You are on page 1of 2

Unga 1 rnskldsvik

'FRIISHUS 4 NDAN

De trttnade p rnskldsvik utbud fr ungdomar

Ett gng unga tjejer frn rnskldsvik blev trtta p aLLt rastlst supande p helgerna. De tog saken i egna hnder och startade en alkoholfri klubb fr ungdomarna i kommunen.
ljejern sa r trfft ades i eft n itd .d anss otu ddio. en p , rnskldsvik. Caldon Thomas var deras danslrare och med std frn honom bildade de dansgruppen Vuja De. - Vuja De r liksom motsatsen till uttrycket g vu. Det r ngonting som man inte har upplevt tidigare, frklarar Rebecka Lundqvist, en av tjejerna i gruppen. Tjejerna i dansgruppen Vuja De var trtta p vad rnskldsvik hade att erbjuda unga mnniskor. - Jag r 15 och de flesta jag knner gr ut och super sig fulla varje helg. Det knns s hopplst och det r trkigt att det ska behva vara s, att det r det enda som r kul, frklarar Rebecka.
j

iL

Rebecka Lundqvist, en av tjejerna som startade klubben Vuja De. En sommarvecka p kollo kan bryta isoleringen och ge ett alternativ till elever med hg skolfrnvaro.

Kul. utan alkohol. Vuja De ville gra ngot t saken och visa ungdomarna i rnskldsvik att det gr att ha kul utan alkohol. De startade drfr Young Club Night, en alkoholfri klubb fr ungdomar, som nnu inte fyllt 18. rnskldsvik r en s liten kommun och tidigare har det inte arrangerats ngra riktiga fester fr ungdomar, inte i stil med Young Club Night, frklarar Rebecka. - Annars r det liksom mellanstadiediscon med popcorn och discokula. Det hr som vi gr r en helt annan sak. Vi vill ge en helt annan knsla, en nattklubbsknsla, fast fr personer som inte r r. Dkn till att starta en klubb fr ungdomar, klcktes p vg hem frn Fryshusandans entreprenrslger Camp Connect, i
18 nattvandrarmagasinet 1-2013

Snart brjar festen!

neontema. Tanken r att de hr r tv av mnga fester framver, alla med olika teman. - Festerna behver inte ndvndigtvis vara fr just hgstadieelever, som de har varit hittills. Vi kan tnka oss att rikta kommande fester till andra ldrar. Vi vill frndra festerna hela tiden. Std frn danslraren ven om tjejerna arrangerar festerna helt sjlva har det ftt en hel del std frn deras danslrare Caldon Thomas. - Det r Caldon som har har tagit med oss p Camp Connect. Det r han som ger oss chanserna och peppar oss till att vga uttrycka oss sjlva. Tanken r att pengarna de tjnar p festerna, genom intrdesavgift, ska g dels till att gra festerna nnu bttre, men ocks till att betala resan till Camp Connect 2013, som ger rum den 9-12 augusti. Dr ska de samla inspiration fr kommande arrangemang.
ANNELIE MAJOROS

Kollo fr hemmasittare
Matthias Rowe r kurator p Raoul Wallenberg Skolan 1 Beckomberga. Det var nr han hlsade p en kille som hade stannat hemma och inte klarade av att komma tilltaka till skolan som Matthias fick en id6 Ett kollo fr elever med hg skolfrnvaro.
' kan inte sitta i Matthias Rowes arbetsrum nr jag kommer till skolan fr att trffa honom. I Vi hans rum sitter nmligen en grupp elever i skna ftljer och snackar med varandra. Inte alls som ett rum man hade frvntat sig fr en kurator. Efter ett tag frstr jag att det r knnetecknande fr Matthias Rowe. Hans strvan r att eleverna ska ha det trevligt och ombonat omkring sig. Matthias Rowe brjar bertta om nr
www.nattvandring.se

somras. Rebecka berttar om hur de blev inspirerade av lgret, alla mnniskor och de motiverande frelsare som pratade om att vga tro p sig sjlv och sina id&r. - The Waves party, sista kvllen, var s himla roligt, s det var nog mycket drifrn inspirationen kom till att starta just en klubb. Frra lrdagen, den 19 januari var det dags fr deras andra fest, Young Club Night - Red Carpet. Precis som namnet avsljar, var temat uppkltt och det fanns fotografer som fotade beskarna nr de gjorde entr p den rda mattan, som lg utrullad i lokalen. Tidigare i hstas hade de en fest med

han hlsade p hemma hos en kille som inte ville komma tillbaka till skolan. - Det gick varken att vertala eller locka honom att komma till skolan, berttar Matthias. Han satt hemma p sitt rum och spelade dataspel. Han pratade med mej, sa jaja, jag vill ju komma till skolan. Men sen hnde ingenting, han kom inte tillbaka. - Jag tnkte att det borde finnas ett stt att vervinna motviljan och vcka lusten till liv hos honom. Socialtjnsten

hade varit dr, mellanvrden och BUP. Han tackade nej till allting. Jag upplevde en vanmakt. Det var d Matthias brjade tnka p kollo. Ngot som han hade stor erfarenhet av tidigare. - Jag lskar ju kollo. Det har s mycket FAKTA
Skolverkets statistik om hemmasittare Underskning i Sveriges kommuner 2008/2009 1650 elever frnvarande minst i mn 1100 elever frnvarande mer n 2 mn 600 av dessa hela vrterminen 150 av dessa hela lsret

www.nattvandring.se

nattvandrarmagasinet 1-2013 19

Kollo fr hemmasittare

sig mer och mer och stannade nd kvar. Han fick specialuppdraget att bli vedansvarig eftersom han gillade att elda. Mnga tyckte att det var sknt med vuxna som lt dem vara, de kunde sjlva bestmma om de ville prata.
Quotes

of

vo,
Kollo fr fler I framtiden vill Matthias och hans medarbetare kunna erbjuda flera omgngar kollo under en sommar. De funderar ocks p att ha kolloveckan som en del i ett ettrsprogram, det vill sga att man fljer upp ungdomarna i vardagen efFrldrarsynpunkter p kollot tg>a
EN MAMMA berttade att dottern
efter koltot hade bytt skola dr hon har ftt mycket mer std n tidigare.

tert. Men under 2013 blir det bara en omgng. Utver Skandia s r det Polstjrna som kommer att stdja oss finansiellt. Det kan hnda att flera bidragsgivare dyker upp under resans gng. Vi tar emot all std i form av gvor eller donationer. Matthias har ocks insett att det r viktigt med enskilda samtal med deltagarna i frvg. De behver ocks professionellt utbildade som socionomer och psykologer som kan hantera svra fall. Det krvs ocks ngot mer personal n de hade frra ret. 10 vuxna p 16 barn rknar de med. I r kommer de hgst sannolikt att vara i en scoutstuga p Vrmd.

det ngot smygande, det kommer inte pltsligt. Skyldighet att ge undervisning Skolan har skyldighet att ge barnen undervisning. Frldrarnas uppgift r att f barnen att komma till skolan. Skolan behver kanske inte alltid ka hem till den frnvarande eleven, men eleverna ska ges mjlighet att kunna tillgodogra sig kunskaperna. Hur skolan lser det i slutndan kan skilja sig frn skolan till skolan. En del elever fr komma till skolan nr inga andra finns kvar. Andra skolor skickar hem ngon vuxen som undervisar eleven hemma. Andra frsker komma undan genom att skicka mejl och uppmana eleven att gra vissa vningar och skicka in det. Ingen av de hr stten fungerar ver en lngre period, sger Matthias. Hemmasittarna tappar bort kunskaperna och den sociala kontakten. De frlorar ett sammanhang som de fr i skolan. Att trffas och umgs med andra ger tillhrighet och uppskattning. Det mest smrtsamma r nog att vara luft fr ngon annan, att inte f finnas. D r man ju typ dd. Och d kan valet att stanna hemma bli en god anledning.
TEXT & FOTO: INGRID SILLN

ett frsk att bryta en isolering som var plgsam bde fr dem sjlva och fr deras frLdrar.

EN PAPPA berttade att hans dotter


prata mer och hgre bde till honom och andra mnniskor.

Hur kommer det sig att barn stannar hemma i stllet fr att g till skolan?
Den som stannar hemma gr det av en 'god anledning. Det finns uppenbarligen ngot han/hon vinner p det. Oftast vill man nog slippa ngot obehagligt, till exempel att bli utsatt fr krnkningar, att inte hnga med i undervisningen och uppleva sig okunnig och vrdels. Den som sger nej till skolan, sger ju ja till ngot annat. Och att ta reda p vad denna elev sger ja till, kan vara frsta steget mot strre frstelse mot en lsning, sger Matthias. Sjlva hemmasittandet kan brja med lite strfrnvaro. Oftast r

hade blivit sjlvskrare, gladare, vgade

EN MAMMA var stolt och glad ver


att hennes son vgade bryta sin isole ing och flja med till kollot. Hon tyckt att han hade vxt i mognad, han var som en ny kilte. Det var ett enormt

,-

magi. Det handlar om relationsbyggande, om vrme och gemenskap. Tnk om man kunde f ngra "hemmasittare" att vara med p kollo. Det skulle skert ge dem ngonting. De skulle vxa och kanske upptcka att de mycket vl klarar att vara med andra, funderade Matthias. I en grupp med vuxna som bemter dem som medmnniskor och utanfr sina professionella roller skulle det kanske knnas tryggare. Starta kollo i Sverige Matthias hade tidigare arbetat i olika slags kolloverksamheter bde i USA, Tyskland och Sverige. Nu var det dags att bygga upp ngot eget i Sverige. Kanske skulle det lossna fr de hr barnen om de kom ut till ett mysigt stlle p sommaren, dr de kunde vara ute i friska luften, trffa vuxna som inte stllde ngra speciella krav men som fanns omkring dem, frdiga att prata eller bara umgs nr det var lge fr det. Dessutom skulle det finnas andra ungdomar som ocks varit borta frn skolan mer eller mindre omfattande. Genom sitt kontaktnt med kuratorer 20 nattvandrarmagasinet 1-2013

och socialtjnst kunde Matthias Rowe sprida iden. Han beskrev det som en chans fr hemmasittarna att komma ivg ngonstans, som ett frsk att bryta en isolering som var plgsam bde fr dem sjlva och fr deras frldrar. Tanken var att erbjuda en motvikt och alternativ till den isolering och det utanfrskap som skolfrnvaro kan medfra fr den enskilde. Och att stimulera ungdomars utveckling frn rdsla till mod, frn instngdhet till ppenhet och frn misstro till tilltro. Gensvaret blev positivt och genom olika kanaler fick Matthias kontakter med frldrar som ville skicka sina barn p kollo. Men hur skulle det finansieras? Kollot skulle ju inte kosta ngot fr deltagarna. Han hade hrt talas om Polstjrna, en stiftelse som har en metod att finansiera lokala projekt som behver ekonomiskt std. Den som sker pengar, det kan vara en enskild eller en frening, stter upp ett ml fr hur mycket pengar som behvs. Sedan kan enskilda g in och stdja. Och det kom in pengar. S mycket att det skulle rcka till maten fr en kollovecka.

Srskilt glad blev Matthias nr han sg att Ingvar Nilsson hade bidragit med pengar till projektet. Ingvar Nilsson r en ekonom som driver tesen att vi mste satsa p barnen tidigt i livet fr att slippa hga kostnader och ytterligare svrigheter senare. Ider fr Livet Han skte ocks pengar frn "Skandia Ideer fr livet" och fick ett bidrag drifrn. Hela kostnaden fr kolloveckan var 85.000 kr. Ledarna var eldsjlar som brann fr den hr uppgiften och alla jobbade ideellt, drivkraften var att bidra till de ungas vlmende. Vi blev fem-sex stycken som drev projektet, berttar Matthias. Och intresset var stort. Radioprogrammet Skolministeriet fljde en elev under kollot. Kollot gde rum p Barnens i augusti 2012. Anmlda var 21, 18 kom. fem kte hem, en kom tillbaka, 14 avslutade kollot. Det var hlften killar, hlften tjejer. Matthias r mycket njd med hur det blev. Ngra kte hem, men en av dem kom tillbaka efter ngra dagar. En gmde sig de frsta tv dagarna, men ppnade
www.nattvandring.se

framsteg att han fljde med, sa hon.

Han gillar att gra skillnad


MATTHIAS ROWE kom frn Hamburg

till Sverige 2001 med drmmen om att starta ett eget kollo. Det tog honom nrmare elva r att uppfylla den. Men nu vill han ha kollo varje r, helst i flera perioder under en sommar. Han har lst socionomi och psykologi i Tyskland och USA och varit aktiv inom kollorrelsen sedan 1994. Han brjade sin karrir inom kyrkans ungdomsverksamhet och har erfarenhet av tv amerikanska summer camps, dr man jobbar nio veckor i strck med en ny grupp barn och ungdomar varje vecka. Jag har ocks varit engagerad i ett kristet kollo i Smland som drivs av en tysk frening i nstan 20 r. Oavsett ideologi frenar kollo mnniskor till samarbete, oftast under enldare levnadsfrhllanden nra naturen. Jag gillar att initiera och driva pro-

ver efter luncherna till behvande mnniskor. Kl 13 varje dag kommer de till vrt kk och plockar med sig frsk mat som annars hade slngts. I min bostadsrttsfrening i rsta har jag skapat ett rum i kllaren dr alla boenden kan sknka bort gamla prylar.
DE SENASTE REN har jag lrt mig

jekt och drmed gra skillnad fr ngon. Det r nog ett slags sjlslig tomhet som jag ibland kommer i kontakt med som ger mig energi och lust till att berika vrlden med mina ideer. 2011 fick jag tillsammans med tre andra eldsjlar utnmningen "Stockholms Miljhjlte". Detta fr mina lokala milj-insatser p jobbet och hemma. P Raoul Wallenberg skolan sknker vi bort mat som blivit

en del om Nonviolent Communication, med fokus p empatisk kontakt utifrn vra mnskliga behov. Eftersom jag har haft s mycket nytta av att se mina medmnniskor med "behovs-gon", vill jag applicera denna approach ven p kollo. Det ska bli ett kollo utan bestraffningar och belningar, ett stlle dr vi mts fr att ge till varandra det vi behver. Ett stlle dr vi hittar nya stt att ge oss det vi lngtar efter utan att andra tar skada av det.

www.nattvandring.se

nattvandrarmagasinet 1-2013 21