GTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

POSTOIDIPUS
Malin Fors

Examensarbete 20 p Psykologprogrammet Hstterminen 2007 Handledare: Maya Kerosuo

POSTOIDIPUS
Malin Fors

Malin Fors. Fr kontakt med frfattaren: malin.fors@mac.com Kopiering fr eget bruk r tillten. Uppsatsen finns att ladda ner gratis p www.postoidipus.se

INNEHLL
TACK ..........................................................................................................................7 SAMMANFATTNING ...............................................................................................9 Det psykologiska fltets inlemmande av maktasymmetri i teoribildningen .............. 10 Oidipus som nav i det heteropatriarkala teoribygget ................................................ 11 PSYKOLOGIN SOM MAKTFLT ........................................................................12 Exempel 1 remissvar om adoption........................................................................ 12 Exempel 2 remissvar om insemination fr lesbiska par......................................... 13 Oidipus som privilegieavdelare i maktfltet............................................................. 15 SYFTE OCH FRGESTLLNING ........................................................................15 Frgestllning ......................................................................................................... 16 METODOLOGISKA REFLEKTIONER ................................................................16 Positionering och etik.............................................................................................. 17 Kritiskt perspektiv................................................................................................... 17 Pragmatiska begrepp och identiteter. ....................................................................... 18 Val av litteratur ....................................................................................................... 19 Begrepp och form ................................................................................................... 20 BAKGRUND .............................................................................................................21 Nr homosexuella sker hjlp fr ohlsa ................................................................. 22 FREUDS SYN P HETEROSEXUALITET OCH INVERSION.......................23 Freuds hypoteser om inversionen ............................................................................ 23 DEN PSYKOSEXUELLA UTVECKLINGEN ENLIGT FREUD..........................25 Oidipus en kort beskrivning.................................................................................. 26 KN FRN DIKOTOMI TILL LIKHET ............................................................27 Kn som mtbar polariserad inre essens MF-testen .............................................. 27 Kroppen som genusmarkr...................................................................................... 29 Androgyniskalor ..................................................................................................... 29 Knsskillnadsforskning ........................................................................................... 29 Knslikhetshypotesen ............................................................................................. 31 Frn knslikhet till social konstruktion.................................................................... 32 QUEERTEORI .........................................................................................................32 Den heterosexuella matrisen och isrhllandet av knen.......................................... 34 Knsidentitet som en social konstruktion ................................................................ 35 Performativitet och drag.......................................................................................... 35 RESULTAT...............................................................................................................36 Essentialismen i Freuds syn p kn och sexualitet ................................................... 36 Penisen som signifikant fr knsskillnaden ............................................................. 37 Alla vill ha penis? ................................................................................................... 38

Heterosexuellt grundantagande i det perverst polymorfa.......................................... 39 Genusmelankoli ...................................................................................................... 40 Frnekande och avund ............................................................................................ 41 Den idealiserade heterosexuella kulturen som borderlinestrukturerad ...................... 42 Knsidentitet som en illusion projektiv identifikation och avund.......................... 43 Makt ....................................................................................................................... 45 Oidipus som dubbel maktfaktor............................................................................... 46 Freuds kontext och kulturella galgar........................................................................ 46 Mot nya metaforer................................................................................................... 47 Fascismen i oidipus................................................................................................. 49 Postoidipus och de sm skillnaderna som signifikanter............................................ 52 DISKUSSION............................................................................................................53 REFERENSER..........................................................................................................57

Tack
Resan med denna uppsats har pgtt under lng tid och det finns flera personer som varit viktiga p min vandring. Den modigaste personen p min resa r utan tvekan Unni Bonnedal som tagit mina frgor om makt, feminism, queerteori och oidipus p det strsta allvar. Tack fr systerskap och vnskap! Mitt innerligaste tack gr till min handledare Maya Kerosuo. Tack fr att du axlat rollen som min queerfeministiska psykologidol under lng tid. Tack fr att du delat med dig av ditt brillianta intellekt och fr att du aldrig sviktat i engagemang! Min strsta inspiration r min familj Erica och Anki. Tack fr att ni alltid tror p mig, fr mig att slipa argumenten och att tnka strre. Tack fr att ni har sttt ut! Jag vill ocks rikta ett stort tack till Stiftelsen Vrstavi fr frikostigt stipendium till min uppsats d den nnu lg i sin linda. Slutligen vill jag srskilt tacka Eva Dahlgren fr generst tillstnd att f anvnda dina lttexter. Tack! Malin Fors

POSTOIDIPUS
Malin Fors

Sammanfattning. Freliggande arbete r en teoretisk uppsats som genom en queerfeministisk positionering avkodar oidipus frn heterosexualitet och kn. Resultatet visar att den oidipala modellen kan tolkas som teorin om hur det heteropatriarkala samhllet reproducerar sig. Den normativa heterosexualiteten frutstter att samknat begr frnekas och ges upp utan att srjas. I uppsatsen diskuteras frnekandets konsekvenser i termer av genusmelankoli, avund, projektiv identifikation och splitting. Slutligen diskuteras nya postoidipala stt att frst likhet, srskillnad och livets begrnsningar. Utmaningen i ett postoidipalt perspektiv r att kunna se likhet, srskillnad och jmlikhet utan att bygga srskillnad p maktasymmetri. Arbetet r ett frsk att inkludera homosexuella i normalutvecklingen och att problematisera en idealiserad heteropatriarkal kultur.

han sa jag har ftt allting allt en mnniska vill ha jag ser ett dockskp med Barbie och Ken barnflicka barn men kan han kallas familjefar bara fr att en kvinna har burit hans barn hans folk r vr verhet och sedan jag var barn har jag ftt lra mig att det r som dom man ska vara men gamla vrderingar faller i delar av det jag ser (Eva Dahlgren, 2000, s. 2728.)

Det heterosexuella krnfamiljsprojektet genomsyrar allt frn familjesidorna i dagstidningen, till romantiska filmer, till den klassiska varannan-herre-varannan-damdukningen p fdelsedagskalas. Det finns verallt: i prins- och prinsessagor, i myndigheters blanketter och i normer fr vem man fr bjuda upp p arbetsplatsens julfest. Det tar plats med en sdan sjlvklarhet att det oftast glms bort att det sker till priset av att andra begr och levnadsvillor osynliggrs, frnekas eller till och med fraktas. En mngd homosexuella ungdomar mts varje r av grtande, besvikna eller

till och med arga frldrar, nr de till sist tagit mod till sig att bertta att de lskar ngon av samma kn. Hur mnga tusen som lever i garderoben vet ingen. Vem som stngde garderobsdrren diskuteras dremot allt fr sllan. Att det handlar om maktordningar och om dominans och frtryck, synliggrs inte ofta. Fundamentet r den maktordning som privilegierar mn p bekostnad av kvinnor1, drfr att det i heterosexualitetens ideologi2 ingr att verordning och underordning ska komplettera varandra (Segal, 1990; Mill, 1996)3 genom ett romantiskt sexuellt begr. Samknade relationer blir p s stt ett hot mot manlig dominans (Andersson, 1996; Segal, 1990; Rich, 1986). Jag tnker mig att denna heteropatriarkala maktordning finns i mnga skilda flt i samhllet. Min avsikt r dock att granska hur det tar sig i uttryck inom det psykologiska paradigmet.

Det psykologiska fltets inlemmande av maktasymmetri i teoribildningen

Inom psykologin har man nstan slagit knut p sig sjlv fr att rttfrdiga och teoretisera kring mns makt ver kvinnor utan att tala om, synliggra eller frska rubba sjlva maktbalansen. Istllet har man talat om till exempel mns kastrationsngest (om de r rdda att frlora makt) och kvinnors penisavund (om de gr ansprk p manliga privilegier). Ofta har ocks orttvisor i makt tolkats som problem i kvinnors inre (exempelvis dligt sjlvfrtroende4) (Worell & Remer, 2003; Magnusson, 2002). Kvinnors symptom tenderas helt enkelt att tolkas som intrapsykiska medan mns symptom dremot oftare ses som naturliga omstndigheter beroende av yttre trauma. Till exempel diagnostiseras kvinnor oftare med borderline personlighetsstrning medan mn med samma symptom istllet diagnostiseras med PTSD5 och allts ses som offer fr trauma (Worell & Remer, 2003). Genom denna typ av undvikande av att tala om tolkningsfretrde och makt menar Celia Kitzinger (1991) att psykologin som disciplin tyst men aktivt upprtthller och reproducerar asymmetriska maktrelationer. Hur kan vi d gra upp med frtryckande frestllningar inom det psykologiska fltet? Jag menar att den psykologiska diskursen genom sin teoribildning har inlemmat maktasymmetrin mellan kvinnor och mn som naturlig och ndvndig fr psykisk hlsa. Genom utvecklingspsykologiska teorier som baseras p fallos6 frtiger man inte
1

Det handlar till exempel om mns tillgng till ekonomiska privilegier, tolkningsfretrde p den politiska agendan, tillgng till bttre vrd, bttre karrirmjligheter samt oftare gratis markservice. Det handlar ocks om symbolisk makt via sprket och via det kulturella kapital som gr mn till hjltar, subjekt och experter och kvinnor till prinsessor, objekt och freml fr mns hjlteinsatser. Ytterst handlar det ocks om mns vld mot kvinnor, genom till exempel vldtkt, misshandel och tvngsgifte (som r en realitet ocks i Sverige, Mallik, 2007) samt mns tillgng till kvinnors kroppar via prostitution och pornografi. 2 Med heterosexuell ideologi syftar jag den heterosexuella dominanta kulturen som tar heterosexualitet fr givet till dess att motsatsen r bevisad. Jag r allts inte ute efter att kritisera enskilda heterosexuella relationer. 3 Liberalismens grundare John Stuart Mill skrev redan p 1800-talet:Mnnen vill inte bara ha kvinnornas lydnad, de vill ocks ha deras knslor. Alla mn, utom de allra raste, vill i den kvinna som str dem nrmast ha inte en tvngsslav utan en frivillig slav, inte en slav rtt och sltt utan en gunstling. (Mill, 1996, s. 49) 4 Problemet med att mn ofta verskattar sin frmga diskuteras dremot sllan (Magnusson, 2002). 5 PTSD betyder posttraumatiskt stressyndrom. (American Psychiatric Association, 2002). 6 Fallos betyder symboliskt laddat objekt i kulturen. Oftast syftas penis. I Freuds teori (2002) om psykosexuell utveckling utgr han ifrn att fallosen/penisen r det som r avgrande fr oidipalkonfliken

10

bara maktasymmetrin mellan knen, man ger den ocks legitimitet. Genom att anta den dominerande klassens sprk och symboler mannens sprk har man utifrn fallosen som det mest betydelsebrande, skapat ett teorisystem som fr det frsta r patriarkalt och fr det andra r exklusivt heterosexuellt. Med exklusivt heterosexuellt menar jag att det heterosexuella begret inte bara ses som sjlvklart utan ocks ses som uteslutare av andra mjliga begr det blir nst intill tvngsmssigt.

Oidipus som nav i det heteropatriarkala teoribygget

Jag tnker mig att navet i det heteropatriarkala teoribygget r oidipus7. Det r genom oidipus som vi ska upptcka knsskillnaden och bli neurotiska, kulturella varelser med ett uteslutande heterosexuellt begr. Jag ser emellertid inte kn som ngot naturgivet. Jag ser kn som en social konstruktion8, en politisk kategori som upprtthller maktfrhllandet mellan kvinnor och mn. Drfr tror jag inte heller att det finns ngon sann knsskillnad att upptcka. Detta arbete fokuserar p oidipus och visar p hur det r mjligt att utifrn queerteori9 dekonstruera oidipus frn kn och heterosexualitet. Vad hnder med oidipus om det inte finns ngon knsskillnad att upptcka? Om fallosen inte r den stora avgrande skillnaden varigenom vi tar oss in i den symboliska ordningen och blir kulturella varelser, hur kan man d frst oidipus? Med andra ord: om fallos inte r den primra signifikanten10 utan en dominansmarkr frn den hrskande klassen hur kan man d frst oidipus? Min uppsats tar sin utgngspunkt i att beskriva psykologfltet som ett maktflt, fr att sedan presentera uppsatsens syfte, frgestllning och metodfrgor nrmare. Drefter fljer ett bakgrundsavsnitt dr jag skildrar praktiska konsekvenser av psykologins traditionella patologisering av homosexuella samt den psykiska hlsosituationen fr homosexuella i stort. Drp fljer tv olika teoriblock. Det ena handlar om Freuds syn p inversionen och ocks om hans teori om oidipus. Det andra teoriblocket tar sin utgngspunkt i historisk psykometrisk knsmtning och knsskillnadsforskning fr att sedan landa i modern queerteori. Resultatavsnittet som fljer p detta r relativt lngt och resonerande varfr jag har valt att hlla det avslutande diskussionsavsnittet kort.

och upptckten av knsskillnaden s till vida att flickans upptckt att pojken har en penis vcker avundsjuka medan pojkens upptckt att flickan inte har ngon penis vcker rdsla att bli av med sin penis. Fallos brukar drfr kallas primr signifikant. 7 Teorin om oidipuskomplexet r central i psykoanalytisk teori. Kortfattat gr den ut p att det lilla barnet bli kr i frldern av motsatt kn och upplever frldern av samma kn som en rival. Senare identifierar sig barnet med frldern av samma kn och vljer mnniskor av motsatt kn som krleksobjekt (Freud, 2002). 8 Att helt se kn som en social konstruktion innebr att man ser kn som en enbart socialt skapad kategori som inte kan terfras p hvdade naturliga skillnader mellan knen (Rosenberg, 2002). Med andra ord betyder detta synstt att betydelsen av vra genitalier skapas i vr maktasymmetriska kultur. Utan den hade inte vra genitalier behvt betyda mer n gonfrg eller blodgrupp. 9 Se sidan 32. 10 Freud (2002) menar att det r genom upptckten av knsskillnaden, eller rttare sagt, penisens vara eller inte vara, som vi kan ta oss in i kulturen. Upptckten av denna skillnad mjliggr ett uppgivande av den omnipotenta fantasin att vi kan vara allt. Upptckten av knsskillnaden r allts enligt Freud primr och fregr och mjliggr intrde i den symboliska ordningen och upptckten av andra skillnader.

11

Psykologin som maktflt

Jag tnker mig psykologin som ett maktflt inte bara i det direkta mtet med mnniskan utan ocks som ideologi. Makten r inte bara teoretisk, den utvas i allra hgsta grad. Psykologin definierar hlsa och ohlsa; normalutveckling och patologi. Den definierar vad som r en man och vad som r en kvinna, vilka konsekvenser de vuxnas genitalier fr p barnuppfostran; vem som ska ha privilegier och vem som inte ska ha. Inom fltet finns inte bara de frdomar mot underordnade grupper som finns i samhllet i stort11, jag menar att det dessutom finns frdomar och diskriminering mot homosexuella inbyggt i sjlva teorisystemet. Psykologins legitimitet och auktoritet anvnds vid utredningar, i patientarbete, i lobbyarbete och Psykologfrbundet r ocks en ofta anlitad remissinstans till staten (ex. fr statens offentliga utredningar, SOU). Min uppfattning r att maktfltet genomsyras av en partiskhet fr heterosexualitet och en essentiell12 syn p kn och sexualitet. Jag tnker mig att maktfltets vrderingar avspeglas till exempel via Psykologfrbundets remissvar i olika frgor och jag har nedan plockat fram tv exempel13 som jag tycker visar p maktfltets partiskhet fr heterosexualitet ena sidan och frestllningen om tv essentiellt olika kn andra sidan.

Exempel 1 remissvar om adoption

r 2001 motsatte sig Psykologfrbundet i ett remissvar (Psykologfrbundet, 2001), att samknade par ska kunna prvas fr adoption14. (Detta i strid med utredningens frslag, SOU 2001:10.) I remissvaret skrev Psykologfrbundet att man inte vet hur barn i homosexuella adoptionsfamiljer mr, trots att forskningsrapport efter forskningsrapport visar att det inte finns ngra skillnader i psykisk hlsa mellan barn i homosexuella respektive heterosexuella familjer15 (Ernulf & Innala, 1991). Psykologfrbundet menar att den forskning som finns om barn i homosexuella familjer inte r tillmplig eftersom den inte r gjord p adopterade barn i homosexuella familjer. De fortstter allts att utg frn att det finns en skillnad mellan barns vlbefinnande i homo- respektive heterosexuella familjebildningar, fastn den samlade forskningen inte kunnat pvisa ngon sdan skillnad (Ernulf & Innala, 1991)16. P ngot mystiskt stt tnker de sig att
11

Min uppfattning r att alla mnniskor har frdomar. Den som tror att den r frdomsfri r antagligen helt omedveten om sina frdomar och kan inte arbeta med dem. Eva Magnusson (2002) menar att feminister ofta har ftt hra att de r partiska och mindre tillfrlitliga. Magnusson menar dock att en forskare som inte r plst om genusteori inte r mindre politiskt pverkad bara omedveten om det. 12 Essentialism innebr att man tnker sig att det finns icke kulturgivna och objektiva kategorier som r srskilda frn varandra. En essentialistisk syn p homosexualitet skulle till exempel kunna innebra att man tror att det r en kategori som finns oavsett maktrelationer och kultur, i likhet med till exempel kategorin blodgrupp. (Stein, 1992). 13 Jag har valt just dessa remissvar eftersom adoptionsfrgan och frgan om assisterad befruktning r de tv enskilt strsta juridiska rttighetsfrgorna fr samknade par som genomdrivits p senare r. 14 Psykologfrbundet fick inte gehr fr sin stndpunkt. Sedan 2002 kan samknade par prvas fr adoption. Mnga godknda par har emellertid svrt att f adoptera eftersom adoptionsbyrerna hvdar att givarlnderna inte vill ge barn till homosexuella par. 15 Ngon enskild studie fann dremot att homosexuella fder var mer nrvarande n heterosexuella fder (Ernulf & Innala, 1991). 16 Det r intressant att notera att den heterosexuella familjen helt oproblematiserat ses som en gyllene hlsosam norm som den homosexuella familjen mste bevisa sig duga gentemot. Detta trots att vi vet att

12

det nd r lite smre att vxa upp med tv vuxna av samma kn men att det inte ger utslag i forskningen frrn man liksom ackumulerar detta lite smre med den extra srbarhet det innebr att vara adoptivbarn. Psykologfrbundet skrev i sitt remissvar att de trodde att barn skulle ha det smre med homosexuella frldrar n heterosexuella frldrar eftersom det kunde vara en belastning att vxa upp som minoritet. De resonerar dock inte kring hur de tnker om andra minoriteter. Psykologfrbundet anger inte om de tycker att det r en belastning fr barn att adopteras av till exempel rdhriga, samer, romer, judar, somalier, buddhister eller verviktiga personer. Istllet levererar allts Psykologfrbundet ett remissvar som strider mot den samlade forskningen om barn i homosexuella familjer17. Jag tnker mig att remissvaret grundas p okunskap, rdsla, privata frdomar men ocks p en psykodynamisk grundfrstelse dr homosexuella per definition inte kan vara friska och neurotiska18 eftersom de enligt detta synstt inte klarat av att lsa oidipalkonflikten19 (Rnns, 2005). Och vem vill att perversa och borderlinestrukturerade20 personer ska hantera barn?

Exempel 2 remissvar om insemination fr lesbiska par

I ett annat remissvar (Psykologfrbundet, 2004) angende lesbiska pars mjlighet till insemination via svensk sjukvrd (Ds 2004:19), resonerar Psykologfrbundet om biologi och faderskap. I remissvaret str att lsa att bda mdrarna inte kan ha samma relation till barnet. Psykologfrbundet tyckte inte att bda kan kallas fr mdrar och menar att biologin gr att barnet mste vara nrmare den mamman som ftt barnet.
Det troligaste r vidare att mdrarna har olika stllning i psykologiskt avseende. Hur de n kmpar med detta, finns en genetisk skillnad i nrheten till barnet. Den frstrks till exempel av amning och vid ett eventuellt behov av organdonation. (Psykologfrbundet, 2004, s. 3).

Psykologfrbundet kallar ocks donatorn fr far och menar att man undanhller barnet faderns existens:

vld i den heterosexuella familjen (ls mns vld mot kvinnor) r ett stort samhllsproblem (BR, 2002; Statistiska centralbyrn, 2004). Nu frekommer frvisso vld ven i samknade relationer men det har aldrig lyfts p den samhlleliga agendan som ett samhllsproblem i gemene mans intresse och forskningen p detta omrde r ocks begrnsad. 17 Fr den som r intresserad av en mer ingende genomgng av forskningen p omrdet rekommenderas RFSL:s remissvar i samma frga (RFSL, 2001). 18 Med neurotisk menar jag hr en mnniska med en inre psykisk struktur som prglas av mogna frsvar till skillnad frn ex. en mnniska med borderline- eller psykosstruktur (McWilliams, 1994). 19 Att inte lsa oidipalkonflikten innebr enligt Freud (2002) att man misslyckats med att gra ett heterosexuellt objektsval och fixerat sig vid ett tidigare utvecklingsstadium. Detta innebr ocks att man inte utvecklat en verjagsfunktion (samvete och moraluppfattning). 20 Borderlinestruktur (ocks kallad borderlineorganisation av Kernberg) r en omogen psykisk inre struktur som prglas av omogna frsvar, identitetsdiffusion, bristande impulskontroll, bristande frustrationstolerans, jagsvaghet, s kallade infantila sexuella nskningar (som ibland istllet kallas perversa nskningar) och en tendens till oral regression (ex. missbruk). (McWilliams, 1994; Cullberg, 2003)

13

Skall samhllet bestmma att barnet frn konceptionsgonblicket undanhlls faderns existens till den lder d de sjlva kan efterfrga information om faderskapet (Psykologfrbundet, 2004, s. 2).

Jag tnker att sjlva pongen med en donator r ju att det r just en donator och ingen far. Det intressanta r att denna frga inte alls varit p tapeten nr man diskuterat heterosexuell insemination med donatorsperma. Jag har aldrig hrt ngon sga att den sociala pappan inte blir en riktig pappa och att donatorn trots allt r far. Inte heller har jag ngonsin hrt ngon resonera kring att den sociala pappan fr svrt att knyta an till barnet eftersom han varken ammar eller r biologiskt slkt med barnet. (Detta resonemang torde dessutom ocks glla biologiska fder som inte heller ammar sina barn.) Framfrallt har jag inte hrt ngon problematisera att en framtida eventuell organdonation till barnet gr att den sociala pappan fr en annan psykologisk stllning n modern. Med tanke p hur sllan barn blir s sjuka att de behver ett donerat organ frn ngon av sina frldrar, lter det i mina ron som ett mycket lngskt argument fr att den biologiska frldern skulle komma nrmare barnet. Psykologfrbundet skriver ocks i samma remissvar:
Oavsett vilket kn barnet har behver det fr sin psykologiska utveckling nrhet och bekrftelse frn vuxna av bda knen (Psykologfrbundet, 2004, s. 3).

I det efterfljande stycket skriver de:

Inom psykologin hvdas insikten om olikheten vara en frutsttning fr att kunna hantera en situation. Att hantera den, diskutera den och g vidare i process. Att definiera olikheter r ofta en frutsttning fr progress och utveckling. (Psykologfrbundet, 2004, s. 3).

Resonemangen avsljar en i grunden essentialistisk syn p kn dr man tnker sig att det finns sant kvinnliga och sant manliga vrden, som r kopplade till genitalier och att de p ngot stt skulle vara ndvndiga eller i alla fall nskvrda fr barns utveckling. Det bygger p en tanke om att faderskap skulle vara annorlunda n moderskap och att knen skulle vara psykologiskt olika. Den pstdda olikheten mellan knen antyds dessutom vara central fr progress och utveckling21. Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv ter sig resonemanget lika inskrnkt som om de sagt att barn behver bekrftelse av vuxna med olika hudfrger. Jag undrar ocks om de tnker sig att manliga frebilder av bde knen kan duga eller om paret man/manlig och kvinna/kvinnlig mste hnga ihop. Jag misstnker att det r en hegemonisk manlighet som ska vara frebild en stereotyp riktig man med manliga genitalier ska finnas i barnets liv; inte en manlig butch22 som ser p sportnytt, dricker l och sitter bredbent. Frmodligen duger inte heller en fjollig bg som ibland r dragqueen, som manlig frebild, trots manliga genitalier.

21

Begreppet olikhet torde ju kunna frsts genom en mngd erfarenheter kn behver inte vara den primra erfarenheten av olikhet. 22 Lesbisk kvinna med traditionellt manliga uttrycksstt.

14

Oidipus som privilegieavdelare i maktfltet

Mina ovanstende exempel visar p hur hegemonin inom psykologin ser ut. Diskursen frsknar systematiskt heterosexualitet och en essentiell och antifeministisk knsfrstelse och osynliggr, eller till och med patologiserar, terkommande homooch bisexualitet. Det intressanta med makten r att den aldrig behver beknna frg eller positionera sig. Det ingr i maktens privilegium att f definiera sig sjlv som neutral (ex. Foucault, 2002). Postmoderna tnkare (ex. Gergen, 1999) har visat p att det bara finns subjektiva sanningar och att det som betraktas som neutralt inte r neutralt utan bara rkar ha privilegiet att tillhra den dominerande diskursen. Normativ heterosexualitet r varken naturligt, opolitiskt eller neutralt23. Min pong r allts att sjlva teorisystemet legitimerar maktfltets partiskhet fr heterosexualitet. Utvecklingspsykologin visar p en normativ utveckling som har heterosexualiteten som slutml och friskhetsmarkr. Via oidipus ska det lilla barnet bli en kulturell varelse som r neurotisk, genital och heterosexuell. Det r drfr en granskning av oidipus som r syftet med min uppsats.

Syfte och frgestllning

Denna uppsats r ett frsk att bidra till nya tnkestt som kastar ljus ver maktrelationer och inkluderar homosexualitet i normalutvecklingen. Homosexuella som sker hjlp fr psykisk ohlsa ska inte behva bli tolkade som patologiska och ofrmgna att lsa oidipalkonflikten. Inte heller r det rimligt att Psykologfrbundet med std av en diskriminerande teoribildning ska kunna paketera privata frdomar i en vetenskaplig drkt. Jag menar att psykologifltet, liksom merparten av vr vriga kultur, r genomsyrat av en heteropatriarkal genusordning24. Nr psykologiska ponger ska frklaras ligger det drfr nra till hands att bdda in dem i kulturbundna liknelser. P s stt fr kulturbundna och frtryckande tankar om kn och (hetero)sexualitet utgra metaforer fr psykologiska ponger som egentligen r generaliserbara till mer allmngiltiga vrden som allts inte behver ha ngot alls med kn eller (hetero)sexualitet att gra. Kort sagt: Kulturella frestllningar om kn och sexualitet fr agera galgar som psykologisk teori kan exemplifieras genom och hngas upp p25. Jag tnker mig att kontentan av den psykosexuella utvecklingsteorin och oidipuskomplexet r att det lr oss ngot om likhet, srskillnad och om livets
23

Fr att ingen ska missfrst mig vill jag understryka att jag r ute efter att problematisera den frgivettagna heterosexualiteten som utgr frn heterosexualiteten som norm och tar fr givet att alla r heterosexuella tills motsatsen r bevisad (heteronormativitet). Det handlar allts inte om att enskilda mnniskor ska sluta leva i heterosexuella relationer eller bli homosexuella. Dremot vill jag ifrgastta heterosexualitetens position som naturlig. ven om man kper det ofta uttalade antagandet att olikknat knsumgnge r en ndvndighet fr barnalstrande, r det konstigt att man nr frestllningen om att en exklusiv heterosexualitet r en frutsttning fr detta. Bisexualitet torde ju g lika bra till exempel. 24 Med en heteropatriarkal genusordning menar jag den maktordning som systematiskt gynnar mn och missgynnar kvinnor samt ser knen som vsensskilda, motsatta och havandes ett sexuellt begr till varandra. 25 Jag tnker mig att teorin om oidipus r ett exempel p en sdan kulturbunden liknelse. Andra exempel r den knade symbolen modern som ett uttryck fr en primr vrdare i ex. anknytningsteorin eller den knade symbolen fadern som symbol fr kulturen och lagen i lacaniansk teori.

15

begrnsningar. Vi kan inte vara allt samtidigt. Det handlar helt enkelt om en av de stora grundlggande mnskliga frgorna: Om hur vi frhller oss till livet och dden, vr plats och bristen. Syftet med denna uppsats r att utifrn en queerfeministisk positionering dekonstruera oidipus och titta p mjliga nya stt att frst oidipus. Vilka problem finns med oidipus om man tror att kn r en social konstruktion och ser den tvngsmssiga heterosexualiteten26 som utesluter andra begr som ett uttryck fr mns makt ver kvinnor? r andra tolkningar n de gngse mjliga? Vilka andra skillnader blir betydelsebrande nr den konstruerade skillnaden mellan knen dekonstrueras? Vilka andra metaforer kan vi lra oss skillnad, likhet och livets begrnsningar genom? Finns andra galgar att tillg eller behver vi rent av inga galgar?

Frgestllning
Mina frgestllningar r sledes:

Hur kan man utifrn en queerfeministisk positionering dekonstruera oidipus?

Vilka problem finns med oidipus? Vilka konsekvenser fr ett dekonstruerat oidipus fr frstelsen av hur den dominerande heterosexuella kulturen reproducerar sig och frtrycker andra begrsmjligheter? Finns det andra stt att ta oss an de stora mnskliga frgorna om srskillnad, likhet och livets begrnsningar? Vilka andra metaforer kan vi lra oss skillnad, likhet och livets begrnsningar genom? Med andra ord gr det att rekonstruera oidipus utan kn och sexualitet? Hur kan man utifrn en queerfeministisk positionering frst upplevelsen av en knsidentitet?

Metodologiska reflektioner
Den freliggande uppsatsen r teoretisk. Tanken r lta tv teoretiska utgngspunkter, queerteori och psykoanalytisk teori, krocka med varandra. Rent tekniskt har jag stadkommit krocken genom att presentera de teoretiska utgngspunkterna var fr sig fr att sedan systematiskt och kritiskt granska de psykoanalytiska grundantaganden om kn och sexualitet genom queera glasgon. Systematiken fr mig har besttt i att konsekvent stlla kritiska frgor till texten. En vanlig frga har till exempel varit: Vilka grundantaganden bygger detta resonemang p? Vad frutstts implicit eller explicit vara normalt? Om kn inte finns och heterosexualitet inte r naturligare n ngot annat vad

26

Med tvngsmssig heterosexualitet menar jag den heteronormativitet som nst intill tvngsmssigt tolkar mnniskor, relationer och symboler som heterosexuella till dess att motsatsen r bevisad. Det sker p flera niver: kulturellt, institutionellt och personligt.

16

hnder d? r resonemanget logiskt? r det konsistent? Vilken maktordning beskriver teorin indirekt?

Positionering och etik

Min utgngspunkt r feministisk. Jag menar att det finns strukturer i samhllet som systematiskt gynnar mn och missgynnar kvinnor. Frtrycket brs upp p flera niver: symboliskt, av till exempel sprket och de hjltesagor vi berttar fr vra barn, institutionellt genom konkreta privilegier som till exempel tillgng till hgre ln, bttre karrirvgar och bttre sjukvrd, privat genom att jag som kvinna tvingas frhlla mig till sexualiserade pornografiska tidningar i min matvaruaffr eller att jag tittar bakom axeln nr jag hr tunga manssteg bakom mig nr jag gr ute ensam p kvllen. Detta system brs ocks upp av att knen uppfattas som motsatta, uteslutande av varandra och som havandes ett sexuellt begr till varandra. Ett ifrgasttande av denna ordning innebr ocks ett ifrgasttande av den binra knssynen och den heterosexuella ideologin. Jag tror sledes att kn r en social konstruktion som upprtthlls av den rdande maktordningen. Detta tnkestt betyder inte att jag anser att genitalierna r socialt konstruerade men att betydelsen av dem r det p samma stt som exempelvis hudfrg. Hudfrg har en biologisk grund men ingen social betydelse frrn det skapas en betydelse i ett diskriminerande samhlle. Genom att se denna maktordning som icke naturgiven och freml fr granskning positionerar jag mig som queerfeminist. Jag tror inte p objektivitet men dremot p etiken i att tillknnage sin utgngspunkt. Jag r medveten om att jag skert br p blinda flckar och frgivettagna sanningar men genom att deklarera min medvetna positionering r det lttare fr lsaren att ta stllning till mina utsagor. Att jag tar avstnd frn en positivistisk27 kunskapssyn medfr vissa stilistiska konsekvenser fr min uppsats. Jag anvnder mig genomgende av ett synligt reflekterande jag i texten. Fr mig r det en del i ett etiskt frhllningsstt, dr jag inte ltsas att texten r objektiv. Det gr jag helt enkelt fr att jag inte tror att objektivitet r mjlig. Begreppet objektivitet r ngot som hegemonin anvnder sig av fr att slippa beknna frg och ltsas vara neutral (se ex. Gergen, 1999).

Kritiskt perspektiv
Under mina studier p psykologprogrammet har jag p nstan alla kurser upplevt ett osynliggrande och marginaliserande av homosexuella erfarenheter. Som lesbisk finns man inte. Det grs ibland subtilt genom sm, sm ordval som signalerar vilka som r inkluderade och vilka som inte r det. Under undervisningen i ungdomspsykologi talades det till exempel om samlagsdebut som om det gllde alla. I den obligatoriska kurslitteraturen har jag genom ren ftt lsa saker som bde exkluderar och krnker. Fr att bara nmna ngra exempel: stenciler dr homosexualitet jmfrdes med bland annat pedofili och pyromani, en text av Otto Kernberg (1997) dr han beskriver homosexualitet som en patologi orsakad av likhetsnarcissism samt en text dr det stod
27

En kunskapssyn som utgr ifrn att det finns en mtbar objektiv sanning.

17

att vergrepp i barndomen kunde orsaka homosexualitet (Tidefors 1996, s. 275). Kulmen nddes hsten 2004 d en lrare under en frelsning frklarade att homosexualitet gr att bota. Under kursen i utvecklingspsykologi beskrevs oidipus (eller oidipalkonflikten) som en central hrnsten i mnniskans utveckling fastn den indirekt patologiserar homosexualitet och beskriver det som en fixering och en ofrmga att n det genitala stadiet (Freud, 2002). Ingen alternativ tolkning presenterades trots frgor. Att hitta stt att se p oidipus med nya gon har sedan dess varit centralt fr mig. Min utgngspunkt r allts kritisk. Jag vill granska och gra upp med en liten bit av det paradigm som inte lyckats att inkludera homosexuella i den psykologiska teoribildningen p ett jmbrdigt och acceptabelt stt. Intentionen med min uppsats r inte att presentera en objektiv sanning; inte heller att finna alla svar. Jag r medveten om att andra tolkningar r mjliga och att jag bara kan komma en liten bit p vgen. Min uppsats r dock ett frsk att utifrn en queerfeministisk positionering kritiskt granska ett av den psykodynamiska utvecklingspsykologins mest centrala och heteronormativa grundantagande oidipus. Jag vill underska om oidipus mste vara heteronormativt och bygga p en essentiell uppfattning om kn eller om andra tolkningar n de gngse r mjliga.

Pragmatiska begrepp och identiteter

I min uppsats gr jag tolkningar utifrn en radikal poststrukturalistisk28 stndpunkt dr jag helt dekonstruerar kn och sexualitet. Jag vill understryka att det inte innebr att jag inte utesluter mjligheten att pragmatiska identiteter r ndvndiga i andra sammanhang. Fastn jag teoretiskt anser att kn och sexualitet r sociala konstruktioner kan jag identifiera mig som kvinna och lesbisk fr att bedriva politik. Detta innebr inte att jag ser mig som essentialist eller anser att jag har en inre lesbisk eller kvinnlig krna. Det innebr att jag r pragmatisk och anvnder mig av skilda strategier i skilda sammanhang. Identiteter bekrftar ena sidan manlighet och heterosexualitet, men identiteterna innebr ocks ett synliggrande av stigmatiserade erfarenheter. Den indisk-amerikanska litteraturvetaren och filosofen Gayatri Chakravorty Spivak anvnder sig av begreppet strategisk essentialism. Det innebr att minoriteter och underordnade grupper, trots stora inbrdes olikheter, kan enas under gemensam identitet fr att presentera sig sjlva i emancipatoriskt syfte och arbeta fr politisk frndring (Spivak, 1995). Men identiteter kan ocks innebra en risk. Det r ltt att frlora sig i strategisk essentialism och g p myten som sig sjlv i en essentialistisk identitet.
Butler framhller att identitetskategorier tenderar att vara instrument t reglerande regimer, antingen som frtryckande strukturers normaliserande kategorier eller som samlingspunkter fr en frigrelseinriktad strid mot just det frtrycket. // Det problem Butler hr frsker tematisera r risken fr att bli terkolonialiserad av sjlva beteckningen under vilken hon skriver. (Rosenberg, 2005, s.1314.)
28

Poststrukturalismen betonar sprket, maktrelationer och konstruktionen av olika sanningar och vrldsbilder. Poststrukturalism innebr ett perspektiv som problematiserar relationen mellan kunskap och makt. (Rosenberg, 2002, s. 21).

18

Jag ser det som en paradox; och som skilda strategier att anvnda i olika sammanhang29. Ett dekonstrueringsprojekt innebr fr mig att jag gr bakom frestllningen om en essentiell krna och visar p att det som finns fr att det r konstruerat i vr kultur inte r naturgivet utan kan dekonstrueras och gras om. Ytterst blir det en frga om politik och aktivism i kontrast till en apolitisk vetenskaplig syn. Jag har ocks rent sprkligt brottats med dessa svrigheter. ena sidan tror jag inte p begrepp som man och kvinna, eller heterosexuell och homosexuell. andra sidan r det de tillgngliga begrepp som finns i vr kultur. Genom min uppsats vill jag visa p att kategorier som kn och sexualitet r socialt konstruerade begrepp som inte r ndvndiga eller universella. Jag frsker med andra ord att g bakom dessa kulturellt skapade kategorier. Men det innebr ocks att jag mste frhlla mig till de konstruktioner som finns fr att de r skapade. De finns fr att de r skapade inte fr att de r naturliga. Jag blir p s stt, hur jag n vrider och vnder p det, fnge i sprket och i en essentialistisk kulturfrstelse. Jag blir ocks, mot min vilja, en del av terupprepandet och bekrftandet av kategorierna, eftersom jag anvnder dem. Jag r medveten om denna paradox och har frskt att frhlla mig pragmatiskt till den. Jag vill understryka att mitt queera dekonstruktionsprojekt ocks innebr en feministisk positionering. Att dekonstruera kn innebr inte fr mig att sga att kn inte spelar ngon roll. Det innebr tvrtom en medvetenhet om att kn r en politisk kategori som r kopplad till makt och privilegier. Det innebr ocks att synliggra att denna kategori r just politisk och drmed mjlig att frndra.

Val av litteratur
Nr jag granskar oidipus har jag valt att i frsta hand utg frn Sigmund Freuds frstelse av oidipus. Jag r medveten om att Freud inte representerar hela det psykoanalytiska fltet och att teoretiker efter Freud reflekterat kring oidipus. Dock har de flesta senare teoretiker fokuserat p homosexualitet p liknande stt och sett det som en patologi som p olika stt har att gra med en misslyckad lsning p oidipalkonflikten. Framfrallt gr de i Freuds fotspr genom att se heterosexualiteten som normal och naturlig och kn som ngot essentiellt. Det finns helt enkelt som jag ser det en mycket onyanserad syn p kn och sexuell lggning30 inom den dominerande psykoanalytiska diskursen. Som motvikt finns teoretiker som Christopher Bollas, brittiska objektrelationsteoretiker och Heinz Kohut som menar att homosexualitet r en normalvariation.

29

Ett konkret exempel r den framgngsrika pragmatiska retorik RFSL (Riksfrbundet fr homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rttigheter) anvnde i debatten om barn i homosexuella familjer. I debatten framfrdes synpunkten att barn behver frebilder av bda knen. RFSL svarade d (RFSL, 2001) att frebilderna av olika kn kan finnas utanfr den lilla familjen, genom ex. barnets morbrder, fastrar, mormor, farfar etc. Ett mindre pragmatiskt stt att argumentera hade varit att ifrgastta vad som r manligt och kvinnligt och om en dikotom knssyn behvs. Dessutom hade man kunnat frga om en lesbisk butch kan duga som manlig frebild och en dragqueen som kvinnlig frebild. 30 Jag tnker hr p t.ex. Jacques Lacan, Julia Kristeva, Melanie Klein och Otto Kernberg.

19

Kohut states that homosexuality doesnt differ theoretically from heterosexuality and that it appears in every form and expression along a spectrum with regard to the quality of the object relationship: at one end of this spectrum, Kohut conciders homosexual people capable of mature and healthy love relationship. (Liniardi & Capozzi, 2004, s. 142).

Eftersom freliggande arbete handlar om att gra upp med de frtryckande frestllningar som finns inom den psykologiska diskursen har jag dock fokuserat p den dominerande psykoanalytiska diskursen och valt att inte ta upp till exempel Kohut nrmare. Jag vill understryka att min uppsats inte frhller sig till alla Freuds texter. Jag r medveten om att hans livsgrning r mycket omfattande och att han ndrar sig genom ren p flera punkter. Syftet r inte att nrlsa alla Freuds texter, snarare att fnga krnan i hans resonemang om oidipus och att dekonstruera det utifrn queerfeministiska glasgon. Jag har i huvudsak koncenterat mig p Sexualiteten (Freud, 2002) dr hans centrala verk om sexualitet finns samlade.

Begrepp och form

Jag vill kommentera min anvndning av begrepp som psykoanalytisk, psykodynamisk och psykologisk teori. Jag anvnder dem relativt synonymt. Det gr jag inte fr att jag tnker mig att all psykologisk teori har en psykoanalytisk bas eller fr att jag tror att alla psykodynamiker ocks r psykoanalytiker. Men jag tnker mig att psykoanalytisk teoribildning starkt har frgat psykologisk teoribildning (ex. utvecklingspsykologi) och att centrala delar av psykoanalytisk teori hnger kvar i psykodynamisk teori och i generell psykologisk vetenskap. Nr jag skriver om oidipus r det drfr inte bara en smal psykoanalytisk falang jag kritiserar, utan indirekt ett helt teoretiskt etablissemang som inte klarat av att gra upp med en frtryckande teoribildning. Kort vill jag ven kommentera formen p min uppsats. Eftersom det r en teoretisk uppsats r resultatavsnittet resonerande, reflekterande och diskuterande till sin karaktr. I mer kvantitativt orienterade uppsatser brukar sdana resonemang strikt hra hemma i diskussionsavsnittet men jag fann att det hrde ihop med mitt resultatavsnitt eftersom samtliga resultat r mina egna utsagor och mjliga tolkningar. Jag har drfr valt att istllet hlla diskussionsavsnittet kort och tar dr upp endast vergripande diskussionsfrgor. Jag tycker ocks att min omfattande notapparat r vrd ngra rader. Jag har valt att systematiskt definiera begrepp och frdjupa resonemang i fotnoterna. Detta fr att inte huvudtexten ska tappa sin rda trd med sidoutvikningar. Jag har nd tyckt att sidoutvikningarna och begreppsdefinitionerna r vikigt material som jag inte kunnat undvara utan att texten blivit fattig. Slutligen vill jag kommentera att jag i lptext31 frsta gngen ett namn anvnds, anvnder svl fr- som efternamn p mina teoretiker32. Detta r fr mig en feministisk markering. Det r ett stt att synliggra knet p teoretikern och det faktum att det frmst r kvinnor som drivit feministiska frgor.
31 32

Med lptext rknar jag inte rena kllhnvisningar som r tergivna inom parentes. I det fall jag inte kunnat utrna frnamnet r endast efternamnet tergivet. Min text r drfr inte helt konsekvent.

20

Bakgrund
ven om Freud tog empatisk stllning fr homosexuellas rttigheter genom att 1920 underteckna ett brev till tyska riksdagen fr att ta bort kriminaliseringen av homosexuella relationer, r nd slutpunkten i hans sexualteori den heterosexuella genitala sexualiteten (Rnns, 2005). Det r tydligt att den psykoanalytiska diskursen inklusive Freud betraktat homosexualitet som mindre normalt n heterosexualitet (ibid). Genom att se homo- och bisexualitet som ett misslyckande att n den mogna genitala fasen blir den homo- och bisexuella mnniskan per definition pervers eller borderlinestrukturerad (Rnns, 2005). Det finns allts inbyggt ett homofientligt element i den psykodynamiska utvecklingspsykologin. ven om Freud r dd sedan lnge finns goda skl att tro att hans tankar om oidipus och den heterosexuella utvecklingen fortfarande har stort inflytande p psykologin. Detta synliggrs till exempel nr psykologen Per-Anders Andersson i sin psykologexamensuppsats (1996) intervjuar verksamma psykologer och psykoterapeuter om deras instllning till homosexualitet. Han finner tv hllningar i frgan: den direkt patologiserande hllningen respektive den toleranta hllningen. Endast tv av hans respondenter, som sjlva var homosexuella, sg inte homosexualitet som ett problem. Av hans respondenter var alla, utom en som var kognitivt inriktad, psykodynamiker. Den toleranta hllningen, som var vanligast i hans underskning, byggde p frestllningen om att homosexualitet egentligen r ett frsvar eller en brist men att det r ngot som gr att leva med. Bde den toleranta hllningen och den patologiserande hllningen vilar p antagandet att heterosexualitet skulle vara mer normalt n homo- eller bisexualitet (ibid). Begreppet tolerans signalerar fr mig en maktasymmetri dr den ena parten har rtt att definiera den andra som bristfllig och drefter frn ett ovanperspektiv har verseende med detta. Begreppet respekt dremot bygger p en vrdegrund som erknner alla mnniskor som likvrdiga subjekt. Tillggas kan att Socialstyrelsen avskaffade sjukdomsstmpeln fr homosexualitet 1979 och att WHO gjorde detsamma 1990 (Statens folkhlsoinstitut, 2004).

Praktiska konsekvenser av patologiseringen av homosexuella

Den psykiska hlsan i gruppen homo- och bisexuella r anmrkningsvrt mycket lgre n i gruppen heterosexuella. I sin terrapportering av regeringsuppdraget att underska och analysera hlsosituationen fr hbt-personer (homosexuella, bisexuella och transpersoner) konstaterar Statens folkhlsoinstitut (2005) att sjlvmordsfrsk r dubbelt s vanliga bland homo- och bisexuella jmfrt med totalpopulationen. Detta r i linje med tidigare forskning som till exempel den norska NOVA-rapporten (Hegna, Kristiansen & Moseng, 1999) som visar att s mnga som 20 % av de lesbiska mellan 16 och 24 r har gjort minst ett suicidfrsk. ven psykologen Hans Hanner kom i sin psykologexamensuppsats (2002) fram till liknande resultat. Bland hans respondenter var suicidfrsk dubbelt s vanligt bland lesbiska och tre gnger vanligare bland bgar jmfrt med totalpopulationen. Att leva som homosexuell innebr en stigmatisering frn majoritetssamhllet och Folkhlsoinstitutet konstaterar i ovan nmnda rapport (2005) att det r diskrimineringen i samhllet som r orsaken till den psykiska ohlsan. Det r vl knt att social utsatthet,

21

stigmatisering och negativa attityder frn omgivningen kan fda ohlsa (Cullberg, 2003). Mnga r de som inte accepteras av sin ursprungsfamilj (ex. Knutagrd och Nidsj, 2004) eller lever under den press ett dubbelliv innebr (Lindholm, 2003). En rapport frn Arbetslivsinstitutet (Danilda, 2005) visar till exempel att 25 % av homooch bisexuella inte r ppna p arbetet och att hlften av de homo- och bisexuella upplever att deras arbetskollegor har frdomar mot homo- och bisexuella. Samma rapport visar att homo- och bisexuella som arbetar dr trakasserier p grund av sexuell lggning frekommer, lper nstan dubbelt s stor risk att drabbas av ohlsa som vriga homo- och bisexuella. Till sist r vld och hot om vld en realitet fr mnga homo- och bisexuella; drygt var tredje homo- och bisexuell knner ngon som blivit utsatt fr vld p grund av sin sexuella lggning (Tiby, 2000).

Nr homosexuella sker hjlp fr ohlsa

Hur ser d situationen ut fr homo- och bisexuella som sker vrd fr sin ohlsa? Mts man av en diskriminerade sjukvrd som problematiserar ens identitet som homosexuell? Psykologfrbundet pongterar i sin skrift Yrkesetiska principer fr psykologer i Norden (1998) att klienten ska respekteras fr sin sexuella lggning:
Psykologen respekterar individens grundlggande rttigheter, vrdighet och vrde och uppmrksammar att hans/hennes kunnande inte anvnds fr att krnka, utnyttja eller frtrycka individen. I detta ingr att vara uppmrksam och respektera den kunskap, insikt, erfarenhet och kompetens som klienter, berrda tredje parter och allmnhet har samt att respektera kollegors och andra yrkesgruppers srskilda kompetens, skyldighet och ansvar. I detta ingr ocks att respektera individuella, rollmssiga och kulturella olikheter vad gller funktionsniv, kn, sexuell orientering, etniskt och nationellt ursprung och tillhrighet, lder, religion, sprk och socioekonomisk status samt att vara uppmrksam p de begrnsningar som ligger i egna kulturella, klassmssiga och knsmssiga frutsttningar. (Psykologfrbundet, 1998, s. 6).

Trots Psykologfrbundets yrkesetiska principer finns det tyvrr anledning att tro att klienter inte alltid mts med respekt oavsett sexuell lggning. De klienter som mttes av Anderssons respondenters tolerans (eller direkta patologisering) mttes knappast av den respekt som Psykologfrbundets yrkesetiska principer freskriver33. Hur kommer sig d psykologkrens fientlighet34 mot homosexualitet? Vilken teoribildning ligger i botten och skaver? Jag vill nu beskriva Freuds syn p heterosexualitet som normalt och homosexualitet som onormalt.

33

Nu r detta frvisso inte bara ett problem inom psykologkren. Sjukskterskan Gerd Rndahl (2005) visar i sin doktorsavhandling att en dryg tredjedel av sjukskterskestudenter och elever p omvrdnadsprogrammet helst skulle vilja slippa vrda homosexuella. 34 Jag vill understryka att jag hr kritiserar den dominerande psykologiska diskursen som inte klarat av att gra upp med frtryckande och diskriminerande frestllningar om homo- och bisexualitet, inte enskilda psykologer.

22

Freuds syn p heterosexualitet och inversion

Det r det heterosexuella samlaget35 som enligt Freud r den naturliga och normala knsakten:
Som normalt sexualml gller genitaliernas frening i den akt som kallas knsumgnge och som leder till att den sexuella spnningen lses och sexualdriften tillflligt slocknar (tillfredsstllelse analog med mttnaden vid hunger). (Freud, 2002, s. 79).

Han bddar ocks in heterosexualiteten i positivt laddade dikotoma metaforer:

Det vackraste uttrycket fr den folkliga knsdriftsteorin r den poetiska historien om hur mnniskan har delats upp i tv hlfter man och kvinna som i krleken strvar efter att terfrenas. Det framstr drfr som en stor verraskning att f hra att det finns mn som till sexualobjekt inte vljer kvinnan utan mannen, och kvinnor som inte vljer mannen utan kvinnan. Man kallar sdana personer fr kontrrsexuella, eller snarare inverterade, och freteelsen fr inversion. Antalet sdana individer r betydande. Fast det r svrt att faststlla den exakta siffran. (Freud, 2002, s. 6970)36.

Freuds hypoteser om inversionen

Trots att Freud var lngt ifrn frdig med sitt tnkande om vad inversionen kunde bero p37 framlgger han nd i sina texter fyra olika mjliga frklaringar till homosexualitet, (Lingiardi & Capozzi, 2004). De fyra olika frklaringarna till trots r det nd oidipuskomplexets roll som betonas starkast i Freuds arbeten (ibid). Den frsta hypotesen handlar om att den lille pojken under spdbarnstiden gr ett narcissistiskt objektval efter att starkt ha fixerat sig vid sin mor under spdbarnstiden. Genom identifikation med modern tar pojken sig sjlv till krleksobjekt och sker senare yngre mn att ta hand om ssom hans mor tog hand om honom.

35

ven om det inte str rakt ut i detta citat framgr det av hans text i vrigt att genitaliernas frening innebr vagina + penis och inte vagina + vagina eller penis + penis. 36 Freuds liknelse kommer frn Aristofanes tal i Platons Symposion (Gstabudet). Vad Freud utelmnar r att Symposion r en hyllning till homosexuell krlek (Magnusson, 1998). Platon skriver hr om hur krleken mn emellan och krleken mellan mn och ynglingar r mer gudomlig n krleken mellan mn och kvinnor. Aristofanes menar till och med att det frn brjan fanns tre kn: Var och en av oss sker sin komplettering; de som r spn av en helmaskulin urvarelse sker den bland andra mn, men de som kommer ur vad man kallade androgyner och r mankn, de letar bland kvinnorna och till det slktet hr de flesta horkarlar, liksom nstan alla karltokiga kvinnor och ktenskapsbryterskor hr ocks dit. Men de kvinnor som r bitar av en urkvinna, de bryr sig inte mycket om mn. De hller sig helst till andra kvinnor och ur den gruppen kommer de s kallade hetristriderna (tribader, lesbiska). (Magnusson, 1998, s. 39; Platon, 1985, s. 8081.). Freud tar allts en av litteraturhistoriens strsta hyllning till homosexuell krlek och tolkar den s till den grad heterosexuellt att han till och med lyckas bli verraskad ver inverterades existens. Frutom att det r ett exempel p ett oserist anvndande av kllor r det ocks ett exempel p hur frgad Freud r av sin egen position som heterosexuell man. Han lyckas inte g bortom myten om sin egen naturlighet. 37 Det framgr tydligt i Freuds text att han anser att homosexualitet inte r en normalitet bland flera normaliteter utan att det behver en frklaring (Freud, 2002).

23

 during infancy, the child, after a strong fixation phase towards his mother, identifies himself with the female figure, takes himself as the love object (in so doing a narcissistic object choice), and looks fr young men (like himself) whom he can love as his mother loved him. (Liniardi & Capozzi , 2004, s. 138).

Den andra hypotesen om homosexualitet handlar om att den lille pojken ocks hr starkt fixerar sig vid sin mor. Freud tnker sig att kastrationsngesten gr att den lilla pojken vnder den starka krleken till dess motsats ckel.
In other words, the male homosexual person consciously dislikes and despises the female figure and looks for love objects able to satisfy his unconscious need for a woman with penis (as in the case of the fetishist). (Liniardi & Capozzi, 2004, s. 139).

Den tredje hypotesen inriktar sig p oidipuskomplexet. Freud menar att den lilla flickan i mitten under den normala oidipusperioden nskar sig ett barn med sin pappa men blir besviken av mammans graviditet. D vnder sig flickan frn pappan och sin feminitet fr att istllet identifiera sig med pappan och ta modern till krleksobjekt (Liniardi & Capozzi, 2004). I den fjrde hypotesen betonas stark syskonrivalitet mellan brder, fientlighet och avundsjuka som orsaker till homosexualitet. Due to repression these rivals become homosexual love objects. (Liniardi & Capozzi , 2004, s. 139). Denna fjrde form av homosexualitet utvecklas enligt Freud relativt sent i den psykosexuella utvecklingen och r drfr mindre strd. Personen r inte identifierad med modern, inte skrckslagen av kvinnliga genitalier och har dessutom ocks frmga till ett heterosexuellt objektsval (Liniardi & Capozzi, 2004). Liniardi & Capozzi (2004, s. 139140) summerar Freuds teorier om homosexualitet med att hans frklaringar handlar om:
a) Brist p lsning av oidipalkonflikten. Homosexualitet som verdriven kastrationsngest. b) Stark fixering vid modersfiguren och en efterfljande identifikation med henne c) Narcissistiskt objektval d) Negativ lsning av oidipalkonflikten (Liniardi & Capozzi, 2004, s. 139140, min versttning.)

Senare teoretiker efter Freud har fokuserat p homosexualitet p liknande stt och sett det som ngot onormalt; en fixering vid tidigare utvecklingsstadier och/eller en ofrmga att ta sig genom oidipalkonflikten. Kernberg (1997) skriver om det som en strning orsakad av likhetsnarcissism38. Ferenczi (i Liniardi & Capozzi, 2004) freslr

38

Kernberg (2002) har dock p senare tid ppnat upp fr tanken att det kan finnas friska variationer av homosexualitet. Han problematiserar fortfarande homosexualitet mer n heterosexualitet men skriver att om en homosexuell person fungerar p ett fullt tillfredsstllande stt i alla delar av livet och inte frnekar

24

att det handlar om en subjektiv homoeroticism dr den homosexuelle mannen identifierar sig med kvinnan och sedan tvngsmssigt undviker sexuella relationer med kvinnor. Rado (i Liniardi & Capozzi, 2004), menar att homosexualitet alltid r ett frsvar och alltid behver botas. Bergler (ibid) anser att det finns tv typer av homosexualitet, den ena typen handlar om problem i den orala fasen och den andra om en olst oidipalkonflikt. Melanie Klein och mnga av hennes efterfljare (ibid) har sett homosexualitet som en hejdad psykosexuell utveckling som stoppats av aggressiva objektrelationer och ngestprovocerande situationer.
She further argues that a paranoid element is present in every homosexual activity. In her view, male homosexual intercourse often satisfies sadistic drives in order to confirm a destructive omnipotence. Behind the positive relationship with the good penis/love object, there is not only hate for the father but also destructuve drives against the homosexual partner (and fear for him). (Liniardi & Capozzi, 2004, s. 141).

Rosenfield, (i Liniardi & Capozzi, 2004), ser homosexualitet som ett frsvar mot paranoia och menar att den r ttt sammankopplad med bde narcissism och ngest. Han tnker sig att homosexualiteten dljer djupare strningar which appear when the homosexual defence cannot contain the psychotic anxiety. (Liniardi & Capozzi, 2004, s. 141). Thorner, (i Liniardi & Capozzi, 2004), kopplar homosexualitet till den primitiva schizoparanoida positionen men ser det nd som ett neurotiskt symptom och som ett frsvar mot ngest. Homosexualiteten hindrar emellertid, enligt Thorner, utvecklingen av en stabil inre psykisk struktur. Det finns med andra ord en lng tradition av psykoanalytiska teoretiker som i Freuds anda gnat sig t att ppet problematisera och patologisera homosexualitet. Jag tnker mig att detta inte bara visar p enskilda mnniskors syn utan ocks p stmningen inom den psykologiska diskursen. Denna typ av teoretiserande har inte bara varit mjligt; teoretiserandet har dessutom varit rumsrent. Drfr r det inte konstigt att den psykologiska diskursen n idag prglas av, tminstone, en partiskhet fr heterosexualitet; i vissa fall till och med ppen frdomsfullhet och diskriminering (se ex. Andersson, 1996; Rnns, 2004; Psykologfrbundet, 2001; Psykologfrbundet, 2004). Fr att kunna dekonstruera oidipus r det nu dags fr en kort beskrivning av Freuds psykosexuella teori.

Den psykosexuella utvecklingen enligt Freud

Freud tnkte sig sexualiteten som en grundlggande drivkraft hos mnniskan. Han tnkte sig att det lilla barnet utvecklar sin inre symbolvrld genom den infantila sexualiteten (Igra, 2002). Den infantila sexualiteten tnktes drmed vara avgrande fr personlighetsutvecklingen. Freud vidgade sexualbegreppet till att innefatta all libidins laddning ven om den inte r frknippad med genitalierna. Han menade att aktiviteter inte behvde vara genitala fr att vara sexuella (ibid).

heterosexuella impulser the notion of homosexuality as an illness by definition would become highly questionable. (Kernberg, 2002, s. 18).

25

Freud ansg sig att sexualiteten upptrder i tv vgor en infantil under de tidigaste barndomsren, och en senare pubertal (Freud 2002). Den pubertala sexualiteten r genital och har genitalierna som sexualml medan den infantila sexualiteten har orala och anala sexualml. Han menade att:
sexualdriftens objekt alltid r ett surrogat fr det ursprungliga objektet. Det r mnniskans lott att aldrig n uppfyllelse och helhet. (Igra, 2002, s. 30).

Det r allts enligt Freud modern som r det frsta krleksobjektet. Ett senare objektsval r alltid ett substitut. Den infantila sexualiteten har ett dmpat libido och eftersom de kroppsliga betingelserna inte r uppfyllda r den infantila sexualiteten inte genital. Freud tnker sig att uppskjutandet av den sexuella mognaden till puberteten gr att incestbarriren hinner skapas. Han ser incestbarriren som ngot som skapas kulturellt och r kulturens krav. Enligt Freud r allts incestbarriren inte biologiskt medfdd (Freud, 2002). I det senare objektvalet r det enligt Freud ocks viktigt att frhindra inversionen.
En uppgift som stlls vid objektvalet r att inte g det motsatta knet frbi. Uppgiften lses som bekant inte utan ett visst trevande. (Freud, 2002, s. 144)

Eftersom Freud tnker sig sexualiteten som ett verktyg genom vilken mnniskan skapar hela sin inre symbolvrld och sin inre psykiska struktur, blir inte oidipus bara en fas att g igenom. Det blir ocks enligt Freuds stt att se det nyckeln till neurotiskt psykiskt fungerande och ett moget psykiskt varande. Det r drfr jag vill granska oidipus och de grundantaganden om kn och sexualitet som teorin grundar sig p. Nu r det drfr dags fr en kort beskrivning av Freuds teori om oidipuskomplexet.

Oidipus en kort beskrivning

Oidipus tar sin utgngspunkt i att det lilla barnet upptcker knsskillnaden. Det r allts upptckten av knsskillnaden att ha eller inte ha penis som r frutsttningen fr oidipus. Innan oidipus menar Freud (2002) att det lilla barnet r perverst polymorft. Med det menar han att det inte differentierar mellan knen och att begret kan riktas t olika hll. Barnet39 har allts nnu inte upptckt vaginan utan tror att alla mnniskor har en penis. Freuds teori om oidipus bygger p den grekiska myten om Oidipus som blir kr i sin egen mor och ddar sin far (Golombok & Fivush, 1994). Enligt Freud (2002) r det i 4rsldern som pojkar och flickor blir p det klara med knsskillnaden. Nr pojken ser att flickan saknar snopp drar han slutsatsen att hon r kastrerad. Han tror att hon har kastrerats som straff fr incestusa nskningar och upplever d ett slags orsakssamband mellan skuldfyllda nskningar och kastration (Freud, 2002). Eftersom han sjlv ocks br p dessa incestusa nskningar (riktade mot modern) blir han rdd att ven han ska bli kastrerad som straff fr detta (av fadern). Pojken vill till varje pris rdda sin penis och ger drfr upp de sexuella ansprken p mamman. Istllet identifierar sig pojken
39

Barnet betyder oftast pojken i Freuds texter.

26

med pappan och det r identifikationen med fadern och dennes auktoritet som sedan formar grunden till verjaget (Freud, 2002). Hos flickorna r det penisavundet som ska utlsa oidipalkonflikten (ibid). Nr flickan fr syn p pojkens penis inser hon att hon r stympad, blir d avundsjuk (penisavund) och klandrar mamman som ftt henne till vrlden penisls och amputerad. Fr att frska reparera kastrationen verger hon sin mamma och vnder sig till pappa fr att f en penis av honom. S smningom inser hon att hon inte kommer att f ngon penis av pappan heller. Enligt Freud (2002) vergr d s smningom penisnskan i en drm om att f barn med pappan istllet. Den erotiskt laddade relationen avklingar med tiden men flickorna har ingen direkt orsak till att ge upp den incestusa nskan som pojkarna har (rdslan fr kastration). Drfr kan flickor enligt Freud (ibid) aldrig f ett lika starka verjag som pojkar. Han menar att kvinnan drigenom inte kan vara lika objektiv eller ha lika hg moral som mannen. Oidipus grundval r allts att det lilla barnet upptcker knsskillnaden. Att det finns en knsskillnad att upptcka blir drmed en frutsttning fr oidipus. Men om det inte finns ngon knsskillnad40 att upptcka, vad hnder d med oidipus? Frgan fr oss vidare in i nsta avdelning dr jag redogr fr psykologins historiska syn p kn och genus. Kapitlet tar sitt avstamp i den historiska psykometriska knsmtningen och landar i knslikhetshypotesen. Avsnittet r med andra ord ett stt att underbygga min tes om att knsskillnaden varp oidipus vilar, r en konstruktion som bygger p skapad ver- och underordning snarare n en autentisk knsskillnad.

Kn frn dikotomi till likhet

Fr att kunna bryta ner heteronormativiteten och den essentiella knsfrstelsen i oidipus, redogr jag i detta avsnitt versiktligt fr det psykologiska fltets historiska syn p kn och genus. Avsnittet tar sitt avstamp i genusmtningen och tanken om kn som en inre sann krna som kan mtas, fr att sedan berra knsskillnadsforskningen inklusive feministiska varianter av samma dikotoma knsfrstelse. Till sist behandlar kapitlet feministisk kritik av knsskillnadsforskning och exempel p nyare metastudier om knslikhet som visar att man mste avvisa tanken om psykologiska skillnader mellan kvinnor och mn (Connell, 2002). Just denna likhet mellan kvinnor och mn r central fr mitt ifrgasttande av Freuds tankar om kn som en viktig betydelsebrande olikhet som den psykosexuella utvecklingen grundar sig p.

Kn som mtbar polariserad inre essens MF-testen

Idn om att man kunde mta personlighet p samma stt som intelligens, vxte fram i vgorna efter framgngarna med intelligenstestning i brjan p 1900-talet (Magnusson, 2002). Ett grundantagande var att yttre beteende alltid beror p stabila inre egenskaper. Lewis M. Terman och Catharine Cox Miles (Magnusson, 2002) var fregngare p omrdet och de tnkte sig att man skulle kunna mta maskulina och feminina
40

Ur ett queerperspektiv handlar det inte bara om att frneka att anatomiska skillnader fr psykologiska konsekvenser. Det handlar ocks om att pst att sjlva den anatomiska olikheten bara r en anatomisk olikhet bland mnga och att det r vr kultur som gr att vi tillskriver den strre betydelse n till exempel den fysiologiska olikheten blodgrupp.

27

personlighetsdrag. Mnniskan har en maskulin eller en feminin krna som resten av personligheten r bunden kring, resonerade de (ibid). De tnkte sig att knen skiljer sig t radikalt och att det manifesteras och kan mtas genom knsspecifika egenskaper, beteenden och intressen. Man tnkte sig en skala frn maskulint till feminint som uteslt varandra; det vill sga: man kunde inte vara maskulin och feminin p samma gng (Magnusson, 2002). Terman och Miles (Stainton Rogers & Stainton Rogers, 2002) konstruerade testet Attitude Interest Analysis Survey som genom 456 frgor skulle kartlgga frekomsten av maskulinitet och femininitet. Frgorna testades fram till att i genomsnitt besvaras olika av mn och kvinnor. Fastn testet skulle mta femininitet och maskulinitet utformades det emellertid bara p mn (ibid). Heterosexuella mns generella svar betraktades som maskulina och homosexuella mns svar som feminina. Inte bara kn och genus blandades ihop s ocks genus och sexualitet (ibid). Testet hade frutom denna invndning fler uppenbara brister. Frutom grundantagandet att det skulle finnas en kvinnlig respektive manlig sann essens har mtningarna ocks ftt kritik fr att vara androcentriska och etnocentriska i begreppsbildandet; leverera lg stabilitet i resultatet ver tid samt att testen var dliga p att frutsga mnniskors faktiska beteende. Genom att man egentligen mtte hur nra mn stod den manliga respektive kvinnliga normen mtte man inget annat n en stereotyp manlighet respektive kvinnlighet (Stainton Rogers & Stainton Rogers, 2002). Terman och Miles menade emellertid att man genom att ligga nra normen fr sitt eget kn var predisponerad fr psykologisk hlsa medan de ansg att en avvikelse i detta avseende vara en riskfaktor fr psykisk sjukdom (Magnusson, 2002). Speciellt bekymrade de sig fr mn med hg feminintetspong som de tnkte sig att de hade en inversion av knsidentitet och personlighetsegenskaper. (Magnusson, 2002, s. 113). Man kan tro att MF-testen r en lustifikation i vr psykometriska historia men de lever fortfarande kvar och anvnds ocks i nutida testning:
Det dikotomisernade tnkandet med MF som uppbyggt av ett antal knsskillnader, och med maskulinitet och femininitet som ndpolerna p samma dimension, har levt kvar i mnga test. MF-delskalor anvnds i olika personlighetstest och har ofta anvnt frgor frn Terman och Miles test eller utgtt frn samma urvalsprinciper fr frgor. Det frekommer bland annat i personlighetstesten MMPI (Minnesota Multiphasic Personal Inventory), och CPI som fortfarande anvnds. // Med hjlp av dessa test verlevde den definition av maskulinitet-femininitet som Terman och Miles gjort med ngra hundra amerikanska ungdomar som utgngspunkt, och gllde i flera decennier som norm fr knsspecifikt psykologiskt fungerande fr mnniskor i mnga ldrar och mnga kulturer. (Magnusson, 2002, s. 114)

Eva Magnusson (2002) menar att tankesttet med kn som en dikotom inre egenskap ocks brjade adopterades av psykoanalytiska tnkare p 70-talet. D brjade man emellertid att tnka sig att man hade omedvetna manliga eller kvinnliga inre egenskaper som kunde mtas med projektiva test.

28

Kroppen som genusmarkr

En annan typ av frsk till att mta genus gjordes av Colley i slutet p 50-talet (Stainton Rogers & Stainton Rogers, 2002) genom att han frde in fljande begrepp: bioform, (som angav i vilken grad kn och fysik stmmer verens. En muskuls kropp betraktades till exempel som manlig), socioform (i vilken grad mnniskor beter sig som sitt kn; kvinnor ska ex. vara omvrdande och dylikt), och psykoform (vilket syftade till i vilken utstrckning attityder r lmpliga fr ett kn). Mtningen byggde p en normativ uppfattning om kn och var sjlvuppfyllande. Genom att kunna sortera bort och avfrda exempelvis ickehegemonisk manlighet som omanlig och mns kroppar som inte var vltrnade som omanliga blev tankesystemet sjlvbekrftande. Mn och kvinnor vars kroppar, beteende eller tankar motsade logiken, var helt enkelt enligt detta stt att se det omanliga/okvinnliga.

Androgyniskalor
P 60-talet brjade feministiska psykologer att kritisera MF-testen med utgngspunkten att de inte knde igen sig i bilden av en psykiskt frisk kvinna (Magnusson, 2002). De kritiserade ocks metodbristen och vetenskapligheten i testen. Sandra Bem (i Magnusson, 2002; och i Deaux, 1984) radikaliserade tnkandet genom att fra fram att androgyni i sjlva verket var det mest hlsosamma. Androgyni sgs som en blandning av maskulina och feminina egenskaper och androgyni ansgs predisponera god psykisk hlsa. Bem och de andra tidiga androgyniteoretikerna utgick frn att kvinnlighet och manlighet var kulturella vrden snarare n essentiella biologiska och de hade en feministisk positionering (ibid). Bem (i Magnusson, 2002) menade att de som kunde ha tillgng till en strre beteenderepertoar av bde manligt och kvinnligt, och allts inte lt sig begrnsas av kulturella stereotyper, mdde psykiskt bttre. Androgyniskalorna kritiserades emellertid fr att sakna intern konsistens (Magnusson, 2002, s. 121). Maskulinitet mttes genom egenskaper som tydde p aktivitet och framgng medan femininitet mttes genom olika tillstnd. Det fanns liten enighet kring vad som egentligen var feminint eller maskulint samt hur man skulle skilja det t och veta skert. Inte heller kunde man visa att s kallad androgynitet och psykisk hlsa samvarierade. Vid en nrmare granskning visade det sig att nrvaron av svar som var kodade som maskulina predisponerade psykisk hlsa medan nrvaron av feminina svar inte alls bidrog till psykisk hlsa. terigen var bilden av en psykiskt frisk person en man, noterar Magnusson (2002). Den politiska sprngkraften i androgynitesten med utgngspunkten att det mtte kulturella stereotyper, gick frlorad p vgen (ibid).

Knsskillnadsforskning
Parallellt med knsmtningspraktiken inom psykologin har knsskillnadsforskningen varit ett psykologiskt forskningsflt. Med samma utgngspunkt: att mn och kvinnor r fundamentalt olika har man helt enkelt mtt skillnader i beteende hos kvinnor och mn. Oftast har dessa upptckta skillnader sedan ftt biologiska frklaringsmodeller. Inom den feministiska rrelsen har debatt pgtt om huruvida feminister ska gna sig t knsskillnadsforskning eller ej (Magnusson, 2002). De som r fr menar att

29

knsskillnadsforskning redan finns och kommer att fortstta att finnas och att det r viktigt att feminister finns med i fltet fr att se till att resultat inte tolkas ofrdelaktigt fr kvinnor. De som r emot menar att knsskillnadsforskning frstrker idn om tv dikotoma kn med en essentiell beknad krna. Det r ocks ltt att tappa det politiska perspektivet. Magnusson (2002) exemplifierar med att kvinnors pstdda dliga sjlvfrtroende ofta fr kl skott fr att kvinnor inte lyckas p arbetsmarknaden. D kommer diskrimineringen av kvinnor ur fokus och man kan fokusera p kvinnors intrapsykiska problem. Kritiska feminister menar (ibid) att man mste g bortom knsskillnadsdiskursen och skillnadstnkande verhuvudtaget. Liksom en skillnadsanalys av klass, ras/etnicitet eller sexualitet p gruppniv inte r acceptabelt, r det inte heller det med avseende p kn. Idag skulle frmodligen ingen skulle komma p idn att mta skillnaden i matematisk frmga, aggression eller omvrdande mellan svarta och vita. Hursomhelst, den tidiga feministiska psykologiforskningen gnade sig t att rtta till de misstag man menade att traditionell knsskillnadsforskning begtt (Magnusson 2002; 2003). Man ville genom ny kunskap om kvinnor visa p att kvinnor tidigare blivit orttvist behandlade och representerade och att kvinnor visst hade talang, intellekt och moral. Genom att granska forskning om pstdda knsskillnader kunde man visa att mnga av underskningarna hade sdana metodologiska brister att det inte gick att dra ngra slutsatser alls. En stor metodbrist med knsskillnadsforskning r en allmn partiskhet fr skillnad i de stora tidskrifterna. Ett skillnadsresultat ses som ett resultat vrt att publicera medan en upptckt likhet inte vcker samma entusiasm (Magnusson, 2002). Magnusson ppekar ocks att enstaka hittade skillnader mrks i debatten lnge, betydligt mer n tio pfljande underskningar som motsger fynden (Magnusson, 2002, s. 227). Ytterligare en metodologisk invndning r att studierna ofta stirrar sig blinda p uppndd signifikans oavsett hur litet effektmttet r. Den kanske viktigaste invndningen mot knsskillnadsforskning r att i de fall knsskillnader uppdagas, dras oftast slutsatser om att de beror p biologiska olikheter mellan knen (Magnusson, 2002). Kay Deaux (1984) menar att frvntningarna styr prestationen:
Some tasks may not be neutral arenas for a test of possible sex differences, but rather influental sources of those differences (Deaux, 1984, s. 107).

Deaux menar allts att skillnaden i sjlva verket r artificiell och att underskningssituationen bidrar till att skapa den. Vidare menar Deaux (1984) att ju mer egenskapen som ska mtas r beroende av en kontext eller en interaktion, desto strre r sannolikheten att en knsskillnad kommer att infinna sig. Strypnek och Snyder (i Deaux, 1984) visade till exempel genom en underskning att personer i en paruppgift, dr man inte fick se sin partner, betedde sig mer knsstereotypt om de trodde att deras partner hade annat kn n de sjlva. Deaux (1984) menar dock att sjlva mtningen och letandet av knsskillnader r med och terskapar och reproducerar myten om olikheter mellan kvinnor och mn men att uppfattade olikheter i sjlva verket r ngot som skapas i en social och interaktionell kontext. Om knsskillnaden inte finns eller finns fr att den r skapad d r ju knen lika. Det fr oss in p nsta tema kn som likhet.

30

Knslikhetshypotesen
Metaanalyser41 har kommit att spela en stor roll fr att kunna kritisera knsskillnadsunderskningar. Eleanor Maccoby och Carol Jacklin (Magnusson, 2002; Deux, 1984; Hyde, 2005) gjorde 1974 en versikt och granskning av dtidens knsskillnadsforskning (i granskningen ingick ver 1400 studier, Connell, 2002). De kom fram till att mnga av underskningarna hade sdana metodbrister att det inte gick att dra ngra slutsatser verhuvudtaget. De hittade dock knsskillnader p fyra omrden: verbal frmga, visospatial frmga, matematisk frmga samt aggressivitet (Magnusson, 2002; Hyde, 2005). Janet Shibley Hyde (2005) menar dock att skillnaderna kan hnfras till en kulturell kontext. Studier (ibid) visar till exempel att kvinnor presterar smre p ett matteprov om de innan provet fr hra att mn brukar klara provet bttre, n om de innan provet fr hra att bde mn och kvinnor brukar klara sig lika bra. Samma sak visar sig nr man mter parametern aggression. Nr kvinnor och mn vet att de r studerade i en underskningssituation beter de sig mer knsstereotypt n nr de tror att de r anonyma (Hyde, 2005). Huvudresultatet var dock att inga skillnader hittades mellan kvinnors och mns egenskaper:
I tabell efter tabell i Maccoby och Jacklins bok r det vanligaste ordet i kolumnen fr den uppmtta skillnaden ingen. I underskning efter underskning om egenskap efter egenskap, dr kvinnors resultat jmfrs med mns eller flickors med pojkars, hittar man ingen signifikant skillnad. // Enligt de bevis de anfrde r det inte sant att flickor r mer sociala n pojkar, att flickor r mer lttpverkade n pojkar, att flickor har smre sjlvfrtroende, att flickor r bttre p att lra sig saker utantill medan pojkar r bttre p avancerade kognitiva processer, att pojkar r mer analyserande, att flickor prglas mer av arv och pojkar mer av milj, att flickor saknar drivkraft fr att lyckas eller att flickor r mer auditiva och pojkar mer visuella. Alla dessa sikter visade sig vara myter. (Connell, 2002, s. 59 60).

Hyde (2005) presenterade 2005 knslikhetshypotesen i den ansedda tidskriften American Psychologist. Hon menar att man genom metaanalys av mnga studier kan finna att mn och kvinnor r mer lika n olika. Inomgruppsvariationen r mycket strre n skillnaden mellan knen. De flesta skillnader som hittades var noll eller nra noll (i effektmtt). Faktum r att likhetsresultatet r det mest frekommande resultatet inom knsskillnadsforskningen (Connell, 2002). Att se kn som en psykologisk likhet innebr att genusskillnader (eller frestllningen om olikheter) kan frsts genom ett filter av makt, kultur och socialisering.

41

En metaanalys r nr man samlar och granskar resultat av mnga olika forskningsrapporter och studier inom samma mnesomrde fr att fr en helhetsbild av fltet.

31

Frn knslikhet till social konstruktion

Hur skapas d frestllningen om tv olika kn, om forskningen inte ger ngot std fr att mn och kvinnor r psykologiskt vsensskilda? Jag tnker mig att det r sociala och kulturella konstruktioner som skapas i en vv av maktrelationer. Om sociala genusskillnader inte r psykologiska eller neurologiska, hur ska vi d frst dem? Raewyn Connell (2002) menar att genus r ett stt att frkroppsliga sociala strukturer.
Det finns stora och sm, gamla och unga, sjuka och friska, vlnrda och utsvultna. Det finns hud som alltid r tckt av smuts och hud som hlls mjuk av dyra krmer; ryggar som r spikraka och ryggar som r bjda ver skrivbord och arbetsbnkar; hnder som r spruckna av tvttmedel och hnder som r perfekta och vlmanikurerade. Varje kropp har sin resa genom tiden och varje kropp frndras nr den bli ldre. / /nd r den otroliga mngfalden av kroppar p inget vis ngon slumpmssig blandning. Kropparna r frbundna med varandra genom sociala praktiker allt det som mnniskor gr i sitt dagliga liv. (Connell, 2002, s. 67).

I nsta avsnitt diskuterar jag hur relationerna mellan socialt frkroppsligande och makt ser ut. Med queerteorin som verktyg kan vi se p kn som en social konstruktion som reproduceras, upprtthlls och sanktioneras av rdande maktordning dr gruppen mn systematiskt har tillgng till mer makt och privilegier n gruppen kvinnor. ven om enskilda kvinnor ibland har mer makt n enskilda mn, frefaller alltid mn inom respektive social grupp/klass ha tillgng till mer inflytande och resurser n kvinnor inom samma grupp. Genom queerteorins glasgon kan vi ocks se hur ideologin om knsskillnad och tankefiguren om knen som motsatta underbygger en tvngsmssig heterosexualitet och cementerar mns verordning.

Queerteori
Queerteori har sina rtter i den aktivistiska homorrelsen. Ordet queer var/r ett skllsord som p engelska betyder ungefr pervers eller konstig och som den homosexuella rrelsen brjade terta i slutet p 1980-talet. Istllet fr den assimileringspolitik42 man tidigare frt brjade den ickeheterosexuella rrelsen nu att stlla krav och ifrgastta den heterosexuella vrldens tolkningsfretrde och frtryck av homosexuella. Were here, were queer. Get used to it! brjade skanderas i pridetgen. 1990 delade aktivistgruppen Queer Nation ut ett anonymt flygblad i samband med de rliga prideparaderna i New York och Chicago. Manifestet var en gldande politisk text full av kampanda och ilska och har kommit att bli en stolt klassiker i hbt-kulturen. Manifestet har till och med blivit manus fr teater.
Utdrag ur Queer manifest: Jag avskyr att jag mste vertyga heterosexuella om att lesbiska och bgar lever i en krigszon, att vi r omringade av bombkrevader som bara vi tycks
42

Av typen: Vi homosexuella r som folk r mest. Snlla, acceptera oss!

32

hra, att vra kroppar ligger i hgar skrmda till dds av rdsla eller snderslagna eller vldtagna, dende av sorg eller sjukdom, frntagna vr mnsklighet. Jag hatar heterosexuella som inte kan lyssna p queeras vrede utan sger: Nmen, alla heterosexuella r inte sdana. // Sg: Dra hrifrn tills du ndrat dig. // Be honom eller henne att dra och komma tillbaka frst nr de gtt omkring p stan i en mnads tid, hand i hand med en annan mnniska av samma kn. verlever de det, d kan du lyssna p vad de har att sga om queeras vrede. Be dem annars hlla kften och lyssna. (Utdrag ur Queer manifest, Rosenberg, 2002, s. 35).43

Queer blev ett stt att kritiskt stta det normativa i fokus. Istllet fr att se sig sjlv med maktens gon och kmpa fr existensberttigande hamnade istllet fokus p makten. Heterosexualitetens normer och privilegier skulle istllet granskas. Tidigare (Rosenberg, 2002) hade lesbiska radikala feminister som Monique Witting och Adrienne Rich kritiserat den obligatoriska heterosexualiteten och beskrivit hur kvinnor med alla mjliga vldstgrder ska fs att bli heterosexuella. Man sg den obligatoriska heterosexualiteten som en del av patriarkatet och som en del av det kulturella vldet mot kvinnor. Judith Butler kom att fortstta i samma anda. Inspirerad av lesbisk feministisk teori, gaystudier och fransk poststrukturalism (ex. Derrida, Foucault och Lacan) (Rosenberg 2002) gav hon 1990 ut sin Gender Trouble som praktiskt taget medfrt ett paradigmskifte fr feministisk teori.
Genom att gra upp med den heterocentriska feminismen och kategorin kvinna tvingade hon feminister att p nytt slipa sina argument. (Rosenberg, 2005, s. 89).

Boken medfrde queerteorins intg i den akademiska vrlden. Genusprofessorn Tiina Rosenberg (2005) menar att Judith Butler till och med r en av de mest inflytelserika tnkarna i vr samtid och att hon genom sitt skrivande har utmanat och frndrat synen p genus, identitet, sexualitet, politik och makt. (Rosenberg, 2005, s. 7). Egentligen r Butler professor i retorik och litteraturvetenskap men hon arbetar mest med politisk filosofi. Grundlggande fr hennes teoribildning r att hon r socialkonstruktivist och tv resonemang r fundament i hennes tankegngar: det ena handlar om performativitet att kn inte r ngot man r utan ngonting man gr. Hennes andra centrala begrepp r genealogi.
Ett genealogiskt angreppsstt innebr att kategorierna kn/genus inte frs tillbaka till pstdda naturliga skillnader mellan kvinnor och mn, inte heller till ngot mystiskt ursprung eller urtillstnd. (Rosenberg, 2005, s. 9).

Enligt Butler finns allts ingen kta kvinnlighet eller manlighet; eller ens ngon kta man eller kta kvinna. Nr hon pratar om drag sger hon att drag frhller sig till knet det imiterar inte som kopia till original utan som kopia till kopia. Hon menar allts att det inte finns ngot sant original, utan att ocks den anatomiska kvinnan spelar teater

43

Denna versttning r publicerad i Rosenberg, 2002 efter lttare bearbetning av Don Kulicks svenska versttning i Lambda Nordica nr 34, 1996. Hela den engelskspkiga originaltexten finns tergiven som bilaga i Queerfeministisk agenda (Rosenberg 2002). Originaltexten r frfattad av Lauren Berlant och Elizabeth Freeman.

33

och reproducerar en id om en kvinnlighet som i sjlva verket inte har ngot ursprung. Det finns ingen autentisk kvinnlighet eller manlighet.

Den heterosexuella matrisen och isrhllandet av knen

Kanske mest knd r Butler fr sitt begrepp den heterosexuella matrisen (Butler, 2007). Genom den synliggr hon den heterosexuella kulturens frgivettagande om tv vsensskilda kn som ses som dikotoma motsatspar med ngon slags magnetisk naturlig dragning till varandra. Rosenberg (2005) skriver:
Kroppar r inte begripliga i sig utan kulturen skapar begripliga kroppar genom den heterosexuella matris som krver en genusordning med tv tydligt identifierbara kn/genus: ett kvinnligt/feminint och ett manligt/maskulint. Dessa tv kn definieras som varandras motsatser och r hierarkiskt definierade genom en obligatorisk heterosexualitet. (Rosenberg, 2005, s.10).

I detta varande ingr allts ocks att kn och genus tnks hnga ihop. En kvinna frutstts vara kvinnlig/feminin och begra ngon som r manlig/maskulin och man. Samtidigt avsljar sjlva adjektiven kvinnlig och manlig att det handlar om ett grande snarare n ett varande. Om det var sant att en kvinna naturligt var kvinnlig, varfr skulle d genusvertrdelser bestraffas och hnas, frgar sig Butler. D skulle ju inte femininiteten behva bevakas. Jag anser att Butler har rtt. Sjlvklara kategorier har inga adjektiv som frstrker deras varande. Vem har hrt talas om hundiga hundar, hstiga hstar eller husiga hus? (Men dremot talas det ideligen om manliga mn, kvinnliga kvinnor och bgiga bgar.) Isrhllandet av knen ingr som en del i den heterosexuella matrisen. Genom att polarisera beknade egenskaper, kan man ocks upprtthlla manlig dominans. P s stt r den heterosexuella normen en del av det patriarkala frtrycket. Denna syn stmmer ocks med Pierre Bourdieus (Callewaert, 1999; Moi, 1994) klassiska analys att klass och smak inte bara innebr att ha smak fr rtt saker utan ocks att ha avsmak och distansera sig frn rtt saker. Det ligger allts i patriarkatets intresse att mn sjlva tar avstnd frn kvinnlighet men nskar att kvinnor ska bete sig kvinnligt. Den brittiska professorn (i psykologi och genusstudier) Lynne Segal (1990) menar att utskiljandet av den feminine mannen bgen frn den heterosexuella mannen, har funktionen att bibehlla den hegemoniska maskuliniteten intakt. Enligt detta synstt r frtrycket av homosexuella och frtrycket av kvinnor en del av samma maktordning. Det var ocks under senare delen av 1800-talet nr kvinnornas emancipation i samhllet brjade ka och p allvar hotade mnnens makt, som behovet av att definiera ut och kategorisera den homosexuella som art uppstod. Tidigare sg man samknat sex som en synd som alla kunde hnfalla t men pltsligt blev den homosexuelle (mannen) en egen kategori som dessutom sgs som feminin. Michel Foucault skriver s trffande (och ofta citerat): Homosexualiteten framstod som en av sexualitetens former nr den skildes
ut frn utvandet av sodomi och blev ett slags inre androgyni, en sjlens hermafrodism. Sodomiten var en terfallssyndare, den homosexuelle r nu en art. (Foucault, 2002, s. 6465).

34

Det tnkta feminina i den homosexuella mannen separerades allts frn riktiga mn och fraktades (Segal 1990). P s stt polariserades de beknade egenskaperna och mnnens verordning kunde bibehllas. Frtrycket av homosexuella och frtrycket av kvinnor r enligt detta perspektiv ttt sammanfltade.

Knsidentitet som en social konstruktion

Enligt Butler r knet helt och hllet en politisk och social konstruktion. Vr kultur och maktordning gr att vi inte kan tnka bortom kulturen och vi frkroppsligar drfr kulturen genom att uppfatta oss som kvinnor eller mn. Men Butler menar att det inte finns ngon sann knsidentitet. Att vara kvinna innefattar till exempel att begra en man. Varandet och begret definierar varandra. Den vrldsbermda australiensiske sociologen och mansforskaren Connell (2002) menar att knsidentitet inte r viktigare n andra identiteter44 ssom social identitet, klassidentitet, etnisk identitet, sexuell identitet etc.
Den psykologiska likheten mellan kvinnor och mn skulle kunna betraktas, med tanke p den mngd bevis som stder den, som en av de mest vlgrundade generaliseringarna i hela den humanistiska forskningen. (Connell, 2002, s. 61.)

Hon fortstter:
Eftersom forskningen om likheter mellan knen vederlagt45 uppfattningen om en dikotomi mellan manlig och kvinnlig personlighet, mste vi avvisa alla genusmodeller som utgr frn att sociala genusskillnader orsakas av att kroppsliga skillnader ger upphov till psykologiska skillnader. (Connell, 2002, s. 67.)

Istllet menar Connell att genus r ett frkroppsligande av sociala maktrelationer. Att kn grs.

Performativitet och drag

Att gra kn innebr att kn konstrueras om och om igen, att det stndigt reproducerar sig sjlv utan ett original som allt kan fras tillbaka p (genealogi). Frestllningen om att det finns ett original r enligt Butler en illusion; det finns ingen sann essens. Hon menar att dragartister som driver med performativiteten i knet och upptrder som dragqueens eller dragkings inte bara synliggr att det r ltt att gra ett annat kn. Hon menar ocks att dragupptrdande synliggr att det inte finns ngon sann frebild. Det blir som att sjlva hrmningen reproducerar en bild av en kta kvinnlighet eller
44

Detta trots att hon sjlv har erfarenhet av ett eget knsbyte. Hur kan man byta kn om man inte tror p kn? this does not seem to me about changing identity, rather it's about recognition of an existing state of affairs, and those affairs concern embodiment and relationships more than a psychological condition. skriver hon till mig i ett mail nr jag artigt kontaktat henne fr att frga, (personlig kommunikation 2007-06- 29). 45 Vederlagt betyder dementerat.

35

manlighet som i sjlva verket r illusorisk. Vi alla r i den bemrkelsen drag hela tiden (Butler, 2005). Performativitetstanken krver repetition. Enligt detta synstt producerar och reproducerar vi kn hela tiden; det gr inte att gra en gng fr alla. Socialantropologen Fanny Ambjrnsson (2004) uttrycker sig trffande nr hon skriver att det inte rcker med att stta upp hret en gng fr alla om man vill gestalta kvinnlighet man mste gra det om och om igen.
Genus mste nmligen stndigt terskapas fr att vara vertygande. Och det r detta terskapande denna ndvndiga upprepning som gr att genus inte kan betraktas som ett statiskt tillstnd. Snarare mste det ses som ett verb, ett oavbrutet pgende en process. (Ambjrnsson, 2004, s. 13).

Hur blir det d nr man inte ser kn som en stabil inre krna utan som en politisk och social kategori som skapas och terskapas i ett socialt sammanhang? Vad hnder med oidipus och frstelsen av heterosexualiteten som normal? I nsta avsnitt fljer min queerfeministiska analys av oidipus.

Resultat
Jag har nu kommit fram till mitt resultatavsnitt dr jag avser att blottlgga de problem jag ser med oidipus och dess konsekvenser. Jag diskuterar ocks andra mjliga stt att ta tillvara de grundlggande mnskliga frgorna som jag tnker att teorin om oidipus symboliserar, sedan oidipus avkodats frn heterosexualitet och kn. Freuds kanske mest uppenbara krock med queerteori (och modern knsskillnadsforskning) r hans grundantagande om att det finns tv essentiellt olika kn. Han tnker sig allts att genitalierna pverkar psyket.

Essentialismen i Freuds syn p kn och sexualitet

Freud har en dikotom syn p kn dr en tnkt manlighet och en tnkt kvinnlighet, genom ver- och underordning, ska komplettera varandra. Till och med nr han skriver om homosexualitet frutstter han att det r feminina och maskulina egenskaper hos de inverterade som ska komplettera varandra (Freud, 2002). Genom att se alla mnniskor som bisexuella (i meningen att de har bde manligt och kvinnligt inom sig inte att de begr bde mn och kvinnor sexuellt), tolkar Freud ocks samknade relationer utifrn en heterosexuell komplementr syn. Han utgr allts frn att heterosexualitetens logik om manligt och kvinnligt r applicerbar ven p ickeheterosexuella relationer. I citatet nedan beskriver han hur en homosexuell manlig man trr en feminin bg:
Sexualobjektet r allts i detta fall, precis som i mnga andra, inte det lika knet, utan en frening av bda knsegenskaperna, kanske en kompromiss mellan en impuls som krver mannen och en som krver kvinnan, dr ett oeftergivligt villkor r att kroppen ska vara manlig (genitalierna), s att sga avspeglingen av den egna bisexuella naturen. (Freud, 2002, s. 77)

Kanske n mer tydligt blir det i denna heterosexuella dikotoma knstolkning av lesbiska relationer:

36

Hos kvinnor rder entydigare frhllanden, eftersom de aktiva inverterade speciellt ofta br mannens somatiska och sjlsliga knnetecken och krver kvinnlighet av sitt sexualobjekt, ven om det ocks hr vid nrmare betraktande torde upptrda en strre variationsrikedom. (Freud, 2002, s. 46 77) .

Kn som en olikhet r ocks en frutsttning fr tanken om oidipus. Kn r enligt Freud en inre psykisk egenskap, en inre essens. Utifrn denna tnkta knsegenskap startar Freud sitt heterosexuella teoretiserande om att ett tnkt manligt och ett tnkt kvinnligt, dras till varandra i ett sexuellt begr, vilket ocks r sjlva grundfrutsttningen som oidipus vilar p.

Penisen som signifikant fr knsskillnaden

Innan det lilla barnet intrtt i kulturen och upptckt knsskillnaden ser Freud det som perverst polymorft, det vill sga barnet47 tror att alla har en penis och barnet kan rikta begr t alla hll. Freud (2002) tnker sig att det r penisen som r central fr bde pojkars och flickors utveckling. Penisen r i hans teori det trvrda som pojkar vill ha kvar och flickor ocks vill ha. Det r ocks penisen som fr vara upplysningens riddare. Penisen berttar om knsskillnaden. Att ha eller inte ha penis blir allts det som r signifikant fr vad som r mn respektive kvinnor. Den feministiska sociologen och psykoanalytikern Nancy Chodorow ppekar anomalin i Freud tnkande om kn och penis:
The little girl is originally a little man, because she loves her mother with an active sexuality. Both sexes are originally masculine. But there is a peculiar assymmetery in the developmental account here. Either, it would seem, you need to take a biological determinist view, in case both woman and men are born, or a developmental/cultural view, in which case both women and men are made. But if the little girl is a little man, then, seemingly, man is born but woman is made. (Chodorow, 1989, s. 173).

Flickan blir allts inte flicka frrn pojken upptckt att hon saknar penis48. r kn fr pojken att ha eller inte ha penis? D r det ju i sjlva verket en enknsmodell49, dr psyket r samma men dr knet beror av om man har penis eller inte och dr penisen kan frsvinna (genom kastration) och knen kan bytas. r pojkens kn medftt medan

46

Logiken i resonemangen haltar dessutom. Om en manlig lesbian trr en riktig feminin kvinna s frklarar Freud den manliga lesbianens tr med hennes manliga psyke. Men hur frklarar han att den feminina lesbianen besvarar den manliga lesbianens begr? Om hon har ett riktigt feminint psyke torde hon ju begra en riktig man och inte en kvinna med manligt psyke. 47 Barnet r oftast pojken i Freuds texter. 48 Detta r allts utifrn den lilla pojkens synstt. Fr sig sjlv blir flickan flicka nr hon upptckt att hon saknar ngot som pojken har, att hon r kastrerad (Freud, 2002). 49 Begreppet enknsmodell r Thomas Laqueurs. I Om knens uppkomst (1994) skriver han om hur man fram till 1700-talet sg kvinnan som en mindre fullkomlig variant av mannens kropp. Hennes knsorgan sgs som ett inverterat manligt knsorgan, penisen var liksom intvnd. Denna enknsmodell r i stark kontrast till den tvknsmodell, som ser knen som radikalt olika, som dominerar idag.

37

flickans kn skapas? Skapas knsskillnaden allts i sjlva verket nr den upptcks? r det s att den kanske inte r s sann som Freud tnkte sig?50 Det fr oss vidare in p frgan om begret. Hur vet pojken vem han ska bli kr i om mamman har en snopp? Eftersom pojken tror att alla har en penis borde ju inte modern vara speciell51. Och nr han upptcker att mamman saknar snopp varfr verges inte begret direkt till frmn fr begr efter en man istllet? Om hon i hans gon r kastrerad och defekt, vore det inte bttre att begra en man som inte r defekt? Varfr verges begret istllet av rdsla fr rivalen fadern? Detta fr oss in p Freuds heterosexuella grundantagande.

Alla vill ha penis?

Modern r enligt Freud (2002) det frsta krleksobjektet fr bde pojken och flickan. Frutom att det frutstter en gammaldags hemmamamma som ammar istllet fr en hemmapappa som ger nappflaska, fr att inte alla barn ska bli inverterade, finns det ytterligare invndningar. Pojken begr allts modern fr att det r det frsta krleksobjektet och ger upp krleken till henne av rdsla fr att bli av med sin penis (genom faderns hmnd). Flickan dremot ger upp krleken till modern av besvikelse fr att hon inte har ftt ngon penis av mamman och fr att hon d vill ha en penis av sin pappa. Men varfr gr hon detta? Varfr skulle flickan byta begrsobjekt men inte pojken? Varfr skulle flickan vilja ha en penis? Och om alla kan fda barn till vrlden varfr r det moderns fel att hon r penisls? Liksom pojken skulle flickan kunna fortstta att lska den defekta och penislsa modern. Flickans frsta besvikelse p modern ver att vara fdd penisls skulle istllet kunna vndas och resultera i en frnjsamhet ver att hon och hennes lskade moder r likadana. Flickan skulle d dels f en positiv knsidentitet och inte heller behva gra ett objektsbyte. En lesbisk lsning p dramat skulle d i sjlva verket vara mer nskvrd eftersom det bde skulle innebra ett starkt verjag, eftersom begret efter modern d ges upp efter att hon insett att fadern r rival, och en mer positiv sjlvbild. Pojken andra sidan, varfr fortstter han att begra sin mamma nr han insett att hon r kastrerad? Vore det inte mer logiskt att d begra fadern istllet, eftersom fadern r mer komplett? Pojken r ju perverst polymorf enligt Freud (2002) och begret kan allts riktas t alla hll men varfr gr det d inte det? Freud tnker sig allts att den lille pojken str ut med att modern r bristfllig. Men varfr skulle d inte flickan gra det? Eller vore det egentligen inte mer logiskt att bde flickan och pojken bytte begrsobjekt? Om de bda inser att modern r bristfllig borde
Trots att Freud p mnga stllen skriver att knsskillnaden upptcks genom oidipus har jag emellertid hittat ett utdrag dr han r lite dubbeltydig: Den lilla pojken urskiljer skerligen skillnaden mellan mn och kvinnor, men har till en brjan inte ngon anledning att sammankoppla den med olikheten i deras genitalier. Fr honom r det naturligt att frutstta ett likadant knsorgan, som det han sjlv ger, hos alla andra levande varelser, bde mnniskor och djur (Freud, 2002, s. 268). Menar han allts att pojken vet att det finns kvinnor och mn innan han upptckt knsskillnaden och genitalierna? Vad r det d fr slags skillnad pojken knner till i frskott? r det den tnkta psykologiska skillnaden dr kvinnor och mn har olika psykologiska krnor? Hur kan d barnet samtidigt vara perverst polymorft och inte differentiera mellan knen? Jag tnker att denna typ av glidning r typisk fr psykoanalytisk teori. 51 Och om hon r speciell fr att pojken upptckt att hon har ett feminint psyke, s r ju pojken nd perverst polymorf, vilket innebr att begret kan riktas t alla hll.
50

38

de vl istllet vlja fadern? Om det r bttre att ha penis n att inte ha det, varfr ska man vara kr i mamman? Med ovanstende resonemang vill jag visa att Freuds resonemang har logiska luckor. Jag finner det drfr troligt att Freud utgr ifrn att pojken begr modern fr att han tycker att ett heterosexuellt begr r s naturligt att han frutstter ett heterosexuellt begr redan innan det finns, snarare n fr att han ser den primra vrdaren som det frsta krleksobjektet.

Heterosexuellt grundantagande i det perverst polymorfa

Jag tnker mig allts att Freuds modell indirekt frutstter heterosexualitet redan nr barnet r perverst polymorft. Det perverst polymorfa barnet har allts inte upptckt knsskillnaden och begret kan riktas t alla hll. Knsskillnaden upptcks vid oidipus och det heterosexuella begret regleras via oidipus. nd tnker sig Freud ett heterosexuellt begr som fregr oidipus. Enligt Freud (2002) har den lilla pojken redan ett incestust begr till sin moder innan han upptcker att flickan r kastrerad (och d upptcker knsskillnaden). Om insikten om knsskillnaden uppstr vid oidipus s r det emellertid problematiskt att frutstta ett heterosexuellt begr redan fre oidipus. I Freuds modell (2002) tror allts den lilla preoidipala pojken att alla har en penis. Varfr blir d den lilla pojken kr just i sin mamma? Om modern har penis i pojkens vrld s borde det ju vara ett homosexuellt begr som pojken har i sin inre vrld. Begret kunde allts d lika grna riktas mot fadern. En annan frga p samma tema r vad den lilla pojken tnker nr han upptcker att flickan saknar penis. Om han d antar att hon blivit kastrerad fr sina incestusa nskningar (som han sjlv ocks har), hur tnker han sig att de ser ut? t vilket hll r de riktade? Tnker han sig att flickans incestusa nskningar var riktade mot modern som hans egna nskningar? Tnker han d sig ett lesbiskt begr? Eller ett homosexuellt manligt begr, innan de bda blev kastrerade? Tnker han sig att modern i sin tur ocks r en man som blivit kastrerad? Vem har kastrerat henne? r hon en man eller en kvinna? Kanske r det denna rrlighet som Freud menar r typisk fr det perverst polymorfa stadiet och att den lyckliga lsningen av oidipalkonflikten manifesterar en stabil knsidentitet och heterosexualitet och en insikt om knsskillnaden. Men faktum kvarstr. Om pojken r perverst polymorf och inte har upptckt knsskillnaden: hur vet han vem han ska bli kr i? Och om han nu av en slump blir kr i mamman, varfr verges inte begret genast, nr han upptcker att mamman saknar snopp? Vore det inte d bttre att begra en man som inte r defekt? Varfr fortstter pojken trots upptckten att vlja en i sina gon defekt person som r kastrerad? Kanske ser Freud det heterosexuella begret som biologiskt. Om det heterosexuella begret r biologiskt; varfr behvs d oidipus som en inskolning i heterosexualitet? Och hur kan biologin misslyckas med ett negativt oidipus, det vill sga ett homosexuellt objektsval? Freud svarar inte p dessa frgor. Min gissning r att han frutstter heterosexualiteten som s naturlig och biologisk att den inte behver frklaras. Inte ens nr den upptrder i ett perverst polymorft sammanhang, dr den enligt teorin allts inte nnu r skapad. Enligt Freuds resonemang fregr allts heterosexualiteten oidipus, fastn han inte skriver det rakt ut. Redan innan vi upptckt knsskillnaden och allts kan vara

39

heterosexuella, frutstter Freud en heterosexualitet och tv kn. Butler (2005) kommer fram till samma slutsats och menar att tabut mot homosexualitet fregr incesttabut och oidipus. Hon menar att heterosexualiteten r genusmelankolisk.

Genusmelankoli
Med Butlers termer (2005) ska vi ge upp ett mjligt homosexuellt begr utan att erknna det och srja frlusten. I psykoanalytisk mening kan man se den icke erknda frlusten som ngot som trngs bort till det omedvetna och som gr sig pmint i lckor bde i den personliga identiteten men ocks i kulturen. Det borttrngda terkommer p ett eller annat stt, inte minst genom de frsvar som aktiveras fr att fortstta att hlla det borttrngda omedvetet. Butler menar att en icke erknd frlust som inte kan eller fr srjas istllet blir melankolisk52. Hon kallar drfr heterosexualiteten genusmelankolisk.
Det rder knappast ngon tvekan om att positionerna maskulin och feminin, som Freud i Tre avhandlingar om sexualteori (1905) betraktade som resultaten av mdosamma och oskra prestationer, delvis skapas genom frbud som krver frlusten av vissa knslobindningar, och som dessutom krver att dessa frluster inte erknns och inte srjs. Om antagandet av femininitet och maskulinitet sker genom att man uppnr en permanent skakig heterosexualitet, d kan kraften bakom vara att man verger homosexuella knslobindningar, eller, fr att vara mer exakt, att man frebygger mjligheten till homosexuella knslobindningar. (Butler, 2005, s. 171).

Hon fortstter:
Denna heterosexualitet skapas inte enbart genom tillmpningen av incestfrbudet, utan, och innan detta frbud aktualiseras, genom aktiverandet av frbudet mot homosexualitet. Den oidipala konflikten frutstter att heterosexuellt begr redan har uppntts, att distinktionen mellan heterosexuell och homosexuell redan har genomdrivits (en distinktion som nr allt kommer omkring inte r ndvndig). I denna mening utgr incestfrbudet frn frbudet mot homosexualitet, eftersom det frutstter begrets heterosexualisering. (Butler, 2005, s.171172).

Butler menar allts att tabut mot homosexualitet fregr incesttabut. Det innebr inte att samhllet blir incestust och grnslst om tabut mot homosexualitet frsvinner. Det innebr inte heller en frnvaro av etik eller en psykotisk vrld. Att knsskillnaden frnekas innebr inte att alla andra skillnader frnekas eller att incesttabut frsvinner. Det innebr att kn inte ses som en essens utan en politisk kategori som r mjlig att frndra.
52

Sorg och melankoli r bda reaktioner p en frlust av ett lskat objekt. Det kan vara frlusten av ett konkret objekt men likavl ngot mer abstrakt som till exempel frlusten av en id, drm, frestllning, identitet etc. Melankolikern r, till skillnad frn den srjande, inte medveten om frlusten och klandrar sig sjlv fr den. Jaget blir drfr utarmat. Medan den srjande genom sorgeprocessen s smningom klarar av att dra tillbaka intresset fr det srjda objektet och investera det i ngot annat objekt, klarar inte melankolikern det sorgen har liksom fastnat och melankolikern har en strning i sjlvknslan som gr att melankolikern anklagar sig sjlv fr frlusten (Freud, 2003).

40

Butler (2005) menar att genusidentifikationen vxer fram med hjlp av heterosexualiteten.
Genus frvrvas tminstone delvis genom tillbakavisandet av homosexuella knslobindningar. Flickan blir flicka genom att omfattas av ett frbud som utesluter modern som begrsobjekt och installerar det frkastade objektet som en del av jaget, ja, som en melankolisk identifikation. Sledes rymmer identifikationen bde frbudet och begret, och frkroppsligar drmed den osrjda frlusten av homosexuell laddning. Om man r flicka i den betydelsen att man inte trr en flicka, d medfr att tr en flicka, att sjlva detta att vara flicka ifrgastts. Inom denna matris orsakar homosexuellt begr slunda genuspanik. (Butler, 2005, s. 173).

Genom att frneka krleken till modern och inte fra ver den p ett annat feminint objekt frnekas bde riktningen p begret och begret sjlvt. Butler menar allts att en heterosexuell identitet uppns genom en melankolisk introjicering av den krlek som frnekas. (Butler, 2005, s. 176). Det betyder med andra ord att det finns en vgran bde att erknna att man lskat objektet och att man frlorat det. Drmed mste sorgen frnekas och istllet bli till melankoli. Butler (2007) menar att den homosexuella positionen inte prglas av samma melankoli eftersom vr heteronormativa kultur gr att ett heterosexuellt begr inte verges utan att srjas53. Hon understryker dock (2005) faran i att se heterosexualitet och homosexualitet som vsensskilda entiteter. Heterooch homosexualitet r allts inte olika vsensskilda kategorier. De r bda beknade sociala konstruktioner av begr.

Frnekande och avund

Jag tnker mig att frsvaren mot den icke erknda sorgen, d det gller frlorandet av det homosexuella begret, prglas av frnekande och avund54 mot dem som inte frnekat det man sjlv frnekat. Det gr att varje uppror mot samhlleligt godknda genusperformanser55 stter p motstnd. Man kan se genusmelankolin som ett stt att ta avstnd frn olikheten istllet fr att acceptera olikheten (i sig sjlv och andra). Detta r en grogrund fr intolerans och diskriminering. Genom att frneka egna begr som man sjlv ser som perversa kan man istllet lgga stor energi p att aktivt bekmpa dem i den yttre vrlden. Jag tnker mig att det r drfr som den dominerande heterosexuella kulturen r s rigid och intolerant. Agnes Mesterton drar med hjlp av Kernberg en liknande slutsats:

53 54

Mnga homosexuella genomgr till exempel igenom en period d de nskar att de var som alla andra. Avunden r enligt Melanie Klein (Igra & Sjgren, 2000) en kraft som syftar till fullstndig frstrelse av ngot gott som ngon annan har och vi sjlva vill ha men inte har. Genom att vilja frstra det goda hos den andra slipper bli pminda om det vi saknar. 55 Med genusperformanser menar jag det stt p vilket genus gestaltas, iscenstts och grs. Jag vill inte anvnda det mer svenska ordet genusgestaltning eftersom det inte p samma stt synliggr att det r en aktiv handling.

41

Kernberg har ppekat att insisterandet p att den andra skall vara en heterosexuell spegelbild av en sjlv, vilket innebr intolerans mot varje annorlunda sexuellt element, utgr ett frsvar mot avund, inte ett accepterande av olikhet. Dock r varken hetero- eller homosexuella relationer ngon garanti fr en srskild hllning mot komplementaritet eller likhet. Bda formerna kan fastna i fixeringar eller leka med konventioner. (Mesterton, 2005, s. 45).

Den idealiserade heterosexuella kulturen som borderlinestrukturerad

Vad hnder d i psykoanalytisk mening med det som ska frnekas och ges upp utan sorg? Jag tnker mig att den oerknda omedvetna sorgen lcker i kulturen och dess individer p olika stt. Det betyder att man kan tolka den tvngsmssiga och institutionella heterosexualiteten, inte bara som ett uttryck fr mns makt ver kvinnor, utan ocks som en kollektiv reaktionsbildning56. Genom att aktivt lta egna, oerknda och osrjda, frbjudna homosexuella knslor verg i motsatsen, en exklusiv och naturlig heterosexualitet, kan det egna homoerotiska begret fortstta att frnekas. Eftersom reaktionsbildning r ett hgre frsvar (Cullberg, 2003) skulle d den heterosexuella kulturen i symbolisk mening befinna sig p neurotisk niv. Jag undrar dock om det r s. Tyder inte styrkan i med vilken den heterosexuella kulturens naturlighet hvdas; hur det sker med vldstgrder som hnar, frminskar, och osynliggr samknad krlek, att man skulle kunna tolka det som att ocks andra mer primitiva frsvar r aktiva? Frnekandet av den oerknda sorgen r s starkt att jag tnker mig att det r att likna vid ett kulturellt maniskt frsvar57 som hyllar heterosexualiteten och dess genus med en verdriven intensitet. Det sker p alla niver: till exempel genom film, bcker, kultur och konst, i politiken, genom skyltarna p offentliga toalettdrrar, genom ktenskapslagstiftning, religion och ocks genom psykoanalytisk teori. Jag tnker mig drfr att man kan se den heteronormativa kulturen som borderlinestrukturerad. Detta s till vida att den dikotomiserar knen, att den r uteslutande, tvngsmssig och oflexibel men ocks kraftigt idealiserad. Den framhller sig terkommande som barnalstrande och drfr naturlig. Denna frestllning r dessutom direkt felaktig. Ett bisexuellt begr skulle till exempel kunna skapa lika mnga barn, och det mesta heterosexuella knsumgnget slutar inte med en graviditet.
Men r inte heterosexualiteten naturlig i ngon mycket grundlggande mening? Hur skulle mnniskoslktet kunna fortleva om inte merparten av alla mnniskor var heterosexuella. Svaret p den invndningen r att mnniskoslktet inte fortlever p.g.a. heterosexualitet, utan p grund av att det fds barn. Och fr att det ska fdas barn r det enda som krvs att ett antal kvinnor ibland blir gravida. Hur dessa kvinnor blir gravida, dvs. hur de br sig t fr att sdesvtska ska hamna i deras livmoder och dr eventuellt befrukta en ggcell, r ngonting som gr att skta p en mngd olika stt
56 57

Reaktionsbildning r nr en otillten nskan eller impuls vergr i dess motsats (Cullberg, 2003). Manin som frsvar mot depression r den mest kraftfulla och patologiska formen av frnekande (McWilliams, 1994). Lindriga former av mani benmns hypomani (American Psychiatric Association, 2002).

42

inklusive stt som inte krver en mans fysiska nrvaro (vilket r ngonting de flesta lesbiska mdrar glatt kan intyga). Framfr allt finns det ingenting i den biologiska fortplantningen som alstrar regler som krver att ett samhlle mste inrtta sig enligt ett mnster dr alla kvinnor och alla mn enbart fr knna lust fr och gna sig t sexuella handlingar med mnniskor av det motsatta knet. Det finns allts ingenting i den biologiska fortplantningen som krver eller ens frutstter heterosexualitet. (Kulik, 1996, s. 10).

I sjlva verket kan man tolka det som att den heterosexuella kulturen genom att betrakta sig sjlv som naturlig behller makten och tolkningsfretrdet.
Heterosexualitet r inte ndvndig fr samhllets fortbestnd, och tanken p att den skulle vara det r ingen biologisk sanning det r snarare en saga som heterosexualiteten berttar om sig sjlv fr att alla ska tro att den r strre och viktigare och ndvndigare n den egentligen r. (Kulik, 1996, s 1011.)

Jag menar ocks att det stt p vilken den heterosexuella ideologin polariserar kn kan tolkas som ett primitivt frsvar, splitting58, Knen ses som helt motsatta, ska komplettera varandra och olikheten r en brande romantisk tanke. Psykoanalysen har ocks nrt denna polariserande syn av kn. Det fr oss in p knsidentitetsbegreppet. Hur kan man tnka om knsidentitet om man frkastar den psykologiska knsskillnaden?

Knsidentitet som en illusion projektiv identifikation och avund

Jag tnker mig att upplevelsen av de dikotoma knen bebor vra kroppar. Vi har infrlivat den s till den grad att vi sjlva tror p den. Jag tnker mig att knsidentiteten r en illusion. Jag menar att knsidentiteten i sjlva verket inte borde vara viktigare n andra sociala identiteter ssom klass, hudfrg, lder etcetera (Connell, 2002). Jag tnker mig att det gr till ungefr s hr: Genom projektiv identifikation59 dumpar mnniskor i varandra nskade men frbjudna genusperformanser. Mn dumpar egna frbjudna sidor och knslor som de frknippar med femininitet hos kvinnor medan kvinnor dumpar frbjudna sidor och knslor som de frknippar med maskulinitet, i mn. Jag tnker mig att det sker kulturellt p metaniv men ocks mellan individer. Jag menar att det till exempel inte r ovanligt att modern ser sin lilla son som ett aktivt subjekt som ska frverkliga hennes frbjudna maskulina nskningar medan fadern dumpar sina oerknda feminina nskningar i sin dotter.

58

Splitting r en omogen frsvarsmekanism dr ofrenliga nskningar klyvs. (Cullberg, 2003) Vid projektiv identifikation // ingr tv moment, dels att jaget sjlvt omedvetet avvisar oacceptabla behov och frestllningar och projicerar dem p en annan person, dels att denna projektion samtidigt medfr att man omedvetet kan identifiera sig med dessa delar av den andre. Detta blir en mjlighet att utva kontroll ver honom. Frhllandet kompliceras av att det mentala innehll som lggs ver omedvetet kan accepteras av den andre, med fljd att denne dras in i ett skuldfrhllande. Den fantiserade kontrollen blir s en verklig kontroll. (Cullberg, 2003).
59

43

Frldrarna60 bekmpar sedan varje genusvertrdelse frn sina barn p grund av avund. Eftersom mn r verordnade kvinnor i vrt samhlle tnker jag mig att det tillkommer en ytterligare dimension. Jag tnker mig att modern inte bara bekmpar genusvetrdelser av sin dotter p grund av avund fr att flickan bejakar sidor av sig sjlv som modern inte erknt och srjt. Jag tnker mig dessutom att det r mycket vanligt att modern internaliserat frtrycket61 av henne sjlv som kvinna, vilket gr att dotterns eventuella frsk till ett mer aktivt genus som vgrar manlig dominans, vcker n mer avund och drfr bekmpas hrdnackat. Motsvarande kan man tnka sig att fadern bekmpar varje genusvertrdelse frn sin son inte bara p grund av avundsjuka, fr att sonen inte frnekar delar av sig, utan fr att han hotas av maktdegradering. En son har p grund av sitt kn tillgng till en uppsttning manliga privilegier och jag tnker mig att frldrarna (och i synnerhet fadern) kan hotas om sonen vgrar ta del av dessa. Vidare tnker jag mig att kraften i sanktionerna som frldrarna kommer att utstta barnet fr vid genusvertrdelser, kommer att st i proportion till i vilken grad barnet r laddat som ett narcissistiskt objekt fr frldrarna. Jag tnker mig att i ju hgre grad barnet r en narcissistisk frlngning62 av sina frldrar, och drmed inkorporerad i frldrarnas sjlvbild, desto mer knslig blir frldern fr barnets genusvertrdelser. Allts ju mer barnet r laddat som ett narcissistiskt objekt fr frldern, ju mer frnekad genusmelankolin r, och i ju hgre grad modern internaliserat frtrycket av henne sjlv som kvinna, desto strre sannolikhet fr genuspanik om barnet gr kn p fel stt. Varfr bebor d genus vra kroppar? Jag menar att vi redan som sm barn tar emot den projektiva identifikationen63 med tillskrivna genusperformanser. Vi knner ocks tidigt av vilken ngest ett genusfrbjudet beteende vcker hos omgivningen. S vi infrlivar ett heteronormativt genus, en heteronormativ kultur och tillts inte att srja de frlorade samknade mjliga erotiska objekten64. Man skulle kanske kunna uttrycka det som att den upplevda knsidentiteten r en mottagen projektiv identifikation av en massivt invaderande kultur. Connell (2002) menar att det inte finns ngra manliga eller
60

I detta exempel utgr jag frn ett heterosexuellt frldrapar. Det gr jag fr att det r effekterna av den normativa heterosexualiteten jag granskar, inte fr att jag tycker att heterosexuellt frldraskap r mer naturligt n homosexuellt frldraskap. 61 Foucault (2002; Lindgren, 1999) menar att makten reproducerar sig sjlv. ven underordnade grupper reproducerar sin egen underordning genom att internalisera frtrycket. Genom det internaliserade frtrycket behver inte det relationella frtrycket ha konkret nrvaro hela tiden, det verkar nd. Det r allts en del i maktens natur att den underordnade frnekar sin underordning, ursktar den eller internaliserar fraktet. Det r smrtsamt att se att man r i underlge. Ett bra exempel p hur kvinnor anpassar sig till sin egen underordning visade socialpsykologen Carin Holmberg i sin avhandling om unga heterosexuella jmstllda par (Holmberg 1993). Holmberg visade dels att relationerna inte var jmstllda fast paren sjlva trodde det, samt att det var kvinnan i relationen som tog p sig ansvaret att utt sett hvda hur jmstllt paret var. 62 Alice Miller menar till exempel att det r vanligt att barn r narcissistiska projekt, dr barnen vxer upp med en frvirring ver vems liv de ska leva och dr barnet omedvetet anvnds fr att bekrfta frlderns sjlvaktning (Miller, 1999). 63 Jag menar hr att det mentala innehll som lggs ver p ngon omedvetet accepteras av denne. Med Cullbergs ord : Frhllandet kompliceras av att det mentala innehll som lggs ver omedvetet kan accepteras av den andre, med fljd att denne dras in i ett skuldfrhllande. Den fantiserade kontrollen blir s en verklig kontroll. (Cullberg, 2003). 64 Varfr r d inte systemet vattenttt undrar kanske nu den uppmrksamma lsaren? Varfr blir inte alla heterosexuella? Foucault (2002) menar att det alltid finns motmakt dr det finns makt. Det finns inga vattentta maktsystem.

44

kvinnliga personligheter och att forskningen ger vid handen att vi mste sluta se p kn som en polariserad essens som kommer sig av att fysiska skillnader manifesterar sig psykologiskt. Vad fr d denna uppfattning fr konsekvenser fr oidipus? Om det lilla barnet inte har ngon sann knsskillnad att upptcka; i vems intresse ska barn upptcka en socialt iscensatt knsskillnad? Det fr oss vidare in p temat makt.

Makt
Hur frhller sig d Freuds tankar till makt? Freud sjlv talade inte om knsmakt men det r nd mjligt att tolka hans oidipala modell utifrn ett maktperspektiv. Jag tnker mig att heterosexualiteten r grundantagandet som den oidipala modellen vilar p. Och det r dessutom en asymmetrisk heterosexuell relation som efterstvas dr det r mer vrt att ha penis n att inte ha penis. Gunilla Fredelius (1982) menar att Freud frvxlat innehavet av en penis med den makt som samhllet tilldelar innehavare av en penis. Eftersom kvinnan inte har ngon penis kan hon inte gra ansprk p fallisk makt enligt Freud. Hennes kn r ett ickekn och hon kommer drfr att ha penisavund menar Freud (2002). Hennes enda mjlighet till makt r via en penis. Fredelius anser drfr att det r Freud sjlv som kastrerat kvinnan. Jag tnker mig att Fredelius har rtt men vill ocks tillgga att en mjlighet fr kvinnor att f makt i vrt heteropatriarkala samhlle, r att f det via relationen med en man.65. Psykoanalysens ideologi r sledes inte bara heterosexuell, den bygger ocks p en sexistisk grundfrestllning om att det r naturligt att mn har mer makt och inflytande n kvinnor (se ocks Kitzinger & Perkins, 1993). Andersson (1996) tolkar till exempel fientligheten mot homosexualitet som att den hotar den traditionella maktbalansen mellan kvinnor och mn. Inom den psykodynamiska diskursen tolkas till exempel lesbiska kvinnor, som nekar en man mjligheten att dominera ver dem, som viljande ha fallos. Motsvarande anses att mn som lever med mn, och sledes ger upp det manliga privilegiet att dominera en kvinna, ger upp fallos (ibid). Homosexualiteten blir p s stt ett ifrgasttande av denna maktordning bara genom sin existens. Det blir liksom ett stt att negligera den konstruerade knsskillnaden och frneka idn om knens ndvndiga komplementaritet. Ur detta perspektiv handlar allts oidipus om att iscenstta sociala genusskillnader fr att upprtthlla mns verordning. Fr att spetsa till det: behvs sociala orttvisor och manlig dominans fr att samhllet ska kunna fostra neurotiska barn? Eller r den oidipala modellen ett alibi fr att upprtthlla rdande maktordning. Lter vi oss inbillas att vi hotas av psykos och sammanbrott om heteropatriarkatet faller? Tror vi verkligen att den neurotiska vrldens fundament r den skapade knsskillnaden? Logiken i detta haltar. Om den skapade knsskillnaden skulle raderas ver en natt, skulle ju fortfarande andra skillnader best. Det r ju inget som sger att vi inte fortfarande skulle kunna
65

Det r en tnkbar frklaring till varfr kvinnor solidariserar sig med mn och mn med mn. Det torde ocks vara en tnkbar frklaring till varfr mn med makt ses som mer attraktiva n mn som faller utanfr den hegemoniska manlighetens ideal. Socialpsykologen Carin Holmberg, (1996) menar att det r kvinnors insocialisering i att ta ansvar fr mns behov som gr att bde mn och kvinnor i frsta hand prioriterar relationerna till mn. Jag tnker att hon har rtt men att det ocks handlar om kvinnors chans att f makt och privilegier via en man. Holmberg (ibid) menar ocks att mns homosocialitet, det vill sga prioriteringar av relationer till andra mn, har sin grund i att de omedvetet vill upprtthlla sin verordning. Homosocialiteten krver obrottslig lojalitet mn emellan och ett uppvrderande av mns sikter och prestationer.

45

skilja p till exempel mnniskor och djur, p dtid och framtid, p yttre och inre och p oss sjlv och andra. Sprket som srskiljande markr skulle ocks best. Jag kan drfr inte se att manlig dominans r en frutsttning fr att skydda oss frn psykosen. Jag tnker att det istllet handlar om ett intresse av att upprtthlla maktbalansen. ven Chodorow (1989) tnker sig att oidipus handlar om makt. Hon menar att teorin om oidipus i sjlv verket r en teori om hur manlig dominans reproduceras. Hon ser det som en teori om vad som r ndvndigt fr att freviga heterosexuell patriarkal dominans:
He constructs his theory around what is necessary for the petpetuation of male dominant social organization, for the restriction of womenss sexuality to be oriented to mens, for the perpetuation of heterosexual dominance. (Chodorow, 1989, s. 175)

Oidipus som dubbel maktfaktor

Det intressanta med detta synstt r att teorin om oidipus inte bara r en privilegieavdelare som visar p vilka som ska f privilegier och vilka som inte ska f66. Oidipus definierar inte bara normalitet och vem som r strd, det r ocks ett frtryckarsystem som reproducerar mns verordning, isrhllandet mellan knen och den heterosexuella asymmetriska67 ideologin. Jag tnker mig drfr att oidipus r en privilegieavdelare fr att kunna utmta repressalier till dem som vgrar att upprtthlla, eller p annat stt hotar, den manliga dominansen. Syftet med oidipus r allts dubbelt heteropatriarkalt: dels att fostra in mnniskor i en heteropatriarkal vrldsordning, dels att genom de maktmetoder som det psykologiska fltet erbjuder, straffa frbjudna performanser. Teorin om oidipus lyckas allts med konststycket att f maktordningen att verka som om den r en del av normalutvecklingen; att den till och med r ndvndig fr psykisk hlsa.

Freuds kontext och kulturella galgar

Jag tnker att det r viktigt att stta Freuds tankar i en historisk kontext. Nr han publicerade Tre avhandlingar i sexualteori 1905 hade kvinnor inte ens rstrtt. Teorierna om oidipalkonflikten har vuxit fram i ett patriarkalt och sexualfientligt samhlle dr sexualundervisning saknades och dr man talade om fr barn att spdbarn kommer med storken. Freud tnkte sig att de felaktiga och uteblivna svar som barnet fick inte hindrade det frn att utforska p egen hand och frska lsa mysteriet med var barn kommer ifrn (Freud, 2002). Genom att det lilla barnet inte knner till vaginans existens tror barnet drfr att spdbarn fds genom tarmppningen och att alla har en penis (ibid).

66 67

Ls heterosexuella respektive ickeheterosexuella och mn respektive kvinnor. Jag vill understryka att heterosexualitet inte skulle behva bygga p en asymmetrisk polarisering av knen, ven om det i vr kultur r oerhrt vanligt. Min intention r att stta det heterosexuella isrhllandets logik som reproducerar manlig verordning, i fokus.

46

Frutom att Freuds patriarkala kultur och heterosexuella glasgon genomsyrar hans skrivande68 tnker jag mig att det faktum att samhllet under Freuds era var s pass sexualfientligt, satte sina spr i de symptom som Freuds patienter uppvisade. Hans patienter hade ofta en problematik kring borttrngd sexualitet69. Det r inte konstigt att en sexualfientlig milj skapar symptom och lidande kring borttrngd sexualitet och skam men eftersom samhllet frndrats tnker jag mig att mnet inte lngre r lika aktuellt. Att Freud valde sexualiteten som ett stt att gestalta sina vergripande tankar om livet och dden r drfr inte konstigt. Jag tnker att hans teori om oidipus handlar om de mnskliga stora frgorna: om att inse att man inte kan vara allt samtidigt och om att finna sin plats. Det handlar om att frhlla oss till livet och livets begrnsningar men ocks om att se skillnad och likhet mellan oss sjlva och andra. De centrala frgorna med oidipus r som jag tnker mig den: Var kommer barn ifrn? Vad r livet? Vad r livets begrnsningar? Vad begr vi och vad kan vi f? Vi kan inte vara allt samtidigt och vi kan inte heller ta ngon annans plats. Vad r likhet och vad r olikhet? Jag tnker mig att kontentan av den psykosexuella utvecklingsteorin och oidipuskomplexet r att det lr oss ngot om likhet, srskillnad och om livets begrnsningar. Vad r d kvar nr jag har frkastat den heteropatriarkala indoktrineringen och dessutom betraktar oidipusmetaforen som pass? Handlar det nakna oidipus om sexualitet verhuvudtaget? Jag tnker att det inte behver gra det. Jag tror frvisso att sexualiteten r viktig fr mnniskors psykologiska utveckling. Att lska, begra och kunna ta emot krlek r en allmnmnsklig drivkraft. Men jag tnker mig att det inte r ngot som frutstter ett oidipus ssom Freud beskriver det. Frvisso har Freuds metaforer spelat ut sin rtt men hans grundlggande frgor, som jag tolkar dem, r hgaktuella.

Mot nya metaforer

Hur kan man d lra sig likhet, skillnad och livets begrnsningar, om inte genom oidipus? Jag tnker mig att tanken om att man mste lra sig skilja mellan sig sjlv och omvrlden inte i frsta hand innebr att man mste dras ut ur den ofta tnkta

68

Det finns otaliga exempel p detta. Han utgr till exempel frn att det lilla barnet per definition r en pojke och att penis viktigare n vagina. Han anvnder sig ocks av litteraturhistoriens kanske strsta hyllning till homosexuell krlek (Platon, 1985; Magnusson, 1998) fr att beskriva heterosexuell krlek som normal och homosexuellt krlek som avvikande, utan att verka frst att Symposion (Platon, 1985) handlar om homosexuell krlek. 69 Hr ska ocks tillggas att jag inte tror att alla hans hysteriska patienter led av borttrngd sexualitet utan att en del istllet led av sviterna av sexuella vergrepp, som Freud istllet tolkade som sexuella fantasier. Begreppet hysteri har ftt mycket kritik i feministiska kretsar (Enquist, 200X; Johannisson, 1994) eftersom det var ett stt att patologisera kvinnan i slutet p 1800-talet (i huvudsak kvinnor drabbades) och fokus lg just p kvinnans kn. Man hade frestllningen att kvinnorna var frigida eller hade fr lite sex. Mnga av patienterna kunde bertta att de varit utsatta fr sexuella vergrepp och eftersom det var alldeles fr provocerande att ta in att sexuella vergrepp frekom i s stor omfattning i det borgerliga Wien gjorde Freud tolkningen att det nog rrde sig om fantiserade vergrepp och kvinnornas frbjudna nskningar (Enquist, 200X). Freud lmnade emellertid under senare delen av sitt liv ppet fr att vergrepen faktiskt gt rum.

47

symbiotiska relationen med modern70. Jag tnker mig istllet att srskillnad handlar om att frst att vi inte r vrlden. Att andra mnniskor har andra behov och att de kan interagera utan oss. Solen gr helt enkelt inte upp fr oss varje morgon. Att verleva denna krnkning r att intrda i kulturen71. Det handlar helt enkelt om att ge upp vr omnipotens72. Den feministiska sociologen och psykoanalytikern Jessica Benjamin (2002; Mesterton, 2005) betonar intersubjektivitet73 det vill sga att det lilla barnet tidigt har interagerande dyadiska relationer med bda frldrarna. Hon menar att det finns luft och lekutrymme mellan barnet och den preoidipala modern och betonar ocks den preoidipala faderns roll. Sprket r allts det tredje mellan barnet och frldern:
Istllet fr att tillskriva fadern rollen som det tredje som bryter dyaden och fr in subjektet i den symboliska ordningen ser Benjamin det tredje som ngot som skapas genom en dialog mellan tv subjekt och som str utanfr respektive parters kontroll som en dans ungefr. (Mesterton, 2005, s. 40).

Det tredje r allts inte fadern utan det som skapas mellan tv personer genom sprket. Benjamin frkastar drmed den klassiska symboliken att fadern drar ut barnet ur symbiosen med modern och in i kulturen och den symboliska ordningen. Benjamin tnker sig att barnet identifierar sig med bde likhet och olikhet. Hon pongterar att utvecklingsuppgiften snarare r att frst likhet och skillnad hos samma person inte att nedvrdera det ena och uppvrdera det andra; eller att polarisera i motsatser:
Det svra r att uppn ett begrepp om skillnad, om att vara olik, som bibehller en knsla fr vad det innebr att ha ngot gemensamt, att vara en mnniska likt andra, en jmlike. (Benjamin, 2002, s. 83).

Hon tnker sig att det preoidipala barnet r verinklusivt att det vill ha de genitalier de saknar i tillgg till dem det redan har. Benjamins synstt ppnar upp en mer nyanserad syn p oidipus. Insikten om likhet och srskillnad r inte fasta kategorier som binds till en person utan r ett pgende vxelspel. Jag tnker mig att det inte heller r bundet till penis eller avsaknad av penis. Benjamins radikalitet till trots, dekonstruerar hon inte det oidipala projektet hela vgen. Hon ser kn som ngot reellt och ndvndigt. Till exempel tnker hon sig att knsidentitetsutvecklingen utgr frn en medfdd gryende krna av knsidentifikation

70

Jag tror fr vrigt inte p denna symbios. Jessica Benjamin (Mesterton, 2005) menar att modern spdbarnsforskning ger vid handen att barnet mycket tidigt interagerar med modern (signifikanta andra, min anmrkning) och att det inte r frga om ngon symbiotisk relation som man tidigare trott. 71 Av detta fljer ett intressant filosofiskt resonemang. Eftersom jag tidigare freslagit att vr heteronormativa kultur inte r neurotiskt strukturerad skulle man kunna undra om vi p metaniv har verlevt denna krnkning. Frstr vi i vst att jordens resurser inte bara r till fr oss och att vi inte r vrldens centrum? 72 Omnipotens innebr att barnet uppfattar sig sjlv och omvrlden som ett, att allt som sker startar i barnets inre och att barnet drigenom kan styra vrlden. Medvetenheten om att andra, separata individer utanfr en sjlv kan ha kontroll har nnu inte utvecklats. (McWilliams, 1994, s. 139). 73 Intersubjektivitet betyder frmgan att erknna den andra som ett oberoende subjekt (Mesterton, 2005, s. 36).

48

(Mesterton, 2005, s. 41)74. Jag ser henne drfr som tminstone delvis essentialist. Hon talar om knsskillnaden som ndvndig ven om hon vill problematisera stela kategorier:
det gr inte att verskrida det oidipala det skulle vara en totalt omnipotent fantasi och de konflikter som r frbundet med den psykologiska utvecklingen: att erknna knstillhrigheten, att besinna generationstillhrigheten. Vi mste erknna frlust, avstnd och skillnader, vi kan inte ha, vara eller f allt. Denna avsgelse av de omnipotenta ansprken r frenad med en sorgeprocess. (Mesterton, 2005, s. 46).

ena sidan vill allts inte Benjamin fastna i stela kategorier, andra sidan ser hon verskidandet av knsskillanden som en omnipotent fantasi. P den punkten r jag inte verens med Benjamin. Att verskrida omnipotensen r en omnipotent fantasi. Men jag tror inte att vgen till att ge upp omnipotensen behver g via erknnandet av en skapad knsskillnad. Vad har omnipotens med kn att gra? Hur ska man d queera oidipus hela vgen? Jag tnker mig att Benjamins tanke om verinklusivitet r ett frsk att symbolisera att barn vill vara allt samtidigt. Jag tnker mig att verinklusivitetstanken r viktig men att den inte r bunden till kategorin kn. Jag tnker att det istllet handlar om en grundlggande omnipotens dr man vill vara allt samtidigt: polis, lucia, bagare, glasgonorm, storebror, lillasyster, ensambarn, mamma, indian och lejon etcetera. Oidipus handlar allts om likhet och skillnad men ocks om begrnsningar, konkurrens och rivalitet; att finna sin plats. Men Freuds oidipus handlar om givna platser i ett frdigt privilegiesystem. Hur kan man istllet finna en plats som inte innebr att man hvdar sig p ngon annans bekostnad? Och hur ska man finna en plats som inte innebr att defensivt acceptera sin underordning i den sociala maktordningen? Hur hittar man grnser fr vad man kan vara och inte vara utan att grunda grnserna p frtryck?

Fascismen i oidipus
Om jag nu inte tycker att knsskillnad r mer relevant n andra sociala skillnader, hur ska vi d kunna frst skillnad mellan oss sjlva och andra? Hur ska vi frst begreppet skillnad om det inte bygger p ojmlikhet? Hur ska vi frst skillnad om det inte bygger p social ver- och underordning? Skillnad har en tendens att betyda skillnad i privilegier. Filosoferna Gilles Deleuze och Flix Guattari skrev p 70-talet den svrtillgngliga texten Anti-Oedipus som handlar om att vi alla r fascister p s stt att vi begr de saker som ger oss makt. Foucault skriver shr i frordet:
And not only the historical fascism, the fascism of Hitler and Mussolini which was able to mobilize and use the desire of the masses so effectively but also the fascism in us all, in our heads and in our everyday behaviour, tha fascism that causes us to love power, to desire the very thing that dominates and exploits us. (Foucault, 2004, ss. xivxv).
74

P en direkt frga under ett seminarium arrangerat av Svenska psykoanalytiska freningen p Folkets hus i Gteborg 060331 d Agnes Mesterton frelser om Jessica Benjamin, frtydligar hon att Benjamin ser denna krna som biologiskt medfdd.

49

Hur kan vi gra upp med alla de privilegiesystem som vi alla r med och upprtthller? Vad r det som gr att vi har s svrt att se vra egna privilegier? r det fr att vi inte r intresserade av att ge upp reell makt? Varfr r s f mn engagerade i kampen fr jmstlldhet och feminism? Varfr slutar inte heterosexuella att gifta sig som solidaritetsgrning fr alla de samknade par som vgras ktenskap? Varfr arbetar s f vita mot rasism och frmlingsfientlighet? Varfr kper vi mobiltelefoner av samma tillverkare som levererar produkter till vapenindustrin, samtidigt som vi sger att vi r emot krig? Jag tror att vi underskattar vra egna privilegier. Makt r lttare att se fr den som r i underlge. Makt r alltid relationellt (Foucault, 2002) och den som r begrnsad i sitt handlingsutrymme, ser det mer n den som inte r det och tar sin sjlvrefererande verklighet och sina privilegier fr givna75. Eftersom det r maktens privilegium att ha tolkningsfretrde (Gergen, 1999) blir maktens subjektiva sanningar ofta bekrftade. Genom att i det lngsta frneka vra egna privilegier behver vi inte heller ta ansvar fr dem.

Skillnadens etik
Hur ska vi d kunna lra oss srskillnad utan att denna srskillnad har sitt fundament i social orttvisa? Jag tnker mig att srskillnad mste bygga p en skillnadens etik. Det betyder att man r medveten om och tar ansvar fr sina privilegier. Det innebr ocks att man aktivt arbetar mot alla former av frtryck och dominans. Morgan (1996) har tagit fram en intersektionell axel som analysverktyg fr att kartlgga dominans och frtryck. Axeln ger exempel p sociala maktordningar men graderar dem inte sinsemellan. Jag tnker mig att bilden synliggr hur komplexa vra sociala maktordningar r. Vi lr oss tidigt att upprtthlla sociala skillnader och att veta vilken social status vi sjlva och andra har.

75

Holmberg (1996) menar till exempel att mns makt ofta inte blir synlig frrn kvinnor vgrar att ta hnsyn till mns privilegier och utmanar dem. Ett annat exempel p hur privilegier tas fr givet r att heterosexuella ofta tenderar att tycka att det r en sjlvklarhet att de kan f och ocks har rtt till biologiska barn. Om det sedan visar sig att de inte r fertila utlser det ofta en sorg och krav p fertilitetshjlp frn samhllets sida.

50

Figur 1. Morgans intersektionella axel ver privilegium, dominans och frtryck. Fritt efter Morgan (1996, s. 107). Min versttning. Axeln utformades ursprungligen fr att anvndas fr att analysera maktbalansen i undervisningssituationer men har kommit att adopteras av feministiska terapeuter ssom ex. Judith Worell & Pam Remer (2003).

Skillnad och isrhllande tenderar att med Bourdieus termer inte bara bli en frga om klass utan om smak (Callewaert, 1999; Moi, 1994). Frtrycket upprtthlls genom att smak inte bara innebr att ha smak fr rtt saker utan ocks att ha avsmak och distansera sig frn rtt saker. Vi r allts genom detta delaktiga i reproduktionen av frtrycken. Jag tnker mig drfr att man kan tolka oidipus som att det innehller ett fascistiskt element. Man kan tolka det som att oidipus reglerar skillnaden mellan vem som ska ha, och inte ska ha, makt. Fr att lna Butlers (2007) performativitetstanke kanske man kan pst att oidipus grs. Att det r ett stt att va sig i, och internalisera, vuxnas frtryckarsystem. Jag tnker mig att en postoidipal frstelse av oidipus mste innefatta en skillnadens etik. Hur kan vi med Benjamins (2002) termer identifiera oss med skillnad och se att man har ngot likt men ocks ngot olikt samtidigt; att man r den andra jmlik som mnniska. Hur kan det ske utan att upprtthlla de maktstrukturer som Morgan (1996) pvisar? Jag tnker att ett postoidipalt synstt mste innebra dels en skillnadens etik, dels medvetenheten om att ocks sm skillnader kan vara signifikanta.

51

Postoidipus och de sm skillnaderna som signifikanter

Behvs d en enda stor skillnad fr att vi ska kunna frst skillnad mellan oss sjlv och omvrlden? Om inte penisen som skillnadsmarkr behvs, vad behvs d? Behvs istllet ngon annan tnkt livsviktig och universell skillnad? Jag tror inte att det behvs en enskild primr signifikant. Jag r vertygad om att vi mnniskor har frmgan att genom mnga sm skillnader upptcka skillnader och likheter. Mnga barn lr sig ordet lampa som frsta ord d de tillsammans med en vuxen tittar i taket och pekar. Jag tnker mig att barnet redan d frstr skillnaden mellan lampan och sig sjlv; mellan att lampan och frldern; och mellan lampan och hunden. Lampan hnger still medan hunden r levande. Jag tror att barnet tidigt upptcker att hunden r levande som barnet sjlv men att det ocks r olikt fr att det inte r mnniska. Min vertygelse r att vi vuxna r s upptagna av just sociala skillnader att vi inte ser vilka skillnader som barn lr sig att differentiera vrlden genom. Vi frvntar oss att vissa skillnader ska vara betydelsebrande och vi envisas med att betona just dem. P s stt skolas barn in i ett oidipus som uppbr sociala maktskillnader. Jag tror att barn som nnu inte r inskolade i det neurotiska frtryckarsystemet och den hierarkiska sociala ordningen, ser andra skillnader och likheter n vuxna. De r inte s upptagna av social status. Jag vill lta en personlig anekdot tagen ut verkligheten gestalta ett exempel.
Min ljushyade lillebror lekte som liten med en mycket mrkhyad adopterad flicka. Hon var svart som ebenholts och min mamma tyckte p ett s dr vuxet stt att det nog behvde en frklaring. Pedagogiskt berttade hon fr min bror att flickan var adopterad och frgade honom om han kunde se att hon var frn ett annat land. Ja, svarade han bestmt. I det hr landet suger vi inte p tummen! Att de hade olika hudfrg hade helt gtt honom frbi.

En annan frga som resonemanget vcker r om den neurotiska positionen verhuvudtaget r nskvrd. Om den heteropatriarkala kulturen som vi kallar neurotisk i sjlva verket r mer primitiv; vad r att efterstrva? Liknelsen om oidipus frutstter ett heterosexistiskt samhlle. Om vi vill ha ett annat samhlle r den oidipala modellen ingenting vi ska nska som normalutveckling. Det r enbart ett stt att lra sig utvecklingsuppgiften om likhet och skillnad; ett stt som dessutom har social orttvisa som biverkning. En postoidipal frstelse av likhet och skillnad innebr en krleksetik. Det innebr att se med krlek p dem som vgar utmana maktordningar och ocks att ta ansvar fr egna privilegier. Det handlar ocks om att vga terta utlagda projektioner p underordnade grupper76 Genom att se normaliteten hos homosexuella kan den heterosexuella kulturen ocks vga brja se mer primitiva delar av sig sjlv77. Det r ett frsta steg fr att gra upp med fascismen inom oss alla.

76

Ett bra exempel p en utlagd projektion p en underordnad grupp r hur heterosamhllet diskuterar om homosexuella br ha barn eller inte. Frustrationen ver att samhllet inte klarar av att skydda alla barn frn ex. vld i hemmet, eller skulden ver att uppleva sig som otillrcklig som frlder, lggs p ngot som r lttare att kontrollera homosexuella familjebildningar. 77 Jag syftar hr inte p de egna homoerotiska knslorna utan de frsvar som knslorna vcker (avund, idealisering av heterosexualitet, nedvrdering av homosexualitet och ett dikotomt knstnkande).

52

Diskussion
Vad skulle d en postoidipal frstelse innebra fr det psykologiska paradigmet? Vilka konsekvenser skulle det f fr synen p vrlden, vetenskapen och terapirummen? Hur skulle Psykologfrbundets remissvar se ut i viktiga frgor? Vilka demonstrationstg fr emancipation och alla mnniskors lika vrde skulle Psykologfrbundet tga i? Vilka forskningsfrgor skulle stllas? Hur skulle psykologparadigmets etik se ut? Jag tnker mig att en verklig postoidipal frstelse mste innebra en egen privilegieanalys av de maktordningar som r aktuella i det egna livet och i det psykologiska fltet. Vilka frtryck r vi med och upprtthller? Vilka frtryck r vi utsatta fr? Vilka har vi internaliserat s till den grad att vi inte ser dem? Vilka emancipatoriska krafter i samhllet motarbetar vi p grund av avund? Vilka borde vi be om urskt och ge upprttelse? En verklig postoidipal skillnadsetik utmanar den rdande hegemonin och oss sjlva. Att bli medveten om egna internaliserade frtryck och privilegier fr att inte agera ut dem, blir en ndvndighet. Detta skulle inbegripa att mta de egna fascistiska sidorna, den egna genusmelankolin och avunden. Det skulle ocks innebra att man slutade se den (egna) heterosexuella positionen som det normala centrat fr vrlden. Psykologparadigmet skulle med andra ord vara tvunget att ge upp sin omnipotens och ta sig igenom en narcissistisk krnkning. verlever paradigmet det r en krleksetik som aktivt motverkar dominans och frtryck drefter mjlig. Konkret skulle en postoidipal skillnadsetik medfra stor skillnad i kvaliteten p vrden fr till exempel fr homosexuella som sker hjlp fr psykisk ohlsa p grund av frtrycket i samhllet (Statens folkhlsoinstitut 2005). Det skulle ocks innebra att Psykologfrbundets remissvar (ex. Psykologfrbundet, 2001 & 2004) inte fick innehlla privata frdomar som paketerats i ett vetenskapens skimmer fr att verka legitima. Psykologiparadigmet skulle ocks behva gra upp med en historiskt frlegad heteropatriarkal syn p vrlden. Forskningsfrgor skulle alltid ha maktperspektiv och normer skulle konsekvent problematiseras. Objektiviteten som illusion skulle ges upp och synen p vetenskap skulle frndras. En postoidipal skillnadsetik frutstter ocks kulturversttningar av s gott som samtliga tidiga teoretiker (och ven en hel del samtida), eftersom texterna r skrivna i en frtryckande kontext som lcker de frdomar och dominansstrategier som r/var frhrskande i samhllet nr texten skrevs. Det skulle betyda en revolution till exempel fr utvecklingspsykologin, personlighetspsykologin och inte minst fr det terapeutiska arbetet. Hur skulle vi till exempel uppfatta idealet om den neutrala terapeuten? Hur skulle vi frhlla oss till olika maktordningar i terapirummen? McWilliams (1996) menar till exempel att en central frga nr heterosexuella terapeuter behandlar homosexuella klienter r att terapeuten tar ansvar fr sitt maktverlge, inte vjer fr samknade erotiska verfringar och r s tydlig med sin etiska positionering att det r mjligt fr patienten att p ett tryggt stt utforska sin internaliserade homofobi. Jag tnker mig att det i detta ingr att den heterosexuella terapeuten har gjort upp med sin genusmelankoli, avund och fascism. Ytterst handlar det om en krleksetik och om att vga se oss sjlva.

53

54

jag vet en man som hellre slutar andas n str naken infr en annan jag vet stackars han fr nakenhet frenar alla de delar vi dljer fr varann (Eva Dahlgren, 2000, s. 12)

55

56

Referenser
American Psychiatric Association. (2002). MINI-D IV Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR. Danderyd: Pilgrim press. Andersson, P-A. (1996). Att gra karrir i den psykosexuella utvecklingen psykoanalysens diskurs om homosexualitet. Opublicerad psykologexamensuppsats vol X (1996):17. Lunds universitet: Institutionen fr tillmpad psykologi, Lund. Ambjrnsson, F. (2004). I en klass fr sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront frlag. Benjamin, J. (2002). Likhet och skillnad. En verinklusiv syn p konstituerandet av genus. Divan. Tidskrift fr psykoanalys och kultur. 12, 8399. Brottsfrebyggande rdet (BR), (2002). Vld mot kvinnor i nra relationer. En kartlggning. Rapport 2002:14. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Butler, J. (1990). Gender trouble. Feminism and the subversion of identity. New York: Routledge. Butler, J. (2005). Knet Brinner. Texter i urval av Tiina Rosenberg. (ss. 734). Stockholm: Natur och Kultur. Butler, J. (2007). Genustrubbel. Feminism och identitetens subversion. Gteborg: Daidalos. Callewaert, S. (1999). Pierre Bourdieu. I Andersen, H. & Kaspersen, L.B.. (reds) Klassisk och modern samhllsteori. Lund: Studentlitteratur. Chodorow, N. (1989). Feminism and psychoanalytic theory. Cambridge: Polity press. Connell, R.W. (2002). Om genus. Gteborg: Bokfrlaget Daidalos AB. Connell, R.W. (personlig kommunikation, 2007-06-29) Cullberg, J. (2003). Dynamisk psykiatri. (7:e utgvan). Stockholm: Natur och Kultur. Dahlgren78 , E. (2000). Fr att rra vid ett hjrta. Sngtexter 19751999. Stockholm: Wahlstrm och Widstrand. Danilda, I. (red) (2005). Homo p jobbet ute eller inne? Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Deaux, K. (1984). From individual differences to social categories. Analysis of a decades research on gender. American Psychologist, 39, 105116. Departementsserien (2004:19). Frldraskap vid assisterad befruktning fr homosexuella. Stockholm: Justitiedepartementet. Enquist, P. (200X). Kvinnor, misshandel och psykologi. Opublicerad informationsbroschyr. Ernulf, K., & Innala, S. (1991). Homosexuella mn och lesbiska kvinnor som frldrar: en sammanfattning av aktuell forskning. Nordisk sexologi 1991, 9, 6574. Foucault, M. (2002). Sexualitetens historia. Band 1. Viljan att veta. Gteborg: Daidalos AB. Foucault, M. (2004). Preface. I Deleuze, G., & Guattari, F. Anti-Oedipus. (ss. xiiixvi). London: Continuum. Fredelius, G. (1982). Freuds syn p kvinnlig personlighetsutveckling. Svenska freningen fr psykisk hlsovrd: Stockholm. Freud, S. (2002). Sexualiteten. Stockholm: Natur och Kultur.
Utdragen ur Eva Dahlgrens sngtexter r hmtade ur ltarna Tavlor utan ram och Underbara mnniska. Bda r ltarna finns med p skivan Lai Lai. Texterna r tergivna med tillstnd av Eva Dahlgren.
78

57

Freud, S. (2003). IX Metapsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Gergen, K.J. (1999). An invitation to social construction. London: Sage Publications. Golombok, S. & Fivush, R. (1994). Gender development. Cambridge: Cambridge University Press. Hanner, H. (2002). Psykisk hlsa och ohlsa hos ungdomar 1624 r som attraheras av personer av sitt eget kn. En enktunderskning. Opublicerad psykologexamensuppsats, Stockholms universitet: Psykologiska institutionen, Stockholm. Hegna, K., Kristiansen, H. W. & Moseng, U. B. (1999). Livekr och livskvalitet bland lesbiske kvinner och homofile menn. NOVA-rapport 1/99. Oslo: Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring. Holmberg, C. (1993). Det kallas krlek. En socialpsykologisk studie om kvinnors underordning och mns verordning bland unga jmstllda par. Gteborg: Anamma frlag. Holmberg, C. (1996). Det kallas manshat. En bok om feminism. Gteborg: Anamma Bcker AB. Hyde, J.S. (2005). The gender similarities hypothesis. American Psychologist, 60, 581 592. Igra, L. & Sjgren, L. (2000). Melanie Klein. En introduktion till hennes liv och verk. I Klein, M. Krlek, skuld och gottgrelse. I urval med introduktioner av Ludvig Igra och Lars Sjgren. (3:e upplagan). (ss. 726). Stockholm: Natur och Kultur. Igra, L. (2002). Inledning. I Freud S. Sexualiteten. (ss. 939). Stockholm: Natur och Kultur. Johannisson, K. (1994). Den mrka kontinenten: Kvinnan, medicinen och Fin-de-sicle. Stockholm: Norstedts. Kernberg, O. (1997). Krleksrelationer lust, aggression och sexualitet. (Stockholm: Nordstedts frlag. Kernberg, O. (2002). Unresolved issues in the psychoanalytic theory of homosexuality and bisexuality. Journal of Gay and Lesbian Psychotherapy, 6 (1), 927. Kitzinger, C. (1991). Feminism, psychology and the paradox of power. Feminism & Psychology, 1(1), 111129. Kitzinger, C. & Perkins, R. (1993). Changing our minds: lesbian feminism and psychology. London: Onlywoman press. Knutagrd, H. & Nidsj, E. (2004). Hedersrelaterat vld mot ungdomar p grund av sexuell lggning. Rapport 2004:24. Malm: Lnsstyrelsen i Skne Ln. Kulick, D. (1996). Queer Theory: Vad r det och vad r det bra fr? Lambda nordica 1996:34 (2), 522. Laqueur, T. (1994). Om knens uppkomst. Hur kroppen blev kvinnlig och manlig. Stockholm: Brutus stlings Bokfrlag Symposion. Lindgren, S-. (1999). Michel Foucault. I Andersen & Kaspersen (red.) Klassisk och modern samhllsteori. (ss. 346362). Lund: Studentlitteratur. Lindholm, M. (2003). Dubbelliv: reflektioner om dljande och ppenhet. Ystad: Kabusa bcker. Lingiardi, V., & Capozzi, P. (2004). Psychoanalytic attitudes towards homosexuality: An empirical research. International Journal of Psychoanalysis, 85, 137158. Magnusson, E. (2002). Psykologi och kn. Frn knsskillnader till genusperspektiv. Stockholm: Natur och Kultur.

58

Magnusson, E. (2003). Genusforskning inom psykologin bidrag till psykologisk teori och praktik. Stockholm: Hgskoleverket. Magnusson, J. (1998). Platon och den homoerotiska diskursen: Platon och den idealistiska, homoerotiska, lyriska diskursens historia. I Lambda Nordica, 2, 3354 Mallik, I. (2007). Bortgift. I Ottar. Tidskrift om sexualitet och samhlle frn RFSU. 2007:1, 1216. Stockholm: RFSU. Matthis, I. (1997). Den tnkande kroppen. Studier i det hysteriska symptomet. Stockholm: Natur & Kultur. McWilliams, N. (1994). Psykoanalytisk diagnostik. Att frst personlighetsstruktur. Stockholm: Wahlstrm & Widstrand. McWilliams, N. (1996). Therapy across the Sexual Orientation Boundary: Reflectionsof a Heterosexual Female Analyst on Working with Lesbian, Gay and Bisexual Patients. I Gender and Psychoanalysis. An interdiscipilinary Journal. Vol. 1. Boston: International Universities Press Inc. Mesterton, A. (2005). Sexualteori i frndring om Jessica Benjamin. I Sexualiteter. Svenska psykoanalytiska freningens skriftserie, 8, 3547. Stockholm: Svenska psykoanalytiska freningen. Mesterton, A. (personlig kommunikation 2006-03-31) Frelsning om Jessica Benjamins teoretiska bidrag till en frnyad sexualteori, under seminariedagen Sexualiteter arrangerad av Svenska psykoanalytiska freningen. 2006-03-31. Gteborg, Folkets hus. Mill, J.S. (1996). I Essevald, J., och Larsson, L, (reds.) Kvinnopolitiska nyckeltexter. Lund: Studentlitteratur. Miller, A. (1999). Det sjlvutplnande barnet och skandet efter en efter kta identitet. Stockholm: Mnpocket. Moi, T. (1994). Att ervra Bourdieu, Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1/39, 319. Morgan, K.P. (1996). Describing the Emperors new clothes: three myths of educational (in-)equity. I Diller, A., Houston, B., Morgan, K.P. & Ayim, M. The gender question in education. Theory, pedagogy and politics. (ss.105122). Colorado: Westview Press Inc. Platon. (1985). Gstabudet. I Xenofon och Platons Sokrates p fest och i vardagslag. Tolkning av Ebbe Lind. (ss. 53123). Stockholm: Natur och Kultur. Psykologfrbundet. (1998). Yrkesetiska principer fr psykologer i Norden. Stockholm: Psykologfrbundet. Psykologfrbundet (2001). Yttrande ver betnkande Barn i homosexuella familjer. (SOU 2001:10). Stockholm: Psykologfrbundet. Psykologfrbundet (2004). Yttrande ver departementspromemorian Frldraskap vid assisterad befruktning fr homosexuella (Ds 2004:19). Stockholm: Psykologfrbundet. RFSL (2001). Remissyttrande Dnr Ju2001/858/L2 ver betnkande Barn i homosexuella familjer. Betnkande (SOU 2001:10) av Kommittn om barn i homosexuella familjer. Stockholm: RFSL. Rich, A. (1986). Obligatorisk heterosexualitet och lesbisk existens. Stockholm: Matrixx. Rosenberg, T. (2002). Queerfeministisk agenda. Stockholm: Atlas. Rosenberg, T. (2005). Inledning. I Butler, J. (2005) Knet Brinner. Texter i urval av Tiina Rosenberg. (ss. 734). Stockholm: Natur och Kultur. Rndahl, G. (2005). Heteronormativity in a Nursing Context. Attitudes toward Homosexuality and Experiences of Lesbians and Gay men. Opublicerad

59

doktorsavhandling, Uppsala universitet: Institutionen fr folkhlso- och vrdvetenskap, Uppsala. Rnns, P-A. (2005). Homosexualitet teorier och privata frestllningar. I Sexualiteter. Svenska psykoanalytiska freningens skriftserie. Nr 8, 4865. Stockholm: Psykoanalytiska freningen. Segal, L. (1990). Slow motion: Changing masculinities; changing men. London: Virago Press. Spivak, G. C. (1995). The Spivak Reader Selected Works of Gayatri Chakravorty Spivak. London: Routledge. Stainton Rogers, W. & Stainton Rogers, R. (2002). Genuspsykologi. Kn och sexualitet. Lund: Studentlitteratur. Statens folkhlsoinstitut (2004). Homosexuellas rttigheter. Rapport nr. 2004:22. Stockholm: Statens folkhlsoinstitut. Statens folkhlsoinstitut (2005). Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hlsosituation:terrapportering av regeringens uppdrag att underska och analysera hlsosituationen bland hbt-personer. Rapport nr A 2005:19. Stockholm: Statens folkhlsoinstitut. SOU (2001:10). Barn i homosexuella familjer. Betnkande frn Kommittn om barn i homosexuella familjer. Stockholm: Justitiedepartementet. Statistiska centralbyrn (2004). P tal om kvinnor och mn. Lathund om jmstlldhet 2004. Stockholm: Statistiska centralbyrn, enheten fr demografisk analys och jmstlldhet. Stein, E. (1992). (red). Forms of desire: sexual orientation and the social constructionist controversy. New York: Routledge. Tiby. E. (2000). De utsatta. Brott mot homosexuella kvinnor och mn. Rapport nr. 2000:3. Stockholm: Statens folkhlsoinstitut. Tidefors, I. (1996) 13. Sexualbrott som symptom p psykiskt lidande: bakgrund och behandling (ss. 268297). I Christianson, S-. (red.) Rttspsykologi : den forensiska psykologin i Sverige : en kunskapsversikt. Stockholm: Natur och Kultur. Worell, J. & Remer, P. (2003). Feminist Perspectives in Therapy. Empowering diverse women. New Jersey: Wileys.

60