Rapport Kemiska bekmpningsmedel i jordbruket

Sveriges miljkrav i jmfrelse med ngra andra EU-lnder

KEMISKA BEKMPNINGSMEDEL I JORDBRUKET

Frfattare: Linda Landin Layout: Ingela Espmark, Espmark & Espmark Omslagsfoto: iStockphoto 2

KEMISKA BEKMPNINGSMEDEL I JORDBRUKET

Frord

I den politiska debatten hvdas ofta att Sverige har kommit lngt i miljarbetet vid en internationell jmfrelse. Att Sverige redan har genomfrt en rad frbttringar p milj omrdet, tas som en urskt fr att inte g vidare. Inom mnga omrden r det frvisso sant att Sverige var tidigt ute och har legat i framkanten vad det gller lagstiftning och frivilliga taganden. Men tiderna har ndrats. Mnga lnder har kommit i fatt oss och kanske ven gtt om. I syfte att studera huruvida Sverige fortfarande ligger i framkant eller ej, granskar Naturskyddsfreningen ngra omrden mer i detalj under 2012. Genom att studera hur Sverige och ngra andra utvalda lnder tillmpar olika styr medel fr att begrnsa anvndningen av bekmpningsme

del ges en bild av i vilken grad Sverige r ett fregngsland inom detta omrde. Lnderna r utvalda antingen fr att de r grannlnder, eller viktiga handelspartners. Jm frelsen syftar ocks till att sprida goda exempel s att tem pot i arbetet med en giftfri milj kan ka. Vi hoppas att jmfrelserna leder till en mer djuplodan de debatt om huruvida Sverige kan gra mer fr att begrn sa anvndningen av bekmpningsmedel och terta sin le darroll inom detta viktiga arbete.

Svante Axelsson generalsekreterare

KEMISKA BEKMPNINGSMEDEL I JORDBRUKET

Inledning

Som vergripande ml fr miljpolitiken i Sverige gller att vi till nsta generation ska lmna ver ett samhlle dr de stora miljproblemen r lsta, utan att orsaka kade milj och hlsoproblem utanfr Sveriges grnser. Fr anvnd ningen av kemiska bekmpningsmedel i jordbruket gller fljande generationsml, som r en del av miljkvalitetsm let Giftfri milj: Halterna av naturfrmmande mnen r nra noll och deras pverkan p mnniskors hlsa och eko systemen r frsumbar.1 Det r en ambitis mlsttning, och det finns en uppfatt ning om att Sverige ocks har mycket strnga miljkrav fr bekmpningsmedel jmfrt med mnga EUlnder. Vissa menar att det svenska jordbruket fr konkurrensmssiga nackdelar p grund av detta. Andra menar tvrtom att det r till Sveriges frdel. Men hur ligger Sverige egentligen till jmfrt med andra EUlnder nr det gller lagstiftning och andra styrmedel fr bekmpningsmedelsanvndningen i jordbruket? I den hr sammanstllningen jmfrs det svenska mil jregelverket kring jordbrukets bekmpningsmedel med ngra andra EUlnders. Jmfrelser grs med Danmark, Nederlnderna, Frankrike och Tyskland. De omrden som granskas r offentliga handlingsplaner och ml skatter p bekmpningsmedel krav p buffertzoner mot vatten antal godknda verksamma mnen regler om kontroll av utrustning. Dessa lnder har valts eftersom de r antingen viktiga grannlnder eller centrala jordbrukslnder i EU. Utifrn jmfrelsen diskuteras sedan om Sverige verkligen har de hrdaste reglerna och kan ses som ett fregngsland inom EU.

Naturskyddsfreningens syn p kemisk bekmpning i jordbruket

Naturskyddsfreningen anser att anvndningen av kemiska bekmpningsmedel ska upphra. Freningen har samma grundlggande instllning till anvndning av kemiska medel p kern som till anvndning av antibiotika i djurhllning. Det r p sin hjd frga om tillfllig medicinering och inte systematisk anvndning. Man ska inte utforma produktionssystem som bygger p regelbunden anvndning av kemiska medel. Idag kan man finna spr av kemiska bekmpningsmedel i vra livsmedel, mark, vatten och luft. Allt eftersom analystekniken utvecklas hittas fler rester. Drfr mste frsiktighetsprincipen rda vid val av regleringsmetod av ogrs och skadegrare. Detta gller ven biologiska bekmpningsmedel. Ogrs, skadedjur och dylikt r delar av samma ekosystem som de odlade vxterna. Det handlar om att hitta rtt balans mellan nyttovxterna och de mindre nskade. Detta br i princip alltid ske genom val av vxtfljd och sorter, samt genom anvndning av mekanisk bekmpning och inte genom kemisk bekmpning. I utvecklingen mot mindre miljbelastning i jordbruket ska minskningen av kemiska bekmpningsmedel vara reell, det vill sga arealen obesprutad mark ska ka och antalet doser minska. Enbart en minskning i mngd aktiv substans till fljd av till exempel vergng till lgdos-medel r inte tillrcklig. I de undantagsfall kemisk bekmpning anvnds mste det minst giftiga preparatet vljas. Ur Naturskyddsfreningens jordbrukspolicy

1 Fr fakta om miljmlen, se Naturvrdsverkets miljmlsportal p http://miljomal.se.

KEMISKA BEKMPNINGSMEDEL I JORDBRUKET

Bakgrund

Kemiska bekmpningsmedel anvnds inom jordbruket framfrallt fr tre syften: ogrsbekmpning (herbicider), insektsbekmpning (insekticider) och bekmpning av svampsjukdomar (fungicider). I Sverige r ogrsmedlen helt dominerande och str fr ver 80 procent av den totala mngden kemiska bekmpningsmedel. I EU som helhet r svampmedlen den strsta gruppen. Bde kemiindustrin och ansvariga myndigheter anvn der ofta begreppet vxtskyddsmedel. Det r en samlingsbe teckning som innefattar bde kemiska och biologiska be kmpningsmedel, och dessutom en del andra kemiska och biologiska produkter som anvnds fr att pverka vxter eller vxtprodukter, till exempel medel fr tillvxtreglering.

helt p material insamlat av bekmpningsmedelsindustrins europeiska samarbetsorganisation, European Crop Protection Association. I statistiken ingr all kermark, ven mark som odlas ekologiskt och grsvallar som nstan aldrig bekmpas kemiskt.

Tabell 1. Anvndning av bekmpningsmedel r 2003 i ngra EU-lnder.

Land Sverige Danmark Nederlnderna Tyskland Frankrike Total anvndning (ton aktiv substans) 1 843 2 549 4 531 23 018 60 301 Kg per hektar kermark 0,7 1,0 3,8 1,9 3,1

Anvndning
Hur mycket bekmpningsmedel som anvnds per arealen het varierar kraftigt mellan EUlnderna. Skillnaderna beror delvis p biologiska faktorer. Varmare klimat medfr till exempel oftast strre problem med olika skadegrare. Vilka grdor som odlas har mycket stor betydelse. I Frankrike str vinodlingen fr nstan halva jordbrukets bekmpningsmedelsanvndning, trots att den utgr mindre n 5 procent av kerarealen. Att Sverige har en lg anvnd ning frklaras till stor del av att vi har sm arealer av sdana bekmpningsintensiva grdor och samtidigt ett klimat som ger jmfrelsevis sm vxtskyddsproblem. Statistiken ver bekmpningsmedelsanvndningen ba seras oftast p mngden verksamt mne (aktiv subtans). Det r ett trubbigt mtt, eftersom olika medel har helt olika dosering. Det finns extrema lgdosmedel som krver s lite som 10 gram verksamt mne per hektar, medan andra pre parat har doser p 12 kg. Den anvnda mngden sger hel ler inget om skadlighet fr milj och hlsa, eftersom det handlar om mnga hundra helt olika kemiska substanser med olika ndaml och verkningsstt. Dessutom r den tillgngliga statistiken bde gammal och av osker kvalitet, vilket gr det svrt att jmfra an vndningen p ett korrekt stt. De siffror som redovisas hr (tabell 1) r frn 2003, och det r de frskaste som finns. De r publicerade av EUs statistikorgan Eurostat, men bygger

Klla: The use of plant protection products in the European Union - Data 1992-2003. Eurostat, Luxemburg 2007. http://epp.eurostat.ec.europa.eu/ cache/ITY_OFFPUB/KS-76-06-669/EN/KS-76-06-669-EN.PDF

Ett mer rttvisande stt att jmfra anvndningen r att berkna s kallade hektardoser. En hektardos r den mngd bekmpningsmedel som behvs fr att behandla ett hektar och med det mttet kan man utifrn frsljningsstatistiken rkna ut hur mnga gnger ett genomsnittligt hektar be kmpas. nnu grs hektardosberkningar bara i ett ftal lnder, och inte alltid med helt jmfrbara metoder. Sverige och Danmark gr dock s snarlika berkningar att de till lter jmfrelser. Totalt sett sljs fler hektardoser i Danmark, och antalet bekmpningar per hektar r ocks strre n i Sverige. Men rknar man bort den ekologiska arealen och den obekmpade grsvallen, som tillsammans utgr nstan halva kerarealen i Sverige, visar det sig att hektardoserna p den areal som faktiskt bekmpas kemiskt r ngot fler i Sverige n i Danmark.2

2 Peter Einarsson, Kemisk bekmpning 2009 - svensk ledning, Ekologiskt lantbruk 6/2010. http://www2.ekolantbruk.se/pdf/18410.pdf

KEMISKA BEKMPNINGSMEDEL I JORDBRUKET

Figur 1. Antal godknda verksamma mnen (augusti 2011).

Klla: EU Pesticides Database, http://ec.europa.eu/sanco_pesticides/public/index.cfm

En annan mjlighet att gra statistiken mer informativ r att kategorisera de kemiska bekmpningsmedlen efter deras farlighet fr hlsa eller milj. Flera av de jmfrda lnderna har brjat utveckla sdana riskindex.

Antal godknda mnen

Innan Sverige blev medlem i EU gjordes en stor genomgng av de vxtskyddsmedel som fanns p den svenska markna den. Samtliga verksamma mnen omprvades, vilket ledde till att nstan hlften frsvann. Sedan mitten av 90talet har det skett en motsvarande utfasning av de farligaste bekmp ningsmedlen inom hela EU, vilket lett till en strre harmo niseringsgrad vad gller antalet tilltna mnen. Fortfarande finns det nd skillnader mellan medlemslnderna. Fr de fem lnder som jmfrs hr varierar antalet godknda mnen mellan 153 i Danmark och 307 i Frankrike (Figur 1). Statistiken ver antalet godknda verksamma mnen ger
6

inte en fullstndig bild av vilka mnen som fr anvndas inom EU. Detta beror p att det finns mjligheter att ska dispens. Exempelvis kan ett frbjudet vxtskyddsmedel f slppas ut p marknaden fr begrnsad och kontrollerad anvndning i hgst 120 dagar vid en ofrutsedd fara som inte kan motverkas med andra medel. De senaste ren har antalet dispenser kat kraftigt. r 2007 var det ca 50 aktiva substanser som tillts genom denna typ av undantag och r 2010 hade siffran kat till ca 150 aktiva substanser.3 ven nr det gller dispenserna r det Frankrike som toppar lis tan ver antal godknda substanser.

3 Meet (chemical) agriculture: The world of backdoors, derogations, sneaky pathways, and loopholes. Pesticide Action Network Europe, 2011. http://www.pan-europe.info/News/PR/110126.html

KEMISKA BEKMPNINGSMEDEL I JORDBRUKET

Lagstiftning

Den svenska lagstiftningen om jordbrukets bekmpnings medel finns i huvudsak i Frordningen om vxtskyddsme del4 som bland annat innehller regler om godknnande och krav p utbildning fr den som ska anvnda de farli gaste medlen. En del regler finns ocks i Miljbalken5 och detaljfreskrifter av olika slag utfrdas av Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och Naturvrdsverket. Sedan Sverige blev EUmedlem styrs regelverket allt mer av EUlagstiftning. Det finns drfr mnga likheter med de vriga lnderna som Sverige jmfrs med i denna rapport. Tidigare reglerade EU vxtskyddsmedel enbart via direktiv, men sedan 2011 regleras allt som rr godknnande av be kmpningsmedel direkt frn Bryssel genom en frordning. EUdirektiv r en indirekt form av styrning som genomfrs genom nationell lagstiftning i varje EUland. Ett direktiv beskriver vad som ska uppns, men det r upp till medlems landet att vlja hur det ska ske. En EUfrordning dremot har direkt rttsverkan och erstter nationell lagstiftning.

av vxtskyddsmedel och samtidigt frbttra jord bruksproduktionen. Frordningen sger ocks att fr siktighetsprincipen br tillmpas. Trdde i kraft den 14 december 2009 ochbrjade tillmpas den 14 juni 2011. Ramdirektivet om hllbar anvndning av bekmpningsmedel 7 Innehller artiklar om frsljning, ut bildning fr anvndare och distributrer, kontroll av utrustning, hantering och lagring, srskilda vatten skyddstgrder m.m. Direktivet innebr ven att med lemslnderna ska lmna en nationell handlingsplan till EUkommissionen senast den 26 november 2012.8 Enligt direktivet ska handlingsplanens syfte vara att faststlla riktmrken, kvantitativa ml, tgrder, tid tabeller och indikatorer. Den ska ven frmja att alter nativa metoder eller tekniker (som integrerat vxt skydd) utvecklas och infrs. Direktivet skulle ha implementeras senast den 26 november 2011. Vattendirektivet 9 Utifrn samarbeten ver nations grnserna ska medlemslnderna bland annat minska utslppen av farliga mnen, minska frorening av grundvattnet och frhindra att vattenekosystems mil jstatus frsmras. Medlemslnderna r skyldiga att rapportera vidtagna tgrder fr frbttrad vatten kvalitet. Mlet r en god vattenstatus fr allt vatten till 2015. Direktivet infrdes i svensk lagstiftning r 2004.

EU-lagstiftning
EU har nyligen genomfrt en stor reform av sin lagstiftning kring vxtskyddsmedel, som fortfarande hller p att ge nomfras. Den bestr av tv nya EUlagar som tillsammans med det tidigare beslutade vattendirektivet kommer att leda till en hg grad av harmonisering mellan medlemslnderna. Vxtskyddsmedelsfrordningen6 Reglerar vilka vxt skyddsmedel som ska godknnas. Fre eventuellt god knnande ska utvrdering och riskbedmning ske genom samarbeten mellan medlemslnderna, som blivit indelade i tre zoner. Lnderna fr sedan fatta ett eget beslut och stlla egna villkor fr minskade risker. Frordningens syfte r att en hg skyddsniv ska s kerstllas fr mnniskors och djurs hlsa och fr mil jn samt att frbttra den inre marknadens funktions stt genom att harmonisera reglerna om godknnande
4 SFS 2006:1010 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20061010.htm 5 SFS 1998:808 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM 6 Frordning om utslppande av vxtskyddsmedel p marknaden, EG 1107/2009. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:309:0001:0050:SV:PDF

7 Direktiv om upprttande av en ram fr gemenskapens tgrder fr att uppn en hllbar anvndning av bekmpningsmedel, EG 2009/128/EG. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri= OJ:L:2009:309:0071:0086:SV:PDF 8 Ramdirektivet hade i januari 2012 nnu inte implementerats fullt ut i svensk lagstiftning. Ansvaret fr detta ligger hos regeringen (Miljdepartementet). Trots att Sverige haft stort inflytande i frhandlingarna om direktivet kommer vissa frndringar att behva gras i den svenska lagstiftningen och detta arbete pgr nnu. 9 Direktiv om upprttande om en ram fr gemenskapens tgrder p vattenpolitikens omrde, 2000/60/EG. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2000:327:0001:0072:SV:PDF

KEMISKA BEKMPNINGSMEDEL I JORDBRUKET

Handlingsplaner och minskningsml

Ett av kraven i ramdirektivet om bekmpningsmedel r att samtliga medlemslnder ska upprtta en nationell hand lingsplan fr ett hllbart vxtskydd. Under 2012 ska den nya handlingsplanen presenteras och den ska enligt EU direktivet innehlla kvantitativa ml. Ngra f lnder har sedan tidigare haft mlsttningar och tgrdsplaner fr att minska anvndningen av kemiska bekmpningsmedel. I den danska Pesticidplan 20042009, som utarbetats gemensamt av Miljministeriet och Fdevareministeriet, str att det r regeringens ml att skra en aktiv och restrik tiv reglering av kemiska bekmpningsmedel samt att Danmark ska vara bland de bsta vad gller att minska an vndningen, skydda miljn och minimera bekmpningsme delsrester i livsmedel. I den vergripande nationella hand lingsplanen fr milj, natur och klimat, Grn Vkst, r en av mlsttningarna att det ska ske en signifikant minskning av bekmpningsmedlens skadliga effekter p mnniskor, djur och natur. Konkret innebr mlet att bekmpningsme delsanvndningen ska snkas med cirka en tredjedel. Man ska ocks verg till att mta anvndningen med ett nytt index, pesticidbelastningsindikatoren som viktar bekmp ningsmedlen efter deras milj och hlsoeffekter. Den nya indikatorn ska ocks ligga till grund fr en differentiering av bekmpningsmedelsskatten, i syfte att ge lantbrukarna inci tament att vlja de minst skadliga medlem.10 I Frankrike sattes r 2008 som ml att om mjligt halv era jordbrukets bekmpningsmedelsanvndning inom lop pet av tio r. P grdsniv vill man att beroendet av bekmp ningsmedel ska minska, samtidigt som produktionen hller en fortsatt hg kvalitet. Bde antalet doser och mngden sld aktiv substans kommer att mtas nationellt. Handlingsplanen sger ocks att yrkesutbildningen ska ppnas upp mer fr integrerad odling och integrerat vxt skydd samt att frbttringar av spridningstekniker ska ske fr att skerstlla en sker anvndning.11
10 Se danska Miljstyrelsens webplats fr mer information. Allmnt om de olika initiativen i Grn Vkst: http://www.mst.dk/English/pesticides/Reducering+the+impact+on+the+environment/ Specifikt om den nya pesticidbelastningsindikatoren: http://www.mst.dk/Virksomhed_og_myndighed/Bekaempelsesmidler/Pesticider/pesticidstatistik/Landbrug/pbi.htm 11 Mer information om Frankrikes program finns p Greppa Nringens webplats: http://www.greppa.nu/5.4b2051c513030542a9280009414.html

I Tyskland gjordes 2008 en handlingsplan som frbere delse fr det kommande EUdirektivet. Den sger att an vndningen av kemiska vxtskyddsmedel ska reduceras till ett ndvndigt minimum och att anvndningen av icke kemiska vxtskyddsmetoder ska kas. Integrerat vxtskydd lyfts fram som ett viktigt instrument fr att uppn detta, men man ska ven frmja ekologisk odling. Liksom i Danmark hller man ocks p att utveckla ett nationellt index (PIX) som kopplar anvndningsdata till riskindika torer.12 Nederlnderna har ett policydokument fr hllbart vxt skydd, med ml uppsatta till 2010. Delmlet till 2005 var att minska jordbrukets miljbelastning p ytvatten med 75 % jmfrt med 1998. Policyns hudsakliga ml var att inga yt terligare verskridanden av Maximum Permissible Risk (MPR) skulle ske 2010. Att integrerat vxtskydd ska frmjas och krav p anpassade spridningsmetoder ska finnas str ocks i policydokumentet.13

Hur ser det ut i Sverige?

I det frslag till handlingsprogram som kom 2008 gllande ren 20102013 finns ett antal ml fr minskade risker med anvndning av bekmpningsmedel och minskad frekomst i vatten och livsmedel. tgrder fresls inom omrdena utbildning, rdgivning och information, forskning, frsk och utveckling, lagstiftning (anpassning till EUdirektiv), tillsyn och uppfljning. Bland annat ska alla odlare till lmpa integrerat vxtskydd eller ekologisk odling, vilket EUdirektivet krver, och frekomsten av resthalter i vatten ska vara nra noll.14

12 National Action Plan on Sustainable Use of Plant Protection Products, Federal Ministry of Food, Agriculture and Consumer Protection, Bonn, November 2008. http://www.bmelv.de/cae/servlet/contentblob/741738/publicationFile/40210/NationalActionPlan2008. pdf 13 Policy document on sustainable crop protection: Summary of the interim evaluation, Netherlands Environmental Assessment Agency (PBI), January 2007. http://www.pbl.nl/sites/default/files/cms/publicaties/500126001_gewasbescherming_sv_en.pdf 14 Hllbar anvndning av vxtskyddsmedel frslag till handlingsprogram, Rapport 2008:14, Vxtskyddsenheten, Jordbruksverket. http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra08_14.pdf

KEMISKA BEKMPNINGSMEDEL I JORDBRUKET

Buffertzoner mot vatten

I EU:s ramdirektiv om hllbar bekmpningsmedelsanvnd ning finns inte bara krav p handlingsprogram, utan ven p srskilda tgrder fr att skydda vattenmiljn och dricks vattnet frn effekter av bekmpningsmedel. En av dessa tgrder r att det ska finnas buffertzoner av lmplig stor lek mot ytvatten dr kemiska bekmpningsmedel inte fr anvndas. En del lnder har liknande tgrder p plats sedan tidigare. I Frankrike r en buffertzon p 5 m ett av de lagkrav som mste uppfyllas fr att f EUs jordbruksstd. I Danmark kommer det under 2012 att infras ett krav p 10 m breda buffertzoner lngs med alla vattendrag samt sjar strre n 100 m2. Varken gdsling eller besprutning fr ske inom zonen. Man fr inte heller odla annat n per manent grsvall eller energigrdor dr.15 I Nederlnderna krver lagen att jordbrukare vljer en av tv metoder fr att minska bekmpningsmedelsutslp pen till ytvatten. Antingen ska man ha en buffertzon p 12 m och gra ngra f tekniska ndringar p besprutningsut rustningen, eller en nnu smalare zon (0,5 m) men istllet strre frndringar p utrustningen fr att minska vindav driften. Oavsett metod fr besprutning inte ske vid en vind hastighet ver 3 m/s och man mste dessutom anvnda speciella sprutmunstycken.16 I Tyskland gjordes ett tgrdsprogram fr jordbruket till fljd av EU:s vattendirektiv, som bland annat krver buf fertzoner mot vatten. Det finns riktlinjer fr anvndning av bekmpningsmedel som anger vid vilken temperatur, vind hastighet, luftfuktighet etc. som besprutning br ske. Storleken p buffertzonerna utgr frn bekmpningsmed lets toxicitet och justeras efter sprututrustning, typ av vat tendrag och vxtlighet vid vattendragen s att tre olika risk kategorier skapas fr varje produkt. Om man inte fljer dessa instruktioner kan man btfllas.17
15 Se danska Miljstyrelsens webplats: http://www.mst.dk/English/pesticides/Reducering+the+impact+on+the+environment/Intiatives+unde r+the+Green+Growth+Action+Plan/Groundwater+and+surface+wather/ 16 NAP Best Practice. Sustainable Use of Pesticides: Implementing a National Action Plan, Pesticide Action Network Europe, June 2010. http://www.pan-europe.info/Resources/Reports/NAP_best_practice.pdf 17 Agricultural Buffer Zone Strategy Proposal, Pest Management Regulatory Agency, Health Canada, November 2005. http://www.hc-sc.gc.ca/cps-spc/alt_formats/pacrb-dgapcr/pdf/pest/part/consultations/pro/pro200506-eng.pdf

Hur ser det ut i Sverige?

I Sverige finns nnu inget lagstadgat krav p en obligatorisk skyddszon till vattendrag och sjar vid spridning av be kmpningsmedel. Det r upp till den person som utfr sjlva besprutningen att avgra vilket skyddsavstnd som krvs med hjlp av allmnna rd, freskrifter och s.k. hjlp redor frn myndigheterna. Dessa hjlpredor utgr frn vindhastighet, luftens temperatur och sprutinstllningar. Det finns dremot en miljersttning18 som kan skas av den som frivilligt vill skapa skyddszoner mot vattendrag. Miljersttningen till skyddszoner syftar primrt till att hindra lckage av vxtnringsmnen, men i villkoren ingr ocks att kemiska bekmpningsmedel inte fr anvndas. Skyddszonen mste vara minst 6 m bred och ha en sam manhngande lngd p minst 100 m.19 Frn 2012 r erstt ningen dock stngd fr nyanslutning, eftersom gdslings fria skyddszoner lngs vattendrag blivit ett lagkrav i hela EU.

18 Miljersttningar r en del av landsbygdsprogrammet, som finansieras av EU och Sverige gemensamt. 19 Villkoren fr miljersttningen till skyddszoner finns p Jordbruksverkets webplats: http:// www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/miljoersattningar/skyddszoner.4.7c909d4211d 6c23487380004665.html

KEMISKA BEKMPNINGSMEDEL I JORDBRUKET

Bekmpningsmedelsskatt

Enligt EUs ramdirektiv br anvndningen av ekonomiska instrument uppmuntras, eftersom de kan vara avgrande fr att en hllbar anvndning av bekmpningsmedel ska ns. Beskattning r ett exempel p ett sdant instrument. Den danska skatten p bekmpningsmedel har hjts flera gnger sedan 1990talet. Den tas ut som ett procentpslag p produktpriset, idag 3354 procent beroende p kategori av preparat. En farlighetsklassning som gr att skatten p de farligaste preparaten blir hgre n skatten p de mindre farliga kommer nu att infras. Klassningen kommer inte enbart att utg frn vilken aktiv ingrediens som ingr och dess hlsoeffekter, utan ocks frn effekter p andra n m lorganismerna samt mnets spridningsfrmga.20 Av lag frslaget, som publicerades i brjan av 2012, framgr ocks att skatteuttaget kommer att drygt frdubblas jmfrt med nuvarande system, men man rknar samtidigt med att skat teintkterna ter minskar i takt med att lantbrukarna vljer att verg till mindre riskabla och drmed lgre beskattade medel.21

I Frankrike finns redan en differentierad skatt p vxt skyddsmedel som diffus utslppsklla fr vattenfrorening ar. Skatten r uppdelad i sju kategorier med olika skattesat ser, frn 0 /ton upp till 1676,94/ton.

Hur ser det ut i Sverige?

I Sverige finns en punktskatt p bekmpningsmedel, som berknas p mngd aktiv substans oavsett typ av preparat, verkningsstt och miljpverkan. Den nuvarande skatte satsen p 30 kr per kg aktiv substans infrdes 2004. Det innebr ett kraftigt varierande skatteuttag p mellan 1100 kr/hektardos, med ett genomsnitt p 12 kr/hektardos, vilket motsvarar cirka 11 procent av det genomsnittliga produkt priset.22

10

20 Inside story: Integrated Pest Management in Denmark, ENDURE Network of Advisers Newsletter, 25 March 2011. http://www.endure-network.eu/nl/about_endure/all_the_news/country_profile_ipm_in_denmark 21 Forslag til Lov om ndring af lov om afgift af bekmpelsesmidler, 26. januar 2012, Skatteministeriet, Kbenhavn. http://www.skm.dk/public/dokumenter/lovstof/2012/pesticid/lovforslag.pdf

22 Peter Einarsson, Kemisk bekmpning 2009 - svensk ledning, Ekologiskt lantbruk 6/2010. http://www2.ekolantbruk.se/pdf/18410.pdf

KEMISKA BEKMPNINGSMEDEL I JORDBRUKET

Kontroll av spridningsutrustning

Det r viktigt att genomfra tester av den utrustning som anvnds till spridning av bekmpningsmedel, eftersom do serna kan snkas d utrustningen fungerar bra, medan en smre fungerande utrustning ger mindre precision och strre miljpverkan.23 Funktionstester fr lantbruksspru tor/utrustning fr spridning av bekmpningsmedel r obli gatoriska i vissa EUlnder, i andra inte. Men fr att uppfylla direktivet om hllbar anvndning av bekmp ningsmedel mste alla medlemslnder se till att dessa kon trolleras regelbundet. I brjan ska detta ske minst vart femte r och frn 2020 minst vart tredje r.

I Danmark finns det nnu inte ngot tvng p att kontrol lera utrustningen, men i de tre vriga jmfrelselnderna r det obligatoriskt sedan flera r: i Nederlnderna sedan 1997 i Tyskland sedan 1993 i Frankrike sedan 2009.

Hur ser det ut i Sverige?

Det r idag frivilligt fr svenska jordbrukare att funktions testa lantbrukssprutor. Man kan f ekonomisk ersttning fr att genomfra spruttester om man ansluter sig till mil jersttningen Miljskyddstgrder, dr regelbundna tester r ett av villkoren. Nr EU:s ramdirektiv om hllbar an vndning av bekmpningsmedel genomfrs blir testning obligatoriskt ven i Sverige.

23 Jordbruksverket frklarar varfr p sin webplats: http://www.sjv.se/amnesomraden/odling/vaxtskydd/sprutteknikochfunktionstest.4.67e843d911ff9f55 1db80001564.html

11

KEMISKA BEKMPNINGSMEDEL I JORDBRUKET

Diskussion

Utifrn det miljregelverk som har granskats framgr att det finns tydliga skillnader mellan de studerade lndernas lagstiftning och man kna inte sga att Sverige har de hr daste reglerna. Nr det gller beskattning har tv lnder ingen skatt alls p kemiska bekmpningsmedel. De som har skatt har valt olika modeller. Sverige har en enhetlig skatt fr alla bekmp ningsmedel efter vikt. Frankrike har en skatt som r diffe rentierad efter miljfarlighet, och Danmark r ocks p vg att infra ett sdant system. Differentierad skatt har disku terats i Sverige, bland annat i en motion till riksdagen 2010, men just nu finns det inga tecken p att ett sdant system kommer att infras. Motionen avslogs med motiveringen att ett differentierat skatteuttag innebr kad administra tion och hjda kostnader och att man i skatteutskottet inte r vertygade om att frdelarna fr milj och hlsa motive rar att man verger den nuvarande, frhllandevis enkla modellen.24 Modellen r onekligen enkel; skatten p 30 kr per kg aktiv substans gller fr alla bekmpningsmedel oavsett farlighet fr hlsa och milj. Den har inte heller ndrats sedan 2004. Det finns skl att se ver dagens skatt p bekmpningsmedel om man vill att Sverige ska vara ett fredme fr andra lnder. Nr det gller skattesatsen str Danmark i en klass fr sig med flera gngen hgre skatteut tag n Sverige och Frankrike. nd r det i Danmark reger ingen nu freslr en frdubbling av skatten. Ifrga om buffertzoner mot vatten r Sverige det enda av de studerade lnderna dr det inte r obligatoriskt att lmna en sprutfri zon. vriga lnder skiljer sig framfrallt nr det gller zonernas bredd, frn en nrmast meningsls halvme ter i Nederlnderna till 10 meter i Danmarks frska lagstift ning. Enligt lantbrukarnas egna uppgifter i en intervjuun derskning gjord av SCB lmnar mindre n hlften av de svenska lantbruksfretagen buffertzoner vid kemisk be kmpning.
24 Skatteutskottets betnkande 2010/11:SkU21 Allmnna motioner om punktskatter http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Allmanna-motioner-om-punktskat_GY01SkU21/

Antalet godknda verksamma mnen r lgre i Sverige n i de flesta andra EUlnder, men samtliga vra nrmaste EU grannar (Danmark, Finland och de tre baltiska lnderna) har nnu frre godknda mnen. Eftersom Sverige var tidigt ute med utfasningen av bekmpningsmedel borde det svens ka jordbruket ha ftt ett frsprng gentemot mnga andra medlemslnder som inte kommit lika lngt i utfasningen. Ur ett hllbarhetsperspektiv br det minskade utbudet av bekmpningsmedel ses som en frdel fr det svenska jord brukets fortsatta konkurrenskraft, d det finns substanser som gr stor skada p viktiga ekosystemtjnster och drmed inte borde spridas i miljn. Pollinering r ett uppmrksam mat exempel p en ekosystemtjnst som drabbats. Italienska hlso och jordbruksdepartementen beslutade hsten 2008 att anvnda sig av frsiktighetsprincipen och utfrda ett tillflligt frbud mot fyra insekticider (i gruppen neoniko tinoider). Dessa preparat anvnds fr behandling av utsde och misstnktes orsaka den allvarliga bidden i landet. Frbudet har sedan 2008 frnyats varje r eftersom man sett att denna frsiktighetstgrd ftt effekt; antalet rapporte rade fall av bidd under vrsdden sjnk frn 185 till noll.25 Trots sdana uppenbara frdelar med en restriktiv be kmpningsmedelspolitik menar vissa att den r negativ fr det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Mnga europe iska lnder ger r efter r dispenser fr preparat som r frbjudna i Sverige, vilket ger ojmlika frutsttningar fr vxtskydd och konkurrenskraft p marknaden. Det r sjlv klart svrt fr svenskt lantbruk att konkurrera med livs medel som importeras frn andra lnder dr man tilltits anvnda medel som r frbjudna i Sverige. Samtidigt kan det i ett lngre perspektiv vara en konkurrensfrdel att ligga fre i omstllningen till frre och mindre farliga bekmp ningsmedel. Exempelvis blir det betydligt lttare fr Sverige n fr mnga andra EUlnder att klara de krav som stlls av det nya EUdirektivet. Det ekologiska jordbruket har visat att s gott som alla jordbruksprodukter kan produceras helt utan kemisk be
25 Effects of coated maize seeds on honey bees, Consiglio per la ricerca e la sperimentazione in agricoltura 2011. http://www.reterurale.it/downloads/APENET_2010_Report_EN%206_11.pdf

12

KEMISKA BEKMPNINGSMEDEL I JORDBRUKET

Tabell 3. Sammanfattning av tgrder och styrmedel de jmfrda lnderna.

Sverige Antal godknda verksamma mnen Handlingsplan Huvudsakliga minskningsml 164 JA Riskindikatortal ska peka p minskande trend + Frekomst av resthalter i vatten nra noll JA Per kg aktiv substans Inga klasser NEJ Rekommen-derade avstnd Mjlighet till miljersttning NEJ Danmark 153 JA En signifikant minskning av skadliga effekter + Pesticid-belastningsindikator=1,4 JA Procent av produktpriset Ska riskviktas JA 10 m Nederlnderna 219 JA Inga ytterligare vertrdanden av maximum permissible risk NEJ Tyskland 232 JA Anvndningen reduceras till ndvndigt minimum NEJ Frankrike 307 JA Anvndningen halveras till 2018

Bekmpningsmedelsskatt Utformning

JA Per ton Sju olika klasser JA 5m

Obligatoriska buffertzoner Utformning

JA 0,5 eller 1-2 m beroende p spridningsutrustning JA

JA Varierande bredd JA

Obligatoriskt spruttest

NEJ

JA

kmpning. Bde en kad omlggning till ekologisk produk tion och en strre spridning av tekniska lsningar frn eko logisk produktion till konventionella jordbrukare r viktiga delar av lsningen p de miljproblem som bekmpnings medelsanvndningen skapar. Ekologisk produktion r idag den produktionsform som bst bidrar till att miljmlet Giftfri milj uppfylls. Nr man jmfr handlingsplanerna finns flera andra lnder som har satt upp tydligare, mer ambitisa ml n Sverige. I de jmfrda lndernas handlingsplaner finns det generellt en brist p konkreta ml, men Frankrike har ett tydligt halveringsml, och ven Danmarks ml om en signifikant minskning av skadliga effekter r ett str vassare n det svenska mlet om en minskande (risk)trend. Man kan dis kutera om minskningsmlen br riktas in p anvndning,

risker eller ngon annan faktor och skillnaderna i hur mlen formulerats gr dem dessutom svra att jmfra med var andra. Vad som r tydligt i det svenska frslaget till handlings program r den genomgende attityden att problemen med bekmpningsmedel r sm och att det inte heller r mjligt att minska anvndningen srskilt mycket. Hur man ser p detta avgrs ju av vad man jmfr med och vilka ml och vrderingar man har. Att flertalet andra EUlnder har fler tilltna verksamma mnen och en strre anvndning av be kmpningsmedel r inte ndvndigtvis ett belgg fr att Sverige ligger lngt framme. Skillnader i bland annat klimat och vilka grdor som odlas gr det i mnga fall lttare fr svenska bnder att snka bekmpningsmedelsanvndningen. Samtidigt mste man tnka p att det inte enbart r an talet tilltna mnen och anvndningen som r viktiga att
13

KEMISKA BEKMPNINGSMEDEL I JORDBRUKET

jmfra mellan medlemslnderna, utan ven framtanda och vilja till frbttring. Ngon mste g fre och visa vgen fr att andra ska vga ta steget mot att frndra jordbruket i en mer hllbar riktning. Att ett konkret ml har saknats fr minskad anvndning av bekmpningsmedel i Sverige r drfr olyckligt. Implementeringen av det nya EUdirektivet kommer att innebra att den nya handlingsplanen ska inne hlla kvantitativa ml, vilka frhoppningsvis kommer att vara mer ambitisa n mlen i det nuvarande handlings programmet. Fr att uppn miljkvalitetsmlet Giftfri milj krvs en tydlig och hg ambitionsniv nr det gller att minska an vndningen av bekmpningsmedel. Mlet br till och med vara att anvndningen ska upphra, annars blir mlet mycket svrt att n halter av naturfrmmande mnen nra noll och frsumbar pverkan p mnniskors hlsa och eko systemen. Istllet fr att som idag utg frn den nuvarande jordbruksproduktionen nr man stter upp ml mste man drfr byta perspektiv, s att lngsiktigt hllbara lsningar frmjas.

Slutsatser
Fr att kort sammanfatta jmfrelsen med Danmark, Nederlnderna, Tyskland och Frankrike s har Sverige: det nst minsta antalet godknda verksamma mnen varken de tydligaste eller mest ambitisa mlen fr minskad anvndning skatt p bekmpningsmedel, men lg skattesats och inte den bsta utformningen inga krav p en obligatorisk skyddszon till vattendrag och andra sjar vid spridning av bekmpningsmedel vilket r obligatoriska i samtliga vriga lnder inga obligatoriska spruttester, som finns i de flesta vriga lnder

14

Naturskyddsfreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se Naturskyddsfreningen r en ideell miljorganisation med kraft att frndra. Vi sprider kunskap, kartlgger miljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och myndigheter svl nationellt som internationellt. Freningen har ca 190 000 medlemmar och finns i lokalfreningar och lnsfrbund ver hela landet. Vi str bakom vrldens tuffaste miljmrkning Bra Miljval. www.naturskyddsforeningen.se