Hemliga Tvångsmedel - en Studie Om Avvägningen Mellan Effektivitet Och Rättssäkerhet Vid Bekämpande Av de Mest Allvarliga Brottena Tvångsmedel

JURIDISKA FAKULTETEN
vid Lunds universitet
Ivan Zivkovic
Hemliga tvngsmedel
En studie om avvgningen mellan effektivitet och rttsskerhet vid bekmpande av de

mest allvarliga brotten
JURM02 Examensarbete
Examensarbete p juristprogrammet
30 hgskolepong
Handledare: Christian Hthn
Termin fr examen: VT 2014
Innehll
SUMMARY
SAMMANFATTNING
FRORD
FRKORTNINGAR
1 INLEDNING
1.1
Bakgrund
1.2
Syfte och frgestllningar
1.3
Metod och material
1.4
Avgrnsning
1.5
Disposition
1.6
Uppsatsens titel
2 BEGREPPEN EFFEKTIVITET OCH RTTSSKERHET

2.1
Effektivitetsbegreppet
2.2
Rttsskerhetsbegreppet
2.2.1
2.3
Rttsskerhet ssom rttsligt grundad frutsebarhet
Sammanfattning
9
9
10
11
12
3 HEMLIGA TVNGSMEDEL OCH DERAS RTTSLIGA KONTEXT

3.1
Vad r straffprocessuella tvngsmedel?
3.1.1
3.1.2
3.1.3
Hemlig teleavlyssning och hemlig televervakning

Hemlig kameravervakning
Hemlig rumsavlyssning (buggning)
14
14
15
15
3.2
Sekretess och tystnadsplikt
16
3.3
Tillynen avseende hemliga tvngsmedel
16
4 GLLANDE RTT
4.1
Skyddet fr den personliga integriteten
4.1.1
4.1.2
4.1.3
Regeringsformen
Europakonventionen och FN-konventionen
Europadomstolens praxis avseende hemlig tvngsmedelsanvndning
18
18
18
19
20
14
4.2
Inskrnkning i integritetsskyddet
20
4.2.1 Lagen om hemlig rumsavlyssning

21
4.2.1.1 Bakgrund
21
4.2.1.2 Lagens innehll
22
4.2.2 2007 rs preventivlag
23
4.2.2.1 Bakgrund
23
23
4.2.3 Likartade bestmmelser fr lagen om hemlig rumsavlyssning och 2007 rs preventivlag
24
4.2.3.1 verskottsinformation
25
4.2.3.2 Offentligt ombud och tillstnd
25
4.2.3.3 Underrttelse till tidigare misstnkta
26
4.2.4 2008 rs utredningslag
26
4.2.4.1 Bakgrund
26
27
5 TILLMPNINGEN AV DE TIDSBEGRNSADE LAGARNA OM HEMLIGA

TVNGSMEDEL
29
5.1
Direktiven och underskningsmetoderna
29
5.2
Resultat av underskningen avseende hemlig rumsavlyssning
30
5.2.1 Antalet tillstnd

30
5.2.2 Antalet avslag, inskrnkningar och verklagande av det offentliga ombudet 31
5.2.3 Tillstndens effektivtet
32
5.2.4 Erfarenheter som framkom genom djupunderskningen
33
5.2.4.1 Varfr sattes hemlig rumsavlysning in?
34
5.2.4.2 Effektivitet och rttsskerhet avseende den hemliga rumsavlyssningen 34
5.3
Resultat av underskningen avseende 2007 rs preventivlag
36

36
5.3.2 Antalet avslag, inskrnkningar och verklagande av det offentliga ombudet 37
5.3.3 Tillstndens effektivitet
38
5.3.4 Erfarenheter som framkom frn djupunderskningen
39
5.3.4.1 Effektivitet och rttsskerhet avseende 2007 rs preventivlag
39
5.4
Resultat av underskningen avseende 2008 rs utredningslag
5.4.1
5.4.2
5.4.3
5.5
40
Antalet tillstnd
40
Antalet avslag, inskrnkningar och verklagande av det offentliga ombudet 41
Tillstndens effektivitet
41
Synpunkter p de tidsbegrnsade hemliga tvngsmedelslagarna
6 ANALYS
44
45
6.1
Hur ser avvgningen ut mellan effektivitet och rttsskerhet i de tre tidsbegrnsade?

45
6.2
r anvndningen av hemliga tvngsmedel enligt de tre lagarna effektiv och rttssker?

46
6.3
Ger anvndningen av hemliga tvngsmedel (enligt de tidsbegrnsade lagarna) tillrckligt goda

effekter fr den allmnna skerheten att den enskilde individens rttsskerhet mste tolerera
inskrnkningar?
48
7 SLUTSATS
7.1
Frslag till vidare forskning
50
51
KLL- OCH LITTERATURFRTECKNING
53
RTTSFALLSFRTECKNING
57
Summary
The laws of secret room interception and actions to prevent certain
serious crimes took effect in January 2008. A year later the law of actions
to investigate certain crimes that are dangerous to society was enforced. All
three laws gave the law enforcement authorities new conditions for the use
of secret coercive measures. The law enforcement authorities are entitled to
use secret room interception, secret wiretapping, and secret camera
surveillance in order to effectively fight organized crime and terrorism.
Meanwhile there are disadvantages with the using of secret coercive
measures such as intrusion on an individuals privacy. An effective law
enforcement should therefore be questioned.
In this study the concepts of efficiency and legal certainty have been
studied. Thereafter, it has been investigated whether or not the three above
mentioned coercive laws are effective and legally secure, and how the
balance between these two interests are regulated by laws. Finally, it has
been explored if the use of secret surveillance provides sufficient results on
public safety that the personal privacy must tolerate restrictions.
This study has found that the coercive laws are generally seen as legally
safe, although parts of the regulations could damage the credibility of the
law enforcement authorities.
The use of coercive measures according to the 2008 investigation team
contributed to the results in a quarter of cases. When it comes to fighting the
most serious crimes in society, this is, in the opinion of the author, an
acceptable result. The coercive use according to the three temporary laws
took effect in 2008. Therefore it is assumed in this paper that the use will
prove more effective in the future.
Sammanfattning
I januari 2008 trdde lagen (2007:978) om hemlig rumsavlyssning och lagen
(2007:979) om tgrder fr att frhindra vissa srskilt allvarliga brott, ikraft.
Ett r senare trdde lagen (2008:854) om tgrder fr att utreda vissa
samhllsfarliga brott, ikraft. Samtliga tre lagar gav de brottsbekmpande
myndigheterna nya frutsttningar att anvnda hemliga tvngsmedel. Fr att
effektivt kunna bekmpa terrorism och organiserad brottslighet fr de
brottsbekmpande myndigheterna numera anvnda hemlig rumsavlysning,
hemlig telefonavlyssning och hemlig kameravervakning.
Det finns dock nackdelar med att hemliga tvngsmedel anvnds fr att
bekmpa brottslighet ssom intrng p enskildas personliga integritet. En
effektiv brottsbekmpning br drmed ifrgasttas.
I min underskning har jag brjat med att studera begreppen effektivitet och
rttsskerhet. Drefter har jag frskt ta reda p om anvndningen av
tvngsmedel enligt de tre tidsbegrnsade tvngsmedelslagarna r effektiv
och rttssker, samt hur avvgningen mellan dessa tv intressen r reglerad i
lagarna. Avslutningsvis har jag frskt ta reda p om anvndningen av
hemliga tvngsmedel ger tillrckligt goda effekter fr den allmnna
skerheten att den enskilde individens rttsskerhet mste tolerera
inskrnkningar.
Enligt min uppfattning kan de tidsbegrnsade tvngsmedelslagarna generellt
sett ses, som rttsskra, ven om delar av regelverket skulle kunna skada
tilltron till de brottsbekmpande myndigheterna.
Anvndningen av tvngsmedel enligt 2008 rs utredningslag bidrog till
resultat i en fjrdedel av fallen. Nr det gller att bekmpa den mest
allvarliga brottsligheten i samhllet, r detta enligt min uppfattning, ett
tillrckligt godtagbart resultat. I och med att tvngsmedelsanvndningen,
enligt de tre tidsbegrnsade lagarna, inte brjade glla frn och med r 2008,
frutstter jag att anvndningen kommer att visa sig mer effektiv i
framtiden.
Frord
Utan hjlp frn vissa personer hade denna uppsats inte kunnat frdigstllas.
Jag vill av denna anledning rikta ett stort tack till min handledare Christian
Hthn fr all ovrderlig hjlp.
Stort tack till farmor Gunvor som bisttt med korrekturlsning och bra
synpunkter.
Jag vill dessutom rikta ett stort tack till min vn Karl Emil Ekdahl. Frutom
att ha bisttt med korrekturlsning och bra synpunkter har Kalle frgyllt
min tid p juristutbildningen med intressanta diskussioner och hrliga skratt.
Lund, maj 2014
Ivan Zivkovic
Frkortningar
Dir.
Kommittdirektiv
DS
Departementsserien
EKMR
Europeiska konventionen om skydd

fr de mnskliga rttigheterna och
de grundlggande friheterna
FN
Frenta nationerna
NE
Nationalencyklopedin
NJA
Nytt juridiskt arkiv
Prop.
Proposition
RB
Rttegngsbalken
RF
Regeringsformen
SFS
Svensk frfattningssamling
SOU
Statens offentliga utredningar
1 Inledning
1.1 Bakgrund
I ett uppmrksammat ml vren 2014, dmdes elva personer till fngelse i
en omfattande narkotikahrva. Tv av frvarna fick tio rs fngelse fr
bland annat grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling. Att domen
fick stort nyhetsvrde berodde p att Mikael Persbrandt, en av Sveriges mest
knda filmstjrnor, fanns bland de dmda. klagarens bevisning grundade
sig till stor del p hemliga avlyssningar, i form av hemliga rumsavlysningar
och av hemliga telefonavlyssningar. 1
De senaste ren har de brottsbekmpande myndigheterna ftt mjlighet att
anvnda nya verktyg i kampen mot den mest allvarliga brottsligheten i
samhllet. Tre lagar, som fr tillfllet ger polismyndigheterna tillstnd att
anvnda sig av hemliga tvngsmedel, r tidsbegrnsade. Lagen (2007:978)
om hemlig rumsavlyssning, lagen (2007:979) om tgrder fr att frhindra
vissa srskilt allvarliga brott, samt lagen (2008:854) om tgrder fr att
utreda vissa samhllsfarliga brott, gller till utgngen av r 2014. 2
1.2 Syfte och frgestllningar

Syftet med denna underskning r, att utreda de tre tidsbegrnsade
tvngsmedelslagarna utifrn intressena effektivitet och rttsskerhet. Det jag
frmst vill underska r, om anvndning av tvngsmedel (enligt de
tidsbegrnsade lagarna) ger tillrckligt goda effekter fr den allmnna
skerheten, att den enskilde individens rttsskerhet mste tolerera
inskrnkningar. Fr att besvara denna frga mste begreppen rttsskerhet
och effektivitet primrt studeras; vad menas egentligen med rttsskerhet
och effektivitet? Drefter mste de tidsbegrnsade lagarna om hemliga
tvngsmedel studeras innehllsmssigt. Av denna studie framgr det hur
avvgningen mellan intressena effektivitet och rttskerhet ser ut i de tre
lagarna. Genom att analysera uppgifterna om vilket resultat de
tidsbegrnsade lagarna gav, gr det att dra slutsatsen, om lagarna r
tillrckligt effektiva.
Syftet med underskningen gr att dela in i tre delfrgor:
http://www.expressen.se/noje/hemliga-avlyssningen-som-fallde-persbrandt/, publicerad
15/4 2014.
2
Lagen (2007:979) om tgrder fr att frhindra vissa srskild allvarliga brott, omnmns i
frarbetena som 2007 rs preventivlag. Lagen (2008:854) om tgrder fr att utreda vissa
samhllsfarliga brott, omnmns i frarbetena som 2008 rs utredningslag. I den fljande
framstllningen kommer dessa frkortningar att anvndas.
Hur ser avvgningen ut mellan effektivitet och rttsskerhet i de tre

tidsbegrnsade lagarna?
r anvndningen av hemliga tvngsmedel enligt de tre lagarna effektiv
och rttssker?
Ger anvndningen av hemliga tvngsmedel (enligt de tidsbegrnsade
lagarna) tillrckligt goda effekter fr den allmnna skerheten att den
enskilde individens rttsskerhet mste tolerera inskrnkningar?
1.3 Metod och material

I ett teoriavsnitt behandlas inledningsvis begreppen; effektivitet - och
rttsskerhet. Som framgr nedan, saknar begreppen en klar och tydlig
innebrd. Trots detta tycks det som att jurister frvntas ha knnedom om
vad begreppen innebr. Fr att f ett nrmare klargrande, har ngra av de
relativt f artiklar som behandlar mnet granskats. Orden har dessutom skts
i bde gamla och nya lexikon och juridiska ordbcker. Av ngon anledning
behandlas begreppen rttsskerhet och effektivitet inte i flera av dessa
uppslagsverk.
Den metodiska underskningen som fljer, r vidare rttsdogmatisk. Fr att
frklara gllande rtt anvnds de traditionella rttskllorna: lagar,
frfattningar, rttspraxis, lagfrarbeten samt doktrin. Tidvis har EKMR
ocks studerats. Drefter granskas de tidsbegrnsade lagarna, fr att lngre
fram i underskningen kunna analyseras.
Slutligen kommer det, genom en kvalitativ granskning av lagarnas
tillmpning, analyseras om avvgningen har utfrts korrekt mellan ena
sidan lagarnas effektivitet, vad gller brottsbekmpning, och andra sidan
den enskildes integritet och rttsskerhet.
Huvuddelen av materialet till underskningen utgrs av primrkllor.
Resterande material r frfattat av personer, som r erknda inom sitt
verksamhetsomrde. Ur kllkritisk synvinkel anser jag drfr, att det
material som anvnds fr underskningens frfattande r trovrdigt.
En viktig klla fr denna underskning och som det hnvisas till p flera
stllen, r utredningen; Hemliga tvngsmedel mot allvarliga brott (SOU
2012:44). Utredningens syfte var dels att utvrdera hur de tre tidsbegrnsade
tvngsmedelslagarna har tillmpats sedan de trdde i kraft, dels att analysera
om regleringen av hemliga tvngsmedel fr srskilt allvarlig eller annars
samhllsfarlig brottslighet, br frndras i ngot eller ngra avseenden.
Arbetet leddes av frre ordfranden i Regeringsrtten Sten Heckscher. Av
de frordnade experter som bitrdde utredningen, var de flesta fretrdare
fr myndighetsorgan. Bland minoriteten som saknade myndighetsfrankring
fanns dock Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg och

straffrttsprofessorn Pr Ole Trskman. 3 4
SOU 2012:44 har frmst anvnts fr att f tillgng till det statistiska
underlaget som presenteras i den. I vrigt har jag frhllit mig neutral till
synpunkter och slutsatser som presenterats dr.
1.4 Avgrnsning
mnet fr underskningen r omfattande och innehller mnga spnnande
stickspr. Angrnsande mnesomrden r bland annat filosofi,
statsvetenskap och informationsteknologi. I viss mn kommer dessa att
berras, men det r juridiken, som r i fokus.
SOU 2012:44, r mycket omfattande och kan av denna anledning inte
underskas i sin helhet. Jag har drfr valt att avgrnsa mig till de frgor
som ansetts vara mest relevanta utifrn mitt syfte och min frgestllning.
Dessa r fljande:
- det totala antalet tillstnd och antalet tillstnd uppdelat p misstanke om
brott eller brottslig verksamhet,
- antalet och andelen avslag i domstol p anskningar om tillstnd,
- i vilken utstrckning de offentliga ombuden verklagat domstolens
beslut om tillstnd till tvngsmedel, samt
- antalet och andelen tillstnd dr anvndningen av tvngsmedel bidragit
till nyttoeffekter fr de brottsbekmpande myndigheterna.
Tullmyndighetens arbete har inte ingtt i denna studie. Med
brottsbekmpande myndighet menas drfr polis och Skerhetspolis.
1.5 Disposition
Uppsatsen bestr av sju kapitel. Kapitel 1 bestr av den inledning, som detta
avsnitt r inordnat i och fljs av en redogrelse om begreppen effektivitet
och rttsskerhet i kapitel 2.
Fr att underltta frstelsen av den fortsatta framstllningen, innehller
kapitel 3 bakgrundsinformation om diverse olika hemliga tvngsmedel.
Dessutom beskrivs hur sekretessen ser ut fr den hemliga
tvngsmedelsanvndningen och vilken myndighet som utvar tillsynen.
3
vriga frordnade experter som deltog i utredningen var: kanslirdet Eva Bloch,
kanslirdet Karin Erlingsson, chefsjuristen Eva-Lotta Hedin, verksjuristen Mattias
Hllberg-Leuf, chefsklagaren Katarina Johansson Welin, chefsjuristen Lars Korsell,
chefsjuristen Per Lagerud, chefsklagaren Tomas Lindstrand, hovrttsassessorn David
Lfgren, kanslirdet Susanne Sdersten och bitrdande skerhetspolischefen Anders
Thornberg.
4
SOU 2012:44 Hemliga tvngsmedel mot allvarliga brott, s. 3f.
Hur skyddet fr den personliga integriteten ser ut, som avser hemliga
tvngsmedel och hur detta skydd kan inskrnkas, handlar kapitel 4 om.
Dessutom presenteras bakgrunden och innehllet i de tre tidsbestmda
lagarna.
Kapitel 5 innehller uppgifter frn SOU 2012:44, om hur de hemliga
tvngsmedlen tillmpades i praktiken sedan lagarna trdde i kraft.
I kapitel 6 analyseras all information, som har presenterats i underskningen
och i kapitel 7 avslutas det med en slutsats p uppsatsens frgestllning.
1.6 Uppsatsens titel

Att studien benmns Hemliga tvngsmedel En studie om avvgningen
mellan effektivitet och rttsskerhet vid bekmpande av de mest allvarliga
brotten, beror p olika faktorer. Syftet med titelvalet r frst och frmst att
vcka intresse hos lsaren. Jag anser att titeln Hemliga tvngsmedel lter
intressant och vcker nyfikenhet, samtidigt som titeln anknyter till
utredningen; SOU 2012:44, vars titel ocks inleds med Hemliga
tvngsmedel.
Syftet med titelvalet r samtidigt att sammanfatta studien i dess centrala
bestndsdelar. Underrubriken; En studie om avvgningen mellan effektivitet
och rttsskerhet vid bekmpande av de mest allvarliga brotten, anser jag
ge lsaren en kort sammanfattning, om vad uppsatsen behandlar.
2 Begreppen effektivitet och

rttsskerhet
Begreppen effektivitet och rttsskerhet anvnds ofta i den akademiska
vrlden. Orden kan anvndas och tolkas olika i olika situationer och av olika
personer. I utredningen till lagen om hemlig rumsavlyssning frekommer
begreppen i fljande uttryck;
Enligt direktiven skall utredningen analysera om det finns behov av s.k.
hemlig teknisk avlyssning buggning som arbetsmetod inom
polisvsendet, underska om metoden r effektiv och, om s r fallet,
vervga om intresset av att upprtthlla ett starkt skydd fr den personliga
integriteten ger utrymmer fr att tillta hemlig teknisk avlyssning. () Det
r enligt utredningens uppfattning angelget ur kriminalpolitisk synpunkt
att polisen fr rtt att anvnda moderna tekniska hjlpmedel fr att effektivt
kunna bekmpa den grova narkotikabrottsligheten och annan allvarlig
brottslighet. 5
I andra utredningar om hemliga tvngsmedel terfinns liknande
resonemang. Men vad betyder egentligen begreppen effektivitet och
rttsskerhet? Och hur korresponderar de till varandra? I det fljande
avsnittet grs det ett frsk att frklara begreppens innebrd samt vad orden
betyder i det aktuella sammanhanget.
2.1 Effektivitetsbegreppet
Begreppet effektivitet frklaras varken i ordboken Juridikens termer 6 eller i
ordboken Juridikens begrepp 7. Slr man upp ordet i Nationalencyklopedin
frklaras begreppet effektiv som ger (gott) resultat 8.
Synonymboken nmner bland annat fljande synonymer till begreppet
effektiv; framgngsrik, funktionell, nyttig, resultatrik, verkningsfull och
ndamlsenlig. 9
Inom juridisk litteratur r studerandet av begreppet effektivitet (eller effektiv)
i princip obefintligt. I avhandlingen Kriminalisering problem och
principer anvnder sig professor Claes Lernestedt av begreppet effektivitet i
en kriminaliseringsdiskussion. Om exempelvis pstendet att;
straffstadgande utgr ett effektivt medel fr att motverka ett icke nskvrt
beteende, anvnds, uppkommer frgan, vad effektivitet i detta fall kan
5
SOU 1998:46 Om buggning och andra hemliga tvngsmedel, s. 13f.

Bergstrm, Sture m.fl.: Juridikens termer, Falkping 2002.
7
Melin, Stefan: Juridikens begrepp, Uppsala 2000.
8
Nationalencyklopedin, Hgans 1991, s. 275, uppslagsord: effektiv.
9
Strmberg, Alva: Stora synonymordboken, Bors 1989, s. 117, uppslagsord: effektiv.
6
betyda 10. Kravet p att ett straffstadgande skall vara effektivt kan enligt
Lernestedt innebra fljande:
a. Den som fretar den straffbelagda grningen kan i viss hgre grad
upptckas och fllas,
b. Stadgandet pverkar frekvensen av aktuell grningstyp negativt,
c. Statsmakten genom straffbudet fr ge uttryck fr ett klart
stllningstagande gentemot viss freteelse. 11
ven straffrttsprofessorerna Nils Jareborg och Josef Zila reder ut begreppet
effektivitet i en kriminaliseringsdiskussion och anfr;
Kriminalisering r detsamma som att hota med straff (). Det viktiga r
emellertid inte att varje enskild kriminalisering r effektiv, utan att systemet
som helhet har ett visst mtt av effektivitet. Man kan givetvis avst frn att
kriminalisera nr man tror att kriminaliseringen skall bli verkningsls
(). 12
2.2 Rttsskerhetsbegreppet
Rttsskerhet prglar enligt gngse sprkbruk ett samhlle, dr de
enskilda i sina inbrdes relationer och i sina mellanhavanden med det
allmnna kan rkna med den skerhet som skapas genom rttsregler vilka
tillmpas p ett frutsebart och effektivt stt. 13
Ordboken Juridikens termer innehller omkring 3300 ordfrklaringar.
Rttsskerhetsbegreppet r dock ett ord som inte frklaras 14. Inte heller i
Juridikens begrepp frklaras rttsskerhet. Dremot ges begreppet
rttsskerhetsprincipen fljande frklaring:
Rttstillmpningen mste vara frutsebar. Detta r en allmn rttsprincip
fr enskildas rttsskerhet. Att rttstillmpningen mste vara frutsebar
beropas ofta av EU-domstolen som har utvecklat en del andra allmnna
rttsprinciper ur rttsskerhetsprincipen (underprinciper) bl.a. ()
principen om skydd fr berttigade frvntningar. 15
Termen rttsskerhet r precis som termen rttsstat ett versttningsord
frn tyskan 16. Betydelsen av termen r dock oklar. Olika rttsvetenskapsmn
har frskt definiera betydelse av rttsskerhet, men har inte kunnat enas om
den exakta innebrden. Det finns de som menar att ordet rttsskerhet
betecknar ett tillstnd av samhllsfrid under lagens skydd. Hit rknas
10
Lernestedt, Claes: Kriminalisering problem och principer, Uppsala 2003, s. 312.

A.a., s. 313ff.
12
Jareborg, Nils & Zila Josef: Straffrttens pfljdslra, Stockholm 2000, s. 76f.
13
Nationalencyklopedin, Hgans 1995, s. 153, uppslagsord: rttsskerhet.
14
Bergstrm a.a.
15
Melin, s. 356.
16
Frndberg, ke: Om rttsskerhet, Juridisk Tidskrift, 2000-01 nr 2, s. 269.
11
10
professor Per Olof Ekelf, som menar att rttsskerhet handlar om

rttsordningens frmga att upprtthlla trygghet till liv och lem samt
egendom 17. Andra, dribland rttspositivisten professor ke Frndberg,
menar att ordet rttsskerhet betecknar ett rttsstatsvrde, dr den enskilda
individens rttsskydd gentemot den offentliga makten (staten) r i fokus.
Den enskilde individen fr rttsskerhet gentemot staten, genom att staten
lgger sig vissa restriktioner i sin framfart. I min underskning av
rttsskerhetsbegreppet har jag utgtt frn Frndbergs version att tolka
begreppet. 18
2.2.1 Rttsskerhet ssom rttsligt grundad

frutsebarhet
Enligt Frndberg menas med begreppet rttsskerhet bland jurister
frutsebarhet i rttsliga angelgenheter. Medborgar i ett samhlle sgs ha
rttsskerhet, nr de tnjuter skydd mot oreglerad och kontrollerad statlig
vldsutvning och annan integritetskrnkning. Med integritetskrnkning
rknar Frndberg upp fljande exempel: anhllande, hktning, husrannsakan
och telefonavlyssning. Ibland kan ven tanken om likhet infr lagen
inkluderas i rttsskerhetsbegreppet. 19
Att tolka rttsskerhetsbegreppet som frutsebarhet i rttsliga
angelgenheter r enligt Frndberg ven god praxis i juridiskt sprkbruk 20.
Det rder dock delade meningar, om att frutsebarheten i sig kan innebra
rttsskerhet. Professor Alexander Peczenik r en som motstter sig att s
skulle vara fallet. Peczenik pstr att anvndningen av rttsskerhet i
betydelse frutsebarhet r absurt och ger fljande exempel: Tyska judar
under Hitlers vlde kunde p grund av d gllande lagar ltt frutse att de
skulle komma att frfljas, men det vore absurt att kalla en sdan
frutsebarhet fr rttsskerhet. 21
Jareborg ifrgastter dock om Peczeniks argument r vertygande. I verket
Straffrttsideologiska fragment framhller Jareborg: Godtar man att det
kan finnas moraliskt dlig juridisk rtt, r det inget absurt i att
rttsskerhet kan innebra att det r frutsebart att man av staten legalt
behandlas p ett stt som inte r moraliskt godtagbart. Det som r absurt
r rttens innehll, inte rttsskerhetsbegreppet. 22
Frndberg instmmer i Jareborgs kritik mot Peczenik. Frndberg spekulerar
i, att Peczenik kanske bekymrar sig ver rttsskerhetsordets positiva
vrdeladdning och framhller: Sger man exempelvis att, att judarna till
17
Jfr Ekelf, Per Olof: Rttssamhlle och rttsskerhet, Svensk Juristtidning 1942, s. 7.
Frndberg, s. 269.
19
A.a., s. 270.
20
A.a., s. 271.
21
Peczenik, Alexander: Rtten och frnuftet: en bok i allmn rttslra, s. 48 f, samt Vad r
rtt? Om demokrati, rttsskerhet, etik och juridisk argumentation, s. 97.
22
Jareborg, Nils: Straffideologiska fragment, s. 90.
18
11
viss del hade rttsskerhet i det nazistiska Tyskland, skulle det av

allmnheten kunna uppfattas som en frsknande framstllning av
Hitlerregimen. Fr att inte riskera att medverka, till att i viss mn urskulda
vidrigheter utfrda av den Nazityska staten, menar Frndberg, att om
rttsskerhetsbegreppet ska anvndas i betydelse frutsebarhet, mste
anvndaren vara noga med att frklara vad han menar. Detta gller
framfrallt, om man vnder sig till kretsar utanfr det strikt juridiska.
Frndberg drar drfr slutsatsen, att om vi ska leva i ett gott samhlle,
rcker det inte med att vrden, som demokrati och rttsskerhet,
upprtthlls. Vi mste ven vara observanta p, att dessa vrden inte frrds
genom krnkning av andra vrden. 23
Fr att rttsskerhet ska rda stller Frndberg upp tre rekvisit som mste
vara uppfyllda. Fr det frsta krvs det, att rttssystemet innehller klara
och adekvata regler. Rttssystemet mste klara av, att tillhandahlla tydliga
och plitliga svar p frgor av rttslig karaktr. En medborgare som befinner
sig i en valsituation mste kunna f reda p, om ett viss handlingsalternativ
r tilltet, frbjudet eller rentav pbjudet. Fr det andra krvs det, att
reglerna r publicerade. Medborgarna i samhllet mste ha tillgng till
reglerna, de ska flja. Det r drfr viktigt att reglerna r lttillgngliga fr
den frgade. Slutligen mste de rttstillmpande organen tillmpa reglerna
lojalt och korrekt. Det tredje rekvisitet finns till, fr att medborgarna ska
kunna lita p innehllet i reglerna. r samtliga rekvisit uppfyllda, kan det
talas om ett rttsskert samhlle. 24
2.3 Sammanfattning
Begreppet effektivitet nmns i bde utredningar och frarbeten till de
hemliga tvngsmedelslagarna. Det psts, att anvndning av hemliga
tvngsmedel, ska bidra till en effektiv brottsbekmpning. Enligt NE innebr
termen effektiv sprkmssigt i detta sammanhang, att anvndningen av
hemliga tvngsmedel, ska ge goda resultat. Synonymerna resultatrik eller
framgngsrik, strker detta pstende. Att begreppet dessutom inte str med
i juridiska ordbcker, strker pstendet ytterligare, d det blir tydligt att
begreppet saknar juridisk innebrd.
Lernestedt, Jareborg eller Zila redogr inte fr begreppet effektivitet i ett
sammanhang, som har att gra med hemliga tvngsmedel. I stllet
diskuterar de vad begreppet effektivitet innebr inom en
kriminaliseringsdiskussion. Samtliga tre anvnder ordet effektiv p ett stt,
att begreppet hade kunnat bytas ut mot ngra av dess synonymer. Se
exempelvis p Lernestedts pstende om att straffstadgande utgr ett
effektivt medel fr att motverka ett icke nskvrt beteende. Pstendets
innehll frndras inte om ordet effektivt byts ut mot ngot av orden;
framgngsrikt, nyttigt eller resultatrikt. ven d hade pstendet kunna
23
24
Frndberg, s. 271f.
A.a., s. 274f.
12
innebra att den som fretar den straffbelagda grningen kan i viss hgre
grad upptckas och fllas etc.
Enligt NE uppstr rttsskerhet (frenklat) genom rttsregler, som tillmpas
p ett frutsebart och effektivt stt. Rttsskerhet har allts genom denna
definition en koppling till effektivitetsbegreppet. Begreppet frutsebar
terfinns ven i juridiska uppslagsbcker, nr begreppet rttsstatsprincipen
sks upp. Enligt denna princip mste rttstillmpningen vara frutsebar, fr
att rttsskerhet ska anses freligga.
Godtas dessa sprkliga definitioner av rttsstatsbegreppet, gr det att dela
Frndbergs uppfattning, om att rttsstatsbegreppet innebr frutsebarhet i
rttsliga angelgenheter. Fr att rttsregler ska anses rttsskra stller
Frndberg tre krav. Fr det frsta ska reglerna vara klara och tydliga. Fr
det andra ska reglerna vara publicerade. Fr det tredje mste de
rttstillmpande organen tillmpa reglerna lojalt. r samtliga rekvisit
uppfyllda, kan det talas om ett rttsskert samhlle.
13
3 Hemliga tvngsmedel och

deras rttsliga kontext
Fr att underltta frstelsen av den fortsatta framstllningen, innehller
detta avsnitt bakgrundsinformation om diverse olika hemliga tvngsmedel.
Dessutom beskrivs hur sekretessen ser ut fr den hemliga
tvngsmedelsanvndningen och vilken myndighet som utvar tillsynen.
3.1 Vad r straffprocessuella

tvngsmedel?
Straffprocessuella tvngsmedel anvnds vanligen i brottsutredande syfte. I
regel innefattar de tvng mot person eller egendom. Exempel p sdana
tvngsmedel r husrannsakan, kroppsvisitation, kroppsbesiktning, beslag
gripande, anhllande och hktning. Det som alla dessa ingripanden har
gemensamt r, att de innebr ett intrng i en persons rttssfr. 25
Hemliga tvngsmedel intar en srstllning bland straffprocessuella
tvngsmedel. Hemlig rumsavlyssning, hemlig teleavlyssning, hemlig
televervakning och hemlig kameravervakning saknar samtliga inslag av
tvng. Trots detta betraktas de nd som tvngsmedel, vilket antagligen
beror p att tgrderna omfattas av grundlagsskyddet, samt att den
avlyssnade eller vervakade skulle motstta sig tgrden om han eller hon
knde till den. 26
3.1.1 Hemlig teleavlyssning och hemlig

televervakning
Hemlig telekontroll omfattar dels teleavlyssning dels televervakning.
Hemlig teleavlyssning innebr att telemeddelanden som befordras eller har
befordrats, till eller frn en teleadress, avlyssnas eller spelas in i hemlighet
genom ett tekniskt hjlpmedel. Med telemeddelande avses ljud, text, bild,
data eller information i vrigt, som frmedlas med hjlp av radio eller ljus
eller elektromagnetiska svngningar, som utnyttjar srskilt anordnad ledare.
Teleavlyssningen omfattar exempelvis avlyssning av telefonsamtal,
telefaxmeddelanden och andra typer av datakommunikation. 27
Hemlig televervakning innebr att uppgifter i hemlighet hmtas in om
telemeddelanden, som befordras eller har befordrats till eller frn en viss
25
Bylund, Torleif m.fl.: Rttegng Tredje hftet, Stockholm 2006, s. 37ff.

Lindberg, Gunnel: Straffprocessuella tvngsmedel nr och hur fr de anvndas?,
Stockholm 2012, s. 5f.
27
27 kap 18 RB samt Bylund, a.a., s. 87ff.
26
14
teleadress eller, att sdana meddelanden hindras frn att n fram.

Innehllet i telemeddelandet omfattas inte i dessa uppgifter. Om det
exempelvis r ett telefonnummer, som omfattas av hemlig
televervakning, kan de brottsbekmpande myndigheterna bland annat f
fram, till vilka telefonnummer samtal befordrats frn det vervakade
numret, frn vilka telefonnummer samtal befordrats till det vervakade
numret, vid vilka tidpunkter samtalen sker samt lngden p samtalen. 28
3.1.2 Hemlig kameravervakning

Hemlig kameravervakning innebr att fjrrstyrda TV-kameror, andra
optisk-elektroniska instrument eller drmed jmfrbar utrustning, i
hemlighet anvnds fr optisk personvervakning. Anvndningen av
dolda vervakningskameror innebr ett strre integritetsintrng jmfrt
med exempelvis handmanvrerade TV-kameror, men vervakning blir
betydligt mer effektiv och heltckande. Den som anvnder kameran kan
ven enklare undg att bli upptckt av den, som utstts fr
vervakningen. Bestmmelser om hemlig kameravervakning finns
numera i Kameravervakningslagen (2013:460), som till stora delar
bygger p den ursprungliga lagen (1995:1506) om hemlig
kameravervakning. 29
3.1.3 Hemlig rumsavlyssning (buggning)

Hemlig rumsavlyssning, kallas i vanligt sprkbruk ofta fr buggning.
Buggning avser avlyssning av tal i enrum, samtal, eller frhandlingar vid
sammantrde eller annan sammankomst, som allmnheten inte har tilltrde
till, i hemlighet avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt hjlpmedel fr
tergivning av ljud. Om en tjnsteman i hemlighet avlyssnar ett rum med
hjlp av en dold kroppsmikrofon, rknas tgrden inte till hemlig
rumsavlyssning. Om tjnstemannen dremot skulle lmna rummet och
lmna en mikrofon i exempelvis en kavaj eller vska, skulle tgrden verg
till att bli hemlig rumsavlyssning. 30
Hemlig rumsavlysning anses vara mer integritetsingripande n vriga
hemliga tvngsmedel. Detta beror p, att tvngsmedlet tillter total kontroll
av en persons sysselsttning samt p den stora mngden information, som
genereras. 31
28
27 kap 19 RB samt Bylund, a.a., s. 87ff.

27 kap 20 a RB samt Lindberg, a.a., s. 541f.
30
SOU 1998:46 s. 13 samt Bylund, a.a., s. 106f.
31
Lindberg, s. 700.
29
15
3.2 Sekretess och tystnadsplikt

Handlggning, som rr frgor om hemlig tvngsmedelsanvndning, sker
under strng sekretess. Detta fr att anvndning ska vara effektiv. Det finns
inte srskilda sekretessregler fr handlggningen av hemliga tvngsmedel. I
18 kap. 19 andra stycket offentlighets- och sekretesslagen framkommer
det emellertid, att uppgifter, som erhllits frn hemliga tvngsmedel, r
undantagna frn meddelarfriheten. 32
Fr operatrer och andra aktrer, som tillhandahller elektroniska
kommunikationsnt eller kommunikationstjnster p den allmnna
marknaden, gller inte offentlighets- och sekretesslagen. Fr dessa regleras
tystnadsplikten i lagen om elektronisk kommunikation 33. Enligt denna lag
fr den, som i samband med tillhandahllandet av ett elektroniskt
kommunikationsnt eller en elektronisk kommunikationstjnst, har ftt del
av eller tillgng till uppgifter om ett abonnemang eller innehllet i ett
elektroniskt meddelande eller ngon annan uppgift, som angr ett
elektroniskt meddelande, inte fra vidare eller utnyttja informationen. 34
3.3 Tillynen avseende hemliga

tvngsmedel
Skerhets- och integritetsskyddsnmnden r den statliga myndighet, som har
tillsyn ver de brottsbekmpande myndigheternas anvndning av hemliga
tvngsmedel. I nmndens arbetsuppgifter ingr det att ha tillsyn ver
polisens (bde den ppna polisens och Skerhetspolisens) behandling av
personuppgifter. Grundtanken r, att nmnden ska bidra till att vrna om
rttsskerheten och skyddet fr den personliga integriteten i verksamheter,
som nmnden har tillsyn ver.
Nmnden bestr av tio medlemmar, som utses av regeringen fr en bestmd
tid p hgst fyra r. Vid sidan av en ordfrande och en vice ordfrande (som
bda ska ha juridisk bakgrund) utses de vriga tta medlemmarna av
partigrupperna i riksdagen. Varje riksdagsparti nominerar en kandidat. 35
Det finns tv stt, som nmndens tillsyn utvas p. Fr det frsta kan
nmnden sjlv ta initiativ till tillsyn. Detta gr nmnden genom inspektioner
och andra underskningar. Frmst r det tvngsmedelsdiarier och andra
register hos polis och klagare, som granskas. Tillsynen sker mot bakgrund
av vissa i frvg definierade frgestllningar och syftar frmst till, att
underska om verksamheten bedrivs p ett frfattningsenligt stt.
32
A.a., s. 487, 551f samt 713f.

SFS 2003:389.
34
A.a., s. 487.
35
http://www.sakint.se/179887_SIN_Folder_webb.pdf s. 2.
33
16
Fr det andra kan nmnden gra tillsynskontroller p begran av enskilda.

Alla personer, oavsett medborgarskap samt juridiska personer, har rtt att
begra nmndens kontroll. Vid en persons begran undersker nmnden, om
den enskilde har varit freml fr de brottsbekmpande myndigheternas
anvndning av hemliga tvngsmedel eller polisens behandling av
personuppgifter p ett stt, som strider mot lag eller annan frfattning. Nr
kontrollen r genomfrd, underrttas personen, som begrt kontrollen.
Uppgifter som r sekretessbelagda lmnas emellertid inte ut. 36
36
http://www.sakint.se s. 3f.
17
4 Gllande rtt
Fr att kunna utvrdera de hemliga tvngsmedelslagarna, behvs det
kunskaper om hur rttsskyddet ser ut fr enskilda. I fljande avsnitt beskrivs
skyddet av den personliga integriteten. Drefter frklaras frutsttningarna,
fr hur integritetsskyddet inskrnks och hur dessa integritetsinskrnkande
reglerna r utformade.
4.1 Skyddet fr den personliga

integriteten
Skyddet fr den personliga integriteten finns i flera lagar. I fljande avsnitt
presenteras de mest vsentliga av dessa regler.
4.1.1 Regeringsformen
Grundlggande bestmmelser, om skydd fr den enskildes personliga
integritet, gr att finna p flera stllen i regeringsformen. I 1 kap. 2 fjrde
stycket andra meningen RF uttrycks det bland annat, att det allmnna skall
vrna den enskildes privatliv. Bestmmelsen r inte att ses som en rttsligt
bindande freskrift, utan anger ett ml fr den samhlleliga verksamheten. 37
I 2 kap. 6 RF freskrivs det, att varje medborgare gentemot det allmnna
r: skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrng samt
mot underskning av brev eller annan frtrolig frsndelse och mot hemlig
avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat frtroligt
meddelande. Vidare sgs det i samma bestmmelse, att varje medborgare
gentemot det allmnna r: skyddad mot betydande intrng i den personliga
integriteten, om det sker utan samtycke och innebr vervakning eller
kartlggning av den enskildes personliga frhllanden. Denna rttsligt
bindande bestmmelse kan dock begrnsas av, vad som freskrivs i 2
kap. 20-21 RF. Hr talas det om att en begrnsning enligt 2 kap. 6 RF
endast fr gras fr att tillgodose ndaml som r godtagbara i ett
demokratiskt samhlle. Vidare urskiljs en proportionalitetsprincip, som
anger att begrnsningen aldrig fr g utver vad som r ndvndigt med
hnsyn till det ndaml som har franlett den. 38
37
38
Strmberg Hkan & Lundell, Bengt: Sveriges frfattning, Lund 2011, s. 90.
A.a., s. 95 ff.
18
4.1.2 Europakonventionen och FNkonventionen

Artikel 8 EKMR anger att:
1. Var och en har rtt till respekt fr sitt privat- och familjelive, sitt hem och
sin korrespondens.
2. Offentlig myndighet fr inte inskrnka tnjutande av denna rttighet
annat n med std av lag och om det i ett demokratiskt samhlle r
ndvndigt med hnsyn till statens skerhet, den allmnna skerheten,
landets ekonomiska vlstnd eller till frebyggande av oordning eller brott
eller till skydd fr hlsa eller moral eller andra personers fri- och
rttigheter.
Med korrespondens avses olika former av verfrande av meddelande
mellan individer. Dit kan exempelvis hnfras brev, kommunikation genom
telefon samt verfrande av meddelanden med hjlp av radio och
elektronisk teknik. Hemliga tvngsmedel i form av telefonavlyssning, brevoch e-postkontroll r drfr som huvudregel frbjudna enligt
Europakonventionen. 39
Huvudregeln kan dock inskrnkas under vissa frutsttningar. Till att brja
med mste ingreppet genomfras med std av lag. Inskrnkningen mste
vidare vara gnad att tillgodose ngot av de i artikel 8:2 EKMR upprknade
allmnna eller enskilda intressena. Hr nmns bland annat statens skerhet,
den allmnna skerheten, frebyggande av oordning eller brott. Ett sista
krav fr att ingreppet ska vara tilltet r, att det mste anses vara ndvndigt
i ett demokratiskt samhlle. Detta innebr frenklat, att det mste finnas ett
betydelsefullt samhlleligt behov av ingreppet, som vidare mste st i
proportion till det syfte, som skall tillgodoses 40. Integritetsskyddet enligt
artikel 8 EKMR kan i jmfrelse med integritetsskyddet i regeringsformen
inskrnkas under samma frutsttningar. 41
I artikel 12 i 1948 rs allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna,
anges det bland annat, att ingen medborgare fr utsttas fr godtyckliga
ingripanden i frga om privatliv, familj, hem eller korrespondens 42. Samma
lydelse gr att finna i artikel 17 i 1966 rs FN-konvention om medborgerliga
och politiska rttigheter. 43
39
Danelius, Hans: Mnskliga rttigheter i europeisk praxis en kommentar till

europakonventionen om de mnskliga rttigheterna, Stockholm 2012, s. 403.
40
A.a., s. 351.
41
Lindberg, s. 481.
42
Allmn frklaring om de mnskliga rttigheterna, frn r 1948.
43
Internationell konvention om medborgerliga och politiska rttigheter, frn r 1966.
19
4.1.3 Europadomstolens praxis avseende

hemlig tvngsmedelsanvndning
I Europadomstolens praxis har det slagits fast, att hemliga tvngsmedel
utgr intrng i svl privatliv som korrespondens, som skyddas enligt artikel
8 EKMR. Sdana inskrnkningar har dock ansetts godtagbara, d det r
strngt ndvndigt fr att skydda den nationella skerheten eller fr att
frhindra oordning eller brott. 44
Ett principiellt viktigt avgrande frn Europadomstolen betrffande hemliga
tvngsmedel r fallet Klass m.fl. mot Tyskland. Domstolen slog fast att
hemliga tvngsmedel (i detta fall hemlig telefonavlyssning) fr anvndas
enligt artikel 8:2 EKMR, nr det r ndvndigt att skydda de demokratiska
institutionerna. Domstolen menade att staterna i dagens samhlle, mste
kunna skydda sig mot de allt mera avancerade formerna av spionage och
terroristrelaterad verksamhet. Hemliga tvngsmedel ansgs drfr tilltna,
frutsatt att det fanns en effektiv kontroll mot missbruk av systemet. 45
I fallet Khan mot Storbritannien konstaterade Europadomstolen att den
brittiska polisens buggning av den misstnkte, utgjorde ett ingrepp i skyddet
fr privatlivet enligt artikel 8:1 EKMR. I och med att det vid den aktuella
tiden inte fanns ngon lag, som reglerade anvndningen av den hemliga
avlyssningen, fann Europadomstolen, att ingreppet inte kunde ha skett i
verensstmmelse med lag, p s stt som krvdes enligt artikel 8:2 i
konventionen. Domstolen ansg drfr att brott frelg mot artikel 8
EKMR. 46
I fallet Erdem mot Tyskland var frgan, om inskrnkningar i rtten till
korrespondens var ndvndig i ett demokratiskt samhlle. Under den
terroristmisstnktes hktningstid hade de tyska myndigheterna kontrollerat
Erdems korrespondens, inklusive korrespondens med hans advokat. Vad
gller artikel 8 EKMR fann Europadomstolen, att brevkontrollen som
utgngspunkt utgjorde ett ingrepp i rtten till respekt fr korrespondens.
Ingreppet hade dock std i tysk lag. D Erdem var misstnkt fr
terroristbrott ansgs brevkontrollen proportionerlig och ndvndig i ett
demokratiskt samhlle, fr att bekmpa terrorism. Brott mot artikel 8
EKMR ansgs drfr inte freligga. 47
4.2 Inskrnkning i integritetsskyddet

Integritetsskyddet som stadgas i nationell och internationell rtt kan, som
beskrivs ovan, inskrnkas. Fr att hemliga tvngsmedel ska f anvndas,
44
Danelius, s. 404ff.
Klass m.fl. mot Tyskland, nr. 5029/71, Europadomstolens dom 6 september 1978, p. 4850.
46
Kahn mot Storbritannien, nr. 35394/97, Europadomstolens dom 12 maj 2000, p 22-28.
47
Erdem mot Tyskland, nr. 38321/97, Europadomstolens dom 5 juli 2001, p. 62-69.
45
20
krvs det vanligtvis att en frunderskning har inletts. Precis som fr andra
straffprocessuella tvngsmedel r syftet med hemliga tvngsmedel, att bidra
till att utreda och lagfra vissa typer av brott. Hemliga tvngsmedel kan
dock i vissa fall anvndas, utan att det pgr en frunderskning. Syftet r
d, att frhindra srskilt allvarlig brottslighet. 48
Frutsttningarna fr att f anvnda hemliga tvngsmedel under
frunderskningsstadiet regleras frmst i 27 kap. rttegngsbalken. Hr str
reglerat, nr hemlig teleavlyssning, hemlig televervakning och hemlig
kameravervakning fr anvndas. Enligt bestmmelserna r anvndningen
av tvngsmedlen begrnsad till vissa angivna brott och fr endast beslutas
av domstol efter begran av klagare. 49
Hemlig teleavlyssning samt hemlig kameravervakning fr endast anvndas
vid frunderskningar, som avser brott med ett minimistraff p fngelse i
minst tv r samt frsk, frberedelse eller stmpling till sdana brott.
Vidare kan hemliga tvngsmedel anvndas fr brott, vars straffvrde kan
antas verstiga fngelse i tv r. Hemlig televervakning fr dremot
beslutas vid frunderskningar, dr brottet har ett minimistraff p fngelse i
sex mnader samt p vissa andra srskilt angivna brott, som exempelvis
dataintrng och narkotikabrott samt frsk, frberedelse eller stmpling till
sdana brott.
Fr samtliga tre tvngsmedel gller att tgrderna, som regel endast fr avse
en teleadress eller en plats, som p ett visst stt r anknuten till en skligen
misstnkt person. Det krvs ven att tgrderna mste vara av synnerlig vikt
fr utredningen, fr att tillstnd ska meddelas. 50
Utver rttegngsbalken regleras anvndningen av hemliga tvngsmedel i
olika tidsbegrnsade speciallagar. Lagen om hemlig rumsavlyssning, lagen
om tgrder fr att frhindra srskilt allvarliga brott, samt lagen om tgrder
fr att utreda vissa samhllsfarliga brott, presenteras i nsta avsnitt.
4.2.1 Lagen om hemlig rumsavlyssning

4.2.1.1 Bakgrund
I september 1996 bemyndigade regeringen chefen fr Justitiedepartementet,
att tillkalla lagmannen Ulf Arrfelt fr att utreda ett antal frgor om
kriminalpolisira arbetsmetoder inom ramen fr straffprocessuella
tvngsmedel. Enligt direktiven skulle utredaren analysera, om det inom
polisvsendet fanns behov av s kallad hemlig teknisk avlyssning,
buggning, som arbetsmetod. Utredaren skulle vidare underska, om
buggning var en effektiv metod, och vervga om intresset av att
48
Lindberg, s. 9f.
27 kap. 21 RB.
50
27 kap. 18-21 RB.
49
21
upprtthlla ett starkt skydd fr den personliga integriteten, gav utrymme fr

att tillta hemlig teknisk avlyssning. 51
I mars 1998 verlmnades betnkandet Om buggning och andra hemliga
tvngsmedel 52. Enligt utredarens uppfattning var det angelget, att polisen
skulle f rtt att anvnda moderna tekniska hjlpmedel fr att effektivt
kunna motarbeta allvarlig brottslighet. Detta, trots att utredaren ansg, att
buggning till sin natur var en mycket integritetskrnkande tgrd. Enligt
utredarens bedmning innebar behovet av buggning och dess effektivitet
som en brottsutredande tgrd, sdana vinster fr det allmnna, att
integritetsintresset inte kunde hindra att metoden infrdes. Utredaren
freslog drfr, att buggning skulle infras som ett nytt straffprocessuellt
tvngsmedel, som skulle f anvndas vid frunderskningar. Tvngsmedlet
skulle dock regleras av starka rttsskerhetsgarantier fr att minimera risken
fr missbruk. 53
I januari 2008 trdde Lagen om hemlig rumsavlyssning ikraft 54.
Giltighetstiden har frlngts vid tre tillfllen och lagen gller nu till
utgngen av r 2014. 55

Lagen (2007:978) om hemlig rumsavlyssning, reglerar avlyssning eller
upptagning, som i hemlighet genom ett tekniskt hjlpmedel terger ljud av
tal i enrum, samtal mellan andra eller frhandlingar vid sammantrde eller
annan sammankomst, som allmnheten inte har tilltrde till. Fr att hemlig
rumsavlyssning ska vara tilltet krvs det, att ngon r skligen misstnkt
fr ett brott fr vilket sdan avlyssning ske. Avlyssningstgrden mste
vidare vara av synnerlig vikt fr utredningen, vilket innebr att det stlls ett
kvalitetskrav p de upplysningar avlyssningen kan ge. Sklen fr tgrden
mste uppvga det intrng eller men i vrigt, som tgrden innebr fr den
misstnkte eller fr ngot annat motstende intresse.
Hemlig rumsavlyssning fr anvndas vid frunderskningar om brott, som
har ett minimistraff om fngelse i minst fyra r. Exempel p sdana brott r
bland annat mord, drp, mnniskorov, grovt rn och terroristbrott. Hemlig
rumsavlyssning fr ven anvndas vid frunderskningar om andra brott,
om det med hnsyn till omstndigheterna kan antas att brottets straffvrde
verstiger fngelse i fyra r och det r frga om ngot av de brott, som
uttryckligen anges i lagen. Exempel p de brott, som anges i lagen, r
mnniskohandel, vldtkt, grovt koppleri, grov utpressning och grovt
narkotikabrott. Avlyssning fr ven anvndas vid frsk, frberedelse eller
stmpling till angivna brott, om grningen r belagd med straff och det med
51
Prop. 2005/06:178 Hemlig avlyssning m.m., s. 19.

Prop. 2005/96:178 s. 19.
53
SOU 1998:46 s.13f.
54
SFS 2007:978.
55
SFS 2013:932.
52
22
hnsyn till omstndigheterna kan antas, att grningens straffvrde verstiger

fyra rs fngelse. 56
Hemlig rumsavlyssning fr endast genomfras p platser, dr det finns
srskild anledning att anta att den misstnkte kommer att befinna sig p.
Avser tgrden ngon annan stadigvarande bostad n den misstnktes, fr
avlyssning endast anvndas, om det finns synnerlig anledning att anta, att
den misstnkte kommer att uppehlla sig dr. Det finns dock ett absolut
frbud mot att avlyssna platser, som stadigvarande anvnds eller r srskilt
avsedda att anvndas av personer, vars vittnesplikt r begrnsad enligt 36
kap. 5 andra-sjtte styckena RB. Detta innebr, att hemlig rumsavlyssning
inte fr ske p exempelvis advokatkontor, massmedieredaktioner,
vrdinrttningar och p sdana platser, som anvnds av prst eller person
med motsvarande stllning inom trossamfund fr bikt eller enskild
sjlavrd. Vidare r det frbjudet att avlyssna samtal eller annat tal, dr
ngon, som yttrar sig, inte skulle ha kunnat hras som vittne, om det som
sagts eller p annat stt framkommit p grund av bestmmelserna i 36 kap. 5
andra-sjtte styckena RB. 57
4.2.2 2007 rs preventivlag

4.2.2.1 Bakgrund
I augusti 2004 gavs fre detta bitrdande riksklagaren Solveig Riberdahl i
uppdrag, att bitrda Justitiedepartementet med att gra en versyn av vissa
frgor p Skerhetspolisens omrde. I maj 2005 verlmnades promemorian
Tvngsmedel fr att frebygga eller frhindra allvarlig brottslighet 58.
Promemorian lmnade frslag p en lagreglering, som gr det mjligt fr
polismyndigheterna, att under vissa frutsttningar anvnda tvngsmedel i
syfte att frebygga eller frhindra srskilt allvarlig brottslighet, som hotar
viktiga samhllsvrden. 59
I januari 2008 trdde Lagen (2007:979) om tgrder fr att frhindra vissa
srskilt allvarliga brott ikraft 60. Giltighetstiden har frlngts vid tre tillfllen
och lagen gller nu till utgngen av r 2014. 61

2007 rs preventivlag, reglerar mjligheten att anvnda hemlig avlyssning
av elektronisk kommunikation, hemlig vervakning av elektronisk
kommunikation, hemlig kameravervakning och postkontroll fr att
56
Prop. 2012/13:180 Fortsatt giltighet av de tidsbegrnsade lagarna om hemliga

tvngsmedel, s. 9.
57
Prop. 2012/13:180 s. 9f.
58
Prop. 2005/06:177 tgrder fr att frhindra vissa srskilt allvarliga brott, s. 11.
59
Ds 2005:21 Tvngsmedel fr att frebygga eller frhindra allvarlig brottslighet, s. 11.
60
SFS 2007:979.
61
SFS 2013:933.
23
frhindra brott. I 27 kap. rttegngsbalken terfinns bestmmelserna om

dessa tvngsmedel.
Fr att f tillgng till nmnda vervakningsmedel, mste det med hnsyn till
omstndigheterna finnas srskild anledning att anta, att en person kommer
att beg vissa i lagen angivna brott. Exempel p brott, som nmns i
frarbetena, r sabotage, spionage och terroristbrott. Andra brott, som mord,
drp, grov misshandel, mnniskorov och olaga frihetsbervande kan vidare
utgra grund, fr att vervakningsmetoderna ska f tillmpas. Kravet r, att
brotten begs i avsikt, att pverka offentliga organ eller journalister att vidta
eller avst frn att vidta en tgrd eller att hmnas en tgrd.
Det finns ett krav p att tvngsmedel mste vara av synnerlig vikt fr att
frhindra nmnda brott, som lagen omfattar. tgrden mste dessutom
uppvga det intrng eller men, som tgrden innebr fr den, som tillstndet
avser eller fr ngot annat motstende intresse.
Ett beslut om att f anvnda vervakningsmetoder enligt lagen, mste
srskilt ange vilket telefonnummer, vilken adress eller vilken elektronisk
kommunikationsutrustning, som fr vervakas eller avlyssnas. Hemlig
avlyssning fr endast avse ett telefonnummer eller viss kommunikationsutrustning, som under den tid tillstndet avser innehas eller har innehafts av
den fr tvngsmedlet aktuella personen eller annars kan antas ha anvnts
eller komma att anvndas av honom eller henne, eller ett telefonnummer
eller annan adress eller elektronisk kommunikationsutrustning, som det
finns synnerlig anledning att anta att denna person under den tid tillstndet
avser har kontaktat eller kommer att kontakta. P samma stt fr
kameravervakning endast avse en plats, dr den fr tvngsmedlet aktuella
personen kan antas komma att uppehlla sig eller en plats dr den brottsliga
verksamheten kan antas komma att utvas eller en nra omgivning till denna
plats.
Telefonsamtal eller andra meddelanden mellan den misstnkte och hans
eller hennes frsvarare r frbjudet att avlyssna. Framkommer det under en
avlyssning att det r frga om ett sdant samtal eller meddelande ska
avlyssningen avbrytas. 62
4.2.3 Likartade bestmmelser fr lagen om

hemlig rumsavlyssning och 2007 rs
preventivlag
Lagen om hemlig rumsavlyssning och 2007 rs preventivlag utarbetades vid
sidan av varandra. Drfr innehller lagarna vissa likartade bestmmelser. 63
I det fljande avsnittet beskrivs dessa.
62
Prop. 2012/13:180 s. 11.

Prop. 2006/07:133 Ytterligare rttsskerhetsgarantier vid anvndandet av hemliga
tvngsmedel, m.m., s.1.
63
24
4.2.3.1 verskottsinformation
verskottsinformation r uppgifter, som framkommit om ett annat brott n
det brott, som legat till grund fr beslutet om avlyssning 64. Denna typ av
information fr endast anvndas fr att utreda brottet, om det r frgan om
ett sdant brott fr vilket avlyssning kunnat beviljas. Om det under
pgende avlyssning dremot frekommer uppgifter om ett pgende brott,
fr dessa uppgifter alltid anvndas fr att frhindra brottet. Fr 2007 rs
preventivlag fr verskottsuppgifter ven anvndas till frberedelse eller
stmpling till sdant brott, som lagen r avsedd att motverka. 65
4.2.3.2 Offentligt ombud och tillstnd

Fr att tvngsmedelanvndning ska bli aktuell krvs det, att en domstol
lmnar tillstnd till tgrden efter anskan av klagare.
Domstolshandlggningen gr till p fljande stt. Infr anskan vid
domstolen upprttas en promemoria av den polismyndighet, som sker
tillstndet. I promemorian ska de omstndigheter, som anskan grundas p,
framg men ven uppgifter betrffande frvntat integritetsintrng och
andra uppgifter av praktisk natur. Tanken r att promemorian tillsammans
med klagarens anskan, ska innehlla ett fullstndigt underlag fr
domstolens beslut. 66
Vid tillstndsprvningen sammantrder domare, klagare och ett offentligt
ombud. Det offentliga ombudet har till uppgift att bevaka den enskildes
integritetsintressen. Fr att kunna fullgra denna uppgift har det offentliga
ombudet rtt att; ta del av vad som frekommer i rendet, yttra sig samt
verklaga rttens beslut. I de flesta fall deltar ven den polis, som upprttat
promemorian.
Efter att klagaren har framstllt sitt yrkande och redogjort fr
omstndigheterna, fr rtten och det offentliga ombudet stlla frgor och
komma med synpunkter. I samband med detta justerar klagaren sin
anskan. Denna kan exempelvis inskrnka yrkandet i tiden eller genom att
lta yrkandet innefatta ett srskilt villkor, fr att tillgodose
integritetsintressen. Drefter meddelar domstolen sitt beslut.67
Ett tillstnd till vervakningen enligt lagen fr tidsmssigt inte verstiga en
mnad frn beslutet. Vill klagare frlnga tillstndets giltighet, gr begran
om frlngningen till p samma stt som den ursprunglige anskan. 68
64
Lindberg, s. 488.
Prop. 2012/13:180 s. 10ff.
66
SOU 2012:44 s. 644f.
67
Prop. 2012/13:180 s. 10ff samt SOU 2012:44 s. 644ff.
68
Prop. 2012/13:180 s. 10ff.
65
25
4.2.3.3 Underrttelse till tidigare misstnkta

Huvudregeln r, att en person som har varit misstnkt fr brott, ska
underrttas om hemlig rumsavlyssning, som han eller hon utsatts fr.
Samma gller ven personer, som varit utsatta fr tvngsmedel med
anledning av misstanke om mord, drp, grov misshandel, mnniskorov eller
olaga frihetsbervande i avsikt att pverka offentlig organ eller den som
bedriver journalistik i dennes yrkesutvning.
Har rumsavlyssning eller kameravervakning skett p en plats, som innehas
av en person, som inte r misstnkt fr brott eller har vervakning avsett ett
telefonnummer, annan adress eller elektronisk kommunikationsutrustning,
ska ven innehavaren av platsen eller adressen underrttas. Detta gller dock
inte om det rr sig om en plats, som allmnheten har tilltrde till.
Underrttelse ska lmnas s fort det kan ske utan men fr utredningen eller
senast en mnad, efter det att frunderskningen avslutats. Om det med
hnsyn till omstndigheterna uppenbarligen r utan betydelse, behver en
underrttelse dock inte lmnas. Uppgifter, som r sekretessbelagda, behver
inte lmnas i underrttelsen. Dessa uppgifter ska istllet lmnas, nr
sekretessen inte lngre gller. Om det p grund av sekretess inte har lmnats
ngon underrttelse inom ett r frn det att det rendet, i vilket tgrden
vidtogs, avslutats, behver underrttelse till den enskilde inte lmnas.
Intrffar detta ska Skerhets- och integritetsskyddsnmnden underrttas om
att underrttelse inte har skett. 69
4.2.4 2008 rs utredningslag

4.2.4.1 Bakgrund
I maj 2006 gavs en sakkunnig i uppdrag att bitrda Justitiedepartementet
med en versyn av lagen (1952:98) med srskilda bestmmelser om
tvngsmedel i vissa brottml 70 (1952 rs tvngsmedelslag) samt lagen
(1995:1506) om hemlig kameravervakning 71. I februari 2007 verlmnade
den sakkunniga promemoria Frgan om fortsatt giltighet av 1952 rs
tvngsmedelslag och lagen om hemlig kameravervakning. 72
I promemorian freslogs det, att bestmmelserna i 1952 rs
tvngsmedelslag, efter en viss redigering och komplettering, skulle
permanentas och fras in i en ny lag med srskilda bestmmelser om
tvngsmedel i vissa ml om allvarliga brott mot allmn skerhet. Utredaren
var tydlig med att bestmmelserna skulle anpassas till de krav, som kan
stllas p ena sidan skyddet fr enskildas personliga integritet och andra
sidan ett s vl fungerande effektivt skydd som mjligt mot den srskilda
allvarliga brottslighet, som det r frga om, ofta i form av terrorism eller
69
Prop. 2012/13:180 s. 10ff.

SFS 1952:98.
71
SFS 1995:1506.
72
Prop. 2007/08:163 tgrder fr att utreda vissa samhllsfarliga brott, m.m., s. 20.
70
26
annan grov organiserad brottslighet. Vidare freslog promemorian ven, att

lagen om hemlig kameravervakning skulle ges en obegrnsad giltighetstid
och att lagens bestmmelser med ofrndrat innehll, skulle verfras till de
allmnna tvngsmedelsbestmmelserna i 27 kap. rttegngsbalken. 73
I januari 2009 trdde i Lagen (2008:854) om tgrder fr att utreda vissa
samhllsfarliga brott ikraft 74. Giltighetstiden har frlngts vid tv tillfllen
och lagen gller nu till utgngen av r 2014. 75

2008 rs utredningslag gller vid frunderskningar angende brott, som har
ansetts srskilt allvarliga fr landets skerhet. Av denna anledning anvnds
lagen uteslutande inom Skerhetspolisens verksamhetsomrde.
Innehllsmssigt innehller lagen tillggs- och undantagsbestmmelser till
tvngsmedelsregleringen i rttegngsbalken. P detta stt ges
Skerhetspolisen utvidgade mjligheter att anvnda beslag, postkontroll,
hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig vervakning av
elektronisk kommunikation och hemlig kameravervakning. Lagen ger
dessutom mjlighet fr klagare att interimistiskt meddela tillstnd till
postkontroll och till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation eller
hemlig kameravervakning. Tillstnd meddelas om det befaras att
inhmtandet av ett domstolsbeslut skulle medfra en frdrjning av
vsentlig betydelse.
Lagens tillmpningsomrde omfattar vissa allmnfarliga brott, som
sabotage, mordbrand, allmnfarlig deslggelse, kapning, sj- eller
luftfartssabotage eller flygplatssabotage. Lagen omfattar ven terroristbrott
samt brott enligt lagen om straff fr finansiering av srskild allvarlig
brottslighet enligt lagen om offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning
avseende terroristbrott och annan srskild allvarlig brottslighet. Dessutom
omfattas vissa hgmlsbrott, som exempelvis uppror, olovlig
krverksamhet, samt vissa brott mot rikets skerhet, som exempelvis
spioneri. Lagen gller ven frsk, frberedelse eller stmpling till angivna
brott. 76
Lagen tillter bland annat, till skillnad frn vad som gller enligt
bestmmelserna i rttegngsbalken, att beslag av sdant skriftligt
meddelande mellan nrstende som avses i 27 kap. 2 2 RB fr gras,
oavsett vilken straffskala som gller fr brottet. P motsvarande stt kan
tillstnd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig
vervakning av elektronisk kommunikation eller hemlig
kameravervakning meddelas, ven om de krav som stlls i
rttegngsbalken inte uppfylls.
73
Ds 2007:2 Frgan om fortsatt giltighet av 1952 rs tvngsmedelslag och lagen om

hemlig kameravervakning, s. 11ff.
74
SFS 2008:854.
75
SFS 2013:934.
76
Prop. 2012/13:180 s. 12f.
27
Om klagaren har fattat ett beslut om beslag av skriftligt meddelande mellan

nrstende eller har meddelat tillstnd till postkontroll, hemlig avlyssning
eller vervakning, ska han eller hon genast gra en anmlan om tgrden till
rtten. Saknas det skl fr den beslutande tgrden ska rtten upphva
klagarens beslut. I de fall ett tillstndsbeslut har upphrt att glla, innan
domstolen har prvat rendet, ska klagaren anmla tgrden till Skerhetsoch integritetsskyddsnmnden. 77
77
Prop. 2012/13:180 s. 13.
28
5 Tillmpningen av de
tidsbegrnsade lagarna om
hemliga tvngsmedel
I juni 2010 gavs Sten Heckscher i uppdrag, att kartlgga och nrmare
underska, hur lagen om hemlig rumsavlyssning, 2007 rs preventivlag
samt 2008 rs utredningslag har tillmpats, frn det att lagarna trdde i kraft.
Utredaren skulle ven analysera om regleringen av hemliga tvngsmedel fr
srskilt allvarlig eller annars samhllsfarlig brottslighet br frndras i ngot
eller ngra avseenden. Syftet med uppdraget var att ta slutlig stllning till
lagarnas fortsatta giltighet och drmed till hur en framtida reglering av
hemliga tvngsmedel fr srskilt allvarlig eller annars samhllsfarlig
brottslighet borde utformas. 78
Fr att frst tillmpningen och effekterna av lagstiftningen om hemliga
tvngsmedel, gr det inte enbart att studera uppgifterna som framkommit
frn kartlggningen. Vid sidan av kartlggningen valde drfr utredaren, att
i en djupunderskning studera vissa renden nrmare. P detta stt kunde
tillmpningen och effekten av lagen om hemlig rumsavlyssning och 2007
rs preventivlag studeras nrmare. 79
5.1 Direktiven och

underskningsmetoderna
I direktiven till utredaren angavs det att denna bland annat skulle:
kartlgga tillmpningen av de tre lagarna,
analysera vilken nytta tvngsmedelsanvndningen enligt lagarna har
haft,
gra en samlad analys av vilken inverkan lagarna har haft p den
personliga integriteten,
analysera vilket behov av hemliga tvngsmedel fr srskilt allvarlig eller
annars samhllsfarlig brottslighet som finns, och
lmna frslag till de frfattningsndringar eller andra frndringar som
analysen franleder. 80
Fr att besvara frgorna, inhmtades det uppgifter frn polismyndigheterna
om varje tvngsmedelsrende. Detta gick till p s stt, att
polismyndigheterna i samarbete med klagare fick fylla i en s kallad
rendeblankett, dr ngon av de tre aktuella lagarna tillmpades. Svaren
78
Dir. 2010:62 Hemliga tvngsmedel fr srskilt allvarlig eller annars samhllsfarlig

brottslighet, s.1.
79
SOU 2012:44 s. 331f.
80
Dir. 2010:62 s. 1.
29
bearbetades sedan och analyserades inom utredningen. 81

Djupunderskningen gick till p s stt, att alla handlingar granskades som
tillsammans innehll de omstndigheter, som beropades infr domstolen
fr att tvngsmedelsbeslutet, skulle f meddelas. Det skriftliga materialet
bestod huvudsakligen av polisens bakomliggande minnesanteckningar samt
klagarens anskan till tingsrtten, om tillstnd till att anvnda det nskade
tvngsmedlet i frga. I vissa fall ingick ven frunderskningsmaterial och
domarens eller det offentliga ombudets frgor i underskningen.
Vid sidan av allt skriftligt material innehller djupunderskningen ven
intervjuer med poliser, handlggare vid Skerhetspolisen, klagare och
andra tjnstemn, som arbetade med fallen. Ibland frekom det, att ven
beslutande domare och offentliga ombud intervjuades. Underskningens
ambition var, att ge underlag fr en bedmning om nyttan av all
informationsmngd. 82 I de fljande avsnitten redovisas resultaten fr varje
lag.
5.2 Resultat av underskningen avseende

hemlig rumsavlyssning
Inom den ppna polisens verksamhetsomrde meddelades det under ren
2008-2011 153 (initiala) tillstnd till hemlig rumsavlyssning. Dessa
frdelade sig enligt fljande i frga om r och brottsmisstanke. Notera, att
samma tillstnd kan ha bidragit till flera av de effekter, som anges i tabellen.
Tabell 5.1
Antalet tillstnd ppna polisen
Som tabellen visar gavs, det tillstnd till hemlig rumsavlyssning i 77 fall,
dr brottsmisstanken rrde sig om grova narkotikabrott. Av det totala antalet
fall som den ppna polisen beviljades hemlig tvngsmedlet motsvarar denna
siffra cirka 50 %. I 56 fall (37 % av fallen) anvndes hemlig
81
82
SOU 2012:44 s. 304f.

SOU 2012:44 s. 331ff.
30
rumsavlyssning, nr brottsmisstanken var mord. Hos den ppna polisen var

dessa tv brottstyper de mest vanliga grunderna till, att tvngsmedlet fick
anvndas. 83
Som framgr av tabellen, kade antalet tillstnd till hemlig rumsavlyssning
under ren 2009 och 2010 jmfrt med fregende r, fr att sedan kraftigt
minska under r 2011. Frklaringen till utvecklingen var enligt polisen, att
det under r 2010 pgick ett antal mycket omfattande utredningar, dr flera
tillstnd till hemlig rumsavlyssning meddelades. ret drp frekom inte
sdana utredningar i samma utstrckning.
En ytterligare orsak till minskningen r 2011 var enligt olika
polismyndigheter i landet fljande: efter ngra rs anvndning av den
hemliga rumsavlyssningen fick polismyndigheterna ett bttre underlag att
vrdera, i vilka fall avlyssningen kunde frvntas vara s effektivt, att det
skulle uppvga de resurser, som krvdes fr att anvnda detsamma. Polisen
fick nmligen erfara, att den hemliga rumsavlyssningen r resurskrvande,
bde vad gller den praktiska anvndningen (exempelvis installationen av
avlyssningsutrustning) och hanteringen av den mngd information som
erhlls vid avlyssning. Drtill kunde avlyssning ibland, trots nedlagda
resurser, inte verkstllas p grund av tekniska problem. Dessa
omstndigheter innebar, att den hemliga rumsavlyssningen ofta prioriterades
bort nr tvngsmedlet vgdes mot en annan resursanvndning. 84
Inom Skerhetspolisens verksamhet meddelades det under ren 2008-2011
45 (initiala) tillstnd till hemlig rumsavlyssning. Dessa avsg tv olika typer
av brott, terroristbrott eller grovt spioneri. Frdelningen betrffande antal
tillstnd/r var fljande 85:
Tabell 5.2
Antalet tillstnd - Skerhetspolisen
5.2.2 Antalet avslag, inskrnkningar och

verklagande av det offentliga ombudet
Anskning om hemlig rumsavlyssning avslogs helt inom den ppna polisens
verksamhetsomrde tv gnger (1,3 % av fallen). Inom Skerhetspolisens
verksamhetsomrde avslogs en anskan (2,2 % av fallen).
Istllet fr avslag, var det mer vanligt, att domstolen inskrnkte tillstndets
omfattning i jmfrelse med den anskan, som lmnades in av klagaren.
Inom den ppna polisens verksamhetsomrde inskrnktes eller villkorades
38 tillstnd (25 % av fallen), i syfte att skydda enskildas integritet. Fr
83
SOU 2012:44 s. 307.

SOU 2012:44 s. 307f.
85
SOU 2012:44 s. 309.
84
31
Skerhetspolisen var motsvarande siffra 15 stycken, (33 % av fallen). Vad

gller verklagan av det offentliga ombudet, intrffade detta endast i ett fall
rrande hemlig rumsavlyssning. Fallet hrde hemma inom den ppna
polisens verksamhetsomrde. 86
5.2.3 Tillstndens effektivtet

Av tabellen nedan framgr, att anvndningen av hemlig rumsavlyssning inte
alltid bidrog till ngon form av resultat. Vid lsning av siffrorna br det
noteras, att en tredjedel av fallen inom den ppna polisens
verksamhetsomrde fortfarande pgick vid tiden nr myndigheterna
lmnade uppgifterna om resultatet. Fr Skerhetspolisen var motsvarande
siffra runt 9 %. Denna omstndighet kan ha inneburit att ytterligare nytta
kan ha frekommit.
Det br ven noteras, att verkstllighetstiden betrffande 28 tillstnd som
hnfr sig till den ppna polisen, var noll dagar. Att tillstnden inte
resulterade i att hemlig rumsavlyssning anvndes i praktiken innebr, att
tillstnden inte kunde medfra ngon nytta. Motsvarande frhllande gller
fr 15 av de 45 tillstnden inom Skerhetspolisen verksamhetsomrde. Vid
lsning av siffrorna i tabellen br noteras att samma tillstnd kan ha bidragit
till flera av de effekter som anges. 87
Tabell 5.3
Antalet/andelen tillstnd som bidrog till olika typer av nytta
Tabellen visar, att anvndningen av hemlig rumsavlyssning, procentuellt

sett, bidrog till mer nytta fr Skerhetspolisen n fr den ppna polisen. Av
86
87
SOU 2012:44 s. 309ff.

SOU 2012:44 s. 313f.
32
de tillstnd, som gavs till den ppna polisen, var det endast i 41 fall (27 %
av fallen) som tillstnden gav ngon form av resultat.
I 39 fall (26 % av fallen) bidrog anvndningen av hemlig rumsavlyssning
till, att ett annat tvngsmedel kunde anvndas mot den misstnkte eller
ngon i dennes ntverk. Den hemliga rumsavlyssningen bidrog ven ofta till
uppgifter, som kunde anvndas vid frhr eller till uppgifter, som kunde
beropas som bevisning vid en huvudfrhandling.
Fr Skerhetspolisen bidrog hemlig rumsavlyssning till resultat i 22 fall (49
% av fallen). I 21 fall (47 % av fallen) uppgav myndigheten att
anvndningen av hemlig rumsavlysning, bidrog till annan effekt av
betydelse fr utredningen/lagfringen av det brott som tillstndet avser. Hr
inryms bland annat fall, dr det rrde sig om att den misstnkte eller dennes
ntverk kartlagts. 88
5.2.4 Erfarenheter som framkom genom

djupunderskningen
Inom den ppna polisens verksamhetsomrde anvndes hemlig
rumsavlyssning nstan uteslutande vid brottsmisstankar inom ramen fr
organiserad brottslighet, samt mot personer som bedmdes ha kopplingar
till sdan kriminalitet. Vid denna typ av brottslighet, var tvngsmedlet
huvudsakligen inriktat p grova narkotikabrott och grov
narkotikasmuggling. Den hemliga rumsavlysningen anvndes i de flesta fall
mot misstnkta personer, som befann sig i det vre grossistledet i form av
hg- eller mellannivdistributrer och som svarade fr import av stora
partier narkotika. Ibland rrde det sig om ver hundra kilo, som de
misstnkta importerade eller distribuerade fr frsljning. Avlyssningen
sattes in, nr polis och klagare exempelvis frvntade sig f uppgifter om
tid och plats fr kommande leveranser. Vid sidan av narkotikabrotten
anvnde den ppna polisen hemlig rumsavlyssning vid vldsbrotten mord
och rn. I dessa fall handlade det nstan uteslutande om vldsbrott, utfrda
med kopplingar till den organiserade brottsligheten. 89
Skerhetspolisen anvnde den hemliga rumsavlyssningen fr
frfattningsskyddet samt fr skyddstgrder mot terrorism och spionage. De
renden, som rrde frfattningsskyddet, hnfrde sig till en grupp personer
inom den svenska vit makt-miljn, som med hjlp av vld, ville avskaffa
statsskicket och i stllet infra ett auktoritrt styre. renden, som hnfrde
sig till skyddstgrder mot terrorism, handlade exempelvis om misstnkta,
som hade kopplingar till personer utanfr Sverige och som i sin tur
bedmdes vara medlemmar av terroristorganisationer. Al-Qaida r ett
exempel p en terroristorganisation, som frekom i underskningen. De
renden, som hnfrde sig till skyddstgrder mot spionage, handlade
88
89
SOU 2012:44 s. 314f.

SOU 2012:44 s. 336ff.
33
exempelvis om misstnkta, som varit inblandade i signalspaning mot viktiga

samhllsfunktioner. 90
5.2.4.1 Varfr sattes hemlig rumsavlysning in?

Den hemliga rumsavlyssningen var ett tvngsmedel, som aldrig sattes in
primrt under en frunderskning. Bde den ppna polisen och
Skerhetspolisen anvnde hemlig rumsavlyssning, nr polis och klagare
redan prvat andra tvngsmedel, och bedmde att det inte gick att f fram
information p annat stt n genom dolda mikrofoner. Ofta anvndes hemlig
televervakning och hemlig teleavlyssning i ett frsta skede. Inom den
organiserade brottsligheten var misstnkta frsiktiga och undvek att tala om
knsliga mnen i telefon. Detsamma gller fr terrorist- och
spionagemisstnkta. Dessa mnen diskuterades i stor utstrckning vid
personliga mten. Hemlig rumsavlyssning sattes drfr in, fr att
utredningen skulle kunna g vidare. 91
Hemlig rumsavlyssning sattes aldrig in rutinmssigt. Det fanns alltid en
srskild anledning till, att tgrden sattes in. Ofta rrde det sig om en
srskild hndelse, som polis och klagare misstnkte skulle ge vrdefull
information, ssom att misstnkta skulle mtas. Av polisens
minnesanteckningar framkom exempelvis fljande anledningar till, varfr
den hemliga rumsavlyssningen sattes in:
Huvudmannen och en kurir skulle ka till [en viss stad] fr att hmta
narkotika. Dessutom visste polisen att huvudmannen gr upp affrer i
bilen, frhandlar om priser och ven tar kontakt med kpare frn bilen.
En rttegng pgick och, polisen bedmde att huvudmannen p [en viss
plats] skulle tala om mordet eftersom det d var hgaktuellt. Enligt uppgift
skulle han ocks dr mta grovt kriminella. 92
Spo hade trovrdig information om att de misstnkta planerade att utfra
ett terrorattentat i Danmark i nrtid, att attentatet ska utfras med vapen
samt att ett antal personer ska filmas nr de halshuggs och att detta ska
lggas ut p internet. Detta var avgrande fr begran om hemlig
rumsavlyssning. 93
5.2.4.2 Effektivitet och rttsskerhet avseende den

hemliga rumsavlyssningen
Det r svrt att sl fast, hur effektiv den hemliga rumsavlyssningen
verkligen var, nr det gller att lagfra brottslingar. Den hemliga
rumsavlyssningen anvndes efter det, att andra tvngsmedel redan hade
anvnds. Mnga gnger hnde det ocks, att klagare undvek att beropa
hemliga tvngsmedel som bevisning. Detta fr att inte avslja vilka resurser
90
SOU 2012:44 s. 358ff.

SOU 2012:44 s. 339ff samt s. 361ff.
92
SOU 2012:44 s. 346.
93
SOU 2012:44 s. 374.
91
34
och vilken taktik, som de brottsbekmpande myndigheterna anvnde. Det r

drfr svrt, att exakt beskriva vilken information myndigheterna enbart fick
del av genom den hemliga rumsavlyssningen. Mnga gnger frvntade sig
inte polismyndigheterna, att hemlig rumsavlyssning skulle ge ngon
information p grund av de misstnktas skerhetsmedvetande.
Frhoppningen var istllet, att erhlla pusselbitar, som blev vrdefulla
tillsammans med annan information. 94
Det frekommer fllande domar dr klagaren till stor del har lutat sig mot
bevisning som framkommit vid avlyssning. r 2012 dmdes fyra personer
frn Sverige, fr att ha planerat ett terrordd mot den danska tidningen
Jyllands Posten. klagaren stdde till stora delar sin bevisning p
ljudupptagningar frn en lgenhet, dr attentatet ska ha planerats. 95
I Stockholms tingsrtt dmdes, vren 2014, elva personer till fngelse. Tv
av frvarna fick tio rs fngelse medan en av de inblandande,
skdespelaren Mikael Persbrandt, kom undan med fem mnader, fr att ha
kpt kokain. klagaren kunde genom bland annat hemlig rumsavlyssning
och hemlig telefonavlyssning bevisa, att knarklangare kpt narkotika frn
Holland, fr att sedan slja preparaten i olika delar av Sverige. 96
Alla renden, som granskades nrmare i djupunderskningen visade, att det
faktiska integritetsintrnget nstan alltid verensstmde med det berknade.
Nr hemlig rumsavlyssning anvndes drabbades tredje man endast i ringa
mn. Frklaringarna var olika. En frklaring var, att det frvntade
integritetsintrnget ofta utreddes noggrant av polismyndigheten, redan innan
anskningen lmnades in till domstolen. Nr detta inte intrffade tillrckligt
tydligt hade frgor frn det offentliga ombudet och frn rtten bidragit till att
integritetsintresset noga utreddes.
En ytterligare frklaring till att tredje man drabbades i ringa mn berodde
p, att kriminella organisationer innan mtena sjlva skickade bort
personer, som inte ingick i organisationen. Om mtet exempelvis gde rum i
ngons bostad, brukade bostadsinnehavaren uppmana eventuella
familjemedlemmar, som inte ingick i organisationen, att lmna lokalen. P
grund av detta drabbades tredje man i mindre utstrckning av den hemliga
rumsavlyssningen.
Djupunderskningen visade ven, att nr det faktiska integritetsintrnget
inte verensstmde med det frvntade, var intrnget mindre n vntat.
Detta beredde oftast p att verkstlligheten inte kunde genomfras som
planerat. Antingen fanns det inte tillflle att installera
avlyssningsutrustningen eller fungerade utrustningen dligt, nr den vl var
p plats. 97
94
SOU 2012:44 s. 349 samt s. 376.

http://www.dn.se/nyheter/varlden/fyra-falls-for-terrorbrott/, publicerad 4/6-2012.
96
http://www.expressen.se.
97
SOU 2012:44 s. 351f samt s. 380f.
95
35

2007 rs preventivlag
Inom den ppna polisens verksamhetsomrde meddelades det under ren
2008-2011 elva (initiala) tillstnd till tvngsmedelsanvndning enligt 2007
rs preventivlag. tta av dessa fall rrde kombinationen av hemlig
teleavlyssning och hemlig televervakning, tv fall rrde hemlig
kameravervakning och ett fall rrde endast hemlig televervakning. I frga
om r var frdelningen fljande: r 2008 gavs den ppna polisen tre tillstnd
att anvnda tvngsmedel enligt 2007 rs preventivlag. Fljande r var den
siffran sju. r 2010 gavs inget tillstnd och r 2011 gavs ett tillstnd.
Tio av de elva tillstnden avsg brottslig verksamhet enligt bestmmelse 1
6 i 2007 rs preventivlag (mord, drp, grov misshandel eller olaga
frihetsbervande) med avsikt, att pverka ett offentligt organ eller den, som
yrkesmssigt bedriver nyhetsfrmedling eller annan journalistik att vidta
eller avst frn att vidta en tgrd eller att hmnas en tgrd 98. Ett tillstnd
avsg brottslig verksamhet enligt bestmmelse 1 3 i 2007 rs preventivlag
(hgmlsbrott, uppror, brott mot medborgerlig frihet med mera). 99
Inom Skerhetspolisens verksamhetsomrde meddelades det under ren
2008-2011 132 (initiala) tillstnd till tvngsmedel enligt 2007 rs
preventivlag. Dessa frdelade sig enligt fljande i frga om r och
tvngsmedel: 107 fall rrde kombinationen hemlig teleavlyssning och
hemlig televervakning, 19 fall endast hemlig televervakning och sex fall
hemlig kameravervakning. I frga om r var frdelningen fljande: r 2008
gavs den ppna polisen 50 tillstnd att anvnda tvngsmedel enligt 2007 rs
preventivlag. Fljande r var den siffran 37. r 2010 gavs 16 tillstnd och r
2011 gavs 29 tillstnd. 100
De 132 tillstnden frdelade sig enligt fljande i frga om r och brottslig
verksamhet (beropad punkt i 1 2007 rs preventivlag).
98
Vilket av brotten i punkten som avses specificeras inte d klagarens framstllning om

tvngsmedel normalt avser brottslig verksamhet som omfattar brott enligt en viss punkt i 1
. P grund av detta gr det inte att avgra vilket av de nmnda brotten som tillstndet
hnfr sig till.
99
SOU 2012:44 s. 316f.
100
SOU 2012:44 s. 316.
36
Tabell 5.4
Antalet tillstnd Skerhetspolisen (uppdelat p brottslig verksamhet)
Tabellen visar att terroristrelaterad brottslighet, fljt av hgmlsbrotten var

de frmsta orsakerna till att Skerhetspolisen fick anvnda tvngsmedel
enligt 2007 rs preventivlag. ven systemhotande brottslighet, dribland
mord med visst syfte, utgjorde en vanlig tillstndsgrund. 101

Inom den ppna polisens verksamhetsomrde avslogs inga anskningar om
tvngsmedel enligt 2007 rs preventiv lag. Annorlunda sg det ut fr
Skerhetspolisens verksamhetsomrde. Hr avslogs 13 anskningar av
domstolen (vilket motsvarar 9 % av fallen). (Ett av dessa fall biflls dock
senare av hgre instans). Tio av dessa 13 fall avslogs r 2008, som var det
frst ret, som lagen tillmpades. Enligt klagare och handlggare vid
Skerhetspolisen var frklaringen till detta, att det frelg en viss oskerhet
om rttslget innan domstolspraxis utvecklades p omrdet. Antalet
inskrnkningar av tillstnd var fr de preventiva tvngsmedlen ngot frre i
jmfrelse med antalet avslag. Endast i tio fall inskrnkte domstolen
tillstnden i frhllande till de ursprungliga anskningarna.
Vad gller verklagan av det offentliga ombudet, intrffade detta endast i ett
fall rrande preventiva tvngsmedel. Fallet hrde hemma inom
Skerhetspolisens verksamhetsomrde. 102 103
101
SOU 2012:44 s. 317f.

Jfr NJA 2009 s. 917.
103
SOU 2012:44 s. 318ff.
102
37

Av tabellen nedan framgr antalet och andelen tillstnd, som bidrog till
resultat. Vid lsning av siffrorna i tabellen br noteras, att samma tillstnd
kan ha bidragit till flera av de effekter, som anges i tabellen. Inget av
tillstnden var att hnfra till ett pgende rende.
Tabell 5.5
Som framgr av tabellen, medfrde endast ett tillstnd till preventiva

tvngsmedel inom den ppna polisens verksamhetsomrde resultat p ngot
av de stt, som specificerats ovan. Fr Skerhetspolisen var anvndningen
av preventiva tvngsmedel lnsam. I 94 fall (71 % av fallen) bidrog
anvndningen av tvngsmedlen till ngon form av resultat. Den mest
vanliga nytta var, att det inte lngre fanns ngon anledning att anta att
personen, som tillstndet avsg, skulle komma att utva sdan brottslig
verksamhet. Detta intrffade i 51 fall. I 50 av dessa var detta den enda nytta
som uppgavs. I 24 fall (18 % av fallen) innebar tillstndet annan effekt av
betydelse fr att frhindra brott. Alla dessa avsg ngon form av
kartlggning av den, som tillstndet avsg eller det ntvrk, som denne
tillhrde. 104
104
SOU 2012:44 s. 321ff.
38
5.3.4 Erfarenheter som framkom frn

djupunderskningen
2007 rs preventivlag anvndes av Skerhetspolisen, frmst fr att frhindra
attentat, riktade mot ett stort antal personer. Enligt fretrdare fr
myndigheten kunde information, som bedmdes vara av betydelse, erhllas i
nstan samtliga fall. Det finns dock svrigheter med att kartlgga de faktiska
effekterna, som de preventiva tvngsmedlen bidrog med. Inte i ngot av de
fall som granskades, kunde Skerhetspolisen med absolut skerhet sgas ha
frhindrat ett brott. Dremot framkom det uppgifter som gav goda grunder
att anta, att information frn tvngsmedlen bidrog till att frhindra allvarliga
brott. 105
5.3.4.1 Effektivitet och rttsskerhet avseende 2007

rs preventivlag
I nstan samtliga fall dr 2007 rs preventivlag anvndes var
hemlig teleavlyssning och/eller hemlig televervakning, de tvngsmedel
som anvndes. I ngra fall anvndes hemlig kameravervakning. Med hjlp
av hemlig televervakning frvntade sig Skerhetspolisen erhlla
positioneringsinformation och information om kontaktnt. Detta lyckades
polismyndigheterna med i samtliga fall dr tillstndet anvndes. Vad gllde
den hemliga teleavlyssningen var syftet, precis som fr den hemliga
rumsavlyssningen, att erhlla pusselbitar som kunde bli vrdefull
tillsammans med annan information. 106
Det faktiska integritetsintrnget som de preventiva tvngsmedlen stod fr
var generellt mindre n det berknade. Det frekom dock fall dr
teleadresserna som vervakades, huvudsakligen anvndes av ngon annan
n den som tvngsmedelsbeslutet avsg. Tvngsmedelsanvndningen fick
d avbrytas och klagaren fick hva beslutet.
Fretrdare fr polismyndigheterna hvdade, att teletvngsmedel i ett tidigt
skede kunde leda till att personen som vervakades, kunde avskrivas eller
nedskrivas som risk. Detta medfrde i sin tur, att de brottsbekmpande
myndigheterna inte behvde bevaka personen och vidta olika tgrder som
kunde anses som integritetskrnkande, exempelvis klldrivning och
spaning. 107
105
SOU 2012:44 s. 389ff.

SOU 2012:44 s. 435ff.
107
SOU 2012:44 s. 447f.
106
39

2008 rs utredningslag
Inom Skerhetspolisens verksamhetsomrde meddelades det under ren
2008-2011 173 (initiala) tillstnd till tvngsmedel enligt 2008 rs
utredningslag. 2008 rs utredningslag trdde i kraft den 1 januari 2009. Vid
rsskiftet 2008/2009 lpte 47 tillstndsbeslut rrande tvngsmedel enligt
den d gllande lagstiftning (1952 rs tvngsmedelslag). Dessa fall rknades
med i statistiken i och med att 2008 rs utredningslag ersatte 1952 rs
tvngsmedelslag.
Av de 173 (initiala) tillstnden anvndes hemlig teleavlyssning och hemlig
televervakning i 150 fall genom 2008 rs utredningslag. Motsvarande
siffra fr hemlig kameravervakning var 23.
De 173 tillstnden frdelade sig enligt fljande betrffande r och
brottsmisstanke: 98 fall avsg misstankar om spioneri och 73 fall gllde
misstankar om olovlig underrttelseverksamhet. Tv fall gllde misstankar
om brott mot den medborgerliga friheten, (se tabell nedan). 108
Tabell 5.6
Antalet tillstnd Skerhetspolisen (uppdelat p brottsmisstanke)
I flera av de fall, som angavs som spioneri, frekom det ven alternativa
brottsmisstankar. I 43 av dessa tillstnd var olovlig underrttelseverksamhet
en alternativ brottsmisstanke i klagarens anskan om tvngsmedel.
Eftersom domstolen i sina beslut endast angav, om anskan biflls, gr det
inte att avgra p vilken grund, som domstolens tillstnd meddelades.
Vid sidan av de 173 initiala domstolstillstnden meddelades fyra
interimistiska tillstnd av klagare. Samtliga interimistiska beslut avsg
frberedelse till terroristbrott. Tv av tillstnden avsg hemlig
teleavlyssning och hemlig televervakning, medan tv avsg kvarhllande
av frsndelser. 109
108
109
SOU 2012:44 s. 324f.

SOU 2012:44 s. 326.
40

Fem anskningar om tillstnd enligt 2008 rs utredningslag avslogs av
domstol (vilket motsvarar 3 % av anskningarna). Fyra av dessa avslag
hnfrde sig till brottsmisstanken olovlig underrttelseverksamhet och det
femte till spioneri. I tv fall rrde avslagen anskningar om hemlig
teleavlyssning och hemlig televervakning och i tre fall endast hemlig
televervakning.
Tv gnger inskrnktes tillstnd av domstolen i frhllande till klagarens
anskan. Dremot frenade domstolen inte i ngot enstaka fall ett tillstnd
med ett villkor i syfte att tillgodose intresset av, att den enskildes personliga
integritet inte skulle krnkas i ondan. Det offentliga ombudet verklagade
inte i ngot fall ett tillstnd. 110

Av de totalt 177 tillstnden (173 initiala samt fyra interimistiska) bidrog
anvndningen i 40 fall (23 % av fallen) till ngon form av resultat. Av
samtliga 177 tillstnd pgick dock 65 renden (37 % av fallen) samtidigt
som de brottsbekmpande myndigheterna lmnade in uppgifterna om nytta.
Detta innebr att ytterligare nytta kan ha frekommit.
Fljande resultat framkom vid underskningen. Vid lsning av siffrorna i
tabellen br noteras att samma tillstnd kan ha bidragit till flera av de
effekter, som anges i tabellen. 111
110
111
SOU 2012:44 s. 326ff.

SOU 2012:44 s. 329.
41
Tabell 5.7
I 24 fall (13 % av fallen) bidrog anvndningen av tvngsmedel enligt 2008

rs utredningslag till, att ett annat tvngsmedel kunde anvndas mot den
misstnkte eller ngon i dennes ntverk. I 7 fall (4 % av fallen) kunde
misstnkta avlgsnas frn vidare brottsutredning.
I jmfrelse med de andra tv kartlagda lagarna bidrog 2008 rs
utredningslag till den lgsta andelen nytta. Kartlggningen visade, att
andelen nytta sett till svarsalternativen som utredningen tillhandahll, endast
visade nytta i knappt en fjrdedel av fallen.
Vid besvarande av frgorna ansg de brottsbekmpande myndigheterna, att
de specificerade formerna av nytta inte fngade upp de resultat, som
tvngsmedelsanvndningen enligt lagen faktiskt hade. I anslutning till varje
rende antecknade myndigheterna drfr, vilka vriga effekter de ansg att
lagen haft. I 112 tillstndsfall ansgs resultat av annat slag ha frekommit
(vilket motsvarar 63 % av fallen). Dessa frdelade sig enligt fljande tabell.
ven hr br noteras, att samma tillstnd kan ha bidragit till flera av de
effekter som anges i tabellen. 112
112
SOU 2012:44 s. 329f.
42
Tabell 5.8
Uppdelning av svarsalternativet Annan effekt fr betydelse fr

utredningen/lagfringen av det brott som tillstndet avser
Tabellen visar, att 2008 rs utredningslag hade stor betydelse fr, att bland
annat frebygga en mngd olika brott. Exempelvis bidrog anvndning av
tvngsmedel enligt 2008 rs utredningslag till, att kartlgga misstnka och
deras ntverk i 51 fall (29 % av fallen). I 29 fall (16 % av fallen) kunde
Skerhetspolisen kontakta personer, som den misstnkte avsg att vrva i
spioneriverksamhet och p s stt frhindra att detta intrffade. I 22 fall (12
% av fallen) kunde nya frunderskningar inledas mot personer i den
misstnktes ntverk.
Skulle sdana effekter rknas ihop som utredningen efterfrgade och sdana
effekter, som de brottsbekmpande myndigheterna beskrev, visar det sig, att
ngon form av nytta framkom i 126 tillstndsfall, vilket motsvarar 71 % av
fallen. 113
113
SOU 2012:44 s. 330f.
43
5.5 Synpunkter p de tidsbegrnsade

hemliga tvngsmedelslagarna
I ett nummer av Svensk Juristtidning publicerades utredaren Sten Heckscher
sikter om de tidsbegrnsade tvngsmedelslagarna. (Innehllet lg nra de
synpunkter, som presenterades i SOU 2012:44). Enligt Heckscher borde de
tre tidsbegrnsade lagarna om hemliga tvngsmedel, gras permanenta, d
det inte finns ngot som tyder p, att behoven av hemliga tvngsmedel
kommer att minska under verskdlig framtid.
Att anvndningen av tvngsmedel kan vara integritetskrnkande, bemtte
Heckscher med att framhlla, att regelverket innehller flera
rttsskerhetsgarantier. Reglerna om domstolsprvning, medverkan av
offentliga ombud, underrttelseskyldighet och tillsyn hos Skerhets- och
integritetsskyddsnmnden rcker, fr att garantera rttsskerhetsskyddet. 114
En som dremot var kritisk till flertalet delar av de tidsbegrnsade lagarnas
utformning var Anne Ramberg. I ett srskilt yttrande till SOU 2012:44,
framfrde advokatsamfundets generalsekreterare sin oro betrffande
anvndningen av hemliga tvngsmedel och den senaste tidens utveckling
med integritetsknslig vervakning: den utvecklig som samhllet har
genomgtt p senare tid, (), riskerar enligt min mening att undergrva
den demokratiska rttskulturen och ytterst skada tilliten till
rttssystemet. 115
Ramberg menade, att anvndningen av hemliga tvngsmedel kunde leda till
missbruk i och med flertalet brister i systemet. Vad som skulle hnda med
all information som insamlats, var exempelvis oklart. Att tvngsmedel och
annan vervakning dessutom kunde anvndas mot enskilda i
underrttelseverksamhet utan ngon som helst misstanke om brott, menade
Ramberg, ingav starka betnkligheter. Risken fanns, att en icke-demokratisk
rttskultur kunde ta form.
Ett moment, som Ramberg srskilt kritiserade, var att klagaren ges rtt att
fatta interimistiska beslut om hemliga tvngsmedel: Trots de
rttsskerhetshjande tgrder som nu fresls motstter jag mig ocks hr
av principiella skl att man frngr huvudregeln att beslut om tvngsmedel
p grund av dess ingripande och integritetskrnkande karaktr ska fattas av
domstol. Frslaget innefattar en alltfr geners undantagsregel, eftersom
det s gott som alltid kan anses innebra en vsentlig frdrjning att f
tillstnd av domstol i stllet fr av klagare. 116
114
Heckscher, Sten & Lfgren, David: Hemliga tvngsmedel mot allvarliga brott. Svensk
Juristtidning 2012, s. 585f.
115
SOU 2012:44 s. 817f.
116
SOU 2012:44 s. 817ff.
44
6 Analys
Fr att kunna analysera hur begreppen effektivitet och rttsskerhet
korresponderar med varandra avseende de tre tidsbegrnsade
tvngsmedelslagarna, har jag varit tvungen att underska fljande frgor:
hur ser avvgningen ut mellan effektivitet och rttsskerhet i de tre

tidsbegrnsade lagarna,
r anvndningen av hemliga tvngsmedel enligt de tre lagarna effektiv
och rttssker, samt
ger anvndningen av hemliga tvngsmedel (enligt de tidsbegrnsade
lagarna) tillrckligt goda effekter fr den allmnna skerheten att den
enskilde individens rttsskerhet mste tolerera inskrnkningar.
6.1 Hur ser avvgningen ut mellan

effektivitet och rttsskerhet i de tre
tidsbegrnsade?
Genom att studera och jmfra bakgrunden till de tre tidsbegrnsade
tvngsmedelslagarna, framgr det, att effektivitet och rttsskerhet
genomsyrade lagstiftningsarbetet fr samtliga lagar. Utredarna kom fram till
samma slutsats. De brottsbekmpande myndigheterna mste f anvnda
hemliga tvngsmedel. Detta, fr att hlla jmn takt med den kade
medvetenheten och den tekniska utvecklingen, som den organiserade
brottsligheten och terroristorganisationer besitter. Utredarna
uppmrksammade samtidigt, att anvndningen av hemliga tvngsmedel r
integritetskrnkande fr den enskilde. Drfr freslog de att
tvngsmedelsutvandet skulle regleras av starka rttsskerhetsgarantier, fr
att minimera risken fr missbruk. Avvgningen mellan effektivitet och
rttsskerhet betonades allts redan i frarbetena.
Innehllsmssigt stller de tidsbegrnsade lagarna olika hga krav, nr
hemliga tvngsmedel fr anvndas. Hemlig rumsavlyssning r vid en
jmfrelse med andra hemliga tvngsmedel, den mest integritetskrnkande
tgrden en brottsmisstnkt kan utsttas fr. Det stlls drfr hga krav nr
metoden fr tillmpas. Det erfordras exempelvis, att den misstnkte mot
vilken avlyssning ska bedrivas, r skligen misstnkt fr ett brott, som har
ett minimistraff p fngelse i minst fyra r. Vidare fr avlyssning endast ga
rum p platser, dr det finns srskild anledning att anta, att den misstnkte
kommer att befinna sig p.
Vid en jmfrelse med hemlig rumsavlyssning innebr anvndning av
tvngsmedel enligt 2007 rs preventivlag, mindre integritetsingripande
tgrder mot den misstnkte. Kravet fr att f anvnda tvngsmedel enligt
lag, r inte lika hgt stllda i jmfrelse med, att f anvnda hemlig
45
rumsavlysning. Fr att de brottsbekmpande myndigheterna ska f anvnda

tvngsmedel enligt 2007 rs preventivlag, krvs det endast, att det med
hnsyn till omstndigheterna, finns en srskild anledning att anta, att en
person kommer att beg vissa typer av brott. Misstankegraden, fr att f
anvnda 2007 rs preventivlag r sledes, betydligt lgre, i jmfrelse med,
att f anvnda tvngsmedel enligt lagen om hemlig rumsavlyssning. Detta
innebr att ju mer integritetsingripande ett tvngsmedel r, desto svrare r
det fr de brottsbekmpande myndigheterna att f tillmpa motsvarande
tvngsmedelslag.
Vid en jmfrelse mellan 2007 rs preventivlag och 2008 rs utredningslag
framgr det, att syftet med lagarna r att motverka brott riktade mot den
allmnna skerheten. Exempel p brott som lagarna r till fr att motverka,
r: sabotage, spionage och terroristrelaterad brottslighet. Det framgr dock
att 2008 rs utredningslag r till fr att motverka den mest allvarliga
brottsligheten. Dels fr tvngsmedel enligt lagen endast tillmpas av
Skerhetspolisen. Dels innehller lagen tillggs- och
undantagsbestmmelser till den hemliga tvngsmedelsanvndningen i
rttegngsbalken, vilket exempelvis innebr, att tvngsmedel kan anvndas,
oavsett vilken straffskala som gller fr ett specifikt brott.
Till skillnad frn de tv andra lagarna saknar 2008 rs utredningslag ven
lika starka rttsskerhetsskydd fr att tvngsmedelanvndning, enligt lagen
ska f frekomma. Det finns exempelvis inget i lagen, som anger att en
tidigare misstnkt mste underrttas om att hemliga tvngsmedel har
anvnts mot honom eller henne. Vidare kan klagaren interimistisk meddela
beslut, om att tvngsmedel kan anvndas mot en misstnkt utan att rtten
har beviljat anvndning. Ovanstende innebr, att ju mer den allmnna
skerheten hotas, desto enklare r det fr de brottsbekmpande
myndigheterna, att anvnda hemliga tvngsmedel.
6.2 r anvndningen av hemliga

tvngsmedel enligt de tre lagarna
effektiv och rttssker?
I kapitel 2 presenterades forskningens sikter om begreppen effektivitet och
rttsskerhet. Efter att ha studerat innehllet i de tidsbegrnsade
tvngsmedelslagarna och uppgifter, om hur tillmpningen av lagarna har sett
ut, gr det att analysera om anvndningen r effektiv och rttssker.
Kartlggningen av de tidsbegrnsade lagarna visade, att tillmpningen av
hemliga tvngsmedel bidrog i varierad grad. Graden av effektivitet varierade
beroende p om det var den ppna polisen eller Skerhetspolisen, som
tillmpande respektive tvngsmedelslag. Hemlig rumsavlyssning gav
resultat i drygt en fjrdedel av fallen fr den ppna polisen. Fr
Skerhetspolisen gav rumsavlyssningen resultat i nstan hlften av fallen.
Anvndningen av tvngsmedel enligt 2007 rs preventivlag bidrog till
46
resultat i ett fall av elva fr den ppna polisen medan den fr

Skerhetspolisen bidrog till resultat i sju tiondelar av fallen. Anvndning av
tvngsmedel enligt 2008 rs utredningslag gav Skerhetspolisen resultat i
knappt en fjrdedel av fallen.
Vid en utvrdering av hur effektiv tillmpningen var i praktiken, br dock
fljande noteras. Graden av effektivitet kan ha varit hgre n av vad
kartlggningen skdliggr. Flera tillstndsrenden pgick fortfarande nr
polismyndigheterna lmnade in uppgifter till utredaren. Vid anvndning av
tvngsmedel enligt 2008 rs utredningslag pgick cirka fyrationdelar av
samtliga renden hos Skerhetspolisen. Dessa pgende renden hade
frmodligen kunnat bidra till mer resultat. Detsamma gller fr alla
tillstnd, som inte verkstlldes men som nd rknades med.
Skerhetspolisen verkstllde exempelvis inte en tredjedel av tillstnden, som
erhlls fr den hemliga rumsavlyssningen.
Vad gller frgan, om anvndningen av de tidsbegrnsade lagarna r
rttssker, stller Frndberg upp tre krav, som mste vara uppfyllda fr att
rttsskerhet ska freligga. Dessa tre krav gr att stlla mot lagarna om
hemliga tvngsmedel. Ett frsta krav fr att lagarna ska anses rttsskra r,
att lagarna r klara och tydligt utformade. Genom att studera varje lag fr
sig, gr det att sl fast att detta krav uppfylls av samtliga tre lagar. Lagtexten
i varje lag innehller klara och tydliga anvisningar, nr lagarna fr tillmpas.
Det andra kravet som Frndberg stller, fr att rttsregler ska anses som
rttsskra r, att reglerna r utgivna och finns lttillgngliga fr den som vill
stta sig in i regelsystemet. ven detta krav lever de tidsbegrnsade
tvngsmedelslagarna upp till. Var och en kan genom enkla knapptryck p en
dator, f tillgng till reglernas innehll. Det s kallade publiceringskravet, r
drigenom uppfyllt.
Frndbergs tredje och sista krav fr att rttsregler ska anses som rttsskra
r, att de rttstillmpade organen fljer och tillmpar reglerna korrekt. Detta
fr att medborgarna ska kunna lita p innehllet i lagarna. Vad gller lagen
om hemlig rumsavlyssning samt 2007 rs preventivlag verkar kraven vara
uppfyllda. Regelsystemen r utformade med flera skerhetsgarantier, som
garanterar att lagarnas tillmpning inte gr utanfr, vad som r tilltet enligt
gllande rtt. De brottsbekmpande myndigheterna fr exempelvis inte p
egen hand anvnda hemliga tvngsmedel. Fr att anvndning skall beviljas,
mste klagaren ska tillstnd. Innan klagaren fr tillstnd mste rtten
sammantrda. Vid sammantrdet nrvarar ett offentligt ombud fr att
garantera den misstnktes rttsstllning. Dessa skerhetsgarantier bidrar till
att enskilda br kunna lita p, att myndigheterna fljer och tillmpar
reglerna korrekt. Kartlggningen om lagarnas tillmpning visade dessutom,
att det offentliga ombudet i f fall verklagade ett beviljat tillstnd. Detta
kan vara en induktion p, att polismyndigheterna fljer och tillmpar de tv
tvngsmedelslagarna varsamt.
47
Vad gller 2008 rs preventivlag r det oskert om Frndbergs tredje krav r

uppfyllt. Hur lagen tillmpades i praktiken, framgick exempelvis inte av en
djupunderskning som fr de tv andra lagarna. Regelsystemet saknar
dessutom flera skerhetsgarantier. Att tidigare misstnkta inte underrttas
om, att de utsatts fr hemlig tvngsmedelsanvndning enligt 2008 rs
utredningslag, r ngot som kan ifrgastta tilltron till myndigheterna.
Detsamma gller fr klagarens mjlighet att meddela interimistiska beslut
till tvngsmedelsanvndning. Att misstnkta kan vervakas utan rttens
tillstnd och utan, att det offentliga ombudet har haft mjlighet att tillvarata
de misstnktas rttigheter, r ocks ngot som Anne Ramberg motstter sig
av principiella skl.
Rambergs kritik mot hemliga tvngsmedel r beaktansvrd i flera aspekter.
Utredaren har exempelvis inte underskt, vad som ska hnda med all
information som insamlats. Kritiken verkar dock till stor del vara riktad mot
hemliga tvngsmedel i sin helhet och inte specifik mot de tre tidsbegrnsade
lagarna. Att anvndningen av tvngsmedel enligt de tre tidsbegrnsade
lagarna inte visade sig vara omfattande, utan tvrt om, minskade med ren,
innebr att Rambergs pstende verkar ogrundat, om att anvndning kan
leda till missbruk.
6.3 Ger anvndningen av hemliga

tvngsmedel (enligt de tidsbegrnsade
lagarna) tillrckligt goda effekter fr den
allmnna skerheten att den enskilde
individens rttsskerhet mste tolerera
inskrnkningar?
Hur effektiv tvngsmedelsanvndningen r i praktiken, r en frga som
pverkar de tidsbegrnsade lagarnas legitimitet. En effektiv
tvngsmedelsanvndning som bidrar till resultat, r ndvndig fr att ge
legitimitet till anvndningen. En ineffektiv anvndning borde andra sidan
tala fr en restriktiv tvngsmedelsanvndning.
Anvndning av tvngsmedel enligt 2008 rs utredningslag bidrog till
resultat i nstan en fjrddel av fallen, vilket var den lgsta graden av nytta i
jmfrelse med de tv andra lagarna. En integritetsingripande tgrd, som
endast bidrar med resultat i en fjrdedel av fallen, skulle kunna kritiseras fr
att inte vara acceptabel. Frn djupunderskningarna framkom det dock
uppgifter som visade att de tidsbegrnsade lagarna, uteslutande anvndes fr
att frebygga och motarbeta den mest allvarliga brottsligheten i samhllet.
Hemlig rumsavlyssning anvndes i frsta hand till att bekmpa organiserad
narkotikabrottslighet. I andra hand anvndes avlyssning fr att avslja
vldsbrott, som mord och rn, inom den kriminella vrlden. Tvngsmedel
enligt 2007 rs preventivlag anvndes mot att frebygga terroristrelaterad
48
brottslighet och andra brott mot den medborgerliga friheten. Tvngsmedel

enligt 2008 rs utredningslag, anvndes nstan uteslutande fr att utreda
spioneri och annan olovlig underrttelseverksamhet.
Ur kartlggningen framkom det uppgifter om hur mnga tillstnd, som
meddelades fr lagen om hemlig rumsavlyssning och 2007 rs preventivlag,
under respektive r under perioden 2008-2011. Dessa uppgifter visade, att
anvndningen av hemliga tvngsmedel inte kade frn r till r, frn det att
lagarna trdde i kraft. Tvrtom, visade uppgifterna att det r 2011 utfrdades
frre tillstnd jmfrt med r 2008, som var det frsta ret tvngsmedlen
fick anvndas. Detta gller fr bde den ppna polisen och fr
Skerhetspolisen. Enligt polismyndigheterna berodde minskningen p att
myndigheterna efter ett antal r av lagarnas tillmpning, lrde sig att
bedma i vilka fall den resurskrvande tvngsmedelsanvndningen skulle
visa sig anvndbar och tillrckligt effektiv fr att anvndas. Det gr drfr
inte att bortse frn, att tillmpningen av lagarna kan visa sig mer effektiv i
framtiden. Om utvecklingen fortstter med frre antal utfrdade tillstnd,
som samtidigt visar sig ge effektiva resultat, borde legitimiteten t den
hemliga tvngsmedelsanvndningen ka. D spelar det mjligen mindre roll
om den enskilde, i ett initialt skede av anvndningen av hemliga
tvngsmedel, fick tolerera inskrnkningar i hans eller hennes rttsskerhet.
Fr att vrna om den allmnna skerheten kan denna omstndighet ha varit
oundviklig.
Av djupunderskningen framkom det vidare, att hemliga tvngsmedel aldrig
sattes in primrt i en brottsutredning. De brottsbekmpande myndigheterna
anvnde tvngsmedel mot personer med kopplingar till kriminella kretsar,
som sedan tidigare var vervakade. Denna omstndighet innebr, att den
laglydige medborgaren inte har ngot att frukta fr den vervakning, som de
hemliga tvngsmedlen innebr. Den organiserade brottslingen och
terroristen riskerar dremot, att oftare ka fast.
49
7 Slutsats
Syftet med denna underskning har varit, att granska de tre tidsbegrnsade
tvngsmedelslagarna utifrn intressena effektivitet och rttsskerhet. Det jag
har kommit fram till, belyses hr nedan.
Vid en jmfrelse mellan de tre tidsbegrnsade lagarna gr det att dra
slutsatsen, att ju mer integritetskrnkande ett hemligt tvngsmedel r, desto
svrare r det fr de brottsbekmpande myndigheterna, att anvnda
respektive tvngsmedelslag. En jmfrelse mellan hemlig rumsavlyssning
och hemlig televervakning, belyser detta. Fr att den mer
integritetskrnkande rumsavlyssningen ska beviljas anvndning, stlls det
hga krav. Den misstnkte ska exempelvis vara skligen misstnkt fr ett
brott dr det inte r freskrivet lindrigare straff n fngelse i fyra r. Kraven
r inte lika hga, fr de brottsbekmpande myndigheterna, att anvnda den
mindre integritetskrnkande tgrden; hemlig televervakning, (enligt 2007
rs preventivlag). Tillstnd till detta tvngsmedel kan beviljas, om det med
hnsyn till omstndigheterna finns srskild anledning att anta, att en person
kommer att beg vissa typer av brott. Misstankegraden r betydligt lgre i
detta fall. Detta konstaterande anser jag visa att lagstiftaren gjorde rtt
avvgningar. Ju mer integritetskrnkande ett tvngsmedel r, desto svrare
r det fr de brottsbekmpande myndigheterna att tillmpa respektive
tvngsmedelslag.
En annan slutsats r att ju mer den allmnna skerheten hotas, desto enklare
r det fr de brottsbekmpande myndigheterna, att anvnda hemliga
tvngsmedel. Rttsskerhetsskyddet fr den enskilde inskrnks, ju
allvarligare brott som hotar den allmnna skerheten. En jmfrelse mellan
2007 rs preventivlag och 2008 rs utredningslag visar, att s r fallet. 2008
rs utredningslag finns till, fr att motverka den mest allvarliga
brottsligheten i samhllet. Att f tillstnd till tvngsmedel enligt denna lag
r drfr enklare. Ju mer den allmnna skerheten hotas, desto enklare r det
fr de brottsbekmpande myndigheterna att anvnda hemliga tvngsmedel.
Vad gller frgan om anvndningen av de tidsbegrnsade lagarna r
rttssker, vill jag dra fljande slutsats. I nulget har det inte framkommit
ngot som tyder p att det frekommer missbruk av hemliga tvngsmedel.
Anvndningen av tvngsmedel enligt lagen om hemlig rumsavlyssning och
2007 rs preventivlag skulle utifrn Frndbergs krav p rttsskerhet, kunna
benmnas rttssker. Om anvndningen av tvngsmedel enligt 2008 rs
utredningslag, lever upp till Frndbergs krav p rttskerhet, r frmodligen
inte lika tydligt. Delar av regelverket skulle kunna skada tilltron till
myndighetsutvningen. Att en klagare kan fatta ett interimistiskt beslut till
tvngsmedelsanvndning, innan rtten har beviljat tillstndet, r ett
exempel, p ngot som inte r frutsebart.
50
Vad gller frgan om anvndningen av tvngsmedel enligt de

tidsbegrnsade lagarna r effektiv, vill jag dra fljande slutsats.
Kartlggningen av de tidsbegrnsade lagarna visade, att graden av
effektivitet varierade beroende p tvngsmedel som anvndes, samt, om det
var den ppna polisen eller Skerhetspolisen som tillmpade respektive
tvngsmedelslag. ven om anvndningen av tvngsmedel, enligt
exempelvis, 2008 rs utredningslag, bidrog till resultat i nstan en fjrdedel
av fallen, r min uppfattning, att denna andel inte kan sgas vara orimligt
lg. Syftet med de tre tidsbegrnsade lagarna r, att bekmpa den mest
allvarliga brottsligheten i samhllet. Utifrn detta syfte, kan resultat i en
fjrdedel av samtliga fall, inte anses som otillrckligt.
Fr att frhindra terroristbrott eller andra allvarliga brott mste den
enskildes rttsskerhet tolerera inskrnkningar. Av djupunderskningen
framkom det uppgifter om, att hemliga tvngsmedel aldrig sattes in primrt i
en brottsutredning. De brottsbekmpande myndigheterna anvnde
tvngsmedel mot personer med kopplingar till kriminella kretsar, som sedan
tidigare var vervakade. Denna omstndighet innebr, att den laglydige
medborgaren inte har ngot att frukta fr den vervakning, som de hemliga
tvngsmedlen innebr. Den organiserade brottslingen och terroristen riskerar
dremot, att oftare ka fast.
I och med att tvngsmedelsanvndningen, enligt de tre tidsbegrnsade
lagarna, inte brjade glla frn och med r 2008, frutstter jag, att
anvndningen kommer att visa sig mer effektiv i framtiden. Antalet
utfrdade tillstnd r inte mnga per r. Av djupunderskningarna framgick
det, att i takt med att de brottsfrebyggande myndigheterna lrde sig
anvnda, och frst svrigheterna med att tillmpa hemliga tvngsmedel,
sjnk antalet utfrdade tillstnd med ren. Om antalet utfrdade tillstnd
kommer fortstta att sjunka, r svrt att sga. Det finns dock inga uppgifter
som tyder p att en kad anvndning r att vnta sig. All erfarenhet av
tvngsmedelsanvndning som de brottsbekmpande myndigheterna samlar
p sig under ren, frutstter jag att graden av effektivitet kommer att ka,
ju lngre anvndningen fr pg.
I takt med att graden av effektivitet kar innebr detta, att
tvngsmedelsanvndningen kommer att kunna g, frn att vara tvivelaktigt
effektiv och tvivelaktigt rttssker till att bli effektiv och rttssker. Det
finns ingenting som sger att begreppen effektivitet och rttsskerhet
avseende hemliga tvngsmedel, mste st mot varandra.
7.1 Frslag till vidare forskning

Eftersom denna studie har anvnt statistiska uppgifter frn SOU 2012:44,
skulle det vara intressant, att utfra en liknande studie efter en framtida
utvrdering av de tidsbegrnsade lagarna.
51
Efter att ha besvarat de i inledningen stllda frgorna, har ven en ny frga

uppkommit, som hade varit intressant att frdjupa sig i. Vad hnder med all
information som de brottsbekmpande myndigheterna ftt tillgng till? SOU
2012:44, besvarar inte denna frga.
52
Kll- och litteraturfrteckning

Tryckta kllor
Kommittdirektiv
Dir. 2010:63
Hemliga tvngsmedel
fr srskilt allvarlig
eller annars samhllsfarlig brottslighet.
Statens offentliga utredningar

SOU 1998:46
Om buggning och andra hemliga tvngsmedel.
SOU 2012:44
Hemliga tvngsmedel mot allvarliga brott.
Departementsserien
Ds 2005:21
Tvngsmedel fr att frebygga eller frhindra

allvarlig brottslighet.
Ds 2007:2
Frgan om fortsatt giltighet av 1952 rs

tvngsmedelslag och lagen om hemlig
kameravervakning.
Propositioner
Prop. 2005/06:177
tgrder fr att frhindra vissa srskilt allvarliga

brott.
Prop. 2005/06:178
Hemlig rumsavlyssning.
Prop. 2006/07:133
Ytterligare rttsskerhetsgarantier vid

anvndandet av hemliga tvngsmedel, m.m.
Prop. 2007/08:163
tgrder fr att utreda vissa samhllsfarliga

brott, m.m.
Prop. 2012/13:180
Fortsatt giltighet av de tidsbegrnsade lagarna

om hemliga tvngsmedel.
53
Svensk frfattningssamling
SFS 1942:740
Rttegngsbalken.
SFS 1952:98
Lag med srskilda bestmmelser om

tvngsmedel i vissa brottml.
SFS 1974:152
Regeringsformen (Senast omtryckt i SFS

2010:1408).
SFS 1995:1506
Lag om hemlig kameravervakning.
SFS 2003:389
Lag om elektronisk kommunikation.
SFS 2007:978
Lag om hemlig rumsavlyssning.
SFS 2007:979
Lag om tgrder fr att frhindra vissa srskilt

allvarliga brott.
SFS 2008:854
Lag om tgrder fr att utreda vissa

samhllsfarliga brott.
SFS 2009:400
Offentlighets- och sekretesslag.
SFS 2013:460
Kameravervakningslagen.
SFS 2013:932
Lag om fortsatt giltighet av lagen (2007:978) om

hemlig rumsavlyssning.
SFS 2013:933

tgrder fr att frhindra vissa srskilt allvarliga
brott.
SFS 2013:934

tgrder fr att utreda vissa samhllsfarliga brott.
Litteratur
Monografier
Ekelf, Per-Olof
Bylund, Torleif
Edelstam, Henrik
Rttegng Tredje hftet, 7:e upplagan,

Stockholm 2006.
Danelius, Hans
Mnskliga rttigheter i europeisk praxis en

kommentar till europakonventionen om de
mnskliga rttigheterna, 4:e upplagan,
Stockholm 2012.
Jareborg, Nils
Straffideologiska fragment, Stockholm, 1992.
54
Jareborg, Nils
Zila Josef
Straffrttens pfljdslra, Stockholm 2000.
Lernestedt, Claes
Kriminalisering problem och principer,

Uppsala 2003.
Lindberg, Gunnel
Straffprocessuella tvngsmedel nr och hur fr

de anvndas?, 3:e upplagan, Stockholm 2012.
Peczenik, Aleksander
Rtten och frnuftet: en lrobok i allmn

rttslra, 2:a upplagan, Stockholm, 1988.
Vad r rtt? Om demokrati, rttsskerhet, etik
och juridisk argumentation, Gteborg 1995.
Strmberg, Hkan
Lundell, Bengt
Sveriges frfattning, 21:a upplagan, Lund 2011.
Artiklar
Ekelf, Per-Olof
Rttssamhlle och rttsskerhet. I: Svensk

Juristtidning 1942.
Frndberg, ke
Om rttsskerhet, I: Juridisk Tidskrift 2000-01 nr

2.
Heckscher, Sten
Lfgren, David
Hemliga tvngsmedel mot allvarliga brott. I:

Svensk Juristtidning 2012.
Uppslagsverk och ordbcker

Bergstrm, Sture
Andersson, Torbjrn
Hstad, Torgny
Lindblom, Per Henrik
Juridikens termer, 9:e upplagan, Falkping 2002.
Melin, Stefan
Juridikens begrepp, 5:e upplagan, Uppsala 2000.
Strmberg, Alva
Stora synonymordboken, Bors 1989.
Nationalencyklopedin
femte bandet, Hgans 1991.

sextonde bandet, Hgans 1995.
55
Elektroniska kllor
Dagens nyheter: Fyra flls fr terrorbrott, publicerad 4 april 2012. Hmtad
17 mars 2014 frn; http://www.dn.se/nyheter/varlden/fyra-falls-forterrorbrott/.
Skerhets- och integritetsskyddsnmnden en kort presentation,
publiceringsdatum saknas. Hmtad 27 februari frn;
http://www.sakint.se/179887_SIN_Folder_webb.pdf.
Expressen: Hemliga avlyssningen som fllde Persbrandt, publicerad 15 april
2014. Hmtad 28 april 2014 frn: http://www.expressen.se/noje/hemligaavlyssningen-som-fallde-persbrandt/.
56
Rttsfallsfrteckning
Rttsfall frn hgsta domstolen
NJA 2009 s. 917.
Rttsfall frn Europadomstolen i Strasbourg

Klass m.fl. mot Tyskland, nr. 5029/71, 6 september 1978.
Khan mot Storbritannien, nr 35394/97, 12 maj 2000.
Erdem mot Tyskland, nr. 38321/97, 5 juli 2001.
57

Hemliga Tvångsmedel - en Studie Om Avvägningen Mellan Effektivitet Och Rättssäkerhet Vid Bekämpande Av de Mest Allvarliga Brottena Tvångsmedel

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Hemliga Tvångsmedel - en Studie Om Avvägningen Mellan Effektivitet Och Rättssäkerhet Vid Bekämpande Av de Mest Allvarliga Brottena Tvångsmedel

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

JURIDISKA FAKULTETEN

vid Lunds universitet

En studie om avvgningen mellan effektivitet och rttsskerhet vid bekmpande av de

Syfte och frgestllningar

Metod och material

2 BEGREPPEN EFFEKTIVITET OCH RTTSSKERHET

Rttsskerhet ssom rttsligt grundad frutsebarhet

3 HEMLIGA TVNGSMEDEL OCH DERAS RTTSLIGA KONTEXT

Vad r straffprocessuella tvngsmedel?

Hemlig teleavlyssning och hemlig televervakning

Sekretess och tystnadsplikt

Tillynen avseende hemliga tvngsmedel

Skyddet fr den personliga integriteten

4.2.1 Lagen om hemlig rumsavlyssning

5 TILLMPNINGEN AV DE TIDSBEGRNSADE LAGARNA OM HEMLIGA

Direktiven och underskningsmetoderna

Resultat av underskningen avseende hemlig rumsavlyssning

5.2.1 Antalet tillstnd

Resultat av underskningen avseende 2007 rs preventivlag

5.3.1 Antalet tillstnd

Resultat av underskningen avseende 2008 rs utredningslag

Synpunkter p de tidsbegrnsade hemliga tvngsmedelslagarna

Hur ser avvgningen ut mellan effektivitet och rttsskerhet i de tre tidsbegrnsade?

r anvndningen av hemliga tvngsmedel enligt de tre lagarna effektiv och rttssker?

Ger anvndningen av hemliga tvngsmedel (enligt de tidsbegrnsade lagarna) tillrckligt goda

Frslag till vidare forskning

KLL- OCH LITTERATURFRTECKNING

Europeiska konventionen om skydd

Nytt juridiskt arkiv

Statens offentliga utredningar

1.2 Syfte och frgestllningar

Hur ser avvgningen ut mellan effektivitet och rttsskerhet i de tre

1.3 Metod och material

fanns dock Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg och

1.6 Uppsatsens titel

2 Begreppen effektivitet och

SOU 1998:46 Om buggning och andra hemliga tvngsmedel, s. 13f.

Lernestedt, Claes: Kriminalisering problem och principer, Uppsala 2003, s. 312.

professor Per Olof Ekelf, som menar att rttsskerhet handlar om

2.2.1 Rttsskerhet ssom rttsligt grundad

viss del hade rttsskerhet i det nazistiska Tyskland, skulle det av

3 Hemliga tvngsmedel och

3.1 Vad r straffprocessuella

3.1.1 Hemlig teleavlyssning och hemlig

Bylund, Torleif m.fl.: Rttegng Tredje hftet, Stockholm 2006, s. 37ff.

teleadress eller, att sdana meddelanden hindras frn att n fram.

3.1.2 Hemlig kameravervakning

3.1.3 Hemlig rumsavlyssning (buggning)

27 kap 19 RB samt Bylund, a.a., s. 87ff.

3.2 Sekretess och tystnadsplikt

3.3 Tillynen avseende hemliga

A.a., s. 487, 551f samt 713f.

Fr det andra kan nmnden gra tillsynskontroller p begran av enskilda.

4.1 Skyddet fr den personliga

4.1.2 Europakonventionen och FNkonventionen

Danelius, Hans: Mnskliga rttigheter i europeisk praxis en kommentar till

4.1.3 Europadomstolens praxis avseende

4.2 Inskrnkning i integritetsskyddet

4.2.1 Lagen om hemlig rumsavlyssning

upprtthlla ett starkt skydd fr den personliga integriteten, gav utrymme fr

4.2.1.2 Lagens innehll

Prop. 2005/06:178 Hemlig avlyssning m.m., s. 19.

hnsyn till omstndigheterna kan antas, att grningens straffvrde verstiger