Frsvarets

nr 2 2012
Frsvarsmaktens personaltidning

Med rtt kompetens p rtt plats

Civil ledning i afghanistan omdaning av logistiken ny medarbetarunderskning

INNEHLL
Uppgradera Gripen . .......................................... 4 Fokus: Omstruktureringen...............................5 - 7 P jobbet: Chefens hgra hand.................... 8 - 9 P djupet: verfringen till FMV............. 12 - 13 Krnika: Oklart ordersprk . ......................14 - 15 Fysiskt stridsvrde....................................... 16 - 17 Gr din rst hrd................................................. 19 Civilt vertagande .............................................. 20 sikten. .......................................................... 23

Att bry sig

Frstasidan
Reformen gr vidare.
Foto: Kim Svensson/ Combat Camera

REDAKTIONEN
Frsvarsmaktens personaltidning finns ven p www.forsvarsmakten.se och emil. kontakt: ff-red@mil.se. telefon: 08-788 88 88 (Informationsstaben) ansvarig utgivare ERIK LAGERSTEN, informationsdirektr redaktr detta nummer JOHAN LUNDGREN Frsvarsmaktens informationsstab formgivare EVA KENT FMLOG, APSA, Grafiska ateljn, Stockholm Redaktionen frbehller sig rtten att bearbeta inkommet material. Enskilda artiklar ger inte ndvndigtvis uttryck fr Frsvarsmaktens officiella stndpunkt. Fr ej bestllt materiel ansvaras ej. ISSN 1100-8245 Nsta manusstopp: 10 april 2012 Berknad utgivningsdag: 2 maj 2012

arje tid har sitt frsvar. Det insatsfrsvar vi nu bygger bestr av utvalda kvinnor och mn som bryr sig. De vet att de med ngra dagars varsel kan sttas in fr att vrna svenska intressen, oavsett om det r i nromrdet eller i svra miljer lngre bort, att sttta det svenska samhllet vid oljesanering, skogsbrand eller att ska efter ngon som gtt vilse. Sedan rsskiftet har jag beskt en tredjedel av vra frband hr hemma och det i Afghanistan. Vad jag sls av i mina samtal med GMU-rekryter, kadetter, officerare, specialistofficerare och civila r en gemensam frvntan: Att arbeta i Frsvarsmakten innebr att ge upp den egna bekvmligheten fr att hjlpa andra. Oftast utfrs detta i en grupp tillsammans med kamrater med samma instllning. Uppgiften ska lsas sedan kan utmaningen skilja frn att skapa skerhet i Afghanistan till skallgng i skogen hemmavid. Vrt arbete har stor spnnvidd och ingen ska pst att det r enkelt, men det r en mjlighet att gra skillnad att bry sig p riktigt. Ngot jag rknar med att f ta del av vid fortsatta frbandsbesk. Vi har brjat det som kallas omstruktureringen. Syftet r att varje medarbetare ska placeras p rtt plats, fr att kunna vara med och bidra till den fortsatta utvecklingen av Frsvars makten. Sjlvklart vcker det hr mnga frgor som ska diskuteras och besvaras. Kom ihg, ingen frga r obetydlig, alla frgor r viktiga. Arbetet innebr att ngra kan f byta arbets ort, ngra kanske vljer att sluta ven om syftet med omstruktureringen inte r att reducera personalen. Det r en anstrngande tid som vntar. Men den r ndvndig fr det fortsatta skapandet av en reformerad och ny frsvarsmakt som r lngsiktigt hllbar. En frsvarsmakt som gr skillnad och dr alla som r besjlade av att bry sig ocks ges bsta frutsttningar att gra just det.

Ls mer p www.forsvarsmakten.se Ls mer p intrantet emil

Tryckt hos Tabergs Tryckeri Taberg Media Group 2012

Sverker Granson verbeflhavare

FRSVARETS FORUM
nummer 2 2012

aktuellt

Fler vningar och fler soldater

Det blir fler frbandsvningar i r, och fler soldater (GSS/K) n planerat ska anstllas. Efter verskottet frn frra Tredje steget r beroende av hur ekonomin ser ut efter frsta kvartalsrapporten. Det ret har Hgkvarteret beslutat att lgga tillbaka verksamhet som valts bort. Verksamhet fr 75 miljoner blev terlagd i februari. I mars togs beslut om terlggningar fr ytterligare 75 miljoner. Kanske blir det ett tredje steg. handlar om att ka ambitionen ning med deltidssoldater att fr planlagd repetitionsutbild(GSS/T), samt stdja utbildningen genom

reservofficerare. Frberedelser ska gras nu och drefter ska detta kunna verkstllas med ten av april.

anstlla

rets Cold Response r ver

Cold Response r en norsk vintervning dr 15 nationer deltar. Totalt antal deltagare var 15 500 varav 1500 var svenskar. Korvetten HMS Hrnsand var frsta gngen ett svenskt ytstridsfartyg befunnit sig s lngt norrut i modern tid. flygoch armfrband

tillgngligt insatsfrsvar, sger Gunnar Karlson som r chef fr frbandsproduktionen: Vi har beslutat att anstlla

Reformtakten kas mot ett

kort varsel frn och med mitNu satsar vi p att ka

dugligheten och tillgngligheten bland de krigsfrband som frst ska vara klara i reformeringen. Redan i r kommer vi att kunna va delar av frband digt, vilket vningen ur flera frsvarsgrenar samti-

vningen inkluderade marin-, pgick frn 12 till 21 mars.

cirka 200 fler GSS/K i slutet av bandsvningar med bataljon marinen. Dessutom ska

anvndes i vningen, och det

och

ret. Vi ska genomfra froch division inom armn och genomfra materielundervi

Prinsessa firades med salut

Nr den nya tronarvingen fdhon med 42 skott p Skepps holmen i Stockholm. skts ven dagen efter p salutdes den 23 februari saluterades Skott

Response 2012 i Nordnorge r ett exempel p, sger Gunnar Karlson.

Cold

hllstgrder.

stationerna i Boden, Hrn sand, Stockholm, Karls krona och Gteborg. Senaste gngen

salut avfyrades var 1982 nr prinsessan Madeleine fddes.

Ny chef fr Must utsedd

Regeringen har utsett generalmajor Gunnar Karlson till ny chef fr den militra underrtMust, frn den 1 oktober i r. befattning som frbandsproduktionschef. Gunnar Karlson har tv telse och skerhetstjnsten, Tills dess fortstter han i sin internationella insatser i bagaget dels frsta svenska bataljonen i Bosnien, dels ett halvr som observatr t OSSE

Tjetjenien. Han talar engelska och franska samt kan gra sig frstdd p ryska efter att ha

Svensk camp avvecklas

I brjan av mars beskte B Sverker Granson Afghanistan fr att svara p frgor om omstrukturering och skerhetslget i vrlden. I slutet av ret remed 100 soldater och camp duceras den svenska styrkan Monitor i Sheberghan avvecklas. Ansvaret kommer gradvis ka skerhetsstyrkorna. Sverige att lmnas ver till de afghansansvarar idag fr fyra provinser

gtt tolkskolan i brjan av har han varit anstlld i reger-

80-talet. Under tv perioder ingskansliet tre r p frsvarsdepartementet med stationering i Bryssel och tv r p UD.

ten r att bist den afghanska nadsskedet.

i norra Afghanistan dr uppgif-

armn och polisen i uppbygg-

Must, Stefan Kristiansson, har till den sista september.

Den nuvarande chefen fr

ftt sitt frordnande frlngt

FRSVARETS FORUM

nummer 2 2012

Frsvarsmakten vill uppgradera Gripen

JAS Gripen tillgodoser Frsvars maktens operativa behov minst till 2040 och systemet br utgra krnan i det svenska luftfrsvaret. Sverige behver minst 60 till 80 flygplan.
et r slutsatsen i Frsvars maktens analys som lmnades till regeringen den 29 februari. I arbetet fr att ta fram alternativ har olika konfigurationer modeller av Gripen testats i breda simuleringar och operativa spel bde mot knda och bedmda framtida hotbilder. Frmgelyftet av stridsflygsystemet br inledas 2020 och berknas ta tio r. En frutsttning fr att klara finansieringen r att det grs tillsammans med minst ett strategiskt samarbetsland.

Snart inleds diskussioner om kostnader. Drfr vore det fel att redan nu ppet bertta hur mycket vi planerat att det ska kosta, sger B Sverker Granson. Frsvarsmakten kommer att redogra fr det lngsiktiga ekonomiska behovet senast den 2 maj. Den uppgraderade JAS39 Gripen ska ha ett strre skrov och kraftigare motor. Detta fr att medge fler vapen och mer brnsle vilket i sin tur leder till hgre effekt och uthllighet. I analysen fre-

sls ocks en mer kvalificerad radar och frbttrade varnings- och motmedelssystem. Uppgraderingen av JAS Gripen r ndvndig fr att stridsflygsystemet ska vara operativt relevant och vrt luftfrsvar p lng sikt kunna hvda sig relativt omvrlden.
Text: Roger Magnergrd/InfoS Foto: Johan Lundahl/Combat Camera

fokus

Frndringsarbetet i Frsvarsmakten hller hg takt. Foto: Kim Svensson/Combat Camera.

Nu stts krav p all personal

Det r slutspurt i arbetet med att strukturera och kravstta alla befattningar i den nya organisationen 2013. Den sista mars ska projektledaren Jan Plsson redovisa resultatet. En svrighet, sger han, r Frsvarsmaktens hga frndringstakt. Mycket sker samtidigt och i hg hastighet. Befattningsarbetet r ett snabbspr och tiden fr djup delaktighet frn frbanden har inte funnits. Men det kommer bli betydligt bttre n tidigare och detta r ndvndigt.
FRSVARETS FORUM

nummer 2 2012

fokus

verste Jan Plsson leder ett projekt, PgBoK, som sedan i hstas strukturerat och satt krav p de befattningar som ska ing i Fr svars maktens organisation 2013, FMOrg13. Totalt rr det sig om 33000 befattningar vilket ven inkluderar tid vis tjnstgrande. Undantaget denna gng r drygt 20000 personer med hem vrnsavtal och en del intern rrliga befattningar. Kompetensen hos de civila och militra medarbetare som r kontinuerligt tjnst grande kommer senare i r matchas mot befattningarnas grundkrav. Personal med rtt kompetens ska vara p rtt plats, det r den bild vi utgtt frn. Bemanningen i r sker med befintlig personal och utifrn tillrckliga kvalifikationer, sger Jan Plsson. I befattningsarbetet deltar medarbetare frn Hgkvarterets sakavdelningar. Jan Plsson har ocks std av en referensgrupp dr stridsskolecheferna samt ett urval av krigsfrbandschefer ingr.

verste Jan Plsson leder arbetet med att strukturera och kravstta alla befattningar i den nya organisationen.  Foto: Nicklas Gustafsson/Combat Camera

Samma kravprinciper fr alla

Projektet har tagit fram fem olika kravomrden: utbildning, erfarenhet, psykiska arbetsfrhllanden, fysisk arbetskapacitet och specifika krav. Specifika krav kan till exempel vara ett flygcertifikat fr en helikopterpilot. Vi anvnder samma principer fr kravstllningen oavsett personalkategori. Strukturellt gr vi ingen skillnad p civila och militra kategorier, och inte heller p kontinuerligt och tidvis tjnstgrande. Jan Plsson sger att det r grundkraven i befattningen som blir avgrande fr om en person fr en befattning, och tar som exempel en oberoende befattning som krver en civil ekonomiutbildning. En sdan befattning kan bemannas antingen av en civilanstlld eller en militr men det krvs att personen har den civila utbildningen.

Nytt officerstnk
En frga som projektet ftt brottas med

r frdelningen av yrkesofficerarna. Hr finns det ett hrt tryck om snabb balansering. Det lngsiktiga mlet r 35 procent officerare och 65 procent specialistofficerare. Nu blir balansen 40-60. Mnga officerare kommer att placeras p en befattning med likvrdiga arbetsuppgifter som i dag men som r kravsatt p ett nytt stt. I vissa fall med lgre niv eller som specialistofficer. Tvbeflssystemet tvingar oss att bryta oss loss ifrn arvet. Det stende frsvaret stller nya krav p officerare och specialistofficerare. Frndringarna krver att vi tnker nytt vilket ven har varit en utmaning fr projektdeltagarna, sger Jan Plsson. Han pekar p att utbildningssystemet r anpassat till tvbeflssystemet. Detta kommer nu att terspeglas i kravsttningen. Officersbefattningarna fr grund kravet akademisk grundexamen i krigsvetenskap. Specialist officers befatt ningarna fr grundkravet yrkesutbildning (specialistofficersutbildning) inom arbetsomrdet. Grundkraven som PgBoK tagit fram r just grundkrav. I arbetet efter sommaren med att bemanna organisationen kommer s kallade tillrckliga kvalifikationer att fljas. Det innebr att omstruktureringsledaren gr en helhets-

bedmning av medarbetarnas utbildning och erfarenhet.

Fortsatt utvecklingsarbete
Frndringsarbetet gr snabbt nu och projektet fr gra en del antaganden innan andra frndrings- och utvecklingsprojekt r frdiga, exempelvis arbetet med att utveckla OR-systemet som pgr. Den sista mars ska PgBoK leverera sitt underlag. Den kravsttning vi tar fram nu kommer inte vara hugget i sten fr all framtid. Den kommer naturligtvis att utvecklas i takt med Frsvarsmaktens verksamhet. Den dynamiken mste finnas i alla organisationer. Detta projekt r kanske det sista uppdraget fr Jan Plsson i Frsvarsmakten. Han har ftt nytt jobb som kommun direktr i Kristianstad. Jag r soldat i hjrta och sjl, men tycker det ska bli spnnande att prova ngot nytt. Det knns nd bra att jag fr slutfra detta arbete innan jag p brjar ngot annat. Det blir skert dynamik p min nya arbetsplats ocks, avslutar han med ett leende. Not: PgBoK str fr Projektgrupp befattningsstruktur och kravsttning
Text: Kristina strand Bohman/InfoS

FRSVARETS FORUM
nummer 2 2012

rbetet med att matcha medarbetarnas kompetenser mot organisationens krav planeras ske under perioden 20 augusti till 20 september. Arbetet leds av omstruktureringsledaren Patrik Dahle, med std av frbandscheferna. Bemanningen av befattningarna sker allts i en central process. Under detta arbete sker frhandlingar lpande med arbetstagarorganisationerna. Principen om tillrckliga kvalifikationer enligt Arbets dom stolens definition kommer fljas. Frst nr bemanningen av hela Frsvarsmaktens organisation r slutfrd fr medarbetarna besked om erbjudandet. Personen ska sedan ta stllning till om han eller hon accepterar befattningen. Befattningarna tilltrds senast 1 januari 2013. Under tiden fram till slutet av oktober genomfrs besksresor och eventuell bemanning av vakanser fr medarbetare som har tackat nej till ny placering tills vidare. Inriktningen r att endast ett erbjudande lmnas. Medarbetare som inte accepterar erbjuden befattning, samt de som ej kunnat erbjudas en befattning sgs upp frn sin anstllning 31 oktober 2012 p grund av arbetsbrist.

S gr bemanningen till A
Mjlighet fr yrkesofficerare Hr hittar du information

Tidsplan
Samtliga chefer ska genomfra utvecklingssamtal med sina medarbetare innan den 23 juni. Prvningar inleds av anskningar om pension med pensionsersttning frn yrkesofficerare som har mindre n fyra r kvar till pension den 31 december 2012. Sista dag att anska r 20 april. Under april kontrollerar medarbetare sina uppgifter i Prio om statlig anstllning. Kadetter p officersprogrammet 20092012 fr anstllningserbjudande. Medarbetares kompetens och CV ska vara inregistrerade. Bemanning och frhandlingar inleds. Frhandlingarna avslutas. Erbjudande till medarbetare lmnas s snart som mjligt. Under tiden fram till slutet av oktober genomfrs besksresor och eventuell bemanning av vakanser fr anstllda som har tackat nej till ny placering tills vidare. Uppsgning av vertaliga. De medarbetare som tackat ja till sitt erbjudande tilltrder sin befattning senast 1 januari 2013.

I samband med omstruktureringen erbjuds yrkesofficerare att anska om pension med pensionsersttning. Det gller de yrkesofficerare som den sista december 2012 har mindre n fyra r kvar till ordinarie pensionslder. Anskan ska lmnas senast den 20 april 2012 och godknns av arbetsgivaren, efter beredning i personalfrsrjningsnmnden.

1 mars

5 mars

Stll dina frgor till din nrmaste chef oavsett vad det handlar om anstllningsvillkor, rttigheter eller skyldigheter. Din chef kan i sin tur vnda sig till HR Direkt. Under omstruktureringsarbetet kommer HR Direkt och resten av Frsvarsmaktens HR-centrum att fungera som ett std fr chefer i deras roll som arbetsgivare. Du kan ocks sjlv ska information. Nyheter, fakta, frgor och svar kommer lpande att publiceras p samlingssidor om omstruktureringen. Dessa ns bland annat via emils startsida och forsvarsmakten.se/omstrukturering p webben. Via emil nr du ven HR-portalen.
Text: Kristina strand Bohman/InfoS

1 april

9 maj

25 maj

20 augusti

20 september

oktober

31 oktober

1 januari 2013
All personal i Frsvarsmakten fr nu vnta p besked om sin befattning. Foto: Kim Svensson/Combat Camera.

FRSVARETS FORUM

nummer 2 2012

p jobbet

Det r ensamt p toppen

et gamla talesttet skulle kunna vara skrivet fr en militr beflhavare i en krigshrd. Mnga mnniskor finns runtomkring och det r strkande kamratskap och duktiga rdgivare. Men det yttersta ansvaret ligger p en person som ska fatta svra beslut med hga risker. Varje gng soldaterna lmnar campen kan ngot hnda och det r commanding officer, CO, som blir ansikte utt om ngot gr fel. En av de personer som avlastar FS22:s chef, verste Anders Lfberg, r hans MA, military advisor. Dit chefen gr fljer hans nrmaste man. Kapten Anders Ramnemyr r vl medveten om den press CO r satt under och frsker balansera tiden i hans schema. Nr arbetet krver hg koncentration av chefen r det MA som ser till att vara bufferten utt. Inga detaljer lmnas t slumpen. Det r alltid en k med mnniskor som vill ha chefens tid fr mer eller mindre brdskande renden. Skulle man inte ha ngot filter hade han aldrig haft tid att fra beflet. Det r inte frsta utlandsuppdraget fr Anders Ramnemyr. Han hade befattningen som MA ven i Kosovo, KS08. D var det en kombinerad tjnst som visiting officer med ansvar fr alla strre besk. Det skulle aldrig fungera hr. Tempot r alldeles fr hgt och krver mycket planeringstid. Hemmafrband r Skaraborgs flygflottilj F7 vid Stens och tv gnger

Anders Ramnemyr fljer chefen p alla uppdrag. Det r han som ser till att schemat hller och att alla resor r bokade.

tidigare har Anders varit i Afghanistan med Herkulesenheten SAEC-130. Sommaren 2009 hade han tjnsten som kvartersmstare och sommaren drp som stabschef. Anders bor i ett rtt hus utanfr Vnersborg. Dr finns det gott om utrymme fr ett av hans stora intressen; gamla fordon. gonstenen r veteranlastbilen Scania111. Den samsas i garaget med hjullastaren, traktorn och personbilen. En Saab frsts, sger Anders och skrattar. Bor man s nra Trollhttan vet man vilket mrke man ska vlja. Fritiden rcker dessutom till fr fyra stora hundar. Tre ryska vinthundar och en greyhound har samma adress som Anders och sambon Jonna. Hans hundfrarutbildning frn tidigare tjnstgring p K3 kommer vl till pass. D var det schfer, sen har jag haft kelpie och nu r det Jonna som valt hundrasen. I Kosovo var versteljtnant Magnus Julihn hgste chef. P FS22 sitter Magnus Julihn i rummet mittemot MA och den hr gngen r han stabschef. Anders Ramnemyr, Magnus Julihn och Anders Lfberg har alla jobbat tillsammans i mnga r p K3 i Karlsborg som r uppsttande frband fr FS22. Trion har inrutade morgonrutiner med snabba promenader. D ges tillflle att g igenom frgor som krver lngre tid och att reflektera ver sdant som inte hinns med under dagen. Det r sllan arbetslamporna i che-

fernas kontorsbaracker slcks fre halv tolv p kvllarna. Vi knner varandra vl och det r bra. Jag skulle vilja kalla det ett professionellt kamratskap dr vi har mnga timmar tillsammans men aldrig umgtts hemma p fritiden. P frgan om han tycker det r svrt att hlla isr yrkesrollerna och kamratskapet sger han att det aldrig varit ngot problem. Mitt uppdrag skulle inte fungera om det inte byggde p ett starkt frtroende. Det r skarpa arbetssituationer och dremellan mste man ocks kunna koppla av och skoja med varandra. Efter att ha tjnstgjort ihop med Anders Ramnemyr under flera mnader r det ltt att tnka p ett nygammalt talestt. Bakom varje framgngsrik commander finns en duktig military advisor. Det r inte svrt att frst varfr chefen fr FS22, verste Anders Lfberg, valde kapten Anders Ramnemyr till sin MA.
Text & Foto: Karin Eriksson/FS22

Fakta
Frkortningen MA str fr military advisor men ocks military assistant. P vissa befattningar delas ansvaret upp p olika personer men p FS22 r MA:s roll bde att vara vl insatt i det som hnder och sker fr att kunna stdja chefen i militra frgor samt ansvara fr den administrativa delen. Det handlar i frsta hand om planering av chefens tid och resor.

FRSVARETS FORUM
nummer 2 2012

p jobbet

Insatschef Anders Silwer beskte FS22 tillsammans med arminspektr Berndt Grundevik. De reste bland annat till camp Monitor och flg dit med helikopter. MA Anders Ramnemyr (i mitten), till vnster Anders Silwer.  Foto: Peder hlund/Frsvarsmakten.

En arbetsdag
08.00 morgonuppdatering 08.45 kort kafferast 09.00 sammantrde med 10.00 avfrd till gemensamt
skerhetsmte Ledningen p FS22 samlas fr att g igenom dagens arbete. Frn vnster Magnus Julihn, Anders Ramnemyr, Johan Skild och Anders Lfberg. ambassadren Sedan fortstter det med en arbetspunkt fram till sena kvllen. Och emellant mste man planera egentid fr chefen. Annars skulle det aldrig ges mjlighet att reflektera. Chefens military advisor gr igenom ett hektiskt veckoschema p FS22. Kapten Anders Ramnemyr ser till att allt praktiskt fungerar kring CO s att han kan gna sin tid t en av Frsvarsmaktens tuffaste uppgifter; att fra befl ver afghanistan styrkan.

FRSVARETS FORUM

nummer 2 2012

Bde stort och smtt p vg in

Pansarterrngbil 360 levereras till Frsvarsmakten under 2013.

nder 2012-2013 kommer ny utrustning att levereras till Fr svarsmakten. Pansar terrng bil 360 och mrkersensorer r ngra av nytillskotten. Bildfrstrkarna som levererades till Frsvarsmakten i februari kan bras p huvudet bde med och utan hjlm och

Bildfrstrkare kan bras med eller utan hjlm.

kan ven monteras fast p soldaternas vapen. Kombinerat med laserpekare och vapenlampa ges mjlighet att sikta och avfyra vapnet skert, oavsett ljusfrhllanden. Pansarterrngbil 360 (tidigare kallad Armoured Wheeled Vehicle) och utrustning kommer att brja anvndas av ett frsta kompani under brjan av 2013. Fordonet tillhr ltt mekaniserad manverbataljon och kommer skickas till en komplett bataljon under frsta halvret 2014. Under 2012 fr Frsvarsmakten ett stort antal mrkersensorer till frfogande. Dessa ska i frsta hand anvndas av enskilda soldater och grupper. Fr att kunna anvnda sensorerna p rtt stt och kunna strida i mrker med dem krvs anpassad utbildning, samt vning.

Personligt ballistiskt skydds utrust nings system (PBSUS) bestr av kroppsskydd, hjlm, gonskydd och utrustning fr insats mot folkmassa (IMF). Dessa brjar levereras under 2012 med undantag fr gonskydden som redan finns tillgngliga. Det har tagits fram en marschknga fr markstridssoldater som ska levereras 2011-2013. Senare kommer ven vriga frband att frses med utrustningen. Bde flexibelt stridsvstsystem och ryggsckssystem kommer att levereras under 2012. Ryggsckssystemet r avsett fr frband som gr lngre tid till fots.
Text: Tracy Alm/InfoS Foto: FMV

10

FRSVARETS FORUM
nummer 2 2012

Vem bryr sig?

nder mars mnad har kampanjen Vem bryr sig? krts som en del av mlsttningen att rekrytera 1400 personer till Frsvars makten. Kvinnor och mn i ldern 18 till 30 r tillhr den primra mlgruppen. Vid Sergels torg i centrala Stockholm placerades en container med kampanjens slagord p. Syftet med eventet, som ocks sndes live via Frsvars maktens webbplats och Youtube, var att skapa nyfikenhet infr den efterfljande rekryteringskampanjen. Den hr kampanjperioden var bra fr oss eftersom mlgruppen str vid ett

Frsvarsmaktens nya kampanj

vgval dr mnga viktiga beslut om framtiden ska tas. Frsvarsmakten vill d bli ett medvetet val fr hsten, sger Magnus Tegsved, marknadsfrare vid Frsvarsmakten. Patrick Ingel, 19 r, r en av de som bryr sig. Han tillbringade en timme i containern innan han blev avlst av en frmling. Det var intressant att testa psyket och det gick bra, jag fick inte panik, sger han. Utanfr containern stod anstllda frn Frsvarsmakten och pratade med personer som visade intresse fr GMU, grundlggande militr utbildning.

Jag har planer p att gra GMU, jag har vnner som har gjort det. Jag valde att g in i containern fr att se vad jag och andra r beredda att gra fr samhllet, sger Patrick Ingel. Dessutom r det spnnande att se hur mycket hjlp man kan f av sina medmnniskor.

Varfr bryr du dig?

Varfr inte? Jag vill visa mitt std och att jag bryr mig om Sverige, avslutar han.
Text: Tracy Alm/InfoS Foto: Robin Israelson/Isobar

Personalen i FMLOG:

Vi r vana vid frndringar

S
snart som FMV och Frsvars makten lmnat sin gemensamma plan till regeringen om frsvars logistiken gav sig chefen fr FMLOG ut p rundresa fr att informera sin personal och svara p frgor. Han bjd ocks med Tomas Salzmann, chef fr FMLOGverksam heten i FMV . Det r rligt att ge personalen en tydlig bild av vad planen och frslaget r, menar Mats Strm, chef fr Frsvars maktens logistik. Samtidigt r det viktigt att ge vra anstllda ansikten p de personer som har det direkta ansvaret fr ett eventuellt genomfrande av planen. Vad hnder med de projekt som redan prvar outsourcing av verksamhet, var en av frgorna. Mats Strm gjorde klart att s lnge vi inte har beslut frn politikerna s fortstter alla utvecklingsprojekt. Sedan fr det redas ut av FMV och Frsvarsmakten tillsammans vad som ska hnda. En frga som terkom var vad som kommer att hnda med Prio. System Prio kommer att anvndas i FMV ocks, sa Tomas Salzmann. Personalen ska inte behva lra sig ytterligare system utan de som anvnds idag kommer att anvndas i FMV ocks. Tomas Salzmann har egna erfarenheter av liknande omdaningar men kunde ocks bertta om erfarenheterna frn en omdaning i Finland dr militra markverkstder frdes ver till ett statligt kontrollerat bolag. Det blev tydligare roller och i det finska frsvaret s blev det ocks en bttre kostnadsmedvetenhet. Gjorde man inte tydliga bestllningar s kostade det. Beslutsfattandet i logistikbolagen blev ocks enklare n i Frsvars makten. FMV:s krnverksamhet r att leverera materiel och logistiklsningar och ven om FMV har flera kunder s r Frsvarsmakten den strsta och viktigaste kunden.

Mats Strm, chef fr Frsvarsmaktens logistik. Att gra en rundresa i FMLOG r en komplicerad logistikvning eftersom verksamhet bedrivs ver hela landet. Trots att orter klustras och en del personal fick ka lngt s blev det en rundresa till 18 orter. Visst tar det tid, menar Mats Strm, men det r vl investerad tid. Jag vill mta personalen och ge dem mjligheter att stlla frgor. Det r sjlvklart att det finns farhgor och oklarheter kopplat till det hr hos den enskilde. I Enkping, som var en av de frsta orterna som besktes, handlade de flesta frgorna om verksamheten.

Tomas Salzmann, chef fr FMLOG-verksamheten i FMV.

12

FRSVARETS FORUM
nummer 2 2012

P DJUPET

Det kan finnas frdelar att vara en del i en krnverksamhet, menade Tomas Salzmann. Han var ocks tydlig med att det fanns ett andra steg. Mitt uppdrag r sedan att prva verksamheter fr utkontraktering. Nr det blir i tiden vet vi nnu inte, i Finland tog det fem r efter att beslutet var fattat. En viktig punkt under rundresan var att klargra att det nnu inte finns ngot politiskt beslut. Vi har lmnat en gemensam plan, men vi vet inget skert om den politiska processen, understrk Mats Strm. Vr bedmning r att det kan komma ett beslut frn riksdagen i april eller maj. Men det kan vara fel. Fr vi ett tydligt beslut fre sommaren d kan vi hlla den tidsplan som regeringen vill, att fra ver verksamhet till FMV den 1 januari 2013.
Text: Eva Pia Sandstedt/FMLOG Foto: Per Josse/FMLOG

Vad hnder med personalen?

P rundresan har FMV:s och FMLOG:s HR-chefer varit med fr att ge personalen en bild av hur en verfring gr till och hur arbetsreglerna ser ut. Det r viktigt att frklara hur det kommer att g till och vad som hnder om man vljer att inte g med, menar FMLOG:s HR-chef Lise-Lotte Bergstrm. Tackar man nej att flja med till FMV s riskerar man att bli uppsagd p grund av arbetsbrist. Och d blir inte turordningskretsen i hela garnisonen, som vi r vana vid, utan det blir bara den FMLOG-personal som tackar nej. Pensioner r ocks en viktig frga att reda ut och HR-chefen p FMV r beredd att svara p det. Fr den civila personalen blir det ingen skillnad. Officerare som fljer med till FMV blir civila och fr hjd pensionslder efter ett r. r man officer och 60 r nr man gr ver blir det allts ingen skillnad men r man yngre s blir det hjd pensionslder. Efter att man beskt Arboga och Enkping kan de tv HR-cheferna bertta att det n s lnge inte varit s mnga frgor om villkor och regler. Istllet har det handlat mycket om verksamheten och hur den kommer att fungera. Men nu nr vi har gett en frsta information kanske frgorna kommer, sger LiseLotte Bergstrm, och d r vi beredda att svara.

Fakta
Regeringen har beslutat att delar av frsvarslogistiken ska fras ver till FMV fr att renodla rollerna mellan Frsvarsmakten som bestllare och FMV som leverantr av logistik. P uppdrag av regeringen har FMV och Frsvarsmakten lmnat en gemensam plan fr denna verfring. De verksamheter som fresls fras ver finns idag i FMLOG och bestr av strre delen av verksamheten inom Frsvars maktens servicekontor, upphandlingsenheten, markverkstadsenheten, marinverkstadsenheten, flygverkstadsenheten samt delar av frsrjningsenheten samt FMLOG:s ledning. Riksdagen ska ta beslut i frgan. Sedan fr Frsvarsmakten och FMV eventuellt ett uppdrag av regeringen att verkstlla. Regeringens tidsplan r att verfringen ska ske till den 1 januari 2013. De tv myndigheterna fortstter planeringen med det som en frutsttning. Mer information om planen och det fortsatta arbetet finns p emil-sidan Omdaning frsvarslogistik som ns via genvgarna p frstasidan.

Hur knns det? Ngra rster frn rundresan.

Eva Hellqvist, webbservice, FM SeK Det r blandade knslor. Man undrar hur det kommer att bli. Lite oro knner jag, men det behver inte bli negativt. Jag hoppas f svar p de frgor jag har. Men en del frgor vet jag att det nnu inte finns svar p. Det r vldigt positivt att Mats Strm ker ut och informerar.

Dan Nilsson, markverkstaden i Enkping Jag har varit med om det hr frut. Det ligger i tiden. Visst kan det bli bra. Det r ltt att vara rdd fr frndringar men det r inte skert att det blir smre. Vi har ftt bra information under tiden men det r jttebra att f information s hr samlat.

Linus Zetterman, servicepunkt lvdalen Den stora frgan fr oss var om vi skulle stanna i Frsvarsmakten. Nu fick vi ett tydligt besked att det var s. Det knns vldigt positivt och jag tror att det var ett klokt beslut. Det r bra med information men vi har kt 25 mil fr att komma hit och det kanske knns lite ondigt.

FRSVARETS FORUM

nummer 2 2012

13

Are we frstring the sprk?

venska soldater i internationella miljer r inte ngon ny freteelse. Trots detta har de senaste ren begrepp som interoperabilitet och Natostandard brjat anvndas mer och mer frekvent, och mnga verkar leva i vill farelsen att detta medfr att vi mste imitera andra lnder och prata deras sprk. Det finns dock allvarliga risker om vr iver att anpassa oss gr fr lngt. Frndringar kan d bli frhastade, ogenomtnkta och ibland rent ljliga.

Militrt ordersprk
En stor del av att kunna verka i en militr organisation har alltid varit att anvnda en gemensam nomenklatur i syfte att skapa en gemensam bild, att frst hgre chefs vilja och tydligt frmedla denna nedt till understllda. Det kan vara sttet vi eldreglerar p, de

mallar vi anvnder fr rapportering eller vilken gemensam betydelse vi lgger i olika kommandon. I pressade situationer r det avgrande att kommunikation och ordertermer r entydiga och ges med precision. Under eldgivning skiljer vi till exempel p bekmpad och nedkmpad och i spaningsrapporter r stridsvagn och stridsfordon tv helt skilda saker. D mnga av vra uttryck liknar andra kan lekmn tycka att skillnaden r semantisk och obetydlig, men yrkesfolk vet att konsekvenskerna av att blanda ihop begrepp i bsta fall blir pin samma, men i vrsta fall direkt farliga.

Samarbete p andra sprk

Det internationella samarbetet gr att militr personal frvntas kommunicera med befattningshavare frn andra ln-

der. En stabsofficer som arbetar i en fransk stab frvntas rimligen kunna franska och en brittisk pilot uppskattar skerligen om personalen begr in flygunderstd p engelska och inte svenska. Precis som p svenska finns samma problematik med andra sprk. Att i en ordergivning infr ett anfall blanda ihop seize och secure eller i en underrttelserapport erstta covert med clandestine kan f lika stora konsekvenser som sammanblandningen av svenska termer. Sprklagen anger uttryckligen att svensk terminologi ska anvnds inom myndigheters respektive fackomrde. Hgkvarterets juridiska stab har ven frtydligat att ickesvensk terminologi ska undvikas och inte fr anvndas slen trianmssigt nationellt. Om det saknas bra versttningar har myndigheten ett

14

FRSVARETS FORUM
nummer 2 2012

krnika

srskilt ansvar att skapa anvndbara svenska begrepp. Sammanfattningsvis r det ganska enkelt. I Sverige, inom svenska frband och mellan svenskar anvnds svenska. I kontakten med utlndska frband, eller dr annat arbetssprk faststllts, anvnds andra sprk. S hr lngt stmmer bde lagen och logiken.

Say again efter radiodisciplin, over

Under de senaste ren har flera funktionsomrden brjat anvnda en mer och mer svengelsk terminologi. Vi lnar och nyttjar frikostigt utlndska termer, ibland utan vare sig versttning eller definition, i vad som verkar vara en illusion att ju fler utlndska begrepp en enhet nyttjar desto mer interoperabel borde den bli. Det mrks tydligt i vra procedurer fr signalering, vra order-

termer och de minnesramsor vi anvnder. MIST, BATLS, METHANE, LC-ABCDE, CUF/TFC. Denna alfabetssoppa r ett exempel. Den kommer frn den livsviktiga sjukvrdstjnsten och representerar olika svengelska tillvgagngsstt och procedurer som varje enskild soldat frvntas nyttja. Frmodligen har flera internationellt erfarna kollegor med mig svrigheter att direkt svara p vad varje bokstav betyder. Att under ordergivning eller rapportering uttrycka sig otydligt r bde oansvarigt och farligt, och som varje soldat vet r disciplin i order och p radiont ett mste i stridssituationer. Problemet med att blanda sprk r att det kar riskerna. Koncentrationen som krvs att tala eller lyssna p tv sprk jmfrt med ett, kar exponentiellt, s ven ris-

ken fr missfrstnd. Det naturligaste r att anvnda svenska inom svenska frband, utlndsk terminologi gentemot utlndska enheter men att blanda r fullstndigt befngt. Att stndigt utveckla och i viss mn anpassa sitt eget frhllningsstt fr att bttre kunna samarbeta med utlndska enheter r en sak. Att utan kritisk granskning eller ens versttning anta ett annat lands termer och doktriner r inte bara en latmanslsning, det r ven rent oansvarigt d vi frngr de beprvade metoder som redan finns.
Text: David Bergman/LedR Foto: Matte Lundgren/Frsvarsmakten

FRSVARETS FORUM

nummer 2 2012

15

kad ork fr arbete och fritid kad motstndskraft mot sjukdomar

Bttre smn

kad koncentrationsfrmga

Minskad risk fr skador

kad stresstlighet

Bttre tlighet mot kyla och vrme

kad mnesomsttning

r du tillgnglig fr insats?
lla vi som r anstllda i Frsvars makten har frklarat oss villiga att delta vid internationella insatser. Fr att denna avsiktsfrklaring ska uppfattas som svl trovrdig som genomfrbar krvs att vi alla har de frmgor och kompetenser som krvs fr att kunna delta. Vr fysiska prestationsfrmga r en av de viktiga frmgor som vi alla mste underhlla och frbttra ver tiden, sger chefen fr Frsvarsmaktens idrott- och friskvrds enhet (FMIF), versteljtnant Mikael Mineur. Vissa frmgor och kompetenser kan

vi hinna med att skapa under den utbildning och frbandstrning som genomfrs under frberedelsetiden, innan insats, medan andra krver ett betydligt mer lngsiktigt perspektiv. Fysisk prestationsfrmga r en av de frmgor som krver en lngsiktig och regelbunden trning fr att utveckla. Ansvaret att ver tiden ha den fysiska prestationsfrmga som tjnsten krver ligger i frsta hand p den enskilde. En framgngsfaktor r att gemensamt i arbetslaget ha en positiv attityd till trning. Alla chefer i linjen har dock ett viktigt ansvar vad gller att ge frutstt-

ningar fr personalen att kunna genomfra sin trning och motion p arbetstid. En regelbunden fysisk trning r ocks en grund fr vi ska fungera bra i vrt dagliga liv, i svl arbete som fritid, dr en bra fysisk prestationsfrmga i hg grad bidrar till bttre hlsa, vlbefinnande och goda arbetsprestationer, sger Mikael Mineur. Fysiska Standard (FMFysS) r namnet p den modell Frsvarsmakten har fr att reglera fysisk trning under arbetstid samt vilka fysiska krav som stlls p olika befattningar. Av den

16

FRSVARETS FORUM
nummer 2 2012

Smn Kost

Utrustning Hygien

Vtska

Milj

Energigivande processer - frbrnning - spjlkning

Nerv-/muskelfunktionen - styrka - teknik - rrlighet

Psykologiska faktorer - koncentration - motivation - vilja

bandets fysiska stridsvrde optimeras bidrar i allra hgsta grad till hur uppgifter kan lsas, svl i vardagen som vid insats. Drfr r utbildning i fysiskt stridsvrde ndvndig fr Frsvars maktens personal. Vill du lra dig mer om fysisk prestationsfrmga och fysiskt stridsvrde kan du lsa i Remiss UtbR Fysisk prestationsfrmga. Reglementet r under utveckling och kommer att faststllas under ret. Hur nyttjar du dina tre timmar per vecka fr att vara redo fr insats?
Text: Monika Olsson/Fmif

framgr bland annat att regelbunden fysisk trning ska genomfras med minst tv trningspass per vecka. Det ska vara en lmplig frdelning mellan rrlighet, styrka och kondition fr att utveckla den fysiska prestationsfrmgan mot en personlig mlsttning. Fr detta disponeras minst 3 timmar av 40 timmars arbetsvecka. I Frsvarsmakten har drfr fysisk trning en hg prioritet och det satsas betydande resurser i exempelvis lokaler, utrustning och ett brett utbud av aktiviteter. Allt i syfte att ge mjligheter till alla anstllda att genomfra regelbunden tr-

ning. Frsvarsmakten r utan tvekan en av de ledande arbetsgivarna i detta avseende, sger Mikael Mineur. Den fysiska prestationsfrmgan pverkas i varje situation av mnga andra faktorer, bland annat av vad du tit och druckit, hur utvilad du r samt hur du mr. Den pverkas ven av den utrustning du br och den milj du vistas i. Din fysiska prestationsfrmga, tillsammans med vriga faktorer p bilden ovan, bildar det som benmns fysiskt stridsvrde. Kunskapen om hur det egna och fr-

FRSVARETS FORUM

nummer 2 2012

17

Frsvarsmaktens lag spelar med specialdesignade klubbor.

En viktig del i rekryteringsarbetet

Som en del av rekryteringsarbetet har Frsvarsmakten valt att synas i innebandysammanhang fr att n ut till unga mnniskor. Frutom att Frsvars maktens logga syns p sargar och som golvreklam i svenska superligan och elitserien har banners, annonser och banderoller framstllts. Utver detta kommer Frsvarsmakten exponeras genom Svensk Innebandys marknads fring, p dess hemsidor och i samband med matcher, cuper och landslags arrangemang. Under SM-finalen kommer rekryterings- och informationsmontrar, samt uppvisnings- och prova-p aktiviteter att stllas upp. Det kommer finnas montrar dr man kan anmla sitt intresse och p s stt kunna f vidare kontakt. Vid rekryteringsmontern finns mjlighet att utmana sig sjlv. Man kommer att kunna aktivera sig p ett eller annat stt, det r inte riktigt bestmt n men det kommer att ha en koppling till det militra, sger Annika Ivner p informationsstaben, som r ansvarig fr samarbetet.

Frsvarsmakten ger sig in i matchen

rn och med hsten 2011 r Fr svarsmakten samarbetspartner med Svenska Inne bandy Frbundet (SIBF) och Svensk Elitinnebandy (SEI). Den 21 april spelas SM-finalen fr damer och herrar p Malm Arena dr B Sverker Granson kommer att vara prisutdelare. I samband med detta avgrs finalen fr Frsvarsmaktens rikstckan de innebandyturnering p samma arena. Med inspiration frn samarbetet och det intresse som finns fr fysisk aktivi-

Naturlig koppling
Frsvarsmakten kommer att samarbeta med SIBF och SEI under ett r, men har mjlighet att frlnga avtalet med tv r. Valet av just innebandy beror bland annat p att det r en geografiskt ut bredd sport med mnga utvare. Dess utom spelas innebandy p Fr svarsmaktens frband, staber, skolor och centra och drfr finns det en naturlig koppling till sporten. Det r viktigt fr oss p Frsvars makten med fysisk aktivitet vilket gr att sportintresserade passar vr mlgrupp, dessutom r medelldern lg inom innebandy och drfr valde vi Svensk Innebandy, sger Annika Ivner.
Text: Tracy Alm/InfoS Foto: Johan Lundahl/Combat Camera

tet i Frsvarsmakten har frsvarsmaktsmsterskapet i innebandy skapats. Under vintern har anstllda spelat innebandymatcher i redan existerande garnison och regionmsterskap fr att avgra vilka som ska spela semifinalen p Malm Arena den 20 april. Tv lag frn region Syd, ett lag frn region Mitt och ett lag frn region Norr kommer att kmpa om platserna till finalmatchen som ska inleda SM i innebandy under lrdagen den 21 april.

18

FRSVARETS FORUM
nummer 2 2012

Visa vilket hll vinden blser

Nu r det snart dags fr en medarbetarunderskning inom Frsvarsmakten. FM Vind, som underskningen kallas, ska genomfras under senvren Rent praktiskt innebr det att vi kommer att f fylla i ett webbformulr som skickas via mejl, med ett ttiotal frgor som tar ungefr 25 minuter att besvara. De som inte har tillgng till dator fr istllet ett pappersformulr, sger Fredrik Plsson p ledningsstaben, som r projektledare fr underskningen.
och hur vi faktiskt arbetar i praktiken. Den skillnad eller brist p verensstmmelse mellan idealbild och verklighet, kan sedan fungera som drivkraft fr utveckling och frndring. En viktig del r att fnga upp den tysta majoritetens syn. Syftet med FM Vind r tvdelat, dr en del r att medarbetarna ska f en mjlighet att sjlva pverka frndringsarbetet inom Frsvarsmakten och kunna utveckla den egna verksamheten p arbetsplatsen genom att reflektera ver sin egen situation, i till exempel frbandet, enheten, kompaniet, plutonen eller arbetsgruppen, sger Fredrik Plsson. Den andra delen av syftet r att ge ett underlag p central niv fr att se hur det ser ut inom Frsvarsmakten som organisation och vad som kan frbttras. Samarbete, arbetsmilj, hlsa och skerhet samt medarbetarskapet r ngra exempel p omrden som frgorna fokuserar p. Underskningen utgr frn Frsvarsmaktens strategiska styrdokument och ska mta hur vi faktiskt arbetar. Tanken r att denna typ av underskning ska upprepas regelbundet, varje eller vartannat r. Det vsentliga r att vi gr dem med lagom intervall fr att se att frndringarna gr t rtt hll, sger Fredrik Plsson. De ska dessutom ha en lagom ambition fr att resultaten ltt ska kunna analyseras och omsttas till konkreta frbttringar. Efter sommaren ska resultaten frn medarbetarunderskningen vara sammanstllda. Det grs av underskningsfretaget Vestra som Frsvarsmakten samarbetar med. Sjlvklart hanteras svaren anonymt, s att ingen kan se enskilda svar. Bakgrundsvariabler som kn, lder och anstllningstid redovisas endast p vergripande niver som frband eller motsvarande under frutsttning att antalet svarande r minst hundra. Utvalda representanter ute p frbanden kommer att utbildas i hur resultaten ska lsas och tolkas. Det kommer ocks tillsttas en analysgrupp som tittar p resultaten fr Frsvarsmakten i stort fr att styra frndringsarbetet t rtt hll. Resultaten kan mycket vl pverka de handlingsplaner vi lagt i FMUP, Frsvarsmaktens utvecklingsplan, Kanske kommer det fram ngot som innebr att vi mste gra frndringar i planerna, sger Fredrik Plsson. Ls mer om FM Vind p emil/FM Ledning
Text: Johan Lundgren/InfoS

FM VIND
FRSVARSMAKTENS VERKSAMHETSINDIKATOR - Uppfljning av verksamhet, individ och resultat

Varfr genomfrs underskningen just nu?

Man kan sjlvklart ha synpunkter p tidpunkten fr underskningen nu nr omstruktureringsarbetet pgr, men andra sidan r det just nu vi behver fnga upp stmningarna ute p frbanden. Bde B och frsvarsmaktsledningen anser att det r viktigt att vi brjar mta organisationen igen efter ngra rs uppehll, sger Fredrik Plsson.

M Vind str fr Frsvarsmaktens verksamhetsindikator, och Fred rik Plsson vill ocks att namnet ska fra tanken till att visa vart vinden blser. Huvud pongen med alla typer av medarbetarunderskningar r att tydliggra eventuella gap mellan organisationens vision, ml och vrderingar

FRSVARETS FORUM

nummer 2 2012

19

Ska vi g i civila klder nu

Frgan kom spontant frn en soldat nr det meddelades att det blir civil chef fr den samlade insatsen i Afghanistan frn och med den 12 mars. Svaret r att den militra insatsen fortfarande lyder under Isafs ledning och med militrt chefskap. Men nr den militra truppen gradvis dras ner lggs fokus p det civila ansvaret fr samhllsbyggande och bistnd. vergngen till civil ledning firades hgtidligt p Camp Northern Lights i Mazar-e Sharif med nrvaro av bland andra utrikesminister Carl Bildt och insatschef Anders Silwer.
till den afghanska armn och polisen. Mlet r att afghanerna sjlva ska ha vertagit skerhetsansvaandra lnder, lovat ett lngsiktigt och uthlligt std till Afghanistan fr utveckling och samhllsbyggande. Nr afghanerna sjlva tar ansvar fr sker-

verste Anders Lfberg lmnar symboliskt ver huvudansvaret fr det nya TST:t till ambassadr Henrik Landerholm. verige har sedan 2006 ansvar fr fyra provinser i norra Afghanistan i ett s kallat Provincial Recon struction Team. Det r provinserna Samangan, Balkh, Jowzjan och Sar-e Pul. I PRT ingr bde en militr enhet och en civil enhet som organiseras under ambassaden i Kabul. Huvudfokus har varit att skapa skerhet och bygga upp de afghanska skerhetsstyrkorna. Den svensk-finska styrkan ingr i den multilaterala Isafinsatsen under Nato-befl. Svenskarna har kommit lngt i stdet

ret i hela landet 2014 och all utlndsk stridande trupp ska d lmna Afghanistan. ver lmnandet kallas Transitionen och processen r inledd i stora delar av det svenska omrdet. Idag genomfrs exempelvis inga operationer utan samarbete med de afghanska skerhetsstyrkorna. Fortsttningsstyrkan 22 (FS22) bestr av drygt 500 personer. Nuvarande styrka stannar i Afghanistan fram till slutet av maj och erstts d av FS23 frn Boden. I slutet av ret reduceras antalet soldater med hundra personer fr att sedan gradvis dra ner ytterligare. 2014 ska 200 soldater vara kvar som instruktrer, utbildare och rdgivare. Sverige har dock, liksom mnga

heten ska den svenska insatsen inriktas p kat civilt std. Fr att markera den nya inriktningen beslutade riksdagen i december 2011 att den samlade insatsen i norra Afghanistan ska ha en civil ledning. Det r av stor politisk och symbolisk betydelse. Den 12 mars tilltrdde ambassadr Henrik Landerholm som chef fr den samlade afghanistaninsatsen. I samband med vergngen byter PRT namn till TST, som str fr Transition Support Team, och markerar ytterligare ett steg i frndringsprocessen. Utrikesminister Carl Bildt fanns p plats fr att delta i den hgtidliga invigningen av TST. Vi gr nu in i en ny fas fr den svenska insatsen i Afghanistan, sger Carl Bildt. ven chefen fr insatsledningen, general Anders Silwer, deltog i firandet. I den praktiska verksamheten har chefen fr FS22, verste Anders Lfberg, redan ett nra samarbete med chefen fr den civila enheten, ambassadr Henrik Landerholm. Vi kommer att fortstta att utbyta information och rdgra om gemensamma frgor, sger verste Lfberg. Men det blir ingen frndring i den militra beflskedjan.
Text: Karin Eriksson, FS22

Utrikesministern fick mnga frgor om det fortsatta svenska engagemanget i Afghanistan.

Foto: Erik Berglund/FS22

20

FRSVARETS FORUM
nummer 2 2012

Ett lngt lopp p skidor

Emils eftertrdare heter emilia
Det brjar rra p sig i arbetet med att ta fram ett nytt intrant. I februari sg en frsta tidig prototyp dagens ljus. De frsta anvndar strukturen r logiskt uppbyggd i detta tidiga skede. Namnet fr emils eftertrdare r ocks faststllt till emilia. testerna har gjorts av olika medarbetare p Livgardet fr att se om

senare arbetet med att utbilda och bygga upp intrantet p bred front. Det r Livgardet, Helikopterflottiljen och Marinbasen. De ska hjlpa till att utvrdera infrandekoncept och utbildnings paket samt ge projektet ider till bttre lsningar. I testfrbandens uppdrag ingr att analysera vad som r verksamhetskritiskt ur

Tre testfrband r utsedda fr att stdja projektet infr det

deras perspektiv, bygga upp egen kunskap, samt i ett senare lge

Daniel Svenssons yttre berttade om att det inte var alldeles enkelt att ka de nio milen. Foto: Jan-Henrik Bck/FMIF
Frsvarsmaktens msterskap i lnglopp p skidor avgjordes den 27 februari mellan Slen och Mora. Efter en morgon med perfekta frhllanden kom ett relativt intensivt snfall att utmana karnas vinnarskallar. Nr kampen avgjorts stod segrarna hgst upp p lande fortfarande ute i de moddiga spren. prispallen precis som vanligt. D befann sig ett antal av de tvDrygt 400 tvlande var anmlda till tvlingen. Representerade i

brja publicera i den nya produktionsmiljn.

Mer information finns p sidan Nytt i arbetsdatorn p emils s tartsida.

Brittiska flottan p genomresa

Nr Bulwark reste via Sverige passade man p att va med amfibiebevakningsbtkompaniet amfibiefartyget HMS styrka Som avslutning fick en liten frn amfibiebevakningsbtkompaniet delta nr bieoperationsfrevisning dr britterna genomfrde en amfiBulwarks kapacitet demonstrederas landstigningsfartyg LCU (Landing tur anvnds. Craft Utility)

startfltet fanns allt frn internationella gster till ubtspersonal och jgare frn Arvidsjaur. Bland de utlndska gsterna sgs en norsk grupp om cirka 25 kare tillsammans med fyra kare frn Slovenien och en frn Schweiz. Kvllen fre tvlingen var huvuddeunder denna sndagskvll sjd av frberedelser infr tvlingen. len av de tvlande samlade p lvdalens skjutflt i Trngslet som Efter en gemensam uppvrmning strax fre klockan sju p

under en dag. Fartyget tillhr

brittiska flottans amfibieflagg-

skepp och r specialdesignat fr att kunna genomfra operationer runt om i vrlden.

rades. De frevisade ven hur

tade besk ombord p HMS

Utbytet av kunskap innefat-

mndagsmorgonen gav sig de tvlande ivg mot Mora. Full fart de gamla rvarna som s ofta kopplas samman med lngdskidkning. Dr fanns en ansenlig mngd ungdomar som visade att skidkning r en populr idrott bland Frsvarsmaktens anstllda.

Bulwark, vningar i dvert-

framt och jakten var igng. Bland de tvlande mrktes inte bara

lastning* och dockning med stridsbt samt frevisningar av materiel ssom vapen, fartyg och personlig utrustning.

dets stridsbtar.

provkra

Britterna fick i sin amfibiefrban-

att lyfta stridsbtar i och ur vattnet

*Dvert= lyftanordning fr

Foto: Stefan Hoffman

Fotnot: Resultatlistor hittas p emil. Se snabbvg idrott/friskvrd p startsidan.

Text: W Guldbrand/I 19 info

Kontakta din nrmaste chef vid frgor om omstruktureringsarbetet

Nr Frsvarsmakten nu brjar arbeta med omstruktureringen infr den nya organisationen hos dig som nrmaste chef. Din chef kan i sin tur vnda sig till HR Direkt. Under omstruktureringsarbetet kommer HR Direkt och ressom ett std fr chefer i deras roll som arbetsgivare. ten av HR Centrum att fungera

2013, uppstr skerligen frgor Oavsett vilka frgor det hand-

medarbetare.

lar om anstllningsvillkor, rttigheter eller skyldigheter s ska du stlla dem till din

HR Centrum

FRSVARETS FORUM

nummer 2 2012

21

TIPS & RD Om Prio och hur du

Flertalet av rendena har redan tgrdats nr du lser detta, en del samma dag som de har rapporterats in, andra har tagit lngre tid. Enklast hittar du nskad instruktion genom skfunktionen under hjlp. I fltet fr fritextskning kar du trffskerheten genom att ange Domn_AI_ Dokument namn (Domn kan vara LG fr Logistik eller Ek fr ekonomi samt dokumentnamn, det du tror att dokumentet heter), till exempel LG_AI_ Omlagring eller Ek_AI_Prisuppdatering. Fr tillfllet kommer bde gamla och nya AI upp i skresultatet och ibland kommer ldre dokumentet fre nya. Detta upplevs sjlvklart som rrigt, men en rensning pgr. Fr att f det senaste frst, anvnd listpilen vid Sortera efter och vlj ndrad, s visas resultaten efter senaste datum och klockslag. ven om det kan knnas krngligt att g in p Prio-sidan och leta efter lsningar, r det trots allt det bsta sttet att sjlv ska hjlp innan du ringer till servicedesk.
Text: Anja Reimers/Projekt Prio

hittar lsningar
P
rio ppnades igen den 17 februari efter att ha varit stngt ngra veckor. Nu r systemet kompletterat med infrande 3, som rr logistik och infrande 4, fler funktioner inom HR. Dessutom har en del frndringar skett inom till exempel Handla/Inkp/ Kundvagn. Rent tekniskt gick igngkrningen enligt planerna. Dremot har ett antal brister hittats efterhand, bde i systemet och i vra rutiner och processer, som ska hnga ihop med systemet. Problem rapporteras till servicedesk och sedan fljs de upp av en srskild supportgrupp fr tgrder.

Om du fr problem
Fr att gra det s enkelt som mjligt fr dig som anvndare lggs lpande information ut p emil/Prio/Viktigt fr dig. G in dr frst och kontrollera om det finns nmnt.

ADL-utbildningar
Det r viktigt att du gr ADL-utbild ningar. Ls mer p emil/Prio, snabbvg Utbildning. Titta i tabellerna vilka utbildningar du ska gra. Det finns dels kurser som berr alla, till exempel om tid, resa och egna data, dels kurser som rr en specifik arbetsuppgift inom ekonomi, HR och logistik.

Anvndarinstruktioner
Du har ocks god hjlp av anvndar instruktionerna som finns under hjlpknappen i system Prio.

Hetaste HR-frgan just nu:

semesterdagar
V
illkoren kring semesterdagar r ett mne som de flesta inte har full koll p. Facit finner du p den nylanserade HR-portalen som r en del av Frsvarsmaktens gemensamma service i personalfrgor, HR Direkt. Den vanligaste frgan handlar om semestern och hur den ska berknas om man inte varit anstlld hela ret. Svaret lyder: Om du varit anstlld under endast en del av kalenderret ska du dividera antalet anstllningsdagar under ret med 365 (366 vid skottr) och drefter multiplicera detta med rssemestern, det vill sga det antal dagar du har rtt till p ett r. Nr du berknar antalet betalda semesterdagar ska ett brutet tal alltid avrundas till nrmast hgre hela dagantal. Svaret finns p HR-portalen under Arbeta i FM > Ledighet > Semester > Berkna semesterdagar. HR-portalen r ett viktigt verktyg fr HR Direkt och fr hela arbetet med human resources inom Frsvars HR-portalens tre huvudredaktrer, frn vnster: Tove Rundstrm, makten. Anna-Carin Bjrklund och Titti Emtefall. Vi kan relatera sig budskap och snabbt finna svar p vra svar till portalen, och ofta ringer frgor, sger Titti. folk in och hnvisar sina frgor till saker Fr HR Direkt har nylanseringen de lst dr, sger Tove Rundstrm, som varit vlbehvlig med tanke p att den jobbar p HR Direkt. gamla versionen inte var kundanpasI slutet av frra ret kom den nya versad. sionen av HR-portalen igng. Det tog ett Nu knns det proffsigt att kunna rs intensivt arbete att sammanstlla hnvisa till portalen eftersom den blivit allt innehll. Ansvarig fr projektet har s anvndarvnlig och strukturerad. varit Titti Emtefall, kommunikatr vid Medarbetarna fr snabbt svar p sina HR-centrum. frgor och vi kan ge mer std till cheferKundfokus r prioritet ett fr den na, sger Tove Rundstrm. nya portalen. I princip varje text r skriven i du form. P det sttet hoppas vi att det blir ltt fr beskarna att ta till
Text & foto: Viktor Johansson/HRC

22

FRSVARETS FORUM
nummer 2 2012

SIKTEN

Vad frvntas av morgondagens plutonchefer?

Att utva handfast ledarskap genom fregngsmannaskap och genom att inspirera, motivera och skapa frtroende. Planera soldatens utbildning och flja upp de yngre officerarna nr de genomfr densamma och sjlvklart hlla i de mer komplicerade plutonsvningarna personligen. Detta tillsammans med personalansvaret och tre timmars fysisk trning rckte mer n vl till att fylla en veckoarbetstid. Men detta var innan Fr svarsmaktens HR-trans for mering och byte av verksamhetsledningssystem, som skulle visa sig frndra plutonchefskapet i grunden. Efter drygt ett r sedan den stora omstllningen kan jag konstatera att jag som plutonchef gnar ungefr halva min arbetstid t de nya arbetsuppgifterna som kom med rollen som arbetsgivarfretrdare och infrandet av system Prio. Tillggas br ocks att personalsektionen p vr bataljon redan som det r avlastar oss plutonchefer med en del av den administration som egentligen r tnkt att ligga oss. Rent matematiskt s behver sledes arbeta minst 60 timmar i veckan fr att hinna med bde det jag tidigare gjorde som plutonchef och mina nya arbetsuppgifter. Eftersom detta av naturliga skl inte lter sig gras s mste jag sledes prioritera, rationalisera och delegera arbetsuppgifter och det r effekterna av det som r sjlva problemet nr jag nu befinner mig i en situation dr jag tillbringar den absoluta merparten av min arbetsdag bakom skrivbordet. Jag vill vara tydlig med att jag inte ifrgastter vare sig system Prio eller omstllningen som sdan. Vad vi n tycker om det s r det obestridliga faktum som vi bara har att anpassa oss efter. Istllet vill jag rikta uppmrksamheten p just plutonchefen och vad vi egentligen frvntar oss av honom. Som det r nu s saknas en tydlig arbetsbeskrivning vilket innebr att plutonchefer runt om i Frsvars makten, sjlva avgr vilka omrden man prioriterar. Fr min egen del har jag efter noga vervganden kommit fram till att jag egentligen inte kan delegera s srskilt mnga av arbetsuppgifterna utan att behva gra avkall p mitt ansvar gentemot soldaten ena sidan och frbandet andra sidan. Det jag i slutndan har tvingats prioritera bort, och mot min vilja delegera till vriga plutonslaget, r min tid med soldaterna och det mesta av vningsplaneringen. Jag har gtt frn den plutonchef jag beskrev i min inledning till att bli en administrativ galjonsfigur p den pluton som jag frvntas leda under insats. En skrivbordsprodukt som kls upp i stridsutrustning och kastas in som chef under vra strre vningar. Vilket frtroende finns det fr en sdan plutonchef bland hans soldater? Kanske r mitt tankestt lderdomligt och frlegat. Kanske mina tidigare erfarenheter hindrar mig frn fungera i rollen som en morgondagens plutonchef. Det kanske till och med r dags fr oss plutonchefer av igr att lmna plats t unga, nytnkande officerare som inte har ngra problem med att utva sitt ledarskap sittande bakom skrivbordet. Jag nskar bara att jag och plutoncheferna efter mig slipper st fr allt nytnkande sjlva utan istllet fr lite vgledning frn Frsvarsmakten i form av dess frvntningar p oss. Det r det minsta vi har frtjnat. Kapten Daniel Nybling/LG

Rtta till graderna i Hemvrnet

Inom hemvrnet gjorde man ngra konstiga beslut i samband med den nya beflsordningen. Man frklarade att ingen skulle bli degraderad, vilket tolkades som att man skulle behlla stjrnknappen som man erhllit i samband med sergeantsbefordran. Det naturliga hade varit att alla sergeanter bytte till tre vinklar. Stjrnknappen blev ju frsta graden fr specialistofficer och med all respekt s kan man inte jmfra en Hv-gruppchef med en specialistofficers 1,5-riga utbildning. Furirerna som ju har normalgraden fr en gruppchef borde d ftt den nya gruppchefsgraden korpral och den gamla korpralsgraden motsvarar ju den nya vicekorpralen. Min uppfattning r vidare att de hemvrnsofficerare som hller mttet br gras till reguljra reservofficerare, taktiska som specialister, mhnda med lite kompletterande utbildning och ngra prov, inte minst i tillmpad truppfring och stabstjnst. Eftersom hemvrnets organisation hller p att utvecklas till reguljra ltta skyttebataljoner, vilket jag tycker r positivt, s krvs det en betydligt hgre grad av skolning p nivn ver plutonchef, fr att kunna frvalta denna resurs rtt. Sten Aleman/LG

Dagens ros till FMhotell Stens

Jag vill ge dagens ros till FM-hotell Stens, fr det rcker med ett telefonsamtal och inget Prio-service meddelande fr att boka rum dr. Jag har rest runt lite frn norr till sder och bott p lite olika FM-hotell enligt HKVskrivelsen frn 2011-05-24. P Stens r det oerhrt enkelt att boka. Fr att utreda frukostmjlighet krvs ocks endast ett telefonsamtal. P andra FM-hotell har jag behvt ringa upp till nio telefonsamtal fr rumsbokning och upp till fyra samtal fr att utreda frukostmjlighet. En fundering: det vore bra med ngon sorts gemensam standard p vra FM-hotell, s att jag vet i frvg om jag behver ta med egen tvl, vattenglas eller ngot annat. Mats Henningsson/ MSK Flyg

Utveckla hemkomstrutinen och uppfljningen av skadade

Den 13 december 2010 landade jag p svensk mark efter att ha genomfrt en mission i Afghanistan. Med i mitt bagage fanns en situation som skapat mycket tankar och knslor. Inte minst fr de tv soldater ur min grupp som skadades allvarligt. Jag och min grupp fick en erfarenhet som vrderas hgt samtidigt som jag nskar att jag inte hade den. Med tiden kommer eftertanke och vi har sklart funderat ver vad som varit bra i den uppfljning som vi ftt samt vad som r utvecklingsbart. Vi har upptckt brister i det uppfljningssystem som inte situations anpassas utan fljer samma rutin fr samtliga vid hemrotation. Frsvarsmakten har ett livslngt ansvar och som det r nu s behver jag efterfrga den hjlp jag behver. Jag vet inte alltid vad jag behver och det kan i en sdan situation knnas sknt att fngas upp av en srskild rutin som skapats av andra som genomgtt det som jag kommer att f genomg. Vi r ibland bra p att uppfinna hjulet p nytt, det ska vi inte behva gra. Vi ska inte heller behva frga om ngon r intresserad av den erfarenhet som vi har ftt utan den borde vi bli frgade om. Johanna Lundberg/FS19

Pension fr vissa?
Man kan undra om ngon har haft "otur" nr han tnkte eller om Frsvarsmakten har selektiv vrdegrund. Jag syftar p pensionsersttningar som tydligen r tnkt att vara tillgngliga fr viss personal. P emil under HR-portalen kan man lsa om Frsvarsmaktens vrdegrund och det r bra men jag tror att det r med vrdegrund som med vriga regler och anvisningar: Regler och anvisningar (vrdegrund) gller fr alla och eventuellt fr mig nr jag tycker att det okej. Gerard Woll/FMLOG

FRSVARETS FORUM

nummer 2 2012

23

Posttidning B
Frsvarets Forum SE-107 85 Stockholm

Delta i debatten.
Flj Frsvarsmakten i sociala medier
Hr finns vi:
BLOGGAR
blogg.forsvarsmakten.se

FACEBOOK
facebook.com/forsvarsmakten facebook.com/fmgmu (grundlggande militr utbildning)

YOUTUBE
youtube.com/swedisharmedforces

TWITTER
twitter.com/forsvarsmakten twitter.com/fm_rekrytering twitter.com/lagersten

GOOGLE PLUS
forsvarsmakten.se/googleplus