-

Artikeln handlar om ett centralt problem avseende PR: sttet p vilket praktiker anvnder akademiska teorier. Olika mjliga anvndningsstt diskuteras nsikt om i vilken utstrckning praktikers tankar och verksamhet b!gger p eller tminstone pverkas av akademisk kunskap och "orskning. Akademisk "orskning grs huvudsakligen till "rmn "r en akademisk "rstelse och handlar om att b!gga teorier.Praktiker kan dr"r betrakta akademiska kunskaper som abstrakta och begrppsmssiga. # andra sidan kan kunskap inom akademiska teorier utgra en ram "r praktiker att anvnda i situationer som uppstr dagligen $ modeller om anvndning av vetenskap i praktiska situationer%

Den instrumentella modellen - den klassiska bilden av vetenskap& den r rationell och sker e"ter sanningen p ett objektivt stt - vetenskaplig kunskap ger bttre inblick i praktiska problem n sund "rnu"t 'common sense( e"tersom den "asthller vid bestmda regler "r den vetenskapliga metoden. P s stt undviks mnskliga "el och pverkan - kallas ven "r )problemlsningsmodellen) e"tersom den tillhandahller konkreta& )matchande) lsningar p praktiska problem - linjr modell - kritik: o problem i praktiken r komple*a och det "inns ingen per"ekt& objektiv lsning som kan hittas genom "orskare o alla verkliga problem r inte uppenbara och t!dliga "r alla att se och problemde"initioner r inte objektiva "akta utan sociala konstruktioner. o +et "inns inte alltid ett konsensus avseende mlen och problemens natur o andra kllor till problemlsning "rnekas& ssom er"arenhet och intuitiv kunskap o verkliga situationer knnetecknas av oskerhet& instabilitet och unicitet. Den konceptuella modellen - abstrakt akademisk kunskap appliceras p praktiska "all med en mer "r"inad innebrd av generalisering& begrepp och id,er - inriktar sig p allmnna s!npunkter& begrepp och re"erensramar snarare n konkreta lsningar - vetenskapen erbjuder id,er& problemde"initioner& och tolkande planer som en uppsttning intellektuella verkt!g tillgngliga "r praktikern "r att "rst och "rutse verkliga "enomen - vetenskap inte en "rga om vrderings"ri kunskap 'som det antogs i den instrumentella modellen(& utan ett "rsk att ge relevant in"ormation i en process att lnka samman problem och lsningar. - akademiska teorier kan pverka sdana "rgor som vilka "rgor som stlls p den politiska dagordningen& - praktikerna blir )uppl!sta) - kritik: o vetenskap och akademisk "orskning kommer inte ndvndigtvis uppl!sa praktiker o principen antar en enkelriktad relation mellan vetenskap och praktik

skillnad mellan modell - . /: "rgan om vilken t!p av in"ormation eller kunskap som tjnar PR-!rket bst: konkreta politiska lsningar eller rekommendationer "r praktiken& eller alternativt& mer allmnna tolkningar och id,er. - 0ikhet: de beskrivs som vetenskapligt konservativa. 1er praktik som en passiv mottagare av rationaliserad kunskap och e*pertis versttningsmodellen - vetenskap och praktik r samman"ltade och lika in"l!telserika enheter i uppkomsten av kunskap - praktiker ska""ar egen praktiskt kunskap och e*pertis och r inte enbart beroende av kunskap "rn akademiker. - vetenskaplig kunskap anvnds sllan i en o"rndrad "orm 'i praktiken( - praktikers aktiva process av tolkning och re"raming - 2etenskapliga "restllningar tolkas& om"ormuleras och anpassas e"ter den e*isterande s!nen och "rutsttningarna som praktiker har - praktiker ser 3vetenskap3 som relevant nr den nrmar sig ett be"intligt "rhllningsstt och id,er som praktiker redan har. - Pverkas mer av re"erensramar och personliga behov n av "ormell akademisk "orskning - )re"lekterande praktiker) - praktiker "ormar aktivt och ramar in kunskap som hrrr "rn den akademiska vrlden - risk: o kommersialisering av akademisk kunskap o allt"r subjektiv metoder "r att mta anvndningen av akademisk kunskap - underskningsmetoder 'intervju& dagbok& storskaliga underskningar( 4 identi"iera vilken in"o som anvnds5inte anvnds och var"r5var"r inte - diskursanal!s - hur vissa begrepp anvnds - e*periment 4 kontroll av !ttre in"luenser - ut"orska de 3kanaler3 genom vilka akademisk kunskap nr praktiker& tidskri"ter& bcker& seminarier och utbildningar.