Analys av ett fotografi utifrn Gerbners kommunikationsmodell

August Beckman

Fretagsekonomiska institutionen/Stockholm Business School

Reklam och PR: organisations och marknadskommunikation
2015-12-18

Bild 1

Introduktion och syfte

I detta arbete analyseras ett fotografi taget av den tyske fotografen Bernard Hartmann.
Fotografiet representerar ena utblick ver Stuttgarts bibliotek. I detta arbete analyseras
sjlva fotografiet som en beskrivning av platsen utifrn fotografens synpunkt. Mlet r
drmed inte att analysera platsen utan hur fotografiet utifrn ett kommunikativt perspektiv
beskriver platsen.
Syftet med denna analys r att underska om Gerbners Kommunikationsmodell gr att
applicera p denna typ av objekt. I detta fall har jag valt att analysera fotografiet i huvudsak
som en dokumentr bild av en plats och ej valt att fokusera detta arbete p bildens
konstnrliga natur.

Teori.
Gerbners kommunikationsmodell grundar sig i samma grundsyn som Shannon och Weaver
beskriver, allts ett linnert synstt som r ett tydligt exempel p processkolan, att all
kommunikation ses som verfring av meddelanden (Fiske, 1997). Fr att fullt greppa
Gerbners modell mste allts Shannon och Weavers Mathematical Theory of
Communications lsas. Denna modell r allmnt erknd som ett av de viktigaste frn ur
vilka kommunikationsteorin har spirat (Fiske, 1997, s. 17). Deras arbete skrevs under andra
vrldskriget med ml att utarbeta ett stt att anvnda kommunikationskanalerna p
effektivast mjliga stt. Fr dem var de viktigaste kommunikationskanalerna telefonkablar
och radiovgor. De presenterade sedan teori med ml att angripa problemen med dtidens
telekomminkation, men de hvdar att deras teori r allmnt tillmplig p all form av mnsklig
kommunikation (Fiske, 1997). Shannon och Weaver beskriver all form av kommunikation

som en process enligt ett frutbestmt schema med en process dr meddelandet gr frn
informationskllan till destinationen, genom olika steg. Kort beskrivet menar de att ett
meddelande frst skapas sedan kodas, skickas, avkodas och sedan ankommer
slutmottagaren. Meddelandet kan dock pverkas av det som Shannon och Weaver beskriver
som Brus, ngot som str meddelandet, exempelvis brus i en radiosndning (Fiske, 1997)
Detta kan anses vara ett vl frenklat stt att beskriva all typ av kommunikation vilket har lett
till att ett flertal forskare har kommit fram till egna versioner eller helt egna modeller, ofta med
bas i Shannon och Weavers synstt.
En av dessa forskare var George Gerbner som 1956 skapade en modell deriverad av
Shannon och Weavers modell. Gerbners modell blev dock betydligt mer avancerad med
mnga fler steg och komponenter. Gerbners grundsyn grundade dock sig i att
kommunikation utgr frn en hndelse som uppfattas av frsta parten, som sedan verstter
den uppfattade hndelsen som ett meddelande denne snder till nsta part. En stor skillnad
mellan Gerbner och Shannon och Weavers modell r att Gerbner r tydlig med att hndelsen
inte r densamma som den uppfattade hndelsen. Gerbner menar att beskrivelsen av en
hndelse aldrig r densamma som den faktiska hndelsen, utan att det endast rr sig om en
tolkning av hndelsen. (Fiske, 1997) Gerbner beskriver ven att denna kommunikation gr i
flera led och att varje parts uppfattning av den tidigare partens verklighet skiljer sig t. En
annan viktig del i Gerbners modell r tillgng och tillgnglighet vilket kort kan sammanfattas i
att sttet en part uppfattar kommunikationen genom modellen beror p dennes mjligheter
att i ett frsta led f tillgng till informationen samt i ett andra led att kunna tillgodogra sig
informationen. Ett exempel p tillgng kan vara att det innan radions tid var stor mngd
information reserverad till lskunniga, vilket begrnsade tillgngen.
Tillgnglighet kan till exempel exemplifieras i att frldrar kan anvnda lnga, svra ord eller
ibland bokstaverar fr att inte barnen ska frst deras kommunikation. (Fiske, 1997) I bilden
nedan visas en frenklad version av Gerbners kommunikationsmodell.(Se bild 2)

Bild 2

Analys och slutsats.

Analys
Som tidigare beskrivet skall fotografiet, i frsta hand, analyseras som ett fotografi av
dokumentr typ och inte som ett renodlat konstverk. Enligt Gerbners modell brjar all typ av
kommunikation som en hndelse H (Fiske, 1997). I detta fall kan det vara svrt att exakt
urskilja hndelsen, men om vi utgr ifrn att hndelsen r tidpunkten och platsen dr
fotografiet gde rum. Vidare till nsta steg i modellen r M fotografen Bernhard Hartmann,
och H1 r fotografens uppfattning av gonblicket och platsen, vilket enligt Gerbners teorier
aldrig kan vara samma sak. Detta eftersom alla hndelser r ppna fr tolkning, och
uppfattningar kopplat hgst subjektiva. Drmed kommer H inte att vara detsamma som
H1 (Fiske, 1997). Nsta steg i modellen tolkar sjlva meddelandet som innehll och form.
Vilket i detta fall verstts till sjlva bilden, dr formen r sjlva fotografiet, som ett tryckt eller
digitalt exemplar. Innehllet beskrivs enklast som sjlva bildens innehll, s som
kompositionen, val av vinkel m.m. Sista steget i modellens konstruktion r hur alla som ser
p bilden tolkar denna. Vilket i sig r unikt fr varje person som ser denna. (Fiske, 1997)
I modellen igr ven delarna tillgng och tillgnglighet, (Fiske, 1997) I denna bild kan vi
snabbt se att dessa frgor blir ytterst relevanta eftersom motivet i bilden frestller ngot
specifikt fr vr kultur och som tolkas p ett speciellt stt av en viss grupp mnniskor i
vrlden, ett bibliotek.
Inom fltet tillgng kan vi observera att tillgngen till detta fotografi begrnsas av bde
tillgng till sjlva fotografiet, allts en internetuppkoppling, alternativt fysisk tillgng till ett
galleri med detta fotografi. En annan begrnsning av tillgngen kan vara att en person rent
socialt inte fr tillgng till fotografiet, ett exempel p detta r att jag sjlv inte fick tillgng till
fotografiet fr n den dag jag gick in p ett fotogalleri i Stockholm.
Tillgnglighet i detta fall handlar om frstelse fr motivet och fotografens utgngspunkt. Det
r ltt fr mig och mina andra hgskolestuderande vnner att snabbt uppfatta motivet och
motivets mening, men kan en person som levt hela dennes liv i en by i Amazonas frst
denna bild p samma stt? Fr dem skulle detta vara en helt frmmande syn. ven vissa
personer uppvuxna i vrt samhlle kan tolka denna bild p ett helt annat stt baserat p
deras bakgrund. Tillgnglighet och tillgng frtydligar och frklarar skillnaderna i sttet tv
personer tolkar och upplever fotografiet.
I detta exempel kan vi se att Gerbners modell gr att applicera p fotografiet om man har en
rent teknisk utgngspunkt. Modellen frklarar p ett tydligt stt hur kommunikation blir till och
vilka komponenter som bygger upp denna. Vi fr ven en insikt i hur mnniskor kan tolka en
hndelse eller plats p olika stt baserat p deras egna kulturella och sociala bakgrund.
Gerbners teorier tillhr den s kallade processkolan, och har som ml att kunna beskriva i
princip all typ av kommunikation (Fiske, 1997). Frgan r dock om det r rimligt att med hjlp
av tydliga regler, processer och matematik att kunna frklara ngot s socialt komplicerat
som ett fotografi som representerar en mngd olika typer p konst i samma ruta. Bilden
representerar tydligt bde arkitektur och bcker, ngot som r hgst subjektivt och ppet fr
knslomssig tolkning.
Frgan r nu, r Gerbners modell den bsta fr att analysera detta fotografi? P ett plan s
r Gerbners modell vl applicerbar p fotografi, men man kan ven debattera att
processkolans tydliga avgrnsningar och id om att dela uppkommunikation i tydliga steg
kan gra att en viktig aspekt uteblir i denna modell. Nmligen knslorna och konstnrliga

tankarna hos svl avsndaren som mottagaren. Hur frklarar vad fotografen menade med
hjlp av processkolan? Hur frklarar vi de konstnrliga aspekterna i svl bilden som bildens
motiv? Denna kommunikation faller ltt bort om man endast frlitar sig p processkolans
modeller.
Ett annat synstt som kan anses vara mer effektivt fr att analysera denna typ av kulturella
kommunikation r det semiotiska synsttet. Detta eftersom det viktigaste inom semiotikens
skola r fokusen p tecken och teckens betydelse (Fiske, 1997). Genom att analysera ett
fotografi och dess innehll kan man med hjlp av de semiotiska modellerna skapa betydelse
av olika index och ikoner som finns i bilden. Semiotiken ger oss mjlighet att kunna tolka
komponenter i denna bild som objekt med egna betydelser. Delar som arkitekturens
utformning i fotografiet till de perfekt uppradade bckerna ger en ytterligare betydelse. En
betydelse som r svr att tolka och svr att analysera medhjlp av processkolans modeller.

Slutsats.
Enligt denna analys kan vi observera att Gerbners modell och processkolan r en universell
modell som gr att applicera p denna typ av kommunikation. Med hjlp av komponenter
som uppfattad hndelse och verklig hndelse samt tillgng och tillgnglighet ger oss
mjlighet att visa olika mottagares kulturella skillnader pverkar sttet bilden tolkas. Med
hjlp av denna analys mrker man dock att modellen saknar en aspekt som kan anses vara
central fr att tolka fotografisk kommunikation och konst. Med hjlp av processkolan fr vi
ytterligare en dimension i form av att olika ikoner och index skapar betydelser. En
kombination av processkolan och semiotiska skolan r enligt denna analys att fredra fr att
uppn den bsta analysen av denna typ av kommunikation.

Referenslista
Fiske, J. (1997). Kommunikationsteorier - En introduktion. Stockholm:
Wahlstrm & Widstrand.
Bildreferenser:
Bild 1: Hartmann, B. (u.d.). bernhardhartmann.de. Hmtat frn Galleries Modern Library: http://www.bernhardhartmann.de/galleries/modern-library/ den
16 12 2015
Bild 2: Fiske, J. (1997). Kommunikationsteorier - En introduktion. Stockholm:
Wahlstrm & Widstrand.