STRLNING FRN MOBILTELESYSTEM

EN INFORMATIONSBROSCHYR FRN SEX MYNDIGHETER

Varfr r strlning frn mobiltelesystem aktuellt?

EU-parlamentet och Rdet har fattat beslut om att alla medlemsstater ska mjliggra ett samordnat och gradvist infrande av UMTS-tjnsterna.

Tredje generationens mobiltelesystem, 3G eller UMTS, hller p att byggas ut i Sverige. 3G innebr snabbare informationsverfring till mobiltelefoner n vad som r mjligt med dagens GSM-telefoner. Systemet ger mjlighet att frutom ljud skicka och ta emot ven stillbilder, rrliga bilder, grafik och andra mer avancerade tjnster. Mobiltelefonen kommer mer och mer att likna en dator med tillgng till t.ex. Internet. Mnga mnniskor har frgor om mobiltelesystemet: om strlningen frn basstationerna och mobiltelefonerna, och om hur strlningen pverkar oss. Drfr ger sex myndigheter ut denna broschyr. Syftet med broschyren r att frmedla fakta och ka kunskapen om strlningen frn mobiltelefoner och basstationer. Myndigheterna har ansvar fr olika frgor inom omrdet mobiltelefoni, se sid 11. s UMTS Universal Mobile Telecommunications System s GSM Global System for Mobile Communication

Vad r radiovgor?
Kommunikationen i mobiltelesystemen sker i luften med hjlp av radiovgor. Radiovgor gr det mjligt att verfra information utan att dra ledningar eller grva ner kablar. Strlning frn basstationer och mobiltelefoner r radiovgor som utgrs av elektriska och magnetiska flt. Flten breder ut sig med ljusets hastighet i luft. De fortplantar sig som vgor som kan vara olika lnga och drmed svnga olika fort, dvs. ha olika vglngd och frekvens. Frekvens anger antalet svngningar per sekund. 1 Hz (Hertz) r en svngning per sekund.
2

Till vad anvnds radiovgor?

s Statiska flt och flt med lga och medelhga frekvenser. Jordmagnetiska flt och flt runt kraftledningar, bildskrmar, elektriska apparater 0 1 MHz

s Radiovgor 1 MHz 300 GHz Radiovgor ver 300 MHz kallas ocks mikrovgor

Radiovgor anvnds inte bara i mobiltelesystem. Att anvnda radiovgor r inte heller ngon ny freteelse. Det har mnniskor gjort sedan slutet av 1800-talet. En mngd olika tillmpningar har utvecklats sedan frra sekelskiftet som TVoch radioutsndningar; radiokommunikation p btar och i flygplan; radar, satellitkommunikation; kommunikationsradio fr polis, rddningstjnst, taxi, kerier och elbolag; trdlsa datant; radiostyrd vervakning av apparater och utrustning; mikrovgsugnar. Exemplen r mnga. Olika anvndningsomrden anvnder skilda frekvenser fr att de olika apparaterna inte ska stra varandra. Valet av frekvens bestms genom internationella avtal. Olika typer av sndare snder ocks med olika effekt. En TV-sndare kan ha mer n 1 000 gnger hgre effekt n en basstation fr mobiltelefoni.

s Optisk strlning Infrard strlning (vrmestrlning), synlig strlning (ljus), ultraviolett strlning (UV) 300 GHz 3000 THz

Vad r elektromagnetiska flt?

Radiovgor r en del av det som brukar betecknas elektromagnetiska flt. Dit hr ocks ljus. Till vnster i bilden finns lga och medelhga frekvenser. Ju lngre till hger i bilden man kommer, desto hgre r frekvensen, och desto strre energiinnehll har det elektromagnetiska fltet.

s Rntgen och gammastrlning Hgre n 3000 THz 1 000 Hz 1 000 kHz = = 1 kHz (kilohertz) 1 MHz (megahertz) 1 GHz (gigahertz) 1 THz (terahertz)

1 000 MHz = 1 000 GHz =

Mobiltelesystem utnyttjar radiovgor med frekvenser mellan 450 MHz 2,2 GHz.

Finns det grnsvrden?

Fr elektromagnetiska flt finns grns- och riktvrden som bygger p resultat frn forskning som har bedrivits under mer n fyrtio r. Mnniskor ska inte utsttas fr flt som verstiger dessa vrden. Den internationella strlskyddskommittn fr ickejoniserande strlning, ICNIRP, granskade 1998 all forskning om biologiska effekter av elektromagnetiska flt. P grundval av ICNIRP:s riktlinjer gav EU ut sina rekommendationer 1999. Dessa rekommendationer fr allmnhetens exponering har infrts i Sverige som allmnna rd frn Statens Strlskyddsinstitut, SSI. Myndigheten mter ocks strlning frn basstationer och mobiltelefoner, och kontrollerar att dessa vrden efterlevs.
Elektromagnetiska flt mste mtas p olika stt, eftersom flten bde bestr av elektriska och magnetiska flt. Styrkan p de elektriska flten anges i enheten V/m (volt per meter). Styrkan p de magnetiska flten anges i A/m (ampere per meter). Radiovgornas intensitet brukar ocks mtas, dvs. den energi som varje sekund transporteras genom en yta p en kvadratmeter. Intensiteten anges i W/m2 (watt per kvadratmeter). Fr mobiltelefoner brukar man ange den energi som kroppen tar upp frn de radiovgor telefonen utsnder, det s.k. SAR-vrdet. Fr alla dessa storheter finns srskilda grnsvrden vid olika frekvenser.

Hur fungerar ett samtal frn en mobiltelefon?

Nr vi ringer frn en mobiltelefon snder telefonen ut radiovgor som en antenn p en basstation fngar upp och leder till en mobilvxel. Mobiltelesystemet skickar samtalet till det fasta telentet om mottagaren har en vanlig telefon, eller till en annan basstation om mottagaren har en mobiltelefon. Frn basstationens antenn verfrs samtalet via radiovgor till mottagarens mobiltelefon. Basstationerna och mobiltelefonerna tar bde emot och snder ut radiovgor. Eftersom mobiltelefonerna och basstationerna har en begrnsad rckvidd mste det finnas en basstation i nrheten av den som ringer. Efter hand som fler och fler mnniskor anvnder mobiltelefoner behvs fler basstationer. Varje basstation kan bara skta ett begrnsat antal samtal t gngen. Drfr placeras basstationerna p husfasader, hustak, i kpcentra, i kontorsbyggnader och p flygplatser eller p master. Ju fler stationer som placeras ut, desto lgre styrka (effekt) behver mobiltelefoner och basstationer snda med. Drmed blir strlningen frn basstationerna och mobiltelefonerna svagare.

Hur strlar en basstation och en mobiltelefon?

En person som pratar i en mobiltelefon utstts fr betydligt starkare radiosignaler frn den egna mobiltelefonen n frn basstationerna. Basstationerna snder visserligen med hgre styrka (effekt) n mobiltelefonerna, men befinner sig p strre avstnd frn anvndarna. Vanligtvis r allmnhetens exponering frn basstationer mer n 100 till 1 000 gnger lgre n grnsvrdena. Det finns idag inga vetenskapliga belgg fr att radiovgorna leder till skadliga hlsoeffekter, s lnge grnsvrdena iakttas. Detta gller ven nr mobiltelefonerna snder med den hgsta tilltna styrkan. Mobiltelefoner anpassar automatiskt effekten till de mottagningsfrhllanden som rder, dvs. hur bra kontakten med nrmaste basstation r. Vid bra
6

kontakt med nrmaste basstation kan en telefon snda med lgre effekt n vid en dlig frbindelse. Exponeringen frn telefonen minskas ocks om man anvnder handsfree-utrustning, eftersom telefonen kommer lngre bort frn kroppen. En basstation bestr bland annat av en antenn. Basstationen kan vara placerad p en mast eller en hg byggnad. Radiovgor snds endast ut av antennen i antennens egen riktning, ungefr som ljuset frn en strlkastare. Under eller bakom antennen r radiovgorna mycket svagare. Radiovgornas styrka p marken nra en mast r lg eftersom antennen r riktad ut frn masten. Radiovgornas styrka avtar ocks snabbt med avstndet frn antennen. Om avstndet frn antennen frdubblas blir radiovgorna fyra gnger svagare. Det innebr att radiovgorna har blivit mycket svagare nr de nr marken i antennens riktning.
7

Vad r det fr skillnad mellan strlning frn mobiltelefoner och t.ex. rntgenstrlning?
Det finns olika typer av strlning och de har olika egenskaper. Radiovgor frn basstationer och mobiltelefoner tillhr en typ av strlning som kallas ickejoniserande strlning. Denna frmr inte att sl snder atomer och molekyler, p grund av att radiovgornas energiinnehll inte r tillrckligt hgt. En annan typ av strlning har mycket hgt energiinnehll och kan sl loss elektroner ur atomer och molekyler och p s stt bilda joner. Den kallas drfr joniserande strlning. I mnniskokroppen kan den orsaka skador i till exempel arvsmassan i kroppens celler. Till denna typ av strlning hr bland annat rntgenstrlning och gammastrlning. Rntgenstrlning skapas p konstgjord vg i rntgenrr med hjlp av elektricitet medan gammastrlning kommer frn atomkrnorna i radioaktiva mnen. Radiovgornas energiinnehll r mer n en miljon gnger lgre n rntgenstrlningens. Egenskaperna hos radiovgor skiljer sig drfr vsentligt frn egenskaperna hos rntgen- och gammastrlning.
8

Varfr behvs fler basstationer fr 3G n fr GSM?

Den frsta generationens mobiltelesystem, NMT, anvnder radiovgor med frekvenser runt 450 MHz. Den andra generationens mobiltelesystem, GSM, anvnder radiovgor med frekvenser runt 900 och 1800 MHz. Den tredje generationens mobiltelesystem, 3G, utnyttjar radiovgor med frekvenser runt 2,1 GHz. Ju hgre frekvenser radiovgorna har, desto kortare utbredning har de och desto svrare fr de att trnga igenom material. Det innebr att fler basstationer mste sttas upp. Under en vergngsperiod kommer 3G och GSM att existera parallellt, eftersom det r tv skilda tekniska system. s NMT Nordisk Mobil Telefoni

Hur pverkas mnniskor av radiovgor?

Forskning om hur elektromagnetiska flt kan pverka mnniskan har bedrivits under mer n fyrtio r. Nr forskningsresultat bedms skiljer man mellan biologiska effekter och hlsoeffekter. Biologiska effekter r mtbara effekter i kroppen som inte ndvndigtvis r skadliga och som kroppen sjlv kan kompensera. Skadliga hlsoeffekter r sdana som ligger utanfr kroppens normala kompensationsfrmga och som pverkar hlsa och vlmende. Nr radiovgor trffar kroppen, kommer en del att reflekteras och en del att trnga in i kroppen. Inne i kroppen omvandlas radiovgornas energi till vrme. Forskare har funnit att hlsoeffekter kan upptrda om radiovgorna vrmer upp hela eller delar av kroppen mer n 1 C. Om en person utstts fr sdan pverkan under en lngre tid, kan det leda till vergende strningar, som till exempel snkt prestationsfrmga. Kroppsdelar med lgre blodcirkulation kan ocks vara srskilt knsliga. Vid djurfrsk, dr radiovgor orsakar sdan kraftig uppvrmning, har man sett beteendefrndringar och strningar i olika kroppsfunktioner hos djuren, till exempel i hjrtat och i centrala nervsystemet. Forskarna r eniga om dessa samband. Grnsvrden har drfr utformats s att dessa skadliga hlsoeffekter undviks med stora skerhetsmarginaler. Det r ocks viktigt att enstaka forskningsresultat upprepas och granskas av andra forskare. Grnsvrden stts inte utifrn enstaka studier utan frn den samlade kunskap som forskare frt fram. Den snabbt kade anvndningen av mobiltelefoni har skapat oro fr att mobiltelefoni eventuellt kan ge skadliga hlsoeffekter. Det frekommer ocks diskussioner om biologiska effekter av radiovgor, som inte kan frklaras med hjlp av uppvrmning. Det gller t.ex. om radiovgor frn mobiltelefoner kan pverka smnen eller ndra olika typer av reaktionstider. Andra frgor som granskas r om barn kan vara extra knsliga fr radiovgor frn mobiltelefoner och om den skerhetsmarginal som anvndes nr grnsvrdet sattes r tillrcklig. I olika studier har forskare frskt att belysa ett eventuellt samband mellan
9
Antenn p basstation fr 3G.

mobiltelefoni och kad risk fr cancer. Enstaka forskningsresultat kan tyda p ett eventuellt samband. Det har dock inte kunnat bekrftas vid ett flertal omfattande studier frn olika lnder. Ett stort internationellt forskningsprojekt som undersker om det kan finnas samband mellan mobiltelefonianvndning och hjrntumrer berknas vara klart 2005. Biologiska effekter som medfr skadliga hlsoeffekter har trots omfattande forskning inte kunnat visas, men fortsatt forskning behvs inom vissa omrden.

Vem samordnar forskningen?

Det finns en internationell strlskyddskommitt fr ickejoniserande strlning, ICNIRP. Kommittn fljer forskning om biologiska effekter av elektromagnetiska flt. Med jmna mellanrum granskar denna expertgrupp all forskning inom omrdet, som har publicerats i vetenskapliga tidskrifter. ICNIRP har ocks tillsammans med Vrldshlsoorganisationen, WHO, ordnat flera internationella konferenser fr att sammanfatta det aktuella forskningslget och peka p kunskapsluckor dr forskningsinsatser behver gras. WHO arbetar sedan 1996 med ett internationellt projekt om elektromagnetiska flt. Inom projektet arbetar man med att samordna kunskap och forskning om eventuella skadliga hlsoeffekter av elektromagnetiska flt. Statens strlskyddsinstitut, SSI, Socialstyrelsen och Arbetsmiljverket, AV, fljer den forskning som bedrivs internationellt.

Antenn p basstation fr 3G.

Kan radiovgor ge elknslighet?

Elknslighet har ofta beskrivits som hudrodnad, stickningar, klda, yrsel, huvudvrk och hjrtklappning nr personer vistas i nrheten av elektrisk utrustning. Namnet har uppsttt eftersom mnga drabbade sjlva frknippar obehagen med nrhet till elektrisk utrustning. Forskning har inte lyckats pvisa ngra samband mellan olika typer av besvr och olika elektromagnetiska flt. Mnga forskare anser att problemen kan orsakas av flera faktorer, kanske i kombination med varandra. Ngra faktorer frutom elektromagnetiska flt som har diskuterats r snabba variationer i ljusstyrka frn lysrr, flimmer frn bildskrmar, torr luft, hg rumstemperatur, vissa luftfroreningar, psykologiska orsaker och stress eller ngon idag oknd faktor.

10

Vilka myndigheter ger ut den hr broschyren?

Fljande myndigheter ger ut den hr broschyren och deltar i samrdsgruppen fr elektromagnetiska flt.
ARBETSMILJVERKET

verkar i enlighet med arbetsmiljlagen och arbetsmiljfrordningen fr att mnniskor har en bra och riskfri arbetsmilj. Detta gller ven skolbarn under skoltid. www.av.se verkar fr en lngsiktigt hllbar utveckling av fysisk planering, byggande och anvndning av byggnadsverk p ett sdant stt att svl mnniskors hlsa och vlbefinnande och den omgivande miljn inte tar skada. www.boverket.se

BOVERKET

ELSKERHETSVERKET

verkar fr att elanlggningar och elprodukter r skra och att elutrustning inte strs och inte str annan elteknisk utrustning. www.elsak.se

POST- OCH TELESTYRELSEN bevakar utvecklingen inom tele-, IT-, radio- och postomrdena. Inom omrdet mobiltelefoni frdelar PTS tillstnd och utvar tillsyn ver teleoperatrerna. PTS frdelar ocks radiospektrum mellan olika anvndargrupper. www.pts.se SOCIALSTYRELSEN verkar fr en sdan kvalitet, skerhet och resursanvndning inom hlso- och sjukvrd, socialtjnst och hlsoskydd att god hlsa och social vlfrd fr hela befolkningen tryggas och den enskildes behov av vrd, omsorg och std tillgodoses p lika villkor. Socialstyrelsen ansvarar fr miljbalkens delar om hlsoskydd. www.sos.se STATENS STRLSKYDDSINSTITUT r central tillsynsmyndighet med uppgift att skydda mnniskor och miljn mot skadlig verkan av strlning. SSI arbetar fr en god avvgning mellan risk och nytta med strlning, och fr att ka kunskaperna om strlning, s att individens risk begrnsas. www.ssi.se

Fr dig som vill veta mera

Vrldshlsoorganisationens projekt om elektromagnetiska flt, www. who.int/emf ICNIRP, International Commission on Non-Ionizing Radiation, www.icnirp.de Broschyr om magnetflt och eventuella hlsorisker, Samrdsgruppen fr elektromagnetiska flt
Antenner p tv olika basstationer fr 3G.

11

Foto: Kenneth Hellman Form och illustrationer: Gandini Forma / Lucille Tryck: Tryckindustri Information, 2002. 20 000 ex.