Kan Riksbanken snka igen redan i hst?

MNDAG
18 AUGUSTI 2014
Trots att Riksbanken i juli snkte rntan nda ned till
frra rntebotten p 0.25 procent var det tydligt att
flera ledamter i direktionen kan tnka sig att snka
nnu mer om det behvs. Man kan naturligtvis frga
sig; varfr verhuvudtaget ens fundera p att snka
mer? De ekonomiska effekterna oavsett om man pratar
om tillvxt, inflation eller skuldsttning skulle
antagligen bli mycket sm. Det enkla svaret r att en
snkning nd kan snda signalen till politiker,
finansmarknaden och resten av ekonomin att
Riksbanken verkligen gr allt som str i dess makt fr
att f upp inflationen till 2 procent. Den signalen r inte
oviktig mot bakgrund av den kritikstorm som riktats
mot Riksbanken det senaste ret fr att man inte tagit
inflationsmlet p tillrckligt allvar. Riksbanken har
redan tagit ett tydligt steg mot att slppa sitt tidigare
fokus p skuldsttningen och istllet vergtt till
strategin att uppmana Finansinspektionen och
regeringen att vidta ndvndiga tgrder fr att
begrnsa skuldsttningen. Med fokus terstllt p
inflationsmlet ser vi tre faktorer som kommer vara
avgrande fr penningpolitiken den nrmaste tiden.
Dagens niv p inflationen, de lnga
inflationsfrvntningarna och penningpolitiken i vr
omvrld och dess relativa betydelse fr kronan.
1) INFLATIONEN INGEN TRIGGER JUST NU
Nr det gller inflationsutvecklingen (KPIF) i
frhllande till Riksbankens senaste prognos finns inte
ngon omedelbar trigger fr en snkning. De tv
mnadssiffror vi ftt sedan julimtet innebr att
inflationen nu faktiskt ligger lite ver Riksbankens
prognosbana. Flera direktionsmedlemmar har sagt att
de numer har lg toleransniv fr nedtverraskningar
p inflationen och att ytterligare nedrevideringar av
inflationsprognosen mste kompenseras med lttare
penningpolitik. Indikationer om fallande mat- och
energipriser utgr visserligen en nedtrisk under
hsten men i just nu finns inga starka skl fr
Riksbanken att ndra sin prognos.

2) FALLANDE INFLATIONSFRVNTNINGAR
Den andra viktiga faktorn att hlla koll p r lnga
inflationsfrvntningar. Om 5-riga inflations-
frvntningar faller tydligt under 2-procentmlet r det
en stark signal om att de ekonomiska aktrerna inte
lngre tror att Riksbanken kommer att lyckas n mlet
ens p lng sikt. D tappar ekonomin ett viktigt ankare
fr framtida beslut. Inflationsfrvntningar mts p tv
stt, dels genom Prosperas intervjubaserade
underskningar dr penningmarknadens aktrer,
hushll, arbetsgivare och fackfreningar svarar p vad
de tror om inflationsutvecklingen. Dels genom vad
rntemarknaden rknar med fr inflation utifrn
prissttningen av inflationsskyddade obligationer
(realobligationer). Utvecklingen fr 5-riga inflations-
frvntningar borde vara oroande fr Riksbanken.






2
Veckans Tanke
Marknadsprissttningen indikerar att inflationen bara
kommer vara 1.5% om fem r (dvs marginellt hgre n
1.2% som varit snittet de senaste fem ren). Prosperas
kvartalsmtning har gradvis dragit sig nedt och lg
andra kvartalet p 1.83%. Fr finansmarknadens
aktrer som utfrgas mnadsvis har fallet fortsatt till
bara 1.76% i augusti. Frtroendet fr Riksbankens
lngsiktiga frmga att uppfylla inflationsmlet
fortstter allts att erodera vilket talar fr att man
behver gra mer.
3) ECB VNTAS GRA MER
Den tredje faktorn r omvrldens penningpolitik. Om
Sverige penningpolitiskt fr en stramare penningpolitik
n omvrlden riskerar det att strka kronan och
drmed pressa ned inflationen via lgre importpriser.
En faktor som skulle kunna ge en starkare krona
framver r om ECB framver startar ett ambitist QE-
program. Riksbanken har dock i sina prognoser redan
tagit hjd fr en viss kronfrstrkning. Trots det r det
ofrnkomligt att pressen p Riksbanken att snka igen
skulle ka om ECB brjar med QE.

RNTEBANAN ANTYDER SEPTEMBERSNKNING
Det finns ytterligare en viktig aspekt att vga in,
nmligen vad Riksbanken sjlva kommunicerat om sina
intentioner fr rntan framver. I reporntebanan frn
juli signalerade Riksbanken 3 punkter lgre rnta vid
septembermtet (0.22%). Det kan vid en frsta anblick
tyckas vara rtt lite och tidigare har det oftast krvts en
indikation om minst 7 punkter lgre rnta p
kommande mte fr att Riksbanken sedan ocks ska
ha fljt upp med en snkning. Dagens redan mycket
lga repornteniv p 0.25 procent gr dock att saken
kommer i ett annat lge. En snkning frn den nivn
kommer antagligen att bli mindre n en normal 25-
punkterssnkning. ECB snkte i juni sin styrrnta med
10 punkter frn samma niv som Riksbanken har idag.
Ett rimligt antagande att det ven fr Riksbanken skulle
handla om en 10-punkterssnkning om det skulle bli
aktuellt att fortstta. I s fall har Riksbanken allts
signalerat 30 procent sannolikhet fr att man snker
med 10 punkter i september.
Studerar man hur Riksbanken sedan 2012 valt att
anvnda rntebanan fr att signalera vad man tnker
gra p nsta mte r det tydligt att nr sannolikheten
fr en snkning varit 28 procent eller hgre s har man
alltid fljt upp det med en rntesnkning (bara en gng,
i dec 2013, har man snkt utan att frst ge denna
signal). Det skulle allts vara logiskt att man levererar
en 10-punkterssnkning redan p nsta mte i
september. Visserligen har Stefan Ingves tidigare tonat
ned betydelsen av att tolka reporntebanan s exakt.
Samtidigt undrar man ju varfr direktionen, om man nu
inte planerade att snka mer, d inte lika grna kunde
ha njt sig med att signalera 2 punkter (dvs. 20%
sannolikhet fr en ny snkning).

Sammanfattar man den ekonomiska utvecklingen
sedan frra mtet s talar bde trenden fr
inflationsfrvntningar och ECB:s frmodade framtida
agerande fr att Riksbanken kommer att gra mer
framver. Marknaden prisstter idag bara 15 procent
sannolikhet fr att Riksbanken ska gra nnu en liten
snkning av rntan ngon gng under de kommande
ren. Investerarna borde nog ta sig en funderare p om
inte sannolikheten fr det borde vara betydligt hgre
n s. Om Riksbanken dessutom agerar som man gjort
tidigare kan en snkning faktiskt komma redan i
september.

Johan Javeus +46 70 325 51 45, @JohanJaveus
Mtes-
datum
Sannolikhet
fr snkning
p nsta mte*
Faktisk
rntendring
dec-11 28%
feb-12 0% -0.25
apr-12 0% ofrndrat
jul-12 32% ofrndrat
sep-12 0% -0.25
okt-12 28% ofrndrat
dec-12 16% -0.25
feb-13 20% ofrndrat
apr-13 26% ofrndrat
jul-13 24% ofrndrat
sep-13 16% ofrndrat
okt-13 20% ofrndrat
dec-13 16% -0.25
feb-14 20% ofrndrat
apr-14 40% ofrndrat
jul-14 30% -0.50
sep-14 -0.10?
* sannolikhet baserad p Riksbankens rntebana