Antikvarisk Undersökning Väster 5:10 Lund

ANTIKVARISK FRUNDERSKNING
FOLKPARKEN I LUND
SLUTRAPPORT 2013-06-07
Uppdrag:
Titel p rapport: Status: Datum:
248886, Folkparken i Lund, Antikvarisk frunderskning
Folkparken i Lund Slutrapport 2013-06-07 Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun Lotta Wallin Tyrns AB Bengt Wahlgren Jesper Carlsson, Emma Hedar, Robert Gustavsson Bengt Wahlgren
Medverkande
Bestllare: Kontaktperson: Konsult: Uppdragsansvarig: Handlggare: Kvalitetsgranskare:
Frfattare: Jesper Carlsson
jesper.carlsson@tyrens.se
Digitally signed by jesper.carlsson@tyrens.se DN: cn=jesper.carlsson@tyrens.se, email=jesper.carlsson@tyrens.se Reason: Jag r frfattare till detta dokument Date: 2013.06.07 11:41:32 +02'00'
Datum: 2013-06-07
Handlingen granskad av: Bengt Wahlgren
Datum: 2013-06-07
Tyrns AB
205 19 Malm Besk: Isbergs gata 15 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Ste: Stockholm Org.Nr: 556194-7986
O:\MAL\248886\BK\Text\Slutrapport 2013-06-07 AFU Folkparken i Lund .docx
2013-06-07
Innehllsfrteckning
1.1 Bakgrund och frutsttningar.................................................................................... 5 1.1.1 Allmnt ...................................................................................................................... 5 1.1.2 Medverkande ............................................................................................................ 5 1.2 1.3 1.4 1.5 Syfte och uppdrag ..................................................................................................... 5 Metod och avgrnsning ............................................................................................ 5 Gllande skydd ......................................................................................................... 6 Historik ...................................................................................................................... 6
1.5.1 Parken ....................................................................................................................... 6 1.5.2 Byggnaden .............................................................................................................. 12 2.1 2.2 2.3 3.1 3.2 3.3 Allmnt .................................................................................................................... 21 Vxtmaterial ............................................................................................................ 24 Frndringar ........................................................................................................... 25 Allmnt .................................................................................................................... 27 Stomme ................................................................................................................... 27 Exterir .................................................................................................................... 29
3.3.1 Allmnt .................................................................................................................... 29 3.3.2 Fasader ................................................................................................................... 30 3.3.3 Entrer och ytterdrrar ............................................................................................ 31 3.3.4 Fnster .................................................................................................................... 32 3.3.5 Tak och avvattning .................................................................................................. 34 3.4 Interir ..................................................................................................................... 34 3.4.1 Allmnt .................................................................................................................... 34 3.4.2 Golv ......................................................................................................................... 41 3.4.3 Vggar .................................................................................................................... 41 3.4.4 Innertak ................................................................................................................... 41 3.4.5 Drrar ...................................................................................................................... 41 3.4.6 Tekniska installationer ............................................................................................ 41 3.4.7 vrigt ...................................................................................................................... 42 3.5 4.1 4.2 Frndringar ........................................................................................................... 42 Park ......................................................................................................................... 43 Byggnad .................................................................................................................. 43
4.2.1 Arkitektoniska utgngspunkter................................................................................ 43 4.2.2 Exterir .................................................................................................................... 45 4.2.3 Interir ..................................................................................................................... 47 5.1 Park ......................................................................................................................... 48 5.1.1 Allmnt .................................................................................................................... 48
2013-06-07
5.1.2 Dokumentvrde....................................................................................................... 48 5.1.3 Upplevelsevrde ..................................................................................................... 48 5.1.4 vergripande motiv................................................................................................. 48 5.2 Byggnaden .............................................................................................................. 48 5.2.1 Arkitekten och byggnad .......................................................................................... 48 5.2.2 Dokumentvrde....................................................................................................... 49 5.2.3 Upplevelsevrde ..................................................................................................... 50 5.2.4 Kulturhistorisk vrdering ......................................................................................... 50 5.2.5 Diskussion kring skydd och varsamhetsbestmmelser gllande befintlig byggnad i samband med ndring ...................................................................................................... 51
Uppdrag: 248886, Folkparken i Lund, Antikvarisk frunderskning Bestllare: Lunds kommun Stadsbyggnadskontoret
2013-06-07
4(53)
1 Inledning
1.1 Bakgrund och frutsttningar 1.1.1 Allmnt
Byggnadsnmnden i Lunds kommun har 2012-10-18 gett stadsbyggnadskontoret i uppdrag att genom detaljplan med normalt planfrfarande prva lmpligheten att mjliggra bostder inom Vster 5:10 m.fl. i Lund, dvs. Folkparken. Stadsbyggnadskontoret har i sin tur gett Tyrns AB i uppdrag att genomfra denna antikvariska frunderskning.
1.1.2
Medverkande
Bengt Wahlgren har fungerat som uppdragsansvarig. Jesper Carlsson, Emma Hedar och Robert Gustavsson har varit handlggare.
1.2 Syfte och uppdrag

Frunderskningen ska utreda de kulturhistoriska vrdena i parkmilj och byggnad infr den planerade frndringen. Tyrns uppdrag omfattar fljande huvudpunkter: 1. Historik fr park och byggnad med fokus p perioden efter 1970. 2. Beskrivning av parkmiljn och dess karaktr samt kulturhistoriska vrden 3. Beskrivning av byggnadens kulturhistoriska vrden exterir, interir, planlsning samt eventuell fast inredning. 4. Frslag p planbestmmelser fr befintlig bebyggelse avseende eventuellt skydd eller varsamhet i en diskussionsform.
1.3 Metod och avgrnsning

Historiska uppgifter har till vervgande del tagits fram genom arkiv- och litteraturstudier. Historiken kring turerna med den nuvarande folkparksbyggnaden fram till vra dagar har frmst ftt skas i tidningsarkiv. Detta innebr att man fr en god bild av de olika skeenden som fljt under byggnadens livslngd. Kronologin och historiken kan emellertid inte ses som en fullstndig redogrelse fr byggnadens historik. Det kan ven frekomma mindre fel, framfr allt vad gller rtal och under vilka perioder byggnaden har hllits stngd. Dokumentation och underskningar har skett p plats. I vrigt fljer frunderskningen rubriker enligt mall.
2013-06-07
5(53)
1.4 Gllande skydd

Skyddsbestmmelser fr parkmilj och befintlig byggnad saknas i gllande detaljplan. Folkparken r utpekad i bevarandeprogrammet Lund utanfr vallarna del II och bedms ha ett odiskutabelt vrde som exempel p god 1970-tals arkitektur.
1.5 Historik 1.5.1 Parken
Den ursprungliga parken Folkets park invigdes 1 maj 1895. Den tillkom p initiativ av timmermannen Carl Flink, som redan 1892 lyft frgan om ett sommarfrlustelsestlle fr Lunds arbetare. Parken finansierades genom bildandet av ett aktiebolag AB Folkets Park i Lund, dr Lunds arbetare kunde teckna aktier samt genom ln frn Folkets Hus byggnadsfond, banker och flera andra intressenter.
Folkets park invigningsret 1895. Foto: arbetarrrelsens arkiv, Malm
Marken, 6 tunnland ker p Papegojelyckan vster om Lund, inkptes fr 10 000 kr av muraren Anders Jnsson Anderberg. Parken anlades helt med hjlp av ideella krafter. kertegen pljdes, harvades, planterades och stngslades in under vrvintern 1894-1895. Den nybildade parkstyrelsen beslutade att en restaurangpaviljong skulle uppfras i parkens sdra del. Frn entrn lngst i sder skulle en lindall planteras och ngonstans i parken skulle en grning anordnas. En srskild kommitt planerade drefter parkens planteringar. Enligt planen skulle 220 almar och lnnar planteras samt 100 popplar, 26 alllindar, 60 ornamentstrd, 500 lusthuslindar, 1750
2013-06-07
6(53)
parkblomsterbuskar och 2500 hagtornsplantor. Stora grsmattor anlades, 40 berser planterades och ett stngsel uppfrdes runt hela parken. P foton frn 1895 ses de nyplanterade trden i zonen utmed Trollebergsvgen. Uppskattningsvis r de ca 5-10 r vid utplanteringstillfllet, dvs. deras lder rknas frn 1885. En lindall med ca 20-riga trd syns p ett foto frn 1911. Klippta berser syns p bilder frn 1910-talet. De byggnader som uppfrdes var en restaurang med tillhrande paviljong, tv dansbanor samt mindre ekonomibyggnader vilka samtliga ritades av byggmstare Anders Linhard. En trportal ledde in till omrdet och det fanns ven ett par lusthus och en vaktmstarbyggnad. Trportalen byttes kring 1905 ut mot en stor smidesgrind med flaggstnger och biljettlucka. Den nya parken marknadsfrdes genom affischering och tidningsannonser och det ordnades srskilda utflyktsturer till parken. Under de frsta ren dominerade musik och dans som frlustelser, 1897 ppnade dock utomhusteatern Thalia. r 1907 inkptes ett par bjrnar och apor frn Lundautstllningen. Djurhllning fortsatte fram till 1960-talet men d med mindre exotiska djur. Parken var till stor del ven en politisk samlingspunkt. Vid strejker och lockouter samlades t ex arbetare istllet i parken fr att utfra underhlls- och frbttringsarbeten.
Parken sedd frn sder p 1910-talet. Ur: Folkets park i Lund.
Gunga och dansbana i norr, p 1910talet. Ur: Folkets Park i Lund
Berser intill byggnaden. 1910-tal. Ur: Folkets Park i Lund. Lund.
Norra delen av parken. 1910-tal: Ur: Folkets Park i
2013-06-07
7(53)
1920-1939 Under 1920-talet utvecklades njesprofilen och det fanns spel, karuseller, dans, cirkus och teater. ven idrott fick en framtrdande roll och 1929 utkades parken mot norr, d del av ett trdgrdsmsteri infrlivades i parken och fotbollsplaner anlades p marken. Den sdra delen hade nu vuxit upp till en lummig skogspark dr ytor huggits ur fr att ge plats t byggnader. Avgrnsningarna mot bebyggelsen i ster och vster bestod av vegetationsrider innehllande stora trd som d var ca 65 r gamla. Runtom parken fanns hckar planterade. Dessa bevakades av hckvakter som skulle hindra beskare frn att smita in utan att betala. En tydlig entr fanns i sder med en svagt vinklad gng upp mot nordnordvst, mot restaurangbyggnaden. I den nordvstra delen av den sdra parken fanns en buskigare del med friare gngvgar och berser. Avgrnsningar bestod av vegetationsrider och trdaller vid vgar i fastighetsgrns i alla vderstreck. I nordvst fanns ytor mellan parken och plantskolan som troligtvis varit planterade med frukttrd och blommande prydnadstrd. Dessa trd berknas vara planterade runt 1930. Under 1930-talets krisr spelade parken en viktig social, facklig och politisk roll. Samtidigt utkades njesverksamheten med ombyggnad av bde restaurang och teater. 1940-1965 I den sdra delen av parken bredde nu byggnader mer och mer ut sig i parkens mittdel. I den norra delen tillkom en gngvg som avdelade ytan i st-vstlig riktning. I nordvst kompletterades en mindre trdklunga med mer vegetation och p den tidigare ppna ytan tillkom ett par fristende trd som berknas hrstamma frn 1950.
Flygbild ver parken 1940. Stadsbyggnadskontoret, Lund. njespark. Ur: Folkets park i Lund.
1950 ca. Parken glesas ur och fr alltmer karaktr av
2013-06-07
8(53)
Allteftersom verkar prydnadskaraktren ha vergivits till frdel fr mer lttsktta funktions- och njesytor. De ekonomiska problemen som tidigt prglade verksamheten fortsatte under 1940-talet, till stor del p grund av krigsrens ransonering och beredskap. Investeringar i njesparken fortsatte dock med lnade pengar, trots att intresset fr parken minskade. ndrade fritidsvanor gjorde att mnga av landets folkparker lade ner under 1950-1960-talen. Ett sista frsk att rdda parken gjordes 1958, d en socialdemokratisk motion om kommunalt std till parken lmnades in. Denna avslogs och fastigheten sldes istllet till Riksbyggen.
2013-06-07
9(53)
1966-1978 Riksbyggen planerade att bebygga parken med bostder, men protesterna blev s stora att kommunen till slut beslutade att kpa parken av Riksbyggen. Drefter arrenderades parken ut i 13 r. Inga strre insatser fr varken park eller byggnader gjordes under denna tid och parken frfll. Frn brjan av 1970-talet brjade parken att uppmrksammas fr sina kulturhistoriska vrden. Samtliga ldre byggnader revs dock i samband med att den nya folkparksbyggnaden uppfrdes 1976. Nya planteringar anordnades i anslutning till det nya huset, med klngvxter och buskage samt med alm, lind, lnn och kastanj. Parkens trdskikt kompletterade med ett buskskikt av ganska ljuskrvande buskar, bde utmed fastighetsgrnserna och utmed vissa av de nyanlagta gngstrukturerna i parken.
Flygbilder 1967 och 1978. Stadsbyggnadskontoret, Lund.
I parkens sdra del luckrades avgrnsningarna mot omgivande bebyggelse upp och vegetationsriderna tycks ha blivit mindre kompakta. I ster skapades en ny infart till parken frn Falkvgen, fr att tillgodose transporter och tillgngliggra den nya folkparksbyggnaden frn ster med fordon. Entrn i sder lg kvar p samma plats men orienterades rtvinkligt mot Trollebergsvgen och frlngningen av den nya byggnadens stra fasad, istllet fr snett mot den nu rivna restaurangbyggnaden. Den rivna teaterbyggnaden lmnade en ppen plats sydvst om den nya byggnaden. Nya mer sammanhngande gngstrk anlades lite kors och tvrs genom parken vilket tyder p att rrelsemnstren frndrats. Detta beror troligtvis p utvidgningen av de kringliggande bostadsomrdena. Den st-vstliga stigen lngs fastighetsgrnsen i norr frtydligades. Den norra delen av parken har vid den hr tiden skogat igen i vster. Vegetationsriderna mot omgivande bebyggelse i norr och ster tunnades ut medan vegetationsridn mot den sdra delen av parken delvis brts upp och ersattes med dungar.
2013-06-07
10(53)
1979-1999 I den sdra delen av parken vxte sig trdridn i ster, sder och vster med tiden allt strre. En diagonal stig ver den ppna ytan sydvst om folkparksbyggnaden tillkom. Det stvstliga strket norr om folkparksbygganden frstrktes med en cykelbana. Frn och med 1991 ansvarar Tekniska frvaltningen fr parken och 8 r senare utfrdes en upprustning, med ekologiskt tema. I den norra delen kompletterades det vstra skogspartiet med bl a en damm och tv kullar. Strken frndrades terigen, bl a genom den gamla frukttrdgrden i nordvst och ver den ppna ytan frn parkeringen i ster mot bostadsomrdet i norr.
Flygbild 1998. Stadsbyggnadskontoret, Lund.
2000-2013 Buskskiktet frn 1976 r nu ldrigt och urglesat p grund av beskuggning och vxtvalet av solkrvande vxter. Stora fltskikt med bland annat vitsippor tcker delar av marken. De snabbvxande trd som planterades 1976 har ftt stora kronor och bildar tydliga rader och dungar. Hcken i fastighetsgrns mot Trollebergsvgen r bitvis sammanvuxen med trdriderna och otydlig i sin form. Huvudentrn i sder r lgmld och knns igenvuxen. Ett ftal trd har nyplanterats i anslutning till den ppna ytan sydvst om folkparksbyggnaden. I den norra delen av parken har skogspartiet brjat mogna i sitt uttryck och samtidigt brjat konkurrera ut de mer solkrvande pionjrvxterna. Enstaka exemplar av frvildade japanska krsbr finns i mellanskiktet.
2013-06-07
11(53)
1.5.2
Byggnaden
I folkparken fanns vid tiden fr nybyggnationen p 1970-talet en dansrotunda kallad Storan, festlokal med korsvirkesdekorationer kallad Tyrol och en funkisteater. Folkparksverksamheten i Lund, liksom p flera vriga platser i landet, hade under 1940-50 talet brjat se allt frre beskare till parken. Det kade vlstndet och rrligheten med bilismens genombrott medfrde att den genomsnittliga folkparksbeskaren helt ndrade p sina fritidsvanor. Aktiebolaget Folkets Park AB som drivit parken sedan tillblivelsen hade av denna anledning drfr dragits med lnsamhetsproblem och slde drfr 1958 fastigheten till Riksbyggen. Planen var nu att bebygga parken med flerfamiljsbostder. Underhllet av parkbyggnaderna kom drmed att upphra. Ett nytt stadsplanefrslag togs fram r 1960 som tillt 8-vningars hghuslimpor. Lnsarkitekten avstyrkte frslaget i en frsta remissrunda men efter det att man minskat exploateringsgraden ngot och ven sparat viss vxtlighet i parken kunde stadsplanen faststllas.
Frslag till stadsplan r 1960.
Folkliga protester ledde till en omfattande diskussion kring nybyggnationen och frgan var en av de stora frgorna i 1962 rs val. Inom kommunen fanns tv huvudsakliga linjer antingen att man skulle kpa folkparksomrdet och gr det till ett fritidsomrde alternativt att kommunen ordnar med en ny folkparksbyggnad som d skulle frlggas till stadsparken. Planerna p byggnation i parken skrinlades 1963. Lunds kommun kompenserade Riksbyggen fr uteblivna byggrtter genom att samma r kpa hela fastigheten. Verksamheten i parken utarrenderas till en privat entreprenr som drev njesverksamheten vidare i de ldre husen. Kommunen ger nu arkitekten Bengt Edman i Lund uppdraget att ta fram en utredningsskiss ver mjligheterna att bygga en ny folkparksanlggning i parken. Uppdraget handlar troligen inledningsvis frmst om att erstta den ldre dansrotundan med en ny. Uppdraget kommer emellertid att vxa betydligt.
2013-06-07
12(53)
Lunds kommun hade en intention att gra om hela folkparken till ett fritidsomrde fr barn och unga p Vster. r 1964 presenterar Edman ett frsta frslag som sedan omarbetas ngot till r 1965. Tanken r att bebygga parken utmed hela dess norra och stra grns.
Bengt Edmans frslag till nybyggnation 1965. I den nordligaste delen planerades en stor plaskdamm.
Frslaget bygger p tv dansrotundor, en amfiteater och en stor damm i norr samt lokaler fr ungdom och freningar i ster utmed Falkvgen. Av kostnadsskl och fr att stadkomma ett bttre utnyttjande mellan byggandskropparna bantas projektet ner. r 1972 presenteras ytterligare ett omarbetat frslaget med tv dansrotunder m.m. som r frlagda inom en triangulr byggnadskropp i norr. P denna kopplades ytterligare byggnadskroppar t sder som strcker sig nert i grnomrdet utmed Falkvgen. I detta frslag rymdes ett mer ndamlsenligt kk n det som sedermera kom till utfrande.
Bengt Edmans frslagtill nybyggnation r 1972 till vnster.
2013-06-07
13(53)
Av arkivmaterialet i Lunds stadsarkiv framgr att Edman sannolikt var inspirerad av det nederlndska projektet Ago Agora ra i staden Dronten. Agora var ett kommuncenter i form av ett allaktivitetshus som ritades av F. van Klingeren och stod frdigt 1969. Mnga av de ider som van Klingeren gav uttryck fr i detta projekt var helt i linje med Bengt Edmans egen arkitekturuppfa arkitekturuppfattning ttning. Detaljprojekteringen pbrjas sent under r 1973. En kommunal arbetsgrupp fr folkparken bildas som fungerar som bestllare/referensgrupp under projekteringstiden. Under projekteringen bantas frslaget av kostnadsskl ner ytterligare frn 5,9 miljoner miljoner till 5 miljoner. Funktionerna och materialen i huset hrdbantas vilket sker bl.a. p bekostnad av kk och serveringsmjligheterna i huset reduceras till i princip kaffe med plastfrpackad kaka. Intressant att notera r att Bengt Edman under projekteringen projekteringen hade p frslag att byta frn mrkt rtt till gult tegel i fasaden som dock rstades ner av arbetsgruppen fr folkparken. I oktober 1973 antas den nya stadsplan stadsplanen fr Folkets park som senare fatstlls av Lnsstyrelsen. Arrendatorn i folkparken, Gustaf Gustaf Laneryd, skriver i samband med detta till Lunds kommun. kommun Han konstaterar bl.a. att beskssiffrorna fr folkparken r ovanligt hga i jmfrelse med andra njesplatser av liknande typ och befarar att en nybyggnation kan inverka negativt p besks besksfrekvensen n. . Han tnker d nrmast p folkets park i Helsingborg som d nyligt hade investerat i en nybyggnation men att publiken uteblev. Laneryd frordar istllet en upprustning av befintliga byggnader ur svl ekonomiska som kulturhistoriska skl d han antog att det var kvaliterna i de ldre byggnaderna som lockade en stor del av beskarna till parken. Byggstart sker i november 1974 och den ldre Dansrotundan Storan revs fr att ge plats fr nybyggnationen.
Rivning av dansrotundan och grundlggning pbrjad r 1974.
Uppdrag Uppdrag: : 248886, Folkparken i Lund, Antikvarisk frunderskning Bestllare Bestllare: : Lunds kommun Stadsbyggnadskontoret
O:\MAL\248886 248886\BK\Text\Slutrapport Slutrapport 2013 2013-06-07 07 AFU Folkparken i Lund .docx
2013-06-07
14(53)
Invigning av den nya folkparksbyggnaden skedde p Kristi Himmelfrdsafton den 27 maj 1976. Driften av folkparksbyggnaden delades mellan en privat arrendator och kommunen dr arrendatorns stod fr njesprogram p helgerna och kommunen fr uthyrningsverksamhet i brjan p veckorna. Uthyrningsverksamheten fr en trg start. Kommunen hade rknat med att framfr allt freningar, musikarrangemang och firmafester skulle st fr basen i uthyrningen. Redan p hsten 1976 konstateras att intresset r lgt. Inte heller njesarrangemangen genererar de intkter som man frvntat sig. Under 1977 s finns kritik dokumenterad frn brukarna vad gller fallrisk i gradngerna, dlig ventilation och ojmn temperatur m.m. Frn allmnhetens sida uppfattade mnga att huset var ofrdigt pga. av de i delar ra och obehandlade betongytorna invndigt, att pergolan sg ut som en byggnadsstllning och till att den lila frgen p stlkonstruktionerna var ful. Fritidsgrdens personal upplevde den ppna brande konstruktionen i huset som farlig nr barnen tenderade att klttra i densamma. Mellan ren 1976 till 1982 hade parken fyra stycken privata arrendatorer som inte lyckats f ekonomi i njesarrangemangen. Fredag och lrdagsdanserna hade d i princip legat nere sedan omkring 1979. En stor brist konstaterades var avsaknaden av ett ordentligt kk och serveringsmjligheter som hade bantats bort under detaljprojekteringen. Fr att komma till rtta med bl.a. kksbristen togs 1982 ett frslag fram fr ombyggnad. Denna innefattade bl.a. ett kk med kapacitet fr mat till 600 gster, hjning av dansgolvet i rotundan s att de kringliggande gradngerna i stort sett skulle frsvinna. Till sist freslogs avgrnsa byggnaden invndigt fr att skapa mindre och naturligare enheter. Ombyggnaden kostnadsberknades till 3,7 miljoner kronor och genomfrdes aldrig. Troligen kunde man inte finna politisk majoritet att s kort efter nybyggnationen investera i en verksamhet som redan d uppvisade rliga underskott fr kommunen. Under andra hlften av 1980-talet gjordes frsk att engagerade vsterborna sjlva fr att frska gra parken mer levande. Berrda vnde sig mot att lokalen frmst anvndes fr uthyrningsndaml och att man istllet nskade sig en levande och allmnt tillgnglig samlingspunkt i omrdet. 1989 konstaterar kommunen att man inte lngre ser ngon ekonomisk mjlighet att driva parken och fritidsnmnden frslr ret drp att folkparken sljs. 1991 stnger man parken i avvaktan p frsljning. En arkitekttvling utlyses fr omrdet dr folkparksbyggnaden avses st kvar samt att en komplettering med bostder sker inom parkomrdet.
2013-06-07
15(53)
HSB vinner tvlingen och folkparksbygganden frsls byggas om till en kyrka dr Petersgrden ska ta ver driften.
HSB frslag till nybyggnation i parken r 1992.
Kyrkoalternativet visar sig inte realiserbart och istllet gr uppdraget till LKF som freslr skolverksamhet
LKF frslag till nybyggnation i parken 1992.

2013-06-07
16(53)
Bengt Edman argumenterar vid tidpunkten fr en bostadsbebyggelse i parken. Han anser att det d finns goda mjligheter fr att folkparksbyggnaden kan behlla sin funktion och att man kan f en fungerande verksamhet. Han kallar sitt eget frslag fr Vster torg. Tanken r att det skapas bostadsbebyggelse s att fyra separerade rum med olika typer av kvaliter skapas i parken.
Bengt Edmans frslag till nybyggnation i parken 1992.
Protesterna mot nybyggnationsplanerna tar terigen fart. Man vnder sig framfr allt mot bostadsbebyggelse i parkomrdet. Under detta skeende svnger den politiska majoriteten till nackdel fr nybyggnationsplanerna som terigen lggs p is sommaren 1993. Pfljande r 1994 gr fastighetskontoret en utredning om folkparkens framtid och freslr frsljning i frsta hand, uthyrning i andra hand och som sista alternativ rivning.
2013-06-07
17(53)
Under r 1994 ppnar parken delvis igen fr uthyrningsverksamhet och under fljande r gr bl.a. Ystads opera frestllningar i byggnaden. Frst r 1998 frefaller parken helt ppna igen. Nu r det kultur och fritidsfrvaltningen som tagit ver driften. Belggningen fr uthyrning r vid detta tillflle god och man hoppas frn kommunens sida att man ser en vndning i den hitintills nedtgende trenden. Frvntningarna p verksamheten uppfylls inte heller denna gng och r 2001 tar Kultur och fritidsfrvaltningen terigen upp frgan om att slja fastigheten. Vid denna tidpunkt formas p nytt tanken att skapa ett Kulturcentrum Vster i byggnaden. Frslaget r att stadsdelsbibliotek Vster ska flytta in i huset tillsammans med ett medborgarkontor och att plats drmed ocks ska kunna uppltas till olika former av freningar och aktiviteter fr allmnheten i huset. Under denna period brjar ocks allmnheten engageras i arrangemanget Folkaparkens dag en gng om ret. Ett principbeslut fattas r 2005 att avstta 25 miljoner kronor fr realiseringen av kulturcentret p vster. Efter valet 2006 bordlggs frgan och tas bort frn dagordningen helt omkring r 2011. r 2009 blir lokalen utdmd av rddningstjnsten samt en elrevision och har drefter troligen hllits helt stngd fr allmnheten. Fritidsverksamheten fortstter dock som vanligt. r 2012 aktualiseras s terigen mjligheterna av att prva bostadsbebyggelse inom fastigheten och finna en ndrad anvndning t folkparksbyggnaden. Freningen Folkparkens framtid bildas med syftet att bevara parken och bilda opinion mot nybyggnation. Kronologi Kronologin bygger p genomgnget tidningsmaterial och gr inte ansprk p att vara fullstndig. Det kan ven frekomma mindre felaktigheter i tidsangivelser. Det r bl.a. oklart om hur lnge och i vilken omfattning byggnaden hlls stngd frn 1991 till 1998.
1958 1960 1961
Riksbyggen kper folkparken Frslag till stadsplan dr samtliga d befintliga folkparksbyggnader rivs och erstts med flera stycken flerbostadshus. Planen faststlldes 1961 av stadsfullmktige. Lnsarkitekten avstyrker frslaget att folkparksomrdet anvnds till bostadsomrde och anser att fritidsomrdet br bevaras. Efter lnsarkitektens inledande invndningar vann tillstyrkte Lnsstyrelsen stadsplanen r 1962 i ngot modifierad form dr fler trd i parken sparades och de hgsta husen placerades i norr. Frslag frttning av riksbyggen Den politiska majoriteten sger nej till bebyggelse i parken efterfolkliga protester och hela fastigeten kps av Lunds kommun fr att kompensera Riksbyggen. Stadfullmktige beviljar ett anslag p 350 000 kr fr att upprusta befintliga folkparksbyggnader samtidigt som man ger drtselkammaren uppdraget att utreda nybyggnation. Edman brjar skissa p en ny folkparksbyggnad och ett frsta frslag presenteras.
1962 1963 1963
1964
2013-06-07
18(53)
1965
Andra omarbetet frslag med tv rotundor p pelare och utvndig amfiteater samt stor damm. Folkparken r tnkt att gras om till ett fritidsomrde fr barn- och ungdom. Principbeslut tas om nybyggnad. Fastighetsnmnden bedmer att den upprustning som skett av befintliga byggnader inte har kunnat ge en acceptabel standard och en kalkyl tas fram p Edmans frslag som slutar p 6,1 miljoner kronor. Edman lmnar ett bantat frslag med tv dansrotundor som nu r frlagda ungefr i samma triangulra byggnadskropp som senare kom att uppfras. Till den kopplas ytterligare byggnader t ster och Falkvgen som strcker sig nert i grnomrdet t sder. Hlsovrdsmyndigheten stnger teaterbyggnaden pga. av problem med mgel mm och gr bedmningen att byggnaden mste rivas. ven Tyrolen fr flera anmrkningar som mste tgrdas vad gller standarden i kket. Rotundan Storan rivs fr att ge plats t den nya folkparken. Den gamla Teater ladan rivs. Folkparken invigs p Kristi Himmelfrdsdag den 27 maj. Det gamla huset Tyrolen rivs. Sknska dagbladet skriver i augusti att intresset frn freningar att p mycket frmnliga villkor f hyra lokalen till strsta delen har varit obefintligt. En Folkparks kommitt tillstts fr att srskilt se p frgor som rr folkparken och dess drift. I en interpellation till fritisnmndens ordfrande oroas man bl.a. ver den lga utnyttjandegraden av folkparksbyggnaden. Folkparks kommittn konstaterar att det inte finns ngon ordentlig servering i folkparken. Kaffe och inplastade kakor r vad som erbjuds. Vidare konstateras att gradngerna och alla avsatserna utgr ett problem fr beskande att ta sig fram i huset. Nya arrendatorer ska blsa liv i fredags och lrdagsdansen som uppges ha legat fr ffot se sista tv ren. Kulturstdsnmnden freslr att folkparken grs till centrum fr de fria teatergrupperna vilket ansg vara ett frsta steg fr att gra folkparken till kulturellt center p Vster. Parken konstateras att under lng tid ha dragits med kraftig obalans i budget och ett mycket lgt lokalutnyttjande. Den (folkparken) r fr fin fr att bara anvndas som bingohall// Vsterfesten, ett initiativ fr att frska gra folkparken mer levande. Kommunen konstaterar att det inte finns ngon ekonomi i att fortstta driva parken Fritidsnmnden freslr att folkparken sljs. Folkparksbyggnaden r en av drygt 40 skandinaviska byggnader som pekas ut i en Italiensk bok om skandinavisk arkitektur. Av dessa 40 finns endast 7 svenska byggnader med. Parken hlls helt stngd i vntan p en eventuell frsljning av folkparksbyggnaden. HSB vinner arkitekttvling dr byggnaden avses byggas om till kyrka och tas ver av Petersgrden kyrka som drar sig ur. Uppdraget gr d ver till 2:a pristagaren LKF AB
1966
1972
1974
1974 1975 1976 1976 1976 1977 1979 1981
1981 1984
1986 1989 1990 1991
1991-1994 1992
2013-06-07
19(53)
som istllet freslr skolverksamhet. Bda dessa frslag innefattar kompletterande bostadbebyggelse i parken som vckte stort folkligt motstnd. 1992 Bengt Edman argumenterar fr att bevara folkparken och komplettera med bostadsbebyggelse s att fyra separerade rum med olika typer av kvaliter uppstr i parken. Politiskt frslag finns fr att folkparksbyggnaden br rivas De folkliga protesterna innebr att den politiska majoriteten vxlade i sdan riktning att frslaget med ombyggnad av folkparken till skola och kompletterande bebyggelse i parken inte lngre vann majoritet. Fastighetskontoret gr en utredning om folkparkens framtid och freslr frsljning, uthyrning och rivning som sista alternativ. Ystads opera har frestllningar i byggnaden Parken ppnar igen. Kultur- och fritisfrvaltningen har tagit ver driften. Belggningen fr uthyrningen av lokalen uppges vid detta tillflle vara god. Kultur- och fritidsnmnden tar terigen upp frgan om att slja fastigheten. Kulturcentrum vster en id kring att stadsdelsbiblioteket och ett medborgarkontor flyttar in i folkparksbyggnaden. JM frslr ett 8-10 vningar hgt hus Kulturcentrum Vster principbeslut om att avstta 25 miljoner fr flyttning av stadsdelsbiblioteket mm till folkparksbyggnaden. Dansrotundan fr anmrkningar av rddningstjnst samt vid en elrevision och stngs nu frmodligen helt. Fritidsverksamheten fortstter som vanligt. Kommunala LKF aktualiserar frgan om bostadsbebyggelse i park och folkparkshus. Freningen Folkparkens framtid bildas med syfta att bevaraparken och bilda opinion.
1993 1993
1994 1995 1998 2001 2002 2003-04 2005 2009 2012 2012
2013-06-07
20(53)
2 Parkbeskrivning
2.1 Allmnt
Parken har formen av en rektangel med det nordvstra hrnet ngot utdraget. Mot sder och vster finns relativt tta vxtrider medan de stra och norra kanterna r ngot mer ppna mot intilliggande bebyggelse.
Folkparken 2012. Parken r tydligt indelad i en sydlig och en nordlig del, avdelad av en cykelbana i st-vstlig riktning. Ortofoto och ritningsunderlag Tekniska frvaltningen, Lund.
Ett cykelstrk delar in parken i en sydlig och en nordlig del. Detta verensstmmer ven med parkens utbyggnad, dr den sdra delen r ldre n den norra. Ytterligare strk, fr fotgngare, gr diagonalt ver parken p flera platser. Mnga av strken har uppsttt spontant och vissa av dessa har drefter frstrkts. Karaktren r nrmast eklektisk, med ett vergripande intryck av delvis medveten frvildning. I det sydstra hrnet finns flest spr kvar av den ursprungliga parken, med mycket stora trd och enstaka ornamenttrd. Det finns ven ldre berser bevarade, lngs med det st-vstliga cykelstrket.
2013-06-07
21(53)
Den sydstra delen har ursprungliga, mycket stora trd.
Lngs det st-vstliga cykelstrket finns ursprungliga berser bevarade.
Den sydvstra delen av parken har skogskaraktr, med hga boktrd och fltskikt av sippor och vrlkar.
Boktrd i sydvst.
Sippor, vivor och vrlkar finns i utbredda flt i sder.
Den mittersta delen av parken domineras av folkparksbyggnaden i ster, med fr 1970-talet typiska planteringar i form av djupa buskage och klttervxter. Framfr pergolan finns en stor ppen grsyta som kantas av hga trd.
2013-06-07
22(53)
Klngvxter finns lngs folkparksbyggnadens vstra sida.
Djupa buskage intill baksidan, mot ster.
Den norra delen av parken delas av p lngden av en tidigare gogrns eller vg. Sder om grnsen r parken relativt ppen, kompletterad fr ca 15 r sedan med en damm och tv kullar. Norr om grnsen r vxtligheten ttare, med bl a ldre frukttrd som sannolikt str kvar frn en ldre plantskola.
Damm i norra parkdelen. I fonden syns den ppna grsytan. vnster i bild.
ldre frukttrd i norr, med ldre grns eller vg till
Ursprungliga gngar syns fortfarande, som breda stigar, lngs den sdra parkdelens vstra och sdra kant.
2013-06-07
23(53)
2.2 Vxtmaterial
Av det ursprungliga vxtmaterialet terstr ett flertal stora trd, bl.a. bok, oxel och ek samt enstaka ornamenttrd och en rad av berser. Det mesta av det ursprungliga vxtmaterialet finns i parkens sdra del. Kompletteringar ver tiden har framfr allt gjorts med trd och buskar av inhemsk karaktr, med enstaka undantag. Planteringarna som tillkom i samband med den nya folkparksbyggnaden p 1970-talet r koncentrerade till inramning av byggnaden och till parkens kanter, med buskage av bla try och liguster, inhemska trd kring entrn samt en ring av silverlnn p platsen dr teaterbygganden stod. Klematis och vildvin klttrar p pergolan och andra strukturer intill byggnaden. 1999 kompletterades parken med ngsytor, vrlkar, inhemska trd, tv kullar samt en damm med tillhrande vxter. Det placerades ven ut trdstockar fr att ka den biologiska aktiviteten.
Ek och bok.
Ornamenttrd.
2013-06-07
24(53)
Silverlnnar frn 1975.
Flera trstockar placerades ut i parken 1999.
2.3 Frndringar
Parken har utkats mot norr i en eller mjligen tv omgngar. Den norra delen har historiskt haft mer karaktr av ppen lekyta, fr t ex fotbollsspel, till skillnad frn den ursprungliga delen som var mer indelad i olika rum och strk. Den lummiga parken glesas ut med tiden och fokus under mitten av 1900-talet r snarare p aktiviteter kopplade till restaurang, teater, dansbanor m.m., n p parkens sktsel. Under andra hlften av 1900-talet bidrar eftersatt underhll dels till att byggnaderna frfaller och slutligen rivs, dels till att parken frvildas allt mer. Den frvildade karaktren kommer vid senaste sekelskiftet att lyftas fram som ett positivt karaktrsdrag att bygga vidare p. Underhll och utveckling av parken fr ett ekologiskt perspektiv.
2013-06-07
25(53)
2&5
Schematisk indelning av parken, med strre frndringar/utkningar i kronologisk ordning frn 1-5. Ortofoto och ritningsunderlag Tekniska frvaltningen i Lund.
2013-06-07
26(53)
3 Byggnadsbeskrivning
3.1 Allmnt
Folkparksbyggnaden r belgen i folkparkens nordstra del. Huset r uppfrt i ett plan med partiell kllare i den stra och norra delen. Byggnaden r uppdelad i tv byggnadskroppar. Huvudsakligen inryms en dansrotunda (del A) i den stora triangelformade delen och fritidsgrd (del B) i den anslutande rektangulra och mer oregelbundet utformade byggnadskroppen t ster. Tv till varandra rtvinkliga huvudvgar bildar ram fr byggnadens grns i norr och ster. Dessa frbinds av en gngvg i en arkad/pergola utmed den sydvstra fasaden, som utgr den tnkta triangelns hypotenusa. Ytterligare en arkad/pergola ansluter i spetsig vinkel mot den frstnmnda i anslutning mot gngvgen i ster.
Flygbild frn 1978 med den nya folkparksbyggnaden placering. Samtliga ldre folkparksbyggnader r nu rivna. Foto Stadsbyggnadskontoret i Lund.
3.2 Stomme
Generellt bda byggnadsdelarna Platsgjuten undergrund i betong. Frmodligen kombinerade grundsulor med isolerad platta p mark. Byggnadsdel A Kllarvningen har vggar och takbjlklag i plastgjuten betong mot brdform. Extra brning av mellanbjlklaget sker med fristende betongpelare i delar av kllarutrymmena.
2013-06-07
27(53)
Frrdsutrymme med betongbjlklag och pelare. Foto t sydost.
Frrdsutrymme med gjuten vgg till hger. Foto mot grns till personalutrymme i sder
Markplanet och takbjlklaget har en huvudsaklig primr och sekundrbrning av kraftiga limtrbalkar. I dansrotundan avbrs takbjlklaget i dess bredaste del av en kraftig I-balk p stlpelare.
Primr och sekundrbrning. Foto mot sydvst.
Stlbrning i st-vstlig riktning p stlpelare.
Fasaderna r utfrda dels ssom isolerade skalmurar i tegel. Eventuellt r stra fasaden utfrd som en fullmur med tanke p tegelfrbandet. Takbjlklag av tr och isolerade.
Skalmurar med lpfrband t norr.
Eventuell fullmur t sder med polskt frband.
2013-06-07
28(53)
Byggnadsdel B Fasaderna r utfrda med en stolp- och skonstruktion i limtr med utfackningsvggar som inte r brande. Isolerade ltta takbjlklag kldda med gips in mot rummen.
Limtrbrning i stora rummet r samma som i arkade/pergolan utanfr och medfr ett varierat takfall i det centrala allmnna utrymmet.
Ursprungligen sammantrdesrum med vikvgg. Nu innebandy. Hrnrum t sydost.
3.3 Exterir 3.3.1 Allmnt
Pltavtckningar p murkrn och i anslutning till fnster utfrda i gr-svart fabrikslackerad plt med sm neddrag p tegel och stora ovanfr fnster.
2013-06-07
29(53)
3.3.2
Fasader
Byggnadsdel A Fasader i mrkrtt tegel frn Hg utanfr Kvlinge och rdmlade fasta fnsterpartier. Muren r utfrd med lpfrband med undantag av den stra gaveln som r utfrd med polskt frband.
Norra fasaden.
Sydvstra fasaden med arkad/pergola.
Kraftigt sintrat tegel r sannolikt frn Hlsingborgs ngtegelbruks gamla ugnar.
stra fasaden med personalingngar och ndutgngar. Frrd i tr kompletterar den hr indragna fasadmuren.
Enstaka mycket kraftigt sintrade och ibland smlta stenar r troligen frn Hlsingborgs ngtegelbruks gamla tegelugnar. Traditionell fogning har inte utfrts utan verfldigt murbruk har enbart skurits av med mursleven.
2013-06-07
30(53)
Byggnadsdel B Fasader med huvudsakligen svartmlad fasad av stende lockpanel och liggande faspanel av tr. Mindre fasadytor i anslutning till byggnadsdel A r utfrda i mrkrtt tegel frn Hg och murade med polskt frband. Neddrag med gr-svart plt i anslutning till takfot.
Stende lockpanel mot ster, fasad liggande panel mot vster och mindre partier av tegelmur mot sder och glaspartiet mot grden.
3.3.3
Entrer och ytterdrrar
Byggnadsdel A och B Entrer och ytterdrrar r huvudsakligen ursprungliga och utfrda som enkeldrrar med en enkelt profilerad yttre skivbekldnad p trstomme. Utver dessa finna ett par dubbeldrrar i samma utfrande. Publika drrpartier har strre eller mindre glasade mittparti. Snickerier r ursprungligen avfrgade i en laserande rd frg som kommit att mlas ver med en mer tckande dito.
2013-06-07
31(53)
Oglasade profilerade drrpartier t ster, entrpartier t sydvst, dubbel och enkel glasad drr frn dansrotunda och fritidsgrd ut mot grden i sder.
3.3.4
Fnster
Byggnadsdel A och B Fnsterpartierna r huvudsakligen ursprungliga och bestr av fasta fnsterpartier med karmar i tr och isolerglas. Fnsterbleck i obehandlat aluminium. Trytor ursprungligen mlade med en rd laserande frg som kommit att mlas ver med en tckande dito. De strre fnsterpartierna har en horisontell betoning med rektangulra fnsterlufter. I byggnadsdel A r gr de strre fnsterpartierna frn mindre liggande rektangulra fnsterlufter i de nedre delarna till en variation av strre dito i den versta luften i anslutning upp mot yttertak. Vissa lufter r tom utfrda som en stende rektangel. Mindre partier av rdlaserad stende trpanel och plyfva skivor finns i ngra anslutningar mellan fnster och tegelmur/mark. Byggnadsdel A har en strre ljuslanternin p taket i anslutning till dansbanan. Det r oklart om denna r igen pltad eller ej. Byggnadsdel B har bde en vertikal ljuslanternin centralt ovanfr det stora allrummet liksom snedstllda ljuslanterniner i tak t ster.
2013-06-07
32(53)
Varierande och olika stora fnsterlufter i anslutning till tak. Pltinkldnad rymmer ventilationskanaler. Norra fasaden.
Rdmlad plyfva i underdelen av fnsterpartier dr norra och sydvstra fasaden mts. Detalj av fnster parti.
Varierande och olika stora fnsterlufter i anslutning till tak. Ljuslanterniner och snedstllda takfnster i anslutning till Sdra fasaden mot grd. Utgngsdrrar i stra fasaden p byggandsdel B.
2013-06-07
33(53)
3.3.5
Tak och avvattning
Byggnadsdel A Taket har ej besiktigats men uppges best av ett flackt platt tak med ett ttskikt av ngon form av duk/vv. Avvattning sker sannolikt genom takbrunnar och dolda stuprr i konstruktionen. En glasad taklanternin finns p byggnadsdel A som frmodligen har pltats in beroende p inlckande vatten. Utstickande rumsfunktioner i norra fasaden avvattnad med synlig utkastare och stuprr. Byggnadsdel B Bandtckt fabrikslackerat gr-svart frgat plttak, ev. i aluminium. Motfallstak och pulpettak i kombination. Avvattning med utkastare till stuprr.
3.4 Interir 3.4.1 Allmnt
Byggnadsdel A Markplanet Huvudingngarna r placerade p den sydvstra fasadens vstra del. Entrerna r snedstllda och utfrda i obehandlad betong. Direkt norr hrom ligger garderoben. Denna har utvidgats mot sder. Garderobsdisken har kommit att bytas ut och de enkla skrmarvggarna som ursprungligen frmodligen varit utfrda med bjrkfaner har frsetts med vv och mlats.
Huvudentrer i sydvstra fasaden.
Garderober med ny disk och utflyttade hngare mm.
2013-06-07
34(53)
Bakom garderoben och i anslutning till den norra yttervggen terfinns merparten av lokalens toaletter. En bred sluttande ramp leder med betong och stlrcken leder vidare ner till dansbanan med sina omkringliggande gradnger i betong/cementmosaik.
Bjrkfaner p vgg och drrar till toaletter i anslutning till norra vggen.
Gng ner till dansgolv frn huvudentrn.
t sydost, utmed det stora glaspartiet leder en gngvg parallellt med den utanfrliggande arkaden/pergolan. Stora glaspartier mot sydvst och den utanfrliggande bevuxna trdarkaden och parken kontrasteras mot golvytornas gr-rda cementmosaik och murbarrirernas ra betonggjutna vertikalytor.
Invndig gng utmed sydvstra vggen
Glasparti i sydvstra vggen med brning
2013-06-07
35(53)
Tv stora ppna spisar i tegel dominerar den stra kortvggens norra hlft. Sder hrom finns en bar/caf p ursprunglig plats som under ren genomgtt vissa frndringar. I anslutning till denna finns en vggfast klocka p en strre bjrkfanerad yta.
Utmed den sydvstra lngsidan finns ett ppet entresolbjlklag i ster och ett AV rum i vster
Interiren karaktriseras av ett helt ppet rum med varierande golvhjder och en centralt placerad cirkelrund dansbana med omkringliggande och upphjda gradnger i betong och en mindre och en strre upphjd scen i furu. Dansgolvet r lagt med ett hrt afrikanskt trslag Panga-Panga, bild nedan.
2013-06-07
36(53)
De varierande golvniverna frbinds genom trappor, ramper, gradnger som ger den enda rumsliga avgrnsningen d mellanvggar helt saknas. Stombrningen i form av synliga limtrstolpar och sar samt en kraftig avbrning med en I-balk p stlpelare r ptagliga i rummet, liksom de hr emellan framdragna ventilationstrummorna. Synligt innertak utgrs av obehandlade mineralullskivor som sekundrt kompletterats med gipsskivor.
1Norra fasaden mot nordost.
Gng ner till dansrotunda. Foto mot ster.
Innervggarna bestr liksom exteriren av mrkt tegel frn Hg i Kvlinge som r murat i lpfrband. Undantaget stra kortsidan och anslutningar mot denna som r murat i polskt frband. I det norra murverket finns flera toaletter med bjrkfanerade drrytor som ljusar upp de hr relativt slutna innervggarna som endast sporadiskt bryts upp av glasade fnsterpartier. Frg p stlrcken och bockade rrelement ansluter till fnsterpartiernas rda frg. Synliga stlbrningar i rummet har ursprungligen varit lilafrgade som sedermera delvis mlats svarta. Sttstegen i gradngerna har varit bl men mlats om i rd kulr. Ventilationskanalerna r mlade bl. Det r oklart om det r ursprunglig frg eller om de varit lila.
2013-06-07
37(53)
stra kllarplanet Kllaren inrymmer loger fr artister i norr, pentry och omkldningsrum med dusch i sder samt hr emellan frvaring/biutrymmen samt rum med elcentral. Golv i loger och omkldningsrum lagda med en grgrn linoleummatta. Golv i biutrymmen med stlslipad betong som mlats grgrn.
Frrd i mellersta kllaren. Foto mot sydost.
Artistloge i norra kllaren. Foto mot sydost.
Personalutrymmen med pentry. Samtlga utrymmen med bjrkfaner.
Yttervggar r utfrda i platsgjuten betong mot brdform och mlade vita liksom mellanbjlklaget. Brning av bjlklaget i rummen frekommer med tv olika typer av betongpelare. Drrar r utfrda med fanerad bjrk dr vissa vermlats med vitgul frg. Element r ursprungligen lackerade svarta. Alla ventilationskanaler samt handledare i norra trappen r mlade i lila kulr. Avdelande invndiga vggar r utfrda som regelvgg med skivmaterial och antingen vit- eller rdmlade. Ev. har ngra av dessa ursprungligen varit bjrkfanerade. Rum med pentry och omkldningsrum/dusch r kldda med bjrkfaner. Ett vre glasparti in mot frrdet finns i den norra mellanvggen. Ett litet fnster finns i anslutning till tak i artislogen t norr. I vrigt saknar kllaren fnster med undantag av ett stort glasparti som finns i direkt anslutning till trappen ner frn markplanet p den norra sidan.
2013-06-07
38(53)
Norra kllarplanet Hr inryms flktrummet. Golv, vggar och tak av betong. Brning i rummen frekommer med betongpelare. Mlningsbehandling frekommer ej.
Byggnadsdel B I denna del inryms fritidsgrden som utgrs av ett stort centralt allmnt upphllsrum som flankeras av mindre rum med funktioner knutna till verksamhet och administration. I det centrala rummet fanns ursprungligen en bar/caf p samma lge som dagens kk och en stor ppen spis murad i mrkt tegel frn Hg.
ppen spis i det centrala allrummet murad i polskt frband.
Ursprunglig placering av bar/caf.
En kommunikation finns via en skjutdrr in till dansrotundan i byggnad A s att man vid nskeml drom kunde anvnda bda lokalerna vid samma tillflle, se bild till vnster. Det r en del av tanken om den allmnna platsen, torget att man har mjlighet att ppna upp kommunikationen mellan de bda byggnadsdelarna.
2013-06-07
39(53)
Det centrala rummet karakteriseras av stombrningen i form av synliga limtrbalkar och en stor variation av hjder och niver i det invndiga takfallet. Fullmurade tegelmurar som bde har funktion av brning och markerad avdelning av rumsfunktioner finns i rummet. Ljus faller centralt ner genom den frhjda ljuslanterninen och stora uppglasade fnsterpartier mot sder. Betongmosaiken p golvet r av samma sort och utfrande som i byggnadsdel A.
verljus i den lgre stra delen mot drr till park.
Ljusinslpp i tak i det centrala allmnna utrymmet.
Oregelbundenheten i takfallet beror p anvndandet av ett modulsystem fr brningen av huset. Detta har samma dimensioner som den t sder anslutande arkaden/pergolan i tr. P denna brande konstruktion har fogats 3,5 meter breda byggldor som medger en fri utbyggnad ut i arkaden och in bland trden utan att dessa behver tas ner. De angrnsande rummen t ster har en enklare utformning av taken dr en taks kopplats p det centrala rummets brning. I fasadlivet brs taksen av en synlig limtrstolpe mellan vilka utfackningsvggar av tr infogats. Samtliga utgngar mot ster har glasade drrpartier och verljus genom slitsar i takfallet. Detta medfr en upplsning av inne och ute och ger en enkel men nd speciell karaktr t rummen. Dessa rum har en enklare golvbelggning med furugolv och golvmattor.
Invndiga tegelmurar samt utgng och glasparti mot grd i sder.
2013-06-07
40(53)
3.4.2
Golv
Byggnadsdel A Gr-rd oljebehandlad cementmosaik avdelade sinsemellan med svarta plastlister. Lamellparkett av Panga-Panga p dansgolvet i rotundan. Furugolv p de bda scenerna. Toaletter med rektangulr golvklinker i rdbrun kulr. Mlade och omlade betonggolv i frrd och teknikrum. Linoleummattor i personal och artistutrymmen i kllarvningen. Byggnadsdel B Gr-rd oljebehandlad cementmosaik avdelade sinsemellan med svarta plastlister i det centrala allrummet. Furugolv samt linoleummattor i de stra smrummen.
3.4.3
Vggar
Byggnadsdel A. Huvudsakligen av mrkt tegel frn Hg med undantag av vgg vid caf som utfrts med bjrkfaner p plywood. Toaletter med tegel, mlat skivmaterial (troligen vermlad bjrkfaner) samt betong. Kllardelen med mlad betong/skivmaterial samt bjrkfaner i anslutning till pentry och omkldningsrum. Byggnadsdel B Kombination av mrkt tegel frn Hg och mlade skivmaterial.
3.4.4
Innertak
Byggnadsdel A Ursprungliga obehandlade hrda mineralullskivor p glespanel som i delar kompletterats med obehandlade gipsskivor under senare r i dansrotundans tak. Huvudentrer med obehandlad betong och trfiberscementskivor. Byggnadsdel B Vitmlade skivmaterial och rda ljudabsorbenter.
3.4.5
Drrar
Byggnadsdel A och B. Skjutdrr mellan byggnadsdel A och B. Bjrkfanerade toalettdrrar och drr i anslutning till caf varav flertalet har mlats invndigt under senare r.
3.4.6
Tekniska installationer
Mekanisk till- och frnluftsventilation, vattenburen vrme.
2013-06-07
41(53)
3.4.7
vrigt
Belysningsarmaturerna i byggnadsdel A r till strsta delen ursprungliga.
3.5 Frndringar
Byggnadsdel A Dansrotundan i markplan 1. Garderoben har utvidgats och ursprunglig disk har bytts ut. Skrmvggar i anslutning till denna har troligen ursprungligen varit bjrkfanerade. Idag vvande och mlade i ljusgul ton. 2. Toaletterna med mlat invndigt skivmaterial har troligen samtliga varit bjrkfanerade. 3. Bar/Caf har byggts om med nya ytskikt och absorbenter i tak med inflld belysning, liksom framkant taksarg. 4. Taklanterninen ver dansgolvet har ev. satts igen. Mrklggningsgardinerna r nervevade s det gr inte att sga bestmt. 5. Mineralskivorna i tak har i enstaka delar ersatts med gips. Kllaren 1. Loger/omkldningsrum fr artister i nordstra delen har toaletternas ursprungliga bjrkfaner mlats ver bda invndigt och utvndigt. Byggnadsdel B 1. Bengt Edman har uppgivit att fritidsgrden ursprungligen haft invndiga granpaneler som klarlackats. Dessa r idag tcka med gipsskivor. 2. En drr i den stra lgdelen r flyttad ca en drrs bredd frn ursprungligt lge. 3. Ursprunglig bar/caf r frstorad men i samma lge.
2013-06-07
42(53)
4 Karaktrisering
4.1 Park
Folkparken har genomgtt svl fysiska som funktionella och gomssiga frndringar ver tiden och karaktren r idag, som tidigare nmnts, nrmast eklektisk. Utvecklingen har genomgende styrts av ekonomiska frutsttningar och lokalt kontra kommunalt engagemang. Resultatet r en park som idag har f likheter med en klassisk Folkets Park, tminstone s lnge folkparksbyggnaden inte har ngon tydlig och uttriktad verksamhet. Istllet har parken utvecklats till en uppskattad stadsdelspark med plats fr svl vila som lek, lrande och tillflliga arrangemang. De ldre strukturer och vxtmaterial som finns kvar ger parken en egen karaktr och en knsla av lderdomlighet.
4.2 Byggnad 4.2.1 Arkitektoniska utgngspunkter
Med avstamp i de byggnadsfrslag som presenterades under 1970-talet och senare detaljprojekterades infr nybyggnationen har Bengt Edman tv huvudsakliga utgngspunkter. Det ena r synen p byggnaden som en generell struktur som inte ska begrnsa anvndandet. Detta stadkoms genom att i mjligaste mn inte detaljstyra verksamheten i huset genom rumsindelningar, till frmn fr en mngsidighet i anvndningsmjligheterna, samt att huset i delar skulle frberedas fr att enkelt lta sig byggas ut. Den andra r vikten av att platsen ska ge frutsttningarna och att arkitekturen inkorporeras i parken och drmed ocks gr den lokalt anpassad. Edman hmtade troligen inspiration i projektet Agora i den nederlndska staden Dronten. Agora var ett kommuncenter i form av ett allaktivitetshus som ritades av F. van Klingeren och stod frdigt 1969. Mnga av de ider som van Klingeren gav uttryck fr i detta projekt var helt i linje med Bengt Edmans egen arkitektursyn. Van Klingern uttryckte att arkitektens uppgift inte r att gra en byggnad utan att skapa ett verktyg med vilket mnniskorna kan arbeta. Edman beskrev sjlv folkparken som en antibyggnad, bara ett fysiskt incitament fr de hndelser som ska fylla den, En provisorisk och drmed flexibel anlggning. Frutsttningarna p plats bestod av en uppvuxen park, ett framtida gngstrk in till centrum norr om den nuvarande byggnaden, en busshllplats p Trollebergsvgen som tidigare varit entrsida in till parken samt en ny bilparkering. Till detta infogades en diagonal frbindelselnk mellan de tv anslutande gngvgarna i norr och ster som idag utgrs av den arkad/pergola som lper utmed den sydvstra fasaden.
2013-06-07
43(53)
Edman kallade detta centrala gngstrk fr sociala gatan. Detta var den idmssiga ryggraden fr hela projektet utmed vilken han placerade byggnadens publika och uppglasade huvudfasad.
Planritning av utfrd byggnad med dansrotunda och fritidsgrd.
Sociala gatans arkad/pergola mter i en spetsig vinkel arkaden som ansluter in mot fritidsgrden. Arkaderna/pergolorna har utver funktionen som arkitektoniskt, konstruktivt element uppgiften att inrama gngvgarna fysiskt och bli en integrerad del av grnskan i parken. Edman uttryckte det som att Om trden r viktiga, gr d fler trd, stammar och grenar som silar ljus. Lt huset bli lgt, vxa ihop med parken och frsvinna. Den triangel som bildas av dessa tre strk r ett stort rum som rymmer den centrala dansrotundan vilken Edman frskte ge frutsttningar fr ett multifunktionsrum. En rad olika evenemang och verksamheter avsgs kunna kombineras i samma lokal. Denna del av byggnaden betraktades som ett ppet torg kring vilket mnniskor samlades fr en rad olika aktiviteter och fr att umgs.
2013-06-07
44(53)
I kllarplanet som ns via tv trappor i norr och i ster terfinns personalutrymmen, frrd och omkldningsrum till artisterna. Materialen r hr rare och enklare. Dagsljus finns endast i artisternas omkldningsrum genom ett litet fnster under tak. Den norra trappen ner frn markplanet har ett upp glasat stort fnsterparti som medger dagsljus ner i entrn till artisternas omkldningsrum. Byggnadsdel B I anslutning till dansrotundans sydstra hrn placerades fritidsgrden. En stor skjutdrr avskiljer de bda lokalerna men kan vid behov dras ifrn s att bda kan utnyttjas gemensamt. Fritidsgrden r organiserad runt en central och gemensam torgyta med ett caf och en ppen spis. Runt detta har Edman till skillnad frn dansrotundan skapat mindre rum fr specifika ndaml fr verksamheten. Brukandet av den i sder anslutande arkaden/pergolans konstruktiva form fr stombrningen i byggnaden avspeglar sig p ett mycket direkt stt i byggnadens exterir och interir.
4.2.2
Exterir
Byggnadsdel A Sydvstra fasaden, med sina tv snedstllda entrer i r obehandlad betong, utgr huvudfasaden. Denna domineras av stora fnsterpartier som bryts av med en tegelmur frst i anslutning till den lilla grden rakt i sder. Utanfr strcker sig arkaden/pergolan frn mark till takfot vilket gr att man p avstnd frmst uppfattar pergolan och grnskan, vilket skapar en mjuk vergng mot fasaden. Den norra fasaden ppnar sig med stora glaspartier lngst i vster dr den mter den sydvstra fasaden och sluter sig allt mer bakom en tilltagande tegelfasad t ster. stra fasaden r sluten och saknar helt fnster. Exteriren och interiren r i det nrmaste synonyma materialmssigt och utgr till strsta delen en direkt spegling av ut- och insida. Tegel mts av tegel, betong av betong, skivmaterial av skivmaterial liksom frgsttning och materialbehandling. Murfrbandets variation med lpskift i sydvstra och norra fasaden samt polskt frband i stra fasaden korresponderar mot samma utfrande p insidan. Detsamma gller tekniken att inte srskilt foga murverket utan att murarna endast skra av verfldigt murbruk med mursleven. Volymmssigt har fasaderna hanterats helt olika sinsemellan. Huvud- och grdsfasaden mot sydvst uppvisar en obruten vertikal fasadyta dr de mindre innanfr liggande rumsfunktioner (AV-rum toaletter m.m.) tillts ta plats int rummet. Den sekundra norra fasaden behandlas tvrt emot denna princip. Hr tillts istllet de innanfr liggande rumsfunktioner samt tekniska installationer att bryta igenom fasadlivet och bilda egna byggnadsvolymer och tak. Den norra fasaden tillfrs hrigenom en variationsrikedom som sammanbinds av olikformade fnsterpartier, kanaler och schakt som bde r murade och inpltade. Funktionen i de olika delarna redovisas i regel inte varfr man som utvndig betraktare inte direkt kan bilda sig en klar bild av de olika fasaddelarna.
2013-06-07
45(53)
Den stra fasaden r sluten och saknar fnster. Behandlingen av denna skiljer sig drmed frn de vriga tv. Fasadmuren fljer de invndiga funktionerna i form av vinklade variationer i den horisontella fasadlinjen. I det utrymme som skapats mellan den yttre och inre fasadlinjen har infogats ett lgre frrd i tr som ansluter till fritidsgrdens fasadutfrande. Detta frrd rtar ut fasadlinjen i basen fr att sedan slppa innan det nr det nordstra hrnet som lmnas fritt. Krnavtckningar av fasadmurar och fnsteravslutningar mot tak sker med en enkel pltbeslagning. Fasadmurar i tegel som inte bryts i sin vre del av ett fnster eller pltinkldnader fr installationer lper igenom takfoten med 5 tegelskift och avslutas med en fin krnavtckning som fr tankarna till 1950-talet. Denna typ av ntta murkrnsbeslag i plt tillhr Edmans signum och ngot som han anvnda fr att som han sger ge volymerna skarpa konturer mot himlen. Fnsterplaceringen i fasaden r konsekvent genomfrda i det avseendet att fnsterpartierna alltid gr upp och mter takfoten p s vis att inga fnsterppningar bygger p avvxlingar i murverket. I dessa vre anslutningar mellan takfot och fnsterpartier terfinns betydligt mer markanta pltavtckningar med stora neddrag. Fnsterpartierna har en horisontell betoning med sin rektangulra liggande fnsterdelning. I den versta fnsterluften, i anslutning mot tak, anvnds betydligt hgre glaslufter n i de underliggande fr att p s vis nd betona en vertikalitet. Ibland vnds glas rektangeln frn liggande till stende. Byggnadsdel B I denna stra byggnadsdel inryms fritidsgrden. Exteriren domineras av en svartmlad liggande faspanel och en stende lockpanel. Fasaderna r genombrutna av strre rdmlade fasta glaspartier i sder och norr medan den stra sidan har ett smalt horisontellt fnsterband i anslutning takfoten. Takfallet har vertikala och horisontella verljus i form av taklanterniner. Samtliga drrar r rdmlade och glasade. Huvudingngen r frlagd till den sdra fasaden till vilken arkaden/pergolan ansluter. Takfallen i den centrala byggnadsdelen bestr av grsvart lackerad bandplt och knnetecknas av oregelbundna sadeltak med motfall och upphjda ljuslanterniner. Takfallens variationer i denna centrala del styrs helt av att Edman anvnt den utanfrliggande arkadens brverk som stomme i byggnaden. Fr att tillskapa kad rumsbredd vnds en arkad/pergola sektion 180 grader och frbinds med en kort s vilket skapar variationerna och motfallen i dessa takpartier. Edmans avsikt var att denna byggnad skulle kunna vxa organiskt sderut i parken efter behov. Mttet p arkadens brning och de s.k. byggldorna p 3,5 meter bredd var gjorda med utgngspunkt frn att man skulle kunna bygga sig in bland trden sderut, utan att dessa skulle behva tas ner. Till det centrala rummet, i ster, anslutande mindre och avgrnsade utrymmena har utfrts med ett pulpettak och utgng till parken frn varje rum. Utgngarna accentueras och tas upp i takfallet genom frhjda ljuslanterniner som r svagt vinklade mot norr.
2013-06-07
46(53)
4.2.3
Interir
Byggnadsdel A Det inre stora rummet r disponerat som ett tnkt torg kring en kuperad terrng dr gradnger, dansgolv, och scen artikulerats fram genom nivskillnaderna i golvet. Rummet karakteriseras av det mrka teglet i vggen, limtrbrningen i stommen, den gr-rda cementmosaiken i golv och gradnger, i kombination med helt ra betongytor i barrirer. Rummets karaktr r till stor del beroende p det infallande ljuset som skapar variationer i materialen. Denna rumslighet stadkoms genom de olika glaspartierna och drrarnas placering som skapar mer ljus i sder och sydost och som sluter sig mot norr och ster. Mlade ytor r fnster, drrar, vattenradiatorer och rcken som r rda. Ventilationskanaler r bl men kan ursprungligen ev. varit lila. Gradngernas sttsteg r idag rda men ursprungligen bl. Konstruktionsstl i den stora I-balken och brande stolpar lila som vermlats med svart. Centralt i rummet finns dansbanan i form av en nedsnkt och bruten cirkel omgrdad av fasta gradnger i betong. Kring denna centralpunkt finns sidolagda arkader med ngra bestmda funktioner ssom servering, garderob, ppen spis dr Edman tnkte att man skulle kunna ha flera eldar vid sidan av varandra. Toaletterna r till strsta delen frlagda utmed den norra vggen och bryter den mrka muren med sitt ljusa bjrkfaner. Utmed yttervggarna och gradngerna finns mindre plana ytor som kan anvndas fr t.ex. sittplatser vid bord. Edman arbetade bde med runda och fyrkantiga bord varav de senare kunde sttas ihop till strre. Tv centrala kommunikationsstrk finns fysiskt angivna i huset. Frn de bda huvudentrerna lper en bred och nedsnkt gng ner till dansgolvet. Den andra ngot mindre markanta gngvgen r den som lper utmed den sydvstra fasaden och den s.k. sociala gngen ute i den angrnsande arkaden/pergolan. Tanken var att ute och inne hr skulle mtas i en mjuk vergng. Trots de olika funktionerna s r hela ytan ppen i samklang med grundiden om ett torg och hur detta ppnar sig mot parken och grset utanfr. Byggnadsdel B Fritidsgrdens karaktriseras invndigt av mrka tegelytor, mlat skivmaterial och den synliga stombrningen i form av limtrbockar, sar och stolpar. Yttervggarna har inte sjlva ngon brande funktion utan r gjorda som utfackningsvggar mellan de brande limtrstolparna. Det centrala rummet r uppbyggt kring en central placerad bar och en ppen murad spis i tegel. Golvet i denna del r betongmosaik av samma utfrande som i dansrotundan. Takhjden varierar kraftigt till fljd av att stommen hr r identiskt med den brande konstruktionen i den utvndiga arkaden/pergolan. Centralt finns i en upphjd ljuslanternin i taket som tillfr rummet ljus i en mittaxel. Runt det centrala rummet terfinns mindre rumsindelningar med funktioner bde fr personal och beskande. t ster r dessa uppbyggda kring en lgre och enklare pulpettakskonstruktion dr varje rumspar har tilltrde till en glasad drr som leder ut i parken t ster. I dessa drrars vst-stliga axel finns i taket ljuslanterniner med snedstllda verljus. Golvmaterialen r hr enklare med trgolv och linoleummattor. Genomgende spelar konstruktionen och ljuset samt vergngen mellan ute och inne en betydande roll fr uppbyggnaden av fritidsgrden. Det arktektoniska uttrycket bde inne och ute bestmas av stomkonstruktionens standardiserade limtrbockar och rummens uppbyggnad med byggsektioner om 3,5 meters bredd fr att enkelt mjliggra en framtida utbyggnad.
2013-06-07
47(53)
5 Kulturhistorisk vrdering
5.1 Park 5.1.1 Allmnt
Frutom de kulturhistoriska vrdena har parken ocks hga naturvrden. Dessa har dock inte utretts hr, d det inte ingtt i uppdraget.
5.1.2
Dokumentvrde
Parkens historiska vrden r kopplade till det faktum att den r en av landets ldsta Folkets park, med vxtmaterial och strukturer som r upp mot 120 r gamla. Dess tillblivelse och ursprungliga syfte som mtesplats och rekreation fr arbetarrrelsen ger den hga samhllshistoriska och socialhistoriska vrden.
5.1.3
Upplevelsevrde
Ursprungligen lg parken i utkanten av staden, numera omges den av bebyggelse p alla sidor. Folkparken har blivit en vlbehvlig gemensam grnyta inne i staden och den har ett hgt miljskapande vrde. Parker r srskilt vrdefulla i en relativt tt stad som Lund, omgiven av ett jordbrukslandskap som upplevs som otillgngligt fr rekreation. Som representant fr ett folkligt engagemang, ursprungligen av organiserade arbetare och numera av engagerade lunda- och vsterbor, har parken ett stort symbolvrde. Parkens historia r kantad av stndiga schismer mellan kommun, exploatrer och brukare. Fr lundaborna i allmnhet och vsterborna i synnerhet har parken ven ett stort identitetsvrde, som ven r kopplat till dess lnga kontinuitet p platsen.
5.1.4
vergripande motiv
Folkparken r idag inte ngon tydlig representant fr den klassiska svenska folkparken, dels eftersom ldre och ursprungliga njesbyggnader r rivna och dels eftersom det inte pgr ngon organiserat njesliv i parken sedan lnge. Parken har dessutom slts till en exploatr redan p 1960-talet och utgr numera rent juridiskt tomtmark till folkparksbyggnaden. Trots att parken inte har en officiell status som Folkets park finns ett fortsatt stort folkligt engagemang fr parken och p s vis r den trots allt en Folkets park. Parkens ansenliga lder, som tar sig uttryck i mycket gamla trd och strukturer, liksom en sorts kontrollerad frvildning ger parken en patina som frstrker vriga kulturhistoriska vrden.
5.2 Byggnaden 5.2.1 Arkitekten och byggnad
Bengt Edman (1921-2000) tog examen 1953 p arkitekturskolan p KTH i Stockholm. 1956 ppnande han eget arkitektkontor i Lund Edman var senare professor p Arkitekturskolan, KTH, gstprofessor p MT i Massachusetts samt tillfrordnad professor vid Arkitekturskolan, Lunds Tekniska Hgskola.
2013-06-07
48(53)
Han deltog i mnga arkitekttvlingar och fick 1968 Kasper Sahlinpriset fr studentbostads omrdet Vildanden i Lund. Han var ocks engagerad i ILAUD, the International Laboratory of Architecture and Urban Design. Mest knd r Edman fr Villa Gth i Uppsala som han ritade tillsammans med Lennart Holm 1950 och som idag r byggnadsminne. Eva Rudberg skriver i boken Bengt Edman, Samlade verk att villan r: en av de f byggnader som placerat Sverige p den internationella arkitekturhistoriens karta// Byggnaden har kommit att bli symbol och r det frsta exemplet p den riktning inom arkitekturhistorien som kallas brutalism, [vilken] innebr en klarhet och enkelhet i funktionalismens kompromisslsa anda och resursmedvetenhet och funktionsuppfyllande i planlsningar, materialval och konstruktioner. Egenskaperna i citatet r utmrkande fr mnga av Edmans verk och utgr krnan i hans syn p byggande, boende och arkitektur. Ocks i folkparksbyggnaden i Lund r karaktrsdragen ovan mycket ptagliga ven om den r ritad 35 r senare. Rent utseendemssigt knnetecknas mnga av Edmans byggnader av robusta, rena tegelfasader, raka linjer och osmyckade ytor. Bland hans verk mrks frmst bostder och offentliga byggnader. Han anses av mnga vara en framstende fretrdare fr den icke symboliska arkitekturen med en stor medvetenhet i frgan om sociala strukturer och nyttjande av platsens frutsttningar. Bjrn Wiklander skriver i boken Bengt Edman, Samlade verk: Hos Bengt Edman anar man en vilja att inte bara rligt redovisa arkitekturens medel, utan ocks att betona ppenheten i deras tillmpning. Han beskriver Edman som en modernist med en strvan att skdliggra arkitekturens konstruktiva villkor; med utgngspunkt i det konkreta byggandet, rummet och arkitekturens sociala dimension. Enligt Wiklander fanns i Edmans syn p arkitekturen en tydlig dualitet; mellan arkitekturens mjligheter och begrnsningar, mellan ett funktionalistiskt och ett socialt perspektiv; mellan viljan att lta arkitekturen pverkas av sitt sammanhang och det modernistiska rlighetskravet att visa arkitekturens funktionella och materiella frutsttningar. Folkparksbyggnaden r ett konkret exempel p en strvan att frska frena naturen, kulturen och arkitekturen till en och samma tanke dr det finns ett skapade kring en osynlig ram av olika rumsligheter som sedan brukaren sjlv fr utveckla utifrn varierande frutsttningar och ndringar ver tid. Form, material och konstruktion gr till stora delar till ett. Det r ofta inte mjligt att utifrn ytmaterialen definiera inne och ute d dessa inte skiljer sig frn varandra. Detta grundar och r frutsttningen fr avsaknaden av dekorativa element. Konstruktionen i sig r dekoration nog.
5.2.2
Dokumentvrde
I folkparksbyggnaden terfinns brutalismens alla karaktristiska drag, bde exterirt och interirt, som obehandlade material, plastisk artikulering i volym och en stark betoning av kommunikationsytorna. Hr finns ocks ett drivet arbete med att interirt skdliggra den rent konstruktiva uppbyggnaden av huset och den fria planlsningen som endast marginellt har lst fast funktioner vad gller dansrotundan i huvudbyggnaden. Edman karakteriserar sjlv byggnaden ssom ett trhus med den utgngspunkten att han utgr frn den synliga konstruktiva brningen i huset. Detta var centralt och han kommenterade fljande kring konstruktion och ytskikt ur ett bekvmlighetsperspektiv att: Jag har aldrig riktigt frsttt bekvmlighet. Jag har aldrig kunnat lgga till lager av bekvmlighet. Materialen i konstruktionen r sig sjlv nog. Jag vill ha det material som utgr
2013-06-07
49(53)
konstruktionen nrmast min kropp s att jag frstr hur huset byggts och vet att det inte faller runt omkring mig. De ingende fasaddelarna i folkparksbyggnaden r dock p intet stt enkelt sammanbyggda utan hlls isr p ett stt som exterirt ger byggnaden en ptaglig plasticitet som hrrr huvudskaligen frn den valda funktionen och konstruktionen. Edman har emellertid hanterat de olika fasaderna olika utifrn en bestmd och, i detta fall ngot, lekfull arkitektonisk tanke. I huvudbyggnaden, dansrotundan, r den volymmssiga uppbyggnaden av fasaderna olika fr alla tre fasaderna och ger en delvis omvnd effekt p ut- respektive insida. Exterirens huvudfasad t sydvst r betonad som en slt vertikal yta och norrfasaden r uppbruten av invndiga rumsliga och tekniska installationer. Den stra fasaden har Edman istllet valt att lta fasadmuren flja den invndiga rumsligheten och rta ut fasadlinjen utvndigt med en frrdsbyggnad i tr som kontrasterar kraftigt mot tegelmuren. Sm variationer terfinns ven i de olika behandlingarna av fasaderna dr den stra r murad i polskt frband medan vriga r murade i lpfrband. Fritidsgrdens yttre fasadbekldnad av tr r omvxlande utfrd med stende och liggande panel, vilket r ett knnetecken frn Edmans villaproduktion. Det r troligt att ven interiren helt eller i delar hade en ljuslackerad granpanel. Fnsterpartiernas indelning r horisontalt betonade liksom huset i vrigt. Fr att nd stadkomma en hjdverkan r de glaslufter som ansluter nrmast upp mot taket utfrda med strre glaslufter n de nedanfrliggande. Detta skapar en motstridig vertikalrrelse som ibland gr frn liggande till stende glasrutor. Interirt r det sjlva den nedsnkta dansrotundan med kringliggande gradnger som markerats tydligast. Utmed yttervggarna har adderats basfunktionerna som r caf/bar, ppen spis, toaletter och AV rum. I vrigt r det bara golvets nivskillnader och den hrmed naturliga uppdelningen av ytor som kan markera olika funktioner. Edman ville med detta angreppstt stadkomma att brukarna av huset skulle ha mjlighet att sjlva fritt vlja och disponera rummet efter behov. Bjrn Wiklander skriver 1997: Vill man lsa in en utveckling i Edmans arkitektur framstr nd Lunds folkpark som hans viktigaste byggnad. Arkitekturen str hr till frfogande p ett nytt stt, de konstruktiva medlen anvnds friare och r inte lngre det arkitekturen i frsta hand tematiserar. Byggnaden r tnkt att vara utvecklingsbar och provisorisk. Edman beskriver den som en antibyggnad ett fysiskt incitament fr de hndelser som ska fylla den snarare n en byggnad i konventionell mening Fler n Wiklander menar att folkparksbyggnaden r ett av Edmans mest betydelsefulla och mest arkitekturhistoriskt intressanta hus ven om funktionen aldrig har hittat sin form.
5.2.3
Upplevelsevrde
Upplevelsevrdet r frmst knutet till ett miljmssigt och arkitektonsikt vrde. Byggnadens anpassning till den omkringliggande parkmiljn r exceptionellt vl genomfrd. Arkitektoniskt r huset extremt genomtnkt bde exterirt och interirt.
5.2.4
Kulturhistorisk vrdering
Sammantaget och med tanke p att byggnaden i stort sett r bevarad i originalskick bedmer vi att folkparksbyggnaden i Lund har ett hgt arkitektoniskt, arkitekturhistoriskt och miljskapande vrde.
2013-06-07
50(53)
5.2.5
Diskussion kring skydd och varsamhetsbestmmelser gllande befintlig byggnad i samband med ndring
Byggnadsnmnden har gett Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att genom detaljplan b.la. prva lmpligheten av att omvandla folkparksbyggnaden till boende och inrymma huset med mindre lgenheter. Tyrns har inte tagit del av det underlag som eventuellt finns kring hur den tnkta bostadsanpassningen avses genomfras eller vilken typ av boende som efterstrvas. Det r svrt att p frhand bedma hur en ndrad anvndning kommer att pverka en byggnads kulturhistoriska vrden. Samma typ av ndring kan oftast gras p ett mer eller mindre varsamt stt vad gller ingrepp i byggnadens stomme och anpassning till befintliga frutsttningar. Man kan gra lsningar som rum i rummet vilka i princip r att betrakta som helt reversibla ndringar. D.v.s. tas det bort s terfs det ursprungliga utfrandet. I fallet med en omvandling till flera mindre lgenheter s kan sgas att den ppna och kuperade planlsningen, som r knuten till byggnadens nuvarande allmnna funktion, mer eller mindre kommer g frlorad. Det kommer sannolikt ven att behvas ett antal nya fnsterppningar i den norra och stra fasaden. Det r inte mjligt att nu bedma denna pverkan p kulturvrdena frrn omfattningen utretts. Ett alternativ kan ocks vara att arbeta med takfnster. Planlsningen och de varierande ytorna bedms vara en viktig del av den arkitektoniska tanken i huset liksom de korresponderande fasadmaterialen mellan inne och ute. En ombyggnad till lgenheter kommer att i stora delar pverka dessa vrden. Ur ett rent antikvariskt bevarandeperspektiv vore det drfr bttre att ska en annan och mer allmn funktion fr huset dr man p ett bttre stt skulle kunna tillgodogra sig rummet utan alltfr genomgripande ndringar. Det skulle ven kunna vara bttre ur ett ekonomiskt hnseende. I den andra vgsklen ligger att det ur ett bevarandeperspektiv inte heller r bra att byggnaden, ssom nu, till sin merpart str tom. Det framgr av den historiska genomgng som nu gjorts att byggnaden i princip aldrig har fungerat fr den verksamhet som var avsedd. Det finns en rad olika frklaringar till detta. Vi ska hr bara nmna ngra. Bengt Edman sjlv sger redan i samband med byggnationen att verksamheten fr att lyckas, frnsett dansen, r beroende av en pedagog som kan arbeta p plats i huset. Vidare trodde han inte heller att det var mjligt fr folkparken att n framgng utan kompletterande bostadsbebyggelse i parken. Redan r 1981 freslr den kommunala folkparks kommitn en rad tgrder fr att komma till rtta med ett antal identifierade brister i lokalen. tgrderna genomfrdes inte d det sannolikt bedmdes s pass dyra att det inte fanns ngon politisk majoritet fr att gra dessa ytterligare investeringar i ett s pass nytt hus. Funktionen interirt, med undantag av fritidsgrden, kan drmed sgas aldrig ha varit till fylles fr den verksamhet som de facto drevs i lokalerna. ven antikvariskt bedms det drfr som angelget att man hittar en ny funktion i byggnaden som garanterar dess fortbestnd. Med ovanstende som utgngspunkt och med beaktande av de identifierade kulturhistoriska vrdena i byggnadens exterir och interir kommer vi frsl varsamhetsbestmmelser och skyddsbestmmelser. Byggnaden bedms falla under PBL 8 kap. 13.
2013-06-07
51(53)
Det kulturhistoriska vrdet r i delar kopplat specifikt till byggnadens funktion som allmn samlings, dans och fritidslokal. Vid en ndrad anvndning kan framfr allt dessa sistnmnda kulturhistoriska och arkitektoniska vrden pverkas i olika riktningar beroende p hur de grundlggande funktionerna i byggnaden ndras och p vilket stt. Denna bedmning mste gras i en antikvarisk konsekvensbeskrivning dr alla ndringstgrder sammantaget bedms och sammanvgs. Central fr rummet bedms med hnsyn till ovanstende vara dansrotundan med sina gradnger och scener, kommunikationsgngen till de bda huvudentrerna och entrerna sjlva. A) Nedan fljer en vgledande bedmning av de byggnadsdelar som bedms bra p s hga kulturhistoriska vrden att skyddsbestmmelser kan vara motiverade: Exterir Interirt Markplanet Dansgolvet med omkringliggande gradnger och scener. Kommunikationsgngen mellan huvudentrn och nuvarande dansgolvet. Ursprungliga tv huvudentrer p SV fasaden. Utvndiga arkader/pergolor och friliggande murar utmed den sdra fasaden. Fasadytor i tegel och tr. Fnsterpartier och fnsterlgen. Ursprungliga tv huvudentrer p SV fasaden. Befintliga verljus i takfnster och taklanterniner.
B) Nedan fljer en vgledande bedmning av de byggnadsdelar som bedms bra p sdana kulturhistoriska vrden att varsamhetsbestmmelser kan vara motiverade: Byggnadens synliga stomme med primr- och sekundrbrning av limtrbalkar samt Ibalk och stolpar i stl br s lngt som mjligt redovisas i rummen och ingrepp minimeras. Toalettfunktioner i norra innervggen br s lngt som mjligt integreras i den nya planlsningen. Caf/pub i bde byggnadsdel A och B br s lngt som mjligt frska bevaras. AV-rum och underliggande toaletter br s lngt som mjligt frska bevaras. Skjutporten mellan byggnadsdel A och B br s lngt som mjligt frska bevaras utifrn den ursprungliga tanken med en fri kommunikation mellan de bde rummen. Interira material av tegel, br s lngt som mjligt bevaras synliga och inte putsas ver. Elstder i byggnad A och B br s lngt som mjligt bevaras i utfrande/funktion.
2013-06-07
52(53)
Cementmosaikgolvet br s lngt som mjligt bevaras i bde byggnad A och B. Rdlackerade rr radiatorerna. Utvndiga drrpartier br s lngt som mjligt bevaras ven om dess praktiska funktion upphr.
2013-06-07
53(53)

Antikvarisk Undersökning Väster 5:10 Lund

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Antikvarisk Undersökning Väster 5:10 Lund

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

ANTIKVARISK FRUNDERSKNING

248886, Folkparken i Lund, Antikvarisk frunderskning

Frfattare: Jesper Carlsson

Handlingen granskad av: Bengt Wahlgren

O:\MAL\248886\BK\Text\Slutrapport 2013-06-07 AFU Folkparken i Lund .docx

1.2 Syfte och uppdrag

1.3 Metod och avgrnsning

1.4 Gllande skydd

1.5 Historik 1.5.1 Parken

Folkets park invigningsret 1895. Foto: arbetarrrelsens arkiv, Malm

Parken sedd frn sder p 1910-talet. Ur: Folkets park i Lund.

Gunga och dansbana i norr, p 1910talet. Ur: Folkets Park i Lund

Berser intill byggnaden. 1910-tal. Ur: Folkets Park i Lund. Lund.

Norra delen av parken. 1910-tal: Ur: Folkets Park i

1950 ca. Parken glesas ur och fr alltmer karaktr av

Flygbilder 1967 och 1978. Stadsbyggnadskontoret, Lund.

Flygbild 1998. Stadsbyggnadskontoret, Lund.

Frslag till stadsplan r 1960.

Bengt Edmans frslagtill nybyggnation r 1972 till vnster.

Rivning av dansrotundan och grundlggning pbrjad r 1974.

HSB frslag till nybyggnation i parken r 1992.

LKF frslag till nybyggnation i parken 1992.

Bengt Edmans frslag till nybyggnation i parken 1992.

1958 1960 1961

1962 1963 1963

1974 1975 1976 1976 1976 1977 1979 1981

1986 1989 1990 1991

Den sydstra delen har ursprungliga, mycket stora trd.

Lngs det st-vstliga cykelstrket finns ursprungliga berser bevarade.

Sippor, vivor och vrlkar finns i utbredda flt i sder.

Klngvxter finns lngs folkparksbyggnadens vstra sida.

Djupa buskage intill baksidan, mot ster.

ldre frukttrd i norr, med ldre grns eller vg till

Silverlnnar frn 1975.

Flera trstockar placerades ut i parken 1999.

Frrdsutrymme med betongbjlklag och pelare. Foto t sydost.

Primr och sekundrbrning. Foto mot sydvst.

Stlbrning i st-vstlig riktning p stlpelare.

Skalmurar med lpfrband t norr.

Eventuell fullmur t sder med polskt frband.

Ursprungligen sammantrdesrum med vikvgg. Nu innebandy. Hrnrum t sydost.

3.3 Exterir 3.3.1 Allmnt

Sydvstra fasaden med arkad/pergola.

Kraftigt sintrat tegel r sannolikt frn Hlsingborgs ngtegelbruks gamla ugnar.

Entrer och ytterdrrar

Tak och avvattning

3.4 Interir 3.4.1 Allmnt

Huvudentrer i sydvstra fasaden.

Garderober med ny disk och utflyttade hngare mm.

Gng ner till dansgolv frn huvudentrn.

Invndig gng utmed sydvstra vggen

Glasparti i sydvstra vggen med brning

1Norra fasaden mot nordost.

Gng ner till dansrotunda. Foto mot ster.

Frrd i mellersta kllaren. Foto mot sydost.

Artistloge i norra kllaren. Foto mot sydost.

Personalutrymmen med pentry. Samtlga utrymmen med bjrkfaner.

ppen spis i det centrala allrummet murad i polskt frband.

Ursprunglig placering av bar/caf.

verljus i den lgre stra delen mot drr till park.

Ljusinslpp i tak i det centrala allmnna utrymmet.

Invndiga tegelmurar samt utgng och glasparti mot grd i sder.

Mekanisk till- och frnluftsventilation, vattenburen vrme.