Litteraturhistoria k 8

Antiken
Tidsperiod ca 700 f Kr 500 e Kr

Antikens litterra historia omfattar de texter, dikter och dramatik som skapades i det gamla
Grekland och under Romarriket.

Illiaden och Odyssn r tv stora diktverk som skrevs ner ca 700 f Kr av den blinde
frfattaren Homeros. Berttelserna r betydligt ldre n s och framfrdes av speciella
sngare, rapsoder, som kunde tusentals verser utantill. De framfrdes p versmttet
hexameter som gav berttelserna en alldeles speciell rytm.

Sjung, o gudinna, om vreden, som brann hos Peliden Akilles

olycksdiger, till tusende kval fr akajernas sner,
och som till Hades en mngd av tappra krigares sjlar
strtade ned, men lt dem sjlva fr hundar och fglar
ligga p marken till rov Zeus' vilja var det som skedde -

Illiaden handlar om kriget vid Troja (nuvarande Turkiet). Orsaken till kriget var att Paris, son
till Trojas Hrskare Priamos, hade rvat bort den vackra drottning Helena frn Sparta. Helenas
man, kung Menelaos, startade d ett krig mot Troja och fick med sig mnga mn bl.a. den
nstan overvinnerlige hjlten Akilles. Staden Troja skyddades dock av sin tjocka stadsmur
men genom list lyckades grekerna ta sig in. De ltsades ge sig ivg och lmnade kvar en stor
trhst som en gva till staden. Trojanerna frde med sig hsten in i staden och p natten
klttrade en gmd krigsstyrka ut ur hsten och ppnade stadsportarna fr grekerna som

drmed besegrade Troja. Den trojanska hsten har sedan blivit ett uttryck fr ngot som
gmmer ngot farligt, t.ex. ett datavirus.

Odyssn handlar om sjfararen Odysseus hemfrd frn Troja till n Ithaka, dr han r kung.
Han rkar ut fr en mngd olyckor och ventyr p sin frd bl.a. ventyret med cykloperna
som vi ska lsa om. Nr han efter 20 r kommer hem till sin har hans hustru Penelope vntat
troget trots en mngd friare som frsker intala henne att hennes man r dd. Den ende som
knner igen Odysseus r hans gamla hund. Odysseus ddar alla friarna och Penelope r glad
att hennes man r tillbaka.

Det grekiska dramat

Under 400 talet f Kr blev Aten i Grekland en kulturell och ekonomisk storstad. Dr uppstod
den teaterkonst som sedan utvecklades till den moderna teatern. Frn brjan ingick teatern i
en stor religis fest till guden Dionysos ra. Pjsfrfattarna deltog i firandet med att lta
framfra dramer infr en stor publik under bar himmel. Skdespelarna bar masker som tydligt
visade vem de spelade.

Var dramat sorgligt och allvarligt kallades det tragedi. Var det roligt och slutade lyckligt
kallades det komedi. De uttrycken anvnder vi fortfarande. Tragedierna handlade ofta om det
som grekerna kallade hybris, vermod. Det var den strsta synden av alla. Att tro sig
overvinnerlig var ett brott mot gudarna och straffades hrt av dem. ven om mnga av
dramerna frn den hr tiden har frsvunnit s har flera bevarats och spelas fortfarande p
teatrar runt om i vrlden. Hr r tv exempel:

Kung Oidipus av Sofokles

Oidipus blir som barn spdd att han i framtiden ska komma att dda sin far och gifta sig med
sin mor. Fr att frhindra det det s skickas han bort att uppfostras utomlands. Av en
tillfllighet trffar han i vuxen lder sin far utan att veta om att det r han och ddar honom.
Nr han kommer hem till Tebe gr han staden en stor tjnst och fr som belning gifta sig
med kungens nka, vilket visar sig vara hans egen mor. Sjlva dramat handlar om hur han bit
fr bit tar reda p sanningen om sig sjlv och till slut frtvivlad sticker ut sina gon, de har ju
nd inte kunnat se sanningen.

Lysistrate av Aristofanes
I denna komedi har Atens kvinnor trttnat p att deras mn stndigt r ute i krig. Under
Lysistrates ledning inleder de en krleksstrejk, de vgrar lska med sina mn om mnnen inte
genast sluter fred med fienden. Mnnen gr till slut med p kvinnornas krav och det hela
slutar lyckligt.

Romarriket

Nr det grekiska herravldet gick under tog romarriket ver. ven romarna hade sina
frfattare bde till dikter, bcker och dramer men det de framfrallt gjorde var att ta ver
grekernas kultur och gra den till sin. Grekerna var visserligen slavar i romarriket men det var
de som var de romerska barnens lrare och p det sttet spred sig den grekiska kulturen ver
stora delar av det som nu r Europa och Nordafrika. P samma stt spred sig ocks
kristendomen som tog sin brjan hos Jesus frn Nasaret och hans lrjungar ca r 30 e Kr.