STORA JOURNALISTPRISET 2012 Sndag den 22 december

Stockholm 6 | Klart.se

Annonsera

Kundservice

eSvD

Bli Kund

Logga in

Sk FILM MUSIK LITTERATUR SCEN SPEL KONST UNDER STRECKET KULTURDEBATT SERIER TV-GUIDE QUIZ

Ls de senaste understreckarna
Krigarkung, Doctor Who och Barbie. Hr r ett urval av de senaste understreckarna i SvD.
Visa versikt

Kryddan som byggde en civilisation

Pepparkakor innehller sllan peppar men det r svrt att tnka sig julmaten utan kryddan. Nr dieten blev mer kttrik kade pepparns popularitet.
Rekommendera Tweeta

22 december 2013 kl 04:00

Kan en krydda gra en klassresa? Det skulle i s fall vara peppar vars brsvrde sannerligen kastats mellan hausse och baisse fr att slutligen falla som en sten. Frn att ha varit ngot av det dyrbaraste man kunde stoppa i munnen blev kryddan till slut s billig att vilken torparmora som helst kunde piffa upp en torftig kost med den. Lt oss ta det frn brjan och gra en fantastisk tidsresa i pepparns tecken. Den tar sin brjan ngonstans i Sydostasiens eller Indiens tropiskt ngande klimat dr pepparvxterna har sin hemvist, tminstone vanlig peppar, Piper nigrum L, och lngpeppar, Piper longum L, som r aktuella i det hr sammanhanget. Fr tusentals r sedan upptckte mnniskan att det var ngot srskilt med de sm kornen och brjade odla de klttrande buskarna. Lngpeppar beskrevs p sanskrit redan 3000 f Kr. Srskilt knd fr sina pepparodlingar sedan forntiden r den indiska Malabarkusten, Pepparkusten i delstaten Kerala, som
converted by Web2PDFConvert.com

fortfarande r ett pepparcentrum. Handeln med peppar r urldrig och kantad av otaliga krig och imperiers uppgng och fall. Lngpeppar var troligen frst att n Europa, det r lite oskert nr, belggen r sporadiska. I alla fall knde Hippokrates (ca 460 f Kr370 f Kr) till peppar fr han ordinerade den mot olika sjukdomar. Annars brukar det stora genombrottet fr peppar dateras till tiden efter Alexander den stores flttg mot Indien p 300-talet f Kr.

Ngorlunda samtidigt levde Theofrastos, botanikens fader som beskrev bde lngpeppar och vanlig peppar. I Rom frossades det p peppar som anvndes i mat, medicin och krleksmedel. I Apicius En gammal romersk kokbok nmns peppar i mnga rtter, till exempel kunde dadlar fyllas med sttta ntter, pinjekrnor eller malen peppar. I Konsten att lska, (Ars amatoria), rekommenderar Ovidius en krleksdryck med peppar och frmjl frn nsslor, och fr nygifta par fanns svamp och peppar till hands. Kleopatra sgs ha frfrt Marcus Antonius med rosenknoppar marinerade i honung och peppar. Peppar ingick ocks i universalmedlet teriak mot sjukdomar och frgiftningar, vilket bestod av en mngd kryddor spetsade med opium, sjlk och huggormsktt. Kryddornas vg gick via Hormuzsundet fr att fortstta med kamelkaravaner genom Persien till Levanten och de feniciska kuststderna. Annars kunde man utnyttja monsunen, segla runt Arabien och upp i Rda havet fr att sedan sl in p karavanvgar mot Alexandria. Den leden utnyttjade kejsar Augustus handelsflotta och priset p peppar sjnk. Pedanius Dioskorides (ca 40ca 90 e Kr) uppger att peppar brukades allmnt ven om den var dyr. Runt r 70 e Kr redovisar Plinius de relativa priserna; lngpeppar var dyrast, vitpeppar kostade hlften s mycket och svartpeppar hlften s mycket som vitpeppar. Kryddorna skeppades ut frn Alexandria och gamla rkenskaper visar att de romerska kejsarna p 200-talet e Kr berikade statskassan rejlt genom att lgga tull p peppar. I brjan av 400-talet belgrade visigoternas kung Alarik Rom med hungern som vapen och till slut gick befolkningen med p att betala lsen i guld, silver, silke, lder och, sgs det, minst 3000 pund peppar som lagrades i speciella magasin, s kallade Horrea piperataria. Det sger ngot om pepparns betydelse. Efter Roms fall gled Europa in i det medeltida mrkret och persiska och arabiska handelsmn kom att kontrollera handeln med Asien. Kryddorna anses ha bidragit till islams snabba expansion, och islams framgngar gynnade ocks handeln. Den arabiska kulturen blomstrade och spred sig frn Atlanten, ver Nordafrika och nstan till Kinas grnsposter. Mnga och magnifika byggnadsverk och trdgrdar vittnar om en rik och storslagen civilisation. Lasterna gick till Konstantinopel dr handelshusen i italienska stadsstater tog vid. Detta dubbla muslimskt-kristna monopol drev upp priserna till svindlande hjder. Pepprade priser och en stenrik pepparsck r uttryck som gller n. Rikedomar av alla slag strmmade in, stderna blomstrade, kulturen frodades och ofantliga vinster investerades i en praktfull arkitektur, mktiga katedraler och makalsa palats. P Venedigs pepparbrs omsattes kopisa summor. Peppar kunde glla som likvid och p en del hll betalades skatter och rntor i form av peppar. Samma sak med hemgift och hyra och fr ngra hekto peppar kunde en livegen kpa sig fri alternativt kpas. Det sgs att de beryktade korstgen, som minsann inte bara handlade om religion, ocks hade betydelse fr kryddfldet till norra Europa dr Hansan tog vid. Det fjrde korstget beskrivs som ett kryddkrig. Ett tidigt
converted by Web2PDFConvert.com

exempel p att peppar anvndes i Sverige r frn r 1328 d den heliga Birgitta (13031373) hll gravl ver sin far, lagmannen Birger Person. En bevarad nota visar att tre kilo peppar, frutom mngder av kummin, ingefra, kanel, saffran och mandel, gick t p det kalaset. Familjen var en av de rikaste i Sverige! 1453 fll Konstantinopel och drmed Bysans. Framvxten av det osmanska riket frsvrade handeln och de norditalienska handelsstdernas monopolstllning frsvagades. Samtidigt lockade rikedomarna sjfararnationer som Spanien och Portugal. Portugisernas mlsttning var att runda Afrika och segla till Indien och fr egen del monopolisera hela orienthandeln. Under 1400-talet anlade de handelsstationer lngs Vstafrikas kust och den frste att runda Godahoppsudden blev portugisen Bartolomeu Diaz 1488. Drmed frstrktes hoppet om en trvrd sjvg till Indien. Den realiserades 10 r senare, 1498, d Vasco da Gama seglade runt sdra Afrika och ndde Indien och Malabarkusten. Nr han terkom till Lissabon hade han en pepparlast som var vrd mycket mer n vad expeditionen kostat. Fljande resor var nnu mer lnsamma och Portugal blev ett av Europas rikaste lnder med Lissabon som ett centrum fr kryddhandeln. Trots framgngarna lyckades portugiserna nd inte sl ut karavanpepparn helt, bland annat drfr att sjtransporten ansgs frsmra kryddans kvalitet. Under dessa rtionden var Columbus i Portugal men fick inget gehr fr sina ider att n Indien via Atlanten. Det fick han dremot efter mycket om och men hos Ferdinand II och Isabella i Spanien. Den 3 augusti 1492 r ett historiskt datum i vrldshistorien. D hissade Columbus segel i Palos hamn fr att dra dit pepparn vxer. Nu kom han ju inte till Indien en hel kontinent lg i vgen och vrlden blev sig aldrig mera lik. Ngon peppar fann spanjorerna inte i nya vrlden men vl mnga andra och oknda dyrbarheter som ledde till nya monopol och maktstrukturer i Europa. Det r en annan historia men Spanien seglade upp som en ny stormakt. Under hgmedeltiden och renssansen var europerna som besatta av peppar och uppgngen under 1400-talet har satts i samband med en mer kttrik diet rent ktt smakar ju tmligen menlst. Peppar gr ngot med maten den hjer smakupplevelsen, ger en lng eftersmak och frlnger kanske hllbarheten. Tnk pepparbiff! Lnge frblev dock peppar en eftertraktad lyx frbehllen kungligheter och mktiga furstar som grna t peppar fr livskraft, hlsa och den goda smaken. I Gustav Vasas kryddkammare till exempel fanns ven ett pepparlager. Peppar var ocks ett uppskattat lkemedel och i pesttider ordinerades bland annat starkt pepprad mat och redan kaniken Henrik Harpestreng (dd 1244) anvnde peppar mot lever- och magsjukdomar. I kulisserna lurade hollndare och engelsmn och de stora sjslagens och kryddkrigens tid nrmade sig. I brjan av 1600-talet bildades de frsta ostindiska kompanierna fr att finansiera lngvga resor. Under rhundradets senare hlft brjar dock pepparns andel av importen minska fr att omkring 1750 bara utgra ngra procent av den totala lasten i de engelska kompanierna. Siden, porslin och te blev intressantare handelsvaror. Dessutom var peppar inte s svrtkomligt lngre och i slutet p 1600-talet brjade priserna att dala. I mitten av 1800-talet hade all nimbus kring peppar frbleknat och den reducerades till vilken banal vara som helst. Innan Vasco da Gama kom till Malabarkusten hade inte mnga europer sett riktiga pepparplantor i levande livet. Marco Polo var en av de f och han hade s mycket sllsamt att bertta att han knappt blev trodd. Sagolika historier om mystiska kryddfolk och exotiska ventyr var i svang. Arvid Mnson terger i Myckit nyttig rta-bok (1628, 1642) gamla fantasifulla historier om peppar: Han vxer uti Indien och dess trd haver alldeles sdana lv som enebrstrd haver. Om ormar re dr uti den skogen, drfre skola folket dr hos tnda en eld upp samma skog, nr de vilja hmta pepparn upp. Men han r tskillig, ty nr varder mogen, kallas han lngpeppar, men frr n han av elden brnnes kallas han vitpeppar. Men sedan av elden brnnes kallas han svartpeppar. Folk i gemen hade mycket vaga begrepp om peppar som de flesta varken sett eller smakat. Det uppmuntrade naturligtvis till lurendrejerier och frfalskningar, till exempel blandades peppar ut med enbr. Slktingar som kubeber (svanspeppar), Piper cubeba, och ashantipeppar Piper guineense, kunde glla som kta vara liksom morpeppar, Xylopia aethiopica, och maniquettapeppar, Xylopia aromatica, frn Afrika, samt
converted by Web2PDFConvert.com

sichuanpeppar, Zanthoxylum piperitum, och tasmanienpeppar, Tasmannia aromatica. Ett billigt och vanligt surrogat var meleguetapeppar, Afromomum melegueta, frn Vstafrika som frutom beteckningarna guineapeppar och alligatorpeppar ocks sldes under det lftesrika namnet paradiskorn. Cajsa Warg anvnde paradiskorn i bland annat pepparkakor. Pepparmagin avspeglas ocks i namn som pepparrot, pepparmynta, spansk peppar, chilipeppar, kajennpeppar, kryddpeppar, rospeppar med flera, men de har inget gemensamt med kta peppar annat n en skarp och pepprig smak. Namnfrbistringen var ocks stor innan Linn p 1700-talet lanserade sitt geniala system att sortera vxter efter antalet stndare och pistiller och ge varje art ett vetenskapligt namn. Hans egen uppfattning om peppar redovisas i Officinella vxter, dr peppar placeras bland arotnatica, det vill sga lkemedel med specerilukt. De kar blodrrelsen och r stimulantia, anvndbara vid svag hjrtverksamhet, ansg han. S, hur har sm oansenliga korn i rtusenden s till den milda grad kunnat trollbinda mnniskan, ftt henne att trotsa all vrldens faror, bygga imperier, och n nya kontinenter? Flera faktorer spelar naturligtvis in. Peppar som retar smaklkarna innehller en stimulerande och aromatisk flyktig olja och den skarpa smaken kommer frn piperin, en kvvehaltig frening. Men det frklarar inte srskilt mycket. Mer d att peppar hade alla frutsttningar att bli en vrdefull handelsvara d den var eftertraktad, mytomspunnen, hllbar, ltt att frakta och dyr i frhllande till vikten. Fr att f ytterligare frstelse fr vi krypa in i de sjlviska genernas skrymslen dr budskapet r: verlev och fr slktet vidare! Vr hjrna griper girigt tag i allt som gynnar denna drift och peppar materialiserade drmmen om hlsa, fruktsamhet och lngt liv. Nrmare kommer vi nog inte hemligheten.

Rekommendera Tweeta

INGER INGMANSON r frfattare och biolog.

understrecket@svd.se

ANNONS | SAS CREDITS

ANNONS | CYLINDA

"Jag trodde att jag hade hittat en bugg" Johan fick en resa till Tokyo p bonuspong.

S mycket mat br svenska familjer hem - varje r. "Mycket ska rymmas i din kyl och frys".

Kryddan som byggde en civilisation

Pepparkakor innehller sllan peppar men det r svrt att tnka sig julmaten utan kryddan. Nr dieten blev mer kttrik kade pepparns popularitet.

Filmen frigr svart historia ur vit fiktion

Under hsten har tre biofilmer lyft fram det svarta Amerikas historia och samtid p vita duken. Svarta erfarenheter har haft svrt att gra sig gllande i Hollywood men skildras i dag betydligt mer nyansrikt.

Kristna har hamnat i klm i Mellanstern

Ordet frfljelse r fr starkt och diskriminering fr svagt fr att beskriva de kristnas situation i Mellanstern. Det menar den danske journalist som skrivit en viktig bok om de kristnas utsatta situation.

converted by Web2PDFConvert.com

Att hata konst utan att frst varfr

Den tyska tidskriftsredaktren Nicole Zepter frsker i en ny bok om konsthat frklara varfr hennes krlek till konst har frbytts i besvikelse. Lngtrkiga utstllningar frstrde hennes fascination.

Ukrainas uppror en strid om vrderingar

Vad mnniskorna i Kiev demonstrerar fr r frst och frmst ett vrdebaserat Ukraina som en del av Europa. Om revolutionen lyckas fr det enorma konsekvenser ven fr Rysslands politiska utveckling.

Svensk gymnastik kvinnlig karrirvg

Den svenska gymnastikboomen p 1800-talet ppnade drrar till kontinenten, inte minst var massageterapin populr. Fr mnga kvinnor blev sjukgymnastik en lagom emanciperande syssla.

Hundra r av trots mot vrldens alla krig

Haag har under det gngna seklet blivit ett nav fr internationell rtt och fredlig tvistlsning. Centrum r Fredspalatset, invigt 1913, dr tvister mellan stater kan lsas om bda lmnat sitt medgivande. En ny bok uppmrksammar 100 r av fredsbyggande.

Psykisk sjukdom under lupp

Allt fler fr diagnosen adhd och autism. Nu visar neurobiologisk forskning att flera psykiska sjukdomar kan bero p en koppling mellan ett strt immunsystem och hjrnans utveckling.

Kyrkornas skatter br p hemligheter

Praktverket Kyrkornas hemligheter gr konsthistoriska djupdykningar i ngra av Svenska kyrkans mer n 3700 kyrkobyggnader. Boken r ocks en tusenrig resa genom vra hembygders historia.

Osannolik livsresa frn dz till Tby

I boken Hilarys historia berttar kriminologen Jerzy Sarnecki sin fars omtumlande historia. Han deporterades frn det ockuperade Polen, blev en del av den kommunistiska nomenklaturan men tvingades fly ur landet p 60-talet.

Munch mlade ett skrik fr vr tid

Skriet r en av vrldens mest knda mlningar. Gng p gng tog Edvard Munch upp samma motiv. Men vem r det som skriker? Och varfr hller den gapande figuren fr ronen? Flera nyare biografier berttar historier, bde om Skriet och andra mlningar.

Marschen mot rysk folkmakt blev kort

Reformerna som sattes igng med den nya konstitutionen fr 20 r sedan ledde inledningsvis till kaos och missnje. Det har Putin utnyttjat fr att nedmontera demokratin och strka Kremls makt.

converted by Web2PDFConvert.com

150 rs spaning efter geniets krna

I oktober presenterades nya rn om en av vrldens mest underskta hjrnor, en gng tillhrig matematikern Carl Friedrich Gauss. Sedan geniet dog 1855 har fel hjrna vgts, mtts och granskats.

Finns Kanada bara i Munros noveller?

Nobelpriset till Alice Munro ger anledning att uppmrksamma litteraturen i den kanadensiska mosaiken av kulturer och etniciteter. Men hon r varken representativ fr sitt land eller fr dess identitet.

Med Higgs mot materiens innersta

I 100 r har forskarna frskt att lsa pusslet med materiens minsta bestndsdelar. Nu har den sista biten fallit p plats Higgs-partikeln.

Strindberg skapade sina egna dockhem

I sin faktaspckade biografi driver Gran Sderstrm tesen att Strindberg var en hmmad hysteriker som hela tiden behvde uppmrksamhet. Brken iscensatte han fr att han behvde en publik.

Mandela blev en helande ikon

Jane Austens vgval vertygar inte alla

vertalning var hennes sista roman och gavs ut ett r efter hennes dd. P ett stt var det ocks hennes frsta hr introducerar Austen en hjltinna som p mnga stt r tidigare huvudpersoners antites.

Etniskt delat Syrien ingen vg till fred

Borde Syrien delas? Eller finns det andra stt att skapa fred fr det sargade landet? Statsseparation har diskuterats som konfliktlsning, men det r en metod som kan f en rad onskade konsekvenser.

En originell produkt av landet Lagom

Justitiekanslern r en liten myndighet med ett stort uppdrag. I 300 r har JK varit regeringens rdgivare i juridiska sprsml, med det parallella uppdraget att vervaka domstolar och myndigheter.

svd.se/kultur

Rkna ner julen med

converted by Web2PDFConvert.com

TWITTER

Rkna ner julen med Julklippskalendern

22 DECEMBER En digital lucka

varje dag. Flj SvD Kultur p Twitter

BERGLINS

Kryddan som byggde en hel civilisation

UNDER STRECKET

Krossade glasdrmmar
Vrdefull glaskonst slutar i sopcontainrar. FOTO: KARL NILSSON

Kryddan som gjort en klassresa. Den fulaste tomteteckning jag sett Vad fr ungarna i sig i dag?

En mngsidig fljtist, pianist och arrangr

SvD:s Dan Backman minns Bjrn J:son Lindh.

Frnedring svr att frestlla sig

HELGENS FILMER En film

Kulturarv ingen harmls historia

KRNIKA Drmmen om den lilla vrlden lever.

fr hgsta betyg. Vi har inte stoppat Timbuktus lt Svarta duvor & vissna liljor problem fr P3.

I huvudet p en gammal tecknare

PER HLIN Mt Karl Bertil Jonssons pappa.

LISTA

Settman stod fr rets fiasko

Harry Amster listar njesret 2013.

Hjdpunkterna p tv under julen

TIPS Stt och fett p julafton.

Hr r rets bsta skivor och ltar Otckt och makalst stmningsfullt.

RECENSIONER
LITTERATUR

Nu finns vrldsarv p Google Maps

KULTURSVEP Tar dig till katakomberna i Rom.

George Orwell: English Rebel

Robert Colls Cilla Jackert

Dagens katastrofer
Alla litteraturrecensioner (7554 st)
MUSIK SPEL FILM

Dansade som Bieber

MALENA ERNMAN Spelade 16-rig knarkare.

Kastar mig p golvet osminkad utan BH

Lisa Nilsson ryter till i Amster mter.

SCEN

GRAMMIS

KULTUR

KRNIKA

TEATER

BRDSPEL

STOCKHOLMSNATT

Sju stycken, det knns helt enormt

Litteraturens kraft r som krlekens

En tv-film du frsts inte missar

Eliza vinner trots dystert slut

Tandlsa sexfrgor gr ingen partykvll

Nya frkortningar fr Stockholmsfrorterna

converted by Web2PDFConvert.com

Vlkommen till Museer, sevrdheter och utstllningar

Aquaria Vattenm useum Carl Eldhs Ateljm useum Ark itek tur- och designcentrum Dansm useet Arm m useum Artipelag Bergiansk a Trdgrden Biologisk a m useet Fotografisk a Bonniers Konsthall Gripsholm s Slott Juniback en Millesgrden Drottningsholm s Slott Fjrilshuset Forum fr Levande Historia Hallwylsk a m useet Liljevalchs Konsthall Frgfabrik en Judisk a m useet Medeltidsm useet Gustavsbergs Porslinsm useum Konstak adem ien Moderna Museet H.M. Konungens hovstall Haga park m useum Lek sak sm useet Historisk a m useet Livrustk am m aren Kungliga Myntk abinettet Musik- & Teaterm useet Polism useet Kungliga Slottet

Mngk ulturellt Centrum

Nationalm useum

Naturhistorisk a rik sm useet

Nobelm useet

Nordisk a m useet Spritm useum Thielsk a Galleriet

O bservatoriem useet Sprvgsm useet

Postm useum

Prins Eugens Waldem arsudde

Rik sidrottsm useet

Sjhistorisk a m useet

Sk ansen

Stock holm s Lns m useum

Stock holm s Stadsm useum Tullm useum

Strindbergsm useet

Sven-Harrys Konstm useum Vasam useet

Tek nisk a m useet bergs m useum

Tobak s- & Tndstick sm useum

Tom Tits Ex perim ent

Tum ba Bruk sm useum

Ulrik sdals Slott

FLER NYHETER
NYHETER
14:57 Stormvindar drog vidare mot

NRINGSLIV
15:03 Flygbolagen fr en tuff start p

KULTUR
Artisterna slt upp i Krrtorp Anna Paquin bortklippt ur X-men Courtney Love till domstol Vin Diesel spelar trd i ny film Uggla jubilerar p Svensktoppen Mer jul mest spelade jullten Hollywood har terhmtat sig Rapparen Lord Infamous dd Barna Hedenhs anmlt av tittare 10:58 Moderna satsar p Louise Bourgeois Mera Kultur
14:54 14:16 13:23 12:56 12:10 11:56 11:51 11:43 11:12

nordost 14:42 Jag tnker inte delta i politiken 14:42 En till hktad efter manifestation 14:41 Udda orm hittad i Enkping 14:40 Mnga ddade i Aleppobombningar 14:33 Europafrgor krver svenska svar 14:20 Bantad ersttning till Ekeroth 13:30 Fll ut ur fnster och avled 13:24 Tusentals vntas till Krrtorp 13:21 Kvinnojourer stnger inte fr julen Mera Nyheter

2014
15:02 Han vill skaka om bilden av

ledarskap 13:05 Varning fr hemmajobb i jul 12:19 Kaotiskt Detroit efter konkursen 12:05 Hon r rddningen fr pensionssystemet 12:04 Fler handlar julklappen p ntet 12:03 S frbereder du dig fr pensionen 11:59 Fler handlar julklappen p ntet 08:55 Hyperinflation gav brsrally under 2013 08:43 Globalt skifte i r Mera Nringsliv

converted by Web2PDFConvert.com

BRNNPUNKT
12:44 Hgskolan r inte en

SPORT
Ryssland skakat av fiasko Holmlund kte ut i kvartsfinalen Svenskorna sist i lagsprintfinalen Olsson fll till 20:e plats Possler missar resten av ssongen 12:03 Tv svenskor har vinstchans 09:40 Svenskar matchhjltar mot Toronto 22:59 Atletico Madrid toppar ligan 22:37 Taylor missar resten av ssongen 21:42 Ml efter fem sekunder Mera Sport
14:50 14:49 14:09 14:00 13:17

RESOR
Vrldens tio vrsta turistattraktioner hr r listan De tio mest orimliga anledningarna till flygfrseningar Pafos p Cypern r en historisk skattkista Lista: livsfarliga badplatser Hr r tidernas strsta charterfloppar Upplev ett Kambodja bortom turistfllorna Drottningen t nstan ingenting drack bara en Dry Martini Thailandssvensk: Ls p Nu fr du ha mobilen p ombord Nytt flygfrbud fr populrt turistland Mera Resor

arbetsfrmedling 01:26 Skapa en grn investeringsbank 20:04 Vi tar strid mot S nr det gller tbanan 18:20 Vi kan alla stoppa rasismen Vi ser en oroande upptrappning av vld Satsa p de svenska lammen Drfr deltar SD inte i Krrtorp p sndag Export till krig och diktaturer kar Momsen br bli enhetlig Elevers kunskaper br granskas externt Mera Brnnpunkt

MAT OCH VIN

5 riktigt bra boxviner Mlstads 5 bsta bubbeltips Berglunds 5 cognacs- och snapsfavoriter SvD:s lexpert om rets jull Glggens urmoder str sig n Skinkfusket lever kvar p krogarna Fransk nykomling tilldelas full pott Vindarna viner mot europeisk produktion igen Vlkombinerat hos Jonas Fullkorn skyddar mot tjocktarmscancer Mera Mat & Vin

LEDARSIDAN
01:26 Bespisningsundret i Undersker 01:26 Biobrnslen, den omoraliska

aspekten 01:26 Frsvarsbloggarna sger oss ngot Vad kostar Putins hjlp, Janukovitj? Lt Stockholms innerstad slippa stjrnarkitekterna Vilket tillflle, Borg! Ofog r fr milt uttryckt Expressen silar mygg och svljer kameler Kyrkan ger inblick i svenskt kulturarv Hela havet stormar i Danmark Mera Ledarsidan

Upp
Svenska Dagbladet | Chefredaktr och ansvarig utgivare: Fredric Karn | VD: Gunilla Asker | Stf ansvariga utgivare och redaktionschefer: Olle Zachrison och Niklas Kierkegaard | Tf nyhetschef SvD.se: Petter Forslund | Frsljningschef annons: Peter Oskarsson | Lmna nyhetstips - tipsa@svd.se | Kontakta Tjnstgrande webbredaktr - webbredaktion@svd.se | S anvnder SvD.se cookies | Postadress: Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm | Besk: Vstra Jrnvgsgatan 21, Stockholm | Telefon kundservice: +46 8 618 02 20 | Telefon vxel: +46 8 13 50 00 | Organisationsnummer: 902004-3619 | Uppdatera din webblsare p surfabra.se

converted by Web2PDFConvert.com