Sverige br lmna EU och ing i en Nordisk Union

Bakgrund: Den frsta byggstenen till dagens EU lades 1952, d Europeiska kol- och
stlgemenskapen bildades. Vrlden var trtt p krig 1945 och detta samarbete sgs som en metod
fr att undvika krig och gynna ekonomin. Den ekonomiska och monetra unionen har sedan
expanderat och ftt orimligt starkt rttsvsende och hga kostnader. Detta har skett utan
medborgarnas samtycke i respektive land. Man skulle kunna sga att EU har utvecklats till en
verstatlig federation d en EU-lag vger tyngre n en svensk lag i Sverige. Att Sverige behver
vara med i EU fr fri handel och ppna grnser, som mnga tror, stmmer inte. EU har
frihandelsavtal med ett flertal lnder som inte r med i unionen ssom Kanada, Mexiko och
Norge. Dessutom mjliggr Schengenavtalet ppna grnser mellan lnderna dr r Norge ett
exempel som inte r med i EU. Sverige betalar ocks mer n landet fr tillbaka, ver 300
miljarder har EU kostat oss, hittills. Sverige betalar drygt 30 miljarder kronor om ret till EU:s
budget och fr tillbaka drygt 10-15 miljarder. Sverige gick med i EU 1995, sammanlagt har
svenska skattebetalarna betalat ver 500 miljarder till EU nr vi bara har ftt tillbaka strax ver
200 miljarder. En anledning till detta r att Sverige har goda inkomster, bland annat frn export av
varor till utlandet, jmfrt med mnga andra EU-lnder. Sveriges EU medlemskap har hittills
kostat ver 300 miljarder kronor och kar varje r.
Beskrivning: Sverige har liten makt i EU, 20 ledamter av 751 i Europaparlamentet, detta
motsvarar 2.7 %. nd tillhr vi de 10 lnder som ger mest i bidrag. Samtidigt kar antalet lnder
i EU vilket gr att vi fr mindre och mindre inflytande nr vi knappt har ngot att sga till om nu.
Dessutom har Sverige alltid betalat mer n vad de ftt tillbaka, 2005 betalade Sverige nst mest
till EU. Danmark och Finland betalar ocks mer n vad de fr tillbaka men Sverige betalar
betydligt mer. Inte nog med det, skattebetalarnas pengar r dligt omhndertagna. Exempel p det
r kostnaderna fr att flytta Europaparlamentet mellan Bryssel och Strasbourg varje mnad vilket
kostar 2 miljarder kronor. Den stora mngden personal som behver flyttas krver dubbla
uppsttningar datorer, skrivbord, stolar, kopiatorer etc. och drtill ska parlamentet upprtthlla 23
officiella sprk vilket skapar stora omkostnader. Ska svenskarnas skattepengar anvndas p detta
stt? Vi svenskar behver tnka till och gra om, d skulle vi komma fram till att Norges stllning
r betydligt frmnligare fr landet. Ngot som Storbritannien medborgare insett och en
folkomrstning fr att lmna EU ska gras i r. Vi Kristdemokrater borde arbeta fr att Sverige
ska flja efter, subsidiaritetsprincipen sger att besluten ska fattas p den niv dr det r
effektivast och s nra medborgarna som mjligt ngot som r raka motsatsen till ett medlemskap
i EU.

Bedmning: Detta r inte en frga om Sverige ska ge bidrag till andra lnder i Europa eller inte,
det gr vi varje r, vi betalar ngra miljarder, men EU-avgiften vi betalar br anses vara orimligt
hg. Det r svrt att frestlla sig hur mycket 300 miljarder kronor r. I regeringens vrbudget
2013 skulle 1,8 miljarder g till fler utbildningsplatser fr ungdomar, d ser ni hur stor skillnad
300 miljarder skulle kunnat gra. Dessa pengar skulle kunna anvndas till sjukvrden, skolorna
och att strka frsvaret. Ett bra alternativ till EU r att skapa en nordisk union bestende av
Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. De nordiska lndernas internationella
maktstllning skulle ka och en nordisk union skulle bli vrldens tionde strsta ekonomi, rejlt
fre exempelvis Ryssland och Brasilien. Norden skulle d ha en given plats vid de stora
internationella rdslagen. I EU kunde de nordiska lnderna med strre tyngd hvda nordiska
vrden. Detta skulle inte bara gynna Sveriges internationella inflytande och spara pengar utan
ven vara en naturlig utveckling i det nordiska samarbetet. Regionens historia har p mnga stt
varit starkt sammanfltad och flera av dagens nordiska lnder har under lnga perioder ingtt i
samma statsbildningar. Norden har en stark sammanknytning och vi har mnga likheter som gr
att vi str varandra nra p mnga plan. Det skiljer oss frn mnga andra lnder i Europa och det
r dags att vi tar vara p detta. EU:s framtid r s oviss att det borde ligga i de nordiska staternas
intresse att frdjupa frgan om en gemensam nordisk statsbildning. Men framfrallt br det ligga
i Kristdemokraternas intresse att st upp fr skattebetalarnas i en drastisk tid d en riksdagsplats
inte r sjlvklar nsta val. Drastiska tider krver drastiska tgrder.

Med anledning av ovanstende fresls rsstmman besluta:

Att

KDU Liding ska verka fr att Sverige ska lmna Europeiska Unionen och ing i en

Nordisk Union.
Att

KDU Liding ska anta motionen som sin egen.

Styrelsens frslag till beslut: Att bifalla motionen i sin helhet

Namn: Oscar Carlson

Roburvgen 14A, Liding
Datum: 2016-01-19