STS 101_Magnus Eriksson

Vad har vi hr d? Jo, en verblick ver Science and Technology Studies (STS) och hur det har utvecklats i Storbritannien sedan 1960-talet efter en artikel av John Law. Det hr r en liten disciplin som har ftt stort inflytande och varit vldigt produktiv de senaste tjugo-trettio ren. Om den har karaktriserats av ngot r det en mngd frgreningar och problematisering av sin egen disciplin och dess riktning, s detta r John Laws version. Jag ska nd flja den en bit p vgen och kommentera. Mer insatta lsare fr grna ppeka historiska felaktigheter. (Artikeln r On Sociology and STS, hittar den inte online) I en bred bemrkelse kan STS sgas vara en sub-disciplin till sociologi, men John Law vill instllet kontrastera det mot sociologin. Inte p grund av objektet fr underskningen; teknologins utveckling och gande har varit central fr sociologi influerad av Marx eller Weber och frn och med Merton har vetenskapen varit ett sociologiskt studieobjekt. Sociologin har ocks alltid varit upptagen med sin status som vetenskap och sin relation till de hrda vetenskaperna. Law vill snarare separera STS och sociologi p grund av metod och antaganden och menar att de bara delvis verlappar varandra. STS kan sger uppst p grund av den ttare sammanfltningen av vetenskap och samhlle under andra vrldskriget, inte minst manhattanprojektet och vetenskapsbaserad industri som biomedicin, militrteknologi, agrikultur och IT. Detta skapade ett behov av att p ett mycket nrmare stt frst relationen vetenskap/samhlle. Law nmner speciellt C.P. Snow:s frelsningar om tv kulturer, att vetenskapens blindhet infr sin pverkan p samhllet matchades av samhllsvetenskapernas vetenskapliga analfabetism. Som en direkt konsekvens av detta startas avdelningar fr vetenskapsstudier i Sussex, Manchester och Edinburgh. De hr avdelningarna tog sig sedan olika uttryck. Det kunde rra sig om studier av innovation eller studiet av politiska beslut kring vetenskap, men mest inflytelserik blev dels en kritik av vetenskap som ideologi frn ett marxistiskt hll och dels ett utforskande av hur vetenskap bedrevs i praktiken, en slags vetenskapsantropologi. Den fortsatta historien om Storbritanniens STS-historia frn 1968 till 1980 handlar till stor del om interaktionen mellan den marxistinfluerade kritiken ena sidan och vetenskapsantropologin andra sidan. Tidig STS av bda typerna lnade mycket frn vetenskapsfilosofin, inte minst Kuhn, som tillt dem att (1) studera vetenskapen som en form av kultur, allts ett mobiliserande av resurser fr att gra vrlden begriplig, (2) att uppmrksamma de praktiska sidorna av vetenskap och (3) att bygga det p fallstudier. Studiet av vetenskap kunde inte ske p ett abstrakt, ahistoriskt plan utan var tvunget att studeras inbddat i sina speciella omstndigheter som gav upphov till en speciell typ av rationalitet. Med hjlp av

Kuhn kunde man nu skapa vad som tidigare inte hade varit tnkbart - en sociologi om vetenskaplig kunskap. // Det hr skapade dock ett visst problematiskt frhllande till vetenskapens sanningsansprk. Latour skriver i Re-assembling the social hur detta var frsta gngen en samhllsvetenskaplig disciplin intresserade sig fr ett omrde som har hgre sanningsansprk n dem sjlva och drfr krvde en omvrdering bde av teorier, metoder och STS egen status som vetenskap. Till en brjan lstes problemet genom att helt enkelt studera den vetenskapliga kunskapsproduktionen utan att ge kommentarer p validiteten i det vetenskapliga resultatet i sig, ven om mycket handlade om vilka sociala intressen som styrde vetenskapsproduktionen. Kunskap kunde anvndas fr att legitimera makt, men inget uttalades om kunskapen i sig. Kretsen kring journalen Radical Science Journal (RSJ) ville dock utvidga kritiken och visa p hur vetenskaplig kunskap i sig frvreds av samhlleliga intressen. De hamnade istllet med andra problem p halsen; om vetenskap, inklusive samhllsvetenskap, inte garanterar sanning, vad kan vara basen fr en politisk och analytisk kritik av ideologi. Hur undviker man relativism? Typisk sign of the times i en era dr epistemologiska fundament drogs bort under ftterna inom en mngd omrden. (Latours kritik av detta i reassembling) // Detta var vetenskap som kultur. Vetenskap som praktik var det andra man tog frn Kuhn. Tidigare hade vetenskapen setts som en uppsttning formella lagar och teorier, men hr sattes vetenskapens laboratoriepraktik och frkroppsligade kunskap som dess grund. Lagar och teorier r viktiga, men de r en del av en bredare, levande, konfliktfylld praktik som tillsammans utgr det vi kallar vetenskap. Vetenskapen r frkroppsligad, kreativ och materiell. Detta leder bland annat till Latours slutsats att vetenskap bara r giltig i laboratorier. Ska giltigheten transporteras mste platsen den ska till ocks konfigureras som ett laboratorium (med de instrument, verktyg och kunskaper det innebr). Det finns ingen abstrakt natur utanfr laboratoriet som skulle vara vetenskapens ultimata referent. Vrlden r ett utkat laboratorium dr rtt frhllanden mste upprttas fr att kunskapen ska vara giltig. // Den tredje aspekten frn Kuhn var fallstudien. Det hr r en metod som STS har fredragit genom hela sin historia. Man presenterar inga enkelt sammanfattade teorier som kan appliceras p omrde efter omrde utan kunskapsproduktionen r alltid inbddad i STS-forskarens praktik. Ngot annat stt att presentera kunskap vore egentligen mrkligt med tanke p de teoretiska utgngspunkterna om att kunskap inte kan skiljas frn sin materiella inbddning (som inte alls r teorier man utgr ifrn utan som uppstr i studien). STS kan drfr beskrivas som

en viss typ av sensibilitet eller ett visst frhllande till metod och kunskap snarare n en uppsttning teoretiska konklusioner. STS-forskaren tnker genom sitt material. Det hr har lett till en skepsis infr sociologins grand narratives (Ntverkssamhllet, risksamhllet), men man ska inte missta det fr en slags mikrosociologi. Med Latour kan man snarare sga att materialet och de aktrer tillsammans med vilka forskaren gr vrlden begriplig alla skalar upp och skalar ner hela tiden och Latour menar att forskaren br follow the actors. STS forskare brukar ocks undvika att separera teori/data, ngot som sociologin annars har en tendens att gra. Viss data leder till en teoretisk slutsats, eller att en viss teori kan appliceras p en annan data. Teori och data konstrueras tillsammans och terverkar p varandra. Det hr r ocks en konsekvens av att STS undersker ett omrde dr allting givetvis redan r teoretiserat. Vilket enligt Latour gller hela samhllet idag (i vad en sociolog skulle kalla den reflexiva moderniteten). Hursomhelst skapar detta en viss frustration hos lsaren. // Vad har hnt sedan 1980 d? Fallstudien fortstter med blir under 80-talet mer samtida n historisk och mer teknisk, strre fokus p de faktiska teknologier som anvnds. ven fokus p nya mnen dyker upp. Framfrallt teknologi istllet fr vetenskap. Exempelvis Thomas P. Hughes som studerade Edison. Vetenskap, teknologi, ekonomi, juridik och politik ingr i samma sammansttning nr de elektriska ntverken vxer fram. Tyngdpunkten ligger p den relationella logiken mellan dessa system, de fr sin karaktr och mjliggrs enbart genom sin relation till varandra och ingen tjnar som ursprunglig drivkraft. Den hr studien tjnar ocks som exempel p att de nya teoretiska insikterna hos STS uppkommer i fallstudien. Hughes menar nmligen att Edison var en ny typ av entreprenr som sjlv sg vrlden i de hr systemtermerna och inte skiljde mellan de olika domnerna. Studieobjekten skapar allts de teoretiska frutsttningarna fr studien av denne sjlv. I en sdan hr studie kan heller inte sociala faktorer anvndas som en frklaring, ngot som r vanligt att gra inom socio login. Alla omrden r delaktiga i utvecklingen och pverkas av sin relation till varandra. D finns det inga sociala frklaringsfaktorer som skulle ligga utanfr den hr situationen, opverkade av den och kunna ge en frklaring. Det sociala mste frklaras, inte tjna som frklaring, som Latour ppekar. Fr att terknyta till skepsisen infr grand narratives s r det man vnder sig mot att de hr teorierna anvnds som strukturer som redan skulle vara p plats nr en utveckling sker snarare n att vara en integrerad del av dem. Det betyder inte att STS drar sig fr att bygga storartade teoretiska konstruktioner. Under 80-talet uppstr ocks det mrkliga fenomen som kallas actor-network theory (ANT) som sparer hur nt av relationer framtrder mellan mnskliga och icke-mnskliga aktrer (inklusive forskaren) i interaktion med varandra. Eller mer korrekt r att sga att alla aktrer ocks r ntverk. Det r allts ngot av en oxymoron. Ett ntverk bildas av aktrer som i sig r ntverk av aktrer som r ntverk av

aktrer osv osv. Tnker ni p ntverk som punkter med strck emellan har ni allts fel bild i huvudet. Om Hughes Edisonstudie studerade hur sociala omrden (vetenskap, politik, juridik) uppstod i relation till varandra vill aktrsntverksteorin ocks befolka den hr bilden med icke-mnskliga objekt som teknologi, fakta, atomer, naturen, kosmos och allt mjligt som kan tnkas forma och formas av ntverket av relationer. Vrlden grs helt platt och inga distinktioner tillts frn brjan utan konstrueras genom studien. Aktrsntverksteorin kan nrmast ses som en metafysik (Vilket ocks grs av Graham Harman i hans nyutgivna bok om Latour: Prince of Networks. Nedladdningsbar hr). Man kan ocks stta det i relation till lngre utvecklingar kring att frst naturen, det sociala och det tekniska relationellt. ANT r kollisionen mellan post-humanistisk och post-strukturell sensibilitet och den materiellt och fallstudie-baserade STS-traditionen. // S vad har vi att jobba med nu? John Law nmner tre ledmotiv som tjnar som nringsrika kllor inom STS nu: (1) Performativitet, (2) Multiplicitet, (3) Ontopolitik. (1) Performativitet Tidig STS talade ofta om social konstruktion av vetenskap. Fr det frsta ska man inte beblanda detta med den allmnna uppfattningen om att socialt konstruerat betyder en fiktion, en mental projektion eller liknande. Ett hus kan sgas vara en social konstruktion i den hr bemrkelsen; det r ngot som skapas genom ett ntverk av relationer mellan mnskliga och icke-mnskliga aktrer. Men begreppet social konstruktion har tynat bort inom STS. Dels p grund av att det sociala inte anvnds som frklaringskategori som jag tog upp innan, och dels p grund av att termen konstruktion ocks har eroderat. Bilden av en byggnadsplats dr mnniskor, objekt och kunskaper ingr relationer r korrekt, men begreppet anses antyda att nr ngot vl r konstruerat s str det p egen hand utan att krva massa underhll. Istllet tnker man sig en kontinuerlig process som hela tiden mste fs att framtrda, terskapas, ombesrjas, ageras och utrttas (Jmfr inlgget om Johannesburg). STS gillar generellt arbete och ogillar fusk. Man fr inte ltsas att saker och ting str fr sig sjlv eller kan transporteras hur som helt utan arbetet som krvs fr att upprtthlla, transportera och verstta. Det hr ska inte blandas ihop med Goffmans teori som roller. Goffmans teori r dels humanistisk, endast mnniskor agerar roller, och dels bygger p att det redan finns en scen (frontstage, backstage) dr rollerna utspelas. (2) Multiplicitet ven hr lnar STS frn strre intellektuella tendenser; den samhllsvetenskapliga tendensen att erodera grundlggande kategorier samtidigt som man terskapar en kritik i denna vrlds av situerade och lokala materialiteter och diskurser. Ok, s vi har en verklighet skapad relationer mellan ntverk av mnniskor, kunskaper, objekt och praktiker som hela tiden ageras och upprtthlls. Det innebr att om vi frndrar relationerna mellan de hr aktrsntverken s frndrar vi vrlden. Simpelt! Problemet frn vilken position man kan f fotfste nog att knuffa ett aktrsntverk i en annan riktning. Foucault

talade om detta. Varje epistem, som han kallade de kunskapsmateriella system vi befinner oss i, stter villkoren fr vilket mjlighetsflt vi har. Sen menar Foucault att det finns heterotopiska utrymmen bortom epistemets grnser. Var finns detta heterotopier? Hr kan man lsa Foucault p olika stt, men ngonannanstans r ett rtt bra svar - utanfr epistemet vi befinner oss i. Annemarie Mol menar dremot att STS inte hller med. Istllet finns heterotopierna verallt. Hr kommer vi p stt och vis tillbaka till skepsisen mot grand narratives. STS gillar arbete som sagt. Drfr r man skeptisk till ett episteme som skulle glla generellt fr en epok. Man skulle tveka infr att pst att vi lever under kapitalismen(Vrlden r ju platt!) eller i informationseran eller liknande. Alla dessa eror och samhllssystem fr finna sig i att trngas i vrlden med helt andra praktiker och relationer. Om de gller i en viss situation mste det arbete till fr att visa vilket arbete som utfrdes fr att de skulle glla just dr. Det finns ingen default-instllning. Ofta vill STS ocks visa att de system vi p avstnd ansg som vldigt stabila vid en nrmare (fall-)studie framstr som tillflliga, illa koordinerade, godtyckliga och rostiga. Detta skiljer sig mot tidigare STS-studier som underskte hur stabilitet uppstod. Idag handlar det ofta om hur brcklig den lilla stabilitet som finns egentligen r och vilket enormt arbete som krvs fr att den ska upprtthllas. (3) Ontopolitik Den post-humana performativiteten innebr att multipliciteten ocks gller ontologin. Det skiljer sig frn mnga sociologiska teorier som menar att det finns en multiplicitet av perspektiv men att de nd betraktar samma verklighet. STS skiljer dock inte mnniskans betraktande frn en oberoende vrld. Ett annat perspektiv r helt enkelt en annan konfiguration av vrlden. De tv skapar varandra. Ett perspektiv r inte en mental forestallning utan ett stt att organisera sin relation till vrlden och drmed ocks ett stt att omorganisera vrlden i sig. Detta tillsammans med att heterotopierna finns hr och nu ppnar fr nya strategier kring politik och intervention. Det r hr ontopolitiken kommer in. Politik handlar hr inte om att kritisera system utifrn utan om instabiliteten och de multipla verkligheterna som existerar inom varje konfiguration. Man kan t.ex. hacka EU-lagen, gra egna statliga utredningar, konfigurera om flden inom musikindustrin, bygga ntverk eller gra interventioner inom sjukvrden, vilket r exemplet John Law nmner. Att stlla sig utanfr och kritisera r enligt STS en genvg, fusk och byggt p lathet och dessutom en verskattning av stabiliteten hos makt. STS gillar arbete! // Vi har allts sett hur STS egen utveckling har fljt deras metod fr fallstudier. Utvecklingen av disciplinen har inte resonerats fram i en ftlj utan framtrtt genom de prvningar man gtt igenom och att underskningsobjektet genom fallstudien har tilltits protestera mot etablerade frestllningar. Detta r Latours definition av objektivitet; att objekten tillts protestera (is allowed to object) och inte pfrs frklaringar hmtade utifrn. Genom att just studera vetenskap som har ett hrdare sanningsansprk kunde inte samhllsvetarna pfra sina egna

teorier hur som helst. Detta fungerade som ett stlbad som gav STS en vlutvecklad sensibilitet nr man sedan utvidgade sig till andra omrden och som nu ven ftt konsekvenser fr ontologin och dess relation till politik. // Det kan vara vrt att avsluta som John Law gr med en reflektion ver vad metod innebr fr STS och vad det har fr implikationer fr samhllsvetenskapens plats. STS gr som bekant ingen skillnad p verksamheten som studeras och deras egen verksamhet; bda sysslar med mer eller mindre rutinmssiga praktiker som representerar och skapar verkligheten. Vetenskapen skapar verkligheter som passar sina metoder. Ska vrlden mtas mste den ocks gras mtbar. Se till exempel Christopher Kullenbergs arbete om de svenska samhllsvetenskapernas roll i att bde mta och forma Sverige i efterkrigstiden. Det hr ska inte tolkas som att vetenskaperna r ngot slags lurendrejeri som hur som helst kan presentera och omforma vrlden, utan att varje vetenskap och sitt studieobjekt r ett dubbelt infngande och mste studeras p fallstudiebasis. Om vi d frstr samhllsvetenskap (och annan vetenskap) som verktyg fr att gra verklighet s kan vi undra om verklighetsteknikerna r subtila och nyanserade nog fr samtiden eller snarare reflekterar och terskapar dtida verkligheter. Vi kan ocks undra om det r s att samhllsvetenskapens metoder hller jmna steg med en allt mer teknologisk, snabb och reflekterande informationsbaserad verklighet hos studieobjekt som organisationer, fretag och stater. Vi kan ytterligare undra, om nu samhllsvetenskaperna producerar verklighet, ifall vi r fr upptagna med metodernas formella hygien och gnar oss fr lite t att frst hur de redan nu och potentiellt griper in i skeenden utanfr samhllsvetenskapen. Om samhllsvetenskaperna ocks producerar verklighet och drfr inte r neutrala br vi slutligen undra hur relationen ser ut mellan dem och de olika delarna av staten och nringslivet som sponsrar den. Jag avslutar med att citera Law:s avslutning: [T]here is a theory of domination hiding here, a sensibility to > inequality that we have not yet quite managed to articulate. This is > that domination is often not a system effect, the consequence of a > coherent order. Rather it is a result of non-coherence. Of elements of > structuring, ordering, that only partially hang together. Of relations > of subordination that are relatively invulnerable precisely because > they are not tightly connected. Invulnerable because when one is > undone the others are not pulled down with it. How to think this well? > How to interfere in the non-coherent structures of domination? For me > this is the great challenge for sociology in the 21st century. I have > no answers. But of this I am certain. Research methods that describe > and try to enact coherence by imagining domination as a structured > whole count as part of the problem rather than as part of the > solution.