Mitokondrien och peroxisomen

Mitokondrien
Mitokondrien simmar runt bland mikrotubulifilamenten i cellen. Det yttre membranet i
mitokondrien r permeabelt fr molekyler i storleksordningen 5 000 Da (dalton, =u) och
mindre. Det inre, veckade membranet (vecken kallas cristae) r mycket impermeabelt, srskilt
fr joner. Utrymmet mellan membranerna kallas intermembranrummet.
Mitokondriens roll i energimetabolismen
I mitokondriens matrix (innanfr inre membranet) sker citronsyracykeln, vilken genererar
elektronbrarna NADH och FADH2. Elektronerna avges till de proteiner i inre membranet
som utgr elektrontransportkedjan, vilket leder till att H+-joner snds ut frn matrix genom
inre membranet. Nr dessa H+-joner sedan frs in i matrix igen kommer de driva ATPsyntesen med hjlp av ett srskilt membranprotein.
Detta membranprotein driver ATP-syntesen med
hjlp av jongradienten vtejonerna orsakar. Den
membranbundna delen av proteinet brjar rotera likt
en turbin d vtejonerna strmmar tillbaka, och
denna mekaniska kraft grs om till kemisk energi i
den matrixlokaliserade delen av proteinet i form av
ATP.
I slutet av elektrontransportkedjan diffunderar syre
in i mitokondrien, och reagerar med elektronerna fr
att bilda vatten.
Mitokondrien och energibehov
Antalet mitokondrier r hgt i celler dr ATP-frbrukningen r hg, exempelvis i
hjrtmuskelceller och i simmande spermier. Dessa mitokondriers inre membran r dessutom
mer veckat, fr att fler proteiner i elektrontransportkedjan ska f plats.
Mitokondriens genom
Ngot som verkligen srskiljer mitokondrien frn vriga organeller r att den har ett eget
genom. Nr mitokondrien delas (fission) r uppdelningen av detta genom betydligt mindre
ordnad n under celldelning. De mitokondrier som d erhller en defekt genuppsttning
kommer brytas ned.
Mitokondriens genom kodar dock inte fr alla proteiner som behvs i mitokondrien. Det
kodar fr bland annat 13 proteiner, och de vriga proteiner mitokondrien behver kodas av
det nuklera DNA:t. De allra flesta mitokondriella proteinerna mste allts importeras frn
cytosolen.

Endosymbionthypotesen
Endosymbionthypotesen sger, att en aerob prokaryot och en anaerob eukaryot fr ungefr
1,5 miljarder r sedan gick ihop i ett symbiotiskt frhllande, dr den aeroba prokaryoten
sedan utvecklades till dagens mitokondrier. Under tiden skedde ven en verfring av delar
av prokaryotens genom till eukaryotens cellkrna, vilket resulterade i det sparsamma
mitokondriella DNA:t.
Denna hypotes stds av att syrehalterna i atmosfren brjade ka markant fr 1,5 miljarder,
vilket frmodligen drev de anaeroba eukaryoterna till att ing i symbios med aeroba
prokaryoter.
De gener som flyttats ver frn mitokondrien till cellkrnan skiljer sig dock mellan olika
eukaryoter.
Mitokondriella sjukdomar
Genfel i mtDNA rvs alltid p mdernet, eftersom ytterst f eller inga av spermiens
mitokondrier frs ver till gget vid befruktningen, medan gget andra sidan innehller en
mycket stor mngd mitokondrier.
1 p 11 000 fdda i Sverige har en mitokondriell sjukdom. Majoriteten har mutationer i
mtDNA:t, men mutationer i krnkodande gener frekommer ocks. Symtomen orsakas oftast
av att proteiner ndvndiga i ATP-produktionen r defekta, p grund av problem vid
translationen av proteinerna. Mitokondrierna fungerar drfr smre n normalt.
Sjukdomarna pverkar framfr allt nervsystemet och skelettmuskulaturen, eftersom det dr
finns mnga energikrvande Na+/K+-pumpar.
Mitokondriell proteinimport
Eftersom de flesta proteinerna som behvs i mitokondrien kodas av nuklert DNA, behvs ett
system fr att importera dessa proteiner till mitokondrien. Det vanligaste importsttet r med
hjlp av TIM- och TOM-komplexen.
Komplexen TIM (Transporter of the Inner Membrane) och TOM (Transporter of the Outer
Membrane) medierar den posttranslationella translokationen av lsliga matrixproteiner in till
mitokondrien. Denna import gr till p fljande stt:
Prekursorproteinet som ska importeras har en signalsekvens p den N-terminala nden
av aminosyrakedjan som knns igen av en receptor i TOM-komplexet.
TOM-komplexet brjar fra proteinet genom det yttre membranet, och rr sig
samtidigt i sidled i membranet, tills det stter p TIM-komplexet i det inre membranet.
TIM-komplexet fortstter translokationen av proteinet genom det inre membranet, och
till sist dras hela proteinet in i mitokondriens matrix.
Till sist klyvs signalsekvensen bort och bryts ned, och proteinet veckas av chaperoner
till ett moget, funktionellt mitokondrieprotein.
2

Chaperoner
Cytosoliska chaperoner (cytosoliskt Hsp70) ser till att prekursorproteinet hller sig oveckat
innan det frs genom TIM- och TOM-komplexen. Nr proteinet vl kommit in i matrix tar
mitokondriella chaperoner (mitokondriellt Hsp70) ver och veckar proteinet till dess
funktionella struktur. Det mitokondriella Hsp70 behvs ven fr att proteinet ska ta sig
igenom TIM-komplexet, genom att dra proteinet genom komplexet.
Proteiner i inre membranet och intermembranrummet
Proteinet som ska residera i inre membranet eller i intermembranrummet translokeras p
speciella stt (se ven figur 12-28 i The Cell):
En hydrofob sekvens kan flja p signalsekvensen, och proteinet fastnar d i TIMkomplexet. Resten av proteinet matas genom TOM-komplexet och den hydrofoba
sekvensen frs ut i det inre membranet.
Proteinet kan ven translokeras fullstndigt, och nr signalsekvensen klyvs bort erhlls
en ny, hydrofob sekvens som fster proteinet i det inre membranet.
Vissa lsliga proteiner som ska till intermembranrummet anvnder sig av ovan
nmnda mekanismer, men klyvs sedan bort frn signalsekvensen i inre membranet och
lsgrs drmed i intermembranrummet.
Andra proteiner destinerade till inre membranet frs genom TOM som en loop, och
veckas sedan av chaperoner i intermembranrummet. Drefter frs de till TIM, som fr
in det frdigveckade proteinet i inre membranet.

Peroxisomen
Peroxisomen r en organell omsluten av ett enkelmembran som producerar och anvnder
vteperoxid fr att bryta ned gifter (exempelvis etanol). Den frekommer vanligen i leveroch njurceller, och anvnder vteperoxid eftersom detta mne r mycket reaktivt.
Nivn av vteperoxid i peroxisomen regleras av enzymet katalas. I peroxisomen sker ven
viss betaoxidation (sker ven i mitokondrien). Under betaoxidationen bryts fettsyror ned
genom att kolkedjan frkortas med tv kolatomer t gngen.
Proteinimport
Man tror att proteiner importeras frdigveckade i peroxisomen. Under denna process behvs
s kallade peroxiner som hjlper till. Nr peroxisomer vxt till en viss storlek genomgr de
fission (delning).
Zellwegers syndrom
Zellwegers syndrom r en mycket allvarlig sjukdom som beror p fel vid proteinimporten i
peroxisomerna.