VIKTIGARE LAGAR

OCH FRORDNINGAR
INFR RSSKIFTET
2014/2015

VIKTIGARE LAGAR
OCH FRORDNINGAR
INFR RSSKIFTET
2014/2015

Skriften r producerad av Regeringskansliet, Regeringskansliets kommunikationsenhet

Formgivning: Blomquist Annonsbyr
Tryck: Elanders Sverige AB, Box 518, 162 15 Vllingby
Inlagan r tryckt p Munken Lynx, 100 g och omslaget p Munken Lynx, 240 g

Innehllsfrteckning
Information om svensk lagstiftning ...............................................................6
Inledning ...................................................................................................7
Statsrdsberedningen ..................................................................................8
Arbetsmarknadsdepartementet .....................................................................9
Bristande tillgnglighet som en form av diskriminering .....................................9
Ny programperiod fr socialfondsprogrammet ................................................10
Arbetsfrmedlingens personuppgiftsreglering frenklas ...................................10
Nya tgrder inom aktivitetsstdet ................................................................11
Ett medborgarskap som grundas p samhrighet ............................................11
Finansdepartementet ................................................................................12
Hjd skatt p avfall .....................................................................................12
Hjd fordonsskatt .......................................................................................13
Hjd beloppsgrns fr att f anvnda frenklad faktura ...................................13
Trngselskatt fr utlndska fordon ................................................................13
Hjd skatt p tobak .....................................................................................14
Hjd skatt p alkohol ..................................................................................14
Lag om beskattning av viss privatinfrsel av cigaretter ....................................14
Skattereduktion fr mikroproduktion av frnybar el .........................................15
Begrnsad avdragsrtt fr privat pensionssparande .........................................15
Beskattning, redovisning och revision fr Eric-konsortier .................................15
Frbttringar av husavdragets fakturamodell ..................................................16
Frsvarsdepartementet ..............................................................................17
Ny lag om sprngmnesprekursorer ..............................................................17
Justitiedepartementet ...............................................................................18
Herrelsa verk i kulturarvsinstitutionernas samlingar ......................................18
Frndringar i valsystemet ...........................................................................19
Ngra ndringar i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen ................................19

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR

En ny organisation fr polisen.......................................................................20
Ngra ndringar i vapenlagen .......................................................................20
Hemliga tvngsmedel mot allvarliga brott ......................................................21
Obligatorisk utbildning fr nmndemn .........................................................21
Bttre frutsttningar fr gode mn och frvaltare ..........................................22
Elektronisk anskan om lantmterifrrttning ................................................22
Preskription och information i frskringssammanhang ...................................23
Resenrers rttigheter strks ........................................................................23
ndringar i utlnningslagen till fljd av det omarbetade
skyddsgrundsdirektivet .................................................................................24
Nya regler fr verkstllighet av utlndska civilrttsdomar .................................24
Bttre konsumentskydd vid automatisk avtalsfrlngning ................................25
Kulturdepartementet .................................................................................26
Landsbygdsdepartementet .........................................................................27
Tillflligt std efter skogsbranden i Vstmanland ............................................27
Miljdepartementet ...................................................................................28
Nringsdepartementet ...............................................................................29
Ny frordning fr EU:s strukturfonder i Sverige ..............................................29
Tydligare prisuppgifter vid taxiresor ...............................................................30
Bttre mjligheter att hindra fordons fortsatta frd vid vertrdelser .................30
Pstllningsavgiften fr fordon tas bort .........................................................31
Effektivare sanktioner fr vertrdelser av regler fr cabotagetransporter ...........31
Socialdepartementet .................................................................................32
Ny lag strker patientens mjlighet till inflytande ...........................................32
Prvningen av buller samordnas ...................................................................33
Hjt schablonbelopp i assistansersttningen ..................................................33
En enklare planprocess ...............................................................................33
Ersttning fr hga sjuklnekostnader ...........................................................34

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR

Utbildningsdepartementet .........................................................................36
Hgre krav p fristende skolor som vill starta ny utbildning ............................36
Frtydligat kommunalt ansvar fr ungdomar utanfr gymnasieskolan ................37
Utrikesdepartementet ................................................................................38

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR

Information om svensk lagstiftning

Lagrummet r den offentliga frvaltningens gemensamma webbplats fr Svensk
rttsinformation. Den innehller lnkar till de rttskllor som finns tillgngliga
p internet. Lagrummet lnkar till rttsinformation hos regering, riksdag,
domstolar samt statliga myndigheter.
Webbplats: www.lagrummet.se
Lagstiftningsprocessen finns beskriven i avsnittet S styrs Sverige p Regeringskansliets webbplats.
Regeringskansliets webbplats: www.regeringen.se
Regeringskansliets rttsdatabaser: www.regeringen.se/rattsdatabaser
Sveriges riksdags webbplats: www.riksdagen.se

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR

Inledning
Den hr skriften innehller ett urval av de lagar och frordningar som trtt i kraft
under andra halvret 2014 eller en tid drefter, bde sdana som r helt nya och
ndringar i befintliga. Lagar och frordningar anger spelreglerna fr vrt samhlle.
En ny lag blir till genom att regeringen lmnar ett frslag till riksdagen. Det
kallas fr proposition. Efter att ngot av riksdagens utskott har bearbetat propositionen fattar riksdagen beslut om den nya lagen. Drefter utfrdar regeringen
lagen, vilket innebr att den publiceras och blir knd. En ny frordning kan
regeringen sjlv besluta om, utan att lgga fram den fr riksdagen. Bde lagar och
frordningar publiceras i Svensk frfattningssamling (SFS). Varje lag och frordning har ett unikt nummer i SFS.
Om du vill veta mer om propositioner, lagar och frordningar hittar du information p www.lagrummet.se. Dr gr det att hitta en lag genom att exempelvis
skriva in lagens SFS-nummer. Lagen (2013:283) om bevakning ombord p svenska
fartyg hittar man genom att skriva 2013:283 i rutan fr SFS-nr.
Runt rsskiftet 2014/15 sker ett skifte hos vissa departement nr det gller
ansvarsomrden. Vissa frgor flyttas och en del departement fr nya ansvars
omrden. Fr att se departementens aktuella omrden, se Regeringskansliets
webbplats www.regeringen.se.
Vid trycket av den hr skriften har vissa lagar nnu inte hunnit f ngra SFS-nummer.
Det gller nummer som slutar p "000" (exempel 2014:000).

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR

Statsrdsberedningen
Pressfunktionen hos statsminister Stefan Lfven:
Pressekreterare Anne Ekberg
Tfn 072-542 69 40
Pressekreterare Erik Nises
Tfn 072-542 03 74
Pressfunktionen hos ministern fr strategi- och framtidsfrgor samt nordiskt
samarbete Kristina Persson:
Pressekreterare Gsta Brunnander
Tfn 072-544 28 66

Till rsskiftet 2014/15 trder inga lagar i kraft inom Statsrdsberedningens mnesomrden.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR STATSRDSBEREDNINGEN

Arbetsmarknadsdepartementet
Pressfunktionen hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:
Pressekreterare Natali Sial
Tfn 072-520 54 49

Regeringens vergripande politiska prioritering r full sysselsttning. Det r

srskilt angelget att komma till rtta med den hga arbetslsheten bland unga
och lngtidsarbetslsa. Drtill r det prioriterat att verbrygga matchningsgapet
p arbetsmarknaden, det vill sga minska skillnaden mellan vad unga vuxna
utbildar sig till och vad arbetsgivarnas efterfrgar.
Fler utrikes fdda mnniskor mste ges frutsttningar att snabbt komma i
arbete. Mlet r att Sverige har lgst arbetslshet i EU r 2020. Fr att fler ska
kunna arbeta lngre mste frhllandena i arbetsmiljn utformas s att mnni
skor inte slits ut i frtid.
Bristande tillgnglighet som en form av diskriminering
ndringar: Diskrimineringslagen (2008:567), lagen (2008:568) om Diskrimineringsombudsmannen, skollagen (2010:800) och lagen (2012:854) om uthyrning av
arbetstagare
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:198 Bristande tillgnglighet som en form av diskriminering, bet. 2013/14:AU8, rskr. 2013/14:367
SFS: 2014:958-961
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Bristande tillgnglighet fr personer med funktionsnedsttning infrs som en ny
form av diskriminering i diskrimineringslagen. Bristande tillgnglighet innebr
att en person med en funktionsnedsttning missgynnas genom att man inte har
vidtagit skliga tgrder fr tillgnglighet fr att personen i frga ska komma i
en jmfrbar situation med personer utan denna funktionsnedsttning. Det hr
frbudet mot diskriminering ska glla inom i stort sett samtliga samhllsomrden.
Det finns vissa undantag frn frbudet. I arbetslivet gller frbudet inte den
som gr en frfrgan om arbete. Att tillhandahlla bostder r ocks undantaget
frn frbudet. Nr det gller att erbjuda varor och tjnster gller frbudet inte fr
privatpersoner eller fr fretag som vid det senaste kalenderrsskiftet sysselsatte
frre n tio arbetstagare. I frga om tillhandahllande av varor och tjnster gller

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET

frbudet inte om det krvs tgrder i fastigheter och byggnadsverk som gr utver
de krav p tillgnglighet och anvndbarhet som har stllts i bygglov eller start
besked fr den aktuella fastigheten eller byggnadsverket.
Ordet funktionshinder erstts med funktionsnedsttning i diskrimineringslagen, lagen om Diskrimineringsombudsmannen, skollagen och lagen om uthyrning av arbetstagare.
Ny programperiod fr socialfondsprogrammet
ndring: Frordningen (2007:907) med instruktion fr Rdet fr Europeiska
socialfonden i Sverige
Ikrafttrdande: Den 15 januari 2015
ndringen innebr en anpassning till den nya programperioden 20142020 fr
det nationella socialfondsprogrammet.
Rdet fr Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rdet) r sedan tidigare frvaltande myndighet fr det nationella socialfondsprogrammet. Nu blir
Svenska ESF-rdet frvaltande myndighet ven fr det nationella program som
r kopplat till Fonden fr europeiskt bistnd till dem som har det smst stllt.
Arbetsfrmedlingens personuppgiftsreglering frenklas
ndring: Frordningen (2002:623) om behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten
Ikrafttrdande: Den 1 februari 2015
ndringen innebr att regleringen av hur Arbetsfrmedlingen ska behandla
personuppgifter blir enklare. Den blir ocks mer ndamlsenlig och bttre
anpassad till myndighetens uppdrag, verksamhet och handlggning av renden.
ndringen gller vilka personuppgifter, bland annat om hlsa och sociala frhllanden, som fr behandlas i en databas.

10

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET

Nya tgrder inom aktivitetsstdet

ndringar: Frordningen (1996:1100) om aktivitetsstd, frordningen (1998:1785)
om ersttning vid skada till deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program
m.m., frordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, frordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin, frordningen (2007:813) om
jobbgaranti fr ungdomar
Beslutsunderlag: Ds 2013:59 tgrder inom aktivitetsstdet m.m.
SFS: 2014:875-879
Ikrafttrdande: Den 1 mars 2015
ndringen innebr att det under begrnsade perioder blir mjligt att stnga av
en programdeltagare frn aktivitetsstd eller utvecklingsersttning. En sdan
avstngning kan ske om programdeltagaren misskter arbetsskandet, frlnger
tiden i arbetslshet, orsakar arbetslsheten eller lmnar oriktiga eller felaktiga
uppgifter till Frskringskassan.
Ett medborgarskap som grundas p samhrighet
ndring: Lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:143 Ett medborgarskap som grundar p samhrighet, bet. 2013/14:SfU17, rskr. 2013/14:277
SFS: 2014:481
Ikrafttrdande: Den 1 april 2015
En ny s kallad portalparagraf om medborgarskapets betydelse infrs i lagen.
Bestmmelsen ska lyfta fram och strka medborgarskapets symboliska innebrd.
ndringen innebr ocks att kommunerna ska vara skyldiga att anordna ceremonier fr nya svenska medborgare fr att hgtidlighlla deras nya medborgarskap.
ven reglerna om frvrv av svenskt medborgarskap i samband med fdelse
ndras s att kvinnor och mn likstlls nr det gller mjligheten att fra ver
svenskt medborgarskap till sitt barn. Det innebr att ett barn alltid blir svensk
medborgare vid fdelsen om en frlder till barnet r det.
ndringen innebr slutligen att de som har frlorat sitt svenska medborgarskap till fljd av ett tidigare frbud mot dubbelt medborgarskap fr mjlighet att
terf det.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET

11

Finansdepartementet
Pressfunktionen hos finansminister Magdalena Andersson:
Pressekreterare Fredrik Kornebck
Tfn 072-543 84 87
Pressekreterare Miriam Abu Eid
Tfn 072-216 95 65
Pressfunktionen hos Finansmarknads- och konsumentminister, bitrdande
finansminister Per Bolund:
Pressekreterare Anna Sderstrm
Tfn 072-532 17 13
Pressfunktionen hos civilminister Ardalan Shekarabi:
Pressekreterare Peter Skeppstrm
Tfn 072-556 06 40

Finansdepartementet ansvarar bland annat fr finanspolitik, skatter och finansmarknadsfrgor. Regeringens finanspolitik r inriktad p att flja konjunkturutvecklingen och drigenom bidra till att de offentliga finanserna r stabila ver
tid, en god tillvxt, full sysselsttning och att samhllets resurser frdelas p ett
rttvist stt.
Hjd skatt p avfall
ndring: Lagen (1999:673) om skatt p avfall
Beslutsunderlag: Utfrdande franleds av riksdagens beslut den 3 december 2014
om budget fr 2015
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Skatten p avfall hjs frn 435 till 500 kronor per ton avfall.

12

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR FINANSDEPARTEMENTET

Hjd fordonsskatt
ndringar: Vgtrafikskattelagen (2006:227) och lagen (2006:228) med srskilda
bestmmelser om fordonsskatt
Beslutsunderlag: Utfrdande franleds av riksdagens beslut den 3 december 2014
om budget fr 2015
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Fordonsskatten i det koldioxidbaserade systemet hjs fr flertalet personbilar,
ltta bussar och ltta lastbilar. Detta grs fr att ka koldioxidrelateringen och
differentieringen i den koldioxidbaserade fordonsskatten. Utslppsnivn fr nr
koldioxidbeloppet brjar tas ut snks frn 117gram till 111 gram koldioxid per
kilometer. Drtill hjs koldioxidbeloppet frn 20kronor till 22 kronor.
Fr fordon som kan drivas med etanolbrnsle eller gasbrnsle frutom gasol,
hjs koldioxidbeloppet frn 10 till 11 kronor. Brnslefaktorn som anvnds vid
berkningen av fordonsskatten fr dieseldrivna fordon hjs frn 2,33 till 2,37.
Den viktbaserade fordonsskatten hjs med ca 11 procent fr dieseldrivna ltta
fordon och med ca 14 procent fr vriga ltta fordon.
Hjd beloppsgrns fr att f anvnda frenklad faktura
ndring: Mervrdesskattelagen (1994:200)
Beslutsunderlag: Utfrdande franleds av riksdagens beslut den 3 december 2014
om budget fr 2015
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Beloppsgrnsen fr att f anvnda en frenklad faktura hjs frn 2000 kronor
till 4000 kronor.
Trngselskatt fr utlndska fordon
ndring: Lag om trngselskatt (2004:629)
Beslutsunderlag: Utfrdande franleds av riksdagens beslut den 3 december 2014
om budget fr 2015
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Nytt r att trngselskatt ska betalas ven fr fordon som inte r registrerade i
Sverige. Drtill infrs det ett anvndningsfrbud fr en bilgare som betalar in
trngselskatt fr sent. Som huvudregel fr en bilgare inte anvnda sin bil om hon
eller han har en total skuld p trngselskatt som uppgr till mer n 5000 kronor.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR FINANSDEPARTEMENTET

13

Dessutom ska det ha gtt mer n sex mnader sedan frfallotiden fr beloppet
gick ut. Om en bil anvnds trots ett meddelat anvndningsfrbud ska en polisman
eller en bilinspektr ta hand om fordonets registreringsskyltar.
Reglerna ndras ocks nr det gller till vilken allmn frvaltningsdomstol som
beslut om trngselskatt ska verklagas.
Hjd skatt p tobak
ndring: Lagen (1994:1563) om tobaksskatt
Beslutsunderlag: Utfrdande franleds av riksdagens beslut den 3 december 2014
om budget fr 2015
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Punktskatten p cigaretter, cigarrer, cigariller, rktobak och tuggtobak hjs med
ca 6 procent. Punktskatten p snus hjs med ca 12 procent.
Hjd skatt p alkohol
ndring: Lagen (1994:1564) om alkoholskatt
Beslutsunderlag: Utfrdande franleds av riksdagens beslut den 3 december 2014
om budget fr 2015
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Skatten p l, vin, andra jsta drycker samt mellanklassprodukter hjs med
9 procent. Skatten p sprit hjs med 1 procent.
Lag om beskattning av viss privatinfrsel av cigaretter
ndring: Beskattning av viss privatinfrsel av cigaretter infrs
Beslutsunderlag: Utfrdande franleds av riksdagens beslut den 3 december 2014
om budget fr 2015
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Det infrs en ny lag om beskattning av viss privatinfrsel av cigaretter. Lagen avser
punktskatt p resandes infrsel av fler n 300 cigaretter frn Bulgarien, Kroatien,
Lettland, Litauen, Rumnien eller Ungern.

14

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR FINANSDEPARTEMENTET

Skattereduktion fr mikroproduktion av frnybar el

ndringar: Ellagen (1997:857), inkomstskattelagen (1999:1229), skattefrfarandelagen (2011:1244) och skattefrfarandefrordningen (2011:1261)
Beslutsunderlag: Prop. 2014/15:1 Budgetpropositionen fr 2015 (volym 1, avsnitt
3.16, 3.19, 3.28 och 6.5)
SFS: 2014:000, 2014:000, 2014:000 och 2014:000
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Fr att underltta fr det vxande intresset att investera i produktion av el frn
frnybara energikllor fr egen frbrukning, infrs en skattereduktion fr mikroproduktion av frnybar el.
Begrnsad avdragsrtt fr privat pensionssparande
ndring: Inkomstskattelagen (1999:1229)
Beslutsunderlag: Prop. 2014/15:1 Budgetpropositionen fr 2015 (volym1, avsnitt
3.19 och 6.4)
SFS: 2014:000
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Rtten att gra avdrag fr premier fr pensionsfrskring och inbetalningar p
pensionssparkonton begrnsas. Detta kallas ven pensionssparavdrag. Det fasta
beloppet snks frn 12000 till 1800 kronor per r.
Beskattning, redovisning och revision fr Eric-konsortier
ndringar: rsredovisningslagen (1995:1554), bokfringslagen (1999:1078), revisionslagen (1999:1079), inkomstskattelagen (1999:1229) och skattefrfarandelagen (2011:1244)
Beslutsunderlag: Prop. 2014/15:4
SFS: 2014:000, 2014:000, 2014:000, 2014:000 och 2014:000
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Associationsformen konsortium fr europeisk forskningsinfrastruktur (Erickonsortium) beskattas p samma stt som ekonomiska freningar i Sverige.
Ett Eric-konsortium ska varje rkenskapsr avsluta bokfringen med en rsredo
visning som ska offentliggras. Endast den som r auktoriserad eller godknd
revisor kan vara revisor i ett Eric-konsortium.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR FINANSDEPARTEMENTET

15

Frbttringar av husavdragets fakturamodell

ndring: Inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen (2009:194) om frfarandet vid
skattereduktion fr hushllsarbete
Beslutsunderlag: Prop. 2014/15:10
SFS: 2014:000 och 2014:000
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Fakturamodellen fr RUT- och ROT-avdrag ndras fr att bland annat minska
risken fr fusk. Ett fretag som utfrt ett arbete och som begr utbetalning
frn Skatteverket behver lmna fler uppgifter n tidigare. Nytt r att utfrare
av tjnster enbart kommer kunna lmna in en begran om utbetalning elektroniskt. Skatteverket kommer till skillnad frn tidigare bara att kunna betala ut till
utfrarens konto och inte till ngot annat konto eller genom utbetalningsavi. De
hr ndringarna tillmpas p arbete som kparen har betalat efter den 31 mars
2015. Om det finns srskilda skl kan utfrare av tjnster f dispens frn kravet
att lmna uppgifter elektroniskt. Dispens kan lmnas fr en period om hgst sex
mnader. Anskan ska gras senast den 30 april 2015.
Fr att skerstlla att Skatteverket kan f tillbaka pengar som betalats ut felaktigt till fretag fr ROT- eller RUT-tjnster, infrs en mjlighet att anvnda
betalningsskring. Detta brjar tillmpas frn och med de begranden om
utbetalning som grs efter den 31 januari 2015.
Bestmmelsen om Skatteverkets kommunikation i renden inom ramen fr
fakturamodellen moderniseras. Vidare frtydligas ett antal bestmmelser.

16

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR FINANSDEPARTEMENTET

Frsvarsdepartementet
Pressfunktionen hos frsvarsminister Peter Hultqvist:
Pressekreterare Marinette Nyh Radebo
Tfn 072-238 77 44

Frsvarsdepartementet ansvarar fr rikets frsvar. Riksdagen beslutade 2009 om

en ny inriktning fr det svenska frsvaret som syftar till att uppn ett mer anvndbart och tillgngligt frsvar som r anpassat fr att mta dagens och morgondagens hotbild. Ett frsvar som kan sttas in omedelbart, varhelst det behvs.
Regeringen kommer under vren 2015 att lgga fram en proposition fr riksdagen
om frsvarets inriktning ren 20162020.
I departementet behandlas nu bland annat frgan om genomfrandet av
samfrstndsavtalet om vrdlandsstd och det kompletterande tillggsprotokollet som undertecknades under 2014, samt lagfrslag om skydd fr geografisk
information.
Ny lag om sprngmnesprekursorer
Ny lag: Lagen (2014:799) om sprngmnesprekursorer
Beslutsunderlag: prop. 2013/14:144 Lag om sprngmnesprekursorer och redovisning av krisberedskapens utveckling
SFS: 2014:341
Ikrafttrdande: Den 2 september 2014
Den 2 september 2014 trdde en ny lag om sprngmnesprekursorer i kraft. Lagen
innehller bestmmelser om kemiska mnen som finns tillgngliga p marknaden
och som tillsammans med andra mnen kan anvndas fr tillverkning av sprngmnen. Lagen innehller kompletterande bestmmelser till EU-frordningen p
omrdet. Syftet r att motverka olaglig tillverkning av sprngmnen genom att
begrnsa allmnhetens tillgng till vissa kemikalier. De mnen som nmns i bilaga
I till EU-frordningen fr inte tillhandahllas till, infras, innehas eller anvndas
av enskilda personer. Medlemsstaterna fr dock gra undantag frn frbudet,
bland annat genom att inrtta ett tillstndssystem. Ett sdant system finns i lagen
fr vteperoxid, nitrometan och salpetersyra ver de koncentrationsgrnser som
anges i EU-frordningens bilaga I.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR FRSVARSDEPARTEMENTET

17

Justitiedepartementet
Pressfunktionen hos justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Pressekreterare Kristian Brangenfeldt
Tfn 08-405 29 67
Pressfunktionen hos inrikesminister Anders Ygeman:
Pressekreterare Fredrik Persson
Tfn 08-405 12 90

Justitiedepartementet lagstiftar p en rad olika omrden, som statsrtt och allmn

frvaltningsrtt, civilrtt, processrtt, straffrtt samt migrations- och asylrtt.
De lagar och frordningar som trder i kraft vid rsskiftet speglar spridningen av
departementets ansvarsomrden.
Ngra av frndringarna vid rsskiftet gller den stora omorganisationen av
polisen och den nya polismyndigheten som bildas den 1 januari 2015. Dessa frndringar medfr i sin tur ndringar i ett stort antal lagar och frordningar. Dessutom
ndras tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen, regeringsformen och vallagen.
Herrelsa verk i kulturarvsinstitutionernas samlingar
ndringar: Lagen (1960:729) om upphovsrtt till litterra och konstnrliga verk
och upphovsrttsfrordningen (1993:1212)
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:206 Herrelsa verk i kulturarvsinstitutionernas
samlingar
SFS: 2014:883 och 2014:884
Ikrafttrdande: Den 29 oktober 2014
Genom en ny inskrnkning i upphovsrtten blir det mjligt att anvnda s kallade
herrelsa verk, det vill sga verk vars rttsinnehavare r oknd eller inte gr att
n. Bestmmelserna ger kulturarvsinstitutioner som arkiv, bibliotek och radiooch tv-fretag med ett public serviceuppdrag mjlighet att under vissa frutsttningar digitalisera herrelsa verk och tillhandahlla dem p begran, till exempel
via internet. ndringarna har sin bakgrund i ett EU-direktiv.

18

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR JUSTITIEDEPARTEMENTET

Frndringar i valsystemet
ndringar: Regeringsformen och vallagen (2005:837)
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:48 Proportionell frdelning av mandat och
frhandsanmlan av partier i val
SFS: 2014:1384-1385
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
ndringarna i regeringsformen och vallagen syftar frmst till att skerstlla att
det blir en bttre spegling mellan frdelningen av mandaten i riksdagen, landstingsfullmktige och kommunfullmktige och hur vljarna har rstat i hela
valomrdet. Valkretsindelade kommuner fr ett system med utjmningsmandat
och en smpartisprr. Nytt r att alla partier som vill delta i val mste anmla det
p frhand. P s vis fr vljarna bttre frutsttningar att veta vilka partier som
stller upp i ett val.
Det infrs ven ett obligatoriskt krav p att den som nomineras som kandidat
sjlv ger sitt samtycke till att hon eller han r valbar. Fr att underltta fr vljare
att skilja p olika valsedlar fr partierna trycka sina partisymboler i frg p valsedlarna. Vidare ndras valkretsindelningen i Vstra Gtalands ln vid val till
riksdagen.
Ngra ndringar i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen
ndringar: Tryckfrihetsfrordningen och yttrandefrihetsgrundlagen
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:47 Ngra ndringar p tryck- och yttrandefri
hetens omrde
SFS: 2014:1360 och 2014:1359
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
ndringarna innebr bland annat att skrifter och tekniska upptagningar inte ska
anses som utgivna i Sverige om de har skickats hrifrn till enskilda mottagare
i utlandet och inte spritts i Sverige. Drmed omfattas de inte av tryckfrihetsfrordningens och yttrandefrihetsgrundlagens straff- och processregler. Frndringen kar mjligheten fr Sverige att delta i internationellt rttsligt samarbete.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR JUSTITIEDEPARTEMENTET

19

En ny organisation fr polisen
Ny lag och ndringar: Lag (2014:580) med vissa bestmmelser med anledning av en
ny organisation fr polisen samt ndringar i ett stort antal lagar och frordningar
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:110 En ny organisation fr polisen
SFS: 2014:580 med flera
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Den 1 januari 2015 ombildas Rikspolisstyrelsen, de 21 lokala polismyndigheterna
och Statens kriminaltekniska laboratorium till en myndighet, Polismyndigheten.
Samtidigt blir Skerhetspolisen en fristende myndighet.
Omorganisationen har lett till att ett stort antal lagar och frordningar ndras.
Syftet r att anpassa de begrepp som anvnds i dag i frfattningar till den nya
organisationen, till exempel beteckningar fr myndigheter eller organ i polisorganisationen. vergngsbestmmelserna som krvs fr ombildningen har samlats
i en srskild lag. Av den framgr att nr en myndighet som fattat ett beslut eller
vidtagit en tgrd sedan upphr, ska den myndighet som tar ver efter omorganisationen Polismyndigheten eller Skerhetspolisen handlgga denna typ av
renden. De respektive nya myndigheterna ska p motsvarande stt ta ver alla
oavslutade renden. I lagen regleras ocks de nedlagda myndigheternas roll i pgende processer. Polismyndigheten och Skerhetspolisen har ftt nya instruktioner
och man har ven infrt en ny polisfrordning.
Ngra ndringar i vapenlagen
ndringar: Vapenlagen (1996:67)
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:110 En ny organisation fr polisen och prop.
2013/14:226 Skrpningar i vapenlagstiftningen
SFS: 2014:591 och 2014:895
Ikrafttrdande: Den 1 januari och den 1 februari 2015
I och med inrttandet av den nya Polismyndigheten, infrs en ny forumregel
i vapenlagen nr det gller verklagande av Polismyndighetens beslut. Om en
person vill verklaga ett beslut i ett rende enligt vapenlagen, ska frvaltningsrtten som ligger i den domkrets dr han eller hon var folkbokfrd nr beslutet
fattades hantera verklagandet. Om personen inte var folkbokfrd i Sverige eller
r en juridisk person ska frvaltningsrtten som ligger i domkretsen dr beslutet
fattades hantera verklagandet.
Fr att skapa en tydligare och mer rttssker process nr sammanslutningar
fr jakt- eller mlskytte prvas fr tillstnd till innehav av vapen infrs ett nytt
20

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR JUSTITIEDEPARTEMENTET

system med auktorisationsfrfarande. Det nya systemet innebr att endast

de sammanslutningar som r auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad
sammanslutning kan f tillstnd att ha vapen. Den nya Polismyndigheten ska
utva tillsyn ver auktoriserade sammanslutningar fr jakt- eller mlskytte samt
fra ett nytt register ver sdana sammanslutningar.
ndringarna innebr ocks att tillstndsbefrielsen fr innehav av effekt
begrnsade vapen ven ska omfatta bland annat airsoftvapen som drivs av gas.
Dessutom kommer tidsbegrnsade tillstnd fr helautomatiska vapen och
enhandsvapen fortstta att glla ven nr tillstndstiden har gtt ut och inne
havaren prvas fr nytt tillstnd.
Hemliga tvngsmedel mot allvarliga brott
ndringar: Bland annat i rttegngsbalken och lagen (2007:979) om tgrder fr
att frhindra vissa srskilt allvarliga brott
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:237 Hemliga tvngsmedel mot allvarliga brott
SFS: 2014:1419-1422, 2014:1424-1426
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Syftet med lagndringarna r att skapa en tydligare och bttre reglering nr det
gller att anvnda hemliga tvngsmedel mot allvarlig eller samhllsfarlig brottslighet.
Bestmmelserna i den tidsbegrnsade lagen om hemlig rumsavlyssning blir
permanent och flyttas till rttegngsbalken. Lagen om tgrder fr att frhindra
vissa srskilt allvarliga brott blir permanent med vissa justeringar.
Fr att strka rttsskerheten och integritetsskyddet utvidgas frbudet mot
att avlyssna vissa samtal. Samtidigt tar man bort mjligheten fr en domstol att
besluta om hemliga tvngmedel nr ett offentligt ombud inte har medverkat.
Obligatorisk utbildning fr nmndemn
ndringar: Frordningen (1996:379) med hovrttsinstruktion, frordningen
(1996:380) med kammarrttsinstruktion, frordningen (1996:381) med tingsrttsinstruktion, frordningen (1996:382) med frvaltningsrttsinstruktion och
frordningen (1982:814) om ersttning till nmndemn och vissa andra uppdragstagare inom domstolsvsendet m.m.
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:169 Nmndemannauppdraget strkt frtroende
och hgre krav
SFS: 2014:1354-1358
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR JUSTITIEDEPARTEMENTET

21

Domstolsinstruktionerna fr under- och verrtt ndras genom att man infr ett
krav p obligatorisk introduktionsutbildning fr nmndemn. En nmndeman
ska genomg introduktionsutbildning innan hon eller han brjar sitt uppdrag.
Nr en nmndeman som gtt en introduktionsutbildning blir omvald ska hon
eller han g en obligatorisk repetitionsutbildning inom sex mnader efter det att
han eller hon brjat sitt uppdrag.
Frordningarna brjar glla fr de nmndemn som brjar sina tjnstgringsperioder den 1 januari 2016. Genom att utbildningsinslaget blir obligatoriskt ska
nmndemn som deltar i utbildning ocks ha rtt till ersttning.
Bttre frutsttningar fr gode mn och frvaltare
ndringar: Frldrabalken, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och
patientskerhetslagen (2010:659)
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:225 Bttre frutsttningar fr gode mn och
frvaltare
SFS: 2014:886888
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
ndringarna innebr att enskilda personer fr ett kat inflytande vid valet av god
man eller frvaltare. Samtidigt skrps kontrollen av de som utses till gode mn och
frvaltare. Det blir ocks tydligare att verfrmyndaren ansvarar fr att gode mn
och frvaltare erbjuds utbildning. verfrmyndaren ska hjlpa tingsrtten att ta
fram underlag i renden som gller stllfretrdare. Utver det fr gode mn och
frvaltare rtt att lmna sitt uppdrag, exempelvis vid hot eller vld, trots att det
inte har utsetts ngon ersttare. Ytterligare ndringar innebr att lnsstyrelserna
ska ta fram statistik ver verfrmyndarens verksamhet och att man infr sekretess hos verfrmyndare och domstolar fr uppgifter om ensamkommande barn.
Elektronisk anskan om lantmterifrrttning
ndringar: Fastighetsbildningslagen (1970:988) och lagen (1971:1037) om ganderttsutredning och legalisering
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:236 Elektronisk anskan om lantmterifrrttning
SFS: 2014:1342 och 2014:1343
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Det blir mjligt att anska om lantmterifrrttning elektroniskt. Syftet med
ett elektroniskt frfarande r att det ska bli enklare och snabbare att anska om
frrttning. Det leder till lgre kostnader bde fr lantmterimyndigheterna och
22

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR JUSTITIEDEPARTEMENTET

fr sakgarna. Mjligheten till elektronisk anskan ska finnas i alla slags frrttningar och omfattar bland annat fastighetsreglering, avstyckning och inrttande
av gemensamhetsanlggning. ven andra handlingar n sjlva anskan ska kunna
lmnas in elektroniskt.
Preskription och information i frskringssammanhang
ndringar: Trafikskadelagen (1975:1410), lagen (1976:357) om motortvlings
frskring, patientskadelagen (1996:799) och frskringsavtalslagen (2005:104)
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:168 Preskription och information i frskringssammanhang
SFS: 2013:10891092
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
En person som har drabbats av en skada och som har rtt till frskringsersttning mste anmla kravet till frskringsbolaget eller vcka talan i domstol fr
att ta till vara sina rttigheter. Om personen inte agerar, kan rtten till ersttning preskriberas. De hr lagndringarna innebr att preskriptionstiden i de flesta
frskringssammanhang nu frlngs frn tre r till att alltid vara minst tio r.
Dessutom blir reglerna om nr preskriptionstiden brjar lpa tydligare. Utver
detta innebr ndringarna bland annat att frskringsbolagen blir skyldiga att ha
rutiner fr att kontrollera om det intrffar frskringsfall som bestr i att ngon
frskrad person avlider. I s fall ska frskringsbolaget informera de efterlevande
om rtten till ersttning. Det hr har betydelse vid livfrskring.
Resenrers rttigheter strks
Ny lag: Lag med kompletterande bestmmelser till EU:s tg-, fartygs- och busspassagerarfrordningar
ndringar: Bland annat i marknadsfringslagen (2008:486) och lagen (2010:510)
om lufttransporter
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:239 EU:s tg-, fartygs- och busspassagerarfrordningar tillsyn och sanktioner
SFS: 2014:13441353
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
I EU-frordningarna om tg-, fartygs- och busspassagerare fr resenrer vissa
rttigheter och transportrer vissa skyldigheter. Det handlar bland annat om
resenrers rtt till ersttning och information vid frseningar. Transportrerna

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR JUSTITIEDEPARTEMENTET

23

r skyldiga att underltta fr personer med funktionsnedsttning eller nedsatt

rrlighet att resa. EU-frordningarna r direkt tillmpliga i Sverige. I den nya
lagen infrs bestmmelser om tillsyn och sanktioner.
Bestmmelserna innebr att Konsumentverket och Transportstyrelsen fr
strre mjligheter att ingripa, till exempel genom ekonomiska pfljder mot
transportrer och andra som inte uppfyller sina skyldigheter enligt EU-frordningarna.
ndringar i utlnningslagen till fljd av det omarbetade skyddsgrundsdirektivet
ndring: Utlnningslagen (2005:716)
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:248 Genomfrande av det omarbetade skyddsgrundsdirektivet
SFS: 2014:1400
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Det ska framg av utlnningslagen vilka aktrer som kan erbjuda skydd mot
frfljelse och annan behandling som utgr grund fr skyddsbehov, samt att
sdant skydd mste vara effektivt och inte av tillfllig natur fr att det ska beaktas.
Det ska ocks framg av utlnningslagen att skyddsbehvande i vissa fall inte ska
upphra att vara skyddsbehvande trots att de inte lngre har behov av skydd p
grund av att frutsttningarna har ndrats. En frlder till ett ogift barn som r
skyddsbehvande, eller en annan vuxen person som fr anses ha trtt i frldrarnas stlle, ska ha rtt till uppehllstillstnd. Detta om han eller hon r i Sverige
och om beslutet om hans eller hennes asylanskan fattas i samband med beslutet
om barnets asylanskan. Nr man frnyar tidsbegrnsade uppehllstillstnd fr
skyddsbehvande och deras familjemedlemmar ska giltighetstiden som huvudregel vara minst tv r. Syftet med ndringarna r att anpassa svensk lagstiftning
till det omarbetade skyddsgrundsdirektivet.
Nya regler fr verkstllighet av utlndska civilrttsdomar
Ny lag: Lag (2014:912) med kompletterande bestmmelser om domstols behrighet och om erknnande och internationell verkstllighet av vissa avgranden
ndringar: Bland annat i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rttsfr
hllanden rrande ktenskap och frmynderskap, lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrgor, lagen (1990:272) om internationella frgor rrande makars
och sambors frmgenhetsfrhllanden, sjlagen (1994:1009), lagen (2008:450)

24

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR JUSTITIEDEPARTEMENTET

med kompletterande bestmmelser till Bryssel II-frordningen samt lagen

(2011:603) med kompletterande bestmmelser till EU:s underhllsfrordning och
2007 rs Haagkonvention om underhllsskyldighet
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:219 Nya regler fr erknnande och verkstllighet
av utlndska domar p civilrttens omrde
SFS: 2014:912-916, 917-931 samt 933 och 934
Ikrafttrdande: Den 10 januari 2015
Den nya lagen innehller kompletterande regler till EU:s Bryssel I-frordning.
I frordningen, som nyligen har omarbetats av EU, finns regler om vilken medlemsstats domstol som ska prva en tvist och om hur domar erknns och verkstlls
i EU. Syftet med den omarbetade frordningen r att det ska bli enklare och g
snabbare att verkstlla domar i EU. Bland annat slopas kravet p verkstllbarhetsfrklaring som inneburit att en domstol frst mste besluta om att en dom som
meddelats i en annan medlemsstat r verkstllbar innan domen kan verkstllas.
Enligt en rad andra unionsrttsakter och internationella instrument krvs
det fortfarande att en domstol beslutar om en verkstllbarhetsfrklaring innan
verkstllighet kan ske av en utlndsk dom. Lagndringarna innebr att ett sdant
beslut inte lngre ska fattas av Svea hovrtt som frsta instans utan av tingsrtt.
Bttre konsumentskydd vid automatisk avtalsfrlngning
Ny lag: Lagen om konsumentskydd vid automatisk avtalsfrlngning
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:242 Ett strkt konsumentskydd vid automatisk
avtalsfrlngning
SFS: 2014:1449
Ikrafttrdande: Den 1 mars 2015
Den nya lagen syftar till att strka konsumentskyddet vid automatisk avtalsfrlngning, det vill sga nr ett tidsbestmt avtal frlngs om inte konsumenten
sger upp avtalet till avtalstidens utgng. Lagen innebr att en nringsidkare ska
pminna konsumenten om att avtalet kommer att frlngas om det inte sgs
upp. Pminnelsen ska vara skriftlig och lmnas senast en mnad innan avtalet
senast mste sgas upp. Om nringsidkaren inte pminner konsumenten, ska
konsumenten ha rtt att sga upp avtalet. Lagen gller inte om det finns srskilda
bestmmelser om frlngning av ett avtal eller om konsumenten efter en frlngning nd kan sga upp avtalet med hgst tre mnaders uppsgningstid.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR JUSTITIEDEPARTEMENTET

25

Kulturdepartementet
Pressfunktionen hos kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:
Pressekreterare Kristoffer Talltorp
Tfn 08-405 35 12

Frn och med 1 januari 2015 ansvarar Kulturdepartementet fr frgor som rr

kultur, kulturskapares villkor och kulturarv, demokratipolitik, diskrimineringsfrgor, de nationella minoriteterna och mnskliga rttigheter nationellt samt
medier och film. Kulturdepartementet arbetar ocks med trossamfundsfrgor
och begravningsverksamheten, Sametinget och frgorna om politiken fr det
civila samhllet.
Till rsskiftet 2014/15 trder inga lagar i kraft inom Kulturdepartementets mnesomrden.

26

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR KULTURDEPARTEMENTET

Landsbygdsdepartementet
Pressfunktionen hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht:
Pressekreterare Ingela Nilsson
Tfn 08-405 11 88

Huvuddelen av Landsbygdsdepartementets verksamhet styrs av EU-rtten.

Det gller till exempel hela jordbruks- och fiskepolitiken, mnga landsbygds
utvecklingsfrgor och livsmedelsskerhetsfrgorna. Mycket av lagstiftnings
arbetet handlar drfr om att anpassa nationella lagar och frordningar till nya
regler inom EU och att komplettera nya EU-regler med nationell lagstiftning.
Frn och med den 1 januari 2015 frs de flesta av Landsbygdsdepartementets frgor
in iNringsdepartementet.
Tillflligt std efter skogsbranden i Vstmanland
Ny frordning: Frordning om tillflligt std fr upparbetning och lagring av
brandskadat virke frn brandomrdet i Vstmanland
SFS: 2014:1315
Ikrafttrdande: Den 11 november 2014
Den nya frordningen syftar till att kompensera de som drabbats av skogsbranden
i Vstmanland sommaren 2014. Genom frordningen fr Skogsstyrelsen lmna
std till fastighetsgare fr upparbetning av brandskadat virke fr energiproduktion. Stdet kompenserar fr ett vntat prisfall p energivedsmarknaden i
omrdet. Skogsstyrelsen fr ocks lmna std till kostnader fr investeringar
i lagringsplatser fr brandskadat virke.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR LANDSBYGDSDEPARTEMENTET

27

Miljdepartementet
Pressfunktionen hos miljminister sa Romson:
Pressekreterare Helena Hellstrm Gefwert
Tfn 072-241 00 42
Pressekreterare Karl-Johan Bondesson
Tfn 072-529 50 81
Pressfunktionen hos energiminister Ibrahim Baylan:
Pressekreterare Gunilla Hjalmarson
Tfn 072-545 70 79

Miljdepartementets ansvarsomrden spnner ver bland annat klimatfrgor,

miljfrgor, miljlagstiftning, kemikalier, internationellt miljsam
arbete,
naturvrd, vatten, hav samt strlskydd och krnskerhet. Det vergripande mlet
fr miljpolitiken r att till nsta generation lmna ver ett samhlle dr de stora
miljproblemen i Sverige r lsta, utan att orsaka kade milj- och hlsoproblem
utanfr Sveriges grnser. Det frutstter en ambitis miljpolitik i Sverige, inom
EU och i internationella sammanhang. Sverige ska vara en fregngare i att
utveckla den modell fr ett hllbart samhlle som vrlden behver.
Till rsskiftet 2014/15 trder inga lagar i kraft inom Miljdepartementets mnesomrden.

28

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR MILJDEPARTEMENTET

Nringsdepartementet
Pressfunktionen hos nrings- och innovationsminister Mikael Damberg:
Pressekreterare Ann Wolgers
Tfn 072-543 87 07
Pressfunktionen hos infrastrukturminister Anna Johansson:
Pressekreterare Elin Tibell
Tfn 072-531 43 49
Presskontakt hos bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan:
Sandra Wiaderny
Tfn 072-704 58 76

Nringsdepartementet ansvarar frn rsskiftet 2014-2015, bland annat fr frgor

om nringsliv, transport, it, stadsutveckling, regional tillvxt och landsbygd.
Nytt p transportomrdet r bland annat nya regler i taxitrafiklagen om att
taxifrare ska vara tydliga med sina prisuppgifter vid taxiresor. Dessutom infrs
sanktionsavgifter nr frare till cabotagetransporter bryter mot bestmmelser.

Ny frordning fr EU:s strukturfonder i Sverige

ndring: Frordningen (2007:14) om frvaltning av EU:s strukturfonder erstts
av en ny frordning
SFS: 2014:1383
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Den hr nya frordningen innehller bestmmelser om hur EU:s strukturfonder
ska frvaltas. Hr finns ven bestmmelser om hur man kan anska om std frn
strukturfonderna och vem som beslutar och vilka typer av utgifter som man kan
f ersttning fr. Frordningen kommer att tillmpas av flera myndigheter som
frvaltar olika delar av strukturfonderna Tillvxtverket, Rdet fr Europeiska
socialfonden i Sverige samt ett antal lnsstyrelser. Ekonomistyrningsverket
kommer att vara revisionsmyndighet.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR NRINGSDEPARTEMENTET

29

Tydligare prisuppgifter vid taxiresor

ndrad lag: Taxitrafiklagen (2012:211)
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:241 Tydlig prisuppgift vid taxiresor
SFS: 2014:1396
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Den som har taxitrafiktillstnd och som tillmpar ett jmfrpris ver 500kr fr
den aktuella taxiresan ska upplysa resenren om priset nr hon eller han bestller
sin resa. Prisuppgiften ska ange det hgsta pris som frden kan komma att kosta.
Taxifraren eller den som resan bestlls hos ska lmna ett bevis om prisuppgiften
till passageraren fre frden. Taxifraren och tillstndshavaren ska ven sjlv
bevara beviset.
Bttre mjligheter att hindra fordons fortsatta frd vid vertrdelser
Ny lag: Lag om tgrder vid hindrande av fortsatt frd
Beslutsunderlag: prop. 2013/14:256
SFS: 2014:1437
Ikrafttrdande: Den 1 mars 2015
Syftet med den nya lagen r att skerstlla att reglerna p vgtrafikomrdet fljs.
Det r viktigt bde fr trafikskerheten och fr att skapa en sund konkurrens
inom yrkestrafiken. I den nuvarande lagstiftningen finns det bestmmelser som
sger att en polisman och i vissa fall tulltjnsteman ska besluta att ett fordon
inte fr fortstta att frdas nr reglerna har vertrtts. Den nya lagen ger rtt
fr en polisman eller tulltjnsteman att ta hand om viss egendom som tillhr
fordonet eller lasten fr att se till att fordonet inte flyttas. Om det inte r tillrckligt, fr Polismyndigheten eller Tullverket besluta om att frse fordonet med
en mekanisk, elektronisk eller annan typ av lsanordning (klampning). Ett
omhndertagande eller en klampning ska i normalfallet f best i hgst 24 timmar.
Om fordonet utgr en uppenbar fara fr trafikskerheten ska tgrden upphra
frst nr det inte lngre finns skl fr den.

30

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR NRINGSDEPARTEMENTET

Pstllningsavgiften fr fordon tas bort

ndring: Frordningen (2001:650) om vgtrafikregister
SFS: 2014:1340
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
ndringen innebr att man tar bort den s kallade pstllningsavgiften fr fordon.
Kostnaderna fr av- och pstllning av fordon ska finansieras genom vgtrafik
registeravgiften i fortsttningen. Vgtrafikregisteravgift tas ut fr samtliga fordon
som r registrerade i vgtrafikregistret.
Effektivare sanktioner fr vertrdelser av regler fr cabotagetransporter
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14: 234 Sanktionsavgift fr vertrdelse av bestmmelserna om cabotagetransport p vg samt Transportstyrelsens delredovisning
den 28 februari 2014 Uppdrag att redovisa frdjupade analyser om regelefter
levnaden inom yrkestrafiken p vg
SFS: 2014:1439 och 2014:1440
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
ndringen innebr att en vertrdelse av EU-bestmmelserna om cabotage
transporter p vg ska leda till en sanktionsavgift och inte till bter som fallet r
i dag. Syftet med EU-bestmmelserna r att skapa en god inre marknad fr godstransporter och bidra till en rttvis och effektiv konkurrens inom godstransportbranschen. Genom den hr lagndringen kan regeringen infra sanktionsavgifter
fr vertrdelser, till exempel bestmmelser om storleken p avgiften samt hur
avgiften ska tas ut.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR NRINGSDEPARTEMENTET

31

Socialdepartementet
Pressfunktionen hos folkhlso-, sjukvrds- och idrottsminister Gabriel Wikstrm:
Pressekreterare Helena Paues
Tfn 072-209 45 20
Pressfunktionen hos socialfrskringsminister Annika Strandhll:
Pressekreterare Dan Lundqvist Dahlin
Tfn 072-553 66 29
Pressfunktionen hos barn-, ldre- och jmstlldhetsminister sa Regnr:
Pressekreterare Joanna Abrahamsson
Tfn 072-543 84 89

Socialdepartementet ansvarar fr frgor som rr samhllets vlfrd. De handlar

om att frmja mnniskors hlsa och samtidigt se till att sjuka fr den vrd de
behver. De omfattar frskringar fr att mnniskor ska vara ekonomiskt trygga
nr de r sjuka, ldre eller nr barnen r sm. Omsorg om personer med sociala
svrigheter, med funktionsnedsttning eller ldre ingr ocks. Dessutom arbetar
departementet med rttigheter fr barn och fr personer med funktionsned
sttning och med jmstlldhet mellan kvinnor och mn.
Ny lag strker patientens mjlighet till inflytande
Ny lag: Patientlagen (2014:821)
ndring: Hlso- och sjukvrdslagen (1982:763) m.fl.
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:106 Patientlag
SFS: 2014:821828
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Genom den nya patientlagen strks patientens mjlighet till inflytande i hlsooch sjukvrden. Lagen innehller motsvarigheter till de nuvarande bestmmelserna om vrdgaranti, fast vrdkontakt samt val av behandlingsalternativ och
hjlpmedel. Mjligheten att f en s kallad second opinion utvidgas. Patienten
ges mjlighet att vlja utfrare av offentligt finansierad primrvrd och ppen
specialiserad vrd i hela landet. Landstingens skyldighet att erbjuda ppen vrd
utvidgas till att ven glla patienter frn andra landsting.

32

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR SOCIALDEPARTEMENTET

Prvningen av buller samordnas

ndring: Miljbalken och plan- och bygglagen (2010:900)
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:128 Samordnad prvning av buller enligt miljbalken och plan- och bygglagen
SFS: 2014:901 och 2014:902
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Syftet med ndringarna r att skapa en bttre samordning mellan miljbalken
och plan- och bygglagen s att det blir lttare att planera och bygga bostder i
bullerutsatta miljer. Genom de nya kraven i plan- och bygglagen ska man frebygga olgenheter fr mnniskors hlsa i frga om omgivningsbuller vid lokalisering, utformning och placering av bostadsbyggnader. Det stlls ven krav p
redovisning av bullervrden vid planlggning och bygglovsprvning. Vidare infrs
en bestmmelse i miljbalken om tillsyn av omgivningsbuller vid en bostadsbyggnad. Som huvudregel gller att tillsynsmyndigheten inte fr besluta om
frelgganden eller frbud om det i en planbeskrivning till en detaljplan eller
i ett bygglov har angetts berknade bullervrden och omgivningsbullret vid
byggnaden inte verskrider dessa vrden.
Hjt schablonbelopp i assistansersttningen
ndring: Frordningen (1993:1091) om assistansersttning
SFS: 2014:1311
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
Schablonbeloppet fr assistansersttning per timme hjs med 4 kronor till
284 kronor. Beloppet bestms av regeringen som ett schablonbelopp fr varje r
efter frslag frn Frskringskassan, som dessfrinnan hrt Sveriges Kommuner
och Landsting i frgan.
En enklare planprocess
Ny lag: Lagen (2014:899) om riktlinjer fr kommunala markanvisningar
ndring: Plan- och bygglagen (2010:900), plan- och byggfrordningen (2011:338)
och frordningen (2012:546) med instruktion fr Boverket
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:126 En enklare planprocess och betnkande
2013/14:CU31
SFS: 2014:900, 2014:1334 och 2014:1333
Ikrafttrdande: 1 januari 2015

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR SOCIALDEPARTEMENTET

33

Den nya lagen om kommunala markanvisningar innebr att en kommun ska anta
riktlinjer fr s kallade markanvisningar om kommunen genomfr sdana. En
markanvisning r en verenskommelse mellan en kommun och en byggherre
som ger kommunen ensamrtt att under en begrnsad tid och under givna villkor
frhandla med kommunen om verltelse eller uppltelse fr bebyggelse av ett
omrde som kommunen ger.
ndringarna i plan- och bygglagen innebr bland annat att det nuvarande
enkla frfarandet fr framtagande av detaljplaner blir standard, medan ett utkat
frfarande ska tillmpas i vissa fall. Ett nnu enklare frfarande infrs fr att
upphva detaljplaner och frlnga tiden fr genomfrande. Bestmmelser om vad
som fr regleras i ett s kallat exploateringsavtal infrs och vissa frfaranderegler
infrs i syfte att ka transparensen kring genomfrandet av detaljplaner. De s
kallade exploatrsbestmmelserna tas bort. ndringen innebr strre mjligheter
att ge bygglov fr tgrder som gr att man avviker frn en detaljplan eller omrdesbestmmelser. Den hr lagndringen innebr ven en reglering av kommunens
utrymme att stlla egna krav p tekniska egenskaper fr byggnadsverk.
Den nya lagen och lagndringarna medfr vissa fljdndringar i frordningen
med instruktion fr Boverket och plan- och byggfrordningen.
Ersttning fr hga sjuklnekostnader
ndring: Lagen (1991:1047) om sjukln
Beslutsunderlag: Prop. 2014/15:1 Budgetpropositionen fr 2015
SFS: 2014:1476
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
ndringen innebr att man infr en ny ersttning fr en arbetsgivare som
harhga sjuklnekostnader. Den ska erstta det nuvarande hgkostnadsskyddet
fr sjuklnekostnader. Det hr innebr att en arbetsgivare blir kompenserad fr
den sjuklnekostnad som verstiger en viss andel av arbetsgivarens totala lnekostnad. Arbetsgivaren ska kunna f sdan ersttningmed hgst 250 000 kronor
per r. Syftet r att minska den brda som sjuklnekostnaderna kan utgra. Det
gller srskilt fr sm fretag med hga sjuklnekostnader.
Enligt frslaget ska en arbetsgivare lmna uppgift till Skatteverket om sin
bruttokostnad fr sjukln i samband med den mnadsvisa arbetsgivardeklarationen. P grundval av den uppgiften ska Frskringskassan rligen besluta om

34

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR SOCIALDEPARTEMENTET

ersttning fr hga sjuklnekostnader. Ersttningen ska tillgodofras genom

kreditering p arbetsgivarens skattekonto. Det hr ska skerstlla att ersttningen
anvnds i s stor utstrckning som mjligt samt att minska den administrativa
brdan som annars faller p de arbetsgivare som i dag ansker om ersttning frn
hgkostnadsskyddet.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR SOCIALDEPARTEMENTET

35

Utbildningsdepartementet
Pressfunktionen hos utbildningsminister Gustav Fridolin:
Pressekreterare Matilda Uusijrvi Ek
Tfn 072-221 87 03
Pressfunktionen hos gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic:
Pressekreterare Sofie Rudh
Tfn 072-545 74 21
Pressfunktionen hos ministern fr hgre utbildning och forskning
Helene Hellmark Knutsson:
Pressekreterare Rasmus Lenefors
Tfn 072-215 22 94

En av regeringens ambitioner r att hja kvaliteten p utbildningar inom departe

mentets ansvarsomrde. Man infr ett krav p att fristende skolor ska samrda
med kommunen innan de etablerar nya utbildningar. Det infrs ocks bestmmelser om att utbildningen vid den fristende skolan ska kontrolleras innan
utbildningen startar samt att den mste starta inom en viss tid efter det att den
har godknts. Kommunernas aktivitetsansvar fr ungdomar frtydligas ocks.
Hgre krav p fristende skolor som vill starta ny utbildning
ndringar: Skollagen (2010:800), skolfrordningen (2011:185) och gymnasie
frordningen (2010:2039)
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:112 Villkor fr fristende skolor m.m.
SFS: 2014:903, 2014:1028 och 2014:1029
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
ndringarna i skollagen innebr bland annat att man infr ett krav p att en
fristende skola mste samrda med den kommun som skolan ligger i, innan en
godknd utbildning startar. Samrdet ska ske efter det att Statens skolinspektion har godknt utbildningen men innan Statens skolinspektion gr en s
kallad etableringskontroll. Det infrs bestmmelser om detta i skollagen. Statens

36

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

skolinspektion fr terkalla godknnandet om skolhuvudmannen varken vid

etableringskontrollen eller efter ett frelggande kan visa att rimliga tgrder har
vidtagits fr att skapa samrd.
ndringarna i skolfrordningen och gymnasiefrordningen innebr att utbildningen vid en fristende skola ska starta senast i brjan av det lsr som inleds tv
r efter det att Statens skolinspektion har godknt utbildningen.
Frtydligat kommunalt ansvar fr ungdomar utanfr gymnasieskolan
ndringar: Skollagen (2010:800) och frordningen (2006:39) om behandling av
personuppgifter i den kommunala verksamheten rrande information om icke
skolpliktiga ungdomar
Beslutsunderlag: Prop. 2013/14:191 Med fokus p unga en politik fr goda levnadsvillkor, makt och inflytande
SFS: 2014:1002 och 2014:1382
Ikrafttrdande: Den 1 januari 2015
ndringarna i skollagen innebr att det blir tydligare att en kommun lpande
under ret ska hlla sig informerad om hur vissa ungdomar i kommunen r
sysselsatta. Det gller ungdomar som gtt ut grundskolan eller motsvarande men
inte fyllt 20 r och som varken gr eller har fullfljt utbildning p ett nationellt
program i gymnasieskola eller gymnasiesrskola eller motsvarande utbildning. Det
hr ansvaret benmns kommunernas aktivitetsansvar fr ungdomar. I ansvaret
ingr att kommunerna ska erbjuda de ungdomar som berrs lmpliga individuella
tgrder. Mlet ska i frsta hand vara att motivera den enskilde att pbrja eller
teruppta en utbildning. Kommunerna ska dokumentera sina insatser p lmpligt
stt.
Kommunerna ska ocks fra ett register ver de ungdomar som omfattas av
ansvaret. Fr att underltta fr hemkommunerna att hlla sig informerade och
kunna erbjuda insatser fr ungdomar som r berrda, ska huvudmn fr gymnasieskolor och gymnasiesrskolor snarast meddela hemkommunen om en elev
utan giltigt skl har en stor frnvaro i skolan. Den hr skyldigheten pverkar inte
huvudmannens ansvar fr att ge std eller srskilt std till elever.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

37

Utrikesdepartementet
Pressfunktionen hos utrikesminister Margot Wallstrm:
Pressekreterare Erik Boman
Tfn 072-238 03 34
Pressfunktionen hos bistndsminister Isabella Lvin:
Pressekreterare Annika Flensburg
Tfn 072-212 45 09

Utrikesdepartementet (UD) ansvarar tillsammans med utlandsmyndigheterna

fr Sveriges frbindelser med andra lnder. P UD formuleras de handlings
alternativ som ligger till grund fr regeringens stllningstaganden i utrikes- och
bistndspolitiska frgor samt i frgor om internationell handelspolitik. De frgor
som UD ansvarar fr regleras sllan genom lag eller frordning. Undantag r
lagstiftningsarbetet inom EU-omrdet och fr de frordningar som upprttas fr
att tydliggra vilka uppgifter myndigheter har som sorterar under UD.
Till rsskiftet 2014/15 trder inga lagar i kraft inom Utrikesdepartementets
mnesomrden.

38

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR UTRIKESDEPARTEMENTET

Viktigare lagar och frordningar

infr rsskiftet 2014/2015
Den hr skriften sammanfattar de viktigaste lagarna och
frordningarna som trder i kraft kring rsskiftet 2014/2015.
Bestll eller ladda ned broschyren via www.regeringen.se

www.regeringen.se