Skerhet i spr

Spr- och tunnelbehrighet, kategori 19

Utgva 4 2010
Innehllsfrteckning Skerhet i spr
Innehllsfrteckning .................................................
Om SL ........................................................................
Behrighetskrav ................
Alkohol och droger ................
Spr- och tunnelbehrighet, kategori 19 .............
Frkortningar ................
Begreppsfrklaringar ................
Trafkinstruktioner ................
Trafkledningscentralen ....................
Betrdande av spr ...............
Sprbenmning .................
Skyddsutrymme ................
Skyddsutrymme saknas ................
Skyddsnisch ...................
Skyddsbge ................
Sidoplt ...................
Larmtelefon ...............
Srskilda platser ................
Ljudsignaler ...............
Handsignaler ..................
Signalmrken .................
Skerhetszoner ..................
Arbete inom skerhetszonen ....................................
Upplag av lsa freml .................
Gasfaskor ..................
Elskerhet ..............
Dep ................
Olycka, tillbud eller strning ...............
Ndutgngar i tunnelbanan .....................................
Viktiga telefonnummer .................
Adress till skerhetsutbildning ............
Linjekarta ..................................................................
1
1
2
2
3
3
4
4
5
5
6
7
8
8
9
9
10
10
11
13
14
15
17
18
19
19
20
21
21
22
23
23
24
Varje dag reser ungefr 700 000 personer med
den allmnna kollektivtrafken, det vill sga
tunnelbana, bussar, pendeltg och lokalbanor.
Idag bedrivs trafken av fera olika entreprenrer.
Tunnelbanan r uppdelad i tre linjer;
grn linje (ven kallad bana 1), rd linje (ven
kallad bana 2) samt bl linje (ven kallad bana
3). Varje r sker cirka 300 miljoner pstigningar i
tunnelbanan.
SLs lokalbanor delas upp i jrnvg och sprvg.
Trafken p Saltsjbanan och Roslagsbanan drivs
som jrnvg medan Nockebybanan, Liding-
banan, Tvrbanan och Sprvg City drivs som
sprvg.
Behrighetskrav
Fr att f betrda spren stlls en hel del krav.
Hlsa
Att g p egen hand i trafkerade spr stller krav p god hlsa, syn och
hrsel. Person som innehar skerhetstjnst eller r behrig att betrda
spret mste genomg och godknnas vid lkarunderskning.
Underskningen fr bara utfras av lkare som r godknda av Transport-
styrelsen och av SLs Skerhetsavdelning.
Examination
Fr att f betrda spren krvs kunskap i de regelverk som gller fr
berrd sprtrafk. Den som ska tillmpa reglerna, i trafkskerhets-
instruktion (Tri), mste vara utbildad och examinerad, det vill sga
genomgtt ett kunskapstest.
Regelbunden sprbetrdelse
Fr att behlla behrigheten mste kunskaperna anvndas regelbundet.
Fr spr- och tunnelbehrighet krvs att spret betrds minst en gng
per r.
Periodisk fortbildning med kunskapskontroll
Person med utbildning i spr- och tunnelbehrighet ska genomg
periodisk kunskapskontroll minst varje 36:e mnad.
Om SL
2
Alkohol och droger
Det r inte tilltet att betrda spr om man r pverkad av alkohol eller av annat
berusningsmedel. P SL rder nolltolerans. Person som kan misstnkas missbruka
alkohol eller bruka droger fr inte ges behrighet att betrda spr.
Pverkad person som ptrffas p spromrdet ska omedelbart avlgsnas.
Sdan person frlorar ocks spr- och tunnelbehrigheten.
Vid anvndning av lkemedel som kan pverka reaktionsfrmgan och vakenhet
fr betrdande av spromrdet inte ske.
Fr att upprtthlla nolltolerens-policyn genomfr SL regelbundet slumpvisa
drogtester.
Spr- och tunnelbehrighet, kategori 19
Denna utbildning riktar sig till den som ska betrda spromrdet och som av
arbetarskyddsskl mste ha kunskaper fr att inte komma till skada.
Spr- och tunnelbehrighet innebr att man fr;
Betrda spret p egen hand.
Utfra enklare inspektioner utan srskild skyddstgrd som inte krver
Arbeta inom spromrdet under vervakning av en tillsyningsman (Tsm),
dr ngon form av skyddstgrd upprttats.
3
anvndande av verktyg.
Att inspektionen inte krver sdan koncentration att uppmrksamheten p
trafken strs.
Att inspektionens art inte frsvrar utrymningen av skerhetszonen.
Frkortningar
DLC Driftledningscentral
Jvg Jrnvg
SL AB Storstockholms Lokaltrafk
SLM SL Meddelande
SL S SL Skerhet
SoS-plan Skydds- och skerhetsplan
Spv Sprvg
Sth Strsta tilltna hastighet
TL Trafkledare
TLC Trafkledningscentral
Tri Trafkskerhetsinstruktion
Tsm Tillsyningsman
Tub Tunnelbana
Begreppsfrklaringar
Depomrde = avgrnsat omrde fr uppstllning, rangering och underhll av tg
Driftledningscentral (DLC) = plats varifrn tekniska system i tunnelbanan,
jrnvg och sprvg vervakas
Elarbetsansvarig = person med relevant kompetens som ansvarar fr elskerheten
p arbetsplatsen
Entreprenr = person, fretag eller organisation som anlitas fr att med egen
personal utfra arbete inom tunnelbanans, jrnvgens eller sprvgens omrde
Plattform = plats fr resenrers av- och pstigning p station eller hllplats
Rddningsfrnkoppling = frnkoppling av kontaktledning/strmskene anlgg-
ning vid olycka
Skyddsutrymme = utrymme dr person kan vistas utan fara nr tg passerar
SL Meddelande (SLM) = Meddelande frn SLs Skerhetsavdelning fr tillfllig
ndring av eller tillgg till Tri
SoS-planering = beskriver hur ett arbete ska bedrivas fr att skerhetsstlla
personskydd och trafkskerhet
Skerhetszon = ett omrde dr det krvs skyddstgrder vid arbete i eller i nr-
heten av spr
Tillsyningsman (Tsm) = person som vid arbete i, eller i farlig nrhet av spr,
ansvarar fr tgrder enligt tri
Transportstyrelsen = tillsynsmyndighet fr sprtrafk
Trafkskerhetsinstruktion (Tri) = regelsamling fr trafkskerheten vid tunnel-
bana, jrnvg och sprvg
Tgvarnare = person som svarar fr att varna personalen fr tg vid arbete i spr
eller i farlig nrhet av spr
Trafkledningscentral (TLC) = plats varifrn sprtrafken leds och vervakas
4
Trafkskerhetsinstruktioner
Trafkskerhetsinstruktion (Tri) r en regel-
samling fr trafkskerheten vid tunnelbana,
jrnvg och sprvg.
Innehllet i Tri bestms av SL S och godknns av
Transportstyrelsen. Undantag frn reglerna i Tri
meddelas via SL S
i ett skerhetsmed-
delande.
Trafkledningscentralen
Frn trafkledningscentralen (TLC) leds jrnvg, sprvagn- och tunneltgstrafken
av trafkledare (TL). Med hjlp av ett manversystem lgger trafkledarna vxlar
och dirigerar tg.
En trafkledares uppgift r bland annat att se till att all trafk fungerar med s f
strningar som mjligt. Det fnns tta trafkledningscentraler fr tunnelbana,
jrnvg och sprvg.
5
Betrdande av spr
Fr att f betrda spren mste man ha lgst spr- och tunnelbehrighet, dessutom
mste det fnnas ett uppdrag med att vara p spromrdet.
Fr att vistas i sprmiljn krvs varselkldsel enligt norm EN 471, lgst klass 2,
p verkroppen.
Vid betrdande av spr i tunnel, mrker eller vid dlig sikt ska man ocks ha med
sig en fcklampa/signallampa.
Innan man gr ner p spret ska detta anmlas till respektive TLC, och ven
avanmlan vid utpassage mste ske. Om betrdandet sker p en tunnelstrcka,
tnder trafkledaren tunnelbelysningen.
G i skyddsutrymmet och mot tgets normala krriktning. Ta det lungt och g fr-
siktigt. Var medveten om att plattformsskyltar bara visar tg i trafk och att
minuterna r uppskattade, likas r inte rda signaler en garanti fr att tg inte kan
komma in p strckan.

Nr ett tg nrmar sig ska man stlla sig s att man inte r i vgen fr tget.
Spret ska vara utrymt och fritt fr tgets passerande senast 10 sekunder innan
tget ankommer till platsen.
Fraren har ingen skyldighet att sakta ner nr det befnner sig personer i nrheten
av spret eller spromrdet.
St stilla nr tget passerar. St vnd mot tget och frsk att f gonkontakt med
fraren. Nr man str skert i skyddsutrymmet ska en klart-signal om att man har
uppfattat att tg kommer ges till fraren.
6
7
Sprbenmning
Om en strcka r dubbelsprig har de tv spren olika benmningar.
S hr benmns spren;
Tunnelbanan
Nr du str med ryggen mot Hagstra, Farsta Strand, Skarpnck, Frungen,
Norsborg och Kungstrdgrden kallas det spr som ligger till vnster fr norrspr.
Det andra kallas sderspr.
Roslagsbanan
Det spr som ligger till vnster, om du str med ryggen mot Stockholms stra,
kallas uppspr. Det andra kallas nedspr.
Saltsjbanan
Det spr som ligger norr om det andra kallas fr det norra spret.
Det andra spret kallas sdra spret.
Lidingbanan
Det spr som ligger till hger, om du str med ryggen mot Ropsten, kallas norrspr.
Det andra spret kallas sderspr.
Sprvg City
Med norrspr avses det hgra spret vid krning frn Nordiska museet till Djur-
grdsbron. Det andra spret kallas sderspr.
Nockebybanan
Om du str med ryggen mot Alvik ligger norrspret:
- till vnster mellan Alvik och Allparken
- till hger mellan Allparken och Nockeby
Det andra spret kallas sderspr.
Tvrbanan
Nr du str med ryggen mot Sickla Udde kallas det spr som ligger till hger fr
norrspr, det andra kallas sderspr.
8
Skyddsutrymme saknas
P vissa platser lngs spren saknas skyddsutrymme. Dessa stllen r utmrkta
med mrket Skyddsutrymme saknas. Exempel p sdant mrke ses nedan.
Detta mrke talar om att man inte kan st mellan mrke och spr, eftersom man d
riskerar att bli pkrd av tget.
Om mrket sitter med terkommande jmna mellanrum, saknas skyddsutrymme
ven mellan mrkena. Frfyttning mste d ske p motsatt sida av spret.
Skyddsutrymme
Ett skyddsutrymme r ett omrde dr man befnner sig i skerhet nr ett tg
kommer. Vid frfyttning inom spromrdet ska man vara i skyddsutrymmet s
mycket som mjligt. Ibland r man tvungen att g i spret, men d ska man veta
var nrmaste skyddsutrymme fnns, vilket oftast fnns lngs sprets yttersidor.
Vid stationer som ligger under jord gr det inte att st mellan spr och tunnelvgg,
trots att detta inte r utmrkt. Skyddsutrymmet fnns hr under plattformskanten.
I dessa utrymmen r det frbjudet att frvara material.
9
Skyddsnisch
Om strckan dr det saknas skyddsutrymme p bda sidor om spret verstiger
15 meter, fnns skyddsnischer anordnade. Skyddsnischer markeras med mrket
Skyddsnisch. I skyddsnischer r det frbjudet att frvara material.
Exempel p ett sdant mrke ses nedan
Skyddsbge
Mellan spren nrmast efter plattform fnns det som regel skyddsutrymme.
Dr utrymmet smalnar av markeras detta med en skyddsbge. Sdana bgar fnns
ven vid drrar som vetter mot spret fr att frhindra att personer kliver rakt ut i
spromrdet.
10
Sidoplt
Strmskenan skyddas normalt av en skyddsbrda. Vid vxlar och dylikt kan det
fnnas en oskyddad sidoplt vilken har till uppgift att fnga upp tgets strmskor s
att dessa alltid har kontakt med strmskenan.
Dessa platser utmrks med en, p skyddsbrdan placerad, varningsmarkering med
omvxlande gula och rda rnder. P dessa platser r det frbjudet att kliva ver
strmskenan.
Larmtelefon
Larmtelefoner r i tunnel uppsatta med upp till 300 meters mellanrum. Larm-
telefonen markeras med en bl lampa. Var man n befnner sig i tunneln s ska
man kunna se en bl lampa. Larmtelefonen ger direktkontakt med TLC.
11
Srskilda platser
Strckor som alltid krver skyddstgrd vid sprbetrdande
P tre strckor p SLs spranlggning fr man som spr- och tunnelbehrig inte
betrda spren p egen hand, utan det krvs minst sllskap av en person med lgst
tgvarnarbehrighet.
P tunnelbanan mellan Medborgarplatsen och tunnelmynningen vid Skanstull har
skyddsutrymmet frlagts mellan spren. Fr att vara sker p att man str rtt i
skyddsutrymmet, stller man sig med ena axeln i livet p en av de balkar som br
upp tunneltaket.
P tunnelbanan mellan Gamla Stan och Slussen fnns skyddsutrymmet lngs
brorckena, p vardera sidan om spromrdet.
12
P Roslagsbanan mellan lkistan och Frescati saknas det skyddsutrymme under
en lngre strcka. Spren gr genom en bergsskrning med dlig sikt vilket gr det
svrt att upptcka tg i tid.
Strckor som krver tgrd fr att frhindra tgrrelse vid sprbetrdande
P tv strckor p SLs spranlggning krvs att TL genomfr en s kallad
sprrning, fr att ngon ska f betrda spren p dessa stllen. Sprrningen grs
fr att hindra tg att passera platsen.
P tunnelbanan p norrspret mellan Htorget och Rdmansgatan saknas
skyddsutrymme p bda sidor av spret p en strcka av cirka 50 meter.
13
P Roslagsbanan p nerspret vid station Universitetet saknas skyddsutrymme
utmed en stdmur mot gngvg p en strcka av 24 meter.
Ljudsignaler
Tgfrare eller tgvarnare kan kommunicera med hjlp av ljudsignaler.
En lng signal (2 sek) betyder Tg kommer/
Utrym spret. Signalen ges av frare eller tg-
varnare fr att varna personer i eller i farlig nr-
het av spr. Spret ska omedelbart utrymmas.
En kort signal ( sek) betyder Se upp/
Uppfattat. Signalen ges av frare fr att upp-
mrksamma personer i spr om att tg kommer.
Signalen kan ocks ges av en frare som en
bekrftelse p att denne uppfattat en signal,
till exempel nr du signalerat klart.
14
Den som betrder spr mste kunna signalera till tgfraren med hjlp av vissa
handsignaler. Som spr- och tunnelbehrig mste man kunna visa signalerna
stopp omedelbart och klart.
Handsignaler
Stopp omedelbart
Dagsignal Dagsignal Nattsignal
Signalen stopp omedelbart fr endast anvndas i ndsituationer; nr du mste f
stopp p ett tg s snabbt som mjligt. Vid tillfllen d stopp-signal getts till tg
ska rapport om detta skrivas och lmnas till SL S.
Klart
Dagsignal Nattsignal
Signalen klart ska alltid ges till frare fr att visa att man r beredd p att tget
passerar.
I dagsljus och p vl upplysta plattformar anvnds s kallade dagsignaler, dessa
utfrs med armar eller signalfagga. I tunnel, mrker eller dliga ljusfrhllanden
anvnds s kallade nattsignaler, dessa utfrs med lampa.
15
Kilometermrke anger, p jrnvgen och
sprvgen, avstndet i kilometer frn
nollpunkten i banan.
Signalmrken
Avstndsmrket anger, i tunnel-
banan, avstndet i kilometer och
hundratals meter frn nollpunkten
i banan. Nollpunkten p grn och
rd linje ligger vid Slussen och p
bl linje vid Kungstrdgrden.
Depgrnsmrket markerar depomrdets brjan och slut.
16
Elsprrfagga uppger grns fr strcka dr
strmskena gjorts spnningsls och jord-
ningsdon placerats.
Hindermrke anger att banstrckan r
avstngd fr fordonsrrelse.
Stllverksgrnsmrke p tunnelbanan, markerar grns fr var en strcka som
TLC kontrollerar brjar respektive slutar.
17
Blixtljus anvnds fr att varna fr bemannad
arbetsplats, dr arbetet r skyddat med
en hastighetsnedsttning.
Skerhetszoner
Skerhetszonen r ett omrde dr det krvs skyddstgrder vid arbete i eller i nr-
heten av spr. Arbeten i skerhetszonen fr inte pbrjas utan att skydds- och
skerhetsplan (SoS-plan) upprttas och att Tsm fnns p platsen. Vidare mste alla
arbeten i skerhetszonen ha starttillstnd av TLC.
Skerhetszonen p sprvg;
Tvrbanan, Lidingbanan, Nockebybanan
samt Sprvg City, har ett mtt av 1,5 meter
frn nrmsta rl.
Skerhetszonen p jrnvg; Saltsjbanan
samt Roslagsbanan har ett mtt av 2 meter
frn nrmaste rl.
Skerhetszonen i tunnelbanan r 2 meter
frn nrmaste rl.
Skerhetszonen fr minskas med 0,5 meter p alla banor om en godknd avskrm-
ning utmrker zonens grns.
18
Skerhetzonen strcker sig 1 meter in frn plattformskanten p bde stationer,
hllplatser och dess tak.
Arbete inom skerhetszonen
Beroende av arbetets art ska SoS-planeraren vlja skyddsform. Kan arbetet inte ge-
nomfras p ett skert stt under pgende trafk ska spret stngas av. Detsamma
gller om man fr in traktorer, grvmaskiner eller andra fordon i skerhetszonen.
Skyddsformer vid avstngt spr benms A- eller B-skydd.
En del arbeten gr att utfra under trafktid om man uppfyller vissa krav i SoS-
planeringen. Dessa arbeten mste likvl skyddas men under andra former. Skydds-
formerna fr dessa typer av arbeten benms C- H- T- eller P-skydd.
19
Upplag av lsa freml
Lsa freml fr inte lggas s att de utgr en fara fr trafk eller personal.
I tunnelbanan fr inte fremlen lggas nrmare n 1 meter frn nrmaste rl, inom
depomrde r detta avstnd 1.5 meter. Ledande freml fr dock inte lggas nr-
mare n 2 meter frn strmskenan, icke ledande freml 70 centimeter frn denna.
Material som, helt eller delvis, lggs i skyddsutrymme lngs spr fr som mest ha
en utbredning av 5 meter, sedan ska det fnnas 5 meter fritt utrymme.
P jrnvgen fr inte material placeras nrmare n 2 meter frn nrmaste rl.
I sprvgen r detta mtt 1,5 meter. Maskiner och vgfordon fr inte stllas upp
nrmare n 3 meter frn nrmaste rl.
Gasfaskor
Om man ska anvnda gas i underjordsanlggningen mste detta anmlas till TLC.
Gasfaskor fr endast i undantagsfall lmnas kvar i tunnelbanan dr ska de vara
skert placerade och fastlsta i upprtt lge.
Dessutom mste TLC meddelas om var den kvar-
lmnade gasfaskan fnns.
Flyttas den kvarlmnade gasfaskan behver TLC
meddelas.
Gasol fr bara anvndas i underjorden efter srskilt
beslut av SL. Gasolmngden ska vara anpassad efter
tgngen fr det aktuella arbetet och fr inte lmnas
obevakad.
20
Elskerhet
Arbeten som sker nrmare n 2 meter frn strmskena eller kontaktledning ska
alltid elskerhetsplaneras. En elarbetsansvarig mste fnnas nrvarande p arbets-
platsen och endast nr denna person har monterat p skyddsjordning, fr anlgg-
ningen betraktas som spnningsls.
Spnningen i kontaktledningen r 750-1500 volt
likstrm beroende p vilken bana du arbetar vid.
Under spnningsfrande kontaktledning r det
frbjudet att g upp i kontaktledningsstolpe, g p
fordonstak eller loks motorhuv samt spruta vatten.
I tunnelbanans strmskena
r det 750 volt likstrm.
Ovanfr strmskenan fnns en
skyddsbrda som utgr ett skydd
mot berring av strmskenan.
Det r absolut frbjudet att g,
st eller sitta p denna skydds-
brda.
Om en kontaktledning rivs ned men inte nr marken bryts inte strmmen.
Kontakta genast banans TLC och begr rddningsfrnkoppling om du blir vittne
till en sdan hndelse.
En trasig eller skadad strmskena kan innebra livsfara.
Kontakta genast banans TLC och begr rddningsfrnkoppling om du upptcker
sdana fel.
21
Dep
En dep r ett avgrnsat omrde fr uppstllning, koppling och underhll av tg.
Nr man vistas inom depomrdet ska man i strsta mjliga mn g p de anvisade
gngvgarna och gngbryggorna. Nr du befnner dig inom ett depomrde
mste du bra varselkldsel. Alla arbeten inom depomrdet ska anmlas till en
deparbetsledare.
Olycka, tillbud eller strning
Alla som arbetar i spren eller p tgen r skyldiga att rapportera fel och olyckor
till trafkledningen. Det r respektive banas TLC som man ska rapportera till. Icke
skerhetspverkande fel kan ven anmlas till driftledningscentralen (DLC).
Brand- eller rkutveckling p
spret ska anmlas till TLC.
Vid mindre brand kan frsk att slcka
gras. Vid mer omfattande brand eller
rkutveckling ska omrdet utrymmas.
Fr att frhindra att en olycka eller ett tillbud till olycka upprepas utreds olyckorna
och tillbuden. Fordon eller anlggning p olycksplatsen fr inte rubbas frrn s-
kerhetsutredare har gett rjningsmedgivande. Skerhetsutredaren tillkallas genom
kontakt med TLC.
Detta gller inte om fordon eller annan egendom mste fyttas fr att rdda liv,
slcka brand, stoppa miljfarligt utslpp eller om det i vrigt fnns skl fr detta.
22
Ndutgngar i tunnelbanan
50 av tunnelbanans 100 stationer ligger under jord. De festa har tv utgngar.
Om ngot hnder vid den ena utgngen s kan man utrymma stationen genom den
andra utgngen. Alla utgngar r mrkta med skylt Ndutgng.
Stationer med en ndutgng
En del stationer har separata ndutgngar. Oftast gr utrymmningsvgen d via
spromrdet.
Grna linjen Rda linjen Bl linje
Farsta Strand
Skarpnck
Bagarmossen
Alby
Universitetet
Mrby
Hallonbergen
Hjulsta
Rinkeby
Rissne
Duvbo
Vreten
Huvudsta
Vstra Skogen
Vid fljande stationer fnns endast en vg ut, via biljetthallen.
Zinkensdamm, Midsommarkransen, Aspudden, Mlarhjden
Hnder ngot i biljetthallen eller trappan upp till den mste utrymmning ske genom
att g via spromrdet till nsta station.
Vid station Masmo ligger stationen i anslutning till tunnelppningen.
Dr r ndutrymmningsvg anordnad till tunnelmynningen.
Viktiga telefonnummer
Trafkledningscentraler
TLC 1 (grn linje) 08-686 41 00
TLC 2 (rd linje) 08-686 42 00
TLC 3 (bl linje) 08-686 43 00
Lidingbanan 08-686 25 00
Nockebybanan 08-686 23 00
Tvrbanan 08-686 23 00
Roslagsbanan 08-686 27 40
Saltsjbanan 08-686 24 15
Sprvg City 08-660 24 00
Driftledningscentralen 08-686 34 00
Eldriftledningscentralen 08-686 34 00
Trygghetscentralen 08-686 17 00
Produktionsservice 08-686 39 99
Utbildningsexpeditionen 08-686 39 47
Adress till skerhetsutbildning
Adress:
Skerhetsutbildning
AB Storstockholms Lokaltrafk
105 73 Stockholm
Besksadress:
Lindhagensterassen 1 1tr
Mailadress:
triutbildning@sl.se
Hemsida:
www.sl.se/sakerhetsutbildning
23
24
Egna anteckningar
----------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------------------------------