Socioekonomiska skillnader och familjestrukturens pverkan p barns studieresultat

En komparativ studie mellan tv samhllspolitiska system. Florence Gardinier och Maria-Mede Almroth

Sociologiska Institutionen Kandidatuppsats i sociologi, Sociologi III, 15 h.p. Ht 2010 Handledare: Juho Hrknen

Sammanfattning
Detta r en komparativ studie med en kvantitativ metod vars syfte r att f frstelse fr skillnader i barns studieresultat. Vi har med hjlp av PISA underskt huruvida frldrars socioekonomiska kapital samt hur barnets familjestruktur pverkar dess mjligheter till ett positivt studieresultat. I dagens samhlle ser familjer ut p flera olika stt och strukturerna varierar beroende p det socioekonomiska kapital frldrarna besitter. Skillnader i familjestruktur kan ocks se olika ut beroende p vilken vlfrdsstat man bor i, anledningen till detta r att en god vlfrd kar mjligheten att klara sig som ensamstende frlder, vilket i sin tur leder till ett kat vlmende. Fr att visa p stora skillnader valde vi att jmfra USA och Sverige dr skillnaderna i vlfrd r markanta. Resultaten i vr studie visade att ett land med ett samhllspolitiskt system som vrnar om att ha en god vlfrd, minskar den negativa effekten i studieresultat fr barn ur en familj med ett lgt socioekonomiskt kapital. Vr studie visar p ett ngot annorlunda resultat n tidigare forskning, vilken har visat p ett samband mellan utbildningsniv och frldraskap; kvinnor som r lgutbildade tenderar i strre omfattning att vara ensamstende frldrar. Detta samband som tidigare forskning visat, gr i vr studie endast att applicera p kvinnor i USA. Analysen har utgtt frn en deduktiv ansats och genom att anvnda ett redan frdigt datamaterial som vi modellerat om fr att passa vr studie, har vi lyckats f en djupare frstelse. En frstelse i hur socioekonomiskt kapital pverkar familjestruktur och hur dessa tv pverkar barns studieresultat.

Nyckelord

Socioekonomiskt kapital, Familjestrukturer, Studieresultat, USA, Sverige, Samhllspolitiska system

Innehllsfrteckning
Inledning .................................................................................................................................................. 1 Teori och tidigare forskning ............................................................................................................. 2 Skillnader mellan Sverige och USA ........................................................................................... 4 Trots god vlfrd finns risker fr att barn fr negativa studieresultat ....................... 6 Metod och Data ..................................................................................................................................... 7 Data ....................................................................................................................................................... 7 Variabler............................................................................................................................................... 8 Centrala variabler......................................................................................................................... 8 Kontrollvariabler ......................................................................................................................... 10 Mellanliggande variabler .......................................................................................................... 10 Interaktionsvariabler................................................................................................................. 11 Metod .................................................................................................................................................. 11 Resultat .................................................................................................................................................. 12 Utbildningsbakgrund, familjestruktur och testresultat .................................................... 13 Resultat med mellanliggande variabler ................................................................................. 19 Diskussion ............................................................................................................................................. 21 Framtida forskning ......................................................................................................................... 23 Litteratur ................................................................................................................................................ 24 Appendix ................................................................................................................................................ 26

Inledning
Ojmlikheten i skolframgng och utbildningsnivn r ngonting som r beroende av vilken familjetyp du vxer upp i. Familjestrukturerna i dagens samhlle kan se vldigt olika ut. Det har blivit mer vanligt att gifta par skiljer sig trots att de har gemensamma barn. Det r dessutom vanligt att bilda ny familj, enligt samma modell som krnfamiljen, men d saknar en av frldrarna i den nybildade familjen blodsband till ngot av barnen/barnet. Drfr vljer vi att titta p dessa tre olika familjestrukturer, nmligen krnfamiljen, ensamstende frlder och annan kombination av nybildad familj. Med annan kombination av familj menar vi familjer med en styvfrlder, fosterfamilj eller andra liknande familjekonstellationer. Det finns ett samband mellan socioekonomiska resurser, utbildning och familjestruktur som vi r intresserade av att underska. Tv frldrar ger barnen strre mjlighet att kunna umgs med ngon av dem n nr frldern r ensamstende (Alsina Garriga, 2010). De socioekonomiska resurserna pverkar i sin tur familjens struktur och dessa tv pverkar barns studieresultat. Skolframgng skulle enligt oss kunna pverkas negativt av att familjen bestr av en ensamstende frlder och drmed bara av en individs resurser nr det gller utbildning och inkomst. Om detta stmmer torde vra resultat ocks visa p skillnader i studieresultat fr barn frn olika familjekonstellationer. Vrt fokus ligger p att jmfra USA och Sverige, vilka r tv rika postindustriella lnder med stor variation p familjestruktur, men som har olika samhllspolitiska system. Vi vill se om det samhllspolitiska systemet pverkar det socioekonomiska kapitalets effekt p familjestruktur som i sin tur pverkar barns studieresultat. Med hjlp av kontrollvariabler vill vi se om det finns ngot som gr att studieresultaten skiljer sig, beroende p barnets kn. Kan skillnader i studieresultat fr barn pverkas av det etniska ursprunget? Vrt syfte r att ta reda p om det finns ett samband mellan socioekonomiskt kapital, familjestruktur och barns studieresultat. Vi vill med hjlp av tidigare forskning och teori skapa frstelse fr varfr barnens studieresultat kan skilja sig t beroende p om de vuxit upp i en krnfamilj, med en ensamstende frlder eller i en ny familjekonstellation.

Vra frgestllningar r: Fr barn ur ensamstende familjestrukturer/nya familjekombinationer smre skolresultat n barn ur krnfamiljer? Socioekonomiskt kapital pverkar skolframgngen, men hur mycket kan frklaras av familjestruktur? Visar effekten av kn eller etnisk bakgrund skillnader fr barns studieresultat? Kan skillnader i frldrarnas utbildning och skillnader i familjestruktur frklaras av mekanismer s som skolfrnvaro, kvalitetstid och lxhjlp? Finns det skillnader i de ovan nmnda faktorerna mellan Sverige och USA, lnder med olika samhllspolitiska system?

Teori och tidigare forskning

Frldrar med hg socioekonomisk status har strre chans att f se deras barn prestera bra i skolan n frldrar med lg socioekonomisk status (Chui, 2010). De resursstarka (ekonomi, klass och utbildning) kvinnorna tenderar att handla p ett stt som genererar ett positivt resultat fr deras barn. Detta leder till att de socioekonomiska skillnaderna kar mellan barn med mdrar med olika resurser. Delvis anses dock den kade skillnad som uppsttt mellan barn bero p frndringar i vlfrden. Genom de vlfrdsfrndringar som skett har kvinnor med smre resurser nu ftt dels mjlighet att arbeta, dels ekonomiskt std frn staten. Detta har gjort det mjligt fr kvinnor att skilja sig d de anser sig kunna st p egna ben (McLanahan, 2004). Vidare finns studier som visar att det finns ett samband mellan gifta kvinnor och kortare arbetsdagar. Gifta kvinnor arbetar oftare deltid eller extra istllet fr heltid. (Alsina Garriga, 2010). Att socioekonomiska resurser r en av de anledningar som kan pverka barn negativt beror p till viss del p ovanstende orsaker. Familjestrukturen har blivit ngot som reproducerar klassojmlikheter genom att skapa hinder fr social rrlighet uppt (McLanahan, 2004; McLanahan och Perchesk, 2008). Trenden r att kvinnor med bra social stllning uppfostrar sina barn i en stadig familjestruktur medan de resurssvaga kvinnorna lper strre risk att bli ensamstende och drmed att f uppfostra sina barn i faderns frnvaro. Kvinnor med bra social stllning tenderar drfr att var gifta och leva med sina barns
2

fder (McLanahan och Percheski, 2008; Kennedy och Thomson, 2010). Barn till ensamstende mdrar frlorar resurser genom mindre ekonomiskt och knslomssigt std frn sina fder. Detta leder till ett stressigt och instabilt liv, ngot som i sin tur leder till smre prestationer i skolan (Pong m.fl. 2003). Generellt r ensamstende frldrar mindre delaktiga i barnens skolgng (McLanahan och SigleRushton, 2002; Pong m.fl. 2003; McLanahan, 2004; Amato och James, 2010). Barns utbildning kan ses som en sorts konsumtionsvara som frldrar producerar med hjlp av tv sorters investeringar, pengar och frldratid (Pong m.fl. 2003). Ensamstende mdrar r vanligast bland familjer med f resurser och barn med frnskilda frldrar tenderar i vuxen lder ha lgre utbildning, smre hlsa och fler problem i sitt egna ktenskap n barn vars frldrar inte skilt sig. Smre utbildning leder i sin tur till lgstatusarbeten och smre inkomst som vuxen (Amato och James, 2010). Studier har visat att barn som vxer upp med ensamstende frldrar fr smre resultat nr det gller studier n vad barn som vxer upp med bda frldrarna fr. (McLanahan och Sigle-Rushton, 2002; Amato och James 2010) Barn som vxer upp med bda sina biologiska frldrar tenderar oftare n vriga barn att g klart skolan och vidareutbilda sig p hgre niv. En frklaring till att barn ur singelfamiljer fr smre studieresultat r att familjer som skiljer sig kan ha haft strre problem redan frn brjan n familjer som inte skiljer sig. Dessa familjeproblem kan ligga till grunden fr barnens dliga studieresultat. En annan frklaring till skillnaderna r brister i barnets socialisering eftersom det inte fr en komplett socialisering nr fadern saknas. Detta blir speciellt mrkbart fr pojkar (McLanahan och Sigle-Rushton, 2002). Familjer dr den ensamstende frldern r fadern utgr en vldigt liten del av singelfamiljerna, men det har visat sig att barn med en ensam far har mer problem bde nr det gller beteende och studieresultat n barn med en ensam mor (Pong m.fl. 2003). Det finns dremot inga starka samband som tyder p att barn som bor med ensamstende frldrar av samma kn skulle prestera bttre eller smre n barn som bor med en frlder av det motsatta knet (Downey och Powell, 1997). Vr studie bygger p tre steg, nmligen pverkar frlderns utbildning barnets skolframgng, pverkar frlderns utbildning familjestrukturen och pverkar familjestrukturen i sin tur barnets skolframgng?

Bild. 1. Uppsatsens struktur. (Almroth, Gardinier)

De familjestrukturer vi undersker r singelfamiljer samt annan och krnfamiljer. En singelfamilj har teoretiskt stt mindre tid fr sitt/sina barn n en familj med tv frldrar. Det har konstaterats att tid och kvalitn i relationen mellan frldern och barnet r en faktor som pverkar barnets studieresultat positivt. Ocks detta leder till att det kan vara negativt fr barn att leva i en singelfamilj (Pong m.fl. 2003). Barn med ensamstende frldrar tenderar att spendera lngre tid p institutioner (fritids och frskola), vilket minskar tid fr umgnge med frldern. Andra fenomen som kan pverka barns studier negativt om en frlder r frnvarande r att det ldsta barnet tar mer ansvar n andra jmnriga, till exempel fr hmtning av syskon, matlagning, tvtt och andra hushllsrelaterade sysslor. Detta kan leda till hurried child syndrome, dvs en form av strning i barnets psykosociala utveckling (Elkind, 1982). Barn har stort behov av kvalitetstid och nrhet till frldrarna och om den relationen upplses eller inte finns kar risken fr att barnets livsinriktning blir negativ. Ensamstende fder tenderar att ka i antal bde i Sverige och i USA, men deras barn fr frre problem n barn uppfostrade av ensamma mdrar. Orsaken anses vara att mn i allmnhet har tryggare anstllningar och hgre lner (Jablonska, 2006). Det finns skillnad mellan grupper, till exempel olika etniska grupper eller olika utbildningsniver. Att mdrar med annan etnisk hrkomst oftare r ensamstende frklaras inte uteslutande av utbildningsnivn. Skillnader i familjestrukturer mellan olika etniska grupper r stor i USA. 44 procent av de afroamerikanska barnen fds nr modern inte sammanlever med fadern jmfrt med tio procent bland vita och 20 procent bland barn med ursprung frn Sydamerika. Skillnaden bestr ven nr hnsyn tas till utbildningsniv (McLanhan och Percheski, 2008). Tidigare forskning har visat att etnicitet ven det r en bidragande faktor till smre skolresultat fr barn och att etnicitet spelar en roll i sambandet mellan familjestruktur och barns skolresultat (Pong m.fl. 2003).

Skillnader mellan Sverige och USA

De frndringar i vlfrden som tidigare nmndes ligger till grund fr att mnniskor, framfrallt kvinnor, ska kunna leva och uppfostra sina barn ensamma (McLanahan, 2004). Drfr ska denna studie ven best av en jmfrelse mellan tv lnder med olika samhllspolitiska system. USA r en liberal vlfrdsstat och knnetecknas av begrnsat std frn samhllet. Fokus ligger i stllet p marknadens sjlvstndighet och p privat vlfrd som individen sjlv ordnar fr sig samt sjlv betalar. P s stt frhindras att de som inte vill ha frskringar ska behva sponsra dem genom hga skatter i USAmodellen ska statens roll minimeras.

En annan form av samhllspolitiska system r den socialdemokratiska vlfrd som finns i Sverige. De ger rtt till lika mjligheter fr alla nr det gller skola, vrd och olika former av ekonomiskt std (Esping- Andersen, 1999). Svensk forskning har visat att barn med svenskfdda ensamstende frldrar under en kortare tid av barndomen hamnar i ekonomiska svrigheter och kan kategoriseras som fattiga, men med hjlp av det sociala ntet tas de ur denna situation. Samma forskning visar att barn av annan etnisk hrkomst och deras familjer tenderar att ing i kategorin fattiga utan att ta sig ur den (Lindquist och Sjgren Lindquist, 2010). I USA r singelfamiljer den grupp som lper strst risk att hamna i lngvarig fattigdom (Iceland, 2006). tta procent av skilsmssorna i USA resulterar i fattigdom, s r dock inte fallet i Sverige. Men om vlfrden inte hade varit s utvecklad i Sverige skulle 15 procent av skilsmssorna i Sverige resultera i fattigdom (Esping- Andersen, 1999). Vlfrden r en faktor som kan minimera ojmlikheter i barnens mjligheter till en stabil familjestruktur (Kennedy och Thomson, 2010). Med en geners familjepolitik, som i Sverige fr ensamstende frldrar det bttre. Tidigare forskning har visat att om frdelningen av resurser i samhllet r mer jmlik leder detta generellt till att barnen lr sig mer i skolan och p s stt fr ett bttre skolresultat (Chui, 2010). I USA, dr familjestdet r nst intill obefintligt, blir skillnaderna mellan ensamstende familjer och krnfamiljer stora (Pong m.fl. 2003). Forskning har visat att de lgutbildade i USA har strre tendens att skilja sig n hg- eller medelutbildade. Frr fanns i Sverige inget sdant samband (Hrknen och Dronkers, 2006), nu har sambandet mellan hga skilsmssofrekvenser och lg utbildning uppsttt ven i Sverige (Hoem, 1995). (rtalen i dessa referenser kan vara frvirrande d Hrknen och Dronkers forskning gjordes senare n Hoems, men deras data vara ldre och drfr blir Hoems forskning mer aktuell). En annan skillnad mellan USA och Sverige r att det r vanligare att kvinnor i USA fder barn som ensamstende (USA 20 procent, Sverige 5 procent) medan kvinnor i Sverige fder i partnerskap ven om de senare separerar. I Sverige r det dock inte bara moderns utbildning som pverkar barnets studieresultat, eftersom det tenderar att bli smre nr familjestrukturen r instabil (Kennedy och Thomson, 2010). En annan familjestrukturell skillnad mellan lnderna r att svenskar inte ndvndigtvis behver gifta sig. De kan ocks leva i ktenskapsliknande frhllanden, s kallade sambofrhllande. Det har inte pvisats ngon skillnad i barnens studieresultat mellan familjer dr parterna r gifta och familjer som lever i en samborelation (Kennedy och Thomson, 2010).

Barnens studieresultat pverkas mindre negativt om de vxer upp i en singelfamilj i ett samhlle med en vlfrdspolitik som strvar efter att utjmna resurserna mellan singel- och krnfamiljer (Pong m.fl. 2003). Dessa variationer i vlfrd genererar ocks skillnader i familjestrukturerna. Om man har mjlighet till ett hgt bidrag som ensamstende frlder r det inte lika lockande eller ndvndigt att gifta sig. Av samma skl minskar vlfrdspolitiken behovet av att gifta sig fr ekonomisk vinning. USA:s marknadsstyrda politik har vinstmaximering med hjlp av lga lner, vilket leder till kade klasskillnader. I USA har klasskillnaderna minskat under de senaste fyrtio ren och riskgrupperna ensamstende frldrar, kvinnor och de av annat etniskt ursprung r inte lngre lika marginaliserade i frhllande till vriga grupper i samhllet. Detta p grund av att anstllningsbarriren har brutits och marknaden r ppen fr alla (Iceland, 2006).

Trots god vlfrd finns risker fr att barn fr negativa studieresultat

Social isolering och socioekonomisk utsatthet r de problem som ensamstende frldrar stter p, detta framfr allt kvinnor (Jablonska, 2006; McLanahan, 2004). I rapporten framgr att det inte fanns ngon markant skillnad nr det gllde hur mycket barnen skolkade frn skolan, men visade det sig att barn som vxelbor mellan frldrarna skolkade mest. Annan ny forskning har kommit fram till att det finns en skillnad singelfamiljer emellan, nmligen att barn till ensamstende mdrar med en lgre utbildningsniv tenderar att komma fr sent till skolan oftare n barn med hgutbildade mdrar oavsett nivn p de sociala frmnerna (Alsina Garriga, 2010). Betrffande barn med frldrar som skiljt sig eller separerat har detta visat sig vara den mest stressfyllda hndelsen i barnens liv. Resultatet kan bli psykisk ohlsa, beteendeproblem, problem med kamratrelationer och svrigheter till psykosocial anpassning. Trots att Sverige har ett brett socialt std och drmed en god vlfrd r inte klyftan mellan rika och fattiga utplnad i det socialdemokratiskt uppbyggda Sverige. Faktum r att nstan 50 procent av de ensamstende frldrarna saknar kontantmarginal (SCB:s definition r att kunna f fram 14000 sek inom sju dagar). Mnga frldrar har inte mjlighet att arbeta vertid eller vidareutbilda sig inom yrket d barnen behver den tiden och det p s stt blir ett ekorrhjul (Jablonska, 2006). Pengar och socialt kapital kar frlderns mjligheter att ka sin inkomst, men den som inte har detta str kvar och stampar p samma plats.

Metod och Data

Data
Vi kommer att gra en kvantitativ underskning samt en komparativ fr att se dels hur socioekonomiskt kapital och familjestruktur pverkar barns studieresultat, dels om det finns skillnader mellan USA och Sverige. Vi kommer att anvnda oss av datamaterial frn det standardiserade testet PISA r 2000 (Programme for International Student Assessment) som r ett projekt inom OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development). Det r ett program som syftar tillbelysa studienivn hos respektive lands femtonringar och som inte fokuserar p att underska familjestrukturer. Sdan information finns dock med i materialet. Genom olika prov undersks elevernas frmgor inom tre kunskapsomrden: matematik, naturvetenskap och lsfrstelse. Vi kommer att titta p resultaten i matematik och lsfrstelse, bda grundmnen. Vi vill kunna ge en s representativ bild som mjligt och ta hnsyn till att pojkar tenderar att visa bttre resultat i matematik och smre i lsfrstelse, medan vice versa gller fr flickor (Mella, 2006). Att tnka p r att det r de personer som testats r ungdomar och att svaren betrffande deras familjesituation utgr frn deras perspektiv. Detta kan bidra till en viss skevhet vad gller informationen om socioekonomiskt kapital och ekonomiskt kapital, dremot anser vi inte att det skulle vara negativt att det r barnen som svarat. P s stt fr vi en bild av hur de uppfattar verkligheten. Vi anvnder oss av PISA frn 2000 och inte frn 2006 eller 2009 eftersom det finns mest tillgnglig information frn denna, dvs. vl sammanstllda kodbcker och utfrandet av underskningen fr det data material som finns att tillg. PISA har enligt tidigare forskare bde brister och frdelar. Frdelarna r att det r data frn 32 lnder med bde inlrnings- och beteendeinformation som kan anvndas i ett komparativt syfte (Alsina Garriga, 2010). Svagheterna bestr i att det r en underskning som 15ringarna endast deltar i en gng. Det sker ingen uppfljning som skulle kunna visa vad som hnder i ett senare skede. I materialet r begreppet annan familjestruktur vldigt blandat eftersom det omfattar alla andra familjekonstellationer n krnfamilj och ensamstende frldrar. Att annan familjestruktur r s pass blandad gr att den kategorin inte har srskilt stort frklaringsvrde.

Variabler
Centrala variabler

De beroende variabler som anvnds r testresultat i matematik och lsfrstelse. Testet i lsfrstelse bestr av fem olika delar, nmligen allmn frstelse, informationsskning, tolkning, reflektion ver innehll och utformning. Testet i matematik r uppdelat i tv vergripande teman, rymd och form samt tillvxt och frndring. Dessa delar bestr av olika situationer som krver olika typer av svar, alternativ, korta svar och redovisning inom geometri, mtning, algebra, tal uppfattning, statistik och funktioner. Resultatet har mtts i ett pongsystem och fr att ge frstelse fr hur pongen vrderas grs en liknelse med det svenska betygssystemet. De elever som fick betyget MVG i rskurs nio hade ett medelvrde p 612 pong, VG 561 pong, G 480 pong, IG 393 pong (Ekholm och Wester, 2001). Fr att ge en strre inblick i de beroende variablerna visas nedan tabell 1A och B med deskriptiva data fr variablerna.

Uppskattad lsfrstelse Medelvrde St avvikelse Minimum Maximum N Bortfall

Uppskattad matematisk kunskap USA Flickor Pojkar 494 508 480 Medelvrde 107 100 113 St avvikelse 109 223 109 Minimum 890 791 887 Maximum 2127 1104 1023 N 8 3 5 Bortfall

USA Flickor Pojkar 485 482 487 97 93 103 202 202 202 793 744 721 2115 1099 1016 20 8 12

Tabell 1A beroende variabler fr USA.

Uppskattad lsfrstelse Medelvrde St avvikelse Minimum Maximum N Bortfall SWE Flickor Pojkar 514 530 498 96 90 97 32 89 32 890 890 791 2463 1216 1231 1 0 0

Uppskattad matematisk kunskap Medelvrde St avvikelse Minimum Maximum N Bortfall SWE Flickor Pojkar 509 506 512 95 90 98 202 202 212 793 793 793 2458 1216 1231 6 0 0

Tabell 1B beroende variabler fr Sverige.

I Sverige r det fortfarande de socioekonomiska skillnaderna som r den viktigaste faktorn nr det gller barnens skolframgng (Mella, 2006). Eftersom de i sin tur pverkar familjestrukturen som ven den pverkar barnens skolframgng vljer vi nedanstende variabler med fljande motivation (Pong m.fl. 2003). Som mtt p socioekonomiska skillnader anvnds frldrarnas utbildning som, enligt tidigare
8

forskning, kan ses som en central socioekonomisk resurs. Dessutom kan utbildning som mtt p socioekonomiska resurser i detta fall vara en frdel d det i samma studie visade sig att hgutbildade individer tenderade att ha stabila familjestrukturer (McLanahan, 2004). Fr att kunna frklara utbildning har fyra nya variabler gjorts av tv ursprungsvariabler som mter olika niver p frldrarnas utbildning enligt Unescos ISCED mtt p utbildning. Den nya variabeln bestr av fyra dummyvariabler som visar om modern och fadern har lg respektive medel utbildningsniv. Hg utbildningsniv r referens och bortfallen har uteslutits. Variabeln lg, innehller individer utan grundskoleutbildning samt individer som klarat grundskolan. De som ingr i kategorin medelutbildade r de individer som klarat niv tre a, b eller c, vilket i Sverige betyder att frldrarna har en gymnasieutbildning och i USA en high- school degree. Fr att ing i den hga utbildningsnivn ska individen inneha antingen ISCED niv fem eller sex. Niv fem och sex r en utbildning som kan pbrjas efter gymnasium och pgr i ca fyra r, skillnaden i niv fem r och sex r att niv fem r mer praktisk och niv sex mer teoretisk och drfr hgre akademiskt skattad n niv fem (Unesco, 1997). Mttet p familjestruktur har tv variabelkonstruktioner, dels en som endast mter om det r en krnfamilj eller singelfamilj, dels en som visar vem som r frldern i singelfamiljen. Den sistnmna konstruktionen bestr av tre stycken dummyvariabler som visar effekten fr varje familjetyp med krnfamilj som referens. I datamaterialet r 2 745 krnfamiljer, 701 ensamstende mdrar och 112 ensamstende fder, medan 810 r annan familj, till exempel nya familjekonstruktioner, styvfrldrar osv. Uppdelningen mellan lnderna visar att det finns 348 ensamstende mdrar i Sverige och 353 i USA samt 70 ensamstende fder i Sverige och 42 i USA. Av variabeln annan familj finns 306 stycken i Sverige och 504 i USA. Bortfall i de centrala variablerna r som hgst 13,3 procent, denna siffra r fr faderns utbildning. Moderna utbildning har ett bortfall p 8,8 procent och familjestruktursvariablerna p 5 procent. Analysernas tv frsta steg kommer att best av dessa variabler plus tv av kontrollvariablerna. Modell 1 kommer att visa utbildningens pverkan p studieresultatet med hjlp av variablerna frldrarnas utbildning. I modell 2 lggs familjestruktursvariablerna till och visar deras rena effekt samt ocks hur mycket av utbildningens effekt som gr via familjestrukturen. Modell 1 och 2 kontrolleras fr kn och etnicitet. Att dessa tv utgr de frsta kontrollvariablerna beror p att tidigare forskning har visat att familjestrukturen har blivit en viktig faktor nr det handlar om att reproducera etniska olikheter och knsojmlikheter (McLanahan och Perchesk, 2008).

Kontrollvariabler

Kn r kodad s att referenskategorin r kvinna och man r 1, varav 2 323 st r kvinnor (50,7 procent) och 2 259 st mn (49,3 procent). Bortfallet fr denna variabel r endast 0,4 procent. Datamaterialet brister en del nr det gller uppgifter om etnicitet, det finns ingen information om de olika etniska grupperna fr USA, vilket grna hade anvnts i analyserna. Etnicitet mts istllet likadant fr Sverige och USA med hjlp av tv dummyvariabler, en fr frsta generationens invandrare och en fr andra generationens invandrare med Ja som 1 och Nej som referens. Individerna rknas dock endast som andra generationens invandrare om bda frldrarna r fdda utomlands. Detta d det har visat sig att andra generationens invandrare inte skiljer sig i skolresultat jmfrt med etniskt svenska ungdomar (Mella, 2006). Variabeln r nd relevant att ha med d det finns annan forskning som visat att det i strid mot Mellas resultat faktiskt finns skillnad mellan andra generationens invandrare och inhemska barn (Johnsson och Rudolphi, 2010).
Mellanliggande variabler

Det finns skillnader i socioekonomiska resurser och familjestruktur, dessa skillnader kan bero p olika mekanismer. Frldrar i en krnfamilj kan ha mer tid fr att umgs med sina barn p samma stt som de familjerna med mycket socioekonomiska resurser kan ha mer tid fr sina barn. En ensamstende mor som dessutom r lg utbildad kan behva arbeta hela dagen fr att frsrja familjen och hinner till exempel inte hjlpa till med lxor eller samtala med sitt barn. Fr att kontrollera fr kvalitetstid anvnds tv olika kontrollvariabler. De mter kvalitetstid mellan frldrar och barn. Det som mts r hur ofta frldrar och barn vardagligt samtalar med varandra och hur ofta frldrar och barn ter gemensam middag. Dessa r dummyvariabler med Ofta som referenskategori och 1 Ibland, 2 Sllan. Resultatet utifrn dessa variabler borde resultera i att ensamstende frldrar har mindre tid fr sina barn och drfr mindre kvalitetstid med dem. Fr att komplettera de tidigare variablerna kvalitetstid har vi valt att lgga till ytterligare tre variabler, nmligen lxhjlp och vem det r som hjlper till med lxorna (mor, far eller syskon). Referenskategorin r Aldrig och sedan fljer 1 Sllan och 2 - Ofta. ven lxhjlp kan ses som ett mtt p kvalitetstid. Frnvaro, skolk och frsening anvnds som kontrollvariabel d det skulle kunna ta ut effekten av familjestruktur och utbildning. Dessa tre variabler r kodade som dummyvariabler med Aldrig som referenskategori och hjs med tre steg dr hgsta vrdet visar att olika former av skolfrnvaro r frekvent.
10

Interaktionsvariabler

Fr att ta hnsyn till knsskillnaderna i effekterna av familjestruktur har tre interaktionsvariabler skapats genom att multiplicera familjevariablerna med variabeln kn. Fr att p samma stt kontrollera skillnaderna i utbildning i effekterna av familjestruktur har tta interaktionsvariabler skapats genom att multiplicera familjevariablerna med utbildningsvariablerna.

Metod
Studien bygger p en linjr regressionsanalys d tesresultaten i matematik och lsfrstelse r kontinuerliga variabler. De resultat som presenteras r ostandardiserade b-koefficienter som visar punkt skillnaden mellan grupper. Att sambandet mellan testresultaten och frldrars utbildning och familjestruktur r linjrt har kontrollerats genom partiella residualplottar. Alla sambandsformer, matematik och lsfrstelse mot moderns och faderns utbildning och familjestruktur visade p en slumpmssig frdelning av residualerna. Kontroll fr heteroskedasticitet har gjorts genom att se hur residualerna frdelar sig i en residualplott. Frdelningen var slumpmssig. Med detta resultat kan vi drmed konstatera att det inte freligger risk fr heteroskedasticitet d trumpetliknande resultat uteblev. Utbildning fungerar i denna studie som mtt p klass, ngot som stds av tidigare forskning inom samma omrde. Att variabeln nuvarande sysselsttning uteslts ur analysen beror p brist p valida data, d bortfallet var allt fr stort. En annan orsak till beslutet att utesluta variabeln var att nuvarande sysselsttning angavs av eleverna sjlva och att detta kan ge en missvisande bild av frlderns faktiska yrke. Det samma gller uteslutandet av variabeln frldrarnas inkomst. Denna variabel hade ven kunnat fungera som ett mtt p klass men d det r eleverna som svarat var bortfallet stort liksom antalet antaganden om frldrarnas inkomst. Att matematik och lsfrstelse valdes som beroende variabler trots att ven naturvetenskap var tillgngligt r, som tidigare nmnts, att matematik och lsfrstelse ger ett rttvisare resultat sett ur ett knsperspektiv. Det sista angende specifikationsfel gller variabeln frldrarnas lder. Denna variabel skulle ha vara intressant d den torde vara av vikt fr studien eftersom tidigare forskning visat p att moderns lder spelar roll framfrallt nr det gller tonrsmdrar. Exempelvis tenderar de kvinnor som fr barn i tonren att ha en lgre utbildningsniv (McLanhan, 2004; McLanahan och Percheski, 2008) och en stor andel av tonrsmdrarna r ocks ensamstende. Dessutom har USA fler tonrsgradiviteter n vsteuropeiska lnder (Pong m.fl. 2003). Denna information fanns inte att tillg i PISA, men den
11

borde finnas med i nsta PISA- underskning. Detta skulle ytterligare ka frstelsen fr hur socioekonomiskt kapital och familjestruktur pverkar barns studieresultat. Interaktion har testats mellan moderns och faderns utbildning och de visade sig integrera med varandra. Detta r dock inte ngot problem eftersom det inte str syftet med studien. Att frldrarnas utbildning integrerar med varandra r endast ett tecken p att likasinnade mnniskor tenderar att dras till varandra. Vrt material visade inte ngra tecken p multikollinearitet, till exempel att regressionsparametrarna visade tecken p stor varians med icke signifikanta t-test eller att skattningen frndras markant d nya variabler inkluderats eller exkluderats.

Resultat
Modell1 Utbildning (Ref: Hg utb.) 11 Lg utbildning mor -45,578 (0,000) Lg utbildning far -51,033 (0,000) Medel utbildning mor -10,543 (0,050) Medel utbildning far -28,292 (0,000) Kn (Ref: Flicka) Pojke 6,087 (0,171) Etnicitet (Ref: Inhemsk) Frsta generationens inv. -22,601 (0,039) Andra generationens inv. -2,370 (0,786) Familjestrukturer (Ref: Krnfamilj) Ensamstende mor ---

USA matematik

Modell2 2 -36,145 (0,000) -50,154 (0,000) -11,962 (0,024) -25,377 (0,000) 7,396 (0,091) -15,145 (0,161) -7,758 (0,372) -29,515 (0,000) -26,663 (0,101) -51,135 (0,000) 545,6 (0,000) 0,143 1620

USA lsfrstelse

Modell1 Modell2 11 1 -48,573 (0,000) -57,598 (0,000) -15,357 (0,008) -26,672 (0,000) 2 22 -37,445 (0,000) -58,54 (0,000) -16,326 (0,004) -23,808 (0,000)

Utbildning (Ref: Hg utb.) Lg utbildning mor Lg utbildning far Medel utbildning mor Medel utbildning far Kn (Ref: Flicka) Pojke Etnicitet (Ref: Inhemsk) Frsta generationens inv. Andra generationens inv. Familjestrukturer (Ref: Krnfamilj) Ensamstende mor Ensamstende far Annan familj Intercept R N
2

-26,875 -24,161 (0,000) (0,000) -35,091 -30,247 (0,003) (0,009) -1,089 -7,438 (0,908) (0,428) -------33,061 (0,000) -37,623 (0,032) -52,45 (0,000)

Ensamstende far Annan familj Intercept R N

2

----528,529 (0,000) 0,093 1672

558,573 576,572 (0,000) (0,000) 0,111 0,156 1682 1629

Tabell 2A matematik i USA (signifikans inom parantes).

Tabell 2B lsfrstelse i USA (signifikans inom parantes).

12

SWE matematik

Modell1 Modell2 -16,353 -15,945 (0,004) (0,005) -29,874 -28,280 (0,000) (0,000) 1,521 0,358 (0,742) (0,938) -15,434 -14,655 (0,001) (0,002) 7,507 (0,052) 7,944 (0,039)

Utbildning (Ref: Hg utb.) Lg utbildning mor Lg utbildning far Medel utbildning mor Medel utbildning far Kn (Ref: Flicka) Pojke Etnicitet (Ref: Inhemsk) Frsta generationens inv. Andra generationens inv. Familjestrukturer (Ref: Krnfamilj) Ensamstende mor Ensamstende far Annan familj Intercept R N
2

SWE lsfrstelse

Modell1 Modell2 -22,921 -21,853 (0,000) (0,000) -25,628 -23,895 (0,000) (0,000) -1,814 -2,887 (0,689) (0,552) -19,005 -18,315 (0,000) (0,000) -31,044 -30,765 (0,000) (0,000) -10,557 -7,278 (0,245) (0,425) -44,985 -45,356 (0,000) (0,000) -------13,512 (0,020) -31,935 (0,005) -19,353 (0,001)

Utbildning (Ref: Hg utb.) Lg utbildning mor Lg utbildning far Medel utbildning mor Medel utbildning far Kn (Ref: Flicka) Pojke Etnicitet (Ref: Inhemsk) Frsta generationens inv. Andra generationens inv. Familjestrukturer (Ref: Krnfamilj) Ensamstende mor Ensamstende far Annan familj Intercept R N
2

-18,494 -16,578 (0,045) (0,074) -44,280 -42,632 (0,000) (0,000) -------12,590 (0,033) -27,538 (0,018) -21,959 (0,000)

530,864 535,863 (0,000) (0,000) 0,059 0,064 2199 2185

(signifikans inom parentes)

557,665 562,571 (0,000) (0,000) 0,085 0,091 2199 2185

Tabell 3A matematik i Sverige

Tabell 3B lsfrstelse i Sverige (signifikans inom parentes)

Utbildningsbakgrund, familjestruktur och testresultat

I Tabellerna 2A och B visas ett signifikant negativt samband mellan socioekonomiska resurser och skolframgng i USA. Frldrarnas utbildning pverkar barnens testresultat p s stt att desto lgre utbildning frldrarna har desto smre pong fr barnen i sina testresultat. Barn till lgutbildade mdrar har i genomsnitt 46 pong lgre i matematiktestet och 49 pong lgre i lsfrstelsetestet n ett genomsnittligt barn till hgutbildade mdrar. Barn med lgutbildade fder har i genomsnitt 51 pong lgre i matematiktestet och 58 pong i lsfrstelsetestet jmfrt med ett genomsnittligt barn till hgutbildade fder. Det r en drastisk skillnad i barnens pong beroende p frlderns utbildning. Skillnaden minskar en aning nr vi jmfr lgutbildade frldrars barn mot medelutbildade frldrars barn och mellan medelutbildade och hgutbildade men sambandet r fortfarande signifikant negativt.
13

ven i Sverige finns ett negativt signifikant samband mellan lgutbildade frldrar och barns skolresultat. I tabell 3A och B visas det att barn till lgutbildade mdrar har i genomsnitt 16 pong lgre i matematiktestet och 23 pong lgre i lsfrstelsetestet n ett genomsnittligt barn till hgutbildade mdrar. Barn till lgutbildade fder har i genomsnitt 30 pong lgre i matematiktestet och 26 pong lgre i lsfrstelsetestet jmfrt med ett genomsnittligt barn till hgutbildade fder. Sambandet mellan medelutbildade mdrar och barns skolresultat visar p insignifikans och drmed kan inga slutsatser dras. Dremot r sambandet mellan barns skolresultat och fder med medelutbildning signifikant. Barn med medelutbildade fder har i genomsnitt 15 pong lgre i matematiktesten och 19 pongs lgre i lsfrstelsetestet n det genomsnittliga barnet med hgutbildad fader. I de fyra tabellerna tas hnsyn till knets pverkan p testresultat, frldrarnas utbildning r sledes konstanthllet fr kn. Resultatet visar p skillnader mellan barnets kn och testresultat i lsfrstelse. Den genomsnittlige pojken har i Sverige 31 pong mindre jmfrt med den genomsnittliga flickan, vad gller USA r samma skillnad 27 pong. Sambandet mellan matematik och kn r positivt men inte signifikant i USA. Fr Sverige finns ett positivt samband men endast i modell 2, tabell 3A, d den genomsnittlige pojken har 8 pong mer n den genomsnittliga flickan. Kontroll fr etnicitet grs i respektive tabell i modell 1. Resultaten skiljer sig mellan lnderna p s stt att det i USA ger en negativ effekt p studieresultat i bde matematik och lsfrstelse om barnet r frsta generationens invandrare med signifikans p att resultatet blir upp till 35 pong smre jmfrt med ett barn som r ftt i och ifrn USA. Vad gller andra generationens invandrare i USA visar inte resultaten signifikans och torde drfr inte pverka studieresultatet. I Sverige visar resultaten raka motsatsen till USA. Barn som r frsta generationens invandrare visar inte signifikans bortsett frn att det genomsnittliga barnet som r frsta generationens invandrare har 18 pong lgre i matematiktestet jmfrt med ett barn som r ftt i Sverige. Vad gller det genomsnittliga barnet som r andra generationens invandrare visar det ett starkt signifikant negativt samband i bde matematiktestet och lsfrstelsetestet med upp till 45 pong smre n det genomsnittliga svenskfdda barnet. I modell 2 lggs familjestruktursvariablerna till. Tanken bakom detta r att se hur frldrarnas utbildningseffekt frndras nr familjestrukturen tas med. Om det finns en stark koppling mellan utbildning och familjestruktur och om familjestrukturen har en stark effekt p provresultat kan familjestruktur potentiellt frklara en stor del av effekterna av frldrarnas utbildning. 20 procent av de amerikanska barnen och 19 procent av de svenska barnen med lgutbildade mdrar, visade sig ocks komma frn singelfamiljer. Familjestruktursvariablerna konstanthllna fr vriga variabler strker vr
14

hypotes om att barn med ensamstende frldrar fr smre skolresultat n barn frn krnfamiljer. I bde USA och Sverige finns ett negativt signifikant samband mellan ensamstende mdrar och barnens testresultat bde i matematik och i lsfrstelse. Sambandet visar sig i modellen vara starkare i USA samt mellan ensamstende mdrar och resultatet i lsfrstelsetestet. Barn till ensamstende mdrar i USA har i genomsnitt 33 pong lgre i lsfrstelsetestet n det genomsnittliga barnet frn en krnfamilj. Skillnaden i matematiktestet ligger p 30 pong. De svenska barnen ur samma kategori har i genomsnitt 14 pong lgre n det genomsnittliga barnet frn en krnfamilj i lsfrstelsetestet samt 13 pong lgre i matematiktestet. Sambandet mellan ensamstende fder och testresultaten visar ven det p ett negativt samband, dock r sambandet mellan ensamstende fder och testresultatet fr matematik i USA insignifikant. Sambandet mellan ensamstende fder och tesresultatet fr lsfrstelse i USA r signifikant och visar att barn med en ensamstende far har i genomsnitt 38 pong lgre n det genomsnittliga barnet frn en krnfamilj. Resultaten fr barn i Sverige med ensamstende fder r negativt och signifikant fr bda testen. I matematiktestet skiljer det 28 pong och i lsfrstelsetestet 32 pong mellan det genomsnittliga barnet med en ensamstende fader och ett genomsnittligt barn frn en krnfamilj. Framfrallt i Sverige r det med andra ord till strre nackdel fr barn att leva med en ensam pappa n med en ensam mamma. De barn som kommer frn en annan familjestruktur har en signifikant negativ effekt nr det gller ls- och matematiktesten. Effekten av att vxa upp i en annan familjestruktur jmfrt med i en krnfamilj r strre i USA n Sverige. I lsfrstelse skiljer det i genomsnitt 52 pong och i matematiktestet 51 pong mellan barn frn en annan familjestruktur och barn frn en krnfamilj. I Sverige r skillnaden mindre, nmligen19 pong lgre i lsfrstelsetestet och 22 pong i matematiktestet. Nr frldrars utbildning konstanthlls fr familjestruktur visas en viss frndring i tabellerna bde i USA och i Sverige. Strst blir skillnaden fr barn i USA. Sambandet mellan lgutbildade mdrar och testresultatet fr barnen i USA minskar p s stt att familjestruktur tar ver en del av utbildningens effekt. B-koefficienten fr lgutbildade mdrar frndras frn -46 till -36 (22 procent) i matematiktestet och frn -49 till -37 (24 procent) i lsfrstelsetestet. Fr vriga utbildningsvariabler r frndringen bara ett ftal pong, men samma mnster visas att utbildningens effekt p skolframgng ven innehller en del av familjestrukturens effekt. I Sverige visas ett liknande mnster som dock r svagare n i USA. ven hr handlar det om ett ftal pong. I den svenska modellen visar medelutbildade mdrar fortsatt insignifikans. Detta betyder att i USA r samband mellan utbildning och familjestruktur starkare och effekten av familjestrukturen r ven den starkare i USA n i Sverige.
15

Interaktionsvariablerna skapades fr att se skillnader mellan olika grupper, men i brist p signifikanta resultat visas dessa i appendix. Se appendix tabell 6A-B och tabell 7A-B. Endast en av dessa variabler visade signifikanta resultat och d endast i tabell 7A och B, Sverige matematik och ls. Dr visade det sig att annan familj och medelutbildade fder hade en signifikant positiv effekt p studieresultatet. Barn som lever i en annan typ av familjekonstruktion vars fder r medelutbildade har i genomsnitt 37 pong mer i matematiktestet och 43 pong i lsfrstelsetestet. Sammanfattningsvis s innebr detta att de centrala variablerna visar samma typ av effekt i bda lnderna, men ger kontinuerligt strre effekter i USA jmfrt med i Sverige. Effekterna som redovisas r frlderns utbildning pverkar barnens studieresultat p s stt att ju hgre utbildning frldern har desto hgre testresultat fr barnen. Familjestrukturens pverkan p barnens studieresultat, en krnfamilj pverkar barnens testresultat positivt medan en ensamstende frlder ger negativ effekt. Resultatet visar ocks p att samband mellan frlderns utbildning och familjestruktur finns men ven hr r det starkare i USA. Kontrollvariablerna visar att det finns skillnader i effekten av kn och etnicitet. Effekten av etnicitet skiljer sig mellan lnderna d frsta generationens invandrare fr negativ effekt i USA och i Sverige r det andra generationens invandrare som fr negativ effekt p testresultatet.

16

USA matematik Utbildning(Ref: Hg utb.) Lg utbildning mor Lg utbildning far Medel utbildning mor Medel utbildning far Kn (Ref: Flicka) Pojke Etnicitet (Ref: Inhemsk) Frsta generationens inv. Andra generationens inv. Familjestrukturer (Ref: Krnfamilj) Ensamstende mor Ensamstende far Annan familj Mellanliggande variabler Frnvaro i skolan (Ref: Aldrig) Frsening till skolan (Ref: Aldrig) Lxhjlp av mor (Ref: Aldrig) Gemensam middag (Ref: Ofta) Samtal m. frldrar (Ref: Ofta) Intercept R2 N

Modell 1 -45,578 (0,000) -51,033 (0,000) -10,543 (0,050) -28,292 (0,000) 6,087 (0,171) -22,601 (0,039) -2,370 (0,786)

Modell 2 -36,145 (0,000) -50,154 (0,000) -11,962 (0,024) -25,377 (0,000) 7,396 (0,091) -15,145 (0,161) -7,758 (0,372)

Modell 3 USA lsfrstelse Utbildning(Ref: Hg utb.) -33,559 Lg utbildning mor (0,000) -41,808 Lg utbildning far (0,000) -11,511 Medel utbildning mor (0,025) -22,685 Medel utbildning far (0,000) Kn (Ref: Flicka) 6,431 Pojke (0,131) Etnicitet (Ref: Inhemsk) -17,872 Frsta generationens inv. (0,087) -8,172 Andra generationens inv. (0,331) Familjestrukturer (Ref: Krnfamilj) -20,302 Ensamstende mor (0,001) -24,815 Ensamstende far (0,120) -41,302 Annan familj (0,000) Mellanliggande variabler -14,349 Frnvaro i skolan (0,000) (Ref: Aldrig) -14,608 Frsening till skolan (0,000) (Ref: Aldrig) -18,250 Lxhjlp av mor (0,000) (Ref: Aldrig) -10,997 Gemensam middag (0,004) (Ref: Ofta) -12,394 Samtal m. frldrar (0,010) (Ref: Ofta) 580,074 Intercept (0,000) 0,202 R2 1556 N

Modell 1 -48,573 (0,000) -57,598 (0,000) -15,357 (0,008) -26,672 (0,000) -26,875 (0,000) -35,091 (0,003) -1,089 (0,908)

Modell 2 -37,445 (0,000) -58,54 (0,000) -16,326 (0,004) -23,808 (0,000) -24,161 (0,000) -30,247 (0,009) -7,438 (0,428)

Modell 3 -34,786 (0,000) -50,576 (0,000) -14,537 (0,008) -22,1 (0,000) -24,089 (0,000) -30,975 (0,006) -7,262 (0,423)

-------

-29,515 (0,000) -26,663 (0,101) -51,135 (0,000) -----------

-------

-33,061 (0,000) -37,623 (0,032) -52,45 (0,000) -----------

-23,734 (0,000) -33,734 (0,053) -40,699 (0,000) -16,676 (0,000) -17,82 (0,000) -20,512 (0,000) -9,047 (0,028) -21,945 (0,000) 616,381 (0,000) 0,227 1565

-----------

-----------

528,529 (0,000) 0,093 1672

545,6 (0,000) 0,143 1620

558,573 (0,000) 0,111 1682

576,572 (0,000) 0,156 1629

Tabell 4A och B, matematik (A) och lsfrstelse (B) i USA (signifikans inom parantes).

17

Modell 1 Modell 2 Modell 3 SWE matematik Utbildning (Ref: Hg utb.) Lg utbildning mor -16,353 -15,945 -20,845 (0,004) (0,005) (0,000) Lg utbildning far -29,874 -28,280 -29,444 (0,000) (0,000) (0,000) Medel utbildning mor 1,521 0,358 -1,264 (0,742) (0,938) (0,782) Medel utbildning far -15,434 -14,655 -15,615 (0,001) (0,002) (0,001) Kn (Ref: Flicka) Pojke 7,507 7,944 6,445 (0,052) (0,039) (0,095) Etnicitet (Ref: Inhemsk) Frsta generationens inv. -18,494 -16,578 -16,045 (0,045) (0,074) (0,081) Andra generationens inv. -44,280 -42,632 -43,479 (0,000) (0,000) (0,000) Familjestrukturer (Ref: Krnfamilj) Ensamstende mor Ensamstende far Annan familj Mellanliggande variabler Frnvaro i skolan (Ref: Aldrig) Frsening till skolan (Ref: Aldrig) Lxhjlp av mor (Ref: Aldrig) Gemensam middag (Ref: Ofta) Samtal m. frldrar (Ref: Ofta) Intercept R2 N

SWE lsfrstelse Utbildning (Ref: Hg utb.) Lg utbildning mor Lg utbildning far Medel utbildning mor Medel utbildning far Kn (Ref: Flicka) Pojke Etnicitet (Ref: Inhemsk) Frsta generationens inv. Andra generationens inv.

Modell 1 -22,921 (0,000) -25,628 (0,000) -1,814 (0,689) -19,005 (0,000) -31,044 (0,000) -10,557 (0,245) -44,985 (0,000)

Modell 2 -21,853 (0,000) -23,895 (0,000) -2,887 (0,552) -18,315 (0,000) -30,765 (0,000) -7,278 (0,425) -45,356 (0,000)

Modell 3 -26,105 (0,000) -24,386 (0,000) -4,104 (0,362) -18,883 (0,000) -32,218 (0,000) -5,301 (0,559) -48,885 (0,000)

-------

-12,590 (0,033) -27,538 (0,018) -21,959 (0,000) -----------

-----------

Familjestrukturer (Ref: Krnfamilj) -11,639 Ensamstende mor (0,050) -37,633 Ensamstende far (0,001) -24,058 Annan familj (0,000) Mellanliggande variabler -13,492 Frnvaro i skolan (0,000) (Ref: Aldrig) -2,999 Frsening till skolan (0,164) (Ref: Aldrig) -16,862 Lxhjlp av mor (0,000) (Ref: Aldrig) -10,011 Gemensam middag (0,177) (Ref: Ofta) -1,146 Samtal m. frldrar (0,763) (Ref: Ofta) 571,015 Intercept (0,000) 0,093 R2 2141 N

-------

-13,512 (0,020) -31,935 (0,005) -19,353 (0,001) -----------

-13,265 (0,024) -43,795 (0,000) -22,763 (0,000) -10,258 (0,000) -1,278 (0,547) -18,905 (0,000) -4,592 (0,530) -7,308 (0,051) 598,531 (0,000) 0,117 2141

-----------

530,864 (0,000) 0,059 2199

535,863 (0,000) 0,064 2185

557,665 (0,000) 0,085 2199

562,571 (0,000) 0,091 2185

Tabell 5 A och B, matematik (A) och lsfrstelse (B) i Sverige(signifikans inom parantes).

18

Resultat med mellanliggande variabler

Att alla mellanliggande variabler som beskrevs i metod och data avsnittet inte presenteras i tabell 4 och 5 r medvetet och beror p olika orsaker. Lxhjlpsvariablerna blev signifikanta var fr sig (mor, far och syskon), men nr de testades tillsammans slog mammans lxhjlp ut de vriga. Pappa och syskon var inte lngre signifikanta och inte av relevans. Variabeln skolk gav inte heller den ngot signifikant resultat s den inkluderas inte. Fr att se de rena effekterna fr var och en av kontrollvariablerna som lggs till i modell 3 i bde tabell 4 och 5 se appendix tabell 8A-B samt 9A-B. I Tabell 4A och B modell 3, dvs. resultaten fr barn i USA placeras mellanliggande variabler fr skolfrnvaro, frsening till skolan, gemensam middag samt samtal med frldrar in. Alla resultaten r signifikanta och visar stora skillnader p pverkan av studieresultat beroende p vilket mne det handlar om. Barn med skolfrnvaro har i genomsnitt har 17 pong lgre i lsfrstelse och 14 pong lgre i matematik n genomsnittlig elev som inte har skolfrnvaro. Frsening till skolan visar liknande skillnader i pong. Att f lxhjlp av sin mor kar den negativa effekten p studieresultat, 18 pong lgre fr matematikresultatet och 21 pong lgre fr lsfrstelsen. Den stora skillnad som upptckts mellan mnena gller variabeln samtal med frldrar. De barn som har samtal med sina frldrar har i genomsnitt 12 pong mer n det genomsnittliga barnet som inte har dessa samtal med sina frldrar. Ytterligare en pongskillnad uppstr i lsfrstelsen, hr nstan dubbleras den negativa lutningen s att barn som inte samtalar med sina frldrar tenderar att i genomsnitt ha 22 pong lgre n den genomsnittliga individen som inte har dessa samtal. Vilket liknar det samband som finns mellan studieresultat och att ta gemensam middag De mellanliggande variablerna fngar upp en del av effekten av frlderns utbildning. Det som mest pverkas av de mellanliggande variablerna r lgutbildade fders pverkan p testresultat som minskar med ca 9 pong i bde matematik och lsfrstelse. Familjestrukturens effekt p studieresultat minskar d de mellanliggande variablerna kontrolleras, ca 11 pong fr bde ls och matematikfrstelse fngas upp frn variablerna ensamstende mor samt annan familj vilka innehar fortsatt signifikans, till skillnad frn variabeln ensamstende far som fortstter vara insignifikant. Resultaten fr kn och etnicitet frndras inte avsevrt vid tillgget av de nya variablerna. Skillnaden i frldrars utbildning och familjestrukturen kan i vissa avseenden frklaras av andra mekanismer. I USA syns skillnaden framfrallt i frlderns utbildning d skolfrnvaro, kvalitetstid och lxhjlp inkluderas. Den syns dock ven i familjestruktur, framfrallt i effekten av att vxa upp med en
19

ensamstende mor eller i annan familj. I USA frklaras 26 procent av variabeln lgutbildade mdrar av dessa mekanismer nr det gller matematiktestet och 29 procent nr det gller lstestet. Fr ensamstende fder rr det sig om 18 procent fr matematiktestet och 12 procent fr lstestet. Fr medelutbildade fder r det 18 procent fr matematiktestet samt 19 procent fr lstestet. Vad gller resultatet fr medelutbildade mdrar frndras studieresultatet endast med enstaka pong nr de nya variablerna lggs till, ngot som visar att kvinnor med ett strre resurskapital har en renare effekt p barnets studieresultat. De av annan familjestruktur visar p ett verlag smre resultat som frsmras med 20 procents pongkning fr matematik och 21 procent fr lsfrstelsen nr de nya variablerna lggs in. Samma mnster visas fr ensamstende mdrar, nmligen 33 procent fr matematiktestet och 27 procent fr lstestet. Ensamstende fder visar liknande mnster men med enstaka pongskillnader. Resultaten i tabell 5A och B r resultaten fr svenska barn med samma tillgg av mellanliggande variabler som i tidigare tabell. Av dessa r endast skolfrnvaro samt lxhjlp frn modern signifikant. Att ha en ensamstende moder kar den negativa effekten p studieresultatet fr svenska barn nr dessa variabler lggs till. Nr man i USA (tabell 4A och B) ser en minskning av familjestrukturens och frlderns utbildningsnivs effekt p studieresultat ser man i Sverige en kning. Ensamstende fders negativa pverkan p barns studieresultat r den variabeln som kar mest med upp till 12 pong smre resultat i lsfrstelsetestet och 10 pong i matematiktestet. Frlderns utbildningsniv visar inte lika stora skillnader men fortfarande frsmring av testresultaten med upp till 5 pong. Fr matematikresultaten frblir kns pverkan och frsta generationens invandrares pverkan p resultaten insignifikanta, samtidigt som andragenerationens negativa pverkan p testresultatet fortfarande r signifikant. Nr det gller lsfrstelsen r kn och andra generationens invandrares negativa pverkan p studieresultat fortsatt signifikanta. Frsta generationens invandrares negativa pverkan p testresultaten kar i insignifikans precis som i tidigare modeller. I Sverige visas en motsatt effekt, nmligen att resultatet frsmras d man tar hnsyn till de nya mekanismerna. Frndringen r dock liten och det rr sig om ett ftal pong. En strre pongskillnad uppstr dock fr ensamstende fder och lgutbildade mdrar. Ensamstende fders barn visar p 36 procents frsmring i matematiktestet och 38 procents i lstestet. Att ha en lgutbildad mor ger en frsmring med 31 procent fr matematiktestet och 13 procent fr lstestet.

20

Diskussion
Fr att terkoppla vrt resultat till syftet med studien, teori och tidigare forskning kommer vi att stegvis redovisa vr studies resultat. Vra frgestllningar var fljande: Fr barn ur ensamstende familjestrukturer/nya familjekombinationer smre skolresultat n barn ur krnfamiljer? Socioekonomiskt kapital pverkar skolframgngen, men hur mycket kan frklaras av familjestruktur? Visar effekten av kn eller etnisk bakgrund skillnader fr barns studieresultat? Kan skillnader i frldrarnas utbildning och skillnader i familjestruktur frklaras av mekanismer s som skolfrnvaro, kvalitetstid och lxhjlp? Finns det skillnader i de ovan nmnda faktorerna mellan Sverige och USA, lnder med olika samhllspolitiska system? Frga ett och fem ett besvaras med att resultatet visar p ett negativt samband mellan familjestruktur och barnens skolframgng. Sambandet r i stort sett strre i USA, bortsett frn resultaten fr ensamstende fder. Mttet p socioekonomiskt kapital skiljer sig mellan USA och Sverige vad gller lgutbildade mdrars pverkan p barnets studieresultat i matematik med 64 procent. Att moderns medelutbildning inte r signifikant fr barnets resultat i matematik och lsfrstelse gr att inte gr att diskutera denna frmodade effekt. Faderns lga utbildning har 41 procents strre effekt p matematikresultatet i USA jmfrt med i Sverige och betrffande lsfrstelsen skiljer det sig 55 procent mellan lgutbildade fder i USA och i Sverige. Nr det gller medelutbildade fder skiljer det sig 46 procent i matematik och 20 procent i lsfrstelse. Det finns en skarp skillnad mellan lnderna nr det gller frldrarnas utbildning och dess effekt p barnens skolframgng. Skillnader yttrar sig samtidigt i familjestruktursvariablerna. Fr barnets resultat i matematik r det 55 procents strre effekt i USA och i lsfrstelse 58 procent strre effekt n i Sverige om barnen bor med en ensamstende mor. Mnstret bryts nr det kommer till ensamstende fder eftersom de svenska fderna har tre procent strre effekt i Sverige n USA i matematik och 16 procent i lsfrstelse. Annan familj visar i bda studieresultaten 57 procents strre effekt i USA. Ovanstende resultat strker vr hypotes om att i ett land med god vlfrd klarar sig barn bttre i studierna oavsett familjestruktur och frlderns socioekonomiska kapital. Att resultatet fr ensamstende fder skiljer sig frn resterande resultat, dvs. de svenska fderna har strre pverkan p studieresultatet n de amerikanska fderna skulle kunna bero p att antalet individer i datamaterialet r 40 procent strre i Sverige n USA. Frga tv dr effekten av socioekonomiskt kapital p barnens studieresultat till viss del kan frklaras av familjestruktur. Detta gller endast fr lgutbildade mdrar i USA, d r det moderns lga utbildning
21

som frndras som hgst med 24 procent. Det betyder att det finns ett samband mellan lgutbildade kvinnor och att vara ensamstende. Vrt resultat terspeglar tidigare forskning, till exempel Amatos (2010) och McLanahans (2004) slutsatser om att ensamstende mdrar r vanligast bland de med f resurser. Det intressanta med vrt resultat r att teorin endast gr att appliceras p USA, vilket i sin tur bekrftar vr hypotes och samtidigt styrker tidigare forskning (Esping- Andersen, 1999; McLanahan, 2004; Pong m.fl. 2003) om att skillnader i lnders samhllspolitiska system ocks genererar skillnader i barnens studieresultat. Att samtliga utbildningsvariabler i Sverige inte visar p s stor frndring anser vi betyda att vlfrden r ngot som gr det mjligt fr ensamstende och andra familjer att, oavsett utbildningsniv, ge sina barn samma chans till ett bra studieresultat som krnfamiljer. Detta knyter an till tidigare forskning som kommit fram till liknande slutsatser (Kennedy och Thomson, 2010; Pong m.fl. 2003). Frga tre som rr kontrollvariablerna kn och etnicitet visar inte det starka resultat som vi frvntade oss. Skillnader i kn finns framfrallt i lsfrstelse resultatet dr pojkar, oavsett ursprungsland, visar ett smre resultat n flickorna. Nr det gller matematiken s r resultatet inte signifikant i USA medan det i Sverige finns ett svagt positivt samband eftersom pojkar presterar bttre n flickor. Att resultatet vad gller knsskillnader blev detta r inte frvnande d det r allmnt knt att pojkar har lttare fr matematik och flickor lttare fr att lsa. Etnicitetens pverkan p studieresultat skiljer sig mellan lnderna p ett stt som frbryllade oss. Hur kan det komma sig att andra generationens invandrare har en negativ effekt p studieresultatet i Sverige, som r en vlfrdsstat och inte i USA? Att frsta generationens invandrare har smre mjligheter i skolan var ngot vi frvntade oss, inte minst med tanke p Mellas forskning (2006) som visar p skillnader mellan frsta generationens invandrare och svenskfdda barn, men ingen skillnad mellan andra generationens invandrare och svenskfdda barn. Den slutsatsen vi kan dra utifrn detta skulle kunna vara att vrt datamaterial r gjort sex r tidigare n Mellas (2006) och drfr visar p ett annat resultat. Johnssons och Rudolphis (2010) forskning stmmer mer verens med vrt resultat fr Sverige dr de, precis som vi, kunde dra slutsatsen att andra generationens invandrare skiljer sig i studieresultat jmfrt med inhemska barn. Resultatet i USA visar p en utveckling som ter sig naturligt fr oss d det dr endast r frsta generationens invandrare som visar p en signifikant negativ effekt p studieresultaten. Det r mer logiskt att barn, som r fdda inom landet, skulle prestera bttre d de har liknande sprkliga mjligheter som inhemska barn, vilket ocks r fallet d andra generationens invandrare inte visar p signifikanta samband. Det finns en skillnad mellan lnderna som r viktig att ta hnsyn till, att i Sverige ges mjligheten att bevara sitt sprk i form av

22

hemsprk. Ngot sdant frekommer inte i USA. Problemet fr svenska barn blir d att fokus lggs p att utveckla sina frldrars sprk istllet fr det sprk som talas och skrivs i svenska skolan. De mekanismerna som vi anvnder oss av fr att f fram de mellanliggande effekter som kan finnas i frldrars utbildning och familjestruktur har ven de visat p en del frbryllande resultat. I USA syntes en minskning i effekten av utbildningen och familjestruktur medan det i Sverige visade p det motsatta. Detta betyder att de mellanliggande variablerna r relevanta fr barns studieresultat i USA medan det i Sverige troligen finns ngon annan mekanism. Variabeln mammans lxhjlp som vi frvntade oss ha en positiv effekt p studieresultatet hade den motsatta. Utifrn detta antar vi att det kan beror p att de barn som faktiskt fr lxhjlp av sina mdrar har s pass svrt i skolan att de trots hjlpen frn sina mdrar generellt presterar smre i skolan. Samtidigt r det kanske s att lxhjlp i femtonrsldern inte har ngon effekt p skolresultatet. Detta r endast spekulationer och krver mer djupgende forskning och bttre datamaterial.

Framtida forskning
Som tidigare nmnts borde framtida forskning inkludera frldrarnas lder och etniska ursprung, framfr all finns det en avsaknad av kunskap om ldersvarians i vrt material. Att lxhjlp pverkar studieresultat negativt vore ett mne fr forskning. Vi frvntade oss att hjlp borde minska den negativa effekten och frgar oss varfr det inte blir s. Ett nytt dataset ifrn PISA (2009) har slppts under vintern 2010 och skapat vad medierna kallar ett ramaskri eftersom Sverige har halkat ner under medelniv bland de lnder som omfattas av studien. Ger det nya datasetet mjlighet till nya frklaringar till hur socioekonomiska resurser och familjestruktur pverkar studieresultat? Vi hoppas emellertid att vi dragit ett str till forskningsstacken och vi hoppas ocks att framtida dataset kommer att innehlla ytterligare variabler som kan bidra till att kartlgga och frst vad som pverkar barns studieresultat.

23

Litteratur
Tidskriftsartiklar: Amato P, R och James, S. (2010). Divorce in Europe and United States: Commonalities and differences across nations, Family Science: 1: 1, 2- 13 Chiu, Ming Ming. (2010). Effects of Inequality, Family and School on Mathematics Achivement: Country and Student Differences. Social Forces, Volume 88, Number 4, pp. 1645-1676

Downey, D. B och Powell B (1997). Living in Single-Parent Households: An Investigation of the SameSex Hypothesis American Sociological Review, Volume 62, Number 4, pp 521-539 Hoem, Jan M. (1995). Educational gradients in divorce risks in Sweden in recent decades. . Stockholm: Univ, Demografiska avdelningen Hrknen, J och Dronkers, J (2006). Stability and Change in the Educational Gradient of Divorse. A Comparison of Seventeen Countries European Sociological Review Volume 22, Number 5 pp 501-517 Jonsson O. J och Rudolphi, F (2010). Weak Performance Strong Determination: School Achivement and Educational Choice among Children of Immigrants in Sweden European Sociological Review Forthcoming Kennedy, S och Thomson, E. (2010). Childrens Experiences of Family Disruption i Sweden: Differentials by Parent Education over Three Decades Demographic Research Volume 23, Article 17, Pages 479-508 Lindquist, M. J och Sjgren, Lindquist, G (2010). The Dynamics of Child Poverty in Sweden Stockholm University, Stockholm http://www.sofi.su.se/~mjl/docs/Lindquist_&_Sjoegren_Lindquist_January_2010.pdf McLanahan, S. (2004). Diverging Destinies: How children are faring under the second demographic transition, Demography Volume 41, Number 4, pp 607-627 McLanahan, S och Percheski, C. (2008). Family structure and the reproduction of inequalities The Annual Review of Sociology: Volume 34, pp 257-76
24

McLanahan, S och Sigle_- Rushton, W. (2002). Father absence and child well-being: a critical review, Center for Research on Child wellbeing Working Paper #02-20 Mella, O. (2006). Tre faktorer som tillsammans frklarar skolresultat i Sverige: socialklass, kn och Etnicitet Working Paper Series 2006/1 Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Pong S, L, Dronkers, J och Hampden-Thompson, G. (2003). Family Policies and Childrens School Achievement in Single- versus Two-Parent Families, Journal of Marriage and Family. Volume 65, Number 3, pp 681-699 Elektroniska kllor: Ekholm, M och Wester, A. (2001). Pisa 2000 svenska femtonringars lsfrmga och kunnande i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv Stockholm. Nedladdad 2010-11-05 frn oecds hemsida, http://www.oecd.org/dataoecd/32/13/33685429.pdf Unesco: International Standard Classification of Education ISCED (1997). Nedladdad 2010-11-23 frn unescos hemsida, Http://www.unesco.org/education/information/nfsunesco/doc/isced_1997.htm Bcker och avhandlingar: Alsina Garriga, A (2010). Consequences of parental divorse and family structure on childrens outcomes in European societies: indidual, cohort and country explanations. Doktorsavhandling. Barcelona: Pompeu Fabra Universitet Elkind, David (1982). The hurried child: growing up too fast too soon. 2. pr., with corr. Reading, Mass.: Addison-Wesley Esping-Andersen, Gsta (1999). Social Foundations of Postindustrial Economies. Oxford: Oxford University Press Iceland, John (2006). Poverty in America a handbook . 2nd ed. Berkeley: University of California Press Jablonska, Beata (2006). Ungdomars psykosociala frhllanden . Stockholm: Avdelningen fr folkhlsoarbete, Centrum fr folkhlsa

25

Appendix
USA matematik Utbildning (Ref: Hg utb.) Lg utbildning mor Lg utbildning far Medel utbildning mor Medel utbildning far Kn (Ref: Flicka) Pojke Etnicitet (Ref: Inhemsk) Fdd utanfr USA Frldrar fdd utanfr USA Familjestrukturer (Ref: Krnfamilj) Ensamstende mor Ensamstende far Annan familj Interaktion Ensamstende mor*pojke Ensamstende far*pojke Annanfam*pojke Ensamstende mor*lgutb Ensamstende far*lgutb Ensamstende mor*medutb Ensamstende far*medutb Annanfam*morlgutb Annanfam*farlgutb Annanfam*mormedutb Annanfam*farmedutb Intercept R N
2

Modell1 -45,578 (0,000) -51,033 (0,000) -10,543 (0,050) -28,292 (0,000) 6,087 (0,171) -22,601 (0,039) -2,370 (0,786)

Modell2 -36,145 (0,000) -50,154 (0,000) -11,962 (0,024) -25,377 (0,000) 7,396 (0,091) -15,145 (0,161) -7,758 (0,372)

Modell3 -36,473 (0,000) -49,932 (0,000) -11,908 (0,025) -25,279 (0,000) 7,313 (0,200) -15,124 (0,162) -7,662 (0,379)

Modell4 -31,918 (0,008) -52,392 (0,000) -10,300 (0,125) -28,068 (0,000) 7,067 (0,108) -14,587 (0,178) -8,444 (0,335)

-------

-29,515 (0,00) -26,663 (0,101) -51,135 (0,000) ----------------------545,6 (0,000) 0,143 1620

-31,824 (0,000) -36,024 (0,129) -49,164 (0,000) 5,191 (0,679) 17,542 (0,590) -4,319 (0,683) ----------------545,55 (0,000) 0,143 1620

-27,997 (0,007) -6,540 (0,816) -55,562 (0,000) ------14,506 (0,506) -15,005 (0,797) -5,440 (0,686) -32,805 (0,354) -18,761 (0,342) 10,854 (0,566) -2,453 (0,847) 13,484 (0,273) 546,056 (0,000) 0,145 1620

----------------------528,529 (0,000) 0,093 1672

Tabell 6A matematik USA (signifikans inom parentes).

26

USA lsfrstelse Utbildning (Ref: Hg utb.) Lg utbildning mor Lg utbildning far Medel utbildning mor Medel utbildning far Kn (Ref: Flicka) Pojke Etnicitet (Ref: Inhemsk) Fdd utanfr USA Frldrar fdd utanfr USA Familjestrukturer (Ref: Krnfamilj) Ensamstende mor Ensamstende far Annan familj Interaktion Ensamstende mor*pojke Ensamstende far*pojke Annanfam*pojke Ensamstende mor*lgutb Ensamstende far*lgutb Ensamstende mor*medutb Ensamstende far*medutb Annanfam*morlgutb Annanfam*farlgutb Annanfam*mormedutb Annanfam*farmedutb Intercept R N
2

Modell1 -48,573 (0,000) -57,598 (0,000) -15,357 (0,008) -26,672 (0,000) -26,875 (0,000) -35,091 (0,003) -1,089 (0,908)

Modell2 -37,445 (0,000) -58,54 (0,000) -16,326 (0,004) -23,808 (0,000) -24,161 (0,000) -30,247 (0,009) -7,438 (0,428)

Modell3 3 -36,872 (0,000) -58,861 (0,000) -16,209 (0,005) -24,052 (0,000) -22,041 (0,000) -30,091 (0,010) -7,411 (0,430)

Modell4 4 -34,979 (0,006) -58,922 (0,000) -19,33 (0,007) -27,686 (0,000) -23,799 (0,000) -29,343 (0,012) -8,091 (0,392)

-------

-33,061 (0,000) -37,623 (0,032) -52,450 (0,000) ----------------------576,572 (0,000) 0,156 1629

-32,235 (0,000) -17,501 (0,495) -50,278 (0,000) -1,717 (0,898) -37,999 (0,280) -4,780 (0,674) ----------------575,611 (0,000) 0,156 1629

-43,355 (0,000) -23,517 (0,437) -62,261 (0,000) ------24,714 (0,287) -82,090 (0,192) 14,603 (0,311) -9,184 (0,810) -15,926 (0,449) 6,777 (0,738) 4,097 (0,765) 17,480 (0,186) 579,756 (0,000) 0,160 1629

----------------------558,573 (0,000) 0,111 1682

Tabell 6B lsfrstelse USA (signifikans inom parentes).

27

SWE matematik Utbildning (Ref: Hg utb.) Lg utbildning mor Lg utbildning far Medel utbildning mor Medel utbildning far Kn (Ref: Flicka) Pojke Etnicitet (Ref: Inhemsk) Fdd utanfr SWE Frldrar fdd utanfr SWE Familjestrukturer (Ref: Krnfamilj) Ensamstende mor Ensamstende far Annan familj Interaktion Ensamstende mor*pojke Ensamstende far*pojke Annanfam*pojke Ensamstende mor*lgutb Ensamstende far*lgutb Ensamstende mor*medutb Ensamstende far*medutb Annanfam*morlgutb Annanfam*farlgutb Annanfam*mormedutb Annanfam*farmedutb Intercept R N
2

Modell 1 -16,353 (0,004) -29,874 (0,000) 1,521 (0,742) -15,434 (0,001) 7,507 (0,052) -18,494 (0,045) -44,28 (0,000)

Modell 2 -15,945 (0,005) -28,28 (0,000) 0,358 (0,938) -14,655 (0,002) 7,944 (0,039) -16,578 (0,074) -42,632 (0,000)

Modell 3 -15,938 (0,005) -28,5 (0,000) 0,318 (0,945) -14,518 (0,002) 6,792 (0,132) -16,100 (0,083) -42,915 (0,000)

Modell 4 -15,463 (0,022) -29,961 (0,000) -0,463 (0,929) -18,711 (0,000) 8,05 (0,036) -15,572 (0,094) -43,174 (0,000)

-------

-12,590 (0,033) -27,538 (0,018) -21,959 (0,000) ----------------------535,863 (0,000) 0,064 2185

-13,685 (0,113) -11,958 (0,511) -28,116 (0,001) 2,098 (0,859) -26,227 (0,269) 12,786 (0,276) ----------------536,448 (0,000) 0,065 2185

-12,406 (0,145) -29,44 (0,112) -42,538 (0,000) -------4,826 (0,754) 27,287 (0,353) 2,467 (0,856) -15,39 (0,571) 0,785 (0,961) 12,895 (0,407) 7,148 (0,612) 37,021 (0,010) 537,829 (0,000) 0,069 2185

----------------------530,864 (0,000) 0,059 2199

Tabell 7A matematik Sverige (signifikans inom parentes).

28

SWE lsfrstelse Utbildning (Ref: Hg utb.) Lg utbildning mor Lg utbildning far Medel utbildning mor Medel utbildning far Kn (Ref: Flicka) Pojke Etnicitet (Ref: Inhemsk) Fdd utanfr SWE Frldrar fdd utanfr SWE Familjestrukturer (Ref: Krnfamilj) Ensamstende mor Ensamstende far Annan familj Interaktion Ensamstende mor*pojke Ensamstende far*pojke Annanfam*pojke Ensamstende mor*lgutb Ensamstende far*lgutb Ensamstende mor*medutb Ensamstende far*medutb Annanfam*morlgutb Annanfam*farlgutb Annanfam*mormedutb Annanfam*farmedutb Intercept R N
2

Modell 1 -22,921 (0,000) -25,628 (0,000) -1,814 (0,689) -19,005 (0,000) -31,044 (0,000) -10,557 (0,245) -44,985 (0,000)

Modell 2 -21,853 (0,000) -23,895 (0,000) -2,887 (0,552) -18,315 (0,000) -30,765 (0,000) -7,278 (0,425) -45,356 (0,000)

Modell 3 -21,626 (0,000) -24,395 (0,000) -2,997 (0,506) -18,383 (0,000) -34,914 (0,000) -6,855 (0,452) -45,589 (0,000)

Modell 4 -21,484 0,001 -25,251 (0,000) -1,824 (0,722) -22,782 (0,000) -30,744 (0,000) -6,086 (0,504) -46,320 (0,000)

----------------------------557,665 (0,000) 0,085 2199

-13,512 (0,020) -31,935 (0,005) -19,353 (0,001) ----------------------562,571 (0,000) 0,091 2185

-17,968 (0,034) -27,754 (0,120) -32,007 (0,000) 8,532 (0,463) -6,455 (0,782) 26,223 (0,023) ----------------564,775 (0,000) 0,093 2185

-9,779 (0,242) -18,622 (0,306) -41,86 (0,000) ------1,279 (0,933) -3,399 (0,906) -13,416 (0,314) -36,083 (0,175) -3,135 (0,841) 15,528 (0,308) 6,376 (0,644) 43,177 (0,002) 563,966 (0,000) 0,098 2185

Tabell 7B lfrstelse Sverige (signifikans inom parentes).

29

USA matematik Utbildning (Ref: Hg utb.) Lg utbildning mor Lg utbildning far Medel utbildning mor Medel utbildning far Kn (Ref: Flicka) Pojke Etnicitet (Ref: Inhemsk) Fdd utanfr USA Frldrar fdd utanfr USA
Familjestrukturer (Ref: Krnfamilj)

Modell 1 -45,578 (0,000) -51,033 (0,000) -10,543 (0,050) -28,292 (0,000) 6,087 (0,171) -22,601 (0,039) -2,370 (0,786)

Modell 2 -36,145 (0,000) -50,154 (0,000) -11,962 (0,024) -25,377 (0,000) 7,396 (0,091) -15,145 (0,161) -7,758 (0,372)

Modell 3 -30,963 (0,000) -44,212 (0,000) -10,225 (0,048) -24,237 (0,000) 6,804 (0,112) -17,331 (0,103) -4,938 (0,562)

Modell 4 -39,199 (0,000) -49,394 (0,000) -13,499 (0,010) -25,354 (0,000) 5,323 (0,221) -14,427 (0,179) -12,003 (0,166)

Modell 5 -36,08 (0,000) -47,572 (0,000) -11,289 (0,033) -23,192 (0,000) 9,560 (0,029) -16,187 (0,131) -6,684 (0,439)

Modell 6 -33,559 (0,000) -41,808 (0,000) -11,511 (0,025) -22,685 (0,000) 6,431 (0,131) -17,872 (0,087) -8,172 (0,331)

Ensamstende mor Ensamstende far Annan familj vriga kontrollvariabler Frnvaro i skolan (Ref: Aldrig) Frsening till skolan (Ref: Aldrig) Lxhjlp av mor (Ref: Aldrig) Gemensam middag (Ref: Ofta) Samtal m. frldrar (Ref: Ofta)

-------

-29,515 (0,000) -26,663 (0,101) -51,135 (0,000)

-23,276 (0,000) -22,248 (0,170) -42,300 (0,000) -14,829 (0,000)

-30,690 (0,000) -25,835 (0,121) -52,655 (0,000) ---

-23,861 (0,000) -15,600 (0,339) -47,924 (0,000) ---

-20,302 (0,001) -24,815 (0,120) -41,302 (0,000) -14,349 (0,000)

---

---

---

---

-15,474 (0,000)

---

---

-14,608 (0,000)

---

---

---

-15,694 (0,000)

---

-18,250 (0,000)

---

---

---

---

-10,071 (0,010)

-10,997 (0,004) -12,394 (0,010) 580,074 (0,000) 0,202 1556

---

---

---

---

-10,385 (0,034)

Intercept R2 N

528,529 (0,000) 0,093 1672

545,6 (0,000) 0,143 1620

556,583 (0,000) 0,172 1583

564,563 (0,000) 0,161 1610

546,989 (0,000) 0,153 1590

Tabell 8A matematik USA (signifikans inom parentes).

30

USA lsfrstelse Utbildning (Ref: Hg utb.) Lg utbildning mor Lg utbildning far Medel utbildning mor Medel utbildning far Kn (Ref: Flicka) Pojke Etnicitet (Ref: Inhemsk) Fdd utanfr USA Frldrar fdd utanfr USA
Familjestrukturer (Ref: Krnfamilj)

Modell 1 -48,573 (0,000) -57,598 (0,000) -15,357 (0,008) -26,672 (0,000) -26,875 (0,000) -35,091 (0,003) -1,089 (0,908)

Modell 2 -37,445 (0,000) -58,54 (0,000) -16,326 (0,004) -23,808 (0,000) -24,161 (0,000) -30,247 (0,009) -7,438 (0,428)

Modell 3 -32,283 (0,001) -52,97 (0,000) -13,775 (0,013) -23,208 (0,000) -24,907 (0,000) -29,554 (0,010) -3,766 (0,682)

Modell 4 -41,68 (0,000) -57,511 (0,000) -18,073 (0,001) -23,928 (0,000) -26,438 (0,000) -29,786 (0,010) -11,001 (0,239)

Modell 5 -37,246 (0,000) -56,069 (0,000) -14,895 (0,009) -22,11 (0,000) -20,836 (0,000) -30,968 (0,007) -5,731 (0,537)

Modell 6 -34,786 (0,000) -50,576 (0,000) -14,537 (0,008) -22,1 (0,000) -24,089 (0,000) -30,975 (0,006) -7,262 (0,423)

Ensamstende mor Ensamstende far Annan familj vriga kontrollvariabler Frnvaro i skolan (Ref: Aldrig) Frsening till skolan (Ref: Aldrig) Lxhjlp av mor (Ref: Aldrig) Gemensam middag (Ref: Ofta) Samtal m. frldrar (Ref: Ofta)

-------

-33,061 (0,000) -37,623 (0,032) -52,45 (0,000)

-26,902 (0,000) -29,853 (0,088) -43,28 (0,000) -17,086 (0,000)

-34,237 (0,000) -33,179 (0,064) -53,206 (0,000) ---

-27,652 (0,000) -25,594 (0,145) -46,961 (0,000) ---

-23,734 (0,000) -33,734 (0,053) -40,699 (0,000) -16,676 (0,000)

---

---

---

---

-19,305 (0,000)

---

---

-17,82 (0,000)

---

---

---

-16,869 (0,000)

---

-20,512 (0,000)

---

---

---

---

-7,443 (0,076)

-9,047 (0,028) -21,945 (0,000) 616,381 (0,000) 0,227 1565

---

---

---

---

-19,148 (0,000)

Intercept R2 N

558,573 (0,000) 0,111 1682

576,572 (0,000) 0,156 1629

590,059 (0,000) 0,194 1592

597,085 (0,000) 0,172 1619

578,09 (0,000) 0,168 1599

Tabell 8B lsfrstelse USA (signifikans inom parentes).

31

SWE matematik Utbildning (Ref: Hg utb.) Lg utbildning mor Lg utbildning far Medel utbildning mor Medel utbildning far Kn (Ref: Flicka) Pojke Etnicitet (Ref: Inhemsk) Fdd utanfr SWE Frldrar fdd utanfr SWE
Familjestrukturer (Ref: Krnfamilj)

Modell 1 -16,353 (0,004) -29,874 (0,000) 1,521 (0,742) -15,434 (0,001) 7,507 (0,052) -18,494 (0,045) -44,280 (0,000)

Modell 2 -15,945 (0,005) -28,280 (0,000) 0,358 (0,938) -14,655 (0,002) 7,944 (0,039) -16,578 (0,074) -42,632 (0,000)

Modell 3 -16,431 (0,004) -28,782 (0,000) -0,167 (0,971) -15,397 (0,001) 7,656 (0,046) -18,298 (0,047) -40,802 (0,000)

Modell 4 -19,796 (0,001) -28,558 (0,000) -1,627 (0,722) -15,259 (0,001) 6,64 (0,082) -13,794 (0,136) -45,810 (0,000)

Modell 5 -16,210 (0,005) -28,650 (0,000) 0,495 (0,914) -14,847 (0,002) 7,573 (0,051) -16,552 (0,074) -42,299 (0,000)

Modell 6 -20,845 (0,000) -29,444 (0,000) -1,264 (0,782) -15,615 (0,001) 6,445 (0,095) -16,045 (0,081) -43,479 (0,000)

Ensamstende mor Ensamstende far Annan familj vriga kontrollvariabler Frnvaro i skolan (Ref: Aldrig) Frsening till skolan (Ref: Aldrig) Lxhjlp av mor (Ref: Aldrig) Gemensam middag (Ref: Ofta) Samtal m. frldrar (Ref: Ofta)

-------

-12,590 (0,033) -27,538 (0,018) -21,959 (0,000)

-10,891 (0,065) -27,058 (0,019) -20,739 (0,000) -12,834 (0,000)

-14,844 (0,012) -37,798 (0,002) -25,118 (0,000) ---

-11,605 (0,052) -28,296 (0,015) -22,402 (0,000) ---

-11,639 (0,050) -37,633 (0,001) -24,058 (0,000) -13,492 (0,000)

---

---

---

---

-3,087 (0,152)

---

---

-2,999 (0,164)

---

---

---

-17,7 (0,000)

---

-16,862 (0,000)

---

---

---

---

-8,545 (0,251)

-10,011 (0,177) -1,146 (0,763) 571,015 (0,000) 0,093 2141

---

---

---

---

4,418 (0,232)

Intercept R2 N

530,864 (0,000) 0,059 2199

535,863 (0,000) 0,064 2185

544,514 (0,000) 0,076 2164

559,827 (0,000) 0,078 2176

535,73 (0,000) 0,066 2170

Tabell 9A matematik Sverige (signifikans inom parentes).

32

SWE lsfrstelse Utbildning (Ref: Hg utb.) Lg utbildning mor Lg utbildning far Medel utbildning mor Medel utbildning far Kn (Ref: Flicka) Pojke Etnicitet (Ref: Inhemsk) Fdd utanfr SWE Frldrar fdd utanfr SWE
Familjestrukturer (Ref: Krnfamilj)

Modell 1 -22,921 (0,000) -25,628 (0,000) -1,814 (0,689) -19,005 (0,000) -31,044 (0,000) -10,557 (0,245) -44,985 (0,000)

Modell 2 -21,853 (0,000) -23,895 (0,000) -2,887 (0,552) -18,315 (0,000) -30,765 (0,000) -7,278 (0,425) -45,356 (0,000)

Modell 3 -21,800 (0,000) -24,873 (0,000) -3,041 (0,502) -19,049 (0,000) -31,165 (0,000) -7,966 (0,382) -45,627 (0,000)

Modell 4 -25,979 (0,000) -24,065 (0,000) -4,736 (0,291) -18,787 (0,000) -32,454 (0,000) -4,065 (0,654) -48,871 (0,000)

Modell 5 -21,615 (0,000) -23,313 (0,000) -2,471 (0,585) -18,351 (0,000) -30,776 (0,000) -7,358 (0,419) -45,327 (0,000)

Modell 6 -26,105 (0,000) -24,386 (0,000) -4,104 (0,362) -18,883 (0,000) -32,218 (0,000) -5,301 (0,559) -48,885 (0,000)

Ensamstende mor Ensamstende far Annan familj vriga kontrollvariabler Frnvaro i skolan (Ref: Aldrig) Frsening till skolan (Ref: Aldrig) Lxhjlp av mor (Ref: Aldrig) Gemensam middag (Ref: Ofta) Samtal m. frldrar (Ref: Ofta)

-------

-13,512 (0,020) -31,935 (0,005) -19,353 (0,001)

-12,568 (0,031) -31,461 (0,006) -18,573 (0,001) -9,777 (0,000)

-16,258 (0,005) -44,000 (0,000) -22,680 (0,000) ---

-11,97 (0,041) -31,856 (0,005) -20,424 (0,000) ---

-13,265 (0,024) -43,795 (0,000) -22,763 (0,000) -10,258 (0,000)

---

---

---

---

-0,760 (0,721)

---

---

-1,278 (0,547)

---

---

---

-16,798 (0,000)

---

-18,905 (0,000)

---

---

---

---

-2,219 (0,762)

-4,592 (0,530) -7,308 (0,051) 598,531 (0,000) 0,117 2141

---

---

---

---

-0,448 (0,902)

Intercept R2 N

557,665 (0,000) 0,085 2199

562,571 (0,000) 0,091 2185

568,504 (0,000) 0,098 2164

588,102 (0,000) 0,107 2176

562,538 (0,000) 0,091 2170

Tabell 9B lsfrstelse Sverige (signifikans inom parentes).

33