Idn om barnets rttigheter

I brjan av 1900-talet var det ett stort krig i Europa, frsta vrldskriget. Barn hade det mycket svrt under kriget. Men regeringarna tyckte inte att de hade ngot ansvar fr barnen i de lnder de krigade mot. De barnen var fiendens barn. Ngra mnniskor tyckte att det hr var fel. Efter kriget startade de freningen Rdda barnen i Storbritannien och Sverige. Rdda barnen sade att vi alla har ansvar fr alla barn. Rdda barnen ville ha regler som skyddar barnets rttigheter. Efter frsta vrldskriget brjade lnder att samarbeta fr att det inte skulle bli krig igen. Lnderna bildade Nationernas frbund. Men det blev krig igen. Efter andra vrldskriget bildade lnderna Frenta nationerna, FN. I FN arbetar lnderna tillsammans fr fred. Bde Nationernas frbund och FN har skrivit deklarationer om barnets rttigheter. I deklarationerna sade ledarna i vrldens lnder att de tycker att det r viktigt med barnets rttigheter. Men regeringarna lovade ingenting. Drfr arbetade Rdda barnen och andra freningar fr att f en konvention om barnets rttigheter. I en konvention finns det regler. Den regering som skriver p en konvention lovar att flja reglerna.

Jan Sjunnemo, Hjortsbergsskolan sr, Falkenberg www.lektion.se

Nstan alla lnder har skrivit p barnkonventionen

Arbetet med konventionen om barnets rttigheter brjade 1979. 1989 var den nya barnkonventionen klar. Nu har nstan alla lnder skrivit p konventionen. Lndernas regeringar lovar att flja reglerna. FN har flera olika konventioner om mnskliga rttigheter. Men ingen annan konvention har ftt s stort std av vrldens lnder. Varfr? Det beror p flera olika saker. Mnniskor har mer och mer lst och sett i TV hur krig, fattigdom och orttvisor drabbar barn. Mnga freningar har talat om fr politiker hur barn har det. Fler och fler politiker har frsttt att det r viktigt med barnets rttigheter. Alla rttigheter fr alla barn Konventionens rttigheter ska glla fr alla barn i alla lnder. Konventionen sger att det r regeringen i varje land som ska skydda barnet och ta ansvar fr att barnet fr sina rttigheter.

Mnga lnder r fattiga. De har inte pengar till att ge barn olika rttigheter. Men det str i reglerna att de ska gra allt vad de kan. Regeringar kan ocks be andra lnder om hjlp. Det str i reglerna att lnder ska samarbeta fr barnets rttigheter. Det finns olika sorters mnskliga rttigheter. FN har flera olika konventioner om mnskliga rttigheter.
Jan Sjunnemo, Hjortsbergsskolan sr, Falkenberg www.lektion.se

En form av rttighet r att alla mnniskor ska f sga vad de tycker och vara med i freningar. En annan form av rttighet r att mnniskor ska f ta sig mtta och lra sig att lsa och skriva. Ledarna i olika lnder har inte varit verens om vilken sorts rttigheter som r viktigast. I konventionen om barnets rttigheter finns alla sorters rttigheter med. Alla sorters rttigheter r lika viktiga.

Viktiga regler
De olika reglerna i konventionen om barnets rttigheter kallas fr artiklar. Det finns 54 olika artiklar. Alla regler r lika viktiga. Men det r nd ngra artiklar som r bra att lsa frst och att komma ihg. I artiklarna 2, 3, 6 och 12 finns viktiga regler. Nr du lser de andra artiklarna ska du tnka p vad som str i de hr artiklarna. Artikel 2 handlar om att reglerna gller fr alla barn. Alla barn r lika mycket vrda. Inga barn fr bli diskriminerade, det vill sga bli smre behandlade. Det har ingen betydelse vilken frg barnet och barnets frldrar har p huden, om barnet r flicka eller pojke, vilket sprk barnet talar, vilken gud barnet tror p, om barnet har ett funktionshinder eller om barnet r rikt eller fattigt. Mobbning i skolan kan till exempel vara diskriminering.

Jan Sjunnemo, Hjortsbergsskolan sr, Falkenberg www.lektion.se

Artikel 3 handlar om barnets bsta. Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tnka p vad som r bst fr barn nr de bestmmer sdant som gller barn. I artikeln str det att barnets bsta ska komma i frmsta rummet. Det betyder att det ibland finns saker som r viktigare n barnets bsta. Men politikerna mste alltid kunna visa att de ocks har tnkt p barnen. Artikel 6 handlar om att barnet har rtt till liv och utveckling. Rtt till liv betyder att lnderna ska se till att barn inte blir ddade. Det kan vara bde att barn inte blir ddade i krig och att barn fr vrd och mediciner nr de r sjuka s att de inte dr av sjukdomar. Rtt till utveckling betyder att lnderna ska gra vad de kan fr att ge barn en bra barndom. Barn behver mnga saker fr att utvecklas bra. Det kan vara trygghet, krlek, mat, sjukvrd, ett hem, mjlighet att leka och att g i skolan. Artikel 12 handlar om att barnet har rtt att sga hur det vill ha det. Vuxna ska lyssna p barn. Vuxnaska lyssna p barnen. Myndigheter och domstolar ska frga barnet vad det tycker och lyssna p barnet nr de bestmmer saker som gller barnet. Det kan vara om barnets frldrar ska skiljas och de inte r verens om var barnet ska bo. D ska domstolen frga bde mamman, pappan och barnet hur de vill ha det. Det kan ocks vara att lrarna i skolan frgar barnen vad de tycker innan de bestmmer saker. Politiker i en kommun ska frga barn vad de tycker innan politikerna bestmmer hur kommunen ska anvnda sina pengar.

Jan Sjunnemo, Hjortsbergsskolan sr, Falkenberg www.lektion.se

De andra artiklarna i konventionen om barnets rttigheter

Artikel 1 handlar om vem som r barn. Alla mnniskor under 18 r r barn. Artikel 4 handlar om hur lnderna ska gra fr att flja reglerna i konventionen. Lnderna ska ndra sina lagar s att lagarna blir bra fr barn. Lnderna ska gra allt de kan fr att ge barn rttigheter. Rika lnder ska hjlpa fattiga lnder. Artikel 5 handlar om att lnderna mste frst att det r frldrarna som har ansvar fr barnet. Frldrarna ska hjlpa barnet s att det fr sina rttigheter. Barn och frldrar har rttatt trffa varandra. Artikel 7 och 8 handlar om att alla barn har rtt att veta vem han eller hon r. Barnet har rtt till ett namn och till att vara medborgare i ett land. Barnet har ocks rtt att veta vilka som r barnets frldrar. Artikel 9 handlar om att barn alltid, nr det gr, ska f vara hos sina frldrar. Om frldrarna skiljer sig har barnet rtt att trffa bde mamma och pappa. Men ibland r det bst fr barnet att inte bo hos frldrarna. Och ibland r det bst fr barnet att inte trffa den ena frldern. Det kan vara om frldrarna slr barnet eller inte kan ta hand om sitt barn.

Jan Sjunnemo, Hjortsbergsskolan sr, Falkenberg www.lektion.se

Artikel 10 och 11 handlar om att barn och frldrar har rtt att trffa varandra ven om de bor i olika lnder. En frlder fr inte flytta till ett annat land med barnen utan att den andra frldern vill det. Lnderna ska komma verens om hur de ska hjlpa barn och frldrar s att de kan trffas. Artikel 13, 14 och 15 handlar om att barnet har rtt att sga vad det tycker. Barnet har rtt att tnka fritt, att tro p vilken gud det vill och att vara med i olika freningar . Artikel 16 handlar om att barnet har rtt till privatliv. Det kan till exempel vara att frldrar inte ska lsa sina barns brev och dagbcker. Det kan ocks vara att barnet ska kunna stnga en drr och f vara i fred nr det gr p toaletten i skolan. Artikel 17 handlar om att barnet har rtt att lsa bra tidningar och bcker och f information p annat stt, till exempel radio, TV och Internet. Lnderna ska ha lagar som skyddar barnet mot filmer och texter som kan skada barnet. Artikel 18 handlar om att det r frldrarna som tillsammans har ansvaret fr barnet. Frldrar ska alltid tnka p vad som r bst fr barnet. Lnderna ska hjlpa frldrarna s att de kan vara bra frldrar. Ett stt att hjlpa frldrarna r att det finns bra daghem dr barn kan vara nr frldrarna arbetar. Artikel 19 handlar om att skydda barn mot vld hemma. Lnderna ska skydda barn mot frldrar och andra vuxna

Jan Sjunnemo, Hjortsbergsskolan sr, Falkenberg www.lektion.se

som slr barnet, r elaka mot barnet, eller tar hand om barnet dligt p ngot annat stt. Det kan vara att frldrarna missbrukar alkohol eller narkotika eller att frldrarna utnyttjar barnet sexuellt. Artikel 20 och 21 handlar om barn som inte kan bo hemma hos sin familj. Lnderna ska se till att barnet fr bo i en annan familj. Det bsta r om barnet fr bo hos slktingar. Ibland kan ett barn adopteras av en familj i ett annat land. Myndigheter och domstolar som bestmmer var barn ska bo ska alltid tnka p barnets bsta. Artikel 22 handlar om barn som r flyktingar. Lnderna lovar att ge barn som kommer till landet skydd och hjlp. Det gller bde barn som kommer ensamma och barn som kommer med sina frldrar. Ett ensamt barn ska f hjlp att hitta sina frldrar. Om man inte kan hitta frldrarna eller andra slktingar ska barnet f samma skydd och hjlp som andra barn fr nr de inte kan bo hos sina frldrar. Artikel 23 handlar om barn med funktionshinder. Lnderna ska se till att barn med funktionshinder fr bra liv. Barn med funktionshinder ska kunna g i skolan och vara med i samhllet p andra stt. Barnet och barnets familj ska f den hjlp de behver. Hjlpen ska vara gratis eller s billig att mnniskor har rd att ta emot hjlp. Lnder ska tillsammans lra sig mer om hur de kan hjlpa barn med funktionshinder p bra stt. Rika lnder ska hjlpa fattiga lnder.

Jan Sjunnemo, Hjortsbergsskolan sr, Falkenberg www.lektion.se

Artikel 24 handlar om barnets rtt till hlsovrd och sjukvrd. Lnderna lovar att gra allt de kan fr att barn ska f bra hlsa. Alla barn har rtt att f vrd nr de r sjuka. Kvinnor som vntar barn och mammor med nyfdda barn ska f bra vrd. Frldrar ska f lra sig hur de ska mata och vrda sitt barn. Rika lnder ska hjlpa fattiga lnder. Artikel 25 handlar om barn som inte bor hemma hos sina frldrar. Den myndighet som har ansvar fr barnet ska se till att barnet fr bra vrd eller behandling. Artikel 26 och 27 handlar om barnets rtt till trygghet. Familjer ska f hjlp s att barnet har det bra ven om frldrarna r fattiga, sjuka eller arbetslsa. En frlder som inte bor med barnet ska ocks ta ansvar fr sitt barn. Det kan vara att betala s att barnet fr mat, klder, bostad och annat som barnet behver. Artikel 28 handlar om barnets rtt att g i skolan. Alla barn ska g i grundskolan. Det ska vara gratis. Lnderna ska se till att fler barn fr g i gymnasiet och annan hgre utbildning. Rika lnder ska hjlpa fattiga lnder. Artikel 29 handlar om vad barnet ska lra sig i skolan. Varje barn ska f utvecklas s mycket det gr. Barnet ska vara vl frberett fr sitt liv som vuxen. Barnet ska lra sig om mnskliga rttigheter och att alla mnniskor r lika mycket vrda. Barnet ska ocks lra sig att vara rdd om naturen.

Jan Sjunnemo, Hjortsbergsskolan sr, Falkenberg www.lektion.se

Artikel 30 handlar om barn som tillhr minoriteter eller ursprungsfolk. I Sverige finns barn som r samer, Sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. De har rtt till sitt sprk, sin kultur och sin religion. Artikel 31 handlar om att barnet har rtt till lek, vila och fritid. Artikel 32 handlar om att skydda barnet mot farligt arbete. Artikel 33 handlar om att skydda barnet mot narkotika. Artikel 34 handlar om att skydda barnet mot att vuxna tvingar dem till sex eller att barnet tvingas att slja sex. Artikel 35 och 36 handlar om att skydda barnet mot att bli utnyttjat p ngot annat stt. Det kan vara att ngon sljer ett barn fr att barnet ska arbeta i en fabrik. Det kan vara att ngon tar ett barn frn frldrarna fr att slja barnet till en annan familj. Men det r ocks ett skydd mot alla andra stt att utnyttja barn som ngon kan komma p. Artikel 37 handlar om att skydda barnet mot ddsstraff, livstids fngelse och tortyr. Tortyr r nr man plgar en person fr att den ska bertta ngot. Nr det r en rttegng mot ett barn har barnet rtt att f hjlp av en jurist, en person som har kunskap om lagar. Barn som sitter i fngelse fr inte bli dligt behandlade. Barn ska inte vara i samma fngelse som vuxna. Barn som sitter i fngelse ska kunna f besk av sin familj och brevvxla med sin familj. Artikel 38 handlar om att barn inte ska vara soldater.
Jan Sjunnemo, Hjortsbergsskolan sr, Falkenberg www.lektion.se

Artikel 39 handlar om att lnderna ska hjlpa barn som har blivit utnyttjade s att barnet kan m bra och leva ett vanligt liv. Det kan vara barn som har varit soldater i krig. Artikel 40 handlar om barn som r misstnkta fr ngot brott. Lnderna lovar att behandla barnet bra och att ge barnet en rttvis rttegng. Artikel 41 handlar om att lnderna grna fr gra mer n det som str i konventionen fr att ge barnet rttigheter. Artikel 42 handlar om att lnderna lovar att se till att bde barn och vuxna vet vilka regler som finns i barnkonventionen. Artiklarna 43-54 r regler fr hur lnderna ska gra fr att flja barnkonventionen.

Kommittn fr barnets rttigheter

I FNs hus i staden Genve i Schweiz arbetar en grupp mnniskor som ska se till att lnderna fljer reglerna i barnkonventionen. Det r FNs kommitt fr barnets rttigheter. Lnderna ska d och d lmna rapporter till FN-kommittn.

Lnderna lovar ocks att mnniskor i landet ska f lsa rapporterna fr att kunna diskutera vad som r bra och dligt fr barnen i landet. Det r Socialdepartementet som gr den svenska regeringens rapporter. Det gr att bestlla Sveriges rapporter gratis frn Socialdepartementet.
Jan Sjunnemo, Hjortsbergsskolan sr, Falkenberg www.lektion.se

I FN-kommittn arbetar arton personer. De kommer frn olika lnder och alla r barnexperter. Experterna lser lndernas rapporter. Ibland finns det flera rapporter frn samma land. Freningar som arbetar fr barnets rttigheter kan gra egna rapporter om hur barn har det i landet. Sedan har FN-kommittn ett mte. Ngra personer som arbetar fr landets regering kommer dit. De fr svara p frgor om vad de har gjort fr barn och vad de tnker gra fr att det ska bli bttre. FN-kommittn r ingen domstol. Den kan inte straffa lnder som lter bli att flja reglerna i barnkonventionen. Men FN-kommittn kan ge frslag p vad lnderna kan gra fr att det ska bli bttre. Ibland kan lnderna f hjlp av FN eller av andra lnder. Meningen r att barn ska f sina rttigheter.

FN-kommittn arbetar
FN-kommittn kan kalla en regering till ett mte nr som helst. Det kan vara om FN fr veta att barn blir mycket dligt behandlade i ett land. Kanske har ngot barn skrivit ett brev till FN-kommittn och talat om vad som hnder. FN-kommittn kan ordna mten fr att prata om srskilda problem. Det har varit mten om barn i krig, barn som har farliga arbeten, flickors rttigheter och barn som sitter i rullstol eller har andra funktionshinder.

Jan Sjunnemo, Hjortsbergsskolan sr, Falkenberg www.lektion.se

Fler lnder har brjat tnka p barns rttigheter

Naturligtvis fljer inte alla lnder reglerna i barnkonventionen. En del lnder bryter mot mnga regler. I en del fattiga lnder har barn farliga arbeten. Det r kanske s att flickor och barn med funktionshinder inte fr g i skolan. De flesta lnder har svrt att flja alla regler. Ocks Sverige har ftt kritik av FN-kommittn. Lnderna ska se till att barn fr vara med och bestmma. Men politiker i mnga lnder har brjat tnka mer p barns rttigheter nr de bestmmer olika saker. Flera lnder har ftt nya lagar som r bra fr barn. I flera lnder arbetar nu barnombudsmn som kontrollerar att landet fljer reglerna. I Sverige finns Barnombudsmannen sedan r 1993. Lrare och andra som arbetar med barn fr lra sig om barnets rttigheter. Nya freningar har brjat arbeta fr barnets rttigheter. Bistndsorganisationer tnker mer p vad som r bra fr barn nr de hjlper mnniskor i fattiga lnder. De hr sakerna har lnder visat i sina rapporter till kommittn fr barnets rttigheter. Men nstan inget land har kunnat visa att de gr p ngot nytt stt nr det gller att frga barn vad de tycker. I artikel 12 str det att lnderna ska se till att barn ska f sga vad de tycker och vara med och pverka. FN-kommittn har sagt till lndernas regeringar att de ska ge barn mer att sga till om i skolan. Nu har barnkonventionen funnits i mer n tio r. Nstan alla lnder har lovat att flja reglerna.
Jan Sjunnemo, Hjortsbergsskolan sr, Falkenberg www.lektion.se

De flesta lnder har lmnat rapporter till FN-kommittn. Nu r det dags att se till att barnen verkligen fr de rttigheter som finns i konventionen. Drfr r det viktigt att mnniskor vet vilka regler som finns i konventionen. D kan de brja diskutera hur det kan bli bttre fr barn i Sverige och i andra lnder.

Jan Sjunnemo, Hjortsbergsskolan sr, Falkenberg www.lektion.se