Innebr snkta arbetsgivaravgifter hgre lneansprk?

Harald Edquist, Lars Jagrn och Martin dahl

FORES Policy Paper 2012:5

Om frfattarna
Harald Edquist r ekonomie doktor i ekonomisk historia frn Handelshgskolan i Stockholm och verksam som forskningsledare vid FORES. Han har tidigare varit forskningsledare vid Studiefrbundet Nringsliv och Samhlle (SNS) och forskare vid Institutet fr Nringslivsforskning (IFN). Han bedriver empiriska studier om produktivitet, tillvxt och ekonomiska reformer. Lars Jagrn r chefekonom p Fretagarna sedan 2008. Han har tidigare haft motsvarande position p Sveriges Byggindustrier samt ansvarat fr strukturpolitiska frgor p Industrifrbundet. Lars har i vrigt en bred erfarenhet frn bank- och organisationssektorn, frn eget fretagande och frn nationalekonomisk forskning. Martin dahl r VD p FORES. Han grundade nyhetsmagasinet Fokus dr han ocks var chefredaktr. Han har ocks varit senior economist p Riksbanken och utrikesredaktr p Finanstidningen.

Innehll
Om frfattarna .......................................................................................I Innehll ................................................................................................ II Sammanfattning .................................................................................. III 1 Inledning ............................................................................................ 1 2 Tidigare forskning p omrdet........................................................... 4 3 Metod ................................................................................................. 9 4 Resultat ............................................................................................ 11 5 Slutsatser .......................................................................................... 20 6 Referenser ........................................................................................ 22

Sammanfattning
Ett av de strsta problemen i den svenska ekonomin r att arbetslsheten bitit sig kvar p en hg niv trots en snabb tillvxt i ekonomin sedan 2010. Det intuitivt enklaste sttet att direkt pverka fretag att anstlla fler r att snka kostnadsnivn genom att snka arbetsgivaravgifterna. Det teoretiskt baserade argument som vanligtvis framfrs mot snkta arbetsgivaravgifter r att snkningen skulle leda till hgre lnekrav frn fackfreningarna och drmed inte f ngon effekt p sysselsttningen. Det finns dock mycket f empiriska studier fr Sverige under senare r som styrker detta resonemang. Fr att bidra till den empiriska litteraturen p omrdet har FORES och Fretagarna ltit genomfra en enktunderskning dr samtliga fackfrbund tillhrande LO, SACO och TCO har tillfrgats om hur deras lnekrav skulle pverkas av snkta arbetsgivaravgifter. Resultaten visar att snkta arbetsgivaravgifter inte skulle resultera i lika stora lnekningskrav som snkningen ger utrymme fr. En majoritet av fackfrbunden tror inte att en snkning skulle ha ngon som helst pverkan p frbundets lnekrav.

1 Inledning
Trots en internationellt sett god BNP-tillvxt de senaste decennierna och en jmfrelsevis snabb terhmtning efter den globala finanskrisen 2008-2009 har den svenska arbetslsheten legat kvar p hga niver. I juni 2012 var den ppna arbetslsheten 8,8 procent i Sverige, vilket kan jmfras med juni 2009 d arbetslsheten var som hgst efter krisen med 9,8 procent. Samtidigt kade BNP i genomsnitt 5 procent per r 20102011. Andelen lngtidsarbetslsa (de som varit arbetslsa i mer n 6 mnader) har kat och uppgr till knappt 33 procent av det totala antalet arbetslsa. Fretagarna och Swedbank genomfr terkommande underskningar som vnder sig till mindre fretag (maximalt 49 anstllda). Figur 1 visar att p frgan om vilket som r det vrsta tillvxthindret uppgav 19 procent att arbetskostnaden var det sammantaget strsta hindret till tillvxt vren 2012.

Figur 1

Andel mindre fretag (maximalt 49 anstllda) som svarar att arbetskostnad r det strsta hindret fr tillvxt

25 20 15 10 5 0 2009 hsten 2010 vren 18 16

21

20

21 19

2010 hsten

2011 vren

2011 hsten

2012 vren

Klla: Smfretagsbarometern (20092012).

Sedan r 2007 har den viktigaste reformen fr att frska f fart p arbetsutbud och sysselsttning varit jobbskatteavdraget som syftat till att gra det mer attraktivt att arbeta relativt att inte arbeta. Under senare r har dock jobbskatteavdraget kritiserats fr att endast stimulera till kat arbetsutbud, men inte kad efterfrgan p arbetskraft (Hansson, Flood och Flood 2011). Arbetsutbudet pverkas dels genom att ersttningsgraden frndras, dels genom att skattekilen minskar. Med hg arbetslshet borde nya tgrder prvas. Om mlsttningen r att direkt stimulera efterfrgan p arbete s vore det enklaste sttet att ka efterfrgan p arbete, att gra det billigare att anstlla. Ett stt att uppn detta r att snka skatten p arbete, de s kallade arbetsgivaravgifterna. Men ett av de vanligaste argumenten mot snkta arbetsgivaravgifter r att snkningen skulle kompenseras av kade lnekrav frn fackfreningarna (Holmlund och Kolm 1998;
2

Bennmarker, Mellander och ckert 2008; Von Greiff 2008; Hansson, Flood och Flood 2011). Det finns dock f empiriska belgg baserade p svenska data fr att styrka detta teoretiska argument. Fr att bidra till den empiriska forskningslitteraturen p detta omrde har FORES och Fretagarna ltit genomfra telefonintervjuer med frgor om hur fackliga fretrdare skulle stlla sig till kade lneansprk om arbetsgivaravgifterna snks eller hjs.

2 Tidigare forskning p omrdet

Arbetsgivaravgifterna har sitt ursprung som ett stt att finansiera den allmnna sjukfrskringen som infrdes 1955 (Flood och Manuchery 2012). Senare kom de ven att finansiera arbetsskadefrskringen och den allmnna tjnstepensionen (Du Rietz 2008). Med tiden har avgifterna kommit att innehlla en allt hgre skatteandel. Detta har inneburit att den direkta kopplingen mellan inbetalda avgifter och olika vlfrdssystem s som pensioner, sjukfrskring m.m. har minskat (Du Rietz 2008). I nationalekonomisk teori utgr man vanligtvis frn den totala skattekilen d man diskuterar vilken pverkan en frndring av arbetsgivaravgifterna skulle ha p sysselsttningen. Skattekilen brukar definieras som skillnaden mellan arbetsgivarens bruttokostnad och vad den anstllde har kvar netto efter att skatter och avgifter r betalda. Det innebr att den totala skattekilen avgrs av lneskatten (arbetsgivaravgifter), inkomstskatten och konsumtionsskatten (Holmlund och Kolm 1998). Nationalekonomisk teori utgr frn att det r den totala skattekilen som r viktig fr sysselsttningen p lng sikt och inte dess komponenter (von Greiff 1998). Herin, Jakobsson och Rydeman (2006) har gjort en sammanstllning av tolv empiriska studier som skattat samband mellan frndring av skattekilen och frndring av sysselsttningen i olika lnder ver en lngre tidsperiod. Samtliga dessa studier finner att snkta arbetsgivaravgifter och inkomstskatter hjer sysselsttningen och minskar arbetslsheten. Arbetsgivaravgiften har ven i sig sjlv visat sig ha en modest men signifikant effekt p nyfretagande av enskilda firmor och handelsbolag, dvs. snkt avgift kar nyfretagandet.

P en arbetsmarknad som prglas av perfekt konkurrens r det i enlighet med den nationalekonomiska teorin irrelevant om en arbetsgivaravgift lggs p fretagen eller om en inkomstskatt lggs p lntagarna. En snkning av arbetsgivaravgiften p en perfekt marknad kommer att versttas i hjda lner p samma stt som en snkning av inkomstskatten (Sanandaji och Sanandaji 2010). Den svenska arbetsmarknaden r dock inte prglad av perfekt konkurrens och jmvikt. Det r ett faktum som kan pverka den effekt som snkt arbetsgivaravgift fr i praktiken. En sdan viktig begrnsning r existensen av de facto-minimilner. Sverige har inte lagstadgade minimilner, men de framfrhandlade och i kollektivavtalen angivna minimilnerna tillhr vrldens hgsta (Skedinger 2007). En annan, mjligen kompletterande effektiv minimiln kan bero p ersttningsniver i socialfrskringar som gr arbete under en viss lneniv olnsam fr den enskilde. Bde minimilner och bidrag verkar som ett golv under vilket lnen inte kan sttas. Arbete som vrderas lgre n minimiln blir inte utfrt, vilket kan skapa arbetslshet. P marknader dr olika typer av institutionella hinder leder till att utbud och efterfrgan av arbete inte mts kan en snkning av arbetsgivaravgiften frvntas f en direkt positiv effekt p sysselsttningen (Pissarides 1998). Intuitivt skulle lgre arbetsgivaravgifter vara ett enkelt och effektivt stt att direkt pverka sysselsttningen eftersom en snkning av arbetsgivaravgifterna direkt ger lgre arbetskraftskostnader och drmed hgre efterfrgan p arbetskraft och hgre sysselsttning. Detta argument talar fr att snkta arbetsgivaravgifter skulle vara det bsta sttet att direkt pverka sysselsttningen. Som ocks Holmlund och Kolm (1998) konstaterar stmmer detta frutsatt att lnerna inte pverkas av snkt arbetsgivaravgift. Om
5

lnerna vore opverkade av snkta arbetsgivaravgifter vore slutsatsen tmligen sjlvklar; lgre arbetsgivaravgifter skulle medfra lgre lnekostnader och drmed kad efterfrgan p arbetskraft (Holmlund och Kolm 1998 s 260). Om dremot lnerna pverkas av de snkta arbetsgivaravgifterna r sysselsttningseffekten mer osker. Hansson (2006) konstaterar att om skattesnkningen ts upp av kade lnekrav frn arbetstagarna pverkar inte skattesnkningen arbetskraftskostnaden fr arbetsgivaren och drmed inte heller sysselsttningen. Andelen av skattesnkningen som tillfaller arbetstagarna i form av hgre lner avgr sledes i betydande utstrckning de lngsiktiga sysselsttningseffekterna av skattesnkningen. Teoretiskt pverkas denna vervltring av tre faktorer: utbuds- och efterfrgeelasticiteter, hur lnesttningen gr till och hur skattesnkningen pverkar relativpriset mellan att arbeta och inte arbeta. Man kan samtidigt notera att jobbskatteavdraget uppmuntrar till kad sysselsttning genom att ka incitamenten till arbete, d v s effekterna av jobbskatteavdraget bygger p att lgre skatter gr det mer lnsamt att arbeta. I den mn lgre arbetsgivaravgifter verstts till lnekningar innebr det att en sdan reform i stor utstrckning br frvntas f samma effekt som generella snkningar av skatten p arbete. Ifall snkt arbetsgivaravgift inte skulle pverka sysselsttningen s borde inte heller snkt inkomstskatt gra det. I den utstrckning som snkt arbetsgivaravgift leder till hjda lner s stimulerar det p samma stt fler till att arbeta. Empiriskt finns det mnga studier som gjorts internationellt som belyser vilken effekt lgre arbetsgivaravgifter skulle ha p sysselsttningen. Den hr studien har inte fr avsikt att g igenom hela denna litteratur utan hnvisar till Hansson (2006) fr en litteraturversikt. Hansson (2006) menar den sammanfattande bilden av den internationella forskningen r att det p kort sikt finns std fr
6

att en betydande del av en skattesnkning av arbetsgivaravgifterna tillfaller arbetsgivaren, men att det p lng sikt verkar finnas mycket som tyder p att en skattesnkning till stor del resulterar i hgre ln fr arbetstagaren. Calmfors och Forslund (1990) finner dock att vervltringskoefficienten som r den andel av en skattehjning som vervltras p lntagarna var 0,5 fr Sverige 196088. Holmlund (1990) konstaterar att resultat ven frn andra studier tyder p att en viss vervltring sker, men att denna inte tycks vara fullstndig. Hansson (2006) menar att det inte gr att dra alltfr lngtgende slutsatser om effekten frn vervltringen baserat p historiska data fr Sverige. Anledningarna till detta r att arbetslsheten idag r betydligt hgre n vad den var p 1980-talet. Dessutom har det skett stora frndringar i den svenska lnebildningen, vilket fr betydelse fr vervltringen. Flood och Manuchery (2012) konstaterar ocks att ven om det har gjorts omfattande internationella studier p omrdet s r det inne skert att dessa ger samma resultat fr Sverige. Under de senaste ren har det endast gjorts ett ftal studier inom detta forskningsflt i Sverige. Bennmarker, Mellander och ckert (2008) r en av de f studier som genomfrts baserat p svenska data. Den r baserad p data frn en regional snkning av arbetsgivaravgifterna i Norrlands inland och delar av inre Sveland. Den visar inte p ngra signifikanta positiva effekter p sysselsttningen i befintliga fretag fr perioden 200104 jmfrt med nrliggande omrden som inte fick del av snkningen. Det finns dock svagt std fr att sysselsttningen kan pverkas positivt genom ett kat nyfretagande och genom att frre fretag avvecklas. Vidare konstaterar studien att cirka 25 procent av snkningen gick till lnekningar under perioden 200204. En kritik mot resultaten frn studien r att det kan vara svrt att dra ngra generella slutsatser d frutsttningar fr tillvxt kan variera mellan olika regioner. Det r inte uppenbart att ett fretag i en
7

storstadsregion skulle reagera p samma stt som ett fretag i glesbygd p snkta arbetsgivaravgifter. Syftet med den hr studien r att bidra till den empiriska litteraturen fr Sverige genom att underska huruvida frndrade arbetsgivaravgifter i hela Sverige skulle pverka de fackliga frhandlarna.

3 Metod
Fr att frska avgra vilken effekt snkta arbetsgivaravgifter skulle f fr den svenska lnebildningen har FORES tillsammans med Fretagarna ltit SKOP intervjua representanter fr olika fackfrbund. Totalt har samtliga 52 fackfrbund inom LO, TCO och SACO tillfrgats. Av dessa har 47 intervjuats, vilket innebr en svarsfrekvens p 90 procent. Merparten av de svenska fackfrbunden har sledes besvarat frgorna. Tillsammans representerar LO, TCO och SACO cirka 3,3 miljoner personer p arbetsmarknaden. Inom respektive fackfrbund har avtalssekreteraren (motsvarande) eller frbundsordfranden svarat, dvs personer som har ett direkt inflytande ver lnefrhandlingarna. Intervjuerna genomfrdes per telefon mellan den 12 och 18 juni 2012. Alla intervjuer gjordes frn SKOP:s intervjucentral i Stockholm, vilket innebr att de utfrts av personer med erfarenheter av att genomfra telefonintervjuer. Det finns alltid en risk fr missuppfattningar mellan den som intervjuar och den intervjuade. Fr att undvika missfrstnd i s stor omfattning som mjligt har intervjuerna varit strukturerade, det vill sga samma frgor har stllts till samtliga intervjuade och alla svar har kategoriserats i ngon typ av svarskategori. Reliabiliteten br sledes anses som hg. Vid en strukturerad intervju, finns det en risk att den som intervjuas inte frstr frgan eller missuppfattar frgan. Dessutom finns en risk att svarskategorin inte innehller det svar som den intervjuade hade tnkt sig. Det finns ocks en risk fr att frgorna r utformade s att den intervjuade pverkas i sitt svar. Fr att undvika dessa problem har flera frgor, som utformats p lite olika stt, stllts till de intervjuade. Exempelvis r en frga utformad enligt fljande: Om arbetsavgifterna snks, hur tror du att frbundets lneansprk skulle
9

pverkas? Hjas lika mycket, hjas men mindre, inte pverkas?. Medan en annan utformades enligt fljande: Om arbetsgivaravgifterna snks med 5 procentenheter, hur mycket skulle det ka frbundets lnekrav i en avtalsrrelse? r det 0, 1, 2, 3, 4 eller 5 procentenheter?. Om svaren p dessa bda frgor skulle avvika avsevrt r det troligt att ngon av frgorna missuppfattats eller varit ledande. Genom att utforma flera frgor som preciseras p olika stt r det mjligt att skerstlla att man mter det man har fr avsikt att mta, vilket innebr att validiteten fr anses vara hg.1 En annan mjlig svaghet med denna typ av intervjuunderskningar r att man svarar p ett stt och sedan agerar p ett annat stt nr exempelvis arbetsgivaravgifterna snks. Detta r ett problem som inte denna studie kan hantera, men som man br vara medveten om. Vidare undersker inte studien effekter av lneglidning, det vill sga lnekningar utver vad som faststlls i centrala eller frbundsvisa kollektivavtal.

En mjlig svaghet med utformningen av frgorna r att alla begrepp inte definieras fr den som tillfrgas. Det r drmed exempelvis mjligt att man antingen tror att arbetsgivaravgifter avser samtliga avgifter som betalas av arbetsgivaren inklusive de som ger rtt till frmner eller endast de avgifter som r en ren skatt och inte ger ngon rtt till frmner.

10

4 Resultat
Figurerna 210 redogr fr de frgor som stlldes till respektive frbundssekreterare. Frgestllningarna kommer inte att upprepas i den lpande texten utan refereras endast till indirekt. Figur 2 visar att 98 procent av de svarande ansg att respektive frbunds lneansprk inte skulle pverkas om arbetsgivaravgifterna hjdes. Endast 2 procent ansg att lneansprken skulle snkas, men med mindre n hjningen, medan 0 procent ansg att lneansprken skulle snkas lika mycket som hjningen.
Figur 2 Om arbetsavgifterna hjs, hur tror du att frbundets lneansprk skulle pverkas?

100 80 60 40 20 0 Snkas lika mycket

Klla: SKOP (2012).

Snkas men mindre

Inte pverkas

11

Enligt figur 3 ansg 79 procent av de tillfrgade frbunden att om arbetsavgifterna snktes s skulle frbundets lneansprk inte pverkas. Vidare ansg 15 procent att lneansprken skulle hjas med lika mycket som snkningen, medan 6 procent ansg att lneansprken skulle hjas med mindre n snkningen.
Figur 3 Om arbetsgivaravgifterna snks, hur tror du att frbundets lneansprk skulle pverkas?

100 80 60 40 20 0 Hjas lika mycket

Klla: SKOP (2012).

Hjas men mindre

Inte pverkas

12

Figur 4 visar att om arbetsgivaravgifterna skulle hjas med 5 procentenheter s svarade 94 procent av de tillfrgade att frbundets lnekrav skulle minska med 0 procentenheter.
Figur 4 Om arbetsgivaravgifterna hjs med 5 procentenheter, hur mycket skulle det minska frbundets lnekrav i en avtalsrrelse? r det 0, 1, 2, 3, 4 eller 5 procentenheter?

0 procentenheter 1 procentenheter 2 procentenheter 3 procentenheter 4 procentenheter Alla 5 procentenheter 0

Klla: SKOP (2012).

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

13

Figur 5 visar att en liknande frga betrffande en snkning av arbetsgivaravgiften resulterade i att 64 procent ansg att frbundets lnekrav skulle ka med 0 procentenheter. 15 respektive 17 procent av avtalssekreterarna ansg att lnekraven skulle ka med 2 respektive 3 procentenheter, medan endast 4 procent ansg att lnekraven skulle ka med alla 5 procentenheter.
Figur 5 Om arbetsgivaravgifterna snks med 5 procentenheter, hur mycket skulle det ka frbundets lnekrav i en avtalsrrelse? r det 0, 1, 2, 3, 4 eller 5 procentenheter?

0 procentenheter 1 procentenheter 2 procentenheter 3 procentenheter 4 procentenheter Alla 5 procentenheter

0
Klla: SKOP (2012).

10

20

30

40

50

60

70

14

Figur 6 visar att om frgan stlldes s att arbetsgivaravgifterna skulle snkas med 10 procentenheter fr de frsta tre miljonerna av fretagets lnesumma s ansg 60 procent att lnekraven skulle vara ofrndrade, 40 procent att de skulle hjas, medan inga ansg att de skulle snkas.
Figur 6 Antag att det sker en snkning av arbetsgivaravgifterna s att den fr strst betydelse fr smfretagen. Antag att arbetsgivaravgifterna snks med 10 procentenheter fr de frsta tre miljonerna av fretagets lnesumma. Alla fretag fr del av denna snkning. Hur skulle ditt frbunds lnekrav pverkas av en sdan tgrd? Skulle lnekraven hjas, vara ofrndrade eller snkas?

70 60 50 40 30 20 10 0 Hjas
Klla: SKOP (2012).

Vara ofrndrade

Snkas

15

Figur 710 visar hur de tillfrgade stllde sig till ett antal pstende om arbetsmarknaden. De fick vlja mellan fljande stllningstagande: Instmmer helt, instmmer delvis, tar delvis avstnd, tar helt avstnd eller ej svar. Figur 7 visar att 83 procent av de tillfrgade instmmer helt eller delvis i att det r rimligt att det kade ekonomiska utrymmet som skapas d arbetsgivaravgifterna snks kommer arbetstagarna till del i form av hgre lner.
Figur 7 Om arbetsgivaravgifterna snks r det rimligt att det kade ekonomiska utrymmet kommer arbetstagarna till del i form av hgre lner?

60 50 40 30 20 10 0
Instmmer helt
Klla: SKOP (2012).

Instmmer delvis Tar delvis avstnd Tar avstnd helt

Ej svar

16

Vidare visar figur 8 att 79 procent instmde helt eller delvis i att det r rimligt att det kade lneutrymme som skapas av snkta arbetsgivaravgifter anvnds fr att nyanstlla.
Figur 8 Om arbetsgivaravgifterna snks r det rimligt att det ekonomiska utrymmet anvnds fr att nyanstlla?

70 60 50 40 30 20 10 0 Instmmer helt Instmmer delvis

Klla: SKOP (2012).

Tar delvis avstnd

Tar avstnd helt

Ej svar

17

Figur 9 visar att 81 procent instmmer helt eller delvis att en arbetsgivaravgifterna hjs br det inte pverka lnekningarnas storlek.
Figur 9 Om arbetsgivaravgifterna hjs br det inte pverka lnekningarnas storlek?

70 60 50 40 30 20 10 0 Instmmer helt Instmmer delvis

Klla: SKOP (2012).

Tar delvis avstnd

Tar avstnd helt

Ej svar

18

Slutligen visar figur 10 att endast 8 procent instmde helt eller delvis i att om arbetsgivaravgifterna hjs r det bttre att lnerna snks n att sysselsttningen minskar. 75 procent tog helt eller delvis avstnd frn pstendet, medan 15 procent inte ville uppge ngot svar.
Figur 10 Om arbetsgivaravgifterna hjs r det bttre att lnerna snks n att sysselsttningen minskar?

80 70 60 50 40 30 20 10 0 Instmmer helt Instmmer delvis

Klla: SKOP (2012).

Tar delvis avstnd

Tar avstnd helt

Ej svar

19

5 Slutsatser
Baserat p resultaten som redovisas i avsnitt 4 kan man dra ett antal slutsatser betrffande de frvntade effekterna frn frndrade arbetsgivaravgifter p lneutvecklingen. Figur 2 och 3 visar att effekten p lnekraven frn bde snkta och hjda arbetsgivaravgifter skulle vara liten. Fackfreningsrepresentanterna ansg frvisso att en hjning skulle f minst effekt p lnekraven, men s mnga som 79 procent svarade ocks att en snkning inte skulle pverka frbundets lnekrav. D frgan omformuleras och hjningen preciseras till 5 procentenheter visar resultaten att 98 procent av de tillfrgade anser att hjningen inte skulle pverka frbundets lnekrav (figur 3). Det verensstmmer vl med resultaten med den frga som inte preciserar hjningen (figur 2). Om preciseringen istllet avser en snkning med 5 procentenheter svarar 64 procent att detta inte skulle pverka frbundets lnekrav alls, vilket kan jmfras med 78 procent fr den frga som inte preciserar snkningen (figur 3). Samtidigt anger endast 4 procent att frbundets lnekrav skulle ka med alla 5 procentenheter, d snkningen preciseras. Det kan jmfras med att 15 procent angav att lnekraven skulle hjas lika mycket som snkningen, d den inte preciserades (figur 3). Denna avvikelse tyder p att ngra av de tillfrgade har missuppfattat svarsalternativen fr ngon av frgorna. De olika pstenden som respektive avtalssekreterare fick svara p visar att de flesta anser att snkta arbetsgivaravgifter helt eller delvis br komma arbetstagarna till del. Trots detta s tror en majoritet inte

20

att snkta arbetsgivaravgifterna skulle pverka frbundets lnekrav alls (figur 3 och 5). En majoritet av de tillfrgade har allts en vilja att frska vervltra en del av de snkta arbetsgivaravgifterna genom hgre lnekrav, men de tror inte att det skulle leda till kade lneansprk. En mjlig frklaring r att kad lnekonkurrens frn andra lnder har frsvagat fackfrbundens frhandlingsutrymme. En majoritet av fackfrbundet verkar ocks tycka att det r rimligt att det kade ekonomiska utrymmet anvnds fr att nyanstlla. Men vid en eventuell hjning av arbetsgivaravgifterna tar en majoritet helt avstnd frn att det r bttre att lnerna snks n att sysselsttningen minskar. Sammanfattningsvis visar underskningen att en snkning av arbetsgivaravgifterna inte skulle resultera i lika stora lnekningskrav som snkningen ger utrymme fr. En majoritet av fackfrbunden tror inte att en snkning skulle pverka lnerna alls och endast ett ftal tror att hela utrymmet skulle tas upp av kade lnekrav frn frbunden. Vid en snkning av arbetsgivaravgiften r det drmed troligt med en viss vervltringseffekt, men inte sannolikt att denna effekt skulle gra det lika kostsamt fr arbetsgivarna att anstlla som fre snkningen. Tidigare empiriska resultat har visat p en vervltringseffekt p cirka 25 procent (Bennmarker, Melander och ckert 2008). Huvudslutsatsen i denna rapport finner dessa resultat trovrdiga. Om vervltringen p lnerna slunda visar sig begrnsad s skulle det i sin tur frstrka genomslaget av en snkt arbetsgivaravgift p sysselsttningen.

21

6 Referenser
Bennmarker, H, Mellander, E och ckert, B (2008), r snkta arbetsgivaravgifter ett effektivt stt att ka sysselsttningen?, Institutet fr Arbetsmarknadspolitisk Utvrdering, Uppsala. Calmfors, L och Holmlund, B (1990), Wage Formation in Sweden i Calmfors (red.), Wage Formation and Macroeconomic Policy in the Nordic Countries, SNS Frlag och Oxford University Press, Stockholm, s 63133. Du Rietz, G (2008), Selektiva snkningar av arbetsgivaravgifterna, Underlag till globaliseringsrdets skattegrupp, Utbildningsdepartementet, Stockholm. Flood, L och Manuchery, C (2012), Ger snkta arbetsgivaravgifter hgre sysselssttning?, FORES Studie, nr 5, Stockholm. Hansson, (2006), Hur pverkar en skatt p arbete utbudet och efterfrgan av arbetskraft?, Svenskt Nringsliv, Stockholm. Hansson, , Flood, L och Flood, M (2011), Alternativ till jobbskatteavdraget, Fores Policy Paper, nr 3, Stockholm. Herin, J, Jakobsson, U och Rydeman, A (2006), Ge de arbetslsa en chans 150 000 nya jobb genom halverad arbetsgivaravgift, Den nya vlfrden, Stockholm. Holmlund, B (1990), Svensk lnebildning teori, empiri, politik, Bilaga 24 till Lngtidsutredningen 1990, Stockholm.

22

Holmlund, B och Kolm, A-S (1998), Kan arbetslsheten bekmpas med skattepolitik, Ekonomisk Debatt, rg 26, s 259273. Pissarides, C (1998), The impact of employment tax cuts on unemployment and wages; The role of unemployment benefits and tax structure, European Economic Review, vol. 42, pp. 155183. Sanandaji, N och Sanandaji, T (2010), Sju argument fr snkta arbetsgivaravgifter, Fretagarna, Stockholm. Smfretagsbarometern (20092012), Smfretagsbarometern, Swedbank och Fretagarna, Stockholm. Skedinger, P (2007), The Design and Effects of Collectively Agreed Minimum Wages: Evidence from Sweden, IFN Working Paper, No. 700, Institutet fr Nringslivsforskning, Stockholm. SKOP (2012), Rapport till tankesmedjan Fores om arbetsgivaravgifter, 1218 juni, Stockholm. Von Greiff, Camilo (2008), Sysselsttningseffekter av snkta socialavgifter, Underlag till Globaliseringsrdets skattegrupp, Utbildningsdepartementet, Stockholm.

23

Om FORES
FORES r en ny tankesmedja som vill frndra. Globalisering och klimatfrndring innebr utmaningar som krver nya stt att se p samhllet. FORES ger debatten nya perspektiv, frimodiga ider och positiv energi. Vi bygger ntverk av samhllsintresserade och experter. Tillsammans kan vi ta fram tydliga och konkreta frslag p lsningar fr en hllbar framtid. www.fores.se