MOTIONER

Centerpartiets distriktsstarnrna 2011

Z 1. En politik for att utveckla hela landet - Centerpartiet i Krokom

Z 2. Gor om fastighetsskatten pa vindkraftsanlaggningar till en kommunal fastighetsavgift - Eva Hellstrand, undersaker Daniel Danielsson, Are

Z 3. Verka for att investeringar sker i nationella elnat - Elisabeth Friberg, As

Z 4. Motion Fjalljakten - Centerpartiet i Harjedalen

Z 5. lilt varnskatten gora skal for namnet - Centerpartiet i Harjedalen

Z 6. Vargen hotar traditionellt fabodbruk - Mats Tysk, Kall

Z 7. En gemensam arena for diskussion och erfarenhetsutbyte - Centerpartiet i Krokom

Z 8. Samarbete C och Kd - Torsten Nilsson, Frank Nilsson, Valter Herna, Inger Nilsson, Eivor Herna

Z 9. Regionindelningen - Torsten Nilsson

Z 10. Kostnadsutjarnning - Bracke kretsstyrelse

2-1

/hlLoi11 lOtl-oS-OJ

Motion till Centerpartiets stamma i Are 2011

En politik for att utveckla hela landet

Sedan 1950 har Sveriges befolkning vuxit fran sju miljoner invanare till narmare 9,5 miljoner idag, med over 30 proeent. Samtidigt har stora befolkningsomflyttningar skett inom landet. Medan Stoekholms oeh Hallands Ian har okat sin befolkning med ungefar 80 pro cent - och Uppsala Ian med hela 112 procent - har invanarantalet i Jamtlands Ian minskat med over 20 procent. Det vidstrackta inlandet i norra Sverige har Tatt vidkannas en kraftig

befo lkningsminskning.

Derma befolkningskoncentration ger regionema olika utgangslagen infer framtiden. Utflyttningen fran in1andet har lett till demografiska skador som behover repareras. For att detta vidstrackta omrade inte ska draneras ytterligare kravs en omfattande inflyttning.

Ska inlandets fordelar i form av en god livsmiljo och gott om plats for fler kunna tas till vara pa basta satt kravs en offensiv politik for regional utveckling. Det ar statens uppgift att ge de olika regionema likvardiga forutsattningar - oeh ska de vara likvardiga kan de inte vara lika.

Med sin decentralistiska grundsyn har Centerpartiet bast forutsattningar att utfonna en genomtankt politik for utveekling av hela landet. Partiet har sedan lange tagit stallning for kraftfulla atgarder som nu maste drivas offensivt. Norges framgangsrika distriktspolitik for att ta hela landet i bruk kan dessutom tjana som inspirationskalla for hur alla delar av ett land kan ges nagorlunda likvardiga forutsattningar for utveckling. Vi vill har peka pa en strategi for att ta till vara pa det glesbefolkade inlandets forutsattningar att vaxa och utvecklas.

Inrattandet av Inlandsinnovation AB ar ett viktigt steg, som forhoppningsvis kan starka naringslivet i inlandet fran Torsby till Kiruna. Men det kravs mer och vi vill sarskilt lyfta fram tva centrala delar av den norska distriktspolitiken som snarast bor overforas till Sverige, atgarder som skulle ge inlandet det positiva lyft som denna vidstrackta region sa val behover,

For det forsta bor arbetsgivaravgiftema differentieras geografiskt. Sankta arbetsgivaravgifter ger foretag oeh kommuner i glest befolkade omraden likvardiga forutsattningar med mer tatbefolkade regioner. 1 Norge, dar geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter ses som ett effektivt verktyg for att utveekla hela landet, kan ett bageri pa fjallet i Lierne framgangsrikt konkurrera med bagerier i Oslo. I Sverige har Centerpartiet tidigare drivit denna Fraga oeh bor nu offensivt Iyfta fragan igen.

loom Mittskandinaviskt regionprojekt (Vaajma), dar Krokom (Hotagen), Stromsund (Frostviken), Lieme oeh Royrvik samarbetar far att undanroja granshinder och utveckla den gemensamma gransregionen ar de olika nivaema pa arbetsgivaravgiftema ett reellt problem. Medan arbetsgivaravgiften pa svensk sida ar 31,42 pro cent ar nivan pa norsk sida 5,2 procent. (Den begransade nedsattning som finns pa svensk sida inorn stodomrade A upp till en viss lonesumma iir inte tillracklig.)

For det andra ar det hog tid for aterforing av vattenkraftsmedel. De kornmuner oeh bygder som slappt till sina forsar till den gemensamma elforsorjningen bor sjalvfallet fa del av de varden som genereras. Det handlar om att ge en rattfardig kompensation for de ingrepp i miljon som exploateringen av det strommande vattnet innebar - oeh de skador des sa betyder for fiske, turism, jord- och skogsbruk, renskotsel etc. I Norge - dar det firms bred enighet over

partigranserna om detta system - aterfors varje ar i storleksordningen sex miljarder kronor till vattenkraftskommunema. Detta betyder oerhort myeket for att fjall- oeh glesbygdskommuner kan utveeklas.

Ett 40-tal vattenkraftskommuner samarbetar i Foreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV, www.fsv.nu ) for att forverkliga ett system for aterforing av vattenkraftsmedel efter forebild fran grannama i vaster. I styrelsen finns foretradare for sju av riksdagspartierna. FSV kan tanka sig olika modellcr for aterforing av vattenkraftsmedel, men har sarskilt lyft fram kravet pa att hela eller atminstone en del av den fastighetsbeskattning av vattenkraftsanlaggningar som idag gar till statskassan overfors till kommunema. I ar tar staten in narmare tre miljarder kronor pa denna skatt - till helt overvagande delen fran skogslanen i norr, medan de bygdemedel som gaT till de bygder som slappt till sina forsar ar ungefar 110 miljoner kronor. Det ar absurt att Sveriges storsta vattenkraftskommuner, exempelvis Jokkmokk och Ragunda, ska tvingas ha landet hogsta skattetryek oeh standigt behova karnpa mot utflyttning oeh nedskarningar,

Centerpartiet har sedan Hinge tagit stallning for ett system for aterforing av vattenkraftsmedel. Nu ar det hog tid att lyfta fragan med full kraft igen.

Dessa atgarder skulle drastiskt forbattra forutsattningarna for norra Sverige. Dagens narmast koloniala system, enligt vilket Norrland ses som ett ornrade dar eentralmakten hamtar sina ravaror, skulle antligen kunna brytas.

Det finns sjalvfallet aven andra atgarder for att astadkomma en balanserad regional utveekling av hela Sverige. Vi vill peka pa vikten av omlokalisering av statlig verksamhet fran Stockholm till ovriga landet, upprustning av vagar oeh jarnvagar, utbyggnad av bredbandsoeh mobiltackning for tillgang till modern kommunikationsteknik overallt oeh atgarder for att garantera en fungerande samhallsservice i alIa kommuner.

En offensiv regional utveeklingspolitik ger alla delar av landet forutsattningar att vaxa, Oct gynnar alla regioner, Stockholm likaval som Jamtland. Centerpartiet i Krokom foreslar darfor att Centerpartiet pa riksplanet utformar och driver en kraftfull politik for utveckling av hela landet utifran de synpunkter som vi framfor i denna motion. Det ar en central uppgift for ett grout, decentralistiskt parti. Utt oss utveekla en Gron Politik for Det Goda Livet i hela landet!

Centerpartiet i Krokom foreslar mot denna bakgrund Centerpartiets riksstamma i Are:

Au offensivt driva aterforing av vattenkraftsmedel och geografiskt differentierade arbets gi varav gi fter

Att uppdra at partistyre1sen att tillsatta en arbetgrupp med uppgift att utarbeta en strategi for inflyttning oeh utveckling av norra Sveriges inland

Aft overlarnna motionen till riksdagsgruppen

Krokom den 28 februari 2011

Centerpartiet i Krokom

Hakan Larsson Ordforande

Yttrande motion Z 1

Ang: En politik for att utveckla hela landet

Distriktsstyrelsen delar rnotionarens beskrivning av utvecklingen i Norrlands inland de senaste 60 aren.

Distriktsstyrelsen delar ocksa rnotionarens asikt att verkningsfulla atgarder maste till for att vanda den mycket negativa utvecklingen i hela Norrlands inland. Centerpartiet har visat att den politiska viljan finns att vanda utvecklingen och maste med allianspartierna skapa ett verkningsfullt atgardsprogram, som bar innehalla en mangfald av atgarder: sankt arbetsgivaravgift, aterfaring av vattenkraftspengar, infrastruktursatsningar, avskrivning av studielan, mm.

Motionaren visar pa goda exempel fran Norge dar man lyckats med sin landsbygdspolitik och som aven Sverige kan dra lardom avo

Distriktsstyrelsen fores/ar distriktsstiitnmen

- att bifalla motionen i sin he/het

2-2.

Motion till Centerpartiets riksstamma

Gor om Fastighetsskatten pa vindkraftsanHiggningar till en kommunal fastighetsavgift

Bakgrund

Centerparti har Hinge jobbat for att Ia till stand mer vindkraft i Sverige. Det gar framat men inte tillrackligt snabbt. I manga fall upplever man art kommunema hanterar planfragor kring vindkraft val langsamt,

Idag kommer over 40 pro cent avaIl energi som anvands i Sverige fran fornybara energikallor, Den siffran gor att vi ar bast i EU pa fornyelsebart. Det handlar hittills mest om bioenergi oeh vattenkraft men vindkraften kommer att sta for en alltmer okande andel.

Med syfte att oka planeringstakten, forandrades oeh forenklades regelverket for planlaggning haromaret. Bygglov kravs inte Iangre for vindkraftsanlaggningar som har miljotillstand oeh kravet pa detaljplan har begransats. Istallet ska kommunfullmaktige tillstyrka vindkraftsanlaggningen. Detta kallas for det kommunala vetot oeh bor komma in tidigare i proeessen ..

Eftersom det fortfarande gar sakta med planeringen tror vi att det kravs en morot. Vindkraften har redan andra regler an ovriga etableringar sa man kan fortsatta den inslagna vagen. Infor en kommunaI fastighetsavgift pa vindkraft oeh avskaffa samtidigt den statliga fastighetsskatten, Det finns inte sarskilt manga vindparker idag sa det blir inget storre inkomstbortfall i statskassan om skattenlavgiften gar till kommunen istallet!

Forslag Att

Fastighetsskatten for vindkraftsanlaggningar gors om till en kommunal fastighetsavgift

Eva Hellstrand Daniel Danie1sson

Centerpartiet i Are kommun Centerpartiet i Are kommun

Motionen bifallen pa Are centerkrets arsmote 2011-02-20

Motionen sands vidare till distriktsstamman och till partistamman

Yttrande Z 2

Ang. Vi ndkraft

Motionarerna foresLllr att den statliga fastighetsbeskattningen pa vindkraft omvandlas till en kommunal fastighetsavgift. Det ar ett logiskt forslag. Liksom nar det galler fastighetsbeskattningen pa vattenkraftsanlsggningar bor skatten pa vindkraft ga till de kommuner dar energianlaggningarna Finns.

Ett overforande av fastighetsbeskattningen pa vindkraft till kommunerna skulle positive paverka utbyggnadstakten for denna fornybara och miljovanliga energlkalla.

Distriktsstyrelsen foreslar distriktsstarnman besluta - att bifalla motionen

- att motionen ska vidarebefordras till Centerpartiets riksstarnrna och riksdagsgruppen

MOTION

TILL CENTERPARTIETS PARTISTAMMA 2011

Det byggs ny fornybar elproduktion, framst vindkraft, i Sverige. Bade stora och mindre vindkraftparker ar under uppforande, som arligen beraknas producera mer an fyra ganger dagens svenska vindkraftproduktion.

Aven effektivisering av vattenkraften pagar,

Detta ax bra med tanke pa malet om 20 pro cent fornybar energi till ar 2020 enligt EU. For Sveriges del ar malet 50% till 2020.

For att denna utveckling ska ge onskad effekt kravs det investeringar i forsta hand i forstarkta nationella elnat samt darefter aven i overforingsforbindelser till ovriga Europa.

Om dessa infrastrukturinvesteringar inte gars bromsas tillvaxten av fornybar energi.

Med stod av ovanstaende yrkar jag

att Centerpartiet snarast verkar for att investeringar sker i forstarkta nationella elnat och overforingsforbindelser till ovriga Europa.

As den 31 januari 2011

Elisabeth Friberg

Kretsarsmotet med Centerpartiet i Krokom den 28 februari 2011 beslutade instamma i motionens krav.

Yttrande motion Z 3.

Ang. Forstarkta elnat for fornyelsebar energi

Motionaren beskriver i sin motion behovet av forstarkta elnat for att malen om okad andel aV fornyelsebar el skall kunna nas.

Ansvaret for det nationella natet, det sa kallade stamnatet, har det statliga affarsverket Svenska kraftnat, I deras uppdrag fran regeringen ingar redan fragan om att starka elnatet for mer fornyelsebar el. Centerpartiet ar redan idag via naringsdeparternentet valdigt tydliga i denna fraga. Svenska kraftnats investeringar bekostas av elproducenter samt dess slutkunder genom uttag av starnnatstariffer.

Det sker just nu en massiv utbyggnad och forstarkning av det svenska starnnatet men aven i vara utlandsforbindelser. Styrelsen for Svenska kraftnat larnnade i slutet av februari investeringsplanen for 2012 - 2014 till regeringen och den omfattar 11,4 miljarder kronor. Detta kan jarnforas med planperioden 2008 - 2010 som vars utfall blev 3,5 miljarder kronor

De frarnsta drivkrafterna bakom den okade investeringstakten ar utbyggnaden av fornybar elproduktion, effekthojningar i karnkraftverken, behov av att bygga bort flaskhalsar i den inhemska overforingsformagan och okad integration med andra marknader. Men det behovs ocksa investeringar i en mer robust elforsorjning till viktiga befolkningscentra och upprustning av gamla installationer.

Det storsta hindret for utbyggnaden och forstarknlngarna for fomybar el ligger i fragan om tillstandsprocessen, I dagslaget kan det ta mer an fern ar for att fa alia tillstanden. Detta ar en av de viktigaste fdigorna som Centerpa rtiet i regeringssta!l n i ng bor atgarda for att sakra en positiv utveckl i ng av fornybar el.

Distriktsstyrelsen foreslar distriktsstamrnan besluta

- att bifalla motionen

Harjedalen 2011-03-07

MOTION FJALLJAKTEN

Vi vill fa en andring av rennaringsforordningen paragraf 3 Fjalljakten sa den atergar till reglema fore Mars 2007

Anledningen ar att Fjalljakten ar en starkt begransad resurs.

Ett allt for hogt jakttryck i var fjallvarld; efter 2007, har medfort att man varit tvungen att infora lottning, kvoteringar och avlysning av stora fjallomraden.

Det kanns for oss naturligt att Svenska jagare skall ha ett visst foretrade i radande lage, Det handlar inte om att utestanga utlandska jagare utan ha mera mojlighet att styra och kontrollera jakten pa basta satt, Exempelvis genom krav pa lokalt godkanda guider. Guidema har aven mojlighet att kontrollera vara gastjagares hundar sa att alla papper uppfyller kraven. Detta skulle minimera smitta 0 parasiter som t ex dvargbandrnask. Guidekrav skulle aven resultera i vardefulla jobb i glesbygd.

Nar vi svenska jagare reser till andra Hinder for jakt ar det sjalvklart att regelverket som oerfaren jaktgast ser annorlunda ut an for inhemska jagare. Exempelvis Polen som har guidetvang.

Lottningen inskranker livskvaliteten for oss lokalt boende med arskort i fjallkommunema. Manga har flyttat till fjallbyn for ett liv nara naturen.

Att kunna ga ut pa en kortare jakttur fore eller efter jobbet ar fantastisk livskvalitet. Jakten har i manga fall avgorande betydelse for att ungdomar ska stanna i glesbygden

Darfdr viII ccnterpartiet i Harjedalen att rennaringsfdrordningen paragraf 3 Fjalljakten aterinfOrs, sa den atergar till reglerna som gallde fore Mars 2007.

CENTERPARTIET HARJEDALEN Thomas Rihpa Funasdalen eu

Yttrande Z 4.

Ang. Fjalljakt fran Harjedalen c

Centerpartiet i [amtlands Ian har agerat gentemot lansstyrelsen. l.ansstyrelsen som myndighet har ansvaret for smaviltsjakten i jarntlands Ian och darmed att besluta om upplagg och inriktning pa lansniva.

Pa senare ar har det skett en okning av antalet jagare fran andra lander, frarnst Norge. Jaktturisterna skapar forutsattningar for nya [ebb i glestbefolkade ornraden men innebar ocksa okat jakttryck. Tillgangen pa ripa har forsarnrats pa manga platser.

Den 22 mars 2007 andrades rennaringsforordningen sa att utlandska jagare inte stangs ute fran srnaviltsjakten. Reglerna ansags diskriminera personer som inte ar bosatta i Sverige vilket strider mot EG-fordraget.

Att aterga till det regelverk som radde tidigare ar inget alternativ. Rattspraxis ger inte mojlighet att begransa jagare vad galler enbart bosattningsort, Darernot gar det att gora andra undantag. Praxis visar att begransningar ar tillatna bara de ar effektiva, nodvandiga och prapartionerliga.

Viktiga utgangspunkter ar att det ska tas regionalpolitisk hansyn och att foretrade ska ges till personer sam har jakten och fisket som en del av sin forsorjnlng eller sam bor i de tre fjallnara lanen,

Det ar rimligt att lansstyrelsen statler samma kampetenskrav pa utlandska [agare sam pa svenska. Upplatelsen bor regleras utifran erfarenhet av jakt och kunskap om forhallandena i ornradet. For vissa jagare Finns det sakert anledning att stalla krav om jaktguide. Dessutom vore det onskvart att samardna starttiden. I Sverige startar ripjakten tva veckor tidigare an i Norge.

Det Finns aven andra fragor sam behover Iyftas i en oversyn av Ijalljakten i jamtlands Ian. Det ar ett arbete sam lansstyrelsen behover ta tag i skyndsamt for att andra regelverket fore jaktstart hosten 2011.

Distriktsstyrelsen foreslih distriktsstamman att besluta

- att anse motionen besvarad.

Harjedalen 2011-03-07

Motion till Centerns arsstamma

Lat varnskatten gora skal for namnet

Det rapporteras aUtmer om ett okat utanforskap med utforsakringar, barnfattigdom och utsatthet for manga grupper i Sverige.

Det har blivit svarare och svarare for manga art kanna igen sig i det politiska landskapet och de grundvarderingar som tidigare kannetecknat Centern.

Idag rar man intrycket av att agendan satts av politiker som vaxt upp i miljoer som inte vet vad det innebar att vara utanfor eUer fattig. Det ar sorgligt hur alliansens stodpartier drunknat i den moderata politiken for att :ra formanen att sitta i maktens boningar.

Enligt var uppfattning maste vi ha ett samhalle som garanterar alIa medborgare en grundtrygghet Vi maste ha en fordelningspolitik som frarnfor alIt garanterar alIa barn en uppvaxt med mojligheter till en rimlig social valfard och utbildning,

Vi kan inte stodja en politik som leder till okad utsatthet och fattigdom for stora grupper och framfor allt inte nsr det drabbar vara bam.

Det forekommer inom alliansen en debatt om varnskattens vara eUer icke vara. Varnskatten tas av hoginkomsttagare over 550000 kr. Den inbringar runt 4 miljarder till statskassan,

Lat vamskatten fa gora skal for namnet. Anvand medlen i en "Robin Hood" liknande anda. Det har alla, rik som fattig, nytta av pa sikt.

Centerpartiet i Harjedalen f6reslar darfdr att varnskatten behalls och mcdlen anvands i stdrsta mojliga man till fOr att ge okade resurser till utsatta barn.

Harjedalen 2011.-03-07

Yttrande motion Z 5.

Ang. Uit varnskatten gora skat for namnet

Centerpartiet i Harjedalen tar i motionen upp ett allvarligt problem, narnligen de ekonomiska skillnaderna i det svenska samhallet. Forandringarna i soclaiforsakrlngssystemet har haft stora brister. Ssrskilt utsatta ar, som motionarerna konstaterar, manga barn. Radda Barnen konstaterar i en aktuell rapport att barnfattigdomen okar i Sverige.

Aven om det idag ar 70 000 farre barn som lever i fattigdom an det var for tio ar sedan sa ar det oacceptabelt. Radda barnens rapport om barnfattigdom talar ett tydligt sprak och rnaste tas pa allvar.

Vi stilr for arbetslinjen; friska rnanniskor ska arbeta. Men utsatta grupper maste ges ett skydd av sarnhallet. Manniskor som ar sjuka eller av olika skal inte kommer in pa arbetsmarknaden trots att de forsoker maste kunna ha en draglig tillvaro i vart land.

I Social rapport 2010 fran Socialstyrelsen pekar de fiesta kurvor at ratt hall. Mellan 1996 och 2007 halverades andelen fattiga med inkomster under socialbidragsnormen. Darefter kom den ekonomiska krisen som ledde till en snabbt stigande arbetsloshet, vilket ledde till att de samst stallda fick mindre att leva pa.

Som centerpartister maste vi karnpa for den lilla manniskan och for minskade klyftor, alia medborgare ska ha en grundtrygghet. Darfor rnaste Centerpartiet ta strid for de utsatta grupperna och aktivt medverka till att reparera revorna i det sociala skyddssystemet.

For att kunna garantera alia medborgare en grundtrygghet rnaste sarnhallet, som rnotionarerna konstaterar, ta in tillrackliga medel i skatt. Distriktsstyrelsen instarnmer i principen att skatt ska tas ut efter barkraft, ett progressivt skattesystem sam innebar att hoginkomsttagare far betala mer an rnanniskor med lagre inkomster. Samtidigt galler det att finna en balans sa att bade utbildning och arbete lonar sig. Centerpartiet har foreslagit forandringar av inkomstbeskattningen for att na dessa syften.

Varnskatten infordes 1995 som en del av saneringen av statsfinanserna och ar inte nagon specialdestinerad skatt. Skatten bor finnas kvar tills samhiillet klarar av att ge medborgarna, och da inte minst barnen, en grundtrygghet.

Distriktsstyrelsen foreslar distriktsstarnman

- att instamma i motionens syfte

Motion till Distriktsstamman:

V ARGEN HOTAR TRADITIONELLT F ABODBRUK !

Under det senaste decenniet har tillvaxten oeh utbredningen av vargbestandet i Sverige utvecklats till att bli ett myeket allvarligt hot mot traditionellt fahodbruk.

Traditionellt fabodbruk representerar en speeiellt vardefull variation nar det galler biologisk mangfald oeh stods darfor genom EU-bidrag.

De djur som betar fritt kring fabodstallena ar ofta av utrotningshotade arter oeh raser, till exempel Fjallkor oeh Lantrasfar,

Om ingen begransning av vargforekornsten sker i de trakter som fabodbruk fcirekommer sa kommer den verksamhet oeh darmed den biologiska mangfald, bade nar det galler vaxter oeh djur, som traditionellt fabodbruk representerar, att inom nagot artionde

att vara forlorad for all framtid i Sverige.

For att radda traditionellt fabodbruk fOreslar jag darfor att Centerpartiet, i Riksdag oeh Regering, verkar for att det ej ska aecepteras vargrevir inom de omraden dar det forekommer traditionellt fabodbruk med losgaende jordbruksdjur.

Det omrade som kan bli aktuellt for denna restriktion innefattar delar av norra oeh mellersta Dalarna, Harjedalen, vastligaste Halsingland samt sydligaste Jamtland,

Sedan tidigare finns liknande restriktioner nar det galler renbetesomraden,

Att det bar finnas restriktioner aven betraffande omraden med traditionellt fabodbruk finner jag helt naturligt oeh helt nodvandigt for denna verksamhets fortbestand,

Med forhoppning att denna motion antages oeh fOrs vi dare inom Centerorganisationen.

Mats Tysk, Centerpartimedlem.

Yttrande motion Z 6.

Ang. Vargen hotar traditionellt fabodbruk

Som rnotionaren konstaterar ska, enligt gallande regelverk, inga vargrevir finnas inom renskotselornradet. I den rapport 2:2010, Hallbar rovdjurspolitik, som Centerpartiet i [amtlands Ian antog infer valet Farra aret understroks dessutom sarskilt att "den kultur- och traditionsbundna fabodbruksdriften skall ges forutsattningar att kunna leva vidare". Detta innebar att aven ornraden utanfor renskotselomradet, dar fabodbruk bedrivs, bor hallas fda fran vargo

Distriktsstyrelsen foreslar distriktsstarnman besluta

- att instarnma i motionens syfte.

Motion till Centerpartiets riksstamma i Are 2011

En gemensam arena for diskussion och erfarenhetsutbyte

Partigrundaren Carl Berglund insag vikten av media oeh en gemensam arena for diskussion oeh erfarenhetsutbyte inom den framvaxande rorelsen. Darfor grundade han tidningen Landsbygden, som spreds over landet. Rorelsen byggdes underifran genom lokalavdelningar, som bands samman bland annat genom en gemensam tidning.

Senare har Bondeforbundet/Centerpartiet satsat pa regionala tidningar. Genom Centertidningar AB, som byggdes upp av Thorbjorn Falldin oeh Allan Pettersson, skaffade sig partiet for nagra deeennier vardefulla roster pa ledarplats. Saval partiets som ungdomsforbundets tidningar korn dessutom lange ut sa ofta att idedebatten oeh erfarenhetsutbytet mellan olika delar av rorelsen fungerade. Politisk tidskrift, som startades av SLU 1941, blev ett vardefullt forum for ideutveckling,

Idag kommer partiets medlemstidning endast ut med fyra nummer per ar, medan Ung Center oeh Politisk tidskrift ar nedlagda. E-postsystem oeh sociala medier har sjalvfallet :fatt stor betydelse, men fyller i dagens lage inte rollen som gemensam arena for idedebatt oeh erfarenhetsutbyte. Idag saknas i praktiken fungerande fora for gemensam debatt oeh erfarenhetsutbyte inom centerrorelsen. Detta ar en stor brist som behover atgardas.

Starta darfor en rikstackande veekotidning kopplad till en webbtidning, som uppdateras kontinuerligt. For att partiet ska praglas av underifranperspektivet ar en aktiv diskussion med deltagande fran olika delar av rorelsen oeh olika delar av landet av avgorande betydelse.

Flera av de ovriga partiema har rikstackande veekotidningar (typ Folkpartiets NU, Kristdemokraternas Kristdemokraten oeh Socialdemokraternas Aktuellt i Politiken), som fungerar som debattforum oeh erfarenhetsutbyte genom reportage oeh intervjuer. En motsvarande endagarstidning skulle vara vardefull aven for centerrorelsen.

Sjalvfallet ska en centergron veckotidning kombineras med en webbtidning for snabb information oeh diskussion. Dagens Arena kan tjana som inspiration oeh forebild for en gron, deeentralistisk webbtidning. For ett deeentralistiskt parti med underifranperspektiv pa politiken ar gemensamma arenor for ideutbyte, diskussion oeh erfarenhetsutbyte av grundlaggande betydelse.

Vi foreslar darfor Centerpartiets riksstamma i Are

Att uppdra at partistyrelsen att under kommande ar starta en rikstackande veekotidning oeh en webbtidning for att skapa grona, decentralistiska arenor for debatt oeh erfarenhetsutbyte.

Krokom den 28 februari 2011

Centerpartiet i Krokom

Hakan Larsson Ordfcirande

Kretsarsmctet med Centerpartiet i Krokom 28/2 20] 1 beslutade att anta motionen som sin.

Yttrande motion Z 7.

Ang. En gemensam arena for diskussion och erfarenhetsutbyte

Distriktsstyrelsen delar motionarens asikt att intern kommunikation ar viktigt. lnforrnationsflodet har under senare ar forbattrats avsevart sedan inforandet av centralen men vi upplever att den interna

de batten inte ails forekomrner i onskvard omfattning. Vi tycker att det ar dags for partistyrelsen att ta tag i denna Fraga orngaende. Detta kan ske genom att skapa en tidning som rnotionaren foreslar. Det kan finnas andra losningar. Det viktiga nu ar att skapa verktyg for att starks den interna debatten.

Distriktsstyrelsen foreslar distriktsstarnrnan besluta

- att bifalla mationen

FR,~N : TORSTEN HI LSSON

TEL. t'-lR.

10 Hug. 2000 04:52 P1

ANKOM 201~ -01- 27

.Motion stalld till Ostersundskrersens Arsmote och Distriktsstarnma inom Centerpartiet i Jamtlands Ian.

Undertecknade foreslar art det samarbete som skedde mellan Centern och Kristdemokraterna pa Nittonhundraattiotalet, aterupptas och i forlangningen blir ett enat Borgerligt alternativ,

Det torde inte vara nagon i vara led som undgatt att se faran :rur dessa bada partier art hamna under 4%, vid nasta Riksdagsval.Moderaterna tar at sig an lira fOr de Borgerliga framgangarna och Jar sa fortsatta med.medans de Borgerliga sma stodpartierna far gora grovjobbet,utan kredit.

.•.. '-.,_.,.-.

Sarskilt aldre Centervaljare och Centerkvinnor.har en mer uttalad koppling till Kyrkans arbete och betydelse for vart satt atr leva, vilket gcr att det bor vara Iatt att samarbeta med Kristdernokraterna.

A yen inom Kommunerna j Jamtland Yore det en fordel m.ed en sammanslagning enligt ovan och i Landstinget kanske annu mer.

Med stod av ovanstaende argument, emotser vi en series behandling av var motion.

Eivor Hema

~ ~-y 'JUU(~-;

Yttrande motion Z 8.

Ang. Samarbete C och KO for ett enat borgerligt alternativ

Distriktsstyrelsen kan forsta och sympatisera med motiven bakom motionen, att Centerpartiet och de ovriga mindre partierna i Allians for Sverige behover ta ett storre utrymme och att partiets opinionssiffror ger anledning till oro.

Det kan vara av intresse att se over ett eventuellt kommande samarbete med kd. I sammanhanget kan man gora iakttagelsen att ett samarbete mellan tva partier med bristande valjarstod inte nodvandigtvls leder till en starkare konstellation: det kan saval uppfattas som djarvt som stota ifran sig befintliga valjare.

Distriktsstyrelsen menar vidare att ett parti som har svarigheter med den egna profileringen och valjarstodet maste ta tag i dessa problem. De initiativ som tagits efter valet 2010 ar darfor valkomna. Nyligen stallde sig partistyrelsen bakom valanalysgruppens rapport, vilken innebar saval organisatoriska forandringar som politiskt utvecklingsarbete. lnfor kommande partistamrna har det tillsatts fem processgrupper med uppdrag att foresla fornyad politik och 2012 kommer partiet att anta ett nytt partiprogram vid en extra partistarnma.

Sjalvfallet kan inte samarbete med andra partier avfardas pa forhand och utan eftertanke. Distriktsstyrelsen anser dock att en forutsattning for en series diskussion om samarbete rnaste ta sin utgangspunkt i tankbara vinster i ett sarnarbete, snarare an i rsdslan for fortsatta forluster. Ett samarbete som tillkommit av radsla har knappast forutsattningar att vara langsiktigt framgangsrikt.

Distriktsstyrelsen foresHir distriktsstamman besluta

- att anse motionen besvarad

I hk6~ 20lj -02 - Z(

Motion. Stalld till Centerpartiets Distriktsstyrelse i Jamtlands Ian

Diskussionema bland politikema i Jamtlands Ian gallande regionindelningen, har lange penetrerats, dels for ett eget Jamtland oeh dels ett med Ange oeh Sundsvall involverat.Ett Stor-Norrland diskuteras over huvud taget inte.vilket enligt mitt formenande ar forodande far landsandan.

Troligen ar fragan alIt for svar for vara politiker, varfor folkomrostning bar ske.

Som det ar i nulaget.slass landsandan inbordes am smuloma som rike bror soderut, med sparsam hand delar ut.

Har nagra pastaenden son Ni bor tanka pa.

1. Vi har aldrig haft en Landshovding har i Lanet som utfort ett arbete som vi haft nytta av! Jamfor med Landshovdingarna i Norrbotten oeh Vasterbotten.

Vi har ett Landsting som styrs av ytterst inkompetent folk. Revirpinkandet ar allmant vedertaget.

2.Vara Kommuner klarar inte avaldrevarden.Dagliga skandaiartikiar i vara dagstidningar vittnar om detta.Mobbningen i skoloma okar,

3. Som det ser ut nu.kommer befolkningen i Jamtlands Lan att minska for varje ar som gar med mindre representation i Riksdagen som foljd. Vad gora ?

4.Jo bilda ett Stornorrland ! Centerpartiet bar ga i spetsen for detta ! Vad blir foljden ? Jo alla Folkvalda,oavsett partifarg .kommer att tvingas slass for sin Iandsanda.Ta ett exempel.

Aterbaringen pa vattenkraften. Vilken N orrlansk Riksdagsledarnot kan rosta emot ett sadant krav?

Ett annat.Skogen oeh malmen ! Det mesta bor foradlas inom regionen till sista dorrlisten oeh spiken.Det som levereras skall vara slutbehandlat.Inte som nu.timmer oeh ohyvlade plank oeh brader samt en del obehandlade malmprodukter .Detta ger arbetstillfallen!

Betank att spanningsfallet fran Harspranget vid leverans soderut, skulle varma upp hela Norriand.Elektrieifiera alla jarnvagar norr om Dalalven.aven banan mot Harjedalen till Roros,

5.Sjukhusen i Ostersund.Sundsvall.Harnosand oeh Solleftea.sysslar med aUt oeh intet, utan att vara speeialister pa nagot.Detta gor att lakarna inte ar intresserade av att arbeta har, utan soker sig till Umea.Stockholm oeh Goteborg.

Med ett Stor-Norrland bildas speeialistsjukhus dar exempelvis Umea ytterligare byggs ut for omhandertagande av uteslutande Cancerpatienter.Ostersund specialieerar sig pa

Ortopedi. Sundsvall,Hj art a -Lung oeh Solleftea .Ogon. Ingen kvinna som vantar bam, skall behova aka 20-30 mil pa daliga vagar.Vid alla akuta fall bor transporten ske med flyg eller helikopter.for att spara tid.Dar finns namligen stora pengar att tjana.Tala med kollegerna i Trondelag]

6.Landstinget i Jamtland har for andra gangen erhallit medel fran Komilj arden.Hur har detta gatt till? J 0 man anlitar nagra skoterskor som ringer runt till manniskor som star i ko oeh ber dem vanta.t'Kan Du ga" ? ar forsta fragan.Min hustru sam ar alIt for snall.erkande att hon kunde ga oeh stroks fran listan oeh nu far hon flera ar efter detta,inte ens tala med en Lakare i detta arende.F or egen del,miste jag synen pa ena ogat pa grund av osamja in om varden.Det sista som drabbade oss var nar var yngste son avled pa grund av en forsenad operation,orsakad av ovannamnda revir-pinkande,

7.Pormodligen har de flesta sam sysslar med politik i olika former inte drabbats av sjukdomar i sin nara omgivning,oeh am sa ar.gar dom ju fore ikon.

J a detta verkar bli ett end a gnallande.men i min alder har man sett det mesta oeh eftersom mitt hjarta slar for Norrland, ar det med stort vemodjag ser vad sam pagar.Var finns dam sam kan vrida pendeln ratt igen?

8.

Jag foreslar att Centerpartiet driver fragan am ett Stomorrland.

oa Marieby den 1 Februari 2011 rc~V0C;(;~~)/101.A-

Torsten Nilsson medlem i Bondeforbundet oeh senare Centern sedan

1948

Yttrande motion Z 9.

Ang. Regionindelning

Distriktsstyrelsen ser positivt pa regionreformen som innebar att Sverige delas in i regioner med direktvalda reglonfullmaktige och egen beskattningsratt. Vi behover en langsiktigt hallbar samhallsorganlsation. Reformen innebar att makt decentraliseras fran staten till regionerna, vilket ar viktigt for att frarnja utveckling och tillvaxt, Det regionala utvecklingsansvaret flyttas over fran staten till regionerna sjalva,

Decentraliseringen av det regionala utvecklingsansvaret ger bade resurser och legitimitet for ett okat regionalt sjalvbestarnmande. Regional utveckling och sjukvard blir huvuduppgifter for de nya regionerna.

Underifranperspektivet ar en viktig utgangspunkt nar det galler regionbildning. Vi kan da konstatera att det i [amtlands Ian i nte f n ns stod for ett "stor-Norrland", vilket Ansvarsutredn ingen foreslog, varken bland politiker som hos medborgarna. En sadan region sku lie sakna gemensam identitet och de geografiska avstanden skulle bli alltfor stora mellan beslutsfattare och medborgare. jarntlands Ian skulle riskera att bli en perifer del av en jatteregion, styrd fran Umea.

Efter kontakter med kommunkretsarna tog centerdistriktet stallning for att prova alternativet Region Mittsverige omfattande jarntlands Ian och (storre delen av) Vastemorrlands Ian. Grunden for en sadan region ar den stora potential som Finns i ost- vastkontakterna i Mittskandinavien. Genom att starks de lokala arbetsmarknadsregionerna och forbattra kommunikationerna Finns goda forutsattningar for tillvaxt och utveckling. En viktig mojlighet for Region Mittsverige Finns ocksa i ett narrnare samarbete med Trondelag, en av Nordens frarnsta tillvaxtregioner. Efter mer an ett sekel av ensidigt nordsydtankande i saval Sverige som Norge Finns en stor outnyttjad utvecklingspotential i ett starkare ostvsstsamarbete i Mittskandinavien.

Landstinget och samtliga lanets atta kommuner ar, tillsammans med Sundsvalls, Anges och Nordanstigs kommuner, medlemmar den ideella foreningen fer bildande av Region MittSverige. I styrelsen foretrader Bernt Soderman Centerpartiet i [amtlands Ian med Maria Soderberg som ersattare. Diskussioner pagar dessutom med flera andra kommuner i Vasternorrland och Halsingland, Vi ser god a mojligheter for att en stark tillvaxtregion ska kunna bildas pa denna grund.

For narvarande utreder Mats Sjostrand hur Sveriges statliga niva ska vara indelad. Han ska presentera sitt forslag under 2012. Om den statliga indelningen och regionindelningen sa langt mOjligt ska overensstarnrna ar det brattorn att enas om hur den regionala indelningen ska se ut. Gransdragningar bor goras under innevarande ar om den nya regionen ska kunna fungera fran 2015. Utredaren ska utga fran de lokala och regionala onskernalen.

Darfor ar det viktigt att prova de olika alternativ som kan finnas. I debatten diskuteras, forutom forslaget om ett stor-Norrland och Region Mittsverige, aven ett alternativ dar jarntlands Ian behalls intakt, men dar lanets atta kommuner slas sam man till en end a kommun. Vi viii garna se en oppen och bred diskussion bland medborgarna i regionfragan. Det ar dock tveksamt om rnotionarens forslag om en folkornrostning ar mojlig att genornfora. Dels ar det ont om tid, dels maste det vara mojligt att formulera fragestallningar som medborgarna enkelt kan ta stallning till och som ar latta att tolka. Fragan bor dock provas narrnare.

Att finna en regionindelning som tillgodoser alia behov och intressen ar inte rnojligt. Fran Centerpartiets sida anser vi andil att en regionreform ar viktig och nodvandig. Vi kommer att fortsatta att aktivt delta i arbetet pa att genomfora en framgilngsrik och langsiktigt hallbar regionreform. Vi anser att en stark Region Mittsverige ger Iamtlands Ian bast forutsattningar for tillvaxt och utveckling. Exakt hur en ny regions geografiska granser ska dras kan inte faststallas i ett starnrnobeslut.

Distriktsstyrelsen foreslil r d istriktsstarn man

- att avsla motionen

- au fortsatta att aktivt bedriva arbetet med regionbildningen

Per Asling anmslde awikande uppfattning

?- to

.~ENTERPARTIET

BRACKEKRETSEN

MOTION

TILL JAMTLANDSCENTERNS DISTRIKTSSTAMMA ANGAENDE KOSTNADSUTJAMNING

I distriktets kommunala sektion ingar representanter fran alla kretsar i lanet. Morena ager nastan uteslutande rum pa distriktets expedition i Ostersund,

Eftersom det ar kretsarna som star for reseersattningen for sina representanter sa blir kostnadema for deltagandet i motet valdigt varierande, beroende pa hur langt det ar att aka. De kretsar som ligger langst ifran Ostersund far betala mest.

Vi foreslar

att det gors kostnadsutjamning mellan kretsama nar det galler reskostnader till moten av typ kommunal sektion

Styrelsen for Centems kommunkrets i Bracke, genom

Y ngve Hamberg, sekreterare

Motionen iir antagen vid Brackekretsens arsmote 10 januari 2011. Justerare:

Yttrande motion Z 10.

Kostnadsutja m n i ng

Motionen tar upp fragan om att vi bor infora en kostnadsutjarnning mellan kretsarna for resor till kommuna!a sektionens rnoten.

Efter att ha gatt igenom hur langa resor de som idag sitter i kommunala sektionen har kan vi se foljande. Raknar man bara pa kretsarnas representanter eftersom motionen handlade om just det sa ser man att den genomsnittliga reslangden ar 6,9 mil, raknar man in samtliga som sitter med dvs de som representerar landstinget och riksdagen sa blir det 6,1 mil. Det skulle om man infer ett sadant system innebara att bstersund, Krokom och Bracke skul!e fa betala in pengar medan de andra kretsarna skulle fa ut en liten slant. Distriktsstyrelsen anser inte att merkostnaden for resor till och fran kommunala sektionen for de som har langst resor verkar harnmande pa narvaron fran dessa kretsar och vi ser ocksa att det sku!le bli en tung administrativ borda att sitta och rakna ut och internfakturera denna utjamning.

Distriktsstyrelsen fcreslar distriktsstarnrnan besluta

- att avsla motionen