En tankeresa med

EGYPTISK KOSMOLOGI

Lars Bgerfeldt
2

En tankeresa med egyptisk kosmologi av Lars Bgerfeldt

Ur Ondlighetens hav uppsteg ett berg och hrifrn varseblev man den frsta soluppgngen.

Kosmologi och vrldsbild

Varje enskilt samhlle har minst en kosmologi och vrldsbild. Ibland delas den av mnga, ibland brs de bara av en enda individ. Dessa tv begrepp anvnds ibland synonymt med varandra, men de har olika innebrd. Kosmologi Vrldsbild Lran om universums uppkomst och struktur Hur allt blev till! Uppfattningar om vrldsalltets uppbyggnad, tillvarons beskaffenhet och mnniskans roll

Allting i denna skrift fr spridas fritt, svida inte avsikten r av kommersiellt intresse. Lars Bgerfeldt, Falkping 2011

Innehll
Frord till frordet Frord TANKAR OM VERKLIGHETEN Vad vet vi egentligen? 6 7 8 8

Ngra existentiella frgor Bara det konkreta kan bevisas Vetenskap r mjligheten att skapa struktur Liv kan beskrivas men inte frklaras Den moderna existentiella standardmodellen Objektivitet r en illusion Energi kan beskrivas men inte frklaras Energi frnderlighetens drivkraft Energi bortom vetenskapens rckvidd En matematisk ordning Den sterlndska vgen Hinduism Buddhism sterlndsk mystik

8 10 11 12

Kvantfysik kontra mystik

14

14 16 17 17 18 19 22 23 24 25 28 28 29 29 31 32 33 35 37 39 39 42 42

Ett andligt och paranormalt perspektiv

21

Nrvarons mysterier

Vetenskap r nrvarons motsats Den vardagliga nrvaron Medvetande och minne Energi Liv Medvetande Orsaker och krafter Frn abstrakt till konkret, och tvrtom Ordning r summan av allt kaos Paradoxen som genererar resultat Utan ml och mening Medvetandets paranormala egenskaper Fokusering eller vidsynthet Nrvaro i allting krkning Paranormala krkningar

28

Paranormala hndelser

37

Liv och Energi EGYPTEN UNDER FORNTIDEN Det forna egyptiska samhllet

44 47 47
47 48 49 49

Jordbrukets spridning c:a 5500 f.Kr. Sprkgrupp Slktskap med flera olika hrstamningar Kulturarv frn sumerer och Vsteuropa Gudavrlden Mnniskans andlighet Ba och Ka Dualism, talvrden och andra symboler Ddsrike, offer och gravar Nekropolen

Egyptisk religion

52

52 55 56 58 60 62

Ddsriket i vster Duat

62 63

Egyptiska och sumeriska myter Nrbeslktad kosmologi

Osiris-mytens slktskap med sumeriska myter Venus-gudinnor Schamansk kosmologi Uralisk kosmologi Indoeuropeisk kosmologi sterlndsk kosmologi Egeisk kosmologi Sumerisk kosmologi Egyptisk kosmologi Ursprungsomrde Spridning till Europa Kosmologins ml och mening Kosmologins betydelse i dag

65 69

65 65

69 70 71 73 79 80 85 91 93 95 96

Den egyptiska kosmologins ursprung

90

SHU-FILOSOFINS KOSMOLOGI Det prekosmiska - Urkllan och skapelseakten

Den odifferentierade kllan Den allra yttersta orsaken Spontangenereringen Den inre differentieringen inom enheten Sekhem-kraften kommer in Efter denna intradivana utveckling obruten enhet Den tnkta enheten, bakgrunden till realvrlden Sjlvverskridandet Livet brjar, solens kretslopp startar och ljuset blir till Shu-Liv, herre ver tiden och skapare av rummet

97 97
97 97 98 98 99 99 99

Vid brytpunkten, vid trskeln

100

101 101 102

De kosmologiska texternas betydelse TILLBLIVANDETS SAGA Ondlighetens hav

103 104 104

104 105 106 107 108 109

Ondlighet och Ingenting Det ondliga omfattar ven det ndliga Eko mellan motsatser Krusningen pvisar strukturer Det stadigvarande kvarvarandet Tomheten som reser sig upp tskillnaden Frskrandet om tskillnad Samma medvetande men olika verallt Den fysiska vrlden genereras

Mngfaldens port

111

111 112 113 114

Frord till frordet

Det finns tv inriktningar hr i vrlden, antingen vljer man den vetenskapliga vgen och frdjupar sig i de konkreta svaren, eller s vljer man den andliga vgen och frsvinner bort i frgornas vrld. Det enda som inte r mjligt r att frena dessa vgar, trots att de r beroende av varandra och hela tiden r en del av den andra sidan av verkligheten som omsluter oss och som vi r en del av samt r med och skapar. Allting r en paradox, s ocks innehllet i den hr boken. De partier i boken som r svra att frst br du som lsare hoppa ver, fr alla anstrngningar att frska begripa dem, motverkar bara sitt syfte. Till den som inte frstr ngonting i denna bok och som vill hoppa ver det allra mesta eller allting, har jag bara en sak att sga: Det var nog lika bra det! Den som tnker rakt och tydligt, har alltid svrt att frst alternativ. Den som tnker tillkrkt och avig-vnt, kommer att frst allting. Vishetens fretrdare frn sterlandet har redan uttryckt detta: "Den som vet talar inte. Den som talar vet inte." (Men stopp dr, de talade ju sjlva nr de framlade detta budskap, s hur ska d dessa meningar tolkas?) Vidare: "Om den ene frgar om Tao och den andra svarar, knner ingen av dem Tao." Denna bok vill frklara Tao, eftersom det r en naturlig del av den egyptiska kosmologin, men nr man varken br besvara eller ens stlla en enkel frga, kan en sdan hr bok aldrig n mlet, bara peka p det! andra sidan kan ingen som knner svaren ge svaren ifrn sig, bara peka i bsta fall! Den som gr in i visheten, lmnar utlrandet bakom sig. Sledes finns ingen som kan lra ut, men hela verkligheten lr stndigt ut, vare sig vi vill eller inte, och vare sig vi frstr att vi frstr eller inte Frn detta finns bara en sak att tillgga: ??

Frord
Sllan har ett enskilt arbete haft s stor betydelse i min forntidsforskning som Gertie Englunds bok Med vrlden som spegel. Att leva med Egyptens gudar. Hr presenteras de senaste rens forskning om den egyptiska kosmologin utifrn de kisttexter som r vanliga under epoken nrmast efter pyramidernas storhetstid. Tidigare var vr uppfattning om den egyptiska kosmologin fragmenterad och de flesta forskare njde sig med att beskriva gudavrlden och religionens olika uttrycksstt, istllet fr att fnga frloppet som medfrde att allting blev till. Samma fragmenterade syn har vi fortfarande kvar vad gller vsentliga delar i den forna grekiska kosmologin samt inte minst inom hinduism och buddhism. Nr nu ntligen den egyptiska kosmologin r mer begriplig n tidigare, framtrder ocks slktskapet klart och tydligt p ett helt annat stt med mnga andra folks kosmologi, inte minst hos folken lngt sterut. De antydningar som vi har i den sterlndska filosofin av en grundlggande och ursprunglig kosmologi r som en exakt kopia av den egyptiska kosmologin, men med den skillnaden att den egyptiska r minst lika gammal om inte nnu ldre samt viktigast av allt, den tillter en rekonstruktion som ger en sammanhngande beskrivning hur allt uppstod och kom till. Hrigenom framkommer ven det nra slktskapet med den sumeriska kosmologin, som i likhet med den egyptiska finns nedtecknad i ett ldre skede, men ocks med den bibliska kosmologin som har rvt de grundlggande strukturerna och mnga detaljer av frmst den sumeriska kosmologin. Genom den kade frstelsen av den forntida kosmologin i Frmre Orienten, kan vi ocks ana deras gemensamma bakgrund i trakterna av Anatolien och Levanten, dr jordbruket vxte fram fr drygt 10000 r sedan. Detta blev inte bara ett ursprung fr egyptier och sumerer, utan av allt att dma ndde Indusdalen varifrn kosmologin kom att genomsyra och i grund frndra den indoeuropeiska Veda-religionen, varefter hinduism och senare buddhism uppstod som ett resultat av detta mte. P s vis behll man mnga begrepp och gudanamn frn Vedafilosofin men applicerade det i den kosmologi som frekommit sedan jordbrukets infrande i vstra Indien. Andra spridningsvgar ndde vstra Medelhavet, Iberiska halvn och lngt upp i Frankrike och de brittiska arna. Hr kan vi ocks ana frekomsten av en kosmologi som stod nra den som senare kom till uttryck hos egyptier och sumerer samt lngt bort i sterlandet. Nr vi s ser deras kosmologi komma till uttryck ven i megalitgravar i vstra Europa och pyramider i Egypten, kan vi frst en del av de tankar som medfrde dessa byggnadsverk. Det var s som jag sjlv kom i kontakt med den egyptiska kosmologin. Falkping 2011-03-21 Lars Bgerfeldt

TANKAR OM VERKLIGHETEN
Vad vet vi egentligen?
Vad vet vi om oss sjlva och om alltings uppkomst och sammanhang? De allra flesta mnniskor har ett relativt begrnsat intresse fr de existentiella frgorna och njer sig ofta med de svar de ftt under sin barndom eller uppvxttid. Andra lter sig kittlas av olika frklaringsmodeller och sikter om hur allting blev till och vilken roll vi mnniskor har i allt detta. Det enda man med skerhet kan sga r att det sreget nog inte finns ngonting som r absolut skert. Det finns bara uppfattningar av vad som r skert. En orsak till detta r att bland de existentiella frgorna finns fortfarande grundlggande frgor som inte kan besvaras med sanna svar, vilket gr att vi tyr oss till vr uppfattning om svaren. S lnge som alla i ett samhlle har samma uppfattning mrker man inte detta, men nr olika skdningar mts kan det blotta sdana skillnader. Fr vissa mnniskor, till och med bland vetenskapsmn, kan detta komma som en chock eftersom de anser att alla grundlggande frgor r besvarade p ett tillfredsstllande stt och att vi som mnniskor drfr har en frmga att kunna dra logiska slutsatser om verkligheten omkring oss, vilka sledes r absolut sanna. Det r inte mnga som anser det vrt mdan att opponera sig mot detta, men rent principiellt r det faktiskt fel. Det finns inga sanna svar, bara uppfattningar av vad som r sanna svar, vilka sedan kan anvndas fr att med logikens hjlp dra nya slutsatser som till synes r sanna men som ytterst baseras p subjektiva antaganden. Ifall jag sjlv fr egen del skulle anamma de yttersta tolkningarna av tillvarons sanna vsen som denna skrift berr, skulle det inte finnas ngra mjligheter att skriva ngot mer och de fregende sidorna skulle ocks sakna innehll och betydelse eftersom vissa delar av kosmologin hamnar lngt bortom ordens innebrd. Vill man n nda dit kan man inte anvnda sig av kunskap eller ord, utan bara genom personlig nrvaro. Inte heller finns det ngra lrare som kan pvisa fungerande metoder och hur man nr dit. Det r snarare s att ju mindre man anvnder ord och kunskap, och ju lngre man r frn regler och metoder, desto nrmare denna vgs ml r man.

Ngra existentiella frgor

Den mest grundlggande frgan man kan stlla berr sjlva existensen i sig, vilket r frutsttningen fr oss sjlva och vr egen frnimmelse. Ifall existensen inte r vad vi tror att den r, frndrar det frutsttningarna fr oss sjlva och vr varseblivning. Med andra ord, ifall vi inte r det vi tror att vi r, och vrt medvetande inte heller r det vi tror att det r, kan inte heller vr frnimmelse av verkligheten vara det den tycks vara. I s fall r allting en illusion och en skenbild av ngot helt annat, vilket r en

uppfattning som faktisk kommer fram emellant hos en del filosofer svl i Grekland som i sterlandet. Det innebr att mnniskor runt om p jorden inte ens r verens om ifall vi existerar eller inte, i varje fall inte p det stt som vi normalt tror att vi finns till. Vad r existens? Vad r alltings orsak? Svar: Orsaken till att vi frnimmer Svar: Gud / Bigbang / Den orsakslsa ondligheten

Existensen kan sgas vara orsaken till att vi frnimmer, men vad r d orsaken till att vi frnimmer, eller nnu hellre orsaken till allting? Hr rder stora skillnader mellan den vetenskapliga uppfattningen och mnga religioner. En del religioner ser en skapande Gud och Allfader som den yttersta orsaken till alltings uppkomst, utom Gudens egen uppkomst som tillhr ondligheten. Andra varianter p detta r att Gud inte r en personlighet, utan bara en personifiering av denna ondlighet som gett upphov till allting p ett orsakslst stt. Den vetenskapliga frklaringen saknar bde personlighet och personifiering, men frsker hitta den yttersta orsaken till alltings uppkomst i en slags kosmisk ursmll eller Bigbang. Normalt brukar de allra flesta vsterlnningar bortse frn sdana existentiella frgor och frlitar sig p att vi finns p det stt som vi vanligen frnimmer oss sjlva (vilket ven jag tror men inte vet eftersom jag skriver p det hr sttet). Som en slags garanti p dess sannolikhet uttrycker vi ofta detta genom pstendet: Jag tnker, allts finns jag. Men detta r ett cirkelbevis. Det man ville bevisa, nmligen att vi finns, frutstts i pstendet att vi tnker. Vi kan dremot sga att: Ngonting tnker, vilket ger oss uppfattningen att vi finns till. Sledes finns ett tnkande eller en process som genererar ett tnkande, men vad det r vet vi ingenting om. Det r drfr som det finns kosmologier, fr att frska frklara detta p ett begripligt stt, som ven andra i samhllet kan acceptera. Vad tnker? Svar: Vi sjlva / Det gudomliga som vi ingr i

Den ateistiska frklaringen p vad det r som tnker mste bli att det r vi sjlva, eftersom man har uteslutit frekomsten av alla tnkbara former av andliga vsen som helt eller delvis skulle kunna vara involverade. Den religisa frklaringen kan ocks ha den uppfattningen och det innebr att mnniskan och individen sjlv r ansvarig fr alla sina handlingar. Detta r ocks grunden i den vsterlndska rttsliga systemet och vr syn p personligt ansvar. En del andra religisa tolkningar hvdar det omvnda, nmligen att vi i stort och smtt pverkas av andevrldens inflytande och pverkan p hndelsefrloppen, vilket medfr att vi snarare r brickor i ett kosmiskt spel dr vi bara delvis kan pverka hndelsefrloppet men att det alltid finns en mjlighet eller risk att den andliga vrlden gr positiva

eller negativa ingripanden i en i vrigt konkret fysisk vrld. Andra religisa uppfattningar gr nnu lngre och ser det gudomliga tnkandet som grunden fr allting, varinom allt annat sker som en sammanfltad konsekvens av denna process. I det frstnmnda fallet talar vi om begreppet liv i plural, det vill sga att varje individ oavsett art r ett enskilt liv, som i sig kan ge upphov till nytt sjlvstndigt liv. I det sistnmnda fallet finns bara ett enda liv, varinom myriader med sjlvspeglingar frekommer vilka ger en illusion av att finnas till. ter igen befinner vi oss i ett existentiellt dilemma, att vi inte kan pvisa vad som r sant och vad som inte r sant, utan vr sikt bygger p vr personliga uppfattning som ofta kommer frn den kosmologi vi rvt frn det samhlle dr vi vxt upp och lever i. S lnge vi r verens inbrdes r det inga problem, men vill vi ha bevis fr de grundlggande pstendena s saknas de helt.

Vetenskapen frsker svara p alla frgor om existensens effekter och har en spridning frn hrda och logiskt skerstllda naturvetenskapliga mnen till lsa mnen inom Humaniora.

Bara det konkreta kan bevisas

En del vsterlnningar anser att s lnge det inte gr att belgga eller bevisa att Gud finns, s finns det ingen Gud. Vill han (eller hon) bli hyllad och uppskattad fr sin skapelse, fr Guden sjlv ta initiativet och bevisa sin existens, eftersom vra mjligheter r fr begrnsade fr att slutgiltigt kunna avgra denna frga. Detta stt att resonera p terger krnan i den

10

vetenskapliga logiken. Det som p ngot stt r konkret och frnimbart samt helst upprepningsbart, utgr basen fr den vetenskapliga vrldsbild som vi ofta anammar som fullstndigt sann. Till och med djupt religisa mnniskor kan mnga gnger anse att den r trovrdig och korrekt, men ibland med vissa undantag. Det innebr att allting som r fullstndigt abstrakt, frnvisas och att man bortser frn det. Just hr i denna grnszon mellan det konkreta och det abstrakta startar den vetenskapliga vsterlndska kosmologin, som har haft stora framgngar med att producera slutsatser och frutsgbara pstenden, men som totalt saknar frmga eller ansats att vilja berra det som eventuellt kan finnas bortom denna grns. Vissa religisa inriktningar gr tvrtom, ssom inom buddhism och en del klosterordnar, och ser verskridandet av denna grns som ndvndig fr att frst verklighetens sanna natur och rtta vsen. Hr stller sig vetenskapen fullstndigt frgande, eftersom man efterfrgar ngot konkret i det som dessa utvare pstr sig kunna uppn. Denna frga leder oss tillbaka till en av de inledande existentiella frgorna om vad tnkandet r, men kan hr vidgas till en frga som mer generellt frgar sig Vad r liv?

Vetenskap r mjligheten att skapa struktur

Vetenskap r en mjlighet inom tnkandet att ta hand om den enorma strm med information som nr vrt medvetande. Genom att bestmma sig fr att hantera ett visst urval av den nrmast ondliga informationen som nr oss, i frsta hand de som tycks skapa mnster av ngot slag, vilken systematiskt grupperas efter ett urval egenskaper som tilldelats olika rangordning, blir den valda informationsstrmmen strukturerad efter graden av likheter och kan drefter bli beskriven p ett allmngiltigt stt, vilken ven omfattar dess terkommande intervaller som frtljer huruvida en viss egenskap r frutsgbar eller inte. Genom logisk bevisfring kan sedan informationen i denna kunskap anvndas fr att uppenbara dolda ndvndigheter, vilket endast r ny information s till vida att den r inbddad i den information som inhmtades frst. Det innebr att vetenskapen frutstter ett tnkande och r en del av alla tnkande arters mjligheter att strukturera informationen som kommer via vra sinnen, men vetenskap r inget fristende fenomen och det omsluter inte tnkandet, vilket gr att vetenskap inte kan frklara och frst alla egenskaper inom tnkandet, bara utfra beskrivningar p de egenskaper som framtrder via vra sinnen. De freteelser som upptrder p ett ordnat stt med stndiga upprepningar lmpar sig bst fr det vetenskapliga tnkandet, medan det som r mer abstrakt till sin natur eller r nra knutet till en enskild individs tnkande och upplevelser r betydligt svrare eller rent av omjliga att hantera. Till den frsta gruppen hr de naturvetenskapliga mnena och till den sistnmnda gruppen hr humaniora och paranormala hndelser. Det r inte ovanligt att mnga mnniskor i ett vsterlndskt samhlle har en vertro p vetenskap och hvdar att det som inte inryms hr saknar betydelse eller r osant. En konsekvens av en sdan subjektiv slutsats (som i sig inte r vetenskaplig) r att liv inte existerar, eftersom vi inte kan sga vad det r, bara hur det yttrar sig och vilka effekter det kan ge upphov till.

11

De personer som anser att de har varit med om slumpartade och spontana paranormala hndelser har ofta svrt att anamma en sdan slutsats och hvdar hellre att det vetenskapliga tnkandet r mycket bra inom vissa omrden, men likafullt begrnsat till just dessa omrden.

Vetenskap r ett stt att tnka och omsluter bara en del av tnkandets mjligheter och den verklighet vi frnimmer. Allt det vriga gr inte att anpassa till vetenskapens krav p de egenskaper som de data som nr oss mste ha.

Liv kan beskrivas men inte frklaras

Rent vetenskapligt finns en omfattande redogrelse av hur liv yttrar sig och beter sig, samt mnga beskrivningar av dess egenskaper. Likas kan man pvisa samband som visar hur liv har gett upphov till mnga arter som omformats till nya arter, vilka allesammans har ett gemensamt ursprung. Ingenstans finns dock en fullvrdig frklaring av vad som r skillnaden mellan en levande och en dd individ, bara hur skillnaden yttrar sig och vad den leder fram till, men ingenting om skillnaden i sig. Det r i detta sammanhang som man inom religionen grna lgger till en abstrakt faktor som saknas helt inom det vetenskapliga omrdet och kallar det fr sjl eller ande. Frekomsten av en sjl eller ande kan varken bevisas eller motbevisas, varfr det inom det vetenskapliga inte existerar fr det uppfyller inte normen fr det konkreta. Som sagt kan livets egenskaper och yttringar beskrivas och delvis omfatta frutsgbara processer och skeenden, men frgan Vad r Liv? kan inte besvaras, eftersom man inom vetenskapen bara kan hvda att det r en slags fysisk process, som r delvis oknd eftersom den inte kan upprepas eller avkodas in i minsta detalj. Situationen pminner till viss del med den som frekom inom den fysiska forskningen i brjan av 1900-talet, nr

12

kvantmekaniken uppvisade egenskaper som man antog var omjliga inom fysiken, vilket medfrde hftiga debatter innan man frstod att de verkliga svaren om kosmos lg mycket lngre bort och hade helt andra egenskaper n vad man dittills hade antagit. Kvantfysiken befinner sig ibland just vid grnszonen mellan det konkreta och det abstrakta, fr att inte sga att det tangerar att g ver denna grns. Kanske r det just drfr som Liv betraktat som freteelse och dess egenskaper rrande medvetande och minne, har vissa grundlggande likheter med kvantfysik, medan kroppen, cellerna och det biologiska frloppet kan beskrivas med fysiska termer. Frgan r om kvantfysiken bara r en brjan p ett nytt flt fr den vetenskapliga verksamheten, eller om man inom vetenskapen tvingas ska efter orsaken till Liv inom det frbjudna abstrakta omrdet dr de vetenskapliga metoderna inte har ngon rckvidd utan kollapsar. Denna svrighet att frklara vad liv r fr ngot terkommer inom mnga frgor som berr liv, allt ifrn freteelser som medvetande och minne, via frnimmelse och knslan av nrvaro, till rent veteskapliga mnen som psykologi och sociologi vilka str s lngt frn matematik och fysik-kemi man kan komma.

13

Kvantfysik kontra mystik

Inom fysiken har en annorlunda mekanik uppdagats under det senaste seklet, som visar att hndelser i atomerna inte fljer den mekanik som gller fr materia. Ifall materia uppfattas om ngot extremt konkret, frutsgbart och tskilt i tid och rum, r hndelserna i atomerna abstrakta och till viss del fullstndigt ofrutsgbara samtidigt som de inte alltid r beroende eller tskilda av tid och rum. Det innebr att det i varje fall p ett rent generellt stt finns ptagliga likheter mellan kvantfysik och andliga inriktningar som mystik.

Den moderna existentiella standardmodellen

Efter rhundraden fr att inte sga rtusenden av systematiskt tnkande har vr uppfattning av universums tillkomst ntt fram till en extremt detaljerad niv. Den vedertagna vetenskapliga beskrivningen av hur universum uppkom fr 13,7 miljarder r sedan genom Big Bang, en vldsam hndelse d rummet och tiden uppkom samt energin delvis omvandlades till partiklar, saknar i dag alternativ. Den sger: Att universum

uppstod frn ett mycket hett och ttt tillstnd expanderar p ett jmnt stt t alla hll, men att det finns ojmnheter bde i tiden och rummet r i stort sett homogent och isotropiskt (samma egenskaper i alla riktningar)

Efter denna lyckade beskrivning, som r den enda tnkbara fr nrvarande inom det vetenskapliga tnkandet, frsker man g vidare till nrliggande mnen ssom biologi och vill grna frklara vad liv r samt hur det har uppkommit. P s vis hvdas det: Att liv r en fljd av molekylers samverkan och dess arter frndras och anpassar sig successivt nr livgivande frutsttningar i omgivningen frndras

S lnge den vetenskapliga beskrivningen berr naturvetenskapliga mnen, som fysik och kemi, kan universums uppkomst beskrivas p ett stt som r fullt korrekt inom det vetenskapliga tnkandet och dess krav p objektivitet och logik. Dremot blir problemen uppenbara s fort vi tangerar mnen dr liv ingr. Liv baseras visserligen p en fysisk gestaltning eller ett fysiskt framtrdande i en kropp, varigenom livet i sig kommer till uttryck genom fysiska processer, vilka kan observeras, mtas, grupperas, struktureras, beskrivas, analyseras och anvndas fr att dra nya logiska slutsatser. Men all sdant kunskap sger bara ngot om effekterna av liv, inte vad livet r i sig. Det r ungefr som hur energin framtrder och uppenbaras

14

via partiklarnas existens, men som utan partiklarna knappast hade varit iakttagbart. Det innebr att liv anvnder en biologisk kropp och fysiska egenskaper fr att komma till uttryck, men liv r inte denna kropp eller de fysiska egenskaperna. Med andra ord, skillnaden mellan liv och dd r inte av fysisk natur, utan har en annan orsak som det vetenskapliga tnkandet inte kan omfatta fr nrvarande.

Vanligen har vi en objektbaserad syn p tillvaron (verst), medan det fysiska perspektivet sger ngot helt annat om sambanden och att allting utgr frn energi (nedre).

15

Objektivitet r en illusion
Hela det vetenskapliga tnkandet frutstter att tnkandet finns, att vi sjlva finns och att vi som individer r likartade med samma mjligheter. Detta kan inte prvas p ett objektivt stt, utan r endast ngot som vi anser r sjlvklart och vi antar drfr: Att individen kan frnimma universum p ett objektivt stt via sina fem sinnen, vilket kan prvas genom upprepning hos en enda eller flera personer. kan lagra minnen (data) p ett objektivt stt, jmfra och strukturera data samt dra logiska slutsatser om dessa data.

Denna frmodade objektivitet r dock en illusion. Att personer som medverkat vid samma hndelse minns olika saker eller rent av minns fel, tillhr de vardagliga problemen som belyser de humanistiska mnenas nrhet till kaos och abstrakta tillstnd. ven vid mer kontrollerade former av datainsamling finns problem, eftersom universum har egenskaper som r ondliga och att det drfr alltid finns ondliga mjligheter till datainsamling och logiska slutsatser. Av det sklet utfrs alltid subjektiva urval och i samtliga mnen utom ren matematik finns ven subjektiva vrderingar eller pstenden infltande i slutsatserna, vilka erstter saknade objektiva pstenden. Det mest grundlggande av de subjektiva pstendena r: Jag finns!, men detta gr inte att bevisa, vilket gr att alla efterfljande slutsatser som bygger p detta antagande r helt eller delvis felaktiga ifall pstendet inte r fullstndigt sant. Hos religisa mnniskor eller de som anser sig ha upplevt paranormala hndelser, r inte alltid skra p att detta enkla pstende r s sant som alla vi andra ofta hvdar. Ska vi bibehlla den vetenskapliga skrpan och dess krav p objektivitet, kan vi bara konstatera att pstendet Jag finns r strikt subjektivt och egentligen saknar annan grund r att det knns naturligt att tnka s, men det kan vara en villfarelse eller en skenbild eller en illusion som dljer ngot annat som r mycket djupare och mer komplicerat. Rent vetenskapligt har man ingen aning om ifall det r s. Vetenskap anvnder data och systematiserar denna data fr att dra nya slutsatser, men intresset att g t andra hllet och ifrgastta dessa data r mindre omfattande och frs ibland till mnet filosofi. Vad r det vi egentligen frnimmer, hur frnimmer vi och r frnimmandet objektivt? Det som r objektivt r endast objektivt ifall frutsttningarna till observationen r objektiv, vilket omjligen kan vara fallet till 100%. Alla s kallade sanningar r slutsatser som utgr frn andra sanningar. Problemet med detta framkommer nr vi stller frgan Varfr 10 gnger efter varandra rrande ngonting, vad som helst. Var hamnar vi d? Kommer vi ver huvud taget s lngt? Som sagt, all vetenskap utgr frn grundpstendet Jag tnker, allts finns jag. (som r ett cirkelbevis), vilket ger jaget, det egna tnkandet och dess uppndda tankestrukturer och logiska slutsatser legitimitet av att uppfattas som objektiva och drmed sanna. Det finns inget oberoende och objektivt som kan bekrfta att vi finns, eller bekrfta att ngot annat r objektivt. Alla sdana bedmningar r alltid fullstndigt

16

subjektiva. Allts baseras det objektiva alltid p det subjektiva, inte tvrtom. Detta sistnmnda, att allting objektivt grundar sig p det subjektiva samt att det konkreta r en fljd av det abstrakta och inte tvrtom, r ofta det som skiljer det vetenskapliga tnkandet frn det andliga tnkandet.

Energi kan beskrivas men inte frklaras

Den moderna fysiken bestr inte enbart av den klassiska mekaniken (klassisk fysik), utan ven av kvantmekaniken (kvantfysik) som frmst frklarar skeenden inne i en atom. Klassisk mekanik r absolut stabil, frutsgbar, matematiskt beskrivbar, tidls, fljer logiken och har enheter som kan definieras och avgrnsas klart och tydligt, men gller bara makrokosmos. r absolut instabil, ofrutsgbar men kan terges som sannolika utfall, saknar logik och r inte bunden till tid eller rum, varinom dess enheter upptrder p ett variationsrikt stt, men det gller bara mikrokosmos. Inom fysiken finns system av skilda enheter som anger energin p olika stt, men dr det klart framgr att exempelvis elektrisk energi och mekanisk energi inte skiljer sig t till sin natur. Den totala energin i ett slutet system bevaras alltid och kan bara verfras frn en energiform till en annan och aldrig skapas eller frintas.

Kvantmekanik

Energi

Energi frnderlighetens drivkraft

Ett grundlggande begrepp inom allt tnkande och vr uppfattning om verkligheten r betydelsen av kraft eller energi. I moderna samhllen r det viktigt fr att kunna f s mycket effekt som mjligt till ett lgt pris, medan man under forntiden var mer inriktad p att pverka sin omgivning p olika stt, alltifrn att kuva folk och djur till att kvsa sjukdomar eller helt enkelt att frska ndra den naturliga gngen i ett skeende. Frutom att energi finns lagrat i material och kan frigras nr det eldas etc, har mnga religioner uppfattningen att man kan anvnda tankekraft fr att pverka mnniskor eller hndelser, ngot som man frnekar fullstndigt inom vetenskapen. Energi r, frutom begreppet liv, en av de mest svrbegripliga freteelser som finns. S lnge som den uppenbaras i samband med materia r den extremt frutsgbar och begriplig, men ska vi frklara vad energi r egentligen och vad det r i tillstnd utan materia, ssom fre Bigbang, frsvin-

17

ner vra mjligheter till en frstelse. Ingenting antyder att energin uppstod vid Bigbang, utan istllet r det allting som uppstod p grund av energin sregna egenskaper genom en hndelse som vi kallar Bigbang.

Bigbang avser den vergng som skedde frn Ingenting till Ngonting varvid universum uppstod, vars egenskaper varierar kraftigt frn galaxernas makrokosmos till atomkrnans mikrokosmos.

Energi bortom vetenskapens rckvidd

S lnge som energi kan iakttas som en pverkande kraft hos materia, har man full kontroll p hndelserna inom vetenskapen, men s fort som man nrmar sig gonblicket fr Bigbang eller det innersta i en atomkrna minskar vissheterna och erstts av fullstndig ovisshet. Det innebr att bde begreppet liv och energi har ett ursprung som ligger bortom den vetenskaplig a rckvidden. Utgr man frn en kvantfysiska egenskaperna hos energi, kan vi se att den r en enda och finns verallt samtidigt. Detta kan vara den reella orsaken till att avstnd i tid och rum r skenbara och saknar egentlig tskillnad. Energin i sig har inga inbyggda dimensioner eller tskillnader eller avstnd, utan allt sdant r bara de egenskaper som energin uppvisar nr den frs samman med materia, som i sig alltid endast bestr av energi.

18

De som anser att paranormala hndelser r omjliga, tyr sig till den klassiska mekaniken inom fysiken, men inom kvantfysiken r mnga paranormala hndelser inte alls omjliga, i varje fall inte rent teoretiskt. Motsvarande hndelser med samma typer av egenskaper sker stndigt och jmt inne i atomkrnorna. Hr r tid och rum s krkt att avstnd i tid och rum saknar betydelse, samtidigt som materien stndigt pverkas. Den strsta skillnaden r att det r vi som liv som upplever dessa paranormala hndelser, vilket gr att vi kan ndra frgan och istllet frga oss ifall liv och energi har gemensamma egenskaper som gr lngt bortom svl den klassiska som den kvantfysiska mekaniken. I s fall skulle man kunna uppfatta levandet i sig som en kvantfysisk process eller ngot som till och med ligger nnu nrmare det oknda tillstnd som frekom exakt i det gonblick som Bigbang intrffade. Vad som skedde brkdelar av sekunder drefter gr att rekonstruera med stor sannolikhet men inte sjlva starten.

Allting r en effekt av energins nrvaro, men ingen kan frklara vad energi egentligen r fr ngot, bara hur det upptrder i en fysisk vrld.

En matematisk ordning
Vndningarna i intervallerna i tillvaron r s extremt regelbundna att det ger upphov till frutsgbar vrld, s lnge vi hller oss till den klassiska fysiken. I atomkrnans allra innersta dremot rdet fortfarande kaoset och de fullstndigt flexibla relationerna, som saknar inneboende sanningar och bara kan greppas med sannolikheter fr en utomstende person.

19

Den mest perfekta motpolen till talet 1 r Gyllene snittet (1 : 1,618), som i sin tur balanserar de tskilda och motsatta egenskaperna som framtrder i kvadratroten ur 2 respektive kvadratroten ur 3.

Nr man vl har valt ett perspektiv, finns det ocks en referens att utg frn och som allt annat jmfrs med, varefter alla sanningar uppstr automatiskt. Detta sjlvtryck och spontana framtrdande av sanningar, kan skdliggras matematiskt. Perspektivet r detsamma som talet 1 och utgr grunden fr alla andra jmfrelser och som i sig inte r ngonting annat n en referens. Dess mest uttrycksfulla motpol r Gyllene snittet (1 : 1,618) vars sregna geometriska egenskaper balanserar allt annat och skapar ordning och harmonier. De tv motpoler som mste regleras r de som dels skapar de ondliga variationerna, dels ger upphov till intervaller och upprepning av en viss variant. Detta fria flde av relationer r knnetecknande fr de egenskaper man finner hos kvadratroten ur 3, medan den fasta och stabila upprepningen r knnetecknande fr kvadratroten ur 2.

20

Ett andligt och paranormalt perspektiv

Inom ett andligt tnkande lter man sig inte bli hnfrd och begrnsad av det vetenskapliga tnkandet, trots dess objektiva lggning med allmngiltiga pstenden och frutsgbara mjligheter. Hr ingr hela det mnskliga tnkandet och dess frnimmelser, ven det som inte kan inordnas i det vetenskapliga tnkandet. Man skulle kunna mena att vi mnniskor normalt sett vanligen har ett andligt tnkande, dr vi inte begrnsar vra frnimmelser till vissa urval som kan struktureras p ett ordnat stt efter givna egenskaper och dess inbrdes likheter. Tvrtom lter vi ofta vra tankar f flda relativt fritt dr en subjektiv nrvaro och deltagande r viktigare n en objektiv iakttagelse och strukturering. Detta knslobaserade tnkande r spontant och abstrakt, till skillnad frn det vetenskapliga som r reglerat och konkret. Fr det allmnna vlmendet kan man hvda att det abstrakta r lika ndvndigt som det konkreta r basen i det frutsgbara. andra sidan r det konkreta en fljd av det abstrakta, men inte tvrtom, vilket gr att intuition ocks anses leda fram till insikter och frstelse men utan konkreta fakta och logiska analyser. Sdana andliga metoder r inte accepterade inom vetenskapen eftersom man hoppar ver vissa vsentliga steg. Trots det finns det tskilliga vetenskapliga rapporter som brister i objektivitet p sdana punkter, dr man hvdar en hg sannolikhet i pstenden som r rent subjektiva och identiska med det knslobaserade tnkandets intuitiva slutsatser. Fr oss som mnniskor kan det vetenskapliga tnkandet aldrig vara annat n ett komplement eller en viss del av vrt vardagliga tnkande dr huvuddelen istllet r fokuserat p flexibla och frnderliga stmningar, relationer och andra stndiga skiftningar i tillvaron, som olika personer ofta uppfattar p olika stt. Inom ett flertal religioner anvnds just denna tankemssiga mjlighet fr att n det som uppfattas som det gudomliga i tillvaron. Fr en del handlar det bara om en slags from hnfrelser fr naturen och universum i sig, fr andra kan det vara en plats fr aktivt deltagande frmedels anderesor, fr ytterligare en del kan det vara en klla till insikter och frstelse av de bakomliggande sambanden och djupaste orsakerna. Mnga gnger framhvs Buddhism som exempel p en religion dr man frsker n djupa insikter enbart genom en andlig nrvaro, vilket kan ses som motsatsen till logiska slutsatser varfr varken buddhism eller andra religioner har haft ngot inflytande p det vetenskapliga regelverket och dess metoder. Ett undantag gller de pstende som har att gra med universums struktur och dolda egenskaper rrande tid och rum samt sambanden mellan materia och energi, vilka inte sllan beskrivs p likartade stt som inom den moderna kosmologin. S var det inte fr hundra r sedan, men i takt med att kvantmekaniken eller kvantfysiken fr en allt strre betydelse fr att kunna frst universums uppkomst i detalj liksom materiens innersta egenskaper, blir ocks likheterna mellan vetenskaplig och buddhistisk kosmologi allt mer likartad i sitt stt att uppfatta de grundlggande egenskaperna i universum. Medan man inom vetenskapen har ntt fram dit genom otaliga observationer och ett nrmast ondligt antal mtdata som sammanfrts och analyserats i detalj, har man inom

21

buddism endast haft tillgng till tnkandets egna mjligheter under loppet av ett par tusen r eller mer och njt sig med de generella svaren.

Inom vetenskapen gnar man sig t helheten och dess effekter, medan man inom mer andliga omrden betonar frgorna som syftar p ondligheten.

Den sterlndska vgen

Nr indoeuroperna kom frn Europa och ndde fram till nordvstra Indien omkring 1500 f.Kr. eller under seklerna dessfrinnan, fanns redan en betydligt mer hgtstende kultur i Indusdalen. Inom loppet av ngra rhundraden hade indoeuroperna strkt sin stllning och ervrat stora landomrden. Det var ocks deras Veda-religion som blev stommen fr den indiska religionen, men redan i ett tidigt skede brjade man anamma tankar och ider frn den inhemska kosmologin, som tycks ha ntt Indien lngt tidigare vsterifrn och mjligen frts dit nr jordbruket och handelsvgarna etablerades. Genom denna sammanfltning av den indoeuropeiska gudaskaran med kosmologin i Indusdalen, uppstod hinduism som har stora och tydliga skillnader mot de indoeuropeiska religionerna. Buddhismen har sin utgngspunkt i hinduism, men om hinduismens karaktr r mytologisk och ritualistisk genom sitt betydande arv frn Vedareligionen, r buddhismen mer renodlat psykologisk eftersom den uteslutande handlar om mnniskans situation, besvikelser och lidanden. Frut att man gjorde sig av med de forna indoeuropeiska riterna och dess gudavrld, bekymrade man sig nnu mindre fr universums uppkomst, fr att istllet betona varandet och skeendet i ondligheten, dr tid och rum saknar betydelse. Eftersom vgen till insikt bland annat gick via den meditation och mystik som utvades inom hinduismen, kom ocks en del ord

22

och begrepp att bevaras, vilka sreget nog ofta var av indoeuropeiskt ursprung. Ungefr samtidigt som buddhism utvecklades framtrdde Taoism, som kan ses som en rent existentiell tillmpning av den hinduiska och buddhistiska kosmologin, men inte p s stt att den redovisar universums uppkomst utan precis som buddhismen hller sig till att frska nrma sig och frst universums innersta vsen dr tid och rum saknar den betydelse det har fr oss. Fortfarande finns mnga indoeuropeiska gudar kvar inom hinduismen och en hel del av de indoeuropeiska begreppen har rvt av dess efterfljare inom buddhism och zen-buddhism, men det finns ocks exempel p ord och begrepp som frekom i Egypten och i den sterlndska filosofin men inte alls hos indoeuroperna.

Hinduism
Inom Veda och hinduismen talas det inte s mycket om universums uppkomst, men vl om universums struktur och innersta vsen samt att allting grundas p ett orsaksls varande, dr mngfalden av ting och skeenden omkring oss bara r olika manifestationer av samma yttersta verklighet. Denna verklighet, som kallas Brahman, r det enande begrepp som ger hinduismen dess monistiska karaktr, trots dyrkan av otaliga gudar. Brahman, den yttersta verkligheten, uppfattas som alltings sjl eller innersta vsen. Den r ondlig och bortom alla begrepp. Den kan inte fattas av intellektet eller beskrivas tillfredsstllande med ord. Brahmans manifestation i mnniskosjlen r Atman, som r den finaste essensen i Brahman. Hela vrlden har Atman som sin sjl. Vrldens skapades genom Brahmans offer och helgande av sig sjlv, i dennes gestaltning som Atman, varigenom Brahman blir vrlden, som i sin tur blir gudomligt. Denna skapande aktivitet av Brahman via Atman kallas lila, Gudslek, dr vrldens ses som skdeplatsen fr den gudomliga leken. Begreppet Maya sgs ursprungligen som Brahmans magiska skaparkraft, men anvnds i dag nr man trollbinds av det skapade och tar illusionen som vra sinnen delger oss som ngot reellt och en sann bild av verkligheten, det vill sga nr vi frvxlar kartan med landskapet. Mayas vrld skiftar stndigt, eftersom den gudomliga lila r en rytmisk och dynamisk lek. Lekens dynamiska kraft r karma, som betyder handlande. Det r lekens aktiva princip, det totala universum i rrelse och verkande, dr allt str i dynamiskt samband med allt annat. Effekten av karma, liksom av maya, har frts vidare nedt frn sin ursprungliga kosmiska niv till en mnskliga nivn dr den har ftt en innebrd som berr vr frnimmelse och uppfattning av vrlden. S lnge vr syn p vrlden r fragmenterad och vi betonar delarna, s lnge vi trollbinds av maya och delarnas framtrdande, och tror att vi r skilda frn vr omgivning och kan handla oavhngigt, s lnge binds vi av karma. Att vara fri frn karmas band betyder att man inser enheten och harmonin hos hela naturen, inklusive mnniskan, och handlar drefter. Detta handlande har ingenting att gra med gott och ont, som tvrtom r en effekt av maya, vilket man vill befria sig ifrn.

23

Att vara fri frn mayas frtrollning, att bryta karmas band betyder att man inser att alla fenomen som vi uppfattar med vra sinnen r delar av samma verklighet och att vi sjlva och vrt tnkande ingr i Brahman. Denna erfarenhet eller insikt kallas moksha eller frigrelsen och det finns otaliga vgar dit. Inom hinduism frekommer en from inriktning som tangerar klosterverksamhet, men som snarare bedrivs i personlig enskildhet vid tempel eller lngt frn mnsklig verksamhet. Gurus, vilka r de andliga ledarna, kan ibland ska sig till avlgsna platser fr att sjlva n vissheten om Brahmans allomfattande vsen, fr att sedan kunna undervisa sina lrjungar s att de kan n frigrelsen.

Buddhism
Som alltid i den sterlndska mystiken ses intellektet bara som ett stt att bana vg fr den direkta mystiska upplevelsen, som buddhisterna kallar uppvaknandet. Krnan i denna upplevelse r att g bortom de sedvanliga kunskaperna, de intellektuella distinktionerna och ett dualistiskt synstt med motsatsernas vrld som automatiskt uppkommer nr man skapar begrepp fr skilda freteelser, dr upp frutstter ner, och gott frutstter ont etc. Mlet r att n acintya, det otnkbara, dr verkligheten framstr som odelad och odifferentierad. Lidandet, som buddhismen vill motverka, uppstr s snart vi kmpar mot livsfldet och frsker hlla oss kvar i den skenbara verkligheten och f kontroll ver dess delar som alla r illusoriska, vare sig de r ting, skeenden, mnniskor eller ider. Idn om ett separat och individuellt jag r en illusion, ett sken, ett intellektuellt begrepp utan ngon bakomliggande verklighet. Allts finns det inget ego, inget jag, och inte heller ngon atman, som r ngot varaktigt subjekt. Nr vi frsker gripa efter sdant som vi tror r fast och bestndigt, men som i sjlva verket r frgngligt och stndigt frndras, fngas vi i en ond cirkel dr varje handling ger upphov till nya handlingar, och dr svaret p varje frga ger upphov till nya frgor. Att bryta denna onda cirkel och att frigra sig frn karmas bojor, r att n ett tillstnd av total frigrelse som kallas nirvana. Att n nirvana r att bli en uppvaknad, en Buddha. Nr man inser det ffnga i allt begreppstnkande upplever man verkligheten som ren tathata (tomhet), motsvarande hinduernas "sdanhet". Det r dock bara de begrepp som mnniskosinnet format om verkligheten som i grund och botten r tomma. Verkligheten eller tomheten r kllan till allt liv och alla formers innersta vsen.

24

Andlighet syftar ofta till att stanna upp vid frgor om ondligheten och har en spridning frn magi och pverkan p den fysiska vrlden till mystiken som njer sig med att vara iakttagande och frnimmande.

sterlndsk mystik
Det finns stora likheter med kvantfysiken vad gller uppfattningen om verklighetens rtta natur. Sanningen dljs i paradoxer som inte kan lsas genom logiskt resonemang. Ett holografiskt perspektiv allting finns alltid i allt annat Saker hnder inte i tur och ordning, utan samtidigt p en gng. Orsakslsa skeenden, en verkan utan orsak. Universums stt att framtrda r beroende av iakttagaren.

Sdana pstenden var fjrran frn vad man inom vetenskapen ansg var sannolikt fr hundra r sedan, men som i dag anses vara fullt korrekta ven om dessa egenskaper bara framtrder i vissa situationer. Inom den sterlndska mystiken, som berr hinduism, buddhism och taoism, anvnds ett srskilt stt att uttrycka sig p fr att fnga upp dessa sregna egenskaper som ofta anses vara obeskrivbara.

25

Mystikens sprk Vi kan kalla detta stt att uttrycka de sregna egenskaperna fr mystikens sprk, eftersom mystik syftar till en nrvaro och ett deltagande utan personliga avsikter eller nskeml vilket strcker sig till verklighetens grnser och ytterligheter. Hr kollapsar ordens innebrd och meningarnas grammatiska regler, vilket gr att man bara nr fram hit lngs andra vgar. Ofta sker det genom att anvnda motsatser, genom att sga vad det inte r eller nnu hellre genom att hrma dess tillstnd och tala i gtor. har ingen logik eller sunt frnuft, till skillnad frn verbal kommunikation som r strukturerad men som ocks begrnsar tankarna. r fullt av paradoxala situationer och r aldrig exakt. baseras p direkta insikter i verklighetens natur, eftersom all rationell kunskap med ndvndighet r begrnsad.

Kunskap via mystik kan man aldrig f genom observation, bara genom att deltaga med hela sitt vsen, dr tskillnaden mellan observatren och det observerade bryter samman helt och dr subjektet och objektet smlter samman till en enda odifferentierad helhet. Det finns tskilliga beskrivningar av detta: "Om den ene frgar om Tao och den andra svarar, knner ingen av dem Tao." "Innan du studerar zen r bergen berg och floderna floder. Medan du studerar zen r bergen inte lngre berg och floderna inte lngre floder. Men s snart du ntt upplysningen r bergen ter berg och floderna r ter floder." "Tingen fr sin tillvaro och sin natur genom msesidigt beroende. De r ingenting i sig."' Mitt samband med kroppen och dess delar upplses. Mina sinnesorgan frkastas. P s vis lmnar jag min materiella form och tar avsked av min kunskap. Jag blir ett med den Store Genomsyraren. Detta kallar jag att sitta och glmma allting."

26

Inget vetenskapligt mne kan frklara vad liv egentligen r fr ngot, bara dess effekter och hur det upptrder. De omrden som tycks ligger nrmast att kunna besvara denna frga r dels kvantfysik, dels parapsykologi, vilka skiljer sig markant frn andra vetenskapliga mnen, precis som livet i sig gr.

27

Nrvarons mysterier
Vetenskap r nrvarons motsats
Vetenskap r ett frhllningsstt dr man strvar efter att vara objektiv genom att vara en iakttagare p neutralt avstnd frn iakttagelsen som ska observeras, mtas vad gller ett urval egenskaper, struktureras och formuleras p ett konkret och allmngiltigt stt fr att mjliggra svl kllkritisk granskning som i mjligaste mn gras frutsgbar vad gller fortsatta observationer. Nr detta sker spontant kallar vi det fr sunt frnuft, eftersom man godtyckligt har anvnt sig strukturerat tnkande och ibland dragit logiska slutsatser. P s vis erstter man nrvaron med objektivitet och blir nrvarande i varje fall, men p ett ordnat och reglerat stt. Vissa personer anser att detta tnkande r det enda som har ngot vrde och ringaktar sledes alternativen. Det gller frmst de som har ett objektbaserat tnkande och som sker efter ordningen i universum, men inte de som har en mer knslobaserat tnkande som bygger p de stndigt flexibla relationerna.

Den vardagliga nrvaron

Motsatsen till detta r den absoluta nrvaron vilket vi alla upplever dagligen fr att inte sga stndigt. Rent generellt kan vi mena att allt medvetande bygger p en nrvaro, men mer specifikt kan man mena de behagfulla stunder nr man inte anstrnger sig utan bara lter tankarna f flda mer eller mindre som de vill. Detta kan bde ske nr man r verksam med ngot som man tycker om, ssom golf eller svampplockning, men ocks vid vila, som nr man ligger och solar. Vi frnimmer bara knslan av att vara nrvarande, medan tankeprocesserna knns sekundr. Ytterligare ett stt r att frska f total tankevila och f alla sinnen att bromsa upp sin verksamhet fr att stilla medvetandet s mycket som mjligt. Mlet r att ska nrvarons rtter och finna medvetandet i sig utan att anvnda de data som de fem sinnena frmedlar. Ett vanligt stt r genom meditation dr man vntar p att informationsfldet ska avstanna och tankeprocesserna ska bromsas ner s mycket som mjligt. Ett snarligt stt r genom trumresor, dr man istllet trttar ut sinnena med enformighet s att de slutar frmedla intryck och sjlva tnkandet bromsas ner. Resultatet blir generellt sett detsamma. Meningen med sdana vningar r att frska finna nrvaron i sig, genom att helt enkelt vara nrvarande i nrvaron. Eftersom detta leder fram till en abstrakt frnimmelse, r det sllan lnt att frska beskriva den med ord. Trots det kan man mena att mnga religioner stndigt frsker greppa detta obeskrivbara., antingen bara fr att mta det gudomliga i tillvaron, eller fr att n fram till konkreta resultat i form av sregna krafter, kunskaper och insikter. De som bara vill nrvara i nrvaron fr dess egen skull och utan jakt p ngon vinning sker mystikens vg, men de som personligen vill uppn en effekt har valt magins vg. I bda fallen utgr man frn att vra fem konkreta

28

sinnen har ett abstrakt sjtte sinne, som just genom att stnga av de fem sinnena fr en strre chans att bli verksamt och frmedla en knsla av nrvaro i sjlva nrvaron. Hr finns mnga likheter med kvantfysiken, p s stt att tid och rum ndrar karaktr och fr fler egenskaper samtidigt som de inte lngre utgr fasta ramar fr all verksamhet utan kan krkas och vndas. Likas frlorar materien sin fasthet och vergr till att vara hllplatser fr den enda och allomfattande energin som allting r uppbyggt av. Inte nog med det, ven alla sanningar kollapsar och erstts av myriader av alternativ. Drfr kan en vis person med dessa upplevelser varken tala sanning eller ljuga, fr allting r alltid sant ur n got perspektiv men osant ur alla andra perspektiv. Alla som har upplevt ngon form av paranormal hndelse blir ofta frvnade ver dess tydlighet och klarhet, trots att det inte gr att greppa eller frklaras.

Medvetande och minne

Det allra mest besynnerliga vi knner till, r varken universums eller atomkrnornas egenskaper, utan vrt egna medvetande och minne. Vi kan beskriva vad som sker rent fysiskt i kroppen och hjrnan nr de aktiveras, men inte frklara vad det r eller isolera dess frekomst frn hjrnan, eller skapa processerna p konstgjord vg, eftersom vi inte alls vet vad det r fr ngot. Likheterna r dock stora med kvantfysiken s till vida att de r oberoende av tid och rum. Vra sinnen registrerar hndelser p avstnd och skapar en vrldsbild som bygger p avstnd tid och rum. Orsaken till att vi fngar in data p detta stt r att vi knner en nrvaro till dem, trots stora avstnd emellant. Denna nrvaro styr vra fem sinnens aktivitet, och fr oss att bli delaktiga eller rent av ge en knsla av att ing i det vi frnimmer. P s vis r den abstrakta nrvaron i sig strre n de konkreta frnimmelserna, eftersom den mjliggr och leder fram till frnimmelser som r beroende av nrvaron, men inte tvrtom. Ungefr s har mnga vishetslror uppfattat vrt medvetande och minne, vilket medfrt att man inte alltid uppfattat medvetandet som ngot lika personligt som kroppen, utan som en del av en helhet dr kroppen bara r platsen dr det gestaltas och framtrder.

Energi Liv Medvetande

S lnge som vra frnimmelser med de fem sinnena omfattar sdant som vi kan uppfatta som konkret, finns ocks en mjlighet att strukturera dem till allmngiltiga vetenskapliga pstenden om verkligheten. Men nr vi brjar ifrgastta vad frnimmelsen i sig r fr ngot och om den r fullstndigt objektiv, finner vi ett ondligt djup som slutar med total kollaps i strukturer och visshet. Med andra ord r medvetande och minne dels vra viktigaste egenskaper som tnkande varelser, dels de allra mest abstrakta av vra egenskaper, vars verksamhet kan uttryckas som ngot konkret men inte medvetandet och minnet i sig.

29

En vanlig frestllning r att liv uppkommer genom materiens inneboende egenskaper och att materia i sig kan ge upphov till liv under gynnsamma frhllanden, men alla experiment har misslyckats att skapa artificiellt liv och hypotesen kan inte heller frklara vad som sker nr cellen dr, hur den dr eller verhuvudtaget varfr den dr.

Ifall liv har mnga egenskaper som liknar energi i sig, ska liv mjligen uppfattas p likadant stt, dr bda kan framtrda med effekter hos materien, men som r ngot annat. Medvetandet kan ses som konkretiseringar av en livsstrm, precis som materia endast bestr av ren energi, samt fungera p ett stt som inte r beroende av tid och rum , liksom kvantfysiska processer.

30

I princip exakt samma sak gller livet i sig, dr den fysiska kroppen och de biologiska funktionerna kan beskrivas med stor exakthet och frutsgbarhet, men dr livet i sig tycks sakna bde en egen struktur och andra konkreta egenskaper. P s vis verkar liv, liksom medvetande och minne, vara ngot som har en abstrakt natur, men som kan uttryckas p ett konkret stt, men det r bara dess effekter, inte dess vsen i sig. ven energi, ssom vi uppfattar det i de fysiska sammanhangen, framtrder med tydliga och konkreta egenskaper i den fysiska vrlden och r dessutom det enda och allenardande byggmaterialet till hela universum och allt fysiskt och kvantfysiskt som finns dr. Men s snart vi frgor oss vad energi r i sig, finns varken svar eller gissningar. Rent vetenskapligt har man inte den minsta aning om vad energi egentligen r fr ngot, bara vilka effekter den kan ge upphov till, men det r ngonting helt annat.

Orsaker och krafter

Nr vi sker efter effekter och frsker frst dem genom att strukturera deras framtrdande, finns det alltid en eller flera orsaker bakom detta framtrdande. Inom fysiken kan alla orsaker hrledas till ngon av de fyra fundamentala naturkrafterna (gravitation, elektromagnetisk kraft samt stark och svag krnkraft), som uppstod och permanentades vid olika skeden i begynnelsen av Bigbang. Av det sklet r fysik en extremt exakt vetenskap, med stora mjligheter till att kunna frutbestmma hndelser. Motsatsen rder inom Biologi och Humaniora som berr livets yttringar och beteenden, vilka kan frutbestmmas p ett generellt plan med en relativt god visshet och exakthet, men aldrig med ngon fullstndig exakthet och egentligen aldrig ngonting rrande individers beteende. Ju fler individer som studeras och ju mer allmnt beteende som underskts, desto strre r sannolikheten att deras beteende kan frutbestmmas. Ju frre individer och desto mer specifikt beteende som studeras, desto mindre r sannolikheten att beteendet kan frutbestmmas. Orsaken till att det r sdan skillnad mellan klassisk fysik och biologi r att liv har en egenskap som saknas helt inom fysiken och det r frekomsten av ett medvetande, med mjlighet till personliga val. Det innebr att alla utfall alltid r beroende av de personliga valen, som i sig grundar sig p individens nrvaro och dennes medvetande om en viss situation. Det innebr att medvetandet upptrder som en konkretisering av liv, som i sig upptrder lika abstrakt som ren energi, vars konkretisering r materia som uppstod strax efter Bigbang. Vi kan sledes ven betrakta medvetandet som en fljd av en dold och abstrakt kraft, som pminner om de fyra fundamentala naturkrafterna, vars verkan i hg grad kan frklaras som krkningar av rummet, med den effekten att kraften har en verkan som nr och berr allt mer i universum ju strre krkningen r. Hrigenom kan vi antingen tnka rakt och konkret i logiska vetenskapliga banor, eller krkt och f tillgng till drmmarnas och fantasins vrld, vilket enligt mnga vishetslror r den vrld som bst stmmer in p universums egentliga vsen och yttersta egenskaper. Detta frutstter dock att liv antingen r en effekt av ren energi och uppstod omedelbart efter begynnelsen av Bigbang, eller r parallell med energi och redan fanns vid Bigbang. Det sistnmnda verensstmmer med den egyptiska kosmologin.

31

Oavsett vilket var det i s fall denna kraft eller orsak som medfrde att liv och medvetande kunde etableras inom fysiken och indirekt ta ver de molekyler som lmpade sig bst fr dess strvan efter medvetande i den fysiska miljn samt tillhrande styrning och personliga val, som dock p denna niv var lika diffus och icke-specialiserad som de encelliga organismernas frnimmelse av omgivningen. Denna tolkning leder ocks fram till att det finns liv verallt i universum, allt sedan Bigbang eller eventuellt fre Bigbang, men att effekten av dess nrvaro ofta r frsvinnande diffus och framfr allt opersonlig. Sledes finns det inte utrymme inom denna tolkning fr ett allomfattande gudomligt vsen som medvetet har startat hela processen. Dremot finns det utrymme fr ett allomfattande liv vars delar bestr av personliga liv och medvetanden, p samma stt som all materia r delar av den enda och odelbara energin, vars eget medvetande i begynnelsen r obefintligt, men som vxer i takt med att de olika delarnas medvetande uppstr och specialiseras. Det sistnmnda verensstmmer ocks med den egyptiska kosmologin.

Frn abstrakt till konkret, och tvrtom

De tre freteelserna energi, liv och medvetande har stora likheter, eftersom de r s ptagliga vad gller effekter, men abstrakta vad gller dess eget vsen. Alla tre har inneboende egenskaper som gr att de kan framtrda p ett konkret stt, det viss sga p ett upprepningsbart stt som medfr en stadigvarande existens, men samtidigt har de kvar sina abstrakta egenskaper som gr att vi inte kan besvara vad det r, bara hur de kan upptrda. Det enda vi tycks kunna sga, i brist p andra frklaringar, r att dessa yttersta vsen och existens inte utgr frn ngot konkret, vilket innebr att de heller inte r beskrivbara, frnimbara eller kan analyseras vetenskapligt p ett objektivt stt. Den enda tillgngliga vgen r via dess eget sprk, mystikens sprk dr man genom ren subjektivitet finner nrvaron i sig och det som r fullstndig abstrakt. Allt som vi frnimmer dr, vilket vi alla gr dagligen, r obeskrivbart i sig men s lnge som vi fokuserar p effekterna istllet, tror vi oss ha fngat freteelserna i sig. Genom att stndigt frga sig vad som finns bortom effekterna, nr vi fram till det abstrakta. Detta r exakt det som sgs inom Taoismen, det som anvnds som grund inom buddhismen och som r en vsentlig del av hinduismen, samt ven alla schamanska anderesor etc men ocks vsentliga inslag i mnga andra religioner. Kort och gott r det ett stt att nrma sig det obeskrivbara med ord, trots att det r omjligt. Vi kan ocks hvda att detta var ett viktigt och grundlggande drag i den egyptiska kosmologin, men ocks i den nrbeslktade sumeriska kosmologin ven om sumererna sjlva inte tycks ha frdjupat sig s mycket i detta utan istllet valt att betona de konkreta delarna och effekterna. De som valde den andra inriktningen har ofta ansett att eremiter och kloster har varit den enda vgen till fullstndig insikt och upplysning i dessa frgor. P s stt utgr de motsatsen till vetenskap, som endast gnar sig t att objektivt studera konkreta effekter, medan mystiken gnar sig t att subjektivt nrvara i det abstrakta. Det mrkligaste med dessa tv fullstndigt motsatta vgar, r att de har ntt fram till snarlika frklaringar om en

32

del av de yttersta frgorna, i varje fall de som berr grnszonen mellan det abstrakta och det konkreta. Vad som sker hitom den grnsen r vetenskapen skickligast att hantera, men det som r bortom den grnsen r endast till fr dem som lmnar ordens och det strukturerade tnkandets begrnsningar. Allts kan man inte lra ut ngot som berr denna bortre sida, fr det r endast en personlig insikt och inget allmngiltigt.

Ordning r summan av allt kaos

Alla de existentiella frgorna leder fram till att det egentligen inte finns ngonting alls som r konkret i sig utan att det konkreta uppstr ur ngonting. Av det sklet finns det inga svar p ytterligheterna, ssom Vad r existensen? och andra frgor som vi ofta hnfr till filosofi men som all vetenskap r beroende av och utgr ifrn. Den enda fullstndigt exakta vetenskapen som finns r matematik och dess motsats kan anses vara psykologi, eller parapsykologi ifall man vill g nnu lngre bort frn matematiken, men d har man i princip lmnat det vetenskapliga fltet. Det finns dock ett frbehll, fr s snart som matematik tillmpas p verkligheten mste man gra en anpassning som krver subjektiva vrderingar och d frlorar man den total objektiviteten. Resultatet kan fortfarande vara extrem exakthet, men den r inte fullstndig lngre. Vid tillmpningen sker alltid ett urval rrande de faktorer i verkligheten som matematiken ska styra eller klarlgga, men det finns alltid fler tnkbara faktorer som skulle kunna komma ifrga och som utelmnades vid urvalet, som alltid styrs av subjektiva vrderingar. Matematiken har vissa tydliga egenskaper som visar hur ngonting fungerar som r fullstndigt objektivt. Ett exempel r att minus och minus blir plus, det vill sga en negation av ett negativt tal blir ett positivt tal. Precis s formulerar man uppkomsten av allting inom den sterlndska filosofin. Den ursprungliga ondligheten av ingenting inrymmer ven ingenting, varfr det genom sjlvtryck bestr av ngonting. Ifall vi tillmpar detta p det abstrakta och fullstndigt oknda tillstnd som rder exakt vid gonblicket fr Bigbang, nr det fullstndigt abstrakta som inrymmer all energi vergr till att ven uppvisa en konkret sida av sig sjlv, kan alltings uppkomst f en frklaring. Lngst inne i atomkrnan, nr vi r s nra den rena energin vi kan komma, rder kaos men med svaga ansatser till viss upprepning som vi normalt uppfattar som liktydigt med ordning, lagar och regler. Hos atomerna r ordningen betydligt strre och kaoset mindre, hos fysiska freml (en boll, bil, planet etc) rder ordning och kaoset saknas. Det r inte de fysiska fremlen som har ett kaotiskt inre (ungefr som jordskorpan och jordens inre), utan det r det kaotiska och abstrakta intet som stndigt upprepar sig och antar en likartad konkret form nr det sammanfattas i en strre helhet. Vgfunktionen r fundamental inom kvantfysiken. Varje partikel har en vgfunktion som r ett komplext skalrflt i rum och tid, det vill sga har en slags nrvaro verallt i tid och rum. Detta kan ses som den primra funktionen, medan dess upptrdande som en fast partikel r en illusion som bara frekommer hos betraktaren. Sannolikhetsfrdelningen kollapsar infr betraktaren och det medfr att partiklarna bara kan terfinnas p

33

ett enda stlle, men dr r de egentligen inte alls fr de har kvar sitt kaotiska tillstnd. P samma stt kollapsar vgfunktionen infr en betraktare och upptrder som en partikel med ett fast tillstnd. Partikelns innersta delar, dess elementarpartiklar, pverkas inte av detta utan rr sig alltid nst intill fullstndigt fritt, och r nrmast oberoende av tid och rum. Vid Bigbang-gonblicket r allting s nra kaos det kan vara, med uppkomsten av fristende enheter som r som virvlar i helheten, vilka har nrmast total rrlighet och drmed enorm vrme eller genomstrmning av energi. Nr dessa enheter genom sammanslagning blev allt strre, minskade den inre rrligheten och drmed vrmen eller genomslppligheten av energi. Rummets krkning (eller gravitationen) gr s partiklarna frs samman, men andra principer gr s vrme och partiklar frdelas s mycket som mjligt, tills all vrme r maximalt utspridd vid en niv omedelbart ver den absoluta nollpunkten. D upphr ven all rrelse, eftersom all energi finns bunden i partiklarna men inte frekommer mellan dem lngre. Frn brjan var gravitationen s enorm att rummet var fullstndigt krkt, s att det p grund av krkningen egentligen var lika stort och hade lika lnga avstnd som det var senare nr krkningen minskade trots att avstnden kade. Frn brjan skedde alla hndelser extremt fort, men relativt sett gick de tvrtom mycket lngsamt, eftersom alla frder i rummet minskar frder i tiden. Man kan inte samtidigt frdas fort i bde tid och rum. Skulle det ha funnits en utomstende observatr som sttt still, hade allting skett extremt fort. Inne i processen gick istllet tiden ondligt lngsamt och stod nstan still. Exakt vid Bigbangs absoluta brjan var det s pass varmt och s hg hastighet p allting samt en total krkning av rummet, att allting tycktes ske inom en mikroskopisk punkt som i sig var nrmast ondlig p grund av krkningen verallt. Detta ngonting som existerade inledningsvis var s nra det fullstndigt abstrakta att bara ansatser till ngot konkret frekom. Rrelsen var s snabb att nr den minskade ngot och hamnade under ljusets hastighet brjade tiden att g, frst extremt lngsamt, samt dessutom nstan lika mycket bakt som framt, fr att sedan ka farten nr de begynnande partiklarnas egen hastighet gentemot varandra minskade. Frn att ha upptrtt p ett kaotiskt stt och helt utan struktur och ordning och nr rummets, tidens och de andra dimensionernas krkningen inte lngre var total, fick det abstrakta ven en konkret form. D inleddes Bigbang. D visade det sig att det fanns ett kaos i kaoset, som fick till fljd att kaoset upphvde sig sjlv varp det bildades strukturer och mnster, som ytterst bestr av ett fullstndigt abstrakt kaos eller Ingenting. I ett sdant perspektiv fungerar de matematiska lagarna, samtidigt som de existentiella filosofiska eviga frgorna fr ett svar, nmligen att ordning bara kan vara en summa av det totala kaoset.

34

Paradoxen som genererar resultat

De flesta mnniskor vill ha klara och tydliga svar p de frgor som de stller. Av det sklet vill mnga vetenskapsmn upptrda som om de knde till de sanna och tydliga svaren och att de kan frmedlas p ett ordnat och strukturerat stt. S r det mnga gnger, i varje fall nr vi undrar ver effekter i den omgivande verkligheten, men sllan eller aldrig nr vi grubblar ver existensen i sig. Effekter kan mtas, mtdata kan struktureras och sttas in i orsakssamband samt beskrivas p ett tydligt och konkret stt, men dess existens frsvinner i ett hav av ondliga frgor i ett abstrakt tcken. Ondligheten r allenardande. Den saknar allt, inklusive avsaknaden, vilket medfr att den i sitt eget totala kaos och fullstndiga krkning ven inrymmer alla mjligheter trots att den r Ingenting. Hr finns former och egenskaper som alla r totalt abstrakta. Ingentinget inrymmer allting, ven ingenting, s nr ingentinget visar sig i ingentinget, medfr det att det pltsligt finns ngonting, nmligen ett mte av ingenting. Det r detta mte som r det yttersta och det frsta konkreta som ligger allra nrmast det abstrakta. Nr det ondliga Ingentinget p s stt uppfattar sig sjlv, uppstr det i ondligheten ett eko av sig sjlv, nmligen mtet. Mtet i sig varken finns eller inte finns, bde och, samtidigt. Ondligheten frlorar sin ondlighet och blir en helhet nr detta mte tillkommer, men r samtidigt kvar som detta ondliga abstrakta dr allt konkret upphvs. Detta kan ocks uttryckas matematiskt.

En tankelek med formler rrande den yttersta existensen.

Alla vra frnimmelser utgr frn den helhet som uppstr, men vi knner hela tiden av ondlighetens abstrakta nrvaro och dess kaos. Vi uppfattar ofta kaos som ngot negativt och sdant som man ska hlla sig borta frn, men ifall det finns kaos i kaoset, uppstr ordning automatiskt, samtidigt som det ursprungliga kaoset finns kvar. Upprepning r detsamma som att kaos hamnar i kaos, vilket ger en upplsande effekt p kaoset, varp det nya tillstndet ofrnkomligt skapar intervaller av kaoset i kaoset. Sledes upphr inte kaoset, men det kan ven uppfattas som ordning och tydliga och konkreta intervaller hos betraktaren.

35

Ifall kaoset betraktas frn alla hll samtidigt finns det visserligen en upprepning av kaoset i kaoset, men alla intervaller tar ut varandra och frndrar inte kaoset. Ifall kaoset bara betraktas frn ett enda enskilt perspektiv, saknas ondligheten eftersom perspektivet ger upphov till en helhet och d upptrder vissa intervaller mer n dess egna motsatser som tillhr andra och icke valda perspektiv. Detta gller alltid och oberoende av vilket perspektiv som vljs. S fort man vljer ett perspektiv, vljer man en helhet varp alla sanningar om den helheten genereras automatiskt. Vljer man ett annat perspektiv, fr man en annan helhet och andra sanningar som bara gller fr det berrda perspektivet. Sledes r uppkomsten av intervaller ngot automatiskt, men de framtrder bara nr man begrnsar frnimmelsen av det genom att vlja ett enskilt perspektiv varigenom man frlorar ondligheten. P s stt r det alltid betraktarens val av perspektiv som skapar helheten och dess sanningar om verkligheten och inte tvrtom, men s lnge vi inte har frmga att pverka vrt perspektiv kan vi inte styra utfallet och lever inneslutna i en frutbestmd helhet. Grunden fr all frnimmelse r sledes frekomsten av motsgelser eller paradoxer.

36

Paranormala hndelser
Inom det vetenskapliga omrdet som gnar sig t effekter av hndelser och dess orsaksbundna processer, finns det inte utrymme fr paranormala hndelser, eftersom de genom sin egen definition r just sdant som inte kan uppfattas som normalt. Ifall det inte r normalt eller ens konkret samt kan mtas och iakttas p ett objektivt stt, faller det utanfr det vetenskapliga omrdet, varfr mnga hvdar att detta r detsamma som att det inte finns. Skulle vi anvnda samma metod, rrande vad som finns och inte, p allting i tillvaron, kan vi likaledes hvda att varken energi, liv eller medvetande finns, ty deras existens gr inte heller att greppa vad gller dess yttersta vsen, bara vilka effekter som de kan ge upphov till, inte vad de r allra ytterst. Samma sak gller med paranormala hndelser. Vissa mnniskor anser sig ha upplevt dess effekter, ibland p ett mycket ptagligt stt, men ingen knner till dess bakgrund eller ursprung. Vra fem sinnen r de kroppsliga redskap som vi frfogar ver fr att f information om den omgivande verkligheten. Genom dessa fr vi sllan paranormala upplevelser, men det frekommer att svl syn, hrsel och vr kroppsliga knsel frmedlar paranormala intryck, vilket enligt somliga r en omjlighet eftersom man emellant har en vertro i hur exakt och korrekt frnimmelsen r rrande vra fem sinnen. Mnga gnger kommer bara en strm av intryck som sedan sorteras, korrigeras och kompletteras till tydliga intryck i vrt omedvetna, vilket gr att det medvetna endast uppfattar den frdiga bilden av vra frnimmelser. Vad som sker p vgen vet vi ganska lite om.

Utan ml och mening

Energin tycks inte ha ngot ml eller mening i sig, bara att vara det genomstrmmande Ngot som upprtthller universum och ger det dess konkreta former och egenskaper. Samma sak gller med livet i sig, som rent biologiskt aldrig strvar efter att bli en art med vissa nya egenskaper, utan endast att se till s att livet fortstter, oavsett antal, former, egenskaper, art eller ngot annat. Varje biologisk frndring utgr ifrn ett problem i livsmiljn, och aldrig efter ett artmssigt nskeml att n en viss egenskap. Grunden r att alla arter alltid r tillrckligt njda och bara har mlet att se till s att livet i sig fortstter. Ifall ngon annan drivkraft hade existerat, skulle vi se sregna livsformer som utgtt frn artens egna nskeml, samt att alla hade haft extremt lnga livslngder, men s r inte fallet. Det innebr att det inte finns ngot ml och mening fr oss som individer, bara som opersonliga representanter fr de som frmedlar och r frvaltare av liv. Drfr finns det inte heller utrymme fr ngon terfdelse p jorden, vilket de allra flesta religioner redan har uttryckt. Gr vi samma jmfrelse med medvetandet, som har stora likheter med energi och liv, men som till skillnad frn dem br p en tydlig personlighet, befinner sig situationen i ett annat lge. Medvetandet r inte bara den centrala men fullstndigt abstrakta punkt dr vra tankar fr stunden r samlade och bearbetas p allehanda stt, det berr ocks vra drmmar

37

och tankar som inte r direkta avtryck och kopior av de frnimmelser som sinnena har frmedlat. De r snarare en form av egna vrldar som skapats av den egna personen. Studier av hjrnans aktiviteter och vad som sker i medvetandet, har gett upphov till en vetenskaplig frstelse som omfattar komplicerade strukturer och samband, men ocks en del obegripligheter, som en del har tolkat som att sjlva tnkandet sker i hjrnan men tankarna i sig r ngot abstrakt som faktiskt inte finns i hjrnan, dr det enligt vrt konkreta och objektbaserade tnkande borde finnas, eftersom det inte tycks existera ngra andra konkreta platser. Man skulle kunna sga att hjrnan fungerar som en bibliotekarie, men vrt personliga biblioteket finns inte alls i hjrnan utan ngon annanstans. En del forskare antar att detta frhllande kan antyda frekomsten av ngot lika abstrakt som energi och livet i sig, ngot som ligger bortom det konkreta och rent fysiska och som snarare har kvantfysik som sin parallell. Ifall det r p detta stt eller ngot som ligger nra denna tolkning, leder det till att mnga religioner kan ha rtt i sin uppfattning att medvetandet inte r beroende av kroppen, men vl tvrtom, och att medvetandet kan existera som ngot fristende ven nr kroppen har dtt. Flera religioner har uppfattningen att tillvaron direkt efter ddsgonblicket omfattar stora svrigheter, dels att lmna det jordiska som man egentligen saknar kontakt med sedan kroppen dtt, dels att komma fram till det ddsrike dr alla dda samlas fr eviga tider.

De egenskaper som vi associerar med fromhet ligger nra andlighetens krna och nrvarons mysterier.

38

Medvetandets paranormala egenskaper

Fr att terg till de paranormala hndelser som somliga mnniskor anser att de har upplevt, kan man med den ovanstende tolkningen av medvetandet ana att det kan finnas andra och abstrakta egenskaper eller sinnen bortom de fem som vi dagligen anvnder p ett konkret stt. Medvetandet r ett uttryck fr liv, som har abstrakta egenskaper bortom det konkreta fysiska omrdet, och kan drfr sjlv ha motsvarande abstrakta egenskaper, vilka i sig kan uppfattas som paranormala eftersom de inte r tillgngliga inom vetenskapen och de logiska metoderna, men verkligheten i sig r varken konkret eller logisk, men den kan delvis upptrda p det sttet. Drfr r ocks alla vetenskapliga mnen som berr liv och mnskliga samhllen betydligt mer abstrakta och svrfngade till sin karaktr n de naturvetenskapliga mne som tangerar matematikens vrld. Av det sklet kan vi inte stlla oss frgan var i kroppen som ett eventuellt sjtte sinne r placerat fr det finns snarare mellan hjrnans tankeprocesser och vr abstrakta bank av tankar. Likas tycks mnga egenskaper bete sig p ett stt som pminner om kvantfysiken, dr tid och rum liksom den fasta materien inte utgr ngra hinder eller begrnsningar. I det hr perspektivet r paranormala hndelser mer att uppfatta som ngot fullstndigt normalt och naturligt n som ngot ovanligt och bisarrt, oavsett om vi frnimmer paranormala hndelser ofta, sllan eller aldrig. Vi kan till med sga att livet i sig och medvetandet r paranormalt. P s stt frenas det vetenskapliga begrnsade forskningsomrdet, med de kvantfysiska abstrakta egenskaperna inom vr frstelse fr vad liv och medvetande r, samt hur de kan ge en alternativ frstelse fr paranormala hndelser.

Fokusering eller vidsynthet

Det finns ven andra frgor vars svar antyder att det paranormala r ngot som hr ihop med medvetandet, vare sig vi uppfattar det p ett konkret stt eller inte. De biologiska arternas utveckling och ekologiska samverkan tyder p att det frutom en slumpmssighet ven finns en styrning mot vissa egenskaper i de fall som arten hotas i sin livsmilj och drfr tillter att artens genetiska kod utstts fr kraftfulla frndringar, som alltid leder fram till uppkomsten av en eller flera nya arter. Detta gller inte bara form, frg, storlek och proportioner, utan ven uppkomsten av till synes nya egenskaper som de fem sinnesorganen som gr att vi verhuvudtaget kan frnimma. Att sinnesorganen har utvecklats p det stt som skett, antyder att ven de frsta stadierna av dem mste ha fungerat tillfredsstllande bra och att de inte r resultatet av slumpmssig mutation. Det i sin tur innebr att den allra frsta grogrunden till sinnen som kan frnimma mste ha inneburit att arten och dess individer p ett abstrakt stt knt till att den frnimmelse som man efterstrvat verkligen fanns och kunde fungera, vilket sedan frfinats och specialiserats. Den frsta inledande fasen mste ha varit mycket diffus och vidppen fr allehanda sinnesintryck, varefter avgrnsningen och skrpan utvecklats. Det skulle kunna innebra att den

39

allra frsta fasen var i det nrmaste totalt diffus och vidppen, eller med andra ord att dessa allra tidigaste arter redan hade en frnimmelse som omfattade det mesta av tillvaron, men som saknade dels avgrnsning, dels fokusering och mjlighet till upprepning av specifik data. Om detta r riktigt innebr det att encelliga ambor frnimmer precis allting, men p ett kaosartat stt och utan fokusering eller sorteringsmjligheter. De knner av omgivningen via detta brus av frnimmandets totalomfattande flde och har tillgng till all information, men de frmr inte p ett medvetet stt att skilja det ena frn det andra. Srskiljandet av det vsentliga i informationen och ngon form av frstelse fr omgivningen, har dylika arter endast mjligheter till genom det omedvetna. Gr vi ett steg till och frbi de frsta biologiska arterna och frekomsten av livsorganismer, hamnar vi p atomniv dr atomerna enligt kvantfysiken har just en sdan stndig kontakt med allt annat i universum som de alltid fr all information om. Enklare uttryckt kan vi mena att ju lngre in i atomkrnan vi kommer, desto mer liknar tillstndet det som var rdande vid Bigbang, med en fullstndig krkning som medfrde att ingenting var tskilt och att allting var delar av allt annat. tskillnaden r bara en skenbild som upptrder nr vi lmnar ondligheten inne i atomerna, men vi lmnar den aldrig helt, utan denna mjlighet r i likhet med ren energi fortfarande basen fr alltings existens och som allting utgr frn. Med andra ord har alla atomer kontakt med all andra atomer, oberoende av skenbart avstnd i tid och rum, liksom allt liv har kontakt med allt annat liv, oavsett tskillnad i arter och individer. P samma stt har alla individer och arter kontakt med allt i universum, men p ett sdant diffust och kaotiskt stt att vi inte frmr hantera det p ett medvetet stt. Av det sklet har den biologiska utvecklingen gtt ifrn detta allomfattande tillstnd i en strvan att ta vara p en ytterst liten del av det enorma informationsfldet samt att utveckla ett medvetande som kan fokusera p sdana delar som kan uppfattas som vsentliga fr artens verlevnad. Hrav kom vra fem sinnen till, men bakom dem vilar av allt att dma ett sjtte sinne som r resterna av det allomfattande sinne som frekommer hos de allra enklaste biologiska arterna. Sreget nog pminner detta om hur exempelvis eremiter och visa personer inom vissa religioner uppfattar medvetandet. Mnga vill lmna det tydliga och konkreta tnkandet, samt sker sig till varandet i sig eller knslan av att vara nrvarande i alltet. Hr sker man krnan i mystiken genom att bara vara verksam utan anstrngning, tnka utan frutfattade sikter och inte ha ngra frvntningar eller nskningar. P s vis anvnds inte de fem sinnena mer n ndvndigt och istllet nyttjar man sig av ett sjtte sinne eller resterna av det allomfattande sinnet. Resultatet gr inte att mta eller beskriva, utan avser bara en personlig insikt och upplysning, ssom flera religioner hvdar att det r den enda avsikten, dribland hinduism, buddhism, den forna egyptiska religionen samt cistercienserorden med sin klosterverksamhet inom den katolska kyrkan, fr att nmna ngra. Rent konkret kan vi jmfra denna andliga strvan med den biologiska utvecklingen, men t motsatt hll. Vgen frn de enklaste livsformerna via allehanda djurarter till mnniskans konkreta och delvis logiska tnkande, r motsatsen till den andliga strvan som sker upplysning vars ml tycks likna det allomfattande sinnesflde som de enklaste livsformerna har, eller kanske komma nnu lngre och n de kvantfysiska processer som fr oss

40

till den punkt nr Bigbang inleddes. Vishetslror i ster menar att man grna ska glmma kunskaper fr att inte hindra tnkandet allra mest grundlggande och naturliga processer, och p s stt efterlikna enklare livsorganismer. Beskrivningen av Nirvana har stora likheter med den rena energin som genomstrmmar allting och r den orsakslsa orsaken till allting. Dr stlls man, enligt den egyptiska kosmologins ord, vid Mngfaldens port och mter det yttersta och allra mest gudomliga i tillvaron.

Frnimmelsens perspektiv kan antingen vara fokuserad eller vidsynt vilket ger helt olika resultat. Den biologiska utvecklingen har gtt mot en specialisering , medan den andliga strvan ofta r den motsatta.

41

Nrvaro i allting krkning

Den klassiska fysiken bestr bara av raka vgar och absolut konkreta relationer dr den logiska bevisfringen r det frmsta exemplet, men kvantfysiken uppvisar en annan sida av vrlden dr det raka inte existerar alls utan alltid r mer eller mindre krkt tills det vergr i ett kaos med total krkning. Hr upphvs ocks logikens mjligheter att skapa samband mellan icke slumpmssiga likheter samt mellan orsaker och verkan. Alla vetenskapliga mnen som p ngot stt berrs av begreppet liv, beter sig likadant. mnet Sociologi och Psykologi r krkt s till vida att det inte finns ngra fasta sanningar inom mnet, utan bara sannolikheter, rimligheter och abstrakta modeller fr verkligheten och de processer som frekommer inom dessa mnen. Detsamma gller andra humanistiska mnen dr mnniskor eller andra livsformer r inblandade. Denna starka pverkan i riktning mot krkning eller rent av mot kaos, frekommer till och med inom matematik, men inte i dess renaste teoretiska gestalt dr den r sjlvgenererande i sin form och sina yttringar, utan endast nr den tillmpas av mnniskor inom exempelvis klassisk fysik och vi ska frmedla de matematiska formlerna p den omgivande verkligheten och dess egenskaper. I det skedet mste vi gra en anpassning och en frmedling som krver en subjektiv bedmning av personen ifrga, vilket gr att resultatet inte kan vara absolut sant lngre, bara sannolikt till en viss grad, om n nst intill ondligt sannolik. Det mesta fr att inte sga allti tillvaron bygger p krkning. Nr vi fokuserar och koncentrerar oss fr att gra vr uppmrksamhet och frnimmelse stadigvarande p ett visst fenomen, skapar vi visserligen en rak vg mellan oss och det som iakttas, men samtidigt sker en krkning av vra varseblivande sinnen som fr dem att vnda bort frn dess vidsynta frmga och krka sig mot ett och samma ml.

Paranormala krkningar
Paranormala upplevelser berttar ofta indirekt om en ovanligt stor krkning som upptrtt ovntat och kraftfullt samt p ett stt som enligt mnga fristende bedmare r onormalt eller rent av omjligt, utifrn de kunskaper man anser sig ha om verkligheten sanna vsen och dess egenskaper. Denna krkning av tid eller rum eller materiens fasthet, eller vr nrvaro i vr egen vrld, eller ngot annat som berr detta, kan leda till att vi p olika stt varseblir effekter som kan uppfattas som paranormala, eftersom de inte tillhr den vanliga sidan av verkligheten ssom vi normalt uppfattar den med vra sinnen. Sdana krkningar kan enligt de som berttar om dem ske utan att omgivningen mrker ngot och vara ytterst begrnsade s att de bara berr en enda eller ngra f personer. Ifall man betraktar liv och medvetande som en inneboende egenskap hos materien och som alltid fljer fysikens lagar, r detta omjligt. Men bde liv och medvetande har egenskaper som inte alls fljer den klassiska fysikens lagar utan tangerar istllet kvantfysikens vrld eller strcker sig rent av nnu lngre bort. Av det sklet r krkningen en realitet. Frgan r bara hur den kan upptrda, nr det sker och varfr. De som har haft para-

42

normala upplevelser kan sllan eller aldrig svara p detta eftersom det intrffade skedde spontant och pltsligt samt nstan alltid utan orsak och ml. Vishetslror gr nnu lngre i sina tolkningar av verklighetens vsen och hvdar att allting r krkt. Deras yttersta andliga mstarna psts nr insikter som befinner sig bortom de raka vgarnas uppkomst, bortom logiken och bortom ordens begreppsvrld. Det innebr att de omjligen kan lra ut ngot, eftersom de inte lngre kan anvnda ord och inte heller ngonting som pminner om logik eller ens sunt frnuft. De kommer frn ett tillstnd dr krkningarna hrskar och r allenardande. I detta perspektiv r det mhnda lttare fr utomstende att frst vad som sker i kloster, hos eremiter och gurus, hos allehanda fromma mnniskors strvan efter det som dljs i tomheten. Det blir ocks lttare fr oss andra att frst varfr vi tycker om nr frihet och variationer r i rrelse, musik och konst manar vr fantasi att bli verksamt, nr stillhet rder men inte stillestnd, samt vi fr tillgng till ngot annat som tangerar drmmarnas vrld. Dr breder vr egen nrvaro grna ut sig i den krkta tillvaron, som p ett omrkligt stt omsluter oss och som vi r en naturlig del av. Kanske r detta orsaken till att de frnmsta egenskaperna en mnniska kan anses ha, r inte att vara rak och tydligt samt fullstndigt konkret och organiserad p ett reglerat och ordnat stt, ssom den klassiska fysiken gestaltar sig. Tvrtom frordar vi flexibilitet, anpassning, vlvilja, dmjukhet, mhet, att vara frstende och frltande, samt allt som inryms i ordet krlek, vilka alla tangerar innebrden i begreppet harmoni. P ngot stt har dessa ord och begrepp vissa likheter med Alltets allomfattande krkning.

43

Liv och Energi

Energi studeras inom vetenskapen nr den gestaltar sig som fasta partiklar eller som kraft mellan partiklar, men inte vad energi i sin renaste form r fr ngot eftersom den i detta tillstnd saknar konkreta egenskaper och vergr till ett abstrakt ngonting. Samma sak gller liv, som biologer och andra vetenskapsmnen behandlar nr det vl gestaltar sig i en fysisk milj, men inte vad det r egentligen bortom denna fasad och vad som frambringar den sllsamma vxtkraft och andra icke-fysiska egenskaper som dljs i begreppet liv. Lika flyktiga och svrfngade, men nd lika uppenbara och sjlvklara i sina sammanhang, kan vi finna de tv vitt skilda freteelserna Liv och Energi. Men frgan r om de egentligen r s olika ifall vi utgr frn dess mest ursprungliga vsen och egenskaper, och inte hur det yttrar sig i en fysisk milj, dr energi kan mtas som kraft och liv r biologiska arter. De har s mnga gemensamma egenskaper att man skulle kunna tnka sig att de hade ett gemensamt ursprung, eller att de egentligen r en och samma sak.

Tanken att Liv och Energi r frenliga med varandra och har ett gemensamt ursprung eller r identiska med varandra, skulle kunna frklara varfr de har s likartade men ven svrfngade egenskaper. Ett alternativ till detta r att den ena av dem r beroende av den andra. Liv skulle frslagsvis kunna uppfattas som en av de ursprungliga naturkrafterna som uppstod strax efter Bigbang och att all livskraft p s stt skulle vara jmfrbar med exempelvis gravitation. Det skulle innebra att det finns en vxtkraft i all materia och att grogrunden fr liv ingr i de kraftflt som alltid frekommer mellan all materia i hela universum. P s vis skulle Liv kunna vara en lika naturlig del av universum som gravitation. Det gr ocks att vnda p detta tankestt. Energi kan vara en fljd av Liv, dr det istllet r frekomsten av ett formlst medvetande och minne som r orsaken till att den rena och egenskapslsa energin frvandlades till ngot helt annat n vad det var tidigare genom expansionen av universum efter Bigbang, vilket kan ses som ett eko av sig sjlv. Mrkligt nog r

44

det precis detta som framskymtar bde hos hinduism, buddhism och den egyptiska kosmologin, men ocks mnga andra religioner och vishetslror. Det skulle frklara varfr alla de filosofiska krnfrgorna och existentiella problemen om tillvarons krna och grund, alltid slutar med ett stort frgetecken istllet fr ett utropstecken, eftersom alla svar dljs i ett orsakslst, formlst och egenskapslst tillstnd bortom Bigbang. Trots att det frn brjan saknades egenskaper, fanns det inneboende mjligheter, vilka fr att anvnda kosmologiska termer - inrymmer ett eko av sig sjlv, dr frekomsten av det abstrakta i det som redan r abstrakt medfr en vndning och skapar ngon konkret. Detta sker orsakslst och utan handling, ml eller mening. Sdana vndningar r ven frutsttningen till svl Livets medvetande och minne, kvantfysikens sannolikhets-soppa bortom tid och rum, som den enda och odelbara Energins gestaltning av myriader av till synes fristende partiklar som bygger upp hela universum. Ingenting av detta finns av sig sjlva, utan r bara ett skdespel fyllt med ekon av sig sjlv, dr kllan till allting r den enda och odelbara energin. Allting r endast uttryck fr de mjligheter vilka r dolda och inneslutna i det orsakslsa och egenskapslsa tillstndet fre Bigbang.

Alternativt kan man uppfatta Liv som en naturkraft i likhet med gravitation, eller omvnt dr energins gestaltning av materia och naturkrafter istllet r en fljd av Liv. I det frsta tillstndet, precis vid startgonblicket fr Bigbang och nr dimensionerna Tid och Rum hller p att etableras, finns inga referenser. Allt r krkt i ondliga vndningar. Frn brjan var allting s krkt att inte en krkningarna kunde mrkas, men med uppkomsten av dimensioner uppstod ven referenser. Ju mindre krkning och ju frre vndningar, desto fastare och mer konkret framstod universum, vilket medfrde att logik gick att applicera p dess tillstnd, i varje fall de som var tillrckligt konkreta. P s vis kunde man etablera kunskap, frambringa frutsgelser och f viss kontroll ver tillvaron, trots att den egentligen saknade substans. I det ursprungliga tillstndet, som allting annat hrstammar frn, finns ingenting att utg ifrn, precis som i alla vetenskapliga och existentiella frgor, eller i kvantfysikens innersta krna, eller kosmologiernas innersta mystik. Alla referenser mste skapas, av betraktaren och det egna jaget.

45

Allt som r inneslutet i detta Jag och som gr att betrakta eftersom det har en referens, r lsta i en viss struktur av vndningar och har en upprepningsbar krkning, vilket r den ordning som gller i inneslutningen och som medfr att referenser uppstr och att en betraktelse kan ske. Alla vishetslror handlar om att finna vgen till insikt om denna inneslutning och det formlsa som finns dr ngonstans bortom den yttersta grnsen fr tillvarons ordning. Tillkomsten av universum vilar p absolut ingenting. Detta r ocks den yttersta egenskapen bde hos Liv och Energi. De flesta som sker efter de yttersta svaren blandar ihop detta med vrt kontrollbehov av den omgivande vrlden, samt mjligheten att frambringa sanningar utifrn de referenser och det perspektiv man har valt. De vnder blicken t fel hll och studerar konkreta effekter istllet fr den abstrakta kllan. Vishetslror dremot fraktar ofta kunskap helt och hllet samt betraktar det som ett hinder fr att n mlet att finna insikt om kllan. Kunskap r genererandet av logiska slutsatser, men vishet r att finna kllan och ursprunget till sjlva genererandet dr alla slutsatser saknar betydelse eftersom de pekar t fel hll och bort frn kllan. Ska vi finna svaret p vad Energi r och vad som fanns fre Bigbang, mste man flja samma vg som vishetslrorna, vilka antyder att Liv och energi r samma sak eller har samma ursprung. En av dessa vishetslror r den egyptiska kosmologin. Inneslutna resenrer eller utomstende betraktare Den som ker karusell tittar grna int fr att slippa bli yr och vimmelkantig, och kan ltt f uppfattningen att detta r den rtta bilden av verkligheten nr man knner kraften av tillvarons framtskridande, men den mer fullstndiga bilden r att titta utt dr allting tycks rra sig nnu mer hastigt och ryckigt. I sjlva verket r det tvrtom. I karusellen befinner vi oss i ett tillstnd av hftiga virvlar, vars dans och rytm vi lrt oss att flja p ett fullstndigt naturligt stt, varfr vi ltt blir yra vid tanken p ngot annorlunda ssom energins ursprungliga tillstnd som egentligen r total stillhet. Inte stillestnd, men stillhet. Det r frst nr vi hrmar denna stillhet och fjrmar oss frn allt som berr kunskap och alla dess slutsatser, som vi i likhet med vishetslror kan anamma insikten om alltets rtta natur. Hr finns varken kunskap, ansvar eller krav, eller ens ngra ml eller ngon mening, bara ett stillsamt varande. Allt r bara som det r, varken mer eller mindre. Enklare kan det inte bli, men fr mnga r det fr enkelt. De letar fortfarande efter en form, en ordning, ett ml och en mening, eller ngot annat, men det behvs inte. Det enda som behvs r absolut Ingenting, eller en stndig Vndning av Ngonting, vilket mnga vishetslror och ven den egyptiska kosmologin betonar och grna terkommer till. Utgngspunkten fr allting r ondliga vndningar och krkningar, dr det inte gr att flja efter, eller ens att leda spren tillbaka. Allt annat r bara vilseledande effekter.

46

Egypten under forntiden

Det forna egyptiska samhllet
Egypten r ett av de mest egendomliga lnder som existerar, dels fr sin avlnga och smala form, dels fr pyramiderna och de andra sregna byggnadsverken. P grund av att det brdiga och frodiga omrdet bara strcker sig upp till ngon kilometer frn Nilen, varefter knen tar vid samt r ver hundra mil lngt, har det inte tilltalat s mnga mnniskor under de ldsta perioderna. Rovdjur och krokodiler medfrde nnu mer problem fr dem som slogs sig ner hr under jgarstenldern, efter att ha passerat ett strre kenomrde eller tagit sig frbi det sumpiga och svrforcerade deltat i norr.

Jordbrukets spridning c:a 5500 f.Kr.

Egypten var ett av de sista lnderna i denna del av vrlden som anammade jordbruket. Det skedde snabbt och effektivt runt 5500 f.Kr. och det var samtidigt som boskapssktsel och odling etablerades i hela den centrala delen av Europa. Orsaken till denna samtida expansion ver stora omrden var en enorm naturkatastrof i Svarta Havet, varvid den naturliga trskeln i sder mot Bosporen rmnade och ofantliga mngder med vatten forsade in till Svarta Havet som p den tiden lg c:a 160 meter under nuvarande niv. Hrigenom kom stora landomrden att drnkas och de som bodde hr hade tur ifall de lyckades fly. Effekten syns p lngt avstnd och det ena folket efter det andra berrdes av de som drog hrifrn. Ngra av de yttersta omrdena dr flyende eller tvngsfrflyttande bnder slog sig ner var just centrala Europa och Egypten. Under de frsta nrmare tv tusen ren r Egypten en av mnga jordbrukande kulturer i ytterregionen och det finns inte mycket, om ens ngot, som imponerar p eftervrlden. Tvrtom r den tidiga kulturen relativt enkel och spartansk. Av det sklet blir framtrdandet av den egyptiska hgkulturen runt 3200 f.Kr. desto mer svrbegriplig, eftersom det inte finns ngon direkt fregngare i landet eller ens en ansats i den fregende kulturen att ngot srskilt var p gng. Nr vl hgkulturen blommat ut och striden mellan de tv egyptiska rikena lett fram till ett enande, knns det som om prakten och de kolossala byggnadsverken aldrig tar slut. Att de dessutom hade ett skriftsprk frn hgkulturens brjan och en omfattande kosmologi vid sidan av mnga andra religisa uttryck och traditioner, kan ses som ngot naturligt. Men den stndiga frgan r hur allt detta kunde ha vxt fram s fort och varifrn som inspirationen och kunskapen kom.

47

Jordbrukets spridning i Europa och Egypten samt sannolika sprkomrden.

Sprkgrupp
Redan fre den historiska tidens brjan runt 3000 f.Kr. uppkom det egyptiska sprket. Det ligger mellan semitiska och hamitiska sprk. Fr hela den forntida perioden tycks Egypten bara ha ett enda enhetligt sprk som ocks anvndes nr man skrev med hieroglyfer. Ifall andra sprk frekom parallellt, finns i varje fall inga skriftliga belgg eller ngot annat ssom

48

ortnamn som kan pvisa ngot sdant. Med tanke p vilket stort kontaktnt som Egypten hade med omliggande lnder, kan vi alltid utg frn att det fanns ett visst antal beskare av olika slag som talade andra sprk, men om vi ser till det egyptiska folket talades av allt att dma bara ett enda sprk. Detta uregyptiska sprk br ha infrts i omrdet antingen under jgarstenlderns eller i samband med jordbrukets infrande. Det r relativt sjlvstndigt sprk med endast ett ftal likheter med andra sprk, ssom det indoeuropeiska sprket i Europa. Det handlar inte om lnord utan om ett gemensamt ursprung som lg lngt tillbaka i tiden nr jordbruket infrdes. Eftersom det indoeuropeiska sprket frekom runt Balkan samt bde ster och vster drom i slutet av jgarstenldern, vilket sannolikt frts dit i slutet av istiden av folk som kom frn Anatolien eller Levanten r det svrt att utpeka ngot gemensamt ursprungsomrde.

Slktskap med flera olika hrstamningar

Forskningen av Egyptens forntid och historia har sedan lnge pvisat olikheter mellan olika folk och individer, vilket strkts ju bttre metoder som anvnts. I dag kan vi se tydliga skillnader mellan i varje fall tv olika folk som blandats i Egypten. Under rtusendet 4000-3000 f.Kr. kan tre olika grupper med folk klarlggas i Egypten vilka hade olika hrstamningar, frmst den lilla och gracila medelhavsrasen, ibland ocks en lngre och mer robust Cro-Magnonras, vilken r knd i norra Afrika, samt slutligen den negroida rasen. S uttryckte man sig frr inom forskningen som byggde p jmfrande fysiska egenskaper, men numera anvnds frmst genetiska jmfrelser, vilket gett upphov till likartade uppdelningar. En del faraoner uppvisar tydliga genetiska drag som visar att de hade en annan hrstamning n folket rent generellt och mste ha kommit utifrn. Denna variation r en aning frvnande med tanke p den relativt enhetliga kulturen och sprket. Det innebr att det mycket vl kan ha frekommit flera aktiva sprk i Egypten men att man endast skrev p den urgamla inhemska sprket.

Kulturarv frn sumerer och Vsteuropa

ven om man i Egypten snabbt lrde sig att hantera allehanda material och tillverkningsmetoder fr freml och byggnadsverk, kan vi emellant ana tydliga slktskap med motsvarigheter i den samtida sumeriska hgkulturen men ocks i den tidiga jordbrukskulturen i vstra Europa och d nrmast frn nordvstra Frankrike och sdra England. Det sistnmnda brukar egyptologer bortse ifrn, ofta p grund av bristande knnedom om den vsteuropeiska kulturen och dess kontaktnt. Skerligen hade man i Egypten starka och livliga kontakter med en stor del av folken som bodde i den stra och mjligen ven den vstra delen av Medelhavet, vilket svl importerade som exporterade freml vittnar om.

49

Runt 3500-3000 f.Kr. upptrder tydliga paralleller mellan Naqada IIkulturen i vre Egypten med sumerisk kultur i Mesopotamien. Somliga forskare antar att den egyptiska skriften har haft sumeriska skrivtecken som frebild, men det finns ocks likheter med andra skrivsprk p Balkan samt rrande de figurristningar som finns bland de vsteuropeiska megalitgravarna. Skillnaden var stor mellan vre Egypten och Nedre Egypten, eller mellan en stor del av Nildalen i sder gentemot deltaomrdet i norr. I vre Egypten anlades gravflt vid knens kant, skild frn bosttningarna, till skillnad frn Nedre Egypten dr gravar anlades i byarna och inne i husen under golvet. Det sistnmnda var en tradition de delade med vissa andra folk runt om den stra delen av Medelhavsomrdet. I Nedre Egypten byggdes husen av soltorkat tegel till skillnad frn vre Egypten. Trots att det var vre Egypten som expanderade norrut och ervrade deltaomrdet, var det mnga av de sistnmndas traditioner som gick i arv hos faraonerna. De brjade bygga gravar, kallade Mastaba, i form av hus-imitationer med soltorkat tegel i anslutning till kungliga residens och centralorter.

Redan c:a 4800 f.Kr. brjade man bygga megalitgravar i vstra Europa, som en fljd av den kosmologi man hade ftt med de frsta bnderna frn den stra delen av Medelhavet samt de inhemska schamanerna. Vissa delar spreds sedan tillbaka till Egypten runt tv rtusenden senare. Trots de oregelbundna formerna hos megalitgravarna kan man ibland upptcka deras matematiska och astronomiska kunskaper i konstruktionen, ssom att solen bara lyste in i kammaren ngra f dagar om ret. (Ovan: Tumulus Gavrinis i Bretagne i nordvstra Frankrike, vilken omges av ett enormt stort och trappstegsformat rse p nrmare 30.000 ton. Plan ovanifrn och profil i sidled med solstrlens riktning.)

50

De egyptiska pyramiderna saknar motstycke i storlek och arbetsprestation, men r likafullt nra beslktade med exempelvis de vsteuropeiska megalitgravarna, som r ldre n pyramiderna.

51

Egyptisk religion
Fr att frst de egyptiska templen och de andra storslagna andliga monumenten underlttar det om man frst knner till hur deras vrldsbild gestaltade sig. All egyptisk kultur hade en form av religis bakgrund. Astronomi uppkom som ett led i behovet av att faststlla datum fr viktiga riter som mnens och Sothis-stjrnans (Sirius) terkomst. Kunskap i astronomi och annan form av kosmisk ordning var en av de hemligheter som inte var knd hos allmnheten. Under det gamla rikets tid (fram till c:a 2180 f.Kr.) var titeln Mstare av hemligheter vanlig bland dem som hade kunskaperna. Magiska och symboliska bilder existerade sida vid sida. En person med magisk syn p vrlden, sg symbolen och den del av verkligheten som avsgs med denna symbol, som en och samma sak. Ibland var inte symbolerna entydiga, utan bar p motsatspar, ssom liv och dd eller gott och ont. All egyptisk magi bar p vertygelsen om en helig kraft, som gav upphov till vernaturliga effekter. I dessa fall rckte det med att anvnda symbolen fr det som skulle pverkas. Faraon var inte bara en central person inom politiken och landets styre, utan ocks inom religionen, eftersom religionen var en naturlig del i allt tnkande, inte minst politik och folkstyre. En ny era brjade med varje ny farao och faraon garanterade den jordiska och kosmiska ordningen. Om regeringstiden varade i 30 r krvdes att han gavs ny gudomlig kraft. Motsvarande rituella mord av kungen fanns hos en del andra folk vid Medelhavet, men istllet fr att avrtta faraon gavs han ny kraft. Perioden om 30 r kan hrledas till planeten Saturnus terkomst. I de yngre pyramiderna finns texter som berttar att det strsta mlet i livet var frden till himlen. I likhet med solen, som gr ner i vster, gravlades de dda i den vstra delen av landet. Likas kunde gravarna i sig betona den vstliga riktningen, genom att lgga kammaren vster om en korridor som hade en nord-sydlig riktning. ven om den egyptiska religionen kan tyckas ha varit likartad ver hela landet, finns mnga sm och stora skillnader, bde vad gller gudarnas namn och attribut samt hur och nr de hgtidlighlls. En gam representerade vre (sdra) Egypten och en orm Nedre (norra) Egypten. Dessa var de heraldiska djuren ver de tv lnderna.

Gudavrlden
Gudarnas egenskaper och attribut Gudarna var immanenta, vilket innebr att de var nrvarande i en verklighet som bara var ett tersken av deras inverkan. Den beskrivna eller beskrivbara vrlden var brcklig och drfr var vrldens fortlevnad beroende av ritualerna. Nr mnniskan frkade sig deltog de i den fortsatta skapelsen eller upprttandet av den sinnebild hos mnniskorna i vilken de ingick. Nr mnniskan dog verskred de grnsen mellan sinnenas vrld och

52

den imaginra. De anlnde till gudarnas vrld dr de fick nya krafter som de inte hade haft tidigare. Mnga gudar avbildades med djurhuvuden fr att framhva vissa egenskaper, men de kunde ocks hlla viktiga freml i hnderna eller ha srskilda freml p huvudet. Detta frekom inte under det Gamla rikets tid hos de nrboende folken, utan tycks ha varit ett srdrag fr Egypten. Gudarnas vrld I Egypten finns flera skapelseberttelser. Frn Heliopolis berttas bland annat att allting brjade med att en jordkulle reste sig ur det stora urhavet. Skaparguden placerade ett gg hr som gav liv t solen som omedelbart vandrade upp p himlen. Den skapande guden i Heliopolis var ATUM. Han personifierade det ursprungliga kaoset som fanns innan himlen och jorden var tskilda, och drmed var han herre ver alltet. Han skapade det frsta gudaparet, luftgudarna SHU och TEFNUT. Luftens gudom Shu separerade himmelsgudinnan NUT och hennes bror jordguden GEB frn varandra, men innan dess hade de ftt sonen OSIRIS. S snart han blev kung ver Egypten lt han resa folket frn deras barbariska och primitiva tillvaro, lrde dem att odla marken, gav dem lagarna och fick dem att respektera gudarna. Osiris syster och hustru hette ISIS och hans broder var SETH. Osiris och Isis fick sonen HORUS. Osiris var de ddas gud och en av de frmsta huvudgudarna. En gng lurade Seth ner sin broder Osiris i en kista, spikade igen den och kastade den i Nilen dr han drunknade och frsvann i riktning ut mot havet. Detta hnde den 17:e dagen (en tredubbel olycksdag i egyptisk kalender) i mnaden Athyr, nr solen stod i Skorpionens stjrnbild, i Osiris 28:e regeringsr. Isis letade efter Osiris i hela landet och fann honom till slut. Sett kom d och delade Osiris i 14 delar och spred ut dem i hela landet. ter igen letade Isis efter sin make. Enligt vissa versioner fann hon alla delarna, men enligt andra fann hon bara 13 delar. Osiris knsorgan fann hon aldrig, eftersom den var uppten av en fisk. Enligt en version lt hon begrava delarna dr de ptrffades, vilket frklarar det flertal platser i Egypten som hvdar att de har och vrdar Osiris grav. Enligt en annan version satte hon ihop delarna, mumifierade honom och utfrde de riter som gav honom evigt liv i ddsriket. Deras son Horus avlades frst d Osiris kroppsdelar sammanfogats. Horus ville hmnas och samtidigt terta tronen frn Seth. En lngdragen strid brjade som slutade med att Horus frlorade ett ga men han vann kampen mot sin rival farbrodern Seth. Frn brjan frefaller Horus ha varit en himmelsgud dr solen och mnen var hans gon. Han avbildas med falkhuvud och ibland med vingar. Senare blev han en solgud och hans moder Isis en mngudinna. Alla dessa tal terge viktiga faser i mnens kretslopp. Talet 14 symboliserar de frsta 14 dagarna i mnens cykel och halva perioden nr den r synlig, talet 17 r den 17:e dagen i mnens cykel nr det r uppenbart att den vnder och gr mot nedan, talet 28 nr mnen frsvinner helt och dr. Flera platser i Egypten hvdade att de innehade en av delarna av Osiris och byggde en grav dr kroppsdelarna frvarades. Dessa platser var i regel p ar fr att verensstmma med ursprunget urkulle.

53

Isis var en mngudinna och en av de mer populra gudomarna. Trappstegen var hennes symbol, men ofta avbildas hon med horn och solskiva p huvudet. Medan Osiris betydelse kom att minska kraftigt under senare perioder, behll Isis sin position nda fram till romersk tid nr hennes gudomlighet spreds nda till provinsen Britannia och till grannfolket germanerna. Orions stjrnbild betraktas som Osiris sjl och den extremt ljusstarka stjrnan Sirius som Isis sjl. Ett speciellt tecken, avbildande en knut med tv nedhngande glor, kallades Isis blod. Den frekom i samband med tempel och gravlggningar. Knutar var magiska symboler som berrde fasthllande och frigivning. De hll fast den magiska kraften. Under den femte dynastin ersattes Horus av solguden RE som den frmste bland gudarna. D blev ocks betraktad som en frkroppsligad son till Ra, och kultsymbolen fr denna gud, obelisken, spreds ver hela landet. Himmelsgudinnan representerades i deltaomrdet av kon HATHOR. Nrmare knen var himmelsgudinnan istllet en ordinr kvinna som hette NUT. Kon var ett heligt djur fr bde Hathor och Isis. I ldre tider var Hathor moder till solguden innan hon ersattes av Isis. Hathor var ocks krlekens, dansens och musikens gudinna. APIS var en av de viktigaste av de heliga tjurarna vid Nilen. Ursprungligen anses den ha varit en fruktbarhetsgud. Den svagt bjda eller U-formade bten var en symbol fr nymnen och denna form tergavs ocks av tjurhornen. Mellan Apis-tjurens horn avbildades den runda solskivan. Denna symbol terfinns ocks hos Hathor och Isis. Det var inte bara Osiris som var en slags mngud utan ven KHONS, THOTH och IAH. En svrbegriplig gud r MIN. Fruktbarhet hos djur men ocks hos mnniskor var hans uppgift att ombesrja, men vergick senare till att bli en vegetationsgud. Hans frmsta hgtid var trappuppgngens festival eller festivalen till Mins stjrnor, dr hans bild togs ut ur templet och frdes runt i bygderna som en slags vlsignelse i brjan av skrdeperioden men dr det ocks kan ha frekommit sexuella anspelningar som symboler fr mysteriet runt terfdelse. Hans altare hade ett par av tjurhorn och han avbildades ibland som en vit tjur, samtidigt som det fanns ett samband mellan honom och den primra urkullen. Frn brjan stod han farao nra och garanterade att hans dynastis ka (vitala kraft) skulle best, varfr han ocks kan kallas son till Osiris och Isis, vilket jmstller honom med Horus. NEITH var en krigsgudinna och hennes attribut var pilbgen och sklden. I Egypten fanns ocks en gudinna frestllande en gam vid namn NEKHBET. Hon blev symbolen fr vre Egypten medan Nedre Egypten representerades av ormgudinnnan WADJET. THOTH var en viktig gud. Han var herre ver mnen samt vishetens gud. Det sgs att han rknade tiden och att han var herre ver tiden. Till huvud hade han ibisfgelns huvud. Hund-stjrnan Sirius, eller SEPDET p egyptiska och SOTHIS p grekiskt, betraktades som en gudinna. Dess rliga heliakiska uppgng anvndes fr kalendern och kompletterade den egyptiska solkalendern som saknade skottdag. Den heliakiska uppgngen avser den frsta dagen p ret

54

nr stjrnan r synlig efter solnedgngen, vilket sker samma dag varje r. Hrigenom bildades Sothis-cykeln om 1460 r, vilket r den tid som solkalendern behver fr att vrida sig ett varv innan ett visst datum terkommer till Sirius heliakiska uppgng, men detta r bara en teoretisk period som inte stmmer med verkligheten och r sledes inte exakt. Mnga andra folk och kulturer har anvnt den heliakiska uppgngen som en viktig indikator p ett exakt datum p solret. Frsta dagen p ret nr stjrnan r synlig efter solnedgngen och i direkt flje efter solen, fr att sedan lngsamt rra sig bort frn solen p den vstra sidan (till vnster om solen om man tittar sderut). Det innebr att den gick ner allt senare p kvllen eller natten till den hunnit till den stra horisonten och inte hinner g upp frrn solens sken gr det omjligt att se den innan den ter igen nr fram till dygnet fr den heliakiska uppgngen. Frutom gudaparen var det vanligt med triader av gudar, ofta i kompositionen fader, moder och barn som exempelvis gruppen Osiris, Isis och Horus. Det fanns ocks srskilda grupper ssom ENNEAD av Heliopolis som var den frsta gruppen som bestod av 9 gudar. Sdana grupperingar upptogs sedan av andra omrden i Egypten. De nio var: Atum, skaparen Shur och Tefnut, hans barn Geb och Nut, deras barn i sin tur syskonen Osiris, Isis, Seth och Nephthys Farao som gud Farao betraktades som en levande Horus p jorden, men som vergick till att bli Osiris nr han dog. Farao var alltings centrum. Han frenade alla gudomliga krafter och var lnken mellan denna vrld och den bortre vrlden. Vrldens balans berodde p honom. Alla prster tjnstgjorde i hans stlle. Den egyptiska staten var utprglat byrkratisk. Mngder med mbetsmn, skrivare och kontrollanter krvdes fr att driva in skatten vartannat r p ett rttvist stt, men ocks fr att skydda rikets grnser och underltta handeln samt bekosta de mnga byggnationerna till gudarnas eller aristokraternas ra. De hgre studierna fr aristokraterna hade i avsikt att utbilda astronomer, prster, drmtydare, magiker och lkare. Kirurger stod hgst i kurs och Egyptens lkare hade ett gott rykte vida omkring i grannlnderna.

Mnniskans andlighet
Mnniskans fem delar Egyptierna hade en frestllning att en mnniska bestod av fem viktiga eller grundlggande delar, som ibland kan uppdelas ytterligare. Kroppen (Djet, Hau, Chet), avser ytterst lemmar och mage, eller den livlsa kroppen (Chat) som hrde ihop med skuggan (Schut) vilka var en del av den fysiska helheten.

55

Hjrtat (Ib), ste fr knslor varigenom gudarna verkade, boning fr intellekt och uppfattning, men betydde ocks lycka. Namnet (Ren) gav personen en erknd identitet och man kunde pverka denne genom att uttala namnet, eftersom ord hade en skapande verkan. Ba var en andlig gestaltning av personen som hade en frmga att efter dden verskrida trskeln till den imaginra vrlden, fr att exempelvis bebo en staty som reservkropp. Ka var dels en spegling av individens rena livskraft, varfr emellant fda sgs som givare av Ka eftersom det var livgivande, dels ett tillstnd eller en slags dubbelgngare, som ibland tolkats som personens sjlv (sjlvet) eller identitet med gudarna och deras rster i personen.

Invigning I forntidens Egypten fanns en hemlig lra med sanningar i form av gtor, allegorier, metaforer och andra retoriska former. Den religisa invigningen var av funktionellt slag, eftersom den genomfrdes i en dramatisk form dr ndamlet med invigningen iscensattes fr kandidaten. Invigningen var frkroppsligad och hade en emotionell inverkan p kandidaten, vilket en retorisk frelsning inte skulle ha. Hr frekom ett deltagande i mysterierna som bde utmanade frnuftet, intelligensen och fantasin. Invigningen avslutades med en reningsceremoni dr personen avklddes de orena klderna, snktes ner i vatten och fick nya klder efter den symboliska reningen. Andar Efter dden blev kroppen kvar i underjorden (Duat), men Ba hade en mjlighet att kunna flyga till himlen. Ba var en dynamisk frmga att frflytta sig mellan vrldar, eller pverka saker och mnniskor. Under gamla rikets tid tillhrde den endast farao, men senare blev den vanlig och frekom hos den enskilde, som var en namngiven person. Akh var ett annat begrepp fr andar. Nr de dda blev Akh, genom att Ba och Ka ter frenades, blev de till stjrnor runt polstjrnan och var drfr eviga. Ach (-andar) var varelser med tillfllig kraft, en transcendent existens, en magisk frmga, vilka stod ver all moral och kunde vara fruktansvrda. Sechem dremot var en opersonlig kraft, som gudar och alla imaginra varelser kunde gra bruk av. Demoner frekom i Egypten, men de var inte s vanliga som i en del andra nrliggande omrden.

Ba och Ka
Tv viktiga begrepp, ba och ka, avser olika andliga delar av kroppen eller snarare individen. Frutom dessa tv enheter bestod en person bland annat av en fysisk kropp, en skugga och ett namn. Begreppet ba uppfattas i dag som en slags psykisk kraft som r svr att frklara. Ibland jmfrs det med det grekiska ordet fr psyke eller det

56

kristna begreppet sjl, men detta r missvisande. Det som avsgs var mer en andlig manifestation, eller effekten av en gudomlig nrvaro. Trots det s verlevde den kroppen och kunde lmna och tervnda till graven nr den ville. Det hieroglyfiska tecknet fr Ba kunde terges som en vdur men ocks som en slags sjlafgel dr fgeln gavs ett mnniskohuvud. Det som avsgs var en andlig manifestation eller effekten av en gudomlig nrvaro, samtidigt som det var den unika personligheten. Frn brjan var det bara farao och hans nrmaste personer som hade ba, men i slutet av Gamla riket ansgs alla mnniskor ha det som inryms i begreppet ba. Farao var landets versteprst och ansvarade fr balans och harmoni inom riket och gentemot gudarnas vrld. Detta visar att Ba tycks ha syftat p medvetandet och dess frmga att uppn ett grnsverskridande till de vre niverna fr medvetandet, vars symbol ofta var fgeln. Sledes br frmodligen Ba tolkas som ett tillstnd nr medvetandet lmnar de fysiska begrnsningarna och nr de vre niverna, vilket var faraos och prsternas uppgift att frska uppn. Utver detta hade ibland pyramiderna ett namn dr begreppet Ba ingick, exempelvis Farao Shaures Ba r strlande / praktfull (c:a 2480 f.Kr.) och Farao Neferirkare har blivit en Ba (c:a 2460 f.Kr.).

Hieroglyferna fr Ba och Ka.

Ka var den skapande kraften i livet och det som vidmakthll krafterna verallt i tillvaron. I ordets innebrd avsgs intellektuell och andlig kraft. Frn brjan var innebrden synonym med en opersonlig livskraft som ebbar ut ur kroppen och frsvinner vidare vid ddsgonblicket. Senare uppfattade man Ka som en slags dubbelgngare som fortsatte att existera efter ddsgonblicket och som terkom till de levandes boningar genom

57

den falska drren och som man drfr stllde fram mat till, eftersom mat gav den livgivande kraft som Ka var symbol fr. Dremot var Ka utan medvetande. Ka dyrkades som var den kraft som anden anvnde sig av fr att kunna tervnda. Ifall man jmfr ba och ka med sterlndsk filosofi kan man mena att ka och chi r samma sak, eftersom de bda syftar p den rena och opersonliga energin som finns i tillvaron, av samma slag som fysiker talar om. Motsatsen till det r ba och buddha som syftar p det okroppsliga rena medvetandet, som r fjrran frn de mjligheter som inbegrips i svl klassisk fysik som kvantfysik.

Dualism, talvrden och andra symboler

Egyptier betraktade vrlden dualt, vilket innebar att allting hade en motsats. I regel betraktades dualiteter inte enbart som tv kontraster till varandra, utan som tv olikheter vilka kompletterade varandra och som hrde ihop. Exempelvis tergav jorden och himlen den kompletta vrlden. Det vnstra gat hos himlens gudom stod i relation till mnen och natten, medan det hgra gat var solen och dagtid. Farao var frknippad med solen och det hgra gat, drottningen med mnen och det vnstra gat. Fr mn var den hgra sidan den goda och fr kvinnor den vnstra. Vnster sida stod i relation till ster och hger med vster. Trots det var vnster frknippat med dden och hger med livet. Att solen gr ner i vster terspeglar i detta sammanhang terfdelsen, allts livet, men i vrigt leder denna vrldsbild till en viss inre motsgelse. En gng sjnk mnen ned i det himmelska havet, men Thoth och Shu rddade den i ett nt. Talvrden och andra symboler Talen hade viktiga symboliska betydelser. Talet 1 stod fr begynnelse, talet 2 uttryckte dualitet, talet 3 var allomfattande, exempelvis i den elementra relationen fader, moder och barn. Talet 4 syftade p begrepp i rummet och sfrerna, medan talet 7 var symbol fr perfektion och talet 9 stod fr mnsklig helhet. Det fanns fyra vderstreck enligt pyramidtexterna, dr ocks en kosmisk tjur nmns. Den hade fyra horn och vaktade himlavgen, vilket skerligen var en knd myt som skerligen ven har gett upphov stjrnbilden tjurlret. Fyrtalet spelade stor roll i olika sammanhang rrande ddskulten. Ett flertal symboler tycks ha varit allmnna. Trd var viktiga inslag och kunde ses som heliga. Mnga gravar hade heliga trd i nrheten och den som t av dess frukter samt drack heligt vatten fick evigt liv. Knivar som anvndes rituellt skulle inte vara av metall utan av flinta. Knutar hll kvar den magiska kraften. Amuletter kunde ofta vara knutar.

58

Stegen upp till himlen nmns ofta i pyramidtexter. Ljus tndes i templen p natten infr det nya ret. Att uttala namnet p ngot gav det liv. Falska drrar frekom i begravningstempel och gravar. Hrigenom kunde den ddes Ka (inte Ba) passera. Gudinnan Nechbet, vars kapell hade sluttande tak. Hieroglyfen som avbildar kapell och gravkista bestr av en rektangel med ett tak dr undersidan r plan, men som r sluttande p ovansidan. Hieroglyfen som avbildar ett altare ser ut som en fotskl, med smal och hg fot varp en flat skl str. Farao hade en speciell huvudbonad som kallades nemes (i indoeuropeiskan har ordet nem- betydelsen helig). Kroken (haq p egyptiska) bars av bde gudar och kungar samt hga officerare. Motsvarigheter som frmodligen r ldre frekommer i sdra Portugal. De runda klubborna, eller Mace-heads p engelska, var ett kungligt attribut och betraktades som stet fr de vernaturliga krafterna hos braren. Maktens symbol, den gudomliga klubban, hlls frvarad i den innersta helgedomen. Under lng tid tillverkades de av vit kalksten. Fiskar betraktades i regel som orena djur, men i vissa sammanhang var de heliga djur. Betydelsefulla personer som faraoner och prster fick inte ta fisk. Svin betraktades som orena djur, men de offrades vid mnfester och hrde samman med mngudar ssom Isis och Osiris. Blommor var en symbol fr livet och de spelade en viktig roll i kulten runt dden. Spiralen symboliserade kning och minskning, liv och dd samt kunde ge en magisk effekt i frekomsten av lockigt hr. Hr uppfattades av mnga folk som symbol fr psykisk och ven hemlig kraft. S ven i Egypten. Hnder uppfattades som symboler fr kreativ kraft. Bland lerfigurerna mrks statyetter av mnniskor och tjurhuvuden. Nakna kvinnostatyetter finns hr liksom i mnga andra delar av stra Medelhavsomrdet. Obelisker har stora likheter med Menhirer eller resta stenar i nordvstra Frankrike, som r betydligt ldre n deras eftertrdare i Egypten. Den frsta obelisken kan ha varit den heliga sten som dyrkades i Heliopolis under namnet benben, vilket pminner om ordet ben som betyder sol p keltiska. Den ansgs vara urguden Amuns frsta manifestation. Solstrlarna hade frst av allt fallit p denna sten eller snarare dess topp. Alla obelisker betraktades som vistelseplatser fr solguden. Brdoffer kunde ibland utformas som en obelisk.

59

Rd var en manlig frg och vit en kvinnlig. Den vita frgen stod ocks fr renhet och helighet. Dessa frger utgjorde ett motsatspar och tillsammans symboliserade de en perfekt helhet. Den bl frgen symboliserade guden Amun. Tillsammans med guld symboliserade de solen och himlen. I halskragar anvndes bergarten lapis lazuli tillsammans med guld. Den bergarten frekommer inte i Egypten utan finns nrmast i nordstra Afganistan, vilket bevisat att lngvga handel frekom mycket tidigt, eftersom denna bergart anvndes redan under frdynastisk tid. Guld var en gudomlig metall och jmfrdes ibland med solskivan. P berg och kullar var man nrmare gudarna. I den symboliska frestllningsvrlden hade det universella berget delats i tv delar. Det vstra kallades Manu och det stra Bakhau. Bda kunde frmedla kontakt med himlen. Horisonten var mtesplatsen fr gudar och mnniskor.

Ddsrike, offer och gravar

Stjrnorna var de ddas vrld. I synnerhet de cirkumpolra stjrnorna vars nrhet till polstjrnan gjorde att de aldrig ngonsin under ret gick ner under horisonten. Himlavalvets omkrets var indelad i 36 smala sektioner vars grnser strckte sig frn norr till sder, vars bredd sledes blev 10. Var och en av dem regerade under en period av 10 dagar per r, s att de tillsammans motsvarade ett helt r. De knnetecknades av en enskild stjrna eller en konstellation av flera stjrnor. Stegen som ledde upp till himlen var ett omtyckt tema i de tidiga pyramidtexterna. Enligt den egyptiska Ddens bok (per em hru = framkommandet frn dagen), stod ljusets ande p bda sidorna om stegen. Skeppet var en allmn symbol under forntiden fr personlig utveckling frn en niv i livet till nsta. Denna livets resa med skepp kunde i Egypten ocks innebra strre frndringar, som frn livet till dden. Modeller av skepp har ptrffads i eller i nrheten av gravkamrar. Skeppen kunde ocks symbolisera himlakropparnas frd ver skyn. Livet efter dden antogs ha likheter med livet p jorden, men det var upp-och-ner. Offer och tempel Egyptierna trodde att varje enskilt ord hade en viss skapande kraft. Att knna gudarnas eller demonernas rtta namn medfrde att de kunde kallas och eventuellt gick att f att framtrda. Mnniskooffer kan ha frekommit fre frsta dynastins tid nr vi vet att det var vanligt att offra tjnare och kvinnliga slavar vid faraos begravning s att de kunde vara beredda att tjna sin herre i nsta vrld. Vid offer anvndes inte knivar av metall utan av flinta. Kniven betraktades som ett magiskt vapen. Likas var keramikkrl av stor betydelse. De var ett kvinnligt objekt och symboliserade moderns kropp. Vid offer spela-

60

de de en viktig roll genom sitt innehll av (livets) vatten, mjlk eller vin till gudarna. Bde krl och vatten var kvinnliga symboler. Vid sidan av keramikkrlen betraktades hus som symboler fr heliga sfrer. Hus kunde ven vara en symbolbild fr skte, fr de gav beskydd och bevarade grundlggande delar av de kvinnliga karaktrsdragen. Drfr kom krl, hus och gravkamrar att anspela p viktiga teman i kvinnans liv, nmligen fdelse, gifterml och dd. Bassnger framfr templen var till fr prsternas rening. Faraoner och prster var tvingade att genomg rituella reningar om och om igen. Offer av mat och dryck frekom. I gravkulten ingick ven offer av sju oljor frutom uthllandet av vatten och rkelse. De frsta templen var enkla vasshyddor med rundat tak och frgrd. Framfr ingngen stod tv stolpar. Under arkaisk tid bestod templen av tre delar, helgedom, hall och grdsplan. Den fyrsidiga helgedomen inrymde ett skrin med de gudomliga bilderna, men hrinne kunde ocks den gudomliga staven och spiran samt en liten modell av en bt finnas. Byggnationer som var tillgnade gudar eller avlidna kunde ha tv olika grundplaner. Symmetriska byggnader med en mittaxel, var typiska fr tempel. En frgrd som fldade av ljus ledde fram till en inre ljus grd, bakom vilken en mrk hall anlagts. Hr bakom fanns sedan helgedomens portal dold i mrkret till vilken bara de hgre prsterna hade tilltrde. Labyrinter eller byggnader med spiralplan. Anvndes fr tempel och gravar som en bild av mystikens vxlande vgar.

Ddens bok kan delvis spras tillbaka till de ldsta pyramidtexterna under den 5:e dynastin. Frn de flesta av pyramiderna frn 5:e och 6:e dynastin finns inskriptioner i korridoren mellan frkammare och kammare som anspelar p en hg port som ofta beskrivs som Nuts port, det vill sga himlaporten. ppnandet av kammarens drr under speciella riter var liktydigt med det symboliska ppnandet av porten till himlen. Falska drrar frekom i bde tempel och gravar. Den inre delen av nischen var utformad som en falsk drr, en symbol fr relationen mellan de levande och de dda. Framfr den falska drren frekom altaren dr prsterna framfrde matoffer som den ddes ka kunde frtra. Den falska drren var den symboliska lnken mellan de levandes vrld och de ddas. Strre tempelomrden omslt en helig sj, ofta rektangulr, dr man frestllde sig att den ursprungliga skapelsen frnyades varje morgon. Prsterna genomgick ett renande rituellt bad i vattnet. I vissa fall fanns btar som anvndes vid ceremonier och dr gudarna seglade fram till templet. ven vid offerborden i gravkamrarna fanns offersklar som symboliserade denna sj. P nyrsnatten tndes ljus i templen. Ljuset var en symbol fr renhet och godhet. Trd var viktiga. Mnga gudomar sades ha kommit eller ftts fram frn olika trdslag. Kvinnliga trdandar var inte ovanliga. Bland dessa trd fanns livets trd. Den som drack av livets vatten och t av de himmelska frukterna fick ett liv efter dden. Nrheten till gravkamrar blev naturlig. Mnga gravar hade ett heligt trd i nrheten.

61

Nekropolen
Begravningsplatser eller nekropoler kunde kallas tjeret-netjer eller det som r under netjer-kraften. Texterna hr omtalar fiender relativt ofta, bde p jorden och i nekropolen, vilken mste vervinnas och att man ska eller kan dmas tillsammans med dem fr att f en rttvis dom, men ven att man ska uppfatta dessa strider som ngot positivt uppbyggande och strkande. Genom striderna framhvs personens inre krafter och detta ger respekt. Mlet var att erhlla ett nytt liv och att inte d p nytt i nekropolen, s att man likt solen som frsvann i vster skulle komma tillbaka igen p samma stt som dagsljuset, men ingenstans antyds att man terkommer genom terfdelse till ett nytt jordiskt liv. I nekropolen fanns ocks akh som var en ljusgestalt och begreppet stod ven fr ett upplyst tillstnd. Hrigenom kunde den dde bli en fullkomnad akh och i bsta fall f flja med solen Ra i dennes bt p frden ver himlen. De gestalter i nekropolen som kan kallas akh vill ocks ppna de stngda portarna och se dem ppna. Fr att lyckas med detta sknkte de efterlevande offer vid graven fr att ge den dde den nring som var ndvndigt fr att dennes Ka eller livskraft skulle bli tillrckligt stark. Detsamma gllde den ddes Ba, som upprtthll kontakten mellan den kroppsliga och den andliga sidan av personen ifrga, samt mellan nekropolen och den jordiska yttervrlden, ty inga drrar kunde hlla den instngd och den rrde sig fritt och alltid s som den ville, men var nd tvungen att hlla sig undan frn sina fiender. Lika viktigt var det fr den dde att skydda sin hike-kraft frn fienderna som grna ville komma i besittning av den ddes hike, vars funktion var att frverkliga tankar och drmmar. P vgen till horisonten anvnde den dde sin sekhem-kraft fr att st emot sina fiender och kunna upptrda som en upplyst person eller en akh. Till slut kan den dde n fram till en gudomlig status som kallades sahu-vrdighet, vilket denne blir tilldelad i den Vita Tjurens tempel. Det viktigaste har hela tiden varit att n fram till omvandlingen s att utvecklingen fortsatte, men hr fanns mnga vgar eller mjligheter som var tilldragande, dr resultatet kunde vara allt frn ett uppgende i ngon av de stora gudarna till en vergng att bli en symbolisk fgel eller flamma, vars gudomliga egenskaper det rtteligen r som avses. De grningar man hade utfrt under sitt liv skulle ha skett i enlighet med Maats principer rrande ordning och rttvisa, s att den slutgiltiga granskningen efter individens dd inte skulle medfra ngon hrd dom som innebr att man kan frlora allt. Sammantaget fr tjeret-netjer terges ett tillstnd i nekropolen som motsvarade Nun och den ursprungliga Enheten, samt den grnsverskridande passagen som mjliggjorde den fortsatta utvecklingen.

Ddsriket i vster
Vderstrecket vster syftade p en angenm plats som lg bortom horisonten, dr man vistades en tid innan man fddes p nytt, men det r oklart vad denna terfdelse omfattade, men det omfattade inte ett nytt jordiskt liv. Hr i Vstern var det i regel en vnlig gudinna som tog emot de dda,

62

men det gjorde hon tillsammans med Osiris, som kallades Vsterns tjur, dr tjurens avlande kraft garanterade en form av terfdelse eller ett terstllande av personen som ung och frisk. Hon var alltid frknippad med en av de stora modergudinnorna, ofta Nut men identifieras ibland med Hathor eller ngon annan. Mlet var att komma vidare och lmna Vstern fr att n himlen dr den egentliga terfdelsen skedde, samt att bemstra alla de psykiska krafterna som kunde medfra en frndring och en fullkomning fr den dde, s att denna blev fullstndigt terstlld igen och dessutom blev erknd av gudarna och upptogs som deras barn.

Duat
Duat framstlls som en andlig plats med vgar och portar fr den dde, vilka mste ppnas och dr det ocks finns mjligheter att ppna det som var stngt s att man kan rra sig med strre frihet. Sista strckan p den nattliga frden och fram till horisonten skedde med en frjekarl, men det var inte ltt att komma med p frjan. Fiender kunde dyka upp nr som helst, men de var inte alls lika vanliga som i nekropolen. Inte heller frekom ngon motsvarighet till den vnliga gudinnan i Vstern. Hr fanns istllet andra egenskaper och den mest framtrdande r att det fanns ett skiftande landskap med sjar och berg samt vgar och flt. Sjarna hade en renande verkan och detta var frutsttningen fr att kunna uppstiga till himlen. Flten frknippades med fda och matoffer till gudarna. En viss likhet fanns gentemot nekropolerna, eftersom de bda ansgs tillhra djet-tillstndet eller den vilande sidan av verkligheten, dr Osiris hrskar och dr Ra kommer om natten innan frden fortstter efter gryningen och nr det kraftfulla nehehe-tillstndet. Dessa grnspassager var alltid frknippade med stor fara och risk fr angrepp av fiender. Osiris var den frmste personen i duat, men det fanns ocks ett otal andra duat-vsenden. Den dde blev som en son till Osiris och likt det ursprungliga frhllandet mellan Atum och Shu r det sonen som blir till i fadern fr att kunna rra sig fritt i Alltet, s att den kunskap som denne erhll p sina resor kunde fras tillbaka till fadern. Detta r den ddes rende till Osiris. Den dde frvntas redan i jordelivet ha genomgtt riter fr att vara frberedd att n upplysningen eller akh, s att de vsenden som var behjlpliga kunde se till s att detta fullbordades i duat och att den dde fick sahu-vrdighet. Hrigenom kunde den dde ven lmna den nattliga tillvaron vid porten i ster och rra sig ovanfr horisonten i dagsljuset. De portar som skulle se till s att duat ppnades var skendrrar, vilka motsvarade templens och gravkamrarnas falska drrar, som p de egyptiska kistorna placerats p den stra sidan. De avbildas som en dubbeldrr dr drrhalvorna r fstade p vardera av de lodrta karmarna. Sdana dubbeldrrar finns ocks p gravkammarens vggar, i avsikt att den ddes Ba skulle kunna rra sig fritt, fram och tillbaka, fr att samla kunskap om duats mysterier och fra dem till platsen fr den frsta soluppgngen, som symboliserades av prststaden Heliopolis. D ppnades portarna vid horisonten och kunskapen mottogs av den ddes fader Osiris s denne blev

63

upplyst och terfdd eller aktiverad p nytt, tack vare sonen som symboliseras av den dde och som drfr emellant kallas Horus. Av dessa skl finns det antydningar om att duat lg placerat p en odefinierbar plats som tillhrde nattens mrker men som nd, i varje fall till viss del, lg relativt nra horisonten i ster. Ingenstans sgs det att duat tillhrde eller motsvarade underjorden eller himmelriket. P flera olika stt finns det tydliga paralleller mellan duat och kosmologiska berttelsen nr Atum lmnade den ursprungliga Enheten och genomfrde ett grnsverskridande till mngfaldens vrld. ven solen Ra rr sig stndigt mellan vrldarna och ser till s att en frnyelse sker. P s stt kan duat uppfattas som en plats med en inneboende kraft och obegrnsade mjligheter s att individens egen omvandling kan fullfljas och upprtthllas i ett tillstnd dr det stndigt aktiveras och aldrig avstannar. Duats tillstnd terspeglar inte bara den ursprungliga Enheten, utan ocks livet p jorden och tillstndet i himlen, eftersom detta bara r en konkretisering av det abstrakta tillstndet i Enheten och det efterfljande grnsverskridandet. Alltet finns fljdriktligt verallt och kan alltid ns av alla, svida man har den rtta kraften och kunskapen eller fr det med hjlp av gudarna och de gudomliga krafterna. D kan man n det eviga kretsloppet och bli upptagen i det allomfattande fldet.

64

Egyptiska och sumeriska myter

Osiris-mytens slktskap med sumeriska myter
Det finns flera betydande likheter mellan sumerisk och egyptisk religion och dess gudavrld. I Egypten var Osiris en av de allra strsta gudarna. Hans motsvarighet hos sumererna och dess efterfljare samt deras grannfolk var ocks av hgsta rang. Detta var en tradition som frmst frekom i stra Medelhavsomrdet och som var nra knuten till rets jordbruk och dess kretslopp, frn sdd till skrd och sedan tillbaka igen till efterfljande rs sdd. Temat som uttrycks med bilder och symboler terger naturens rliga dd och teruppstndelse. Namnen kan skifta men ngra av de mest knda r Osiris, Tammuz, Adonis och Attis. Hrigenom frskte man med magiska riter bde kuva naturen och reglera rstidernas vxlingar samt mana fram nring och alstringskraft till boskap och folk fr att f avkastning och barn. Adonis-myten (akkadiska Tammuz; sumeriska DUMUZI) Universum blev till nr NAMMU, en formls avgrund, kollapsade och gav upphov till AN, himmelsguden, och KI eller NINHURSAG, jordgudinnan. Dessa gudar skapade ENLIL, vindguden som blev gud ver de andra gudarna. Enlil blev emellertid frdriven frn den himmelska boningen DILMUN efter att ha vldtagit NINLIL som fdde honom mngudinnan SIN, ocks knd som NANNA. Sin och NINGAL fdde drefter INANNA, krigets och krlekens gudinna, och UTU (alternativt SHAMASH), solguden. Under sin tid i exil blev Enlil fader till tre andra underjordsgudar, bland annat NERGAL. Nammu fdde ocks ENKI, vattenavgrunden ABZUS gud och den som hade makten ver ME, de heliga dekret med vilka den fysiska vrlden och samhllets lagar styrdes. Detta gav upphov till vrlden s som vi knner den.

Venus-gudinnor
De gudinnor som ven kopplades till planeten Venus, som ocks var den romerska gudinnans namn, har mnga fler egenskaper. Dessutom frefaller de vara viktiga inom den variant p religionen som spreds vsterut och ndde de delar i p den Iberiska halvn och i Frankrike och p de brittiska arna dr man lt bygga megalitgravar. INANNA (sumeriska, ven ENNINA, NANA, NIN etc; NIN-ANA = himmelens furstinna; akk.Ishtar) krigets, krlekens och fruktbarhetens gudinna. Hon var bland annat en personifiering av planeten Venus, men sktte ocks om Tammuz, den dende herdeguden, och r drfr identisk med Isis (och Osiris), som r den egyptiska motsvarigheten. Vid ett tillflle beskte hon underjorden, som styrdes av hennes syster ERESHKIGAL (den

65

stora furstinnan av underjorden), och hon beordrade drrvaktaren att ppna portarna. Orsaken ansgs tidigare ha varit att hon ville terhmta DUMUZID, men mer kompletta originaltexter visar att det istllet var DUMUZID som for till ddsriket fr att skerstlla s att INANNA kom tillbaka. Genom hjlp frn den vise ENKI lyckades hon tervnda ifall hon fann er ersttare som tog hennes plats i underjorden. Valet fll p DUMUZID, men genom en uppgrelse intog hans syster NGESHTIN-ANA (Gestinana) platsen i underjorden sex mnader om ret, s att de delade p platsen. P s vis terkom DUMUZID en gng om ret frn underjorden. Vid sumeriska riter fick hennes prstinna vlja en man som symboliserade herden DUMUZID (akk.Tammuz; den trogne eller den sanne sonen) och de firade ett symboliskt brllop vid vrdagjmningen nr ocks nyret infll. Frn brjan var ret uppdelat i tv halvor, dr detta var brjan p den ena halvan. Nyret Akitu firades 1-11 Nisannu. Det babyloniska ret var baserat bde p sol och mne och hrstammade frn en sumerisk variant, dr det babyloniska ret brjade med nymnens frsta tndning strax efter solnedgngen vid den vstra horisonten. Frn sommarsolstndet och framt infll en period av sorg, i bde det sumeriska och egeiska omrdet. Babylonierna hade en sex dagar lng rituell begravning fr guden DUMUZID, dr han skulle vistas i sex mnader. Hathor (hwt-hr; Horus omslutning, ty solguden Horus bodde i henne). Hon var gudinna ver krlek, sknhet, musik, gldje, moderskap. Hon tog emot de dda vid den vstra horisonten. Hon kunde upptrda bde som moder, hustru och dotter till Ra, samt var moder till Horus. Hon kallas ocks himmelens ko, vilket sannolikt antyder hennes roll som fruktbarhetens gudinna. Hon kallades ocks Mehturt eller Mehet-Werent (Mht wrt; den stora floden), som i ett tidigt skede kan ha varit en annan kogudinna. Bda dessa, eller om det r samma gudinna, bar solguden Ra mellan sina horn vilket terges i huvudbonaden, med solen mellan hornen. Tillsammans med gudinnan Nut representerade hon Vintergatan, och vid hst- och vrdagjmningen kom Vintergatan i en sdan vinkel mot jorden att den berrde horisonten just dr solen gick upp och ner. Vintergatan var den vattenstrm som i detta fall sannolikt syftades med begreppet Den stora floden. En funktionellt sett nrbeslktad egyptisk gudinna var Neith, eftersom de bda betonar fruktbarhet och har en nra relation till solen, men ocks till Isis p grund av ett troligt gemensamt ursprung i den sumeriska gudinnan INANNA. Afrodite var den grekiska motsvarigheten till Hathor, och Venus kallades hon hos romarna. Mer om planeten Venus Venus r den rda planeten, tillika med solens fljeslagare, eftersom den har en bana runt solen som befinner sig innanfr jordens bara, vilket fr till fljd att den inte som de andra planeterna (exkl. Merkurius) kan frekomma var som helst p himlavalvet lngst ekliptikan och lngt frn solen. I stllet r den alltid relativt nra solen och kan bara iakttas strax fre eller

66

efter solens horisontpassage. Den har en rytm p himlavalvet som medfr att den gentemot solen terkommer 5 gnger p 8 r, vilket r detsamma som Gyllene snittet (8 : 5 = 1,6 att jmfra med 1,618 ). Jmfr man Venus terkomst gentemot stjrnorna istllet fr man en rytm p 9 mnader, som r det samma som kvinnans havandeskap. Att Venus avbildas som ett par horn p en ko har man frskt frklara p olika stt. En av dem jmfr hornens form med Venus rrelse p himlavalvet strax ovanfr horisonten, dr planeten lngsamt frflyttar sig dygn fr dygn allt hgre upp fr att sedan vnda tillbaka mot horisonten igen, nr man fljer dess position strax fre/efter solens horisontpassage.

Den gudinna som bland annat kombinerades med planeten Venus hade stora likheter och nra slktskap i delar av Europa under bondestenldern.

Mer om Vintergatan Vintergatan kan under en kort tid p ret ha en sregen position p himlavalvet. Det ljusaste partiet av Vintergatan lper nstan vinkelrtt frn horisonten och rakt upp p himlavalvet samt befinner i vstlig riktning samt r p vg ner mot horisonten, vilket sker dels strax fre soluppgngen runt vrdagjmningen, dels strax efter solnedgngen runt hstdagjmningen. Den r istllet helt ovanfr horisonten nattetid under sommaren, men med kortare synlighetstid ju lngre skymningen och den ljusare himlen har berrt nattens timmar. Under vinterhalvret har Vintergatans ljusaste strckning bara varit ovanfr horisonten under dagtid.

67

Krigs- och vishetsgudinnor Neith, krigets gudinna som var knd fr sin vishet, frekom frn den frsta dynastins tid vid Nilens delta. Hennes namn kan tolkas som vatten, vilket syftar p hennes personifiering av den ursprungliga vattnet eller urhavets uppkomst. Som sdan var hon varken man eller kvinna, men i andra sammanhang gestaltades hon som en kvinna. Hon var moder till Ra och kallas ibland den stora kon som gav liv till Ra. Ta-nit, krigets gudinna och boende i himlen, var en jungfrulig Moder jord, en symbol fr fruktbarheten, vars namn betyder gudinnan Nits land p egyptiska, men dyrkades ven i andra delar av norra Afrika. Hennes symbol pminner om den egyptiska Ankh-symbolen vars betydelse var evigt liv, vilken senare anvndes fr att symbolisera Venus. (Pallas) Athena, var vishetens och krigets gudinna hos grekerna och i Mykene (frn 4000 f.Kr.). Hon terges som en bevpnad kvinna med en uggla som attribut och hon sjlv emellant som en bevingad varelse.

Pyramider i Egypten och Ziggurater i det forna sumeriska omrdet i Babylon, har ett utbrett slktskap med andra byggnadsverk, ssom megalitgravarna i Europa (gulfrgat).

68

Nrbeslktad kosmologi
Den egyptiska kosmologin r mer eller mindre beslktad med mnga andra folks kosmologi.

Schamansk kosmologi
Schamanism (SHAH-men = ungefr: den som tnker och vet) r en globalt frekommande kosmologi med mnga likheter inbrdes trots stora avstnd i tid och rum mellan dessa brare. Den som frekommer i Europa och Asien r relativt fredlig till sin karaktr, medan den som upptrder i Amerika emellant har en mycket blodig historia. Den ordinarie verkligheten r en illusion, men den rtta eller sanna vrlden r drmvrlden eller andevrlden varifrn den jordiska tillvaron styrs. Osynliga andar, frfder och krafter frekommer verallt i naturen och i varje enskild enhet, vilka r frbundna med varandra och kan pverka de levande, bde p ett gott och ett ont stt. Bland de viktiga symbolerna mrks vrldspelaren eller vrldstrdet (Axis Mundi) som berr alla vrldar och omsluter hela universum, och detta pelare eller trd vaktas ofta av en orm eller en drake. Fglar symboliserar frfdernas andar, som knner till hemligheter och framtiden. Det r ocks viktigt att kontrollera elden. Schamanens uppgift r att hjlpa de andra personerna i samhllet och det skedde p mnga olika stt, samt att hjlpa den ddes ande att komma till ddsriket fr att inte bli kvar i samhllet som en gengngare. De kan bota sjuka och ta bort verkan och sjukdomar som onda andar stllt till med, men de kunde ocks vara aggressiva och skapa elnde och problem fr personer eller folk som de inte tyckte om. De kan se in i framtiden eller uppfatta vad som sker p andra platser lngt bort. Andevrlden uppfattas ofta som tidls och schamanen lmnar ibland kroppen fr att bege sig ivg p anderesor fr att f kraft eller kunskaper. Fr att komma i trans och n drmvrlden anvnds ofta en trumma. Trumman anvnds fr att dmpa sinnenas aktivitet och lsgra medvetandets resurser, varp mjligheter ppnas att utfra anderesor till himlen eller via en lng gng till underjorden. De frdas till frmmande andliga platser fr att f kunskap eller kraft, eller anropar andar som kan ge dem detta, varfr de anses kunna tala med dessa andar. Frden till underjorden kan ske fr att flja en avliden persons sjl p vgen eller fr att f helande krafter eller dold kunskap. Den person som utfr anderesor eller drmresor kallas bland annat fr schaman, och kan bde vara en man och en kvinna, men vanligen en man. Schamanen kan ven gra ett symboliskt uppstigande till himlen via en trappstege. Mnga riter syftar till att bygga en symbolisk bro eller stege. Bron ses som frbindelsen till himmelsgudarna. Hrver kan man bara g som dd eller hnryckt. Det r en mycket svr vergng, utom fr de initierade, fr de har ibland genomgtt en rituell dd. En annan viktig symbol r det kosmiska berget som frenar himmel och jord.

69

Likheter med egyptisk kosmologi Likheterna med den egyptiska kosmologin r mestadels p det generella planet, svida de inte har helt olika sikter och uppfattningar.

Den schamanska kosmologin str nra naturen, medan den indoeuropeiska har anammat en del av boskapssktarens tankevrld. De folk som bodde vid stra Medelhavet gick lngre frn naturen mot jordbrukandets vrldsbild, men frdjupade ocks frstelsen av varandets gtor, ngot som renodlades inom exempelvis buddhism.

Uralisk kosmologi
Uralisk religion kan ses som en variant p den schamanska religionen, men med vissa avvikande inslag som kommer frn jordbrukande folk. Den tillhr de finsk-ugriska folken i nordstra Europa och nrliggande omrden i Ryssland, samt berr deras grannfolk i Europa. Det utmrkande och som inte alltid fljer det schamanska tnkandet r frekomsten av Uroceanen med ett gudomligt berg som blev grunden fr allt annat, vrldstrdet som frenade underjorden och himlavalvet samt jordelivet dremellan. Den yttersta skaparen sg bara till att skapelsen kom i gng, varefter det var en av gudarna som utfrde resten. Denna luftgud eller vdergud var ocks en himmelsgud, som ibland kunde bli den viktigaste av gudarna och ta ver rollen som huvudgud frn den yttersta skaparen. Likheter med egyptisk kosmologi Likheterna med den egyptiska kosmologin r uppenbar i mnga fall och utformningen av de olika lnen kan ses som en mindre anpassning till den egna religionen.

70

Indoeuropeisk kosmologi
Indoeuropeisk religion har en mycket stor utstrckning i tid och rum, vilket gr det svrt att terskapa en ursprunglig version. Hos de tidiga boskapssktande indoeuroperna i Europa och lngt bort i nordvstra Indien, tycks det ha funnits stora likheter. Hr frekommer himmelsfadern, tvillingar, den heliga elden, vikten av att utfra riter efter givna regler, en viss frfderskult, men en utprglad brist p intresse fr underjorden och andliga resor. Trots det finns vissa likheter med den schamanska kosmologin. Bland de ldsta indoeuropeiska gudarna framtrder en vldig gestalt som kontrollerade ska och regn samt sg till att grdor och boskap fick vad de behver fr att frse mnniskorna med fda och rmaterial. Ofta har de olika varianterna p denna gud ftt attribut som berr tjurar och yxor eller annat som symboliserar makt och kraft. Vissa myter terkommer hos flera folk ssom den mnghvdade ormen som blir ddad av en framstende gud eller hjlte, men ocks myten om solen som doldes i berget eller Underjorden. De bst knda mytologierna och kosmologierna hos de indoeuropeiska folken kommer frn arierna i Indien med sin Veda-filosofi samt greker, hettiter och assyrier, men ocks delvis folken i sdra Skandinavien. Motsatsen gller det keltiska omrdet i vstra Europa, frn de brittiska arna via Frankrike till Iberiska halvn, som har varit starkt pverkat av den egeiska kulturens tnkande och vrderingar. Greker Allting brjade med ett kaos-tillstnd. De frmsta gudarnas har ofta namn som anspelar p fysiska eller astronomiska egenskaper eller andra viktiga egenskaper i vrlden. de r organiserade i flera generationer som fljer efter varandra, ssom: Chaos Tartarus (avgrunden), Gaia (jorden), Eros (lngtan), Erebus (mrkret), Nyx (natten). Guden Ouranos var bde son och make till Gaia och fick med henne mnga barn, dribland sonen Okeanos (oke-anos; den omslutande ondliga urhavet) och Kronos, som bda var titaner. I denna gudavrld finns ocks Underjorden samt frjekarlen som hjlpte de ddas ande att komma ver floden Styx. Nordbor Ymer, vars namn betyder tvilling, avlade sjlv tvillingar. Hr finns ven en ndls avgrund (Ginnungagap) som representerade det ursprungliga kaoset. Ur detta vidppna gap vllde lvar som genast frs till is i det dsliga och kldbelagda Nifelheim (den dimhljda vrlden) dr ven ddsriket lg, men p andra sidan om detta gap lg Muspelheim som var eldens rike och som beboddes av jttar. Arier ldre Veda-traditionen r den gren inom den indoeuropeiska religionen som r knd i nordvstra Indien och som kom att nedtecknas i Vedabckerna. Hr framgr vikten av att sjunga hymner, framsga formler och frambra gvor, varefter man begrde att gudarna aktivt skulle uppfylla bestmda nskningar som riktats till dem. Gudarna var mktiga och hrskande vsen. Alla husfder kunde frrtta offer och styrdes fr hushllens

71

del inte av prster. De stora offerfesterna dremot krvde omfattande frberedelser. Offerplatsen skulle renas och prsterna utfrde bestmda ceremonier fr att terstlla sin kultiska renhet. Offerherren och hans maka skulle dessutom g igenom en komplicerad vigning. ven efter det att offren framburits utfrdes srskilda riter. Kultplatsen var inte ett tempel eller ngon annan byggnad, utan en offerplats i nrheten av offerherrens hus. rets strsta fest var det stora somaoffret som gde rum p vren. Utver detta skulle man frambra offer till de avlidnas andar. Solen (Surya) och mnen (Candramas) var ocks freml fr dyrkan, men de hade ingen framtrdande position i den vediska gudavrlden. De ddas ande ansgs fortstta att existera i nrheten av sin tidigare boning eller p annan plats p jorden, varfr de kunde tillfoga de levande skada, om de inte blidkades med gvor. Dremot terfddes de inte till det jordiska livet igen. Sdana spisoffer till de dda var viktiga. Ett underjordiskt ddsrike, dr Yama hrskade, var motpolen till gudahimlen, som frlades uppt och mot norr, medan underjorden lg nedt och mot sder. Bda dessa var positiva platser. Likheter med egyptisk kosmologi Likheterna med den egyptiska kosmologin r begrnsad och det frefaller mer som om de har valt helt olika vgar i den andliga vrlden. De likheter som frekommer r ofta av samma slag som gentemot schamanism. En annan av likheterna r vattnets betydelse hos indoeuroperna, vilket terges i form av flodgudinnan Dene, Danu eller Denu samt vattnets brorson (Hepom nepots hos romarna Neptunus). Genom att flja de grekiska gudarnas namn generation fr generation framtrder en kosmologi som pminner mycket om den egyptiska. Likheterna med den egyptiska kosmologin r betydligt mycket strre gentemot hinduism som var den ariska Veda-religionens eftertrdare, trots att hinduism i hg grad hrstammar frn Veda-religionen.

I Indien frenades den indoeuropeiska gudavrlden med en kosmologi som var beslktad med den som frekom i Egypten, varp hinduism uppstod.

72

sterlndsk kosmologi
Det finns ingen enhetlig sterlndsk kosmologi, men det finns stora likheter mellan dem. Hinduism utgr i hg grad frn Veda-religionen, vars gudavrld de i hg grad har anammat, men det finns mnga viktiga skillnader som i samtliga fall tycks ligga nra den egyptiska och sumeriska kosmologin. Nr sedan Hinduism gav upphov till Buddhism renodlades just dessa delar, varp de vediska inslagen i det nrmaste frsvann. Ett sreget undantag gller en del av de andliga ord och begrepp som anvndes, vilket gr att buddhister och zen-buddhister anvnder indoeuropeiska ord fr egenskaper, freteelser och tillstnd som har en helt annat ursprung. Ytterligare en viktig och nrbeslktad gren inom den sterlndska filosofin r Taoism som likt buddhism sker efter varandets och blivandets yttersta egenskaper. Hinduism Ngra av de viktigaste delarna inom den hinduiska kosmologin och dess vrldsbild r fljande: Ondlighetens hav, r ursprunget till allting, dr det sedan skedde en krusningen som uppfattade sig sjlv, varefter skapelsen brjade. Den orsakslsa orsaken gav upphov till allting i en sjlvgenererad skapelse genom sjlvtryck och utan avsikt eller mening. Brahman och Atman, eller fadern och sonen, vilka terger den yttersta gudomen som r passiv och det yttersta medvetandet som kan agera och har en jag-uppfattning. Shivas dans, dr allting bde blir till och frstrs samtidigt, fr att omgende terskapas igen i en ondlig dans eller kretslopp. Maya kallas illusionen som medfr att man tror att vrlden omkring oss r den rtta och sanna verkligheten, medan den i sjlva verket bara r en avbild av den himmelska och ursprungliga vrlden som man bland annat kan n i drmmar och genom medvetandefrndringar. I den sanna vrlden finns inga avstnd. All tskillnad r en illusion. I Indras himmel avspeglas allting i allt annat, vilket gr att allting finns i allt annat och inget r separerat. Nirvana, och strvan att bli ett med det yttersta gudomliga fr att slippa terfdas och ing i det stndiga kretsloppet. Mlet r att n ett upplyst tillstnd som uppenbarar dessa sanningar om verkligheten drmliknande natur och ondliga potentiella egenskaper samt den orsakslsa tillblivelsen.

Eftersom likheterna med den egyptiska kosmologin r s stor, kommer viktiga begrepp och gudar att presenteras nrmare nedan.

73

TILLSTND inom Hinduism och Buddhism Brahman (sanskrit brh, att vxa) Den eviga, ofrnderliga, ondliga, stndigt och allestdes nrvarande, versinnliga verkligheten eller tillstndet, vilket r den yttersta gudomliga bakgrunden fr all materia, tid och rum och alla varelser, samt allting bortom detta universum. Allting ingr i Brahman och bakom allting finns detta tillstnd. (Ej att frvxla med den yttersta guden Brahma) Atman (sanskrit etmen, att andas eller andning) Varje person har en evig sjl, och denna del r personens sanna jag eller Atman. Inom buddhismen r det viktigt att man slutar betona dess existens och nrvaro, och istllet frsker uppfatta verkligheten bortom sjlen och gudarna, fr att p s stt n upplysning och frigra sig. I sitt yttersta tillstnd tillhr inte Atman en viss person utan Alltet, och r d ibland svr eller omjlig att srskilja frn Brahman, den yttersta anden eller gudomen. Atman var i begynnelsen alldeles ensam och genom att tnka jag r frstod han att han existerade. Purusha (sanskrit purusa, kosmisk man) Avser sjlvet som genomsyrar hela universum, men r varken manlig eller kvinnlig, vilket gr att detta tillstnd ligger nra Atman. De vediska gudarna betraktades som den mnskliga tankarnas tolkning av Purushas mnga aspekter. Enligt Rigveda blev Purusha snderdelad av devas, varp solen, mnen och vinden skapades, liksom gudarna Indra och Agni. En motsvarighet till denna skapelseberttelse terfinns i den nordiska guden Ymer. Devas & Devis (sanskrit devi, manliga respektive kvinnliga gudar, med betydelsen himmelsk eller skinande) Omfattar bland annat Varuna, Soma och Agni. Kunde ven omfatta fadern fr alla gudar och kallades d Dyaus Pita, vilket ven r knt hos andra indoeuropeiska folk, ssom Zeus hos grekerna och mjligen Tiwaz hos germanerna. Varuna var under den vediska perioden ven kallas Asuras. Asuras var inte demoniserade under Veda-tiden, men blev det senare. Senare uppfattades de som motsatsen till Devas. Omfattar bland annat brderna Vritra och Vala, men i Rigveda var ven Varuna och Mitra mestadels kallade asuras men kunde ocks frknippas med Devas. Begreppet frekom hos nordborna dr de kallades Asar. Samadhi (sanskrit sam-a-dha, att frvrva sammansmltning, att frst helheten, att n en djupare sanning) Avser den hgsta nivn som man kan komma till genom meditation. D frstr man att verkligheten r en illusion, i enlighet med uppfattningen om Maya. Maya (sanskrit ma-ya, inte-det) Uppfattningen att allting omkring oss som vi varseblir r en illusion, och detta omfattar den sinnliga vrlden som vi frnimmer med vra fem sinnen, men bortom den finns en mer riktig vrld som r mer ursprunglig, vilken man kan n genom upplysning.

74

Moksha (sanskrit moksha, frigrelsen) Mlet fr mnniskan r att finna Samadhi eller upplysning s att man nr ett tillstnd bortom Maya och genom frigrelse slipper den upprepade terfdelsen samt nr Nirvana. Mjligen var detta ett begrepp som saknades i Veda-religionen och istllet upptogs frn andra nrboende folk. Nirvana (sanskrit nir-vana, ingen blst eller tillstndet dr det inte blser) Tillhr den buddhistiska epoken och frekommer inte tidigare. Ett av mnga mer eller mindre synonyma begrepp som avser tillstndet som den dde erhller nr man har uppntt Moksha eller frigrelsen frn den stndiga terfdelsen. Karma (sanskrit karman, handling) Avser lagen om orsak och verkan, och hur ett agerande med tankar, knslor eller handlingar medfr en pverkan p omgivningen och den egna individen i enlighet med naturlagarna. Inom buddhismen och delar av hinduismen dessutom summan av individens alla handlingar i livet, vilket pverkar huruvida man terfds eller inte. Nr man nr Moksha upphr karma eftersom man har ntt frigrelsen. Begreppet saknades i Vedareligionen, men infrdes i hinduismen innan Buddhismen vxte fram. Dharma (sanskrit dharma, det som hller uppe och stdjer) Syftar p lagar om mnniskors rttigheter utifrn personens lder, klass, yrke och kn. Begreppet fick med tiden en djupare religis innebrd. Aum (sanskrit panava eller aumkara, att sjunga ut ljudligt) Frekommer frmst inom buddhismen och delar av hinduismen, och har en helig innebrd som syftar dels p tre av vedabckernas initialer, dels p fdelse, liv och dd. verstts ibland med ordet frid eftersom det r ett uttryck fr den harmoni som upplysningen genom veda ska leda fram till. GUDOMAR inom Veda-religion och Hinduism Den hinduiska treenigheten = Brahma, Vishnu och Shiva (Rudra). Rigveda betonar frmst Indra (skguden och den heroiska guden) och Agni (eldens gud, den lgsta guden), eftersom dess hymner skulle sjungas vid soma-offren. Brahma den store skaparen. Han uppstod av sig sjlv, enligt en symboliskt berttelse skedde det i vattnet eller i en lotusblomma. Hr lade han ett gg dr han sjlv senare blev fdd. I Brahman uppstod Brahma (Hiranyagarbha, enligt Rigveda, med betydelsen gyllene magen eller gyllene gget) som skapade allting och r alla andra gudars ursprung, varfr han bland annat kallas Brahmans sjl. Genom denna beskrivning r Brahman nrmast identisk med Atman. Hiranyagarbha flt omkring i tomheten och mrkret innan han delades i tv delar, Svarga och Prithvi. Brahma skapade mnniskan Manu, frn vem alla hinduer och mnga andra folkgrupper hrstammar. Genom sina tankar skapade han de elva Prajapatis, som blev mnsklighetens stamfder.

75

Bara i sllsynta fall terges ngon relation mellan Brahma och de andra gudarna. Vishnu (sanskrit vish-nu, troligen den Alltgenomtrngande, den-somgr-(in)-verallt; samt Vichnij hos slaverna och mjligen Vidar hos germanerna.) Den frmsta guden i Veda-religionen vilken inte r beroende av tid, rum eller materia. Han regerar med sin hustru i himlen, dr de rttfrdigas sjlar fr bo med dem efter sin dd. Han var upprtthllaren av himmel och jord och ger p s vis livsrum t alla varelser. Enligt den yngre mytologin vaknade han och blev d till bde Brahma (skaparen) och Shiva (frgraren etc). Vishnu utfrde flera avatarer eller nedstigningar frn sin himmelska boning och kunde p s stt inkarneras som fisk och kallas d Matsya, som betyder fisk p sanskrit. I den gestalten var han den frsta Avataren och detta skedde fr att varna Manu att det skulle komma en stor versvmning som skulle frgra alla mnniskor och allt liv. Andra inkarnationer var som skldpaddan Kurma som bar upp det himmelska berget p sin rygg och hjlpte drefter gudarna att krna Mjlkhavet fr att utvinna den nektar som gjorde dem oddliga. Han inkarnerades ocks som vildsvinet Varaha som lyfte upp jorden ur Urhavet som en demon hade frskt drnka den i varefter han ddade demonen. Ytterligare en av hans avatarer eller nedstigningar var Krishna. Shiva (sanskrit shiva, den gynnsamma eller den lovande) Den stora frgraren och omformaren. Avbildas ofta djupt frsjunken i meditation eller dansande, varfr han ven kallas den evigt dansande vilket mjligen syftar p det eviga kretsloppet av frgrelse och terskapande eller ett evigt omformande av tillvaron. Han har mnga egenskaper som visar att han tidigare tycks ha varit identisk med den vediske guden Rudra. Rudra (sanskrit rud-, att grta och tjuta, mjligen den vildsinta eller den vldsamma) Vindens gud som frknippas med ovder, men ocks med svl sjukdomar som tillfrisknandet. Han beskyddade boskapen och sammansmlter delvis med Vishnu, eftersom han tidigare kan ha varit en aspekt av Vishnu. Samtidigt finns stora likheter med Shiva och han ses ofta som dennes fregngare under den tidiga vediska perioden. Vritra (sanskrit vrtra, den insvepte, den verskylde) I tidig Veda-religion var han en Asura och en orm eller drake som tog makten ver allt vatten i vrlden och blockerade fldet fr floderna, varfr Indra slog honom i strid och frstrde alla hans 99 fsten. Vritras broder var Vala och han identifieras med en sten-grotta, som Indra splittrade och krossade fr att befria boskapen. Deras moder var Danu, som identifierades med det ursprungliga vattnet, dr denna gudom frmodligen bodde. Indra (indoeur. Perkwunos, sanskrit Parjanya, islndska Fjrgyn, keltiska Sucellus, vilka var knda fr att ha slagit och krossat farliga gudomliga fiender med en hammare)

76

Han var en av de frmsta gudarna i den vediska religionen och var kung ver de andra gudarna och den som rdde ver himlen, varfr han styrde vder, ska och regn samt var en stark och modig krigare. Likas styrde han ver elementen eld (Agni) och vatten (Varuna) samt solen (Surya). Han var knd som vrtra-han eller den som krossade Vritra, s att vrldens vattenflden befriades och att solen som var bunden eller instngd i en grotta kunde komma ut s att det blev gryning. I Rigveda kallas han fr herre ver alla Devas. Han var son till Dyaus Pita, som han senare ddade. Varuna (sanskrit varuna, frn pre-indoeur. uer, bindande) Han var under den vediska perioden bde kallad fr en devas och en asuras. I Rigveda kallas han asuras. Han var en gud ver himlavalvet och den himmelska oceanen (sanskrit rasa), men ocks herre ver lagarna och underjorden och alla som dog, varfr kan kunde utlova oddlighet. Rdde ven ver solen innan denna uppgift vergick till Mitra, varefter han enbart rdde ver natten. Vissa likheter frekommer med den grekiske guden Uranos, som ocks rdde ver himlavalvet. Mitra (sanskrit mitra, kontrakt, lfte, pakt) Frekommer ofta tillsammans med Varuna, vilket var ett resultat av att han vertog rollen som solgud. Dessutom skyddade han lagarna. (Mata) Prithvi (indoeur. Pltwi, verfld) Gudinnan ver sltterna med mnga floder. En variant av henne hos hettiterna var Lelwanni, gudinnan ver underjorden och den som renade. I sanskrit-texter kallas hon Prithvi och var jordgudinnan men kunde ocks kallas Moder Jord och var en av Vishnus hustrur och moder till Indra och Agni. Hon hade ibland den symboliska skepnaden av en ko, varfr Vishnu kunde inkarneras som Prithu fr att mjlka henne och f fda, men frst efter att ha jagat henne nr hon omvandlade sig till en ko fr att kunna fly undan frn honom. I ett annat sammanhang r hon hustru till Dyaus Pita (Fader himmel), men sedan han ddats av Indra gifte hon sig med honom. Dyaus Pita (sanskrit, himmelens / ljusskenets Fader; kallades Zeus Pater hos grekerna, Iovis Pater och senare Jupiter hos romarna, Div hos slaverna och Tyr hos germanerna.) Han var fader till Prithvi (jordgudinna), Agni (eldens gud) och Uchas (gryningens gudinna), men var frn brjan i tidig vedisk religion frenad med Mata Prithvi (Moder Jord) och de kallades fr Dyavaprthivi (himmel och jord), men de avbildas ofta som en tjur och en ko. Ibland hller han i en skvigg. Enligt en av berttelserna om honom blev han ddad av sin egen son Indra. Surya (solens gud) var ocks hans son, men sjlv skapades han direkt av Purucha. Ashvin (sanskrit asvin, frn asvah, hst) Tvillingar och hstmn vilka frde solen ver himlavalvet och som symboliserade solens uppgng och nedgng. Deras namn var Nasatya och Dasra. Ushas (sanskrit usas, gryning, frn indoeur. aus-, att lysa)

77

Denna framstende gudinna fr gryning och uppvaknandet och tillvxten hos de andra gudarna, frekom som Eos hos grekerna och Aurora hos romarna samt sannolikt Easter eller Ostro som germanerna firade ungefr vid tiden fr Psk. Surya (sanskrit surya, det yttersta ljuset) Var frn brjan i den vediska religionen den frmste av solgudarna, men vertog senare rollen sjlv.

78

Egeisk kosmologi
Egeisk religion berr den kosmologi och religion som frekom p sdra Balkan, i Anatolien och skerligen i hela eller en del av Levanten under den ldsta jordbrukande perioden. Vissa delar levde sedan kvar i Anatolien och p Kreta nda fram till bronsldern. Hr hade man en aktiv och omfattande frfderskult med gravar under golvet till boningshusen. I kosmologin frekom av allt att dma symboler som Uroceanen och gudomliga ar, ett enda heligt berg samt tvillingar. I kulten anvndes kvinnliga statyetter som hade urgamla anor. Frekomsten av grottor och labyrinter har tydliga schamansk drag. Drtill var bde tjurar och bin, som ger styrka och honung till alkoholhaltiga drycker, viktiga symboliska djur. Ett arv frn denna religion som togs upp av den efterfljande indoeuropeiska religionen i Grekland var mysteriekulter, samt fglar som brare av visheten.

Vsteuropas tidiga bondestenlder De indoeuroper som ndde fram till stra Frankrike runt 5500 f.Kr. hade av allt att dma en avsevrt annorlunda religion och uppfattning om vrlden n de jordbrukande folk som strax tidigare hade slagit sig ner i stora delar av Frankrike och p den Iberiska halvn, vars frfder kan skas p sdra Balkan och i Anatolien samt delvis eventuellt i Levanten. Indoeuroperna tycks inte ha haft ngon vilja att samverka med andra n sig sjlva, vare sig det var beslktade schamanska urbefolkningar med ett snarlikt sprk, eller grannfolk som ocks bedrev boskapssktsel och handel. P s vis fanns det en relativt nra slktskap mellan folk i vstra Europa med de som bar p ursprunget till den egyptiska kosmologin. Av det sklet r det inte srskilt frvnande nr man ser framvxten av byggnadsverk som megalitgravar, vars ml och mening delvis kan f en frklaring inom denna kosmologi, p samma stt som pyramiderna var en slags beskrivning av kosmologins innebrd. Likheter med egyptisk kosmologi Likheterna med den egyptiska kosmologin r pfallande stor, men det finns ocks skillnader som till viss del kan bero p att den rekonstruerade egeiska religionen r relativt ung och inte den ursprungliga variant som var samtida eller rent av ldre n den egyptiska kosmologin.

79

Sumerisk kosmologi
Vr knnedom om den sumeriska vrldsbilden r fragmentarisk och sprd, men vi vet att den ursprungligen var detaljerad och innehllsrik. Den sumeriska kosmologin har stora likheter med den egyptiska, men med den skillnaden att den kan uppfattas som mer frgsprakande och teatraliskt samt mindre from, eftersom den delvis ingick i rliga ceremonier dr skapelsen terberttades. Hr fr vi ett sammanhang rrande universums tillblivelse som strcker sig frn den yttersta brjan nr inte ens tiden existerade via det frsta blivandet och skapelsen av gudavrlden och universum i vrigt. Deras skapelsemyt r dock inte enhetlig. Tvrtom frekom det flera varianter p ett visst tema. I ldsta tider fanns det mnga olika skapelseberttelser i Babylonien, vilka p olika stt skildrade vrldens uppkomst. Varje strre tempel eller kultomrde hade sin huvudgud som framstlldes som den egentliga skaparen. I exempelvis Eridu var det Ea (sum. ENKI) som ddade kaosdraken APSU och som sedan skapade vrlden av den dda kroppen. I Nippur dremot var det ENLIL som ddade draken TIAMAT. De sumeriska gudarnas namn terges i moderna tergivningar vanligen med versaler nr de stavas med sin sumeriska form. Den bibliska varianten Mnga likheter finns mellan de sumeriska berttelserna, men ocks med den bibliska versionen. Eden kan jmfras med det akkadiska ordet edinu (sum. EDEN) som betyder sltt, det babyloniska livstrdet kan ses som en fregngare till det bibliska och den sumeriska syndaflodsberttelsen r betydligt ldre n den som terfinns i Bibeln, medan ormen bland annat kan jmfras med kaosdrakarna. ven mnniskans roll och relation till det gudomliga, samt gudens humr och vrede terfinns hos sumerer och andra samtida folk. Vad gller den inledande skapelsen finns ocks stora likheter mellan den bibliska versionen och den sumeriska skapelsemyten. Ordet eller nmnandets betydelse fr alltings brjan, terkommer i pstendet att I begynnelsen var ordet, och genom ordet blev allting till. I frsta Moseboken framtrder den skapande Guden som overksam och bara framfr nskningar som sedan helig Ande utrttar som den verksamma och verkliga skaparen. En annan vsentlig likhet r sikten att sonen bor i (hos) Fadern. Fadern och Sonen r ett, men nd tskilda. Allt detta terfinns bde hos sumerer och egyptier samt inom hinduism. En sumerisk skapelsemyt Nedan fljer tv exempel p sumeriska skapelsemyter, som r mycket likartade, dr somliga ord och begrepp behver kommenteras eftersom de valda orden i versttningen inte alltid ger den fulla innebrden. Nr himlen ovan nnu inte hade ftt ngot namn* Nr jorden nedanfr nnu inte blivit kallad vid namn* Den ursprungliga APSU, deras skapare MUMMU* och TIAMAT, hon som gav upphov till dem alla Frde samman deras vatten

80

Inget betesland var ordnat och inte heller fanns vassbekldda trsk att se Nr ingen av de andra gudarna hade kommit till Nr de inte ens hade kallats vid namn och deras gudomlighet inte var faststlld Vid den tiden skapades gudarna inuti dem. ... En annan version av den sumeriska skapelsemyten D ovan himlarna nnu inte nmnts* nedan jorden nnu inte nmnts med namn* och APSU, den frste, deras avlare, MUMMU* och TIAMAT, hon som skulle fda dem alla, blandade sina vatten med varandra, under det att kultgemaken* nnu ej sammanfogats, svhyddorna* ej skdats, d gudarna nnu ej lyst fram*, ingen av dem, och de ej nmnts med namn och dena ej bestmts, d fddes gudar i deras skte: LAHMU och LAHAMU glnste fram*, de nmndes med namn. Tidsldrar blev stora och vxte. ANSHAR och KISHAR* fddes, vldigare n de frra. De gjorde dagarna lnga, fogade r drtill. ANU, deras son, var sina fders like, ja, ANSHAR gjorde ANU, hans frstfdde, till sin jmlike. Drefter fdde ANU NUDIMMAD* ssom sin avbild. NUDIMMUD blev hrskare ver sina fder, med vidstrckt frstnd, vis och vldig i kraft, mycket starkare n sin farfader, ANSHAR. Han hade ingen jmlike bland gudarna, hans brder. Kommentarer till de sumeriska skapelsemyterna Att nmna ngot vid namn r detsamma som att skapa. Ordet hade inom religionen en skapande makt, vilket r en uppfattning som ven frekommer i Egypten och inom kristendomen. APSU, bildat av orden AP = ocean, ZU = vishet MUMMU uppfattades av babyloniska prster som synonymt med ord eller skri i allmnhet, men har senare jmstllts med det grekiska begreppet logos som brukar versttas med ord, princip eller logik. Begreppet kultgemaken (sum. GIPARU) avser egentligen det frmsta rummet i den mrka kammaren i templet, dr guden ansgs tillbringa natten, men kan ocks ursprungligen ha avsett byggnadsmaterialet sv. Det alternativa begreppet svhydda (sum. SUSU) betyder ocks sv eller trsk, dr sv vxer, men avser sannolikt den ldsta typen av kultbyggnad. Innebrden blir d att ingen typ av kultbyggnad nnu hade blivit byggd.

81

Begreppet glnste fram (sum. SUPU) betyder egentligen "lta framtrda i sknhet, i glans". ANSHAR och KISHAR avser det vre och det nedre universum, mjligen syftande p himmelspolerna (AN = himmel, SAR = universum, KI = jord). NUDIMMUD var ett annat namn fr ENKI eller Ea.

Gudastriden, som kommer efter skapelsemyten Brderna, gudarna, slt sig samman, de frvirrade TIAMAT genom att rra sig fram och ter, de frdystrade TIAMATs hg genom sin munterhet i de himmelska boningarna, s att APSU icke kunde dmpa deras rop och TIAMAT satt tyst vid deras sorl. Men deras beteende blev motbjudande, ty deras handlande var otillbrligt - de hade blivit vuxna. D ropade APSU, de stora gudarnas avlare, och sade till MUMMU, hans budbrare: "MUMMU, budbrare, du som glder mitt hjrta, kom, lt oss g till TIAMAT." De gick stad och satte sig ner infr TIAMAT och rdslog om gudarna, deras frstfdda, APSU ppnade sin mun och talade till TIAMAT, den rena: "Deras handlande r motbjudande fr mig, ty om dagen finner jag ingen vila, om natten ingen smn. Jag ska frstra, jag ska tillintetgra deras handlande, s att tystnad m terstllas och vi f sova." D TIAMAT hrde dessa ord, greps hon av vrede och skrek till sin make. Hon ropade i smrta, i det hon rasade helt allena ingjutande det onda i sitt sinne. Sumeriska gudar Ett kaostillstnd rdde fre universums (ANKI) ordnande. Det enda som existerade var urvattnet eller uroceanen, som var saltvattensgudinnan TIAMAT och stvattensguden APSU som betyder havsdjup. De bda frenades genom MUMMU. Under senare perioder kom dels ordet tiamatu eller tamtu att betyda salt havsvatten medan apsu betydde stt grundvatten, dels frenades tre olika kaosdrakar till en enda berttelse och en enda familj, dr kaos-urmodern TIAMAT och kaos-urfadern APSU upptrdde tillsammans med sin son eller tjnare MUMMU., vars namn betyder den som har vaknat eller den som har blivit medveten. Efter den frsta gudagenerationen kom den andra som bestod av LAHMU och hans syster LAHAMU, vars namn r dunkla men mjligen syftar p ljus eftersom det sumeriska ordet LAH betyder ljus. Hans namn har ocks versatts med hrig eller mer ursprungligt den leriga. Nr vattnet frn APSU och TIAMAT blandades bildades gudaparet LAHMU och LAHAMU, som tillsammans efter lnga tidsrymder i sin tur gav upp-

82

hov till den tredje generationen med gudar som var nnu mktigare, nmligen ANSHAR (den himmelska svngningen eller det vre vrldsalltet) och hans syster KISHAR (den jordiska svngningen eller det nedre vrldsalltet), vilka mttes vid horisonten och som tillsammans i sin tur fick barnen ANU, som var den egentliga himmelsguden samt NUDIMMUD, som r samma gud som ENKI (Ea) och ENLIL. I senare versioner r ENKI son till ANU, medan ANU hade Antum till maka. Efter det att fiendskap uppstr mellan ena sidan gudarna och andra sidan APSU och TIAMAT, dr gudarnas bullrande levnad irriterar APSU och TIAMAT, brjade de tv sistnmnda att smida planer fr att terstlla lugnet, men det slutar med att APSU frintas och TIAMAT fngslas. Gudinnan NAMMU, vars namn betyder stvatten, fdde himmel och jord, men i skapelseeposet har stvattensoceanen istllet blivit maskulin. Ursprungligen tycks man ha frestllt sig att himlen och jorden var frenade i form av ett berg, det kosmiska berget. Redan innan de tskildes fanns ngra av gudarna, fr nr de skildes t var det himmelsguden ANU som bar bort himlen och bergsguden samt lndernas herre och stormguden ENLIL som bar bort jorden. De frnmsta gudarna frenades till triader, dr vergudarna var ANU, himlavalvets gud, ENLIL, (herre ver det ppna eller luften) jordkretsens gud, och ENKI, det underjordiska vattnets gud. Drtill kom den stora modergudinnan NINHARSAG eller Ninlil. En annan triad omfattade mnen, solen och Venus, vars babyloniska namn var NANNA (akk. Sin), UTU, (akk. Shamash) och INANNA (akk. Ishtar). Ishtar var bde en krigsgudinna och en fruktbarhets- och krleksgudinna samt representerades av Venus. Solen och mnen r himlavalvets vktare som vaktar ANUS drr. Solen var bror till systern Venus och mnen var deras fadern. Adad var en vdergud och verfldets herre samt frvaltare av himmel och jord. Hans symboler var blixt och tjur. Guden NINGISHZIDA (herre ver de goda trden) var vktare fr drren till underjorden och han hade en behornad orm som sin symbol. Trdets rtter tycks ha hrt ihop med denna drr, samtidigt som trdet var en symbol fr fruktbarhet. Ormen kan ibland upptrda dubbelt som en tvilling samt slingrande runt en ple, som mjligen terger himmelspolen. Enligt den sumeriska kosmologin utbredde sig vattnet i begynnelsen ver allt land. Mitt i vattnet fanns en rinnande strm och dr var marken ppen och bar, s att en stad och ett tempel kunde byggas. Hr uppstod gudarnas boning, mitt i uroceanen. En Ziggurat, som var sumerernas alternativ till de egyptiska pyramiderna, vars innebrd r Himmelsberget eller Guds berg, r en sregen utveckling i den sumeriska byggnadskonsten. Dem byggdes av tegel och slam eller asfalt. Varje betydande stad hade minst en helgedom dr zigguraten var en del i ett strre tempelkomplex. Underskningar har visat att man i dessa tempel offrade fisk, vilket antyder ett helgande t guden ENKI. Zigguraterna kan ses som en sinnebild av urberget och de ceremonier som regelbundet genomfrdes hr skdliggjorde skapelsemyten. Oannes var det grekiska namnet p en gud som br ha varit ENKI, han som var herre ver kllan till all hemlig kunskap och som lrde mnniskan konst och hantverk samt allt som berrde byggandet av ett civiliserat samhlle. ven himlavalvet och himlakropparnas lngsamma rrelser uppfattades som en strm och kunde drfr jmfras med uroceanen. Mjligen fanns en symbolisk koppling mellan stjrnor och fiskar.

83

Det frsta mnniskoslktet ansgs ha frintats genom en syndaflod. ven om det finns mnga olika skildringar av denna hndelse, r de nra beslktade med varandra. Den ldsta tycks vara den som terfinns i eposet om Gilgamesh dr det berttas att gudarna sg till att Utnapisjtim rddades undan det stora vattnet efter det att ENLIL hade stadkommit denna enorma versvmning utan orsak eller anledning. Likheter med egyptisk kosmologi Likheterna med den egyptiska kosmologin r pfallande stor bde i detaljer och det fortlpande skeendet, men mjligen kan man uppfatta den egyptiska kosmologin som mer nyanserad och dessutom har en del mer exakta uttryck om ven terfinns inom hinduism, men som inte kan belggas lika skert hos sumererna.

84

Egyptisk kosmologi
Inte ens i Egypten hade man en enhetlig kosmologi, men varianterna r inte strre n att det gr att fnga den kosmologi som r nra beslktad med den sumeriska och hinduiska kosmologin. Frn hgkulturens brjan runt 3200 f.Kr. brjar vr knnedom om de egyptiska gudarna och den bilden kompletteras successivt under de kommande seklerna. Det fanns mnga gudar i Egypten och de flesta var lokala. Gudarnas roller, funktioner och attribut ndrades hela tiden, vilket delvis ocks gller fr den grundlggande synen p alltings uppkomst. Under skilda tidsperioder fanns svl monoteistiska (en gud) som polyteistiska (mnga gudar) drag. Gudarna var de livgivande krafterna och tillhrde den unika verklighetens sfr, dr sanningen var mngfaldig. Kungen eller faraon var ansvarig fr tempelfunktionerna och bara han kunde samtala med gudarna. Ennead och Ogdoad en allmn tolkning Det fanns olika gudasystem i Egypten och uppsttningen av tta gudomar fanns i tv varianter, som kallas Ennead och Ogdoad. Ennead betyder de nio p grekiska och avser de nio frmsta gudarna i den egyptiska mytologin och de dyrkades i Heliopolis. Frutom fyra gudapar stod solguden Ra ver dem alla. Ogdoad, som p grekiska betyder nummer tta, var fyra gudapar associerade med ormar och grodor, vilka dyrkades i Hermepolis under det Gamla rikets tid. Dessa tta gudomar hade skapats av Hathor (Vintergatan) och Ra (solen). Ra sjlv hade kommit till nr det ursprungliga vattnet efter en interaktion eller vxelverkan med sig sjlv gav upphov till en kulle av lera (Vintergatan) dit en kosmisk fgel kom och lade ett gg vari Ra lg innesluten innan gget klcktes. Gudinnan Hathor avbildades med horn likt en ko, eftersom Vintergatan sgs som en strm eller en flod av mjlk frn en himmelsk ko (gudinnan Bat), men ocks en orm, varfr Hathor hade den ursprungliga ormen och gudinnan Wadjet som fljeslagare. Srskilda orakel var knutna till Wadjet. Det gudasystem som framhlls i Thebe var dominerande. Deras Ogdoad eller gudasystem skilde sig frn dem som hyllade Osiris och hade de tta primra huvudgudarna uppstllda i fyra par, med dels en manlig dels en kvinnlig gudom eller aspekt, dr den manliga gudomens namn ingr i den kvinnliga gudomens namn. Utver dessa frekom mnga andra gudar, men det var dessa tta gudomar som tillhrde inledningen av skapelseberttelsen. Egentligen var de tta egenskaper hos en och samma gudom och de kallas Ogdoad. Nun & Naunet Huh & Hauhet Keku & Kauket Amon & Amunet uroceanen, som allting uppsttt av ondligheten, men ocks skandet mrkret och det oknda det frdolda (ur-egyptiska: Yamano)

Namnet Nu var benmningen p uroceanen eller den ursprungliga avgrunden som bestod av vatten, vars namn betyder en flytande orrlighet, urvattnet och uroceanen, syftar p ett ursprungligt kaostillstnd utan struktur eller innehll. Eftersom Nu bara var ett begrepp fr en freteelse, var innebrden i sig knls, men begreppet hade likafullt bde en manlig

85

(Nun) och en kvinnlig (Naunet) sida. Utanfr skapelsens grnser rdde en likformig flytande ondlighet dr det inte fanns ngot ljus och som var oknd ven fr gudarna. Detta oordnade tillstnd var namnlst. Den egna vrldens icke-existens bestod av formlshet. Detta var det enda som existerade fre skapelsen. Denna urocean hade flera egenskaper, som framtrder i de andra gudarnas namn. Hr finns bde ondligheten, mrkret och det frdolda, vilket knnetecknar tillstndet fre alltings tillblivelse. Skapelsemyten berttar om det ursprungliga vattnet (guden Nun) varur en kulle reste sig dr solguden Ra satt sedan han hade skapat sig sjlv. Drefter gav han liv till Shu (luften) och Tefnut (fuktighet), vilka i sin tur gav liv till guden Geb (jorden) och gudinnan Nut (himlen), som p samma stt gav liv till Osiris, Isis, Set och Nephtys. Gudinnan Mut symboliserade den ursprungliga modern till allting och var drfr en alternativ personifiering av uroceanen. En annan delvis knls eller kvinnlig gudom var Maat som symboliserade sanning och balans. Av det sklet sgs hon som orsaken till att universum bestod och inte fll tillbaka i ett tillstnd av kaos. Detta kaos frekom annars i underjorden (Duat), dr solen frflyttade sig under natten, frn vst till st, och slogs mot Apep som var en slags kaosdrake. Atum och Ra Atum var en annan del av frskapelsen. Hans namn betyder att gra fullstndig, avsluta, inte vara. Detta begrepp r en etymologisk dualism, som syftar p icke-varandets fullstndighet. Denna gud var demiurg eller det frsta gonblickets varelse, han som uppsttt ur sig sjlv och utformade vrlden. ven denna gud som kan ses som de andra gudarnas fader, som utgick frn ett oformat eller icke differentierat universum och sedan skapade vrldens helhet, som fick form och innehll, genom att ge ord t sina nskningar. Detta r det skapande ordets princip, dr nmnandet frn en tanke leder fram till ordets vergng i en skapad verklighet. Guden Ra var frn brjan solens position i zenit, men blev senare namnet p solguden i sin helhet. Begreppet eller gudanamnet Atum syftade p en vergng, som fr solens del var nedgng och skymning. Ytterligare ett namn p solen var Chepri, som syftade p en vergng, nr solen var vxande p vg frn horisonten och upp mot zenit. Guden Shu, vars namn syftar p rymden, utvecklades tillsammans med systern och gudinnan Tefnut i Atums egen kropp. Dessa tv sades vara de tv frsta gudomarna, vilka tillsammans i sin tur fick gudinnan Nut (himmel) och guden Geb (jorden). Urkullen Vrldens brjan inleddes nr urkullen steg upp i urvattnet, vilket kan ha varit den mytologiska frebilden till pyramiderna. Frskapelsen (Nun och Atum), skapelsen (kosmos) och den levande vrlden utvecklades successivt. Frn urkullen hrstammade solen som fddes antingen via ett gg eller via en lotusblomma, beroende p vilka forna berttelser man lser. Denna urkulle var en symbol fr jordens uppkomst och till den platsen hrde den mytiska fgeln Bennu, som ocks kallades herre ver den heliga Benben-jorden. Det egyptiska ordet ben betyder svlla, vara rund och vara full.

86

Uroceanen varur den frsta kullen reste sig, dr sedan pelaren placerades som frst fngade solens frsta strlar efter soluppgngen, med solens stndiga fljeslagare som var bde mnen och Venus. P kulle byggdes ocks trappan upp till himlen, dr de cirkumpolra stjrnorna fanns i norr, samt tempel som uttryckte kosmologin och de frmsta gudomarna som stlldes upp parvis fr att fnga verklighetens samverkande motpoler.

Upproret Medan skaparna vilade, sknkte de efterfljande gudarna liv till universum, medan kungagudarna regerade och farao fick i uppgift att upprtthll kulten. Evigheten hade varit fridfull om det inte var fr orosstiftarna. Frst var det verfld och trygghet, sedan kom ett uppror som inte var organiserat utan en fljd av bristande respekt fr Maat. Hon var Ras dotter och stod fr den ordning som mste rda fr att inte vrldens gng ska stras och jorden g under, samt beskyddare av regler som gllde den sociala sammanhllningen. Drfr blev hon en symbol fr rttvisa och ordning. Mnniskan handlade inte enligt den sociala ordningens principer, utan hngav sig t sina olycksbringande naturliga bjelser. Ofta anvnds ormen som en symbol fr upproret och de som deltog. Flera gudar var inblandade. Ormen Apep (eller Apophis) kom frn den oordnade vrlden och var en av icke-existenserna som strde tillvaron. Senare frpassades Apep till underjorden dr den kmpade med Ra om natten. Osiris, Isis och Horus En helt annan kosmologi, som skiljer sig frn uroceanen, Atum, urkullen och upproret, finner vi i berttelsen om Osiris, Isis och Horus, som utgjorde grunden i en annan framstllning av universums egenskaper. Den r inte alls inriktad p skapelsens process och egenskaper, utan betonar vxtlighetens rscykel med liv och dd.

87

Osiris, son till jordguden Geb och himmelsgudinnan Nut samt bror till Set, var en av de viktigaste gudarna i egyptisk mytologi. Hans hustru var tvillingsystern Isis och deras son var Horus och dessa tre bildade en treenighet. Osiris var en fruktbarhetsgud och personifierade pnyttfdelsen, varfr han blev en frebild fr begravningsriterna s att livet kunde g vidare i underjorden eller bland de cirkumpolra stjrnorna. Berttelsen frtljer att Osiris ddades av sin avundsjuke bror Set och snktes i Nilen, men Isis terfrde honom till livet igen med magi, varp Set ter igen ddade honom genom att stycka honom i fjorton delar som spreds ut ver Egypten. Isis och hennes syster Neftys terfann till slut alla delarna utom hans fallos som en fisk hade slukat och satte sedan ihop de terstende delarna. Med gudarnas hjlp balsamerades kroppen och de lt honom f bli en mumie. Isis blste liv i Osiris tills hon sjlv blev havande, men sedan utnmndes han av gudarna till kung av underjorden dr han tog emot de dda och rannsakade deras grningar i livet. Striden mot Set vertogs av Horus som vid ett tillflle frlorade ett ga, men hans moder terskapade det. Osiris och Set har tolkats som fruktbarheten kontra ofruktbarheten, vilket leder tankarna till vxtlighetens rscykel. Hrigenom finns paralleller med andra gudaberttelser, ssom kanske frmst den sumeriska guden Dumuzi och dennes efterfljare hos nrboende folk. Utver denna likhet med den sumeriska skdningen finns flera andra inslag i den egyptiska berttelsen som gr den mer omfattande och delvis parallell med skapelsemyterna. Hr finns exempelvis en talmystik som terger mnens kretslopp. Set har ven jmfrts med Python och kaosdraken, eftersom hans namn frknippas med ken, storm och kaos, samtidigt som Horus var en himmelsgud, vilket snarast tycks syfta p det svarta himlavalvet p natten. Solen och mnen sgs ha varit hans gon och berttelsen om hans frlorade ga har mnga syftningar p mnen och dess cykler frn nedan till full samt att den inte lyser lika klart som solen. Utifrn denna berttelse om Osiris andra terskapelse betraktades fiskar som ett orent djur som inte fick tas av prsterna. Osiris roll som herre ver underjorden Duat medfrde att prsterskapet tycks ha upprttat lngtgende ritualer i sitt skande efter en frstelse fr ddens hemligheter och det slutgiltiga livet p andra sidan. En del personer spekulerar i mjligheten att de kan ha gtt s lngt att de kvvde en person som omgende terupplivades fr att fnga detta gonblick och upprtta en bestende frbindelse med Duat. Verklighetens egenskaper I den egyptiska kosmologin hade verkligheten andra egenskaper n de som vi normalt r vana med. Hr skilde man exempelvis p verklighet och sanning. Ett freml hade bara en ptaglig och mtbar verklighet, men inhyste inga sanningar. Alla freml omkring dem, gav tillsammans upphov till en mer komplett verklighet vars egenskaper blev knda genom deras erfarenhet. Bortom den mnskliga erfarenhetens unika verklighet hrskade vrldens ordnade krafter, som hrde till sanningens sfr. Denna sanning innehll det imaginras alla mjlighet. Verkligheten och sanningen frutsatte inte varandra, som inom modern fysik, utan verkligheten var unik och lika fr alla, medan sanningen var mngfaldig och olika fr alla eller i varje fall de flesta, vilket var en fljd av att den inte var omedelbart tillgnglig. Mngfaldens sanningar ledde fram till mytiska beskrivningar av

88

vrlden och drmed ven till skiftande svar om naturens egentliga egenskaper. Detta leder till motsgelser, vilket var helt naturligt i den egyptiska gudavrlden och tolkningen av vrlden. Tiden uppfattades p tv olika stt. Nehed-evigheten var osammanhngande och cyklisk samt gav tillvaron funktioner. Djet-evigheten dremot var sammanhngande och linjr samt gav tillvaron bestndighet. Begreppet att var den minsta tidsenheten och betecknade skapelsens tid. Det imaginra rummet, dr de gudomliga varelserna vistades, var varken likformigt eller ondligt. Vid dess grns vidtog urhavet, det icke-skapade, varur jorden uppsttt, vilket dock inte var en obestmd ondlighet. I egenskap av ett slags motsats till den ordnade vrlden, var den allestdes nrvarande och utbreder sig under varje plats. I urtiden levde gudar och mnniskor i samma rymd, men uppdelningen av denna enda rymd i en verklig och en sann sfr var en fljd av att samboendet misslyckades.

89

Den egyptiska kosmologins ursprung

Den egyptiska kosmologin har knappast utvecklats och uppsttt i Egypten, ven om en del formuleringar skerligen ftt sin slutgiltiga version dr. Likheten r s stor gentemot den sumeriska kosmologin och den som vid samma tid br ha frekommit i Indusdalen, att de br ha haft ett gemensamt ursprung i trakten av Levanten eller Anatolien. Hr ngonstans br den ha utvecklats och vxt fram under rtusendena nrmast fre den egyptiska hgkulturens brjan. Det r frestande att anta att sregna platser som Jericho och atal Hyk helt eller delvis har varit centrum fr de fromma personer som anstrngde sig fr att n fram till den kosmologi som fortfarande ingr i den sterlndska kulturen. Skerligen anvndes metoder av samma slag som senare inom hinduism och buddhism, vilka egentligen inte r s lngt frn de schamanska anderesorna men mer inriktade p att n s lngt som mjligt fr att f frdjupad frstelse av universums sanna vsen och inte att erhlla kraft eller kontroll ver ngonting. Denna osjlviska strvan mot insikt och nrvaro i de yttersta tingen och tillstnden fr universum r mycket ptaglig i den sterlndska filosofin, men frekommer ven i Egypten dr tempeltjnst till viss del speglar ett frhllande till det gudomliga som nrmar sig buddhistiska kloster. Denna lggning br ha varit rdande ven i Egypten, eftersom det var just hr som klostren etablerades inom kristendomen p 300-talet. Bakgrunden bestod inte enbart av att likasinnade samlades fr undervisning och fortsatt andlig strvan, utan kunde ocks knnetecknas av en avskildhet frn samhllet och vriga mnniskor. I klostren utfrdes denna avskildhet i grupp, men under ldre tiden fanns eremiter med samma ambitioner och sannolikt ven likartade metoder. Sdana eremiter tycks ha funnits lngt tillbaka i tiden och berr omrdet frn Egypten till sterlandet, men frekommer inte alls inom den indoeuropeiska religionen. Andra betydande likheter dr kristendomen rvt traditioner frn Egypten, r Maria med Jesusbarnet, vars egyptiska frebild var Isis och Horus. P s vis kom den judiska religionen att bli en relativt frenklad variant av den egyptiska, sumeriska och sterlndska kosmologin, men med kristendomen genomfrdes ungefr samma frvandling som nr hinduism anvndes som utgngspunkt fr att n fram till buddhism. Likheterna r stora mellan buddhism och kristendom, p samma stt som att det finns likheter mellan dess fregngare. Allra strst r likheten mellan de benediktiniska och cisterciensiska klosterordnarna och de buddhistiska klostrens verksamhet, men fr Europas del kan man ven rkna i katarerna i Spanien och Frankrike, vars fromhet skilde sig klart frn europer i vrigt. Somliga vill ven uppfatta aposteln Johannes som drivande i dessa frgor och att han p s stt skilde sig markant frn bde Petrus och Paulus.

90

Ursprungsomrde
Ska vi ska efter ett ursprungsomrde finns det flera tnkbara folk och tidsperioder som skulle kunna komma ifrga. Sdra Balkan r det enda omrdet i Europa som tillsammans med Anatolien bde ha tidigt jordbruk och inte minst en stark andlig tradition i riktning mot mysterier, vilket mrks lngt fram i tiden. Den forna grekiska religionen fre indoeuropernas ankomst tycks ha sttt betydligt nrmare denna mystik n vad som var fallet drefter och som gr att den grekiska religionen frndrades till ngot mer ordnat och konkret, vilket romarna sedan betonade nnu mer varvid de frlorade det mesta av mystiken. Samtidigt visar grekerna med sitt begynnande vetenskapliga tnkande att de i hg grad utgick frn logik, sunt frnuft och allmngiltig kunskap, som vrdesattes hgre n andliga insikter. Trots det kom flera mysteriekulter att vxa fram parallellt i detta omrde, som en slags motpol. I Afrika r det endast Egypten och i viss mn dess grannfolk som har denna inriktning och ingen annanstans kan man skymta en kosmologi av liknande slag.

Den sdra delen av Anatolien och Levanten har flera sregna omrden med hgstende kulturer frn jordbrukets inledande tidsperioder.

91

atal Hyk i sydstra Anatolien bestende av 14 lager, var och en med omkring tusen rum eller hus, placerade sida vid sida och enbart med ingng frn taket, frn tiden c:a 6950-6000 f.Kr. Utmrkande r golv med olika niver, gravlggning under golvet, nischer i vggarna, helkroppsfigurer eller tjurhuvuden etc modellerade i lera men ofta med kta horn, samt omfattande mlningar p vggarna. (Bilder efter Mellaart, James. 1964. Excavations at atal Hyk, 1963. Third Preliminary Report. Anatolian Studies, vol. XIV. Journal of the British Institute of Archaeology at Ankara. London.)

92

I Asien dr innebrden i denna kosmologi fick ett s stort genomslag verkar det inte ha funnits ngot liknande innan jordbrukets spreds vsterifrn till Indien. Indusdalens uppstigande som kulturell huvudort tycks ha varit en av orsakerna till att den indoeuropeiska Veda-religionen omformades till hinduism, vars influens frn den kosmologi som ven frekom i Egypten r betydande. Detta omrde kan ses som en stlig grns fr kosmologins ursprungsomrde, liksom Grekland kan uppfattas som en vstlig grns och Egypten som en sydlig grns. Norra Anatolien r motsvarande grns norrut, eftersom det endast tycks ha frekommit indoeuropeiska folk eller folk med schamansk religion lngre bort. I ett tidigt skede ska frmodligen den sdra grnsen snarare sttas i den sdra delen av Levanten, eftersom jordbruket och i synnerhet hgkulturen etablerades Egypten lngt efter det att kosmologin br ha uppkommit. Mitt i detta terstende omrde finner vi sumererna vars andlighet r svr att bedma, men deras eftertrdare i form av babylonier och assyrier har stora likheter med grekerna p s vis att de sker det konkreta i tillvaron och bidrar till utvecklingen av ett vetenskapligt tnkande samt fjrmar sig starkt frn mystiken. Eftersom det frefaller avigt att frestlla sig att denna kosmologi skulle ha frts frn Indusdalen eller dess omgivning vsterut till redan etablerade jordbruksomrden i Anatolien och dess omgivning, tycks det vara mer fljdriktigt att spridningen gick t motsatt hll. En frutsttning fr detta r sannolikt att det skedde i samband med att jordbruk och handelsvgar utvecklades i ett tidigt skede. Om dessa frsiktiga antaganden r riktiga, skulle huvuddelen av den egyptiska kosmologin ha utvecklats i trakterna av Anatolien, samt berrt Levanten och delar av sdra Balkan, fr att sedan ha spridits sterut till de jordbrukande omrdena nda bort till Indusdalen. De allra frsta ansatserna till denna kosmologi kan frsvinna bort i den ursprungliga schamanska religionen som hos dessa folk successivt ltit ett mindre urval personer f gna sig t dessa djupt andliga uppgifter, vilka skt sig in p den andliga vgens yttersta spr fr dess egen skull och inte fr att ska personlig vinning. Senast runt 8000 f.Kr. br huvuddelen av denna kosmologi ha vxt fram, kanske lngt tidigare, fr att sedan kompletteras med smrre detaljer och anpassas p olika stt hos de berrda folken och deras nskan att f dess innehll uttryckt i de folkliga religisa ceremonierna och hgtiderna, samtidigt som dess prsterskap i strre eller mindre grad gnade sig t att frdjupa sig i mysterierna.

Spridning till Europa

Samtidigt som jordbruket och dess kultur spreds vsterut via Medelhavet och ndde Iberiska halvn och Frankrike, fanns enstaka kontakter med den norra delen av Balkan dr vi kan frmoda att det bodde indoeuropeiska folk med en religion som fortfarande i hg grad stod nra schamanism. Vid Lepenski Vir i Jrnporten och intill stranden till Donau byggdes c:a 6200-5500 f.Kr. ett strre antal hus med en egendomlig triangulr form som hade en strikt geometrisk planlsning, samt med begravningar under golvet. Valet av plats har ingen praktisk funktion, utan visar bara att de som vistades hr skte efter en avskildhet, p samma stt som senare

93

tiders eremiter. ven freml och andra fynd pekar i samma riktning. Detta var inget sedvanligt boende, utan en vistelse med helt andra behov och avsikter.

Lepenski Vir, intill floden Donau i Jrnporten vid grnsen mellan Serbien och Rumnien, r platsen fr sregna hus med svrtolkade egenskaper. tillhr tiden c:a 6200-5500 f.Kr.

Dessa mrkliga byggnader blev sedan frebilden fr de lnghus i centraleuropa och senare ven de megalitiska byggnader i Polen, Tyskland och Skandinavien, var indoeuropeiska befolkning omkring 4000 f.Kr. etablerade starkare kontakter med de jordbrukande folk i vstra Europa som rknade sin hrstamning frn sdra Balkan och Anatolien. Hr i nordvstra Frankrike hade man sedan flera sekler tillbaka redan brjan bygga ordinra megalitgravar, vilket snabbt spreds till de brittiska arna, Tyskland och sdra Skandinavien. P s stt kan vi rkna med att den vsteuropeiska kosmologin, med rtter i Balkan, Anatolien och Levanten, spreds vidare till hela norra Europa dr den kom att stanna kvar fram till c:a 2800 f.Kr. nr nya kulturella frndringar tog vid och man i hg grad tycks ha tergtt till forna traditioner. Strax tidigare kan vi konstatera att det tycks ha funnits starka kontakter mellan delar av Vsteuropa och Egypten.

94

Megalitgravar r ett samlingsnamn fr mnga olika typer av stenkammargravar i Europa c:a 4800-2800 f.Kr., vars funktioner bara delvis och i vissa fall aldrig ngonsin omfattats av gravlggningar. De kan ocks uppfattas som ngon form av tempel dr andliga aktiviteter utfrts.

Kosmologins ml och mening

Primrt r denna kosmologi en fortsttning p schamanernas anderesor, dr man genom snarlika metoder skt sig vidare in i den andliga vrlden och dess mjligheter. En viktig och avgrande skillnad r att man frdjupat sig i den andliga vrlden p dess egna villkor och haft en attityd pminnande om en neutral upptcksresande som bara vill ta del av insikterna utan att pverka ngonting. En annan viktig skillnad var ofta att detta blev en uppgift fr ett srskilt prsterskap och kanske inte ens alla inom denna grupp utan bara en viss andel. Mlet och mening kan p s vis sgas vara att man ville ha en kontaklt med det gudomliga i tillvaron, fr kontaktens egen skull . Frenande knnetecken De grundlggande egenskaperna som knnetecknar de personer som sker efter en kosmologi som den egyptiska har i hg grad varit snarlika under rtusenden. Det berr de forna religionerna vid stra Medelhavsomrdet och nda bort till Indusdalen, hela vstra Europa under bondestenlderns frsta hlft, de sterlndska religioner som berr hinduism, buddhism och taoism, samt alla mysteriekulter hos greker och efterfljande folk samt

95

organisationer nda fram till vr egen tid, men dessutom all verksamhet vid kloster och de enskilda personer och grupper som sker fromhetens obeskrivbara och ordlsa djup fr sin egen skull och utan annan personlig vinning n att n insikt och upplysning. Deras ml har bland annat varit fljande: avskildhet gentemot vardagliga bekymmer och problem nrvarande i alltets flde fromhet gentemot alltings tillblivelse skandet efter frgornas ursprung frvning och frvntansfullhet gentemot alltings tillblivelse dmjukhet infr den egna personens deltagande i alltet insikter om att allt r rtt och att allt r fel frstelse fr alltings krkning och vndning upplysning om alltets ursprung i det abstrakta spontan insikt, samt ointresse fr mnsklig kommunikation och lrdomar, eftersom den baseras p ordens starkt begrnsade begreppsvrld

Kosmologins betydelse i dag

Det finns mnga som inspireras av den kosmologi som fanns i det forna Egypten eller ngon av de varianter som frekommer sterut, hela vgen till Stilla Havet, men ocks inom kristendom och islam vilket omfattar stora delar av den vriga vrlden. Dessutom finns det strikta vetenskapsmn med ateistisk skdning som fascineras av de existentiella filosofiska frgorna, av kvantfysik eller av matematikens de andra hrda vetenskapernas besynnerliga regelbundenheter, liksom vardagsmnniskan kan frundras ver varandets enkla stunder. ven de som svvar ut i fantasins vrld kan frst att det inte behvs sregna och ovntade formuleringarna rrande verklighetens sanna vsen, utan anar att de har tankemssiga brder och systrar inom det strikt andliga omrdet. Antalet varianter r otaliga fr att inte sga ondliga, ty allting innesluts i det andliga, vare sig vi anser oss vara religisa eller inte. Till och med fr arkeologer som endast vill ha svar p frgan varfr man brjade bygga megalitgravar i vstra och norra Europa, finns det en ansats att snegla p den egyptiska kosmologin och finna en frundran.

96

Shu-filosofins kosmologi
En av de mest komplexa kosmologierna i Egypten, r den s kallade Shufilosofin som terger skapelseakten frn de texter som tillhr Mellersta rikets tid, men som r betydligt ldre n s och med all skerhet frekom under pyramidernas tid och ven den inledande fasen av den egyptiska hgkulturen. Den primra klla som anvnts hr r Gertie Englunds bok Med vrlden som spegel. Att leva med Egyptens gudar , som starkt rekommenderas fr alla som vill ta del av en mngkunnig egyptologs egna ord och utlggningar om saken och p s vis f andra nyanser och referenser n vad som erbjuds hr.

Det prekosmiska - Urkllan och skapelseakten

Den odifferentierade kllan
Frn brjan var det bara ett Ingenting, som saknade form och kvalitet, men som var ett homogent och odifferentierat tillstnd innan den frsta tudelningen gde rum. Trots det hade den en enorm potential och rymde ett ondligt antal mjligheter. Det var som en verordnad kategori, som omfattade allting som frekom i de underordnade kategorierna dit jorden och mnniskornas vrld hr.

Den allra yttersta orsaken

I begynnelsen frekom endast ett ondligt vatten som lg frsnkt i mrker, ty inget ljus fanns nnu. Hr rdde en vilande jmvikt, vars tillstnd kallades Nun eller Atum av egyptierna. Ordet Nun avsg urkllan, urhavet och det ondliga havet innan ngot nnu hade skett, medan Atum betonade de ondliga mjligheterna som bodde dr. Detta hav hade den sregna egenskapen att det var dubbelknat, vilket bde innebar att det alltid var komplett och att det var sjlvskapande samt blev till av sig sjlv genom ett sjlvtryck och utan orsak, fastn det fortfarande var orrligt. Att bli till av sig sjlv = Kheper-djes-ef (fornegyptiska), var ett vsentligt begrepp i detta sammanhang.

97

Spontangenereringen
Urhavet sg i sig sjlv denna dualitet i form av tvillingarna Shu (tomhet och den som reser sig upp) och Tefnut (den som spottar och frser, eller den som blev utspottad syftande p hur hon blev till nr Atum spottade ut henne, varfr hon ocks personifierade fuktighet och rent vatten). Denna rrelse som erfordrades fr att i den odelade enheten kunna uppfatta det Andra, som nnu inte var tskilt, var inte den frsta krusningen i urhavet, ty det som gav den frsta insikten om de dolda mjligheterna var istllet frekomsten av Hehu-vsendenas ord som Shu uppfattade. Detta Hehuvsen r detsamma som alla de ondliga mjligheterna som doldes i den vilande jmvikten, och det har ftt sitt namn hos egyptierna av ordet Hehu som betyder miljoner men ocks str fr evigheten och det ondliga. Det var fluktuationerna eller krusningarna som gav upphov till orden. Lyssnandet p orden gr att Shu blir medveten om sig sjlv och p s vis automatiskt skapar sig sjlv och det sjlvet r Shus Ba. Nr Shu upprepar orden kommer sjlvskapelsen att bli kvar och inte sjunka ner i den vilande jmvikten igen dr den hade upplst och frsvunnit. Urhavets son Shu var fortfarande en del av den odelade enheten men blev kvar genom att upprepa orden. Shus Ba kommer ihg orden, varmed det frsta minnet framtrdde. Hrmed uppstod ven en medvetenhet och en vision av de ondliga mjligheterna, vilken medfrde en djupare insikt om kraften som detta inrymde och fdde en insikt hos Shu att han skulle f en stor roll framver. Shus Ba r sjlvgenererad genom tankekraft eller en frestllningskraft, som ett resultat av en intuition eller en aning i tnkandet, som utgr frn minnet av orden. Denna aning kallades hos egyptierna fr akhu-kraften. Shu kan p s vis lta sig bli sjlvgenererad i hela urhavets Kheper-djesef, s att det sjlvskapande Urhavet uppfylls av den sjlvskapande Shu. Detta kan ocks uttryckas som att Shu blir utandad av urhavets Kheperdjes-ef. Att andas ut innebar symboliskt sett en tskillnad eller tudelning, vilket kommer visa sig tydligare lngre fram.

Den inre differentieringen inom enheten

Shu skapar sin Ba och lter den f bli en fristende del av sig sjlv, vilket liknas vid elden och dess obundna flyktighet, dr den r tskild frn den inaktiva, stilla och vilande jmvikten. Ett annat vsende i Enheten, vilken nnu inte heller har tskilts frn Enheten, tilldelar Shu en rang kallad Sah, som innebr att han r betrodd och fr handla helt sjlv p eget initiativ. Detta vsende kallas den som r i sin hla verlmnar denna vrdighet samtidigt som Shu hvdar att det r han sjlv som gr det. Detta visar att Enheten fortfarande ger bestnd, men att differentieringen r en pgende process dr dessa hndelser medfr att den drivs framt samtidigt som det p ett msesidigt stt sker en aktivering av helheten som gr den formbar. Frn brjan ingick Shu i det formlsa jmviktslget och kallas som sdan fr Sefeg-iru (fornegyptiska) eller Den som r osynlig i frga om gestalten. Nr han framtrder som en egen individ, identifierar han sig

98

fortfarande med urhavet och hvdar att han r Kheper-djes-ef (fornegyptiska) = Att bli till av sig sjlv. Han r den Ende, samt ldre n netjerkrafterna. I detta tillstnd sgs han ge Kheper-djes-ef dess ahku-krafter, som i ett annat sammanhang psts ha anvnds av urhavets Kheper-djes-ef fr att skapa Shu. Denna paradox eller dubbelriktade samspel visar att tid och rum inte existerar, samt att Urhavet och Shu r identiska med varandra men terger tv olika aspekter av det, dels det ursprungliga som fortfarande r kvar och dels det aktiva som har ftt ett minne. Wepset och Wawat = en kvinnlig aspekt vars namn skrivs med tillgget av symbolen fr eld. Hon bar p en rosenrasande vrede och sgs ha kommit lngt ifrn. Genom detta uppstod netjer-krafter, vars tankar var knda av Shu samtidigt som de uppstod, eftersom de finns inuti honom. Shu kan rra sig fritt mellan det tskilda tillstndet och det ursprungliga tillstndet dr Kheper-djes-ef finns, vilket symboliseras av ett kapell, men netjer-krafterna r utanfr och runt om detta kapell. Frn denna stund ska han regera med Livets herre.

Sekhem-kraften kommer in
Shu hjlps av vlvilliga gudar, dr enneaden eller den frsta uppsttningen av netjer-krafter uppstod innan ljudet blivit till och innan stridigheterna hade brjat. Medan Enheten str fr ett tillstnd innan ngon strning har uppsttt, r varje form av differentiering en motsttning som kan innebra stridigheter. Shu skulle samla kunskaper frn varje del av alltet, men fr att kunna klara av grnspassagen in i mngfaldens vrld fick han sekhemkraften. D frst kunde han mta alla former av stridigheter. Alla motstndare frgjordes och frpassades till ett evigt statiskt tillstnd, som kallades ett djet-tillstnd. Sina instruktioner fr hur han ska handla och vad han ska gra med sina motstndare har han ftt av Kheper-djes-ef.

Efter denna intradivana utveckling obruten enhet

Shu r fortfarande innesluten i det oskapade, men har uppsttt genom Kheper-djes-ef, varfr han kan sgas vara osynlig. I detta lge r han nra grnsen och passagen eller ppningen (akhet p fornegyptiska) till mngfaldens vrld. Denna plats fr passage liknades vid horisonten och soluppgngen.

Den tnkta enheten, bakgrunden till realvrlden

S hr lngt r Enheten bara en tnkt vrld och den bestr av medvetande, tankar och minnen. Allting ingr i det odifferentierade tillstndet, som i detta tillstnd fre skapelsen av ngonting liknas vid ett gg av egyptierna.

99

Denna tnkta vrld bestr bde av urhavet som allting befinner sig i samt stora grna ngar, vilka symboliserar fda och nring men ocks potentialen att vxa och utvecklas rrande alla vsenden som var mnga. Utver Nun, Atum och Shu fanns ocks Osiris och Apophis, som var en inkarnation av ondska och det destruktiva. Netjer-krafterna, bde manliga och kvinnliga, blev till genom Shu eller Wepset-Wawat, men var kvar i Nun och kallades gudarna som var fre allt annat. En grupp av dessa krafter var enneaden dr bde Atum och Shu ingick tillsammans med sju andra egenskaper hos skaparkraften. Dessa nio vsen i enneaden r inte de enda av sitt slag, utan mnga andra som inte nmns vid namn men som istllet fr en kort beskrivning, exempelvis de som r i sina mysterier, frekommer ocks. Alla dessa skulle senare flja med och g ver skapelsegrnsen. De mjligheter som Enheten besitter och som har gett upphov till den sjlvgenererade processen som frndrade det stabila homogena jmviktslget till ett annat och nytt jmviktslge vars instabilitet var s stort att den fortsatta utvecklingen skedde via ett sjlvverskridande till mngfaldens vrld med helt andra mjligheter.

Vid brytpunkten, vid trskeln

Shu klagar p trtthet, vilket r naturligt eftersom Enheten mest ursprungliga egenskap r vila, men det antyder ocks att den utvecklande processen stannat upp. Trots det visar han upp himlen Nut och jorden Geb infr Atum, men utan att de nnu blev till och endast som en tanke. Till och med Atum frbereddes och skulle omvandlas till solen Ra vid grnsverskridandet, men till att brja med blev Atum till Ras benu-fgel, som var den frsta fgeln som upptrdde p den jord som steg upp i urhavet. Denna ursprungliga mark eller urkulle hade dolt ett gg varur benufgeln klcktes men den var samtidigt Ra sjlv. Shu kallade p Hebu-krafterna, som var en del av de tidigaste vsendena, fr att se till s att en stege skapades fr att Atum skulle kunna n upp till himlen. Vidare anropar han mngder med vsen om hjlp, dribland Nun samt gudar tillhrande gruppen ogdaod om tta gudar, ssom Keku (mrker), men ocks Tenemu (trevande rrelse eller vglshet). Anropet gr ven till flammornas herre som ombedes ppna Nuns bda drrhalvor vid trskeln till mngfaldens vrld. Sdana flammor av eld frknippades med den yttre grnsen fr Enheten, dr elden var en symbol fr sjlva grnsen. Ett otal vsen anropas p detta stt fr att stdja och bidraga till den fortsatta utvecklingen samtidigt som han ber alla fientliga eller motverkande krafter att hlla sig undan. Det slutliga nskemlet framfrde Shu till slukaren av andedrkten i Shus mun att han skulle spotta ut andedrkten, vilket innebr att han skulle f behlla den, vilket skulle visa sig hade en avgrande symbolisk betydelse. Denna ansamling av krafter frn alla hll avlgsnade de sista hindren fr att g vidare.

100

Sjlvverskridandet
Den vila som Atum (de ondliga mjligheterna) hade upplevt i Nun (urhavet) var drmed borta, liksom det ursprungliga jmviktslget mellan dem. P ett symboliskt sprk reste han sig upp och brt drmed sin tidigare vila, men detta gjorde han inte sjlv utan genom hjlp frn sin son Shu. Drmed blev Atum en aktiv person som sjlv reglerade utvecklingen och bestmde vilka roller som hans tv barn skulle f p andra sidan skapelsegrnsen. Sonen Shu skulle f namnet Liv och hans dotter Tefnuts blev Maat, som stod fr sanning, ordning, balans och rttvisa. Fadern Atum och barnen var msesidigt beroende av varandra, fr det var Shu som har vetskap om hur tillblivelsen gr till fr alla dem som r i gget som var en symbol fr Enheten innan grnsverskridandet gde rum. P samma stt var Atum beroende av netjer-krafterna och enneaden. Shu ser till s att ven Atum fr Liv och blir levande och aktiv, s att hans tillgng till de ondliga mjligheterna ppnas. Urhavet eller Nun uppmanar samtidigt Atum att han p ett symboliskt stt ska inandas sin dotter Maat, fr att bringa ordning i den fortsatta processen dr himmel och jord skils t och fr ett mellanliggande lufthav. I denna helt nya vrld ger Shu upphov till liv, medan Maat skapar ordning och strukturer. Att andas in, ssom Atum gr fr att skapa vrlden, var ett begrepp som p fornegyptiska hette sen. Detta ord var beslktat med talet tv, vilket visar att Enheten med denna handling frvandlades till en tudelad verklighet, vars nya del bestod av mngfaldens vrld. Ett annat stt att uttrycka detta p var att Nuns dubbeldrrar hade ppnats. Detta frklarar ocks varfr Shu ville behlla andedrkten i sin mun, s att ven han kunde andas in och bekrfta tudelningen.

Livet brjar, solens kretslopp startar och ljuset blir till

Nr netjer-krafterna blev till liv i mngfaldens vrld, anvnde Shu-Liv deras andedrkt, som symboliserade tudelningen, fr att skapa mer liv i denna vrld. Hrigenom lmnade Atum sitt forna tillstnd i gget eller den stillavarande Enheten med grogrund fr allt som skulle skapas. Fram till denna stund hade allting som skulle skapas funnits som tnkta fragment, men nu skulle de verkligen bli till. En av dem var Khepri eller Densom-blir-till, som var den uppgende solen. Shu-Liv skapar en vg fr Ra ver himlen och hller solen vid liv i dess frd i en bt, bde under dagen och natten. Hr r det Nut som fder fram himlavalvets btar i ster, vilka symboliserar himlakropparna och deras rytmiska och terkommande rrelser, samt som tar hand om dem i vster. Lika viktig var Shu-Livs skapande av Osiris, kungen av Duat-vrlden och en av gudarna i enneaden, som tilldelades uppgiften att se till s att solen och alla dda som frsvann i vster skulle kunna tervnda till livet genom hans kraft.

101

Shu-Liv, herre ver tiden och skapare av rummet

Shu-Liv rder ver solen och dess rliga kretslopp, samt skapade hela det rrliga och sjlvverkande universum som kallades nehehe-sfren. Frutom att verka fr och i denna nehehe-sfr, var han herre ver djet-sfren, som stod fr det vilande urtillstndet dr allting brjade. Ibland kallades urkullen fr neserser-n, eller Uppflammandets , vilket syftar p de eldar och allt ljus verhuvudtaget som utgjorde grnsen till mngfaldens vrld. Den n hade, liksom Atum egen tillblivelse, rest sig i urhavet. Hrifrn sg man den frsta soluppgngen. Grnsverskridandet innebar att bde tid och rum blev till. Det innebr att det inte fanns ngon ordningsfljd eller separation fre dess, utan allting var tnkta egenskaper utan gestalt liksom allt annat i Enheten. Hela tiden har Shu handlat p uppdrag av Atum, vilket r samma sak som att det var tomheten eller den som reste sig upp i de ondliga mjligheterna som drev fram denna utveckling.

102

De kosmologiska texternas betydelse

Mnniskans alla egenskaper fanns redan i det tnkta tillstndet och var dr i Enheten en reell mjlighet som nnu inte hade ftt ngon gestalt. De kunskaper man hade om kosmos och Alltets uppkomst ur Ingentinget var samtidigt en bild av man mnniskor sjlva kunde utfra, eftersom de egyptiska gudarna var immanenta eller allestdes nrvarande. Allting kunde imiteras och netjer-krafterna kunde anvndas fr egen del s att amuletter blev aktiverade och mjliggjorde svl magisk pverkan som mystiken transformationer till nya medvetandeniver och transcendens eller verskridande till niver bortom den empiriska sinnevrlden, vilket var mjligt bde fr de levande och de som dtt. Frutom himmel och jord frestllde sig egyptierna en tnkt osynlig verklighet som avsg de ddas vrld. Den terges p ngra olika stt beroende p vad som ska betonas, vilka inbrdes kan ha en del likheter som syftar tillbaka till skapelseberttelsen. Detta ddsrike kallades duat, men det kunde ven avse gravrummet eller nekropolen i dess egenskap av en tjeret-netjer, eller anges som vderstrecket Vster dr solen Ra gick ner fr att terkomma pnyttfdd vid horisonten i ster. Det gemensamma fr de tre perspektiven som kompletterade varandra, var att individen genomgick en omvandling och fick ett upplyst tillstnd och p s stt blev frnyad. Ljuset vid templen Ett tempel var en symbol fr urkullen i urhavet, ett mikrokosmos dr allting upprepades och tergavs. Vgen frn tempelgrden och in i templet betonade detta genom att golvet lngsamt hjdes och taket blev lgre, s att det blev bde mrkare och trngre. Lngst inne i det allra heligaste var det absolut mrkt. Hr dr mrkret vilade, fick man ocks en knsla av orrligheten samt tillstndet vid porten till mngfaldens vrld dr kaos blev till kosmos. Med hjlp av riter terges hela skapelseprocessen nr allt blir till och manifesteras. Tempelportarna r detsamma som porten till Mngfaldens vrld, dr de kosmiska krafterna fr form och gr s att gudavrlden framtrder, samtidigt som svl ljuset blir till som risken fr strid och strningar kar markant. Iakhu r det vita gryningsljuset, som symboliserar uppenbarandet av skapelsen vid mngfaldens port, men genom att betona det frsta ljuset vid horisonten i ster och mjligheten att beskda urvattnet och den dr skapelsen tog plats och det frsta templet byggdes.

103

TILLBLIVANDETS SAGA
tergivet med fria ord fr att frska fnga innebrden i den Shu-filosofi som omfattar den egyptiska kosmologin, som mestadels tilldrar sig i ett skede som pminner om tillstndet bde strax fre och i den absoluta begynnelsen av Bigbang .

Ondlighetens hav
Alltets frsta och mest ursprungliga tillstnd, bestende av Ingenting. Dess enda egenskaper r att det r allenardande, passivt och ondligt.

Ondlighet och Ingenting

Begreppet Ingenting saknar alla egenskaper och kan drfr sgas vara ondligt, fr det r definitivt inte ndligt. Begreppet Ingentinget r singularis och alltid en enda, fr det kan inte vara plural.
1. Ondlighet. 2. Bara Ondlighet, ingenting annat. 3. Ondlighet av absolut Ingenting. 4. Det som r ingenting r alltid ondligt, ty Ingentinget r detsamma som den ondliga avsaknaden. 5. Fre tidens brjan och innan rummet strckte ut sig och skapade avstnd, fanns absolut Ingenting alls. 6. Eftersom inte ens tiden fanns, s fanns inte heller detta tillstnd frn brjan, utan det r bara i denna berttelse som det hamnar i brjan. I sjlva verket pgr denna brjan fortfarande och kommer att best nda till tidens slut. Likas kommer detta tillstnd att fortstta drefter. 7. Ondligheten och Ingentinget rder fortfarande i oss och runt omkring oss. Att tiden redan har brjat, mrker den inte av. 8. Ondligheten och Ingentinget r inte beroende av tid och rum, inte heller av form och egenskaper. Drfr r det bde meningsfullt och meningslst att sga att det alltid har funnits och alltid kommer att finnas, fr det r bde sant och osant.

104

9. Bortom vr egen livsmilj som strcker ut sig i universum, vilar alltid Ondligheten och Ingentinget, samtidigt som allt detta r omslutet av Ondlighet och Ingenting. 10. Fr Ingentinget finns det inget annat mjlighet n att befinna sig i en total stillhet och en likformighet, stndigt vilande i sitt odelade tillstnd som r utan tskillnad och egenskaper. Likt ett Ondligt hav, men bde mindre n en droppe och strre n allt stort tillsammans, eftersom det saknar form. Det finns verallt, men nd inte p ngon srskild plats.

Det ondliga omfattar ven det ndliga

Kombinationen av en Ondlighet med Ingenting, visar att Ingenting inte ens bestr av ingenting. Begreppet ingenting av ingenting, leder till ett upphvande av detta ingenting, p samma sak som minus och minus r plus inom matematiken. Det leder sledes till att ett positivt vrde manifesteras. P samma stt r det ondliga inte ondligt ifall det inte inrymmer det ndliga. ven hr kan vi se att det abstrakta genom sjlvtryck av ndvndighet mste frambringa det konkreta. Det abstrakta har sledes en inneboende sjlvmotsgelse.
1. Ondligheten omfattade alla mjligheter, ven mjligheten av att vara ndlig. I annat fall hade inte ondligheten varit ondlig. 2. Ingentinget inrymde inte ens ingenting, varfr Ingentinget inte lngre kunde hvda att det var Ingenting, ty dr fanns ju inte Ingentinget. 3. Ingentinget var inte lngre bara ett ingenting, utan hade blivit ngot, nmligen ingenting av ingenting, men det r ocks ngot. 4. Att inte vara ngot, r ocks att vara ngot. Att inte ens vara det man skulle vara, r ocks ngot. P s vis blev Ingentinget detsamma som Ngontinget. 5. Ingentinget var inte lngre bara ett Ingenting, utan ven ett Ngonting, och Ngontinget bestod bara av Ingentinget. Allts fanns Ingentinget kvar, men bara hos Ngontinget, som sjlv var en gst hos Ingentinget. 6. Ingentinget var fortfarande allenardande, men fick alltmer uppleva att det fanns en andra sida av sig sjlv som hette Ngonting, och de var alltid lika stora. 7. Ingentinget och Ngontinget hrde ihop med varandra, men visste inte vem som var frst och vem som tillhrde den andra. Ingentinget mtte sig sjlv, om och om igen. Detsamma gjorde Ngontinget, och ingen av dem visste vad som var vad, eller ens vem av dem som var det ena eller det andra.

105

Eko mellan motsatser

Mtet mellan Ingenting av Ingenting (minus och minus) och Ngonting (plus) fungerar lika bra t bda hllen. Eftersom det r dubbelriktat frekommer bda mjligheterna parallellt, r identiska med varandra, samtidigt som de r varandras motsatser. Denna relation mellan dem upprepas stndigt, som ett eko.
1. Ingentingets manifestation av sig sjlv fanns dr hela tiden, som ett eko av sig sjlv som visade att inte ens Ingentinget inrymde Ingenting, samt att ondligheten ven inrymmer det ndlig. 2. Motsatserna mtets stndigt, eftersom de var oskiljaktiga delar av varandra, men ven varandras motpoler. Mtet var utan brjan och utan slut samt uppstod utan orsak, avsikt, mening och ml. 3. Detta Mte var konkret och stadigvarande. Mtet fanns inneboende inom den abstrakta Ondligheten och Ingentinget, och framhvde deras konkreta mjlighet av att vara ndliga och Ngonting. 4. Mtet var ett stndigt vxlade fram och tillbaka mellan motpolerna, dr motpolerna var delar av varandra. Mtet var som ett Eko av ett Ord om sig sjlv med innebrden Ingenting av ingenting. 5. Mellan Ingentinget och Ngonting rullade ekot, fram och tillbaka och manifesterade dem bda nnu mer, trots att ingen av dem visste vem som uttalade ordet och vem som kastade det tillbaka. Bda trodde sig vara orsaken till ekot, fast ingen av dem var det, eftersom det var tomheten och spnningen mellan dem som var orsaken. 6. Ingentinget hrde sig sjlv. Ingentinget hrde att dr i Ingentinget fanns bde Ingenting och Ngonting. Detsamma gllde Ngontinget. Mtet av sig sjlva, blev ett terkommande eko.

106

Krusningen pvisar strukturer

Ett tillstnd som Absolut Ingenting har en sregna egenskap att pvisa att ondligheten kan gras tydlig och begriplig, som om dess ondliga hav fick en struktur och krusades.
1. Mtet mellan Ngontinget och Ingentinget sg till att bde Ekot bestod liksom Krusningen ver Ondlighetens hav som fortfarande doldes i mrkret, ty krusningen var ekot i sig. De frutsatte varandra och gav upphov till varandra. 2. Ingentinget och Ondligheten var bda precis som frut, men samtidigt var de inte alls som frut. Istllet var Ingentinget dolt i Krusningen och Krusningen ingick i Ingentinget, men bara som en mjlighet, som i sig var Ngontinget. 3. Krusningen uppfattade Ondlighetens hav, och frde kunskap om denna frnimmelse tillbaka till Ondlighetens hav s att ven Ondlighetens hav kunde uppfatta bde sig sjlv och krusningen. 4. Bda uppfattade varandra, men det var Krusningen som visade Ondlighetens hav att det var ondligt likavl som det kunde vara ndligt, vilket det Ondliga havet inte alls knde till. 5. Ekot rullade ver krusningen i Ondlighetens hav och uppenbarade mtet och samvaron mellan Ingentinget och Ngontinget. Ekot var detsamma som bde mtet och krusningen. P s vis fick Ondlighetens hav knnedom om sig sjlv, att det bestod bde av Ingenting och Ngonting, samt att dessa bda visade upp sig tillsammans som ett Eko och gav upphov till en Krusning i Ondlighetens hav. 6. Krusningen tergav alla upprepningar och deras konkreta strukturer. Krusningen omslt bde Ingentinget och Ngontinget, men var likafullt en del av dem.

107

Det stadigvarande kvarvarandet

Nr vl det konkreta (Ngonting) visade sig ing i det fullstndigt abstrakta (Ingenting och Ondlighet), som en naturlig och oskiljbar del, samt uppenbarat att det fanns ett stadigvarande mte (Eko) mellan dem, terstod frgan om det var samma mte eller likadana mten som ersatte varandra. Svaret r bde-och och varken-eller, ty ven svaret r en del av ondligheten som i detta fall mter sig sjlv.
1. De var odelbara delar av varandra, men samtidigt lika tskilda som de var frenade. De var stadigvarande kvarvarande i varandra. 2. Ingentinget och Ngontinget. De var bde-och, samt varken-eller. De var bde Bde-och och Varken-eller, men samtidigt var de varken Bde-och eller Varken-eller. 3. Dessa stndiga Vndningar antydde en stadigvarande frndring av tillstndet, dr Ingentinget lyckades manifestera sig sjlv som ett Ngonting som bestod av Ingenting, men detta skedde inte genom en handling utan genom sjlvtryck. Ingentinget var hela tiden passivt, trots att det hela tiden var skdeplatsen fr alla frndringar och uppkomster av motpoler. 4. Vndningarna och Ekot blev Ingentingets knnemrke, dr det stadigvarande tillstndet var detsamma som Krusningen i Ondlighetens hav. Krusningen stannade kvar och varje krusning gav upphov till en annan likadan krusning, fr de var samma krusning samtidigt som ingenting kan vara samma. 5. Krusningarna var orkneliga, ty talen och rknandet fanns nnu inte. Det var samma krusning samtidigt som de inte alls var samma krusning, men nd lika och olika varandra. Alla kom samtidigt, men nd efter varandra, och de hade alltid funnits likvl som de fddes p nytt hela tiden. 6. Krusningen uppfattade sig sjlv som Ordet som bodde i Ekot, medan Ekot uppfattade sig som upphovet till Krusningen, men i sjlva verket var de samma sak. Alla trodde sig vara upphovet till de andra, trots att de var samma sak och nd s olika.

108

Tomheten som reser sig upp

Mtet med sig sjlv medfr ett igenknnande, vilket leder till en frnimmelse, eftersom det sker en stadigvarande upprepning som ett Eko. Detta leder till ett minne som kan terge upprepningen, ty alla fregende mten finns kvar liksom alla ointrffade mten r knda, eftersom det inte finns ngon tid. P s vis uppenbaras medvetandet och frnimmelsen av sig sjlv.
1. Varandet hade vergtt till ett blivande, dr ondligheten r varandet och ndligheten r blivandet, dr ven Ingentinget r varandet och bde Ngontinget, Mtet, Vndningen och Ekot samt Krusningen r blivandet. 2. Varandet r vad det r, oberoende av vilket perspektiv betraktelsen sker ifrn, men blivandet r konsekvensen och fljden av ett visst perspektiv. Sledes tillhr ven Perspektivet blivandets sfr och var tvilling med svl Ekot som Krusningen, tillika med en inneboende del av dem men nd fullstndigt tskild frn dem. 3. Ekot hrde sig sjlv och lt Ingentinget och Ngontinget f hra det ocks, ty allting som Ekot hrde uppfattades ocks av Ingentinget och Ngontinget i all ondlighet eftersom de inte var tskilda. 4. Drmed ingick ven Ondlighetens hav i det som skedde, men som en stilla frnimmare trots att det saknade frnimmelse, men som delgavs det genom Ekot, eftersom det var en del av sig sjlv. 5. Ekot uppenbarade mjligheterna i Ingentinget. Nr krusningen p Ondlighetens hav visade sig kunna vara tskild frn Ondlighetens hav, men bara som en mjlighet och bara ur Ekots eget perspektiv, reste sig tomheten s att Ekot kunde frnimma sig sjlv. 6. Ordet i ekot var fullstndigt tomt och sade Ingenting, ty detta r allt vad Ingentinget kan stadkomma och frambringa, men nr det sade det till sig sjlv, upphrde Ingentinget att vara till och blev Ngontinget, som i sig bestod av Ingentinget, samtidigt som det var all befintlig existens som av ndvndighet omslt och dolde Ingentinget inom sig. 7. Mtet mellan Ingentinget och Ngontinget kunde frnimma hur ekot upprepades, vilket medfrde att Mtet kunde upprepa sitt eget eko, trots att upprepningen alltid skedde spontant. Det var samma eko, som nd alltid var helt olika alla andra. De hrde ihop och var identiska, men var nd tskilda. 8. Utan orsak uppstod ekot och genom sjlvtryck blev det kvar, men nd var det Mtet som upprepade ekot. 9. Ingentinget sov stilla i Ondlighetens hav, medan mtet med Ngontinget fanns kvar och skapade Krusningen p Ondlighetens hav. Ordet som skvallrade om mtet ekade i hela ondligheten. 10. Ekot medfrde en Vndning av Ondlighetens hav som i sin helhet drogs in i mtet. Nr det ondliga mtte sig sjlv, medfrde det att det

109

inte lngre var bara ondligt. Det var bde mer n ondligt, fr det var ven en Ondlighet med ett mte av sig sjlvt, samt mindre n ondligt, fr mtet var en bestmd helhet som omslt det ondliga. 11. Ekot hrde att det var ondligt mnga olika ord i Ordet, och uppfattade att det var ondligt mnga krusningar i Krusningen, ty allting tillhrde de ondliga mjligheterna i Ondlighetens hav, nr Ingentinget mtte sig sjlv. 12. Varandet var en enda och ondlig, men blivandet var orkneliga men alltid ndliga. De var s lika i sin fullstndiga olikhet, ty de var tvillingar, framkomna ur varandra och p grund av varandra, men nd oberoende av varandra. nd hade alla alltid samma information om allting. 13. Vndningen hade skapat alla perspektiven som tillhrde mjligheternas sfr och frmdde Ekot att frnimma mjligheterna med en separation frn Enheten genom att kombinera ett blivande med ett annat blivande, som kunde bli verkligt vid Mngfaldens port. 14. Denna visshet fick Ekot att befsta sig sjlv och hvda sig mot Ondlighetens hav som i sitt passiva tillstnd hela tiden delgavs all information.

110

Mngfaldens port
Steget in i blivandets vrld och dr man avskrmar varandet, visar att den allenardande Enheten kan ge upphov till en delning vars fristende medvetande dock alltid ingr i den ursprungliga ondligheten av ingenting, men det visar ocks att allting i blivandet r en illusion.

tskillnaden
Hittills har alla mten berrt vndningen inom varandets ondlighet, samt mellan varandet och blivandet. Hr sker vndningen mellan blivandets olika delar. P s vis blir ven Perspektivet stadigvarande och Medvetandet kan hvda sin egen existens genom detta perspektiv, samt blir av det sklet frvissad om sitt beroende av ondligheten av Ingenting, dr dess ursprung dock alltid vilar.
1. Ekot var inte lngre entydigt. ena sidan skedde en upprepning dr allting var identiskt, andra sidan fanns det en ondlig variation inom denna upprepning. Variationen upprepades och upprepningen varierades. 2. Mtena och dess Upprepning var som ett igenknnande mnster, medan variationen stndigt var ny och annorlunda. Dessa hrde ihop och gick inte att skilja t, s lnge som Vndningen skedde i Ingentingets ondlighet. S lnge var ocks Vndningen en och densamma, trots att den stndigt inrymde variationer, ty Vndningen var ndlig eftersom den bara vnde i Ingentinget. 3. Nr Vndningen ndrade riktning och vnde i ondlighet, skedde vndningen emellant bara inom blivandets sfr, utan att berra varandets Ingenting, trots att de bestod av varandets Ingenting. D framtrdde frnimmelsen av att vara oberoende. 4. Helheten i ndligheten mtte Strukturen i krusningen samt Ordet i ekot och ven alla andra blivanden. Var och en hade sin frnimmelse av vndningen och sitt eget perspektiv som automatisk genererade sanningar om de andra i blivandet, men som inte berrde ngonting i Ingentingets ondlighet, bara dess ndlighet.

5. Formlshetens eko visade att det fanns egenskaper som kunde f en form, tystnadens eko visade att det fanns egenskaper som kunde ljuda och mrkrets eko visade att det fanns egenskaper som kunde lysa upp, men inte fr att de fanns av sig sjlva, utan fr att avsaknaden saknades nr blivandets sfr mttes i ett eget eko. 6. Nr blivandet kunde frnimma sig sjlv, uppstod den avgrande och permanenta tskillnaden frn Enheten, trots att allt blivande alltid var

111

en del av Enheten. Genom sitt eget perspektiv kunde Blivandet, p grund av mtet med sjlv, frnimma passagen genom Mngfaldens port. 7. Upprepningen av det konkreta Blivandet nr det betraktade sig sjlv, medfrde en fullstndig frutsgbarhet och ordning med en perfekt regelbundenhet, vars ursprung dock alltid var kaos med sin ondliga variation. 8. Ekot i upprepningen visste att det alltid hade funnits, alltid skulle finnas och att det alltid bestod av Ingenting.

Frskrandet om tskillnad
Medvetandet inser risken med att allt det konkreta tergr till det abstrakta och omskapas p nytt, men d till ngot annat fast nd till ngot identiskt lika. Allting r egentligen en illusion, fr det konkreta r alltid kvar trots att det stndigt omskapas av det abstrakta. Drfr sker en ansats till ett skerstllande att det egna medvetandet ocks blir stadigvarande.
1. Likt lsningen i en knut som inte gr upp, frskrade sig Ekot om att det blev kvar. Blivandets eko blev lika stadigvarande som varandet. 2. verallt uppstod nya krusningar och ekon, som en fljd av det frsta Ekot och inneslutna i det frsta ekot, trots att de var fullstndigt tskilda. Varje enskilt eko uppfattade sitt eget eko lika tydligt som det ursprungliga ekot hade gjort, och trodde sig vara det frsta ekot, eftersom det inte fanns ngon tskillnad i tid eller egenskaper. De var likadana, men nd s olika. 3. Det enda som fick dem att bli permanenta och stadigvarande var tskillnaden, trots att de hrde ihop och egentligen var en och densamma. De olika perspektiven upprepade sitt eget eko och frskrade sig sjlva och varandra om att de fanns, s att innehllet i deras eget perspektiv ocks fanns. 4. Ekona blev ondliga till antalet och ingen visste vilket som var frst, fr det fanns ingen tid. 5. Hrigenom kunde de frskra sig om att alla deras perspektiv uppstod genom sjlvtryck och utan orsak, varfr de ocks var stadigvarande eller rent av ondliga. 6. Ju mer ihrdigt de manifesterade sitt eget perspektiv, som var ett och samma fast nd s olika, desto strre blev tskillnaden. Till slut blev tskillnaden ett eget perspektiv. 7. tskillnaden som vxte i Ondlighetens hav, gick frn ett totalt kaos via krusningen till de fullndade krkningarna och vndningarna till konkreta avstnd, som dock bara betraktaren kunde frnimma genom sitt eget perspektiv.

112

Samma medvetande men olika verallt

Medvetandets eget stt att frskra sig om fortsatt existens, r att gynna alla avstnd i de ekon som frekommer i det frsta ekot, eller alla de medvetanden som ingr i det frsta medvetandet, men egentligen r de alla samma medvetande som bara gestaltas p olika stt, dr var och en tror sig vara det frmsta medvetandet samt vara tskilt frn de andra.
1. Den frnimmelse av Sanningar som endast perspektiven kunde erbjuda, var stadigvarande. 2. Sledes uppenbarades medvetandet och sanningen bde om detta och om sig sjlv och sin egen existens, vilken hela tiden hade varit inneboende i ondligheten. 3. Medvetandet kunde bli medveten om sitt eget medvetande och frnimma sin egen frnimmelse, utifrn sitt eget perspektiv. 4. Sanningarna som perspektivet ger upphov till, r alltid lika sanna och kan inte vara osanna. 5. Sanningen om perspektivet i sig, fr frnimmelsen tillbaka till Ingentinget och det totalt abstrakta kaoset i ondligheten. Drfr vndes perspektivet bort frn Ondlighetens hav, i syfte att fokusera p de trygga och konkreta sanningarna som perspektivet gav upphov till, eftersom det medfrde att medvetandet fick en stadigvarande vila i blivandets existens. 6. Medvetandet var i sig ett orkneligt antal medvetanden, vilka var oberoende av varandra, men nd en och densamma. Varje enskilt perspektiv gav upphov till egna sanningar, som skilde sig fullstndigt frn de andra perspektiven trots att de var identiskt lika. 7. Ondlighetens hav var pltsligt bde vilande och passivt som tidigare men inrymde ocks inrymde ocks sjlvmotsgande aktiviteter som kunde frnimma sig sjlva och Helheten genom det perspektiv de erhllit i Vndningen och i Ekot. 8. De uppstod ur varandra och det skedde samtidigt. Tillsammans var de Enheten, som inte kunde tskiljas.

113

Den fysiska vrlden genereras

Sanningarna sg sig sjlva och varandra. Deras egen existens brjade nr tskillnaden i perspektiven blev stadigvarande och konkreta.
1. Hr uppenbarades ven den Vndning och det Eko som bara bar p orden Upprepning, Intervall och Ordning. Ur dess eget perspektiv framtrdde automatiskt sanningar om tskillnadens vrld, dr ngra av avstnden fick namnen tid och rum, fr att upprtta intervallerna och reglera ordningen p avstnden mellan allt som gick att frnimma i blivandets perspektiv. 2. Pltsligt kade tskillnaderna framtrda av sig sjlva. Frn ett totalt kaos, dr allt blivande stndigt vnde tillbaka till sitt ursprung eller till varandra som dock bara var varianter p dem sjlva, via fullndade och nrmast ondliga krkningar i en omsluten Helhet, dr tiden var lika krkt och gick bde bakt och framt nstan lika mycket, tills ett stabilt tillstnd uppnddes, dr ondligheten ter igen fick bli inbjuden, eftersom den konkreta vrlden var stabil i blivandets perspektiv. 3. Ondlighetens hav omgav Alltets konkreta berg som reste sig ur tomheten och som gav en fast grund fr den fortsatta existensen. Tid och rum ingick i den allomfattande ordning som manade solen att gra sin frsta vandring ver horisonten, vars dagliga uppgng i ster och nedgng i vster blev en symbol fr Alltets tillkomst och frgngliga ursprung och innehll. Mnniskor med frstelse fr medvetandets sanna vsen, skte insikter upplysning om detta vsen, ty de frstod att deras medvetande hade en annan klla n berget i sig och att de skulle tervnda dit en dag. P detta stt skull Vndningen fr deras medvetanden fullbordas rrande just detta Eka fr att sedan fortstta bortom bergets konkreta begrnsningar i all ondlighet. 4. Allt dessfrinnan hade skett samtidigt och utan inbrdes ordning, samt utan orsak och mening.

114