Grekiskt val en rysare men mest fr Grekland sjlvt

Om tv veckor den 25 januari gr Grekland ter till val. I

likhet med tidigare grekiska politiska hndelser
beskrivs det som ett desval. Frgan r dock om resten
av eurozonen behver vara lika orolig som tidigare fr
hur grekerna vljer att rsta.
De politiska lsningarna och ett utbrett folkligt
missnje med flera r av tuff tstramningspolitik har
lett till stora opinionsmssiga framgngar fr det
vnsterradikala
partiet
Syriza
som
enligt
opinionsmtningarna ser ut att bli strsta parti och f
uppdraget att bilda regering. Syrizaledaren Alexis
Tsipras gr till val p lften om att omfrhandla de
hrda kraven frn EU s att brdan fr det grekiska
folket ska bli lttare. Intresset frn resten av
eurozonen, och inte minst frn Angela Merkel, att g
Grekland till mtes p den punkten har dock varit svalt
s oron fr en kommande politisk strid som skulle
kunna sluta med att Grekland lmnar euron har kat.
Trots frhjd risk fr en Grexit har
finansmarknaderna utanfr Grekland hittills tagit det
uppkomna lget med ett rtt stort lugn och det finns
faktiskt flera skl till att vara lite optimistisk.
SAMARBETE MJLIGT VEN MED SYRIZA
Dels rknar de flesta nog med att Grekland ven om
Syriza vinner valet kommer att tvingas rtta in sig i
ledet igen. Syriza bildades som en ls sammanslutning
av smpartier 2003 och blev ett riktigt parti frst 2012.
De flesta i partiledningen har begrnsad politisk
erfarenhet och ingen erfarenhet av att sitta i en
regering. Att det drfr blir stor skillnad mellan partiets
populistiska vallften och de realpolitiska frslag man
kommer tvingas lgga fram, om man fr
regeringsmakten, r nog inte en alltfr djrv gissning.
Utsikter finns faktiskt ocks fr att Syriza och resten av
EMU kan hitta en kompromiss. Ytterligare nedskrivning
av den grekiska statsskulden r i praktiken inte s
kontroversiell som den lter och det r f som tror att
det r realistiskt att Grekland kommer att kunna betala
hela skulden p 177 procent av BNP. Givet att rntor
har fortsatt att falla i hela vrlden skulle en ytterligare
nedjustering av rntan p Greklands ndln (vilket i

MNDAG
12 JANUARI 2015

praktiken r detsamma som en skuldnedskrivning) vara

en mjlig vg. EU kommer dock inte att g med p
detta utan att f ngot i utbyte och hr kan faktiskt
finnas lite ppningar. Ett av Syrizas vallften r att man
ska gra upp med de grekiska oligarkerna som har ett
stort inflytande ver politiska beslut. Dessa ses i resten
av EU som en bromskloss mot att driva igenom
reformer som hotat att minska deras inflytande.
Med detta sagt s kommer man likvl inte ifrn att
historien r fylld med exempel p hur svrt det r att
frutse politiska skeenden. Hur Syriza kommer att
agera om partiet vinner valet och vilka effekter det fr
fr Greklands fortsatta medlemskap i EMU r lngt ifrn
skert.
EUROZONENS IMMUNFRSVAR BTTRE IDAG
Ngot man dremot kan vara mer sker p r att resten
av EMU idag r mycket bttre rustat fr att hantera en
Grexit n nr det frst kom p tapeten 2010-12. De
vriga sydeuropeiska lnderna har kommit en bra bit
p vgen med att stabilisera sina ekonomier med
balans i utrikeshandeln, minskade budgetunderskott
och pbrjade ekonomiska reformer. Till exempel r
Spanien idag den av de stora ekonomierna i Europa
som vxer snabbast.
ECB har ocks skaffat sig ett betydligt starkare grepp
om de europeiska finansmarknaderna n man hade nr
eurokrisen brjade. D var det ett i mnga avseenden
tafatt och oskert ECB som kastatdes in i en situation
som man vare sig hade erfarenhet av eller verktyg fr
att hantera p ett trovrdigt stt. Men all vning efter
flera r av p varandra fljande kriser har frvandlat
ECB till en mycket mer sjlvsker och effektiv
krishanteringsorganisation som dessutom utrustats
med en stor mngd nya kraftfulla verktyg fr att
desarmera eventuella nya kriser som kan uppkomma.
Dessutom har de mnga stdpaketen som Grekland
redan ftt lett till att landet finansiellt separerats frn
resten av Europa. Av den grekiska statsskulden gs
numera bara 15 procent av privata investerare. Dessa
drabbades redan 2012 av en kraftig nedskrivning och

Veckans Tanke

alltsedan dess har nog alla betraktat grekiska

obligationer som en mycket osker och spekulativ
investering. Ytterligare en nedskrivning skulle drfr
inte orsaka tillnrmelsevis lika stora konvulsioner som
2012. Europeiska banker har numera ocks en mycket
begrnsad exponering mot det grekiska banksystemet
och drtill har de nyligen genomfrda stresstesterna av
EMU-banker kat transparensen i systemet vilket
minskar risken fr nya frtroendekriser. Trots att en
Grexit naturligtvis skulle vara en stor prvning fr
euron s r det f som tvivlar p att valutan idag
verlever ven utan Grekland.

En annan anledning fr Grekland att stanna r att ett

uttrde skulle spoliera mnga av de anstrngningar och
umbranden landet gtt igenom under krisren. Precis
som vriga GIPS-lnder har Grekland faktiskt kommit
en bra bit p vg med att stabilisera ekonomin ven om
mycket terstr. Landet har idag ett verskott i sin
primrbudget (statsbudget exklusive rntebetalningar).
Likas har man ett litet verskott i bytesbalansen och
arbetslsheten ser ut att ha vnt ned ven om den
fortfarande r skyhg. Fr frsta gngen sedan 2007 r
BNP-tillvxten ocks positiv.

GREKERNA SJLVA VILL VARA KVAR I EURON

Den kanske bsta garantin fr att det inte blir ngon
Grexit r nog att inte ens Syriza eller det grekiska folket
vill lmna euron. ven om det folkliga missnjet med
EU och Trojkan varit stort de senaste ren s har nd
stdet fr att behlla euron varit starkt. I de senaste
opinionsmtningarna vill hela 75 procent av
befolkningen vara kvar i euron och stdet har
dessutom kat de senaste mnaderna.

Att Grekland de kommande veckorna lr skapa en del

rubriker och nnu fler spekulationer och emellant
kanske till och med en del marknadsoro ska man inte
bli frvnad ver. Att det skulle vara brjan p en ny
allvarlig eurokris likt den vi gick igenom fr ngra r
sedan r dremot inte sannolikt.

Johan Javeus +46 70 325 51 45, @JohanJaveus