Okanalen Morgondagens ledarskap — Management by mansklighetHan vill f& manniskor att upptacka sin egen kraft Den bild Manuel Knight ser av Sverige idag ar skrarmmende lik den han vaxte upp med | Atlantas slumkvarter i bérjan av 80-talet. Da hade ungdornsgaingen knivar och basebolitran. Idag har de pistoler, = Fértindringen sker inte éver en nat. Den smyger sig pa oss Utan att vi marker det. saiger han. Till poitiker brokar han sign Jag ir inte har fr ae ni ska kopa mice budskap, wean fr att ni skalyssna, Vill nit a bevis fr at jag har rte, gir inte ett skit, fr di ir ni se sjlva, tt budskap som fic mnga ate reagera, Manuels mission rate bidea till et bacre sambille ‘Oppna minniskors Bgon. F& dem ate se vad som dr viktige. Se vad som ir pig, arc handa, innan det hinder. ‘Om nigon vec vad han talar om sir det Manuel Knight. Padd i Atlanta, Georgia 1 USA, Uppwuxen i slumkvarteren. Familjen Knight var fattig pd pengar, men rik palkisek En jul nr Manuel var pi vg ut fr ae Teka, vande han om och gick in for ate himta en sak. Han fann mamman storgritande ute pi kokstrappan. Hon mirkte hhoniom inte. Dagen efter frfgade han henne varfir hon grit. "Jaga sh erdtt pa att ince ha pengar, varje jul ar det samma sak, jag fir inte ge mina barn nigonting, sahon, Just det dgonblickee hade avgrande betydelse fr hans liv, bertar han, Jag forsokte erista mamma med att siga ae vi vissthade der bra. Men inom mig tinkre jag, shar ska det lendeke lle sick siger Manuel ce bli For mig Idee kigec kunde jag antingen blivit ngot site blev jag stark, besluesam och enorme enveten, 4 KD-KANALEN“Organizations don’t get things done Planning don’t get things done The only thing that get things done are people” ‘i fore han var gammal nog tog han viryning i den amerikanska arméa, ‘Under ling tid skimdes Manuel ver sin bakgrund frin sum- levarteren, Han frsbkce frceinga och gldmma, Senare har han inset at dt dr just uppexten som givit honom den styrka och de principer han har idag, Efter to Ari den amerikanska eit stytkan Special Forces, hamnade han i Sverige, méste kisleken, fick barn och jobbar idag som organisationskonsult och coach pA fbretagee Dill, med uppdrag fr svenska storfretag. Dess- ‘utom arbetar han aktive mot vild och Aker land och rike runt ‘och delar med sig av sina erfarenheter ail alla som vill Iysna, 1999 fick han John Hron-stipendiet. Manuel vill prata till barn och ungdomar med respekt. F& dem at inse at eamtiden lgger i deras hinder. Ac det ar eras ansvar att vara med och piverka det sambille de sjlva ska ava, an begit inte ate migon ska gbra som han siger. Bara ate de ska Iyssna pi vad han haratsiga, Efterdt brukar det bi alldeles est Vi Bir dec samhile vi fériinar. Det ar var och ens ansvas, smenar han, —Jagyill A manniskorattinse hur mycket de med egen kraft kan piverka sin situation. SKARPT LAGE ‘ren i Special Forces Fick Manuel att inse hus viktige de ar med Iedarskap. Manuels vardag var atta hand om terrorstsituationer, gisslansituationer, okonventionellkrigsring och psykologisk krigafGring. Han har upplevt tre olka kinda krig, bland annat Gui fr allminheten, ~En sak som genomsyrartden i Special Forcesrae det all- Aid var skarpt lige. iget, och en milngd andea specialuppdrag som ar okiinda 6 ‘Att Manuel ince bara har usa minnen frin den tiden ir uppen- bart. Han spinner sina mora 6gon i mig och fedga. = Vee du vilket som var vire absolut fiimsta vapen? = Lages,siget Manuel innan jag inner svar. 1 de extrema miler han befann sig med eliforbander, var alla mycket medvetna om ate alla finutsiteningar kunde sis om- kell ph ccc dgonblick. Hur bra organisation eller planeringman in hhade. [et sidane lige mste man kunna lita pa varandea. Minsta tvekaan om vad var och en skulle gira kunde fi Sdesdigra konse- kyenser. Manuel hade goda ledare och ilhirde ete av de basta teamen, Under tiden inom miliiren méree han aven motsatsen. Jag har sett allefbr manga exempel p& konsekvenserna av dliligeledaskap. Hur Hee det kan gh skogen “Manuel menar att ledarskaper dra il sig mnga manniskor ‘med otrolig stora egon. Som till vare pris ska drva igenom sin, egen vlja. "Ok, jag har kanske Fel, men vi ska gira st har for det Ar jag som bestimmen” TManuels team kunde ledaren istille siga, "Ok kill eanske har fl. Hr shale ni gr —Jagharfanderat pl vad vircengagemang kom ifn Jag tor dec var den ena Fegan. "Hur gr ni?” Det var ingen detalstyr- ning involverad. De sa bara: "Dit ska ni! Hur ska ni gra det?” 6 Det var hela tiden tydlige nar dec gillde mal. Vivssteatcansvaret var virt.Vivsste varevi skulle, Dec var bara hi och nu som gale SUNT FORNUFT Manuel menar att ledarskap i grund och botten handlar om sunt @nuft, Om kommunikation och relationer, Principen a densamma oavsett om det handlar om ledarskap i niringslivet, lle foxbollslaget. Vari derca som ter sig st enkelt si svirt atcomsitea i praktiken?Manuels 6vertygelse i att de lesta manniskor klarar mycket mer 8 de trot. Bara vi vet varfbr. Problemen uppstir nar vi fir boll ‘efver boll utan at veta vad vi ska gira med dem. —Om man kunde mitareflektion i pengar sulle alla anvinda det, iger Manuel Knight. Men ft vigar gf pa kinsla idag. Erfarenhererna fran Special Forces anviinder han idag nit hhan jobbar med organisation och ledarskap ute pi firetag, Efter cusentals samtal med minniskoriolika delat av organisationer har han och kollegorna p& Dill kommit fram ill re nycelfak- corer som behiver uppflls fr att lager ska fungers: + Free ~ Vilket ansvar och vilka befogenheter har jag? + Kitlek-—Hysr jagomtanke, respekt och tli till nina med arbetare? + Mening ~ Varfbr gr jag det hi? Vad &r det som giller? —Det kanske liter banat, siger Manuel. Men vi mnniskor vill vara omeyckta och kiinna at vi ir behOvda Om varje med anbetare har de hie tre sakerna klart fbr sig kan man vara siker platedet hander saker.Ifretag dir medarbetamas och fretagets ‘mil stimmer Gverens blic det fat p tillvaron, jag lovar. Manuel menar att foretagskulturen igs ay medarbetarna, medan scrukcuren Ags av Roretaget. Nyckeln ar ttf dessa wd faktorerattsamverka, —Vissa fbretag omorganiserar hela tiden och ae ‘gingsrika ind8, Alle hinger p& hur kultusen ~ miinniskorna ~ tar hand om firindringen? fram- SJALVINSIKT OCH ODMJUKHET Prestige och rdsla ste oftaivigen fbr got Tedarskap. I sie jobb ‘om organisationskonsult mdcer Manuel manga foretag ci folk inte vigarsiga hur det egentligen ar a olika anledningar ~ Nir vi wiffaren upparagsgivare Rr vi dere bild av Foretaget och det ar ju bra, men det trots alleen subjektiv bild, menar Manuel for bérjar Manuel och hans kollegor alld med ate gra cenegen kuleuranalys,vlket innebis att de pratar med folk i alla delar av organisationen. DA fir vivir egen bild av hur det str cil, Vadl medarbetarna tycker om ledarskapet. Vad ledarskapettycker om medarbecarna Hur olika delar av féreragerférhiller sig cil varandra, ovv De tar ockst reda pi hur sir devil med de tre nyekelikto- era friher,kitlck och mening, Detar inte alls ovanlige at fre «ag fir noll pong ds, beritear Manu [Nata steg ir ate ge kultaranalysen till VD:n och den styr- grupp man arberar med. En process gr ont och kriverlighet hhosallainblandade. Fér det mesta stimmer bara forctagets sjilv- uppfatning cll en vis pune. Sedan skiljer det sig dramatiske. Uifrtn detta ger vi vie rekommendation, Manuel och hans kok Jegorfrklarar sin definition pa ledarskap. Det ar bara uiftn deta som man kan lovaresultat, ~Antingen ede modiga nog att se sanningen i vitéigat och cerkiinna arc man inte lever som man kit. Men det hinder ockst aut man viljr ate toppa huvudet i sanden. Di tackar vif os. GOTT SJALVFORTROENDE LAGGER GRUNDEN ‘Manus roll som teamtrinare ar att stika sjlvfrtroende. Jag vil inte ate mina uppdragsgivare ska gl fen vist more smed kenslan av ae dtd jag som dt bra Jag vill att de ska kina aut det ir de som ar bral Frat vara stark mste man vga vara svag, menar Manuel ‘Manga av oss bygger vira liv pec slags falsktrygghet jen titel, en Volvo V70 eller en villa, Men alle det dir kan vi bliav med ir som helt.~Stanna upp en stund och se dig sli spegeln. Vga mata din blick, Or du inte gillar vad du ser det dags ata dig en all- varligfunderare, Fir gottledaskap kommerinifiin Forarckunna leda andra miste du vara try idig sly. Och fr act vara trygg, i dig sjlv maste du ge dig sjalv utrymme. Sjalv har han haftsalvfércroende si det cker och blir ver ‘tinge han kan minnas. Manuel berattar att han fick massor av uuppmarksambet nit han gjorde ndgor ra. A andra sidan fick han skill nic han gjort nigot dum, men allid en varm kam efter. Mamma visade tydlig var hennes grins gick. “Jag alskar dig ‘vad du an gos, men du ska respektera mina grins.” lirde hon ig Manuel slinger upp en elegane, men gigantisk svar skinnsko, —Jag har jttestorafoter Storlek 50, sager han. Jag blev mob- bad fir det skolan. Men nit nigon kommenterade mina foter, sa mamma, “Visst, Manuel har stora fitter men dear jttefina.” Hon fick mig ae vara stole ver den jag ar itlee Firat skim- mas. Jag har haft rue ace min mamma var som hon vat. ‘Manuel beritar att han brukar inka p det nit han pratar med sin egen son. Han ar 9 Ar och har redan 39 i skonummer! ~Det jag sige till honom nu, Dee bir han med sig hea ives. Hur orkar du sal? edgar jag Nar det blir for mycket pl jobbet sticker jag bara ivig Mina kollegor har insete att det inte & nfgon idé att Leta efer rig. Jag kommer acd cillbaka efter en stund, Och da fr jag mycket mer gjort in om jag sutickvat ‘Manuel beritar att han brukar promenera ibland gir han och tiear pi bile. Deppar gor han ocksi emellanic, Men aldrig hinge, Jag har inset att man mise ge de daliga dlagarna utrymme. D& kommer det nigot gore ur det ocksi Men ‘om man strunear de och kr p som vanlig risen at de ar ‘verhanden. Manuels uppvixt har ite honom att inse at alla minniskor ka sf mycket mer i de tor. At var och en faktiskt kan paverka sin egen situation bara man vill illicklige mycket. —Men det ir inte si enkek fir oss svenskar, rstker jag, Vad tycker du at jag ska man gira om man vill ha mer pondus? Var dig sl Jag sige inte ae dec ir enkelt. Men du Aste bra tyeka ated arbra, Det finns and inga genvigar, Disjalv- fBreroende kan ingen annan ge dig. Det miste komma inifti. Fran dig, JANTELAGEN ~ STORSTA HOTET Dee finns massor av fina féretag med bra virdegemenskap och goda ledare euntom i vit land, siger han, Men de festa verkar i deccysta, Media lyfeer hele fram de diliga exemplen, Varfr har vi svenskar si sve att accepterakarismatiska ledare? —Jantclagen ir det strsta hotet mot Sverige, siger Manuel ‘och skakar pi huvadet at oss Raidslan fr att vara bist och uumirka sig fr oss att tappa lusten til prestation. Vi svenskar fokuserar mer pate vga miss- Iyckas, in ate lyckas,enligt Manuel ~Minga barn idag kan inte ens ta emot en komplimang, siger han och ser upprird ut. De vinder bort blicken nit jag siger ate de ir duktign itll fr at ge mig high-five. Carolina Kite och Kajsa Bergquis dr hislgafOrebilders ycker han, De vigar var bist. ~Mainga sportjournalister stiller s& otroligt korkade frigor, siger Manuel och himlar med dgonen. Dec ir val sjlvklart act ‘man inte cinar inf ete VM fér atc komma eva. Detar itte- vikcige ate manniskor Pir lov ac vila at vara bis. Det hinder at folk retar sig pa Manuel och hans stindige positva acityd Det ar ingen idé att bli forbannad, Det car bara en massa ‘onddig ener. Om jag gjort fel ar det upp till mig ates till ate jag ince gr om det, Alle annae i diliga bortfirklaringa,siger Manuel med eftertryck. LAT BARN OCH UNGDOMAR TA ANSVARI ‘Barn och ungdomar first sf mycket mer‘in man tor. Bara man pratar med dem pi en likvardig nivi, Manu ska inse att var individ har ansvar fbr att vara med och bygga det sambille han eller hon vill ha. Nar han ir ute p& skolorna brukar han piminna om att framtidens stadsminiser just na sitter ien skola nigonstans i Sverige. Han milar upp bilden av hur det vari slumvarteren i Atlanta, vill ate var och en rir han var lten, Hur Manuel och hans kompisar var tvungna ate ta.en omvig runt vissa omeiden frat ta sig il skolan. Dec var hele enkelt fr farlige ae gf igenom. Kom man frin ett annat comelde fick man sty. Sedan brukar han forsiea med ect exem- pel som dr svire at bortseiftin, —Om du bori Haga, vill du da ac dina barn ska gf ill Bur- tprden via Vasagatan precis som du gjorde? Eller vill du att de ska bbchdva ta sparvagnen hela vigen runt Sr att komma dit Vill du ac dina barn ska kunna Ska till en kompis i en annan stadsdel? Eilr vill du ate de ska siga; "Nej aldrig live, Aker jag dit s fir jag sty”. —Jag forsoker verkligenligga problemet pi derasnivi, Ince ‘ver deras huvuden, siger Manuel ker seller? —Jag Bir ofa feigan ni jag de ute ach pratar om vild och Jag frigar om han aldrig funderac p& atc bli poli sambille, Men jag tror inte jag skulle vilja det. Jag tror att poli- tikeruppdrager miste vara ett kall. Dirfrdverlicer jag de till ritnniskor som inners Manuel vill piverka sambillec p& sttegee sit. Genom att jobba som han gir nu med sina kunder fir han ockstresurser att suc och verka bland barn och ungdomar. Jag Kivnar vir mace fll av enengi och inspiration. Vad var dec som inde? Jag som var si skeptisk. En okiind man skruvade raske upp mic sjavireroende fer spp.