Patrick Gallagher

Skrivande i yrkeslivet

2014-11-04
uppgift 5.0

MOBILERS PVERKAN P SKOLANS ARBETSMILJ

OCH UNGA MNNISKORS UTVECKLING
Redan 2009 rapporterades att lrare hade Sveriges allra smsta psykosociala arbetsmilj. SCB
och Tidningen Du och Jobbet visade att lrare var den yrkesgrupp som utsatts fr de hgsta
kraven p jobbet, samtidigt som mjligheterna till inflytande var minimala.(DN, 2009-01-23)
Tv r senare bekrftade TCO att lrare var den grupp hgutbildade tjnstemn som har den
absolut tuffaste situationen. Rapporten baserades bl.a. p SCB:s underskning om
arbetsorsakade besvr 2010.
2013 rapporterade Du och Jobbet att lrarna r den yrkesgrupp som r mest pressad. Samma
r beslt Arbetsmiljverket om ett frlggande till Stockholms stads Utbildningsfrvaltning,
som riskerade miljonvite om inte frvaltningen omedelbart vidtog tgrder fr att minska
lrarnas arbetsbrda.(Skolvrlden 2013-02-13)
Fljande r tillknnagav skolminister Jan Bjrklund nationella reformer fr att drastiskt minska
lrares arbetsbrda. ndringar i skollagen juli 2014 strk kravet p skriftliga omdmen i varje
mne fr elever i rskurser 7-9 och elevens Individuell utvecklingsplan avskaffades helt.
Besluten fattades trots forskningsbelgg p att omdmen och IUP synliggr elevens lrande och
frtydligar mneslrarens gensvar om elevens resultat. S upphvdes centrala inslag i lrarens
arbete, som nd haft sin grund i forskning och tidigare politiska direktiv, nr lrarnas
arbetsbrda visat sig vara orimlig.
Mot denna bakgrund vore det rimligt att frutstta att inget nytt och omfattande inslag skulle
introduceras i lrarnas arbetsmilj, utan att det frst kan pvisas ge positiv effekt. nd har en
relativt ny freteelse gjort kraftigt intrng utan ngon samlad diskussion i frhand. Den
explosionsartade frekomsten av mobiler bland eleverna r ngot som barn och frldrar
ensidigt framkallat. Men p grund av teknikutvecklingens rasande fart har inte skolpersonal ens
hunnit reagera frrn Internetuppkopplade mobiltelefoner s.k. smartphones - nu blivit ett
dominerande inslag i skolkorridorer och orsakat en mngd problem fr undervisningen.
Nr frgan om elevers tillgng till smartphones i skolan nd kommer p tal, utgr ofta
diskussionen frn perspektivet elevernas rttigheter. Ibland lyfts ocks frgan om mobilen kan
bli en tillgng till inlrning. I andra lnder har frgor om mobilers tillgnglighet p skolan
behandlats med bestmd prioritering fr arbetsmiljn. Dr frsk nu pgr i exempelvis USA
och Storbritannien p att utnyttja elevernas mobiler i undervisningssyfte, har det i regel redan
rtt totalfrbud mot mobiltelefoner inom skollokaler och det lngt fre en enkel mobil
frvandlades till en Internetuppkopplad multimedieapparat. I USA har mobilfrbud rtt i
tusentals lokala skoldistrikt landet ver, inklusive landets strsta skoldistrikt i Chicago och New
York. I Storbritannien rder mobilfrbud p c:a 70% av skolor, och den brittiska skolministern
utformar ett lagfrslag p ett nationellt frbud.
Det r ocks vsentligt att dra skillnaden mellan tidigare problem som orsakades av enkla
mobiltelefoner, vars funktioner begrnsades till telefon och SMS, och dagens smartphones.
Medan mobilens telefonfunktion har sedan lnge varit oumbrlig fr dagens familjer, och
frblir huvudanledning till att frldrarna infrskaffar en mobil t sina barn, utgr sjlva
telefonen knappast mobilens mest anvnda funktion hos barn och ungdomar nufrtiden.
Tvrtom, nr man i skolans korridorer ser en majoritet av hgstadieelever upptagna med sina
mobiler, frs mycket sllan ngot telefonsamtal. Eleverna stirrar istllet in i var sin skrm fr att
chatta, surfa Internet, vlja musikspr, kolla YouTube, filma och spela dataspel

Det har blivit mycket ltt att identifiera en mngd problem kring mobiler i skolan, som inte bara
inverkar negativt p lrarnas arbetsmilj utan ocks orsakar allvarliga strningar i elevernas
studiero. nnu finns ingen enhetlig policy kring elevernas mobiler p varken nationell eller
kommunal niv, fastn det rder mobilfrbud p en del friskolor i Sverige. Nedan fljer en lista
p ngra av de vanligaste problem som redan uppenbarat sig p skolor utan mobilfrbud.
Problemen fljer tv spr, lrarnas arbetssituation respektive elevernas, ven om de givetvis
berr varandra. Den centrala frgan som behver besvaras r fljande:
Br elevernas mobiler frbjudas i skollokaler under hela skoldagen?

Fler arbetsuppgifter
De allra flesta skolor har en regel om att mobiler inte fr vara framme och anvndas privat
under lektioner. Men eftersom mobilen har blivit en lika sjlvklar godel hos elever som deras
klder, glmmer mnga elever helt enkelt att lgga undan den. Drfr har det sedan lnge blivit
rutin att varje lektion inledas med den extra arbetsuppgiften att se till att samtliga mobiler r
undanstoppade.
I somliga skolor samlar istllet lraren in elevernas mobiler fre lektionsstart. Men det r
omstndigt och dessvrre saknar std i lagen. Enligt skollagen (2010:800) fr lrare beslagta
enstaka elevers personliga freml om det bedms att stra undervisningen. Men n s lnge
saknar lrare befogenhet att rutinmssigt samla in alla elevers mobiler. Insamlingen blir i
praktiken frivillig. Rutinen upprepas vid klassens samtliga lektioner, 5-6 gnger om dagen.
Lrarens ansvarsbrda vxer ytterligare nr elever ibland glmmer kvar sina mobiler och
lraren tvingas ta hand om dem efter lektionen.
En del elever respekterar inte verhuvudtaget lrarens uppmaning att lmna in, stnga av eller
lgga undan sin telefon under lektionstid, utan det utvecklas en stndig katt-och-rtta-spel
mellan lrare och elev. Undervisningen strs och lrare och andra elever i omgivningen blir
frustrerade och irriterade. Vid upprepning leder det till samtal med vrdnadshavare. Oftast
resulterar detta i ett formellt beslut att vederbrande ska lmna in sin mobil vid lektionsstart,
vilket eleven nd sllan gr sjlvmant. Drfr blir alla berrda mneslrare tvungna att ha
stndig koll p vilka elever haft sdana problem, samt att sjlv samla in deras mobiler.
Nr elever olovligen anvnder sin mobil under lektionen beslagtas den. Nuvarande frordning
krver att beslagtagna freml lmnas tillbaka vid skoldagens slut, d de mste finnas
tillgngliga. Detta brukar innebra att mobiler frvaras under dagen p skolans expedition.
Dessutom mste vrdnadshavare kontaktas i fall en elev fr sin mobil beslagtagen vid
upprepade tillfllen. Fortstter problemet ven efter att frldrar kontaktats, blir de inkallade till
mte p skolan. Processen blir tidskrvande och orsakar merarbete fr flera skolpersonaler.

Konflikter
Situationen leder oundvikligen till att somliga lrare brjar se mellan fingrarna. Nr somliga
lrare tillmpar ordningsregeln konsekvent och andra inte, upplever eleverna att det
gemensamma frhllningssttet brister. Det uppstr regelbundna konflikter i lektionssalen
mellan lrare som konsekvent frsker tillmpa nuvarande ordningsregler och ett ftal elever
som inte vill eller inte kan respektera dem. Dessvrre riskerar konflikterna lrarens sociala och
pedagogiska relation till vissa elever, som ofta r srskilt relationsknsliga och kan ha stort
behov av lrarens std fr att kunna uppn kunskapskraven.

Krnkning
Frekomsten av kamera, ljudinspelning och filmkamera i dagens mobiler, samt mjligheten att
omedelbart lgga ut bilder, filmer och ljudupptagningar p Internet, innebr en stndig risk om
att skolpersonal utstts fr integritetskrnkande handlingar av minderriga. Ingen annan
yrkesgrupp utstter sig fr en sdan stor risk i sitt dagliga arbete. Att risken r reell bekrftas
mycket enkelt genom att ska p YouTube under skfrasen Lraren fr damp och dylikt.
Mngder av videoklipp, som framstller allt frn mycket ilskna lrare till helt lugna fast mycket
pressade skolpersonal, finns redan tillgngliga p YouTube och andra sajter utan att de gr att
stoppa eller enkelt hrleda upphovsman.
Ntmobbning och krnkningar r ett uppmrksammat problem ocks hos barn och ungdomar
sjlva. Drfr r det exempelvis inskrivet i skollagen (2010:800) numera att skolor mste
frebygga krnkningar som sker via Internet, ven om de flesta skolor frsummar eller inte ens
knner till detta ansvar. Med tanke p lrarnas knda arbetsbrda och arbetsmilj blir det dock
inte frvnande att det saknats tid och energi fr att ta itu med det. Snarare bidrar skolan till
problemet genom att fritt tillta elever att delta i social media via sina mobiler ven p skoltid. I
USA har man sedan lnge slutat blunda fr problemet och det r numera vanligt att
amerikanska skolor ansvarar fr undervisning i ntetikett och trygghet. Vi i Sverige har n s
lnge skonats frn ngra av de mest extrema konsekvenserna av ntmobbning bland unga, som
t.ex. sjlvmord, men utan en samlad frebyggande strategi blir det bara en frga om tid frrn
ngon tragedi ocks intrffar hr.

Elever som drabbas av bristande uppmrksamhets- och

koncentrationsfrmga
Nr mobiler anvnds i smyg inom lektionssalen blir det oftast fr att SMS:a med andra elever
p skolan, elever p andra skolor och t.o.m. med ungdomar som skolkar. Eleverna blir inte
alltid mentalt nrvarande och de stndiga distraktionerna stller nnu strre krav p lraren att
engagera redan svrndda elever i undervisningen.
Elevernas engagemang i olika sociala medier som Facebook, Instagram, Twitter och diverse
chat-sidor innebr att de kan ha kontakt med ett stort antal personer samtidigt under skoldagen.
Det blir nnu svrare fr elever med uppmrksamhetsstrningar att bortse ifrn mobilen under
skoldagen, utan den mste liksom kollas s snart man fr chans (Fenomenet kallas FOMO,
Fear of Missing Out.). Det blir ltt till ett tvngsbeteende som inte begrnsas till skolans
korridorer utan sprider sig till lektionssalen ocks.
Med smartphones har ocks dataspel trngt sig djupare in i unga mnniskors vardag. Mnga
elever brjar spela s snart de fr en ledig minut, vare sig det r p kortare eller lngre raster.
Kontrasten mellan lekmilj och studiemilj suddas ut. Elever som spelar mycket fr svrare att
byta fokus till skolarbete. Liksom problemet med sociala medier, stlls nnu strre krav p
lraren att engagera sdana elever i undervisningen. Situationen kan dessvrre frsvras i och
med att elevens dataspel ofta avbryts mitt i ett knsligt lge, varvid eleven otligt fr vnta tills
lektionsslutet fr att terg till det som stjl hans fokus och uppmrksamhet under tiden. Fr
vissa som redan utvecklat ett spelmissbruk kan hela skoldagen upptas p detta stt.

Pverkan p undervisningen
Nyligen talade Sveriges nya skolminister emot ett mobilfrbud i skolan utifrn antagandet att
det skulle innebra en tergng till katederundervisning (Svd 2014-11-03). Sanningen r snarare
tvrtom. Som de tv ovanstende punkterna visar, har det blivit svrare fr lraren att variera

klassrumsundervisning, som t.ex. stta elever i smgrupper, ge dem eget arbete eller utnyttja
korridoren som arbetsomrde. Fr att motverka att mobiler smyger sig fram, har lrare numera
strre behov av kontroll ver hela klassen och lsningen blir ofta mer traditionell
katederundervisning. Vljer lraren att variera undervisningsform, dr man kan f svrare att ha
uppsikt ver alla, tar vissa elever fram sin mobil direkt. Samma gller om lraren blir tvungen
att lmna lektionssalen fr att samtala med en enskild elev. Uttalandet frn skolministern
understryker behovet av att srskilja frgan om mobilfrbud frn frgor om nr och hur
mobilteknik kan anvndas i undervisningen. Men som frsk utomlands har visat, utesluter inte
den ena den andra.

Spelmissbruk och dess konsekvenser

Medan forskning har visat att somliga dataspel faktiskt kan frbttra vissa kognitiva frmgor
hos spelaren, frutstter sdana positiva effekter att spelaren mttligt deltar i spel.(ted.com,
2012) Med en smartphone kan en individs totala speltid ka oerhrt, om n i mindre doser.
Onekligen spelas det mycket dataspel i skolans korridorer sedan smartphones gjorde sitt
intrng. Det r frsts mycket svrt att faststlla vilka elever lper strre risk att fastna i ett
spelmissbruk, men vi kan andra hand vara rtt skra p att unga spelmissbrukare kommer att
utnyttja chansen att spela under skoldagen om mjligheten att erbjudas. Dessutom kommer
flera elever, vars spelvanor redan grnsar p missbruk, att fras nrmare ett destruktivt
beteende. Man ska ocks ha klart fr sig att inom vissa familjer frs redan en kamp mot
spelmissbruk. Det r knappast acceptabelt att familjer som aktivt frsker begrnsar ett barns
speltid, eller t.o.m. dess kontakt med dataspel verhuvudtaget, inte kan frlita sig p att skolan
r en fristad frn dataspel.
kad risk fr spelmissbruk bland eleverna kan i sin tur leda till att ogiltig frnvaro stiger, svl
en kning i antalet lgpresterande elever (inte minst pga. smnrubbningar). Ocks detta skulle
innebra kad belastning p lrarna, vars uppdrag det nd blir att lyfta drabbade elever till att
n kunskapskraven.

kad risk om att vissa elever med behov av std

stigmatiseras
Det r allt oftast elever som uppvisar tydliga tecken p tvngsbeteende som ofta blir pkomna
med att ha en mobil framme under lektion (det hnder att de till och med ger fler n en mobil,
s att den ena finns kvar nr den andra lmnats in). Som nmnts ovan, blir en elev som uppvisat
sdana problem inte bara ombed att sjlvmant lmna in sin mobil, utan vanligtvis har sdana
elever ftt ett tgrdsprogram utifrn andra problem eller srskilda behov. I s fall blir det ven
en del i elevens tgrdsprogram att tvingas lmna ifrn sig mobilen vid varje lektionsstart.
Trots den goda intentionen med att begrnsa tillgng till mobilen, underskattas nog hur eleven
kan pverkas psykosocialt. Att frlora rtten att frivilligt bestmma ver sin mobil liksom andra
elever, samt behva upprepa rutinen att lmna ver den till lraren infr alla sina klasskamrater
och infr varje lektion, upplevs givetvis inte som positivt. Dessvrre betraktas inte sllan
sdana elever som redan avvikande frn sin omgivning. Det r inte ovanligt att de lider av
bristande sjlvknsla och/eller sjlvinsikt. Skolan ska inte frstrka negativa tendenser hos
eleven eller omgivningen genom att utstta eleven fr tvnget att regelbundet lmna ifrn sig
sin mobil p lektioner, medan andra elever fr det faktiska valet att behlla sina mobiler. Det
br ocks beaktas att elever som uppvisar stora svrigheter med att hantera sin mobil under
skoldagen r ofta elever som krver mycket extra resurser av skolan.

Klassens sociala sammanhllning pverkas av nya

umgngesnormer
Klassens sammanhllning och elevens trivsel i gruppen r en mycket underskattad faktor fr
lrarens effektivitet och elevens skolprestationer. Erfarenhet vittnar om att klasser mr bttre
som grupp och presterar bttre som individer nr alla knner att de kan umgs med alla.
Motsatsen stmmer tyvrr ocks; klasser som splittrats i flera sm sociala konstellationer, med
tydliga grnser emellan, lper strre risk att bli dysfunktionella grupper. Mobilanvndning
under raster minskar det sociala samspelet eleverna emellan och motverkar
gruppsammanhllning, eftersom det nu blivit vanligt att elever vistas tillsammans, samtidigt
som de glor i var sin mobilskrm.

Barn och ungdomars anvndning av elektroniska apparater

har kat 50% p fem r.
Enligt en terkommande studie i USA som genomfrs vart femte r, har den genomsnittstid som
barn och ungdomar mellan 8 och 18 r gnar sig t diverse elektroniska apparater kat frn 5
till 7,5 timmar om dag. (kkf.org, 2010) Nr man rknar ihop deras multimedia-multitasking
(att simultant anvnda sig av flera olika applikationer), uppgr det i realtid till 10 timmar om
dagen. Det r betecknande ocks att den senaste studien genomfrdes innan smartphones och
Facebook ens hade slagit igenom hos grundskoleelever.
P frgan om man verkligen kan tillmpa resultat p en amerikansk studie p svenska
frhllanden, br noteras att i USA lever c:a 30% av befolkningen mtt med svenska mtt
under fattigdomsgrnsen, samt att en tiondel av landet inte ns av bredband rent geografiskt.
Tillgng till dator, bredband och smartphones bland amerikanska barn och ungdomar r allts
inte lika utbredd som i Sverige. Sverige har ocks vrldens nst billigaste bredbandskostnader
efter Sydkorea. Frutsttningarna r drfr stora fr svenska barn och ungdomar att tillbringa
nnu mer tid vid sina elektroniska apparater och hller p med multitasking i n strre grad n
amerikanska jmnriga.

Multitasking leder till nedsatt reaktionsfrmga, bristande

uppmrksamhets- och koncentrationsfrmga.
Teknikutvecklingen fortskrider snabbare n forskning hinner hlla ikapp med dess effekter.
nd har vissa rn kommit fram. Vi vet att multimedia-multitasking pverkar mnniskans
uppmrksamhets- och koncentrationsfrmga negativt.( http://www2.yk.psu.edu, 2012) Enklare
studier visar hur exempelvis bilfrare drabbas av frsmrad reaktionsfrmga om de samtidigt
lyssnar p musik och fr telefonsamtal. Riskerna kar ytterligare nr fraren kommunicerar via
SMS under krning. Men hittills finns det ingen forskning som hunnit kartlgga effekterna p
unga mnniskor, som gnar en betydlig del av deras dag t att simultant surfa sociala
mediesajter, SMS:a, chatta, lyssna p musik, och stundvis kolla musikvideor eller spela
dataspel.
Emellertid tycks vi praktiker p fltet, dvs. lrare, redan ha sett tydliga tecken p fler barns och
ungdomars frsmrade frmga att organisera sin tid, koncentrera sig under lngre perioder
samt engagera sig i skolundervisning nr de numera fr fritt vlja och vraka mellan en uppsj
av lttillgngliga underhllningsformer via Internet bde med datorn hemma och med
mobilen p skolan.

Negativ pverkan p social och psykologisk utveckling

Ju mer tid som unga mnniskor tillbringar uppkopplade med personliga elektroniska
apparater, desto strre risker att deras sociala och psykologiska utveckling pverkas negativt.
Amerikanskan Sherri Turkle r professor i sociala studier om vetenskap och teknologi vid
Massachusetts Institute of Technology, vrldens frmsta IT-forskningscentrum. Turkle har i
decennier studerat mnniskans anvndning av teknologi och p senare r har hon srskilt
uppmrksammat unga mnniskor och mobilteknik.
Det sger sig sjlv att en professor p MIT inte r teknikmotstndare, men Turkles forskning
pekar p flera nya fenomen som kan f stor pverkan p ungas utveckling. Titeln p hennes
senaste bok r Alone Together, och syftar p moderna mnniskors vxande vana att umgs
tillsammans, fastn var och en samtidigt sitter vid var sin skrm eller med mobilen i handen.
ven vi vuxna kan knna igen oss i situationen; vi r mnga som deltar flitigt i olika social
medier, liksom vi anvnder vra mobiler rtt mycket. Men vr generation har haft den frdelen
om att ha utvecklat vra umgngesvanor fre mobilteknikens och de sociala mediernas
genomslag. Visst kan vi slarva och snabbt kolla mejl, SMS eller kanske Facebook medan vi
samtidigt sitter p mte eller i umgnge med andra. Men ytterst sllan ser man vuxna i den
situation som nufrtiden blivit normen bland ungdomar i skolkorridorer; dvs. hur de sitter i
grupp tillsammans", fastn alla samtidigt tittar p var sin mobilskrm.
I samtal med elever bekrftas det att dagens unga verkligen upplever att de r tillsammans och
umgs, trots att de var och en hller mobilen i handen, tittar p skrmen, spelar eller skickar text
och kanske lyssnar p musik samtidigt. Man fr frsts dra egna slutsatser om kvaliteten p den
sorts umgnge, men Turkel har studerat ungas anvndning av elektroniska apparater i decennier
och belyser ngra allvarliga problem kring det. Frmst talar hon om barn och ungdomars
frlorade chanser att utveckla frmgan att just vara ensamma, utan behovet av att fylla varje
ensam eller tom stund genom att ska ytlig social kontakt via ntet eller genom ngon annan
form av virtuellt tidsfrdriv. Trots allt har en viss grad av ensamhet och ven tristess alltid varit
en vsentlig del av ungas liv och psykologisk utveckling. Turkel bekymras srskilt ver mycket
yngre barn som fr fritt tillgng till mobiler:
"Children are getting these phones earlier and earlier. These are years when
children need to develop this capacity for solitude, this capacity to feel
complete when playing alone. If you don't have a capacity for solitude, you
will always be lonely, and my concern is that the tethered child never really
feels that sense that they are sort of OK unto themselves. (npr.org, 2012)
Frgan r om inte dagens teknik ocks riskerar bervas barn och tonringar mjligheter till
vsentlig social och kognitiv utveckling, bl.a. genom att alltmer erstta direkt kommunikation
med textmeddelanden.
When Turkle asked teens and adults why they preferred text messaging over
face-to-face conversation, they responded that when you're face to face, you
can't control what you are going to say, and you don't know how long it's
going to take or where it could go. But Turkle believes that these perceived
weaknesses of conversation are actually conversation's strengths. Face-toface interaction teaches skills of negotiation, of reading each other's
emotion, of having to face the complexity of confrontation, dealing with
complex emotion, Turkle says. (npr.org, 2012)

Barn s ung som 10 r uppger liknande skl fr att fredra textmeddelanden ver konversation;
To paraphrase them: It takes place in real time and you can't control what
you are going to say." They are right. That's what is wrong with conversation.
And of course, particularly for a child growing up, that's what is so
profoundly right with conversation. Children need practice dealing with other
people. (npr.org, 2012)
Mest slende bland Turkels observationer kring barn och ungdomars vxande ovanor vid
mobilen, r det hon sger om barns behov av ett inre samtal;
Children use conversations with each other to learn how to have
conversations with themselves. For children growing up, the capacity for selfreflection is the bedrock of development. I worry that the holding power of the
screen does not encourage this. It jams that inner voice by offering continual
interactivity or continual connection. Unlike time with a book, where one's
mind can wander and there is no constraint on time out for self-reflection,
apps bring children back to the task at hand just when the child's mind
should be allowed to wander. So in addition to taking children away from
conversation with other children, too much time with screens can take
children away from themselves. It is one thing for adults to choose distraction
over self-reflection. But children need to learn to hear their own voices.
(npr.org, 2012)
P ett morgonbesk i en skolkorridor p Mariaskolan i Stockholm, fre lektionsstart fr k. 4,
rknades nyligen ver 40 barn som antingen uppehll sig med sin mobil, eller som tittade p
ngon annan som gjorde det. Endast ett barn satt och lste en bok. Sedan ett par r tillbaka har
skolans mellanstadielrare konstaterat att lsfrmgan hos sina elever sjunker trots samma
vlfyllda skolbibliotek, samma erfarna bibliotekarie och i stort sett samma lrare med samma
pedagogiska planering. Den enda skillnaden som lrarna kan ta fasta p r att elever och
frldrar inte lser lika mycket hemma som tidigare. Forskning bekrftar att den totala lstiden
hos en genomsnittlig 15-ring 2014 ligger 875 timmar efter tidigare generationer. (Dagens
Nyheter, 2014-08-23)
P Mariaskolan ser man ofta lgstadieelever g genom korridoren med en nyutlnad bok i
handen, som de redan ppnat och brjat lsa medan de gr mot trappan upp till sitt klassrum.
Samtidigt i korridorens andra nde, utanfr elevkafet, sitter grupper av hgstadieelever och
stirrar i var sin mobil. Frgan som behver stllas r vilket r skolans egentliga uppdrag?

Slutsats
Av analysen ovan borde det framg att mobilerna i skolan dels orsakar merarbete fr en redan
verbelastad arbetskr, dels frsmrar arbetsmiljn och drmed frsvrar skolans uppdrag.
Frgan som bestr r om det r juridiskt mjligt att frbjuda mobiler i skolans gemensamma
lokaler under hela skoldagen. Vad gller lrares rtt att beslagta elevers mobiler, hnvisar man
till skollagen:
22 Rektorn eller en lrare fr frn en elev omhnderta freml som anvnds
p ett stt som r strande fr utbildningen eller som kan utgra en fara fr
skerheten i denna.

Att frbjuda farliga freml p skolor, med std av denna paragraf, r inte
kontroversiellt. Med andra ord behver man inte invnta ett tillflle att beslagta farliga
freml, utan man sjlvklart fr frbjuda dem i frebyggande syfte. Till och med ntter
frbjuds p de skolor numera, p.g.a. risken de innebr fr ntallergiker.
Visserligen finns det vissa skolor som redan frbjuder mobiler, men dessa r frmst friskolor dit
elever har aktivt skt sig. Srskilda verenskommelser om bl.a. mobilfrbudet blir som ett
underfrsttt villkor fr antagning. Det blir givetvis svrare att infra ett heltckande
mobilfrbud p skolor i kommunal regi. Men andra hand saknar rutinen att samla in elevernas
mobiler infr lektioner std i lagen.
Vad gller mobiler blir nyckelfrasen i lagparagrafen freml som anvnds som r
strande fr utbildningen. En vanlig invndning mot mobilfrbud blir att utbildning
endast syftar p tidsbundna lektioner dr privat bruk blir klart strande, dvs.
undervisning i lektionssal. Men det som ofta frbises i sammanhanget r faktum att
lroplanen bestr av mer n bara kursplaner. Lroplanen r nmligen tredelad; de
frsta tv delarna behandlar skolans vrdegrund och uppdrag, samt vergripande ml
och riktlinjer. Givetvis omfattar begreppet utbildning ven dessa delar av lroplanen
och drmed avser det hela skolans verksamhet, bde innanfr och utanfr
lektionssalarna.
Eftersom det n s lnge inte finns juridiskt prejudikat fr ett eventuellt mobilfrbud i
svensk skola, fr man vnda sig till Skolverket fr juridisk expertis. Vid en direkt frga
som stlldes under livesndning p Sveriges Radio, svarade chefen fr
utbildningsavdelningen hos Skolverket, Kjell Hedvall fljande: "Det finns inget som
hindrar att rektorn p skolan skulle ha sdana ordningsregler som skulle innebra att
man inte anvnder mobiltelefoner under skoldagen."
I avsaknad av en nationell eller kommunal policy kring mobiler i skolan, lmnas ansvaret fr
skolans arbetsmilj helt och hllet i hnderna p skolans rektor, som i sin tur fr frlita sig p
lrarna fr information om mobilernas pverkan p arbetsmiljn. Vanligtvis r arbetsplatstrffen
(APT) det forumet dr sdana frgor behandlas. Enligt nuvarande samverkansavtal mellan
lrarfacken och arbetsgivare, ska frgor frn ATP om eventuella arbetsmiljtgrder i sin tur
hanteras av skolans samverkansgrupp (SVG), bestende av skolledning och fackliga ombud.
Allts finns rutiner fr att tgrda problemen kring exempelvis mobiltelefoner i skolan.
Det som krvs fr att kunna frbjuda mobiltelefoner inom skolans gemensamma lokaler under
hela skoldagen r ett gemensamt beslut p SVG, som rektorn sedan tar ansvar fr att
genomfra.
Lrarna har det tuffast p jobbet, Dagens Nyheter, 2009-01-23
http://www.dn.se/ekonomi/lararna-har-det-tuffast-pa-jobbet/
Lrarna stressar mest, Du och Jobbet, 2013-04-14
http://www.duochjobbet.se/halsa/lararna-stressar-mest/
Arbetsmiljverket ger Stockholm miljon-vite, Skolvrlden 2013-02-21
http://skolvarlden.se/artiklar/arbetsmiljoverket-ger-stockholm-miljon-vite

Skollagen, 2010:800, 5 kap., 22

Smygprivatiseringen i skolan gjorde mig rdd, Svenska Dagbladet, 2014-11-03
http://www.svd.se/kultur/lasochskriv/aida-hadzialic-smygprivatisering-i-skolan-gor-migradd_4063303.svd
Daphne Bavelier: Your brain on video games, ted.com 2012
http://www.ted.com/talks/daphne_bavelier_your_brain_on_video_games
Generation M2: Media in the Lives of 8- to 18-Year-Olds, kkf.org 2010
http://kff.org/other/event/generation-m2-media-in-the-lives-of/
Learning and Multitasking: Can we do both?, Penn State York Student Affairs Newsletter. Feb.
2012
http://www2.yk.psu.edu/student-affairs/2012/02/learning-and-multitasking-can-we-do-both/
In Constant Digital Contact, We Feel 'Alone Together', npr.org, 2012-10-07
http://www.npr.org/2012/10/18/163098594/in-constant-digital-contact-we-feel-alone-together
Smre lsfrstelse naturlig fljd av nya digitalsamhllet, Dagens Nyheter, 2014-08-23
http://www.dn.se/debatt/samre-lasforstaelse-naturlig-foljd-av-nya-digitalsamhallet/