Hjlpkraftsystem med tv lgspnningsniver

Andreas Lundgren
Examensarbete 5 maj 2008 Electric Power Systems XR-EE-ES 2008:005

Frord

Frst vill jag tacka Kungliga Tekniska Hgskolan och SWECO fr all hjlp med examensarbetet. Vidare vill jag ge ett speciellt tack till handledare Lars Abrahamsson KTH och Niklas Berglund SWECO fr all hjlp och mnga goda rd och tips. Slutligen vill jag tacka alla vriga som hjlpt till under arbetets gng.

ii

Abstract

Because of increasing demand of power on Malmbanan the capacity of the existing wires which supply the trains must be increased. This increases the stress on the existing poles and for this reason the system for supplying the loads along the railway is to be removed from the poles and be replaced by some other system. This thesis is a study on a two-level low voltage (1 kV and 0.4 kV) electrical system with the aim to investigate if it can be an alternative to the system used today taking into account the voltages, fault currents and costs. In this thesis the following tasks have been performed:
Gathering of data Description of basic theory Loadow and fault current calculations of the system with Life Cycle Cost estimate of the system Analysis and conclusions from the results

MATLAB

The results show that the new system can be an alternative to replace today's system. The simulations and calculations show that the voltage drop is at an acceptable level and that the fault currents are large enough to supply a safe disconnection if a fault occurs at the far end of the system.

iii

Sammanfattning

P grund av ett kat eektbehov efter malmbanan mste kontaktledningssystemets kapacitet utkas. Detta medfr kade belastningar p stolparna och fr att klara av det ska bentliga hjlpkraftsystemet avlgsnas frn stolparna och bytas ut mot ngot annat system. Detta examensarbete r en studie p ett elnt som bestr av tv olika lgspnningsniver (1 kV och 0.4 kV) med mlet att underska om detta system kan vara ett alternativ till dagens hjlpkraft med hnsyn till spnningarna, felstrmmarna och kostnaderna. I arbetet har fljande moment utfrts:
Insamling av data Beskrivning av grundlggande teori Lastdesberkningar och felstrmsberkningar av ntet med Life Cycle Cost kalkyl av ntet Analys och slutsatser av resultatet

MATLAB

Resultatet visar att det nya systemet kan vara ett alternativ fr hjlpkraft. Simuleringarna och berkningarna visar att spnningsfallet r p acceptabel niv samt att felstrmmarna r tillrckligt stora fr en sker bortkoppling av skydden om ett fel intrar ute i systemet.

iv

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Innehll

1 Inledning

1.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Avgrnsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4 Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Beskrivning av systemet

3 4 4 4
6

2.1 Delsystem Krokvik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Delsystem Rautas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Delsystem Rensjn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 9 9

2.4 Delsystem Bergfors . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 2.5 Delsystem Tornetrsk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 2.6 Delsystem Stenbacken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

3 Grundlggande teori 12

3.1 Kablar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 3.2 Transformatorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 3.3 Laster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 3.4 Lastdesberkningar med Newton-Raphsons metod . . . . . . . 15 3.5 Kortslutningsberkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 3.6 Skydd fr systemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 3.6.1 Skydd fr 1000 V-systemet . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 3.6.2 Skydd fr 400 V-systemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 3.7 Ekonomisk kalkyl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 3.7.1 Livscykelkostnadskalkyl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 3.7.2 Nusummefaktor och nuvrdesfaktor . . . . . . . . . . . . 19 3.7.3 Energikostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
4 Reservmatning med UPS 5 Resultat 21 23

5.1 Resultat delsystem Krokvik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 5.2 Resultat delsystem Rautas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Distributionssystem med 2 Lsp-niver 5.3 Resultat delsystem Rensjn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 5.4 Resultat delsystem Bergfors . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 5.5 Resultat delsystem Tornetrsk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 5.6 Resultat delsystem Stenbacken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
6 Resultat av LCC-kalkyl 7 Slutsatser A Data fr transformatorer B Data fr kablarna C Data fr delsystemen 30 32 35 35 36

C.1 Data fr delsystem Krokvik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 C.2 Data fr delsystem Rautas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 C.3 Data fr delsystem Rensjn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 C.4 Data fr delsystem Bergfors . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 C.5 Data fr delsystem Tornetrsk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 C.6 Data fr delsystem Stenbacken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

1 Inledning

Detta examensarbete utgr avslutande moment i Elektroteknik 270 hp p Kungliga Tekniska Hgskolan (KTH). Arbetet omfattar 30 hp och startades hsten 2006 och r genomfrt p SWECO Energuide AB i Lule. Arbetet r en studie av ett elsystem fr hjlpkraft efter jrnvgsstrckan KirunaStenbacken. Handledare p SWECO Energuide AB r Niklas Berglund, p KTH r Lars Abrahamsson och examinator p KTH r Mehrdad Ghandhari.

1.1 Bakgrund
Hjlpkraften till jrnvgen bestr idag till stor del av ett 10 kV, tvfasigt system som Banverket driver i egen regi. Varje last matas med eekt via en transformator. Ledningarna till detta system r upphngda hgst upp i bentliga stolpar tillsammans med kontaktledningen till tgen. P grund av kat eektbehov efter malmbanan ska det genomfras upprustning av kontaktledningen fr att utka kapaciteten. Areorna p kontaktledningen kommer att kas samt att en frstrkningslina samt AT1 -matarledning skall sttas upp i stolparna. Detta medfr att belastningen p stolparna kommer att ka. Fr att belastningen p stolparna inte ska bli fr stor ska bentliga hjlpkraften tas bort frn stolparna. P grund av detta r det av intresse att titta p alternativa lsningar fr hjlpkraften. Detta examensarbete syftar till att titta p ett alternativ till dagens tvfasiga hjlpkraft p strckan Kiruna-Stenbacken. Det nya alternativet ska best av ett trefasigt system med tre olika spnningsniver. Ntet matas frn anslutningspunkter till 20 kV msp-nt2 som gr parallellt med jrnvgen. Utifrn dessa anslutningspunkter ska spnningsniverna 1000 V och 400 V anvndas fr att distribuera eekt ut till lasterna. Utefter jrnvgen nns lasterna placerade med jmna mellanrum. Lasternas eektuttag r inte s stort och avstnden r relativt lnga. Utefter strckan som ska underskas nns sex st bangrdar. En anslutningspunkt till 20 kV-ntet kommer antas nnas vid varje bangrd. I arbetet kommer tv alternativ att underskas. Det frsta nr totala systemet delas upp i sex isolerade delsystem med en anslutningspunkt till 20 kV1 Autotransformator 2 Mellanspnningsnt

Distributionssystem med 2 Lsp-niver ntet vid en bangrd. I det andra alternativet kopplas delsystemen ihop p lgspnningssidan till ett sammanhngande system.

1.2 Syfte
Syftet med arbetet r att simulera de olika alternativa systemen fr strckan Kiruna - Stenbacken med hjlp av programvaran Matlab. Berkningarna bestr av en lastdesberkning fr att ta reda p spnningarna i de olika noderna i systemet samt berkningar av kortslutningsstrmmarna och jordfelsstrmmar som kan uppkomma i olika delar av systemet. Strmberkningarna genomfrs fr att skerstlla att skydden ska lsa ut vid ett fel. P det uppbyggda ntet ska en LCC-kalkyl3 p 30 r genomfras fr att se vilka kostnader systemet har under en period p 30 r. Fr att f redundans i systemet nns en mjlighet till reservmatning frn kontaktledningen via en transformator och en UPS (Uninteruptible Power Supply).

1.3 Avgrnsningar
Fr att arbetet inte ska bli fr omfattande nns vissa avgrnsningar. Dessa r att 20 kV-ntet och UPS inte kommer att ing i simuleringarna utan kommer att modelleras med en anslutningspunkt som ett starkt nt. LCC-kalkylen kommer vara en grov uppskattning fr att ge en ngervisning av vilka kostnader som systemet kommer att medfra.

1.4 Metod
Systemets komponenter modelleras med impedanser med undantag fr lastdesberkningarna d lasterna antas vara konstanta eekter. Med programmet Matlab genomfrs berkningar fr att ta fram spnningarna

i noderna. Utifrn dessa resultat p spnningarna berknas felstrmmarna lngst ute vid lasterna. Fr att underltta simuleringarna och berkningarna kommer genomgende systemet byggas upp med hjlp av admittansmatriser. Utefter den aktuella
3 Life

Cycle Cost

Distributionssystem med 2 Lsp-niver strckan nns sex st bangrdar. Som utgngspunkt ska en anslutningspunkt frn 20 kV-ntet nnas vid varje bangrd. Nr hela systemet kopplas ihop kommer det byggas upp med en enda admittansmattris.

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

2 Beskrivning av systemet

Strckan som ska studeras r en del av malmbanan mellan Kiruna och Stenbacken, totalt ca 5.5 mil av jrnvgen. I gurer 1 och 2 visas en karta av den aktuella strckan. Aktuella bangrdar r utskrivna i gur 2. I det frsta alternativet som ska underskas delas totala strckan in i sex isolerade delsystem som beskrivs nedan. Matningen frn 20 kV-ledningen nns vid varje bangrd. Som kriterium fr uppdelningen har lngden frn bangrdarna tagits i beaktning. Detta ligger som grund fr hur delsystemen ser ut. I andra alternativet kopplas de isolerade delsystemen ihop med kabel p 1000 V spnningsnivn. Detta gr att alla delsystem bildar ett system med sex anslutningar till 20 kV-ntet.

Figur 1: versiktskarta ver Malmbanan[6].

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Figur 2: versiktskarta p jrnvgsstrckan [6].

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

2.1 Delsystem Krokvik

Frsta delsystemet r Krokvik. En anslutningspunkt till 20 kV-ntet nns vid bangrden och hjlpkraften strcker sig p bda sidor om bangrden. Totalt nns i detta delsystem 10 laster. Tabell 9 visar vilken typ och vilket eektuttag lasterna har. Figur 3 visar en versiktsbild av systemet med laster och lngder p kablarna. Figur 4 visar hur impedansschemat fr systemet ser ut nr komponenterna ersatts av impedanser. Utifrn impedansschemat tas admittansmatrisen fram fr delsystemet. Impedansschema fr vriga delsystem tas fram p samma stt.
20 kV

20/1 kV

1.212 km 1.26 km 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV

1.94 km 1 kV 0.4 kV

0.352 km 0.522 km 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV

0.39 km 1 kV 0.4 kV

0.188 km 0.781 km 2.535 km 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV

P1

P2

P3

P4

P5

P6

P7

P8

P9

P10

Figur 3: Krokviks bangrd

21
Z1721

11

Z1112

12

Z1213

13

Z1314

14

Z1415

15

Z1516

16

Z1617

17

Z1718

18

Z1819

19

Z1920

20
Z1020

Z111

Z212

Z313

Z414

Z515

Z616

Z717

Z818

Z919

1
P1

2
P2

3
P3

4
P4

5
P5

6
P6

7
P7

8
P8

9
P9

10
P10

Figur 4: Impedansschema fr delsystem Krokvik

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

2.2 Delsystem Rautas

Andra delsystemet r Rautas. Totalt nns i detta system 9 laster. Tabell 16 visar vilken typ och vilket eektuttag lasterna har. I gur 5 redovisas lasternas placering och kablarnas lngd.
20 kV

20/1 kV

0.814 km 1 kV 0.4 kV

1.52 km 1 kV 0.4 kV

1.34 km 1 kV 0.4 kV

0.276 km 0.507 km 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV

0.223 km 1 kV 0.4 kV

0.75 km 1 kV 0.4 kV

2.05 km 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV

P1

P2

P3

P4

P5

P6

P7

P8

P9

Figur 5: Rautas bangrd

2.3 Delsystem Rensjn

Tredje delsystemet r Rensjn. Totalt nns i detta system 10 laster. Tabell 23 visar vilken typ och vilket eektuttag lasterna har. Figur 6 visar en versiktsbild av systemet.
20 kV

20/1 kV

2.21 km 1 kV 0.4 kV

0.843 km 0.481 km 0.449 km 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV

0.22 km 1 kV 0.4 kV

0.337 km 1.174 km 1.946 km 0.471 km 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV

P1

P2

P3

P4

P5

P6

P7

P8

P9

P10

Figur 6: Rensjns bangrd

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

2.4 Delsystem Bergfors

Fjrde delsystemet r Bergfors. Totalt nns i detta system 10 laster. Tabell 30 visar vilken typ och vilket eektuttag lasterna har. Figur 7 visar versiktsbild av delsystemet.
20 kV

20/1 kV

1.102 km 1.244 km 1.316 km 0.988 km 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV

0.784 km 0.456 km 0.578 km 0.997 km 1.155 km 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV

P1

P2

P3

P4

P5

P6

P7

P8

P9

P10

Figur 7: Bergfors bangrd

2.5 Delsystem Tornetrsk

Femte delsystemet r Tornetrsk. Totalt nns i detta system 8 laster. Tabell 37 visar vilken typ och vilket eektuttag lasterna har. Se gur 8 fr versiktsbild av delsystemet.
20 kV

20/1 kV

1.889 km 0.159 km 1.296 km 0.186 km 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV

0.368 km 1.331 km 1.979 km 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV

P1

P2

P3

P4

P5

P6

P7

P8

Figur 8: Tornetrsk bangrd

10

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

2.6 Delsystem Stenbacken

Sjtte delsystemet r Stenbacken. Totalt nns i detta system 6 laster. Tabell 44 visar vilken typ och vilket eektuttag lasterna har. Figur 9 visar versiktsbild av delsystemet.
20 kV

20/1 kV

1.944 km 1.346 km 0.429 km 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV

0.222 km 0.406 km 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV 1 kV 0.4 kV

P1

P2

P3

P4

P5

P6

Figur 9: Stenbacken bangrd

11

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

3 Grundlggande teori

I elsystemet ingr kablar, transformatorer och laster. Fr att gra berkningar av dessa mste en matematisk modell fr varje komponent tas fram. Dessa modeller redovisas i sektionerna nedan. Fr att ta fram spnningarna i noderna i delsystemen anvnds lastdesberkningar med hjlp av Newton-Raphsons metod4 . Berkningarna av felstrmmarna i systemet tas fram med hjlp av spnningen i noderna utifrn lastdesberkningen samt impedanserna i systemet.

3.1 Kablar
Uteslutande anvnds nedgrvda/nedpljda kablar av typen AKKJ 350. Anvndningen rekommenderas till ppen fast frlggning, inom och utomhus, i rr samt i mark och vatten. Den r nedpljningsbar, vilket r en stor frdel som kan spara bde tid och pengar. Ledaren r rund och ftrdig och gjord av aluminium. Isoleringen r av PVC, skrmen bestr av gldgad koppartrd med motspiral. Manteln r av svart PVC. Riktvrdena fr kabeln r driftspnning 1 kV, drifttemperatur max 70o C och brandbestndighet F4B [8]. Kabeln kan ses i gur 10.

3.2 Transformatorer
Kraften kommer att tas frn msp-ntet och drfr kommer det att behvas transformatorer fr att ta ner spnningen till 1000 V. Vid lasterna anvnds transformatorer med omsttningen 1000 V/400 V med skenbara eekter som varierar mellan 10 och 30 kVA beroende p lasternas eekt. Transformatorerna beskrivs med dess mrkeekt Sn och det procentuella resistansspnningssfallet ur samt reaktansspnningsfallet ux [2]. Med hjlp av dessa storheter kan man erstta transformatorn med en impedans vid berkningar och simuleringar enligt ekvation 1.

2 T = (ur + jux ) Ue Z 100 Sn

(1)

4 NR

12

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Figur 10: Skiss p AKKJ kabel dr

Z T ur ux Ue Sn

= = = = =

Transformatorns impedans [] Transformatorns procentuella resistansspnningsfall [%] Transformatorns procentuella reaktansspnningsfall [%] Nominell spnning [V ] Transformatorns mrkeekt [V A]

3.3 Laster
Lasterna som ska frses med kraft r utspridda efter jrnvgen. De laster som nns p den aktuella strckan r SIR, vxlar, vgskydd, signalkiosker och signalskp. Lasternas eekt varierar kraftigt beroende p typ av utrustning. Specikation av eekt p lasterna ternns i Appendix under respektiva delsystem. I simuleringarna antas det vrsta tnkbara fallet med avseende p eektuttag. Detta fr att skerstlla att det kommer att fungera under hela ret. En del av lasterna r ssongsberoende och eekterna varierar under ret. Hgst eekt fr lasterna intrar vanligtvis p vintern. Nedan beskrivs de olika lasterna kortfattat. 13

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Vgskydd: Med vgskydd vid en korsning i plan mellan jrnvg och vg

menas det stt p vilket trakant varnas fr annalkande jrnvgsfordon [4]. Sdan varning kan ges genom olika typer av skerhetsanordningar som
 ljudsignaler  ljussignaler  fllbommar

I simuleringarna har vgskyddet 5 kW i eektuttag.

SIR: Str fr

Swedish International Railway radio [5]. Syftet med SIR r

att eektivisera och framtidsanpassa radiokommunikationen fr jrnvgens trakledning och operativa drift. Det r ocks ett led fr gemensamma och generella, tekniska system inom den europeiska jrnvgen. SIR tcker jrnvgens alla behov av radiokommunikation och bygger p den senaste fasen i GSM-standarden som betecknas GSM-R5 . I simuleringarna har varje SIR-mast 5 kW i eektuttag.
Detektorkur: En byggnad som innehller utrustning som anvnds fr att

detektera fel efter jrnvgen [4]. Detektorkurens eektuttag r i simuleringarna 10 kW

Teknikhus: Byggnad som innehller utrustning (reler) som knner av

lget p alla bangrdsobjekt ssom vxlar, sprledningar och sprsprrar. Objekten p bangrden styrs och kraftmatas ocks frn teknikhuset genom kablarna som via kopplingspunkter i frdelningsskp ute p bangrden nr alla objekt. I simuleringarna har teknikhusen ett eektuttag p 12.5 kW.
Vxlar: Sprvxelns grundlggande uppgift r att frgrena ett spr till

tv eller tre spr och omvnt. Detta behvs vid tgmte, frbigng och fr att frhindra att fordon kan kollidera. I simuleringarna har vxlarna ett eektuttag p 12 kW.
Signalskp: r ett skp som innehller utrustning fr signaler, sprledningar

och ATC6 . I simuleringarna har signalskpet ett eektuttag p 0.9 kW.

5 R:et str fr Railway 6 Automatic Train Control

14

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Signalkiosk: r en byggnad som innehller utrustning fr signaler, spr-

ledningar och ATC. I simuleringarna har signalkiosken ett eektuttag p 2.1 kW. Lasterna modelleras med konstant aktiv eekt P och det antas att cos() = 0.95 induktivt. Den reaktiva eekten tas fram med hjlp av ekvation 2
Q= P sin() cos()

(2)

dr P Q
cos() sin()

= = =

aktiva eekten vid lasten reaktiva eekten vid lasten Eektfaktorn

= sin(cos1 (cos())) Vid felstrmsberkningarna modelleras lasterna som impedanser. Utifrn den aktiva eekten P kan impedansen tas fram med ekvation 3.
2 = U (cos() + j sin()) Z P cos()

(3)

3.4 Lastdesberkningar med Newton-Raphsons metod

Fr att ta reda p de oknda storheterna i noderna genomfrs lastdesberkningar. Mlet r att berkna nodspnningarna dr dessa r oknda. Utifrn dessa kan sedan vriga storheter av intresse berknas. Vid lastdesberkningarna modelleras lasterna som konstanta eekter och vriga komponenter med impedanser. Utifrn impedanserna tas en admittansmatris fram fr det system som ska berknas. Nsta steget r att deniera vilka storheter som r knda i varje nod. Noderna delas upp i tre typer. I PQ- noder r aktiva och reaktiva eekten knda medan spnningsbeloppet och vinkeln r oknda. I PU-noder r spnningen och aktiva eekten knd medan spnningens vinkel och reaktiva eekten r oknda. Noder med spnningens belopp och vinkel knda kallas utjmningsnoder. I noderna dr spnningensbelopp och vinkel r oknda anges en startgissning. Sedan berknas skillnaden P och Q mellan den knda nettoproduktionen och den med hjlp av spnningarna berknade eekten i varje nod. 15

Distributionssystem med 2 Lsp-niver Genom att anvnda Newton Rhapson-metoden som utnyttjar systemets Jacobianmatris, P och Q berknas U och som uppdaterar nya startgissningarna fr spnningens belopp U och vinkel . Metoden r iterativ och berkningarna fortstter tills vrdena p P och Q r sm och d r ven U och sm vilket betyder att spnningens belopp och vinkel har ntt ett vrde nra det verkliga vrdet. Efter lastdesberkningarna r spnningarna i noderna knda till belopp och vinkel. Mer detaljerad teori om lastdesberkning ternns i [1].

3.5 Kortslutningsberkningar
Fr att berkna felstrmmar i systmet anvnds admittansmatrisen Y fr systemet. Detta fr att systematisera berkningarna p ett enkelt stt. Systemekvationen fr ett system kan skrivas enligt ekvation 4 dr I r en n 1 vektor,
Y en n n matris och U en n 1 vektor. I = YU U = Y1 I = ZI

(4)

Om spnningskllorna kortsluts kan kolumnerna och raderna fr noderna som innhller spnningskllor strykas frn Y -matrisen. D fs Z -matrisen som r inversen av Y -matrisen och utifrn denna kan thvenin impedanserna (ZT H ) fr plusfljden tas fram. Utifrn dessa kan sedan felstrmmarna fs genom ekvationer 5 och 6. Trefasiga kortslutningsstrmmen fs av 5
Ik3 (r) = cUf [A] ZT H (r, r)

(5)

Tvfasiga kortslutningsstrmmen fs sedan av 6 [10].

Ik2 = 3 Ik3 [A] 2

(6)

Enfasiga jordslutningsstrmmen fs enligt gur 11 och berknas med ekvation 7 [10].

Ik1 = cUf
2(ZT H (r,r )+ZT )+Z0 3

[A]

+ ZT H (r, r) + ZT + ZLf + ZLg

(7)

16

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

dr
Uf ZLf ZLg ZT H (r, r) Z0

= = = = =

fasspnningen i systemet beloppet av ledarens impedans fram till last beloppet av terledarens impedans fram till last beloppet av matningspunktens impedans beloppet av nollfljdsimpedansen hos transformatorn

c = spnningsfaktorn Spnningsfaktorn c anvnds fr att beakta spnningsvariationer i ntet och

toleranser i mrkdata hos i ntet ingende komponenter [11].

ZT H (r, r ) + ZT ZLf

2(ZT H (r,r )+ZT )+Z0 3

c Uf

ZLg

Figur 11: Impedansschema fas till jordfel.

3.6 Skydd fr systemet

Fr att kontrollera att utlsningsvillkoret r uppfyllt enligt starkstrmsfreskrifterna r det ndvndigt att berkna den minsta felstrmmen i systemets olika delar. Vid en enkel kabel upptrder minsta felstrm alltid lngst bort i den aktuella kabeln. I direkt jordade nt uppkommer oftast minsta felstrm normalt vid enfasig jordslutning [10]. Genom erfarenheter, mtningar och teoretiska felanalyser av skyddsanordningar p 1000 V-installationer drivs 1000 V-ntet som ett ojordat system (jorden r isolerad) [9]. I fallet med 400 V-ntet s anvnds direktjordning som i de bentliga 400 V-nten som r i drift idag. Fr dimensioneringen av skydden r det bara vissa felstrmmar som r av intresse. Fr skringarnas storlek p 400 V-sidan r tvfasiga kortslutningsstrmmen samt enfasiga jordfelsstrmmen dimensionerande och av intresse. Det 17

Distributionssystem med 2 Lsp-niver antas i samtliga berkningarna att lasterna ligger 30 m frn (1/0.4 kV) transformatorerna. I alla nedstende berkningar bortses frn resistansen i felstllet. Det antas att transformatorerna r Y zn -kopplade [9].
3.6.1 Skydd fr 1000 V-systemet

Som tidigare nmnts s r 1000 V-ntet ojordat. Ett sdant nt kan inte bara skyddas med skringar utan mste utrustas med relskydd. Vid ett fel fas till jord kommer felstrmmen vara s liten att skringarna ej kommer att lsa ut. P grund av detta mste ledningen skyddas av ett jordfelsskydd som detekterar jordfelsstrmmen. Den lgsta kortslutningsstrmmen som kan uppkomma p 1000 V systemet r den tvfasiga och den hgsta r den trefasiga. Ett verstrmsskydd anvnds som skydd mot kortslutningstrmmarna. Skyddet mste stllas in s att det lser ut vid bde vid tvfasig och trefasig kortslutning. Fr tvfasig kortslutning r tiden normalt 1-2 sekunder. Vid trefasig kortslutning ska bortkopplingen ske snabbare n skyddet fr tvfasigt fel. Denna tid mste vara kort s att inte komponenterna frstrs av kortslutningsstrmmen.
3.6.2 Skydd fr 400 V-systemet

Utlsningsvillkoret innebr att en kortslutning eller jordslutning, varhelst den intrar i ett lgspnningsnt, skall medfra brytning. Det dimensionerande felet, dvs. det fel som ger den lgsta felstrmmen, r drvid som regel jordslutning i borte nden av en kabel [12]. Om transformatorer har Y zn eller Dzn -koppling kan tvfasiga kortslutningsstrmmen vara den lgsta felstrmmen just bakom transformatorn [10]. Kravet enligt starkstrmsfreskrifterna r att bortkoppling skall ske inom 5 sekunder [12]. Fr 400 V-systemet r det tillrckligt med skringar som skydd. Dessa r skydd fr bde jordfel och kortslutning. Anledningen till detta r att i ett direktjordat system s r jordfelsstrmmaran av samma storleksordning som kortslutningstrmmarna.

18

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

3.7 Ekonomisk kalkyl

Fr att ta reda p vilka kostnader systemet har under en hel livscykel kan man gra en LCC7 -kalkyl. Det r ett ekonomiskt mtt fr systemets hela livscykel omrknat till nuvrde. Hr nedan redovisas teorin bakom en enklare typ av LCC-kalkyl dr hnsyn tas till rntan medan inationen frsummas [7]. Kalkylen fr systemet r en grov uppskattning av kostnaderna. Normalt sett anvnds LCC-kalkyler fr att jmfra olika alternativ. I detta fall r alternativen ett stort ihopkopplat system eller sex isolerade delsystem.
3.7.1 Livscykelkostnadskalkyl

I kalkylen tas hnsyn till investeringskostnader, rliga kostnader, skrotkostnader samt eventuellt restvrde efter det att systemets uppskattade livstid gtt ut. LCC-kalkylen kan gras p mnga olika stt mer eller mindre komplicerade. I sin enklaste form kan den beskrivas som nedan.
3.7.2 Nusummefaktor och nuvrdesfaktor

Om det tas hnsyn till rntan vid berkningar av livscykelkostnaden s anvnder man sig av NSF8 och NVF9 . Nuvrdesfaktorn anvnds fr att beskriva en framtida kostnad i dagens vrde. Nusummefaktorn r den ackumulerade nuvrdesfaktorn fram till en viss bestmd tid. Dessa tv faktorer r en funktion av rntan. NSF anvnds fr att berkna nuvrdet p de rliga kostnaderna under en hel livscykel, med andra ord summeras de rliga kostnaderna fr varje r under en hel livscykel. NVF anvnds fr att berkna skrotvrde och restvrde under livscykelns sista r. Denitionen av NSF och NVF r enligt ekvation 8 och 9. I ekvation 10 visas LCC-kalkylen. Om rntan inte tas med i berkningen r NVF lika med ett.
N SFp =
k=1 p

N V Fk =

(1 (1 + r)p ) r

(8)

7 Life Cycle Cost 8 Nusummefaktor 9 Nuvrdesfaktor

19

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

1 (1 + r)p

N V Fp =

(9)

Med rntan inrknad ser LCC-kalkylen fr p r ut som nedan

LCC = I + N SFp K + N V Fp (S R)

(10)

dr p = r K S R I = = = = =

periodtiden i r rntan under perioden rliga kostnader Skrotvrde Restvrde Investering

Kostnaderna fr investeringarna bestr av utrustning ssom kabel, kabel-

frlggning, transformatorer, skydd, arbetskostnader och vriga kostnader som kan tillkomma nr ett system upprttas.
rliga kostnader bestr av drift och underhll av utrusningen, eventuella

energikostnader samt energifrluster.

Skrotkostnad bestr av kostnader att skrota systemet efter livscykelns

slut, som till exempel rivning av utrustning.

Restvrde r det vrde som eventuellt nns kvar av utrustning i systemet

3.7.3

Energikostnader

Fr utrustningen tillkommer drift och underhll samt ven kostnader fr energifrluster som utrustningen ger upphov till. Kostnaden fr kablar r svr att rkna fram, men nns ofta angiven som en schablonkostnad per km. Fr transformatorer s kan energikostnaderna tas fram om man vet hur mnga timmar som transformatorn anvnds samt vid vilken last. I fljande ekvationer antas en konstant belastningseekt jmnt frdelad under hela ret. Tomgngsfrlusterna i en transformator ger upphov till en kostnad enligt ekvation 11 och driftkostnaderna fr en konstant eekt P ges utav ekvation 12
KT = hP0 p

(11)

20

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

P SN
2

KD = h

Pk p

(12)

dr p h
P0 Pk P KT KD SN

= = = = = = = =

kostnad per kWh i kr antalet drifttimmar Tomgngseekt fr transformatorn Eekt vid nominell belastning Aktuell belastning p transformatorn Kostnad i kronor p grund av tomgngsfrluster Kostnader i kronor p grund av driftfrluster Transformatorns mrkeekt

Reservmatning med UPS

Som reservmatning till systemet ska anvndas en UPS som tar kraft frn kontaktledningen p jrnvgen via en 16/0.230 kV transformator. In till UPS:en r sledes spnningen 230 V och 16.7 Hz. UPS omvandlar detta till 400 V, 50 Hz 3-fasig spnning. Efter utgngen p UPS:en anvnds en 1/0.4 kV transformator fr att ka spnningen till 1 kV som sedan matas vidare till lasterna. I gur 12 visas principen fr reservmatningen. Fr att kunna reservmata med hjlp av en UPS mste vissa krav vara uppfyllda. Eekten p UPS mste vara tillrckligt stor fr att kunna frse lasterna och fr att skydden ska lsa vid fel. UPS:ens storlek tillsammans med den extra transformatorn r en avgrande faktor fr kortslutningeekten ute i ntet. r UPS och transformator fr liten kommer ej tillrcklig kortslutningseekt att nnas. Generellt kan sgas att en UPS lser ut vid ca 1.25In (In r nominella strmmen). Detta gr att kortslutningseekten kommer att vara 1.25Sn . Felstrmmarna ute i ntet beror p storleken av UPS:ens mrkeekt Sn . Allts mste ven UPS dimensioneras efter de laster den ska ge eekt till. Reglerar UPS utspnningen s att den ligger vid ca 400 V kan den modelleras som ett starkt nt vid lastdesberkningarna.

21

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

1000 V system

0.4/1kV 50 Hz

UPS

16/0.230 kV 16.7 Hz

Kontaktledning

Figur 12: Reservmatning med UPS frn kontaktledning

22

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

5 Resultat

Nedan redovisas resultaten fr varje delsystem var fr sig. Figurerna visar beloppet av spnningarna, spnningsfallen, och tvfasiga kortslutningsstrmmarna fr de olika alternativen. Tvfasiga kortslutningsstrmmen r lgsta strmmen ute i ntet frutom vid bangrdarna dr lgsta strmmen r jordslutningsstrmmen. Vid bangrdarna r dock lgsta strmmen fullt tillrcklig och de intressanta resultaten nns lngre ute i ntet. I lastdesberkningarna och felstrmberkningarna har fljande antaganden gjorts:
Anslutningspunkter och UPS r ett starkt nt, dvs. en konstant spn-

ningsklla med vinkel 0 grader.

Vid belastningsfrdelningen r lasterna modellerade med konstanta eek-

ter.
Vid kortslutningsberkningarna modelleras lasterna med impedanser. Transformatorer och kablar modelleras som impedanser vid alla simu-

leringar och berkningar.

att cos() = 0.95 induktivt fr alla laster. I LCC-kalkylen tas hnsyn till rnta (6%) medan inationen frsummas. 10 % spnningsfall antas vara acceptabelt i och med att simuleringarna r

gjorda med maxlasterna.

Alla transformatorer vid lasterna r Y zn -kopplade. Det antas vara 30 meters kabel frn transformator till last samt att det

inte r ngon felimpedans i felstllet.

Spnningsfaktorn c = 0.8 vid berkningarna av felstrmmarna. Vid lastdesberkningarna r startgissningarna fr oknda spnningarna U = 1 pu och fr de oknda vinklarna = 0o .

23

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

5.1 Resultat delsystem Krokvik

Resultaten av simuleringarna ternns i gur 13 och 14. I gurerna presenteras spnningar, spnningsfall och tvfasiga kortslutningstrmmarna vid lastnoderna. Tabeller av resultaten ternns i appendix under respektive delsystem.

Figur 13: Spnningar och spnningsfall i delsystem Krokvik.

Figur 14: Tvfasiga kortslutningsstrmmar i Krokvik. 24

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

5.2 Resultat delsystem Rautas

Resultaten av simuleringarna ternns i gur 15 och 16.

Figur 15: Spnningar och spnningsfall i delsystem Rautas.

Figur 16: Tvfasiga kortslutningsstrmmar i Rautas.

25

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

5.3 Resultat delsystem Rensjn

Resultaten av simuleringarna ternns i gur 17 och 18.

Figur 17: Spnningar och spnningsfall i delsystem Rensjn.

Figur 18: Tvfasiga kortslutningsstrmmar i Rensjn.

26

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

5.4 Resultat delsystem Bergfors

Resultaten av simuleringarna ternns i gur 19 och 20.

Figur 19: Spnningar och spnningsfall i delsystem Bergfors.

Figur 20: Tvfasiga kortslutningsstrmmar i Bergfors.

27

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

5.5 Resultat delsystem Tornetrsk

Resultaten av simuleringarna ternns i gur 21 och 22.

Figur 21: Spnningar och spnningsfall i delsystem Tornetrsk.

Figur 22: Tvfasiga kortslutningsstrmmar i Tornetrsk.

28

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

5.6 Resultat delsystem Stenbacken

Resultaten av simuleringarna ternns i gur 23 och 24.

Figur 23: Spnningar och spnningsfall i delsystem Stenbacken.

Figur 24: Tvfasiga kortslutningsstrmmar i Stenbacken.

29

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

6 Resultat av LCC-kalkyl

Nedan i tabell 2 visas resultaten av LCC-kalkylen. Kostnaderna fr komponenter r tagna som P1-koder frn EBR 2006 katalogen10 . I kalkylen nns inte kostnaderna fr reservmatningen med UPS med. Kalkylen visar den totala kostnaden fr systemet under en period av 30 r. Kostnaderna fr skrotning och restvrdet efter 30 r r osker och det antas att kostnaderna och vrdet r 0 kr.
Investeringskostnader Totalt

Kabel AKKJ350 Transformatorer 20/1kV Transformatorer 1/0.4kV, 10 kVA Transformatorer 1/0.4kV, 16 kVA

146 000 [kr/km] 50 000 [kr/st] 12 000 [kr/st] 16 000 [kr/st]

44.966 [km] 6 [st] 34 [st] 19 [st]

6 565 036 kr 300 000 kr 408 000 kr 304 000 kr

7 577 036 kr

rliga kostnader

Tomgngsfrluster, trafos Driftfrluster Driftstrning kabel, 44.966 km Underhllsbesiktning trafos

45 413 [kr/r] 10 122 [kr/r] 25 226 [kr/r] 85 330 [kr/r]

45 413 [kr/r] 10 122 [kr/r] 25 226 [kr/r] 85 330 [kr/r]

165 893 kr/r

Skrotkostnader Restvrde Nusummefaktor (NSF) Nuvrdesfaktor (NVF) Life Cycle Cost (LCC) 13.78 0.17

0 kr 0 kr

9 863 040 kr

Tabell 1: LCC-kalkyl fr delsystmen tillsammans

katalogen redovisar genomsnittliga kostnader fr arbete, matrial och maskiner etc. P1 r koderna i planeringskatalogen i EBR

10 EBR

30

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Investeringskostnader

Totalt

Kabel AKKJ350 Transformatorer 20/1kV Transformatorer 1/0.4kV, 10 kVA Transformatorer 1/0.4kV, 16 kVA

146 000 [kr/km] 50 000 [kr/st] 12 000 [kr/st] 16 000 [kr/st]

56.593 [km] 6 [st] 34 [st] 19 [st]

8 262 578 kr 300 000 kr 408 000 kr 304 000 kr

9 274 578 kr

rliga kostnader

Tomgngsfrluster, trafos Driftfrluster Driftstrning kabel, 56.593 km Underhllsbesiktning trafos

45 413 [kr/r] 11 711 [kr/r] 31 749 [kr/r] 85 330 [kr/r]

45 413 [kr/r] 11 711 [kr/r] 31 749 [kr/r] 85 330 [kr/r]

174 005 kr/r

Skrotkostnader Restvrde Nusummefaktor (NSF) Nuvrdesfaktor (NVF) Life Cycle Cost (LCC) 13.78 0.17

0 kr 0 kr

11 672 364 kr

Tabell 2: LCC-kalkyl fr hela systmet sammankopplat

31

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

7 Slutsatser

Resultaten visar att alternativet med sex isolerade delsystem matade frn en anslutningspunkt i 20 kV-ntet ger ett acceptabelt spnningsfall. Vid lastdesberkningarna med maxlast r det hgsta spnningsfallet r p 8.7 % i delsystem Bergfors. Vid normala frhllanden kommer lasten i systemet vara lgre och drmed r spnningsfallet lgre. Vidare kan konstateras att felstrmmarna r tillrckligt stora fr att klara en sker och tillrckligt snabb bortkoppling vid fel ngonstans i systemet. Lgsta felstrmmen r p 115.9 A i delsystem Krokvik men denna strm r nd tillrcklig fr att en 25 A skring ska lsa ut. Med tanke p lasternas eekter r det fullt tillrckligt med 25 A skring med avseende p laststrmmarna och det nns ingen risk fr att skringen ska lsa ut p grund av laststrmmarna. Nr systmen r ihopkopplade till ett system p lgspnningssidan r spnningsfallet ven dr liknande som vid isolerade delsystem. Laster lngt bort frn matningspunkterna har lite lgre spnning i detta alternativ med den r hg nog fr att det ska vara acceptabelt. Den stora skillnaden r att felstrmmarna r hgre med ett ihopkopplat system. I detta avseende r det en stor frdel att koppla ihop delsystemen. I detta fall nns en hgre kortslutningeekt i systemet beroende p att eekt kan dras frn era anslutningspunkter. Vid simuleringar d en av anslutningarna till msp-ntet faller bort s kommer dock spnningen att bli fr lg. Till exempel om anslutningen vid Rensjn faller bort och matningen mste tas frn angrnsade bangrdar. Spnningen faller under 300 V vilket r fr lgt. Felstrmmnarna kommer ocks att bli lgre och minsta strmmen ligger p 96 A. P grund av att spnningen minskar mycket om en anslutningspunkt faller bort nns det inte s mycket att vinna p att ha delsystemen ihopkopplade i och med att kostnaden fr detta alternativ r hgre. Vid reservmatning med UPS r spnningarna ngot lgre n vid normal drift. Anledningen till detta r att 0.4/1 kV transformatorn har mindre skenbar eekt n 20/1 kV transformatorn som anvnds vid normal drift. Om UPS:en r tillrckligt stor s att den kan betraktas som ett starkt nt gr det att reservmata via kontaktledningen om man ser till spnningsfallet. Med UPS kommer felstrmmarna vara lgre p grund av 0.4/1 kV transformatorn och att kort32

Distributionssystem med 2 Lsp-niver sltuningeekten i UPS r mycket lgre n i anslutningspunkten till 20 kV-ntet. Hur stora felstrmmarna r beror p valet av UPS och dess storlek. Tester och djupare analys br genomfras fr alternativet med reservmatning frn kontaktledningen via UPS. Att UPS r ett starkt nt kan visa sig ett alltfr grovt antagande. LCC kalkylen visar att kostnaderna fr de tv olika alternativen skiljer sig t. Nr alla delsystemen r ihopkopplade kommer det att bli mer kabel samt att frlusterna blir strre. Totala kostnaden fr r p ca 11.67 Msek. I fallet med sex isolerade delsystem r totala kostnaden 9.86 Msek. Skillnaden i kostnad r enligt LCC-kalkykerna 1.8 Msek lgre fr detta alternativ. Sammantaget kan konstateras att det bsta alternativet r att ha sex isolerade system som matas frn 20 kV-ntet separat. Konstnaden blir lgre samtidigt som alternativet har acceptabelt spnningsfall och felstrmmar som ger en sker och tillrckligt snabb bortkoppling vid fel ute i systemen.

33

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Referenser

[1] Lennart Sder, Static Analysis of Power Systems, Royal Institute och Technology, Stockholm, Augusti 2004 [2] Lennart Winell, Elkraftsystem 2, kapitel 6.2, Lennart Winell, 2002. [3] Prabha Kundur, Power System Stability and Control, 1994 [4] Utbildningsprm, Signalteknik grundutbildning 1, Banskolan, 1995 [5] Utbildningsprm, Allmnn jrnvgsteknik, Banskolan, 2002 [6] http://www.banverket.se/sv/Amnen/Jarnvagen/Undersida-1-Jarnvagen
/12-Jarnvagen/Malmbanan.aspx

[7] Oskar Rftegrd,Utbildningsmaterial, Livscykelkostnadskalkyl LCC, 2006 [8] http://archive.ericsson.net/service/internet

/picov/get?DocNo=1/28701-FGC101680&Lang=EN.

[9] Jarmo Partanen, Juha Lohjala, Tero Kaipia, Aki Rissanen, Jukka Lassila, Kari Lahti, Aki Krn, 20/1/0.4 kV three voltage level distribution system, 2005, Lappeenranta [10] SS4241405, Svensk standard, utgva 2 [11] SS4241406, Svensk standard, utgva 1 [12] SS4241424, Svensk standard, utgva 3 [13] SS-EN 50160, Svensk standard, utgva 3

34

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

A Data fr transformatorer
Transformator (1/0.4 kV), 10 kVA (1/0.4 kV), 16 kVA (1/0.4 kV), 25 kVA (20/1 kV), 100-160 kVA ca pris [kkr] 12 16 20
rk [%] xk [%] P0 [W ] Pk [W ]

3.5 3.0 2.5 1.65

2.8 2.9 2.7 3.64

60 88 125 220

350 480 625 1485

Tabell 3: Data fr transformatorer

Data fr kablarna
Kabeltyp
R[/km] X [/km]

AKKJ 3 50/16 AKKJ 3 70/21 AKKJ 3 95/29

0.641 0.443 0.320

0.078 0.076 0.075

Tabell 4: Data fr kablarna

35

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

C Data fr delsystemen

C.1 Data fr delsystem Krokvik

Nod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 U [V] 382.0 385.0 383.8 388.8 378.5 384.5 383.2 383.0 393.1 389.5 964.9 966.6 969.3 976.1 977.6 984.2 990.4 988.5 986.9 983.3 22000
U

[%]

Ik1 [A]

Ik2 [A]

Ik3 [A]

4.49 3.75 4.04 2.80 5.38 3.89 4.19 4.26 1.72 2.63 3.51 3.34 3.07 2.39 2.24 1.58 0.96 1.15 1.31 1.67 0

vid last 146.0 156.3 168.7 191.8 269.8 204.9 296.9 291.3 197.5 167.8 -

vid last 114.0 126.0 139.6 170.8 260.7 183.7 306.2 296.5 176.8 138.0 -

vid last 131.6 145.5 161.2 195.9 301.1 212.2 353.9 342.3 204.1 159.4 -

Tabell 5: Resultat fr delsystem Krokvik

36

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Nod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

U [V] 381.3 384.3 383.1 388.1 377.7 383.8 382.5 382.1 391.7 386.0

[%]

Ik1 [A]

Ik2 [A]

Ik3 [A]

4.67 3.93 4.21 2.97 5.56 4.06 4.36 4.48 2.08 3.50

vid last 147.4 158.0 170.8 194.8 270.3 208.6 296.9 291.7 202.7 183.7

vid last 116.2 127.4 141.9 170.7 270.2 188.0 315.3 306.2 180.2 156.7

vid last 134.2 147.1 163.8 197.2 312.0 217.1 364.1 353.6 208.0 180.9

Tabell 6: Resultat vid lasterna i Krokvik nr hela systemet r ihopkopplat

Nod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

U [V] 381.3 384.3 383.1 388.1 377.7 383.8 382.5 382.0 391.4 384.8

[%]

Ik1 [A]

Ik2 [A]

Ik3 [A]

4.67 3.93 4.21 2.97 5.56 4.06 4.36 4.49 2.16 3.80

vid last 147.4 158.0 170.8 194.8 269.7 208.6 296.9 291.6 202.6 183.2

vid last 113.9 126.0 139.5 169.6 260.6 183.6 306.3 297.3 179.1 154.1

vid last 131.5 145.4 161.1 195.8 301.0 212.1 353.6 343.3 206.9 177.9

Tabell 7: Resultat vid lasterna i Krokvik nr hela systemet r ihopkopplat men 20 kV-anslutningen vid Rensjn har fallit bort.

37

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Nod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

U [V] 379.1 382.1 380.9 385.9 375.5 381.5 380.3 380.0 390.3 386.6

[%]

5.22 4.48 4.77 3.52 6.12 4.61 4.92 4.99 2.42 3.35

Tabell 8: Spnningarna vid lasterna i Krokvik vid reservmatning med UPS som antas vara ett starkt nt.

Last
P1 P2 P3 P4 P5 P6 P7 P8 P9 P10

Eekt [kW] 2.1 0.9 2.1 0.9 12 5 12.5 12 0.9 2.1

Transformator vid last [kVA] 10 10 10 10 16 10 16 16 10 10

Stolpnr 70 93 117 141 4 13 27 24 64

Typ av last Signalkiosk Signalskp Signalkiosk Signalskp Vxel SIR Teknikhus Vxel Signalskp Signalkiosk

Tabell 9: Laster fr delsystem Krokvik

38

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Impedans
Z111 Z212 Z313 Z414 Z515 Z616 Z717 Z818 Z919 Z1020 Z1620

Transformator (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 16 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 16 kVA) (1/0.4 kV, 16 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (20/1 kV, 160 kVA)

Tabell 10: Impedanser fr transformatorer i delsystem Krokvik

Impedans
Z1011 Z1112 Z1213 Z1314 Z1415 Z1516 Z1617 Z1718 Z1819

Kabel AKKJ350 Lngd [km] 1.212 1.260 1.940 0.352 0.522 0.390 0.188 0.781 2.535

Tabell 11: Impedanser fr kablarna i delsystem Krokvik

39

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

C.2 Data fr delsystem Rautas

Nod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 U [V] 375.6 382.3 387.6 388.2 380.6 383.3 382.9 393.1 389.7 961.0 963.9 971.5 979.0 981.0 988.9 986.6 985.1 982.1 22000
U

[%]

Ik1 [A]

Ik2 [A]

Ik3 [A]

6.09 4.42 3.09 2.95 4.86 4.18 4.28 1.73 2.57 3.73 3.44 2.68 1.93 1.73 0.94 1.17 1.33 1.62 0

vid last 158.2 166.3 183.8 202.2 282.7 298.5 291.8 200.7 175.3 -

vid last 123.5 134.5 156.2 178.9 281.8 308.9 297.2 177.6 144.6 -

vid last 142.6 155.3 180.4 206.6 325.4 356.7 343.1 205.1 167.0 -

Tabell 12: Resultat fr delsystem Rautas

40

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

'
Nod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 U [V] 378.6 384.6 388.6 388.1 380.3 382.6 382.0 391.7 387.0
U

[%]

Ik1 [A]

Ik2 [A]

Ik3 [A]

5.35 3.85 2.84 2.97 4.93 4.35 4.50 2.07 3.25

vid last 180.4 182.5 191.1 204.0 283.1 296.6 290.5 202.6 186.3

vid last 153.2 155.6 165.7 182.2 291.4 314.6 304.0 179.9 159.6

vid last 176.9 179.6 191.3 210.4 336.5 363.2 351.0 207.7 184.3

Tabell 13: Resultat vid lasterna i Rautas nr hela systemet r ihopkopplat

'
Nod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 U [V] 376.5 382.3 385.8 384.8 376.8 378.9 376.0 378.0 351.7
U

[%]

Ik1 [A]

Ik2 [A]

Ik3 [A]

5.88 4.44 3.54 3.79 5.80 5.26 6.01 5.49 12.07

vid last 179.4 181.5 189.7 202.3 280.4 293.8 285.7 194.5 164.3

vid last 147.8 152.4 163.4 178.5 279.5 302.5 289.7 171.4 136.6

vid last 170.7 176.0 188.7 206.2 322.7 349.3 334.5 197.9 157.8

Tabell 14: Resultat vid lasterna i Rautas nr hela systemet r ihopkopplat men 20 kV-anslutningen vid Rensjn har fallit bort.

41

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

'
Nod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 U [V] 372.7 379.4 384.8 385.3 377.7 380.4 380.0 390.3 386.9
U

[%]

6.83 5.14 3.81 3.66 5.58 4.90 5.00 2.43 3.28

Tabell 15: Spnningarna vid lasterna i Rautas vid reservmatning med UPS som antas vara ett starkt nt.

Last
P1 P2 P3 P4 P5 P6 P7 P8 P9

Eekt [kW] 5 2.1 0.9 2.25 12 12.5 12 0.9 2.1

Transformator vid last [kVA] 10 10 10 10 16 16 16 10 10

Stolpnr 108 126 156 1b 7 24 35 55

Typ av last SIR Signalkiosk Signalskp Vgskydd Vxel Teknikhus Vxel Signalskp Signalkiosk

Tabell 16: Laster fr delsystem Rautas

42

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Impedans
Z110 Z211 Z312 Z413 Z514 Z615 Z716 Z817 Z918 Z1418

Transformator (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 16 kVA) (1/0.4 kV, 16 kVA) (1/0.4 kV, 16 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (20/1 kV, 160 kVA)

Tabell 17: Impedanser fr transformatorer i delsystem Rautas

Impedans
Z910 Z1011 Z1112 Z1213 Z1314 Z1415 Z1516 Z1617

Kabel AKKJ350 Lngd [km] 0.814 1.520 1.340 0.276 0.507 0.223 0.750 2.050

Tabell 18: Impedanser fr kablar i delsystem Rautas

43

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

C.3 Data fr delsystem Rensjn

Nod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 U [V] 378.9 389.7 391.1 381.2 383.1 382.3 392.3 389.7 383.5 377.4 968.6 976.3 979.8 982.1 988.0 984.8 987.7 976.1 966.4 964.7 22000
U

[%]

Ik1 [A]

Ik2 [A]

Ik3 [A]

5.27 2.56 2.21 4.70 4.23 4.42 1.93 2.59 4.12 5.66 2.93 2.15 1.81 1.58 0.99 1.31 1.52 2.18 3.15 3.31 0

vid last 163.5 188.6 200.1 207.2 281.9 295.4 288.6 189.1 166.2 161.5 -

vid last 128.5 161.0 175.8 280.6 303.7 292.1 183.3 161.6 133.4 126.3 -

vid last 148.4 185.9 203.0 324.0 350.7 337.3 211.6 186.6 154.1 145.8 -

Tabell 19: Resultat fr delsystem Rensjn

44

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Nod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

U [V] 375.3 389.0 390.0 379.8 381.4 380.4 390.0 386.0 377.6 370.7

[%]

Ik1 [A]

Ik2 [A]

Ik3 [A]

6.18 2.74 2.50 5.06 4.64 4.91 2.50 3.50 5.61 7.31

vid last 181.9 193.8 202.0 207.7 283.6 295.2 289.0 192.9 180.2 178.6

vid last 153.2 169.1 179.6 292.5 312.8 302.4 185.2 168.6 154.1 152.6

vid last 176.9 195.2 207.3 337.7 361.2 348.8 213.9 194.7 178.0 176.2

Tabell 20: Resultat vid lasterna i Rensjn nr hela systemet r ihopkopplat

Nod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

U [V] 304.6 299.3 292.0 272.7 270.2 271.3 288.7 296.2 306.6 303.2

[%]

Ik1 [A]

Ik2 [A]

Ik3 [A]

23.86 25.28 27.00 31.83 32.45 32.18 27.82 25.94 23.36 24.29

vid last 134.0 121.7 118.2 116.4 145.5 145.7 146.9 121.0 130.4 133.3

vid last 102.5 96.2 93.2 114.4 113.4 113.9 92.2 95.8 103.6 104.1

vid last 118.3 111.1 107.6 132.1 130.9 131.6 106.5 110.6 119.7 120.2

Tabell 21: Resultat vid lasterna i Rensjn nr hela systemet r ihopkopplat men 20 kV-anslutningen vid Rensjn har fallit bort.

45

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Nod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

U [V] 375.9 386.8 388.2 378.1 380.1 379.3 389.3 386.7 380.5 374.3

[%]

6.04 3.30 2.96 5.46 4.99 5.28 2.66 3.33 4.87 6.43

Tabell 22: Spnningarna vid lasterna i Rensjn vid reservmatning med UPS sam antas vara ett starkt nt.

Last
P1 P2 P3 P4 P5 P6 P7 P8 P9 P10

Eekt [kW] 5 0.9 0.9 12 12.5 12 0.9 0.9 2.1 5

Transformator vid last [kVA] 10 10 10 16 16 16 10 10 10 10

Stolpnr 116 158 174 2 19 7 30 67 76

Typ av last SIR Signalskp Signalskp Vxel Teknikhus Vxel Signalskp Signalskp Signalkiosk SIR

Tabell 23: Laster fr delsystem Rensjn

46

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Impedans
Z111 Z212 Z313 Z414 Z515 Z616 Z717 Z818 Z919 Z1020 Z1420

Transformator (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 16 kVA) (1/0.4 kV, 16 kVA) (1/0.4 kV, 16 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (20/1 kV, 160 kVA)

Tabell 24: Impedanser fr transformatorer i delsystem Rensjn

Impedans
Z1112 Z1213 Z1314 Z1415 Z1516 Z1617 Z1718 Z1819 Z1920

Kabel AKKJ350 Lngd [km] 2.210 0.843 0.481 0.449 0.220 0.337 1.174 1.946 0.471

Tabell 25: Impedanser fr kablarna i delsystem Rensjn

47

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

C.4 Data fr delsystem Bergfors

Nod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 U [V] 365.2 375.3 382.0 375.9 382.7 379.2 389.3 389.8 379.4 388.4 938.4 946.4 957.4 969.8 987.5 977.6 975.7 973.6 970.1 970.1 22000
U

[%]

Ik1 [A]

Ik2 [A]

Ik3 [A]

8.69 6.17 4.50 6.01 4.32 5.20 2.66 2.55 5.15 2.90 5.98 5.18 4.08 2.85 1.08 2.06 2.26 2.46 2.81 2.82 0

vid last 191.4 164.7 179.4 265.7 295.7 272.7 195.4 187.8 175.7 163.8 -

vid last 155.6 132.2 150.3 255.0 304.4 265.4 169.8 160.6 142.5 132.1 -

vid last 179.6 152.7 173.6 294.4 351.5 306.5 196.1 185.6 164.5 152.5 -

Tabell 26: Resultat fr delsystem Bergfors

48

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Nod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

U [V] 363.0 377.6 383.2 376.0 381.9 378.3 388.4 387.5 378.6 386.4

[%]

Ik1 [A]

Ik2 [A]

Ik3 [A]

9.25 5.61 4.21 6.00 4.52 5.43 2.89 3.11 5.37 3.39

vid last 234.7 180.6 187.7 271.1 296.0 276.3 198.3 193.0 186.2 182.2

vid last 215.2 154.6 162.7 272.5 313.9 280.3 175.2 168.4 160.3 155.0

vid last 248.3 178.5 187.8 314.6 362.5 323.7 202.3 194.5 185.1 179.0

Tabell 27: Resultat vid lasterna i Bergfors nr hela systemet r ihopkopplat

Nod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

U [V] 304.2 333.5 353.3 360.4 378.0 374.6 385.1 384.4 375.7 384.1

[%]

Ik1 [A]

Ik2 [A]

Ik3 [A]

23.94 16.62 11.69 9.90 5.50 6.34 3.73 3.90 6.06 3.97

vid last 180.8 157.2 169.3 258.1 293.0 273.4 196.6 191.5 184.9 181.1

vid last 148.7 125.6 143.9 248.5 301.6 268.3 172.6 166.0 154.6 153.0

vid last 171.7 145.1 166.2 286.9 348.2 309.8 199.3 191.7 178.5 176.7

Tabell 28: Resultat vid lasterna i Bergfors nr hela systemet r ihopkopplat men 20 kV-anslutningen vid Rensjn har fallit bort

49

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Nod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

U [V] 361.8 372.0 378.7 372.6 379.4 375.9 386.1 386.6 376.1 385.2

[%]

9.56 7.01 5.32 6.85 5.14 6.04 3.47 3.35 5.98 3.71

Tabell 29: Resultat vid lasterna i Bergfors vid reservmatning med UPS sam antas vara ett starkt nt.

Last
P1 P2 P3 P4 P5 P6 P7 P8 P9 P10

Eekt [kW] 10 2.1 0.9 12 12.5 12 0.9 0.9 5 0.9

Transformator vid last [kVA] 16 10 10 16 16 16 10 10 10 10

Stolpnr 94 115 139 1e 16a 28 39 58 80

Typ av last Signal och detektorkur Signalkiosk Signalskp Vxel Teknikhus Vxel Signalskp Signalskp SIR Signalskp

Tabell 30: Laster fr delsystem Bergfors

50

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Impedans
Z111 Z212 Z313 Z414 Z515 Z616 Z717 Z818 Z919 Z1020 Z1420

Transformator (1/0.4 kV, 16 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 16 kVA) (1/0.4 kV, 16 kVA) (1/0.4 kV, 16 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (20/1 kV, 160 kVA)

Tabell 31: Impedanser fr transformatorer i delsystem Bergfors

Impedans
Z1112 Z1213 Z1314 Z1415 Z1516 Z1617 Z1718 Z1819 Z1920

Kabel AKKJ350 Lngd [km] 1.102 1.244 1.316 0.988 0.784 0.456 0.578 0.997 1.155

Tabell 32: Impedanser fr kablarna i delsystem Bergfors

51

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

C.5 Data fr delsystem Tornetrsk

Nod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 U [V] 387.6 390.8 383.4 383.0 383.6 382.7 393.2 394.0 978.5 981.2 981.5 988.7 991.3 988.0 987.1 986.9 22000
U

[%]

Ik1 [A]

Ik2 [A]

Ik3 [A]

3.11 2.29 4.16 4.24 4.11 4.31 1.70 1.50 2.15 1.88 1.85 1.13 0.87 1.21 1.29 1.31 0

vid last 170.0 192.0 194.1 291.3 297.1 286.3 192.3 169.7 -

vid last 137.1 164.3 163.7 296.5 306.3 287.5 164.3 137.6 -

vid last 158.3 189.7 189.0 342.4 353.7 334.0 189.7 158.9 -

Tabell 33: Resultat fr delsystem Tornetrsk

Nod 1 2 3 4 5 6 7 8

U [V] 383.5 389.4 381.9 382.2 382.8 381.7 391.4 388.0

[%]

Ik1 [A]

Ik2 [A]

Ik3 [A]

4.12 2.66 4.52 4.45 4.30 4.57 2.14 3.00

vid last 183.9 195.4 196.9 291.9 297.1 287.4 196.1 184.8

vid last 156.3 171.1 173.0 306.4 315.6 298.5 171.3 157.5

vid last 180.5 197.6 199.8 353.8 364.4 344.7 197.9 181.9

Tabell 34: Resultat vid lasterna i Tornetrsk nr hela systemet r ihopkopplat

52

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Nod 1 2 3 4 5 6 7 8

U [V] 382.1 388.7 381.3 382.1 382.8 381.7 391.4 388.0

[%]

Ik1 [A]

Ik2 [A]

Ik3 [A]

4.46 2.82 4.66 4.47 4.30 4.57 2.14 3.00

vid last 183.3 195.1 196.6 291.7 297.0 287.3 196.0 184.8

vid last 153.7 169.9 168.3 297.5 306.5 289.5 170.4 155.6

vid last 177.5 196.1 194.4 343.5 354.9 334.3 196.8 179.6

Tabell 35: Resultat vid lasterna i Tornetrsk nr hela systemet r ihopkopplat men 20 kV-anslutningen vid Rensjn har fallit bort.

Nod 1 2 3 4 5 6 7 8

U [V] 384.9 388.3 380.7 380.4 380.9 380.1 390.6 391.4

[%]

3.76 2.94 4.82 4.90 4.77 4.98 2.34 2.14

Tabell 36: Spnningarna vid lasterna i Tornetrsk vid reservmatning med UPS som antas var ett starkt nt.

53

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Transformator vid last [kVA] 10 10 10 16 16 16 10 10

Last
P1 P2 P3 P4 P5 P6 P7 P8

Eekt [kW] 2.1 0.9 5 12 12.5 12 0.9 2.1

Stolpnr 127 163 166 6a 18a 27 65

Typ av last Signalkiosk Signalskp SIR Vxel Teknikhus Vxel Signalskp Signalkiosk

Tabell 37: Laster fr delsystem Tornetrsk

Impedans
Z19 Z210 Z311 Z412 Z513 Z614 Z715 Z816 Z1216

Transformator (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 16 kVA) (1/0.4 kV, 16 kVA) (1/0.4 kV, 16 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (20/1 kV, 160 kVA)

Tabell 38: Impedanser fr transformatorer i delsystem Tornetrsk

Impedans
Z89 Z910 Z1011 Z1112 Z1213 Z1314 Z1415

Kabel AKKJ350 Lngd [km] 1.889 0.159 1.296 0.186 0.368 1.331 1.979

Tabell 39: Impedanser fr kablar i delsystem Tornetrsk 54

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

C.6 Data fr delsystem Stenbacken

Nod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 U [V] 388.8 392.1 382.4 383.7 386.4 381.8 981.2 984.0 986.8 991.2 988.6 985.2 22000
U

[%]

Ik1 [A]

Ik2 [A]

Ik3 [A]

2.80 1.99 4.40 4.07 3.39 4.56 1.84 1.56 1.29 0.84 1.10 1.44 0

vid last 168.4 190.6 285.2 297.9 212.6 279.7 -

vid last 135.6 163.1 285.5 307.8 188.6 276.0 -

vid last 156.6 188.3 329.7 355.4 217.8 318.7 -

Tabell 40: Resultat fr delsystem Stenbacken

Nod 1 2 3 4 5 6

U [V] 387.8 391.1 374.9 382.8 385.5 380.8

[%]

Ik1 [A]

Ik2 [A]

Ik3 [A]

3.03 2.22 6.27 4.31 3.63 4.80

vid last 184.7 195.4 286.2 297.5 212.2 279.4

vid last 157.4 170.6 291.5 316.3 192.4 284.7

vid last 181.7 197.0 336.6 365.2 222.2 328.7

Tabell 41: Resultat vid lasterna i Stenbacken nr hela systemet r ihopkopplat

55

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Nod 1 2 3 4 5 6

U [V] 387.8 391.1 374.9 382.8 385.5 380.8

[%]

Ik1 [A]

Ik2 [A]

Ik3 [A]

3.03 2.22 6.27 4.31 3.63 4.80

vid last 184.7 195.4 286.0 297.4 212.2 279.2

vid last 155.5 169.7 282.6 307.3 188.2 275.5

vid last 179.5 196.0 326.3 354.8 217.3 318.1

Tabell 42: Resultat vid lasterna i Stenbacken nr hela systemet r ihopkopplat men 20 kV-anslutningen vid Rensjn har fallit bort.

Nod 1 2 3 4 5 6

U [V] 386.3 389.6 379.8 381.1 383.9 379.2

[%]

3.43 2.60 5.05 4.71 4.03 5.20

Tabell 43: Spnningarna vid lasterna i Stenbacken vid reservmatning av UPS som antas vara ett starkt nt.

Last
P1 P2 P3 P4 P5 P6

Eekt [kW] 2.1 0.9 12 12.5 5 12

Transformator vid last 10 10 16 16 10 16

Stolpnr 114 151 7 16a 25

Typ av last Signalkiosk Signalskp Vxel Teknikhus SIR Vxel

Tabell 44: Laster fr delsystem Stenbacken

56

Distributionssystem med 2 Lsp-niver

Impedans
Z17 Z28 Z39 Z410 Z511 Z612 Z912

Transformator (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 16 kVA) (1/0.4 kV, 16 kVA) (1/0.4 kV, 10 kVA) (1/0.4 kV, 16 kVA) (20/1 kV, 160 kVA)

Tabell 45: Impedanser fr transformatorerna i delsystem Stenbacken

Impedans
Z67 Z78 Z89 Z910 Z1011

Kabel AKKJ350 Lngd [km] 1.944 1.346 0.492 0.222 0.406

Tabell 46: Impedanser fr kablarna i delsystem Stenbacken

57