ , \
l~

&,/ ~7)w4 fA'-L . . ~

j~ j~

J!

-t'

/c...- U(

y)( l
!

o 1/u...._d,

r~

i) ')~

b 7 p;v.

l
!

ijx / -

Lt/ ~
l

>(

3')

'
. '

sJ.' /~
1J. . _.1
~~~
j

l
'

x )(

-'2) 3:y .

)(.! /

u
J

\\

.71

1
GTEBORGS BRANDFRSVAR 7

BRAND- CH

~XPLOSIONSSKADOR

Bilaga 6

Brandskyddsavdelningen
1:e branding Kjell Cloth
Skadefrteckning(Pos.nr refererar till
inlagd karta ver omrdet)
Pos. nr

---

stra mlet p Arendals fotbollsplan.

Ntet smlt frn stolpar och ribbor
till sm klumpar. Mtrl skrad. och
Ola Hertzberg FOA skall bestmma
stllpunkten.

2.

Grushg i nv hrnet av Gv Arendal

parkering. skyddspresenning ver hg
en smlt ner till sm klumpar.

J.

stolpar med betongplattor intill pos

2 - plattorna svartbrnda och sotiga.

4.

stolpe fr hgspnningsledningar
(luftledning som gr ner i marken)
Isolatorer mm snderbrnt och har
slppt frn stolpen.

5.

Hgspnningsledning frn stolpe (pos

4) har slppt frn brlinan.

6.

Nerstigningsbrunn till regnvattentunnel skyddslocket av aluminium har

slitits loss frn ls och gngjrn.
Tv stora betongluckor a 6oo kg har
lyfts upp ur ~ina lgen.
Invndiga durkar av aluminium lyfts
ur sin placering. Dammlucka i tunnel
(fr avskiljning av olja) trasig.

7.

Den utbrnda skyddsbilen, i vilken

de bda svrt skadade brandmnnen
frdades i.

8.

Diket vertckt av trplank. Endast

ytskiktet brnt.
T:rlucka. qver "av.l .o pp," endast sy:edd_
p tiversida~.

8b.

Separat' regnvattensystem i Ar~_ndals

parkeringsplats. Via den, har gas
frmodligen spridit sig ner mot den
Sv delen.av fotbollsplanen.
Brunnens kona har rubbat sig ur sitt
lge.

9.

Pendel-upphngd. gatubelysning lampskrmar av plast ngot deformerade.

10.

Pendelupphngd gatubelysning. Lampskrmar av plast deformerade.

11.

Orienteringstavla fr trafiken place

strax norr om infarten till Aga Cryo

l (5)

2.

Del av skylt som sticker ut vid siG

om stolparna bjda nordvart.
12.

Informationstavla fr Aga Cryo industriomrde v i d vgbro ver rrstrk

bjd nordvart.

13.

Trekantig reklamskylt norr om vgkorsning raserad. Ursprunglig rasriktning ej faststlld.

13a. Orienteringstavla p Arendalsvgen

strax norr om rrbron. Del av skylt
som sticker ut vid sidan om stolparna bjda sydvart.
14.

Stolpmonterad gatubelysning norr om

vgkorsningen. stolparna svartbrnda
i sin fulla hjd. Lampskrmarna helt
bortsmlta.

15.

Stolpmonterad gatubelysning norr om

pos 14. Lampskrmar deformerade.

16.

Staket runt uppstllningsplats fr

containers. Staketet raserat t nordost. stolparna knckta vid markfste.

17.

Ett 90-tal dumpesflak av 150 har bli

it omkullkastade lite hur som helst.
Varje flak vger 3,5 ton. P mnga
av flaken noterades att baklmmen
slitits loss frn gngjrnen eller
stod upptfllda istllet fr att
hnga.

18.

I vstra kanten av inhngnaden har en

container med sidor trapetskorrigerad
ytterplt ftt vidknnas kraftiga
frskjutningar.

19.

P bda sidor om lckageplatsen har

skarvar mellan pltsvepen blivit sotiga och botten av pltkldseln nedtryckt. (BP:s tjockolja). skumisoleringens ytskikt p ledningen r f
kolnad ver lnga strckor.

20.

Utefter rrgatan uppstrms lckageplats (mot raffet). Ett omrde dr

bara sm lokala flckar av grs och
buskar r svartbrnda (inga sammanhngande ytor).

21.

4 stycken demolerade och utbrnda bil

ar strax Sv om dumperflaken. Skadorn
indikerar att minst 2 bilar har haft
invndiga explosioner. Bilar str
utanfr det svartbrnda grsomrdet.
strax innan explosionen hade en gasmtn{ng (pos 21a) utfrts, vilket visade att blandningen d var explosiv.

'>

..J .

:.~ an

:1ar s'-. ~-~ 1 ::ttt tro att stra :~ lnnan

explosirJ s;:; har vinden pressat >ler
c asblanrln:in c; J l t! d t il l de t svortbrnda ornrt dets ytterkant.

22.

Pendelt .lpf:>~li ! n f~ d

s 1( i-.: rrn::trna

:!:J.

:!V

r~atuhelysninc;.

pl8st '1.clt

D:l ,";V~ Ittettbruntl

lri)rn~~t

:\n.! n da 1 s v:i{','l:~n.

! lru

(ijverasfaJtnr;rL
r~om:na

nns l
10-1)

Lampbortsm:_: lta.

Oljev i:it~enock'~

L tq)p !'l ii k t

cm).

h.use-rtutd med. en del ri.vni.ng svirke uppbrijn t.

virke All t

.-

25.

Uthus nc rbrijn t t i l l c-runden l i k som

allt briinnbart material.

2 (~.

1 }-plansvilla i.ntill Durnpersflaken.

Sv(J.ra by ~~~nads skador. Y t te rvi.t{';{';ar
utryckta, tak upply:ft, innervggar
utryckta, Glassplitter har slungats
in i vtiegar, stenlagd grund omskakad.
Eternitplattor trasiga, taktegel
nerrasta m m. Buskar (26a) sder om
~uset svrtade och lutar mot huset.
Grenar avbrutna ster om huset 26b.

27.

Villa ster om "eternit-hnset" har

50 ,~ av fn s terrutorn-a frs tr t s.
ACA kontorsbyr;,n;i1ad. Omi'attancle inre
sLa<~or. Tlj~ilkla:~ (T kas-setter+ ver
ut:,~:'l n r-; ) i tv;\ v t. nincar har rasat ner
i J,:;:t llaren samt kn~ickts. r!;nda delen
av bygc;naden som r intakt r skydds- .
rummet. Enli~t uppeift frn i~cenjr
~{ickerts, AGA, har vissa vggar
rasa-t iri' mot skyeldsrumme t -~ _ (B~)-. t i l l .
pos . 2 8 ). Detta samt kncksk::~:dorna i
bj fi lklacet tyder p en lokal explosion i torpaErunden. Denna torpagrund
s~od i ppen frbindelse . me~ ma~sals
bygcn sdens torpaerurid (29) ~om j sin
tur hade en ppen kulv~rtgng ~irekt
t i l l pannrummet (J1a).
Torpagrunden i 29 hade en -fr-;;_nli.tfts- '
ventilat~lon som enligt uppgif-t' frn
':lickerts ej' var i f unktion.
Fnnodl~gen

har ga~ trngt in i kontorsbyggnadens torpag~und (28) via

ventilationsglugcar i torpagrunden
samt via ot~theter i ytterdrren.
Tryckv2gen har sedan fortplantat sig
upp~t - i konto~sbyggrladen och trickt
ut utfackningsvggar samt lyft
bjlklaget och vidare genom r8rkulvert t i l l panncentralen dr ytski)ftem :
av g r PVC-plast kring rren har '
l
-s l i t i t s loss.

29
Jla
Jlb
J2

vrica skador i byggnader 29, Jla,

Jlb och )2 hnvisas t i l l AGA:s eget
besiktning sprotokoll.
i'-omrnen t are r
och Jlb

Jla

av skador i

byggnad J l

Glasfasaden i panncentralen mot

Arendal sv~[ gen har bl i vi t hel t frstBrd. Bland vittnena rtder en olikartad uppfattnint:r. orn det mesta c;lassplittret l Ctf' p;:', in eller utsidan av
c laspart i e t. Fi.irrnocll i cen var el asmii.n c;<i en pZ: in- eller u t sidan ung efiir
lil,a .2n trolj c orsak t i l l detta kan
ha varit att tryckvcen utifr~n och
tryck v Ct{~ en som kom f'r c~'t n kul ve r t har
verl::at i stort sett samticlict.
Vnct ~~ller panncentralens glasfasad
:not b:yc;c;nad J2 har dessa bl<:lst utt
vilket kan ha skett av tryckvtlgen
f'r."tn k u l verten.

J1c

Drandd()rr har tryckts in (konkav)

uti"frtm sett.

J 1b

AGA lwtbadsanli.ir;cnine. Ventilationstrumm9r losskakade och vissa i:i.r nerf'allna. Ytterveg mot ArendalsvEen
har su~its ut. Yttervggen bestr av
licgande Littbetont;plank . samt med en
p&satt casadpl ~ t. Svl lilttbetoncpla~<en som fasadpl~ten har sueits
ut p~ vis~~ stlillen av den necativa
tryckv/\ c.:cn.

JJ

Omrde nrmast AGA: s staket. Omr<.\det

mindre avbrnt n strckan utefter
Arendalsvgen.

J4a 'D'a r;vattenprunn innanf'r AGA: s staket.

_Rrunr1en helt demolerad. 10 cm tjockt
betonffblock lyft upp och fallit ut
[!enom staketet.
J4b

Dagvattenbrqnn utanfr AGA:s staket.

l\'edstir;nincsringen hel t sndersprngd!.
Brunnskista snderspr~incd i h.rn- ochi
rUranslutningar.
:

.J'>

Dac;vattcnhrunn <>ster orn

rrr~atan.

Sr<~iirrt )

fJc l'S

J6

spr-ickor j tal och viir.;chrn.

t i { .' ItiTlf:S r .i n 1".' l~ Jl s pr~( c!: t

Da( ~vattenhrunn

viister om rrr,-atan.
sprickor i tak och vc;c;hrn.
Nersti~ningsrincen sprckt.
Srn~rre

..

..J

37

Uranetskadat Ol nr ;" de.

J.''

Vi~: ; bro t i l l M;JI_ f::tbrikso,tn<de.

Skydclsni.: L ov;1np :", l.>ctoncmur, sdra
:-;idan, : "~r :; t : ti ; ! t. Ola ~:ert i.l er ,"; 1w.r
s : 'l ; rat p rov !\)r att f'astst ::J la

!';;n .:i l tpu n1, L.

T~ a

::J'o1Jely:;ltin: i" t,
:!tt: r ~. l L

~;~: ydds ; l~ts et

de:for-

som pos.
)r.
!liten
rr."nt j.)OS Jh-J(;
spridelo ()ver stort ornr: t rl.e. J~ast.Lined
G0-70 m. Bitarnas vikt 0,)-1,5 1.:;.[';.

l. tto:tt

satnrn::1

Jtar(ldc:

av hrunnsl'i.tl{'~~~~

'-

ll-Oa n asti,n;hetsskyltar (50/70) mellan

rrbro och korsnint: Arendalsvi.ie;en

. Oljevi:igen~ 70-skyl tar bjd nordvart
runt stolpen.
I~Ob

fTastir~~JctsskyJtar strax si)<Jer om

korsnineen Arendalsv~cen - Oljevgen.
70-skyltar bjd sydvart runt stolpe~.

~l

Arbetsbord SV om AGA kon t orsbyggnad.

Docten krafti~t demolerad.

l12

~l stolpe mellan pos 20 och 27.

stolpen har pressats nordvart varvid
en av rilstglorna i ber~et dra~its
upp.

4J

:.: rossat clas i

41-1-

S p ric!,;:or invi.tndigt i
t ak.l i s -ten.

'+5

nr~int

::: lla

---

den putsade

dike vid contai.nerupplar; .

Gru.n dmatcr:i.alet t i l l <.lenna rapport

och ritninr,- har DP svarat :fr,
varvid brand:frsvaret har ' (5'jort
vissa fr~ndringar och tiil~EE

Bilaga 6:1

SK~_llhh_SKAOEFRTECKNING

-------

Nr 27, 43, 44
{utanfr skissen)

@l
l

AGA

RRSKADA'

.-

l
Nr 1,2,3,4,5,8,9,10
{utanfr skissen)

Bilaga 6: 2

~ l