Frdel Europa

Ett program fr ett konkurrenskraftigt EU

Frihandel
ppenhet
Vlfrd

Mngfald

Konkurrenskraft

Inre marknad

Globalisering

Fr trettio r sedan var vrlden annorlunda. I mnga lnder var sjlvfrsrjning och ekonomisk isolering modellen. Hollands ekonomi var strre n Kinas. Sveriges utrikeshandel var dubbelt s stor som Kinas. Idag har vrlden ppnats upp. Mnniskor och entreprenrer har en helt annan frihet n frr. Varje dag blir er mnniskor delaktiga i den globala ekonomin, bde som konsumenter och producenter. Resultatet r kad vlfrd fr miljarder mnniskor. Det handlar inte bara om Kina och Indien. Lnder som Mexiko och Brasilien vger allt tyngre i den globala ekonomin. Fr oss i Europa innebr det hr radikalt nya frutsttningar fr bde konkurrenskraft och vlfrd. Utvecklingen pverkar alla fretag, alla verksamheter och drmed alla jobb. Vi mste stndigt omprva och tnka nytt, stndigt utveckla och frbttra. Min slutsats r att det blir nnu viktigare fr oss i Europa att tro p fretagsamma mnniskor och p konkurrenskraftiga fretag och att ta bort allt som hindrar er jobb och drmed kad vlfrd. Bsta mjliga frutsttningar fr fretagare och fretagande i Europa mste vara en hjrtefrga fr varje ansvarsknnande politiker. Det gller bde att vidareutveckla den inre marknaden EU:s viktigaste framgng och att bli mer ppen mot omvrlden. Bara s kan vi ta vara p de stora mjligheter som globaliseringen erbjuder. Historien lr oss att politiker och myndigheter inte r bra p att hitta de livskraftiga iderna och fretagen. Den uppgiften br de verlmna till den stora mngden fria och fretagsamma mnniskor som nns i Europa. Ge dem s bra villkor som mjligt och lt dem konkurrera om vem som r bst p att nna vgarna in i framtiden!

Jens Spendrup Ordfrande Svenskt Nringsliv

Svenskt Nringslivs vision r: Fretagsamma mnniskor och konkurrenskraftiga fretag i gemenskap leder Sverige till kat vlstnd. Vi representerar 49 medlemsorganisationer och omkring 60 000 svenska fretag, varav 98 procent utgrs av sm och medelstora fretag. Medlemsfretagen sysselstter cirka 1,6 miljoner arbetstagare. Detta motsvarar 70 procent av den svenska privata sektorn. Organisationens roll r att verka fr fretagens intressen samt skapa ett brett folkligt std fr vrdet och betydelsen av fretagande. Grundlggande r att fretagande r avgrande fr kad tillvxt och vlstnd i Sverige. Svenskt Nringsliv har sitt huvudkontor i Stockholm, 21 regionala kontor ver hela Sverige och ett EU-kontor i Bryssel.

Frdel Europa
Ett program fr ett konkurrenskraftigt EU

Frdel EuroPA

Sverige och EU
Ett vl fungerande europasamarbete r av stor betydelse fr Sverige, inte bara som garant fr fred och stabilitet. Vrt vlstnd har byggts upp genom att vra fretag ftt tillgng till marknader i andra lnder och kunnat vxa till globala aktrer. EU har blivit vr hemmamarknad. Vi r beroende av ett konkurrenskraftigt och vlmende EU. Exportens andel av svensk BNP har kat frn 24 procent r 1970 till omkring 50 procent idag. Den konkurrens som svenska fretag mtt nr de ppnat sig mot omvrlden har drivit fram ndvndiga effektiviseringar och strukturomvandling. Detta har i sin tur lett till kad produktivitet och ett hgre vlstnd. EU har starkt bidragit till denna utveckling. Till fljd av att fretag ges mjlighet att konkurrera p samma villkor ver hela Europa fr vi lgre priser och strre utbud av varor och tjnster samtidigt som resurserna gr till utveckling av de fretag som r mest konkurrenskraftiga. Idag str Europa fr mer n 70 procent av vr export och 80 procent av vr import. Som alltid nr grnser ppnas, leder det ocks till omstllningar som stller krav p flexibilitet och rrlighet. Kortsiktigt kan detta leda till svrigheter. Men p lngre sikt leder det till ett bttre vlstnd, inte bara fr oss utan fr alla europer.

Svensk exportandel av BNP 1970 2012, procent

60 50 40 30 20 10 0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Sverige medlem i EU 1 januari, 1995

Klla: Statistiska Centralbyrn samt OECD

Frdel EuroPA

Utmaningarna
desfrgan fr EU r hur vi ska klara de utmaningar som Europa mter i en allt mer globaliserad vrld. Den ekonomiska krisen och kande konkurrens frn tillvxtekonomier och USA stter Europa under hrd press. Det vergripande mlet mste vara att skra EUs konkurrenskraft och drmed frmgan att generera jobb, tillvxt och vlstnd. Globaliseringen blir allt mer omfattande och utvecklingen gr allt fortare. Den totala vrldshandelns andel av global BNP har kat frn knappt 12 procent r 1970 till ver 30 procent idag. Den allt snabbare tekniska utvecklingen stller hga krav p bde arbetslivets organisation och individens kompetens. Vr ldrande befolkning innebr att allt frre mste frsrja allt fler. Allt detta innebr en allt hrdare konkurrens fr svl vra fretag som fr vra samhllssystem. I de lnder som under senare tid har vergtt frn planekonomi till marknadsekonomi finns en stark vilja till ekonomisk utveckling. Det senaste decenniets starka ekonomiska tillvxt i dessa lnder kan till stor del frklaras av det som r nyckeln till strkt konkurrenskraft: Bra mjligheter att starta, driva och ga fretag. Under kristider tenderar kritiken av marknadsekonomi och frihandel att ka. Stdtgrder och nationella regleringar fr investeringar, liksom kande krav p importrestriktioner och regler som stoppar arbetskraftsinvandring r exempel p protektionistiska strmningar. Men protektionism leder till stagnation. Vr tids stora utmaningar, ssom globala klimatfrndringar och lngsiktig tillgng p rvaror och energi, kan inte mtas p nationell basis eller genom att minska vr frmga att skapa kade ekonomiska resurser. Det r genom att hlla den tilltagande protektionismen i schack och istllet ppna marknader som vi lgger grunden fr fortsatt konkurrenskraft och vlstnd. Den strsta utmaning som Europa och Sverige str infr handlar i slutndan om att klara konkurrensen frn de nya tillvxtmarknaderna samtidigt som vi drar nytta av den snabba ekonomiska utveckling som sker dr. Detta r inget nollsummespel med vinnare och frlorare. Europa har allt att vinna p att ven andra regioner och lnder fr det bttre. Vi lever i en globaliserad vrld knnetecknad av msesidigt beroende dr gemensamma vinster endast kan uppns genom ppen handel och investeringar.

Frdel EuroPA

Frdel Europa
EU utgr vrldens strsta ekonomi. Fr att dessutom kunna bli vrldens mest konkurrenskraftiga ekonomi behver vi bygga vidare p Europas styrkor; en vl fungerande inre marknad, ppenhet gentemot omvrlden och en mngfald av lsningar och ider. Den inre marknaden r ett samlingsbegrepp fr fri rrlighet av varor, tjnster, kapital och mnniskor. Det r grundbulten i europasamarbetet och en frutsttning fr en effektiv resursanvndning och drmed bttre levnadsvillkor fr Europas medborgare. Det handlar dock inte bara om att riva hinder fr rrligheten inom EUs grnser. Den externa dimensionen; att verka fr ett kat utbyte av kunskap, varor, investeringar och tjnster med resten av vrlden, r ndvndig fr att vi ven lngsiktigt ska kunna utveckla vr konkurrenskraft och vrt vlstnd. Inom Europa mste ocks olika nya ider och lsningar stimuleras och mtas mot varandra. Det r genom institutionell konkurrens, det vill sga genom att olika staters lsningar tvlar med varandra, som vi skapar den dynamik som kan gra oss internationellt konkurrenskraftiga. Europas mngfald r en konkurrensfrdel som vi mste utnyttja fullt ut. Om vi godtar att dessa tre vrden utgr den grund som Europas framtida konkurrenskraft bygger p, fr det konsekvenser fr hur europasamarbetet br utvecklas framver.

Inre marknad

Frihandel

Mngfald

Frdel EuroPA

Maximering av den inre marknaden

En vl fungerande inre marknad r det enskilt mest effektiva sttet att strka EUs konkurrenskraft och skapa tillvxt och vlstnd. Fullbordandet av den inre marknaden och motverkande av protektionism mste ven fortsttningsvis vara en huvuduppgift fr EU. EUs framgngar kan i stor utstrckning mtas i graden av utbyte av varor, tjnster, kapital och mnniskor. De fyra friheterna och skerstllandet av konkurrens p lika villkor utgr den grund p vilken fretag kan utveckla nya ider och finna nya marknader och drmed skapa jobb, tillvxt och vlstnd. Genom att fungera som ekonomisk motor, kan ocks en vl fungerande inre marknad ptagligt visa p medlemskapets frdelar och drmed skerstlla ett brett std fr det europeiska samarbetet. I politiska sammanhang framstlls det ofta som om den inre marknaden redan skulle vara fullbordad, i vart fall nr det gller varor. Sanningen r att vi endast anvnder oss av en brkdel av dess potential. Det terstr mycket att gra, inte minst nr det gller hur regelverket tillmpas i praktiken i de olika lnderna. Fortsatt harmonisering av regler, strkt gemensam niv i efterlevnadskontrollen och bekmpandet av nya hinder fr den fria rrligheten, mste ocks framgent ges hgsta prioritet i EU-arbetet. Tjnstesektorn r fortfarande den strsta utmaningen. Tjnstesektorn str i dag fr 75-80 procent av EUs samlade produktion, men endast fr 20-25 procent av handeln mellan staterna. 80 procent av alla nystartade fretag i Sverige tillkommer i tjnstesektorn. Hr finns en rad omrden med stor tillvxtpotential dr vi ligger lngt efter USA, till exempel inom den digitala marknaden och telecom. Utbildning, forskning, hlsooch sjukvrd r nationellt hrt reglerade. En ppning p dessa omrden vore ett viktigt steg i riktning mot en mer dynamisk ekonomi. Stora utmaningar kvarstr ocks p till exempel energiomrdet som behver liberaliseras rejlt fr att kunna fungera som en marknad p europaniv.

Frdel EuroPA

ppna grnser, ppna marknader

Europas fretag behver marknadstilltrde p lika villkor svl, inom EU som globalt, och ppna relationer med omvrlden. EU mste ha ett internationellt engagemang som bygger p ppenhet, frihandel och konkurrens p lika villkor. De samhllsekonomiska vinsterna av en friare handel stannar inte vid EUs grnser. Samtidigt som det r viktigt att undanrja de hinder som idag finns inom EU, br strvan vara att minimera de begrnsningar i varu- och tjnstehandeln som finns gentemot icke-medlemsstater. WTOs Dohafrhandlingar om fortsatta multilaterala marknadsppningar har fallerat. Det finns flera anledningar till detta. Defensiva intressen som gynnar ett ftal har lagt krokben p de offensiva intressen i frhandlingarna som gynnar flertalet. EUs bristande frmga att reformera sin jordbrukspolitik och dess restriktiva hllning till att vidga den globala tjnstehandeln har bidragit till att framfr allt de snabbvxande ekonomierna inte gtt med p att ppna sina marknader fr industrivaror. I vntan p framsteg inom WTO, behver EUs handelspolitik fokusera p vra viktigaste handelspartners. Det handlar bde om tillvxtekonomierna och de som redan str fr en stor del av vr handel. Ett transatlantiskt partnerskap fr handel och investeringar med USA skulle ha betydande frdelar. Ett framgngsrikt slutfrande av de pgende frhandlingarna r viktigt, bde fr ekonomisk tillvxt och fr att skra EUs framtida inflytande i utformningen av villkoren fr internationell handel och standarder. ven p andra omrden r det viktigt med ett starkt och samordnat internationellt engagemang. Reala och globala utslppsminskningar fr att bekmpa klimatfrndringarna kan bara uppns genom att alla utvecklade ekonomier mter samma utslppskrav. Ett internationellt klimatavtal som skerstller att europeiska fretag kan konkurrera p lika villkor med sina motsvarigheter i omvrlden mste ges hgsta prioritet. Fr fretagen r det inte bara ppna grnser fr varor, tjnster och investeringar som avgr konkurrenskraften och tillvxten. ven behovet av svl kvalificerad som mindre kvalificerad arbetskraft r p mnga hll stort. Fortsatta reformer, vilka underlttar fretagens rekryteringsbehov, r vlkomna. EU mste helt enkelt brja attrahera individer och inte bara stater. De senaste utvidgningarna har bidragit till uppenbart positiva och dynamiska effekter, bde politiskt och ekonomiskt. Utkningen av medlemskretsen har gett fretagen nya marknader. Konkurrensen har kat till gagn fr alla. En fortsatt utvidgning r ett viktigt bidrag till politisk stabilitet och ekonomiskt vlstnd p vr kontinent. ven den gemensamma valutan ska ses i detta ljus. Trots att misstag har begtts i uppstarten och hanteringen av euron, r dess framgng i alla europers intresse. En vlsktt euro bidrar till stabilitet och ekonomisk tillvxt. Valutaoro r inget recept p varaktig ekonomisk framgng.

Frdel EuroPA

Europas mngfald r dess styrka

Det nns inget egenvrde i att gra Europas stater och regioner likformiga. Tvrtom, det r genom att olika ider och lsningar mts och tvlar med varandra, som vi skapar frutsttningar fr global konkurrenskraft. Europa var tveklst den dominerande kontinenten under fyra rhundraden fram till det andra vrldskriget. Grunden till den gynnsamma teknologiska och ekonomiska utvecklingen lg till stor del i konkurrensen mellan de mnga unika och sjlvstndiga staterna i Europa. Den europeiska samhllsutvecklingen karakteriserades av ett stndigt skande efter tekniska och ekonomiska innovationer, kulturellt nyskapande och frbttrad lagstiftning. Denna s kallade institutionella konkurrens drivs av det faktum att olika stater erbjuder olika politiska paket, i termer av institutioner, regleringar och skatter och drmed vlstnd och vlfrd. Fr det enskilda landet finns ett vrde i att attrahera investeringar, i form av exempelvis inkommande kapital eller etablering av utlndska fretag. Men det finns ocks ett vrde i att attrahera arbetskraft, svl hgkvalificerad som mindre kvalificerad arbetskraft. En konsekvens av EUs successiva utvidgning r att antalet unika politiska paket, som i sin tur ger olika frutsttningar fr nringslivspolitiken, kar inom unionen. Detta innebr en allt hrdare konkurrens staterna emellan, vilket i sin tur stter press p medlemsstaterna att frbttra sina politiska paket. Fr ett konkurrenskraftigt EU r det viktigt att hitta en bra balans mellan institutionell konkurrens och harmonisering. Gemensam reglering ska efterstrvas nr det r ndvndigt fr att den inre marknaden ska fungera. P andra omrden, mste frdelarna med gemensam reglering noggrant vgas mot eventuella nackdelar. Subsidiaritetsprincipen, enligt vilken beslut inte ska fattas p en hgre niv n ndvndigt, mste tillmpas med strre kraft och mer enhetlighet. P skatteomrdet finns ett uppenbart utrymme fr institutionell konkurrens. Trots att det genomsnittliga skattetrycket bland EU-staterna uppgr till cirka 40 procent av BNP r variationen medlemsstaterna emellan stor. I stater som Slovakien och Litauen uppgr de totala skatteintkterna till knappt 30 procent av BNP, samtidigt som skattetrycket i stater som Danmark och Sverige motsvarar nstan 50 procent. Hr kan EU ha en viktig roll att visa p effekterna av olika valda skattesystem och drmed stimulera utvecklingen i olika medlemsstater. Ett annat omrde med stora skillnader medlemsstaterna emellan r arbetsmarknadens institutioner och funktionsstt. Det finns en betydande variation avseende regleringsgraden p arbetsmarknaden, inte minst vad gller anstllningsskyddets rigiditet. ven hr har EU en viktig roll att genom ppna jmfrelser stimulera till nationella reformer i de olika medlemsstaterna.

Frdel EuroPA

Hur gr vi vidare?
Hanteringen av den ekonomiska krisen i klvattnet av 2008 rs nansiella hrdsmlta innebar under en kort tidsperiod verfring av kompetens till EUnivn p det ekonomiska omrdet som saknar motstycke. ven om detta varit motiverat fr att stabilisera Eurozonen, s mste ytterligare steg i denna riktning respektera den inre marknadens integritet, vara konkurrenskraftsfrmjande och ligga i linje med samtliga medlemsstaters intresse. Kort sagt; mer EU dr det behvs, mindre dr det inte behvs. En frutsttning fr investeringar och ekonomisk utveckling r att det finns en tilltro till den finansiella infrastrukturen och till den gemensamma valutan. Med kad ekonomisk integration fljer ett kat msesidigt beroende. EU har drfr en viktig roll att skapa och vidmakthlla hllbara system fr ekonomisk stabilitet. Viss samordning och grundlggande spelregler p det finanspolitiska omrdet r ndvndiga fr att vidmakthlla frtroendet fr euron och fr enskilda medlemsstater och i frlngningen fr en vl fungerande inre marknad och ett konkurrenskraftigt EU. Som med all transferering av beslutandemakt till EUs institutioner mste det innebra ett mervrde bde fr unionen som helhet och fr de enskilda lnderna. Om inte detta respekteras ventyras p sikt hela EU-projektet. I tillgg br inblandning i fungerande nationella system minimeras s lnge de inte pverkar andra negativt. En stor risk ligger i utvecklandet av kollektiva taganden i form av till exempel gemensamma garantier eller fonder som kan innebra en systematisk verfring frn konkurrens kraftiga till mindre konkurrenskraftiga lnder. Detta skulle p sikt undergrva medlemslndernas och drmed EUs frmga till tillvxt och vlstnd. Fljaktligen br sdana taganden vara begrnsade, avse specifika akuta situationer och alltid motsvaras av motprestationer. Slutligen, som med alla EU-policies, br strvan vara att omfatta alla medlemsstater. I den mn vissa lnder vill ha mer lngtgende samordning eller samarbete br det stllas som ovillkorligt krav att integriteten av den inre marknaden inte undergrvs eller att utomstende lnders inflytande ver beslut som pverkar dem inte minskar.

10

Frdel EuroPA

Ett mer konkurrenskraftigt EU

I vr alltmer globaliserade vrld, r upprtthllen konkurrenskraft det enda sttet att skra lngsiktigt vlstnd. ven om EU, lika lite som enskilda nationer, kan generera vlstnd, avgr det genom sitt system av lagar och regler i stor utstrckning frutsttningarna fr de ekonomiska aktrerna att skapa jobb och tillvxt. Fljaktligen br EUs vergripande inriktning vara att strka fretagens och medlemslndernas mjligheter att hvda sig i en allt starkare global konkurrens. Och omvnt mste EU avhllas frn att upprtta system och regelverk som hindrar lnderna eller enskilda aktrer att bli mer konkurrenskraftiga. Vr vision r en Europeisk Union dr fokus ligger p ett fullstndigt genomfrande och upprtthllande av den inre marknaden. S lnge det fortfarande nns hinder fr de fyra grundlggande friheterna kommer ocks den europeiska konkurrenskraften vara hmmad. De fyra friheterna br dessutom i s stor utstrckning som mjligt strcka sig utanfr unionen. Detta kan uppns genom en fortsatt utvidgning av EU, men ocks genom ett msesidigt slopande av handelshinder med icke-medlemsstater och genom att ta bort restriktioner fr arbetskraftsinvandring till EU. Bilaterala frihandelsavtal, som mellan EU och USA, r vgen framt nr hinder uppstr fr multilaterala handelsavtal. EUs budget br fokuseras p tillvxtskapande och begrnsas till omrden dr gemensamma utgifter ger ett mervrde fr Europa. En frutsttning r att bde den gemensamma jordbrukspolitiken och regionalpolitiken, i form av de s kallade strukturfonderna, reformeras i grunden. EUs knappa resurser br satsas p tillvxtfrmjande politik som forskning, innovation och grnsverskridande infrastruktur. EUs lagstiftning br frbehllas omrden dr den ger ett visat mervrde och ha tydlighet och verklighetsanpassning som ledord. Reglerna mste vara ndvndiga, proportionella och effektiva. Principerna fr regelfrenkling mste omfatta alla EUs institutioner som deltar i lagstiftningsbesluten och tcka in hela lagstiftningsprocessen inklusive genomfrandet. EUs politik inom omrdet milj, klimat och energi mste vara hllbar ven frn ett ekonomiskt och socialt perspektiv och frmja konkurrenskraft, sysselsttning och tillvxt i Europa. Till exempel mste hnsyn tas till utvecklingen av energipriserna i Europa jmfrt med vriga delar av vrlden. Avslutningsvis br EUs roll som katalysator fr nationella reformer strkas ytterligare. Genom att utveckla jmfrelser mellan lnder och dess olika lsningar stimuleras den institutionella konkurrensen. System och institutioner som gynnar en god ekonomisk utveckling skapar frutsttning fr uthllig konkurrenskraft.

11

www.svensktnaringsliv.se
Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00

Ls mer p: www.svensktnaringsliv.se/eu

h e rl i nwi de rbe rg .com