Antikens konst

1
Antikens konst
Denna artikel r en del i serien konstens historia som bestr av fljande delar:
Frhistorisk konst
Antikens konst
Vsterlndsk konsthistoria
Modernism
Samtidskonst
Utomeuropeisk konst
Se ven
KONSTPORTALEN
Antiken
Artiklar om antiken
Antikens filosofi
Antikens konst
Antikens musik
Antikens litteratur
Med antikens konst avses hr konsten som producerades i Mesopotamien och medelhavsvrlden frn den sumeriska
kulturen omkring 3000 f.Kr. till den arabiska ervringen av strre delen av detta omrde omkring 600 e.Kr.. Detta r
en oerhrt lng tidsperiod och ett enormt stort geografiskt omrde. Under olika lnga perioder har visserligen stora
delar av detta omrde varit enat under romarna, kristendomen och islam men i nnu hgre grad har lokala srdrag
skapat en lng rad vitt skilda kulturella uttryck. Ngon konst som kan sgas vara typisk fr hela antiken finns inte.
Mesopotamien
Huvudartikel: Mesopotamisk konst
Mesopotamien anses ofta vara "civilisationens vagga". Inom dess grnser utvecklade de ldsta knda civilisationerna
jordbruk och skriftsprk. Ett stort antal civilisationer verkade sida vid sida och avlste varandra. De efterlmnade en
stor variation av konstverk och byggnader som bildar grunden fr konsten efter dem. Den mesopotamiska konsten
betraktas ofta som hela mnsklighetens frsta konstnrliga ambitioner. Somliga element i deras konst terfinns
fortfarande i den islamiska konsten, som till exempel ornamentiken och de rikt dekorerade kakelvggarna, och andra
i den vsterlndska konsten, till exempel megaronen, kolonnen och reliefvggarna.
Antikens konst
2
Bildkonst
De tidigaste sumeriska bilderna hade en starkt stiliserad karaktr med ett vrdeperspektiv konsekvent tillmpat i, i
frsta hand, kultens och, i andra hand, hrskarens tjnst. Nr akkaderna vertog makten i Sumer utvecklade de ett av
vrldshistoriens frsta stora imperier, det vill sga ett rike som ocks inkluderade mnga olika folkgrupper.
Hrskarnas makt kade p prsterskapets bekostnad och med pverkan frn alla dessa disparata kulturella uttryck
kom konsten ocks att bli alltmer naturalistisk. I och med de assyriska relieferna vergavs vrdeperspektivet och
detaljrikedomen kade avsevrt fr att kulminera i den persiska konstens verddigt ornamenterade djurdekor.
Kakelvggarna med sina frgintensiva mosaikmotiv utvecklades ocks snabbt och frebdar den islamiska konstens
arkitektur.
stele
Arkitektur
I takt med att imperierna omfattade allt strre omrden vxte ocks arkitekturen i skala och frfining; dekorationen
utvecklades d lera, basalt och tr alltmer kom att ersttas med marmor och metaller. De tidiga kulturernas
konstgjorda "tempelberg", zigguraterna, ersattes alltmer av den kolonnburna salen med rikt dekorerade vggar i
kakel och reliefprydda stenskivor.
Mnga av de nnu grundlggande elementen i arkitekturen som kolonnen uppfanns redan tidigt av sumererna.
Mnga av de andra vlknda konventionerna och byggnadstyperna tillkom under periodens gng.
Egypten
Huvudartikel: Egyptisk konst
Den egyptiska konsten var knuten till religionen som i sin tur hade till uppgift att upprtthlla den politiska enhet
som var en frutsttning fr att behrska Nildalens versvmningar. Det forntida Egypten var en isolerad och starkt
centraliserad stat och den egyptiska konsten terspeglar detta genom att avbilda gudar, gudinnor och faraoner sida
vid sida. Det var frst under det nya riket, d Egypten brjade expandera in i Palestina, och senare, nr imperiet fallit
och Egypten blev ockuperat av frmmande makter, som influenser utifrn brjade pverka den egyptiska konsten.
Bildkonst
Den egyptiska konstens frmsta knnetecken r strvan efter ordning. Rena, skarpa linjer, enkla former och slta
frgytor gr att den egyptiska konsten genomsyras av ordning och balans. Med hjlp av vertikala och horisontella
referenslinjer upprtthll de egyptiska konstnrerna de rtta proportionerna i sin konst. Vrdeperspektiv anvndes
genomgende fr att terge den rdande sociala ordningen: Gestalter med hg social status terges konsekvent som
strre n de med lgre status. Ngon skillnad beroende p till exempel avstndet till betraktaren finns aldrig. Denna
ikonografi terkommer i bruket av symboler. I den egyptiska konsten ska alla bildelement "lsas": faraonerna
avbildades med symboler fr sina frbindelser med gudarna och fr landets enighet, frger representerar olika saker,
bltt och grnt symboliserade Nilen, gult stod fr solen, rtt makten etc, och ven de olika djurgestalterna
representerade enskilda gudar och olika delar av riket. Trots den strnga och hgt stiliserade form var den egyptiska
konsten ofta mycket realistisk. I synnerhet i tergivningen av djur har de egyptiska konstnrerna visat prov p stor
kunskap om anatomi och deras iakttagelsefrmga mrks i deras knsla fr detaljer.
Under den 18:e dynastin introducerade Ekchnaton en monoteistisk religion och under hans livstid fick konsten en
mer naturalistisk form n den stiliserade och idealiserande stil som varit frhrskande under de fregende 1 700
ren.
Antikens konst
3
Arkitektur
Nilens svrkontrollerade versvmningar tvingade egyptierna att tidigt uppfra strandvallar, frdmningar och
kanaler och arkitekturen blev s den viktigaste konstformen i Egypten som verordnades mleriet och skulpturen.
Den ldsta arkitektoniska monumentalarkitekturen - inte bara i Egypten utan i hela vrlden - var pyramiderna. De var
de frsta dynastiernas faraoners gravkammare. Ingen mda tycktes mtta dessa gigantiska byggnadsverk och deras
byggande var frenat med stora tekniska svrigheter.
Paradgata med sfinxer
Vid sidan av dem har ven de ldsta, pyramidliknande privatgravarna
ptrffats, bde i form av klippkammare och som fritt uppfrda byggnader.
Det r i dessa byggnader som de ldsta brande pelarna ptrffats,
kolonnernas fregngare. Dessa pelare brjade snart att dekoreras och anta en
mngd olika utseenden, vanligen med imitationer av mnster frn vxtriket.
Pelarna under den 12:e dynastin kallas ibland fr protodorer. Frebilderna fr
dessa pelare kom frn profanarkitekturens trpelare som r knda frn
monumentens scenerier. Egentliga kolonner, med kapitl i form av en palm-
eller lotusblomma, har hittats p 18:e dynastins tempel. I och med att man la
djurmotiv till dessa vxtmotiv, p till exempel Hathorkapitlen, utkades
variationen avsevrt.
Bland de mest praktfulla egyptiska byggnadsverken brukar till exempel Amontemplet i Karnak och Seti I:s tempel i
Gurna, Ramses tempel i Abu-Simbel och Ptolemaiernas i Edfu och Dendra rknas. De flesta egyptiska tempel fljde
samma plan. Till ingngen ledde en all av sfinxer och ingngen kantades av en propylon, tv tornliknande murar
som frenades i basen genom en slags bro dr porten fanns. Innanfr porten fanns en peristylgrd och innanfr den
nnu en portik som ledde till en pelarsal som i sin tur ledde till nnu en pelarsal. Innanfr den fanns en serie
kammare som utgjorde sjlva helgedomen dr gudabilden tronade i sitt naos. Alla vggar var rikt dekorerade och
framfr pylonerna stod kolosser, obelisker och flaggstnger.
Grekland
Huvudartikel: Grekisk konst
Bronslderskulturerna i Egypten och Mesopotamien hittade tidigt en form som kom att frbli typisk fr den konst
som producerades i dessa kulturomrden. Den grekiska vrlden kom istllet frn brjan i nra kontakt med andra
kulturer och blev under sin bronslder stndigt invaderad av folkgrupper som, istllet fr att helt anamma den
etablerade kulturen eller undantrnga den, tillfrde den sitt eget formsprk. Resultatet blev att konsten genomgick en
utveckling dr importerade konstformer stndigt stlldes mot de inhemska, hvdvunna. Med Alexander den stores
ervring av det persiska riket p 300-talet f.Kr.. fick den grekiska konsten sin exceptionellt snabba spridning bde
sterut till Indien och vsterut till Rom.
Bildkonst
Den grekiska skulpturen har en naturlig utgngspunkt i de frhistoriska, kykladiska votivfigurinerna av marmor.
Under de minoiska och mykenska perioderna tillkom typiska grekiska drag i vasmleriet som naturalism och den
konstruktiva principen dr delarnas relation till helheten accentueras. Nr denna inhemska tradition och de arkaiska
myterna mtte den monumentala egyptiska konsten hade grunden fr den klassiska grekiska skulpturen etablerat sig.
Med den sociala och ekonomiska utvecklingen kring 500 f.Kr. kom s skulpturen att st relativt fritt frn kulten;
formfriheten gjorde att de grekiska konstnrerna i sin strvan efter naturalism introducerade friskulpturen och
kontraposten i konsten.
Vasmleriet intar en srskild plats i den grekiska konsten. Till skillnad frn mycket mleri under antiken finns mnga
grekiska vaser bevarade och de erbjuder en unik mjlighet att studera bildkonstens utveckling. Vaserna, som
Antikens konst
4
anvndes mycket som praktfreml, dekorerades med svl geometriska, abstrakta som figurativa motiv. De erbjd
en icke-religis plattform dr konstnrerna fritt frn kulten kunde utveckla en bildtradition som blev utomordentligt
betydande fr konsten, inte bara i tv dimensioner utan ven relieferna och till slut skulpturen.
Arkitektur
Lite frenklat kan man sga att grekerna "rvde" megaronen och pelarhallen frn Orienten och kolonnen och
monumentaliteten frn Egypten. Men den srprglat grekiska artikuleringen av delarna och den fristende
placeringen av templen i landskapet gjorde den grekiska arkitekturen unik. Eftersom Grekland saknade den starka
centralmakt som varit dominerande i bde Egypten och Mesopotamien kom arkitekturen att utvecklas parallellt i
olika delar av den egeiska vrlden. Konkurrensen mellan de grekiska stadsstaterna och kolonierna gav upphov till de
klassiska doriska, joniska och korintiska kolonnordningarna.
Etrurien
Huvudartikel: Etruskisk konst
Innan Etrurien blev en provins i det romerska riket och uppgick i den hellenistiska kultursfren utvecklade
etruskerna en egen konstuppfattning dr frfderskulten hade en framtrdande plats - den etruskiska konsten terger
snarare historiska personer n mytologiska som i den grekiska konsten. ven om deras konst tidigt upptog mnga
element frn den grekiska skiljer den sig frn denna i och med de lokala frutsttningarna, till exempel anvndes
terrakotta och tr istllet fr marmor. Den etruskiska konstuppfattningen blev ett viktigt element i den romerska
konsten.
Romerska riket
Nr det romerska riket politisk behrskade hela Medelhavet hade det redan uppgtt i den hellenistiska kultursfren,
och grekiska konstnrer arbetade i Rom i en grekisk konsttradion fr romerska bestllare sedan lnge.
Rom
Huvudartikel: Romersk konst
Kulten av anfderna blev lika viktigt i den romerska konsten som de etruskiska frebilderna. Prominenta romare lt
sig avbildas tillsammans med bilder av sina frfder p ett stt som inte var tnkbart i den grekiska konsten, men till
formen redovisade den romerska skulpturen tydlig sina grekiska frebilder. I arkitekturen var de hellenistiska
frebilderna viktiga, men romarna utvecklade valvet till ett centralt element i den officiella arkitekturen. Genom att
anvnda betong lyckades de ge arkitekturen en omfattning och skala som Grekland aldrig sett maken till. De
romerska kejsarportrtten och de officiella monumenten hade en central betydelse och imiterades ofta av romare och
andra folk i hela det romerska riket, framfr allt i Vsteuropa.
Senantiken
Huvudartikel: Senantikens konst
Omkring 200 e.Kr. kom orientaliska element i svl religion som konst att i grunden frndra den romerska konsten.
Vrdeperspektiv och stilisering terintroducerades i bildkonsten p bekostnad av naturalism och realism. Allt
eftersom centralmakten frsvagades i det romerska riket kom de lokala stilarna att gradvis erstta den hellenistiska
stilen och till slut importeras till sjlva Rom. Kristendomen anammade de antika stilarna, men med rikets delning
uppstod slutgiltigt ett antal regionala stilar som i minskande grad pverkade varandra. Basilikan var en romersk
byggnad som kristendomen gjorde till sin.
Antikens konst
5
Litteratur
Huvudartikel: Romersk litteratur
Artikelkllor och frfattare
6
Artikelkllor och frfattare
Antikens konst Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=24886694 Bidragsgivare: Abduhassen, Bjohan, BjrnF, Boberger, Caesar, Diupwijk, Essin, FredettaMH, Harka, IP, Lamr,
Lars Trnqvist, OlofE, Rudolf 1922, Sjunnesson, Torvindus, Tournesol, Zaphod, 39 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Hamsa hand.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Hamsa_hand.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: MichaelPhilip
Fil:Sphynxes.JPG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sphynxes.JPG Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:Infrogmation
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/