”Fuska inte bort

våra pengar”

Stoppa försumlighet, fusk och felaktigt

utnyttjande av EU-bidragen
Innehåll

1 Inledning ............................................................................................................................................ 3

2 Försumlighet, fusk och felaktigheter................................................................................................ 4

3 Arbetet mot fusk och felutnyttjande av det svenska trygghetssystemet ........................................ 5

4 Kristdemokraternas förslag ............................................................................................................... 5

2
1 Inledning
Den kris som började inom den finansiella sektorn, sprider sig nu djupt in i människors
vardag. Företag går dåligt och människor blir av med sina jobb. Dessa kärva tider ställer
ökade krav på samhället att vårda varje skattekrona ömt. Människor måste känna trygghet i
att skattepengarna inte slarvas eller fuskas bort.

Tyvärr kan vi konstatera att försumlighet, fusk och felaktigheter i samband med ansökan
och utbetalning av EU-medel är utbrett. Enligt den Europeiska revisionsrättens senaste
rapport kan det röra sig om så mycket som 80 miljarder svenska kronor som varje år
används på ett felaktigt sätt. Som en jämförelse kan nämnas att Sverige ska betala ungefär
24 miljarder kronor i avgift till EU i år.

Orsakerna till de felaktiga utbetalningarna är flera. Det handlar om allt från rent fusk till
otydliga regler, bristande regelefterlevnad, dålig uppföljning, gamla beslutsunderlag och
nationella olikheter.

Det är viktigt att våra gemensamma resurser inte går till fel saker. I tider av ekonomisk
turbulens är detta extra viktigt. Det är oacceptabelt att pengar som motsvarar flerdubbelt
mer än vad Sverige betalar i medlemsavgift till EU försvinner till följd av försumlighet, fusk
och felaktigt utnyttjande.

EU:s budgetmedel är våra gemensamma pengar och vi vill inte att någon fuskar bort dem.
Det behövs krafttag mot försumligheten, fusket och det felaktiga utnyttjandet av EU-
bidragen som pågår runt om i Europa. EU har mycket att lära av det arbete som vi har
genomfört i Sverige för att motverka fusk och felaktigt utnyttjande av vårt trygghetssystem.
Vi menar att det måste råda nolltolerans mot fusk, bedrägerier och korruption inom EU.

Vi vill exportera Sveriges erfarenheter av tydliga regelverk, ett väl reglerat elektroniskt
informationsutbyte, bestämmelser om bidragsbrott med mera till hela den övriga EU-
familjen.

MATS ODELL
Andre vice partiordförande

ELLA BOHLIN
Kandidat till EU-parlamentet

3
2 Försumlighet, fusk och felaktigheter
Enligt Europeiska revisionsrättens senaste årsrapport (verksamhetsåret 2007) var
Europeiska Unionens samlade utgifter ungefär 114 miljarder euro. De största
budgetposterna var jordbruk och naturresurser på 51 miljarder euro, samt sammanhållning,
sysselsättning, socialpolitik och regionpolitik på sammantaget 42 miljarder euro.

Den största andelen felaktigheter 2007 fanns inom områdena sammanhållning där 54
procent av de granskade projekten hade någon anmärkning, därefter kom forskning, energi
och transport där 48 procent av fallen uppvisade fel samt utbildning och medborgarskap
där 21 procent av de granskade fallen uppvisade fel.

Europeiska revisionsrätten gör bedömningen att 11 procent av ersättningarna till

sammanhållningspolitiken, motsvarande 4,6 miljarder euro (ungefär 50 miljarder svenska
kronor) inte borde ha betalats ut. Inom jordbruksstödet bedöms motsvarande siffra vara 2
till 5 procent eller 1 till 2,6 miljarder euro (11 till 28,5 miljarder kronor). Som jämförelse
kan nämnas att Sveriges avgift till Europeiska Unionen i år uppgår till 23,8 miljarder
kronor. Kostnaden för våra arbetsmarknadspolitiska insatser uppgår till 67,1 miljarder,
försvaret kostar 44,7 miljarder och det ekonomiska stödet till barnfamiljer 68,5 miljarder
kronor.

Orsakerna till de stora felaktiga utbetalningarna är flera. Dels finns det givetvis inslag av
fusk men det handlar också om otydliga regler, bristande regelefterlevnad, dålig
uppföljning, gamla beslutsunderlag och nationella olikheter.

Exempel på försumlighet, fusk och felaktigheter

• Den geografiska data som används för att fastställa delar av jordbruksstödet samlas in
på olika sätt. Vissa länder använder sig av flygfotografier och satellitbilder för att
verifiera att uppgifterna är korrekta, medan andra inte gör det. Vissa länder använder
flera år gamla bilder. Detta försvårar kontrollen av riktigheten i utbetalningarna och
underlättar fusk.

• Ett universitet med verksamhet i ett så kallat mål ett område utnyttjade sitt EU-bidrag
för arbete inom ett robotteknikprojekt vid ett laboratorium beläget utanför
stödområdet.

• Ägarna till en semesterby fick bidrag med 63 procent av kostnaderna för

renoveringsarbeten. Trotts detta genomförde de inte en öppen upphandling för arbetet.
Alla projekt som finansieras till minst hälften av offentliga medel ska tillämpa reglerna
om offentlig upphandling.

• Inom EU:s program för att stödja forskning, energi och transport uppges för höga
bidragsgrundande kostnader för personal och indirekta kostnader i 45 procent av fallen.
EU:s revisionsrätt har exempelvis upptäckt att en av de stora bidragsmottagarna
beräknar sina personalkostnader och indirekta kostnader på ett sätt som gör att de
stödberättigade kostnaderna redovisas tio procent för högt. Detta beror på att en
stödmottagare får ange en genomsnittlig kostnad istället för den verkliga.

4
3 Arbetet mot fusk och felutnyttjande av
det svenska trygghetssystemet
När Alf Svensson som partiledare för Kristdemokraterna 2002 började tala offentligt om
överutnyttjande av trygghetssystemen kallades han både för cynisk och okunnig trots att
många insåg att det förekom fusk med bidrag och ersättningar. Man talade om det på
fikaraster, vid köksborden och framför TV:n. Även bland fotfolket på våra myndigheter
var det en realitet.

Mycket har hänt sedan dess. Tonläget i den offentliga debatten har blivit ett annat och
framför allt så vet vi mer. Eller man kanske snarare ska säga – vi har sett till att vi vet mer.

Den statliga delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT-delegationen) har gjort

uppskattningen att 20 miljarder kronor felaktigt betalas ut från de svenska
trygghetssystemen varje år. Av de 20 miljarderna beror hälften på avsiktliga fel, det vill säga
brott, sex miljarder bedöms bero på oavsiktliga fel från den som söker stöd och resten, fyra
miljarder på oavsiktliga fel från myndigheten.

För att minska omfattningen på de felaktiga utbetalningarna har vi under senare år arbetat
målmedvetet för att stävja fusk och felaktigheter i de sociala trygghetssystemen. Vi har
infört en helt ny brottsrubricering (bidragsbrott). Vi har utökad myndigheternas möjligheter
att utbyta information elektroniskt. Det har vi gjort både för att stärka den personliga
integriteten och för att motverka fusk och felaktiga utbetalningar. Vi har infört en
anmälningsskyldighet för myndigheter som har skäl att tro att en annan myndighet betalar
ut oriktiga ersättningar.

4 Kristdemokraternas förslag
Europeiska unionens institutioner måste tillsammans med medlemsländerna ta krafttag för
att komma tillrätta med försumlighet, fusk och felaktigheter i samband med utbetalande av
EU-medel. Här kan Sveriges målmedvetna arbete mot att stävja fusk och felaktigheter
inom de sociala trygghetssystemen fungera som förebild.

Vi menar att ett liknande arbete som genomförts i Sverige för att öka riktigheten i
utbetalningarna också bör genomföras inom EU:

• Ökade befogenheter till Revisionsrätten och OLAF

Revisionsrätten har idag inga befogenheter att vidta åtgärder gentemot
medlemsländernas myndigheter då fel har begåtts. Det är en strikt nationell
angelägenhet. Vi menar att EU:s Revisionsrätt i Luxemburg måste få ökade
befogenheter. Ett sätt att ge Revisionsrätten och OLAF (Europeiska byrån för
bedrägeribekämpning) större befogenheter är att inrätta ett oberoende bedrägeriråd i
varje medlemsland. Rådet ska fungera som Revisionsrättens och OLAF:s förlängda
arm och ha till uppgift att bekämpa fusk och bedrägerier.

5
• Fler enhetliga regler inom EU
Vi vill se större harmonisering kring de regler som omgärdar utbetalningarna. Det som
inte ger rätt till EU-bidrag i Finland ska inte heller ge rätt till bidrag i Grekland. Idag
kan medlemsländerna i vissa fall själva välja hur de säkerställer riktigheten i en ansökan.
Vi menar att rätten att erhålla EU-bidrag ska bygga på aktuella underlag och på faktiska
kostnader eller rimliga schablonbelopp.

• Gränsöverskridande samarbete för att stoppa fusk och felaktigt utnyttjande

Samarbetet mellan myndigheter i olika medlemsländer måste förbättras och
erfarenhetsutbytet om hur man på bästa sätt administrerar olika stödformer bör
förstärkas.

• Elektroniskt informationsutbyte för integritet och riktiga utbetalningar

Vi måste använda de möjligheter som den moderna tekniken erbjuder för att säkerställa
att alla beslutsunderlag är korrekta och alltid bygger på aktuell information.
Myndigheter bör ges möjlighet att, med bevarad integritet för den enskilde, utbyta
information elektroniskt för att säkerställa riktigheten i utbetalningarna. Genom
elektroniskt informationsutbyte kan man garantera att endast den information som
verkligen behövs för att fatta riktiga beslut överförs mellan myndigheter.

• En gemensam europeisk straffrättsbestämmelse om bidragsbrott

Den som uppsåtligen fuskar till sig EU-pengar stjäl från andra EU-medborgare. Den
som fuskar till sig pengar i Sverige stjäl även från de italienska skattebetalarna. Det är
därför en europeisk angelägenhet att det införs gemensamma straffrättsbestämmelser
om bidragsbrott gällande EU-medel. Det går inte att acceptera att något eller några
medlemsländer ser mellan fingrarna när våra gemensamma pengar fuskas bort.

• En europeisk bidragsspärr för de som fuskar med EU-bidragen

De myndigheter, kommuner, organisationer eller företag som döms för att uppsåtligen
fuskat till sig EU-medel bör, förutom böter eller fängelse, kunna stängas av på viss tid
från möjligheten att få EU-bidrag.