Jakten På Det Nya Kapitalet

Jakten p det
nya kapitalet
Sverige i den globala
konkurrensen om kompetens
Tove Lifvendahl
Kristina Lindahl von Sydow
Sylvia Schwaag Serger
Fores 2014
Jakten p det nya kapitalet
Sverige i den globala konkurrensen om kompetens
Tove Lifvendahl, Kristina Lindahl von Sydow & Sylvia Schwaag Serger
1:a upplagan, 1:a tryckningen
Fores, Bellmansgatan 10, 118 20 Stockholm
08-452 26 60,
brev@fores.se
www.fores.se
Tryckt hos ScandBooks, Falun 2014
ISBN: 978-91-87379-16-1
Omslag: Kalle Magnusson
Fritt tillgngligt med vissa rttigheter frbehllna. Fores vill ha strsta mjliga
spridning av de publikationer vi ger ut. Drfr kan publikationerna utan kostnad laddas
ner via www.fores.se. Enstaka exemplar kan ocks bestllas i tryckt form via brev@
fores.se. Vr hantering av upphovsrtt utgr frn Creative Commons Erknnande-
Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported License (ls mer p www.creative-
commons.se). Det innebr i korthet att det r tilltet att dela, det vill sga att kopiera,
distribuera och snda verket, p villkor att Fores och frfattaren anges, ndamlet r
icke kommersiellt och verket inte frndras, bearbetas eller byggs vidare p.
Jakten p det
nya kapitalet
Sverige i den globala
konkurrensen om
kompetens
Tove Lifvendahl
Fores vill rikta ett srskilt tack till VINNOVA Sveriges innovations-
myndighet som har bidragit till nansieringen av denna rapport.
Om Fores
En grn och liberal
tankesmedja
Fores Forum fr reformer och entreprenrskap
r en grn och liberal tankesmedja som vill frnya
debatten i Sverige med tro p entreprenrskap och
mnniskors mjligheter att sjlva forma sina liv.
Milj och marknad, migration, fretagandet i civilsam-
hllet, integritet, jmstlldhet, global demokratisering
och moderniserad vlfrd det r ngra av de frgor vi
jobbar med. Vi r en ppen och oberoende mtesplats
fr samhllsengagerade, debattrer, akademiker och
beslutsfattare i hela Sverige.
Tillsammans med personer i hela Sverige ska vi
hitta lsningar p hur Sverige kan mta de utmaningar
som globaliseringen och klimathotet innebr. Vi fung-
erar som en lnk mellan nykna samhllsmedborgare,
debattrer, entreprenrer, beslutsfattare och seris
forskning. Fores producerar bcker och arrangerar
seminarier och debatter.
Besk grna vr webbplats www.fores.se
Frord av Fores VD xii
Om frfattarna xv
Frfattarnas frord xviii
Sammanfattning xxi
Kapitel 1. Inledning 1
Kapitel 2. Internationell kompetens 13
Vad r kompetens? Kvalikationer kontra frdigheter 13
Varfr behvs internationell kompetens? 22
Vad avgr ett lands frmga att attrahera kompetens? 26
Diasporans betydelse 32
Olika stt att ta tillvara diasporan 35
Mngfald frmjar innovation 41
Globaliseringen krver internationell kompetens 46
Kapitel 3. Sverige en inventering av lget 51
Vr attraktionskraft r inte tillrcklig 53
Svrt fr invandrade att komma in p arbetsmarknaden 56
Nringslivet utnyttjar inte potentialen 59
Akademi: Bristande mobilitet p svenska universitet 64
Universiteten attraherar inte de bsta globala talangerna 68
Formella och informella barrirer 72
tervndande svenskar outnyttjad resurs 82
Innehll
Akademi 124
cole Polytechnique Fdrale de Lausanne (EPFL) 125
Stiftelser som mjliggr post doktorandtjnster 125
Copenhagen Business School 126
Tyskt statligt uppdrag att belysa internationell mobilitet av professorer 128
Samverkan inom akademin har konsekvenser 128
Kapitel 5. Vad grs och vad kan gras? 135
Utredningen om Cirkulr migration analyserad 136
Projekt Kosmopolit 140
Arbetsfrmedlingens initiativ 142
Nationell Matchning 142
Korta vgen 143
Tillvxtskapande genom diaspororna 144
Sammanfattning 147
Kapitel 6. Ngra frslag 149
Riksdag och regering 151
Nringslivet och dess intresseorganisationer 153
Fackliga organisationer 154
Akademi 155
Regioner och kommuner 156
Media 156
Kapitel 7. Sammanfattande slutsatser 159
Referenser 169
Kapitel 4. Goda exempel 91
Lnder 92
Australien 92
Finland 93
Frankrike 95
Kanada 96
Kina 98
Mexiko 100
Singapore 103
Tyskland 104
USA 106
Nringsliv 108
ManpowerGroup 109
Multimind 111
Lumenova 112
Mitt Liv 113
Swedbank 113
Max Hamburgerrestauranger 114
Coca-Cola Enterprises Sverige 115
IKEA med era 116
Ants 117
Nringslivet som opinionsbildare och pdrivande i utvecklingen 119
IKEA med era 116
Ants 117
xii xiii
Frord av Fores VD
Var r vlkomst-
mattan?
Jag diskriminerar p arbetsmarknaden. Vid taxi-
stolpen vljer jag aktivt en chaur av utlndsk hr-
komst. Killen bakom ratten det r tyvrr nstan ald-
rig en tjej r d nyken, vlutbildad och kul att snacka
med. Kalla mig grna frdomsfull, men det gller inte
alltid fr svensken.
I grunden r detta naturligtvis ett bekymmer.
Utlndsk kompetens tillvaratas inte, utan hamnar p
jobb under deras kompetensniv eller inte p ngot
jobb alls. Annan utlndsk kompetens kommer inte ens
hit, avskrckt av bristande karrirmjligheter, svrig-
heter att f sin akademiska examen godknd och ett i
era avseenden kallt klimat.
Nr min kenyanska kompis Yvonne bjds in som
talare till Tllberg Forum, behvde hon svenskt
visum, vilket hon ftt era gnger frut d hon talat
p liknande event. nd verkade ambassadpersona-
len vertygad om att hon skulle frska stanna kvar
i Sverige olagligt och utsatte henne fr lnga och fr-
dmjukande intervjuer. Visumet beviljades frst nr
hon till slut tappade tlamodet och sa Varfr skulle
jag vilja stanna i Sverige? Jag fryser, maten r dlig, folk
r otrevliga, min familj och mina vnner r i Kenya, jag
har ett bra jobb hr hemma medan jag skulle f ett skitjobb
hos er.
Problemet r att personer som Yvonne inte frs-
ker stanna i Sverige. Nu vet vi att den sociala turism
som bland annat socialdemokraterna varnat fr nr
det blivit lttare fr folk att komma hit, uteblivit. Fr
drygt fem r sen rstade riksdagen igenom vrldens
mest liberala regler fr arbetskraftsinvandring. Men
alltfr mnga resonerar som Yvonne. Det drabbar vr
konkurrenskraft och betyder att mycket av den service
vi idag tar fr given r hotad eftersom Sverige redan p
kort sikt saknar arbetskraft.
Fores nya rapport visar hur kampen om internatio-
nell kompetens hrdnar. Mnga utlandsrepresenta-
tioner har som uppdrag att locka folk att komma och
att frbereda dem svl sprkligt som kulturellt. Och
aktrerna blir er, med Kina, Indien och Mexiko som
nya mottagare av arbetskraft. Det r nu mycket van-
ligare att portugiser och spanjorer fr jobb i Angola,
Brasilien och Chile n tvrtom.
Samtidigt har debatten i bland annat Afrika svngt
frn brain drain rika lnder tar fattigare lnders
xiv xv
bsta arbetskraft till brain gain den bsta arbets-
kraften ker utomlands, skickar tillbaks sju gnger mer
pengar n det samlade bistndet och yttar i mnga
fall hem igen efter ngra r med nya frdigheter, nya
kontaktnt och nytt kapital.
Rapporten levererar en rad frslag till universitet
och hgskolor, nringsliv, kommuner och stat. Vi avser
att flja upp dem med respektive aktr, med utgngs-
punkten att hela listan r miniminivn; ska Sverige bli
internationellt ledande kan vi inte bara gra vad andra
redan gr utan mste innovativt komma p helt nya
stt att attrahera arbetskraft.
Viktigast av allt r nd inte de enskilda tgrderna
utan att vi i grunden tnker om och inser att de esta
inte drmmer om att f leva och verka i Sverige. En
ppen drr rcker inte, vlkomstmattan mste ocks
vara utrullad.
Mattias Goldmann
VD, den grna och liberala tankesmedjan Fores
Tove Lifvendahl r fdd i Seoul, Sydkorea och
adopterades av svenska frldrar i spdbarnslder.
Hon har en losoe kandidatexamen i historia frn
Uppsala universitet samt studier i litteraturkunskap
och nordiska sprk. Dryga mnadsvistelser har gjorts i
Afrika (Sydafrika, Namibia och Zimbabwe) i samband
med frilansuppdrag, och i Belgien i samband med fr-
ldraledighet. Tove r frfattare till era bcker och
utkom 2011 med boken Frn sagoland till framtidsland.
Om svensk identitet, utveckling och emigration, som bde
bygger p intervjuer med utlandsboende svenskar,
men ocks diskuterar svensk samhllskultur och
sjlvbild i relation till den kade migrationen. Hon
har tidigare bland annat arbetat som Senior Fellow
p Fores, rdgivare p JKL, kommunikationschef p
Svenskt Nringsliv och r i dag politisk chefredaktr
p Svenska Dagbladet.
Om frfattarna
xvi xvii
Kristina Lindahl von Sydow r fdd och uppvuxen
i Sverige och hade tidigt en nykenhet p att leva,
studera och arbeta utomlands. Hon har studerat ita-
lienska i Florens och engelska i Cambridge. Drefter
tog hon en juris kandidatexamen i Uppsala. Juridik-
studierna har kombinerats med ytterligare perioder
utomlands och Kristina lste merparten av sina fr-
djupningskurser i juridik vid universitetet i Lausanne.
Hon har ven lst franska vid universitetet i Bordeaux.
Hon har jobbat vid tv av EU:s institutioner. Frst p
Europarlamentets rttstjnst och, efter att ha tervnt
till Sverige under ngra r, som rdgivare i den svenska
EU-kommissionren Cecilia Malmstrms kabinett. I
den senare rollen var hon bl.a. ansvarig fr frgor om
arbetskraftsinvandring och integration. Efter tiden i
EU-kommissionen har hon tervnt till Sverige ytter-
ligare en gng. Kristina r i dag chef fr EU-frgor och
branschregleringar p Livsmedelsfretagen.
Sylvia Schwaag Serger r fdd och uppvuxen i
Tyskland, med en tysk pappa och en kinesisk-ameri-
kansk mamma. Hon har studerat p era orter: i USA
och i Italien, dr hon tog en Bachelors Degree i eko-
nomi och fransk litteratur och en Masters Degree i eko-
nomi och statskunskap, samt i Storbritannien dr hon
disputerade i ekonomisk historia p London School of
Economics. Sylvia yttade till Sverige som 27-ring.
2011 var hon sommarpratare dr hon berttade om sitt
liv som fuskkines och hur det r att tillhra mnga
olika kulturer men ocks att leva utanfr sin comfort
zone(t.ex. nr hon invandrade till Sverige, men ven
nr hon valde att lmna den akademiska vrlden efter
disputationen). I dag r Sylvia adjungerad professor p
Ekonomihgskolan vid Lunds universitet och direktr
fr internationell strategi p VINNOVA. Hon r ven
gstprofessor p Chinese Academy of Sciences Insti-
tute for Policy and Management.
xix xviii
Internationell kompetens blir allt mer ett begrepp
som intimt frknippas med lnders framgng. Det r
ocks en frga som engagerar p global niv; rika som
fattiga lnder betonar vikten av att odla, attrahera och
tillvarata kompetens eftersom det r direkt avgrande
fr deras framtida utveckling.
Vi som har frfattat denna studie har var och en
p olika stt kommit i kontakt med frgor som rr
internationell kompetens. Tove Lifvendahl har
skrivit om utlandssvenskar, invandrare och inte-
grationsfrgor medan Kristina Lindahl von Sydow
har jobbat med migrationsfrgor bde i Sverige och
p EU-niv. Sylvia Schwaag Serger har studerat och
skrivit om globala kunskaps- och kompetensflden
och deras pverkan p innovation och konkurrens-
kraft.
Trots vra olika utgngspunkter, upptckte vi i de
initiala samtalen oss emellan att vi gjort liknande erfa-
renheter och iakttagelser om fenomenet internatio-
Frfattarnas frord nell kompetens i relation till olika aspekter av svenskt
samhlls- och arbetsliv.
I Sverige sorterar vi grna upp samhllsdebatten
under olika etiketter. Invandringen sorteras upp i olika
underkategorier, integrationsfrgan diskuteras fr
sig, arbetsmarknaden, skolan och vlfrden placeras i
skilda boxar, liksom frgor om forskning och utveck-
ling, innovation, export och fretagsklimat. Det r ett
frfaringsstt som enligt oss snarare krymper n vid-
gar synfltet fr de mer genomgripande utmaningar
som Sverige str infr.
Detsamma gller betraktelsesttet av mnniskor.
Man ses antingen som infdd eller invandrare, och
invandrare r antingen yktingar eller arbetskraftsin-
vandrare. Beroende p vilken kategori man placeras i
s betraktas ens erfarenheter p ett visst stt. Oavsett
vilka skl mnniskor har fr att komma till Sverige br
vi betrakta dem som kommer hit som en tillgng av
internationell kompetens, i form av t.ex. sprkkunska-
per, utbildning och/eller yrkeskunskaper. Men ocks
fr deras ntverk och/eller knnedom om strategiska
marknader. Akademi och nringsliv borde nrmast
talangscouta vid grnsen, och vra oentliga system
borde mycket tydligare n idag inriktas p att skapa
incitament fr att vi s eektivt som mjligt kunde ta
tillvara den kompetensen, varav somligt r frskvara.
xxi
Humankapitalet r den verlgset strsta konkur-
rensfaktorn i en kunskapsekonomi och regioners eller
lnders frmga att attrahera, utveckla och frdla
detta kapital r avgrande fr deras framgng. Men det
r ocks som med andra former av resurser de kan
anvndas eller frslsas, vxa i vrde eller illa sktt bli
en kostnad.
Sverige har i dag tillgng till ett stort och mngfacet-
terat utbud av internationell kompetens, men agerar i
era avseenden som om det inte fanns eller spelade
ngon roll fr samhllsutvecklingen. Det fr negativa
konsekvenser bde fr landet och fr enskilda indivi-
der. Vr frhoppning r att denna studie kan bidra till
kad insikt om ndvndigheten att Sverige snabbt blir
bttre p att tillgodogra sig denna nyckelresurs.
Uppsala/Stockholm/Malm i februari 2014
Tove Lifvendahl
I en kunskapsekonomi drivs tillvxt och konkur-
renskraft av frmgan att odla, attrahera och tillvarata
kompetenta mnniskor. Humankapitalet har blivit
den viktigaste konkurrensfaktorn, fretag och lnder
emellan och de aktrer som r framgngsrika p att
attrahera och utveckla sitt humankapital blir vinnarna
i den nya ekonomin.
Den hr rapporten tittar nrmare p hur Sverige
tar tillvara internationell kompetens. I denitionen
ingr svl utlandsfdda personer och personer med
utlndsk bakgrund, som svenskfdda personer och
personer med svensk hrkomst som har vistats i utlan-
det eller fortfarande gr det.
Rapporten visar att det terstr en del arbete fr att
Sverige ska kunna tvla om att tillvara internationell
kompetens; att se den, vrdera den, kunna utveckla och
nyttiggra den. Frfattarna visar p tv huvudsakliga
problem: Vi r inte eektiva som land i att utnyttja den
kompetens som redan nns tillgnglig fr Sverige, vare
Sammanfattning
xx
xxii
sig hos de invandrare som redan har kommit till Sve-
rige eller hos de svenskar som skulle kunna tnka sig
tervnda till Sverige om de sg attraktiva mjligheter.
Men ocks att Sverige i dagslget inte r tillrckligt att-
raktivt fr globala talanger.
Fr att detta ska ske krvs det frndringar p era
niver bde inom politiken, nringslivet och univer-
siteten, men ocks att vi brjar se alla mnniskor som
mjliga talanger som har potential att bidra till vr
innovationsfrmga, vlfrd och konkurrenskraft.
Rapporten visar konkreta stt att gra Sverige till en
naturlig aktr i det globala sammanhanget, dr human-
kapitalet r den frmsta tillgngen och konkurrensfak-
torn.
1
Kapitel 1
Inledning
Talent is becoming the key competitive dieren-
tiator and countries and companies with access
to the right talent are positioning themselves to
succeed in the rapidly changing world of work.
1
Ett lands frmga att skapa tillvxt och vlfrd
avgrs av en blandning av olika faktorer. Ngra av dessa
r tillgng till mark och naturresurser, kapital och
vlfungerande institutioner, men i allt hgre utstrck-
ning r det tillgng till kunskap och kompetens, och
frmgan att omvandla dessa till efterfrgade produk-
ter, tjnster och lsningar p samhllsutmaningar som
avgr ett lands vlfrd och konkurrenskraft.
Sverige, liksom stora delar av vrlden, r mitt i en
pgende och omvlvande frndring av arbetsmark-
naden och dess frutsttningar. Vi gr frn att vara
1. Global Agenda Council onMigration, 2012
2 3
Lifvendahl, Lindahl von Sydow & Schwaag Serger Inledning
en produktionsbaserad ekonomi till att bli en mer
kunskapsbaserad. Samtidigt suddas grnserna mellan
produktionssektorn och tjnstesektorn ut allt mer
och produktionen blir mer komplex. Allt detta inne-
br frndrade behov hos arbetsgivarna som i kande
grad efterfrgar personer med bde specik och hg-
kvalicerad kompetens. En studie frn EU:s statistik-
myndighet visar att kring 2020 kommer 42 procent av
alla jobb nnas inom kategorin skilled, non-manual
occupations.
2

En snabb tillvxt och ekonomisk utveckling i ln-
der som Kina och Indien, och en uttalad ambition att
pskynda vergngen frn jordbrukssamhlle till kun-
skapsekonomi, frstrker ytterligare den globala efter-
frgan p kompetens. Man skulle kunna sammanfatta
det som att humankapitalet har blivit den viktigaste kon-
kurrensfaktorn, fretag och lnder emellan. De aktrer
som r framgngsrika p att attrahera och utveckla sitt
humankapital blir vinnarna i den nya ekonomin.
Den internationellt hgt rankade handelshgsko-
lan INSEAD i Singapore (INSEAD:s campus nns i
Fontainebleau i Frankrike, Singapore och Abu Dhabi),
lanserade nyligen vad de kallar The Global Talent
Competiveness Index, ett frsk att vrdera olika
lnders attraktionsfrmga nr det gller att dra till
2. CEDEFOP, 2010
sig talanger.
3
Genom att mta vad lnder gr fr att
skapa och frvrva talanger (input) och vilken sorts
kompetenser och frmgor som r tillgngliga fr dem
(output), r den ett tecken i tiden p att humankapi-
talet har blivit en nyckelfaktor i den internationella
konkurrensen.
Den hr utvecklingen skapar nya utmaningar fr de
etablerade strukturerna. Lnder kommer allt mer att
mtas utifrn sin frmga att kunna skapa jobb och dra
nytta av en arbetskraft som blir alltmer rrlig, diversi-
erad och mngsidig. Som framgr av den hr rappor-
ten har mnga arbetsgivare, bde i Sverige och globalt,
redan i dag stora svrigheter att f tag p personer med
rtt kompetens till de tjnster som ska tillsttas, sam-
tidigt som arbetslsheten i mnga lnder r orovck-
ande hg.
2012 fanns enligt Eurostat cirka 26 miljoner arbets-
lsa i EU samtidigt som berkningar visar att det 2015
kommer att nnas s mnga som 900 000 otillsatta
tjnster inom enbart ICT (Information and Commu-
nication Technology).
4
Denna skeva ekvation r en stor
frlust fr alla inblandade. En bristande matchning p
arbetsmarknaden riskerar att leda till att skapandet av
nya jobb frsenas eller uteblir helt, vilket i sin tur leder
3. Lanvinoch Evans (red), 2013
4. Ibid
4 5
Lifvendahl, Lindahl von Sydow & Schwaag Serger Inledning
till att mjligheter att utvecklas gr frlorade fr bde
individer och fretag och i slutndan ocks fr lnder.
I en av de mest omfattande globala under-
skningarna identierade fretagschefer han-
teringen av kompetens (talent management)
som deras enskilt strsta strategiska utmaning.
[frfattarnas versttning]
5
6
Citatet ovan r frn en nyligen genomfrd enkt,
i vilken fretagens frmga att hantera kompetens
bedmdes som bristfllig, vilket srskilt gllde fretag
i Vsteuropa (se tabell 1). Jmfrt med Nordamerika
och Australien och Nya Zeeland ansgs europeiska
fretag vara betydligt smre p att attrahera och vr-
dera kompetens.
Frutom att kompetens blir allt viktigare fr vr-
deskapande i en framvxande kunskapsekonomi och
att den globala efterfrgan kar, rr sig mnniskor i
en globaliserad vrld alltmer ver landsgrnser. Fr
att skerstlla tillgng till kompetens mste ett land
drfr strva efter att vara attraktivt fr kompetens
oavsett om den kommer inifrn eller utanfr landet.
De mest rrliga mnniskorna r inte de fattiga utan de
5. Hdanefter kommer frfattarnas versttningar av citat att markeras med enstjrna (*).
6. Groysberg och Bell, 2013
vlutbildade, och de r eftertraktade som aldrig frr.
7
*
De lnder som tar ledartrjan och aktivt frsker
skapa gynnsamma villkor fr att utveckla och tillgo-
dogra sig internationell kompetens kommer att ha
en stor konkurrensfrdel, medan de lnder som inte
lyckas kommer att f allt strre konkurrens.
I denna rapport vill vi lyfta begreppet internationell
kompetens och hvda att tillgngen till den och utnytt-
7. The Economist, 2006a
Tabell 1. S hanteras talanger per region
Attrahera de
bsta talangerna
Det hr fretaget r effektivt p att (% instmmer helt):
Nord-
Amerika
Vst-
Europa

Asien
Australien
& Nya
Zeeland
st-Europa
& Ryssland
20%
19%
12%
16%
23%
24%
8%
7%
19%
12%
9%
7%
8%
11%
7%
6%
10%
11%
11%
11%
13%
11%
11%
0%
0%
21%
14%
21%
21%
15%
4%
1%
13%
0%
0%
4%
12%
4%
4%
0%
0%
4%
Anstlla de
bsta talangerna
Bedma
talanger
Utveckla
talanger
Belna
talanger
Behlla
talanger
Avskeda
Utnyttja
mngfalden
Frena talang-
utveckling med
fretags-strategi
Klla: Boris Groysberg och Deborah Bell (2013). Egen versttning.
29%
16%
11%
7 6
Inledning Lifvendahl, Lindahl von Sydow & Schwaag Serger
jandet av den r nyckeln till kunskapsekonomiernas
utveckling. Vi denierar internationell kompetens
som internationellt rrliga mnniskor med en viss utbild-
ningsniv och/eller kompetenser som efterfrgas p en
global arbetsmarknad.
I diskussionen om kompetensfrsrjning lggs ofta
tyngdpunkten p s kallad kvalicerad arbetskraft, det
vill sga personer med specik formell kompetens. Vi
menar att dentionen br hllas ppen till att omfatta
olika sorters kompetenser och inte enbart fokusera
p formella kvalikationer eller hgutbildade. Yrkes-
skicklighet och s kallade soft skills som frmgan
att lsa problem, att snabbt ta till sig ny kunskap och
att kunna samarbeta med andra kan ibland vara mer
efterfrgad n formella meriter. Vi diskuterar drfr
ocks i rapporten konsekvenserna av att ha en alltfr
snv instllning till kompetens, och jmstlla det med
formella kvalikationer.
Sledes vill vi i vr denition av internationell
kompetens lgga vikten vid den kunskap och kompe-
tens som r sprungen ur sammanhang utanfr Sve-
rige, vilket drmed kan inkludera svl utlandsfdda
personer och personer med utlndsk bakgrund, som
svenskfdda personer och personer med svensk hr-
komst som har vistats i utlandet eller fortfarande gr
det. I vilket land en person r fdd eller orsakerna till
att man har kommit till Sverige har i det hr avseendet
ingen betydelse. Det avgrande r vilken kompetens
och kvalikationer personen har, samt att dessa har
frvrvats ngon annanstans n hr.
I denna rapport vill vi, utifrn dessa utgngspunk-
ter, underska graden av anpassning och omstllning
i Sverige till dessa nya villkor. Sverige har haft en stark
ekonomisk stllning internationellt givet landets stor-
lek, men r Sverige p rtt vg nr det gller att strka
sin attraktionskraft fr att skra sin framtida position
som konkurrenskraftig kunskapsekonomi? Har vi vl
utvecklade metoder och rtt attityder fr att ta tillvara
den kunskap och kompetens som brs av de mnniskor
som rr sig ver vra grnser?
I Globaliseringsrdets slutrapport ppekades vik-
ten av invandrare fr Sveriges ekonomiska utveckling.
Dr identieras tre stt som invandrare kan berika
landet p:
8

1. Invandrare kan ha frvrvat srskild kompe-
tens som nnu inte nns i Sverige.
2. Invandrare kan ha ett internationellt kon-
taktnt som r vrdefullt fr internationella
arer.
8. Globaliseringsrdet 2009, s. 89
9
3. Mnniskor som bryter upp frn sitt hemland
r genomsnittligt sett mer kreativa och ini-
tiativkraftiga n de som hela livet bor kvar
dr de har ftts.
Drutver skulle vi ocks tillgga att invandrare kan
medfra och tillfra kapital fr investeringar.
I en rapport frn 2010 lyfte Svenskt Nringsliv
fram frgan om kompetensfrsrjning till fretag.
9

Dr ppekas att sm lnder i regel r vldigt export-
beroende, vilket gr kunskapen om andra lnder och
kulturer, och hur man gr arer dr, viktig. Rapporten
menar att eftersom vi inte kan tvla med andra lnder
nr det gller kostnader p grund av att skattetrycket
och bruttolnerna r hga, mste vi tvla p en annan
planhalva. Om vi lyckas skapa en rrlig och exibel
arbetsmarknad dr invandrare med olika kunskaper och
kompetenser vlkomnas, d har vi en chans att hvda oss
via kvalitet och sprklig och kulturell kompetens. Invand-
rare frn lnder som svenska fretag gr arer med har
viktiga kunskaper i bde sprk och hemlandets kultur
som r ovrderliga fr exportfretagen.
10
Frutom att
invandrare tillfr Sverige viktiga kompetenser visar en
studie om tillvxt att sm och medelstora aktiebolag
9. Wager, 2010
10. Ibid
som drivs av personer vars frldrar har invandrat till
Sverige (andra generationens invandrare) vxer snab-
bare n de som drivs av personer med svensk bakgrund.
11

Flera experter har p sistone ppekat att det r svrt
fr utlandsfdda akademiker att komma in p den
svenska arbetsmarknaden, samt varnat att integration
p arbetsmarknaden r en desfrga fr Sverige.
12

Medan utlndska studenter ses som en viktig klla fr
nyfretagande i lnder som Kanada och USA
13
, kan det
hvdas att de nuvarande reglerna fr arbetstillstnd
diskriminerar utomeuropeiska studenter som vill
stanna i Sverige fr att starta fretag.
14

Sverige har p pappret ett av vrldens mest ppna
regelverk fr arbetskraftsinvandring. Trots det har
svenska arbetsgivare svrt att rekrytera rtt kompe-
tens och vi har problem med att bde attrahera de
internationella talangerna och ta tillvara den interna-
tionella kompetens som redan nns hr.
Ett antal rapporter och studier har belyst utlands-
fddas bristande integration p arbetsmarknaden
15
,
arbetsgivares svrigheter att rekrytera personer med
relevanta kompetenser
16
och de problem som utlands-
11. Efendic et al, 2012
12. Cronstedt, 2013
13. T.ex. Wadhwa et al, 2007
14. Entreprenr, 2013
15. T.ex. Arbetsfrmedlingen, 2012
16. T.ex. Manpower Group, 2012
8
11
svenskar mter p arbetsmarknaden och i samhllet
nr de sker sig hemt.
17
Mnga svenskar r mycket
beresta och ppna fr att ta till sig nya inuenser. Sam-
tidigt har vi noterat att det nns ett bristande intresse,
som ibland nstan tippar ver till det negativa, hos
omgivningen att ta i ansprk den kunskap och de erfa-
renheter som ngon frvrvat utomlands. Enligt vr
uppfattning belyser dessa studier endast delar av ett
strre fenomen som handlar om att Sverige som land
nnu inte riktigt insett vrdet av internationell kom-
petens, varfr den r viktig, hur den tas tillvara och hur
vi framgent i allt strre utstrckning kommer att vara
beroende av den.
Rapporten r indelad i fyra delar. I den frsta delen
belyser vi olika aspekter av kompetens hur den kan
eller br denieras, den globala efterfrgan, vad som
avgr ett lands frmga att attrahera den, varfr just
internationell kompetens r viktig fr innovations-
kraft och tillvxt samt betydelsen av diasporantverk
fr att strka ett lands mjligheter att f tillgng till
internationell kompetens. Drefter undersker vi hur
Sverige tar tillvara internationell kompetens inom
olika delar av samhllet och identierar ngra formella
och informella barrirer som frklarar varfr Sverige,
som land, slsar bort denna vrdefulla tillgng. I den
17. T.ex. Lifvendahl, 2012
tredje delen ger vi ngra exempel p hur olika aktrer
lnder, den privata sektorn och akademi har arbetat
med att attrahera och ta tillvara internationell kompe-
tens p stt som man kan lra av. Slutligen redogr vi
fr ngra politiska initiativ i Sverige samt presenterar
frslag p vad olika aktrer i landet skulle kunna gra
fr att bde strka Sveriges attraktionskraft fr globala
talanger och fr att bttre ta tillvara den kompetens
som redan nns inom landets rckvidd.
10
13
Internationell
kompetens
Kapitel 2
I detta avsnitt ska vi titta nrmare p vad andra har
uppmrksammat, inom vetenskapen och samhlls-
debatten. Talande nog gr det att hitta mer forskning
som behandlar olika aspekter av frgan i andra lnder,
inte minst hos dem som gjort tillgngen till internatio-
nell kompetens till en konkurrensfrdel.
Vad r kompetens? Kvalika-
tioner kontra frdigheter
verallt s frndrar frdigheter (skills) liv
och utvecklar ekonomier; utan rtt frdigheter
blir mnniskor fast i utkanten av samhl-
let, den teknologiska utvecklingen omstts
inte i ekonomisk tillvxt och lnder kan inte
konkurrera i dagens ekonomier. Den farliga
14 15
Lifvendahl, Lindahl von Sydow & Schwaag Serger Internationell kompetens
kombinationen av arbetslsa akademiker p
gatorna och arbetsgivare som samtidigt upp-
ger att de inte kan hitta personer med de rtta
kompetens erna, visar p att utbildning inte
automatiskt leder till bttre kompetens, bttre
jobb och ett bttre liv.
1
*
I diskussionen om kompetens blandas tv aspekter
som vi menar skiljer sig t fundamentalt. Den ena
aspekten handlar om yrken, kvalikationer och exa-
mina, som t.ex. nr man i EU-kommissionens Agenda
for new skills and jobs frn 2010 visar p berkningar
att det i EU kommer att saknas mellan 380 000 och
700 000 IT-ingenjrer och IT-tekniker redan kring
2015.
2, 3
Ett annat exempel r underskningen frn
ManpowerGroup dr svenska arbetsgivare anger att
de har svrt att rekrytera sljare, kockar, frare, tekni-
ker, mekaniker m.m.
4

I en kunskapsekonomi kommer utan tvekan per-
soner med hg utbildning och specik kompetens att
efterfrgas, men de arbetsgivare och beslutsfattare
som enbart tittar p vilka formella kvalikationer som
de anser sig behva, riskerar att rekrytera fel eller kan-
1. HungtonPost, 2013a
2. Tre r senare r prognosenupprknad till 900 000 (Lanvin&Evans, 2013)
3. EU-kommissionen, 2010
4. ManpowerGroup, 2012
ske inte ens kunna rekrytera alls. Vi menar att kompe-
tens ocks handlar om frdigheter, ibland kallad soft
skills, som ofta r yrkesverskridande och som van-
ligtvis inte garanteras av formella examina eller kva-
likationer. Sdana frdigheter r minst lika viktiga
som formella kvalikationer men att identiera vilka
frdigheter olika arbetsgivare behver och att kunna
bedma huruvida mnniskor besittar dessa stller
hgre krav p fretag och andra organisationer n att
bara utg frn formella kvalikationer. I kunskaps-
samhllet r t.ex. en persons frmga att ta till sig ny
kunskap och att utveckla och anpassa sig avgrande
men det r inte uppenbart hur man ska kunna bedma
en sdan frmga.
Institute for the Future
5
har tecknat en radikal fr-
ndring av hur vi kommer att jobba i framtiden. Denna
frndring gller srskilt vilka kompetenser eller fr-
digheter som kommer att krvas p morgondagens
arbetsplats (se gur 1 p nsta sida). Frfattarna till
analysen sger mycket trande:
Mnga studier har frskt att frutsga arbets-
kraftsbehovet inom specika yrkeskategorier.
Genomgende under ren har det dock visat sig
att sdana frutsgelser r svra att gra och
5. Institute for the Future, 2011
17
mnga av de tidigare prognoserna har visat sig
vara fel. Snarare n att fokusera p framtida
yrken s fokuserar denna rapport p framtida
arbetskompetenser - frdigheter och frmgor
som kommer att krvas inom olika arbeten och
arbetsmiljer.
6
*
Ngra av frdigheterna som nmns r frmgan att
jobba interdisciplinrt, att kunna hantera nya medier,
att besitta social intelligens, vilket delvis men inte
enbart handlar om kommunikationsfrmga, utan
ocks om cross-cultural competence som vi ter-
kommer till lite lngre fram.
Ett annat intressant exempel r amerikanska Natio-
nal Association of Colleges and Employers (NACE)
som rligen gr en enkt bland arbetsgivare om vilka
kompetenser de efterfrgar. I den senaste enkten,
som redovisas nedan, rankas frdigheter som frm-
gan att jobba i lag, att fatta beslut och lsa problem,
att kunna planera, organisera och prioritera uppgifter,
samt kommunikationsfrmga hgst och betydligt
hgre n t.ex. teknisk kunskap som r relaterat till
jobbet. Att utveckla, vrda och kunna vrdera sdana
frdigheter stller andra och delvis nya krav p utbild-
ningsvsendet (srskilt universitet och hgskolor),
6. Ibid, (s.1)
Internationell kompetens
R
i
s
e

o
f

s
m
a
r
t

m
a
c
h
i
n
e
s

a
n
d

s
y
s
t
e
m
s

W
o
r
k
p
l
a
c
e

r
o
b
o
t
i
c
s

n
u
d
g
e

h
u
m
a
n

w
o
r
k
e
r
s

o
u
t

o
f

r
o
t
e
,

r
e
p
e
t
i
t
i
v
e

t
a
s
k
s
E
x
t
r
e
m
e

l
o
n
g
e
v
i
t
y
I
n
c
r
e
a
s
i
n
g

g
l
o
b
a
l

l
i
f
e
s
p
a
n
s

c
h
a
n
g
e

t
h
e

n
a
t
u
r
e

o
f

c
a
r
e
e
r
s

a
n
d

l
e
a
r
n
i
n
g
.
F
n
d
r
a
t

m
e
d
i
a
l
a
n
d
s
k
a
p
N
y
a

k
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n
s
-
v
e
r
k
t
y
g

k
r
v
e
r

m
e
r

m
e
d
i
e
k
u
n
s
k
a
p

u
t
v
e
r

t
e
x
t
.
G
l
o
b
a
l
l
y
-

c
o
n
n
e
c
t
e
d

w
o
r
l
d
I
n
c
r
e
a
s
e
d

g
l
o
b
a
l

i
n
t
e
r
c
o
n
n
e
c
t
i
v
i
t
y

p
u
t
s

d
i
v
e
r
s
i
t
y

a
n
d

a
d
a
p
t
a
b
i
l
i
t
y

a
t

t
h
e

c
e
n
t
e
r

o
f

o
r
g
a
n
i
z
a
t
i
o
n
a
l

o
p
e
r
a
t
i
o
n
s
S
u
p
e
r
s
t
r
u
c
t
e
d

o
r
g
a
n
i
z
a
t
i
o
n
s
S
o
c
i
a
l

t
e
c
h
n
o
l
o
g
i
e
s

d
r
i
v
e

n
e
w

f
o
r
m
s

o
f

p
r
o
d
u
c
t
i
o
n

a
n
d

v
a
l
u
e

c
r
e
a
t
i
o
n
C
o
m
p
u
t
a
t
i
o
n
a
l

w
o
r
l
d
M
a
s
s
i
v
e

i
n
c
r
e
a
s
e

i
n

s
e
n
s
o
r
s

a
n
d

p
r
o
c
e
s
s
i
n
g

p
o
w
e
r

m
a
k
e

t
h
e

w
o
r
l
d

a

p
r
o
g
r
a
m
m
a
b
l
e

s
y
s
t
e
m
W
h
i
l
e

a
l
l

s
i
x

d
r
i
v
e
r
s

a
r
e

i
m
p
o
r
t
a
n
t

i
n

s
h
a
p
i
n
g

t
h
e

l
a
n
d
s
-

c
a
p
e

i
n

w
h
i
c
h

e
a
c
h

s
k
i
l
l

e
m
e
r
g
e
s
,

t
h
e

c
o
l
o
r
-

c
o
d
i
n
g

a
n
d

p
l
a
c
e
m
e
n
t

h
e
r
e

i
n
d
i
c
a
t
e

w
h
i
c
h

d
r
i
v
e
r
s

h
a
v
e

p
a
r
t
i
c
u
l
a
r

r
e
l
e
v
a
n
c
e

t
o

t
h
e

d
e
v
e
l
o
p
-
m
e
n
t

o
f

e
a
c
h

o
f

t
h
e

s
k
i
l
l
s
.
N
o
v
e
l

a
n
d

a
d
a
p
t
i
v
e

t
h
i
n
k
i
n
g
T
r
a
n
s
-

d
i
s
c
i
p
l
i
n
a
r
i
t
y
S
o
c
i
a
l

i
n
t
e
l
l
i
g
e
n
c
e
N
e
w

m
e
d
i
a

l
i
t
e
r
a
c
y
V
i
r
t
u
a
l

c
o
l
l
a
b
o
-
r
a
t
i
o
n
D
e
s
i
g
n

m
i
n
d
s
e
t
C
o
m
p
u
-
t
a
t
i
o
n
a
l

t
h
i
n
k
i
n
g
C
o
g
n
i
t
i
v
e

l
o
a
d

m
a
n
a
-
g
e
m
e
n
t
C
r
o
s
s

c
u
l
t
u
r
a
l

c
o
m
p
e
t
e
n
c
e
S
e
n
s
e
-
m
a
k
i
n
g
K
l
l
a
:

I
n
s
t
i
t
u
t
e

f
o
r

t
h
e

F
u
t
u
r
e

f
o
r

U
n
i
v
e
r
-
s
i
t
y

o
f

P
h
o
e
n
i
x

R
e
s
e
a
r
c
h

I
n
s
t
i
t
u
t
e
,

2
0
1
1
.
F
i
g
u
r

1
.

F
u
t
u
r
e

w
o
r
k

s
k
i
l
l
s

2
0
2
0
K
e
y

s
k
i
l
l

n
e
e
d
e
d

i
n

t
h
e

f
u
t
u
r
e

w
o
r
k
f
o
r
c
e
.
D
r
i
v
e
r
s

d
i
s
r
u
p
-
t
i
v
e

s
h
i
f
t
s

t
h
a
t

w
i
l
l

r
e
s
h
a
p
e

t
h
e

w
o
r
k
f
o
r
c
e

l
a
n
d
s
c
a
p
e
.
16
18 19
men ven p individer, arbetsgivare, organisationer
och fretag som jobbar med personalrekrytering och
arbetsfrmedling.
Med en rrligare global arbetskraft blir frgor om
jmfrbarhet mellan kvalikationer viktigare och
vilken sorts kompetens de olika formella kvalikatio-
nerna rymmer. En relevant frga r t.ex. hur en svensk
universitetsutbildning med sitt tydliga mnesfokus,
r lmpad att systematiskt frmedla frdigheter som
transdisciplinarity (interdisciplinra kompetenser)
jmfrt med en liberal arts education som erbjuds
p mnga av de bsta universitet i vrlden och dr stu-
denter undervisas av experter frn mnga olika mnen
och akademiska discipliner. P Berkeley University
som rankas 8 i vrlden enligt Times Higher Education
Supplement, fr 74 procent av studenterna p grund-
niv en liberal arts-utbildning, d.v.s. en utbildning
som sker frmedla kunskap om en bred blandning av
mnen inom naturvetenskap, samhllsvetenskap och
humaniora. Universitetet frklarar vrdet av en sdan
utbildning p sin hemsida: Universities oer degrees in
a chosen eld. But life is not divided into majors. Then why
should an educational experience be anything less than a
unied whole?
7

Mot denna bakgrund ter sig debatten i Sverige vl-
7. Berkeley University, 2013
*5-gradig genomsnittlig skala, dr: 1=inte alls viktigt; 2=inte sr -
skilt viktigt; 3=ganska viktigt; 4=vldigt viktigt; 5=extremt viktigt
Klla: National Association of Colleges and Employers (2013), egen versttning
Kompetens/Egenskap Genomsnittlig
rankning*
Frmga att arbeta i team 4.55
Frmga att ta beslut och lsa problem 4.50
Frmga att planera, organisera och prioritera
arbetet
4.48
Frmga att kommunicera verbalt med personer
inom och utanfr organisationen
4.48
Frmga att samla in och bearbeta information 4.37
Frmga att analysera kvantitativ data 4.25
Teknisk kunskap relaterat till arbetet 4.01
Frdigheter i mjukvaruprogram fr datorer 3.94
Frmga att skapa och/eller redigera rapporter 3.62
Frmga att slja eller inuera andra 3.54
Tabell 2: Arbetsgivares vrderingar av kompetenser
digt snv d den fokuserar mycket p kvalikationer
och yrken istllet fr kompetenser och frdigheter.
Det talas t.ex. ofta om att det nns fr f utexaminerade
ingenjrer p arbetsmarknaden
8
, samtidigt som [e]n
relativt stor andel av ingenjrsutbildade arbetar utanfr de
yrken som klassiceras som civilingenjrs-/ingenjrs- och
teknikeryrken.
9
Trots att fretag sger sig ha svrt att
8. T.ex. Brist p utbildade ingenjrer, Svenska Dagbladet, 10/2 2013
9. SCB, 2013
20 21
hitta ingenjrer r det svrt fr utlandsutbildade och/
eller utlandsfdda ingenjrer att f jobb som ingenj-
rer.
10
Om det r ett krav att vara ingenjr eller ekonom
fr att komma ifrga fr vissa fretag och positioner,
samtidigt som mnga ingenjrer/ekonomer inte job-
bar med det de har utbildats till stlls frgan: Vad r det
fr frdigheter eller kvaliteter som arbetsgivare fr-
knippar med mnniskor som har dessa utbildningar?
I en debattartikel i Gteborgs-Posten
11
skriver Jonas
Bengtsson att nringslivet och arbetsgivare generellt
br ett stort ansvar fr den pstdda matchningspro-
blematiken som nns p den svenska arbetsmarkna-
den idag. Frfattaren menar att arbetsgivare tnker fr
snvt nr de rekryterar, att de r xerade vid att perfekt
matcha rtt individ med rtt jobb frn brjan ngonting
som han menar r bde orimligt och fel. Han kritiserar
att svenska arbetsgivare r ovilliga att anstlla personer
med en utbildning som avviker frn normen fr arbets-
platsen i frga och uppmanar dem att: I stllet fr att
med skygglappar rekrytera efter utbildningsinriktning br
arbetsgivare frga sig hur de p bsta stt kan utveckla per-
soner med olika kunskapsbakgrund.
Liksom frfattaren av artikeln menar vi att fr
mycket fokus i Sverige ligger p vilka examina mnn-
10. Dagens Nyheter 2013, Byggindustrin, 2013
11. Gteborgs-Posten, 2013
iskor br ha fr att anses vara kvalicerade fr vissa
anstllningar, inte minst inom de yrkeskategorier dr
det psts nnas en brist p arbetskrafstutbud. Istl-
let fr att begrnsa sig till denna aspekt br man prata
om vilka frdigheter en utbildning, srskilt en hgre
utbildning, br frmedla och hur universiteten job-
bar eller br jobba fr att frse studenter med dessa
frdigheter. Lsningar och tgrder br ocks inriktas
mer p vilka kompetenser arbetsgivare frvntar sig
eller vrdestter nr de rekryterar. Daniel Ek, grundare
av Spotify, har t.ex. talat om vikten av att ingenjrer
behver frst psykologi.
12

Nr en utlandsfdd- och utbildad person skte ett
jobb p ett stort svenskt fretag blev svaret vi anstl-
ler helst ingenjrer frn Lund.
13
Detta menar vi r ett
talande exempel p en snv syn p kompetens. I det
hr avsnittet har vi argumenterat fr ett bredare per-
spektiv p kompetens som tar hnsyn till frdigheter
istllet fr att enbart beakta formella kvalikationer
och, nnu vrre, hrkomst. Ett sdant perspektiv
skulle leda till en bttre och mer helhetlig vrdering av
kompetens i rekryteringsprocesser. Det skulle ocks
bidra till ett bttre tillvaratagande av internationell
kompetens och hjlpa fretag och andra arbetsgivare
12. Ny Teknik, 2013
13.
22 23
att se potentialen och de frdigheter som mnniskor
med utlndsk utbildning eller bakgrund kan erbjuda
istllet fr att se dem som en ondig risk.
Varfr behvs internationell
kompetens?
En blandning av landspecika och generella faktorer
frklarar varfr det r viktigt fr ett land att vara att-
raktivt fr internationell kompetens. Produktionen
av varor och tjnster blir alltmer kunskapsintensiv.
De esta lnder i vrlden vill och upplever sig behva
vxa genom kunskap och innovation istllet fr genom
en alltmer intensiv frbrukning av naturresurser. I en
kunskapsekonomi krvs en hg andel mnniskor med
specialistkompetenser, men ven mnniskor med en
frmga att kontinuerligt ta till sig och vidareutveckla
nya kunskaper och kompetenser. I takt med att kun-
skapsinnehllet i produktionen av varor och tjnster
kar globalt, kar ocks efterfrgan p och drmed
konkurrensen om kompetens.
14

Alltfr strikta krav p att utlndsk arbetskraft
mste ha vissa specika kvalikationer r ett formellt
hinder som mnga lnder stter upp som ett villkor fr
att bevilja arbetstillstnd, liksom krav p licensiering
14. T.ex. OECD, 1996
eller andra skr-liknande regleringar. Utver sdana
formella hinder nns informella hinder ssom lg
acceptans fr eller tilltro till examina frn utlndska
universitet, liksom ibland ondigt hga krav p sprk-
kunskaper frn arbetsgivarna. Medan det frsta r ett
mer ptagligt och uppenbart hinder s r det andra
mer subtilt och svrare att pvisa, men sammantaget
pverkar bde formella och informella barrirer ett
lands attraktionsfrmga hos internationella talanger
p ett negativt stt. Finns det fr mnga hinder sker
de sig helt enkelt ngon annanstans.
En anledning till att allt er fretag frlgger inte
bara produktion utan ven forskning och utveckling
till Asien r en kande tillgng till hgutbildade mnn-
iskor och personer med kunskaper om marknader och
kunder i Asien. Ett stort och snabbt kande utbud av
ingenjrer och doktorer inom naturvetenskap och
teknik i Kina r t.ex. en viktig drivkraft fr fretag att
etablera forsknings- och innovationsverksamhet dr.
15
I takt med att den globala efterfrgan p kompetens
kar, frstrker ett antal lnder sina anstrngningar
att attrahera globala talanger. Ett uppmrksammat
exempel r nr Kanadas minister fr medborgarskap,
invandring och multikulturalism, Jason Kenney, i mars
2013 kte till Silicon Valley i Kalifornien fr att frska
15. Schwaag Serger, 2009
24 25
locka invandrare att ytta till Kanada genom att erbjuda
frmnliga visumregler.
16
Att konkurrensen om globala
talanger hrdnar ppekades ocks av The Economist:
Vrldens smartaste talanger har mnga val-
mjligheter. Andra lnder uppvaktar dem. Aus-
tralien har lttat sina regler fr studentvisum.
Kanada ger ut tre rs arbetsvisum till sina stu-
denter med masterexamen. Amerikas dragkraft
frsvagas sllan. Landets politiker kan komma
att tillta er utlandsfdda akademiker att
stanna och arbeta. Samtidigt riskerar Storbri-
tannien att skrmma ivg dem.
17
*
I en rapport till den amerikanska presidenten 2012,
varnar hans rdgivare i vetenskap och teknik
18
fr att
USA inte lngre kan ta fr givet att de bsta studenter
i vrlden sker sig till, och sen vljer att stanna i, USA:
Utlndska studenter i USA har i allt strre utstrckning
attraktiva mjligheter att kunna tervnda till hemlan-
det fr att utveckla sina karrirer. Om vi vill behlla de
allra bsta hr, s mste vi gra valet att stanna kvar
i USA inte bara mjligt, utan ocks trvrt.
19
*
16. SanJos Mercury News, 2013
18. Presidents Council of Advisors onScience and Technology, 2012
19. Ibid, s. 80
I en underskning frn ManpowerGroup frn 2012
uppger mer n en tredjedel av svenska arbetsgivare att
de har svrt att rekrytera den personal de behver. Si-
rorna bekrftades i ett anfrande av fretagets kon-
cernchef, Je Joerres, p Tillvxtdagarna i Linkping
i maj 2013. Under 2013 uppgav 25 procent av svenska
arbetsgivare att de har problem att rekrytera personer
med den kompetens de behver trots en arbetsls-
het p 8,2 procent.
20

Det br noteras att det inte heller enbart r
svenska arbetsgivare som har ett vxande problem
med att nna rtt kompetens till sina vakanser.
ven USA, Kanada, Australien str infr liknande
utmaningar och nu har ven Kina brjat konkurrera
om talangerna. Det sker bde till fljd av att den
kinesiska ekonomin utvecklas snabbt mot att bli mer
och mer kunskapsorienterad, och av att de kinesiska
lnerna stiger, men framfrallt fr att frhllandet
mellan dess yrkesarbetande del av befolkningen och
dess pensionrer, d.v.s. personer ldre n 65 r, hl-
ler p att ndras radikalt. Den yrkesarbetande delen
av befolkningen kommer att minska frn sex yrkes-
arbetande personer per pensionr r 2000 till tv
yrkesarbetande per pensionr 2030.
21
Fr att kunna
20. ManpowerGroup 2012, Joerres 2013
21. Financial Times, 2011
26 27
frsrja den stora andelen pensionrer behver Kina
rekrytera arbetskraft frn utlandet. Enligt en artikel
i tidningen Fokus r redan i dag drygt 160 miljoner
kineser 60 r eller ldre och p bara 20 r vntas
denna grupp av befolkningen ka med 200 miljoner
mnniskor.
22
2012 genomfrde Kairos Future en framtidspanel
som ett underlag till regeringens framtidskommis-
sion. I denna bekrftas bilden ovan, nmligen att de
nya tillvxt- och kunskapsnationerna tar upp kampen
om kompetensen med Europa och USA i takt med att
ekonomin utvecklas snabbt i dessa lnder. Den cen-
trala frgan som stlls r vad som grs i Sverige fr att
vi ska kunna vara vrldsledande p kunskap och inno-
vation framver?
23
Vad avgr ett lands frmga
att attrahera kompetens?
I en underskning som gjordes av BBC i maj 2013
rankades Tyskland fr frsta gngen som det mest
populra landet i vrlden (mer n 26 000 personer
tillfrgades om deras syn p huruvida olika lnder
hade en positiv eller negativ inverkan p vrldens
22. Fokus, 2012, s. 36-37
23. Kairos Future, 2012
utveckling).
24
Resultatet r verraskande med tanke
p att Tyskland allmnt kanske inte betraktas som ett
lskvrt land bland annat p.g.a. av historien, men
ven fr att Tyskland ofta inte anses ha maten, klima-
tet, eller charmen som t.ex. Frankrike, Italien eller
Spanien, lnder som r betydligt mer populra som
turistdestinationer n Tyskland.
Resultatet kan delvis frklaras av att Tyskland
numera anses vara ett attraktivt land att ytta till fr
att f jobb. Unga mnniskor, srskilt frn lnder som
har drabbats hrt av den ekonomiska krisen, ssom
Spanien, Grekland, Italien och Portugal, sker sig till
Tyskland fr att de tror det nns goda chanser fr en
framgngsrik yrkeskarrir dr.
25
En jmfrelse mellan
Tyskland och Sverige visar att invandring frn Spa-
nien, Grekland, Italien och Portugal till Tyskland har
kat med 131 procent mellan 2008 och 2012 medan
invandring frn samma lnder till Sverige bara har kat
med 30 procent.
26
Invandringen frn dessa lnder r att
betrakta som arbetskraftsinvandring, d den huvud-
sakligen bestr av invandring av unga hgutbildade
mnniskor.
27
En liknande situation som i Tyskland kan
sknjas i Storbritannien, dr antalet nationella frsk-
24. BBC, 2013
25. Frankfurter Allgemeine Zeitung, 2013
26. SCB:s databas, utlndska medborgare efter medborgarskapsland och tid
27. Ibid
28 29
ringsnummer som utstllts till spanjorer, italienare,
greker och portugiser har erdubblats sedan 2010 en
indikation p att mnniskor kommer till landet fr att
jobba.
28
Att Tyskland har blivit attraktivt fr internationell
kompetens och arbetskraftsinvandring illustreras
ocks av det faktum att 44 procent av invandrarna
2010 hade avslutat en hgskoleutbildning. Aldrig
tidigare har andelen hgskoleutbildade invandrare
till Tyskland varit hgre.
29
Det br tillggas att Tysk-
land p mnga stt r lngt ifrn att vara ett idealiskt
invandrarland, det nns bl.a. betydande frmlings-
entlighet, brist p internationella skolor utanfr
de stora stderna och en ansenlig byrkrati. Att s
mnga just nu sker sig till Tyskland bekrftar bara
hur viktig utsikten att kunna f ett bra jobb och en
vlkomnande arbetsmarknad r fr ett lands attrak-
tionskraft.
Jmfrelsen med Tyskland visar att f personer
sker sig till Sverige fr att jobba, trots krisen i Syd-
europa, trots att Sverige har en bra ekonomisk tillvxt
jmfrt med de esta andra EU-lnder och trots att
Sverige brukar rankas hgt nr det gller livskvalitet.
I en underskning gjord av OECD 2013 hamnade t.ex.
29. Die Zeit, 2012
Sverige p andra plats medan Tyskland inte ens fanns
bland de tio frmsta.
30
Denna bild bekrftas av en
rapport frn Regeringskansliet, som konstaterar att
[D]en ngot bristflliga statistik som nns ver arbets-
kraftsinvandring tyder p att arbetskraftsinvandringen
till Sverige r lg i ett internationellt perspektiv.
31
Det br ocks noteras att en stor andel av de unga
spanjorer, italienare, greker och portugiser som kom-
mer till Tyskland fr att jobba som ekonomer, ingen-
jrer, hantverkare eller annat, inte pratar tyska nr de
rekryteras. Handelskammare och andra organisatio-
ner ker till Tyskland fr att rekrytera och bland andra
Goethe-Institut (kan jmfras med Svenska Institutet
eller Institut Franais) erbjuder sprkkurser i olika
lnder.
Arbetskraftsbristen som Tyskland har och str
infr p grund av den demograska utmaningen med
lga fdelsetal har gjort det mjligt att bde i den all-
mnna debatten och i den praktiska politiken faktiskt
diskutera arbetskraftsinvandring p ett stt som inte
var mjligt tidigare. Frndringen har ocks skett p
relativt kort tid. Fr mindre n tio r sedan var det
stora regeringspartiet CDU/CSU betydligt mindre
positiva och pragmatiskt instllda till arbetskrafts-
30. Svenska Dagbladet, 2013a
31. Regeringskansliet, 2011, s. 11
30 31
Figur 2. Arbetskraftsinvandring frn utvalda lnder
i Sverige och Tyskland 2008-2012 (procentuell kning)
Tyskland
Sverige
Portugal
0%
50%
100%
250%
150%
300%
200%
350%
Italien Spanien Grekland
Klla: SCB databas Utlndska medborgare efter medborgarskapsland och
tid, Frankfurter Allgemeine Zeitung (2013)
invandring. I dag nns det en bred samstmmighet
mellan arbetsmarknadens parter, de stora partierna
och hos allmnheten om att Tyskland och tysk indu-
stri str infr stora konkreta rekryteringsproblem
och svrighet att fylla utbildningsplatser. De fackliga
organisationerna, med IG Metall i spetsen, har en
generellt positiv hllning till arbetskraftsinvand-
ring.
32
Mnga unga mnniskor sker sig dit dr de ser mj-
ligheter att f ett bra liv. I takt med att lnder som Kina
drar till sig allt er globala fretag, blir de tunga kon-
kurrenter till de mer mogna industrilnderna i kampen
om globala talanger: Nr rika lnder stagnerar upphr
32. Maas, 2013
de att vara magneter fr rrliga hnder och hjrnor.
33
*
Den kande rrligheten skapar en strre medvetenhet
kring att lnder mste erbjuda ett attraktivt paket fr
den som vljer att ytta fr jobb.
Den brittiska bankkoncernen HSBC gr en rlig rank-
ning baserad p enkter stllda till expats, utlands-
boende, om vilka lnder som r mest attraktiva att bo
i (7 000 deltog i underskningen 2013). Kriterierna r
mnga och spnner ver flten ekonomi, upplevelse
och hur det r att ytta med barn. I den totala bedm-
ningen nr Sverige inte ens till topp 30.
34
Lnder i Syd-
ostasien och Stilla Havet hamnar ofta hgt, vilket beror
p en kombination av genersa skatteregler, familjels-
ningar, oentlig service som gr att f p engelska, samt
omfngsrika och levande migrant-communities.
35

Fr att sammanfatta: Lnder som vill vara konkur-
renskraftiga i framvxten av kunskapsorienterade eko-
nomier mste kunna attrahera internationella talanger.
Vad som r attraktivt varierar, och vi br se till att konti-
nuerligt skaa oss kunskap om detta. Tveklst r dock
att ett tungt vgande skl r mjligheterna att f ett
bra jobb. Det verkar vara en viktigare faktor fr att att-
rahera internationella talanger till ett land, och fr att
f dem att stanna, n exempelvis en gratis utbildning.
33. The Economist, 2013b
34. HSBC, 2013
35. Macira, 2012
32 33
Diasporans betydelse
I en uppmrksammad studie av Silicon Valley iden-
tierar AnnaLee Saxenian
36
invandrarna - srskilt
frn Indien och Kina - som avgrande fr regionens
framgng. Hon beskriver hur mnniskor frn Indien,
det kinesiska fastlandet och Taiwan pendlar mellan
Kalifornien och sina ursprungslnder, t.ex. genom att
de jobbar p ett fretag i Palo Alto och samtidigt har
ett forskningslabb i Kina eller Indien. I denna process
har dessa nya argonauter som Saxenian kallar dem
med sig kunskaper om de olika kulturerna, de nyaste
forskningsrnen och arsiderna, kontakter och ofta
pengar. Detta ledar till den av resurser som kopplar
ihop Silicon Valley med stora och vxande marknader
och allt viktigare innovationsmiljer i Asien, vilket
gynnar bda regionerna.
Som nmndes i fregende avsnitt s beror ett
lands attraktionskraft hos internationella talanger
p mnga olika parametrar, men en viktig faktor r
dess frmga att ta vara p den kompetens som redan
nns och stlls till frfogande i det egna landet. Bde
hos personer med utlndsk bakgrund, men ven hos
dem ur den egna befolkningen som arbetat eller stu-
derat utomlands och som tervnder hem. S lnge
36. Saxenian, 2006
som mnniskor har fryttat sig mellan olika platser
har diasporan spelat en viktig roll fr lnders anse-
ende, eftersom information om mjligheter eller
svrigheter i ett land sprids snabbt genom olika dia-
sporantverk.
Diasporantverk kan dessutom spela en viktig roll
fr ett lands frmga att tillvarata internationell kom-
petens, oavsett det handlar om ursprungslandet eller
mottagarlandet. Till exempel kan dessa ntverk fung-
era som starka och snabba informationskanaler, vilket
det nns mnga exempel p genom historien. Den
judiska diasporan r ett exempel, liksom de irlndska,
italienska och skotska diaspororna i USA. Frbtt-
rade kommunikationskanaler och bttre och billigare
transportmjligheter har bidragit till att i dag gra
diaspororna strre och mer inytelserika n tidigare.
37

Enligt en rapport som tagits fram av FN:s general-
sekreterare om migration och utveckling nns i dag
omkring 232 miljoner migranter i vrlden
38
, vilket
motsvarar cirka tre procent av vrldens befolkning.
I jmfrelse med vrldens strsta lnder sett till befolk-
ning s skulle alla migranter, om de utgjorde ett lands
befolkning, utgra vrldens fjrde mest folkrika land.
Nr det nns goda mjligheter till arbete och
37. Goldinet al, 2011, s. 218
38. United Nations, 2013
34 35
utveckling i vissa lnder sprids detta som vi nmnt
snabbt i diasporan till landsmn i andra delar av
vrlden. I en artikel i The Economist beskrivs diaspo-
rantverken och de mjligheter de innebr samt hur
dessa br tas tillvara. Det handlar dels om att vara
informationsspridare, dels att de bidrar till att skapa
frtroende och tillit hos de lnder vilka de rr sig
mellan, men ocks att de bidrar till att skapa kontak-
ter som mjliggr fr mnniskor att samarbeta ver
landsgrnser.
39

Eftersom mjligheterna att resa och frytta sig
har frbttrats s markant, behver de internatio-
nella talangerna inte lngre vlja i vilket land de ska
satsa p en framtid, utan kan i stllet vlja att verka i
tv eller era lnder mer eller mindre samtidigt. Ln-
der mste drfr inse att invandring och migration
inte r en kran som enkelt kan vridas p och stngas
av efter eget nskeml. Nr mnniskor har lttare
att frytta sig r det viktigt att lnder och regioner
r medvetna om att det r ndvndigt att vara en
attraktiv destination fr internationella talanger.
Talangerna kan annars enkelt vlja en plats dr mj-
ligheterna fr dem r bttre.
Diskussionen om brain drain har i allt strre
utstrckning kommit att ersttas av brain circulation.
39. The Economist, 2011
Trots att ursprungslandet frlorar ung, vlutbildad
arbetskraft till ett annat land, r chansen samtidigt
stor att dessa personer senare tervnder till landet
med vrdefulla erfarenheter i bagaget. De direkta fr-
lusterna kan exempelvis rknas i termer av frlorade
skatteintkter, men det nns ocks mnga eekter
som kan kompensera fr frlusten, t.ex. remitteringar
som kan bekosta utbildning fr kvarvarande slk-
tingar. Mjligheten till hgre inkomster i rikare lnder
fr dem som emigrerar utgr i sig incitament fr att
utbilda sig. ven om det innebr att de bsta talang-
erna emigrerar kan sdana incitament nd leda till att
utbildningsnivn hjs generellt.
40

Lnder br drfr efterstrva att deras eventuella
talangfrlust i hg grad kompenseras av andra frde-
lar. Att aktivt hlla kontakt med med diasporan genom
att till exempel engagera den i landets utveckling p
olika stt, kar ett lands mjligheter att utvandrarna
en dag tervnder med sina vunna kunskaper, sin upp-
byggda kompetens och sina kontakter och ntverk.
Olika stt att ta tillvara diasporan
Den hgutbildade indiska diasporan som har tervnt
och till stor del bidragit till uppbyggnaden av landets
omfattande IT-sektor r ett exempel p vad en ter-
40. Lifvendahl, 2012
36 37
vndande diaspora kan bidra med. 19 av Indiens 20
strsta mjukvarufretag har grundats eller leds av
indier som har arbetat utomlands och drefter ter-
vnt till Indien.
41

Ett land kan hlla kontakten med sin diaspora p olika
stt. Det kan t.ex. ske genom att ha lagar som underlttar
fr migranter att ha dubbla nationaliteter och behlla
sin rstrtt, samt tillta och underltta rstning utom-
lands. Andra mjligheter r att erbjuda exibla regler
fr visum och uppehllstillstnd fr att underltta fr
migranter och eventuella tidigare medborgare att resa
till och beska ursprungslandet. Ytterligare ett stt r
en ganderttslagstiftning som mjliggr fr diasporan
och dess ttlingar att frvrva fastigheter i landet samt
inrtta srskilda institutioner p regeringsniv fr att
t.ex. frhandla fram avtal med mottagar lnder fr att
underltta en cirkulr migration.
42
Det nns ven exempel p lnder som ger ut sr-
skilda diaspora-obligationer med syftet att f den
egna diasporan att satsa pengar i olika typer av strre
investeringar. Israel lyckades t.ex. f in 25 miljarder
dollar till ett infrastrukturprojekt genom att ge ut
sdana obligationer.
43
Oavsett vilka lsningar som vljs
r lngsiktighet a och o i arbetet med att engagera dias-
41. Legrain, 2013, s. 224-225
42. Agunias och Newland, 2012
43. Newland och Plaza, 2013, s. 5
poran, liksom att arbetet br ing i en bredare strategi
som omfattar synen p landets utveckling.
Fler och er lnder har ocks insett vikten av detta
och arbetar aktivt med att hlla kontakten med sina
medborgare, bde infr att de reser ut och infr att de
tervnder. Vissa lnder har antagit srskilda program
och/eller policies fr hur de ska arbeta med sina dias-
poror och ibland inrttat srskilda ministerier eller
institutioner eftersom diaspororna anses vara en vik-
tig klla till bde kunskap och kompetens.
I en artikel i UN Chronicle uppges att 56 lnder i dag
har inrttat 77 kontor, organisationer eller srskilda
tjnster med det specika syftet att kunna arbeta
bttre med sina diasporor.
44
I stllet fr att prata om
brain drain ser dessa lnder diasporan som en mjlig-
het till brain gain som kan innebra en mjlighet fr
landet att bygga upp en kunskapsbank och f tillgng
till globala ntverk kring t.ex. forskning och utveck-
ling som r s viktigt som man kanske annars inte
ftt tillgng till.
45
Ett intressant exempel r Chile som
genom ntverket ChileGlobal the Talent Network for
Innovation frmjar och underlttar utvecklingen av
olika ekonomiska och kunskapskluster i Chile genom
att knyta till sig utlandsboende chilenare som genom
44. Sutherland, 2013
45. Newland &Plaza, 2013, s. 22
38 39
sina kunskaper, erfarenheter och kontakter bidrar till
att hjlpa chilenska fretag att mta globalisering-
en.
46

ven ur vrdlndernas perspektiv r det relevant
att ha ett systematiskt arbete med utlndska diasporor
som benner sig i landet. Den mest uppenbara nyttan
r kanske utsikten infr att skapa nya arsmjlig-
heter. Det nns mnga fretag i vrdlnderna som
har stora grupper anstllda med andra nationaliteter
utver den egna, har mycket lttare att gra arer och
starta verksamhet i de lnder vars medborgare nns
representerade bland personalen.
47

Ett intressant exempel r de sydostasiatiska lnder
som har haft en stor kinesisk diaspora under lng tid.
Studier visar att nrvaron av en kinesisk diaspora i
ett land bidrar till kad handel med andra lnder som
ocks har en stor kinesisk diaspora eftersom de nra
banden mellan den kinesiska diasporan i olika lnder
bidrar till att kontakter och frtroende mellan sljare
och kpare skapas i en omgivning dr tilltron till syste-
met och bentliga institutioner annars kanske inte r
srskilt stor.
48

I arbetet med och studier av diasporor har fokus
hittills mest varit p diasporors betydelse fr fattiga
46. Ibid, s.6
48. Legrain, 2013, s. 224
lnder, inte minst nr det gller de remitteringar som
snds tillbaka till hemlandet. I takt med att den globala
kampen om kompetensen kar s kan diaspora-nt-
verk och frgan hur man arbetar aktivt med dem f en
stor betydelse ocks fr rika lnder.
Men vi ser ocks hur er vrdlnder har brjat
arbeta med olika diasporantverk, inte minst nr det
gller frgan om fretags mjlighet att expandera sin
verksamhet till andra lnder. Vi kan t.ex. se hur svl
EU som helhet, liksom lnder som Frankrike, Stor-
britannien, Tyskland och USA avstter mer resurser
till arbete med diasporor.
49
ven om er vrdlnder
brjar inse potentialen i att anvnda sig av diaspo-
rantverken s har de fortfarande mycket att lra av
ursprungslndernas arbete p det hr omrdet. Ln-
ders vars ekonomiska fattigdom har medfrt att det
utverkats nationella strategier fr att kunna dra nytta
av de talanger som exempelvis beviljats stipendier till
hgre utbildning i andra lnder, eller handplockats av
internationella fretag. Frgan de traditionella mot-
tagarlnderna br stlla sig r drfr vad de kan lra av
de fattiga lndernas arbete med sina diaspora-ntverk.
Som tidigare nmnts har vissa lnder redan insett
betydelsen av att arbeta aktivt med diaspora-ntverk
fr att kunna attrahera internationell kompetens,
49. Newland och Plaza, 2013, s. 2
40 41
bde nr det gller den egna befolkningen som reser
ut och nr det gller att vara vrdland fr personer
frn andra lnder som reser in. Ett tydligt exempel
r Filippinerna, som i likhet med Indien, har inrttat
speciella institutionella lsningar fr att bist den
egna diasporan. Till exempel har srskilda ministe-
rier, som Ministry for Overseas Aairs, inrttats
fr att man ska kunna bist sina medborgare som
lever och arbetar utomlands. Den lippinska reger-
ingen uppmuntrar till och med aktivt sina medbor-
gare att arbeta utomlands eftersom detta anses vr-
defullt fr landet bde nr det gller de remitteringar,
d.v.s. de pengar som emigranterna skickar hem, och
den kunskap som dessa personer kan ta med sig till-
baka om de tervnder. Regeringen frsker ocks
bidra till att lippinska medborgare fr jobb i andra
lnder samt samarbetar med olika rekryterings- och
bemanningsfretag som kan hjlpa dem och deras
medborgare med detta.
Enligt den lippinska regeringens berkningar s
arbetade under 2005 mer n 7 miljoner lippinska med-
borgare utomlands. De pengar som migranterna skickar
hem till sina familjer r en vsentlig del av landets eko-
nomi, och bedms omfatta kanske s mycket som 40
procent av den totala ekonomin. En lippinsk minister
uttryckte det hela som att Utlandsanstllningar har
bidragit till att: er hem byggts, att er fattiga barn skickats
till universiteten och att er fretag etablerats n alla reger-
ingssatsningar tillsammans.
50
*
Mngfald frmjar innovation
Migrants see the world through more than one
cultural lens, they often spot more opportunities
invisible to their monocultural neighbours.
51

Organisationer ser allt oftare mngfald som en
drivkraft fr innovation. Forskning visar att det
som gr en grupp verkligt intelligent och innova-
tiv r kombinationen av olika ldrar, kompeten-
ser, discipliner, och olika arbets- och tankestt
som de olika deltagarna bidrar med.
52
*
Att tillvarata internationell kompetens r ett stt att
ka mngfald i fretag och organisationer vilket i sin
tur, enligt ett antal studier, frbttrar innovation,
eektivitet och resultat. En studie gjord av McKinsey
Global Institute visar att det nns ett positivt sam-
band mellan mngfald i styrelser och ledningsgrupper
denierad som blandningen av mnniskor av olika
50. Legrain, 2013, s. 195
52. Institute for the Future, 2011, s. 9
42 43
kn och ursprung och avkastning p eget kapital
samt vinst fre skatt.
53
Nielsen och Nielsen fr i bevis
att fretag dr ledningsgrupper r sammansatta av
mnniskor av olika nationaliteter uppnr bttre resul-
tat n sdana som r homogena.
54
Enligt Talke et al gr
mngfald i ledningsgrupper fretag mer innovativa,
vilket i sin tur har en positiv pverkan p fretagens
resultat.
55
Goldin et al sammanfattar ett antal studier
som visar att mngfald kar innovationskraft i fretag,
organisationer och lnder.
56
Filippetti et al visar ett tydligt samband mellan
innovation och internationalisering och ser policyt-
grder som frmjar internationell mobilitet som ett
bra instrument fr att frmja innovation.
57
Archibugi
och Iammarino identierar den msesidig frstr-
kande relationen mellan teknologi och globalisering,
dr teknologi underlttar den av mnniskor, varor
och kapital och srskilt ider och kunskap, samtidigt
som globalisering genom dessa den pskyndar den
teknologiska utvecklingen.
58
Mnniskor som rr sig
ver grnser kar ett lands kompetensutbud, etablerar
kopplingar till strategiska marknader och innovations-
53. Barta et al, 2012
54. Nielsenoch Nielsen, 2012
55. Talke et al, 2010
56. Goldinet al, 2011
57. Filippetti et al, 2009
58. Archibugi och Iammarino, 2002
miljer, stimulerar lrande ver grnser och bidrar till
att strka ett lands konkurrenskraft.
59

Den amerikanske professorn Richard Florida
sammanfattar kopplingen mellan mngfald och eko-
nomisk utveckling som fljande:
Allt mer tyder p att geogrask ppenhet, kul-
turell mngfald och tolerans inte r biprodukter
utan viktiga drivkrafter fr ekonomisk utveck-
ling. Nrhet, ppenhet och mngfald fung-
erar, vid sidan av teknologiska innovationer och
humankapital, som de frmsta motorerna fr
vlstnd. Man kan till och med g s lngt som
att sga att det ger drivkraft till intellektuell, tek-
nologisk och kreativ utveckling.
60
*
Detta konstaterande kan gras ven fr stder dr
man kan se att stder som har eller har haft en stor
mngfald av olika folkgrupper ofta har varit bde
ekonomiskt framgngsrika och lngt framme nr det
gller innovation, utveckling och kreativitet. Detta r
lika gllande fr till exempel Silicon Valley i dag som
det var fr antikens Aten, medeltidens Florens eller
Wien i slutet av 1800-talet. Andra exempel gr att
59. Breschi och Malerba, 2001, OECD, 2008, Tung, 2008, World Bank Institute, 2006
60. Florida, 2011
44 45
hitta i USA dr tta av landets tio storstadsomrden
med hgst andel utlandsfdda invnare ven ran-
kades bland de femton mest hgteknologiska regio-
nerna i landet.
61. 62

ven den akademiska forskningen gynnas av att
mnniskor frn era lnder eller frn olika sektorer
samarbetar. Ett antal studier visar att samarbeten mel-
lan aktrer frn olika lnder eller sektorer producerar
i genomsnitt bttre forskning n den som bedrivs i
isolation eller av en grupp mnniskor som knneteck-
nas av stor homogenitet nr det gller bakgrund och
anknytning. En artikel i Nature hvdar till exempel
att Den bsta vetenskapen kommer frn internationella
samarbeten.
63
* Artiklar som har skrivits i samarbete
med forskare frn olika lnder citeras oftare n artiklar
dr frfattaren/frfattarna kommer frn bara ett land.
64

Flera analyser av Vetenskapsrdet av svenska
vetenskapliga publikationer visar att artiklar som r
resultatet av samarbetet mellan forskare frn olika
lnder
65
eller mellan fretag och hgskola,
66
r mer
citerade n publikationer som enbart har skrivits av
forskare i Sverige eller utan samverkan med fretag:
61. Los Angeles, NewYork, SanFrancisco, SanDiego, Chicago, Houston, Bostonoch
WashingtonD.C.
62. Legrain, 2013, s. 149
63. Adams, 2013
64. Glnzel, 2001
65. Vetenskapsrdet, 2012
66. Vetenskapsrdet, 2007
Oberoende av vilka organisationstyper som
nns representerade p en publikation citeras
publikationer som r resultatet av internatio-
nellt samarbete ca 20-40 procent mer n publi-
kationer med enbart svenska adresser (gur 3A
och B). De publikationer som samproducerats
av fretag och hgskola r mer citerade n
publikationer som producerats helt inom hg-
skolan under i stort sett hela den analyserade
perioden (1982-2004).
67
Det kanske br tillggas att mngfald kan mtas och
betraktas p mnga olika stt. Alla yttre sorteringsfak-
torer ssom lder, kn, etnicitet, geogrask belgen-
het, utbildningsniv, yrkestillhrighet och s vidare,
gr enkelt att bestrida som enskilda garanter fr
mngfald. Exempelvis kan en grupp kvinnor dr alla r
fdda i Sverige men i olika ldrar och frn olika orter
uppvisa en strre mngfald i sikter och infallsvinklar
n vad en ldersmssigt och geograskt homogen,
fastn etniskt heterogen grupp, gr. Men som rikt-
mrke mellan enhetlighet och diversiering tycks det
nd nnas rtt vl belagt att det senare som regel
pverkar positivt.
67. Ibid
46 47
Globaliseringen krver
internationell kompetens
En annan aspekt p vad kad heterogenitet och mngfald
i er och er lnder innebr, r att det medfr ett auto-
matiskt krav p internationell kompetens fr att fre-
tagen ska kunna fortstta utveckla sina verksamheter.
Om medborgarna/konsumenterna blir mer heterogena,
kommer det att krva en bredare kunskap fr att mta
deras frvntningar och efterfrgan p varor och tjnster.
Detta illustreras av det kade ekonomiska iny-
tandet frn lnder i Asien, Latinamerika och Afrika,
vilket stller krav p mnniskor och fretag i Europa
att ha kunskap om sprk, kulturer, ekonomiska, sociala
och politiska frhllanden och kundpreferenser
i dessa regioner. Institute for the Future identierade
2011 cross-cultural competences, tvrkulturella kom-
petenser, som en av 10 nyckelkompetenser som kommer
att krvas p en framtida arbetsmarknad. Ett antal analy-
ser visar att tvrkulturell kompetens r srskilt vrdefull
fr fretag som jobbar internationellt.
68
Johnson et al
denierar tvrkulturell kompetens som fljande:
68. T.ex. Johnsonet al, 2006, Lakshman, 2013, Chaminade et al, 2014
Cross-cultural competence in international
business is an individuals eectiveness in dra-
wing upon a set of knowledge, skills, and perso-
nal attributes in order to work successfully with
people from dierent national cultural back-
grounds at home or abroad.
69
Enligt en studie av Kommerskollegium har inter-
nationell rrlighet av mnniskor och mten mellan
personer frn olika lnder en positiv pverkan p den
internationella handeln av varor och tjnster.
70
Rap-
porten drar slutsatsen att konkurrenskraftiga fretag
behver rrlighet av mnniskor ver grnser fr att
kunna f tillgng till utlndska marknader och viktiga
kompetenser, fr att kunna komma nrmare kunder
och fr att utveckla ett fretag. Likas visar Hatzigeor-
giou och Lodefalk att mngfald i arbetskraften frmjar
internationalisering av svenska fretag. De visar sr-
skilt att utlandsfdda anstllda kar fretagens utri-
keshandel.
71
I USA har invandrare haft stor betydelse
fr sysselsttning genom att mnga av USA:s strsta
fretag har grundats av invandrare i frsta eller andra
generationen. Dessutom har invandrare startat mnga
av USAs framgngsrika high-tech fretag och varit en
69. Johnsonet al, 2006, s. 530
70. Kommerskollegium, 2013
71. Hatzigeorgiou och Lodefalk, 2012
48
Lifvendahl, Lindahl von Sydow & Schwaag Serger
viktig klla fr innovation och entreprenrskp.
72
I Sverige nns mnga goda exempel p hur svenska
fretag haft en frdel av att ha haft anstllda med
utlndsk bakgrund i sin personal nr de expanderat sin
verksamhet till andra lnder. Scanias teretablering
i Irak fr ngra r sedan r ett exempel p hur freta-
gets anstllda med irakisk bakgrund var en viktig faktor
i denna process. I dem hade Scania tillgng till kunnig
personal som hade knnedom om bde fretaget och
landet, och som talade svl svenska som arabiska/
kurdiska.
73
72. The Economist, 2013b och 2012b, Presidents Council of Advisors onScience and
Technology, 2012
73. Liberala tidningar, 2010 och Scania, 2010
Nyckelpunkter
Vi lever i en snabbt frnderlig vrld dr produktionen av varor
och tjnster blir alltmer komplex och stller krav p kade
kunskaper, dr en kad globalisering leder till framvxt av nya
marknader och konkurrenter.
Den globala konkurrensen om kompetens hrdnar samtidigt
som synen p vad som utgr kompetens frndras.
En grundlggande frga r hur Sverige ligger till i den nya vrld -
en, dr utvecklingslnder konkurrerar med industrilnder om
talanger, dr rrlighet kar och dr utbildningen mste anpassas
till frndrade behov p en ny och mer global arbetsmarknad?
Hur attraktiva r vi fr globala talanger och hur bra r vi p att
ta tillvara och utveckla srskilt internationell kompetens?
51
Kapitel 3
Sverige en
inventering av lget
Sverige r mer srbart n vi vill tro. Att miss-
skta konkurrensen kommer obnhrligen att
straa sig.
Det var det franka budskapet frn Globaliserings-
rdet som inrttades av regeringen 2007 och som lm-
nade sin slutrapport 2009. Bland de tio problemomr-
den som identierades i slutrapporten
1
nns fljande:
1. En underskattning av globaliseringens kraft
hos vrldens politiska ledare, vilket i sin tur
medfrt brist p internationell samverkan.
2. Sverige har fr f entreprenrer och smf-
retagare som satsar p att vxa. verskot-
tet i bytesbalansen skulle kunna vara en
1. Globaliseringsrdet, 2009, s. 16-17
52 53
Sverige en inventering av lget
varningssignal: varfr exporteras s mycket
kapital som hade behvts i Sverige?
3. Sverige har inte satsat tillrckligt p kun-
skap vilket visar sig i sjunkande skolresultat,
tappad mark fr statligt nansierad forsk-
ning, ingenjrsbrist, svrigheter fr att kva-
licerad arbetskraft att invandra, och fr
lgt kunskapsinnehll i exporten.
4. Andelen av befolkningen som arbetar mins-
kar i frhllande till den andel som blir fr-
srjd.
5. Integrationen av invandrare fungerar fr
dligt.
6. Sverige r fr oknt i andra, fr oss viktiga,
lnder.
Den sammantagna bilden av Globaliseringsrdets
slutsatser tyder p att Sverige nnu inte insett vikten
av att se sig som naturlig aktr i det globala samman-
hanget, eller som del i det vi kallar kunskapssamhllet
dr humankapitalet r den frmsta tillgngen och
konkurrensfaktorn. Det gr ocks att lnka samtliga
av dessa punkter till frmgan att ta tillvara inter-
nationell kompetens; att se den, vrdera den, kunna
utveckla och nyttiggra den.
Jan Edling, analytiker p Vinnova och tidigare utre-
dare p LO, har analyserat svenska styrkor och svag-
heter i den globala utvecklingen. Han konstaterar att
globaliseringen medfr att Sverige bde kommer att
mista jobb av vissa slag, samtidigt som vi vinner andra.
Det faktum att andra lnder har blivit bttre innebr
bde hrdare konkurrens men ocks kade mjlighe-
ter. Rrligheten r en nyckelfaktor, eftersom den ger
Sverige kunskap om andra kulturer. Drfr behver vi
underltta fr mnniskor att resa ut och resa in genom
att ha ett system som tillter mnniskor att komma
hit och vara hr, skapa sig kontakter, utbilda sig och
arbeta.
2
Vr attraktionskraft r inte
tillrcklig
Sedan den 15 december 2008 har Sverige ett av de
mest ppna regelverken fr arbetskraftsinvandring i
vrlden. D genomfrdes en reform som bland annat
avskaade den s kallade arbetsmarknadsprvningen
fr att bevilja arbetstillstnd till utlndska medbor-
gare frn lnder utanfr EU. I stllet infrdes en ord-
ning dr arbetsgivarens bedmning av sitt behov av att
rekrytera utlndsk kompetens sattes i centrum.
Ytterligare en nyhet och konkurrensfrdel med det
2. Lifvendahl, 2012
54 55
Sverige en inventering av lget Lifvendahl, Lindahl von Sydow & Schwaag Serger
svenska regelverket r att en medfljande till en per-
son som ftt ett arbetstillstnd fr en period av minst
sex mnader numer ocks har rtt till arbetstillstnd.
Detta r en viktig konkurrensfrdel fr Sverige efter-
som frgan om ens partners mjlighet att arbeta, kan
vara en avgrande faktor nr man vervger att ta ett
arbete i ett annat land.
Den reform av regelverket fr arbetskraftsinvandring
som genomfrdes 2008 syftar till att strka Sveriges
konkurrenskraft i den globala kampen om kompetensen.
Efter reformen har Sverige allts relativt f formella bar-
rirer fr att personer frn lnder utanfr EU ska kunna
komma hit och arbeta. Trots detta har, som framhllits
i inledningen, mer n en tredjedel av svenska arbets-
givare svrt att rekrytera den personal de behver.
3
Enligt en rapport frn Svenskt Nringsliv frn
februari 2013 r Sverige, trots vrt ppna och exibla
regelverk fr arbetskraftsinvandring, inte ett attrak-
tivt land fr internationella talanger.
4
Det r framf-
rallt det hga skattetrycket som anges som orsak. Ryk-
tet om Sverige som hgskatteland skulle dock enligt
rapporten kunna balanseras om det fanns en uttalad
politisk ambition att locka hit talanger med andra fr-
delar, till exempel god livskvalitet. Problemet r dock
3. ManpowerGroup, 2012
4. Wallenoch Sanandaji. 2013
att eftersom Sverige generellt sett r dligt p att ta
vara internationell kompetens, oavsett om det avser
personer med utlndsk bakgrund som lever i Sverige
eller om det r frga om svenskar som har arbetat
utomlands, s nns det heller inte srskilt mnga
ambassadrer som kan marknadsfra att det r ett
bra land att vistas i trots relativt hga skatter.
Det nns ven andra faktorer utver de mer for-
mella som kan pverka Sveriges attaktionskraft nega-
tivt, t.ex. svrigheten att i storstderna hitta en bra
bostad att hyra eller bristande tillgng till internatio-
nella skolor, framfrallt i mindre stder. Det kan ocks
handla om lnga handlggningstider fr att validera
en utlndsk examen och en bristande dynamik p den
svenska arbetsmarknaden. I en rapport frn Riksrevi-
sionen frn 2011 konstateras att den genomsnittliga
handlggningstiden fr en lkare som har utbildat sig i
ett land utanfr EU och EES att f en svensk lkarlegi-
timation r ungefr fyra r frn det att anskan skickas
in till Socialstyrelsen.
5
S lnga handlggningstider
kan inte anses vara konkurrenskraftiga i dagens vrld
dr mnniskor ltt kan frytta sig mellan lnder.
Sverige r i dag ett invandringsland mtt i antalet
utrikesfddas andel av befolkningen. 2011 var 15 pro-
cent av befolkningen utrikesfdda, vilket r hgre n
5. Riksrevisionen, 2011
56 57
fr de esta andra EU-lnder och t.o.m. hgre n fr
USA (se gur 3 till hger). Samtidigt r utrikesfdda
underrepresenterade i politiken, nringslivet, utbild-
ningen och viktiga delar av den oentliga sektorn (t.ex.
polisen). Detta tyder p att vi r dliga p att vrdera,
vrdestta och ta till vara kompetensen hos personer
som har en ngot annorlunda bakgrund n den vi r
vana vid, och skapar en negativ signaleekt gentemot
duktiga mnniskor som sker ett land att lyckas i.
Svrt fr invandrade att komma in p
arbetsmarknaden
Sverige r smre n de esta andra OECD lnder p att
f in utrikesfdda p arbetsmarknaden om man tittar
p sysselsttningen bland utrikes fdda som andel av
inrikes fddas sysselsttning.
6
I Sverige r det dess-
utom svrare fr hgutbildade invandrare att f jobb
n fr inrikesfdda med motsvarande utbildnings niv.
7

Denna situation skapar tv problem. Fr det fr-
sta r det en ekonomisk frlust fr Sverige att inte ta
tillvara den kompetens som redan nns i Sverige, fr
att inte tala om de sociala problem som uppstr nr
en stor andel invandrade inte kommer in p arbets-
marknaden. Fr det andra uppstr en negativ signal-
6. Dagens Nyheter, 2013b, Segerfeldt, 2013, data frnOECD, 2013b; se venRegerings-
kansliet, 2011
7. Sveriges Television, 2010, Arbetsfrmedlingen, 2012, SCB, 2012
Figur 3. Utlandsfdda som andel av befolkningen (%) 2011
L
u
x
e
m
b
u
r
g
C
y
p
e
r
n
E
s
t
l
a
n
d
s
t
e
r
r
i
k
e
B
e
l
g
i
e
n
S
v
e
r
i
g
e
I
r
l
a
n
d
L
e
t
t
l
a
n
d
S
p
a
n
i
e
n
U
S
A
S
t
o
r
b
r
i
t
a
n
n
i
e
n
T
y
s
k
l
a
n
d
N
e
d
e
r
l
n
d
e
r
n
a
F
r
a
n
k
r
i
k
e
S
l
o
v
e
n
i
e
n
G
r
e
k
l
a
n
d
D
a
n
m
a
r
k
I
t
a
l
i
e
n
P
o
r
t
u
g
a
l
L
i
t
a
u
e
n
F
i
n
l
a
n
d
U
n
g
e
r
n
T
j
e
c
k
i
e
n
S
l
o
v
a
k
i
e
n
P
o
l
e
n
B
u
l
g
a
r
i
e
n
R
u
m
n
i
e
n
45
25
35
15
5
40
20
30
10
0
Klla: Eurostat, OECD
och US Census Data
58 59
eekt. Mnga utlndska studenter i Sverige som vi
har intervjuat sger att de skulle avrda vnner och
bekanta frn att komma till Sverige fr att arbeta d de
sjlva har upplevt hur svrt det r att komma in p den
svenska arbetsmarknaden.
Sklen till att sysselsttningsgapet bland utrikes och
inrikes fdda i Sverige r bland de hgsta inom OECD
r knda och utredda. Eekten av regleringar p arbets-
marknaden (framfr allt hga ingngslner och starkt
anstllningsskydd), samt diskriminering i anstllnings-
situationer r tv faktorer, som dessutom samverkar.
Nr det gller diskriminering s visar samtliga flt-
studier som genomfrts i Sverige att etnisk diskrimi-
nering frekommer bland svenska arbetsgivare.
8
Men
det r ingen enhetlig bild. I en genomfrd forsknings-
studie kallades skande med svenskklingande namn i
genomsnitt i tre fall av tio, medan personer med typ-
iskt arabiska namn kallades i tv fall av tio. Bland data-
specialister hade bda grupperna samma statistiska
chans att bli kallad till intervju.
9

Att verdriva bilden av den svenska arbetsmarkna-
den som generellt rasistisk och frmlingsentlig ris-
kerar att avskrcka mnniskor frn att ska jobb ver-
huvudtaget och i frlngningen ocks frn att utbilda
8. T.ex. Lundgrenp.139 och Olli Segendorf och Teljosuo, 2011
9. Carlssonoch Skedinger, 2011
sig eftersom man tror att det r lnlst. Men ven en
jmfrelsevis modest frekommande diskriminering
r trots allt ett hinder i vgen bde fr individens mj-
ligheter och fr vrt land att tillgodogra sig interna-
tionell kompetens, och br drfr motarbetas.
Nr det gller eekterna av regleringar p arbets-
marknaden r ett strikt anstllningsskydd och hga
lgstalner generellt frknippade med lgre syssel-
sttning bland invandrade.
10
Hga lgstalner krym-
per utrymmet fr lgkvalicerade arbetstillfllen
dr utrikesfdda i lnder med lgre lnegolv ofta fr
sitt frsta jobb. Ett starkt anstllningsskydd riskerar
ocks frstrka tendenser till diskriminering; om varje
anstllning innebr ett stort risktagande fr arbetsgi-
varen, vger oskerheten kring kvalikationer tyngre.
Det missgynnar invandrade i anstllningssituationer
eftersom deras utlndska meriter i form av examen
eller arbetslivserfarenhet kan gra det svrare fr
arbetsgivare att bedma deras kvalikationer.
11

10. Ibid
11. Ibid
60 61
Nringslivet utnyttjar
inte potentialen
Sverige r ngot av paradoxernas land. Inom innova-
tionsteorin talas det om den svenska paradoxen, att
stora investeringar i forskning och utveckling inte har
gett stor avkastning i ekonomisk tillvxt. Vi r erknt
ppna mot omvrlden, och betraktas som early
adopters vad gller utlndska inuenser inom teknik,
mode, mat, men tycks ha svrt att integrera utlndska
inuenser i form av mnniskor p svensk arbetsmark-
nad i en tillfredsstllande utstrckning.
12

Det svenska nringslivet r i dag tmligen interna-
tionaliserat. Flera svenska multinationella fretag har
blivit uppkpta av utlndska gare vilket har ftt anta-
let anstllda svenskar i utlandsgda fretag att stiga
stadigt sedan 1990-talet.
13
Det internationella gandet
av fretag i Sverige har kat och vi r ett land som r
mycket beroende av vr export till andra lnder. En
sdan position borde automatiskt innebra en mycket
medveten strategi kring att maximera utvxlingen av
de kontakter och invnare vi har med utlndsk erfa-
renhet och kontaktnt. S verkar inte vara fallet.
Det nns frvisso era jobb som mer eller mindre
13. Ekholm, 2008, s. 34-35
krver internationell erfarenhet, och dr ngra rs
arbete utomlands fungerar meriterande i anstllnings-
situationer. Formuleringar av typen Vi ser grna att den
skande har erfarenhet frn internationell tjnstgring
kan hittas i tskilliga anstllningsannonser. Samtidigt
tycks det ur arbetsgivarnas perspektiv snarare ha en
meriterande eekt fr sjlva tjnsten, snarare n att det
nns en frvntan p att utlandsvistelsens erfarenhe-
ter ska g att omstta i konkret och specicerad nytta
fr fretaget/arbetsplatsen. Som vi ptalar i rapporten
betraktas utlandserfarenheter som en kvalikation,
inte som vunnen, substansiell kompetens.
Mnga av dem som varit ute och haft ansvars-
tyngda positioner, nner vid hemkomsten att det inte
alltid frmjar karriren, utan kan tvrtom f kommen-
tarer som indikerar att man uppfattas ha missat viktig
utveckling under sin frnvaro, och drfr fr anstrnga
sig fr att komma i kapp. De kan ocks vittna om
att de suttit i anstllningsintervjuer och haft med
sig gedigna arbetsintyg, men ftt besked att meriter
erhllna utomlands inte kan tas i beaktande.
14

Det hr r milt sagt ingen framgngsrik instllning
till andra n svenska erfarenheter fr ett litet, export-
beroende land som behver talanger och ntverk med
omvrlden. Det r snarare en attityd som bde riskerar
62 63
pverka vr attraktionsgrad negativt, och som gr att
vi gr miste om vrdefull kompetens fr att vi inte fr-
str hur vi ska vrdera eller ta tillvara den.
Vad kan ointresset frn arbetsgivarna bero p?
Frgan ska frmodligen inte stllas isolerad frn den
svenska samhllskontexten. De svrigheter som hem-
vndande svenskar mter r inte avgrnsade till arbets-
livet p fretag, utan tycks frekomma i alla sorters
sammanhang, bde professionella och sociala. Snarare
n ett medvetet avstndstagande frn internationell
erfarenhet frn arbetsgivarna, handlar det nog om en
kombination av faktorer. I Lifvendahl 2012 diskuteras
bde nationell identitet/sjlvbild och mer etnologiskt
betingade svenska karaktrsdrag som delfrklaringar,
vilket ven stds av de djupintervjuer som grs.
15
Att ett
samhlle som uppskattar likhet och konformism fr en
strre utmaning med det ptagligt olika och avvikande
(utifrn det invanda) verraskar inte.
Ser man enbart p de stora fretagen i Sverige s
syns det knappt att vi blivit ett invandringsland. I USA
r 2010 var 18 procent av de 500 strsta fretagen grun-
dade av invandrare. Om man inkluderar mnniskor
som r fdda i USA men vars frldrar r fdda utom-
lands (andra generationens invandrare), s var 40 pro-
cent av de 500 strsta fretagen grundade av invand-
15. Ibid
rare eller deras barn.
16
Mellan 1995 och 2005 grundades
en fjrdedel av alla framgngsrika hgteknologiska
fretag av invandrare och invandrare har dubbelt s
mnga patent som mnniskor fdda i USA om man
jmfr mnniskor med liknande utbildningsgrad.
17

En jmfrelse med de 100 strsta fretagen i Sve-
rige 2012 mtt enligt omsttning ger en stark kontrast.
Endast fyra, d.v.s. fyra procent, av dessa grundades av
mnniskor fdda utomlands. Det kan nmnas att alla
fyra fddes i Danmark, till exempel Albert Bonnier. Av
detta faktum innner sig frgan om orsaken till att vi
har s f nya stora fretag som r startade av invand-
rare, r att vi inte uppmuntrar personer med utlndsk
bakgrund att starta fretag? Eller om huvudproblemet
r generellt strukturellt: att det r svrt att starta nya
fretag som blir riktigt stora i Sverige?
De strsta svenska fretagen i genomsnitt r
mycket ldre n de amerikanska. 84 procent av de
strsta svenska fretagen grundades fre 1970 och
70 procent grundades fre 1945. Bara sex av de strsta
privata svenska fretagen har grundats efter 1970. Det
verkar tyda p en svrighet fr nya aktrer i nrings-
livet att bli riktigt stora. Detta intryck bekrftas av
Entreprenrskapsforums analys om entreprenrskap
17. Ibid
64 65
i Sverige, dr det konstateras att frutsttningarna fr
tillvxt efter den initiala startfasen r svag[a] i Sverige.
18

Skillnaden mellan amerikanskt och svenskt fre-
tagsklimat- och dynamik spelar en betydande roll.
Men det nns ocks en risk fr att vi helt enkelt inte
tar tillvara potentialen i invandrarna p samma stt
som man har gjort i USA. Det nns en uppenbar risk
fr att landet hamnar i en nedtgende spiral: det
svenska fretagsklimatet genererar f nya stora fre-
tag attraktionskraften sjunker fretagen fr svrt
att attrahera internationella talanger frre talanger
med frmga att starta fretag som har potential att
bli stora kommer hit de stora fretagen (startade av
invandrare) uteblir.
Ser man till hela nringslivet och ven inkluderar
de sm och medelstora fretagen r bilden lite ljusare.
Vart femte svenskt fretag startas av en person med
utlndsk bakgrund. Bland dem nns frsts dem fr
vilka fretagandet blev ett sistahandsval efter att ha
misslyckats att f anstllning p arbetsmarknaden,
men hur som helst s sysselstter fretag drivna av
dessa personer 250 000 mnniskor.
19

18. Entreprenrskapsforum, 2013, s. 51
19. Regeringskansliet, 2013
Akademi: Bristande mobilitet
p svenska universitet
Flera underskningar visar att svenska universitet,
i motsats till vrldsledande universitet som Stanford
och University of California, rekryterar merparten
av sin fakultet inom samma universitet och ofta till
och med frn samma fakultet. Bara 15 procent och 23
procent av fysikfakulteten p Stanford University res-
pektive University of California Berkeley hade dispu-
terat p samma universitet dr de hade sin nuvarande
anstllning.
20
Fr Lunds universitet var motsvarande
andel 67 procent, p Uppsala universitet 55 procent.
Fr de historiska fakulteterna var sirorna 7 pro-
cent och 14 procent fr Stanford och Berkeley medan
de var 88 procent och 74 procent fr Lund och Upp-
sala.
21
En analys av Hgskoleverket visade 70 procent
av professorerna och 83 procent av lektorerna hade sin
hgsta utbildning frn samma universitet dr de sedan
anstlldes.
22

Resultatet bekrftas av quist och Benner som ppe-
kar att [i]nterna befordringar str fr den stora majorite-
ten av anstllningarna [p svenska universitet], och endast
en brkdel av de nya professorerna blir rekryterade utanfr
20. Bienenstock et al, 2014
21. Ibid
22. Hgskoleverket, 2012a
66 67
de berrda universiteten och en nnu en mindre andel frn
utlandet (kllor visar att bara 10% av fakultetsmedlem-
marna vid de strre universiteten r icke-svenska).
23
* Som
jmfrelse kan nmnas att de bsta universiteten i vrl-
den oftast rekryterar sin fakultet frn utanfr universi-
tetet och sllan anstller en person som har disputerat
p deras universitet.
Dessa signikanta skillnader har frmodligen era
orsaker. En hnger ihop med nansieringsstrukturen.
Bo Rothstein, professor i statskunskap vid Gteborgs
universitet, har jmfrt skillnaderna mellan ameri-
kanska och svenska rekryteringar vid universiteten.
Vid Harvard dr han var anstlld som gstprofessor
under vrterminen 2006, har man policyn att i princip
aldrig anstlla ngon av sina egna disputerade. Dr
brjar forskarstudenterna under sin sista termin istl-
let att ska tjnster vid andra lrosten. Kontrakten r
vanligtvis p sex mnader, och medger samma status
som seniora forskarkollegor, samt frihet att sjlv vlja
omrde och problemdenition. Efter kontraktstiden
har lpt ut grs sen en utvrdering av forskning och
undervisning. r resultaten tillfredsstllande, beviljas
man fast anstllning.
I Sverige mste doktorander som vill fortstta
forska och undervisa, anska om externa forsknings-
23. quist och Benner, 2012, s. 27-28
anslag, och fr vara inriktad p att arbeta i ett projekt
lett av en professor eller docent vid den egna insti-
tutionen. Det gr mjligheten att vlja omrde hrt
begrnsat, och det beteende som premieras blir att
frska passa in s vl som mjligt i de redan etablerade
tankestt som dominerar p den egna institutionen.
Rothstein varnar fr att detta medfr en anpassning
till det etablerade tnkandet snarare n utvecklar en
frmga att tnka nytt.
24

Det skulle i sin tur kunna medfra att det uppstr
en konkurrensnackdel fr de forskarstudenter som
p olika stt inte frmr anpassa sig till det etablerade
tnkandet, som exempelvis har bakgrund frn en
annan akademisk tradition i ett annat land.
Den bristande mobiliteten och problemen med de
svenska universitetens rekryteringsmnster har iden-
tierats som ett betydande problem i ett antal utvr-
deringar av enskilda universitet.
25

Vad leder det hr till? Det gr frsts inte att enty-
digt fastsl sambanden, men en observation som kan
gras r att av de 30 Nobelpristagare som Sverige har
haft hittills r bara 3, det vill sga 10 procent, fdda
utomlands: en i Ryssland och tv i Tyskland. Detta kan
jmfras med USA dr 30 procent av alla Nobelpris-
25. Gteborgs universitet, 2010, Lunds universitet, 2008, Karolinska Institutet, 2011 och
Uppsala universitet, 2011
68 69
tagare r fdda utomlands.
26
I en artikel publicerad
i Hungton Post sammanfattas vikten av att dra nytta
av invandrares kompetens som fljande:
Alla invandrare kommer inte bli Nobelprista-
gare, men vad r kostnaderna om de inte uppnr
sin hgsta potential? Det kommer bli en frlust
fr oss som land om invandrare nekas mjlighe-
ten att utveckla sina talanger och frmgor; eller
om de inte knner sig vlkomnade och vljer att
utveckla sina prestationer och entreprenriella
frmgor ngon annanstans.
27
*
Detta uttalande, mnat fr USA, skulle lika grna,
eller nnu hellre, kunna riktas mot Sverige.
Universiteten attraherar inte
de bsta globala talangerna
Sedan infrandet av hgskoleavgifter fr utomeuro-
peiska studenter har antalet studenter frn lnder
utanfr Europa sjunkit dramatiskt. Enligt Hgskole-
verket kom 79 procent frre s kallade freemover-
studenter (det vill sga studenter som inte kommer
som en del av ett utbytesprogram), hsten 2011 jm-
26. HungtonPost, 2013b
27. Ibid
frt med ret innan. Minskningen var srskilt stor
bland studenter frn Asien.
28
I sin analys av Sveriges innovationssystem ppekar
OECD att ett antal lnder erbjuder goda ramvillkor,
t.ex. genom omfattande stipendieprogram och infra-
struktur fr att attrahera vrldens bsta forskare och
studenter, och att utlndskfdda studenter i dessa
lnder spelar en betydande roll nr det gller kom-
mersialisering av forskning, till exempel kineser och
indier i Silicon Valley. OECD menar att potentialen
fr utlandsfdda studenter och forskare att bidra till
innovation inte har uppmrksammats eller utnyttjats
tillrckligt mycket i Sverige.
29

Universitet spelar en viktig roll i att attrahera duk-
tiga mnniskor till ett land eller en region, inte bara
som studenter eller universitetsfakultet utan ven
som framtida kvalicerad arbetskraft och klla fr
ekonomisk utveckling. Denna roll pongteras av bl.a.
Homan och Quigley
30
och av Florida nr han skriver:
The university plays a magnetic role in the att-
raction of talent, supporting a classic increasing-
returns phenomenon. Good people attract other
good people, and places with lots of good people
28. Hgskoleverket, 2012b
29. OECD, 2013a
30. Homanoch Quigley, 2002
70 71
attract rms who want access to that talent,
creating a self-reinforcing cycle of growth.
31

Den dramatiska minskningen av utomeuropeiska stu-
denter de senaste tv ren br drfr betraktas som ett
problem. I sammanhanget kan man ocks frga sig hur
stor roll det som vi tidigare varit inne p, en eventuell
ovilja eller ofrmga att vrdera kunskaper, kompe-
tens och erfarenheter som frvrvats utomlands, spe-
lar. Prglas kulturen p vra hgre lrosten av en vilja
att ta del av utlandserfarenheten? Ett antal exempel av
anekdotisk karaktr, antyder motsatsen.
En av rapportfrfattarnas fre detta universitetsl-
rare vid Uppsala universitet tillbringade tv omgngar
utomlands som gstlrare vid andra nordiska univer-
sitet. Tillbaka igen efter totalt fem rs utlandsvistelse,
hade han frsiktigt antytt att han mtt andra och
bttre stt att ordna undervisningen, och srskilt
gllde detta aspekter av examinationen. Reaktionerna
blev besvrade, och han fann det fr gott att aldrig ta
upp saken igen. Kollegornas frbryllade eller defen-
siva reaktion gjorde det tydligt att ett socialt pris fljde
med att dryfta dylika frgor.
32

Det nns frsts vitt skilda traditioner och kul-
31. Florida, 2000, s. 370
turer vid olika lrosten och fakulteter. Men det
nns orovckande mnga anekdoter som berttar
samma sak. Kanske mste den hr kulturella delen
tas i beaktande om man ska hja Sveriges frmga
att attrahera globala talanger, st sig i den internatio-
nella konkurrensen och drtill rusta sina studenter
fr att g ut p en global arbetsmarknad. Om en enkel
mjlighet att jmfra och frbttra egna system tack
vare en medarbetares internationella erfarenheter
inte tas tillvara, utan betraktas med skepsis, kommer
det att bli svrt fr Sverige att rusta sig p erforderligt
stt.
Ett annat exempel som antyder att Sverige inte rik-
tigt ser pongen med utlandserfarenhet och interna-
tionell kompetens r att det frst sommaren 2013 gr
att sommarvikariera p svenska sjukhus fr utlands-
studerande. Att det till slut blev mjlighet har inte
att gra med en medveten strategi om att skapa band,
ntverk och inden av kunskap frn utlndska lros-
ten genom att attrahera studenter att komma hit och
arbeta. Anledningen var faktiskt en svensk student,
Martin Ahlstrm, som lste medicin i Gdansk i Polen.
Han var en av de mnga svenskar som lser till lkare
utomlands, men nekades sommarjobb p grund av att
han studerade utomlands.
33

33. Centrum fr rttvisa, 2013
72 73
Vikariaten utgr en viktig vg till AT-tjnstgring
och drefter anstllning, s de tidigare reglerna miss-
gynnade ungefr 3 000 studenter som valt utlands-
studierna. Efter ett rttsrende som Ahlstrm drev
med hjlp av Centrum fr rttvisa, har ett beslut frn
kammarrtten gjort att Socialstyrelsen godknt svl
lkarutbildningen i Gdansk som i Szczecin, Polen, Clij
i Rumnien samt Odense och Kpenhamn.
34

Formella och informella
barrirer
Det har tidigare konstaterats i den hr rapporten att
det svenska regelverket fr arbetskraftsinvandring
r ett av det mest ppna i vrlden och att Sverige till
fljd av det nya regelverket har f formella hinder fr
personer frn lnder utanfr EU fr att komma hit
och arbeta. Detta fastsls ocks av OECD i en s.k. ter-
ritorial review som organisationen gjorde p uppdrag
av Region Skne 2012.
35
Dr konstaterades att den
svenska politiken och lagstiftningen fr migration och
integration av utlndska medborgare r vl utvecklad.
Det noteras dock samtidigt att anstllningsgraden och
lnerna bland Sknes utlandsfdda r vsentligt lgre
34. Ibid
35. OECD, 2012a
jmfrt med infdda svenskar.
Enligt OECD har Sverige, den vl utvecklade mig-
rationspolitiken till trots, en betydligt hgre syssel-
sttning bland svenskfdda n bland invandrare, 75,7
procent jmfrt med 62,5 procent 2009. Om man tit-
tar p yktingar frn icke OECD-lnder s var siran
under 50 procent.
36
Rapporten konstaterar ocks att
sysselsttningsgraden bland invandrare r som hgst
vid 40-45 rs lder, vilket bl.a. tyder p att det tar lng
tid att hitta ett arbete ven fr de invandrare som fak-
tiskt fr jobb. Skillnader i utfallet i PISA-tester/utvr-
deringar som bestr ven fr andra generationens
invandrare antyder att d sprk och utbildningsfrgor
kan ha varit hinder fr deras frldrar s kan det nnas
andra, mer subtila hinder fr nsta generation. Slutsa-
ten i rapporten r att Sveriges vl utvecklade integra-
tionspolitik r ineektiv.
37

Som OECD noterar har Sverige p pappret en
vl utvecklad lagstiftning och relativt f formella
barrirer fr utlndsk arbetskraft att komma till
Sverige. Svenskar sger sig dessutom vara positivt
instllda till arbetskraftsinvandring. En under-
skning som presenterades av EU-kommissionen
i juni 2012 visar att svenskar r mest positiva i EU
36. Ibid
37. Ibid
74 75
till arbetskraftsinvandring frn lnder utanfr unio-
nen (60 procent jmfrt med EU-genomsnittet som
r lite drygt 40 procent) och att svenskar generellt
r positiva till invandrare frn lnder utanfr EU.
38

Samtidigt s talar siffrorna frn OECD om
Skne och andra rapporter vi nmnt tidigare
sitt tydliga sprk: Det r svrt fr invandrare och
personer med utlndsk bakgrund att f ett jobb
i Sverige trots att vi har f formella hinder och en
accepterande instllning hos befolkningen. Slut-
satsen blir att de svrigheter som internationella
talanger mter inte frmst beror p formella bar-
rirer utan p ngot annat. Vad detta skulle kunna
vara r en frga som behver besvaras. En frkla-
ring skulle kunna vara oviljan eller ofrmgan att
vrdera kunskaper, kompetens och erfarenheter
som frvrvats utomlands, ngonting vi tagit upp
i tidigare avsnitt. En annan frklaring som lyfts fram
i OECD-rapporten r att Sverige traditionellt sett
har hanterat integreringen av invandrare p arbets-
marknaden through the lens of social and urban
policy
39
istllet fr ur t.ex. ett nringspolitiskt per-
spektiv.
Tyvrr nns alltfr mnga berttelser frn personer
38. EU-kommissionen, 2012
39. OECD2012a, s. 177
med utmrkta kvalikationer som i Sverige mer eller
mindre mtts med kalla handen, vilket ocks konsta-
teras i OECD-rapporten som gr fljande rekommen-
dation:
Mnga kvalicerade utlandsfdda arbetare
blir kvar i lgkvalicerade arbeten fr att deras
meriter inte erkns. Detta r inte bara en utma-
ning p lokal niv utan ocks en nationell frga.
Ett viktigt steg p regional niv skulle vara att
inrtta en speed line fr att validera meriter
som frvrvats utomlands.
40
*
40. Ibid, s.181
Personliga betraktelser
Sylvia Schwaag Serger: Efter mitt sommarprat,
som handlade om att leva med och i olika kulturer
och om att lmna sin comfort zone, blev jag ver-
svmmad av e-mail frn hgutbildade invandrare,
men ven frn svenskar som hade bott utomlands,
som berttade hur svrt de tyckte det var att komma
in p den svenska arbetsmarknaden som utlands-
utbildad invandrare eller att komma tillbaka till
76 77
den svenska arbetsmarknaden som svensk efter en
utlandsvistelse. Det som de esta knde stor frustra-
tion ver var att svenska arbetsgivare oavsett om de
var privata eller oentliga inte verkade vrdestta
deras internationella kompetenser utan sg de mest
som lite suspekta fr att de kom frn utanfr syste-
met.
Jag hade en liknande erfarenhet nr jag kom till
Sverige med en PhD frn London School of Economics
(LSE). Jag knde mig rtt kaxig med en doktors-
examen i ekonomisk historia frn en av vrldens hgst
rankade universitet, dessutom hade just min fakultet
rankats som en av de tv bsta i vrlden i ekonomisk
historia, och med ett antal antal jobberbjudanden frn
svl brittiska universitet som bla The Economist och
ngra stora konsultfretag i Storbritannien, Dan-
mark och Tyskland. Men kaxigheten frsvann snabbt
nr jag kom till Sverige och mttes av skepsis frn
svenska arbetsgivare, srskilt fretagen, fr att jag inte
var svensk, inte var utbildad i Sverige och inte hade
lst till civilingenjr eller civilekonom.
Det faktum att jag kom utifrn vgde tyngre n att
jag hade en bra utbildning, bra rekommendationer
och pratade fem sprk ytande. Jag har haft tur och
hittat mnniskor som anstllde mig p grund av, och
inte trots, min internationella bakgrund.
Frbttrade rutiner fr vrdering av kunskap och
kompetens frvrvad i utlandet verkar vara en nyckel
till detta, men kommer inte att rcka.
I en intervju i Dagens Industri i april 2011 bert-
tade Beatrice Bondy, senior rdgivare till Jacob Wal-
lenberg, om sina svrigheter att komma in p arbets-
marknaden i Sverige nr hon yttade hit i brjan av
1990-talet. Trots att hon hade en ekonomie doktors-
examen frn universitetet i Kln och ven studerat
ekonomi och politik i bde London, Paris och Zrich
samt hade arbetat p en internationell storbank bde i
Zrich och i London var det svrt fr henne att komma
in p den svenska arbetsmarknaden eftersom hon inte
hade ngon examen frn Handelshgskolan i Stock-
holm.
41
Svrigheten fr utlndskt utbildade ingenjrer att
komma in p den svenska arbetsmarknaden trots
stor brist p ingenjrer togs upp i en artikel i Dagens
Nyheter i augusti 2013. I artikeln intervjuades Karen
Kynnefjll, ingenjr med fem rs studier och en exa-
men frn Peru dr hon ven hade arbetat som ingenjr
i fem r innan hon kom till Sverige. Hr vrderades
hennes utbildning till tre rs hgskolestudier. Nu
lser hon bland annat svenska fr ingenjrer fr att
ka mjligheterna att f ett jobb som ingenjr i Sve-
41. Dagens Industri, 2011
78 79
rige, samt ska brja p en grundkurs p KTH trots att
hon redan har en examen. I samma artikel lyftes ocks
en underskning frn Statistiska Centralbyrn fram
som visade att utlndska ingenjrer nu lmnar Sve-
rige och att de r er n antalet utlndska ingenjrer
som kommer hit.
42

Problembeskrivningen ovan bekrftas i en debatt-
artikel i Svenska Dagbladet i september 2013 under-
tecknad av representanter frn Stockholms univer-
sitet, tjnstefretagens branschorganisation Almega
samt ett IT-fretag som under ett par rs tid fr olika
beslutsfattare frskt lyfta frgan om kompetensfr-
srjningsproblematiken i Sverige, inte minst inom
IT-sektorn. I artikeln konstaterades t.ex. att det enbart
i IT-sektorn i Stockholm saknades 20 000 personer
under 2011 med fljden att arbetsgivarna ck ska
sig utomlands fr att frska rekrytera kompetent
personal. Fr att sjlva frska bidra till att lsa detta
dilemma har de bl. a. tagit fram en utbildning som var
tnkt att snabbt ge studievana akademiker en kvali-
cerad yrkesutbildning inom IT-omrdet och erbjd
denna till Arbetsfrmedlingen till sjlvkostnadspris.
Tyvrr kunde de konstatera att det inte varit ngot
strre intresse frn politiker och beslutsfattare fr
42. Dagens Nyheter, 2013
denna freslagna lsning.
43, 44

Att det ofta tar mnga mnader eller nnu lngre att
f arbetstillstnd i Sverige ven fr mnniskor som har
kompetens och kvalikationer som r eftertraktade
p den svenska arbetsmarknaden kan ses som ytter-
ligare en illustration p att kompetens eller kost-
naden av att inte tar tillvara kompetens inte verkar
vrderas tillrckligt mycket. Migrationsverkets lnga
handlggningstider skapar frustration bde hos de
skande och hos fretagen som behver deras kompe-
tens. Nringslivet har dessutom ppekat att de lnga
handlggningstiderna bromsar t.ex. utvecklingen av
IT-branschen i Sverige.
45
Sammantaget bidrar det till
en negativ signaleekt fr mnniskor som vervger
att ska jobb i Sverige.
Dessa exempel illustrerar tydligt hur det verkar
nnas informella barrirer som hindrar personer
som skaat sig erfarenheter utanfr Sverige frn att
komma in p arbetsmarknaden. Det har inte funnits
ngra brister i de formella kvalikationerna hos dessa
personer tvrtom. Trots det har de haft svrigheter
att komma till sin rtt d deras internationella meriter
43. Det kanskert nnas naturliga frklaringar till varfr de politiska beslutsfattarna inte
har nappat p detta frslag som vi inte knner till. Pongenmed att lyfta fram exemplet
hr r att avsaknadenav initiativ p det hr omrdet som artikelnpekar p leder till reella
problem fr fretagen.
44. Svenska Dagbladet 2013c
45. Sveriges Radio, 2013
80 81
antingen inte har beaktats eller vrderats fullt ut, och
det har dessutom funnits en ofrstelse hos potenti-
ella arbetsgivare fr den kunskap och de erfarenheter
som de haft med sig. Eller som det uttrycks i OECD-
rapporten The disparity between Swedens highly deve-
loped migration integration policy and the labour market
outcomes of migrants and their children suggest that
something is lost in translation.
46

Vi mste sledes terkomma till frgan om vad
dessa informella barrirer beror p och hur vi kan
f bort, eller i vart fall minska dem? Hur kommer
46. OECD, 2012a, s.187
av ett ointresse, men bde tidigare och potentiella
arbetsgivare har haft svrigheter att frst och vr-
dera de kunskaper och erfarenheter som jag skaat
mig nr jag arbetat som EU-tjnsteman. Jag minns
en tidigare chef som jmstllde mitt arbete p Europa-
parlamentets rttstjnst med notarietjnstgring vid
en svensk domstol. Det senare r ett frsta steg i svensk
domarutbildning, medan det frra r en specialist-
tjnst som juridisk rdgivare till Europaparlamentet
i olika institutionella frgor.
Att ha arbetat i en kommissionrs kabinett (stab)
har mjligen vckt ngot mer intresse, men ven efter
det jobbet upplevde jag att det var svrt fr mnga att
vrdera det arbete jag utfrde dr, t.ex. att jag var
ansvarig fr att bereda och ta fram lagfrslag som
berr omkring en halv miljard mnniskor. Med tanke
p att allter lagar och regler som berr oss i vr var-
dag beslutas p EU-niv s hade jag trott att intresset
fr mina erfarenheter frn att ha arbetat inom eller
med samtliga av EU:s institutioner skulle varit strre.
Med mina tv vndor i Bryssel och tv hemkomster
skulle man kunna sga att jag praktiserar cirkulr
migration i ngon mn och jag r inte frmmande fr
att ska mig utomlands igen om en spnnande mjlig-
het skulle dyka upp.
Personliga betraktelser
Kristina Lindahl von Sydow: Jag har arbetat fr
tv av EU:s institutioner i Bryssel i olika omgngar
och drefter tervnt till Sverige igen. Bda gng-
erna har jag kommit tillbaka till Sverige entusias-
tisk och fylld av ider om hur mina erfarenheter av
att jobba i en internationell milj och mina insikter
om hur EU-maskineriet fungerar i praktiken skulle
kunna vara anvndbara och intressanta fr olika
arbetsgivare.
Jag ska inte sga att mina erfarenheter har mtts
82 83
vi t den tystnad som kan mta den som bert-
tar fr sina kollegor om vunnen kunskap i annat
land? I detta sammanhang kan media och journa-
listiken spela en viktig roll genom att lyfta fram
positiva exempel bde p personer som kommit hit
frn andra lnder och lyckats, och ur den svenska
diasporan som haft framgngar utomlands d vr
bild av tillvaron prglas mycket av vad vi hr och
lser. Att frndra instllningen till internatio-
nellt frvrvad kompetens r en framtidsfrga.

tervndande svenskar
outnyttjad resurs
Jag har tv korta anekdoter nr det gller
reaktioner p erfarenheter: En var nr jag
kom hem frn ett r som Visiting Scholar p
Stanford, dr jag studerat bioteknik och fre-
tagande. Kort sagt, fylld av intryck, ider och
entusiasm. I hissen upp till redaktionen mtte
jag en medarbetare. Hans enda frga var:
Var det varmt dr? Jo, s var det ju, ibland.
Jaha, sa han, frugan och jag var p Mal-
lorca i julas och dr var det fantastiskt varmt
och sknt. Detta var den enda frga jag ck
frn ngon p Sveriges Radio om mina erfa-
renheter av ett intensivt r mitt i utvecklingens
nav...
Den andra erfarenheten gjorde bde min
hustru Jenny och jag nr vi p olika tillstll-
ningar berttade om skolorna i Palo Alto. De var
inte helt ovntat av god kvalit. Vra tre barn
hade trivts vldigt bra och bde vr yngsta dot-
ter och sonen blomstrade - de hade ju pltsligt
ftt berm fr vad de gjorde! Men denna positiva
bild bemttes med en stor och massiv skepsis. S
kunde det helt enkelt inte vara! Det visste vl alla
att den svenska modellen var bst i vrlden?
Till slut brast det fr en av vra jmnriga vn-
ner som utbrast: Men hur kan ni tycka s? De
har ju ddsstra dr! Vi slutade rtt snart att
bertta om skolorna, supermarkets dr man ck
hjlp att packa varorna, vardagslivet och forsk-
ningen. Historier om trakkaos togs dock alltid
emot tacksamt.
47

Varje r tervnder ungefr 15-20 000 svenskar till lan-
det. Jan-Olov Johansson, tidigare bl.a. redaktionschef
p Vetenskapsradion, r en av dessa. Hans upplevelse
av intresset fr hans vunna erfarenheter som r ter-
givna hr ovan r tyvrr mycket representativ fr vad
84 85
mnga svenskar upplever vid hemkomsten. Det kom-
pletta ointresset, i vissa fall nrmast avstndstagande,
fr att ta del av kunskap vunnen p annan mark, gr
igen i ondligt mnga berttelser frn hemvndande
utlandssvenskar.
Utvandringen av svenskar har kat, men ocks
invandringen av desamma. De esta tervnder till Sve-
rige efter i genomsnitt fyra r utomlands. 95 procent av
hemvndarna r under 65 r. Erfarenheten frn att ter-
vnda till Sverige r emellertid pfallande ofta negativ:
Under utlandsvistelsen har de studerat eller
arbetat i svenska eller internationella fretag,
i internationella organisationer eller institutio-
ner. En del r egna fretagare. De har olika bak-
grund och erfarenheter, men ett har de gemen-
samt; de r globala svenskar med erfarenheter
och ntverk som kan berika svenska fretag,
organisationer, oentliga sektorn och samhllet
i stort.
Drfr r det beklmmande att lyssna till
de mnga historier som hemvndare bert-
tar om det mottagande de fr p den svenska
arbetsmarknaden. Det r f arbetsgivare som
betraktar internationella erfarenheter och kun-
skaper som en merit. Istllet fr att ta till sig och
uppskatta kunskaper frn andra samhllen och
kulturer fr hemvndande svenskar ofta hra
att de inte hngt med i den snabba utvecklingen
i Sverige.
48

P ett individplan kan frlusten av nya infallsvinklar
och andras erfarenheter kanske upplevas frsumbar.
Men i aggregerad form, r det aktiva ointresset fr den
internationella erfarenheten frdande fr fretag,
institutioner, organisationer och samhllet som hel-
het. Det kommer att frstta oss i en smre position
jmfrt med de lnder dr man aktivt tar del av ny
kunskap.
Kai Hammerich, tidigare generaldirektr fr Invest
in Sweden Agency (ISA) har beskrivit hur utlandsvis-
telsen bemttes av omgivningen, men ocks att hans
vunna insikter om Sveriges mjlighet att lra av andra,
inte mottogs odelat positivt:
Bodde utomlands i tolv r, mest under 70-talet.
Trade d svenskar boende i Sverige som sade
att Du, Kai, kan vl aldrig ytta tillbaka efter-
som Du nu mste vara out of touch. Sjlv
knde jag tvrtom! Under mina r utomlands
hade jag ftt perspektiv p Sverige och kunde p
ett helt annat stt stta in Sverige i ett interna-
48. Hedlund, 2012
86 87
tionellt sammanhang. Nr jag tervnde tyckte
jag att jag knde Sverige betydligt bttre n nr
jag lmnade. /---/
Det var mitt uppdrag, som GD fr ISA, att
slja Sverige utomlands fr att drmed attra-
hera investeringar. Fr att vinna trovrdighet
gentemot utlndska investerare gllde det att
vara aktuell samtidigt som Du framhll frde-
larna. Men p hemmaplan gllde det att gra
politikerna uppmrksamma p dels det som inte
fungerade srskilt bra, dels de lsningar som
kunde nnas i andra lnder och som vi borde
lta oss inspireras av. Dessa budskap mottogs
med blandade reaktioner. Vissa vlkomnade
dem, andra pekade p hur bra det redan gr fr
Sverige. Denna senare instllning beklagade jag,
bl.a. eftersom jag ansg att det frvisso gick bra
fr Sverige, men med tanke p vra goda frut-
sttningar skulle vi kunna gra s mycket bttre
ifrn oss.
49

Exempel som dessa ovan nns det tyvrr gott om.
Erfarenheten hos svenskar som bott och arbetat
utomlands r tmligen likartad nr det gller ointres-
set frn hemlandet avseende de nya kunskaper de har
49. Svenska Dagbladet, 2013b
tillgnat sig under utlandsvistelsen. En erfarenhet
som kan upplevas hindrande bde i det professionella
livet som i det sociala. Svl vnner och ntverk som
potentiella arbetsgivare tycks agera tafatt och oskert i
mtet med den internationella erfarenheten.
Organisationen Svenskar i Vrlden presenterade
under 2013 en enkt som gtt till svenska fretag
och organisationer kring deras frhllningsstt till
tillvaratagandet av utlandsbaserade svenskar som
terkommer till moderbolagen i Sverige, samt vilket
meritvrde utlandstjnst anses ha. Respondenterna
angav att det nns en generell ambition att tillvarata
och vrdestta utlandserfarenheter, men f fretag
kunde beskriva rutiner fr detta, och det framgick inte
att det fanns ngon given frdel med att ha internatio-
nell erfarenhet vid tjnstetillsttningar i Sverige. Av de
svar som inkom drogs slutsatsen att utlandstjnstg-
ring inte kan anses vara karrirbefrmjande.
50
Den avvaktande attityden till kunskap och erfaren-
heter som skaats utomlands mter ocks vldigt ofta
statliga tjnstemn som har bristande incitament att
arbeta vid internationella organisationer och skaa
sig internationell kompetens. Det r lngt ifrn alltid
som utlandstjnstgring belnas vid tervndandet,
snarare kan det sgas nnas en avsaknad av policy i
50. Paues, 2013
Kapitelrubrik
88 89
regeringskansliet fr att ta tillvara den kompetens
som medarbetare som varit utsnda till bland annat
Bryssel skaat sig dr. I bsta fall fr man tillbaka sin
gamla tjnst, men oftast r det oklart lngt in i det sista
vilken tjnst man fr vid terkomsten och det r lngt
ifrn alltid tal om befordran.
Risken att Sverige gr miste om vrdefull kompe-
tens till fljd av det hr bristande intresset r uppen-
bar. Fr den som en gng har tagit steget att ytta
utomlands, r trskeln lgre att gra det ytterligare
en gng. Den kade andelen cirkulra migranter kan
kanske delvis frklaras av de hemvndande svenskar
som i mtet med Sverige upplever en besvikelse ver
att inte kunna bidra med den kunskap de tillgnat sig i
utlandet, och drfr yttar ut p nytt. Dessvrre gller
inte detta bara hemvndare. I dag ternns en ansenlig
mngd svenskar i utlandet som i Sverige betraktades
som invandrare och mtte svrigheter att ta sig in p
arbetsmarknad och i det svenska samhllet. Dessa
upplevelser blev skl fr att ytta vidare till andra ln-
der.
51
Nyckelpunkter
Genomgngen av hur Sverige hanterar internationell kompe-
tens visar p era problemomrden.
Kompetens verkar denieras alltfr snvt p ett stt som r
vldigt nra kopplat till kvalikationer som erhllits i Sverige.
Det betyder att erfarenheter, frdigheter men ven formella
kvalikationer i form av utbildning som mnniskor har skaffat
sig utanfr Sverige betraktas som mindre vrd eller t.o.m. som
en nackdel nr man sker jobb p den svenska arbetsmark-
naden. Denna syn verkar genomsyra stora delar av samhllet,
inklusive nringslivet. En intressant iakttagelse r att detta
drabbar svl utlndska personer som svenskar som har
vistats utomlands.
Flera formella och informella barrirer hindrar Sverige frn att
vrdera, ta tillvara och attrahera internationell kompetens fullt
ut. Konsekvensen blir resursslseri, kostnader och en frustra-
tion bde fr samhllet och fr de berrda individerna.
91
Kapitel 4
Goda exempel
Mjligheten att arbeta aktivt fr att attrahera
internationella talanger gr inte enbart genom dias-
porantverken. I det hr avsnittet presenterar vi ngra
exempel p hur lnder, fretag och aktrer inom aka-
demin arbetar strategiskt med att attrahera interna-
tionella talanger.
Nr det gller lnder har vi har vi ven tagit med
Mexiko, som frvisso inte har en uttalad policy fr att
attrahera talanger men som nd utgr ett intressant
och representativt exempel p en ny trend, dr mindre
utvecklade lnder med stor dynamik och utvecklings-
potential brjar bli attraktiva fr talanger. Vi presente-
rar ven lnder som Australien och USA, som hittills
varit mycket framgngsrika p att attrahera interna-
tionell kompetens, men dr man nu kan se ett vxande
motstnd mot invandring. Vi menar att blandningen
av dessa exempel och erfarenheter, goda som dliga,
93 92
kan Sverige kan lra och i somliga fall inspireras av.
I nringslivsavsnittet presenterar vi ngra exem-
pel p hur fretag i Sverige har jobbat fr att bttre
utnyttja, vrdera och attrahera mnniskor frn olika
bakgrund och med internationella kompetenser. Vi
tar ven upp ngra exempel p hur nringslivet som
sektor har jobbat som opinionsbildare i t.ex. USA och
Tyskland.
Slutligen ger vi ngra exempel p initiativ frn uni-
versitetsvrlden, bde i Sverige och i utlandet, dr man
har arbetat aktivt med att ka indet av internatio-
nell kompetens.
Lnder
Australien
Australien har historiskt varit ett utprglat invand-
ringsland. Sedan 1945 har omkring sju miljoner mig-
ranter anlnt till landet och i dag r en fjrdedel av
Australiens befolkning fdda overseas. ver 260
sprk nns representerade i dess befolkning. Den
stora mngfalden prglar ocks det oentliga Aus-
traliens signalsprk visavi bentliga invandrare och
potentiella migranter, som exempelvis kommit till
uttryck i fraser som Australias multicultural character
gives us a competitive edge in an increasingly globalised
world, och strengthening Australia trough migration.
1

Under det senaste decenniets starka ekonomiska
tillvxt har Australien medvetet jobbat med att fr-
ska attrahera internationella talanger och s.k. hg-
kvalicerad arbetskraft, bland annat genom frenk-
lade anskningsfrfaranden och s.k. one stop shop.
P regeringens hemsida nns detaljerad information
om hur man ansker om arbetstillstnd. S sent som i
augusti 2013 ppnades ocks ett visa application cen-
tre i Guangzhou i sydstra Kina.
Fr nrvarande pgr dock en utveckling i Austra-
lien dr det tycks politiskt opportunt att uttala en mer
restriktiv instllning till rrlighet ver grnser, vilket
visar att intagna positioner inte kan tas fr givna. Vi
vill nd lyfta fram Australien, som ett land dr man
framfrallt har arbetat med att hitta metodiska system
fr nybyggare (man talar mycket om the settlement
journey) i uttalat syfte att mta behoven hos dem som
anlnder till landet fr att de snabbt ska kunna komma
in i samhllet och kunna komma till sin rtt.
Finland
I Finland nansierade den nska teknik- innovations-
myndigheten Tekes under 2013 en omfattande studie
om hur Finland p bttre stt kan dra nytta av utlndsk
1. Commonwealth of Australia, 2012
Goda exempel
94 95
intellektuellt kapital fr att strka innovation. Studien
analyserar hur invandrare, som identieras som en
viktig klla fr mngfld som i sin tur driver innovation,
bttre kan integreras i innovationsprocesser och aktivi-
teter i Finland fr att strka Finlands konkurrenskraft.
2

Det br pongteras att Finland jmfrt med Sverige har
en restriktiv invandringspolitik, vilket r negativt fr
landet nr det gller behovet av att attrahera kompetens
och arbetskraft. Tekessatsningen och andra initiativ
visar emellertid p en kad medvetenhet om behovet
av att attrahera och integrera internationell kompetens.
1991 grundades CIMO, en expert- och serviceorga-
nisation inom internationell mobilitet och internatio-
nellt samarbete. Det fungerar inom Undervisnings-
och kulturministeriets frvaltningsomrde som ett
sjlvstndigt mbetsverk understllt ministeriet.
CIMOs grundlggande uppgift r att frmja inter-
nationaliseringen av det nlndska samhllet inom
utbildning, arbetsliv och kultur samt bland ungdomar.
CIMO administrerar utbytes-, praktik- och stipendie-
program och ansvarar fr det nationella genomfr-
andet av Europeiska unionens utbildnings- och ung-
domsprogram och fr informationen om programmen
Kultur och Ett Europa fr medborgarna. Vidare frm-
2. InformationfrnTekes hemsida: http://www.tekes./en/programmes-and-services/tekes-
programmes/innovation-research/theme-for-2012--intangibles-value-creation-and-policy/
jar CIMO undervisning i nska sprket och nlndsk
kultur vid utlndska universitet.
Vartannat r sammantrder utlandsnnarnas
parlament, till vilket varje nsk organisation utanfr
hemlandet kan snda representanter. Dr diskuteras,
i nrvaro av regeringschefen och ministrar, frgor av
gemensamt intresse fr utlandsnnarna. Samhrighe-
ten tycks vara sjlvklar. Parlamentet bekostas i huvud-
sak av den nska staten.
Frankrike
Sklet till att Frankrike verhuvudtaget nmns hr
r fr att de i 2012 rs val till Nationalfrsamlingen
provade det som organisationen Svenskar i Vrlden
(SVIV) uppvaktar svenska politiker om: egen valkrets
fr utlandsboende medborgare. I nmnda franska
val skapades inte mindre n elva valkretsar utanfr
Frankrikes grnser i syfte att inkludera och terupp-
rtta kontakten med den runt 2 200 000 miljoner
stora diasporan av fransmn i vrlden. Responsen blev
dock tmligen lg. Valdeltagandet blev, trots ett tm-
ligen vl organiserat elektroniskt valsystem, inte hgre
i utlandsvalkretsarna n 6-16 procent, vilket ska jm-
fras med 58 procent i Frankrike. Intresset hos den
franska diasporan att pverka den nationella politiken
tycktes lg. Dessutom blev tv val ogiltigfrklarade p
Lifvendahl, Lindahl von Sydow & Schwaag Serger Goda exempel
96 97
grund av vertrdelser, vilket nu gr att regeringen
vervger att avbryta experimentet, som ocks r rtt
kostsamt p grund av att parlamentsledamternas
resekostnader tcks av skattebetalarna.
3

Idn om att inrtta en valkrets fr utlandsboende
svenskar lyfts terkommande av frustrerade svenskar
som anser att svenska politiker negligerar deras ns-
keml och behov. andra sidan verkar intresset fr att
rsta i svenska val begrnsat. r 2010 var det 147 439
utlandssvenskar som hade rstrtt. Rstlngden infr
varje val faststlls 30 dagar fre valet. D tas de utlands-
svenskar upp i rstlngden som r anmlda till denna,
vilket utlandssvenskar r i tio r efter utvandring. Efter
tio r krvs en ny anmlan till rstlngden fr att st kvar
i denna. En anmlan till rstlngden kan gras till Skat-
teverket eller genom att rsta. Under de senaste riks-
dagsvalen har valdeltagandet i denna grupp understigit
30 procent. Av detta skulle man kunna dra lrdomen att
rstrtt i hemlandet inte tycks vara det viktigaste verk-
tyget fr att sl vakt om sitt lands diaspora.
Kanada
Kanada r ett av vrldens stora invandringslnder,
med en rlig tillkomst av ungefr 250 000 nya perma-
nenta invnare (d.v.s. ej tillflliga arbetare). Hr har
3. Koenig, 2013
man ett unikt pongsystem fr arbetskraftsinvand-
ring, men ven ykting- och anhriginvandringen r
hgre n i nstan alla europeiska lnder. Till skillnad
frn Sverige har man lyckats skapa hg sysselsttning.
Bidragsberoendet r lgt och arbetslsheten r nstan
p samma niv som fr inrikesfdda.
I Fores antologi Kanadamodellen. Hur invandring
leder till jobb
4
belyser era forskare modellen och
gr jmfrelser med Sverige. Det nns era skillna-
der mellan det kanadensiska och svenska systemet.
Genom att arbetskraftsinvandringen varit hg, har
det ocks inneburit att frdomar om exempelvis egen-
frsrjning inte ftt fste. Invandring r bde allmnt
accepterad och till och med populr bland befolk-
ningen. Inga invandrarentliga partier har ftt fste.
Kanske r just skillnader i attityd det mest signikanta
att lyfta fram. En positiv attityd frn majoritetsbefolk-
ningen har varit en av frutsttningarna fr att det
blivit s lyckat.
Mnga av frfattarna refererar till Kanadas unika
pongsystem dr uppt 60 procent av invandrarna
och deras familjer kommer via en urvalsprocess dr
pong ges frmst fr utbildning men ven sprkfr-
digheter, lder (relativ ungdom) och bekantskap med
Kanada. Till skillnad frn den nya arbetskraftsinvand-
4. Hojem och dahl (red), 2011
98 99
ringen i Sverige bygger inte Kanadas pongsystem p
att arbetsgivarna vljer ut invandrarna, ven om ett
sdant system nns parallellt med det allmnna sys-
temet. Det r istllet invandrarna som driver proces-
sen genom att ska sig till landet utan att vara knutna
till en viss arbetsplats. De olika forskningsbidragen
pekar p att pongsystemet varit en framgng fr bde
Kanada och de skande arbetskraftsinvandrarna har
ltt att f jobb och prglar bilden av invandringen som
en vinst fr landet.
5

Kina
Internationell kompetens har varit en viktig byggsten
i Kinas ekonomiska reformer och Kinas regering har i
ver 30 r medvetet uppmuntrat och stttat bde att
kinesiska studenter ker utomlands och att utlnd-
ska experter kommer till Kina. Deng Xiaoping, som
inledde Kinas ekonomiska reformer 1978 var en av de
drivande krafterna bakom att skicka kineser utom-
lands fr att studera och han lr ha sagt: Nr tusentals
kinesiska studenter som studerat utomlands tervnder
hem s kommer man att se hur Kina frvandlas.
6
*
1992 beslutade Kommunistpartiet i CPC Central
Committee and Central Government Guideline
5. Ibid
6. Forbes, 2005
att regeringen skulle uppmuntra och underltta fr
kinesiska studenter och forskare att ka utomlands
men ven att tervnda, vilket var anmrkningsvrt
i en tid dr regeringen annars var mycket restriktiv
med att lta medborgare lmna landet: ...att sttta
studenter och forskare som studerar utomlandsfr
att uppmuntra dem att tervnda till Kina efter deras
studieavslut och garantera dem friheten att komma och
ka....
7
* Idag r Kina det landet som skickar ut est
studenter att lsa utomlands. Mellan 1978 och 2012
lmnade 2.6 miljoner kineser landet fr att lsa p
utlndska universitet. Av dessa uppskattas 1.1 miljo-
ner har tervnt till Kina.
8

Dessutom jobbar Kina aktivt med att attrahera
utlndsk spetskompetens. I den senaste femrsplanen
har Kina satt som ml att attrahera nstan 2 miljoner
utlndska experter till Kina.
9
2010 presenterade den
kinesiska regeringen en National Medium- and Long-
Term Development Plan vars syfte r att frbttra
och skerstlla Kinas kompetensfrsrjning genom
att bda odla egna talanger och attrahera utlndsk
kompetens. Ett konkret policyinitiativ r one thou-
sand talent program, dr regeringen erbjuder fre-
7. InformationfrnwebbsidanfrnMinistry of Educationof the Peoples Republic of China,
http://www.moe.edu.cn/publicles/business/htmlles/moe/s3917/201007/91574.html
8. Xinhua, 2013
9. Peoples Daily, 2012
100 101
tag, universitet och organisationer som rekryterar en
utlndsk expert en engngsbetalning av 1 miljon RMB
(ca.1,15 MSEK) per person fr lner och andra frm-
ner. Dessutom erbjuder man experten/institutionen
3-5 miljoner RMB fr att utfra forskning.
10
ven om
just detta initiativ riktar sig till icke-kineser nns det
andra program och andra initiativ som frsker skapa
incitament fr utlandskineser att tervnda hem och
deras kompetenser, erfarenheter och ntverk ses som
en viktig tillgng i Kinas strvan att bli en kunskaps-
ekonomi.
Mexiko
Ett kanske mer ovntat exempel r Mexiko som just nu
verkar bli ett nytt mjligheternas land inte minst fr
hgutbildade utvandrare frn USA och Europa. Anta-
let invandrare till Mexiko har frdubblats mellan 2000
och 2010 och numera emigrerar er mnniskor frn
USA till Mexiko n vice versa, ngot som fr bara tio
r sen hade framsttt som otnkbart. New York Times
beskriver vad som hnder i Mexiko City:
ven hr i huvudstaden hller invandrare p
att bli en strre andel av befolkningen och en
10. InformationfrnwebbsidanfrnState Administrationof ForeignExperts Aairs,
http://1000plan.safea.gov.cn/index.php?s=Show&id=policies
vxande del av ekonomin och kulturen genom
att de ppnar nya restauranger, designar nya
byggnader, nansierar ett nytt utbud av kultur
och fyller ett antal skolor med sina barn. Eko-
nomi har varit den primra drivkraften fr
mnniskor i alla samhllsklasser: arbetare frn
Centralamerika, medelklass-invandrare som
Manuel Snchez, som yttade hit frn Vene-
zuela fr tv r sedan och hittade ett jobb som
frsljare av hrvrdsprodukter inom 15 dagar
efter hans ankomst, och den globala crme de la
crme inom ekonomi och teknik, som Mr Pace,
26, vars frsta jobb i Mexiko var hos en stor
fransk bank strax efter examen frn universite-
tet i Reims.
11
*
Det r en blandning av hg tillvxt, en rik och dynamisk
kultur, och knslan av att allt r mjligt som attra-
herar konstnrer, arkitekter och entreprenrer till
landet.
12
Framfrallt r det kanske kontrasten mellan
ett land med stor framtidspotential, stark framtidstro
och ett dynamiskt samhlle, jmfrt med Europa och
USA som tyngs av ekonomiska kriser, arbetslshet
och institutionell trghet, som gr lnder som Mexiko
11. NewYork Times, 2013
12. Ibid
102 103
alltmer attraktiva fr global kompetens. Detta trots att
dessa lnder har mnga problem ssom kriminalitet
och korruption som skulle kunna vara, och fr mnga
fortfarande r, avskrckande:
Europa r dende, medan Mexiko kommer
till liv. USA r stngt och materialistiskt,
Mexiko, ppet och kreativt. Intryck r vad som
driver migrationen i vrlden, och genom inter-
vjuer med massor av nyanlnda till Mexiko
City inklusive arkitekter, konstnrer och
fretagare - blev det tydligt att landets attrak-
tionskraft bestr av mer n bara ekonomiska
faktorer.
13
*
Mexiko r ett exempel p frskjutningen i de globala
den av kompetens och talanger som vi tror kommer
att frstrkas i framtiden. Tidigare var det ganska givet
att mnniskor med kompetenser och utbildning skte
sig frn fattiga lnder till rika lnder, vilket ledde till en
s kallad brain drain i utvecklingslnder. Idag talar
man oftare om brain circulation eftersom dena
inte alls r lika ensidiga lngre. Numera brjar lnder
som Mexiko, Nigeria, Ghana eller Indonesien knnas
lika eller kanske mer lockande fr en vxande grupp
13. Ibid
unga, lovande, ambitisa och globalt rrliga mnn-
iskor.
Singapore
Singapore har lnge jobbat med att bde attrahera
utlndska talanger och frska locka hem singapo-
reanska medborgare som jobbar utomlands.
14
2009
inrttade regeringen en kommitt Economic Stra-
tegies Committee med uppdraget att utveckla stra-
tegier fr inkluderande och hllbar tillvxt fr landet.
Kommittns slutbetnkande frn 2010 lyfter fram
betydelsen av att bde attrahera duktiga personer till
Singapore och att vrda den kompetens som nns
hos singaporeanska medborgare oavsett om de bor
hemma eller i utlandet:
Vr frdel ligger i vr frmga att attrahera
olika och hgkvalicerade talanger frn Asien
och runt om i vrlden, som arbetar tillsammans
med sina singaporianska kollegor och kan bidra
till vr kapacitet. Detta mste frbli en varaktig
frdel
Oavsett var de r, i Singapore eller utom-
lands, s behver vi engagera vrt folk. Deras
hngivenhet, ider, frdigheter och deras hrda
104 105
arbete kommer fortstta att vara vr strsta
styrka.
15
*
Fr att locka utlndska talanger samt dra nytta av
inhemska talanger i utlandet freslr kommittn bla
att Singapore skall attrahera eller etablera fem vrlds-
ledande utbildningsinstitutioner eller program fr
talangutveckling med det uttalade syftet att attrahera
utlndska studenter. Ett annat konkret frslag r att:
ka anstrngningarna fr att fnga upp och f
kontakt med vra talanger genom community
based one-stop welcome centres fr att ge std
t nyanlnda och singaporianska tervndare
och deras familjer. Ett mer systematiskt pro-
gram kommer ocks att inrttas fr att fnga
upp bde singaporianer and utlndska talanger
som r stationerade utomlands.
16
Tyskland
Den tyska regeringen har under senare r vidtagit olika
tgrder fr att gra landet mer attraktivt fr arbets-
kraftsinvandrare. I juni 2011 antogs t.ex. the concept
15. Economic Strategies Committee, 2010, s.9
16. Ibid, s.31
for securing the skilled labour base, en strategi som
syftar till skra tillgngen p kvalicerad arbetskraft
i Tyskland p medellng och lng sikt. Bland annat
arbetar svl den federala regeringen, som delstater
och nringslivsorganisationer aktivt med att stdja
lngsiktiga rekryteringsinsatser, srskilt fr sm-
och medelstora fretag, t.ex. genom att inrtta olika
kompetenscentrum med nringsdepartementet som
ledande departement.
17
Att den tyska regeringen vlkomnar internationell
kompetens blev srskilt tydligt nr frbundskanslern
Angela Merkel vid ett besk i Madrid i februari 2011
bjd in spanjorer med specialistkompetenser att
komma till Tyskland fr att jobba.
18
Merkels inbjudan
ledde till ett markant uppsving i invandring av spansk
arbetskraft till Tyskland, vilket visar betydelsen av att
ett lands regering signalerar att man vlkomnar inter-
nationell kompetens.
19
Der Spiegel hvdar att det mest radikala skiftet
i Tysklands politik gentemot utlnningar (Aus-
lnderpolitik) sedan andra vrldskriget, har gt rum
efter 2005 och innebr att regeringen har gtt frn
en syn p utlnningar som annorlunda och/eller fat-
tiga och, drmed, problematiska, till en vlkomst-
17. OECD2012b, s. 232
18. Der Spiegel, 2011
19. Ibid
106 107
politik (Willkommenspolitik).
20
ven om det fort-
farande nns mnga problem med diskriminering och
utlnningsentlighet i Tyskland, s r dock frvand-
lingen i politiken tydlig. Regeringen undersker nu
mjligheterna att infra en metod dr det skall prvas
i varje asylanskan om skanden med en liten insats
istllet skulle kunna bli en Fachkraft, en kvalicerad
arbetskraft. Tysklands minister fr migration, yk-
tingar och integration formulerar frgan s hr: Jag
vill inte att kvalicerad arbetskraft skall tro att de tvunget
behver anska om asyl. Det r en del av vlkomstpolitiken,
att inte lta dem springa t fel hll.
21
*
2012 invandrade 1,08 miljoner personer till Tysk-
land, det hgsta antalet sedan 1995. Nstan 60 procent
kom frn andra EU-lnder medan den resterande
delen, 340 000, invandrade frn lnder utanfr EU. Av
dessa kom 18 procent av familjeskl, 16 procent fr att
utbilda sig, 13 procent fr att jobba och 16 procent till
fljd av en ansylanskan eller av humanitra skl.
22

USA
Under vren 2013 freslog den amerikanska presiden-
ten en ny invandringslag (Immigration Bill) dr en del
av syftet var att gra det lttare fr utlndska studen-
20. Der Spiegel, 2013
21. Ibid, s.50
22. Der Spiegel, 2014 och Bundesministerium fr Migrationund Flchtlinge, 2014
ter vid amerikanska universitet att stanna i USA efter
att de r klara med sina studier.
23
Frslaget ck starkt
std av nringslivet, i synnerhet frn high-tech fretag
i Silicon Valley dr fretagsledare frn bl.a. Facebook,
Google, Yahoo och LinkedIn oentligt gick ut och
fresprkade reformen. I en debattartikel i Washing-
ton Post skriver Facebook-grundaren Mark Zucker-
berg: I en kunskapsekonomi r de viktigaste resurserna
de talangfulla mnniskorna som vi utbildar och attraherar
till vrt land.
24*
Det frslag som presidenten lade fram var omfat-
tande och genomgripande och tckte in en mngd
aspekter. Allt frn hur USA ska kunna hitta en lsning
fr de miljontals papperslsa migranter som lever i
landet, till hur USA ska kunna f ett bttre regelverk
som underlttar fr fretag som r i behov av att rekry-
tera utlndsk expertis och hgkvalicerad arbetskraft,
t.ex. high-techfretagen i Silicon Valley.
Sedan frhandlingarna i kongressen inleddes
under vren och sommaren 2013 kan det konstate-
ras att frgan r politiskt knslig och att fokus under
processens gng har frndrats. Ansatsen har blivit
mer restriktiv och inriktad p strkt grnskontroll
och en lsning p problemet med de miljoner pap-
23. WashingtonPost, 2013
24. White House, 2013 och US Congress (2013: Act 744)
108 109
perslsa som lever i USA. Senaten antog ett frslag
under sommaren 2013, men ngon omrstning i
representanthuset har nnu inte genomfrts. ven
om frhandlingarna fortfarande inte r avslutade och
slutresultatet terstr att se r tendensen dessvrre
negativ. Frgan om hur kompetensfrsrjningen fr
kunskapsintensiva fretag ska underlttas har tyvrr
hamnat i skymundan.
Nyckelpunkter
Vissa lnder r attraktiva fr globala talanger pga av de
mjlig heter de erbjuder i karrir- eller utbildningsvg och
kanske framfrallt social mobility, dvs. mjligheten att
skapa ett bttre liv. Dessa lnder behver inte gra srskilda
anstrngningar fr att locka till sig mnniskor.
USA r alltjmt en magnet, men samtidigt ser vi nu att nya
lnder, som Mexiko, brjar segla upp som attraktiva destina-
tioner fr mnniskor med framtidsambitioner. Sverige hamnar
frst p 23:e plats, efter lnder som USA, Kanada, Australien,
Tyskland men ocks alla andra nordiska lnder, i uppfattningar
om social mobilitet, dvs. mjligheten att jobba upp sig
oavsett frldras bakgrund eller status (Lanvin och Evans red
2013).
Flera lnder jobbar aktivt med att frmja invandring, s som
Kanada, Kina och Australien, t.ex. genom att erbjuda nansiella
eller andra incitament.
I en tredje kategori lnder, t.ex.Tyskland, grs stora anstrng-
ningar fr att undanrja hinder som byrkrati, sprk, invand-
ringsentlighet med det uttalade och hg prioriterade mlet
att gra landet mer vlkomnande och drmed mer attraktivt
fr arbetskraftsinvandring.
Nringsliv
Det r inte bara lnder som mste arbeta aktivt med
den hr frgan. Nringslivet har ocks en viktig roll att
fylla, i frsta hand av rent egenintresse fr sin kom-
petensfrsrjnings skull, men ocks som opinions-
bildare.
ManpowerGroup
ManpowerGroup r ett fretag som har insett att
vergngen till en mer kunskapsorienterad ekonomi
stller strre krav p rtt kompetens hos de anstllda
i fretagen och att det innebr strre utmaningar
fr fretagen, men samtidigt strre mjligheter fr
individen. ManpowerGroup kallar det hr fr The
Human Age och ptalar att det kommer att stllas
nya strre krav p arbetsgivarna att vara attraktiva
fr att kunna rekrytera rtt kompetens och talang-
erna. ManpowerGroups VD Je Joerres uttrycker det
p fljande stt:
Fr att vara konkurrenskraftig i The Human
Age r frmgan att attrahera talanger och
eektivt hantera vad som snabbt blivit en grns-
ls arbetskraft avgrande fr att upprtthlla
ett konkurrenskraftigt fretagsklimat.
25
*
25. ManpowerGroup, 2013a
110 111
ManpowerGroup har drfr tagit fram produkter och
strategier fr hur fretag kan mta den nya kunskaps-
ekonomin p bsta stt. De lsningar som presente-
ras skulle ven kunna riktas till lnder och oentliga
beslutsfattare. I sin senaste talent shortage survey,
The great talent shortage awakening, frn maj 2013
presenterar ManpowerGroup bland annat tio rekom-
mendationer till fretag fr att de ska f en hllbar
arbetskraft. Det handlar t.ex. om att vara engagerad och
lyhrd fr medarbetarnas nskeml om arbetsvillkor,
om att samarbeta med skolor och erbjuda mjligheter
till praktikplatser under studierna och att investera i
sitt varumrke som arbetsgivare (employer branding).
26

Rekommendationerna br vara intressanta ven fr
lnder som har svrighet att attrahera kompetens.
ManpowerGroup ptalar ocks tydligt vikten av
proaktivitet frn nringslivets sida i frhllande till de
politiska beslutsfattarna om de vill ha ngra frnd-
ringar i det juridiska ramverket nr det gller mjlig-
heterna att locka internationella talanger till ett visst
land r en annan intressant aspekt som lyfts fram.
Var en regerings ansvar slutar och arbetsgi-
varens brjar r ngot av en grzon. Men den
verkliga frgan r spelar det egentligen ngon
26. ManpowerGroup, 2013b
roll? Oavsett vad det rtta svaret r s r det
inte sannolikt att de starkaste fretagen kom-
mer att sitta och vnta p att ngon annan lser
problemet.
27
*
Multimind
En av pionjrerna i svenskt nringsliv som tidigt insg
potentialen i och behovet av internationell kompetens i
Sverige r bemanningsfretaget MultiMind som grund-
ades r 2000 och arbetar med personaluthyrning och
rekrytering. Arsidn beskrivs kort och gott som: Att
frmedla personal med internationell kompetens till fretag
och organisationer p ett personligt och eektivt stt.
Fretaget erbjuder personal som de beskriver har
multikulturell eller internationell kompetens i kombi-
nation med sprkkunskaper, erfarenheter inom olika
arskulturer, sociala koder, religion, politik, juridik,
ekonomi etc.
Bland kunderna nns fretag och organisationer
med internationell verksamhet som har behov av perso-
nal med multikulturella och internationella kunskaper.
Man ocks startat MultiMind International, med
huvudinriktning mot arsomrdena Logistic, Ac -
counting and Finance, Sales and Marketing, Human
Resources, Information Technology och har ocks en
27. Ibid. sid 11
112 113
fast verksamhet p Filippinerna.
Idag har pionjren ftt sllskap av mnga efterfl-
jare, och en genomgng av olika fretag inriktade mot
HR har idag internationell kompetens som en tydlig
aspekt eller tjnst i sitt utbud.
Lumenova
Lumenova r ett fretag verksamt inom rekrytering,
arscoaching och utbildning, outplacement och kar-
rirrdgivning. Ett separat program under coachnings-
tjnsterna heter repat coachning, och syftar till att hjlpa
chefer och ledare som arbetat utomlands i ett antal r
(expats) som tervnder till hemlandet (repatriation).
Fretaget hnvisar till internationella undersk-
ningar som visar att nstan 25 procent av repats
byter fretag inom 1 r frn hemkomsten. Lumenovas
process fr repat coaching syftar till att skapa frut-
sttningar fr den tervnde medarbetaren att snabbt
anpassa sig till hemmamiljn och samtidigt f utvx-
ling p sin utlndskt erhllna kompetens.
Coachningen innebr en slags frnyad introduk-
tion under vilken kompetenser och erfarenheter iden-
tieras, paketeras och kalibreras mot organisationens/
fretagets frvntningar och ml. Det hr gissar vi r
en tjnst som kommer att bli allt mer efterfrgad.
Mnga svenskar som tervnder kan knna igen sig
i vad Lumenova kallar the unexpected encounter with
the familiar, och kan f svrt att terintrda i svenskt
arbets- och socialt liv. Fr ett fretag/organisation
som investerat i en medarbetares utlandsvistelse,
borde insatser som tillfrskrar en bra return on
investment vara nskvrda.
Mitt Liv
Det icke vinstutdelande fretaget Mitt Liv erbjuder
mentorprogram som riktar sig till utlandsfdda aka-
demiker. I skrivande stund samarbetar Mitt Liv med
27 stora fretag och organisationer i Sverige. Hittills
har 700 deltagare och mentorer deltagit i programmet
som syftar bde till att strka arbetsskande indivi-
der som de fretag och organisationer som deltar,
ka mjligheterna fr arbetsskande att f jobb mot-
svarande kompetens, utveckla sprket och bygga ett
professionellt ntverk och f nya kontakter. Ngra av
de som samarbetar med Mitt Liv r Collector, Danske
Bank, Lnsfrskringar, Frsvarsmakten, Santa Maria
och Axel Johnson-gruppen.
Swedbank
ntligen jobb r ett initiativ av Swedbank som i
nra samarbete med Arbetsfrmedlingen har erbjudit
jobbskande, utlandsfdda personer med relevant
114 115
kompetens 6 mnaders praktik p olika bankkontor
i sdra Sverige. Enligt Swedbank har 60 procent av
praktikant erna blivit erbjudna ngon form av anstll-
ning.
Under praktiken har samtliga ftt utbildningar,
validering, sprktrning, egna arbetsuppgifter och
kassa- och kundtjnstarbete. Swedbank ser projektet
inte bara som ett socialt projekt: Genom ntligen Jobb
ppnas drrar fr Swedbank att mta nya potentiella med-
arbetare som med sina kontaktnt och erfarenheter leder
till nya arsmjligheter.
28
Max Hamburgerrestauranger
I syfte att vara rustade vid expansion till andra
lnder, har Max Hamburgerrestauranger gjort en
srskild rekryteringsdrive riktad mot nyanlnda
invandrare dr man ska vlja ut ett trettiotal perso-
ner fr ett chefsprogram. I Dagens Nyheter berttas
om en av dem som har skt programmet; 25-riga
Soraya Amarabou. I Marocko lste hon ihop en uni-
versitetsexamen i engelska och litteratur, men hit-
tade inget arbete. Under sitt r i Sverige har hon lrt
sig svenska, men hittills inte heller lyckats f mer
n ngra timmars stdning per vecka. Tanken p en
karrir p restaurangkedjan r lockande, och tanken
28. Swedbank, 20131
p att bli chef fr Max i Marocko r ocks attraktiv.
29

Bde Max och Swedbank har dragit sig kritik fr att
de har srskilda program fr invandrade personer. Nr
det gller Max r ju tanken bakom projektet att kunna
arbeta fram goda frutsttningar fr en utlandsexpan-
sion. Det r att betrakta som ett begvat stt att arbeta.
Det r dessutom smart att fnga upp chefsmnen frn
de tnkbara lnderna nr de r nyanlnda, eftersom vi
vet att motivationen och energinivn r som hgst d,
och inte efter r av sysslolshet. ven Swedbank ser
potentialen att f er medarbetare med kompetenser
som kanske inte nns i tillrcklig utstrckning i ban-
ken idag. Skulle fretagen enbart rekrytera p etnisk
grund, funnes det anledning att ifrgastta. Men att
tv stora fretag som rekryterar stora mngder mnn-
iskor utvecklar ngra srskilda program i jakt p ny
sorts kompetens, r bara att betrakta som ett stt att
dra nytta av den internationella kompetens deras ml-
grupp potentiellt br.
Coca-Cola Enterprises Sverige
Sedan ngra r tillbaka arbetar Coca-Cola Enterprises
strategiskt bde p global niv och p landsniv med
sitt hllbarhetsarbete. Som ett av sju fokusomrden
ingr omrdet mngfald och inkluderande. I detta
ingr att Coca-Cola Enterprises ska vara en arbets-
29. Dagens Nyheter, 2013c
116 117
plats som r inkluderande och som speglar samhllets
sammansttning i sin personal och hos sina kunder.
Ambitionen r att fretaget ska vara marknadsledande
i arbetet med dessa frgor och mlsttningen r att
kunna attrahera, utveckla och behlla talangerna.
Fr att frverkliga mlsttningen har Coca-Cola
Enterprises p global niv rekryterat en mngfaldsdi-
rektr som ocks sitter med i ledningsgruppen. Man
jobbar ocks aktivt med rekrytering fr att ka mng-
falden och tittar d srskilt p hur platsannonserna
r utformade. Vidare jobbar fretaget med internut-
bildning och karrirutveckling fr medarbetarna och
erbjuder mjligheter till karrirbyte inom fretaget
(t.ex. mjligheten att byta frn HR-avdelningen till
kommunikationsavdelningen) fr att kunna behlla
och mjliggra fr talanger att utvecklas ven om de
kanske inte har de formella kvalikationerna fr en
viss tjnst men samtidigt visar att de har viljan och
frmgan att ta till sig ny kunskap och frndras i takt
med organisationen.
30

IKEA med era
Att ta tillvara internationell kompetens kan lta avan-
cerat, men behver faktiskt inte vara s avancerat. P
IKEA br exempelvis alla medarbetare namnskyltar,
30. Coca Cola, 2011
och p dem nns sm aggor som indikerar vilka sprk
respektive medarbetare behrskar. Det m ses som
en liten detalj, men den bidrar till kad tillgnglighet
fr mnga kunder. Sprkkunskaper blir naturligt mer
eftertraktade i ett land dr befolkningen blir allt mer
heterogen, och migranterna er.
Mindre aktrer p olika hll i landet som skapar fr-
utsttningar fr fretrdesvis invandrade mnniskor
att komma till sin rtt nns det gott om, och de mest
framgngsrika bygger p att man frvntar sig att de
personer som berrs ska kunna bidra och skapa ngot av
vrde, inte fr att man frmst tycker synd om dem. Ngra
exempel p detta r Livstycket i Tensta, Stockholm och
Yalla Trappan i Rosengrd, Malm, som bda r inrik-
tade p att erbjuda kvinnor mjlighet att utveckla sig,
komma i arbete och skapa ntverk. Andra initiativ som
syftar till att skapa entreprenrer och/eller jobb r Upp-
start Malm, Rosengrd Invest, YUMP och Framtidsge-
nerationen. Men det nns mnga, mnga er.
Ants
IT-fretaget Ants i Stockholm r ett intressant exem-
pel som visar att ett fretag inte behver vara en
multinationell koncern fr att arbeta strategiskt med
att ta tillvara internationell kompetens. I sin verksam-
het, dr de frmedlar utlndska IT-konsulter till den
118 119
svenska IT-industrin och dr bristen p erfarna utveck-
lare r stor, noterade Ants att det var lttare fr deras
konsulter att f uppdrag om de talade lite svenska.
Brister i Svenska fr invandrare ck dem att starta en
egen svenskautbildning. Under 2012 rekryterades tio
utvecklare som inte pratade svenska, och som sedan i
fretagets regi lrde sig svenska under en intensivkurs.
Av de tio som rekryterades 2012 s jobbar sex i dag som
konsulter t Ants p Tacton Systems utvecklingsavdel-
ning och vriga fyra arbetar med utveckling p If, Tobii
Technology och NYX interaktive. Alla har kommit in
bra p sina arbetsplatser.
Under 2013 har Ants genomfrt en ny sprkutbild-
ning fr tio nya utvecklare. Den hr gngen hade grup-
pen en bredare sammansttning med deltagare frn
Iran, Etiopien, Bangladesh, Indien och Pakistan. Kur-
sen har ocks frlngts fr att frdjupa svenskkunska-
perna ytterligare. Mlet r att deltagaren efter kursen
ska kunna kliva in p en arbetsintervju eller kundmte
som konsult, presentera sig sjlv och sina tekniska
frdigheter p svenska. Och de ska gra det s pass bra
att de konkurrerar med svenska konsulter. Det handlar
framfrallt om att jobba bort kundens befogade oro
fr att det kommer att vara svrt att kommunicera
med konsulten.
31

31. Hamiltonatlarge, 2013. P webbsidanwww.ants.se kandu lsa mer om fretaget.
Nringslivet som opinionsbildare
och pdrivande i utvecklingen
I en rapport frn 2012 ptalar World Economic Forums
Global Agenda Council on Migration att nringslivet
har en viktig roll att spela som opinionsbildare till std
fr regler som underlttar internationell rrlighet fr
mnniskor. Fretagen r trovrdiga avsndare eftersom
de vet hur behovet av kompetens och arbetskraft ser ut.
Rapporten efterlyser mer engagemang frn nringsli-
vets sida nr det gller att arbeta aktivt fr bttre frut-
sttningar fr arbetskraftsmigration globalt.
32

Ett intressant exempel p sdan proaktivitet frn
nringslivets sida som bde World Economic Forums
arbetsgrupp och ManpowerGroup efterlyser r
den kampanj fr en genomgripande och mer ppen
invandringsreform i USA som i februari 2013 initiera-
des av representanter fr Silicon Valley-entreprenrer
som Facebook, Google, Yahoo, LinkedIn samt olika
riskkapitalister.
Kampanjen var ett inspel i reformarbetet av de ame-
rikanska invandringsreglerna som initierades i brjan
av 2013. Dess huvudbudskap var att den amerikanska
invandringslagstiftningen mste frndras och gra
det lttare fr entreprenrer att rekrytera personer
med den kompetens de behver fr att kunna utveckla
32. Global Agenda Council onMigration2011-12
120 121
sina fretag och att dagens regler r ineektiva och
drmed hindrar dem frn att utka sina verksamheter
p.g.a. att de saknar rtt kompetens.
Under kampanjen gjordes era tydliga uttalanden
till std fr reformen, t.ex.:
The worlds most talented people are exceptio-
nally mobile. When they move to America, they
make it smarter, and thats not just because they
are smart. It is also because migration creates
connections...
Immigrants also provide America with an
army of unocial diplomats, recruiters and
deal-brokers.
33

Kampanjen avslutades med en virtuell marsch mot
Washington i april.
34
Ett senare, och kanske nnu mer intressant exempel
hittas i Tyskland dr arbetsgivarrepresentanter och
fackfreningar i januari 2014 gick ihop fr att gemen-
samt uttrycka sitt std fr invandring och fr att upp-
mana till en mer vlkomnande attityd mot invandrare.
Utspelet var en tydlig reaktion mot det konservativa
partiet CSU, som hade gtt ut hrt i media med pst-
33. The Wall Street Journal, 2011
34. Financial Times, 2013
enden att Tyskland riskerar att versmmas av fat-
tigdomsinvandring av mnniskor som kommer til
Tyskland bara fr att utnyttja vlfrdssystemet, sr-
skilt frn Bulgarien och Rumnien.
I det gemensamma uttalandet varnade fretrd-
arna fr bde arbetsgivarfrbundet och det tyska
fackfrbundet (Deutscher Gewerkschaftsbund) fr
att sdana attityder kan skrmma bort mnniskor
och drmed minska den arbetskraftsinvandringen
som Tyskland behver.
35
Betydelsen av uttalandet
frstrktes av det faktum att det r vldigt sllsynt fr
arbetsgivarrepresentanter och fackfreningar att gra
gemensamma deklarationer.
36
ven om Svenskt Nringsliv tidvis har varit en
aktiv opinionsbildare fr arbetskraftsinvandring till
Sverige, har det svenska nringslivet i vid bemrkelse
hittills inte tagit ngra initiativ motsvarande Silicon
Valley-uppropet fr att genom aktiv opinionsbildning
bidra till att frbttra frutsttningarna att attrahera
internationella talanger till Sverige. Det skulle dock
vara bde behvligt och vlkommet, inte minst i ljus et
av att facket och delar av oppositionen under 2013
och inledningen p 2014 uttryckt stark kritik mot den
svenska reformen och framfrt krav p att regelverket
35. Tagesschau, 2014
36. Ibid
122 123
ska terg till hur det var fre december 2008.
Aktrer i nringslivet kan ocks vara pdrivande fr
utvecklingen av regelverk och kunskap p andra stt
n genom opinionsbildande arbete. I likhet med initia-
tivet frn INSEAD (The Global Talent Competiveness
Index) nns aktrer i nringslivet som p olika stt
lyfter frgan om olika lnders attraktivitet. Som tidi-
gare nmnts i rapporten r HSBC:s The Expat Explo-
rer survey, den strsta globala expat-underskningen
som rankar olika lnder utifrn faktorer som ekonomi,
livskvalitet och mjlighet att kombinera utlandsvis-
telsen med famijeliv sammantaget sdant som avgr
hur attraktivt ett land r fr utlandstjnstgring.
PwC tog 2013 fram en Mobility Survey 2013, dr
en underskning grs av utbredning och eekter av
utlandsarbete inom 57 svenska storfretag. De fretag
som har medverkat i underskningen har verksamhet
i Sverige och har anstllda p s kallade lngtidsut-
landsuppdrag (minst tolv mnader). En majoritet av
de strre svenska fretagen ingick i de totalt 57 freta-
gen som deltog i underskningen.
Underskningen belyser bl.a. policyinnehll (till ex -
empel ersttning och frmner), familjefrgor, repa-
triering och koppling mot talent management, utveck-
ling och framtida utmaningar.
37
Det hr r vlkomna
37. Underskningengenomfrdes under november och december 2012. Eftersom utlands-
initiativ som kommer att bidra till att skapa uppmrk-
samhet och medvetande om hur vi anvnder de mobila
resurserna inom fretag och organisation, och det blir
frhoppningsvis inom snar framtid en given strategi-
frga p varje arbetsplats. Trots dessa underskningar
kring utformningen av villkor fr utlandstjnstgring
m.m. s nns brister nr det t.ex. gller uppfljning av
kostnader och individernas utveckling i samband med
utlandsarbete, vilka behver uppmrksammas ytter-
ligare.
Genom sina egna insikter bde kring vikten av att
ha tillgng till rtt kompetens vid rtt tillflle fr att
kunna bedriva och utveckla verksamheten eektivt,
och svrigheten att hitta denna kompetens r freta-
gen trovrdiga avsndare i denna debatt om vikten av
att den svenska lagstiftningen inte bara bibehlls utan
ocks fortstter utvecklas mot kad ppenhet.
Vi tror att det ocks krvs en diskussion om hur man
gr frn att anstlla mnniskor just p grund av att de har
internationella kompetenser med nya och vrdefulla
perspektiv, kunskaper och ntverk och inte trots att
de r annorlunda eller kommer frn utanfr systemet.
arbete blir allt vanligare och allt er fretag ser att mobilitet bland de anstllda r en
avgrande frga fr fretagets utveckling behvs bttre kunskap kring detta.
124 125
Akademi
Universitet och hgskolor spelar en viktig roll som
magneter dels fr internationella studenter, och dr-
med potentiell framtida, kvalicerad arbetskraft fr
landet, dels fr duktiga lrare och forskare frn andra
lnder. Dessutom r de en av de strsta arbetsgivarna i
Sverige och utgr drmed en betydande del av arbets-
marknaden. Deras anstllda utgr idag 30 procent
av alla statsanstllda i Sverige.
38
Nedan listar vi ngra
exempel p hur svenska och utlndska aktrer har
jobb at med internationell kompetens inom akademin.
38. Universitetskanslermbetet, 2013
Nyckelpunkter
Exemplen i detta avsnitt lyfter fram fretag som tar konkreta
initiativ fr att attrahera och dra nytta av internationell
kompetens. Genom sdana initiativ spelar de en viktig roll i att
agera som frebilder samtidigt som de validerar internationell
kompetens som nskvrd.
Nringslivet som en del av samhllet kan och br vara
drivande i att pverka bde den politiska agendan och
attityder i samhllet, genom att visa att mnniskor med
annorlunda bakgrund och internationell erfarenhet behvs
och vrdestts.
Att frgan r central fr nringslivets, och drmed landets,
konkurrenskraft visas tydligt i exemplen frn USA och
Tyskland, dr fretag och nringslivsorganisationer tar
tydlig stllning i debatten om internationell kompetens och
invandring. Framfrallt i Tyskland frstrks budskapets
tyngd av att arbetsgivare och fackfreningar gemensamt
skickade signalen om vikten att attrahera arbetskraft till
landet.
cole Polytechnique Fdrale de
Lausanne (EPFL)
cole Polytechnique Fdrale de Lausanne (EPFL) r
ett exempel p en hgskola som medvetet har jobbat
med att frbttra sina rekryteringsprocesser och som,
p relativ kort tid, har lyckats med att ka antalet fakul-
tetsmedlemmar rekryterade internationellt, samtidigt
som dess position i internationella rankningar har
kat kontinuerligt.
39
Resultatet: Recruitment is predo-
minantly international and the local inbreeding so charac-
teristic of the Nordic countries, in particular, seems rare in
the Swiss case.
40
Stiftelser som mjliggr post-
doktorandtjnster
Ett positivt inslag nr det gller internationell mobi-
litet r det stora antalet utlndska postdoktorer, s.k.
postdocs, som nns idag vid svenska universitet. Det
nns inititativ att frmja mobilitet, t.ex. erbjuder Knut
och Alice Wallenbergstiftelsen och Wennergren Stif-
telse stipendier fr utlndska postdoktorer att komma
till Sverige och/eller fr svenska postdoktorer att
forska utomlands. Det nns ocks ett vxande antal
exempel dr utlndska toppforskare har rekryterats
39. quist &Benner, 2012
40. Ibid
126 127
till svenska universitet, t.ex. Gad Rausing-professuren
i kinesisk ekonomi vid Ekonomihgskolan p Lunds
Universitet som innehas av den tyska professorn Sonja
Opper, en av vrldens ledande experter inom kinesisk
institutionell ekonomi.
Copenhagen Business School
Ett annat bra exempel nns p andra sidan av resund
frn Malm, vid Copenhagen Business School, en av
de hgst rankade business schools i Europa. Depart-
ment of Business and Politics of the Copenhagen Busi-
ness School har en tydlig policy att man inte anstller
sina egna doktorander i alla fall inte direkt efter
disputationen. Susana Borras, prefekten fr institutio-
nen, frklarar policyn shr:
Vi brjade jobba enligt denna policy nr institu-
tionen skapades under 2004 som ett litet interna-
tionellt forskningscentrum. P den tiden var det
naturligt eftersom centret var litet. Nr vi blev en
institution under 2011 (vi vxte mycket snabbt
och drev framgngsrika undervisningsprogram)
bestmde jag mig fr att fortstta denna policy,
som r den policy som de esta prestigefyllda uni-
versitet och institutioner i USA och Europa anvn-
der sig av. Vi ville signalera att rrlighet r viktigt.
Vi lgger stor vikt vid att vra doktorander
utvecklar ntverk som tillter dem att f tillgng
till eventuella jobb vid andra universitet.
En viktig del av vr policy r att om dok-
torand fr en postdok
41
(genom hans/hennes
anskan till det danska forskningsrdet) och
han/hon vill stanna hos oss, r det okej med oss.
Vi stnger inte drren fr mnniskor som har
hittat sin egen nansiering. Vad policyn handlar
om r, att doktorer inte br frvnta sig att jag
kommer att ppna en position de kan anska
till. Om de vill stanna r de vlkomna, men de
mste hitta sin egen nansiering. Men detta r
ocks ett signalvrde som berttar fr dem att de
mste vara strategiska nr det gller var de vill
vara, eftersom det ser bst ut i deras CV:n om de
har erfarenhet frn olika (bra) universitet.
42
*
I avsnittet om mngfald och prestation, konstaterades
att svl ekonomisk utveckling som den akademiska
forskningen gynnas av att mnniskor frn era lnder
eller frn olika sektorer samarbetar. Sdana samarbe-
ten producerar i genomsnitt bttre forskning. Sverige
41. Postdoktoral forskning, postdok, ger nyblivna doktorer mjlighet att skaa sig ytterligare
erfarenhet som forskare. Vanligast r att mangr sinpostdok utomlands, vid ett universitet
eller forskningsinstitut.
42. Borras, 2013
128 129
ligger relativt bra till nr det gller antal sampublika-
tioner mellan svenska forskare och forskare frn andra
lnder. Vad som skulle kunna frbttras r framfrallt
mobilitet av forskare, bde inhemska och utlndska
mellan Sverige och andra lnder.
Tyskt statligt uppdrag att belysa
internationell mobilitet av professorer
Tyska ministeriet fr forskning gav 2011 ngra forskare i
uppdrag gra en analys av karrirvgarna av professorer
med utlndsk hrkomst. Studien innefattar svl pro-
fessorer med utlndskt medborgarskap som professo-
rer med invandrarbakgrund.
43
Ett av syftena r att belysa
integrationen p den akademiska arbetsmarknaden och
att bttre frst hur universitet och hgskolor attrahe-
rar och hanterar internationell kompetens.
Samverkan inom akademin har
konsekvenser
Frutom att det nns vetenskaper dr det internatio-
nella samarbetet r en frutsttning, fr ocks dessa
samarbeten konsekvenser som kan vara svra att
berkna. Vad r sannolikheten fr att en person som
gstforskat eller disputerat i ett annat land, i en fram-
tida situation skattar det landet hgre p grund av den
43. Deutsche Universittszeitung, 2013
egna erfarenheten och insikten om landet som vistel-
sen gav? Och kan en negativ upplevelse av vistelsen
pverka t det andra hllet? Exempel p att kontakten
och erfarenheter har inverkan nns.
Vi intervjuade Erik Bongcam-Rudlo, som r
docent p SLU i mnet bioinformatik. Bioinforma-
tik kan beskrivas som ett gifterml mellan biologi,
medicin och alla s.k. livskunskaper, som anvnder sig
av informatik fr att lsa biologiska frgor. Enorma
mngder data analyseras. Han r idag koordinator
fr tv internationella forskningsuppdrag. Det ena
uppdraget gr ut p att analysera vilka behov de som
forskar inom husdjurs- och vxtgenetik har, samt
mikrobiologi nr det gller att hitta lsningar fr nya
analysverktyg och nya databaser.
Det andra projektet r ett COST EU ntverk dr han
koordinerar 25 europeiska lnder, som syftar till att f
fram lsningar fr att ta hand om nya bioteknologiska
metoder fr att lsa av DNA p ett ofantligt snabbt stt.
Med det kan man analysera miljoner mnn-
iskor och stlla frgan om vilka skillnader som
nns mellan dem som r sjuka och friska, sger
Erik och berttar att det just nu pgr en explo-
sionsartad utveckling.
Det behvs er n vad vi har folk utbildade
130 131
till. Vi skulle kunna sysselstta hundratals per-
soner, fr nstan alla forskningsgrupper inom
livsvetenskaperna behver en eller tv bioinfor-
matiker, och de nns inte i Sverige. Vi har inte
utbildat tillrckligt mnga. Trots det r Sveriges
position god.
Vi r i framkanten. Sverige har varit visio-
nr inom det hr omrdet. Redan frn brjan
nr bioinformatiken startade, var Sverige med
och deltog i internationella ntverk. D hette
det European Molecular Biology Network, fr
ordet informatik anvndes inte d, utan man sa
bioteknologi och biogenetik. Under 1980-talet
tog bioinformatiken fart och det frsta ntver-
ket hette EMBnet. Dr fanns de esta pionjrer
inom bioinformatik i Europa, och Sverige var
inkopplat. Numera r det de ntverksdeltagarna
som r ledande bde i Sverige och internatio-
nellt. Sverige r dessutom ett av de frsta lnder
i Europa som r med i ett nytt europeiskt bio-
informatiskt infrastruktur som heter Elixir.
44

Dessutom har era initiativ startas de senaste fem
ren, bl a med hjlp av strre privata nansirer. Fr
Sverige betyder det mycket att vara en del av utveck-
44. Bongcam-Rudlo, 2013
lingen, sger Erik. Detta r en vetenskap dr interna-
tionella samarbetet r en frutsttning fr framsteg.
De esta initiativ inom den hr typen av arbete
kan inte bedrivas av en enskild forskargrupp;
det krvs ntverkande och r ett absolut krav,
ingen klarar sig sjlv. Om man ser p frfat-
tarlistan p varje revolutionerande artikel inom
vetenskapen, s kommer de alltid frn olika
delar av vrlden. Om vi bara skulle tillgodogra
oss resultaten, skulle vi bara vara konsumenter,
och inte producenter. Men ett land kan inte bara
vara konsumenter utan mste vara producenter,
fr det kommer att betyda helt nya lkemedel,
nya vxter, nya metoder att utvinna energi, att
man istllet fr kemikalier i vxtindustrin kan
anvnda bakterier, som biolmer till exempel.
45
Han sger att det faktum att Sverige r producent inte
bara hjlper landet i konkurrensen med de industriali-
serade lnderna, utan ocks ger mjlighet att engagera
sig i utvecklingslnder.
Det r den framtida marknaden. Genom att
vi bidragit med spetskompetens i ntverk som
45. Ibid
132 133
byggs i u-lnder, s har vi skapat en enormt
god vilja i de lnderna. Den kan inte mtas i
pengar. Om man skulle jmfra eekten en med
kampanj som frsker skapa goodwill/reklam i
de lnderna med eekten av att vi var med i ett
skede nr det inte var fr att vinna ngot fr egen
del, utan fr att tillsammans med dem ta fram
nya lsningar i exempelvis Afrika, Sydamerika
och Asien.
46

Utbyte lnar sig, verkar det som. Och att ha varit ppen
fr att ta in personer frn andra vrldsdelar innebr en
frdel. Han ger ett exempel. Det strsta laboratorium
som har skapats fr att lsa av arvsmassa, BGI, lig-
ger i Kina. BGI har beslutat sig fr att starta en lial i
Europa, och valet fll p Danmark.
Varfr lade de det i Danmark? Fr att han som
r chef fr hela verksamheten, doktorerade i Dan-
mark. Dr ser man betydelsen av att skapa inter-
nationella relationer, och det ska inte bara vara
syften med allting. Man vet aldrig vilken nytta
man kommer att ha av relationerna i framtiden.
47

46. Ibid
47. Ibid
Den hr typen av tankestt behver sannolikt n-
nas mycket mer nrvarande nr olika frgor om sam-
arbete och utbyte med andra lnder avgrs. Insikten
om att ven om den omedelbara utdelningen kanske
inte kommer fr att man underlttar fr utlndska
studenter att komma till Sverige - men p sikt kanske
kan visa sig helt avgrande fr vr frmga att bevaka
vra intressen och vara en aktr att rkna med inter-
nationellt.
Nyckelpunkter
Exemplen frn akademin visar att det nns anstrngningar att
frmja mobilitet p svenska hgskolor och universitet.
Inom somliga vetenskaper r internationellt samarbete
ndvndigt fr att n nya vetenskapliga genombrott.
Det nns era inspirerande exempel frn utlndska universi-
tet och myndigheter hur man har jobbat fr att bde belysa och
tackla problem med bristande mobilitet. Sverige borde kunna
dra lrdom frn dessa och andra gjorda erfarenheter.
134 135
Kapitel 5
Vad grs och
vad kan gras?
Av vr genomgng har vi dragit slutsatsen att fr-
mgan att se, tillvarata och attrahera internationell
kompetens r viktig fr ett lands utveckling och kon-
kurrensfrmga. Vi har ocks tittat nrmare p hur
Sverige p olika omrden hanterar detta, samt lyft
fram ngra exempel p hur olika aktrer arbetar fr att
p bsta stt ta tillvara vrdefullt humankapital.
I detta avsnitt ska vi g nrmare in p vad som grs
idag fr att strka Sverige i det hr avseendet. Drefter
presenterar vi ngra frslag, baserade p den tidi-
gare analysen, p vad olika aktrer mer skulle kunna
gra fr att frbttra Sveriges mjligheter att bde
attrahera och ta tillvara internationell kompetens.
136 137
Utredningen om Cirkulr
migration analyserad
I mars 2011 verlmnades slutbetnkandet frn den
parlamentariska utredningen om cirkulr migration
och utveckling.
1
Utredningen som tillsattes 2009 hade
i uppdrag att kartlgga cirkulra rrelsemnster och
ge frslag p hur Sverige kan frmja den utvecklings-
potential som migrationen medfr. I korthet skulle
utredningen underska vilka ytterligare reformer
som skulle kunna vidtas fr att fortstta utveckla
regelverket och politiken efter arbetskraftsinvand-
ringsreformen. Bde cirkulr migrationsutredningen
och Globaliseringsrdet visar p att det nns en poli-
tisk insikt om att frgor om Sveriges konkurrens- och
attraktionskraft behver adresseras p ett sdant stt
som den hr rapporten efterfrgar. Det viktiga r dock
inte att tillstta er utredningar utan att fnga upp och
genomfra de rekommendationer som redan gjorda
utredningar freslagit.
Utredningen om cirkulr migration konstaterade
bland annat att cirka 280 000 cirkulrmigranter gjort
mer n 2 000 000 cirkulra yttningar som involverat
Sverige sedan 1969. Fram till 1990-talet dominerade
den inomnordiska cirkulra migrationen stort, den
1. SOU, 2011:28 Cirkulr migrationoch utveckling
har drefter minskat ngot samtidigt som migrations-
utbytet med EU:s medlemsstater och lnder som
Indien och Kina har kat.
Det fanns en tydlig uppfattning i utredningen att
Sverige behver underltta fr mer av spontan cirku-
lr migration till skillnad frn styrd, det vill sga ytt-
rrelser som snarare utgr frn individens eget beslut
och arbetsgivares fria val snarare n de bilaterala avtal
fr migrationsutbyte mellan lnder som r vanliga
inom EU. Forskning och erfarenhet har visat att fr att
skapa frutsttningar fr integration och i fortsttningen
kanske en cirkulr migration, r en tillstndsform dr
migranten sjlv i strsta omfattning kan bestmma ver
sitt liv det mest frdelaktiga.
2

Utredningen presenterade 24 frslag till lsningar
fr att underltta cirkulr migration p en mngd olika
omrden.
3
En genomgng av utredningens frslag visar
att era av rekommendationerna frmst avser mer
eller mindre tekniska justeringar av den stora arbets-
kraftsinvandringsreformen frn 2008, t.ex. justeringar
av sjlva anskningsprocessen, handlggningen av
renden samt villkoren fr att bevilja arbetstillstnd.
Det r naturligt att det behvs en komplettering av
regelverket nr en sdan stor reform som denna lag-
2. Ibid, s. 85
3. Ibid, s. 25-7
Lifvendahl, Lindahl von Sydow & Schwaag Serger Vad grs och vad kan gras?
138 139
stiftning genomfrs. Vad som efterfrgas i den hr
rapporten r dock mer framtsyftande frslag som kan
bidra till att vidareutveckla reformen och dess syfte
att ytterligare strka Sveriges attraktionskraft bland
internationella talanger.
Utredningen presenterar ocks ngra frslag som
r av mer framtsyftande karaktr som skulle kunna
bidra till att ka Sveriges attraktionskraft. Det gller
t.ex. frslagen om hur man kan utveckla samarbetsfor-
mer med diasporantverk och arbetet med att under-
ltta fr kad internationell rrlighet. En utbyggnad
av stipendieprogrammet riktat till internationella
studenter och frbttrade mjligheter fr fretagare
att f uppehllstillstnd fr att starta en verksamhet i
Sverige r tv andra intressanta frslag liksom frsla-
get att se ver hur arbetet med valideringar av utlnd-
ska examina kan frbttras r ett annat konkret frslag
p vad som skulle behva gras.
Att mnniskor rr sig ver grnserna i allt strre
utstrckning r kartlagt och konstaterat. Politisk insikt
saknas inte kring det potentiella vrdet i detta. Men hur
vi gr fr att dra nytta av det faktumet r nnu inte lika
tydligt. Framtagandet av en konkret handlingsplan fr
hur Sveriges frmga att attrahera internationell kom-
petens kan strkas skulle kunna vara ett frsta steg.
Utredningens frslag behandlas i skrivande stund
alltjmt inom regeringskansliet, och frslag p nsta
steg frvntas komma frn Justitiedepartementet.
Nr nu denna inventering r gjord och ett antal kon-
kreta ider presenterats r det viktigt att de inte blir
liggande utan ocks leder till aktiva stllningstagan-
den om genomfrande eller alternativa stt att mta
det behov som rekommendationerna adresserade.
Sklet till detta formuleras vl i utredningen:
En viktig utgngspunkt fr kommittn r att
migration r ngot positivt och utvecklande fr
vrt samhlle. Den demograska utvecklingen i
Sverige och behovet p arbetsmarknaden under-
bygger behovet av migration. Fr att kunna
konkurrera om internationell arbetskraft mste
Sverige vara ett attraktivt land fr migranter.
4

Syftet med utredningen var att bygga vidare p arbets-
kraftsinvandringsreformen och fortstta arbetet
med att underltta internationell rrlighet dr Sve-
rige genom reformen ligger i framkant. Som redan
ppekats s mynnade de konkreta frslagen frn
utredningen framfrallt ut i tekniska justeringar av
arbetskraftsinvandringsreformen snarare n nyda-
nande, framtsyftande frslag. Signalsprket i frsla-
4. Ibid
140 141
gen r betydligt mer byrkratiskt n framtidsinriktat
och speglar inte den positiva ansats som fanns med i
svl uppdraget som i det bakgrundsarbete som utred-
ningen gjorde.
Det nns emellertid ett par projekt i regeringens
regi som r inne p dessa tankebanor. Dessa arbeten
skulle kunna kopplas ihop till ett bredare och vergri-
pande arbete fr att strka Sveriges konkurrenskraft.
Ett sdant arbete r projekt Kosmopolit som initierats
av handelsminister Ewa Bjrling.
Projekt Kosmopolit
Kosmopoliterna utgr fr Sverige en fantastisk
exportresurs. De kan arskulturen, kan mark-
naden, talar sprket och har ofta de rtta kon-
takterna i lnder som svenska fretag vill handla
med. Steget ut p export blir mycket enklare med
en kosmopolit som vgvisare ut i vrlden.
5
Projekt Kosmopolit r regeringens srskilda satsning
fr att ta tillvara utlandsfddas unika kompetens fr
att ka utrikeshandeln, skapa er jobb och hgre till-
vxt. Projektet initierades 2007 av handelsminister
Ewa Bjrling och har en uttalad ambition att ta vara
5. Handelsminister Ewa Bjrling p projektkosmopolit.se
p kunskaper och erfarenheter som nns hos internatio-
nella fretagare i syfte att ka Sveriges handel med er ln-
der eftersom dessa kunskaper och erfarenheter innebr
en ovrderlig potential fr landets framtida utveckling.
Projektet r starkt inriktat p internationell ars-
utveckling och prioriterar fljande arbetsstt:
Kompetenshjande aktiviteter.
Internationaliseringsaktiviteter.
Information om marknader och lnder.
Ntverkande.
Skarpa marknadsaktiviteter.
Arbetet genomfrs i samverkan med andra nrings-
livsfrmjande organisationer: ALMI Fretagspartner,
IFS, Tillvxtverket, Swedfund International AB. Som
en del i satsningen har Utrikesdepartementet gett
Exportrdet
6
i uppdrag att genomfra insatser i form
av Ntverksbildning fr fretagare med utlndsk bak-
grund. Sex fretagsntverk med drygt 500 deltagande
fretag har startats i Stockholm, Vstra Gtaland,
Skne, Halland, stergtland och Vsterbotten. En
stor del (cirka 40 procent) av dessa fretag exporterar
6. Sedanden1/1-2013 har Exportrdet och Invest inSwedensammanslagits och bildat den
nya organisationenBusiness Sweden
142 143
redan idag. Flertalet fr hjlp av Exportrdet med att
utveckla sina arer i andra lnder.
Ansatsen fr detta projekt knns lovande. Eekt-
erna vet vi nnu inte s mycket om. I skrivande stund
nns ett antal success stories p projektets hem-
sida, dr fretagare berttar om sina ambitioner och
p vilket stt Kosmopolit har bidragit i utvecklingen.
Utvrderingen av projektet framgent kan frhopp-
ningsvis ge kunskap om hur den hr typen av initiativ
kan utvecklas framver.
Arbetsfrmedlingens initiativ
Arbetsfrmedlingen genomfr tv intressanta verk-
samheter fr att underltta fr utlndska akademiker
att komma in p arbetsmarknaden. Den ena p egen
hand och den andra i samarbete med olika aktrer.
Nationell Matchning
En specik satsning fr akademiker med utlndsk exa-
mina p Arbetsfrmedlingen. Projektet matchar den
kompetens som nns hos utlndska akademiker med
de behov som nns p arbetsmarknaden. Grundtan-
ken r att skapa mtesplatser mellan arbetsskande
och arbetsgivare.
Det r dock ingen permanent verksamhet, utan ett
metodutvecklingsprojekt under perioden 1 november
2011 och 31 december 2014. Projektet har s.k. match-
ningsteam i Stockholm, Gteborg och Malm, och
samverkan sker med Sdertlje kommun, Malm och
Gteborg Stad samt Kungliga Tekniska Hgskolan,
samt r mednansierat av Europeiska Unionen/Euro-
peiska socialfonden.
Korta vgen
Korta vgen r ett projekt som riktar sig till akade-
miker med utlndsk bakgrund. Syftet r att tillvarata
kompetenser och korta vgen till den svenska arbets-
marknaden. Projektnamnet frekommer som rubrik
p samarbeten mellan Arbetsfrmedlingen och olika
lrosten i Sverige, och tycks ha liknande inriktning,
om n med lite variation beroende p var i landet man
benner sig. I Stockholm ingr exempelvis fljande
moment:
Kartlggning och bedmning av akademisk
kompetens och yrkeserfarenhet
Yrkessvenska; mjlighet att frbttra spr-
ket vad gller kommunikation, uttal, skri-
vande, grammatik och ordkunskap inom
personens yrkesomrde och i allmnhet.
144 145
Samhllsorientering och svenskt arbetsliv
Karrirplanering
Skriva CV och personligt brev
IT-kunskap anpassad till individuella behov
Arbetsplatsfrlagd utbildning (2-20 veck-
ors praktik)
Att gra en individuell handlingsplan fr
fortsatt yrkeskarrir
Utbildningens lngd anpassas efter individens behov
och nskeml men i de esta fall handlar det om 26
veckor. P andra hll i landet r det 35 veckors heltids-
studier, och det nns ocks mjlighet fr dem som har
minst tre rs studier frn hemlandet att ska.
Tillvxtskapande genom
diaspororna
Bengt Henoch r professor emeritus frn KTH och
Jnkping International Business School. Hans forsk-
ning har varit inriktad p diasporors betydelse fr till-
vxtskapande bde i hem- och vrdlandet, dels genom
remitteringar, dels som arsskapande och utgrande
av lnk mellan lndernas kulturer. Sedan 2006 har han
varit med att driva projektorganisationen Diaspora link.
Verksamheten har som mlsttning att initiera
och etablera ett ntverk av disporor och diasporaor-
ganisationer som har en gemensam mlsttning att
underltta handel och fretagsutveckling i bde hem-
regionen och inom minoritetsgruppen i vrd landet.
Dessutom vill man bland annat initiera och eta-
blera ett ntverk fr hgre lrosten och studenter/
lrare med mlsttning att underltta utbildning
inom entreprenrskap, uppstartsaktiviteter, mobil-
itet fr studenter fr att skapa handel och start-
up-fretag i utvecklingslnder som inom diaspora-
grupper.
I en intervju med Bengt Hennoch om hans arbete
med diasporagrupper uppger han att:
Det transnationella diasporaentreprenr-
skapet skiljer sig frn enkelt diasporaentrepre-
nrskap. Det senare r vldigt mycket riktat
mot servicenringarna, exempelvis ser man
mnga frn utlndska diasporor inom fri-
sr- och taxiyrket, men det ger inga bidrag till
handelsutbytet. Vi har velat trycka p det hr
med transnationellt, det vill sga arer och
aktiviteter dr diasporan r verksam i bde
vrd- och ursprungslandet, sger Bengt, och
berttar ocks om en studie om hur man kan
146 147
koppla ihop diasporan med hemlandet fr att
skapa arskontakter mellan Sverige och Eti-
opien, i de s kallade migrationskorridorerna.
7

Enligt Bengt Henoch, som tillsammans med andra nu
str i begrepp att bilda SwedishEthiopian Chamber
of Commerce, nns era andra liknande Afrikao-
rienterade handelskamrar som har lite proler. Han
ptalar behovet och vikten av att lyfta fram diasporans
betydelse.
De har en mngkulturell kompetens, och kan
hitta era roller i handelskedjan; som agenter
fr svensk industri i sina hemlnder, som impor-
trer frn hemlnderna och som aktrer som
hjlper fram industrier i hemlnderna.
8

Det hr ett initiativ som vi nyket borde flja och
uppmrksamma eftersom det kan skapa mycket kun-
skap om hur man hittar eektiva metoder att frmja
tillvaratagandet av ntverk och kompetens i de dias-
poragrupper som benner sig i Sverige. Diasporalink
konstaterar:
7. Henoch, 2013
8. Ibid
Transnational diaspora entrepreneurship has
an enormous potential for social transform-
ation in both home and host countries. This
potential is not fully realized because of lack of
transnational support, restrictions from regio-
nal support agendas and weak transnational
team building.
9
Sammanfattning
De hr exemplen illustrerar hur olika aktrer p olika
stt tar sig an frgan om internationell kompetens,
antingen genom frslag p ndringar i regelverk, lagar
och rendehantering, eller genom ntverksbyggande
eller kompetenshjande aktiviteter. ven om dessa
initiativ tacklar viktiga delar av mnet, menar vi att
mycket mer skulle behva gras fr att stadkomma
en vsentlig och systematisk frndring.
9. Diasporalink.org, http://nebula.wsimg.com/e0f205bed7af6fab47f918d625efc8c3?AccessK
eyId=10F59EFC83546E9F23D5&disposition=0
149
Kapitel 6
Ngra frslag
Vr slutsats r att vi i Sverige behver vidta tgr-
der fr att strka vr frmga att attrahera och tillva-
rata internationell kompetens. Dessa tgrder kan
vara av bde formell och informell karaktr. Dels kan
det vara konkreta regelndringar som t.ex. avser att
avskaa bentliga skrvsenden, omotiverade licen-
sieringskrav eller lagkrav p att man ska inneha en viss
nationalitet fr att kunna f en viss tjnst. Dels kan
det vara mjukare lsningar som syftar till att ndra
attityder hos arbetsgivare nr det gller att vrdera
utlndskt frvrvad kompetens. Det senare r vagare
och svrare att hitta konkreta tgrder kring d det till
stor del handlar om att ndra attityder och invanda
mnster hos dem som anstller.
Som nmnts tidigare i rapporten har den kade
invandringen inte ftt ngot strre genomslag i hur
personer med utlndsk bakgrund r represente-
150 151
rade i nringslivet. Detsamma gller inom politiken.
Utlandsfdda svenskar r underrepresenterade i poli-
tiken. Medan 15 procent av befolkningen i Sverige var
utrikesfdda r 2011,
1
s r endast tta procent av alla
riksdagsledamter utrikes fdda.
2
Samma mnster
gr igen inom olika myndigheter, t.ex. i poliskren dr
utrikesfdda r starkt underrepresenterade.
3

Fr att komma tillrtta med denna underrepre-
sentation skulle stora arbetsgivare som staten och
strre internationella bolag kunna freg med gott
exempel genom att t.ex. anta strategier eller policies
fr hur internationell kompetens bttre kan tas till-
vara. Det strategiska mngfaldsarbetet som Coca-
Cola Enterprises arbetar enligt r ett exempel p
hur man kan g tillvga och hur det dessutom gynnar
verksamheten.
Nedan presenteras ett antal frslag riktade till olika
aktrer som utifrn vad de inom sina respektive roller
kan gra fr att frbttra tillvaratagande av internatio-
nell kompetens och drmed gra Sverige med attrak-
tivt fr internationella talanger att ska sig till.
Fr ett litet land som Sverige r det en avgrande
framtidsfrga att komma tillrtta med detta slseri av
intellektuellt kapital som pgr om vi ska kunna hvda
1. SCB, 2012
2. Migrationsinfo.se, 2013, Sveriges Radio, 2010
3. TV4, 2012
oss i den tilltagande globala konkurrensen om kompe-
tens.
Riksdag och regering
Riksdagen och regeringen har en konkret mjlighet
att frndra regelverk och lagar, om s behvs, fr
att skerstlla att internationella talanger kan och
vill ska sig till Sverige, samt fr att mjliggra att
den kompetens som redan nns hr, vrdestts och
anvnds. De har ven en viktig roll i att freg med gtt
exempel nr det gller att ta tillvara och lyfta fram vr-
det av internationell kompetens.
Undersk hur vi kan underltta fr mnn-
iskor att ytta mellan lnder, t.ex. genom att
utreda mjligheterna att infra portable
social rights.
Gr srskilda satsningar fr att rekrytera
utlandsfdda personer till yrken inom den
oentliga sektorn dr invandrare r under-
representerade, t.ex. polisen.
Se ver arbetsmarknadens funktionsstt
och lagstiftning fr att underltta intrde
p arbetsmarknaden samt att minimera
insider-outsider-problematiken.
Se ver reglerna och processerna fr vali-
Lifvendahl, Lindahl von Sydow & Schwaag Serger Ngra frslag
152 153
dering, kan de bli snabbare och hur blir vi
bttre p att frst och ta tillvara internatio-
nell kompetens och utbildning.
Bygg ut stipendieprogrammet fr utlndska
studenter som vill studera i Sverige fr att
kompensera terminsavgifterna.
Gr det lttare fr utlndska studenter som
vill starta fretag att stanna i Sverige efter
avslutade studier.
Arbeta aktivt med marknadsfring av Sve-
rige som land att arbeta och bo i, lyft fram
konkurrensfrdelarna med vrt regelverk.
Ta fram en strategi fr att systematiskt
vrda relationer med den svenska diaspo-
ran samt utrikes fdda medborgare som valt
att lmna Sverige.
Ta fram en strategi fr att mer systematiskt
vrda relationer med personer med rele-
vant anknytning till Sverige. Denna strategi
br ocks omfatta kontakt med personer p
viktiga positioner i internationella organi-
sationer i syfte att hjlpa svenskar med kar-
rirmjligheter som gr det attraktivt att
tervnda till Sverige efter utlandsvistelse.
Nringslivet och dess intresse-
organisationer
Nringslivet kan ta konkreta initiativ i de egna verk-
samheterna, men br ocks strva efter att pverka de
politiska besluten eftersom man i frgor som handlar
om fretagens frutsttningar och behov r en tro-
vrdig avsndare.
Fr upp frgor om rekrytering och bedm-
ningar av kompetens till en strategisk niv
i fretagen. Detta ska inte betraktas som en
HR-frga, utan en central ledningsfrga.
Arbeta aktivt med att bredda rekryterings-
basen och fr att frndra attityder till kom-
petens som inte erhllits i Sverige.
Verka fr kad frstelse och acceptans
hos allmnhet och beslutsfattare fr vikten
av att Sverige blir ett attraktivt land fr
internationella talanger genom att t.ex.
lyfta fram/ sammanstlla goda exempel
med fretag vars verksamhet har gynnats
av att ta in internationell kompetens.
Inled en dialog med universiteten kring hur
den hgre utbildningen kan utformas fr att
skerstlla att studenter fr de frdigheter
som behvs p arbetsmarknaden.
154 155
Inled dialog och samarbete med facket i
syfte att trygga fretagens kompetensfr-
srjning - se och lr av Tyskland.
Verka fr att bredda synen p kompetens till
att vara mer n formella kvalikationer.
Fackliga organisationer
Som en av nyckelaktrerna p arbetsmarknaden har
fackliga organisationer kunskap om frndrade villkor
till fljd av globaliseringen, och kan drfr inta en tyd-
lig och vgvisande roll gentemot sina medlemmar i hur
man frhller sig till internationell kompetens.
Anvnd Tyskland som frebild fr hur fack
och arbetsgivare skapat en kraftfull dialog
fr att trygga fretagens kompetensfrsrj-
ning.
Ta upp frgan om hur facken kan bidra till
att arbetsmarknaden (attityder, regler och
lagar) inte stnger ute internationell kom-
petens, och hur man ska vrdera den.
Nringslivets aktrer fretag och fre-
trdare br konsekvensunderska hur
rekrytering av internationell kompetens
kommer att pverka frmgan att hvda
sig i den internationella konkurrensen.
Akademi
Den akademiska vrlden br fungera som ett viktigt
fnster mot omvrlden, och behver drfr genomsy-
ras av ett friskt de av ider och rekrytering av inter-
nationell kompetens.
Universiteten: se ver rekryteringspolicies i
syfte att frmja mindre provinsiella anstll-
ningsmnster.
Utse er personer med relevant internatio-
nell erfarenhet som ledamter i universi-
tetsstyrelser .
Se ver den hgre utbildningen hur kan
den frbttras, hur br man hantera kvali-
kationer kontra frdigheter, hur kan den bli
mer attraktiv/konkurrenskraftig p en glo-
bal marknad, br man vervga mer liberal
arts education?
Bygg ut stipendieprogrammet fr utlndska
studenter som vill studera i Sverige fr att
kompensera terminsavgifterna.
Skapa incitament fr ka andelen av uni-
versitetsfakulteten som rekryteras utifrn.
156 157
Regioner och kommuner
Regioner och kommuner kan erbjuda en plattform
fr att testa och implementera nya tgrder snabbare
och smidigare och i eektiv samverkan med berrda
aktrer p plats n man ofta kan gra p nationell
niv.
Frmja entreprenrskap allmnt och
utveckla mekanismer fr att underltta
fr invandrare att starta fretag och vxa.
OECD freslr t.ex. att Skne could develop
specic partnerships with nancial and non-
prot organisations to re-engineer nancial
services towards better serving the immigrant
populations business potential.
4

Ta fram bttre och snabbare validerings-
processer av utlndska utbildningar utifrn
lokala och regionala behov.

4. OECD, 2012a
Media
Massmediernas roll som opinionsbildare och som
folkupplysare br inte underskattas. De kan bidra
genom att medvetet lyfta fram goda exempel p nyt-
tan av personer med internationell kompetens fr att
bidra till att etablera medvetandet om den.
Lyft fram exempel p mnniskor som har
kommit till Sverige och som lyckats vl i sitt
vrv.
Ska och synliggra rster ur den svenska
diasporan.
Granska systemen som omgrdar rrlig-
het ver grnserna och de mnniskor som
omfattas av dem utifrn incitaments- och
signalaspekter. Vilken frvntan uttrycks
p mnniskor som kommer till Sverige
i olika roller? Hur ser de reella mjlig-
heterna ut att komma till sin rtt i Sverige.
159
Kapitel 7
Sammanfattande
slutsatser
Vi lever i en tid d den globala konkurrensen om
kompetens hrdnar. Duktiga mnniskor blir alltmer
rrliga, och globaliseringen krver kunskap om andra
kulturer i allt strre utstrckning. Mnga svenska fre-
tag klagar p att de inte fr tag i medarbetare med rtt
kompetens, samtidigt som mnga utlandsfdda och
unga mnniskor har svrt att komma in eller komma
till sin rtt p den svenska arbetsmarknaden. Detta
gller ven fr svenskar som har jobbat utomlands.
I den hr rapporten har vi visat att invandrade och
svenskar som har vistats utomlands tillfr Sverige
viktiga kompetenser och erfarenheter som kan ha en
betydande positiv inverkan p vr ekonomi och konkur-
renskraft. Samtidigt verkar det nnas ett antal barrirer
i Sverige som hindrar oss frn att fullt ut ta tillvara den
internationella kompetensen som str till frfogande.
Situationen gr inte ihop. ena sidan behver
160 161
Sverige kompetens, och srskilt internationell kom-
petens. andra sidan r det svrt fr mnniskor med
internationell kompetens att f jobb dr de och arbets-
givaren kan f anvndning fr just de internationella
och kulturella kompetenser de besitter.
Vi har srkilt pvisat att det nns ett antal barrirer
och faktorer, kanske frmst informella, som gr att
arbetsgivare systematiskt undervrderar eller t.o.m.
bortser frn internationell kompetens. Den globala
konkurrensen om kompetens hrdnar samtidigt som
vrt behov av kompetens, och srskilt internationell
kompetens kar. Vi kan drmed inte luta oss tillbaka
och frlita oss p att Sverige r bra p pappret och fr-
vnta oss att globala talanger ska ska sig hit. Vill vi vara
attraktiva fr internationell kompetens, s krvs det ett
antal frndringar och tgrder frn svl oentlig sek-
tor som nringsliv, akademi, fackfreningar och media.
Hr har vi freslagit ngra tgrder som skulle kunna
gras, bl a krvs det en frndrad syn p kompetens. Vad
Sverige kanske frst och frmst behver r emellertid
en bred acceptans fr idn om att vi behver vara att-
raktiva fr internationell kompetens.
Mnga arbetsgivare lgger stor vikt vid den formella
utbildningen, och ofta att det ska vara en ingenjrs-
examen, istllet fr att ha processer fr att kunna
bedma de frdigheter de letar efter. Att ha en examen
som sger att man r ingenjr r lngt ifrn en garanti
att man kan uttrycka sig vl i tal och skrift, att man
kan jobba i eller leda team och att man kan jobba med
mnniskor med en annan bakgrund. Nr denna instll-
ning dessutom leder till att mnga ingenjrer inte job-
bar med uppgifter som r direkt teknikrelaterade kan
man ifrgastta varfr s mnga arbetsgivare fster s
stor vikt vid den den formella ingenjrsutbildningen.
Vrldsledande universitet som t.ex Stanford har
som ml att educating the whole student och har
drfr en liberal arts-utbildning, dr studenterna
exponeras fr ett brett spektrum av mnen, metoder
och stt att se, frst och kommunicera problemstll-
ningar. Istllet fr att bara prata om att Sverige beh-
ver er ingenjrer behvs det en systematisk analys
och debatt kring vilka kompetenser en utbildning br
frmedla fr att skerstlla anstllningsbarhet och
attraktionskraft p arbetsmarknaden, oavsett om vi
talar om en civilekonom, en ingenjr eller en samhlls-
vetare.
Nr kompetens blir en allt viktigare, men samtidigt
knappare resurs, har ett land ur ett samhllsekono-
miskt perspektiv tre val. Fr det frsta kan man (riks-
dag, regering och arbetsgivare) vidta tgrder fr att
gra Sverige och svenska fretag mer attraktiva fr
globala talanger fr att ka utbudet av kompetens. Fr
Lifvendahl, Lindahl von Sydow & Schwaag Serger Sammanfattande slutsatser
162 163
det andra kan man anvnda det existerande human-
kapitalet p ett mer eektivt stt. Fr det tredje kan
man identiera hittills outnyttjade eller underutnytt-
jade kllor till internationell kompetens. I rapporten
har vi gett frslag som spnner ver alla tre omrden.
Rapporten visar att Sverige har tv problem:
Fr det frsta r vi inte eektiva som land i att utnyttja
den kompetens som redan nns tillgnglig fr Sverige,
vare sig hos de invandrare som redan har kommit till
Sverige eller hos de svenskar som skulle kunna tnka sig
tervnda till Sverige om de sg attraktiva mjligheter.
Fr det andra, vilket till viss del kan ses som en kon-
sekvens av det frsta problemet, r vi inte tillrckligt
attraktiva fr global talent, dvs. fr mnniskor som
kan vlja och vraka var de skall frlgga sin karrir,
vilket fr konsekvenser fr fretag, forskningen och
akademin och den oentliga sektorn.
Sverige r i mnga hnseenden ett idealiskt land fr
att attrahera internationell kompetens. Frutom att
livskvalitn anses vara hg, har Sverige starka institu-
tioner, lg grad av korruption, tydliga lagar mot diskri-
minering och en migrations- och integrationspolitik
som rankas som den bsta i vrlden enligt Migration
Integration Policy Index.
1

Samtidigt r det f globalt rrliga mnniskor som
1. MigrationIntegrationPolicy Index 2011, p.11 och Svenska Dagbladet, 2011b
vljer Sverige som karrirdestination, utrikesfdda
har svrt att komma in p arbetsmarknaden och hem-
vndande svenskar upplever att deras utlandserfa-
renhet varken uppskattas eller efterfrgas av svenska
arbetsgivare nr de kommer tillbaka. Tvrtom verkar
deras karrirer ibland ha tagit skada av att de varit
borta frn arbetsplatsen och systemet t.ex. p uni-
versitet, i oentlig sektor men ven p fretag.
En av de kanske viktigaste lrdomarna av vr analys
att man br se alla mnniskor som mjliga talanger
som har potential att bidra till vr innovationsfr-
mga, vlfrd och konkurrenskraft oavsett om de
kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare,
yktingar, anhriginvandrare eller tervndande
svenskar. Ett stort misstag i den svenska debatten r
att vi grna kategoriserar mnniskor som kommer till
Sverige, och den kategoriseringen cementerar i sin tur
frestllningar om breda grupper p ett olyckligt stt.
Medan vi p pappret vlkomnar att vlutbildade
mnniskor kommer hit, ser vi mnniskor som yr
frtryck i frsta hand som en belastning fr samhl-
let och det faktum att vi tar in dem som en humanitr
gest. Oavsett den ursprungliga anledningen till varfr
en mnniska kommer till Sverige borde vi frska se
personen som en potentiell tillgng fr samhllet, och
individuellt se honom eller henne utifrn dennes fr-
164 165
mgor, kompetenser och ambitioner. Fokus borde vara
p att underltta fr henne eller honom att, s snabbt
det r mjigt, frverkliga dessa.
Slutsatsen r att Sverige i dag lngt ifrn r eektivt
i att anvnda den kompetens som nns tillgnglig.
I en tid, dr efterfrgan p kompetens kar slsar vi
bort enorma resurser - mnniskor med kompetenser,
ambition och en vilja att visa vad de gr fr - fr att vi
inte kan (eller vill) vrdestta eller ta tillvara deras
frdigheter, fr att vi inte slpper in dem p arbets-
marknaden eller fr att vi sysselstter dem i yrken
som understiger deras kvalikationer och kompeten-
ser som i de vlknda exemplen som terkommande
berttas om iranska lkare som kr taxi i Sverige. Fr
att f bukt med dessa problem, fr att minska resurs-
slseriet och fr att gra Sverige mer attraktivt i den
globala konkurrensen om talanger, krvs frndringar
p era niver:
Politiken mste identiera orsakerna till varfr
Sverige inte i tillrcklig utstrckning attraherar och
tillvaratar internationell kompetens, oavsett om den
kommer i invandrad, utvandrad eller hemvnd form,
och drefter implementera tgrder som korrigerar
eller kompenserar fr dessa.
Fretagen br bli mer kreativa i sina rekryteringar.
I mnga intervjuer med utlndska studenter, hg-
utbildade invandrare men ven svenskar med bra
utbildning och gedigen erfarenhet som har vistats
utomlands har vi hrt berttelser om fretag som r
vldigt konservativa nr de anstller. En sak vi har hrt
ofta r De vill helst ha civilingenjrer eller civilekonomer
frn Lund, dvs. mnniskor som har en bakgrund som
de knner igen och som kanske liknar deras egen.
Universiteten r slende i sin stora bengenhet att
rekrytera internt. Som vi har visat tidigare r homo-
geniteten inte heller bra fr fretagens eller organisa-
tionernas prestanda, som skulle gynnas av mngfald
i ursprung, kvalikationer, och erfarenhet.
Svrigheten fr outsiders att komma in p den
svenska arbetsmarknaden och hr menar vi bde
personer av utlndsk hrkomst och svenskar som tid-
vis har lmnat Sverige mste bekmpas, och det nns
bde formella och informella barrirer som hindrar.
De informella barrirerna r ett ansvar som delas av
mnga, och heller inte gr att komma t via regler och
lagar, utan har sin grund i samhllskulturella funktio-
ner, som exempelvis vilka signaler chefer och kollegor
visar den som vill bidra med exempel p internationell
kompetens i ett vanligt samtal.
Betydelsen av signaleekter visades fr vrigt i de
intervjuer som Sylvia Schwaag Serger genomfrde
med drygt 50 kinesiska studenter 20042008 i Kina.
166
En frga som terkom var: Om vi tittar p ett svenskt
fretag s ser vi bara svenskar p toppen varfr skall vi d
ska oss till ett sdant fretag?
Det r en bra frga, som frtjnar ett bra svar.
169
Adams, Jonathan (2013) The fourth age of research,
Nature, Vol.497, pp.557-560. 30 maj 2013.
Agunias, Dovely Rannveig & Kathleen Newland (2012)
Engaging the Asian Diaspora, Issues in Brief, Issue Nr. 7,
Migration Policy Institute. (Lnk: http://www.migration-
policy.org/pubs/engagingdiasporas.pdf )
Arbetsfrmedlingen (2012) Hg arbetslshet bland
utrikes fdda 11 maj 2012. (Lnk: http://www.arbetsfor-
medlingen.se/Om-oss/Pressrum/Pressmeddelanden/
Pressmeddelandeartiklar/Uppsala/5-11-2012-Hogre-
arbetsloshet-bland-utrikesfodda.html)
Archibugi, Daniele & Simona Lammarino (2002) The
globalization of technological innovation: denition and
evidence Review of International Political Economy
9(1): 98-122.
Australian Government, Department of Immigration
and Border Protection Visa Information (Lnk: http://
www.immi.gov.au/Pages/Welcome.aspx)
Barta, Thomas, Markus Kleiner & Tilo Neumann (2012)
Is there a payo from top-team diversity, McKinsey
Quarterly April. (Lnk: http://www.mckinsey.com/insights/
organization/is_there_a_payo_from_top-team_diversity)
Referenser
170 171
BBC (2013) BBC Poll: Germany most popular country
in the world (2013) i BBC News Europe, 23 maj
2013, (Lnk: http://www.bbc.co.uk/news/world-
europe-22624104)
Berkeley University (2013) Why Study the Liberal Arts
(Lnk: http://ls.berkeley.edu/about-college/liberal-arts-
education)
Bienenstock, Arthur, Sylvia Schwaag Serger, Mats Benner
& Anne Lidgard (2014) Combining excellence in educa-
tion, research and impact: inspiration from Stanford and
Berkeley, forthcoming, SNS: Stockholm.
Bongcam-Rudlo, Erik (2013) docent p SLU * Utdrag frn
intervju januari 2013, kompletteringar gjordes september
2013
Borras, Susana (2013) *Mailkorrespondens 15 oktober 2013
Breschi, Stefano & Franco Malerba (2001) The Geo-
graphy of Innovation and Economic Clustering: Some
Introductory Notes i Industrial and Corporate Change,
10(4): 817-833.
Bundesministerium fr Migration und Flcht-
linge (2014), Migrationsbericht 2012, http://www.
bamf.de/SharedDocs/Anlagen/DE/Publikationen/
Migrationsberichte/migrationsbericht-2012.pdf?__
blob=publicationFile
Byggindustrin (2013) Utlndska ingenjrer bortglmd
resurs av Bjrn Dickson , 3 juli 2013 . (Lnk: http://
www.byggindustrin.com/nyheter/utlandska-ingenjorer-
bortglomd-resurs__10617)
Carlsson, Magnus & Per Skedinger (2011) Reglering eller
Diskriminering- vad hindrar etablering? Fores 2011:4.
CEDEFOP: European Center for the Development of
Vocational training (2010) Skills supply and demand in
Europe - Medium term forecast up to 2020, Publications
Oce of the European Union (Lnk: http://www.cedefop.
europa.eu/EN/Files/3052_en.pdf )
Centrum fr rttvisa (2013) Verksamhetsrapport vren
2013, Centrum fr rttvisa.
Cervantes, Mario och Dominique Guellec (2002) The
brain drain: Old myths, new realities OECD Observer
No. 230
Chaminade, Cristina, Davide Castellani och Monica
Plechero (2014), The emergence of China and India as
new innovation powerhouses threat or opportunity?,
Globaliseringsforum rapport nr 6, Entreprenrskapsfo-
rum, Stockholm
Coca Cola Enterprises Sverige (2011) Medarbetare
(Lnk: http://cceansvar.se/category/projects/medarbe-
tare/)
Commonwealth of Australia (2012) The settlement
journey, Department of Immigration and Citizen (Lnk:
http://www.immi.gov.au/living-in-australia/delivering-
assistance/government-programs/settlement-policy/
settlement-journey.pdf )
Cronstedt, Maja (2013) Stngda drrar fr utlandsfdda
akademiker, Svenskt Nringsliv, 2 juli 2013 (Lnk:
http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/integration/
stangda-dorrar-for-utlandsfodda-akademiker_196702.
html)
Dagens Industri (2011),Superdoldisen har den svenska
maktelitens ra av Henrik Huldschiner, 16 april
172 173
Dagens Nyheter (2013b) Hgutbildade nobbas trots brist
p ingenjrer av Juan Flores 22 augusti 2013 (Lnk:
http://www.dn.se/ekonomi/hogutbildade-nobbas-trots-
brist-pa-ingenjorer/)
Dagens Nyheter (2013a) Jag gr kursen fr att lra mig
fackord p svenska av Juan Flores, 22 augusti.
Dagens Nyheter (2013b) Sverige smst p jobb fr utrikes
fdda i Dagens Nyheter, 24 maj 2013, av Hans Rosn
(Lnk: http://www.dn.se/ekonomi/sverige-samst-pa-jobb-
for-utrikes-fodda/)
Dagens Nyheter (2013c) Tnkbara chefer sllas fram bland
nyanlnda invandrare av Tove Nandorf, 7 februari
Deutsche Universittszeitung (2013), Ihre Herkunft
macht sie begehrt, Duz Magazin 11/13, 25 oktober, http://
www.duz.de/duz-magazin/2013/11/ihre-herkunft-macht-
sie-begehrt/205
Dufoix, Stephane (2008) Diasporas, University of
California Press
Economic Strategies Committee (2010) Report of the
Economic Strategies Committee. High skilled people,
innovative economy, distinctive global city. Singapore
http://app.mof.gov.sg/data/cmsresource/ESC%20Report/
ESC%20Full%20Report.pdf
Economist (2013) The new New World Schumpeter, 6
april
Economist (2013a) PIGS can y: some European migrants
are more welcome than others, 16 november, http://www.
economist.com/news/britain/21589879-some-european-
economic-migrants-are-more-welcome-others-pigs-can-
y?frsc=dg%7Ca
Economist (2012) Hello, world. Growth has brought
foreigners, and foreigners have brought growth Special
Report London, 30 juni
Economist (2012a) A harder road, 20 oktober.
Economist (2012b) Fixing the capitalist machine 29
september.
Economist (2011) Weaving the world together, 19-25
november, s. 68-70
Economist (2006a) The battle for brainpower, Special
report: Talent, 5 oktober.
Economist (2006b) Opening the doors, Special report:
Talent, 5 oktober.
Efendic, Nedim, Fredrik W. Andersson & Karl Wenn-
berg (2012) Tillvxt i fretag ledda av personer med
utlndsk hrkomst i Sverige, SCB (Lnk: http://www.
scb.se/Statistik/AM/AM9903/_dokument/Tillvaxt-i-
foretag-ledda-av-personer-med-utlandsk-harkomst-i-
Sverige.pdf )
Ekholm, Karolina (2008), Globaliseringens drivkrafter
och konsekvenser. Underlagsrapport nr 9 till Globalise-
ringsrdet, Regeringskansliet
Entreprenr (2013)Utlndska entreprenrer inte vl-
komna av Daniel Mellwing, 25 januari, (Lnk: http://www.
entreprenor.se/nyheter/utlandska-entreprenorer-inte-
valkomna_180371.html)
Entreprenrskapsforum & GEM (Global Entrepreneur-
ship Monitor) (2013) Entreprenrskap i Sverige - Natio-
nell rapport 2013 (Lnk: http://entreprenorskapsforum.
se/wp-content/uploads/2013/06/GEM_Nationell_Rap-
port_2013_webb.pdf )
174 175
Evans Braziel, Jana & Anita Mannur (red) (2003) Theori-
zing Diaspora: A Reader (KeyWorks in Cultural Studies),
Blackwell Publishing
EU-kommissionen (2010) An Agenda for new skills and
jobs: A European contribution towards full employment,
Communication from the Commission to the European
Parliament, the Council, the European Economics and
Social Committee and the Committee of the Regions,
COM (2010) 682. (Lnk: http://eur-lex.europa.eu/
LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2010:0682:FIN:E
N:PDF)
EU-kommissionen (2012) Awareness of Home Aairs,
Special Eurobarometer 380, juni 2012. (Lnk: http://
ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_380_
en.pdf )
European Centre for the Development of Vocational
Training (CEDEFOP) (2010) Skills Supply and
Demand in Europe Medium-term forecast up to 2020.
(Lnk: http://www.cedefop.europa.eu/EN/Files/3052_
en.pdf )
Filippetti, Andrea, Marion Frenz & Grazia Ietto-Gillies
(2009) Is the innovation performance of countries
related to their internationalization? European Innova-
tion Scoreboard.
Financial Times (2013) The virtual march on Washington
on Immigration, 24 februari. (Lnk: http://online.wsj.
com/article/SB100014241278873240489045783201419440
40664.html)
Financial Times (2011) New Demographics, tema-bilaga,
18 oktober.
Florida, Richard (2011) How diversity leads to economic
growth, The Atlantic, December 12, (Lnk: http://
www.theatlanticcities.com/jobs-and-economy/2011/12/
diversity-leads-to-economic-growth/687/)
Florida, Richard (2000) The role of the university:
Leveraging talent not technology, in American
Association for the Advancement of Science (AAAS),
AAAS Science and Technology Yearbook 2000, chapter
31, pp.363-373. (Lnk: http://www.theatlanticcities.com/
jobs-and-economy/2011/12/diversity-leads-to-economic-
growth/687/)
Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ) (2013)
Traumland Deutschland, 1 juni. (Lnk: http://www.
faz.net/aktuell/wirtschaft/europas-schuldenkrise/
jugendarbeitslosigkeit-in-suedeuropa-traumland-
deutschland-12204514.htm)
Fokus (2012) Miljardnation med folkbrist, s. 36-37, 2-8
november
Forbes (2005) The China Hand, 21 oktober . (Lnk: http://
www.forbes.com/forbes/2005/1031/079.html)
Global Agenda Council on Migration (2012) Annual
report 2011-12, World Economic Forum. (Lnk: http://
reports.weforum.org/global-agenda-council-2012/#view/
global-agenda-council-2012/councils/migration/)
Globaliseringsrdet (2009) Bortom krisen. Om ett
framgngsrikt Sverige i den nya globala ekonomin.
Slutrapport, Ds 2009:21, Regeringskansliet.
Glnzel, W. (2001) National characteristics in international
scientic co-authorship relations i Scientometrics, 51(1):
69-115.
176 177
Goldin, Ian, Georey Cameron & Meera Balarajan (2011)
Exceptional People: How Migration Shaped Our World
and Will Dene Our Future, Princeton University Press
Gothenburg University (2010) RED10 Research Evaluation.
Reports from the evaluation of all research at the Univer-
sity of Gothenburg 2010. (Lnk: https://gupea.ub.gu.se/
bitstream/2077/24885/1/gupea_2077_24885_1.pdf )
Groysberg, Boris och Bell, Deborah (2013), Talent Mana-
gement: Boards Give Their Companies an F, Harvard
Business Review Blog Network. (Lnk: http://blogs.hbr.
org/2013/05/talent-management-boards-give/)
Gteborgs-Posten (2013) Perfekt jobbmatching orimlig
och fel av Jonas Bengtsson, 12 september 2013
Hamiltonatlarge (2013) Ny kull med erfarna webbut-
vecklare, blogginlgg. (Lnk: http://hamiltonatlarge.
com/?p=391)
Hatzigeorgiou, Andreas och Magnus Lodefalk (2012),
Utlandsfdda frmjar fretagens utrikeshandel,
Ekonomisk Debatt 40:5, s.45-57.
Hedlund, Ewa (2012) Den strsta invandrargruppens
meriter nonchaleras i Newsmill, 23 oktober 2012.
Henoch, Bengt (2013), professor emeritus frn KTH och
Jnkping International Business School (JIBS). Utdrag
frn intervju oktober 2013.
Hojem, Petter och Martin dahl (red) (2011) Kanada-
modellen Hur invandring leder till jobb Fores.
Homan, David and John M. Quigley (2002) The role of
the university in attracting high tech entrepreneurship:
A Silicon Valley tale, The Annals of Regional Science,
vol.36, s.403-419.
Hungton Post (2013a) Education Fast Forward av
Andreas Schleicher, 19 juli 2013 (Lnk: http://www.
hungtonpost.com/andreas-schleicher/education-fast-
forward_b_3623956.html)
Huffington Post (2013b)Build Bridges, Not Fences:
Thirty Percent of U.S. Nobel Laureates Are Foreign-
born av James Witte, 11 januari. (Lnk: http://
www.huffingtonpost.com/james-witte/nobel-
laureates_b_2458128.html)
HSBC (2013), Expat Explorer (Lnk: http://www.expatexplo-
rer.hsbc.com/#)
Hgskoleverket (HSV) (2012a) Rrligheten mellan
svenska lrosten bland professorer, lektorer och adjunk-
ter, Statistisk analys Nr. 1 (Lnk: http://www.hsv.se/dow
nload/18.589fab1a1349e8ec6f28000476/statistisk-analys-
laramobilitet-2012-1.pdf#search=%2A)
Hgskoleverket (HSV) (2012b) Freemover-studenterna
frn tredje land minskade med 79 procent efter avgiftsre-
formen. Pressmeddelande 23 maj 2012
Institute for the Future (2011) Future Work Skills (Lnk:
http://www.iftf.org/uploads/media/SR-1382A_UPRI_
future_work_skills_sm.pdf )
Isaksson, Olov (red) (1996) Utvandrare och invandrare
i Sveriges historia 1846-1996. Migrationskommittn &
Svenska Emigrantinstitutet, Svenska Emigrantinstitutets
skriftserie 9
Joerres, Je (2013) anfrande p Tillvxtdagarna 13-15 maj
(Lnk:http://www.mynewsdesk.com/se/manpower/
videos/je-joerres-paa-tillvaextdagarna-2013-i-linkoe-
ping-11489)
178 179
Johnson, James P, Tomasz Lenartowicz and Salvador
Apud (2006) Cross-cultural competence in internatio-
nal business: toward a denition and a model, Journal of
International Business Studies, 37:4, pp.525-543.
Johnson, Jean M & Mark C Regets (1998) International
Mobility of Scientists and Engineers to the United
States Brain Drain or Brain Circulation?, Issue
Brief 98-316, National Science Foundation, Division of
Science Resources Studies. 22 juni 1998 (Uppdaterad 10
november 1998)
Kairos Future (2012), Sverige 2030 - Om Sveriges mjlig-
heter i Tankesamhllet
Karlson, Nils, Niclas Berggren, Andreas Bergh, Gissur
Erlingsson, & Henrik Lindberg (2007), Sverige i den
internationella konkurrensen. Underlagsrapport nr 4 till
Globaliseringsrdet, Regeringskansliet
Karolinska Institutet (2011) KI external assessment of
research quality 2011. (Lnk: http://ki.se/content/1/
c6/10/75/75/ERA_rapport_sv_webb.pdf )
Koenig, Gaspard (2013), chef fr tankesmedjan Genera-
tion Libre i Frankrike * utdrag frn intervju september
2013
Kommerskollegium (2013) Making trade happen. Business
perspectives on cross-border movements of persons
(Lnk: http://www.kommers.se/publikationer/Rappor-
ter/2013/Making-Trade-Happen/)
Kuznetsov, Yevgeny (red) (2006) Diaspora Networks and
the International Migrations of Skills: How Countries
Can Draw on Their Talent Abroad. WBI Development
Studies, World Bank
Lakshman, C (2013) Biculturalism and attributional com-
plexity: Crosscultural leadership eectiveness, Journal
of International Business Studies, Vol.44, s 922-940.
Lanvin, Bruno & Evans, Paul (red) (2013), The Global
Talent Competiveness Index 2013, INSEAD, Singapore.
(Lnk: http://global-indices.insead.edu/gtci/documents/
gcti-report.pdf )
Legrain, Philippe (2013) Invandrare vi behver dem.
Fores/Ivrig, Stockholm
Liberala tidningar (2010) Vgar till hela Sverige och Irak
i Liberala tidningar, av Tomas Karlsson, 6 maj (Lnk: http://
lt.se/asikter/ledare/1.823392-vagar-till-hela-sverige-och-irak)
Lodenius, Anna-Lena & Mats Wingborg (2009) Migrantar-
betare - grundkurs om rrlighet, rttigheter och globali-
sering, Olof Palmes Internationella Centrum och Premiss
frlag, Stockholm.
Lifvendahl, Tove (2012) Frn sagoland till framtidsland.
Om svensk identitet, utveckling och emigration. Andra
upplagan. Hjalmarson & Hgberg, Stockholm
Lund University (2008) Research Quality Assurance for the
Future. A Quality Review of Research at Lund University
2007/08 (Lnk: http://www4.lu.se/upload/LUPDF/Forsk-
ning/RQ08_helarapporten.pdf )
Lundgren, Kurt (2013), Kan landet lagom vara bst, SNS
Frlag, Stockholm.
Macyra, Natalia (2012) Immigration: An Opportunity
for the European Union, ECIPE Bulletin No. 08/2012,
ECIPE, Brussels.
Maas, Dr Gero (2013) chef Friedrich Ebert Stiftungs Norden-
kontor i Stockholm * utdrag frn intervju februari 2013
180 181
ManpowerGroup (2012) 2012 Talent Shortage Survey
(Lnk: http://www.manpowergroup.se/PageFiles/8-
75/120530_2012_talent_shortage_survey_results.pdf )
ManpowerGroup (2013a) The New Era Is Upon Us The
Human Age (Lnk: http://www.manpowergroup.com/
wps/wcm/connect/manpowergroup-en/home/thought-
leadership/human-age/)
ManpowerGroup (2013b) Talent Shortage Awekening:
Actions To Take for a Sustainable Workforce (Lnk:
http://www.manpowergroup.com/wps/wcm/connect/
manpowergroup-en/home/thought-leadership/research-
insights/talent-sources/2013-talent-shortage)
Migration Policy Integration Index (2011) Migration
Policy Integration Index III, (Lnk: http://www.mipex.eu/
download)
Migrationsinfo.se (2013) Representation (Lnk: http://
www.migrationsinfo.se/demokrati/representation/)
Mobility Survey 2013. PwC Sweden. (Lnk: http://www.
pwc.se/sv_SE/se/managing-people/assets/mobility-
survey-2013.pdf )
National Association of Colleges and Employers
(2013) Job Outlook: The Candidate Skills/Qualities
Employers (Lnk: http://www.naceweb.org/s10022013/
job-outlook-skills-quality.aspx?land-kc-lp-1-spot-
jbout-10042013)
Newland Kathleen & Sonia Plaza (2013) What we know
about diasporas and economic development, Policy Brief
Nr. 5 September, Migration Policy Institute (Lnk: http://
www.migrationpolicy.org/pubs/Diasporas-EconomicDe-
velopment.pdf )
Nielsen, Bo Bernhard & Sabina Nielsen (2012) Top mana-
gement team nationality diversity and rm performance:
a multilevel study, Strategic Management Journal, 34,
373382
New York Times (2013) For migrants new land of oppor-
tunity is Mexico av Damien Cave, 21 september. (Lnk:
http://www.nytimes.com/2013/09/22/world/americas/for-
migrants-new-land-of-opportunity-is-mexico.html)
Ny Teknik (2013) Daniel Ek: Ingenjrer behver frst psyko-
logi, av Marie Alpman, 22 april. (Lnk: http://www.nytek -
nik.se/nyheter/it_telekom/internet/article3681221.ece)
OECD (2012a) OECD Territorial Reviews Skne, Sweden,
OECD, Paris
OECD (2012b), International Migration Outlook, OECD, Paris.
OECD (2013a) OECD reviews of innovation policy:
Sweden, OECD, Paris (Lnk: http://www.oecd.org/sti/
inno/oecdreviewsonnovationpolicysweden.htm)
OECD (2013b) OECD Factbook 2013, OECD, Paris
(Lnk: http://www.oecd-ilibrary.org/economics/oecd-
factbook-2013/employment-rates-of-native-and-foreign-
born-population-by-educational-attainment_factbook-
2013-table24-en)
OECD (2008) The Global Competition for Talent Mobility
of the Highly Skilled, OECD, Paris.
OECD (1996) The knowledge-based economy, OECD, Paris.
(Lnk: http://www.oecd.org/sti/sci-tech/1913021.pdf )
Olli Segendorf, sa och Tommi Teljosuo (2011), Syssel-
sttning fr invandrare. En ESO-rapport om arbetsmark-
nadsintegration, ESO 2011:5, Expertgruppen fr Studier i
Oentlig Ekonomi, Stockholm.
182 183
Paues, Staan (2013) Hur tar svenska fretag tillvara
tervndande svenskar?, Promemoria, Freningen
Svenskar I Vrlden.
Peoples Daily (2012) China plans to attract 1,97 million
foreign experts in 12th Five-Year plan English Peoples
Daily, 12 januari. (Lnk: http://english.peopledaily.com.
cn/90778/7703652.html)
Presidents Council of Advisors on Science and Tech-
nology (PCAST) (2012) Report to the President.
Tranformation and opportunity: The future of the U.S.
research enterprise Executive Oce of the President
(Lnk:http://www.whitehouse.gov/sites/default/
les/microsites/ostp/pcast_future_research_enter-
prise_20121130.pdf )
Regeringskansliet (2011) Sveriges fretagande och
konkurrenskraft, DS 2011:17, Nringsdepartementet,
Stockholm (Lnk: http://www.government.se/content/1/
c6/16/88/49/62543f3f.pdf )
Regeringskansliet (2013), Programskrift fr ordfrande-
skapet i GFMD och deltagande i i FN:s hgnivdialog om
migration och utveckling, Stockholm
Riksrevisionen (2011) Statliga insatser fr akademiker med
utlndsk bakgrund, RiR 2011:16, Stockholm
San Jos Mercury News (2013) Canada comes to Silicon
Valley to poach high-tech workers struggling with immi-
gration problems av Matt OBrien, 17 maj 2013 (Lnk:
http://www.mercurynews.com/business/ci_23261666/
canada-comes-silicon-valley-poach-high-tech-workers)
Saxenian, AnnaLee (2006), The New Argonauts: Regional
Advantage in a Global Economy, Harvard University Press
Scania (2010), Wesams meteoric career at Scania,
June 1, (Lnk: http://newsroom.scania.com/en-
group/2010/06/01/wesams-meteoric-career-at-scania/
SCB (2012) Svensk utbildning ger jobb, (Lnk: http://www.
scb.se/Pages/Article____332796.aspx)
SCB (2012) Den utrikes fdda befolkningen kar (Lnk:
http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2011A01C/
Den%20utrikes%20f%C3%B6dda%20befolkningen%20
%C3%B6kar.pdf )
SCB (2013) Ingenjrerna. En djupanalys av ingenjrsutbil-
dade och personer med ett ingenjrsyrke, Temarapport
2013:1 (Lnk: http://www.scb.se/statistik/_publikationer/
UF0521_2013A01_BR_A40BR1301.pdf )
Schwaag Serger, Sylvia (2009) Foreign corporate R&D in
China: trends and policy issues, I Anthony DCosta och
Govindan Parayil (red), New Asian Dynamics in Science,
Technology and Innovation. China and India in Perspec-
tive, Palgrave Macmillan.
Segerfeldt, Fredrik (2013) En arbetsmarknad fr alla. S kan
integrationen frbttras. Migro. (Lnk: http://migro.se/
wp-content/uploads/2013/05/En-arbetsmarknad-fr-alla.
pdf )
SOU (2010:40) Cirkulr migration och utveckling - kart-
lggning av cirkulra rrelsemnster och diskussion om
hur migrationens utvecklingspotential kan frmjas.
Delbetnkande av Kommittn fr cirkulr migration och
utveckling, Stockholm
SOU (2011:28) Cirkulr migration och utveckling - frslag
och framtblick. Slutbetnkande av Kommittn fr
cirkulr migration och utveckling, Stockholm
184 185
Spiegel (2011) Komm nach Deutschland, Pepe 25 juni 2011.
(Lnk: http://www.spiegel.de/karriere/ausland/jugend-
arbeitslosigkeit-in-spanien-komm-nach-deutschland-
pepe-a-770214.html)
Spiegel (2013) Die Menschenfalle, s.44-52, 14 oktober
Spiegel (2014), Migrationsbericht 2012: Zuwanderung
auf hchstem Stand seit 1995, 15 januari, (http://www.
spiegel.de/politik/deutschland/migrationsbericht-zuwan-
derung-auf-hoechstem-stand-seit-1995-a-943657.html)
State Administration of Foreign Experts Aairs
(2013) (Lnk: http://1000plan.safea.gov.cn/index.
php?s=Show&id=policies )
Svenska Dagbladet (2013a) OECD: Nst bst livskvalitet
i Sverige, 30 maj (Lnk: http://www.svd.se/naringsliv/
nyheter/sverige/sverige-nast-bast-pa-livskvali-
tet_8220068.svd
Svenska Dagbladet (2013b), Ny p jobbet, av Tove
Lifvendahl, 5 augusti 2013
Svenska Dagbladet (2013c) Smart lsning men inget
hnder hos AF av Love Ekenberg, Fredrik von Essen, Uno
Fors och John Karlung, 5 september 2013. (Lnk: http://
www.svd.se/opinion/brannpunkt/smart-losning-men-
inget-hander-hos-af_8491982.svd)
Svenska Dagbladet (2011a) F svenskar sker FN-jobb,
av Anna De Lima Fagerlind, 18 augusti (Lnk: http://www.
svd.se/naringsliv/fa-svenskar-soker-jobb-hos-fn_6395771.
svd)
Svenska Dagbladet (2011b) Sverige bedms bst p integra-
tion, 28 februari. (Lnk: http://www.svd.se/nyheter/inri-
kes/sverige-bedoms-bast-pa-integration_5973979.svd)
Svenska i Vrlden (2013) Resolutioner antagna vid Utlands-
svenskarnas Parlament 2013, 20 augusti, (Lnk: http://
www.sviv.se/images/Kjellsmap/UP2013_Resolutioner.
pdf )
Sverige Radio (2013) It-branschen bromsas av lnga
handlggningstider fr utlndsk arbetskraft, 22 juli,
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&a
rtikel=5597182
Sveriges Radio (2010) F utlandsfdda politiker av Samed
Salman, 5 maj (Lnk: http://sverigesradio.se/sida/artikel.
aspx?programid=98&artikel=3678035)
Sveriges Television (2010) Jobb svrt fr hgutbildade
invandrare (2010) SVT Nyheter, 14 mars (Lnk: http://
www.svt.se/nyheter/sverige/jobb-svart-for-hogutbildade-
invandrare)
Sutherland, Peter (2013) Lowering the costs and amplify-
ing the benets of migration, UN Chronicle, no 3. (Lnk:
http://unchronicle.un.org/article/lowering-costs-and-
amplifying-benets-migration/)
Swedbank (2013) ntligen Jobb (Lnk: http://www.
swedbank.se/om-swedbank/swedbank-i-samhallet/
antligen-jobb/index.htm)
Tagesschau (2014), DGB und Arbeitgeber auf einer Linie,
21 januari,(Lnk: http://www.tagesschau.de/wirtschaft/
arbeitgeber106.html)
Talke, Katrin, Sren Salomo & Katja Rost (2010) How
top management team diversity affects innovative -
ness and performance via the strategic choice to
focus on innovation fields, Research Policy vol.39
s.907-18
186 187
Wall Street Journal (2011) How immigrant entre-
preneurs turbocharge US trade av Robert Guest,
21 december.(Lnk: http://online.wsj.com/article
/SB10001424052970204466004577102120349374652.
html)
White House (2013) Fact Sheet: Fixing out broken immi-
gration system so everyone plays by the rules (Lnk:
http://www.whitehouse.gov/the-press-oce/2013/01/29/
fact-sheet-xing-our-broken-immigration-system-so-
everyone-plays-rules
Tung, R. (2008), Brain circulation, diaspora, and interna-
tional competitiveness i European Management Journal,
26: 298-304.
TV4 (2012), F utlandsfdda poliser,TV4 Nyheter, 14
augusti. (Lnk: http://www.tv4play.se/program/nyhe-
terna-sundsvall?video_id=2209905)
United Nations (2013), UN Secretary General report to
the General Assembly on International migration and
development, 25 juli
Universitetskanslermbetet (Swedish Higher Educa-
tion Authority) (2013b), Personal vid universitet och
hgskolor 2012, Statistiska Meddelanden UF 23 SM
1301. (Lnk: http://www.uk-ambetet.se/download/18.1c
251de913ecebc40e780002356/UF0202_2012A01C_SM_
UF23SM1301.pdf )
Uppsala University (2011) Quality and Renewal 2011.
Kvalitet och Frnyelse 2011 (KoF11). An overall evalua-
tion of research at Uppsala University 2010/2011 (Lnk:
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:461235/FULL-
TEXT01)
US Congress (2013), S 744 An act to provide for compre-
hensive immigration reform and for other purposes 113th
Congress, 1st Session. (Lnk: http://www.gpo.gov/fdsys/
pkg/BILLS-113s744es/pdf/BILLS-113s744es.pdf )
Vetenskapsrdet (VR) (2007), Vetenskapligt
publiceringssamarbete mellan svenska fretag
och hgskolor, av Staan Karlsson & Daniel
Wadskog (Lnk: http://www.vr.se/download/18.
aae1aa51132473084980005705/1183020995656/
Vet+publ+samarbete.pdf )
Vetenskapsrdet (VR) (2012), The Swedish production of
highly cited papers, av Staan Karlsson & Olle Persson,
Vetenskapsrdets lilla rapportserie, Nr.5 (Lnk: http://
www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2012_05L.pdf )
Wadhwa, Vivek, AnnaLee Saxenian, Ben Wissing and
Gary Gere (2007) Americas new immigrant entre-
preneurs, Master of Engineering Management Program
Duke University and School of Information UC Berkeley.
(Lnk: http://people.ischool.berkeley.edu/~anno/Papers/
Americas_new_immigrant_entrepreneurs_I.pdf
Wager, Merit (2010) Migration - s funkar det i Svenskt
Nringsliv, 22 mars, (Lnk: http://www.svensktna-
ringsliv.se/multimedia/archive/00021/Migration_-
_s__funka_21700a.pdf )
Wallen, Fabian & Nima Sanandaji (2013) Sverige - ett
lockande land fr talanger? En studie av val av destina-
tionsland fr hgkvalicerade invandrare i Svenskt
Nringsliv, 21 februari 2013 (Lnk: http://www.svensk-
tnaringsliv.se/multimedia/archive/00035/Sverige_ett_
lockande_35590a.pdf )
188
Washington Post (2013) Immigrants and the knowledge
economy, av Mark Zuckerberg, 4 november (Lnk:
http://www.washingtonpost.com/opinions/mark-
zuckerberg-immigrants-are-the-key-to-a-knowledge-
economy/2013/04/10/aba05554-a20b-11e2-82bc-
511538ae90a4_story.html)
World Bank Institute (2006) Diaspora Networks and the
International Migration of Skills How Countries Can
Draw on their Talent Abroad, The World Bank, Washing-
ton D.C.
Xinhua (2013) China becomes the largest source of
overseas students (2013), Xinhuanet News, 2 augusti
(Lnk: http://news.xinhuanet.com/english/china/2013-
08/02/c_125110114.htm)
Zeit (2012), Die neue Einwandererelite (2012), 12 januari
(Lnk: http://www.zeit.de/wirtschaft/2012-01/einwande-
rer-deutschland-einleitung)
quist, Gunnar & Mats Benner (2012) Fostering breakth-
rough research: a comparative study, Royal Academy of
Sciences. (Lnk:http://www.kva.se/Documents/Veten-
skap_samhallet/Forskningspolitik/2012/akademirap-
port_breakthrough_research_121209.pdf )

Jakten På Det Nya Kapitalet

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Jakten På Det Nya Kapitalet

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Jakten p det

You might also like