HUFVUDSTADSBLADET tisdag 23 mars 2010 MITTEN 17

”Det har
RYSSLAND
4 000 blivit en
industri”
UKRAINA KINA 6 500 De internationella adoptioner-
POLEN 400 KAZAKSTAN 550 na så som de ser ut nu borde av-
1 800
brytas – de har blivit en indu-
stri som sätter ett pris på män-
niskor. Det säger svenska adop-
tionskritikern Tobias Hübinette.

NEPAL 250 SYDKOREA 1 400 – Från 1980-talet framåt har adop-

HAITI 1 100 THAILAND
INDIEN 800 300
COLOMBIA 1 500
VIETNAM 1 400
ETIOPIEN 4 000
BRASILIEN 500
SYDAFRIKA 200
SPANIEN FRANKRIKE KANADA NEDER- SVERIGE TYSKLAND DANMARK
3 156 3017 1 908 LÄNDERNA 750 700 395
2008) (2009) (2008) 767 (2008) (2009) (2007) (2008)
tioner är inte heller alltid lätt, påpe-
kar Selman. För Kina är de mellan
3 000 och 5 000 dollar man tar ut i
avgift per barn en stor inkomstkälla.
I Etiopien är barnhemmen enligt ho-
nom beroende av att hitta barn som
är tillgängliga för adoption för att få
in avgifter – och på det sättet kun-
na ta hand om de barn som finns på
barnhemmet.
Många länder har upphört med
adoptionerna från Vietnam efter do-
kumenterade problem – men andra
länder passar i stället på.
– Till exempel Italien har rusat in
och adopterar nu flera hundra barn
därifrån årligen.
Peter Selman tror inte att de inter-
nationella adoptionerna helt kom-
mer att upphöra, men tror att de i
framtiden allt mer kommer att gäl-
la äldre barn och barn med särskil-
da behov.
– Vi måste inse riskerna och accep-
tera att det finns problem, men sam-
tidigt komma ihåg att en adoption
utomlands kan vara en livlina för
barnen. Jag har träffat många svårt
handikappade barn som adopte-
rats från Indien och som säger att
det räddade deras liv.
Sanna Karlsson
029 080 1340, sanna.karlsson@hbl.fi
Från 1950-talet
• De internationella adoptioner-
na började i större skala 1953
efter Koreakriget då amerikaner
adopterade koreanska barn.
• Antalet har sedan dess ökat år-
ligen fram till 2004, då de var
över 45 000.
• Mellan 2004 och 2007 minska-
de antalet med 17 procent och
trenden fortsätter.
• Regleras av Haagkonventionen
som undertecknats av 81 stater.
FILIPPINERNA 600
IRLAND NORGE FINLAND
313 298 187
(2006) (2008) (2009)
SCHWEIZ STORBRIT. AUSTRALIEN
383 356 349
(2008) (2007) (2007–08)
FAKTA: SANNA KARLSSON, GRAFIK: MIKAEL BOBACKA HBL
Kommentar
Hellre
väntar vi
Sanna Karlsson
■■Det är snart fem år sedan vi
började adoptionsprocessen.
Och vi väntar fortfarande – efter
att byråkratins kvarnar tidvis
stannat upp både här och ute i
världen.
Gång på gång får jag svara på
den förvånade frågan: Men hur
kan det dröja så länge när värl-
den är full av barn som inte har
något hem?
Många av orsakerna står att
läsa i artikeln intill. Och hur
frustrerad jag än är över att te-
lefonen inte ringer med det ef-
terlängtade beskedet så vill jag
hellre vänta. Jag litar på att vårt
kommande barns hemland
sköter den byråkratiska delen
grundligt och noggrant. Att de
verkligen förvissar sig om att
barnet garanterat är ledigt för
adoption, att det inte är någon
mamma och pappa där långt
borta som drabbas av vår öns-
kan att få barn.
■■Hur är de blivande adoptiv-
föräldrar funtade som nu vill
skynda till Haiti? Eller som
adopterar till exempel från Li-
beria, ett land jag besökte i fjol
och såg förödelsen där.
Om inte ens postväsendet fås
att fungera i ett land – hur ska
man då tro att myndigheterna
klarar av att sköta adoptions-
processen rätt? Hur kan man
leva med den osäkerheten och
de frågor som måste picka på
samvetet?
tionsverksamheten utvecklats till en
industri, som många människor le-
ver på. Nu är den i kris, det kommer
skandal på skandal, säger forskaren
Tobias Hübinette.
Han jobbar på Mångkulturellt
centrum i Botkyrka nära Stockholm,
men intresset för adoptioner kom-
mer från den egna bakgrunden: han
är själv adopterad från Sydkorea.
Tillsammans med en grupp andra
utlandsadopterade för han en myck-
et adoptionskritisk debatt i offentlig-
heten i Sverige.
– Det talas alltid om att adoptioner
handlar om barnens intresse, men
det är bara retorik. Det är vuxenper-
spektivet som styr.
Enligt honom har efterfrågan som
finns bland barnlösa par i väst se-
dan 1990-talet ökat efterfrågan som
marknaden nu försöker svara på.
– Skandal har följt på skandal. Det
handlar om ändrade identiteter, ma-
nipulerade dokument och männi-
skohandel.
I dag är det många som livnär sig
på adoptioner: organisationerna här
i väst, läkare, tolkar, översättare och
byråkrater i ursprungsländerna.
– Man har satt ett pris på en män-
niska som är mycket högre än de
egentliga kostnaderna borde vara
för en adoption, det vill säga flyg-
resan och kostnaderna för typ mat
och blöjor.
Han påpekar att det också finns ett
ideologiskt perspektiv på barn från
syd som kommer till norr.
– Vi reproducerar en kolonial ord-
ning som vi borde bli av med.
Svårt veta hur etiskt
De nordiska organisationerna beto-
nar sina etiska principer, och Hübi-
nette håller med om att de är bätt-
re än många amerikanska och ita-
lienska organisationer som använ-
der stora pengar för att främja sin
verksamhet.
– Men också barn adopterade till
Norden har dragits in i skandalerna.
Det är svårt att veta hur etisk verk-
samheten är till exempel på väldigt
fattiga områden på landsbygden i
Kina.
Sammanlagt har det kommit om-
kring 90 000 utlandsadopterade till
Norden, och det tycker Hübinette är
många i proportion till befolknings-
mängden.
Han anser att adoptionsverksam-
heten som den ser ut nu i många
länder borde stoppas. Något total-
stopp vill han inte ha, men hoppas
på en återgång till den småskaligare
verksamheten från före 1980-talet,
då barn främst adopterades av dem
som hade bott länge i ett u-land.
– Visst finns det helt legitima adop-
tioner också. Det här låter utopis-
tiskt, men jag hoppas på något som
kunde vara ett slags global barna-
vård, där barn som annars tvingats
bo på institution får hem, som funk-
tionshindrade och äldre barn.
Sanna Karlsson