BFS 2010:2 BKR 13

7 63 Betongkonstruktioner
Reglerna i detta avsnitt avser brande konstruktioner av normal betong, tung betong eller lttballastbetong. Reglerna avser svl oarmerade som armerade platsgjutna eller frtillverkade konstruktioner med spnd eller ospnd armering. Reglerna avser dock inte konstruktioner av lttbetong, hlrumsbetong och andra speciella betongsorter. (BFS 2003:6).
Allmnt rd Med normal betong, tung betong och lttballastbetong avses betong enligt definitionerna i SS-EN 206-1. (BFS 2010:2).

7:1 Krav
Allmnt rd Allmnna krav finns i avsnitt 2:1.

7:11 Bestndighet
Betongkonstruktioner ska utformas, dimensioneras och utfras s att skadlig nedbrytning frhindras. Detta ska ske genom att de angrepp konstruktionsdelarna frvntas utsttas fr klargrs och att erforderliga tgrder fr att konstruktioner ska motst angreppen vidtas. (BFS 2003:6).
Allmnt rd Exponeringsklasser tillmpbara fr de vanligast frekommande typerna av miljpverkan anges i SS-EN 206-1. Erforderliga tgrder kan anses ha vidtagits om betongkonstruktionen uppfyller kraven i SS-EN 206-1, SS 13 70 03 och SS 13 70 10. (BFS 2003:6).

7:12 Motstnd mot vattenintrngning

Betongkonstruktioner som frvntas bli utsatta fr ensidigt vattentryck ska ha tillrcklig grad av motstnd mot vattenintrngning. (BFS 2003:6).
Allmnt rd Graden av motstnd mot vattenintrngning r beroende av konstruktionens utformning samt av betongens sammansttning, gjutning och hrdning. Kravet p betongens sammansttning kan anses vara uppfyllt om SSEN 206-1 samt SS 13 70 03 beaktas. (BFS 2003:6).

7:2 Frutsttningar
Berkningsmodellerna i avsnitt 7 gller fr betong med hgst tryckhllfasthet fcck = 57,0 MPa. (BFS 2003:6).
Allmnt rd Allmnna frutsttningar finns i avsnitt 2:2. Fr betong med tryckhllfasthet fcck > 57,0, ges viss vgledning i High Performance Concrete Structures Design Handbook. (BFS 2003:6).

63

Senaste lydelse BFS 2003:6

81

BFS 2010:2 BKR 13

7:21 har upphvts genom (BFS 2003:6). 7:22 Karakteristiska materialvrden fr betong
Betong ska med hnsyn till dess tryckhllfasthet indelas i olika hllfasthetsklasser. (BFS 2003:6).
Allmnt rd Normal och tung betong samt lttballastbetong br med avseende p tryckhllfasthet indelas i klasser enligt SS-EN 206-1 och SS 13 70 03. Denna klassificering r baserad p tryckhllfasthet bestmd i enlighet med SS-EN 12390-3 dr lagring av provkroppar sker enligt SS-EN 123902. Provkroppar fr bestmning av tryckhllfasthet kan ven lagras enligt svensk praxis i enlighet med SS-EN 12390-2 T1. Omrkningen mellan de olika lagringsstten br ske enligt SS 13 70 03. (BFS 2003:6).

7:221 Tryckhllfasthet De karakteristiska vrden fr betongens tryckhllfasthet fcck fr normal betong och tung betong som anges i fljande tabell 7:221a ska anvndas vid bestmning av dimensionerande materialvrden. Motsvarande vrden fr lttballastbetong anges i tabell 7:221b nedan. Fr att karakteristiska vrden > 11,5 MPa ska f utnyttjas fordras utfrandeklass I eller II och fr vrden > 24,0 MPa fordras utfrandeklass I. (BFS 2003:6).
Tabell 7:221a Karakteristiska vrden fr tryckhllfasthet fcck fr normal och tung betong fcck 3 (MPa) 11,5 15,5 19,0 24,0 27,0 29,0 30,5 33,5 Hllfasthetsklass1 C 40/50 C 45/55 C 50/60 C 54/652 C 55/67 C 58/702 C 60/75 fcck 3 (MPa) 38,0 43,0 47,5 51,5 52,0 55,0 57,0

Hllfasthetsklass1 C 12/15 C 16/20 C 20/25 C 25/30 C 28/352 C 30/37 C 32/402 C 35/45

1

I hllfasthetsklassens beteckning (t.ex. C 25/30), motsvarar det frsta siffervrdet den fordrade tryckhllfastheten fc,cyl i MPa bestmd genom tryckprovning av betongcylindrar med 150 mm diameter och 300 mm hjd. Det andra siffervrdet i hllfasthetsklassens beteckning motsvarar den fordrade tryckhllfastheten fc,cube i MPa bestmd genom tryckprovning av 150 mm kuber. Provkropparna r tillverkade och lagrade enligt SS-EN 12390-2 och provade enligt SS-EN 12390-3. Mellanliggande hllfasthetsklasser avpassade fr dimensionering enligt svensk praxis, se SS 13 70 03. De karakteristiska vrdena fr tryckhllfasthet fcck beaktar lngtidseffekter.

(BFS 2003:6).

82

BFS 2010:2 BKR 13

Tabell 7:221b LC 12/13 LC 16/18 LC 20/22 LC 25/28 LC 30/33 LC 35/38

Karakteristiska vrden fr tryckhllfasthet fcck fr lttballastbetong fcck (MPa) 10,0 14,0 17,0 21,5 25,5 30,0 Hllfasthetsklass LC 40/44 LC 45/50 LC 50/55 LC 55/60 LC 60/66 fcck (MPa) 34,0 38,5 42,5 46,5 51,0

Hllfasthetsklass

(BFS 2003:6).
7:222 Draghllfasthet Om betongens hllfasthet endast kontrolleras genom tryckprovning enligt avsnitt 7:22 gller de karakteristiska vrden fctk fr betongens draghllfasthet som anges i fljande tabell 7:222a. Fr att karakteristiska vrden > 1,05 MPa ska f utnyttjas fordras utfrandeklass I eller II och fr vrden > 1,70 MPa fordras utfrandeklass I. (BFS 2004:9).
Tabell 7:222a Karakteristiska vrden fr normal och tung betongs draghllfasthet fctk fctk 1 (MPa) 1,05 1,25 1,45 1,70 1,80 1,90 2,00 2,10 Hllfasthetsklass C 40/50 C 45/55 C 50/60 C 54/652 C 55/67 C 58/702 C 60/75 fctk (MPa) 2,40 2,55 2,75 2,80 2,85 2,90 2,95

Hllfasthetsklass C 12/15 C 16/20 C 20/25 C 25/30 C 28/352 C 30/37 C 32/402 C 35/45

1 2

Karakteristiska vrden fr draghllfasthet fctk beaktar lngtidseffekter. Mellanliggande hllfasthetsklasserna avpassade fr dimensionering enligt svensk praxis, se SS 13 70 03.

(BFS 2003:6).
Tabell 7:222b Grundvrden fr bestmning av karakteristisk draghllfasthet fctk hos lttballastbetong fctk (MPa) 0,95 1,15 1,35 1,60 1,75 1,95 Hllfasthetsklass LC 40/44 LC 45/50 LC 50/55 LC 55/60 LC 60/66 fctk (MPa) 2,25 2,45 2,60 2,70 2,75

Hllfasthetsklass LC 12/13 LC 16/18 LC 20/22 LC 25/28 LC 30/33 LC 35/38

(BFS 2004:9).

83

BFS 2010:2 BKR 13

Fr att f fram karakteristiska vrden fr draghllfasthet fctk hos lttballastbetong ska grundvrdena i tabell 7:222b reduceras genom multiplikation med koefficienten 1 enligt fljande formel (a) 1 = 0,4 + 0,6 (a) 2200 dr r lttballastbetongens ugnstorra densitet (kg/m3) bestmd i enlighet med SS-EN 12390-7. Vid bestmning av betongens draghllfasthet genom sprckprovning i enlighet med SS-EN 12390-6, erhlls karakteristisk draghllfasthet genom multiplicering av sprckdraghllfastheten med 0,8. (BFS 2003:6).
7:223 Elasticitetsmodul Vid mttligt snabb plastning av konstruktioner av normal eller tung betong ska, om inget annat pvisas glla, de karakteristiska vrden fr betongens elasticitetsmodul som anges i fljande tabell 7:223a tillmpas. Tabellvrdena avser betong utan lufttillsats. (BFS 2004:9).
Allmnt rd Vid snabba frlopp, t.ex. svngning, br vrdena multipliceras med 1,2.
Tabell 7:223a Karakteristiska vrden1 fr betongens elasticitetsmodul Eck fr normal eller tung betong Eck (GPa) 27,0 29,0 30,0 31,0 32,0 33,0 33,0 34,0 Hllfasthetsklass C 40/50 C 45/55 C 50/60 C 54/652 C 55/67 C 58/702 C 60/75 Eck (GPa) 35,0 36,0 37,0 38,0 38,0 39,0 39,0

Hllfasthetsklass C 12/15 C 16/20 C 20/25 C 25/30 C 28/352 C 30/37 C 32/402 C 35/45

1 2

Tabellens karakteristiska vrden avser betong med ballast av urbergsmaterial. Mellanliggande hllfasthetsklasser avpassade fr dimensionering enligt svensk praxis i enlighet med SS 13 70 03.

(BFS 2004:9). Fr lttballastbetong bestms vrdet p Eck genom att vrdet fr normal eller tung betong med samma cylinderhllfasthet multipliceras ( /2200)2 dr r lttballastbetongens ugnstorra densitet (kg/m3) i enlighet med SS-EN 12390-7. (BFS 2003:6).
Allmnt rd Det karakteristiska vrdet Eck fr betongens elasticitetsmodul kan antas vara konstant vid pknningar mellan fctd och 0,6 fccd.

84

BFS 2010:2 BKR 13

7:23 Karakteristiska materialvrden fr armering

7:231 64 Draghllfasthet
Allmnt rd Val av lmpliga armeringssorter br gras i enlighet med kraven i avsnitt 7:43. (BFS 2010:2).

7:232 Elasticitetsmodul Fr ospnd armering ska, om inget annat pvisas glla, det karakteristiska vrdet Esk fr armeringens elasticitetsmodul antas vara 200 GPa. Det karakteristiska vrdet fr spnnarmering ska bestmmas med ledning av provningsresultat frn den aktuella stlsorten. (BFS 2003:6).

7:24 Spnnkrafter
Den effektiva spnnkraftens karakteristiska vrde ska vid varje tidpunkt anses vara lika med det nominella vrdet. (BFS 1998:39).
Allmnt rd Med effektiv spnnkraft avses kraften i spnnarmeringen fr en tnkt belastningssituation dr spnningen i betongen p spnnarmeringens niv r lika med noll. (BFS 1998:39).

7:25 Mtt- och formavvikelser

Toleranser fr tvrsnittsmtt och armeringens lge ska beaktas enligt ett av fljande alternativ: a) Om valda toleranser inte verstiger normalvrden och om tvrsnittets huvudmtt r minst 150 mm, behver avvikelser frn nominella mtt inte beaktas vid dimensioneringen. Vid stabilitetsbrott gller motsvarande om tvrsnittets huvudmtt i utbjningsriktningen r minst 250 mm. (BFS 2003:6).
Allmnt rd Normalvrden fr utfrandetoleranser anges i SS-ENV 13670-1. (BFS 2003:6).

b) Om frutsttningarna enligt a) inte r uppfyllda, ska avvikelser frn nominella mtt srskilt beaktas vid dimensioneringen. Dimensioneringsvrdena fr hllfasthet och styvhet fr d kas genom multiplikation med faktorn 1,1 fr betong och 1,05 fr armeringsstl. Vid dimensionering av pelare och andra liknande tryckta konstruktionsdelar ska antagna vrden p last- och upplagsexcentriciteter, initialkrokighet, initiallutning, initialskevhet och dylikt bestmmas med hnsyn till angivna toleranser.
Allmnt rd Tillmpning av de berkningsfrutsttningar som finns i BBK avsnitt 3.4.2.3 frutstter att normalvrden fr toleranser vljs enligt SS-ENV 13670-1. Vid dimensionering av betongkonstruktioner br mindre toleranser n normalvrden ej tillmpas. (BFS 2004:9).

64

Senaste lydelse BFS 2004:9.

85

BFS 2010:2 BKR 13

7:3 Dimensionering genom berkning och provning

Allmnt rd Allmnna regler om dimensionering finns i avsnitt 2:3. (BFS 1995:18).

7:31 Dimensionering i brottgrnstillstnd

Reglerna i detta avsnitt (avsnitt 7:31) avser balkar, pelare, ramar, bgar, plattor, vggar, skivor, fundament och liknande konstruktionsdelar av normal typ och med vanlig tvrsnitts- och detaljutformning.
7:311 Berkning av krafter och moment Frdelningen av krafter och moment i en konstruktion ska vljas i verensstmmelse med jmviktsvillkoren och s att konstruktionen under deformation frmr att anpassa sig till den valda frdelningen.
Allmnt rd Med beaktande av freskriftens krav kan berkningarna baseras p elasticitetsteori eller p grnslastteori. Metoder fr val av berkningsmodeller finns i BBK avsnitt 3.2.1.

Fr tillmpning av grnslastteori gller fljande villkor: a) Ett sprtt brott fr inte avgra konstruktionens brfrmga. b) Om den valda berkningsmetoden frutstter omfrdelning av krafter eller moment ska de berrda konstruktionsdelarna ha tillrcklig deformationsfrmga. c) Risken fr stabilitetsbrott ska beaktas. d) Risken fr tillvxtflytbrott ska beaktas. (BFS 2003:6).
Allmnt rd Exempel p hur kraven kan uppfyllas finns i BBK avsnitt 3.2.3. (BFS 2003:6).

Uppsprickning av konstruktionen ska beaktas om den r av betydelse. Inverkan av alternativa ogynnsamma laststllningar ska beaktas.
Allmnt rd Fr bjlklag i bostadshus och andra byggnader med jmfrbara frutsttningar behver inverkan av ogynnsam laststllning endast beaktas vid bestmning av stdarmeringens avslutning. (BFS 2003:6).

7:312 Berkning av brfrmga Med hnsyn till kravet p seghet i brottgrnstillstnd ska betongkonstruktioner utformas s att dragkrafter (t.ex. av ett bjande moment) upptas av armeringen. Undantag frn detta krav fr dock gras i fljande fall: a) Konstruktionsdelar i skerhetsklass 1 fr utfras oarmerade. b) Konstruktionsdelar fr utfras oarmerade om krympning och temperaturvariationer kan frvntas bli sm och ett eventuellt dragbrott inte kan frvntas medfra allvarliga konsekvenser. c) Fr konstruktioner som ven efter dragbrott (spricka) uppfyller kraven i brottgrnstillstnd, erfordras inte armering fr de aktuella dragkrafterna. d) Fr speciella dragkrafter vid skjuvning, vridning, frankring, lokalt tryck och fogar. (BFS 2003:6).

86

BFS 2010:2 BKR 13

Allmnt rd Fr fallet d) finns lmpliga berkningsmetoder i BBK avsnitt 3 och 6.

7:3121 Dimensionerande materialvrden I brottgrnstillstnd ska dimensionerande materialvrden bestmmas enligt fljande formler (a)(c). fk fd =

m n
Ek

(a) (b)

Ed =

n m

dr fk Ek

karakteristiskt vrde fr hllfasthet enligt avsnitten 7:22 och 7:23

karakteristiskt vrde fr elasticitetsmodul enligt avsnitten 7:223 och 7:232 faktor som beaktar systematiska skillnader mellan den material egenskap som erhlls vid provning och den verkliga konstruktionens egenskaper. Vad gller hllfasthet, r lika med 1,2 fr betong och lika med 1,0 fr armering partialkoefficient fr brfrmga m partialkoefficient fr skerhetsklass enligt avsnitt 2:115 n I brottgrnstillstnd ska produkten m fr betong sttas lika med 1,5 vid bestmning av hllfasthetsvrde och 1,2 vid bestmning av elasticitetsmodul. Fr armering ska motsvarande produkt m sttas lika med 1,15 vid bestmning av hllfasthetsvrde och 1,05 vid bestmning av elasticitetsmodul. Fr betongelement i utfrandeklass I, vilka r byggprodukter med bestyrkta egenskaper i enlighet med avsnitt 1:4, kan dock 5 % hgre hllfasthetsvrden fr armering tilltas om armeringens lge srskilt kontrolleras. Vid dimensionering fr olyckslast, med hnsyn till fortskridande ras och brand, fr produkten m fr betong sttas lika med 1,2 vid bestmning av hllfasthetsvrde och 1,0 vid bestmning av elasticitetsmodul. Fr armering fr motsvarande produkt m sttas lika med 1,0 vid bestmning av bde hllfasthetsvrde och elasticitetsmodul. Om utprglad korttidslast ingr i en lastkombination, fr vrdet p fccd vid dimensionering fr olyckslast och med hnsyn till fortskridande ras multipliceras med faktorn 1,1. (BFS 2004:9).
Allmnt rd Med utprglad korttidslast menas hr en last som upptrder ngra f gnger, och som under sammanlagt hgst 1 min uppnr vrden nra det karakteristiska vrdet. Vanligen r det frga om laster av sttkaraktr, varfr hjningen av fccd huvudsakligen blir aktuell vid vissa olyckslaster. Reglerna om korttidslast kan ven tillmpas fr plar utsatta fr kraft frn hejare. (BFS 1995:18).

87

BFS 2010:2 BKR 13

Om ett hgt vrde p betongens draghllfasthet r ogynnsamt ska som dimensioneringsvrde anvndas (c) fcth = 1,5 fctk (BFS 1995:18).
Allmnt rd Vrdet p fctk kan hrvid tas ur tabell 7:222a, ven om fctk i andra sammanhang bestms genom provning. Om ett hgt vrde p betongens elasticitetsmodul r ogynnsamt i brottgrnstillstnd, br Ecd sttas lika med Eck. Dimensioneringsvrdet fr betongens skjuvmodul Gcd kan antas vara lika med 0,4 Ecd. Tvrkontraktionstalet fr betong kan antas vara 0,2. I de flesta fall kan dock tvrkontraktionen frsummas, dvs. talet antas vara noll. Dimensioneringsvrden fr armeringens tryckhllfasthet kan bestmmas enligt BBK avsnitt 2.5.2.

7:3122 Utmattning Konstruktioner utsatta fr utmattningslast ska utformas och dimensioneras med hnsyn till risken fr utmattningsbrott. Armeringspknningar fr verifiering med hnsyn till utmattning berknas p samma stt som i bruksgrnstillstnd. Fr verifiering med hnsyn till utmattning i vrigt anvnds srskilda modeller. (BFS 2004:9).
Allmnt rd Exempel p berkningsmetoder med hnsyn till utmattning finns i BBK avsnitt 3.3. Bestmning av hllfasthetsvrden fr betong vid utmattning kan gras enligt BBK avsnitt 2.4.3. Bestmning av hllfasthetsvrden fr armering vid utmattning kan gras enligt BBK avsnitt 2.5.3.

7:3123 Arbetskurvor
Allmnt rd Betongens arbetskurva kan vljas enligt BBK avsnitt 2.4.5 eller baseras p provningsresultat. Arbetskurvan fr varmvalsat och kallbearbetat armeringsstl kan antas enligt BBK avsnitt 2.5.5. Fr kallbearbetad armering kan dimensionering i brottgrnstillstnd och dimensionering med hnsyn till fortskridande ras baseras p en arbetskurva enligt BBK avsnitt 2.5.5.

7:3124 Betongens krypning och krympning Vid bestmning av betongens krypning ska den relativa luftfuktigheten, betongens sammansttning och behandling, konstruktionsdelens dimensioner, betongens lder vid plastning samt tiden frn plastningen till aktuellt tillflle beaktas. (BFS 2003:6).
Allmnt rd Betongens krypning kan bestmmas enligt BBK avsnitt 2.4.7.

Vid bestmning av betongens krympning ska den relativa luftfuktigheten, betongens sammansttning och behandling, konstruktionsdelens dimensioner samt betongens lder efter gjutningstillfllet beaktas. Inverkan av ojmn krympning ska beaktas. (BFS 2003:6).

88

BFS 2010:2 BKR 13

Allmnt rd Betongens krympning kan bestmmas enligt BBK avsnitt 2.4.6.

7:3125 Spnnkrafter och relaxation Dimensioneringsvrdet fr den effektiva spnnkraften erhlls ur det karakteristiska vrdet genom multiplikation med en partialkoefficient som vljs lika med 1,0, om inte speciella frhllanden motiverar annat. Berkning av uppspnningsdata ska baseras p det verkliga sambandet mellan pknning och tjning. (BFS 2003:6).
Allmnt rd Metoder fr berkning av inverkan av friktion och tidsberoende effekter finns i BBK avsnitten 2.7.2 och 2.7.3.

Fr spnnarmering ska stlets relaxation beaktas.

Allmnt rd Relaxationen br beaktas enligt BBK avsnitt 2.5.6.

7:3126 Bjande moment med eller utan normalkraft De begrnsningar som gller fr betongens och armeringens deformationsfrmga ska beaktas.
Allmnt rd Tjningsfrdelningen br vljas enligt BBK avsnitt 3.6.2.

Vid berkning av sprucken betong ska betongen normalt inte frutsttas ta upp dragkrafter.
Allmnt rd Tryckpknningens frdelning kan vljas enligt BBK avsnitt 3.6.4. Berkning av osprucken betong br ske enligt BBK avsnitt 3.6.3.

Normalkraften i ett tvrsnitt ska antas ha en minsta excentricitet, som stts lika med 1/30 av tvrmttet i respektive huvudtrghetsriktning. Excentriciteten rknas frn tyngdpunkten fr det ospruckna tvrsnittet utan hnsyn till armering och behver inte antas upptrda samtidigt i tv huvudriktningar.
Allmnt rd Mindre excentricitet n 20 mm br dock inte antas.

7:3127 Tvrkraft och vridande moment Risken fr sprtt brott ska beaktas.
Allmnt rd Exempel p dimensioneringsmetoder fr tvrkraft finns i BBK avsnitt 3.7 och exempel p dimensioneringsmetoder fr vridande moment finns i avsnitt 3.8.

7:3128 Frankring och anordning av armering Fr undvikande av sprtt brott ska armering frankras och anordnas s att dess vre strckgrns eller 0,2-grns med minst 95 % sannolikhet kan uppns innan frankringsbrott eller skarvbrott intrffar.

89

BFS 2010:2 BKR 13

Allmnt rd Exempel p dimensioneringsmetoder fr armeringens frankring finns i BBK avsnitt 3.9.1.

Armering ska i varje snitt kunna uppta den kraft som upptrder vid dimensioneringslast, med beaktande av sneda sprickors inverkan.
Allmnt rd Exempel p metoder fr avslutning av armering finns i BBK avsnitt 3.9.2.

Omlottskarvar ska utformas s att stngndarna fr erforderlig frankring och s att aktuell kraft kan verfras frn den ena stngen till den andra. Den kade spjlkningsrisken vid nraliggande skarvar ska beaktas.
Allmnt rd Exempel p metoder fr omlottskarvning av armering finns i BBK avsnitt 3.9.3.

Bockningsradier ska vara tillrckligt stora med hnsyn till armeringens bockbarhet och till risken fr spjlkning i betongen.
Allmnt rd Exempel p metoder fr bestmning av bockningsradier finns i BBK avsnitt 3.9.4.

Tckande betongskikt ska ha tillrcklig tjocklek med hnsyn till frankring och skarvning av armering samt ge erforderligt skydd mot korrosion och i vissa fall brand.
Allmnt rd Tckande betongskikt br vljas enligt SS 13 70 10. (BFS 2003:6).

Avstnd mellan parallella armeringsenheter ska vara tillrckligt stora med hnsyn till frankring och skarvning av armeringen samt med hnsyn till gjutning och bearbetning av betongen.
Allmnt rd Lmpliga avstnd mellan parallella armeringsenheter anges i BBK avsnitt 3.9.6.

Fr armeringsbunt gller samma krav som fr enskild stng. Bunt ska utformas s att alla ingende stnger kan kringgjutas och eventuella mellanrum fyllas ut. Spjlkningsrisken vid bockning och vid placering av flera stnger i samma plan ska beaktas.
Allmnt rd Exempel p metoder fr buntning av armering finns i BBK avsnitt 3.9.7.

7:3129 Lokalt tryck och kraftverfring genom fogar Lokalt tryck ska begrnsas s att prgling inte intrffar i sdan omfattning att konstruktionen blir strd av den lokala deformationen, och spjlkning inte intrffar i sdan omfattning att spjlkning medfr strd funktion eller nedsatt brfrmga eller bestndighet fr konstruktionen. (BFS 1995:18).

90

BFS 2010:2 BKR 13

Allmnt rd Exempel p dimensioneringsmetoder finns i BBK avsnitt 3.10.

Vid berkning av krafter och moment i fogar ska beaktas att hllfasthet och deformationsegenskaper kan vara olika fr fogar och element, fr olika fogar och fr olika delar av samma fog. Dimensioneringen ska baseras p fogtypens funktionsstt vid kraftverfring.
Allmnt rd Exempel p dimensioneringsmetoder finns i BBK avsnitt 3.11.

7:32 Dimensionering i bruksgrnstillstnd

Reglerna i detta avsnitt (avsnitt 7:32) avser balkar, pelare, ramar, bgar, plattor, vggar, skivor, fundament och liknande konstruktionsdelar av normal typ och med vanlig tvrsnitts- och detaljutformning.
Allmnt rd Dimensionering i bruksgrnstillstnd avser i frsta hand deformationer och sprickbildning, men kan i speciella fall glla ven andra frhllanden, t.ex. avntning. Berkningsmodeller br i tillmpliga delar vljas enligt avsnitt 7:311. Krafter och moment br dock bestmmas enligt elasticitetsteori.

I bruksgrnstillstnd fr dimensionerande materialvrden bestmmas enligt fljande formler (a)(c). fd = fk (a) Ed = E k dr fk Ek (b)

karakteristiskt vrde fr hllfasthet enligt avsnitten 7:22 och 7:23 karakteristiskt vrde fr elasticitetsmodul enligt avsnitten 7:223 och 7:232

Om ett hgt vrde p betongens draghllfasthet r ogynnsamt ska dock som dimensioneringsvrde anvndas (c) fcth = 1,5 fctk
Allmnt rd Vrdet p fctk kan hrvid tas ur tabell 7:222a ven om fctk i andra sammanhang bestms genom provning.

Om hg tryckpknning uppkommer i betongen vid lngtidslast erfordras srskild utredning av krypdeformationernas storlek och deras inverkan.
Allmnt rd I de fall tryckpknningen begrnsas enligt BBK avsnitten 4.4.1 och 4.4.2 erfordras ej srskild underskning.

91

BFS 2010:2 BKR 13

Pknningen i spnnarmeringen ska vid uppspnning begrnsas s att spnnkraften kan kontrolleras p ett tillfrlitligt stt genom frlngningsmtning och s att det inte freligger risk fr armeringsbrott. (BFS 2003:6).
Allmnt rd Lmpliga grnsvrden vid uppspnning finns i BBK avsnitt 4.4.3.

7:33 Dimensionering genom provning

I brottgrnstillstnd ska dimensioneringsvrdet Rd bestmmas enligt fljande formel (a). Rk Rd = (a) mp n dr Rk

karakteristiskt vrde fr brfrmga enligt avsnitt 2:33 partialkoefficient fr brfrmga enligt fljande tabell 7:33a partialkoefficient fr skerhetsklass enligt avsnitt 2:1
Partialkoefficienten mp fr betongkonstruktioner. Oarmerad betong 2,0 1,5 2,0 Armerad betong 1,5 1,5 1,15 1,7

mp n
(BFS 1995:18).
Tabell 7:33a

Avgrande faktor Betongens draghllfasthet Betongens tryckhllfasthet Armeringens draghllfasthet Instabilitetsbrott

(BFS 1995:18).
Allmnt rd I bruksgrnstillstnd kan dimensioneringsvrden bestmmas enligt Boverkets handbok Dimensionering genom provning.

7:34 Redovisning
Allmnt rd Vgledning betrffande ritningar och vriga konstruktionshandlingar fr betongkonstruktioner ges i BBK avsnitt 1.4. (BFS 2003:6).

7:4 Material
Allmnt rd Allmnna regler om material finns i avsnitt 2:4.

Delmaterial till betong, betongmassa, hrdnad betong samt armering ska ha sdana egenskaper att den frdiga konstruktionen fr avsedd brfrmga, stadga och bestndighet. (BFS 1995:18).
Allmnt rd Egenskaperna br verifieras genom provning eller p annat lmpligt stt.

92

BFS 2010:2 BKR 13

7:41 65 Delmaterial till betong

Delmaterial till betong fr inte innehlla skadliga mngder av sdana bestndsdelar som kan frsmra betongens eller armeringens egenskaper eller funktion. Vid tveksamhet om ett delmaterials lmplighet ska genom srskild utredning pvisas att konstruktionen fr tillfredsstllande brfrmga, stadga och bestndighet och avsedda egenskaper i vrigt. Cement med aluminathalt strre n 25 % fr inte anvndas som bindemedel i betong fr brande byggnadsverksdelar. (BFS 2010:2).
Allmnt rd Delmaterial till betong br uppfylla de krav p materialegenskaper som anges i SS-EN 206-1 och SS 13 70 03. Fr att anses som en byggprodukt med bestyrkta egenskaper enligt avsnitt 1:4 br bestyrkandet av verensstmmelse nr det gller CE-mrkt ballast till betong fr anvndning i brande konstruktioner ske i enlighet med vad som gller fr ballast fr anvndningsomrden med hga skerhetskrav. (BFS 2010:2).

7:42 Betongmassa
Betongmassa ska ha sdan sammansttning att den vid gjutning kan fs att fylla ut formen, omsluta armeringen och frbli homogen under hanteringen.

7:43 66 Armering och ingjutningsgods

Armering ska ha sdana egenskaper att den i samverkan med betong kan ge den frdiga konstruktionen ett segt beteende vid brott. Strckgrnsens karakteristiska vrde motsvarar populationens 0,05 fraktil. Fr att mjliggra ett segt beteende vid brott ska det karakteristiska vrdet fr armeringens grnstjning inte understiga 3,0 % och det karakteristiska vrdet fr kvoten mellan brottgrns och strckgrns vara minst 1,08. Dessa vrden avser 0,1 fraktilen. I konstruktioner dr inverkan av stdfrskjutning eller annan tvngsinverkan r frsumbar, fr dock armering med en karakteristisk grnstjning p minst 2,5 % anvndas. (BFS 2010:2).
Allmnt rd Karakteristisk strckgrns, grnstjning, samt kvot mellan brottgrns och strckgrns br bestmmas p 90 % och 50 % konfidensniv vid vrdering av lngsiktig niv respektive revisionsprovning. Den relativa kamarean, fR br fr att armering, med karakteristisk strckgrns lika med 500 MPa, ska kunna fungera som kamstng minst uppg till vrde enligt tabell 7:43a. r strckgrnsen lika med 600 MPa br relativ kamarea vara minst 0,11. (BFS 2010:2).

65 66

Senaste lydelse BFS 2004:9. Senaste lydelse BFS 2004:9.

93

BFS 2010:2 BKR 13

Tabell 7:43a

Relativ kamarea Relativ kamarea, f R, min 0,039 0,045 0,056

Nominell diameter (mm) 5,06,0 6,512,0 > 12,0

(BFS 2010:2).

Armeringens lmplighet fr bockning ska verifieras. (BFS 2010:2).

Allmnt rd Bekrftelse br ske med enkelbockningsprovning enligt SS-EN ISO 15630-1 ver dorn med diameter enligt tabell 7:43b till bockningsvinkel, = 180. Om brott uppstr eller om provstngen uppvisar sprickor, vervalsningar och andra fel som bedms nedstta stngens anvndbarhet r provet inte godknt. Obetydliga defekter lmnas utan avseende. (BFS 2010:2).
Tabell 7:43b Dorndiameter vid enkelbockningsprovning enligt SS-EN ISO 15630-1 Dorndiameter 1,5 d 2d 3d 4d

Nominell diameter d (mm) 6 d 10 10 < d 20 20 < d 32 32 < d 40

(BFS 2010:2)

Den kemiska sammansttningen fr svetsbar armering ska verensstmma med SS-EN 10080, avsnitt 7.1. Andel kol fr vid hftsvetsning fr diameter, d 25 mm inte verstiga 0,20 %. De i standarden avsnitt 7.1 angivna grnserna fr ven anvndas fr verifiering av bestndighet hos icke svetsbar armering. (BFS 2010:2).
Allmnt rd Utmattningsprovning av armering med bestyrkta egenskaper br utfras som typprovning enligt SS-EN 10080, avsnitt 8.3.2. Provningen r endast aktuell fr produkter avsedda fr utmattningsbelastade byggnadsverksdelar. Vid kraftkontrollerad utmattningsprovning med pulserande dragspnning br armering med nominell strckgrns 500 MPa klara 2106 spnningscykler vid en spnningsvidd av 180 MPa och med maximal spnning 300 MPa. (BFS 2010:2).

Skarv- och fixeringssvetsad (hftsvetsad) armering och svetsat armeringsnt ska normalt vara svetsade s att de av svetsning pverkade omrdena fr en brotthllfasthet som verstiger armeringsstngernas flytgrns s mycket att ett segt brott mjliggrs. Mekaniska armeringsskarvar, ndfrankringar och frankringar till ingjutna fstdon ska ha en brotthllfasthet som verstiger armeringens flytgrns s mycket att ett segt brott mjliggrs. (BFS 1998:39).

94

BFS 2010:2 BKR 13

Allmnt rd Provning och verifiering av hllfasthet hos svetsfrband i nt och armeringsbalkar br utfras enligt SS-EN 10080, avsnitt 7.2.4.1 och 7.2.4.2. I de fall dr modell fr utvrdering av provningar avseende segt beteende hos armering och ingjutningsgods saknas i respektive produktstandard, br de metoder fr utvrdering som anges i BBK avsnitten 7.3.27.3.4 tillmpas. (BFS 2010:2).

7:44 Frtillverkade betongelement

Allmnt rd Se avsnitt 2:321 betrffande partialkoefficienter och karakteristiska materialvrden. (BFS 2010:2).

7:5 Utfrande
Allmnt rd Allmnna regler om utfrande finns i avsnitt 2:5. Lmpligt utfrande av betongarbete finns beskrivet i SS-ENV 13670-1. De ytterligare riktlinjer som ges i BBK avsnitt 8 br ocks beaktas. (BFS 2003:6).

Under utfrandet ska dagbok fras som dokumenterar utfrt arbete, nederbrd, temperatur och vriga iakttagelser som har betydelse fr den frdiga konstruktionens kvalitet.

7:51 Tillverkning av betongmassa

Betong ska proportioneras och tillverkas s att den fr en homogen, jmn kvalitet och en konsistens som r anpassad till aktuell arbetsmetod. Betongmassans temperatur ska begrnsas s att inga skadliga effekter uppkommer. Tillverkning av betongmassa ska indelas i klasserna I, II och III med hnsyn till krav p kompetens, tillsyn, utrustning och transport samt jmnhet och noggrannhet vid tillverkningen. De hgsta kraven gller fr klass I. (BFS 1995:18).
Allmnt rd Tillverkning av betong, svl byggplatstillverkad betong som fabriksbetong enligt definitionerna i SS-EN 206-1, br ske enligt SS-EN 206-1 och SS 13 70 03. Om tillverkningsklass III tillmpas kan standardiserad freskriven betong enligt SS 13 70 02 anvndas. Eftersom det vid mottagningskontroll ej r mjligt att avgra den hrdnade betongens egenskaper innan gjutning sker, br fabriksbetong enligt definition 3.1.5 i SS-EN 206-1 vara en produkt med bestyrkta egenskaper enligt avsnitt 1:4 eller p annat stt vara understlld motsvarande grad av produktionskontroll. (BFS 2003:6).

7:52 Betongarbeten
Betongmassa ska transporteras, gjutas, komprimeras och hrdas s att den frblir homogen, utan skadlig sprickbildning, och s att den frdiga konstruktionen fr avsedd brfrmga, stadga och bestndighet. Gjutfogar ska utformas och utfras s att den frdiga konstruktionen fr erforderlig hllfasthet, bestndighet och tthet.

95

BFS 2010:2 BKR 13

Allmnt rd Hrdning br utfras enligt SS-ENV 13670-1 avsnitt 8.5 samt enligt riktlinjerna i BBK avsnitt 8.4.2. (BFS 2004:9).

Utfrande av betongarbete ska indelas i utfrandeklasserna I, II eller III med hnsyn till krav p kompetens, tillsyn samt jmnhet och noggrannhet i utfrandet. De hgsta kraven gller fr utfrandeklass I. Endast betongmassa i tillverkningsklass I fr anvndas i utfrandeklass I. Endast betongmassa i tillverkningsklass I eller II fr anvndas i utfrandeklass II. (BFS 1995:18).
Allmnt rd Betongarbeten som utfrs enligt BBK avsnitten 8.4.1.28.4.1.4 uppfyller kraven fr respektive utfrandeklass IIII. (BFS 2004:9).

7:53 Formbyggnad och formrivning

Formbyggnad ska utfras s att den frdiga konstruktionen fr avsedd form och funktion. Formrivning fr inte utfras frrn betongen uppntt erforderlig styvhet och hllfasthet och risk fr skadlig sprickbildning inte freligger.
Allmnt rd Formrivning br utfras enligt SS-ENV 13670-1. Betrffande erforderlig betonghllfasthet vid formrivning br reglerna i BBK avsnitt 8.2 beaktas. (BFS 2003:6).

7:54 Armering
Bockningsradier ska vljas tillrckligt stora med hnsyn till risken fr krossning och spjlkning av betongen och fr att undvika sprickor och andra skador p armeringen.
Allmnt rd Bockning av armering br utfras enligt SS-ENV 13670-1. De ytterligare riktlinjer om varmbockning, begrnsning av terbockning och bockning av fixeringssvetsad armering som ges i BBK avsnitt 8.6.1 br beaktas. (BFS 2004:9).

Svetsning som berr kraftupptagande armering ska utfras s att svetsfrband och armeringsstnger fr erforderlig hllfasthet och seghet, med beaktande av de speciella risker som r frbundna med olika svetsmetoder. Svetsning av armering till utmattningsbelastade konstruktioner ska utfras s att utmattningshllfastheten inte ventyras.
Allmnt rd Svetsning av armering br utfras enligt BBK avsnitt 8.6.2.1. (BFS 2004:9).

Vid inlggning av armering och kabelrr ska tillses att dessa r oskadade och fria frn skadliga mnen samt s rena att avsedd vidhftning kan uppns. Armering och kabelrr ska inlggas och fixeras s att de efter betonggjutningen har avsett lge enligt ritning och inom gllande toleranser.

96

BFS 2010:2 BKR 13

Allmnt rd Monteringsarmering br placeras s att den fr erforderligt tckande betongskikt fr skydd mot korrosion och s att vrig armering fr avsett lge. Uppspnning av armering br utfras enligt SS-ENV 13670-1 avsnitt 7:6. (BFS 2003:6).

7:55 Frtillverkade betongelement

Om element mste lyftas i srskilda lyftpunkter ska dessa vara markerade. Efter montering av element ska upplagslngder kunna kontrolleras, vilket kan krva srskild mrkning.
Allmnt rd Tillverkning av betongelement br ske i enlighet med SS-EN 206-1 och SS 13 70 03 och lagring, hantering och montering enligt SS-ENV 13670-1. Ytterligare riktlinjer som ges i BBK avsnitt 8.5 br beaktas. (BFS 2004:9).

7:56 Speciella betongarbeten

Allmnt rd Undervattensgjutning, injektering, sprutning med betong och vakuumbehandling br ske enligt SS-ENV 13670-1 avsnitt 8.7 samt enligt riktlinjerna som ges i BBK avsnitt 8.4.4. (BFS 2004:9).

7:6 Kontroll
De vrden p partialkoefficienterna m och mp som anges i detta materialavsnitt frutstter att sdan kontroll som anges i avsnitt 2:6 utfrs. (BFS 1995:18).
Allmnt rd Kraven p kontroll i avsnitt 2:6 anses vara uppfyllda om tgrder enligt lgst kontrollklass 2 i SS-ENV 13670-1 utfrs. Den kontroll som anges i detta avsnitt avser arbete i utfrandeklass I och II samt tillverkningsklass I och II. (BFS 2003:6).

7:61 67 Allmnt
Allmnt rd Erforderlig frunderskning och fortlpande kontroll av delmaterial, frsk och hrdnad betong samt av armering br utfras. Kontrollen br utfras i enlighet med SS-EN 206-1, SS 13 70 03 och SS-ENV 13670-1 samt enligt riktlinjerna i BBK avsnitt 9. Resultat frn hllfasthetsprovning br utvrderas enligt SS-EN 206-1 och SS 13 70 03 vid fortlpande provning. Vid hllfasthetsprovning i frdiga konstruktioner br SS-EN 13791 med fljande kompletteringar anvndas. Utvrdering enligt standardens avsnitt 7.3.3 erstts med SS-ISO 12491, avsnitt 7.4 med tillhrande tabell 6, p = 0,95 och = 0,50. (BFS 2010:2).

67

Senaste lydelse BFS 2004:9.

97

BFS 2010:2 BKR 13

7:611 Grundkontroll och tillggskontroll

Allmnt rd Tillmpning av kontrolltgrder enligt lgst kontrollklass 2 i SS-ENV 13670-1 anses uppfylla kraven p grundkontroll och tillggskontroll i avsnitt 2.6. (BFS 2003:6).

7:612 har upphvts genom (BFS 2003:6).

7:62 Mottagningskontroll av betongmassa

Allmnt rd Mottagningskontroll av betongmassa br utfras enligt SS-ENV 13670-1 avsnitt 8.2 och 11.2. Som CE-mrkt eller produktcertifierad betong i SS-ENV 13670-1 rknas betong som r en byggprodukt med bestyrkta egenskaper enligt avsnitt 1:4. (BFS 2003:6).

7:63 Mottagningskontroll av armering

Allmnt rd Vid mottagningskontroll br armeringen identifieras med avseende p armeringstyp, materialkvalitet, ursprung och utfrd kontroll. Provningar vid mottagningskontroll av armering som inte r en byggprodukt med bestyrkta egenskaper br utfras enligt BBK avsnitten 9.4.2 och 9.5.2. (BFS 2004:9).

7:64 Mottagningskontroll av fabrikstillverkade betongelement

Allmnt rd Mottagningskontroll av fabrikstillverkade betongelement som r byggprodukter med bestyrkta egenskaper br utfras enligt SS-ENV 13670-1 avsnitt 11.2. Fr andra fabrikstillverkade betongelement utfrs mottagningskontrollen enligt BBK avsnitt 9.3.2.2. (BFS 2004:9).

7:65 Utfrandekontroll
Allmnt rd Tillsyn av betongarbeten i skilda utfrandeklasser br ske enligt BBK avsnitt 9.6.2. Kontroll av byggplatstillverkad betongmassa br utfras enligt SS-EN 206-1 och SS 13 70 03. (BFS 2003:6).

98