Krlek, samlevnad

och ktenskap
Rapport frn en offentlig hearing
den 69 september 2004

Svenska kyrkans utredningar 2005:1

Krlek, samlevnad
och ktenskap
Rapport frn en offentlig hearing
den 69 september 2004
Svenska kyrkans teologiska kommitt

 Svenska kyrkan
Produktion: Intellecta Uppsala
Tryck: Intellecta Tryckindustri, Solna 2005-16785
Omslagsfoto: Jim Elfstrm/ikon Bildbehandling: Pelle Sonesson
Artikelnr: 1105001
issn 0283-426x

Innehll
Frord Carl Reinhold Brkenhielm

Inledning Gran Mller

Lista ver medverkande

15

Sammanfattning av hearingen

17

Inledning till hearingen

31

ppningsord Carl Reinhold Brkenhielm

31

rkebiskopens perspektiv KG Hammar

32

Historiska perspektiv

43

Kyrkan, ktenskapet och konstruktionen av det normala:

samlevnadsformer i historiskt perspektiv Eva sterberg

43

ktenskap och samlevnad ur ett rttshistoriskt perspektiv Kjell ke Moder

52

Det romantiska krleksidealet: ktenskap och

samlevnad ur ett idhistoriskt perspektiv Inga Sanner

62

Vrderingsfrskjutningar i synen p sexualitet och samlevnad

inom Svenska kyrkan under 1900-talet Johanna Gustafsson Lundberg

70

Samhllsperspektiv

81

Attityder och vrderingar bland ungdomar

betrffande krlek och samlevnad Bo Lewin

81

Sexualitet och relationer Birgitta Gustavii Koskinen

91

Vld i nra relationer Gun Heimer

100

Erfarenheter och synpunkter frn Barnombudsmannen Lena Nyberg

109

Rttsliga perspektiv

121

Registrerade partnerskap och samknade ktenskap

i ett internationellt perspektiv Maarit Jnter-Jareborg

121

Erfarenheter och synpunkter frn Ombudsmannen mot

diskriminering p grund av sexuell lggning (HomO) Hans Ytterberg

128

Rttsregler gllande ktenskap och partnerskap

samt kommande versyn av dessa Anne Kuttenkeuler

138

ktenskapets rttsverkningar Nils Grder

145

Teologiska forskningsperspektiv

155

Erfarenheter och synpunkter p kyrkans erknnande av

homosexuella relationer Holsten Fagerberg och Per Olof Widell

155

Krlek, samlevnad och ktenskap ur ett

systematisk-teologiskt perspektiv Ragnar Holte

164

Hur krlek, samlevnad och ktenskap

kan frsts enligt Bibeln Jesper Svartvik

173

Krleksbegreppet i kristen tradition Werner G. Jeanrond

183

Ecklesiologiska perspektiv p samlevnad och ktenskap Sven-Erik Brodd

193

Ekumeniska perspektiv

202

Homosexuella i kyrkan en katolsk respons Axel Carlberg

202

De ortodoxa kyrkornas syn p ktenskap

och samlevnad Misha Jaksic och Michael Ellnemyr

210

Pingstrrelsens syn p samlevnad, krlek

och ktenskap Sten-Gunnar Hedin och Dan Salomonsson

221

Svenska kyrkans perspektiv I: De homosexuellas erfarenheter

231

Att leva som homosexuell i Svenska kyrkan Ann-Cathrin Jarl

231

Kyrkliga vlsignelseakter eller knsneutrala vigslar Lars Grdfeldt

241

Vga g den smala vgen! Erik Johansson

250

Erfarenheter och synpunkter frn EKHO Arthur Thiry

258

Svenska kyrkans perspektiv II: Andra erfarenheter

267

Ett hgkyrkligt perspektiv p samlevnadsfrgorna Bo Brander

267

Homosexualitet och homofobi:

ett pastoralt perspektiv Tuulikki Koivunen Bylund

274

ktenskap och partnerskap: ett pastoralt perspektiv Ingegerd Sjlin

283

Teologiska kommittns slutsatser av hearing som form

293

Teologiska kommittns slutsatser betrffande samlevnadsfrgor

294

Srskilt yttrande av Samuel Rubenson

297

Frord
Svenska kyrkans teologiska kommitt har till uppgift att vara ett beredande
och rdgivande organ fr rkebiskopen, Kyrkostyrelsen och Kyrkomtet. Dvarande Centralstyrelsen uppdrog i mars 1998 t Teologiska kommittn att
bearbeta en rad principiella frgor om kyrkan och homosexualiteten. Detta
arbete utmynnade r 2002 i samtalsdokumentet Homosexuella i kyrkan. Detta
dokument har legat till grund fr en omfattande samtalsprocess inom Svenska kyrkan som kommer att redovisas vid 2005 rs kyrkomte.
Fr att ytterligare belysa frgan om de homosexuella i kyrkan och fr att
stimulera samtalsprocessen anordnade kommittn en offentlig hearing om
krlek, samlevnad och ktenskap i Uppsala den 69 september 2004. Ett
tjugotal forskare, representanter fr olika myndigheter, kyrkor och trostraditioner samt mnniskor med personlig erfarenhet av att leva som homosexuella i kyrkan intervjuades i separata sessioner av en panel. Allmnheten kunde flja hearingen p Internet och veckan drp i SVT24.
Denna bok r en rapport frn denna hearing med inledningar, sammanfattningar av intervjuerna och de slutsatser som enligt kommittn kan dras
av utfrgningarna. Samtycke fr publicering av inledningar och efterfljande
samtal har inhmtats av deltagarna. Jag vill frn Svenska kyrkans teologiska
kommitt rikta ett varmt tack till var och en som stllde sin sakkunskap och
erfarenhet till frfogande vid denna hearing om krlek, samlevnad och ktenskap. Vr mlsttning var att frdjupa och problematisera frgestllningen utifrn ett antal viktiga perspektiv och forskningsflt och lyssna till olika
rster fr att f en bde bredare och djupare insikt. Det r med stor tillfredsstllelse som vi kan konstatera att denna mlsttning blivit uppfylld. Vi r
ocks mycket tacksamma ver den konstruktiva och ppna ton som prglat
samtalen under hearingen. Vra utfrgare bidrog i hg grad till detta.
Jag vill ocks framfra ett varmt tack till Gunhild Winqvist Hollman,
som i samarbete med kommittns sekretariat utfrt arbetet med att sammanstlla och redigera det omfngsrika materialet. Det r min och kommittns frhoppning att det skall bidra till samtalsprocessen och till kyrkomtets kommande beslut i frgan.
Uppsala den 28 februari 2005
Fr Svenska kyrkans teologiska kommitt
Carl Reinhold Brkenhielm
ordfrande

Inledning
Det r lnge sedan man inom Svenska kyrkan tog ett samlat teologiskt grepp
om samlevnadsfrgorna. Det har knappast gjorts sedan Olof Sundby lade
fram sin avhandling Luthersk ktenskapsuppfattning r 1959. nd r frgor
kring ktenskap och samlevnad av central betydelse fr Svenska kyrkan och
dess medlemmar och stora frndringar har under de senaste decennierna
gt rum i samlevnadsmnstren. Allter lever i sambofrhllanden och separationerna har kat kraftigt i omfattning. Den homosexuella samlevnaden
har blivit erknd av samhllet. Samtidigt lever allter som singlar. Sverige r
det singelttaste landet i Europa. nd r det troligt att de esta mnniskor
nskar leva i en fungerande parrelation.
Familjen r en utsatt institution i vr tid. Detta gr inte minst ut ver
barnen. Mnga barn saknar ngon som de kan lita p och som de kan anfrtro sig t i svra situationer. Klyftan mellan de barn som har det bra och de
som har det dligt vxer, och den psykiska ohlsan bland barn kar. Dessutom frekommer vld och andra vergrepp inom familjen, vilket emellertid knappast r ngon ny freteelse. Familjen har blivit mera utlmnad t sig
sjlv jmfrt med tidigare. Detta har bland annat att gra med att det std
som frr gavs av den omgivande slkten idag mnga gnger saknas.
Inom ett omrde av mnsklig samlevnad har det emellertid inom Svenska kyrkan frekommit en hel del teologisk reektion under senare tid. Det
gller den homosexuella samlevnaden. r 1972 tillsatte Biskopsmtet en utredning som resulterade i boken De homosexuella och kyrkan (1974). mnet
har sedan varit freml fr era motioner i Kyrkomtet. Vid 1988 rs kyrkomte vcktes en motion om utarbetande av frslag till kyrklig vlsignelseakt fr homosexuella par. En utredning i rendet tillsattes som resulterade i
rapporten Kyrkan och homosexualiteten (Svenska kyrkans utredningar 1994:8).
Utredningen kom fram till tv alternativa frhllningsstt till homosexuell
samlevnad.
ven i Kyrkomtet 1997 vcktes en motion om vlsignelseakt fr homosexuella par. Kyrkomtet beslt att avvakta med beslut i frgan under hnvisning till att det behvdes ytterligare teologisk reektion. Med anledning
av detta beslut ck Svenska kyrkans teologiska kommitt i uppdrag att fortstta bearbetningen av de principiella frgorna. Svenska kyrkans teologiska
kommitt r ett expertorgan i teologiska frgor t Biskopsmtet, Kyrkostyrelsen och rkebiskopen. Kommittns bearbetning resulterade i samtalsdokumentet Homosexuella i kyrkan, som lades fram fr Kyrkomtet 2002. Dokumentet visar p frgans komplexa natur, p vilka vgval som r mjliga
och hur dessa kan motiveras. Utgngspunkten tas i den tystnadens kultur
som lnge prglat de homosexuellas situation i samhlle och kyrka. I Kyrko9

mtets beslut r 2002 ingick att inbjuda till samtal p bred front i stift och
frsamlingar kring samtalsdokumentet.
Kyrkomtets beslut innebar dessutom att uppdraget till Teologiska kommittn breddades genom att nrliggande frgor skulle lyftas in i sammanhanget, t.ex. ktenskapets teologi, krlekens sakramentalitet, samlevnadsformernas frndring och lagstiftningen etc.. Som ett frsta steg i detta
arbete bestmde sig kommittn fr att anordna en hearing kring Krlek, samlevnad och ktenskap. Hrigenom ville man i dialog med forskare och andra
sakkunniga samt fretrdare fr samhllsinstitutioner och olika kyrkor och
trostraditioner ska precisera centrala frgestllningar och ge underlag till
Svenska kyrkans stllningstaganden i samlevnadsfrgor.
Teologiska kommittn hade tidigare, r 1997, arrangerat en lrorik och
uppskattad offentlig hearing om genusfrgor under rubriken Kvinnligt, manligt, mnskligt (Tro & Tanke/Supplement 2/1997). Kommittn valde att g
tillvga p motsvarande stt ven nr man skulle belysa samlevnadsfrgorna. Det fanns era skl fr detta val av arbetsform. Ett var att man ville frdjupa och problematisera de olika frgestllningarna utifrn ett antal viktiga
perspektiv och forskningsflt. I en hearing fr de medverkande mjlighet att
tala till punkt, och en offentlig utfrgning ger mjlighet fr en vidare krets
av intresserade att flja med. Kommittn strvade efter att utfrgningen
skulle belysa samlevnadsfrgorna ur vetenskapliga, samhlleliga, pastorala
samt ekumeniska perspektiv. Det fanns ocks en frhoppning om att det
material som skulle komma fram skulle stimulera samtalet i kyrkorna och
bidra till en rikare frstelse av samlevnadsfrgorna.
Inbjudan att medverka i hearingen sndes ut till forskare inom olika discipliner, fretrdare fr olika myndigheter, representanter fr olika kyrkor
och trostraditioner samt representanter fr homosexuella och deras organisationer. Det positiva gensvaret vertrffade Teologiska kommittns frvntningar, och era inbjudna uttryckte sin uppskattning ver att ha blivit
tillfrgade. Vissa av de inbjudna valde dock att inte medverka. Hit hr bl.a.
Oasrrelsen och den laestadianska vckelsen samt EFS:s missionsfrestndare Anders Sjberg.
Hearingen arrangerades i Kyrkans hus i Uppsala den 69 september 2004.
Hela utfrgningen lmades och gjordes omgende tillgnglig via Internet.
Hearingen bandades ocks av SVT24 och sndes i efterhand. Varje utfrgningspass, som pgick under ca 40 minuter, gick till s att den medverkande
inledningsvis, under ca 1015 minuter, ck tillflle att lyfta fram ngra vsentliga aspekter ur det perspektiv hon eller han representerade. Drefter frdes
ett samtal under ledning av tv utfrgare, vars uppgift inte var att diskutera
eller debattera utan att ge de medverkande tillflle att frtydliga och utveckla
sin stndpunkt. Som utfrgare anlitades sex teologiskt kunniga personer,
varav era med erfarenhet av journalistik, nmligen Gunilla Gunner, universitetslektor i teologi, Ami Lnnroth, journalist, Mia Lvheim, universitets10

lektor i religionssociologi, Barbro Matzols, journalist, Mikael Mogren, teol.

dr och prst, Kenneth Nordgren, teol. dr och prst samt Carl Gustaf Spangenberg, universitetslektor i rttshistoria. Hela hearingen leddes av ett presidium
som utgjordes av professor Carl Reinhold Brkenhielm och universitetslektor Karin Sarja frn Teologiska kommittn samt ekonomen och diakonstuderanden Marianne Kronberg och direktor Thomas Sderberg frn Kyrkostyrelsen. Hearingen omfattade 28 pass och pgick under fyra dagar mellan
klockan 9 och 17. Vid ngra pass utfrgades tv personer. Det blev hektiska
men mycket stimulerande dagar fr dem som deltog i arbetet.
Svl inledningarna som de efterfljande samtalen hll genomomgende
hg kvalitet och var mycket informativa. Mycket snart framfrdes frn era
hll nskeml om att materialet frutom att nnas tillgngligt p Internet
ven skulle publiceras i skriftlig form. Man efterfrgade ocks en versttning till engelska av denna tryckta dokumentation. En sdan engelsk utgva
berknas freligga i juni 2005.
Teologiska kommittns ordfrande, professor Carl Reinhold Brkenhielm, lmnade en frsta rapport frn hearingen till Kyrkomtet i september 2004 och sammanfattade d resultaten av hearingen i fljande punkter:
Det blev klarlagt att en kommande statlig utredning om ktenskap och
partnerskap r under tillsttning. Fljande frgestllningar kan komma att
aktualiseras. Br par av samma kn kunna ing ktenskap? Br t.ex. prster i Svenska kyrkan kunna registrera partnerskap? Frgan om obligatoriskt civilktenskap blir en av huvudfrgorna.
Hearingen gav ocks besked om hur andra kyrkor och samfund ser p krlek och ktenskap och hur man bedmer en eventuell kyrklig akt fr partnerskap. Inbjudna representanter frn pingstrrelsen, romersk katolska
kyrkan och serbisk ortodoxa kyrkan var kritiska till en framtida eventuell
partnerskapsakt eller knsneutral vigselordning i Svenska kyrkan. Man
ville dock ha en fortsatt dialog och visade stor uppskattning ver att medverka i hearingen.
Fretrdare fr ekumeniska gruppen fr homo-, bi- och transsexuella
(EKHO) gjorde mycket klart vad de frvntade sig av Svenska kyrkan.
Man sg fram emot ett aktivt och konstruktivt arbete med frgan om en
liturgisk form fr homosexuellas ingende av sin livsgemenskap. Mnga av
de utfrgade solidariserade sig starkt och tydligt med EKHO:s grundlggande strvanden ven om det fanns skilda sikter om partnerskap eller
ktenskap r den rtta formen fr homosexuellas parfrhllanden.
Mnga av de utfrgade talade om homosexuellas frhllanden i Svenska
kyrkan och vad man nskar sig frn Kyrkomtets sida. Vi ck hra berttelser som vittnade om oknslig krlekslshet i bde kyrka och frsamling.
Samtidigt var det mnga som betonade att mycket positivt hnt i Svenska
11

kyrkan sedan mitten av 1970-talet, d Holsten Fagerberg p uppdrag av

biskopsmtet publicerade sin utredning De homosexuella och kyrkan.
Tydligare n mnga gnger tidigare klargjordes riskerna i tillmpningen av
frvetenskapliga bibliska texter i en modern etisk debatt. Flera teologer
framhll att Bibelns frfattare inte knde till allt det vi vet idag om den
genuina homosexuella orienteringen. Andra ansg att utlevd sexualitet r
ofrenlig med Bibelns syn p homosexualitet. Det r anmrkningsvrt att
tv s vitt skilda uppfattningar lever sida vid sida i samma kyrka.
Vi ck ocks en tydligare bild av situationen i andra lnder speciellt vad
gller frgan om registrerat partnerskap. Norden bildar ett slags enhet med
en gemensam form av registrerat partnerskap som egentligen gr skillnaden mellan partnerskap och ktenskap verraskande liten.
Vi ck ocks ett frdjupat historiskt perspektiv p vr nuvarande ktenskapssyn. Kyrko- och rttshistorien ger oss inte en enhetlig bild av ktenskapet. Krnan har varit de offentliga lftena och den sexuella samlevnaden. Lnge betraktades kvinnan som mannens egendom. S smningom
har preventivmedel och skilsmssa accepterats tminstone i de protestantiska kyrkorna. Vidgar man blicken till andra kulturer blir mngfalden i
familjeformer, sexualitet och samlevnad nnu mer ptaglig. Men forskningen stder tanken att olika typer av familjebildning inklusive den
som bygger p samknade parfrhllanden kan bidra till stabila och humana samhllen.

Hearingen gav inte svar p alla vra frgor. Det hade vi heller inte vntat
oss. Den gav emellertid en god verblick ver omrdet och en god grund fr
den fortsatta teologiska genomlysningen av samlevnadsfrgorna.
I freliggande rapport lmnas en fullstndig dokumentation av hearingen. Teol. kand. Gunhild Winqvist Hollman har redigerat texterna med inledningar och efterfljande samtal samt ven bidragit till sammanfattningen.
Dessa texter har fr att underltta lsningen grupperats tematiskt p ett stt
som inte var praktiskt mjligt vid hearingens genomfrande. Med utgngspunkt i en allmn samhllskontext presenteras frst de historiska, sociala
och rttsliga perspektiven p samlevnadsfrgorna. Drefter fokuseras mer
specikt p de aspekter som r av srskild relevans fr Svenska kyrkans teologiska reektion: den teologiska forskningens perspektiv, det ekumeniska
perspektivet och det perspektiv som bygger direkt p egna erfarenheter av
Svenska kyrkans verksamhet och de mten som dr sker med homosexuella
par och personer.
Det framgr av texterna att samtalen i praktiken kom att berra ett ertal
temaomrden. Utver den direkta bakgrunden i frgan om de homosexuellas plats i Svenska kyrkan och vidgningen av denna frga till ett mer vergripande tema om krlek, samlevnad och ktenskap mrkte man att vissa fr12

gor i den aktuella diskussionen i samhlle och kyrka ck stort genomslag.

Srskilt gllde det nskemlen om en kyrklig vlsignelseakt ver registrerade partnerskap och den kommande statliga utredningen som aktualiserar
frgor om knsneutrala ktenskap, obligatoriskt civilktenskap och kyrkornas vigselrtt. Fokus i de enskilda samtalen kunde frlggas ngot olika av
olika medverkande och ibland skifta mellan inledningen och det fljande
samtalet.
Rapporten avslutas med Teologiska kommittns slutsatser av hearingen.
Dessa avser dels erfarenheterna av hearing som form, dels de teologiska
slutsatser som kommittn menar sig kunna dra p basis av tidigare reektion och av vad som kom fram under hearingen.
Gran Mller
Teologiska kommittns sekreterare

13

Medverkande vid hearingen

Bo Brander

Teol. dr, prst i Svenska kyrkan och frestndare fr

Laurentiistiftelsen, Lund

Sven-Erik Brodd

Professor i kyrkovetenskap vid Uppsala Universitet,

prst i Svenska kyrkan

Carl Reinhold Brkenhielm

Professor i empirisk livsskdningsforskning, Uppsala

Universitet, prst och ordfrande i Svenska kyrkans
teologiska kommitt

Axel Carlberg

Teol. dr och prst, Stockholms katolska stift

Michael Ellnemyr

Teol. lic., aktiv inom Serbisk ortodoxa kyrkan

Holsten Fagerberg

Professor emeritus i etik och prst i Svenska kyrkan,

Uppsala

Johanna Gustafsson Lundberg

Lektor i etik vid Hgskolan Dalarna, Falun

Birgitta Gustavii Koskinen

Lkare, Visby

Nils Grder

Advokat och ledamot i Kyrkostyrelsen, Lund

Lars Grdfeldt

Prst och doktorand i kyrkohistoria vid Karlstads

Universitet

KG Hammar

rkebiskop, docent i kyrkohistoria

Sten-Gunnar Hedin

Frestndare fr Filadelafrsamlingen i Stockholm

och fretrdare fr Pingstrrelsen i Sverige

Gun Heimer

Professor, verlkare, chef fr Rikskvinnocentrum vid

Akademiska sjukhuset i Uppsala

Ragnar Holte

Professor emeritus i etik, Uppsala Universitet, och

prst i Svenska kyrkan

Misha Jaksic

Prst i Serbisk ortodoxa kyrkan och ortodox samordnare vid Sveriges Kristna Rd

Ann-Cathrin Jarl

Teol. dr och stiftsadjunkt, Stockholms stift

Werner G. Jeanrond

Professor i systematisk teologi, Lunds

Universitet

Erik Johansson

Prst i rebro och ordfrande fr ntverket

Medvandrarna

Maarit Jnter-Jareborg

Professor i internationell privat- och processrtt,

Uppsala Universitet

15

Tuulikki Koivunen Bylund

Teol. dr, domprost i Uppsala och tidigare kaplan fr

EKHO Uppsala

Anne Kuttenkeuler

Kanslird, Justitiedepartementet

Bo Lewin

Professor i sociologi, Uppsala Universitet

Kjell ke Moder

Professor i rttshistoria, Lunds Universitet

Lena Nyberg

Barnombudsman (BO)

Dan Salomonsson

Frestndare fr Pingstkyrkan i Uppsala

Inga Sanner

Docent i idhistoria, Stockholms Universitet

Ingegerd Sjlin

Teol. dr, kyrkoherde i Nykping

Jesper Svartvik

Docent i Nya testamentets exegetik, Lunds Universitet,

prst och ledamot av Svenska kyrkans lronmnd

Arthur Thiry

Frbundsordfrande i Riks-EKHO (Ekumeniska

gruppen av kristna homo-, bi- och transsexuella)

Per Olof Widell

Journalist, Uppsala

Hans Ytterberg

Ombudsman mot diskriminering p grund av sexuell

lggning (HomO)

Eva sterberg

Professor i historia, Lunds Universitet

Utfrgare
Gunilla Gunner (GG)

Universitetslektor vid Teologiska Hgskolan,

Stockholm

Ami Lnnroth (AL)

Journalist och journalistutbildare, Stockholm

Mia Lvheim (ML)

Universitetslektor i religionssociologi, Uppsala

Universitet

Barbro Matzols (BM)

Journalist vid Svenska Kyrkans Tidning

Mikael Mogren (MM)

Prst och lrare i kyrkovetenskap, Uppsala Universitet

Kenneth Nordgren (KN)

Prst, teol. dr och frestndare vid stiftsgrden

Undersvik, Uppsala stift

Carl Gustaf Spangenberg (CGS)

Universitetslektor vid juridiska institutionen, Uppsala

Universitet

16

Sammanfattning av hearingen
Fljande sammanfattning r strukturerad i syfte att fungera som underlag
fr fortsatt analys av samlevnadsfrgorna. Den fljer drfr inte rapportens
disposition av materialet frn hearingen och r mer att betrakta som en
sammanfattning av hearingen som helhet n av de enskilda bidragen.

1. Samlevnad, ktenskap och barn i vr tid

Sociologen Bo Lewin berttade att mellan ren 1967 och 1974 sjnk ktenskapsfrekvensen med 40 procent. Man rknade d med att krnfamiljen
som samhllsinstitution stod infr sin upplsning. Normerna frndrades
dock inte i samma takt som formerna. Genom glesbygdens avfolkning till
fljd av strukturomvandlingen brts traditionella mnster fr social kontroll. Ogift samboende etablerades som offentligt erknd samlevnadsform.
Idag anser man att variationer i frga om sexuella relationer r knutna till
olika livsstilsgrupper, som inte ndvndigtvis hnger samman med traditionell social status.
Rttshistorikern Kjell ke Moder talade om den revision av ktenskapsrtten som gde rum p 1970-talet. Bland annat frndrades reglerna fr ktenskapsskillnad 1973 och den obligatoriska medlingen avskaffades. Moder
talade om 1970-talet som modernismens slutpunkt vad gller ktenskapsrtten: normaliteten blir sedan alltmer exibel och svrdenierbar. Som
exempel p den fortsatta utvecklingen nmnde han sambolagen 1987 och
partnerskapslagen 1995.
Lkaren och sexualrdgivaren Birgitta Gustavii Koskinen berttade om
sina erfarenheter av hur attityden till homosexuell samlevnad och homosexuell identitet frndrats under samma tid. Medan Lewin som sociolog
talade om att sexuell identitet och sexuella preferenser ytterst r betingade
av den omgivande kulturen, betonade Gustavii Koskinen som lkare att individen inte sjlv vljer eller tillgnar sig en sexuell identitet under sin livstid: homosexuell r man, det r inte ngot som man blir.
Pingstpastorn Dan Salomonsson utgick i sitt inledningsanfrande frn
den kris eller bearbetning som han menar att samlevnaden idag benner sig
i. Reklam och samhllsattityder undergr en sexualisering, vilket fr unga
mnniskor att uppleva ett sexuellt prestationskrav. En motreaktion kan
sknjas i den nya pryda vgen. Ett ktenskap i Sverige varar i genomsnitt
i tio r, och 50 000 barn fr varje r uppleva en skilsmssa.
Teologen Werner Jeanrond hnvisade till de tyska sociologerna Ulrich
Beck och Elisabeth Beck-Gernsheim, som talar om hur ktenskapen i det
moderna och postmoderna samhllet lper risk att implodera. Jeanrond
talade om en ktenskapsflla dr gifta par lmnas utan socialt std med
17

en vermnsklig uppgift att p egen hand hlla samman sina liv och familjer. Domprosten Tuulikki Koivunen Bylund nmnde ett antal hot mot ktenskapet idag. Ett av dem r dliga ktenskap. Sexualiseringen av det
offentliga rummet, sexism, familjevld och dlig ekonomi bidrar ocks enligt Koivunen Bylund till att frsvaga ktenskapet.
Gun Heimer, chef fr Rikskvinnocentrum, redogjorde fr problematiken
kring vld i nra relationer, dr vldet alltid r ett uttryck fr makt och kontroll. I Sverige ddas mellan 20 och 30 kvinnor per r. Endast 15 procent av
alla misshandlade kvinnor polisanmler vldet. De litar inte p att f samhllets std, troligen inte heller p kyrkan. Att i sdana situationer framhlla
trohet, frltelse och frsoning som ideal framhll Heimer som ngot orimligt: kvinnor riskerar att ddas om de stannar kvar i misshandelsrelationer.
Vldet frekommer i alla sociala skikt. I relationer dr prster, lkare och
poliser ingr nns en inbyggd sprr mot att ska hjlp. Sexuella vergrepp
kar i samhllet. De frekommer ven inom kyrkan, dr man dock tenderar
att frska lsa problemet internt trots att exempelvis vldtkt r en kriminell handling. Heimer berttade att vld ven frekommer i homosexuella
relationer. Det nns hr ett dubbelt motstnd mot att avslja: man mste
bde avslja att man r homosexuell och att man blivit utsatt fr vld.
Barnombudsmannen Lena Nyberg berttade att
20% av befolkningen r barn i Barnkonventionens mening, dvs. under 18
r.
25% av alla barn har minst en frlder fdd i ett annat land.
73% av alla barn lever med bda sina frldrar (85% av alla barn upp till 5 r)
men att gruppen av barn som lever med bara en av frldrarna, oftast d
mamman, vxer.
Flertalet barn har det bra ekonomiskt, socialt och betrffande sin hlsa. Avstndet vxer dock mellan dem som har det bst och dem som har det smst.
Vidare kar den psykiska ohlsan. Nyberg ppekade vidare att svensk lag
(t.ex. frldrabalken) tar sin utgngspunkt i de vuxnas rtt till barn. Barn
kan t.ex. hmtas av polis fr umgnge med en frlder medan ett barn aldrig
kan stlla ansprk p att f trffa en saknad frlder. I vrdnadstvister, som
r en frga som mer n andra berr barnen, blir barnen mestadels inte tillrckligt hrda.
Alla barn behver vuxna som de kan lita p: frldrar eller andra, om
inte frldrarna fungerar. De behver bde manliga och kvinnliga frebilder, men kanske inte ndvndigtvis i det egna hemmet. Betrffande vad
kyrkan kan bidra med i sammanhanget menade Nyberg att kyrkan kan ge
mjlighet till en vuxen samtalspartner som har tid att samtala, t.ex. med
barn i en akut familjekris, inte minst under sommarlovet nr de esta professionella vuxna har semester.
Mobbning och utanfrskap uppfattas som stora hot av praktiskt taget
alla barn och legitimeras av vuxna, som dessutom ofta sjlva r de som sva18

rar fr mobbningen. Det r t.ex. ofta problematiskt fr barn att ha en familj

som p ngot stt sticker ut, oavsett vad detta beror p. Alla barn har rtt
till den trygghet som det innebr att veta att man sjlv r accepterad med
den familj man har. Samhllet sviker enligt Nyberg barn med svagt frldrastd och skolan tvekar att ta sig an knsliga frgor. Nr problemen osynliggrs vxer skammen. Nyberg pekade p risken att kyrkan kommunicerar
vrderingar som frstrker barns utanfrskap.
Nyberg ppekade ocks att vi vet alltfr lite om hur barn till homosexuella
frldrar upplever sin situation. Teologen Bo Brander noterade att Statistiska Centralbyrns statistik upptar 59 barn med frldrar som lever i registrerat partnerskap och att ingen vet hur stort det verkliga antalet barn i samknade familjer r. Det saknas allts kunskap bde om hur mnga de r och hur
de har det. Utver Nyberg och Brander ppekade era medverkande vikten
av att alltid se till barnens bsta, oavsett vilken principiell hllning man intar
till homosexuell samlevnad. Advokaten Nils Grders inlgg behandlade frgan om de rttsliga och sociala konsekvenserna fr barnen av en eventuell
lagfrndring i frga om rtt till insemination fr samknade par.

2. Krlek, livsvaraktighet och trohet som grundvrderingar

Etikern Johanna Gustafsson Lundberg konstaterade att det i 1980-talets debatt om homosexualitet skedde en frskjutning frn frgan om kn och hur
kn konstrueras till vissa centrala vrden. Gemenskap, nrhet och msesidighet kom att fokuseras i denitionen av sexualitet. Krlek och trohet som
centrala vrden i all mnsklig samlevnad betonades terkommande under
hearingen.
Kyrkoherden Ingegerd Sjlin sade sig idag uppleva en utbredd acceptans
fr otrohet och tillflliga sexuella relationer. Sociologen Bo Lewin talade
tvrtom om viljan till trohet hos bde vuxna och unga. Troheten bygger p
en nskan om varaktiga frhllanden som r lika stor hos ungdomar som
hos vuxna. ven om de ungas tidsperspektiv r kortare och deras relationer
brister snabbare har de samma uppriktiga vilja att vara trogna mot varandra. De betonar att trohet r ngot som man inte kan krva men som man
nskar sig, som en nd.
Det r enligt Lewin krleken som legitimerar sexualiteten bland ungdomar i Sverige. Vr tids krleksideologi beskrev han som en frestllning om
krleken som domesticerad urkraft. Medan passionen i klassiska krleksdramer framstlls som ett frdande brott mot den ndvndiga sociala ordningen framstr den vsterlndska krleksideologin som en socialt mera acceptabel version av det klassiska dramat.
Idhistorikern Inga Sanner berttade om hur det romantiska krleksidealet slog igenom omkring sekelskiftet 1800. Frndringen i tnkande betingades av sociala frndringar i samband med den begynnande industrialise19

ringen, och den romantiska krlekssynen vann framfr allt gehr hos de
borgerliga familjerna i stderna. Brd, egendom etc., som tidigare och i andra samhllsklasser var betydelsefulla fr ktenskapets ingende, spelade fr
dem inte lngre samma roll. I enlighet med ett sdant synstt borde var och
en f vlja partner fritt, utifrn sina egna personliga knslor.
Nr kyrkan under 1800-talet gick till angrepp mot detta ideal s var det
fr att man ansg att krleken var en alltfr brcklig grund fr samlevnaden.
Man menade att samlevnaden mellan tv mnniskor i stllet borde vila p
plikt och trohet. Sanner aktualiserade detta synstt i samband med diskussionen om en eventuell kyrklig akt fr ingende av samknade relationer
och reste frgan om detta kan ses som ett uttryck fr att vrden som plikt
och trohet idag ter kommer till heders.
Teologen Werner Jeanrond lyfte fram just den msesidiga frpliktelsen
som en viktig sida av ktenskapet. I sitt bidrag talade han om krleken som
en viktig och kanske avgrande funktion i ett ktenskap, men betonade att
det d inte frmst handlar om en tillfllig passion utan om ett livslngt personligt mte dr tv mnniskor accepterar varandra, med alla de revolutionra mjligheter som ett krleksfrhllande fr med sig. All krlek leder till
revolution, till frndring, menade Jeanrond: hr mts tv egon som vill
bli sjlv i relation till varandra. Genom att peka p hur krleken i Nya
testamentet har beskrivits p olika stt av Johannes, Lukas och Paulus visade
Jeanrond att krlek r ett komplext fenomen som rymmer mnga olika
aspekter, och p hur krlek stts p prov i konikter. Han pekade vidare p
vikten av att gra upp med den kroppsentlighet som nns inom kristen teologi och som har sitt ursprung i den grekiska kulturen. Det frhllandet att
mnniskan r kroppslig och knsbestmd r viktiga utgngspunkter fr en
kristen analys av krleken.
Teologen Bo Brander pekade p betydelsen av att kvalicera mellan olika
slags krlek. All krlek r inte vacker och det nns uttryck fr krlek som
kan vara destruktiv. Hr aktualiserades hur sexualiteten, som kan vara ett
viktigt uttryck fr den inbrdes krleken mellan tv mnniskor, ocks kan
perverteras p olika stt.
Prsten Lars Grdfeldt gav uttryck fr hur homosexuella i samma grad
som heterosexuella ser en kontinuitet mellan sin egen krlek och frldrarnas, och mor- och farfrldrarnas. Arthur Thiry, ordfrande fr EKHO
(Ekumeniska gruppen av kristna homo-, bi- och transsexuella) framhll att
det r ett fr alla mnniskor gemensamt behov att lska och att bli lskad.
Varje relation r unik och enastende. Freteelsen att lska och bli lskad r
dremot universell. Att leva i en relation r underbart ibland, svrt ibland,
och dremellan innehller det mycket av vardagens trygghet.

20

3. ktenskapet
a) ktenskapet i olika tider
I samtalet med representanterna fr de ortodoxa kyrkorna nmnde fader
Misha Jaksic att skillnaden mellan en kyrklig vlsignelsehandling och en
kyrklig vigsel ur teologisk synvinkel kan ses som mer marginell: att gifta sig
i kyrkan har under lnga perioder av kyrkans tidigare historia inneburit just
en vlsignelsehandling ver ett i civil ordning ingnget ktenskap.
Historikernas bidrag visade tydligt att ktenskap inte r ngot entydigt. Det har sett olika ut och uppfattats p olika stt i skilda tider ocks i
vrt land. Det framgick av historikern Eva sterbergs inledning att ktenskapet vid tiden fr Sveriges kristnande var ett vrldsligt frbund. Det frutsatte samfrstnd mellan parterna, med lften givna infr vittnen, och
bekrftades genom samlag. Giltigheten var inte beroende av kyrkan, ven
om kyrkan blev mer involverad under medeltidens lopp.
Efter reformationen kom kyrkan enligt sterberg att medverka alltmer
bde ceremoniellt och normativt. Det mrks t.ex. i strvandet att gra vigseln kyrklig och offentlig, men ocks i kyrkans vilja att frstrka de vrldsliga straffen fr ortta frbindelser genom extra skamstraff. Enkelt uttryckt handlade det i 1600- och 1700-talens Sverige om en fundamentalistisk protestantisk kontroll av sexualiteten. Sverige var vid denna tid ett bondesamhlle, dominerat av smjordbruk och av hushll med en storlek p i
genomsnitt fem till sju personer. Praktiskt taget alla arbetade i jordbruket,
det behvdes bde mn och kvinnor fr olika sysslor. Hushllet var den naturliga enheten fr produktionen liksom fr reproduktionen, ldreomsorgen
och sjukvrden. Jorden skulle g i arv till nsta generation, och skatterna
vilade inte p individer utan p grdar och hushll. Eva sterberg framhll
att det i ett sdant samhlle var naturligt fr stat och kyrka att vrna om
samlevnaden mellan man och kvinna fr barnafdandets skull och fr att ta
hand om alla de andra uppgifter som krvdes.
Kjell ke Moder framhll att reglerna i giftermlsbalken i 1734 rs lag
innebar en ny normativ reglering av ktenskapets status i samhllet. En stor
nyhet var att kyrkan ck ensamrtt att frrtta vigsel. Vigseln blev en frutsttning fr ktenskap med full rttsverkan.
Inga Sanner beskrev hur den romantiska idealbilden av hemmet och familjen frutsatte att mannen och kvinnan hade olika roller i ktenskapet. I
den borgerliga familjen var produktionen frlagd till en sfr utanfr hemmet, och det var mannen som deltog i den delen av samhllslivet. Kvinnans
viktigaste uppgift blev att skapa en knslomssigt varm och krleksfull atmosfr i hemmet. De tidiga fretrdarna fr det romantiska krleksidealet
tnkte sig nd att framtida relationer mellan man och kvinna skulle bli allt
friare s att de ktenskapliga banden slutligen skulle bli helt verdiga.
Denna tendens har emellertid, som Sanner framhll, inte slagit igenom i
21

ngon strre utstrckning. ktenskapet som institution har verlevt och

det nns hos mnga ett behov av att gra krleksrelationen till en offentlig
angelgenhet. Samtidigt r det tydligt att ktenskapets innebrd och funktion har frndrats genom tiderna. En intressant slutsats r att dagens sambofrhllanden r att betrakta som ktenskap enligt den syn p ktenskap,
som fanns vid tiden fr reformationen. rkebiskop KG Hammar uttryckte
en frmodan om att vi ocks teologiskt tolkar samboskap p samma stt
som ktenskap, tminstone informellt. Advokaten Nils Grder talade ocks
ur juridisk synvinkel om sammanboende par med gemensamma barn och
om skilda frldrar med gemensam vrdnad om barnen som levande i en
form av partiellt ktenskap i kraft av sitt gemensamma ansvar fr barnen.
I vra dagar diskuteras om ktenskap skall vara frbehllet relationer
mellan mnniskor av olika kn eller om det ven skall ppnas fr par av
samma kn. Anne Kuttenkeuler frn Justitiedepartementet informerade om
den kommande statliga utredningen om ktenskap och partnerskap, som
bland annat har att ta stllning till om personer av samma kn skall kunna
ing ktenskap.
Initiativet i den rttsliga regleringen av mnniskors samliv har under historien ocks frskjutits mellan kyrkan och staten. Kjell ke Moder anknt
till den samhllsteoretiska tanken om hur kyrkan i det frmoderna samhllet fungerade som normgivande samhllsauktoritet men senare ck kompromissa med den moderna staten. I rttshistorisk bemrkelse sg han den
utvecklingen sl igenom i de frndringar som skedde i ktenskapsrtten
1915. Idag diskuterar man enligt Moder om det postmoderna innebr en
mjlighet till retraditionalisering dr kyrkans mjlighet till inytande ver
rttsutvecklingen ter strks men under nya former.
Flera talare hnvisade till Luthers ord om ktenskapet som ein Weltlich
Ding, dvs. som en primrt civil och inte kyrklig angelgenhet (till skillnad
frn i kanonisk rtt). Teologen Sven-Erik Brodd varnade fr att okritiskt fra
ver resonemang om frhllandet mellan stat och kyrka frn Luthers tid till
vr egen. Europa p Luthers tid var ett religist enhetssamhlle dr en helt
sekulr stat inte var tnkbar.
b) ktenskapets olika funktioner
Den historiska belysningen har visat att ktenskapet syftar till att fylla olika
slags funktioner. Dessa kan naturligtvis freligga samtidigt och var och en
av dem kan vara olika starkt artikulerad under olika historiska och sociala
omstndigheter.
Juristen Nils Grder sammanfattade ktenskapets rttsverkningar i fljande punkter:
Trohet och hnsyn, i vid bemrkelse inte endast sexuellt.
Gemensam vrd av hem och barn.
22

 Frdelning av utgifter och sysslor dr var och en bidrar efter frmga, ingen 50/50-rttvisa.
Informationsplikt inga hemligheter, exempelvis i ekonomiska frgor.
Drtill kommer krleken som en viktig, och kanske avgrande, funktion i
ett ktenskap vilket redan har framgtt ovan.

c) Teologiska motiveringar av ktenskapet

De teologiska tankegngarna om synen p ktenskapet fljde i huvudsak tv
linjer. Den ena tog sin utgngspunkt i skapelsen och det skapelsegivna. Argumentationen utgick i era fall frn de bda skapelseberttelserna i Frsta
Moseboken, srskilt frn 1 Mos. 1:27 Gud skapade mnniskan till sin avbild [] som man och kvinna skapade han dem samt vlsignelsen och
maningen till fruktsamhet i 1 Mos. 1:28. Av era medverkande, bl.a. teologerna Ragnar Holte och Ingegerd Sjlin, framhlls just prokreationsmomentet som ett omistligt inslag i ktenskapsteologin.
I den andra skapelseberttelsen framhlls slutorden om hur en man lever
med sin hustru och de blir ett som viktiga, 1 Mos. 2:24. Domprost Tuulikki
Koivunen Bylund problematiserade dock skapelseberttelsernas ver-/underordningsperspektiv och pekade p hur skapelseargumentet genom historien anvnts som argument mot olika emancipationsstrvanden.
Ragnar Holte ppekade att kyrkan lser Gamla testamentet i ljuset av
Nya testamentet. Skapelseperspektivet aktualiseras i NT i ett knt Jesusord
om ktenskap och skilsmssa som terges p era stllen i evangelierna, utfrligast i Matt. 19:39. Som svar p en stlld frga sger Jesus att skilsmssolagar tillkommit fr era hjrtans hrdhets skull men strider mot Guds
skapelseavsikt. Samma bibelord framhlls ocks som centralt av de medverkande pingstpastorerna Dan Salomonsson och Sten-Gunnar Hedin.
Jesus citerar att Gud gjorde dem till man och kvinna och att de tv
skall bli ett och tillgger: Vad Gud har fogat samman fr mnniskan inte
skilja t. En rimlig tolkning av detta r enligt Ragnar Holte att Jesus hr
stller upp ett etiskt ideal men inte avser att fresl ngra nya ktenskapslagar. Idealt sett r ktenskapet en krleksrelation av livslng varaktighet och
ings drfr med lftet om trohet tills dden skiljer oss t.
En annan linje i argumentationen tar sin utgngspunkt i tanken att det
kristna ktenskapet har sin grund inte endast i skapelsen utan ven i den
nya skapelsen, allts i en eskatologisk verklighet. Det framgick t.ex. av teologen Sven-Erik Brodds inledning att krleken mellan man och kvinna i ktenskapet kan uppfattas som en terspegling av Guds krlek och ett instrument fr Guds krlek i vrlden. I detta avseende kan ktenskapet uppfattas
som sakramentalt. Ett centralt bibelord i detta sammanhang r Ef. 5:2133
dr mannens krlek till hustrun liknas vid Kristi krlek till sin kyrka. Brevets frfattare citerar orden frn 1 Mos. 2 om att de tv skall bli ett och sger
(5:32): Detta rymmer en stor hemlighet, hr lter jag det syfta p Kristus
23

och kyrkan. ver- och underordningsperspektivet i denna text r problematiskt, konstaterade Brodd, som nd ansg att texten r anvndbar fr att
formulera en kristen syn p ktenskapet i termer av kyrkans sakramentalitet,
dr kyrkan beskrivs som ett effektivt tecken och instrument fr Guds rike.
Brodd hvdade att talet om det skapelsegivna bygger p en normativ
kristen teologi om vad som r skapelsegivet. Ett hvdande av att det kristna
ktenskapet i grunden r detsamma som andra ktenskap riskerar att uttrycka en paternalistisk hllning. Brodd fredrog att knyta kyrkans ktenskaps- och vigselsyn till dopet och att se det kristna ktenskapet som ett ktenskap fr kristna, det vill sga dpta, personer. Teologen Werner Jeanrond
betonade ocks att de som gifter sig i kyrkan inte endast r frpliktade till
gemenskapen med varandra utan ocks stller sin gemenskap i en frpliktande relation till Guds rike. Kyrkans teologi om ktenskapet r inte identisk med statens ideologi, framhll han.
Den sakramentala tankegngen aktualiserades ven av rkebiskop KG
Hammar, som knt an till gudsbilden: Gud r krlek och kristushistorien
visar p ett liv i sjlvutgivande krlek. Den sjlvutgivande krleken mellan
mnniskor r drmed en erfarenhet som aldrig kan vara teologiskt irrelevant: i denna krlek ser vi Gud.

4. Samknade relationer
a) Historik och nu gllande lagstiftning
Samknade sexuella relationer var straffbelagda enligt svensk lag nda fram
till r 1944. Frst p 1970-talet avskaffade Socialstyrelsen homosexualitet
som ett sjukdomsbegrepp. Under senare r har attityderna till homosexuell
samlevnad genomgtt dramatiska frndringar. Det demokratiska samhllets mjlighet till fri opinionsbildning har tagits till vara av intresseorganisationer som aktivt, mlmedvetet och framgngsrikt har drivit frgor om
icke-diskriminering.
Juristen Maarit Jnter-Jareborg redogjorde fr utvecklingen mot erknnande av samknade parfrhllanden i de nordiska lnderna. r 1989 infrde
Danmark, som frsta land i vrlden, ett nytt rttsinstitut och familjerttsligt
statusfrhllande med benmningen registrerat partnerskap. Registreringen innebr, med ngra i lagen specicerade undantag, att de regler som
gller i ktenskap ocks gller i partnerskap.
Arbetet med en motsvarande lagstiftning pbrjades nstan omgende i
de vriga nordiska lnderna. ven om det fanns ett motstnd mot lagstiftning om registrerat partnerskap har rttsinstitutet antagits i alla de nordiska
lnderna: i Norge r 1993, i Sverige 1995, i Island 1996 och i Finland 2002.
Lagstiftningen i hela Norden fljer den danska modellen. I samtliga lnder
r det en registreringsceremoni motsvarande borgerlig vigsel som tillmpas.
24

Kanslirdet Anne Kuttenkeuler frn Justitiedepartementet redogjorde

fr de olika regelverk som idag gller fr frrttandet av ktenskaps och partnerskaps ingende. Vigsel till ktenskap kan frrttas antingen av lagfaren
domare i tingsrtt, av ngon som Lnsstyrelsen frordnat, av prst i Svenska
kyrkan eller av prst eller annan befattningshavare i annat samfund med vigselrtt. Registrering av partnerskap sker genom en ceremoni motsvarande
den borgerliga vigseln och kan idag frrttas enbart av de tv frstnmnda
kategorierna. Beroende p vilka rttsliga frndringar som fresls av den
kommande statliga utredningen kan konsekvensen komma att bli att Svenska kyrkans prster fr rtt, eller till och med skyldighet om vigselrtten
skall behllas , att frrtta partnerskapsregistrering alternativt vigsel till
samknat ktenskap.
Infr den kommande utredningen har frgan om att avskaffa kyrkornas
vigselrtt och istllet infra ett obligatoriskt civilktenskap aktualiserats.
Detta frekommer enligt Maarit Jnter-Jareborg i en minoritet av EUlnderna, dribland Tyskland, Frankrike och Italien. Prsten Lars Grdfeldt
framhll att infrandet av obligatoriska civilktenskap i kyrkliga led framfrallt har frts fram av grupper som motstter sig infrandet av en kyrklig ordning fr ingende av samknade partner- eller ktenskap. Jnter-Jareborg
noterade att partnerskap i samtliga nordiska lnder enbart kan ings i civilrttslig form, men att kyrkorna i Sverige, Danmark och Island infrt en
mjlighet till efterfljande kyrklig frbn.
b) Teologiska argument betrffande samknade relationer
Ingen av de medverkande i hearingen uttalade som sin sikt att homosexuell
samlevnad borde vara i lag frbjuden. Dremot presenterades argument som
talade svl fr som emot ett kyrkligt accepterande av samknade relationer
i form av olika frbns- eller vlsignelsehandlingar. Teologen Bo Brander
markerade, liksom fader Axel Carlberg frn Katolska kyrkan, tydligt en positiv instllning till att samknade par i samhllet ges samma lagstadgade
skydd fr sina relationer som andra, men framhll att kyrkan inte kan bekrfta dessa relationer genom frbns- eller vlsignelsehandlingar. Pingstrrelsens fretrdare talade om homosexualitet som en aspekt av den grundskada som genom syndafallet prglar skapelsen. Man jmstllde detta med
olika former av handikapp som Gud, om det r hans vilja, kan bota genom
ett under, men att den vanligare erfarenheten r att Gud br och hjlper den
troende genom livet, vad slag av handikapp han eller hon n m ha.
sikten att kristna homosexuella br avst frn att leva ut sin homosexualitet framfrdes uttryckligen framfrallt av fretrdarna fr Katolska kyrkan,
Pingstrrelsen och de ortodoxa kyrkorna men ven av Erik Johansson, ordfrande fr ntverket Medvandrarna som bygger hela sin rdgivande verksamhet p just denna stndpunkt. Argumenten mot homosexuell samlevnad
utgick bde frn Bibeln och skapelsen. Axel Carlberg frn Katolska kyrkan
25

hvdade till exempel att Gud skapade mnniskan till man och kvinna, att det
nns en mening med likheterna och skillnaderna mellan knen, att freningen mellan man och kvinna i sexualakten r ngot naturligt och gott samt
slutligen att frukten av denna frening, dvs. de barn som blir till, r ngot som
r bde gott och ndvndigt fr mnniskoslktets verlevnad. Den sexuella
akten har drfr enligt Carlberg sin givna och exklusiva plats inom (det
heterosexuella) ktenskapet. Uppfattningen att kristna homosexuella br
leva i celibat framfrdes ven av Pingstrrelsens och de ortodoxa kyrkornas
fretrdare huvudsakligen indirekt genom formuleringar om att det sexuella
samlivet mellan tv personer har sin skapelsegivna plats inom ramen fr ett
heterosexuellt ktenskap.
Exegeten Jesper Svartvik ppekade att celibatstanken r relativt framtrdande i Nya testamentet, men att Bibeln inte innehller ngot entydigt
budskap mot homosexuell samlevnad i den bemrkelse som vr tids diskussion avser. Svartvik redogjorde inledningsvis fr tre faror fr den som tolkar
de bibliska texter som r aktuella i detta sammanhang: marginalisering,
trivialisering och generalisering. Han hvdade att det krver mycket av den
ansvarsfulle lsaren att frst texter som r era tusen r gamla, tillkomna i
en annan del av vrlden och skrivna p frmmande sprk samt att det r
frenat med betydande svrigheter att underbygga ett etiskt resonemang
med hjlp av texter som utgr frn frvetenskapliga frestllningar.
Teologen Ragnar Holte menade ocks att det r mjligt att tolka Bibeln
p ett stt som ger std fr en positiv bedmning av varaktiga homosexuella
relationer. Liksom Svartvik noterade han att kravet p fruktsamhet i Gamla
testamentet handlar om att trygga folkets framtida fortlevnad. Fr att ingen
fruktsam kvinna skall lmnas orrd, noterade Holte, tillts i brjan polygami, vilket snarast strider mot skapelseberttelserna, och ven onani frkastas
som en frfelad sexuell handling. Av ett ftal negativa utsagor om praktiserad
homosexualitet r lastkatalogen i Romarbrevet 1:18 ff. den mest utfrliga,
men enligt Holte hvdar Paulus i denna text att mn och kvinnor i den hedniska vrlden genom avgudadyrkan frletts att byta ut det naturliga heterosexuella umgnget mot homosexuellt umgnge. Enligt Holte uttrycker texten Paulus reaktion mot olika slags Venus- och Fallos-kulter. Svartvik diskuterade samma text och konstaterade att Paulus i ett annat sammanhang
anvnder begreppet onaturligt (para fysin) fr att beskriva Guds frlsningshandlande. Frgan om vad som r naturligt besvaras idag p annat stt n i
Paulus omvrld, noterade Svartvik.
Etikern Johanna Gustafsson Lundberg konstaterade att de vrden som
under 1980-talet kom att fokuseras i diskussionen om homosexualitet, t.ex.
gemenskap, nrhet och msesidighet, r sdana som i princip kan gestaltas
bde inom ktenskapet och inom en homosexuell, frktenskaplig eller
annan frbindelse. rkebiskop KG Hammar betonade att kyrkan tillmpar
samma etiska kriterier fr homo- och heterosexuella relationer. Homo- och
26

heterosexuell samlevnad r enligt Hammar visserligen inte samma sak, men

han hvdade att de br betraktas och bedmas p samma stt. ven teologen Holsten Fagerberg framhll att samlevnadsformerna inte br betraktas
som likformiga men vl som likvrdiga. Journalisten Per Olof Widell argumenterade fr att den svenska gaykulturen br bli mer vrdefrankrad.
Idhistorikern Inga Sanner konstaterade att kyrkan tidigare frsvarat
vrdet av parrelationens institutionalisering i ktenskapet. Mot den bakgrunden kan det, ansg hon, ses som paradoxalt att man nu inom kyrkan
stller sig frgande till att samknade par p ett motsvarande stt skulle
kunna f sin relation bekrftad i kyrkan.
c) Kyrklig akt fr partnerskap
Betrffande frgan om det br infras en kyrklig akt fr vlsignelse av registrerat partnerskap, motsvarande Kyrkohandbokens vlsignelse ver borgerligt ingnget ktenskap, menade teologerna Bo Brander och Ingegerd Sjlin
att det inte nns ngon biblisk grund fr en sdan vlsignelseakt. Kyrkan
kan enligt Brander inte vlsigna samknade par om Gud inte vlsignar. Nr
kyrkan utfr en vlsignelseakt r det fr att den i std av vrldskristenheten
och kyrkans tradition och med Bibeln som utgngspunkt r vertygad om
att Gud vlsignar. Pingstrrelsens fretrdare framfrde en motsvarande
uppfattning. Sjlin, som frordade dagens praxis med en frbn ver ingnget partnerskap, ppekade att tiden inte r mogen att infra en ordning
fr vlsignelseakt i handboken eftersom frgan drmed skulle ges beknnelsestatus.
Frn homosexuella personer och deras organisationer framfrdes starka
nskeml och frvntningar p att samknade relationer skulle kunna f vlsignelse genom en kyrklig akt. Man nskade ocks att en sdan akt i framtiden skall kunna ges rttsverkan motsvarande dagens kyrkliga vigsel. Arthur
Thiry, ordfrande fr EKHO, hvdade liksom teologerna Ann-Cathrin Jarl
och Lars Grdfeldt sledes att en kyrklig rit fr ingende av samknade
ktenskap eller partnerskap r ngot sjlvklart. Vad denna rit skall kallas r
enligt Jarl mindre betydelsefullt. Lars Grdfeldt framhll dock att samma
vokabulr br anvndas om homosexuella relationer som om heterosexuella:
att reservera ktenskapet som term fr heterosexuella par och kalla det samknade frhllandet fr ngot annat innebr en diskriminering.
Per Olof Widell menade att partnerskapet r en genial social uppnning
och att ven sjlva termen partnerskap fungerar bra. Widell frordade en
utbyggd partnerskapslagstiftning och varnade fr att riva upp ktenskapslagstiftningen. Han menade vidare att homosexualiteten kan f en erknd
plats p den offentliga arenan genom en kyrklig vlsignelseakt som i ett senare steg kan komma att ges juridisk legitimitet. Detta innebr i s fall en
vrdefrankring av den homosexuella relationen.

27

d) Knsneutrala ktenskap
Ombudsmannen mot diskriminering p grund av sexuell lggning (HomO)
har som myndighet sttt bakom den framstllan till regeringen som resulterat i att man nu frbereder en statlig utredning om eventuella frndringar i
ktenskapsrtten. HomO Hans Ytterberg plderade vid hearingen fr infrandet av en knsneutral ktenskapsbalk. Ytterberg menade att homosexuella
br ha samma rttighet som heterosexuella att vlja om de vill gifta sig eller
inte. Att kollektivt utesluta en stor grupp mnniskor frn denna valfrihet
krnker deras mnskliga vrdighet.
Att ppna ktenskapet fr homosexuella skulle enligt prsten Lars Grdfeldt vara en reform som inte har ngra frlorare. Advokaten Nils Grder
menade att ktenskapet br tolkas funktionellt och menade att det r tnkbart med en ordning dr personer av samma kn ingr ktenskap. Detta
skulle i s fall denieras annorlunda n frut.
Historikern Eva sterberg talade om att trofasta parfrbindelser, trots
alla frndringar i riktning mot strre individualism och rrlighet, r viktiga i samhllet. Alla behver andra mnniskor och de esta behver ngon
mnniska som r den speciella fr just henne. ktenskapet r i detta sammanhang att betrakta som en ansvarsfull relation till den andre, och komplexiteten i det vi kallar krlek r verordnad traditionella ider om rtt
sexualitet. sterberg framhll vikten av en mnniskosyn som vgar bejaka
det som verkar annorlunda och p allvar hvda mnniskors lika vrde, vilket
ocks Rikskvinnocentrums chef Gun Heimer gav uttryck fr.
Domprosten Tuulikki Koivunen Bylund uttryckte en frhoppning om att
under sin livstid f vara med om kyrkliga vigslar fr samknade par, men
sg inte detta som ngot som snabbt kan infras i Svenska kyrkan.
Fr era talare frefll bejakandet av samknade relationer vara relativt
okomplicerat. Man gav uttryck fr en positiv instllning till detta utan att
srskilja mellan olika rttsgurer som partnerskap, ktenskap eller samboende. Teologerna Ragnar Holte och Ingegerd Sjlin menade dock att en
homosexuell partnerrelation inte kan utgra ett ktenskap i kristen mening,
eftersom idn med frenandet av de bda knen i en relation dr de gemensamt ger upphov till nytt liv saknar tillmplighet i en sdan relation. Vad
gller avbildsfunktionen menade Holte att den tvknade relationens speciella avbildsfunktion ssom representerande komplett mnsklighet saknas i
den samknade relationen. Man kan enligt honom knappast heller avkrva
tv homosexuella partners ett lfte om livslng trohet eftersom Jesusordet
Vad Gud fogat samman s tydligt handlar om kvinna och man.
Ann-Cathrin Jarl menade att det heterosexuella ktenskapet som mnga
talar s vl om inte alls r oproblematiskt. ktenskapet i Bibeln frutstter
nmligen en ver- och underordning mellan knen med manlig verordning
som norm. Hon menade ocks att homosexuellas erfarenheter av att forma
relationer mer utifrn vnskap och msesidighet n utifrn frtryckande
28

knsroller ger viktiga bidrag till kristen teologisk reektion kring mnsklig
samlevnad.
Teologen Lars Grdfeldt kommenterade att det kristna bild- och symbolsprket om ktenskapet gr att tolka inklusivt. Sven-Erik Brodd talade i liknande termer om att det i kristen tradition frekommer en teologisk knskonstruktion, som skiljer sig frn den sociala och biologiska och som mjligen kan tnkas tolkad inklusivt. Brodd ppekade behovet av vidare studier
om detta, och uttryckte som sin uppfattning att det inte nns tillrckligt
mycket forskning om Svenska kyrkans teologi om ktenskap och vigsel fr
att man skall kunna avgra om dess ktenskapssyn gr att tolka knsneutralt
eller ej.
Ocks rkebiskop KG Hammar knt i sin syn p homosexuell krlek an
till gudsbilden p samma stt som i frga om heterosexuell krlek: Gud r
krlek och kristushistorien visar p ett liv i sjlvutgivande krlek. Den homosexuella krleken bekrftar samma gudsbild som den heterosexuella. Detta
gr det mjligt att se ven homosexuella relationer som en terspegling av
Guds krlek och ett instrument fr Guds krlek i vrlden. Hammar menade
dock att kyrkan inte r betjnt av att anvnda ordet ktenskap, med dess
tusentals r av sprklig tyngd, om homosexuella relationer, ven om man i
samhllet skulle vlja att gra det. Relationerna kan vara likvrdiga ven om
de har olika namn, menade han, och de blir inte likvrdiga bara fr att man
anvnder samma ord.
Teologen Werner Jeanrond talade ocks om knsneutrala ktenskap
som ett i grunden omjligt begrepp eftersom ingen mnniska r skapad
knsneutral. ven om man rent hypotetiskt skulle gra ktenskapet som
rttsgur knsneutralt, menade han, s skulle man nd med ndvndighet
tvingas kvalicera sina begrepp om olika typer av samlevnad som olika former av ktenskap och infra en kompletterande terminologi fr detta.
e) Ekumeniska reaktioner
Axel Carlberg frn Katolska kyrkan utgick i sitt anfrande ifrn att det rder
enighet mellan Svenska kyrkan och Katolska kyrkan p era punkter. Det
gller exempelvis betrffande att all form av orttvis diskriminering mot personer p.g.a. sexuell lggning skall anses vara ofrenlig med Jesu bud om att
lska Gud och sin nsta. Dessutom r man verens om att den sexuella lggningen inte skall skuldbelggas. Det r mnniskors handlingar, inte knslorna eller drifterna, som r etiskt relevanta. Det nns emellertid ocks frgor dr kyrkorna inte r eniga. Viktigast bland dessa r samtalsdokumentets
normativa slutsats att etikens grundnorm och Jesu etiska frebild och undervisning lter sig frenas med ett ansvarigt och msesidigt liv i homosexuellt
partnerskap.
Sten-Gunnar Hedin, som fretrdde Pingstrrelsen, menade att det goda
samarbetet mellan Svenska kyrkan och Pingstrrelsen skulle fortstta, ven
29

om Svenska kyrkan skulle infra en kyrklig akt fr ingende av partnerskap.

sikterna gr redan isr i mnga viktiga frgor. Det skulle emellertid utgra
en extra prvning och uppfattas som ett avsteg i en viktig frga. Kyrkan kan
inte lngre bestmma ver lagstiftningen men mste fr egen del flja evangeliet. Liknande uppfattningar framfrdes av de representanterna fr Katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna.
Lars Grdfeldt framfrde en hlsning till Svenska kyrkan frn katolska,
ortodoxa, lutherska och reformerta homosexuella i olika lnder med uppmaningen: G vidare, ni i Svenska kyrkan. Bered mark fr oss andra. Bli den
Andens vind som frndrar synen p homosexuella ven i ortodoxa och
katolska kyrkan. Ge vrldens kristna homosexuella ett hopp. Det r enligt
Grdfeldt tid att ge plats t de kyrkligt utsatta och vlja andra former fr
ekumeniska samtal. Teologen Jesper Svartvik konstaterade ocks att kyrkans
plats br vara vid de utsattas och marginaliserades sida, och Ann-Cathrin
Jarl talade om hur frfljda homosexuella mnniskor i hela vrlden offras
p ekumenikens altare.
En uppmaning liknande Grdfeldts framfrdes av Eva sterberg. Svenska kyrkan har, sade hon, historiskt sett ofta sttt fr en intolerant hllning
mot avvikare och minoriteter. Men ven den rollen kan frndras och har
frndrats. Idag arbetar Svenska kyrkan ofta fr global solidaritet med de
undertryckta. Vad hindrar att Svenska kyrkan gr fre i en utveckling som
p liknande vis innebr kad jmstlldhet mellan mnniskor?
Arthur Thiry, ordfrande fr EKHO, redogjorde fr erfarenheterna frn
nr projektet Normgivande mngfald medverkade med en utstllning vid
KEK:s generalfrsamling i Trondheim. Han uttryckte ocks sin stolthet ver
att Svenska kyrkans biskopar frt upp frgan vid Lutherska vrldsfrbundets generalfrsamling. Svenska kyrkan, sade Thiry, har en unik mjlighet
att bli den profetiska rsten i vr samtid. Det r en stor kyrka som har tillgng bde till ekonomiska resurser och goda teologer och ledare.
KG Hammar menade att det ekumeniska samtalet visserligen anstrngs
av att olika kyrkor intar olika hllning men att varje kyrka mste frvalta
sitt uppdrag att vara kyrka i det samhlle dr hon faktiskt r verksam. Det r
enligt Hammar viktigt att iaktta strsta mjliga ppenhet och att inte som
kyrka bli handlingsfrlamad av krav p ekumenisk konsensus.

30

Inledning till hearingen

ppningsord
Carl Reinhold Brkenhielm
Vlkommen till Svenska kyrkans hearing om krlek, samlevnad och ktenskap.
Nr vi tnker p krlek, tnker nog de esta p krleken mellan man och
kvinna. Men det nns mnga former av krlek: mellan frldrar och barn,
mellan vnner, mellan kvinna och kvinna, man och man. Homosexuella frhllanden har under lnga tider avvisats eller frtigits inom samhlle och kyrka, men mycket har hnt inom samhllet och en hel del ocks inom kyrkorna.
1972 tillsatte Svenska kyrkans biskopsmte en utredning som resulterade
i boken De homosexuella och kyrkan. Svenska kyrkans kyrkomte har diskuterat frgan vid ett ertal tillfllen. 1994 utformade Biskopsmtet pastorala
rd om frbn fr dem som ingtt registrerat partnerskap (rden reviderades 1999). P Kyrkomtets uppdrag presenterade den teologiska kommittn 2002 samtalsdokumentet Homosexuella i kyrkan. Syftet var att bryta med
den tystnadens kultur som omgivit frgan. En samtalsprocess r igng, och
ett arbetsmaterial om kyrklig akt fr ingende av partnerskap har lagts fram
infr rets kyrkomte. Under hsten 2004/vren 2005 kommer samtalen
att utvrderas. Det innebr inte att samtalen skall avslutas. Tanken r istllet att de skall fortstta och ta ny fart genom att nya underlag tillfrs processen, bland annat genom denna hearing.
Homosexuella krleksrelationer aktualiserar grundlggande frgor om
ktenskapets natur och den mnskliga samlevnadens olika former utver
vrlden och genom historien. Inom kyrkor och samfund har teologer, prster och troende i allmnhet i alla tider funderat ver de frgorna och frskt
ge uttryck fr detta i etiska ideal och symboliska riter. En mngd kunskap
har samlats genom olika kulturvetenskaper, historia, sociologi, juridik och
religionsvetenskap. Svenska kyrkans teologiska kommitt har inbjudit forskare, representanter fr olika myndigheter, kyrkor och trostraditioner samt
mnniskor med personlig erfarenhet av att leva som homosexuella i kyrkan
fr att bidra med sina kunskaper och insikter. Syftet r att hmta vgledning infr nsta rs kyrkomte d det skall sammanfatta och reektera ver
erfarenheterna av samtalsprocessen ute i Svenska kyrkans stift och frsamlingar. Fr att kunna vgleda Kyrkomtet behver vi en helhetsbild med
bde bredd och djup. Vi vill veta vad vra trossyskon i andra kyrkor och
samfund har fr uppfattning. Vi vill f forskningens perspektiv, samhllets
bedmning och mnniskors erfarenheter och vrderingar.
Kyrkomtet kommer att f en preliminr rapport frn hearingen under
31

sin frsta session i september. Drefter kommer Teologiska kommittn att

medverka i utarbetandet av en mer omfattande rapport. Denna kommer
sedan att ligga till grund fr en teologisk bedmning av frgor kring krlek,
ktenskap, samlevnad och homosexualitet.
Hearingen kommer naturligtvis inte att besvara alla frgor. Vi hoppas att
det kommer att framg vilka ytterligare omrden som behver belysas och
p vilka punkter analysen behver frdjupas. Sammanlagt kommer trettio
personer att intervjuas av olika utfrgare. Varje pass varar ca 40 minuter och
de medverkande ges frst tillflle till en inledning. Drefter intervjuas de av
tv utfrgare. Alla skall f tala till punkt och f tillflle att presentera sina
kunskaper, insikter och erfarenheter. Hearingen kan fljas via ntet men
spelas ocks in av SVT24.
Om vi i kyrkan ntligen kunde ge oss i kast med det som vi rimligen
borde veta mest om: vad det egentligen r att lska, d skulle vi i ordets
mest genuina mening bli bibeltrogna. S skrev domprosten Ludvig Jnsson fr snart tjugo r sedan. De orden r lika aktuella idag. Krleksbudet r
kristendomens centralpunkt. Utifrn detta centrum mste all mnsklig
samlevnad tolkas och bedmas. Det r vr frhoppning att denna hearing
kommer att prglas av detta frhllningsstt, stimulera vra samtal kring
krlek och samlevnad, och bidra till en frdjupning av kunskaper och vrderingar bde inom kyrka och samhlle.

rkebiskopens perspektiv
KG Hammar
Vi kan i Svenska kyrkan, trots den kritik vi mter, vara stolta ver vr historia nr det gller de homosexuellas plats i kyrkan. Redan tidigt p 1970talet, nr samhllet runt omkring oss fortfarande denierade homosexualitet som en sjukdom, tillsatte Svenska kyrkans biskopsmte en utredning i
frgan. Idag r det ltt att glmma detta och tro att vi blivit trngda in i en
situation som vi febrilt frsker bemstra, men detta r kyrkans egen reektion kring hur vi ser p varandra i kyrkan. Vad gr vi nr de erfarenheter vi
fr inte stmmer med det som vi traditionellt har lrt oss?
Samhllet har sedan 1970-talet utvecklats snabbare n kyrkan. Frgestllningen har komplicerats av att vi dels frsker tolka och frst vr egen position som kristna och som kyrka, dels frsker hitta ett stt att leva i det svenska samhlle dr frgorna ocks r aktuella.
tv beslutsprocesser
Min uppgift i denna hearing r att redogra fr hur jag hller samman mitt
ansvar i kyrkans ledning med en egen lidelsefull position, en djup vertygelse. I Kyrkostyrelsen dr jag ju r ordfrande har vi ett uppdrag att ge
32

Kyrkomtet ett s brett beslutsunderlag som mjligt i frgan om de homosexuellas plats i kyrkan. Det innebr att vi skall penetrera bibliska och teologiska frgestllningar och lyssna i s mnga riktningar vi kan. Samtidigt
komplicerades det uppdraget av frra rets kyrkomte, som ville se ngot
mycket konkret i frga om den liturgiska utformningen av en eventuell akt
fr ingende av partnerskap. Det har inte varit helt ltt fr Kyrkostyrelsen
att frklara hur dessa bda processer hnger ihop. rets kyrkomte behandlar det arbetsmaterial som Kyrkostyrelsen verlmnat i den senare frgan.
Den hr hearingen r en del av den lngre processen som skall fngas upp
nsta r.
Mitt ansvar i Kyrkostyrelsen r att hlla ihop beslutsprocesserna, inte att
driva en egen linje. Jag vill vittna om att man i en arbetsgemenskap som
Kyrkostyrelsen utvecklar ett slags gemensamt frhllningsstt till en frga.
Alla sikter som nns i Svenska kyrkan nns ocks i Kyrkostyrelsen. Vi vet
att det lnar sig att samtala och lyssna p varandra, och att man kan knna
delaktighet i en process ven om det som sedan beslutas p demokratisk vg
inte r just det som man sjlv tycker. Den erfarenheten har jag ocks frn
Biskopsmtet. Det framgr kanske inte alltid, men vi r fjorton biskopar
med fjorton olika sikter och erfarenheter, och kapacitet att argumentera
fr vra positioner. nd kunde vi redan 1994 diskutera oss fram till ett gemensamt frhllningsstt dr vi stllde oss bakom en frbn fr dem som
ingtt partnerskap. Det betydde inte att vi alla tyckte likadant: det fanns inte
tv som tyckte precis samma sak. Ibland skulle jag nska att vi som kyrka
kunde lra mer av dessa erfarenheter, dr det inte handlar om att ngon
skall f precis som han eller hon vill och dr vr delaktighet inte r beroende
av att det gr s. Drfr r processen s viktig nr det gller den hr frgan.
S mnga som mjligt skall kunna knna sig delaktiga i den.
Det nns en frustration i Svenska kyrkan ver hur svrt det har varit att
f samtalsprocessen att riktigt ta fart. Nr Kyrkan och homosexualiteten kom
p 1990-talet engagerade sig mycket f frsamlingar, och nu gller ngot
liknande i frga om det dokument som Teologiska kommittn utarbetat.
Kanske blir det s att samtalet kommer igng p allvar frst nr ett beslut
har fattats. Det r viktigt att vi frn Kyrkostyrelsen snder en signal att det
inte r meningen att vi skall samtala fram till dess att ett beslut fattas och
sedan gna oss t ngot annat. Vi alla som lever idag, och nsta generation
ocks, kommer att f fortstta samtala om detta.
Vr uppgift i Kyrkostyrelsen och Kyrkomtet r inte att frga frsamlingarna vad de tycker fr att sedan lgga detta till grund fr vra beslut. Ambitionen mste vara att frsamlingar och enskilda frstr varfr man fattar det
beslut som fattas och kan se de argument som ligger bakom beslutet, ven
om man inte sjlv delar dem. Den mjligheten har vi genom samtalsprocessen gett alla som velat ta den.

33

det ekumeniska perspektivet

Det r en uppgift fr bde Kyrkostyrelsen och Biskopsmtet att frsvara och
frdjupa vra ekumeniska relationer. I det sammanhanget r det stora kravet
att vi hller processen s ppen som mjligt. Vi vet att kyrkotraditionerna
frstr frgorna om ktenskap, krlek och samlevnad p olika stt, men ocks
att alla kyrkor var fr sig mste arbeta med dem. Om inte annat nns de latent nrvarande, och skillnaderna mellan kyrkorna handlar kanske inte s
mycket om att vi har olika erfarenheter som att vi hanterar dem olika.
Att krva att ingen kyrka gr fre utan att ha alla andra med sig skulle
helt enkelt inte fungera. Kyrkans uppdrag r inte att vara kyrka i allmnhet,
eller att inta ngot slags allmnt framdiskuterad position, utan att vara kyrka
just dr man sjlv r. Om vi i svenskt samhllsliv och i svensk kultur tolkar
kyrkans uppdrag p ett visst stt s betyder det inte att detta sjlvklart ven
skall glla i Asien, Afrika och Latinamerika, eller ens i steuropa. Varje
kyrka mste leva i sitt samhlle. Mycket av det som kyrkorna lever med i
andra kulturer har vi sjlva svrt att frst. Om vi sger ordet ktenskap
in i olika kulturer fr vi lika mnga svar som det nns kulturer. Jag tycker att
vr kyrka gr vad den kan fr att inte skrma av sig utan leva i en ppen dialog. Att det blir pfrestningar frstr vi, men det har det ocks blivit tidigare
nr kyrkan har ndrat sig. Det r egentligen inget argument.
ett personligt stllningstagande
Min egen vg i den hr frgan gr ocks tillbaka till 1970-talet. Nr jag blev
rektor p Pastoralinstitutet gick frgan inte lngre att undvika. Den fanns i
rummet och vi blev tvungna att arbeta med den. Vi mtte mnniskor som
satt framfr oss och sade: Jag r kristen och jag r homosexuell. Vi blev
tvungna att frga oss om vi hade rtt att sga: Nej, du r inte kristen jag
kan sl i Bibeln, och sga att jag hittade ngra punkter hr som antydde att
du nog inte r det. Jag kunde inte sga att du r inte homosexuell heller, eller att du kanske tror det sjlv, eller att du r sjuk, eller asocial p ngot
annat stt vlja en etikett att stta p den andre. Vi tvingades till ett avgrande: vem skall deniera vem? Och dr vxte en vertygelse fram om att
varje mnniska mste ha rtt att deniera sig sjlv.
Till komplikationen i mitt liv hr att jag r kyrkohistoriker, vilket betyder att man blir relativist. Kyrkan har levt under alla mjliga villkor och
varit vldigt exibel, ven om hon aldrig sjlv velat inse det. Kungadmet av
Guds nde och all makt i en mnniskas hand har motiverats med Bibeln och
Gud. Slaveri och rastskillnad har motiverats med Bibeln och Gud, attacker
p den fria vetenskapen har motiverats med Bibeln och Gud, frtryck av
kvinnan och aga av barn har motiverats med Bibeln och Gud det nns
nstan inga riktigt vsentliga frgestllningar dr inte kyrkan ngonstans
har varit vldigt fel ute. Och nd har vi hela tiden trott p en treenig Gud,
skapare, befriare och livgivare. Vi har till och med vgat uttala Bibelns egna
34

ord om att Gud r krlek. Detta har hos mig skapat en frundran ver att vi
fortfarande nns med p arenan, ver att vi hela tiden r p vg. Det nns
ingenting som sger att inte ocks vr generation mste uppleva att vi tvingas ndra oss i frga om ngot som vi trott var gudomligt sanktionerat.
Detta hnger samman med bibelsyn. Min bibelsyn prglas av detta med
rrelse. Bibeltexterna mste frsts kontextuellt. Redan inom Bibelns prmar sker en utveckling, dr frstelsen av vad Gud gr och vem Gud r frndras. Vi lever farligt om vi citerar Bibelns skrifter ifrn olika tider som om
detta vore oproblematiskt. Jag hade nyligen en meditation uppe i fjllen
ver den tjugotredje psalmen i Psaltaren, som r bland de mest lskade vi
har. Dr citerar vi s vackert: Du dukar fr mig ett bord i mina enders
syn det rcker att frga sig vilka dessa ender r fr att frst att gudsbilden har frndrats sedan psalmen skrevs.
Om man sger ordet ktenskap in i olika tider genom kyrkans historia
visar det sig att detta inte r ett fast, givet begrepp, utan ett som hela tiden
har tolkats olika. Du skall icke beg ktenskapsbrott var knappast ett bud
riktat t mannen utan snarare mot kvinnan. Det handlade mer om att skydda sin egendom n om att bevara troheten i en msesidig relation, s som
vl de esta av oss tolkar det idag. Nr vi talar om att ktenskapet r av Gud
stiftat mste vi kritiskt frga oss sjlva vad vi egentligen menar, s att vi inte
oreekterat uppfattar ktenskapet som identiskt med en idag gllande, frtryckande norm. Det r ingen hemlighet att mnga kyrkor fortfarande lever
med tmligen gammaltestamentliga ktenskapssyner vad gller patriarkal
dominans och gandertten till kvinnan. I uppriktighetens namn kan vi nog
lttare identiera oss med samknade relationer dr tv parter lever i msesidighet och jmlikhet, n med det som kallas ktenskap och som p ytan
liknar vrt eget men illustrerar ngot helt annat. Vi mste reektera ver
detta fr att p ngot stt avdramatisera och lsa upp den kramp som nns
kring orden.
I frga om hur man skall kunna nalkas detta teologiskt har gudsbilden
varit det avgrande fr mig. Om vi frstr Gud som krlek s betyder det att
vi p ngot stt mste hitta en frstelse av mnniskors upplevelse och erfarenhet av krlek. Kristushistorien har gett oss en frstelse av att krlek
handlar om att leva fr den andre, leva sjlvutgivande, leva ett offer. Nr jag
d ser en sjlvutgivande krlek i min omgivning kan jag inte, med min gudsbild, formad av ett p Nya testamentet grundat tnkande, tolka den erfarenheten som teologiskt irrelevant: d ser jag Gud dr. Och d r frgan: hur
hanterar jag det, om jag eventuellt och till min frfran upptcker att detta
inte stmmer in i de ramar som vi traditionellt har velat stta fr vad krlek
r? Nr mnniskor av samma kn gr samma erfarenhet, hur skall vi d frst den sortens krlek? Man kan sga att detta r en sakramental teologisk
brottning. Som tur r nns det mnga som reekterar ver detta, och det r
mitt hopp att vi skall n lite djupare.
35

Det nns ju i den lutherska traditionen ett annat stt att nalkas detta,
som jag menar att vi ocks skall hlla levande. Luther var en utprglat praktisk person och tyckte att det som ordnade mnniskors relationer, stttade
dem och gav dem skydd, det var ett gott Guds skapelseverk. Allt som ger
std t stabila relationer och trofasta relationer, inte minst i en kultur som
r mycket kortsiktig och dr relationer ofta r korta, det r Gud vlbehagligt
och det br kyrkan sttta p alla vis. Vi kan nalkas denna frga p olika stt,
men det r viktigt att vi nd fr det teologiska samtalet s gott det gr.
BM: Vi brjar med att stlla frgan just om den teologiska reektionen och det
teologiska samtalet i frgorna som rr ktenskap, vigselordningar, partnerskap och
homosexualitet. Du har redogjort fr att det brjade p 1970-talet inom kyrkan. Det
r trettio r r det en tillrcklig tid? Har vi samtalat frdigt? Hur ser du p den
fortsatta processen i den hr frgan har vi brottats tillrckligt med bibelsyn och
bibelbruk nr det gller just de hr speciella frgorna?
Nej, jag tror aldrig att en kyrka har gjort det tillrckligt. Jag tror att vi
alltid mste brottas med det, eftersom sjlva frstelsen av att tolka tiden,
Guds tilltal och de etiska krav som stlls p oss, alltid inbegriper bibelordet.
Det r inte bara att verstta bibelordet in i vr tid, men det nns alltid med
dr som en del av tolkningshorisonten. Drfr mste vi alltid brottas med
det, och ju mer nya frgestllningar utmanar oss, desto viktigare r det. Men
d r det ju ocks viktigt att det inte bara r denna frga som krver detta. I
stort sett alla frgor krver att vi brottas med Bibeln. Om man skall uttrycka
det drastiskt s r risken att vi frvxlar Gud och Bibeln. Det r ju svrigheten med att vara, som vi ibland kallas, en skriftreligion, och det kan man ju
frga om vi r, nr vi tror p Anden, nd, s tydligt som vi gr. Men Bibeln
r med dr, i tolkningen och frstelsen, och vi tror att kristushistorien ger
oss mer av Guds vsen n ngonting annat. Men frestelsen r att hugga ett
bibelord och oproblematiskt gra det till Guds rst.
MM: Det hr som kallas process, och som r lyssnande och samtal, lgger ju
ocks spnningar i dagen som man kanske hade sluppit om man inte hade haft processen. Vad gr man med spnningarna? Hur ser du p dem?
Antingen fr man spnningarna fre eller efter, fr som jag ser det r det
enda sttet att hantera spnningar att inte undvika dem utan att blottlgga
dem s mycket som mjligt att samtalet nd nr ner p en djupare niv.
Ibland verkar det som om de som frfktar att de frsvarar kyrkans traditionella hllning, som det heter, liksom inte har ngra problem kvar om
det bara blev som de tyckte, dvs. att vi inte tog ngot steg nr det gller de
homosexuellas plats i kyrkan. Men jag menar att d blir det nnu svrare
frgor, som jag frstr det, att besvara. Hur hanterar vi d den hr erfarenheten? Vad blir det av vr gudsbild om vi sger: nej, det skall vara inom vissa
ramar fr att det liksom skall spegla det gudomliga. Vad gr vi av mnniskosynen, om man sger nej till homosexuell krlek? Hur lever man d upp till
detta att inte diskriminera homosexuella mnniskor, som ju alla kyrkor nd
36

sger att vi inte skall? Vilket bidrag kan man lmna till att ge alla mnniskor
lika vrde? Det r ju jttefrgor, som ju inte lses genom att frgan ja eller
nej just dr vi str blir besvarad.
BM: Kan kyrkan rymma och leva med olika tolkningar i de hr frgorna? Hur
hanterar man det?
Det r ju den stora utmaningen. Risken r ju att kyrkan blir siktsgemenskap att vi tminstone mste tolka vldigt lika fr att kunna vara kyrka.
Nu tror jag egentligen att kyrkan alltid har rymt vldigt mnga olika sikter, vi har bara inte haft frihet nog att tala ut om det. Frgan r: hur mnga
fr tala om vad de egentligen tnker? Det r liksom egentligen detta det
handlar om, och d r frgan: orkar vi med att hra detta, att vi frstr s
vldigt olika som vi gr? D behver vi ytta fokus i kyrkan vi har alltid
kallat det ndesamfund, att det r det som vi mottar som gr oss till kyrka. Det r inte det som vi svarar p det vi mottar, dvs. vr frstelse, som gr
oss till kyrka. Vi kan ocks ytta fokus till uppgiften: vi har ett uppdrag att
frst vad Gud vill ha utfrt hr, och vi kan tolka detta olika. D lter vi
kontexterna nd f spela en roll, s vi begr inte av andra att de skall frst
det precis som vi men vi begr ocks en respekt fr att vi, hr, har frsttt
det p det sttet. Det r samma uppdrag men vi kan lsa det p olika stt.
Det hr r ju, som jag frstr det, den ekumeniska utmaningen: kunna rymma mngfalden i samma kyrka.
MM: Internationellt har det talats en del om ckor, om risken att man gr i
opposition s att man grver ner sig man vill vara i sin cka, fr det ger mnga
frdelar att ha en skyttegrav dr man inte r uppe p den hr arenan som du nmnde.
Hur ser du p det hr med ckor och gmstllen?
Det nns vl mnga gnger man nskar att man hade ett sdant litet
gmstlle. Det r ju en trygghetssak det r jttesknt att vara i en grupp
dr alla tycker lika, tminstone fr en kort stund, att man inte knner att
man hela tiden skall upp och frsvara sig, och utmanas och s. Om man d
ocks tror att Gud nns med i den dr ckan, s r det klart att d kanske
den r oemotstndlig. Jag tror det r en del av det mnskliga livet att vi har
de hr behoven. Men som kyrka vi kallar ju ckan fr sekt i kyrkliga
sammanhang som kyrka tror jag det r viktigt att det som s att sga gr
oss till icke-sekt r just att vi kan hrbrgera olikheter, och inte tror att Gud
r i den ena sikten mer n i den andra.
BM: Om vi gr ver p frgan om handboken om Svenska kyrkan nu visar sig
vara beredd till en omprvning och infr en i handboken reglerad ordning fr vlsignelse av partnerskap, vilka ekumeniska fljder tror du att det fr? Hur tnker du om
detta? Det framfrs ofta en vldig kritik frn andra kyrkor och samfund. Spricker det
ekumeniska samarbetet? Blir det katastrof p det hr omrdet? Eller kan Svenska
kyrkan rentav vara en fregngare?
Om jag brjar med det senaste: det r klart att om vi fattar ett beslut som
kyrkans hgsta beslutande organ str bakom, d tillhr vi fregngarna. Vi
37

r inte frst det nns era andra kyrkor som har gjort det, och det r inget
behov fr oss att vara tidiga eller frst p det sttet. Det r bara det att vi har
vrt uppdrag, och som jag sade: vi har haft det sedan 1970-talet och frsker
lsa det s hederligt och rligt och kta som vi kan. Som jag frstr det s
har vi inte eller skall inte ha ngon annan ambition i de hr besluten n
att frska frst: vad vill Gud med Svenska kyrkan just nu?
Det gr ju lite troll i det dr med handbok. Dels vet vi att handboksprocesser r lnga processer, och ibland anvnds de i debatten p ett stt som
inte svarar mot kyrkans verklighet. Det nns ju mnga mellanlgen som det
hr arbetsmaterialet arbetar fr, och jag r ppen fr att vi tillsammans knner att vi hittar ngonting som s mnga som mjligt kan knna r ett bra
beslut. Det handlar inte om rtt eller fel, utan det handlar just om att ta vara
p processen och se: vad r rtt att gra just nu? Om vi skall ta allvarligt p
handboksfrgan s har ju den redan i uppdraget lagts ihop med ktenskapsfrstelsen och vigselfrgan. Skall den betyda ngonting s betyder det att i
s fall arbetar vi lngsiktigt ut ett nytt vigselritual och en ordning fr en
samknad relation.
Sedan kommer ju hela tiden frgan om vad samhllet beslutar in hr ocks. I dagslget och det r det jag menar att vi mste fokusera p kan vi tala
om vlsignelse ver ingnget partnerskap. Det r den frga vi disponerar.
Om samhllet om ngra r kommer fram till att det skall se ut p ett annat
stt, och man sger att kyrkorna har fortsatt vigselrtt, s fr vi ta stllning
till det d som jag ser det.
MM: Det hr med frhllandet mellan kyrkan och det omgivande samhllet, eller
det samhlle som Svenska kyrkan r kyrka i du nmnde ngonting om det frut, att
den hr processen r ldre n samhllets stllningstagande i de hr frgorna. Det r
en kritik som ju kan riktas mot det hr, att det r populism, eller anpassning eller s
och det kommer nog att komma igen, den typen av attacker. Hur ser du p det? Kan
du frdjupa det dr med kyrkan som en sjlvstndig aktr eller inte sjlvstndig?
Varfr skulle vi vara sjlvstndiga, nr Gud nns i samhllet? Jag har aldrig frsttt det hr. Vi har en treenig gudsbild, och det innebr att Gud r
minst lika verksam utanfr kyrkan som i kyrkan. Vi mste hela tiden vara
beredda p att Gud agerar runt omkring oss, och ibland kanske snabbare n
vad Gud gr inom kyrkan. Det nns ingenting i vr gudsbild som sger att
det r kyrkan som hela tiden hittar fram till vad Gud vill. Drfr nns det f
teologiskt s undermliga begrepp som det hr med politiskt korrekt
fr tminstone Luther lrde oss att vi mnniskor ofta gr saker som vi inte
riktigt har moralisk status fr, dvs. det tvingas fram saker i samhllet, i livet,
i kulturen, som gr att vi blir bttre n vad vi r vi gr bttre saker n vad
vi har kommit fram till. Det nns inget teologiskt som kan sga att om ett
samhlle trycker p i en frga s r den drmed diskvalicerad. Det betyder
inte att den r riktig men det betyder att vi mste analysera den p vra
vanliga teologiska stt. Om samhllet vill jmstlldhet och det brukar
38

ibland sgas, att det r s dr politiskt korrekt att arbeta fr jmstlldhet

d kan man sga: jaha, och vad har Gud emot jmstlldhet? Och det kan vi
fra ver till den hr frgan. Det r mycket mer komplicerat, det hr med
samhllet, n att vi skall dra en skarp grns mellan det som vi i kyrkan har
kommit fram till och det som samhllet har kommit fram till, ven om man
inte har dragit in Gud i sin insikt.
MM: Jag stller samma frga igen, men lyfter bort det hr med samhllet och
sger istllet ekumeniken som sammanhanget fr Svenska kyrkan. Hur blir samspelet d, eller konkret: vad gr vi med det ursinne som vi har sett vckas ekumeniskt?
Ursinnet kan vi nog ha p nrmare hll n ekumeniskt. Det fr vi nog
bra p lite olika stt. Jag vet inte det hr ursinnet om det handlar om
att det har med sexualitet att gra, att dr r ngot vldigt hotfullt i detta?
Ekumeniskt: det gller ju att i s fall inte lsas av att man upplever den hr
motviljan, utan frska nd frklara att vi inte gr detta av ngot annat
skl n att vi frsker frst vad Gud vill med vr kyrka. Och det r ju d
viktigt att se att det i alla kyrkotraditioner ocks nns enskilda individer
som tolkar som vi. Det nns katolska teologer som tycker att det som Svenska kyrkan resonerar nu r ett rimligt stt att resonera, och det nns ocks
ortodoxa teologer som gr det ven om inte kyrkorna slpper fram frgan.
Det r ju ocks en del av det ekumeniska fltet, att se mngfalden. S det
nns inget annat stt n att leva vidare s ppet man kan, och ocks ta det
ursinne som uppstr. Vad r alternativet? Den ursinnige blir ju inte gladare
om jag sger: OK d, d lter vi vl bli att gra ngonting. Man talar om
trosgrunden, att den gemensamma trosgrunden minskar ner om vissa kyrkor frndrar. Trosgrunden kommer vi ju t nr vi rligt och fritt fr lov att
frska tala om: s hr tror vi inte nr vi sger: det hr, det r vad vi har
kompromissat oss fram till, drfr att vi vill hlla oss vl med ngon. Trosgrunden r ngot mycket mer levande, och oberoende av de beslut om trosgrunden vi fattar, som jag frstr det. Skall vi komma t varandras trosgrund s mste vi bevilja varandra frihet att frska tala och frklara, och
ocks vara beredda att lyssna.
BM: Om vi gr ver p frgan om ktenskap s skrev du sjlv i Svenska Dagbladet hr: Vi behver inte sjlvklart irriteras om samhllet skulle vlja att benmna
bda slagen av relationer med samma namn. Men varfr skulle det d teologiskt bli
mer komplicerat om samhllet vljer att juridiskt kalla bda relationerna ktenskap,
allts den samknade krleken och den heterosexuella? Vilka vgar kan vi hitta
framt dr? Hur lser vi det hr teologiska dilemmat? Kan vi hitta ngot annat ord
n ktenskap, och tror du i s fall att de som lever i samknade relationer tycker att det
r en bra lsning?
Ja, allts, det r ju det hr med ord, och ords makt ver tanken. Vi mste
alltid tolka ord. Sger vi ktenskap idag, s mste vi tala om: menar vi
Abrahams ktenskap, eller menar vi ngot ktenskap i Mellanstern, eller
39

menar vi ngot som vi sjlva har erfarenhet av? Menar vi sdana ktenskap
som vi ocks ser i Knutby, till exempel eller menar vi ngot annat? Vi
mste tala om vad vi menar. Ingenting r klart bara fr att man anvnder ett
begrepp. Om samhllet vljer att anvnda samma ord fr att s att sga uttrycka att samhllet har ett likartat ansvar fr olika relationer, s behver
det ju inte omedelbart bli komplicerat, fr vi mste tolka det nd.
Om vi d tar, frst, frgan om det r rimligt att samhllet ger lika juridiskt std t alla slags relationer, s menar jag att som kristen mste det vara
vldigt svrt att sga nej till en sdan frga. Hur kan vi liksom tycka: ja, det
gr att ge mer samhllsstd t ett visst slags relation som vill vara en trohetsrelation, men det skall vi hlla tillbaka drfr att vi vill markera att vi fredrar andra? Jag hnger inte med p det resonemanget. De kan gra det p
olika stt och kalla det olika saker, och det kan vi nog inte riktigt kontrollera. Teologiskt mste vi ju tolka, hela tiden, vad ktenskap betyder och vi
knner att vi inte riktigt har hngt med dr. Idag r det vl s att samboskap
teologiskt tolkas likadant som ktenskap vi hittar inga riktigt kyrkliga texter som sger att det r s, men vi lever som om det var p det sttet, tminstone de esta av oss. Det betyder att det behver tolkas.
Sedan r det ngot som jag tycker r komplicerat i det hr, och det r att
vi tror att om vi anvnder samma begrepp s d blir det en garant fr att vi
drmed blir lika vrda. Det nns ett slags kamp fr att bli likaberttigad som
yttrar sig i att man vill ha tillgng till samma beteckning, och det tror jag r
fel vg. Det r det hr som handlar om likhet och srart, allts att s fort vi
har olika begrepp s kommer makten in, och fr att komma t makten s
sger vi: d skall vi anvnda samma begrepp, eller vi skall sga att dr r
ingen skillnad. Om vi skall kunna verleva p det hr klotet s r det en meningsls vg: vi mste lra oss att bejaka skillnad, och nd sga: vi r lika
vrda.
Jag ser inte en homosexuell relation och en heterosexuell relation som
samma sak det r olika fr mig. Dremot kan jag se samma vrde i den trofasta relationen, och i den krlek som nns emellan dem. Och dr r det ju
inte s att heterosexuell krlek fr kyrkan r s att sga godknd, men inte
homosexuell. Kyrkan har ju alltid frskt ha en kritisk syn p den heterosexuella krleken, nr den har blivit krvande och utnyttjande, och promiskus och trols och s. Frdelen med att vga se p krleksrelationerna p
samma stt r att vi kan tillmpa samma etiska frhllningsstt p relationerna. Det r inte formen som avgr, utan det r sjlva innehllet kvaliteten p det. Jag tror att i det lge vi benner oss med tusentals r, nd, av
sprklig tyngd i ktenskapet, s tror jag inte att vi som kyrka r betjnta av
att kalla det samma sak. Det r upp till oss att bevisa att saker kan ha olika
namn och nd vara lika vrda. Det rcker ju att sga om tv homosexuella
mnniskor knner att vi vill leva ut vr krlek tillsammans, hade d kyrkan
tyckt det var bttre att de tv mnniskorna istllet hade letat upp en partner
40

av motsatt kn och frskt att leva ut krlek dr? Vi har hittills sagt: ja, det
vore bttre, drfr att vi mr bttre av det. Men r det bttre fr krleken, om
ngon liksom skall frska leva ut ngonting som man inte hittar hos sig
sjlv? De esta prster har ju nd haft sjlavrd med mnniskor som ibland
levat tjugo r i en heterosexuell relation, och vi vet att det inte var vlsignelse
med det.
Utfrgare: Barbro Matzols (BM) och Mikael Mogren (MM)

41

Historiska perspektiv
Kyrkan, ktenskapet och konstruktionen av det
normala: samlevnadsformer i historiskt perspektiv
Eva sterberg
Eftersom jag r historiker, mste jag utg ifrn att det mesta frndras ver
tid: detta r vad vr forskning lr oss. Jag tror ocks p mnniskan som aktivt subjekt i historien. Det r mnniskan, ensam eller i grupp, som formar
och omformar institutioner, lagar, vrdesystem, regler och undantag allt i
sin specika historiska kontext.
Drfr kan jag inte heller gra annat n att lsa Bibeln precis som andra
texter nedtecknade av mnniskor, dvs. historiskt-kritiskt. Bibeln mste frsts utifrn de vrderingar, de sociala, politiska och andliga miljer som
rdde d texterna skrevs. Det r fr mig omjligt att beropa enstaka bibelcitat fr att lta dem styra vr uppfattning idag om t.ex. ktenskapsbrott,
kvinnor eller homosexualitet. Vad man har att ta fasta p om man nu alls
r religis r andemeningen i texterna, det centrala etiska budskapet, och
hur detta kan tolkas i en frnderlig vrld.
Debatten om homosexuella i kyrkan aktualiserar era freteelser och
de r alla frnderliga ver seklen:
De faktiska samlevnadsformerna under olika perioder.
Synen p samlevnadsformer, p krlek och sexualitet inom kyrkan och i
samhllet i vrigt.
Kyrkans roll nr mnniskor ingr i fasta parrelationer, liksom kyrkans roll
fr att skapa och upprtthlla normer rrande sexualitet och samlevnad
ver huvud taget.
Uppfattningarna om vad som br ske i offentligheten och vad som hr till
det privata.
Viktigast av allt: mnniskosynen i samhllet och i kyrkan.
Lt mig ge ngra exempel utifrn svensk historia. ktenskapet var under medeltiden ett vrldsligt frbund. Det frutsatte samfrstnd mellan parterna
och lften givna infr vittnen. Det bekrftades genom samlag. Giltigheten
hngde inte p kyrkan ven om kyrkan blev inblandad under medeltidens
lopp. Protestantismen ansg ocks att ktenskap egentligen var en vrldslig
sak, men vi ser mycket tidigt efter reformationen att den svenska kyrkan var
angelgen att ta del i akten. 1734 blev kyrklig vigsel obligatorisk. Bland allmogen var det vanligast under dessa rhundraden att vigseln skedde offentligt, i
samband med gudstjnsten och med frsamlingen nrvarande. Efter hand
kom dock vlbestllda grupper att alltmer dra sig undan kyrkans offentlighet
och gifta sig privat, men med prst. Detsamma gllde mnga i arbetarklassen
43

som under 1800-talet fredrog att lta viga sig i hemmen eller p pastorsexpeditionen. Senare under 1800- och 1900-talen har det periodvis ter varit mode
att gifta sig i kyrkan, men separat och inte i samband med gudstjnsten.
Man kan sga att det i grunden alltid varit individernas lften infr vittnen, samt den senare sexuella samlevnaden, som varit det som konstituerat
ett ktenskap. Dremot har det inte varit sjlvklart i ett historiskt perspektiv hur mycket kyrkan skulle delta nr ktenskap ingicks eller i hur stor offentlighet det skulle ske. Rckte det med bara ngra vittnen eller borde man
ha hela frsamlingen med?
utvecklingen efter reformationen
Med reformationen och statskyrkan kom kyrkan allts att under 1500-,
1600- och 1700-talen alltmer vilja delta, ceremoniellt och normativt, i den
viktiga hndelse som man tyckte att ett ktenskaps ingende innebar. Modern historisk forskning har visat att den lutherska kyrkan nrmast tog det
som sin uppgift att staka upp grnserna kring den rtta sexualiteten och
resa en katedral till det heterosexuella ktenskapets ra. Det mrks p era
stt, t.ex. i strvan att gra vigseln kyrklig och offentlig, men ocks i kyrkans
vilja att frstrka de vrldsliga straffen fr ortta frbindelser genom extra
skamstraff. I och med tillgget till lagen 1608 kom det att stadgas mycket
hrda straff fr sdan ortt sexualitet, i Mose lags anda. Bland annat hotade ddsstraff fr ktenskapsbrott, tidelag, incest och samlag mellan mn.
Inte nog med detta, utan lagen freskrev ocks dryga bter eller piskstraff
fr ogifta unga mn eller kvinnor som legat med varandra fre ktenskapet.
Till detta kom s kyrkans skamstraff, som att sitta i stocken eller uteslutas
frn nattvarden. Enkelt uttryckt kan vi, med std i en hel del forskning, sga
att det i 1600- och 1700-talens Sverige handlade om en fundamentalistisk
protestantisk kontroll av sexualiteten, som faktiskt saknade motstycke i den
tidens Europa utanfr de nordiska lnderna och det reformerta Skottland.
Det var en fundamentalistisk protestantisk kontroll med hot om lika drastiska tgrder som vi ibland under 1900-talet kunnat se i vissa lyckligtvis
lngt ifrn alla islamiska lnder.
Detta frefaller oss nu grymt och brutalt. Lyckligtvis var rttspraxis inte
alltid lika grym. Men framfr allt mste detta ses i sitt historiska sammanhang. Sverige var ett bondesamhlle, dominerat av smjordbruk och av hushll med en storlek p i genomsnitt 58 personer. Hushllet var den naturliga enheten fr produktionen liksom fr reproduktionen, ldreomsorgen
och sjukvrden. Jorden skulle g i arv till nsta generation, och skatterna
vilade inte p individer utan p grdar och hushll. Landet var dessutom
glest befolkat. I ett sdant samhlle var det naturligt fr stat och kyrka att
vrna samlevnaden mellan man och kvinna fr barnafdandets skull, men
ocks fr att ta hand om alla de andra uppgifter som krvdes. Det fanns skl
att strka det heterosexuella familjebandet genom kyrkans std.
44

utvecklingen sedan 1800-talet

Gr vi fram i tiden till 1800-talet nner vi en annan situation och ett annat
samhlle. Under 1800-talets lopp avkriminaliserades stegvis utomktenskapliga heterosexuella frbindelser. Krleken och familjelivet blev mer privat. Med inspiration frn Foucault har idhistoriker ofta beskrivit utvecklingen s att kontrollen ver beteendena snarare tog sig formen av vetenskapliga och sociala ider om det normala n i lagbestmmelser. Homosexualitet frbjds dock 1864. De ledande i samhllet och inte minst kyrkan
diskuterade med stigande oro de dramatiska sociala omvandlingarna. Rrligheten kade i samhllet, stder och fabriker vxte upp, allter kvinnor
ck egna inkomster, skilsmssorna kade och de fria frbindelserna. Frn
omkring 1900 kan vi nrmast se en renssans i samhllets ledande kretsar
till det heterosexuella ktenskapets frsvar. Typiskt nog uppfattades onani
liksom homosexualitet som oerhrt hotfulla fenomen. Bdadera stmplades
som ngonting sjukligt, asocialt, icke-normalt, drfr att de inte hngde ihop
med barnalstrande.
Idag lever vi i ett samhlle med hga skilsmssotal, sambo-/srborelationer, ensamhushll, pendelktenskap och i genomsnitt mycket f barn per
kvinna. Mnga par adopterar barn frn andra lnder. Samtidigt har vlfrdssamhllet tagit ver en stor del av ansvaret fr barnuppfostran, sjukvrd och
ldringsvrd. Vi behver, kan man kanske hvda, inte lngre ktenskapet
fr barnalstrandet, inte heller som socialt skyddsnt p samma stt som tidigare.
Trots alla frndringar i riktning mot strre individualism och rrlighet
r trofasta parfrbindelser dock viktiga i samhllet. Det enkla sklet r att
mnniskor alltid behver hjlp, trst, gldje i nra relationer. Inget samhlle
klarar av att lsa alla individers existentiella problem. Alla behver andra
mnniskor och de esta behver ngon mnniska som r den speciella fr
just henne.
den nu aktuella diskussionen
Bde attityden till olika samlevnadsformer, samhllsstrukturen bakom attityderna, kyrkans roll som eventuell normpolis och kyrkans funktion nr
stabila parrelationer ings har allts varierat ver rhundradena. Kyrkan vlsignar numera grna ven ldre par och erknt sterila par. Den medverkar
inte lngre i skamstraff riktade mot den som bedragit sin hustru eller gift sig
med sin kusin. Men den fresprkar fortfarande trofasthet och ppenhet i
parrelationer. Vad hindrar den d frn att ocks vlsigna homosexuella par
som vgar ta ett sdant ansvar?
De invndningar som skymtar i dokumentets reservationer r, som jag
ser det, framfr allt tv:
1. Frgan om sexualiteten har, menar reservanterna, en annan dignitet n
andra etiska regler i Bibeln. Polariteten mellan manligt och kvinnligt ge45

nomsyrar Bibelns budskap, menar man, och spelar stor roll i den kristna traditionen. Den samknade krleken r ngonting helt annat. Den ska visserligen inte frdmas men br helst inte frverkligas i handling.
Detta r en position som jag har svrt att uppfatta som stark. Majoritetslinjen i samtalsdokumentet frefaller mig i s fall mer vertygande. Den
framhller att mnga andra etiska resonemang framstr som mer centrala i
Bibelns texter n frbudet mot samknad krlek. Min egen mnniskosyn
revolterar dessutom infr den hierarkisering av krlek och sexualitet mellan
ansvarsfulla vuxna mnniskor, som ligger i reservationerna. Varfr ska en
form sjlvklart vara bttre n en annan?
2. Den andra invndningen gller att den svenska kyrkan br g lngsamt fram eftersom den annars kan stra det ekumeniska samarbetet, nationellt och internationellt.
Jag kan inse att detta r ett dilemma. Samtidigt mste det rimligen vara
angelget ocks i det ekumeniska arbetet att olika sikter och handlingslinjer
r tydligt representerade. Svenska kyrkan har historiskt sett ofta sttt fr en
intolerant hllning mot avvikare och inte alltid varit srskilt djrv nr det
gllt att fretrda mnniskor i minoritet. Men ven den rollen kan och har
frndrats. Idag arbetar Svenska kyrkan ofta fr global solidaritet med de
undertryckta. Vad hindrar den egentligen frn att g fre i en utveckling
som p liknande vis innebr kad jmstlldhet mellan mnniskor?
Sammanfattningsvis menar jag fljande:
Frgan handlar frmst om samlevnadsformer i relation till samhllets och
mnniskornas behov, och hr har mycket ndrats sedan Bibelns tid eller
sedan reformationens svenska samhlle.
Krleken till nstan r fr mig kristendomens centrala etiska budskap.
Det r viktigt att ngon kyrka vgar g fre inom det ekumeniska samarbetet i en frndring av synen p homosexuella relationer. Globala vrdeunderskningar visar att toleransen fr homosexualitet fortfarande varierar starkt
i vrlden, men lnder som Island, Sverige och Nederlnderna ligger p den
kant som uppvisar strst frstelse. Just fr den globala dialogens skull r
det vsentligt att den svenska kyrkan inte tiger eller glider undan.
Jag vrdestter ansvarstagandet fr den andre och komplexiteten i det
vi kallar krlek, mer n traditionella ider om den rtta sexualiteten.
Jag vill st fr en mnniskosyn som vgar bejaka det som verkar annorlunda, och p allvar hvda mnniskors lika vrde.
Ser man det s, nns det ingen anledning att gra annat n att acceptera en
knsneutral vigselordning. Krnpunkten r inte personernas kn eller arten
av deras sexualitet, utan deras vilja att ta ansvar fr en annan mnniska och
att leva i trofasthet, liksom att utt st fr detta allts det som frn brjan
var essentiellt: lftena, offentligheten och ansvarstagandet.
Sist och slutligen handlar det om att varje brinnande, rliga, vuxna och
msesidiga relation tilldelas lika vrde, i vr tid och vrt samhlle.
46

MM: Tack fr de hr tusen ren som du givit glimtar ifrn det r ett vldigt
tidsspann med mnga frndringar. Andra historiker har hr understrukit att kyrkan velat vara med och institutionalisera parrelationer, stabilisera dem och kontrollera. Utifrn den traditionen str vi ju nu i ett brott, dr kyrkorna tvekar att vara
med. Ngra sger till och med att de inte vill vara med och institutionalisera det hr.
Vad r det brottet fr ngot, var kommer det ifrn nr linjen bakt r s lng, att
vilja institutionalisera samlevnadsformer? Hur ser du p det?
Jag kan ju inte tala fr kyrkan, jag fr tala fr mig sjlv. Men jag tror att
mnga inom kyrkan fortfarande vill vara med och institutionalisera parrelationerna. Om man dremot knner sig pressad av nskemlet att ocks p
samma vis viga homosexuella, s har ju den handlingslinjen kommit upp som
ett alternativ till det jag sjlv freslr, nmligen att kyrkan verhuvudtaget
skulle dra sig tillbaka, och att alla bde homosexuella och heterosexuella
allts skulle vigas borgerligt. D blev det likvrdigt p det viset, och sedan r
det d upp till individerna sjlva, bde personerna som vigs och prsten, att
ta stllning till om de drutver skulle vilja ha ngon vlsignelse.
Men jag ser det som en mer defensiv linje n den som jag fresprkar,
drfr att jag menar att d hamnar man nd i det lget som kommer att
likna problemet med kvinnor i kyrkan, att den sista etappen lmnas till individer att ta stllning till. Och jag tycker att det sjlvklart skulle vara en mera
radikal och en mera konsekvent hllning, om man har den historisk-kritiska
syn som jag sjlv fretrder, att man faktiskt landar i att vga sig p att vlsigna en samknad relation och ha en knsneutral vigselordning. Men p
din grundfrga s menar jag egentligen att alla kyrkor har ett visst intresse
av att kunna institutionalisera vissa saker, men att man kanske skyggar nr
det blir vldigt stora kontroverser.
AL: Och man skyggar drfr att detta r ngot som man egentligen inte vill tala
om r det s, tror du? Att det nns ngot som knns frbjudet nr det gller homosexualitet?
Det str ju i samtalsdokumentet, och nr jag sjlv har sysslat med hur
man hanterade homosexualitet p 1600- och 1700-talen har jag ocks talat i
termer av tystnadens, eller frtigandets, strategi eller kultur. Det har varit
mycket tystnad kring detta, men det r det ju egentligen inte nu lngre. Nu
talar vi ju vldigt mycket om det. Jag tror kanske att nr det gller kyrkan
idag s r grundproblemet mera hur man ska se p den ekumeniska situationen, och hur man ska handskas med att det faktiskt nns mycket olika sikter inom kyrkan.
AL: Och ven mellan kyrkorna. Nr du beskriver det hemska 1600-talet det var
ju sknt att man inte levde d och nr man tnker p de fundamentalistiska lnder
som vi lser om i tidningarna, och p de invandrargrupper dr det r en hederskultur
som rder och homosexualitet naturligtvis r jttefrbjudet hur ser du framfr dig
att Svenska kyrkan ska samspela med exempelvis syrianska ortodoxa kyrkan och
sdana som nu faktiskt nns etablerade i Sverige? Hur ska man kunna tnka sig att
47

Svenska kyrkan med en radikal hllning ska kunna pverka fundamentalister eller
fundamentalistiska attityder?
Det r en svr frga, naturligtvis, och det r inte skert att man frmr
pverka andra. Men jag ser det s att det i den hr ekumeniska dialogen, den
globala dialogen, r vldigt viktigt att ngon vgar artikulera den hr mera
radikala linjen. Och vem ska gra det om inte en kyrka frn ett land dr vi
generellt faktiskt ligger ganska lngt i riktning mot en tolerans mot homosexualitet? Man ska kanske inte se det s att man absolut mste vertala
andra, men det r viktigt att det i den globala, ekumeniska dialogen nns en
rst som vgar st fr det alternativet, tycker jag. Sedan menar jag, och det
tror jag r i samklang med majoritetslinjen i samtalsdokumentet, att sexualiteten frvisso inte r den enda, eller ens den allra viktigaste, frgan i den
kristna etiken. Det innebr att man fr frutstta att man i den globala, ekumeniska dialogen kan komma fram till enighet i en rad andra frgor, ven
om det inte r s ltt just p denna punkt med sexualitet. Det r en viktig
frga fr individerna, men i det stora etiska dokumentet s menar jag att
den allmnna principen om krlek, barmhrtighet, rttvisa, kanske r viktigare att lyfta fram.
MM: Och ekumenik har ju aldrig betytt samma sikt. Det har vi ju inte nu
det r oerhrda skillnader i alla andra frgor, fast den hr har blivit s fokuserad, en
man kan gmma sig bakom, och hota med och s. Och det hr med mnniskosynen
som du talar om, kommer man t den? Jag tnker p din expos ver de tusen ren:
hur ser du frndringarna i den? Vad r det fr strmmar som har lett fram till dr vi
r nu, fr det tycks ju som att det r en stor frndring i mnniskosynen som mjliggr
det hr samtalet? Vad r det fr genombrott vi upplever?
Jag tror kanske inte att mnniskosynen i alla avseenden har ndrats fullt
s drastiskt som vi frestller oss, men dr r naturligtvis som jag tror att ni
har varit inne p i ngon annan diskussion en viss strmning mot en strre
tilltro till individen. Individualismen kan ha sina negativa sidor men frenas
i bsta fall med en optimistisk syn p att mnniskan faktiskt r vrdig och
mogen nog att fatta egna beslut, och kanske ocks en strre frstelse fr
bde individuell och kulturell mngfald. Detta har vl mjligen det mera globala och mera rrliga samhllet nd lrt oss. Det r samtidigt vad vi lever
uppe i nu p alla omrden, det handlar ju ocks om andra frgor: hur man
hanterar mngfald. Drfr r brytningarna stora, men samtidigt r det kanske drfr vi kan ha den hr diskussionen. Ngonstans nns det nog en mer
positiv syn p mnniskans mjlighet att ta ansvar fr sina grningar.
Om vi tittar tillbaka till reformationstiden s hade man ju frvisso, ven
Luther hade det, uppfattningen att mnniskan ska arbeta med sitt eget samvete, ta ansvar sjlv och tnka efter. Ser man till kyrkan som institution s
tog den ju nd i hg grad p sig en fostrande och disciplinerande roll. Disciplineringen vilade lite p att man sg mnniskorna mera som barn som
mste uppfostras: vi mste ge dem grnserna och ramarna och vara vldigt
48

strikta med det. P det viset var det logiskt att ing i det hr regelverket som
jag tidigare talade om.
AL: Du var inne p att de nordiska lnderna och Nederlnderna har visat en
strre frstelse n andra lnder. Jag tnker p en fransk historiker och demograf,
Emmanuel Todd, som jag haft anledning att intervjua era gnger. Han kom med en
bok, jag tror det var ngon gng i slutet av 1980-talet jag intervjuade honom i brjan av 1990-talet. Boken handlar om att nr vi brjade verstta Bibeln till vrt eget
sprk s var det kvinnorna som var lskunniga. Kvinnorna lrde barn och tjnstefolk
att lsa, och alfabetiseringen var en frklaring till att man i de protestantiska lnderna ck en s stark stllning fr kvinnor. Detta skulle i sin tur kunna leda vidare till
att det nns en ppenhet, en radikalare eller strre sjlvstndighet, som kanske ocks
visar sig nu. Jag tycker det skulle vara intressant att hra vad du sger om den saken
hur kommer det sig att det r s olika i olika lnder inom Europa, dr vi nd har
ganska likartade villkor i vrigt? Har protestantismen ett frsteg framfr katolicismen dr, mjligen?
Det r vl lite olika i olika frgor. Nr det gller kvinnor och mn tror jag
det nns mnga skl till att kvinnorna, allmnt sett, i de nordiska lnderna
ofta har haft en mer framskjuten position. Hg lskunnighet r skert en
vsentlig faktor, och en amerikansk forskare, Gerda Lerner, har gjort en stor
pong av detta. D visste hon nd inte vilka siffror vi hade fr lskunnighet
i Sverige, som ju r pfallande hga i en internationell jmfrelse, redan p
1600-talet. Men det nns ocks ett lagverk redan frn medeltiden som p
vissa punkter vrnar kvinnor bttre n i vissa andra lnder, s nr det gller
kvinnan nns det nog ett antal faktorer som frklarar varfr de nordiska
lnderna sedan gammalt ligger rtts lngt framme. Drmed inte sagt att allt
har varit perfekt.
Nr det gller just homosexualiteten tror jag det nns ett visst samband
med religionen, om man ser p de globala vrdeunderskningarna. Fr ngra r sedan, nr jag skulle tala utifrn Ecce Homo-utstllningen, s tittade
jag p Ronald Ingleharts underskning av globala vrden och attityder, och
d visade det sig ganska tydligt att bland annat latinamerikanska lnder och
era andra katolska lnder tenderade att ha en hrdare syn p detta med
homosexualiteten. Men det nns skert andra faktorer n religionen. Jag
kan bara sga att det fanns ett visst sammanfall, medan till exempel Nederlnderna, Danmark, Sverige och Island utmrkte sig med ngot mera ppna
instllningar till homosexuella relationer.
AL: I och med att vi fr kad jmstlldhet mellan kvinnor och mn, eller en riktning
mot jmstlldhet mellan kvinnor och mn, fr vi d ocks liberalare attityder mot
homosexuella att det liksom r ett paket med en radikalare instllning?
Det r inte alldeles sjlvklart. Det nns skert de som bejakar feminism
och kvinnors rtt men som nd skyggar nr det gller hur lngt man vill g
med homosexualiteten, det tror jag. Det nns skert individuella avvikelser.
Men p ngot allmnt plan tror jag nd att det ligger mycket i vad du sger.
49

Ann-Cathrin Jarl var inne p det ocks, att en kad frmga att solidarisera
sig med de grupper som inte har varit de ledande och mest bestmmande i
historien kanske ger en viss lyhrdhet fr att se ocks p andra minoriteter
och deras situation. I ngon bemrkelse tror jag att om man blir observant
p den ena gruppen, hur de har upplevt det nr andra har lagt normen fr
dem, s blir man kanske ocks lite observant p andra grupper som har varit
i samma situation.
AL: Typ medborgarrttsrrelsen, och kvinnorrelsen i USA r vl ocks ett sdant exempel?
Ja, och det nns nog en viss verfring i en mer allmn sdan radikalare
syn. Det positiva och det som jag menar r det viktiga med den s kallade
queer-teorin, till exempel, som ju annars r mycket kontroversiell och som
ni frmodligen har diskuterat hr, r den kritiska potentialen i den. Vad den
framfrallt vill gra r att problematisera normativiteten, allts heteronormativiteten, och i vilken utstrckning synsttet att det enda normala r en
heterosexuell relation har kommit att pverka lagverk, umgngesmnster,
sociala mnster av olika slag, och drmed tvingat mnga som inte haft detta
som sin norm att antingen g under jorden eller p ngot vis omforma sina
relationer. Forskning utifrn queer-teorier har ofta varit mycket fruktbar
och pekat p hur bl.a. konstnrliga uttryck har ftt ta sig andra vgar just fr
att man inte har tillhrt den grupp i samhllet som har sttt fr det s kallat
normala.
MM: Om jag tolkar det du sger nu ser du det s att kyrkorna behver homosexuella fr att inte bli normaliserade? Fr att inte fr att nu vara lite teologisk
brja avguda normaliteten och sga att detta r det system som vi mste ha fr att
Gud ska lska oss eller fr att det ska fungera? Heterosexualiteten som en avgud? Och
d hjlper det som r queer kyrkorna att bli kritiska och se sig sjlva?
Ja, p det hela taget har jag sjlv upplevt det s, som forskare. Det har varit nyttigt fr mig nr det har kommit in en ny teori som har pekat p detta,
hur mycket i historien som p ngot vis naturligt har tagits fr givet, som
har varit p ett visst stt. Mnniskor som kommer med andra erfarenheter,
inte minst d mnniskor som ibland varit utsatta fr frtryck, som homosexuella i historien, tror jag p det viset kan vara vldigt nyttiga i en sdan
dialog inom kyrkan. Kyrkan behver mnga slags mnniskor, skulle jag tro.
Jag ska naturligtvis inte tala fr Svenska kyrkan, det kan jag inte, men enligt
mitt stt att se s behver skert kyrkan inom sig en mngfald av mnniskor
och olika positioner. Samtidigt mste den sjlvklart som institution trots
allt ibland fretrda en linje. Det r drfr jag nd, efter mycket funderande
kring detta, hamnade i att tycka: vad r det som hindrar att man faktiskt tar
p sig rollen i den globala dialogen att st fr linjen att man kan ha en knsneutral vigselordning?
AL: Du r historiker och ger oss ett perspektiv av hur det har ndrat sig genom
seklerna. Det blir framgngar och det blir bakslag. Tidsandans krumbukter kalla50

de Svante Beckman en bok han kom med p 1980-talet. Vi hade denna hemska tid p
1600-talet, och sedan kom det vl en liberal tid p 1700-talet, vill jag minnas. AnneSoe Ohlander, historiker som du, har forskat om det och talat om den hr lkaren
som hette Rosn von Rosenstein och den helt nya synen p barn. Sedan slr det vl
tillbaka igen, en hrdare tid, allts. Man har ju en tendens att tro att allting ska g
framt, men det gr ju framt och bakt. Vad tror du? Ska vi verkligen kunna behlla
en framskjuten position? Riskerar vi att hamna i ett bakslag igen, och nns det verhuvudtaget ngot stt att frskra sig mot det, och att p ngot stt kliva utanfr tidsandan och frska behlla sig sjlv?
Det r en svr frga. Fr det frsta r det riktigt som du sger, naturligtvis, det r en viktig pong fr en historiker, att det gr lite upp och ner. Saker och ting frndrar sig och tidsandorna svnger. Drmed kan det ibland
se ut som om det kommer ett svrt bakslag. Vi diskuterar ju mycket om vi
lever i en tid dr vi trots allt ser ett visst bakslag fr kvinnorna, till exempel,
eller kvinnosaken. Naturligtvis kan det komma reaktioner nr det gller homosexualitet ocks, men jag frestller mig nd att nr det gller attitydfrndringar som rr vanliga mnniskor, dr man efterhand ser med egna
gon i sin nrhet, bland vnner, en strre repertoar av olika stt att leva, s
mste den lngsiktiga tendensen g i riktning mot kad tolerans och frstelse. Det vill jag grna tro och hoppas p, men man kan nog aldrig garantera
att det inte kommer bakslag och reaktioner tyvrr.
MM: Jag vill grna ta vid dr, p 1800-talet, dr du slutade. Vckelserna som
kom under 1800-talet frenades alla i att de var pietistiska, och att de var kritiska mot
statskyrkan som de tyckte hade fr lite tukt. De institutionaliserades och blev dels inomkyrkliga vckelserrelser, dels frikyrkor. Vi har lyssnat till deras representanter
under de hr dagarna: de kritiserar fortfarande majoritetskyrkan fr att vara fr
slapp och otuktig. Hur ser du p det arv frn 1800-talet som vi lever med idag?
Det r ett vldigt mngfacetterat arv vi lever med frn 1800-talet, naturligtvis, precis som frn den ldre tiden. 1800-talet rymmer egentligen alla
varianter i sig. Det rymmer de radikala rrelserna liberalismen, socialismen och s vidare och ven motsatserna. Nstan alla ideologier som vi sedan har sett bli en hrskande regim p olika stt och vis har sina rtter i
1800-talet. Jag tror inte jag har ngot bra svar p det, egentligen. Vad vi
kan sga nu i brjan av 2000-talet r kanske att vi ocks ska tala lite mer om
hur vi lever med arvet frn 1900-talet, som p mnga vis var katastrofernas
rhundrade och som vi borde ha lrt oss ganska mycket av, inte minst nr
det gller hur man handskas med minoriteter.
AL: Det som enligt Ellen Key skulle blivit barnens rhundrade, ja.
Ja, och som blev offrens och katastrofernas rhundrade med de tv vrldskrigen, bland annat. Ska man dra ngon lrdom av detta s r det vl faktiskt att arbeta fr freden, och fr frstelsen ocks fr minoriteter och deras
stt att vlja sina livsformer.
Utfrgare: Ami Lnnroth (AL) och Mikael Mogren (MM)
51

ktenskap och samlevnad ur ett rttshistoriskt perspektiv

Kjell ke Moder
1. Jag har uppfattat mitt uppdrag hr i dag s att jag i frhllande till vriga
temata under denna hearing ska anlgga ett mera generellt rttshistoriskt
perspektiv p ktenskapet. Det betyder att jag ska frska stta ktenskapets normativa frhllanden i centrum och se hur dessa regler/texter verkar
och fungerar i respektive kontext/sammanhang.
De normativa texterna rrande ktenskap r bde teologiska och juridiska.
Bibliska och teologiska argument ligger till grund fr rttsreglerna, och dessa
frndras successivt genom en allt mer avkristnad samhllssyn.
Kontexten till dessa ktenskapets normer nner vi i en kristen rttskultur,
som dominerat Europa i ca tusen r och som brts frst genom den strikt
rationella modernism, som vi upplevt under 1900-talet.
De rttsliga frgor som uppstr genom historien r exempelvis: Vad konstituerar ett ktenskap? Vilka krav har uppsatts fr att ett ktenskap ska vara
giltigt? Vilka hinder freligger fr att upplsa ett ktenskap? Och den i dag
aktuella frgan: Vilka alternativa rttsliga konstruktioner upptrder till det
traditionella heterosexuella ktenskapet som en samhllsbyggande samlevnadsform?
2. Inledningsvis r det angelget att fastsl att ktenskapets rttsliga konstruktioner fljer de lnga linjerna i den europeiska rttskulturen. De r djupt
rotade och starkt frndringsobengna. Samtidigt lever dessa familjerttsliga konstruktioner ofta parallellt. Nr stat och samhlle skapar nya rttsregler betyder det frvisso inte att de gamla kulturmnstren ndvndigtvis
frndras. Ett par exempel: Den hedniska brllopsritualen med fstning
och sngledning levde parallellt med den kristna vigseln frn landskapslagarnas tid p 1200-talet och fram till ikrafttrdandet av 1734 rs lag. Och
de regler som fanns i 1734 rs lag bde om samgandertt som en del av
ktenskapets rttsverkningar och om skilsmssogrunderna hor och egenvilligt frlpande kan vi faktiskt fortfarande idag stta p i det praktiska rttslivet som en del av en folklig rttssyn, trots att de sedan lnge frsvunnit ur
vr lagstiftning.
Det betyder att just nr det gller familjerttslig lagstiftning och normbildning skulle vi kunna sga att vi i vr tid lever p tre parallella plan: ett
historiskt-kulturellt, ett aktuellt och rttsligt bindande, och ett alternativt,
framtidsorienterat och reforminriktat.
Skilda grupperingar i vrt samhlle omfattar dessa tre frhllningsstt
till historien. Den frsta gruppen r mer statisk i sin kunskapsstruktur, och
frndringsobengen. Den andra gruppen mer dynamisk, anpassningsbar
till samhllets successiva frndringar, och den tredje gruppen r kritisk till
52

ktenskapets historiska traditioner och vill genomfra normativa frndringar som strider mot ktenskapets traditioner.
Frndringen av ktenskapets normer fr allts st i fokus fr denna presentation. Hur ser de lnga linjerna, de sega strukturerna ut? Och var nner
vi utifrn detta longue dure-perspektiv de dramatiska frndringarna i synen
p ktenskapet i den svenska rttshistorien?
3. Redan under medeltiden skilde man mellan de civilrttsliga, familjerttsliga reglerna i giftomlsbalken och de kyrkorttsliga i den kanoniska rtten.
Det var frst under den lutherska ortodoxins period som de medeltida kanonisk-rttsliga reglerna ersattes av bestmmelserna om den kyrkliga vigseln i
1686 rs kyrkolag. Den civilrttsliga (privatrttsliga) regleringen av ktenskapets rttsverkningar stlldes mot de indispositiva reglerna betrffande ktenskaps ingende och upplsning som vi ck i 1734 rs allmnna lag. I denna
gjordes allts en komplettering i frhllande till 1686 rs kyrkolag.
Kontexten fr denna reformerta ktenskapsuppfattning vilade naturligt
nog p teologisk grund, dvs. Luthers. Enligt Luther har Gud skapat mnniskorna till man och kvinna, och den kraft, som drager mannen till kvinnan
och kvinnan till mannen, r given i och med skapelsen. Dragningen till det
andra knet r ngot som mnniskan ej sjlv kan rda ver. Gud upprttar
den innerliga freningen mellan man och kvinna. Skapelseberttelsen anger
Guds avsikt med att skapa man och kvinna: Det r s Gud srjer fr slktets
fortbestnd p jorden.
Luther gick drigenom emot den romerska ktenskapsuppfattningen,
lanserad av kyrkofadern Augustinus, att ktenskapets ingende var en sakramentshandling, varigenom Guds nd ingjutes och p ett frblivande stt
prglar makarna just som kta makar. Den romersk-katolska kyrkan sg
med andra ord ktenskapet som oupplsligt. Endast formella fel vid ktenskapets ingende kunde medfra tergng. Luthers angrepp p synen p
vigseln som ett sakrament var samtidigt frn hans sida en attack mot den
kanoniska rtten och ett sammanblandande av de bda regementena i hans
regementslra. ktenskapet var en vrldslig sak, weltlich Ding.
De svenska reformatorerna vertog den lutherska ktenskapsuppfattningen. Vid medeltidens slut levde den kyrkliga och borgerliga rtten sida
vid sida och denna dualism mellan kyrklig och borgerlig rtt tog den reformatoriska kyrkan p 1500-talet med sig frn medeltidskyrkan. Den hr dualismen fljer oss genom den tidiga moderna tiden. Ocks i 1686 rs kyrkolag
rr vi oss i grnslandet mellan kyrklig och vrldslig rtt. Dr uttalades direkt: Aldenstund chtenskaps Saker re af then beskaffenheet, at the dels
under werldslig deels Andelig rtt lyda.
Sammanfattningsvis i denna del: Den ktenskapliga troheten och sammanhllningen var de viktiga nyckelorden i den lutherska ktenskapsuppfattning som ocks den svenske lagstiftaren omfattade.
53

4. Reglerna i giftermlsbalken i 1734 rs lag innebar en ny normativ reglering av ktenskapets status i samhllet. En stor nyhet var att kyrkan erhll
ensamrtt att frrtta vigsel. Vigseln blev en frutsttning fr ktenskap
med full rttsverkan. Men det fanns ocks fortsttningsvis toleranta undantag. Bestmmelserna om ktenskapslfte i GB 3 kap. Om fstning eller trolofning innehll dels en reglering av lderdomliga sedvanor men ocks av de
s kallade ofullkomnade ktenskapen, dvs. i de fall d en man hvdat kvinna
under ktenskapslfte.
Omfattande formella regler om ktenskapshinder vid ktenskaps ingende bidrog ocks till att skapa problem fr barn fdda utom ktenskapet.
1734 rs lagregler var mycket restriktiva i frhllande till denna kategori av
barn. Reglerna var uppsatta fr att parterna skulle vlja alternativet att ing
ktenskap, fr att drmed ge barnet status av inomktenskapligt barn. Reglerna bidrog dock ocks till att ka antalet utomktenskapliga barn, och
barnamordsproblematiken under 1700- och 1800-talen blev en konsekvens
av denna rttssyn.
Ocks rttsreglerna i 1734 rs lag om ktenskapets upplsning var i enlighet med religionens bud strikta. Skillnadsgrunderna var tv, dels otrohet
(hor) och dels egenvilligt vergivande (frlpande av hemmet). Vid kiv och
osmja p grund av hat och bitterhet mellan makarna, det som senare kom
att kallas djup och varaktig sndring, kunde rtten som en yttersta tgrd dma till skillnad till ngon tid till sng och ste. Rannsakningen
skedde vid domstol och skiljebrev utfrdades av domkapitlet.
En annan viktig nyhet 1734 var att kyrkans domsrtt i familjemlen reducerades. De vrldsliga domstolarna tog ver jurisdiktionen.
5. 1734 rs lag blir utgngspunkten fr den syn p ktenskapet som vi kan
kalla modern. Ett stt av strukturera utvecklingen fram till vr tid r att knyta frndringen till 1900-talets modernitet och den rttskultur som r knuten till den. Det moderna som kulturform var en reaktion mot det gamla
samhllet. Det revolterade genom att stlla upp nya alternativ som var framtblickande. Samhllet ndrades enligt denna syn inte organiskt av ngon
folksjl utan med hjlp av en styrande politisk lagstiftning.
Moderniteten blev allts traditions- och historieentlig. Sekulariseringen
blev ocks en viktig moderniseringsfaktor. Fr rttens vidkommande innebar denna alternativa samhllssyn ocks att alla metafysiska element i rtten
skulle skalas bort.
Fr vrigt anser jag att metafysiken ska frstras, utropade uppsalalosofen Axel Hgerstrm som ett mantra i brjan av 1900-talet. Honom
lyssnade jurister p, srskilt hr i Uppsala.
Denna nya kunskapssyn resulterade i en frontalkollision med kyrkan.
Medan kyrkan stod fr en idealiserande, traditionsbrande och p sin hjd
evolutionr kultursyn, kom 1900-talets framvxande, demokratiska stat att
54

i frhllande till kyrkan etablera ett revolutionrt alternativ. Avkristnandet

av det svenska samhllet under modernismen blev en avgrande faktor fr
framvxten av en ny ktenskapssyn och drmed ocks en ny ktenskapsrtt.
Med en sdan konstruktion ser vi ett mnster fr rttskulturen frst i det
premoderna 1800-talet och sedan i det moderna 1900-talet. 1800-talet bildar en tes, 1900-talet en antites.
Jag vljer medvetet att inte tala om ett sekulariserat samhlle under 1900talet utan om ett avkristnat samhlle. Det var Niklas Luhmann, som i sitt
postuma arbete om samhllsreligion, Die Religion der Gesellschaft, skiljde p
sekularisering och avkristning. Vi kan avkristna vr rttskultur, men det
innebr inte att samhllet inte samtidigt kan vara brare av en alternativ
samhllsreligion. I USA har begreppet civil religion anvnts fr att markera
dessa medborgerliga vrden, som kan vara konstitutionella men ocks rttskulturella. Det r denna religion som frn juristernas utgngspunkt br upp
det senmoderna samhllet.
Mot 1900-talets modernistiska antites vill jag nu stlla en post- eller senmodern syntes, som vi fr nrvarande hller p att skapa. Den r under konstruktion och den r lngt ifrn frdigbildad. I syntesen ser vi ett mnster
hmtat frn den premoderna tesen. Vi ser i dag p nytt ett vrde i att lyfta
fram de lnga linjerna, vi knyter an till traditioner, och vi upptcker vr historielshet. I denna senmoderna retraditionalisering nner vi samtidigt en
tendens till desekularisering. En vrdeladdad juridik har ftt en renssans
bde genom rttighetsdiskurser och rttviseteorier.
6. Lt mig i korthet applicera denna modell med tes, antites och syntes p
synen p den svenska ktenskapsrtten.
Jag identierar tv viktiga brytpunkter i denna frndringsprocess. Den
ena sker vid modernismens genombrott r 1915 genom lagen om ktenskaps
ingende och upplsning, som sedan fljs upp av den nya giftermlsbalken
1920. Modernismens slutpunkt stter jag i den revision av ktenskapsrtten
som genomfrdes i slutet av 1970-talet.
Men redan lngt fre dessa tydliga brytpunkter nner vi tendenserna till
nya perspektiv. Ett exempel r de mnga hdelseprocesserna decennierna
kring sekelskiftet 1900, som visade just p ett ldre kunskapsparadigm i
upplsning och ett nytt under konstruktion. Professorn i nationalekonomi
vid juridiska fakulteten i Lund Knut Wicksell hll till exempel 1908 i Stockholm ett fredrag med titeln Tronen, altaret, svrdet och pnningpsen,
i vilket hans provokativa antireligisa yttranden renderade honom tv mnaders fngelse p cellfngelset i Ystad.
Knut Wicksell var en av sin tids moderna fritnkare betrffande ktenskapsrtten. Han hade redan 1889 med den norska kvinnosakskvinnan Anna
Bugge ingtt ett samvetsktenskap, som grundats p ett av Knut Wicksells ungdomsvn, den liberale advokaten Karl Staaff upprttat kontrakt om
55

att de med hvarandra ingtt en fri frening. Anna Bugge och Knut Wicksell arbetade i mnga r fr en radikalt reformerad ktenskapslagstiftning i
vilken kyrkans uppfattning naturligt nog inte spelade ngon roll.
Enda mjligheten vid denna tid att undg kyrklig vigsel vid ingende av
ktenskap var att g ur statskyrkan och samtidigt ing i annat av staten erknt kristet samfund. S gjorde Hjalmar Branting 1884 nr han gifte sig med
Anna von Kraemer infr Stockholms borgmstare. Enligt kyrkobckerna
vergick han till metodisterna, men det gjorde han i realiteten aldrig. Det
stllde till problem fr Branting nr han 1917 blev statsrd, eftersom han d
mste tillhra statskyrkan men det r en srskild historia.
7. Genom lagen 6.11.1908 skapades mjlighet till borgerlig vigsel fr alla.
Principen om ett allmnt s.k. fakultativt civilktenskap erkndes. Denna
reform var srskilt viktig fr dem som nskade gifta sig trots att de hade en
ktenskapsskillnad bakom sig. En av sekelskiftets hrdaste kyrkopolitiska
diskussioner gllde just frgan om prsts mjlighet att kunna verkstlla kyrklig vigsel efter parternas skilsmssa. Det fakultativa civilktenskapet fdde
emellertid samtidigt kravet p att genomfra ett obligatoriskt civilktenskap, vilket dock kyrkomtet gng efter annan motsatte sig.
Lagberedningen hade 1909 ftt uppdraget att genomfra en revision av
ktenskapslagstiftningen. Ett skandinaviskt samarbete resulterade i 1915 rs
lag om ktenskapets ingende och upplsning. Dr formulerades relationen
mellan kyrka och stat betrffande ktenskapet p fljande stt: Prsts skyldighet att genom kyrklig vigsel med borgerligt rttslig verkan konstituera
ett ktenskap, dr frutsttningarna och villkoren fr ktenskapet i frga
bestmmes uteslutande i borgerlig lag.
n en gng aktualiserades allts frgan frn 1734 om reglerna om ktenskapet hade dualistisk karaktr, dvs. om lagen ocks hade kyrkolags karaktr och skulle avgras av kyrkomtet. Lagutskottet konstaterade precis som
lagstiftaren hade gjort redan 1734 att alla bestmmelserna skulle hllas
samman i en civil lag.
Vid tillkomsten av 1915 rs lag ett viktigt rtal kom kyrkan drmed
att fr sista gngen konkret pverka utformningen av den ktenskapliga lagstiftningen betrffande bde ktenskapets ingende och dess upplsning.
Kyrkans representanter lutade sig traditionellt, som Olof Sundby visat i sin
doktorsavhandling, p den lutherska trosuppfattningen om ktenskapet,
dvs. ytterst p Jesu ord i Bergspredikan om ktenskap och skilsmssa.
Denna teologiskt grundade position bemttes av justitieministern Hasselrot med orden: Bibeln r ingen lagbok; nya testamentet r ingen lagbok,
framfr allt ingen missgrningsbalk. Det blev en uttalad konikt mellan
de hga ideal rrande ktenskapet som kyrkan representerade och de samhlleliga realiteter som lagstiftaren ville anpassa sig till.
Den livliga debatten vid 1915 rs kyrkomte visade att man kunde frena
56

samtidens krav utan att gra avsteg frn ett kristet skdningsstt. S ansg
till exempel domprosten och professorn Magnus Pfannenstill kyrkans uppgift vara just att stlla fram det ideala i livet, och p lagstiftningen skulle
man kunna fordra att den stdde kyrkans mn i denna strvan och i varje
fall inte kom i strid med dem.
Justitieminister Hasselrot talade sig ocks i detta sammanhang varm fr
det obligatoriska civilktenskapet men konstaterade: Jag vet, att ni, mina
herrar, icke ro beredda att anlita den utvgen. S lnge kyrklig vigsel med
borgerliga rttsverkningar frekommer, s lnge gr det verkligen icke an
att resonera slunda: Detta fall r omoraliskt och drfr vill kyrkan ej befatta sig drmed, utan verlter det t det borgerliga samhllet. Vad som ej
hr passar kyrkan, det anstr ej heller det borgerliga samhllet. Detta har
icke och fr icke ha smre moral n kyrkan.
Av skillnadsgrunderna hade begreppet djup och varaktig sndring
under 1800-talets gng utvecklats i praxis i samverkan med kyrkan. Det innebar att makarna sjlva kunde verenskomma om ktenskapets upplsning.
Men om makarna ej var verens kunde man g den s.k. lnga vgen: stmning infr domstol, varningsprocedur infr kyrkoherde och kyrkord, skillnad p ett r till sng och ste och drefter skilsmssa.
1915 rs lag hittade en kompromiss fr denna skilsmssogrund genom att
infra ett obligatoriskt krav p medling infr prst eller borgerlig medlare
samt skapa ett nytt institut, hemskillnad. Det senare innebar att sedan domstol dmt till hemskillnad mellan makar och de levt tskilda under ett r
kunde vardera maken erhlla dom p ktenskapsskillnad.
Sammanfattningsvis innebr detta att kyrkan under protest trngdes tillbaka i lagstiftningsarbetet 1915. Dess roll reducerades i lagstiftningen. Prsterna och kyrkliga myndigheter hade inte lngre p samma stt mjlighet
att befatta sig med frgor rrande ktenskaps ingende och upplsning.
Viktigare var kanske att man genom att fra bort ktenskapet och dess angelgenheter frn ett kyrkligt till ett borgerligt forum satte dess kristlighet i fara. Kyrkan togs undan frn det omrde dr Gud fanns och levde och
verkade. Det r ett argument som sedan genom 1900-talet fljer debatten
om det obligatoriska civilktenskapet. Kyrkan skulle frlora tillflle att frkunna Guds ord om ktenskapet. Den mjligheten har man, trots allt, s
lnge som det fakultativa civilktenskapet bestr.
8. Modernismens hgkonjunktur och skrdeperiod intrdde med 1970talets frndringar i ktenskapsrtten, dr svl ktenskapshinder som grunderna fr ktenskapsskillnad upphvdes. 1973 avskaffades hemskillnadsinstitutet, och vi ck nya regler om ktenskapsskillnad, i vissa fall efter betnketid. Samtidigt upphvdes den obligatoriska medlingen, ett antal skillnadsgrunder och inte minst de sista resterna av en skuldbelagd ktenskapsskillnad, med skadestnd p grund av otrohet.
57

Upplsningen av de regelmnster som den lutherska ktenskapsuppfattningen skapat innebar att ngot mste sttas i stllet. Det successivt avkristnade samhllet skapade som jag ser det i stllet en samhllsreligion med
nyckelord som demokrati, solidaritet, rttvisa. Men fortfarande betraktas
kyrkan som vr strsta folkrrelse och som brare av en nationell moral.
Som Olof Sundby i sin avhandling 1959 sammanfattade frhllandet mellan
stat och kyrka: Kyrkan mste vara intresserad av bde vr evangeliska kyrkas versta principer och vad det ska st i lagen. Att hr freligger en uppgift fr vr evangelisk-lutherska kyrka, nr det gller ktenskapet i dagens
svenska samhlle, som inte kan sgas vara p allvar upptagen, r ovedersgligt. Ekot frn Sundby hrs fortfarande idag.
9. Hur formulerar vi d den post-/senmodernistiska synen p ktenskapsrtten? Kanske frmst genom att visa p den fragmentisering och pluralism
i formerna fr mnskliga relationer. De lagreglerade former som ktenskapsrtten utgjorde, hade tidigare speglat en samhllelig normalitet. Nu blev
normaliteten exibel och svrdenierbar. Sambolagen 1987 och lagstiftningen om registrerat partnerskap mellan homosexuella 1994/1995 r tv
exempel. Religionsfrihetslagstiftningen har ocks p ett helt nytt stt fokuserat intresset till det fr vr kultur oknda som i 1951 rs religionsfrihetslagstiftning kallades fr frmmande religioner, frmst den muslimska
ktenskapsuppfattningen.
Samhllet har utvecklats snabbare n kyrkan, sade KG Hammar i sin
intervju hr. Som min framstllning visat bekrftas det pstendet betrffande vr samtida utveckling.
CGS: En annan talare hr har formulerat sig s om ktenskapet att det r en
fast och hvdvunnen institution. Det leder till frgan om hur fast och hur
hvdvunnen, nr man ser till sdana frgor som de bakomliggande syftena frn tid
till tid och de rttsverkningar som ktenskapet har haft. Kan man tala om en fast
och hvdvunnen institution i det lnga perspektivet?
Det menar jag bestmt att man kan gra. Kyrkan har spelat rollen av en
utomordentligt fast institution med vldigt klara vrden genom vr rttshistoria. Kyrkan har ocks, som jag nmnde, kunnat pverka lagstiftaren
under vldigt lng tid med sina syften. Det som jag framhller hr som ett
brott r naturligtvis det avkristnande som kommer genom modernismen,
som bryter den hr institutionella synen, och som drigenom inte p ngot
stt eliminerar den men som eroderar den i det moderna samhllet. Det r
det som lite grann r min pong hr, att den eroderar men den nns fortfarande kvar. Den r inte en ruin utan fortfarande en levande institution. Det
har gjort att den s att sga har klarat sig genom modernismen. Nu kommer
den stora utmaningen: hur den hittar sin plats i det senmoderna. Om den
d bara blir en fragmentiserad del av en samhllsuppfattning det hller jag
som en ppen frga.
58

ML: Om vi gr direkt in p den frgan, hur situationen r i det senmoderna samhllet skulle du kunna ge ngra exempel p frgor eller utmaningar som just har
tagit fram detta med hur kyrkan ska frhlla sig och st fr de hr vrdena?
Nu ser jag detta ur juristens perspektiv, och d nns det tv frgor som
jag ser som utomordentligt viktiga. Det ena r rttighetsfrgorna och det
andra r minoritetsfrgan. Lt mig frst nmna ngot om rttighetsfrgorna, fr det r en vldigt viktig konstitutionell frga som vi har levt med
alltsedan vi i Europa gjort upp med de totalitra staterna, frst fram till 1945
och sedan efter murens fall frn 1990. I den konstitutionella diskussionen
lyfts det fram ett vldigt viktigt begrepp, nmligen den mnskliga vrdigheten: Menschenwrde, human dignity. Det har kommit att spela en
utomordentligt viktig roll i efterkrigstidens rttsliga diskussioner. I Tyskland ck man det genom den vsttyska grundlagen 1949, i USA ck man det
genom civil rights-rrelsen p 1950- och 1960-talen. Det viktiga hr r att
bda dessa vrdeladdade diskussioner drivs av kristna grupper. I Tyskland
var det Konrad Adenauer och det kristdemokratiska partiet som lanserade
dessa vrden infr den nya frfattningen. I USA var det som bekant Martin
Luther King och kristna grupperingar som frde fram de medborgerliga
rttigheterna. Det viktiga r att frn och med 1995 har vi i vrt lands lagstiftning inkorporerat Europakonventionen fr mnskliga rttigheter, som
just r en produkt av denna diskussion om den mnskliga vrdigheten. Det
betyder att vi har ftt in en rttighetsdiskussion som idag ligger vldigt dominant i de svenska juridiska diskussionerna.
Det andra r att de hr diskussionerna har fokuserat intresset mot minoriteternas stllning i samhllet. Detta har ocks frstrkts i den postkoloniala, globala diskussionen, dr man talar om minoriteternas position: minoriteterna som the other, vi och den andre, we and the other. Identieringen av den andre har skapat ett behov av ett frstrkt rttsskydd,
inte bara av etniska minoriteter utan ocks av andra minoriteter i vrt fragmentiserade samhlle. Jag menar att de hr tv nya vrdeladdade diskussionerna, bde betrffande rttighetsfrgorna och minoriteternas stllning i
vrt samhlle, radikalt har frndrat vr kunskapsstruktur i frhllande till
modernismen p 1970-talet.
CGS: Fr jag tervnda till min frga om ktenskapet som den fasta och
hvdvunna institutionen. Det nns ju en omstndighet som ngot str den bilden, och det r detta mrkliga frhllande att den kyrkliga vigseln inte blev obligatorisk frrn 1734, och inte ens d riktigt hvdade sin stllning som den enda vgen till
ktenskap. Hur kunde detta vara mjligt, mot bakgrund av kyrkans dominerande
stllning frn medeltiden och ortodoxins tid, den lutherska enhetsstatens tid? Hur
kunde det vara mjligt att tv ktenskapsformer kunde leva sida vid sida?
Det intressanta r att nr vi nrmar oss de hr frgorna s ser vi det ur ett
normativt perspektiv, och det r ju denitivt ett verhetsperspektiv som vi
d lgger p frgorna. Naturligtvis frsker verheten hr att med sitt para59

ply kunna omfatta alla, men dr nns ju ocks krafter nerifrn. Jag talade
om detta med den organiska rttssynen, sedvanerttens betydelse, de olika
traditionerna i bondekulturen, som ligger dr som ngon form av historisk
tonmatta som inte lagstiftaren rr p. Det visar att ven om man har ngon
form av monolitisk verhetskultur s nns dr i alla fall en form av pluralism. Den r svrgenomtrngbar, men den visar sig just betrffande de ofullkomnade ktenskapen, och den visar sig ocks betrffande, som jag nmnde,
den praxis som vi ck betrffande barnamorden, konsekvenserna av en lagstiftning som reducerade de utomktenskapliga barnens rttsstllning.
ML: Tillbaka till frgan om bde rttigheterna och minoriteter som tv frgor
som kommer in och skapar utmaningar fr processen under den senmoderna epoken.
De talar ju bda till frgan om homosexuellas situation i samhllet.
Ja, denitivt.
ML: Det du har visat p r ocks att kyrkan under historiens gng mnga gnger
har velat vara en aktiv part i att ta del av de hr frgorna, och du slutar ocks med
den hr utmaningen frn Sundby. Skulle du avslutningsvis kunna sga ngot om hur
du ser p just frgan om de homosexuellas situation, och kyrkans mjlighet att hr
spela ngon form av aktiv roll i processen?
Lt mig d anknyta till den hr modellen som jag tog upp om det premoderna, det moderna och det senmoderna. D kan man ju sga att i det premoderna samhllet har vi en idealiserad rttskultur, en idealiserad kristen
rttskultur, dr lagstiftningen i vldigt stor utstrckning fljer samhllets
utveckling, fljer traditionerna och deras utveckling, och samlar ihop det.
Det r s man gjorde 1734, och det r ju det som man ser som den stora, brande principen ocks i det premoderna konceptet p 1800-talet. Utmaningen dr r ju den moderna synen, som ocks kommer s tydligt fram
under modernismen, nmligen att det r staten som r lagstiftaren och den
styrande. Det ser man ju ocks frn och med 1915, att hr r det staten som
tar kommandot, grna i dialog med kyrkan den dialogen ser man nra nog
som ngon typ av frutsttning. Det r inte det att man s att sga vill slnga
ut kyrkan, utan det r snarast detta att staten blir den styrande lagstiftaren,
den som arbetar fram lagstiftningsreformerna i en dialog med kyrkan. Det
jag d ser i det senmoderna r att man p ngot stt fr en mera fragmentiserad syn p kyrkans roll i frhllande till samhllet.
Kyrkastatfrgan blev lst, det var en av 1900-talets strsta frgor. Den
frgan lstes, men det betyder att kyrkan idag r en autonom institution
som drigenom ocks s att sga ska markera sin teologiska position i frhllande till bde lagstiftaren och samhllet i vrigt. D kan det vara vldigt
intressant att se i vilken utstrckning som kyrkan med hjlp av teologin kan
bidra till att frstrka bde de enskilda mnniskornas rttigheter och olika
minoriteters grupperingar. Jag r helt vertygad om att frgan om de homosexuellas stllning inom kyrkan, p samma stt som jag har visat p andra
exempel genom den svenska rttshistorien, r en sdan frga som vi nu ser
60

r vckt och som ska s att sga mogna fram. Jag tror att den hr dialogen,
som vi ser som ndvndig redan 1915, och som har burit oss genom 1900talet i ett modernt lagstiftningsarbete, r en vldigt fruktbar vg fr att markera kyrkans position. Min allmnna position nr det gller den aktuella
frgan om de homosexuellas stllning, det r att den gr emot sin lsning.
Den gr emot sin positiva lsning, men precis som tidigare tror jag att den
mste lsas i ett lngsamt tempo, som en process, i en dialog av den typ som
vi fr hr idag.
CGS: Jag skulle vilja ta upp frgan om civilktenskapet. Vi ck ju 1908 ett fakultativt civilktenskap, inte ett obligatoriskt. Sedan har det gjorts olika frsk att nd
stadkomma det, men det har inte blivit ngot av det. Man kan ju d undra, i ett internationellt perspektiv, varfr inte Sverige, som man betraktar som ett avkristnat
land, har kunnat ta det steget, om man jmfr med de steg som tagits p kontinenten i
lnder som har en mer traditionell syn p familjebildning. Vad tror du r frklaringen till detta?
Jag tror att det i hg grad har sin grund i detta att det har varit en konstruktiv dialog genom 1900-talet i relationen mellan kyrka och stat. Man
kan vl nmna just kyrkastatfrgan som ett exempel p det hur den har
malts i lngbnk men hela tiden i en dialog, i en msesidig respekt. Den
typen av respekt tror jag ocks har varit en anledning till att man frn statsmakternas sida har ltit civilktenskapet frbli fakultativt.
CGS: Har du ngot sjlv som du skulle vilja lgga till de sista minuterna?
Det skulle vl kanske vara den hr spnnande frgan om retraditionalisering och desekularisering som ett par begrepp som man kan suga p, och
som r rtt intressanta. De har dykt upp i den postmoderna amerikanska
rttsvetenskapliga diskussionen dr man vldigt tydligt ser att domstolarna
mycket gr tillbaka till ngon form av fundamental tolkning av frfattningen, och drigenom ocks till en form av en historisk syn. Historien spelar
allts en viktigare roll idag n vad den gjorde p 1970-talet. Samtidigt ser vi,
i enlighet med vad jag tidigare har sagt, att ven om vi kan betrakta samhllet som sekulariserat eller avkristnat s nns dr tendenser och trender idag
mot en desekularisering, vilket innebr att vi ocks drigenom ser en utmaning: en utmaning fr kyrkan, en utmaning verhuvudtaget fr andligt orienterade institutioner och organisationer att hitta sin plats i vrt samhlle.
Utfrgare: Mia Lvheim (ML) och Carl Gustaf Spangenberg (CGS)

61

Det romantiska krleksidealet: ktenskap

och samlevnad ur ett idhistoriskt perspektiv
Inga Sanner
Min kompetens vad gller samlevnadsfrgorna ligger p den historiska sidan.
I min forskning har jag underskt krleksfrestllningar frn slutet av 1700talet och fram till och med mellankrigstiden. Det var under denna period med
sjlvklarhet den heterosexuella krleken som stod i fokus. Det fanns naturligtvis andra former av krlek under samma period, men de omnmndes inte.
det romantiska krleksidealet
Omkring sekelskiftet 1800 formulerades en ny syn p krleken, den s.k.
romantiska krlekssynen. Detta ideal betingades av frndringar av familjelivet i samband med den begynnande industrialiseringen och vann framfr
allt gehr i de borgerliga familjerna i stderna. Det br betonas att det rrde
sig just om ett ideal och att efterlevnaden kan ha varit varierande. Senare,
srskilt under 1800-talets senare del, spred sig det romantiska idealet vidare
till andra samhllsklasser och kom att leva lngt in p 1900-talet.
Idealet innebar, som de esta visioner och utopier, en kritik mot ngot,
nmligen mot vad man uppfattade som arrangerade ktenskap. Sdant som
tidigare, och i andra samhllsklasser, varit betydelsefullt fr ktenskapets
ingende, ssom brd eller egendom, spelade inte samma roll i den nya borgerligheten. I enlighet med den liberala ideologin, som grovt sett kan sgas
vara ett uttryck fr den framvxande borgarklassens livssyn, var det personliga egenskaper snarare n yttre faktorer som borde ha betydelse i samhllslivet i stort liksom i ktenskapet. Det var i enlighet med ett sdant synstt som man framhll krleken som ktenskapets viktigaste grund. Var och
en borde f vlja partner fritt, utifrn sina personliga knslor. De som predikade krlekens betydelse framhll visserligen den varaktiga krleken som ett
ideal men reste samtidigt kritik mot svrigheten att skilja sig om man levde
i ett krlekslst ktenskap. Vissa radikala tnkare hvdade till och med att
man och kvinna borde kunna leva samman helt utan samhlleliga band. I
Sverige var frfattaren Carl Jonas Love Almqvist en tidig exponent fr ett
sdant synstt, gestaltat i den bermda kortromanen Det gr an. Den beskriver ett slags ktenskapsutopi dr en man och en kvinna lever tillsammans i
ett helt fritt frhllande.
mot kyrkan
Det gr an orsakade en vldsam reaktion, inte minst frn kyrkans hll. Kritiken mot den rdande ktenskapsuppfattningen hade ofta riktats mot just
kyrkan, och man brukar sga att det r i diskussionen om Det gr an som
kyrkan frst brjade artikulera sig gentemot det romantiska krleksidealet.
62

Mnga av dem som fretrdde det romantiska krleksidealet var kritiska

mot kyrkan ocks mer generellt, och det nns ett intressant samband mellan kritiken av ktenskapsinstitutionen och kritiken av kyrkan under 1800talet. Flera av ktenskapskritikerna, dribland just Almqvist, tillhrde det
som man ibland kallar fr den religisa liberalismen under 1800-talet. De
riktade kritik mot den dogmatiska sidan av kristendomen, liksom tron p
en hinsides och personlig Gud. En viktig tanke var frestllningen om det
gudomliga som en inneboende kraft i tillvaron. Man riktade kritik mot arvssynden och hvdade att det fanns en gudomlig potential i mnniskan, som
bland annat kunde utvecklas i relationen med en annan mnniska.
man och kvinna
Det romantiska krleksidealet frutsatte att mannen och kvinnan hade olika
roller i ktenskapet och ven olika kompetens nr det gller krleken. Detta
verensstmmer med en polariserad knssyn som verhuvudtaget r vanligt
frekommande under 1800-talet. I den borgerliga familjen var produktionen frlagd till en sfr utanfr hemmet, som det var mannens sak att ta del i.
Kvinnans viktigaste uppgift blev att skapa en knslomssigt varm och krleksfull atmosfr i hemmet, att vara den i familjen som svarade fr reproduktion och i viss mn konsumtion. Hon uppfattades som en expert p krlek,
till skillnad frn mannen som i det avseendet hade ngot att lra av kvinnan.
Kvinnans krlekskompetens bestod i att hon frmodades ha en strre frmga n mannen att sammanbinda den andliga sidan av krleken med den
sinnliga. Hennes krlek ansgs vara monogam, till skillnad frn mannens mer
driftsstyrda och polygama krlek. Inte minst Ellen Key, Sveriges frmodligen mest knda krleksideolog, verksam vid det frra sekelskiftet, argumenterade fr ett sdant synstt.
Man och kvinna representerade olika sidor av tillvaron, kvinnan stod fr
moral och knsla och mannen fr frnuft. Genom att kombinera de kvinnliga och manliga egenskaperna i ktenskapet skapades en helhet inte bara i
familjen utan i tillvaron i stort.
Redan Almqvist pekade p en m punkt i det romantiska krleksidealet.
Det som framstlldes som ett fritt val av partner var inte fritt fr kvinnan,
eftersom hon var beroende av en man fr sin frsrjning. Enligt Almqvist
var drfr realiserandet av det romantiska krleksidealet bara mjligt om
kvinnan ck rtt till utbildning och yrkesutvning.
Samtidigt menade Almqvist att det var en sjlvklarhet att kvinnan skulle
ha ansvar fr barnen, eftersom de stod henne nrmare rent knslomssigt.
Mannen behvde inte ens veta vilka barn han var far till. ven fr Ellen Key
var det sjlvklart att det skulle vara kvinnan som tog ansvar fr barnen vid
en eventuell skilsmssa. Att mannen och kvinnan har olika egenskaper och
olika relation till barnen har lnge frblivit en bde uttalad och ofta outtalad premiss fr resonemang om samlevnadsformerna.
63

alltmer krlek
Trots motstnd frn kyrkan vann det romantiska krleksidealet allt strre
gehr under 1800-talet. Allter predikade krlekens betydelse fr ktenskapet och allter riktade kritik mot den rdande ktenskapslagen. Det man
vnde sig mot var mannens verordnade stllning och svrigheterna att f
skilsmssa skilsmssor tillts bara av mycket speciella skl och var ovanliga.
Kritiken mot lagen blev allt strre och ledde till en ny ktenskapslag 1921,
enligt vilken makarna var juridiskt jmstllda tminstone i de esta avseenden och med ett enklare skilsmssofrfarande n tidigare (en viktig
revidering av lagen hade dock skett redan 1915). Redan mot slutet av 1800talet formulerades ocks alternativ till den kyrkliga vigseln, ssom civilktenskap och s.k. samvetsktenskap. Ett mer utbrett bruk av preventivmedel
i brjan av 1900-talet gjorde det ocks mjligt att tnka sig fria frbindelser
mellan man och kvinna utan barn.
Det romantiska krleksidealet var levande ocks efter att den nya ktenskapslagen hade trtt i kraft. Mellankrigstidens livliga diskussion kring krlek och ktenskap prglades av en insikt i att idealet inte var s ltt att efterleva. Vid den hr tiden uttrycktes ocks en stor oro fr stigande skilsmssotal och minskad nativitet (bland annat makarna Myrdals bok Kris i befolkningsfrgan). Det faktum att s mnga kristna d grep in i diskussionerna
kring krlekens vsen kan ses som en vilja att rdda den ktenskapliga institutionen frn vad som uppfattades som hot om snderfall.
De strsta hoten mot ktenskapet ansgs ur kyrkans perspektiv vara kvinnans emancipation, den sexuella frigrelsen och en allmn upplsning av
kyrkan som auktoritet. Det frdes en livlig diskussion om vad krlek egentligen r, bland annat under anvndning av begreppen eros och agape. Det
fanns frn kyrkans hll en oro fr att krleken mellan knen verbetonades.
Framfrallt angreps Ellen Keys krlekslra, dr krleken mellan knen verkligen fungerade som ett substitut fr relationen till Gud. Ellen Key utvecklade sin livstro, en under mellankrigstiden itigt debatterad ersttning
fr kristendomen.
idag?
Dessa hotbilder om man nu ser dem som sdana har snarast kat i betydelse i tiden efter andra vrldskriget. Samlevnadsformerna har ocks blivit
alltmer fria och det nns en strre acceptans n tidigare fr skilsmssor.
Frestllningen om krleken som den viktigaste grunden fr samlevnad mellan man och kvinna har helt och hllet accepterats. Det r inte ovanligt att
man ser den vrldsliga krleken som det som mer n ngot annat ger den moderna mnniskan ml och mening i sitt liv. Sociologen Anthony Giddens beskriver (i en bok frn 1992) den moderna parrelationen som en frbindelse
mellan tv jmbrdiga parter som binds samman endast av krlek. Nr krleken inte lngre nns tvekar man inte att upplsa relationen. Krleken r inte
64

lngre, ssom den var under 1800-talet, en investering i en gemensam framtid, hvdar Giddens, utan relationerna ses som tillflliga frbindelser som har
sitt berttigande s lnge de ger ngot p ett personlighetsmssigt plan.
Knsskillnaderna r inte heller betydelsefulla i de moderna relationerna
frbindelsen kan vara mellan personer av olika eller samma kn, hvdar
Giddens. Sexualiteten har, menar han, blivit helt frikopplad frn reproduktionen och betraktas som en personlig egenskap bland andra som man ger
uttryck fr i relationen.
Det verkar som om man kan urskilja vissa utvecklingslinjer under de senaste tvhundra ren. Det r tydligt att utvecklingen har gtt t ett hll dr
krleken spelar en allt strre roll fr ktenskapet och andra alternativa
samlevnadsformer. Ord som plikt och trohet har ftt maka p sig till frmn
fr talet om personlig tillfredsstllelse och knslomssig gemenskap. Valet
av partner betraktas alltmer som en privat angelgenhet, och det verkar
sjlvklart att detta ocks mste innefatta mjligheten att vlja att leva samman med en person av samma kn.
Man kan emellertid urskilja ocks en annan tendens. Fretrdarna fr det
romantiska krleksidealet under ldre tid tnkte sig att framtida relationer
mellan man och kvinna skulle bli allt friare, s att de ktenskapliga banden
slutligen skulle bli helt verdiga. S menade exempelvis Ellen Key att man
i framtiden inte skulle sammanviga mnniskor verhuvudtaget, utan att
samlevnaden skulle regleras p annat stt. Detta ligger i linje med Anthony
Giddens tnkande. Hr har emellertid utvecklingen inte riktigt gtt t det
hll som Key och andra frutspdde. ktenskapet som institution har verlevt och det r uppenbart att det hos mnga bde heterosexuella och nu
ocks homosexuella nns ett behov av att gra krleksrelationen till en
offentlig angelgenhet och inte enbart ngot privat.
CGS: Vid den hr hearingen har vi hrt rkebiskopen konstatera att han i sin roll
som kyrkohistoriker tenderar att se relativt p frgor att det nns ett frndringsperspektiv. En annan inledare har sagt att ktenskapet r inte bara en hvdvunnen utan ocks en fast institution. Nu blir frgan till dig som idhistoriker: ser
du ngon fast krna nr det gller iderna kring ktenskapet, eller r det stora frndringar som har skett under tiden?
Som idhistoriker vill jag snarare betona frndringsperspektivet, ven
om det ocks nns en kontinuitet. Det r klart att det alltid r frga om stora frndringar, och som idhistoriker blir man ocks alltmer dmjuk infr
de materiella orsakerna till de hr frndringarna, att de beror p ngonting. Sedan diskuterar vi och pratar, har visioner och ideal och s vidare nu
lter det hr vldigt marxistiskt, men det nns ngot slags bas hr som
frndras, och dr iderna i ngot avseende hela tiden anpassar sig och speglar frndringar som ligger p ett annat plan.
CGS: Betyder det att de materiella frhllandena egentligen har varit viktigare
n ideologierna runt omkring ktenskapet?
65

Lite grovt sett s tror jag att jag skulle kunna uttrycka mig s.
MM: Det jag ser som en utmaning i det r att det sker stora frndringar men
terminologin bestr. Sdana ord som du har anvnt mnga gnger i ditt anfrande,
till exempel krlek eller ktenskap, skulle ju ocks ha kunnat nnas fr tvhundra r
sedan. Hur ser du p frndringen i till exempel ordet krlek?
Ordet krlek r otroligt svrt att tala om, fr det gr att tala om det p s
mnga olika stt. Det r faktiskt nstan omjligt allts, det r omjligt att
deniera vad krlek ska vara fr ngot. Vad man kan konstatera r ju just att
man har angripit det p olika stt, och i olika tider har olika angreppsstt
varit mer eller mindre dominerande. Det krleksbegrepp som jag har tittat
p r ett dr krleken p ett stt fr konkurrera med religionen, med tanke
p att det blir ngot nstan gudomligt. Det r ngot slags metafysisk beskrivning av krleken, dr man och kvinna representerar olika principer i
tillvaron och dr freningen av man och kvinna blir en manifestation av en
gudomlig kraft som genomsyrar allting. Jag tror att vi idag r mera bengna
att beskriva krleken i psykologiska ordalag, eller kanske sociologiska. S
man kan se hur man i olika tider har intresserat sig fr olika aspekter av krleken, men begreppet r s mngfacetterat att det r nstan hopplst att anvnda, trots att det r s fundamentalt och s ndvndigt.
MM: D tar jag ett ord till: ktenskapet?
Det r vl kanske enklare, inte lika mngfacetterat. Men det r klart att
det kan man ju ocks beskriva p olika stt.
MM: Vad ser du fr linje i det? Vad r det stora som du tycker har skett? Om du
brjar i Swedenborg och slutar i Poul Bjerre, som du gr i din bok, vad r det stora
som hnder med ktenskapet dremellan?
Jag vill nog sga att det r detta som jag sade nu, att det hr synsttet har
vunnit mer och mer gehr. Det har blivit mer och mer accepterat att det r
krleken som gller. D kan man fundera: vad r det som det hr str emot?
Vad r det fr uppfattningar som har ftt maka p sig, s att sga? Dr r det
inte lika ltt, tycker jag. Det r ganska tydligt att krleken breder ut sig, att
det nns en allt strre acceptans fr att krleken ska vara ktenskapets grund.
Men vad det r som har ftt maka p sig r inte lika ltt att beskriva, egentligen. Det har ocks att gra med att motstndet mot det hr krleksidealet
ofta har varit mera diffust n dem som har fresprkat krlekens betydelse,
fr det r lite knepigt att sga: nej, krleken ska inte betyda ngonting fr
ktenskapet. Vem vill sga det? ven kyrkan, som nd fungerar som ngot
slags motkraft mot det hr idealet under 1800-talet, menar ju ocks att krleken r viktig, ven d, i de hr diskussionerna i klvattnet av Det gr an, till
exempel. Men de ord som dyker upp vldigt mycket i motargumentationen
r plikt och trohet, att det p ngot stt skulle st emot krleken. Sjlva
pliktbegreppet r s ute idag, vi talar inte om plikt lngre. Men under hela
1800-talet s gr man faktiskt det, och kopplar det ocks till trohet, och
kopplar det till sjlva institutionen. Det r det som jag tycker r lite intres66

sant med den hr viljan idag att nd bevara den ktenskapliga institutionen, fr d kan tminstone jag associera till begreppen plikt och trohet, och
att de p ngot stt skulle kunna komma till heders igen just fr att man
ocks nskar att manifestera tminstone en strre vilja till fasthet i relationen. Sedan vet vi alla hur svrt det r att efterleva, men det nns en sdan
vilja. Men det kanske inte riktigt var svaret p din frga?
MM: Det sger ju lite om den hr frndringslinjen. Du skriver i ett textunderlag
som vi haft tillgng till infr det hr samtalet: Att man alls stller sig frgan om
huruvida samknade par skulle kunna vigas i kyrkan kan synas paradoxalt mot bakgrund av att kyrkan tidigare frsvarat just en institutionalisering av parrelationen.
Du drar en historisk slutsats: att den hr diskussionen r besynnerlig, att den borde
vara sjlvklar.
Lite paradoxalt, tycker jag, p ett stt att det r. Jag frstr att den hr
frgan frn kyrkans hll r s mngfacetterad och s komplicerad att man
mste beakta alla mjliga saker. Just i det hr avseendet s tycker jag nd
att man mjligtvis kan se ngot lite paradoxalt, eftersom det idag nns en
acceptans fr att homosexuella ska f leva som de vill, s att sga, bara de gr
det privat. Men om du har den hr viljan att institutionalisera, d r det lite
paradoxalt att man just frn kyrkans hll skulle stta kppar i hjulet fr det,
eftersom man ju dr hela tiden tminstone under 1800-talet har vrnat
om den hr institutionaliseringsaspekten av relationen.
CGS: D tror jag att du nrmar dig ett svar p den frga som jag tnkte stlla,
nmligen: om man nu har de hr motsatsparen romantiskt/individuellt och andra
sidan institutionellt och kanske ocks, pragmatiskt, ekonomiska frhllanden och liknande var ngonstans stter du in dagens debatt om samknade ktenskap?
Jag tycker att den nns i bda sammanhangen. ena sidan r det ett uttryck fr individualiseringen: ingen ska styra mitt val av partner. Jag ska ha
en total frihet att vlja: av annat kn, eller samma kn det r vl framfr
allt de tv. Det r ett uttryck fr den hr frigrelsen, eller vad man nu vill
kalla det, att det har blivit allt mer av det hr romantiska krleksidealet.
andra sidan nns det en tendens som delvis gr t annat hll, och som visar
sig just i viljan att institutionalisera relationen. Just sjlva institutionen r
ngonting som r diskuterat. Ellen Keys krlekslra blev oerhrt angripen
och diskuterad i brjan av 1900-talet. Det nns de som menar att sjlva institutionen r viktig, att man vill vrna om institutionen. Men som svar p
din frga: man kan placera det i de hr tv olika linjerna, som delvis kan synas lite motstridiga, men dr jag tycker att bda linjerna p ett stt talar fr
mjligheten fr homosexuella att gifta sig i kyrkan, fastn p olika stt.
CGS: I det romantiska idealet ingick den hr rollfrdelningen mellan man och
kvinna, men det slog mig att den rollfrdelningen ju kan se ut tvrtom ocks i ett heterosexuellt frhllande, att man egentligen har bytt roll. Mannen har kvinnans roll
och kvinnan mannens, och s vidare. Hur skulle man kunna stta in det homosexuella frhllandet i ett sdant sammanhang? r det viktigt att det just r mannen och
67

kvinnan som utfr rollerna, eller r det rollerna som sdana som r viktiga i det
romantiska perspektivet?
Nu r det vldigt mycket personligt tyckande, fr det hr har jag inte underskt p ngot stt, men jag misstnker att just familjelivet r en sfr av
samhllslivet dr knsrollerna fortfarande lever kvar med en uppdelning
mellan vad man anser som eller, inte vad man anser som manligt och kvinnligt, men rent faktiskt praktiskt: att kvinnor gr andra saker n mn inom
hemmets hank och str. Drfr nns fortfarande de strukturerna levande,
och i en homosexuell frbindelse det r ju lite spnnande, egentligen, dr
mste man ju tnka p ett helt annat stt. Jag tror att vi andra automatiskt
frhller oss till de etablerade mnstren, men det lter ju som en utmaning
nr man inte har det att g efter.
MM: Det hr som du har visat i din bok om mannen som riddare och kvinnan
som jungfru som den ideala relationen jag tnker att det r ngot sdant som r de
hr rollerna som lever vidare. Vilken var aggressionen under din underskningsperiod, nr de hr rollerna frndrades eller ifrgasattes? Hur reagerade mnniskor
d?
Det hr med mannen som riddare och kvinnan som jungfru ja, delvis.
Delvis r det en annan syn just p kvinnans funktion i hemmet. Det r det
som jag tycker r viktigt ocks i den borgerliga familjen, att det nd r kvinnan som har huvudansvaret fr hemmet, och det har i sin tur att gra med
att hon anses ha huvudansvaret fr barnen. Den tanken r vldigt grundmurad, som jag sade, hos Almqvist och hos Ellen Key som ocks fr in rent
rasbiologiska argument men det ska vi inte g in p hr, det r ngot som
ocks r vldigt typiskt fr den tiden.
Det r ett komplicerat frhllande mellan framvxten av det romantiska
krleksidealet och frestllningar om den kvinnliga emancipationen. Hr
nns en motsttning, drfr att predikandet av krleken frutstter att det
ska vara en relation mellan tv personer som vljer varandra fritt, och utifrn
den tanken ska kvinnan vara jmbrdig med mannen. Hon ska ha samma
mjligheter att vlja fritt. Hon har i den bemrkelsen samma dignitet som
mannen. Ellen Key och Almqvist fresprkar ju bda att kvinnan ska ha
samma samhlleliga rttigheter som mannen, till exempel att hon ska vara
politiskt myndig. Samtidigt nns ocks en frestllning om att man och
kvinna r olika, att kvinnan har en srstllning och att det r kvinnan som
har huvudansvaret fr familjen och barnen. Hr nns en spnning i idealet,
egentligen under hela perioden. Sedan r det ju rent faktiskt s att kvinnans
samhlleliga position hela tiden frstrks. Hon fr rstrtt, och olika politiska reformer emanciperar kvinnan. Dremot r det intressant att det hr
med familjelivet p ngot stt slpar efter. Vi ser ju situationen idag med
dubbelarbetande kvinnor, som kanske bde nns i offentligheten och i
mnga fall har huvudansvaret i familjen. Det tror jag ocks r ett uttryck fr
den spnning som nns i det hr idealet. Det r inte riktigt lst. Men det
68

blir en allt strre acceptans, efterhand, fr att kvinnan nd ska ha vissa samhlleliga rttigheter ocks.
MM: Den hr uppdelningen mellan det privata som kvinnligt och det offentliga
som manligt vr litteratur r full av berttelser om mn som r uppfdda i det
kvinnligt privata, i hemmet, men som ger sig ut. Fredrika Bremers Hertha r ju
berttelsen om en kvinna som ger sig ut och sjlv slss i det offentliga. Men mnnen som ger sig in som gr in i hemmet har varit en mycket svrare rrelse.
Hur ser du p det?
Jag tycker det r otroligt intressant, verkligen, att kvinnofrgan s lnge
bara har varit en kvinnofrga, och att mansaspekten har kommit s pass
sent. Fr det r precis som du sger, att pltsligt fr kvinnan tillgng till
bda sfrerna, medan mannen under en vldigt lng period var utestngd
frn familjesfren. Att mnnen har funnit sig i det r fascinerande, tycker
jag. Att man inte naturligen har krvt rttigheterna att ocks komma in i
familjesfren. Det nns krav p att papporna ska vara hemma och ta ut sin
pappamnad och s vidare, men jag tycker fortfarande man vntar p den
hr stora rrelsen nr mnnen brjar inse vad det r de har frlorat.
MM: Vilka r motkrafterna?
Mot rrelsen fr mnnen in mot familjen?
MM: Ja att mannen ska f bda vrdena, som kvinnorna har ftt.
Nu motsger jag mig sjlv, fr jag brjade sga att det r materiella faktorer som styr, och det r det skert. Men det r ocks invanda frestllningar
kring det hr. Delvis har ocks kvinnorrelsen anammat det hr att det stora
vrdet r att komma ut, och jag vill inte p ngot stt frneka betydelsen
av det. Men det har funnits ngot slags konsensus att det r det offentliga
livet som gller, att familjelivet inte riktigt har diskuterats p samma stt
det stora privilegiet att f tillhra en familj, ha uppgifter med barnen och s
vidare. Men det r en jtteintressant frga du stller, jag har aldrig tnkt p
den p det sttet vad det r fr motkrafter. Det tl att tnkas p.
CGS: Som historiker antar jag att man grna vill ha lite avstnd i tiden innan
man brjar stta sig ner och analysera vad det var som egentligen hnde. Men om du
nd skulle frska skriva fortsttningen av historien, den vi just nu benner oss i
hur tror du att det ungefr kommer att g, nr det gller frgan om samknat ktenskap och den fortsatta utvecklingen drefter?
Jag tycker det r svrt att svara p. Jag tycker man ser s olika tendenser
just nu i vrt samhlle, dr en tendens ju uppenbarligen gr mot en acceptans fr samknade ktenskap och kanske ocks en helt knsneutral ktenskapslagstiftning, och som ligger i linje om jag tnker p mitt mera akademiska omrde med talet om knen som en konstruktion, och dr man hela
tiden tonar ner skillnaden mellan knen. Sedan nns det en lika stark tendens i vrt samhlle t det andra hllet, dr man igen betonar skillnaderna
mellan man och kvinna, och att ven de biologiska skillnaderna spelar stor
roll. Det kommer olika rapporter frn djurvrlden om att handjuren r poly69

gama, och vilka slutsatser kan vi d dra av det nr det gller mnniskan?
Hr nns det en vldig spnning mellan de tv olika perspektiven, och jag
kan inte sga vilket som kommer att segra. Just nu, nr det gller diskussionen kring ktenskap, s r det uppenbart att det r den frsta linjen som
ligger fre, s att sga. Men jag vet inte om man s skert kan sga att den
kommer att bli den dominerande det vet jag faktiskt inte. Men det r intressant.
MM: Om du ser p drivet i det hr vldiga frndringsarbetet som du har
analyserat, om du ser p drivkrafter vilka r aktrerna, och framfrallt, hur har
det frndrats, under den hr tiden?
De viktigaste aktrerna r ju vissa intellektuella, kan man sga. Det r ju
hr som idealen har formulerats tidigast, vilket kanske inte heller r s konstigt att det r i de klasserna och grupperna som de hr idealen tidigast har
vuxit fram. Vissa frfattare, vissa teoretiker har formulerat sig kring det hr.
Men det intressanta r att deras uppfattningar nd har varit uttryck fr
andra, strre rrelser, som har att gra med att den moderna krnfamiljen
kom att spela den roll som den gjorde under lng tid. Sedan s r det ju de
frndringar som jag har pratat om som har vuxit fram i anslutning till det.
Utfrgare: Mikael Mogren (MM) och Carl Gustaf Spangenberg (CGS)

Vrderingsfrskjutningar i synen p sexualitet och

samlevnad inom Svenska kyrkan under 1900-talet
Johanna Gustafsson Lundberg
I min avhandling Kyrka och kn undersker jag synen p kn och samlevnad i
Svenska kyrkan under 19401980-talen. Avslutningsvis analyseras ven den
debatt om homosexuella relationer som utspelar sig 1985. De tre vergripande frgorna jag arbetat utifrn r: 1) Hur konstrueras kn? 2) Vilken
ktenskapsuppfattning artikuleras? 3) Hur kan man frst dessa omrden
utifrn spnningsfltet modernitet och tradition? Materialet som analyserats bestr i frsta hand av s kallad rdgivningslitteratur i frgor om ktenskap och sexualitet.
19451950
1940- och 1950-talen utgr den period som i svensk historia brukar betraktas som modernitetens hjdpunkt. Folkhemsiderna blomstrar och det nns
en utbredd optimism. Vetenskapen ges stort utrymme. Genom upplysning
skulle samhllet utformas s att mnniskan ck ett gott liv och blev samhllsnyttig. De vrdebrande orden r rationalitet, objektivitet och saklighet. Vi mter ocks en mngd ider om hygien och renhet. Mnniskosyn
och kunskapssyn blir ett projekt dr kyrkan gr gemensam sak med andra
70

fostrande instanser, t.ex. skolan. Inte minst gller detta frgor om mnniskors samlevnad.
Under 1940- och 1950-talen nns det inom Svenska kyrkan en stark oro
infr det kade antalet skilsmssor. Detta uttrycks delvis i 1951 rs biskopsbrev och utgr senare det vergripande temat fr 1962 rs biskopsbrev. En
mngd litteratur som behandlar medling mellan kontrahenterna visar p
detta intresse fr brustna relationer. En frdjupad diskussion om ktenskapet, men ocks karakteristisk fr tiden, presenteras mot slutet av perioden i
Olof Sundbys bok Luthersk ktenskapsuppfattning (1959) dr Sundby skiljer
mellan en reformatorisk och en sekulariserad ktenskapsuppfattning. Den
grundlggande skillnaden mellan dessa gller om vem som ytterst beslutar
om ktenskapet: Gud eller mnniskan. Den sekulariserade synen str enligt
Sundby helt i strid med kyrkans uppfattning. Den sekulariserade ktenskapsuppfattningen knnetecknas av att fresprkarna betraktar ktenskapet som ett kontrakt. Bakom en sdan uppfattning ligger enligt Sundby en
individualistisk syn eftersom ktenskapet betraktas som kontrahenternas
ensak. Detta innebr ytterst att ktenskapet r giltigt s lnge det ligger i
kontrahenternas intresse att upprtthlla det. Detta ska frsts mot bakgrund av ett i princip enhlligt grundantagande att ktenskapet r en ordning
till vilken vissa moraliska antaganden kan knytas, ssom t.ex. att sexualitetens plats r inom ktenskapet.
Under perioden framhller ett antal teologer att det inom ktenskapet
nns mer uttalade positioner fr knen, som strukturerar den inre ordningen i ktenskapet. Detta refererar naturligtvis till idn om mannens
verordning och kvinnans underordning. Denna diskussion r unikt kyrklig, men hr nns ven andra aspekter som rr en mer allmn samhllelig
diskussion om hur knens roller socialt ska organiseras. Under 1940- och
1950-talen str en traditionell uppdelning mellan knen under frhandling. Diskussionen om modersrollen r ett bra exempel p detta. Mdrarna
kontrasteras i frsta hand mot de stackars ogifta kvinnorna. Genom
jmfrelser med kvinnor som av olika anledningar inte r mdrar mejslas
den riktiga kvinnan fram, dvs. den gifta kvinnan som r en god mor och
hemmafru. Moderskapet blir i viss mening konstituterande fr kvinnan.
Mot bakgrund av dessa antaganden blir den arbetande kvinnan ett omrde
fr oro och diskussion. Hr nns det olika synstt. Vissa debattrer knyter
problematiken om kvinnans dubbla uppgifter mer till kvinnan och kvinnligheten, medan andra betonar att med kvinnans nya roll kommer ocks
mannens.
ven ifrga om sexualiteten varnar teologerna fr en normupplsning.
Mot denna upplsning manar de kristna frfattarna till disciplinering av
bde kropp och sjl. I denna disciplinering r renhet ett nyckelbegrepp.
Kroppens renhet antas hnga samman med en sjlslig och moralisk sdan.
Drfr uppmuntras aktivt friluftsliv och sportaktiviteter, men ven aktivi71

teter som r mer strikt inriktade p en disciplinering av sjlslivet som god

litteratur, studier, vnskap och arbete.
Ett betydelsefullt antagande i den teologiska diskursen nr det gller
sexualiteten r att mannens sexualdrift r starkare n kvinnans. En konsekvens av skillnaderna i driften gller frmgan att hlla sexualiteten inom
ktenskapet. Mannen betraktas som mer polygam och kvinnan som monogam. Genomgende nns under hela perioden en dominerande dikotomisk
konstruktion av kn med starka essentialistiska frtecken.
I resonemangen kring vad som r att betrakta som en sund sexual- och
samlevnadsmoral nns en mngd referenser till en samtida medicinsk litteratur. Blandningen av empiri, kristen moral och den medicinska diskursen
r ett exempel p hur man under denna tid understryker att den uppfattning
man har om sexualiteten inte enbart handlar om en kristen moral utan ocks hmtar std i vad som betraktas som biologiska och medicinska fakta.
Den sexualitet som beskrivs i materialet r klinisk och vetenskapliggjord.
Sexualiteten r framfrallt en biologisk drift som mnniskan har att frhlla
sig till. Betoningen av medicinska och biologiska fakta r ocks ett uttryck
fr en generell tendens att betona vetenskapen. Dragningen till den medicinska vetenskapen kan betraktas som ett exempel p bryggan mellan kyrklig konservativ moral och modern ideologi.
Sammanfattningsvis kan man sga att det under perioden nns viktiga
frbindelselnkar mellan tradition och modernitet genom att det existerar
vissa gemensamma vrden som man ville vrna. Det gller srskilt vrden
ssom disciplinering, renhet, kontroll, ordning och en underliggande frestllning om att mnniskan har vissa moraliska plikter. Ett annat gemensamt drag r sjlva pedagogiken. Hr frmedlas klara och fasta normer eller
fakta frn en lrd expertis till allmnheten som ska bildas och fostras. Innehllet frvntas vara rationellt och frnuftigt formulerat. Det nns i detta
en tilltro till att mnniskan kan pverkas och frndras utifrn vissa normativa ramar, framtagna fr allas bsta.
1960-talet
Under 1960-talet frs mnga sexualdebatter. Ungdomsrrelser krver en
friare sexualitet. Journalisten Kristina Ahlmark Michanek publicerar 1962
boken Jungfrutro och dubbelmoral dr hon plderar fr samlag fr vnskaps
skull. Boken blir en viktig referenspunkt. Kinseyrapporterna teraktualiseras i detta sammanhang p nytt. Med inspiration frn dessa genomfrs en
stor underskning av svenska folkets sexualvanor som publiceras mot slutet
av perioden 1969 och dr det framgr att svenskarna lmnat ett terhllsamt sexualmnster.
Svenska kyrkan deltar i dessa debatter och har era olika sikter. Vissa
teologer fortstter att framhlla olikheterna mellan knen och talar fr en
ver- och underordningssyn i ktenskapet. Men hr nns ocks nygamla
72

tankar som nu formuleras tydligare. Internationellt betydelsefull blir en bok

av den anglikanske teologen John A. Robinson med den svenska titeln Gud
r annorlunda (1964). Robinson talar hr om den myndiga mnniskan
som ska frigra sig frn traditionella dogmer och genom ett inre skande
nna Gud p ett djupt existentiellt plan.
Krlek och ktenskap och I frga satt, bda publicerade i svensk kontext
1969, utgr tv viktiga antologier som p olika stt illustrerar det mer differentierade anslaget. Hr vrnas individen och det framkommer en kritik av
traditionen fr att den varit fr dogmatisk och kommunicerat en kristen
etik som i alltfr hg grad dikterats uppifrn och ner. Nu ska det skapas en
kristen moral som talar in i samtiden. Med vr tids begrepp kan detta beskrivas som en dialogisk hllning. Den r generellt mer individorienterad, i
synnerhet hos Ludvig Jnsson som tillsammans med sin hustru Gta Jnsson skriver boken Kan tv bli ett? (1963).
Dr krlek sker, sker alltid ngot heligt r Jnssons stora paroll, och
detta fr konsekvenser fr hur en kristen etik br utformas. Jnsson har
exempelvis en id om att fr- och utomktenskapliga frbindelser inte alltid
eller med ndvndighet r av ondo. Denna uppfattning delar han fr vrigt
med Robinson. En frktenskaplig frbindelse kan enligt Jnsson tvrtom
vara utvecklande fr de enskilda individernas knsidentiteter. Tv teman r
oerhrt centrala i Jnssons resonemang: a) sjlvfrverkligande och valfrihet
och b) ett psykologiserande, icke-dogmatiskt tilltal.
Betoningen av det individuella perspektivet fr naturligtvis terverkningar p ktenskapssynen, dr en strre knslighet fr det innehllsliga
mrks. Mot en traditionell ordningssyn p ktenskapet stts en ktenskapsuppfattning som drar mot en kontraktssyn dr individen inte ordningen
str i centrum. Frgan om skilsmssa stts tydligare p agendan. Biskopsbrevet ktenskap och skilsmssa (1961) r ett tecken p detta. Makarna Jnsson blir naturligtvis starkt kritiserade nr de hvdar att skilsmssa inte alltid
eller ndvndigtvis r fel. Fr att anvnda Sundbys termer kan man sammanfattningsvis sga att en sekulariserad ktenskapsuppfattning blir ngot
tydligare att frhlla sig till.
1970-talet
P 1970-talet formuleras tydligare de feministteologiska ansatserna. En bok
som man naturligtvis mste nmna i detta sammanhang r Halva himlen r
vr (1979), ett ekumeniskt projekt med fretrdare bde frn baptistsamfundet och Svenska kyrkan. Bakgrunden och inspirationen till detta projekt
nner man framfrallt hos amerikanska feministteologer, bl.a. Mary Daly
och Elisabeth Schssler Fiorenza.
Tre saker kan sgas vara viktiga fr de feministteologiska ansatserna. Fr
det frsta br kvinnors erfarenheter stllas i centrum. Fr det andra framhlls identikationen att kunna identiera sig med vad som predikas i kyr73

kan som en viktig aspekt av homiletiken. Slutligen nns hr en genomgende kritik av en dualistisk vrldsbild.
Under denna period och i dessa nya ansatser r man inte generellt intresserad av privatmoraliska frgor, dit frgorna om samlevnad rknas, utan
mer av det offentliga politiska samtalet. Befrielseteologin utgr en inspirationsklla fr feministteologerna. Hr handlar det framfrallt om vad kvinnor kan erbjuda och komplettera med p en offentlig arena, och om att mn
i gengld i den privata sfren ska utveckla sina vrdande sidor och ta mer del
av hemarbetet. Ska man nd anknyta till samlevnadsfrgorna kan man sga
att det allts mer r en frga om social organisation: vilka roller ska knen
ha?
Medan 1960-talets nya rster framhller individens betydelse, str 1970talets feministteologiska ansatser mera fr ett strukturellt perspektiv. Det
strukturella angreppssttet delar den med kvinnorrelsen i allmnhet, men
hr nns ocks unika ansatser till teologisk nytolkning av evangelium som
befriande.
1985 rs debatt om homosexuella relationer
1985 rs debatt om homosexuella relationer initieras av rkebiskop Bertil
Werkstrm, som i sitt remissvar p den statliga utredningen Homosexuella
och samhllet (1984) hvdar stndpunkten att kyrkan kan acceptera en homosexuell lggning men inte homosexuella handlingar. I debatten framkommer ngra viktiga synpunkter p sexualitet. Dels diskuteras sexuella relationer utifrn ett strikt reproduktionsperspektiv, vilket utesluter homosexuella
relationer. Detta kallar jag i min avhandling fr en exklusiv sexualsyn. I en
inklusiv sexualsyn, av den typ som kommer till uttryck hos framfrallt Ludvig Jnsson, betonas andra aspekter av sexualiteten. Reproduktion r bara
en del av sexualiteten. Bland dem som bejakar homosexuella relationer nns
en frskjutning frn frgan om kn, och hur kn konstrueras, till vissa vrden som stts i centrum. Vrden som gemenskap, nrhet och msesidighet
fokuseras i denitionen av sexualitet. Dessa centrala vrden sger ingenting
om formen fr sexualitetens gestaltning. De kan i princip gestaltas bde
inom ktenskapet och inom en homosexuell, frktenskaplig eller annan
frbindelse. Hr sker allts inte bara en frskjutning frn form till innehll
utan ocks frn kn och sexuell orientering till vrden.
Naturligtvis fr detta konsekvenser fr synen p ktenskapet. De som s
att sga betonar ktenskapet som form argumenterar mot homosexuella relationer, medan de som r mer innehllsligt orienterade argumenterar fr
mjligheten till en utvidgad samlevnadsform.
sammanfattning
Bde debatten om homosexuella och feministteologin r begynnande uttryck fr det som nu kallas fr det senmoderna eller postmoderna samhl74

let. I takt med en kad betoning av individen krver er och er grupper

sina rttigheter och att bli sedda p sina egna villkor. Traditionen blir drmed med ndvndighet mer och mer differentierad. Fr kyrkans del blir det
tydligt att den utgr en vrdetradition med era konkurrerande uppfattningar inom sig, bde i frga om kn och samlevnad och i andra frgor. Intressant r att konstatera att denna korta period r oerhrt frnderlig. Vi
ser hur olika praxis pverkar normsystemet, men ven det omvnda: att enskilda aktrer faktiskt frmr skapa nya frutsttningar fr diskussionen.
GG: Du har i din forskning visat p att synen p vad som r kvinna och man, och
vad som uppfattas som kvinnligt och manligt, frsts olika i olika perioder, och att
man teoretiskt kan tala om det som konstruktioner, kontrakt osv. Det nns en teoriram fr det hr, som ocks uttrycks genom teorier om genus och i teorier som brukar
kallas queer. Vi undrar om du skulle kunna sga ngot mer om queer-teorier, och om
den som teoretisk ansats p ngot stt kan bidra i samtalet eller diskussionen om kyrkans syn p homosexuell och heterosexuell samlevnad?
Ngot litet kan jag vl sga om queer, ven om detta inte s mycket har
varit mitt huvudflt efter att jag arbetade med frgorna i avhandlingen.
Queer bidrar ju verhuvudtaget med att vldigt starkt ifrgastta de essentialistiska konstruktionerna, som nns vldigt tydligt i det hr materialet,
inte minst under den tidigare perioden. Men de nns ju ocks p 1970-talet:
det r inte s att de frsvinner bara fr att det blir feministteologiskt.
Det jag tnker r en stor utmaning att fundera vidare p, r just det Bertil
Werkstrm fr upp s tydligt och som jag ocks hrde Axel Carlberg sga
hr, nmligen distinktionen mellan att ha en homosexuell lggning och att
utfra en homosexuell handling. Fr dr nns vissa queer-teoretiker som d
skulle sga att vi verkligen borde frga oss: vad r det som egentligen gr,
allts konstituerar, ngot mer stabilt som vi kan kalla fr en lggning eller
en fastare identitet? Den frgan tror jag uppstr i mtet mellan teoretiseringen av detta och de faktiska, empiriska erfarenheter dr de hr identiteterna homosexuell eller heterosexuell eller bisexuell inte framtrder som
s stabila. Utan att vara frdigtnkt tror jag att det nns ngonting i detta
som skulle vara viktigt att fundera kring, inte minst nu infr kommande
beslut om hur vi tnker oss att en bredare samlevnadsetik ska se ut, och dr
man verkligen aktivt gr i clinch med vad vi menar med det stabila. Vad
r det? r det att fdas in i den hr lggningen? Hur tnker vi oss den? Och
varfr behver vi tnka oss den som stabil, kan man ju ocks diskutera. Dr
tror jag kanske att queer-teorin nd har ett vldigt viktigt bidrag.
GG: Det r inte s att teorierna i sig blir fr svra att anvnda i en mer konkret
situation eller ett samtal p en mer vardaglig niv? Det r en slags analytisk, teoretisk
diskussion. Men du tror nd att det gr att p ngot stt fra ihop det?
Jag tror att det alltid nns risk fr att det teoretiska ramverket tenderar
att stanna just ngonstans uppe i ngot abstraherat, och att det gr lngsamt
att f ngot slags effekt. Men just en sdan hr id som r s vldigt uttalad
75

och som alltid nns med i argumentationen kring detta med om man r fr
eller mot, eller mitt emellan, eller det r en s tydlig aspekt som alla frhller sig till. Vi behver inte sga att det r queer-teori, vi kan jobba med
frgan om fasta identiteter och vra handlingar, och om inte de kan vara
mera rrliga n att de knyts s tydligt till en viss uppsttning.
ML: Det r jtteintressant att du s tydligt har visat p att det sker en sorts frskjutning frn mera fasta, s att sga objektiva, generella vrden till mer individbaserade vrden runt individen. Det talar ju i sig ocks till frgan om vad som r det
fasta? Vad r det fr vrden som bestmmer vad som r fast eller inte? Du
slutar ditt paper med att sga att det under 1985 och diskussionen d om homosexualitet sker en frskjutning frn frgan om kn till vissa vrden. Det skulle vara vldigt
spnnande att hra dig utveckla ngot mera om detta, och ocks om varfr du tror att
detta sker?
Om jag bara fr kommentera det du frst sade, det hr att man sger att
det har skett en vrdefrskjutning. Jag vill alltid vara vldigt frsiktig med
det. Det som jag egentligen tnker hnder, men som kanske i viss mn bidrar till detta, r att det hela tiden tillkommer nya rster som ju r symptom
p tiden, eller i samklang med tiden. Sedan ska man ju nd ha klart fr sig
att under hela den hr perioden s freligger det en relativt stabil uppfattning om ktenskap och sexualitet, i och fr sig representerad av olika mnniskor under olika perioder, men som s att sga beskriver lite av det jag sade
initialt om ktenskapet som ordning, och vissa strukturer som tillhr det.
Men det tillkommer helt klart nya rster som i viss mn frndrar klimatet,
och dr tror jag nd man kan tala om ngon form av vrdefrskjutning.
Nr jag beskriver det s att det sker en frskjutning, eller ett frndrat
fokus, frn kn till vrden det tror jag lite grann har att gra med att diskussionen om ktenskapet och synen p samlevnad i en traditionell mening
bygger vldigt mycket p dikotomin mellan man och kvinna, allts olikheten. Nr vi tar bort grundvalarna fr olikheten och stter tv personer av
samma kn, d kan man inte lngre dra en diskussion p att det r meningsfullt utifrn att nns ngot slags komplettering mellan knen, eller att man
bidrar med olika saker. Den aspekten hller ju inte som argument, fr det r
ju tv av samma kn och d bidrar de inte med olika saker lngre. Vad r det
d som r intressant? Jo, det som i ngon mening blir allmnmnskligt: upplevelsen av krlek, njutning, msesidighet, respekt. Diskussionen om kn, s
som den traditionellt har utformats, blir ju inte meningsfull, eftersom den s
starkt betonar olikheten. Det r det som r grejen, om jag uttrycker mig lite
slarvigt.
ML: Skulle du sga att det i mnniskans tendens att frska se saker i perspektiv
det ena och det andra kommer in ngon annan form av dikotomi, till exempel genuint och inte s genuint, i de hr vrdena?
Det r en jtteintressant frga. Jag tnkte just p det infr den hr hearingen: vad r det p agendan som man tror kan bidra till frndring i ngon
76

mening? Eller andra synstt? Och det tror jag har att gra med det som du
sger, att inte lta den ena dikotomin mjligen erstta den andra. Vi kan g
tillbaka till queer, som i och fr sig har sina problem. Men just i den hr meningen s tror jag att hr nd nns ngot slags ansatser kring hur vi kan
tnka kring kn, sexualitet, samlevnad, krlek allts bortom den hr typen
av distinktioner. Och d menar jag ven bortom det som du sger d, genuin
eller inte. Men nr jag sger det s menar jag inte att man raskt hoppar ver
det, utan jag tnker just att man ser det som en utmaning att fundera ver
vad vi vill med att upprtthlla dem. Om vi tar ett litet frsta steg genom att
tnka att vi kanske inte ska betona detta med mns och kvinnors olikheter
s mycket hur kan vi konstruktivt tnka kring det? S sger du, och s
kommer d nsta dikotomi: genuinicke genuin. Hur kan vi tnka kring
det, istllet, d? Att man lite grann betar av det dualistiska tankemnstret,
inte bara hller det t sidan utan verkligen aktivt frgar sig: i vems intresse
upprtthller vi detta, och varfr? och verkligen argumenterar fr det.
GG: I det sammanhanget kan det ocks vara viktigt att ta itu med vad som r
normalt och onormalt.
Det ligger helt klart i hela det hr. Inom sexualitetens omrde r frgan
om normalt och onormalt vldigt behftad med hela uppfattningen om det
heterosexuella samlevnadsmnstret.
ML: Det aktualiserar en frga som jag tycker r intressant. Nr man lser lite
mer i din avhandling s skriver du, och det nns hr ocks i det du presenterade nu,
om att det blir tydligt att kyrkan utgr en vrdetradition med era konkurrerande
uppfattningar. Det r ju ett stt att se en diskussion: att det r mjligt att ha vldigt
olika uppfattningar som vldigt ppet brottas med varandra. Ett annat stt r att ska
en strre konsensus, drfr att man grna vill frena vldigt mnga perspektiv och
upprtthlla ngon sorts enhet. Hur skulle du se p den hr debatten, och vad skulle
du se som mest fruktbart?
Jag tror ju inte att bara fr att en tradition innehller era uppfattningar
s r den drmed relativistisk. Det vill jag grna understryka. Det skulle inte
heller vara min vision att det r dr vi ska landa, slutligen. Jag tror snarare
att det r ngon form av ramverk som mste formuleras. Allt ska inte accepteras. Men frgan r ju var det hr ramverket ska lgga sin tyngdpunkt? Det
r oerhrt komplext, naturligtvis. Ett stt att brja den diskussionen kan ju
vara att fundera kring den frskjutning som vi nu har berrt lite, nmligen
vad det fr fr konsekvenser om vi i strre utstrckning skulle stta det innehllsliga i centrum, och lta formerna underordnas? Kanske lpa parallellt,
jag vet inte, men jag kan p ngot stt tycka att det ibland nns en retorik i
de hr frgorna som sger att: ja, ja, krlek och msesidighet, det r jttent
att du trycker p det, men det r liksom inte det. Men jag skulle nd vilja
sga att det nd r det som r en viss utmaning att fundera kring.
Det nns faktiskt vrden som inte r frhandlingsbara, i ngon mening,
som vi inte frhandlar om, bland annat d de hr. Skulle man verkligen g
77

p djupet med vad de innebr: vad menar vi med integritet, med autonomi,
med msesidighet? d fr vi ocks en helt annan, tja, spnst lter lite
ytligt. Men jag tror att det verkligen skulle kunna vara utmanande, att det
skulle kunna vara ngot att verkligen formulera sig kring, och sedan sga att
om du gestaltar det inom en homosexuell relation en samknad relation
eller en heterosexuell relation, det r bra, men vi ger inte avkall p den hr
typen av vrden, vi vill att de ska freligga, eller vrnas. Jag tror att det kan
vara en ingng i det hela. Jag tycker att Sundbys beskrivning i viss mn gller
fortfarande: det sekulariserade, eller det som dljs bakom den typen av denitioner, den reformatoriska ktenskapsuppfattningen. Det gller nd fortfarande, och jag tror man kan g vidare i den diskussionen.
GG: Det hr med konkurrerande uppfattningar r ju ngot som du ser utifrn
din forskning, att det har varit s, och att det kanske gr mot er konkurrerande uppfattningar. Ser du detta som modellen fr att hlla ihop det, frutom att man d frsker enas, som det exempel du gav. Om man nu tnker sig kyrkan: kan man leva
med den hr mngfalden och samtidigt inte stnga av ngot perspektiv, fr det kommer ju antagligen att ta tid innan man kan enas om att man ska titta p innehll
och inte former, eller s?
Jag menar att det r vldigt mrkligt om man tnker sig att man ska ha en
organisation, eller sluta ihop under ett tak, som r bara enande. Det mste ju
nd vara meningen att vi fr mtas och dryfta och stta och blta vra uppfattningar just fr att de r olika, fr att det nns en mening i det. Men nu
vet jag inte riktigt om jag missfrstr dig.
GG: Det var mera som en fljdfrga p den forskning du har bedrivit. Du ser att
det nns konkurrerande uppfattningar, och hur hller man d nd ihop sammanhanget?
Jag har inget bra svar dr, bttre n att jag tror att det gr att hitta ett
ramverk.
ML: En fljdfrga till det. Om man till exempel ser den feministiska rrelsens problem i den postmoderna feminismen, med ett oerhrt differentierat utbud av rster
dr alla individuella ansprk ska tvla och kan tendera att skjuta i sank sjlva huvudprojektet: att fra fram kvinnors rttigheter, jmfrt med mns, drfr att detta
med kvinnor blir s svrt att anvnda kan du se ngon typ av problem dr, till
exempel att nr er rster gr sig hrda i debatt mot varandra tar det medieutrymme
frn kyrkans tankar om att evangeliet ska utfras, eller den typen av tankar?
Det r klart att den risken nns, men samtidigt tror jag att historiskt tar
det tid, att man inte lser det p ett r att nu fr de prata som inte har blivit hrda, och s ndras ngot. Det som r hoppfullt enligt mitt synstt r
ju att det faktiskt sker ngon form av vrdefrskjutningar, och det betyder
att vi inte lever i vldigt stabila strukturer som vi inte frmr pverka. Det
som kan vara ngot deprimerande r ju att de hr frskjutningarna r otroligt trgytande. Normer ndrar sig vldigt lngsamt, inte minst nr man
tittar p synen p manligt och kvinnligt. Just nr man tycker att man har
78

kommit ngonstans, att saker och ting har frndrats och det har de ju, i
viss mening s tittar man p en avhandling som den som Stina Jeffner har
skrivit om synen p vldtkt bland gymnasieungdomar. Dr laboreras det
verkligen oerhrt mycket med vldigt traditionella uppfattningar om kvinnor och mn: mn tar fr sig och kvinnor r tillgngliga. D blir man lite
dmjuk infr detta att saker och ting inte frndras ver en natt. Och fr
vissa av oss r ju det ngot som tr ibland
ML: P den hoppfulla sidan pratar du i slutet om att olika praktiker, olika aktrer, kan vara spjutspetsar eller saker som driver framt. Om du tittar p debatten nu,
den sista tiden, har du sjlv tnkt att det dr r en praktik eller en person, som du
tycker skulle kunna vara ett intressant exempel som visar p sdana nya problemstllningar eller nya mjligheter?
Jag ska rligt sga att jag inte i detalj har fljt med alls i de sista turerna i
den hr debatten. Jag vgar inte ge mig in p att ge ngot exempel, faktiskt.
ML: Det hr fr du vlja om du vill svara p det r ju din egen personliga sikt.
Men om kyrkan skulle ta ett stllningstagande t ngot hll och vara ngon form av
profetisk rrelse i det hr som en av de aktrer du pratar om har du ngon tanke
sjlv?
D skulle jag verkligen hoppas att diskussionen startade i det som jag freslog tidigare: att man koncentrerar sig mindre p formen och vrnar innehllet tydligare, och ger utrymme t era former n en allenardande ordning eller form.
Utfrgare: Gunilla Gunner (GG) och Mia Lvheim (ML)

79

Samhllsperspektiv
Attityder och vrderingar bland ungdomar
betrffande krlek och samlevnad
Bo Lewin
Som sociolog r jag sexualforskare, vilket innebr att min forskning r socialpsykologiskt inriktad. Fr snart trettio r sedan disputerade jag p en avhandling om ogift samboende. Mina underskningar nansierades av en statlig
utredning som tillsatts med anledning av att ktenskapsfrekvensen mellan
1967 och 1974 fallit med 40 procent. Man trodde att krnfamiljens tid var
ver, men det visade sig att denna moraliskt centrala institution inte alls var
i frd att falla samman. Vad som skedde var att dess former frndrades. Mnniskors normer frndras inte lika snabbt och inte p det sttet. P grund av
det som d kallades strukturomvandling att man med AMS hjlp yttade
stora delar av Norrlands befolkning till sdra Sverige hade vi ftt ett brott
i den informella sociala kontrollen, den som gjort att mnniskor faktiskt gift
sig. Moster Svea tycker att det skulle vara lmpligt, och det skulle vara s
genant att beska moster Svea utan att vara gift. Den kontrollen upphrde
nr moster Svea satt kvar i en liten stuga i vre Norrland och man sjlv
bodde i nybyggda miljonprogrambostder bland grannar man nstan aldrig
sett.
S vcktes mitt intresse fr de normer som styr mnniskors handlande,
och insikten om att det som vi ser kanske bara r ytan av det som hnder.
Bakomliggande processer skapade bde strukturomvandlingen och den diskussion som frdes i mycket sm grupper om frndrade samlevnadsformer,
om mns och kvinnors relationer, och experimenterandet med nya samlevnadsformer. Vi drar fel slutsatser om vi tror att den ena frndringen orsakat den andra. Bda har samma gemensamma orsak.
I ungefr tjugo r har jag studerat ungdom och sexualitet p olika stt.
Jag har underskt ungdomar i grundskolans hgstadium, hur de frvrvat
sina frsta samlagserfarenheter, och invandrarungdomar och ungdomar
med funktionshinder.
vsterlndsk krleksideologi
Oerhrt viktigt, nr man vill frst unga mnniskors handlande nr det gller sexualitet, krlek och partnerskap, r att frst betydelsen av vad jag
kallar krleksideologin. Krleken rttfrdigar sexualiteten bland ungdomar
i Sverige. S vad menar vi d med krlek?
Krleken uppfattas som en domesticerad urkraft.
Alla kulturer knner till krlek i betydelsen passion, ngot som pltsligt
81

frndrar mnniskors vrldsbild och fr dem att agera som de inte tidigare
har agerat, agera p ett stt som bryter normer. Romeo och Julia bryter sociala kontrakt och verskrider socialt utstakade grnser. Tristan och Isolde,
dr vi till och med mste skylla p en krleksdryck fr att frklara deras socialt destruktiva handlande, utspelar sig i en feodal struktur dr troheten mot
lnsherren, konungen, r det fundament eller kitt som hller samhllet samman. Mot detta bryter Tristan.
De hr myterna eller berttelserna r ganska arketypiska, och vi knner
dem ocks frn andra kulturer. De r inga gulliga hollywoodhistorier utan
varnande berttelser om faran av att bryta det samhlleliga kontraktet. De
drabbade m vara lyckliga och lite fjolliga och med ett leende g mot sin
undergng men just undergng r ju vad som vntar bde Romeo och Julia
och Tristan och Isolde. Sensmoralen r att passionen kan vara alldeles berusande, men akta dig!
Detta r inte den krleksideologi som vi sjlva talar om. Hr i Norden,
och i hela nordvstra Europa, har vi utvecklat en speciell, occidental variant
av den. Kanske har den blivit nnu tydligare i den del av den vstliga kulturkretsen som inte delar den europeiska traditionen, det vill sga i den nordamerikanska hollywoodvarianten, dr mnniskor drabbas av krleken men
inte i den totalt omstrtande version som vi ser i Tristan och Isolde eller
Romeo och Julia. I Norden fr denna version av krleksideologi en mycket
specik utformning genom att kombineras med ett rationellt beteende. Vi
r oerhrt rationella och planerar allting. Vi tror att vi kan gra det: vi lever
i en fysisk omgivning som inte r hotande, vi har inga tornados, inga jordbvningar eller naturkatastrofer p det sttet. Social ingenjrskonst r lmpad fr den hr omgivningen. Vi kan upprtthlla tron p att vi faktiskt
skapar och kontrollerar, vi r frstende, vi planerar fr ungdomars sexualitet. Resultatet blir den krleksideologi som jag kallar den domesticerade urkraften, och det r den som rttfrdigar sexualiteten.
Utifrn min forskning vill jag bestmt hvda att det bland ungdomar
nns mycket lite experimenterande i termer av gruppsex eller sex fr vnskaps skull. Det r ett moraliskt krav att man ska vara kr i sin partner. Ungdomar r mycket moraliserande, de resonerar i moraliska termer.
Man kan mta ovntade kombinationer av det hr planerandet fr krleken. Nr jag intervjuar ungdomar (tonringar), brukar jag regelmssigt frga om de har en kondom p sig under samtalet. Det r en enkel kontrollfrga
fr att faststlla hur pass nraliggande mjligheten till en sexuell kontakt
uppfattas vara. Jag har intervjuat ngra f ungdomar som inte har haft samlag men som nd har haft en kondom p sig, fr de skulle ju kunna bli kra.
De liksom vntar och hoppas p krleken, och kombinerar det med den
svenska rationaliteten och vad de lrt sig i skolan om vad man ska tnka p
och planera fr att ta sitt ansvar. Och det ansvaret tar de, de r oerhrt ansvarsfulla.
82

sex som initiationsrit

Hur kommer det sig d att svenska eller nordiska ungdomar i jmfrande
statistik har sina frsta samlag vid lgre lder n i mnga andra lnder? Hur
kommer det sig att ungdomar idag (eller under de senaste tio till tjugo ren)
har haft s mnga er samlagspartner jmfrt med tidigare generationer,
fr fyrtio eller femtio r sedan?
Nr vi jmfr lder fr frsta samlag r det fr det frsta viktigt att frst
hur oerhrt svrt det r att jmfra olika kulturer nr det gller sexualitet.
Kulturjmfrelser cross-cultural studies r alltid frknippade med
stora mtproblem. Om vi preciserar oss och sger att vi syftar p ett heterosexuellt samlag med penis infrd i slidan r denitionen visserligen klar och
tydlig och begriplig i alla kulturer, men den handlar fortfarande inte om ett
beteende som r jmfrbart. Vi mste infra en distinktion mellan vad vi
kultur- och samhllsvetare kallar fr initiations- och konrmationsriter: riter som startar ngot, som visar att vi har pbrjat ngonting, och riter som
bekrftar ngot som redan skett och som vi tar ansvar fr.
I USA nns uttrycket gone all the way, som syftar just p ett samlag
med penis i slidan. Den amerikanska kulturen r mer oskuldsxerad n den
nordiska. Kvinnans oskuld r viktig, vilket gr att det nns ngot som tidigare har kallats dmi-vierge, allts ett slags halvjungfru, uttryckt i bland annat Lolitabilden: unga mnniskor som r sexuellt erfarna och kompetenta
men utan att ha haft vaginalt samlag. Petting, inklusive oralsex, fungerar
som substitut, och resultatet blir ett slags kulturellt freskriven trappstegsformad ackumulation av sexuell erfarenhet: frst det ena, sedan det andra.
Detta hller nu p att luckras upp, men den gngse amerikanska bild som
nnu prglar mycket av populrkulturen, och som har varit sann under decennier, brjar med att mnniskor hller varandra i handen, kramas utanp
klderna, under klderna etc., och i USA har det utvecklats en pettingkultur
dr oralsex fungerar som ersttning fr samlag. Gone all the way kommer d i slutet, som en bekrftelse dr det vaginala samlaget utgr en konrmationsrit.
I Sverige har jag intervjuat ett mycket stort antal ungdomar om deras
samlagsbeteende, vilka samlagsstllningar de anvnt etc. Jag har frgat om
deras frsta samlag verhuvudtaget och om det frsta med deras aktuella
partner. Oftast r dessa erfarenheter mycket stereotypa och innehller inte
de olika samlagsstllningar eller tekniker som ungdomarna kan ha varit
med om s smningom. Om man d utifrn den lista dr de kryssat fr olika
alternativ frgar: Men du har ju varit med om det och det varfr gjorde
ni inte s?, s fr man till svar: Ja men vi knde ju inte varandra. Det
vaginala samlaget har hr blivit en initiationsrit: ett stt att visa att vi vill
vara ihop, vi vill etablera en relation. Oralsex och mer varierade samlagsstllningar r istllet variation och frnyelse, ngot som ungdomar i Sverige
nner mer sjlvutlmnande. Den frklaring som jag anvnder i socialpsyko83

logiska termer r att en njutningsinriktad sexualitet upplevs som mer sjlvutlmnande fr unga mnniskor, medan det vaginala samlaget med s kallad missionrsstllning fungerar som initiationsrit. Man visar: nu vill vi
brja, s fr vi se om det gr. Vi knde inte varandra, men s hr lr vi knna
varandra.
Det hr gr att vi fr en lgre lder fr frsta samlag i Sverige n i mnga
andra lnder. Vi jmfr en initiationsrit med en konrmationsrit, och det
ena upptrder sjlvklart i lgre lder n det andra.
det monogama idealet
S varfr har svenska ungdomar er partners? Det sammanhnger nog med
brottet i den informella sociala kontrollen vid en viss tid, som medfrde en
viss frndring i mnstret men inte ngot slags tilltagande promiskuitet.
Det blev accepterat att ha era relationer p vgen till den enda rtta,
som fortfarande r idealet eller normen. Idealet r allts monogamt, men det
har utvecklats en id om en seriell monogami. Den r inte utmrkande just
fr ungdomar utan fr det vsterlndska samhllet verhuvudtaget. Det speciella vad gller ungdomarna r deras annorlunda tidsperspektiv. Jag vill med
emfas hvda att de inte r promiskusa utan att de har ett annat tidsperspektiv. Det m ta en trettioring tre r att upptcka att den enda rtta
inte var den enda rtta, och d har man vid skilsmssan hunnit skaffa bde
villa och Volvo och barn tillsammans. Fr ungdomarna tar samma sak tre
veckor, och efter tre mnader har de en ny partner. nd r engagemanget
detsamma. Knslostormarna r starka och allt annat n ytliga.
Ungdomar har ingen utvecklad terminologi fr att resonera etiskt-moraliskt, men det nns en sdan klangbotten i det som de sger. De har starka
frvntningar p sin partner men uttrycker sig ofta i termer av att man inte
har rtt att krva ngot: Det r klart jag inte kan krva, men jag vill verkligen De vill att partnern ska vara trogen, de vill vara trogna, de r trogna. De har frvntningar om detta, men som ett slags nd eller gva att be
om eller hoppas p, ngot som man inte har rtt att krva. Detta ses som den
goda sexualiteten: den monogama sexualiteten, en stark kraft som dock inte
r hotfull eller socialt omvlvande. Det r en hollywoodbild dr man susar
ivg till vackra toner, mjligtvis till ett charterml men inte till avgrunden.
Detta r den domesticerade bilden av krlekens kraft.
frldrarna som normgivare
Det talas ibland om en motsttning som p engelska kallas parents vs. peers
och som handlar om unga mnniskors normkllor. Frldrarna oroar sig fr
att ungdomarna umgs med fel mnniskor. Det kanske de i och fr sig
alltid gr, ur frldrarnas synpunkt? Jag vill nd med bestmdhet hvda att
ungdomarna har sina normkllor hos frldrarna (eller de vuxna som de
vuxit upp med). Visst nns det ungdomskulturer, och visst ingr det i de
84

ungas frigrelseprocess att tminstone verbalt uttrycka att frldrarna r

insnade, stenlders, mindre vetande och allmnt hopplsa. Frldrarna
sin sida anser att de unga lyssnar p musik p en volym som inte r av denna
vrlden, att de pratar fr mycket i telefon etc., och s var det inte nr de
sjlva var unga. Och det var det ju kanske inte, men sina vrderingar har
man nd lyckligen verfrt. Var skulle de unga annars f sina vrderingar
ifrn?
Ungdomsgrupper karakteriseras av gemensamma intressen musik, sport
etc. som inte r srskilt normskapande. Umgnget fungerar inte s. Visst
kan det p sikt ha betydelse fr normbildningen vad ungdomar gr, men i
grunden kommer vrderingarna frn frldrarna. Detta frstrks ytterligare
av att vi i Sverige lever i ett samhlle som r mer boendesegregerat n ngot
annat. Det planerade boendet ingr i vr sociala ingenjrskonst. Vi har en
stadsplanering dr hela grden avstts antingen fr erfamiljshus eller s
kallade egnahem eller smhus, som grs tillgngliga via en bank fr likadana
kpare som sttt ungefr lika lnge i k och betalar ungefr samma insatser,
och som socialt r varandra oerhrt lika. Vi har inte stadskrnor med tjusiga
lgenheter mot gatan och sm kyffen i grdshusen detta r bortsanerat. I
det kontinentala Europa blandas mnniskor ur olika sociala skikt rent fysiskt och ser varandra. Hr dremot r boendesegregationen omfattande.
Eftersom vi vrnar om barnen och planerar allt mycket noga, vill vi att
deras frsta skola helst ska ligga alldeles i nrheten och att klasserna ska vara
sammanhllna. Barnen fr allts kamrater med frldrar som r ungefr likadana som deras egna, och de behver inte trffa nya mnniskor de besparas chocken av att upptcka att det nns olika livsstilar. Detta bidrar till att
strka frldrarnas inytande ver normbildningen. Visst kan det nnas
problem i enskilda fall med ungdomar som hamnar i olmpliga sociala miljer, men i 80 eller 90 procent av fallen r detta med parents vs. peers
inte ngot egentligt dilemma.
I frga om social skiktning fr vi allts en verdriven uppfattning om
homogenitetens omfattning. Jag brukar ibland tala om skilda sexuella verkligheter. Vi tror alla att vr egen verklighet r den normala eftersom vi s
sllan konfronteras med ngra andra. Detta gller ven ungdomar. I tidigare
mtningar har vi knutit sdana skillnader till skilda socialgrupper med olika
status och inkomst. Idag handlar det snarare om livsstilsgrupper som inte
ndvndigtvis sammanhnger med traditionell social status. Beroende p
dessa livsstilsgrupper nns det betydande skillnader i sexuella mnster bde
bland vuxna och bland ungdomar.
MM: Jag har en frsta frga, och den har jag ftt under den hr veckan. Flera av
talarna har sagt att vr tid, vr kultur och vrt samhlle r s sexualiserat. Det dr
knner jag igen det terkommer hos kyrkliga fretrdare som grna talar om sexualiseringen i samtiden. Jag undrar hur du ser p det?
Det r alldeles uppenbart att sexualiteten mter oss p afschtavlor, det
85

nns en kommersialisering av sexualiteten, ett utnyttjande av sexualiteten,

som vi i Sverige d har lagstiftning mot s att man inte sljer bildck med
halv- eller helnakna kvinnor lngre. Men den tendensen r oerhrt stark.
Det tycker jag inte innebr att vr tid r mer sexualiserad n andra tider. Vi
anvnder mer ppet mnniskokroppens sexuella symboler i andra sammanhang, helt enkelt drfr att sexualitet r en stark kraft, och det r d frestande att anvnda den i mnga sammanhang, kommersiella etc. Vi r sexuella varelser, vi r sexuellt intresserade vi tittar till, s att sga, om vi ser
ngot med en sexuell signal. Det var nog inte mindre sexualiserat under den
viktorianska tiden nr pianonas svarvade ben vckte sdana tankar att man
hade skynken och dukar fr dem. Det visar ju snarast bara att det ligger
inom oss. Sedan r frgan hur vi anvnder det i det offentliga rummet.
ML: Nr man d talar i vldigt generella termer om att samhllet r sexualiserat
s frgar man sig som sociolog: gller det hr verkligen alla grupper, eller vilka grupper r det i s fall som br detta?
Det jag vill visa p r nog att det r vi mnniskor som br det. Eftersom
vi har det intresset s kan det utnyttjas. Det brukar ibland fras fram att diverse herrtidningar har ett frdrvligt inytande och frfr, och att reklamen bidrar till sexualiseringen. I sjlva verket r det ju s att jeansfrsljare
och publicister inte r intresserade av att frndra mnniskor, att f mnniskor att bli mera sexuella. Tvrtom: man skummar ekonomiskt av nyttan
av att vi r sexuellt intresserade. Det skapar inte sexualiteten, utan det utnyttjar den sexualitet vi faktiskt har.
ML: Det hr att man har kommit att alltmer utnyttja sexualiteten, att sexualiteten blir mer och mer tydlig skapar det ocks, som du kan se, en mottrend?
Det r det sjlvklart att det gr. Fr att g tillbaka s r det en femton
tjugo r sedan herrtidningarna stoppades in i ngot slags fodral s att de
nakna damerna inte skulle synas, och sedan mer eller mindre frsvann de.
Det nns allts motreaktioner, det r fullkomligt sjlvklart. Jag talade tidigare till exempel om frndringar i den sociala kontrollen som gav windows of opportunity fr att ppet utnyttja sexualiteten kommersiellt. D
sker det en frndring, och d fr vi en motreaktion p den. Det r s vi fr
en form av befsta samhlleliga normer.
Sexuella revolutioner r mycket mer sllsynta n vad kvllspressen tror.
Vi har haft betydande frndringar i sexualmnster tre gnger under det
hr seklet. Vi kunde se det frr i gonorrstatistiken, som r mycket vlfrd i
Sverige eller var mycket vlfrd, s att vi faktiskt exakt kunde lita p den.
Internationellt nns det en ngot s nr hyfsad statistik. Gonorr r ett utmrkt exempel fr hur det var fram till fr ngot dussin r sedan. Den ger
hftiga symptom p mannen och gr det inom en vecka eller tio dagar, s vi
fr dem till vrd, in i statistiken, och de r ltt botade de kan bli snabbt
botade p en vecka och g ut och gra om det. S det var en noggrann bokfring, och det r en sorg bland sexologer att gonorrn har blivit s sllsynt
86

att vi inte lngre kan ha den som markr. Det mste vara en sjukdom som r
s spridd att det inte bara handlar om vissa subgrupper inom befolkningen,
utan den ska vara spridd i befolkningen som helhet.
Och d hade vi allts en topp 1918, en topp 1945, och vi har en topp 1969.
Det brukar kallas fr frsta, andra och tredje vrldskriget. Internationellt
tnker man p galopperande vldtkter och hemvndande soldater, men det
hr nns mycket tydligt ocks i Sverige. Det handlar om att det gr upp med
en faktor 5 eller 6, mycket tydliga toppar. Om vi nu tnker p de bilder vi
sett p hemvrnsmn frn frsta vrldskriget med trekantiga hattar som str
ensamma ute p ngon klippa eller ngot skr, och det var ju inte direkt
ngra galopperande vldtkter. Och 1945 var det ju inte det heller, nr folk
tervnde frn beredskapen i de vrmlndska skogarna. Och 1969 hade vi
verhuvudtaget inga inkallelser i Sverige. Vad det handlar om r stora ekonomiska frndringar. Det r freden som bryter ut. Helt pltsligt r allting
mjligt igen. Efter andra vrldskriget blev det mjligt att resa ut i vrlden
igen. Mnnen kommer i och fr sig hem till en situation ven hr i Sverige
dr kvinnor pltsligt har ftt ett annat fste p arbetsmarknaden. Det nns
andra frndrade sociala relationer, och s vidare.
Varfr blir det d inte s att det fortstter och eskalerar? Varfr gr det
ner igen sedan? Jo, fr sedan kommer lgkonjunkturen. Efter 1969 kommer
1974, och d kommer oljekrisen. Nr vi tror att vi har framtiden fr oss, att
allt r mjligt, den gyllene tiden har kommit, ekonomin blomstrar och alla
kurvor skrivs ut: svisch! s hr d behver vi ju inte riktigt bry oss om
det som r hr och nu, d kan vi hoppa av, d ska vi vandra i bergen i Nepal
och ha ngon guru och s, och sedan kan vi terkomma. Det nns gott om
jobb nr vi kommer tillbaka, och frresten kan vi utbilda oss till ngot nytt
d, och allting blir annorlunda. Och den hr partnern r nog inte s bra, det
nns nog ngon bttre partner om hrnet. Men s kommer oljekrisen, och
s kommer lgkonjunkturen, och s blir det uppsgningar p jobbet, och d
r det bst att ha en ordentlig utbildning. Och sedan hller man partnern i
handen och gr och kper en skinnsoffa istllet fr att ka till Katmandu.
Det r ungefr s det gr till.
De hr frndringarna nns, men de lmnar lite spr varje gng, s vi fr
ett slags trappstegsutveckling: mer n frr blir mjligt. I hela vstvrlden ser
vi att det sker en frndring just kring 1920, efter frsta vrldskriget. Det
nns roliga Kinsey-data om amerikanska kvinnor fdda fre eller efter 1900
allts de som var tjugo r efter frsta vrldskriget. Av dem som var fdda
fre 1900 hade en majoritet inte haft samlag fre ktenskapet. ven bland
amerikanska mnniskor fdda efter 1900 har allts en majoritet haft det.
Vad var frgan? Det hr var en lng utvikning.
ML: Det var en lng utvidgning p frgan om det nns en sexualisering i samhllet, och om det nns mottrender och s.
Ja, det nns mottrender. Det r oljekrisen, det r recessionen det bsta
87

sttet att f folk att bete sig sexuellt restriktivt r att skapa en milj dr de r
rdda om vad de har.
ML: Vi gr vidare till ett begrepp som har varit uppe i en del diskussioner hr. Det
har pratats ibland om en genuin sexualitet. Ibland frekommer det ocks i diskussionerna i kyrkan att det nns normal sexualitet. Finns det ngon normal eller
genuin sexualitet, enligt din uppfattning?
Den genuina sexualiteten pminner mig om diskussionen om vad
som r pornogra och vad som r en erotisk bild: det jag gillar r en erotisk
bild och det jag ogillar som inte stmmer med min smak r pornogra,
och det r fult. Den genuina sexualiteten r naturligtvis den som jag knner fr. Om normal och naturlig: det r ju s att vi alltid r individcentrerade, vi r etnocentriska osv. Vi r knutna till vr kultur. Vad det gller kulturen s r det ju s att vi r normala och de andra r det inte.
Vi kan med en anstrngning av tanken frst att andra stt att kl sig, laga
mat och s vidare kanske r normala fr dom dr, men de borde ju faktiskt lra sig lite svenskhet i alla fall.
Nr det gller sex r vi snppet vrre. D r vi vad jag kallar naturfascister, fr d r det inte bara frgan om att vi r normala, utan vi r naturliga,
och det r inte de andra. Nu talar jag inte bara om sexuell inriktning utan
jag talar om, allts, bara sttet att vara: den goda sexualiteten, den som krleksideologin handlar om, den r den naturliga sexualiteten. Samtidigt r
det ju s att vi vet, genom historia och antropologi, att de sexuella uttrycksformerna r oerhrt varierade ver tid och mellan olika kulturer. S vad vi
uppfattar som normalt och naturligt har man inte uppfattat som normalt
och naturligt vid andra tider och p andra platser. Vr mest knda samlagsstllning, missionrsstllningen, heter ju det drfr att mnniskor i Sderhavet fann den s sregen. Det nns genom Bronislaw Malinowski vlunderskt frn Tobrianderna, dr man allts har vad som har missuppfattats som
en fri sexualitet. Man har en sexualitet som r lika hrt reglerad och kontrollerad dr som hr, men p ett annat stt och med andra normer. Men
dr ingr d bland annat uppenbarligen att man har tabun mot kroppsberring. Den vanliga samlagsstllningen r ngot slags huksittande framfr
varandra med bara genital kontakt det lter mycket akrobatiskt och besvrligt. Men om det d kommer vsterlnningar dit och har vr vanliga,
med mannen uppep: pang! det mste framst som synnerligen perverst.
Drav namnet missionrsstllningen, allts. S mycket fr den normala
sexualiteten.
MM: En nyzeelndsk underskning visade att nr det gller bisexuell attraktion
bland yngre s sade sig 26 procent av kvinnorna ha knt attraktion till en kvinna.
10 procent av pojkarna hade varit attraherade till sitt eget kn. Expressen bad dig
kommentera det, och dr sger du s hr: Det r mer accepterat fr kvinnor att bli
attraherade av personer av samma kn. I vr kultur lr sig bde mn och kvinnor att
se kvinnokroppen som sensuell. Reklam med lttkldda damer riktas till bda knen.
88

Nu mste jag frga det som jag har hrt frn framfr allt mina frikyrkliga vnner,
men ocks en del i Svenska kyrkan: smittar homosexualitet?
Jag frstr inte vad det som du sade hade med homosexualitet att gra.
MM: Du sger att i vr kultur r det mer tilltet fr kvinnorna att visa det hr.
Allts: om kulturen blir mer tilltande kommer det att bli mycket mer homosexualitet.
Det jag talade om har inte ett smack med homosexualitet att gra. Homosexualitet r en mycket lustig term. Den uppfanns 1874, eller ngot sdant,
av en sterrikisk frfattare. Man hade tidigare talat om uranism, kontrre
Sexualempndungen etc. Beteendet, lika med att tnda p och ha sexuell
kontakt med samma kn, r knt frn alla kulturer. Men att detta pltsligt
blir en identitet, det r ngot som sker frst jag tror det r 1874, jag har
inte med mig de papperen. Det r i samband med en reformering av den
preussiska strafagen, dr man vill straffbelgga beteendet. D frs det en
diskussion, som sger ungefr att de ska inte straffas fr de r s att
sga inte skyldiga till sina bjelser, ty de r givna sdana av naturen. Och
helt pltsligt har det blivit en identitet. Tidigare nns det ett beteende som
r allmnt och universellt knt. Nr man gr det till en identitet blir det
ngot oerhrt knepigt, men den r allts oerhrt tidsbestmd, och bestmd
i den hr kulturen. Det r drfr jag sger att det som du talar om kanske
inte har med homosexualitet att gra.
Det r frst d som homosexualitet i den moderna vsterlndska betydelsen uppstr, men det intressanta r ju att vi, majoriteten, var inte heterosexuella innan dess heller, fr man kan inte vara heterosexuell innan
man har denierat homosexuell. Det hr som har blivit en modeterm,
den socialt konstruerade sexualiteten: det hr r ett utmrkt exempel p en
socialt konstruerad sexualitet. Mnniskor som denierar sig som homosexuella idag uppfattar jag benner sig i tv lger. En del accepterar det jag
sger, andra blir vansinnigt upprrda ver det jag sade nyss, drfr att man
hvdar att jag r ngonting, allts att det ligger djupt i mig, inte bara i
min sociala identitet utan p ngot stt i generna. Och det r ngot som jag
allts inte accepterar, med hnvisning just till det hr. Att vissa mnniskor
kan ha vissa preferenser som ligger mer i generna, det r alldeles klart. En
del mnniskor fredrar s att sga den nra kontakten: pang, andra vi vet
allihopa frn vr egen sexuella erfarenhet att det nns differenser och preferenser, och att vi helt enkelt tycker vissa saker r s att sga roligare n andra
saker. Vissa mnniskor r mer bengna fr oralsex n andra, etc. etc. Detta
har inte ett smack med ngot slags identitet att gra.
Jag blev vansinnigt rdd frst nr du sade att d sade du enligt Expressen, men det var rtt citerat. Jag har sagt ungefr s dr. Ja, men om det
nu r en kvinnokropp jag pstr att det lika grna skulle kunna vara en viss
konstnr: om vi fr fram en viss konstnr oerhrt starkt s kommer man att
tycka om den ocks. Det r ungefr vad jag sger. Det har inte med sex att
89

gra, p det sttet. Nr det gller att titta p statyer och liknande s var de
klassiska grekerna mer fascinerade av manskroppen n av kvinnokroppen,
frefaller det som. I den hr kulturen hr och nu r vi mer fascinerade av
kvinnokroppen n av manskroppen.
MM: Menar du allts att all sexualitet r konstruerad?
Nej, nej. Jag sger att vi ju alla r sexuella, och att det kan utnyttjas p dittan och dattan stt. Det r sjlvklart att det nns vad jag skulle kalla fr ett
biologiskt substrat. Det handlar om gener och det handlar om hormoner,
men det r faktiskt inte mina hormoner som tnder p eller pratar med en
potentiell partner. De agerar och reagerar, men det r i en social kontext och
en social situation och genom ett socialt spel som jag interagerar med en
partner. Det nns ingen sexualitet som inte r social. I uttrycksformerna, i
sttet vi hanterar den, i sttet vi kommunicerar den det r socialt bestmt.
Jag satt alldeles nyss och sade att vi vet frn antropologi och historia att det
skiljer sig t och s, och alla nickade instmmande. Men om vi nu hller med
om detta, d r det ju just detta: det r den sociala kontexten som skiljer hur
klassiska greker och vi frhller oss till exempel till sex mellan mnniskor av
samma kn. Om vi nu ser detta som en identitet eller inte, om vr vanligaste
samlagsstllning r med mannen eller med kvinnan ovanp, det skiljer sig t
mellan olika tider och olika platser. Kommer jag frn en viss given kultur och
tid och plats, och det gr jag, och konfronteras med ngon frn en annan, s
fr vi problem med vr sexuella kommunikation. Men det r aldrig mina
gener som kommunicerar direkt med dina gener det gr inte. Det gr genom det hr sociala sttet att vara, allts. Bara en sdan sak som att nu har
du och jag gonkontakt. I andra kulturer skulle en man och en kvinna absolut inte ha det, fr det skulle betyda ngot annat n vad det gr hr och nu.
ML: Och just nu betyder det att vi har tv och en halv minut kvar. Jag skulle vilja
be dig att kort kommentera en liten sak som vi grna skulle vilja veta, och det r huruvida du ser ngonting av att religionen eller kyrkan kommer in srskilt i unga mnniskors tankar om sexualitet, och i s fall var?
Ja, det tror jag den gr. Jag tror kyrkan har ett stort ansvar i den frgan,
drfr att unga mnniskor r skare. De frsker manifestera sin egen identitet. Och som jag sade, i grunden anvnder de ett etiskt och moraliskt frhllningsstt mer, skulle jag sga, n vuxna. Nr jag jmfrde de hr 13och 14-ringarna, som det tar tre mnader fr att etablera en ny relation,
och 30-ringarna, s r det mhnda s att 30-ringarna har blivit mer cyniska, mer avtrubbade. De hr unga mnniskorna r oerhrt knsliga. De
sker, och de sker i alla mjliga moraliska termer. De som har kontakt med
religion, med kyrka, med samfund, lyssnar naturligtvis p det. Jag talade om
olika livsstilsgrupper. Om jag ska g tillbaka till det hr med parents vs.
peers s tror jag att om man lever i en livsstilsgrupp dr kyrka/samfund/
religion spelar en roll, nr det nns en kultur, genom frldrainytande och
frldrar som r prglade, s spelar det stor roll fr de hr mnniskorna. Det
90

kan vara stor skillnad mellan att komma till ett lyckligt frhllningsstt med
sin sexualitet och ett mycket problematiskt frhllningsstt, och det tar tid
att reda upp.
Utfrgare: Mia Lvheim (ML) och Mikael Mogren (MM)

Sexualitet och relationer

Birgitta Gustavii Koskinen
Jag brjade arbeta med abortrdgivning 1966 och kom sedan utifrn den
erfarenheten att arbeta med sexualrdgivning. Detta var p den tiden ett
outvecklat omrde. Sexualsynen var strng, och ver den vilade ett tungt
sjok av moral. En icka frn min skoltid minns jag blev relegerad fr att hon
blev med barn. Pojken dremot ck fortstta. Det mest anmrkningsvrda
var att vi inte reagerade, att vi inte hade ngot demonstrationstg eller ngonting. Detta knns som ljusr sedan.
Jag blev intresserad av de sexuella frgorna fr att jag sg att det fanns en
s nattsvart nd vad gllde detta, och jag ck hand om en nybildad sexualrdgivningsbyr vid lasarettet i Lund. Drmed, kan man vl sga, blev sexologin rumsren inom medicinen. Det hade den inte varit tidigare, och det
drjde vl nnu ngon tid innan den blev det. Jag hade jobbat ngot halvr
nr jag ck en pringning frn lasarettsdirektrens sekreterare som beordrade mig upp till direktionen omedelbart. Jag gick dit p darrande ben
dit gick man alltid p darrande ben. Nr jag kom in till direktren hade han
en remiss som jag knde igen. Den hade jag skrivit, och stllt den till urologkliniken. En man hade skt mig fr impotens, allts en erektionsstrning,
och jag ville f honom underskt. Men nr professorn vid kliniken ck tag i
remissen blev han mkta upprrd och gick med den till lasarettsdirektren
och sade: Sdana hr remisser vill jag verkligen inte se. Impotens! P en
urologklinik! Nej! Detta r ngot som man verkligen sysslar med idag,
men d var det inte rumsrent.
Nr jag arbetat ett halvr med sexualrdgivningsfrgorna blev jag uppringd av en man som presenterade sig som lrare. Han var med i en grupp
bestende av fem unga mn, samtliga homosexuella, och bjd mig hem till
sig tillsammans med de hr kollegerna till honom. De ville bertta fr mig
om hur det var att vara homosexuell, fr han sade: jag tror inte att du vet s
mycket om den saken. Det hade de alldeles rtt i: jag visste inte srskilt mycket om hur det var att vara homosexuell. Men efter det frsta mtet fljde en
lng rad mten dr de berttade fr mig om sina svrigheter. Anledningen
till att de hade slagit sig samman var att de skulle g igenom lromedel fr att
hitta sdant som var diskriminerande, och kunna ptala det hos lroboksfrfattarna och frlagen och frska f sdana saker utmnstrade.
91

Jag r oerhrt tacksam ver att jag ck den hr insikten i hur det var att
leva som homosexuell. Mycket tack vare de hr mnnen sitter jag hr idag.
Fr deras skull ville jag grna stlla upp, jag knner mig skyldig de hr mnnen att svara fr deras sak. Tragiskt nog r alla dda i aids, mycket beroende
p den skuld och den skam som omgivit homosexualiteten s att man inte
har kunnat handskas med den p ett vettigt stt. Om jag r lite nervs idag
r det fr att jag p bsta stt vill fra fram det som de stod fr.
homo-feeling
Min frsta punkt har jag kallat fr en semantisk diskussion av begreppet
homosexualitet. Jag tycker att man ibland kanske skulle kalla det fr homoli, och d egentligen inte homo-li, med i, utan homo-feeling. Det
handlar om en knsla. Nr vi fr in begreppet sexualitet kan ordet ibland
leda tanken fel. Det sg vi fr tv sndagar sedan i DN, dr en av vra mer
framstende losofer tog till orda i mnet. Han har, om jag s fr uttrycka
mig, snat in p just sexualiteten och jmstller homosexualiteten med sdana saker som pedoli och sadomasochism och andra saker som vi har diagnoser fr. Men homoli eller homosexualitet r ingen diagnos, och det r
mycket mjligt att professorn i frga helt enkelt hade missuppfattat premisserna och drmed dragit felaktiga slutsatser. Ibland sger jag allts homofeeli, med feeling, istllet. Samtidigt vill jag ju inte p ngot stt ta bort
sexualiteten, fr givetvis r den en viktig del i dessa relationer liksom i alla
andra relationer dr krleken hr hemma.
blir eller r man homol?
Blir man eller r man homo- eller heterol? Jag vill svara att man r
det. I vrt samhlle r det dock inte skert att man tar till sig att man faktiskt r homol. S mycket skuld och skam vidlder begreppet, och eftersom
det inte r det vanligaste s ser man det kanske inte riktigt hos sig sjlv. Det
omges ju av s mycket frdomar och negativa tankar och knslor att det kan
ta ett tag innan man frstr man faktiskt lskar ngon av sitt eget kn. D
har man kanske gtt en lng vg och provat sig fram. Som sexualrdgivare
har jag mtt mnga som har rkat illa ut p grund av att de inte kunnat bejaka sin homosexualitet utan frskt komma in i samhllet. Det r ju inte s
ltt att leva som homosexuell. Man har inte rknat med att det r detta som
man r man har gift sig och kanske ftt barn. Sedan, i sin mognad, nr
man har utvecklats och vgat ta till sig detta att man faktiskt r homol,
vljer man att leva p ett stt som knns mera riktigt, och d blir det skilsmssa vilket innebr en katastrof i den familjen.
Som rdgivare har jag ftt hjlpa sdana par att g vidare, tskilda men
utan bitterhet, och nd med krlek. Jag har kunnat hjlpa dem genom att
tala med frldrar och svrfrldrar, frska lyfta bort de frdomar som
kan ha funnits dr, och frskt hjlpa dem att hitta en ny typ av relation
92

inte minst fr barnens skull, och fr alla de na r som man haft tillsammans.
En kvinna, som blev tvungen att lmna sin man drfr att han nu bejakade sin homosexualitet och valde att leva med en annan man, sade frst till
mig: Du frstr, jag har ju inget vapen! Jag har ju ingenting att stta emot.
Han lskar denne man och det r mn han lskar. Och det som jag fll fr
hos honom, det kanske var just det som egentligen var ett uttryck fr hans
homoli, fr hans homosexualitet. Nu har jag kanske frdomar, och hon
kanske hade det ocks, men han tog allts aktiv del i hennes intressen, konst,
litteratur, allt det hr estetiska som var hans huvudmnen. Vi kunde komma s lngt att hon ck fortstta vara vn med dem bda. Hon ck lra sig
att det inte var henne utan en man som han lskade. Och som sagt, i det lget
hade hon inget vapen.
Homosexuell r man allts, man blir det inte. Detta r viktigt att
komma ihg, fr vi har haft en vldig rdsla fr att ungdomar kan bli frfrda till att bli homosexuella. S r det inte. Man blir inte frfrd till detta.
Kanske kan man frledas att tro det idag, nr vi har trivialiserat sexualiteten
s mycket att den fjrmat sig frn att vara s privat som den frr faktiskt alltid och i alla kulturer varit. Ibland, i vissa fruktbarhetsriter, har den varit
offentlig, men hur mn och kvinnor egentligen lever tillsammans, sexuellt:
mn och mn, kvinnor och kvinnor, och kvinnor och mn, det hller vi privat. Kanske r det just drfr som sexualiteten nd har ngot litet extra
ver sig? Jag vet inte om jag har rtt, men jag har i alla fall med ren frsttt
att det nog nd br vara s. Vi delar mnga intressen med vra vnner, vi
delar matlagning och intressen fr konst och musik och s vidare, och vi vet
mycket, men vrt sexualliv r kanske nd vrt att hlla lite fr sig sjlv.
vrt synstt frndras
Vad innebr det d att leva som homo-feel? Nr man lskar ngon av samma
kn, vad vill man d? Ja, vad vill en mnniska som mter ngon och drabbas
av krlek? Man vill leva tillsammans med den andre. Man vill dela livet, helt
enkelt. Man vill st upp fr sin krlek. Man vill visa hela vrlden att man hr
ihop, att man faktiskt lskar varandra. Och man vill ringa hem och tala om:
nu, nu har jag trffat min krlek! Och det r dithn vi mste f komma. Vi
mste f lov att bejaka den krlek som vi drabbas av: krlek, ngot s stort
och s mktigt. Tnk att en grupp under s lng tid har ftt sga nej till detta. Dithn, att vi bejakar detta, tror jag att vi idag har nra.
Vr syn p sexualitet och samlevnad r inget statiskt. Om vi tnker oss
vr syn p sexualiteten det som vi betraktar som sexualitet som ett stort
gg, s nns det en krna i mitten, en liten gula. Det r biologin inom oss.
Allt det andra, vitan och skalet, r det som kulturen gr med oss, det som
gr att sexualiteten har sett s olika ut och att vi hanterat den p s olika stt
i olika tider. Lngt in p 1930-talet var det ju till exempel straffbart att pro93

pagera fr preventivmedel. Detta r bisarrt att tnka sig idag, men d uppfattades det som normalt.
P 1960-talet praktiserade jag p en socialfrvaltning i Linkping dr man
hade att ta stllning till en frfrgan ifrn en affr som skulle stta upp en
kondomautomat. Olika instanser skulle yttra sig om lmpligheten av detta,
och efter moget vervgande bestmde man sig fr att det gick fr sig att
stta upp automaten om man bara satte den p en mrk gata och framfrallt
s hgt upp att inga barn och ungdomar ndde upp till den. Det r ju egentligen rtt anmrkningsvrt hur man tnkte. Det var vl srskilt ungdomarna
som man grna hade sett ndde upp till automaten.
Nr min egen klinik ppnade 1970 skulle alla kliniker p sjukhuset ha en
gran till jul. Granen ck vi, den kom ifrn en frvaltning, granfrvaltningen, men ngon belysning ck vi inte. P omvgar hrde jag att elverkmstaren hade varit mycket upprrd: den dr (och s hade han svurit,
minsann) verksamheten ska minsann inte ha ngon belysning. D hrde
jag av mig till sjukhuskyrkan och av prsten ck vi faktiskt pengar till en
belysning. P mnga stt ck vi allts en upplysning ven frn kyrkan p
sjukhuset.
Man talar ibland om att det ska skyndas s lngsamt i de hr frgorna. Jag
undrar hur kyrkan hade sett ut om Jesus sjlv hade tnkt taktiskt? Om han
hade tnkt att hr mste vi skynda lngsamt, hr mste vi f alla med oss
frst, innan vi kan sga ngonting? Med krleken som ledstjrna tror jag att
kyrkan skulle kunna terta en gammal roll, nmligen att vara radikal och
fra fram just det mnskliga.
ML: I den tid vi benner oss nu har sexualiteten verkligen s vldigt stor betydelse fr att skapa livskvalitet och gldje i vra liv som massmedia, lpsedlar, TV-program, sexrdgivningsspalter osv. kan f oss att tro? Eller r det s att det hr blir ett
problem fr att det grs till en s stor frga?
Det r en svr frga du stller. Jag vet inte om det r fr att jag har brjat
bli gammal som jag tycker jag blir s trtt p alla de hr guppande ltarna
och sdant som man visar i TV. Som jag sade tidigare: man trivialiserar faktiskt sexualiteten. Som ett exempel p det du r ute efter kan jag bertta om
en patient som jag mtte, en kvinna som blev s glad att mta en kvinnlig
gynekolog. Den frre gynekologen hade varit en man. Hon var i sextiorsldern och hade varit nka i tio r, och s hade den hr gynekologen frgat
henne om hon hade ngon man. Nej, sade hon, det har jag faktiskt inte.
Gr det ngot? fr han hade sett bekymrad ut. Ja, sade han, man
mr mycket bttre av att leva tillsammans med ngon och leva ut sin sexualitet. D blev hon vldigt nervs och brjade undra om det var ngot fel p
henne, fr hon tyckte att hon mdde ganska bra. Och s frgade hon mig:
Ska jag m dligt nu nr jag inte har ngon man? Jag frgade henne:
Men hur mr du? Ja, men jag mr s bra. Ja, men s bra, d mr
du ju bra!
94

Jag tror att sexualiteten gestaltar sig olika i olika ldrar. Tnk en pubertal
gosse P.C. Jersild har skildrat det dr s frnmligt i sin bok om nr han
vxte upp, hur han och en polare var i varsin roddbt p sommaren, och
rodde in mellan olika vassruggar, och de tillfredsstllde sig sjlva dr de
gjorde inget annat hela dagarna, faktiskt. Men vuxna mn gr inte s hela
dagarna de har annat fr sig ocks. S det ser olika ut i olika tider. Om du
tnker p sexualiteten som kan drabba en s dr riktigt rejlt, passionen, d
triggar det hela sexualiteten, d hamnar man i en brunstperiod, kan jag sga.
Det r vl den enda brunstperiod som vi mnniskor r i, nr vi r drabbade
av passion. Men sedan r ju sexualiteten och krleken ett stilla de, som
nns, och ibland nns den inte, och ja, det varierar. Men den nns dr.
AL: Och som du menar har liten relation till sexskriverier och lpsedlar och sdant som vi ser?
Ja, och den dr variationen som man ska gna sig t, den ligger i knslan
och inte i akrobatiken, om jag sger s.
AL: Jag har ett exempel p motsatt pressverklighet. Jag har just varit i Kazakstan
och hllit seminarier med kvinnliga journalister. D visade de upp sina tidningar.
Dr har man bland annat en srskild kvinnosida, dr man med ritningar visade hur
ickor ska bra sig t fr att operera tillbaka mdomshinnan s att de ska kunna bli
bortgifta. Det r ocks en annan verklighet. Vi r ju i ungefr samma generation,
och du pratade om hur nattsvart det var i Lund 1966. Jag tog min l. kand. det ret i
Lund, och jag minns mina r dr. D kom bckerna Krlek 1 och 2, 3, 4 osv. Frislppt sexualitet men inte homosexualitet, det var inte snack om det verhuvudtaget.
Det handlade om ngot slags kvalicerad pornogra, som lstes p alla studenthem.
Man kan frga sig: hur frigrande var den sexualiteten, och vem vann s att sga i
lngden? Jag tror kanske inte att den ndde in i kyrkan d jag vet inte, jag umgicks
inte med teologer p den tiden. Men det skulle vara intressant att hra dig se lite mer
p hela den frndring som har skett det handlar allts om en fyrtiorsperiod.
Per Blomqvist, som var studentprst d, bad mig komma till prakten och
frelsa, och det var tidigt 1970-tal. Det gjorde jag sedan i skert tjugo r
och trffade varje kull, och det var roligt att se frndringen dr. Frsta ren
kunde vara ganska obehagliga fr mig, fr en del prstkandidater gick nr
jag kom in. Och det knns ju, det r ju lite oartigt tycker jag, och man blir
lite ledsen. Men det ck jag ju ta. Men jag minns en ung man som tyckte att
det var frskrckligt att jag talade om preventivmedel och sdana saker. Det
skulle bli barn i en sexuell relation, i ett ktenskap, och d var preventivmedel fel. Jag frgade hur man skulle gra nr man hade kommit i klimakteriet, om man skulle lgga ner den sexuella verksamheten d eller hur man
skulle gra? Ja, sade han, d r det inte meningsfullt lngre och d ska
det inte vara ngon sexualitet. Men d var det en kille som rckte upp handen och sade: Jo, det tror jag faktiskt att man kan f. Sara blev ju gravid vid
hg lder. Bara man tror att man kan bli det s fr man! Mjligen blev han
biskop, jag vet inte
95

AL: D hade du inga kvinnliga teologer att tala till, eller?

Inte s mnga.
AL: Det har ju hnt saker, p gott och ont. Men det som drjde vldigt lnge var
ju uppenbarligen ngot slags acceptans av homosexualitet. Nr du talar om de hr
fem unga mnnen som alla sedan dog i aids, s sger ju det ngot om villkoren.
Det hr var ju ingenting vi kunde tala om, allts, att vi trffades. De trffades ju lite i smyg.
AL: S vad var det som gjorde att det nd brt igenom? Ann-Cathrin Jarl har
sagt hr att det varit de homosexuellas kamp som gjort att det blev en ny syn p homosexualitet. Vad ser du fr frklaringar?
Jag tror att det r bdadera. Att sexualiteten som sdan blev mindre skuldtyngd, och drmed s kunde ocks er homosexuella bejaka sin sexualitet.
Jag tror faktiskt att det hnger ihop, men att det r de homosexuellas kamp
som har varit det mest vsentliga. Men det r ju ocks p gott och ont. Om
man ser p Pride-festivalen och s dr kan man ju frledas att tro att det r
alldeles extremt och konstigt att vara homosexuell, att man har grnt och
rtt hr, och piskor och lder och allt mjligt snt.
AL: I varje fall om man lser DN och ser ngon halvnaken dragqueen p frsta
sidan vilket ju ocks handlar om mediernas stt att bevaka.
Ja och det r s sorgligt att man gr det, drfr att de esta jag knner
som r homosexuella ja, det r vi, helt enkelt. Inget konstigt alls, inget
mrkligt. Det r bara det att man vljer, eller inte vljer ens, man rkar bli
kr i ngon av samma kn. Och det r ju allts inte mrkligt. Men tnk att
det har varit det s vldigt konstigt.
ML: Jag skulle vilja komma tillbaka till din tanke om det hr med homosexualitet
eller homoli. Ser du det verkligen som en pong, som ngot vi ska behva gra, att s
att sga byta begrepp? Eller nns det strre ponger i att g i clinch med det hr att det
handlar om just det laddade, det som r sexualitet?
Det r mycket mjligt att man gr fel mot sexualiteten om man brjar
kalla det fr feeling, d, som jag gr nu. Men det var ju p grund av att
Tnnsj halkade s snett, faktiskt, och nr till och med en sdan person halkar snett s tnkte jag att d kanske man mste byta vokabulr. Det var det
som jag hade tnkt mig. Men du har en viktig pong i att man mste tala
klartext om sexualiteten ocks. Det mste man faktiskt gra. Den mste f
bejakas som den livskraft den faktiskt r.
AL: Ja, jag har den hr artikeln framfr mig. Dr sger Torbjrn Tnnsj ocks
att mina sympatier ligger hos den rena hedonismen det kan ju vara intressant i
det hr sammanhanget. Men vi talar om homosexualitet. Ngra gnger under den
hr hearingen har jag frgat: hur ser man d p bisexualitet? r vi alla bisexuella?
Ingen vet. Ingen kan sga hur det r, men jag kan ge ngra exempel. Jag
har haft ngon man som sger sig vara bisexuell. Han lever i en relation med
en kvinna han r gift och s har han mn vid sidan, och s gr det dithn
att han skiljer sig. Vem vljer han d? Jo, en man. Och de som han r otrogen
96

med, det r alltid mn. Men det dr tror jag vldigt mycket r begrepp. Jag
tror det r vldigt f, faktiskt, som vxlar hela tiden, utan nr man vl har
bejakat sin sexualitet s r man nog mer eller mindre renodlad.
AL: S du tror att han r mer renodlat homosexuell, egentligen, och att han kanske av konventionella skl en gng har gift sig?
Ja, precis. Drfr att de som han r otrogen med, det r aldrig andra damer. Aldrig. Det r mn. Och nr han vl skiljer sig, s r det en man han
lever ihop med sedan. I och fr sig r ingenting nytt i vr Herres hage. Allting nns. Men jag tror nog nd att de esta av oss r antingen eller, fast
det r en lng vg att g.
AL: Det kom en bok av en fransk forskare, vars namn jag fr nrvarande har
tappat, en kvinnlig forskare. Boken hette XY jag vet inte om du har lst den, den
kom fr skert tio r sedan. Men dr hvdar hon alldeles bestmt att alla unga mn
har en period av homosexualitet, att det allts r ett led i utvecklingen. Somliga blir
kvar i den och andra gr vidare.
Jag har inte lst den, men jag kan vl sga som s hr att de esta barn
leker sexuella lekar, och d kvittar det om man r pojke eller icka. Mnga
mn eller ynglingar har ju nra relationer och onanerar till exempel i grupp
det gr ju aldrig ickor. Men det r kanske mera ett uttryck, jag vet inte fr
vad. Inte r det ett uttryck fr homosexualitet. Det r det inte, utan det r
ett utforskande det r mera ett uttryck fr sexualitet som pockar p.
ML: Nu r vi inne p den grnszon, prvningszon, som bisexualitet kanske r.
Du hvdar att man r homosexuell att det r ngot genuint. En annan expert, Bo
Lewin, professor i sociologi, hvdade hr att det r inte i generna utan i frvntningarna och interaktionen mellan mnniskor som sexualitet skapas. Hur ser du p det
hr gr det verkligen att skilja vad man r och vad man s att sga lr sig, eller vad
det ppnas fr i ett samhlle, i en kontext?
Jag vill terknyta till vad jag sade om vad vi uppfattar som vr sexualitet
som ett gg, dr vi har en biologi i gulan, eller krnan. Och vad som r
vad dr, det vet vi inte riktigt. Ingen kan skert sga det hr, det kan man
inte gra. Men om vi vnder p kuttingen kan jag vl sga att hos ngon
som r homosexuell har man frskt att terapeutisera bort homosexualiteten. Det skulle man ju kunna gra om det r en social verbyggnad, eller
hur? Men det kan man inte. Man kan faktiskt inte gra det. Det r att gra
vld p ngon att frska sig p en sdan terapi.
AL: Det nns de som hvdar att det dr nu bara r mode. Mnga ungdomar
pratar om det, det r inne. Ungdomarna sjlva sger det inte, men vuxenvrlden sger: det dr r en modeuga, det kommer att g ver.
Queer-et, dr man kostar p sig att leva hipp som happ om jag sger s,
det r nog en modeuga. Jag talar om homo-feeling. Det r ngot annat,
och det r vldigt viktigt att hlla isr, tror jag. Fr vilken stark kraft det
nd mste vara att st emot alla de frdomar som har funnits gentemot den
som r homosexuell att man hvdar det nd.
97

ML: Det nns vldigt mnga ponger, tror jag, och mycket har de homosexuella
och deras rrelser vuxit genom att lyfta fram det hr att det r ngot som man r.
Men kan du ocks se att det nns risker med det? Inom feministisk teori pratar man
ibland om att det nns risker i att hvda att ngot r typiskt manligt ngot essentiellt manligt eller kvinnligt fr d kan man ocks hvda att om de r s olika, varfr ska vi d frska ska ngon form av lika rttigheter eller ngon form av likheter
mellan mnniskor, om det nd r s att man r s olika. Kan du se att det nns
ngon risk med att betona att det r ngot som man r?
Nej, det tror jag inte. Det allra strsta som vi r, r att vi r mnniskor.
Sedan kan vi d kategorisera oss i mn och kvinnor: i mn och kvinnor som
tnder p olika kn eller p lika kn, men vi r mnniskor. Det r det vi r.
Sedan kan en del kanske vlja att leva lesbiskt av rent feministiska eller socialpolitiska skl, eller vad jag ska sga, men det r inte homosexualitet. Det r
ngot helt annat, ett politiskt stllningstagande dr man vljer bort mnnen
och frtrycket frn mnnen, om jag s sger.
AL: Det brukar ju sgas att homosexualitet frodas till exempel i engelska internatskolor, fr dr har sm killar inget annat n andra sm killar att gulla med, och
d blir det er homosexuella. r det s, tror du?
Nej. Dremot s r det ett homosexuellt beteende. Det r p samma stt
som frr i vra fngelser, nr man inte hade s genersa permissionsregler.
D levde man ju ocks ut sin sexualitet och tog liksom fr sig av det som
fanns. Men man blev inte homosexuell fr det.
AL: Finns det olika uppfattning i olika lnder inom din disciplin? Delar andra
sexologer eller andra som r inne p ditt omrde din uppfattning, eller nns det kulturella skillnader i frestllningar om de homosexuellas stllning och behov?
Det nns det naturligtvis, men mer och mer i till exempel USA som r
ett stort land och rymmer oerhrt mnga olika synstt nns forskning som
stder detta att det r ngonting som r.
AL: Hur pverkar religionen allts kyrkorna instllningen till homosexualitet, som du ser det? Den kan ju pverka ven andra n dem som r verksamma inom
kyrkan, kan jag tnka mig?
Menar du att kyrkan har skuldbelagt homosexualiteten, eller?
AL: Den moral som vr generation r uppvuxen med i min ickskola, dr jag
gick p 1950-talet, var det naturligtvis vldigt mycket kyrkans inytande ver den
moraluppfattning som gavs. Och d tnker jag mig att kyrkan trots allt har varit
normgivare, och kanske r det mer nu i andra samhllen n i vrt. Jag undrar lite
hur du ser p det.
Dr menar jag att kyrkan har ett srskilt ansvar att ta hand om dem som
vill f sin relation bekrftad i kyrkan. Jag tycker att man istllet ska vnda p
saken och frn kyrkans sida sga: Vad roligt att ni vill f ert frbund bekrftat hr hos oss vad hrligt! S tycker jag att det skulle vara. Fr en
relation mellan man och kvinna, mellan man och man och kvinna och
kvinna den r ju aldrig ltt, och jag vill pst att den r svrare om man r
98

homosexuell, fr det nns s mycket utanverk som r s svrt. S den relationen skulle ju behva en kyrklig vlsignelse mer n den heterosexuella,
egentligen. Man behver kanske den extra kraften som en vlsignelse skulle
kunna ge. S ser jag p det.
AL: Det r en intressant tanke. Det nns ju mnga heterosexuella mnniskor som
bara lever i sambofrhllanden. Dremot kan ju strvan efter samknat ktenskap
nu vara ett uttryck fr just det du sger.
Ja, och det ska man vara s glad fr inom kyrkan, att man rknar med den.
Tacka och ta emot!
ML: Kan vi prata mer konkret om det som du sger om att krleken ska vara en
ledstjrna fr kyrkan. Man kan ju se det som ngot som handlar om vrden. Du har
pratat om att sexualiteten r ngot som stndigt frndras. Kan vi, eller br vi, enligt
din uppfattning, hvda vissa vrden, ngon viss kontinuitet i det hr? r det ngon
uppgift som kyrkan har? Allt r inte mjligt. Allt r inte gott.
Nej, det r det ju inte. Men man kan titta p sin historia. Jag har sett p
dem som har talat hr, och man har talat om kyrkans instllning genom tiderna. Man undrar ju hur det kom sig att man kunde hitta p s mycket
konstiga saker, som till exempel det hr att kvinnan var oren nr hon hade
ftt barn. In i vr tid har det varit s. Men det lustiga r att man ansg att
hon var oren lite lngre tid om hon hade ftt en icka n om hon hade ftt
en pojke. Hur kan man komma p ngot sdant? Det hr tycker jag gr att
man extra noga ska betnka att man faktiskt kan vara frvillad om man inte
frstr att det hr handlar om krlek. De som kom p det hr med orenheten mste ju ha varit frvillade p ngot stt.
AL: Det stller ju ocks frgan om man kan lyfta sig ur sin tidsanda och sin samtids frdomar och se p ett annat stt. Det mste ju vara de som kan det, som kan driva
saken vidare.
Jesus kunde ju.
AL: Jesus kunde, ja.
Och han ska ju nd vara rttesnret. Han kunde ju verkligen det.
AL: Men det nns de som hnvisar till honom, som motstndare mot homosexualitet, mer eller mindre. Man stder sig p Jesusord, icke att frglmma.
Man kan titta p hans liv, och vad han gjorde. Det var ju radikalt, verkligen.
AL: En sista liten frga. Barnens roll, nr det gller homosexuella familjer har
du ngot att sga om det? Frr tyckte ju de psykoanalytiskt skolade att det var en
otnkbar tanke att homosexuella par skulle kunna ha barn, med hnvisning till freudianska teorier.
Jag vet faktiskt inte. Det jag vet r att barn idag vxer upp i alla mjliga
och omjliga familjekonstellationer. Och nns det en trygghet som bas, nns
det krlek i familjen, s tror jag att det r det viktigaste. D kanske det spelar
mindre roll om det r en mamma och en pappa, eller om det r mamma
mamma, pappapappa, eller att man har fyra frldrar, eller mnga att rela99

tera till. Finns det en trygghet och nns det krlek i familjen, den m se ut
p lite olika stt, s r detta det viktiga. Vi vet ju att s mnga har farit illa av
en mammapappa i en knuten och karg relation.
Utfrgare: Ami Lnnroth (AL) och Mia Lvheim (ML)

Vld i nra relationer

Gun Heimer
ktenskap kan vara bde p gott och ont. Vld kan vara en allvarlig sida av
relationen, inte minst om det nns barn i familjen. Men jag talar hellre om
vld i nra relationer, allts inte bara om mns vld mot kvinnor ven om
det oftast r en man som slr en kvinna. Frgan om vld i nra relationer
mste ses som en kvinnohlsofrga och drmed som en jmstlldhetsfrga.
Det r ocks en kriminell handling och det fr inte frminskas. Vi talar om
mns verordning och kvinnors underordning. Det perspektivet lgger numera de esta p frgan om vld i relationer. WHO och FN gr det: Det
handlar om uttryck fr makt och kontroll. I ett globalt perspektiv ifrgastts
allts detta inte lngre utan det uppfattas som tydligt och klart att mekanismen r sdan. Jag hoppas att ven vi hr idag kan gra tydligt att vld mot
kvinnor och barn handlar om makt och kontroll. Vld frekommer ocks i
homosexuella relationer, vilket ibland glms bort men det r samma slags
uttryck fr makt och kontroll.
Vld i nra relationer r ett tillitsbrott. Det som startade som en krleksrelation vergr i att den som man blev kr i och litade p brjar sl en. Mer
n en kvinnofrga r det egentligen ett mansproblem, och det r mnnen
som p olika stt mste st upp och sga ifrn att de inte kan acceptera att
sdant vld fr frekomma. Det hnder ocks i strre utstrckning idag.
Internationellt uppfattas Sverige ligga lngt framme i arbetet mot vld
mot kvinnor. Vi har hr i landet studerat och analyserat information om
hur vldet ser ut, uppgifter som vi ftt presentera i exempelvis FN. Vi har en
kraftfull lagstiftning. Trots detta r sanningen den att omkring 20 kvinnor
varje r ddas i Sverige. De ddas av sina mn, av mn som de knner, som
de har gift sig med och som de har barn med. Frgan kan inte enkelt avfrdas med att alla dessa mn skulle vara psykiskt strda. Resultat frn era
strre europeiska studier visar att ungefr 10 procent av alla kvinnor lever i
vldsfamiljer, oavsett om de lever i Bryssel eller Finland eller hr i Sverige.
Detta gr inte att bortse frn. Vld i nra relationer r en allvarlig frga
bde fr samhllet och fr kyrkan. Idag r det mnga som inser detta ocks i
kyrkan, men samhllet har drivit frgorna lngre.
Jag vill frst sga ngot om mitt uppdrag, som chef fr Rikskvinnocentrum, och mitt arbete med vld mot kvinnor och de erfarenheter och lrdo100

mar som vi ftt genom detta arbete. Jag vill ocks berra den lagstiftning
som funnits historiskt och som rder idag. Det nns en myt som sger att
kvinnor historiskt sett varit relativt vl skyddade, frn kvinnofridslagarna
p Birger Jarls tid och framt. Den myten vill jag ifrgastta. Jag vill ocks
frska ta upp hur kyrkan frhller sig till den verklighet och politiska bild
som rder i samhllet, av exempelvis frgor om vld och om homosexuella,
generellt sett, och vad kyrkan kanske kan gra.
rikskvinnocentrums arbete
Som gynekolog ck jag fr tio r sedan ett regeringsuppdrag att starta ett
nationellt centrum som skulle arbeta med frgor som rr vld mot kvinnor.
Nr jag blev tillfrgad om att bli chef fr Rikskvinnocentrum tackade jag
frst nej. Jag trodde inte att mns vld mot kvinnor var ngot srskilt stort
problem i samhllet. Tyvrr vet jag nu att det r ett stort problem, att det
nns i alla sociala strata, och att kvinnor i vletablerade socialgrupper faktiskt kan ha de strsta problemen att f hjlp. Det r ett strre motstnd mot
att vnda sig till samhllet om den man som slr en r prst, lkare eller polis. Att ska hjlp r i det avseendet enklare fr personer som redan kanske
har kontakter med socialtjnst eller polis.
Rikskvinnocentrum ck ett trefaldigt direktiv: att skapa ett gott omhndertagande av kvinnor som utsatts fr misshandel och vldtkt, att utbilda
p universitetsniv och andra niver i samhllet, samt att bedriva forskning. Av detta har vi nu allts nrmare tio rs erfarenhet. Vad vi alltmer sett
och frsttt r att det handlar om att pverka attityder svl p samhllsniv
som p ett professionellt och ett individuellt plan. Fr det krvs en frndring av attityder, fr att f en frndrad syn p kvinnor, och det gller att
skapa kunskap om vldets mekanismer vilket behvs ocks inom kyrkan.
Kvinnor mste kunna vga polisanmla att de utsatts fr misshandel och
sexuella vergrepp utan att behva mtas av frlegade attityder och ifrgasttande. De mste kunna lita p samhllets aktrer och att de ska kunna f
den hjlp de behver. Den som sker sig till kyrkan fr att f hjlp kanske
istllet mts av tal om frsoning och frltelse i ktenskapet i stllet fr bekrftelse av att hon varit utsatt fr ett brott.
En nationell prevalensstudie som vi utfrt p Rikskvinnocentrum tillsammans med sociologiska institutionen, Slagen dam, visade att endast omkring
15 procent av alla misshandlade kvinnor gjorde en polisanmlan. Enligt
svensk kriminalstatistik anmls drygt 20 000 fall om ret vilket kriminologer uppskattar till omkring 20 procent av alla incidenter. Mrkertalet r
med andra ord enormt.
En av mina doktorander har nyligen disputerat p frekomsten av vld
under graviditet, som vl kan uppfattas som den yttersta formen av krnkning. Att vnta barn r ju fr mnniskor oftast en mycket lycklig tid, kanske
den lyckligaste i deras liv men just d kan i en del relationer vldet brja.
101

Vi genomfrde en studie p mdravrdscentralerna hr i Uppsala dr vi frgade kvinnorna som kom dit om de hade upplevt vld. Det visade sig d att
de som upplevt vld i tidig graviditet var lika mnga (2,6 procent) som de
som hade hgt blodtryck och sockersjuka under graviditeten det senare
har vi i mdravrden sedan lnge rutiner fr att upptcka.
rttsskyddet i sverige
Det r viktigt att se frgan i ett tidsperspektiv. De patriarkala strukturerna
etablerades fr lnge sedan. Kvinnor och barn har haft en stllning som har
gjort att vldet kunnat hllas dolt. Nr brjade vi lyfta upp frgor om mns
vld mot kvinnor? Mnga gnger talar man om att Sverige redan 1256, p
Birger Jarls tid, ck en lag om kvinnofrid. I rlighetens namn var det d
dock snarast mannens heder man avsg att skydda. Kvinnors och barns intressen har historiskt i rttsliga sammanhang spelat en underordnad roll.
Husagan avskaffades inte frrn 1864. Frst 1965 kom den lag som frbjuder vldtkt inom ktenskapet. Det visar vilken syn man haft p sexualiteten och p relationen mellan man och kvinna. Ett ktenskap dr det r
tilltet fr mannen att vldta sin fru r naturligtvis ingen jmbrdig relation. Ingen kvinna vill leva med en man som inte visar mer respekt n att
han vldtar henne, och ser som sin rttighet att gra det drfr att det inte
nns ngra lagar som frbjuder handlingen. Tyskland ck en motsvarande
lag frst 1995. Som gynekolog nner jag det ocks mrkligt att fria aborter
tillts frst 1975. ven abortfrgan har ju varit knslig.
Sverige har trots allt i mnga r arbetat med sin lagstiftning kring mns
vld mot kvinnor. Kvinnovldskommissionens frslag ledde till att vi 1998
ck en lagstiftning mot grov kvinnofridskrnkning, dr denna typ av vld
fr frsta gngen uttryckligen nmndes i lagtext fr att visa att man ocks
tar hnsyn till sjlva integritetskrnkningen, inte bara till vldshandlingen
som sdan. Lagstiftaren i Sverige hade tagit till sig den feministiska forskningen och anlagt ett vidare perspektiv.
Idag ska vi ocks tala om homosexualitet. I lagstiftningen glmdes den
gruppen p ngot stt bort, som s ofta sker. Vi talar om grov kvinnofridskrnkning, men det nns ju ocks mn som lever i relationer med andra
mn dr den ene r frvare. ven i dessa relationer r maktfrgan tydlig.
Var detta ngot som lagstiftaren glmde, eller uppfattades frgan som alltfr knslig? Det kan man fundera ver under en hearing som denna. Det r
viktigt att vi kommer till rtta med attityder och frdomar.
kyrkans ansvar
ktenskapet r som sagt p gott och ont. Att leva i en relation dr ngon slr
en hela tiden, och ocks slr barnen, r givetvis frnedrande. Nr det frekommer r ktenskapet p vldigt mycket ont, och d r det viktigt att kontrahenterna skiljs t. Talet om frsoning och frltelse kan dlja mycket. Fr
102

att verhuvudtaget verleva mste mnga kvinnor komma ur den hr typen

av frhllanden. Som ni vet ddas kvinnor fr att de stannar kvar i misshandelsrelationer. Och hur r det fr barn att leva med vldet? De tar mnga
gnger sjlva p sig skulden fr att frldrarna beter sig som de gr. Ofta har
de ingen att prata med. Det r svrt att gra det i skolan. Det blir en tyst
hemlighet.
Kyrkornas nej till vld mot kvinnor (red. Inger Lise Olsen) gavs ut 2002.
Den r verkligen vrd att lsa, men det r intressant att den inte med en
enda mening talar om vldet som kriminellt. Vi mste tydligt markera att
vld mot kvinnor r en kriminell handling, som inte kan framstllas i mer
frmildrande dager n bankrn eller andra brott. Inte heller rr det sig om
ngon ren familjeangelgenhet av mindre vikt.
Sexuella vergrepp kar i samhllet. Vi ser med smrta hur vldtkterna
kar. Det rr sig ofta om yngre personer, unga ickor, berusade. Att vi i ett
modernt samhlle inte lyckas frhindra detta r svrt att frst. Nr det frekommer inom kyrkan har vi sett att man mnga gnger frsker lsa frgan internt, ngot som jag tycker det nns anledning att stlla sig kritisk till.
Det rr sig ju ven hr om en kriminell handling som mste tas p allvar och
inte fr accepteras.
Mnga kvinnor sker sig till kyrkan. ven dr nns frvare. Hur hanterar man dem? Nr det gller lkare som slr sina fruar hnder det allt oftare
att de frlorar sina legitimationer, drfr att frgan idag har lyfts s hgt att
man faktiskt tar stllning. Man vntar inte ut en process med frklaringen att det mste f ta sin tid.
Det nns mycket i frga om vldet mot kvinnor som kyrkan br reektera ver. Kyrkan r en central organisation dr mnniskor sker trst p
olika stt. Om de som mter hjlpskande inte har skaffat sig rtt kompetens och allts inte kan ngot om vldets mekanismer blir situationen mycket speciell. Som kompetensomrde r vldet tydligt och vl tillgngligt i
forskning och dokumenterade erfarenheter. Mnga inom kyrkan har frsts
ocks den kunskapen. Inte minst skriften Kyrkornas nej till vld mot kvinnor r fantastiskt bra. Men hur nr en sdan skrift ut i frsamlingarna? r
det ett policydokument som man gr fr att ha gjort det? Inom hlso- och
sjukvrden framstller vi en del dokument mest drfr att Landstinget ska
kunna sga att de har dem. Man kan fundera p hur ett bra dokument som
detta nr ut? Vcker det diskussioner bland konrmander och andra som
skulle behva det, inte minst d kanske manliga prster?
Vi talar om en jmstlldhetsfrga, och jag har funderat ver hur det kommer sig att den har ftt s lite genomslag i kyrkan. r det fr att det inte funnits tillrckligt mnga kvinnliga ledare som kunnat fra fram frgan? Mnnen i den kyrkliga maktstrukturen kanske inte alltid har haft intresse av att
fra fram den.
Samhllet vidtar nu i ganska hgt tempo och med relativt god framgng
103

tgrder fr att komma t vldet och frbttra jmstlldheten. Nya lagar

skapas. Det vore trkigt om kyrkan, nr ni nu fr vidare diskussioner om
detta, stannar vid att tala om processer, om att det inte fr g fr fort, om att
vi mste ta det lugnt. Tvrtom r det tid att ka farten i processen, att se till
att det nns klara handlingsprogram fr vldsutsatta kvinnor och barn nr
de vnder sig till kyrkan fr att f hjlp.
respekt fr mnniskors lika vrde
Det r svrt att vara homosexuell i Sverige. Mnga mnniskor berttar inte
ppet om detta. Att d leva i en relation dr man blir slagen av sin homosexuella partner blir ett dubbelt trauma, som det r nstan omjligt att prata
om och ska hjlp fr. Om tv kvinnor kommer tillsammans till oss i sjukvrden funderar vi nog inte ens p att det kan handla om en misshandelsrelation utan tror att den hr kvinnan har med sig sin vninna.
Jag har haft frmnen att sitta i Nationellt Rd fr Kvinnofrid som varit
ett rdgivande organ till regeringen i frgor om vld. Dr har ocks prsten
Lars Grdfeldt suttit, som ju har stor erfarenhet av de hr frgorna. Han r
frfattare till en skrift som rdet har gett ut och som har titeln Man slr
man och kvinna slr kvinna. Drigenom har vi lrt oss mycket om hur det kan
vara att vara annorlunda, att ha ett annorlundaskap. Vi har ju tillrckligt
svrt att ta till oss att vld frekommer i heterosexuella relationer. Vi vill
inte grna hra talas om det. Precis som nr jag frst avbjde att bli chef fr
Rikskvinnocentrum och sade: nej tack, jag tror inte det r srskilt vanligt, s
vill vi nnu mindre tro att vldet nns hos homosexuella par.
Det r viktigt att kyrkan bestmmer sig fr vilka attityder och vrderingar man str fr. Kyrkan borde frska flja samhllet i dess utveckling. Principen om mnniskors lika vrde r viktig och att vi ska visa varandra respekt.
Man lskar inte mindre fr att man r homosexuell. I stllet fr att prata om
processer, och om att skynda lngsamt, r det viktigt att man ser problemen
och reekterar ver situationen.
Kyrkan har ett ansvar gentemot unga mnniskor. De behver f diskutera
svra frgor, de behver f vara i dialog och de behver f vara det med mnniskor som r vidsynta och har funderat ver hur man ser p frgor om familj. Aftonbladet gjorde fr ngra r sedan en utfrgning av, tror jag, tusen
ungdomar om vad som var det viktigaste fr dem i livet? Kanske frvntade
man sig att det skulle vara pengar eller lycka, vassa bilar eller ngot liknande, men det var relationer. Det var att gifta sig och f barn.
Vi har alla ett moraliskt och etiskt ansvar fr att fra dessa frgor vidare.
Det kan vi inte gra med policyprogram som ingen lser medan vi vntar p
bttre tider. Bttre tider kommer, tror jag, men inte utan att vi hjlps t.
Kvinnor driver redan mnga frgor, men man kan inte begra att kvinnor
ensamma ska driva ocks detta. Det r helt avgrande att mnnen r delaktiga i arbetet mot vldet, och kyrkan har en viktig uppgift i detta arbete.
104

ML: Din forskning, ditt arbete och dina erfarenheter har ju frt in vldigt viktiga
frgor hr om kn och makt, som vi inte har haft uppe s mycket tidigare, och hur
makt och vld kan kopplas till och bli konsekvenser av sdant vi ser som normalt,
eller givet, i ett samhlle i ett visst sammanhang. Det tycker jag r en vldigt viktig
frga. Du har lagt in mnga utmaningar fr kyrkan nr det gller synen p ktenskap. Jmstlldhet, dialog och frsoning har varit viktiga ord dr det verkligen behvs
en kritisk reektion, och du har pekat p ngra frgor vi skulle kunna brja kring.
Men om vi backar tillbaks lite, s tror jag att de erfarenheter som du och dem du har
arbetat med har i det hr, skulle kunna ge en del redskap fr kyrkan att arbeta med
det hr. Det kan vara teorier, det kan vara modeller fr hur man jobbar och det kan
vara praktiska handlingar. Om vi brjar titta p det hr med teorier, som kan vara
svrt, skulle du utifrn din erfarenhet kunna tnka p ngot av teorier om makt och
kn, av feministiska teorier som skulle kunna vara bra redskap fr kyrkan att brja i?
En bra brjan r att klart uttala orden. Det nns ju mnga i kyrkan som
arbetar med frgorna, och som gr det vldigt bra. Det handlar ocks om att
f komma till tals, att f gra sin rst hrd. Det nns ju mnga feministiska
forskare som kan svara, och det r viktigt att man tar in den aspekten och
ser p problemen utifrn ett strukturellt perspektiv: hur ser samhllet ut,
hur har kyrkan av hvd sett ut? Den har ju en patriarkal struktur. Om man
tittar hur det ser ut i kyrkbnkarna r det ofta mest kvinnor som sitter dr.
Det r en struktur som r intressant, och som kanske r ngot frldrad.
Om man nu lyfter upp frgor om jmstlldhet, vld och sexualitet kan man
f ett forum fr intressanta diskussioner.
Det r klart att man mste ta in de feministiska strukturerna och fundera
ver hur det ser ut, och se det som en naturlig del inte som ngot hotfullt.
Jag har svrt att tro att s mnga idag tycker att det r hotfullt, utan det r
vl nd ngot som man vill f in som en motpol till konservativa krafter
som lnge har ftt st oemotsagda med sin syn p ktenskap, eller p vld
eller vad det kan vara. Kyrkan har mnga bra personer som kan tala om vetenskapsteorier och strukturer. Det r viktigt att ha dokument, som man
kan utg ifrn i sina diskussioner. Det r en betydelsefull frga som kyrkan
r vl skickad att arbeta med, om de bara lter de personer som vet vad det
handlar om komma till tals. Det kan inte vara s svrt. Man kan omedelbart
gra en inventering ver kunniga personer, och en strategi fr arbetet. Fr
det nns ju, det vet ni ju alla, personer inom kyrkan som serist arbetar med
frgorna.
Nr vi presenterade Slagen dam, som r den prevalensstudie som vi gjorde
tillsammans med professor Eva Lundgren och som omfattade 10 000 kvinnor, dr 70 procent svarade, s visade det nd hur svrt det r att f ut budskapet i samhllet om vldets omfattning. Studien grs nu om i olika lnder
och visar liknande siffror. Det innebr att man har stllt frgorna p ett stt
s att kvinnor frstr dem det r ocks ett stt att gra forskning, att vi
verkligen denierar det vi vill frga efter, och inte bara stller frgor som
105

har du varit utsatt fr vld? fr det kan ju vara vad som helst, egentligen.
Det r en viktig utvecklingsfrga fr kyrkan och det nns personer som har
kompetensen, det nns medel att gra policydokument och det nns mnga
unga mnniskor, som verkligen skulle vilja fra de hr samtalen.
BM: I ditt arbete med vld i nra relationer, har du d mtt att mn har motiverat sitt vld utifrn religis vertygelse? Kommer det fram i samtalet med de misshandlade kvinnorna, eller om du ocks mter misshandlarna? Den hr normativiteten och underordningsteologin makt och kn ligger den under som ngot outtalat
som man inte berr, eller kommer det verkligen upp till ytan att det handlar om religisa vertygelser?
Generellt sett, nr man lyssnar till kvinnor som utsatts fr misshandel s
r deras berttelser frvnansvrt lika. Det handlar om makt och kontroll.
Vi har haft patienter dr frvaren har varit prst men vi mter inte frvarna. Vad vi sett vid ngra tillfllen r att man frskt lsa det internt,
genom tal om att frlta och frst. Men det r viktigt att man talar klartext
och visar att vare sig frvaren har en position i samhllet eller inte r det
samma otcka vld, och det r en kriminell handling. Det kan skert hnda
att mnniskor ibland frsker frklara och frsvara sitt handlande med sin
religisa tro, vilket gr det n mer komplext fr den som blir utsatt.
BM: Och svrare att komma ur relationen, ocks.
Ja, absolut.
ML: Om det nu inte uttrycks s explicit skulle du g s lngt som till att sga att
kyrkans passivitet i det hr, eller att det nns en sorts koppling mellan ktenskap och
de roller som nns i det och den traditionella ktenskapssynen, kan bidra till att upprtthlla de hr relationerna som kan leda till vld och sdana konsekvenser?
Det r nog bdeoch. Det r vl generellt sett som i samhllet i vrigt, att
det nns moderna prster och ven andra personer frsts, diakoner och
diakonissor.
ML: Du pratade om kriminalisering som en mjlighet som har anvnts i samhllet att synliggra och lyfta upp frgan. Jag tnkte p en motsvarighet till kyrkans situation det r ju ett stt att faktiskt benmna det hr som ngot annat n ngonting
som r givet eller OK.
Absolut. Vld i nra relationer r ett brott, och det mste vi klart framhlla i alla sammanhang.
BM: Du sger ocks att samhllet driver frgorna framt, och att kyrkan d kanske tvar lite grann. Hur tycker du d att kyrkan kan och br hjlpa till, s att vi kommer t det hr strukturellt betingade vldet? Vad skulle du efterlysa? Du pratade tidigare om att det r bra att konkretisera sig i skrifter och annat, men ngonting mer,
eller? Hur ser du p det?
Det nns en stor mjlighet i kyrkan. Ni trffar s mnga personer och ni
nr mnniskor vldigt intimt, s bara kompetensen nns s skulle man ju p
olika stt ha diskussionsgrupper, t.ex. med alla ungdomar: konrmander,
unga mnniskor som verkligen skulle vilja diskutera de hr frgorna med en
106

vuxen person. Dr tror jag det nns stora mjligheter, men det r viktigt att
den person, som tar det hr ansvaret i samtalsgrupper eller vad det nu kan
vara i ungdomsverksamhet, har en klar bild ver hur vldet ser ut i ett mycket vidare perspektiv att man ser maktfrgan. Inte minst vldtktsbegreppen r det viktigt att prata om. Det r ju en etiskt och moraliskt viktig frga.
Fr man t.ex. vldta en kompis som r jttefull? Vem fr de diskussionerna
med ungdomar? Det r svrt fr frldrar att gra, det vet ni alla. I ungdomsverksamheten skulle det kunna stadkommas mycket positivt.
ML: Frgan som r under diskussion nu handlar om det hr med ktenskapet och
att hitta andra former fr mnniskor som vill leva i samknade relationer. Nr det
gller sjlva begreppet ktenskap som det r konstruerat, med de typer av normer
och frvntningar som omger det r det farligt att anvnda? Ska vi frska hitta
ngon annan typ av form som inte kunde vara s belastad?
Det kan ju ocks vara ngot vldigt positivt. Men min uppfattning r att
man mste slppa in alla mnniskor, alla relationer, i det begreppet. Vi kan
ju inte ha ett begrepp fr ngra och ett annat fr dem som r homosexuella.
r krleksrelationerna s olika att vi kan bestmma vem som kan f leva i
ett ktenskap och vilka som ska vara relaterade som partners p annat stt?
Det dr r en intressant frga och det r fr kort tid att utveckla den, men
jag tycker det r viktigt att alla fr rymmas inom samma ram i ktenskapet.
ML: Du har lite tid, om du vill.
Man mste p ngot stt vidga begreppen och dr kommer in vilka vrderingar vi har, och frvntningar. Fr mig r det vldigt svrt att frst varfr
man skulle exkludera mnniskor som r homosexuella. Jag frstr inte det,
vad det r som gr att de inte skulle ing i begreppet ktenskap. Man kan g
tillbaka och prata om skapelsen eller vad man vill, men det r ju viktigt att
vi lever med i samhllet. Det r vl den frgan ni ocks brottas med: ska
kyrkan hnga med i samhllet? Jag tror det r viktigt att kyrkan gr det.
ML: Du sger att det r mycket en frga fr oss kyrkan men ibland r det svrt
att se inifrn vad som kan vara intressant utifrn. Vi har frt en diskussion hr om
vrden som kan vara centrala i sdant hr arbete, och du talade ocks lite om vrden: det hr r en frga om vrden, etik och moral. Vad ser du som de centrala, viktiga sakerna, som skulle vara vgledande?
Jag tror att det r viktigt att betona mnniskors lika vrde. Frst och frmst,
man kan se i vldsutvningen att kvinnor och mn inte har lika vrde. Och
det kan man ju ocks se p er process i kyrkan med kvinnliga prster. Det r
ju verkligen en process som fortfarande nns, som en bld, mste man vl
sga, dr det vriga samhllet har gtt mot en utveckling dr det r sjlvklart att kvinnor har kommit in i olika yrkesgrupper. Man skulle inte kunna
tnka sig, att man inte skulle ta in kvinnor p universiteten idag. Man skulle
inte ens kunna sga det. Men man kan fortfarande uttala det i kyrkan, och
det r mrkligt, och det gr att den hr frgan blir nnu svrare drfr att
den r svr. Man mste klargra vilken vrdegrund man har: hur ser vi p
107

andra personer? Allts, i frsta hand p kvinnor, men ocks p personer

som har en annan sexuell lggning, och s diskutera utifrn det. Man kan
tycka att tiden r mogen fr det. Man kanske inte ska skjuta upp processen
lngre. Det gr alltid att ha teologiska frklaringar, och titta bakt. Personligen har jag svrt att tro att kyrkan kan verleva om man inte deltar i samhllsutvecklingen.
ML: Vi har pratat en del om att frsoning kan innehlla problem, det kan
vara underliggande normer om ver- och underordning och s. Men det r ocks en
knslig frga, dr det inte r mjligt att g framt om man inte tminstone p ngot
vis har med alla grupper. I ditt arbete med upplysning och diskussioner i de hr frgorna p andra hll har du tankar om hur man gr fr att ha ett samtal dr man
adresserar de hr frgorna, dr inte frsoningen blir en sorts frmildrande lt som
lggs ver det hr, men att det nd fr bli en dialog?
Man mste vara tydlig med vad man har fr vrdegrund och sga att mn
och kvinnor r lika vrda, och sedan utg frn det. Om man tittar p vldet i
nra relationer, s har vi ftt lagar som ger oss mjlighet att fra den diskussionen. Rikskvinnocentrums uppdrag frn regeringen var att arbeta i ett
kvinnoperspektiv, s det fanns inte utrymme fr oss att sga att vi skulle gra
ngot annat. Det r klart att man mste se de maktstrukturer som nns i
samhllet, och d mste man vga sga att diskussionen nu mste fras p
ett plan dr vi skapar en gemensam vrdegrund. Fr annars kan man ju falla
in i diskussioner som varar i hundra r till, utan att komma vidare i de hr
frgorna som ju nd r s vsentliga fr dagens mnniskor, i synnerhet
kvinnor och barn.
Jag tror inte att vi kan ha ett samhlle som utvecklas det nns ju ocks
en global utveckling och sedan en kyrka som fastnat i ngot som gr att
man inte kommer framt. Det tycker jag skulle vara trkigt. Det gller bde
kvinnofrgor rent allmnt och inte minst frgorna som vi skulle diskutera
idag om homosexuella relationer. Det nns homosexuella prster som gr
oerhrt mycket nytta, och de r ju mitt ibland er, ocks, vilket ju speglar samhllet i stort.
BM: Nr det handlar om vld i lesbiska eller homosexuella relationer, uppvisar
de samma mnster som i heterosexuella parfrhllanden?
Man skulle ju kunna tnka sig att nr det rr sig om vld mellan mn och
kvinnor, d talar vi om makt och kontroll. Nr vi fr bort knsskillnaden,
hur kommer det d att se ut? D handlar det fortfarande om makt. Det r
inte s att bgge slr varandra, utan det r en person som utvar makten
mot den andra, p samma kontrollerande stt som man gr i heterosexuella
relationer. Samma normalisering sker: att man lever tillsammans under
lng tid dr hela tiden den ene blir frminskad i sitt livsrum. Det fljer samma mnster, dr den personen blir alldeles marginaliserad. Men det som r
trkigt och viktigt att ni tar upp hr verhuvudtaget under de hr dagarna
om man har betraktats som s annorlunda blir det nnu svrare att ska
108

hjlp eller ens prata om frgorna. Och om inte jag, eller vi alla i Nationella
rdet, hade haft mnga diskussioner med Lars Grdfeldt s hade vi nog inte
frsttt vidden av det. Det r inte bara att man r utsatt, man r ocks fullstndigt utanfr. Det r en attityd- och en utbildningsfrga, som ni med den
hr hearingen lyfter upp. Samhllet gr inte i brschen fr att ta upp frgan,
och man kanske inte vill ta upp den sjlv drfr att man inte ppet kan tala
om att man lever i en homosexuell relation det mste vara en frfrlig
situation att benna sig i.
ML: Har du ngot sjlv som du kort vill tillgga?
Det r viktigt att fra de hr dialogerna, men: vnta inte fr lnge!
Utfrgare: Mia Lvheim (ML) och Barbro Matzols (BM)

Erfarenheter och synpunkter frn Barnombudsmannen

Lena Nyberg
Att vara hr r verkligen spnnande. Jag r allts barnombudsman sedan tre
och ett halvt r tillbaka. Min bakgrund r att jag r jurist och har arbetat
med barn- och ungdomsfrgor i stort sett hela mitt vuxna liv. Med tre sner
i olika ldrar har jag ocks egen praktisk erfarenhet av att ha barn i skola och
frskola. Den yngsta r fyra r och den ldsta sjutton, och alla r allts grabbar s det r mycket fotboll och idrott i min vardag.
barnombudsmannen och barnkonventionen
Barnombudsmannen r en statlig myndighet som har till uppgift att fretrda barns och ungas intressen, att bevaka deras rttigheter. Lite frenklat
kan man dela upp vr verksamhet i tv omrden. Det ena r att vi jobbar
med FN:s konvention om barnets rttigheter. Vi informerar om barnkonventionen och frsker ka kunskapen om den hos beslutsfattare, fr att de
ska ha ett bra barnperspektiv. Drutver r vi ombudsmannamyndighet med
uppgift att bevaka de intressen och rttigheter som barn och unga ska kunna
ha i samhllet idag, men som vi i Sverige inte alltid lever upp till.
Det nns ett antal grundprinciper, oerhrt viktiga, i barnkonventionen,
som Sverige har sagt att vi ska stlla oss bakom och som Sverige ska leva upp
till. Dessa fyra viktiga grundprinciper tycker jag r intressanta utifrn det
perspektiv som diskuteras hr. Den frsta r att barn ska ha fullt och lika
mnniskovrde. Barn fr inte diskrimineras, vare sig gentemot vuxna eller
gentemot varandra. Man mste utg frn att barns mnniskovrde r lika
stort som alla andras. Dr kan vi se att vi i dagens samhlle p mnga omrden diskriminerar barn.
Den andra utgngspunkten i barnkonventionen r att man alltid ska utg
frn barnens bsta och stlla det i frmsta rummet nr man fattar beslut.
109

Barnkonventionen r inte bara ett vackert dokument, utan det ska gra att
vi tillmpar dess principer i praktiken, i vr vardag, var vi n benner oss.
Den tredje grundprincipen r att barn har rtt till liv och rtt till utveckling. Den fjrde, kanske den som vi jobbar allra mest med och som jag tycker
r grunden fr att vi ska leva upp till barnkonventionen, r rtten fr barn
att bli hrda, att bli lyssnade till. I synnerhet om man talar om barn i deras
relation till vuxna, till familjen, till sina frldrar, tycker jag det r oerhrt
intressant att se att svensk lagstiftning och det svenska frhllningssttet
alltid utgr ifrn vuxnas rtt till barn. Perspektivet i adoptionslagstiftningen
r att vuxna ska ha rtt att skaffa sig barn, och lagen handlar nstan uteslutande om detta. Frldrabalken grunddokumentet fr hur man i en konikt reglerar vuxnas (frldrars) relation till sina barn utgr ocks helt och
hllet frn vuxnas rttigheter. Frldrarna har rtten till sina barn, medan
barn inte har ngon rtt verhuvudtaget till sina frldrar. Enligt min mening strider detta mot grundtankarna i barnkonventionen.
Ett barn kan idag i vrsta fall bli hmtat av polisen fr att en frlder vill
umgs med barnet men om ett barn fr g hela sin uppvxt med en sorg
och en saknad och utan hgre nskan n att bara ngon minut f trffa en
frlder som man aldrig har ftt trffa, d har det barnet inget som helst medel att f trffa den frldern. Grundprincipen i Sverige idag r att man hela
tiden utgr frn vuxnas rtt till barn. Jag skulle vilja vnda hela detta perspektiv och utg frn att samhllet mste skydda barnens rtt till frldrar.
barns villkor i sverige idag
I den hr inledningen vill jag sga ngot om hur barn och unga allmnt sett
har det i Sverige idag, och d i frsta hand utg frn vad de sjlva tycker och
tnker. Det som d uppfattas som allmnt problematiskt blir frsts srskilt
tydligt fr barn som dessutom knner ett utanfrskap p ett eller annat stt,
p grund av att man sjlv inte knner sig accepterad eller drfr att man
knner att ens familj inte r fullt ut accepterad. Redan idag nns det vldigt
mnga olika typer av familjer som barn lever i. Utgngspunkten mste vara
att frska se till att s mnga barn som mjligt knner en acceptans, fr sig
sjlva men ocks fr sin familj.
Naturligtvis mste det nnas grnser nr barn far illa: d ska man inte
behva acceptera den familj man lever i. Utgngspunkten mste nd vara
att frska se till att barn knner en trygghet i att deras familj r accepterad.
Hur ser d barns villkor ut idag, generellt? Fr det frsta r det viktigt att
komma ihg att 20 procent av Sveriges befolkning idag utgrs av barn och
unga under 18 r. (Enligt barnkonventionen r man barn tills man blir 18
r.) Det r med andra ord en mycket stor grupp mnniskors rttigheter som
vi talar om, och som vi vldigt ofta negligerar. Av alla barn i Sverige idag har
25 procent frldrar som r fdda i ett annat land: det kan glla en frlder
eller bda. Vi har allts en helt annan befolkningssammansttning bland
110

barn n bland vuxna. Man har olika erfarenheter och kulturer med sig frn
sin familj.
Ofta nr man pratar om barn idag tror man att mnga av dem lever med
ensamstende frldrar, men faktum r att de absolut esta barnen lever med
bda sina frldrar. I ldern 05 r lever 85 procent av alla barn med bda
sina frldrar, och ser man p hela ldersgruppen 017 r s r det 73 procent. Samtidigt kan man konstatera att gruppen barn som lever med en frlder vxer. Absolut vanligast r det d naturligtvis att man lever med bara
mamman.
Rent statistiskt kan man konstatera att de allra esta barn lever under
goda frhllanden i Sverige idag: goda ekonomiska och sociala frhllanden
och vldigt god hlsa. Men det nns tv bekymmer att ta p stort allvar. Det
ena r de kade skillnaderna mellan dem som lever ett ekonomiskt gott liv
och dem som lever ett ekonomiskt mycket utsatt liv. Skillnaderna bara kar
mellan dem som har det bra och dligt. Det andra, som ocks r en stor utmaning fr vuxenvrlden och som jag inte tycker att vi har tagit oss an, r
den kade psykiska ohlsan. Vad vi kan se i varenda rapport frn de myndigheter som jobbar med barn och unga just nu r ju att den psykiska ohlsan
kar.
mobbning, stress och bristande vuxenstd
Frgar man barnen och de unga sjlva vad de upplever som sina viktigaste
vardagsproblem problem som de frvntar sig att vi vuxna ska ta oss an
s r svaren intressanta utifrn vr aspekt hr som gller krlek, samlevnad,
ktenskap, allts vad jag skulle vilja kalla fr relationer. Nstan allt det som
barn och unga idag upplever som sina strsta problem kretsar kring relationer.
Det strsta problemet som de tar upp r mobbning: detta r den vardagsfrga som alla barn diskuterar. Mobbning handlar vldigt mycket om utanfrskap. Nr vi vuxna pratar om mobbning tror vi alltid att det r ngot som
frekommer mellan barn och unga. Det r inte sant. Det r lika vanligt i
skolan idag att ett barn upplever sig mobbat av en vuxen som att man upplever sig mobbad av en jmnrig. Mobbning r dessutom ett relativt begrepp.
Mycket av det som sker av mobbning mellan barn och unga skulle, om det
skedde mellan vuxna, kallas fr en brottslig handling.
Mnga gnger r det allts vi vuxna som skapar utanfrskapet. Vi ppnar
drren lite fr att tillta ett utanfrskap fr ett barn. Det kan handla om att
man brjar kalla ett barn fr ngonting, lite skmtsamt. Jag trffade en taxichauffr i Lule. Han berttade att nr han och hans mamma yttade till
Lule blev han kallad stockholmarn av grannarna, vilket ppnade drren
fr de jmnriga att mobba honom. Han frblev mobbad hela sitt skolliv. Vi
vuxna mste p stort allvar stlla oss frgan hur vi frmedlar vra vrderingar, och vilka relationer vi har till barn och unga. Barn gr ju inte som vi
111

sger barn gr som vi gr. Drfr r mobbningsfrgan oerhrt vsentlig

nr man diskuterar acceptans fr mnniskor med olika stt att vara.
En annan frga som ofta dyker upp nr man pratar med barn och unga r
stress. Stressen tar sig mnga olika uttryck. En del kanske inte alls berr det
som ni diskuterar nu: prestationsstress i idrott, prestationsstress i skolan etc.
Men det nns ocks en stress som beror p att man inte har tillrckligt med
vuxna omkring sig, tillrckligt mnga mnniskor som bryr sig. Att man
kanske r oroad fr sina frldrar, oroad fr att familjen inte r accepterad,
fr att man sjlv inte r accepterad. Det nns massor med relationsfrgor i
mnet stress, som pverkar vra barn oerhrt mycket.
Bde mobbning och stress frekommer naturligtvis i skolan, och jag skulle vilja lyfta fram arbetsmiljn i skolan som ngot speciellt. Det nns s
mycket av arbetsmiljproblem i skolan som vi vuxna aldrig ngonsin skulle
acceptera p en vuxen arbetsplats inte minst krnkande behandling. Mobbning och krnkande behandling gr liksom hand i hand. Det r viktigt att
komma ihg att mnga barn blir illa behandlade i skolan, av vuxna eller av
jmnriga, dr de inte knner sig accepterade, eller knner att deras familj r
accepterad.
Relationer r oerhrt vsentliga fr hur det ska g fr barn och unga.
Goda relationer till frldrar och syskon, till vuxna i sin omgivning, r nstan A och O fr att det ska g bra fr ett barn. Det mste inte vara relationen
till en mamma och en pappa, men det mste nnas vuxna som man kan lita
till, som ger en trygghet, och som kan se en och ge en allt det som man behver som barn. Sedan mste barn ocks ha rtt till sina frldrar, framfrallt nr det handlar om den biologiska bakgrunden. Barn mste ha rtten att
f veta: vilka r mina biologiska frldrar?
En frga som dyker upp i brev till oss, och som ofta r freml fr diskussioner nr man pratar med barn lite mera individuellt, r den om vrdnadstvister. Nr mamma och pappa, eller den relation som nns i hemmet, p
ngot stt spricker och ett barn knner sig utelmnat mitt i ett litet krig som
pgr hemma, upplever barnen ofta att ingen lyssnar till dem. Det leder oss
tillbaka till att barn och unga har en rtt att bli hrda, en rtt att bli lyssnade
till, i alla situationer som berr dem. Mrkligt nog r det s att just i de frgor som berr barn och unga mer n ngot annat: vem ska jag bo med, var
ska jag bo, p vilket stt ska villkoren glla om frldrarna skiljer sig eller
om man ska ytta p ett barn? r det tyvrr ofta s att vi glmmer att
lyssna till dem.
krlek och relationskunskap
I Barnombudsmannens skyldigheter som myndighet ingr att lmna en rsrapport till riksdag och regering framfrallt till regeringen med frslag
p tgrder som vi tycker behvs. Vr senaste rsrapport, som vi lmnade i
brjan p ret, handlade just om relationer. Vi kallade den lskar, lskar inte.
112

I rapporten har vi frskt lyssna till vad barn och unga sjlva tycker nr det
gller relationer.
Barns relationer till kompisar r naturligtvis viktiga, och vikten kar. Ju
ldre barnen blir, desto mindre viktig blir familjen och desto viktigare blir
relationerna till kompisar. Krleksrelationer kommer oerhrt tidigt, inte som
sexuella relationer utan just som krleksrelationer. Mnga gnger r vi vuxna
naiva och undviker diskussionen om hur man r mot varandra. Mnga barn
sger: Jag skulle vilja lra mig, hur blir man ihop? Och hur gr man slut? Och
hur r man schysst mot den man gr slut med? Hur kan jag vara kompis med
den jag har gjort slut med? Det hr r relationskunskap som barn och unga
idag skulle vilja lra sig mycket mera av, och som oftast inte nns i skolan.
Krlek r mycket mera tilltet fr unga generationer, p ett mycket friare
stt, och p ett mycket ppnare stt. Fortfarande nns en lng rad frbud
bland vissa grupper framfrallt r det vl till exempel s att killar har svrt
att se acceptans i homosexuella relationer. Ser man p ungdomar idag och
jmfr med ldre generationer, s r ppenheten fr bisexuella eller homosexuella relationer nd helt annorlunda. Det som barn och unga idag talar
om r vikten av att kunna prata om relationer, prata om knslor, och man
vill kunna ha std och hjlp i att kunna gra det. Inte minst viktigt r detta i
situationer dr barn och unga inte kan prata med sina frldrar.
Barn som har dligt frldrastd i hemmet sviks ofta av samhllet ocks.
Samhllet vill grna, om det r ett problematiskt barn, ha en god familj att
samverka med fr att kunna sttta barnet. Men sviker familjen, d sviker
ofta ven samhllet, fr samhllet knner inte att de har ngon att samarbeta
med kring det hr barnet.
Undervisningen nr det gller relationer r bristfllig, och i skolan lter
man alltfr ofta bli att prata om sdant som r knsligt i familjelivet. nd
vet vi ju det lr man sig nr man blir vuxen att alla familjer har ngot
som r knsligt. Alla har familjer dr det nns ngon som super, ngon
som slr, ngon som inte riktigt fungerar. Men i skolan dljs det hr. Om
man d har en familj som inte ser ut som man tror att alla andra familjer ser
ut, ja, d blir man lite skamsen och frsker dlja det. Det kan handla om
att mamma bor ihop med en mamma, eller ngot annat. Om man hade en
ppenhet i skolan skulle man kunna f en helt annan trygghet i att min
familj ser lite annorlunda ut, oavsett om det r att pappa slr, eller super,
och man kan d vga frga: vad ska jag d f fr hjlp? Eller om det r s att
familjen har en annan konstellation n vad som betraktas som ngon form
av krnfamilj. Men krnfamiljerna har ocks sina problem, dr man sllan
gr in och stttar.
kyrkans roll
Barnkonventionen r det dokument som vi hela tiden utgr ifrn, och som
ger barnen rttigheter: inte vuxnas rttigheter till barn utan barnens egna
113

rttigheter, mnskliga, sociala, ekonomiska och kulturella rttigheter som vi

vuxna vldigt ofta negligerar. Vi ser barnen snarast som ett bihang till familjen, en del av familjen, inte som individer. Men barn har enligt barnkonventionen inte bara rtt till sina frldrar, de har ocks rtten till ett privatliv. De
har rtten att vara en individ, att ha en integritet. Barn har, enligt barnkonventionen, rtten att bli accepterade, respekterade, inte diskriminerade.
I mnga av de hr frgorna, som handlar om vrderingar, kan jag se att
kyrkan r en viktig aktr med mnga vrderingar som r viktiga att frmedla till barn och unga. Kanske nns det nd ocks en del frgor dr kyrkan
bidrar till att skapa utanfrskap, ifall man lgger en norm p hur allting ska
vara, hur familjen ska se ut och hur barn ska ha det. Jag tror att detta r en
viktig frga att diskutera. Hur kan man agera fr att ka tryggheten fr barn
och unga och minska deras problem med vad som idag betraktas som stora
vardagsfrgor: mobbning, stress, vrdnadstvister?
ML: Nr vi diskuterar s tenderar det att handla ganska mycket om barnens relation till frldrar eller vuxna. Jag tycker det r viktigt att du ocks, och p ett vldigt
bra stt, har lyft in att det handlar om en relation mellan grupper av barn, och hur
barn pverkas av relationer mellan vuxna att relationerna sitter ihop i ett ntverk.
Det r vldigt viktigt. Du har ocks gett mnga utmaningar fr vuxensamhllet, och
fr kyrkan som del av vuxensamhllet, och det tycker jag att vi kan komma tillbaka
till och diskutera. En spnnande frga hr r krocken mellan vuxnas rtt till barn
och barns rtt till vuxna, som du var inne p: barns rtt till respekt fr sina egna vrden, och att bli hrda i sina egna uppfattningar. Skulle du kunna utveckla det lite
mer, och ge exempel p nr du ser att vrden krockar? Det som vi diskuterar handlar
om betydelsen fr homosexuella eller samknade par att kunna f bli frldrar, att
kunna knna att man fr legitimitet fr det hr och hjlp med det hr, och barnens
olika rttigheter bde till ursprung och till omsorg och att f acceptans fr den verklighet man faktiskt har omkring sig. Skulle du kunna utveckla det lite mer?
Fr det frsta r det vldigt mycket av liv och familj som skter sig alldeles sjlvt, i en privat sfr. De esta barn kommer till utan att staten lgger
sig i, och de esta lever i en vardag utan att samhllet, kyrkan eller staten
lgger sig i. De esta har en situation som har uppsttt drfr att mnniskor
tycker om varann, eller fr att det har blivit s, och det r ingen som har varit
inne och reglerat det. Nr lagstiftning kommer in, det r nr samhllet har
bestmt att det hr r en situation dr vi knner att vi mste skydda ngon:
hr mste vi reglera, hr mste vi se till att det nns en regel som kan tillmpas i samband med att mnniskor till exempel blir osams och man hamnar i
en konikt. Och d tycker jag det r s intressant att hela lagstiftningen hela
tiden utgr frn hur man ska skydda frldrarnas rttigheter i olika sammanhang. Jag skulle vilja vnda p det och sga att om samhllet ska g in
och skydda ngons rttigheter, vems rttigheter borde man i s fall skydda?
Det borde ju vara s att samhllet vrnar den part som kanske r att betrakta
som svagast, som har minst mjlighet att gra sin rst hrd, att kunna ut114

trycka sig. Allts tycker jag att hela lagstiftningen, bde nr det gller adoptioner och nr det gller ktenskap och frldraskap, borde utg frn att
samhllet ska g in och skydda barnet och barnets rttigheter inte rttigheten fr vuxna att ta sig an barn.
Tittar man d p adoptionslagstiftningen s tycker jag att man i grunden
kan ifrgastta om den lagstiftningen har ett barnperspektiv. Jag tycker inte
det. Adoptionslagstiftningen, liksom mnga andra som nu kommer i tt fljd
tack vare den tekniska utvecklingen inom medicinen vldigt ofta r det s
att man skapar lagstiftning som utgr frn att det r vuxnas rttigheter och
skydd som man ska bevaka, inte barnens. En sdan sak, till exempel, som
just nu r ute p remiss, r ett frslag om barns rtt att knna sitt ursprung,
dr man nu vill vrna om att det ska kunna nnas oknda donatorer. Det r
ngot som vi vnder oss mycket emot. Vi sger att barn mste ha rtten att
f veta sitt ursprung. Barnkonventionen r glasklar p det. Barn mste kunna
f veta: varifrn kommer jag? Vilka r mina biologiska frldrar? Bde fr
att det r intressant rent mentalt, knslomssigt: man behver veta sitt ursprung, och det r en rttighet man ska ha. Men ocks i en framtid dr man
alltmer kanske kan motverka sjukdomar, medicinska problem, genom att
faktiskt veta: vem r min frlder?
Det nns mnga krockar dr man idag kan se att samhllet vill skydda,
hjlpa och sttta vuxna. Adoptionslagstiftningen r ju tydlig, och jag tycker
att man kan och mste ifrgastta vldigt mycket nr det gller adoptioner
verhuvudtaget. r det s att adoptioner alltid r det bsta fr ett barn? Jag
skulle vilja att man ck en lagstiftning dr man hela tiden utgick frn barnet: vad r det bsta?
Sedan tror jag inte att man kan utesluta ngon typ av frldragrupp, och
dr tycker jag att adoptionslagstiftningen haltar oerhrt idag. En ensamstende frlder kan f adoptera, men r man sambos utan att vara gifta, d fr
man inte adoptera. Det dr r typiskt vuxensamhllets strukturer fr vad vi
accepterar och inte accepterar. Det handlar inte om att man har tittat p vad
det r som r bra fr barnet. Barnet som blir adopterat struntar i, tror jag,
om frldrarna r gifta eller inte gifta. Och det kan ocks vara s i mnga
situationer att det inte spelar s stor roll om frldrarna r mammapappa,
pappapappa, mammamamma. Det viktiga r ju ngonstans att det r
tryggt och att det nns en bra relation till barnet. Jag kan till och med ibland
vara mer skeptisk till att en ensamstende fr adoptera n att man r tv av
samma kn. Idag accepterar samhllet att en person, kanske med ett ganska
bristflligt ntverk runt omkring sig fr adoptera ett barn. Om den personen dr, vem ska d ta hand om barnet? Jag tycker att vldigt mnga av de
hr frgorna hela tiden utgr frn: vad r det som r accepterat i vuxnas huvuden? I vissa vuxna huvuden kan det vara svrt att acceptera att det r tv
mammor eller tv pappor, men det r inte alls skert att det r det som r det
viktiga fr barnet.
115

ML: Vrderingsfrgorna blir ocks konkreta. Det r svrt att mta sdana hr
saker, men vet du vad vi har fr material, fr grunder fr att se vad fr olika former
som bst vrnar barns bsta? Det kan vara utredningar som vi sjlva har, men ocks
exempel frn andra lnder som du har tittat p.
Tyvrr nns det ganska lite. Vi hade anledning att titta efter material p
de hr temana i samband med att vi hade en remiss p det frslag som fanns
kring homosexuellas rtt att adoptera. Det nns ganska lite erfarenheter och
lite kunskap kring vad som r bra. Det som vi vet r ju att barn behver bde
manliga och kvinnliga frebilder, men det nns ingenting som bekrftar att
de mste nnas i hushllet dr man bor. Att man mste ha bde manliga och
kvinnliga frebilder tror jag r ngot allmnt belagt, men de kan lika vl nnas ngon annanstans i samhllet och vara en viktig relation utanfr familjen. Men det nns fr lite kunskap, och det tycker jag r ett bekymmer. Vi
diskuterar vldigt svra frgor utan att egentligen veta srskilt mycket om
vad det fr fr effekter. Samtidigt kan man ju sga att de f barn som har
levt i den hr situationen lever ju i ett samhlle som hela tiden prglas av
vuxnas vrderingar. Det gr ju att man lever i ett samhlle som r frdomsfullt, eller som har synpunkter p vissa typer av krnfamiljer, hur de ska se
ut och inte se ut. I ett sdant samhlle blir det s klart ocks mer problematiskt att ha en familj som sticker ut, oavsett av vilket skl.
AL: Jag vill grna anknyta till det du just sade. Du nmnde frut att 25 procent av
alla barn i Sverige har i varje fall ngon frlder som r fdd i ett annat land. Vi har
allts ett mngkulturellt samhlle, som det heter. I vissa grupper frekommer det naturligtvis en oerhrt mycket mer konservativ familjesyn bland dem som har kommit
till vrt land som invandrare n bland merparten, tror jag, av oss som r fdda i det
hr landet. Man brukar sga att saker har varit i sck innan de kommer i pse, och
nr man ser mobbningen och krnkande behandling p skolgrdarna kan jag frestlla mig att det rtt mycket ger uttryck fr frldrarnas attityder, som kanaliseras
genom barnen. Det har jag personligen erfarenhet av, nr min son blev mobbad i skolan som enda barn till en ensam frlder. Man ser detta s tydligt. Hur resonerar du
som barnombudsman, hur ska du kunna komma t detta? Kan man tnka sig att man
lyckas stadkomma ngot slags frldrautbildning? Man mste g lngre tillbaka n
till sjlva barnet fr att kunna pverka attityder. Inte minst nr det gller homosexuell samlevnad mste det naturligtvis vara ett rtt skynke fr en del grupper, och
hur kan man nu tampas med detta i vrt samhlle?
Nr det gller mobbning r det ju en otroligt vid frga, drfr att det nns
s mnga skl eller bakgrunder till att ett barn blir frsatt i utanfrskap. Det
handlar mycket om attitydpverkan p vuxna, allts att f vuxna att bete sig
p ett annorlunda stt och ha en annan attityd.
Jag brukar jmfra den hr frgan med en annan, som var vldigt knslig
en gng i tiden, nmligen vuxnas rtt frldrars rtt att sl sina barn. Det
var ocks en frga som vckte en hel del debatt om man gr lng tid tillbaka
i Sverige, och som fortfarande r en fruktansvrt het debatt i till exempel
116

England och mnga andra lnder, dr vuxna frldrar anser att det r en rttighet att f anvnda fysisk bestraffning i familjen. Dr var det nd s att
Sverige, efter en hel del diskussion men nd en frhllandevis rtt enig opinionsbildning, 1979 bestmde sig fr att man skulle frbjuda fysisk bestraffning i familjen. ret drp 1980 gjorde man en underskning dr man
frgade barn och unga om de blev utsatta fr fysisk bestraffning i hemmet.
D svarade 60 procent av barnen ja. Tjugo r senare, r 2000, gjorde man
ocks en underskning. D visade det sig att det var 8 procent av barnen
som svarade att de hade blivit utsatta fr fysisk bestraffning i hemmet. Det
hade allts sjunkit frn 60 procent om jag nu kommer ihg siffrorna rtt,
men ungefr den proportionen till 8 procent.
Vad hade d hnt under tiden? Ja, dels hade man frbjudit ett beteende
hos vuxna: man fr inte sl sina barn. Man hade samtidigt ndrat attityden i
en kombination av tydlig lagstiftning och mycket informationskampanjer,
mycket debatt, mycket kunskap p barnavrdscentraler, mdravrdscentraler: det r frbjudet att sl sina barn. Och den allmnna opinionen tog det
som en viktig frga. Man accepterade frbudet, och drmed ndrade vi bde
attityder och beteende.
Jag skulle vilja att man gjorde en parallell till mobbning. Min bild r nmligen att mobbningen idag r av samma problemkaraktr som agan var en
gng i tiden. Det r en vardagsfrga som alla vra barn r oerhrt oroliga fr.
r man inte mobbad, deltar man inte i mobbning, s garanterar jag er att
barn idag har en stndig oro fr att bli nsta mobbningsoffer. Det r ett gigantiskt vardagsproblem som vi vuxna inte vill se, vi negligerar det, vi blundar fr det.
Nr vi frgar barn och unga vi har ju haft mobbning som tema i mnga
olika rapporter s sger de att det sista de skulle gra r att bertta det fr
en vuxen, fr det blir bara vrre. Och om de berttar fr en vuxen, s svarar i
alla fall den vuxna med en klapp p axeln och sger att om du vntar ska du
se att det blir bttre.
Vi tar inte i de hr frgorna. Grunden fr det tror jag r vrt eget dilemma
som vuxna: vi sitter ibland sjlva med en rad frutfattade meningar beroende p att vi har frdomar mot mnniskor med annan hudfrg, eller med en
annan bakgrund, eller fr att vi inte accepterar mnniskor som lever i vissa
typer av relationer. Ska man mta mobbning s handlar det i frsta hand om
att ndra vuxnas beteenden och attityder. Barnen gr ju, som jag sade, inte
som vi sger utan som vi gr.
Vi har freslagit att mobbning borde bli ett brott. Mycket av mobbningen i skolan idag r egentligen brottslig, men det nns en del som inte r det:
lngvarigt utanfrskap. Och det r ju det som mnga vuxna gnar sig t: att
negligera, att inte se barn, av ngot skl drfr att de har ngon bakgrund,
eller det nns ngonting som man inte riktigt accepterar. Och nr vuxna gr
det ger man ocks signalen: hr r det OK att mobba. Och det kan ju vara
117

just, till exempel, utanfrskapet att man har en familj som inte ser ut som
mnga andra familjer.
AL: Men om du ska kunna komma t mobbning mellan barn s handlar det ju i
s fall ocks om nr de r straffmyndiga. Om man skulle ha en lag mot mobbning s
handlar det ju inte bara om vuxnas mobbning av barn, utan det mste vl ocks
handla om mobbningen inbrdes. Hur kan du tnkas komma t det p laglig vg?
terigen r det d viktigt: om vuxna tar den hr frgan p allvar, s har
vuxna bde mjligheten att vara goda frebilder men ocks att hela tiden
jobba med barn och unga och frebygga att mobbning uppstr. Det r det
som r mitt ml. Jag blir tokig p de hr debatterna nr man brjar diskutera
mobbning i termer av vem det r som man ska ytta: r det den som mobbar eller den som blir mobbad? Jag blir alldeles galen. Snacka om att det vuxna samhllet har gett upp, lgger sig platt p marken och sger: vi kan inget
mer gra n att ytta elever. Vi ska ha nolltolerans! Vi kan inte acceptera att
barn gr rdda till skolan varje dag drfr att de r rdda fr att bli mobbade!
Vuxna mste ju ta ett vuxenskap och ett ledarskap och frska motverka det.
Men fr att kunna gra det mste ocks vuxna ndra sitt eget beteende, och
drfr tycker jag att kriminaliseringen av mobbningen skulle f oss vuxna
att tnka till och bete oss p ett annorlunda stt.
r man idag under 15 r och begr ett brott s fr man ta ett ansvar fr
det brottet, men man blir inte bestraffad, och det vill jag heller inte att barn
under 15 r ska bli. Jag vill inte att barn ska sitta i hkten eller att de ska sitta
i fngelse och f straff men de ska bra ansvar. Men sklet fr kriminaliseringen r i frsta hand att ndra beteendet hos vuxna.
AL: En kort fljdfrga. Hur stor roll tror du att det hr med homosexualitet spelar
i sammanhanget? Barn eller ungdomar med homosexuell lggning, eller att de bor i
sdana familjer har du ngon uppfattning om hur stor roll det kan spela i mobbningen?
Det r klart att det nns en risk, och det r klart att det r mycket beroende
p hur den vuxna vrlden i omrdet ser p den relation som nns. Men om
jag tittar p vad barn och unga sjlva sger om sina relationer, s har ju de en
mycket strre ppenhet fr homosexualitet och bisexualitet n vad vuxna
har. S det sker ju generationsskiften, men sjlvklart r det s att barn och
unga pverkas av att deras frldrar eller andra vuxna i deras omgivning har
ett beteende mot en familj dr familjen ser annorlunda ut. Min favoritbok
nr mina ldsta barn var sm, som jag ofta lste, var en barnbok som hette
Else-Marie och smpapporna. Det var en mamma som var gift med nio gubbar,
och jag tyckte sjlv att det lt oerhrt praktiskt. Jag skulle ibland ha sett
fram emot att ha de hr nio papporna som hjlpte mig att hmta p dagis
och s dr man skulle ha haft ett mycket bttre de i schemat, liksom!
Ibland r det s att vi har stigmatiserat hur det ska se ut, s hr ska krnfamiljen se ut. Verkligheten r att det d blir otroligt mnga barn som faller
utanfr. Alla de hr 23 procenten barn som faller utanfr drfr att de lever
118

med en frlder. 20 procent lever med en ensamstende mamma de har ju

ocks ett utanfrskap, drfr att man inte r mammapappabarn. S det
r ju s mnga barn som drabbas.
ML: Du har varit inne och berrt det hr hur du d ser att kyrkan skulle kunna
vara en aktr fr att inte frmedla dessa normer som fortfarande bidrar till mobbning
utan snarare arbeta mot utanfrskapet. Har du ngon tanke och ngon frvntan
dr?
En viktig frvntan och jag har haft frmnen att trffa diakoner i
mnga sammanhang r att det som barn och unga idag saknar r vuxna att
samtala med. Kuratorer och elevhlsopersonal har i mycket stor utstrckning bristande resurser, som kanske rentav minskar, och det nns inte tid
och mjlighet att samtala med barn. Och det r ett bekymmer, drfr att d
kan man inte heller samtala om det som r stora frgor i ens liv, som man
kanske inte kan prata med mamma och pappa om. En av de vanligaste frgorna som dyker upp hos kuratorer r just barn i kris drfr att mamma och
pappa ska skiljas. Och mnga kuratorer i skolan rcker inte till. Jag tror att
kyrkan, som ju har mnga goda vrderingar med sig, skulle kunna vara en
bra samtalspartner fr barn och unga som har en krisig hemsituation. Jag
vet att man redan r det ocks, det r inte s, men man skulle kunna ta sig en
nnu strre roll, eftersom det saknas vuxna vuxna med tid. Periodvis r
problemen strre n ngon gng annars. Tar man sommarlovet, till exempel, nr skolan r stngd, nr alla andra professionella vuxna gr p semester, s nns det ju mnga barn och unga som krisar drfr att man inte har
ngon att samtala med. S att nnas dr och kunna ta de hr svra samtalen,
och d naturligtvis ocks ha en ppenhet och inte genom samtalen skapa ett
utanfrskap det sger jag inte att ni gr p ngot stt, men det r viktigt
att ha den hr ppenheten.
Utfrgare: Ami Lnnroth (AL) och Mia Lvheim (ML)

119

Rttsliga perspektiv
Registrerade partnerskap och samknade
ktenskap i ett internationellt perspektiv
Maarit Jnter-Jareborg
Under ungefr tjugofem r av mitt yrkesverksamma liv har jag sysslat med
familjerttsfrgor i ett rttsjmfrande och internationellt perspektiv, huvudsakligen som forskare och lrare men under en kortare period ven som domare och som srskilt sakkunnig i det svenska Justitiedepartementet. Jag har
frsttt det s att mitt uppdrag hr r att ge ett rttsjmfrande perspektiv
p hur olika lnder ser p frgor om registrerat partnerskap och ktenskap
fr samknade par.
Inledningsvis skulle jag vilja ppeka att den frga som nu diskuteras i Sverige och i Svenska kyrkan r ganska ovanlig i ett internationellt perspektiv.
Tv lnder i vrlden Nederlnderna och Belgien erknner idag samknade ktenskap i sin lagstiftning. I dessa lnder har ktenskapslagstiftningen gjorts knsneutral, men s vitt jag knner till utan att man har behvt g
in p ngon riktigt djupgende diskussion om kyrkans roll. I bde Nederlnderna och Belgien, liksom i ett stort antal andra europeiska lnder, r den
borgerliga vigselformen obligatorisk fr ett rttsligt giltigt ktenskap. Dremot kan man sga att kyrkorna i viss utstrckning har sttt p frgan i lnder som Danmark och Norge, och likas har den naturligtvis aktualiserats i
lnder som Frankrike och Spanien dr den katolska kyrkans inytande fortfarande r starkt.
De nordiska lnderna har samma slags lagstiftning om registrerat partnerskap som vi har hr i Sverige, medan Spanien och Frankrike har en familjerttslig lagstiftning omfattande svl hetero- som homosexuella parbildningar av varaktig karaktr. Denna skyddslagstiftning fr personer som inte
kan eller vill ing ktenskap kan beskrivas som en sambolagstiftning och r
inte likvrdig med den nordiska partnerskapslagstiftningen. Oaktat denna
begrnsning r det viktigt att mrka att Katolska kyrkans protester i svl
Spanien som Frankrike inte har hindrat att lagstiftningstgrder vidtagits,
och i slutet av 1990-talet var det mjligt att i dessa lnder infra en lagstiftning som ocks omfattar homosexuella stabila relationer.
rttsutvecklingen i de nordiska lnderna
r 1989 infrde Danmark som frsta land i vrlden en lagstiftning om registrerat partnerskap. Det vckte en enorm internationell uppmrksamhet.
Enligt den danska lagen om registrerat partnerskap fr tv personer av samma kn registrera sitt partnerskap. Registreringen innebr, med ngra i lagen
121

specicerade undantag, att samma regler som gller i ett ktenskap kommer
att glla i partnerskapet. Frgan var knslig och mycket omdebatterad innan
lagstiftningen kunde antas.
En utgngspunkt synes ha varit att inget annat land i vrlden skulle komma att godta dvs. erknna i Danmark ingngna registrerade partnerskap
som juridiskt giltiga. De skulle bli utan verkan i utlandet ssom stridande
mot andra lnders grundlggande vrderingar. Drfr freskrev lagen frn
brjan starka restriktioner s.k. anknytningskrav rrande vilka som skulle
f ing ett registrerat partnerskap i Danmark. Det krvdes att tminstone en
av de blivande partnerna var dansk medborgare med hemvist i Danmark. P
detta stt hoppades lagstiftaren hindra bde uppkomsten av s.k. haltande
familjestatusfrhllanden och att Danmark skulle bli ett partnerskapsparadis fr personer utan egen anknytning dit.
Men danskarna hade fel. Tvrtemot farhgorna inleddes arbetet med en
motsvarande lagstiftning nstan omgende i de vriga nordiska lnderna.
ven i dessa lnder var det en delvis smrtsam process innan lagstiftningen
kunde antas: i Norge r 1993, i Sverige r 1994, i Island 1996 och i Finland
2001. Lagstiftningen i alla fyra lnderna fljer den danska modellen. Registrerat partnerskap r allts ett rttsfrhllande, avsett fr tv personer av
samma kn och i alla vsentliga hnseenden medfrande samma rttsverkningar som ett ktenskap. I samtliga lnder r det en registreringsceremoni
motsvarande en borgerlig vigsel som tillmpas.
De undantag som grs i alla nordiska lnder avser fr det frsta tillmpningen av regler baserade p internationella konventioner som lnderna raticerat. Tanken r hr att inget land ensidigt kan utvidga tillmpningsomrdet fr sdana konventionsbaserade bestmmelser. Fr det andra avser
undantagen sdana regler som frutstter ett visst kn hos en person fr att
vara tillmpliga, t.ex. reglerna om faststllande av faderskap, i synnerhet pater est-presumtionen om att en kta make omedelbart betraktas som rttslig
far nr hans hustru under ktenskapet fder ett barn. Det tredje undantaget
har gllt vissa regler rrande frhllandet mellan frldrar och barn, t.ex.
adoptionsreglerna. Undantagen i det senare hnseendet har emellertid blivit allt mindre. Med undantag av Finland kan man idag i samtliga nordiska
lnder i ett registrerat partnerskap adoptera den andra partnerns barn i s.k.
styvbarnsadoptioner. I Sverige tillts ven registrerade partner gemensamt
adoptera ett barn, oavsett ursprungsland. Sverige gr i detta avseende frmodligen lngst av alla lnder i vrlden.
rttsutvecklingen i andra europeiska lnder
Inspirerade av utvecklingen i Norden togs initiativ i era andra europeiska
lnder fr rttsligt erknnande av samknade familjebildningar. De frsta
initiativen togs, fga frvnande, i Nederlnderna. Frgan var kontroversiell
frn frsta brjan, och utgngen av parlamentsbehandlingen (1998) blev att
122

registrerat partnerskap inte skulle vara en ktenskapsliknande union fr

samknade personer, som i de nordiska lnderna, utan en form av familjebildning som svl homosexuella som heterosexuella personer kan ing. Det
brukar uppfattas som ngot mindre frpliktande n ett ktenskap, men
medfr i mnga hnseenden samma rttsverkningar som ett ktenskap. Det
stora ertalet av registrerade partnerskap har ingtts mellan heterosexuella
personer. I mnga fall rr det sig om makar som vljer att omvandla sitt ktenskap till ett registrerat partnerskap! (S synes ske frmst i syfte att undvika tillmpningen av reglerna om ktenskapsskillnad. I Nederlnderna kan
parterna sjlva upplsa ett registrerat partnerskap, medan en skilsmssa
mste handlggas av domstol.)
Efter Nederlnderna vidtogs lagstiftningstgrder i olika delar av Spanien, dr de s.k. autonoma omrdena ger familjerttslig lagstiftningskompetens. Tidigast skedde det i det liberala Katalonien (1998), vars lagstiftning
fr stabila parfrhllanden avser bde homosexuella och heterosexuella frhllanden. Bestmmelserna r mycket detaljerade och gr mycket lngre n
den svenska sambolagstiftningen. Andra autonoma spanska omrden har
senare fljt Kataloniens exempel, och s har skett ocks i Frankrike (1999).
Den tyska lagen (2001) fljer i allt vsentligt den nordiska modellen. Det
tyska Lebenspartnerschaft med lngtgende rttsverkningar r ett ktenskapliknande rttsinstitut avsett endast fr samknade par. Lagstiftning om
registrerade partnerskap (motsvarande den nordiska/tyska modellen) r
under arbete i England och Wales samt i Schweiz.
Sammanfattningsvis kan man sga att mnga europeiska lnder nu har
infrt familjerttslig lagstiftning omfattande samknade parfrhllanden,
men att det d inte r frga om ngon enhetlig modell. Endast i Norden, i
viss utstrckning i Nederlnderna, i Tyskland och i framtiden i Schweiz och
Storbritannien, r registrerat partnerskap i rttsligt hnseende likvrdigt
med ktenskapet.
Frn och med 1 april 2001 fr i Nederlnderna ett ktenskap ings mellan tv personer av samma kn. Den nederlndska ktenskapslagstiftningen
r sledes numera knsneutral, och detsamma gller i Belgien sedan
2003. Ngra undantag har dock befunnits ndvndiga. ter rr det sig om
bestmmelser hrrrande frn internationella konventioner och om sdana
srskilda rttsregler som tillmter en persons kn speciell betydelse: presumtionen om kta makens faderskap gller bara fr ktenskap mellan en man
och en kvinna. Samknade personer fr inte heller gemensamt adoptera
barn frn utlandet. Vidare frutstter den nederlndska konstitutionens bestmmelser rrande monarkens ktenskap ett ktenskap mellan en man och
en kvinna, p grund av monarkins rftlighet. En person som kan komma i
frga som tronfljare saknar drmed rtt att ing ktenskap med en person
av samma kn.
Samknade ktenskap r idag tilltna endast i Nederlnderna och Belgien.
123

De samknade makarna tnjuter dock inte en starkare rttsstllning n vad

registrerade partner gr enligt svensk rtt. Man kan drfr frga sig i vilken
utstrckning frgan om ktenskap alternativt partnerskap frmst framstr
som terminologisk. Naturligtvis kan den ocks uppfattas ha en symbolisk
eller andlig innebrd.
kyrkornas medverkan vid ingende av registrerade
partnerskap eller samknade ktenskap
En knslig och mycket omdebatterad frga har varit i vilken form trossamfund kan eller br medverka vid ingende av partnerskap. Frgan har aktualiserats i andra nordiska lnder, framfrallt i Danmark.
Trots att ett registrerat partnerskap i princip r helt likvrdigt med ett
ktenskap kan det i samtliga nordiska lnder endast ings i en civilrttslig
form. Detta har kritiserats. I Danmark tillsattes 1995 en utredning som skulle studera frgan om kyrkornas medverkan. Den frmsta frgan har hr varit om den danska kyrkan skulle bidra med en efterfljande vlsignelse eller
frbn. Nr de danska biskoparna 1997 skulle ta stllning till frgan kunde
de dock inte enas. Istllet valde de lsningen att varje prst sjlv avgr om
han eller hon vill vlsigna ett registrerat partnerskap.
En vlsignelse r emellertid inte detsamma som att frrtta ingendet av
partnerskap. Trossamfundens eventuella medverkan har i dagslget ingen
juridisk relevans.
Diskussionen har ocks frts i Norge, dr instllningen s vitt jag knner till har varit mera avvisande. Mig veterligen har inte den norska kyrkan
tagit stllning till frgan om att vlsigna registrerade partnerskap, medan
detta r mjligt i Island. I Finland, dr registrerat partnerskap infrdes som
rttsinstitut s sent som 2001, torde frgan nnu inte ha diskuterats.
Fr framtiden nns era alternativ att diskutera. Om vi hller fast vid
institutet registrerat partnerskap skulle kyrkorna kunna bara vlsigna det,
eller ocks skulle ett registrerat partnerskap kunna frrttas av kyrkan med
fullstndiga rttsverkningar. Man kan naturligtvis ocks diskutera att ktenskapet grs knsneutralt. Kyrkans roll skulle d kunna vara att frrtta sdana ktenskap eller mjligen bara vlsigna dem.
MM: Det r en vldig rrelse och frndring som du visar p i Europa under de
hr ren. Vilka r aktrerna? Varifrn drivs det hr? Vilka grupper ser du har varit
starka i frndringarna?
Jag skulle tro att det i samtliga lnder r de homosexuella sjlva som vldigt aktivt har drivit utvecklingen och krvt att f lika rttigheter som heterosexuella par har. Jag tror inte att det hr r ngon hemlighet, utan ocks
att gayrrelsen r vldigt stolt ver det inytande den har haft.
CGS: Jag skulle vilja ta upp frgan om de praktiska konsekvenserna fr ett par som
lever antingen enligt partnerskapslagstiftningen eller ett framtida knsneutralt ktenskap, av att andra lnder inte erknner deras rttsliga status. Vi lever i en tid av
124

internationell mobilitet. Man kan ytta och leva i ett land under en viss tid, arbeta
dr etc. Kan du ge ngot exempel p sdana negativa praktiska konsekvenser?
Det r en svr frga p det sttet att de praktiska olgenheterna teoretiskt
sett r enorma. Jag var med nr vi skrev vrt remissyttrande frn juridiska
fakultetens sida till partnerskapsutredningens betnkande. Vi var d avvisande och tnkte p alla negativa konsekvenser i internationella relationer,
att man inte skulle erknna de svenska registrerade partnerskapen, och att
det skulle innebra stora nackdelar fr personer att i Sverige r du jmstlld
med en kta make/maka, men s fort man yttar utanfr Sveriges eller Nordens grnser s gller verhuvudtaget inte detta rttsfrhllande. Parterna
kan inte stlla ngra ansprk p varandra och f domstolarnas sanktion fr
det. Ja, framfrallt innebr det olgenheter att inte bli erknd ssom gift
i ett annat land. Men vi har nog senare haft anledning att omprva det dr.
Dels har andra lnder fljt efter, och ven om man inte har motsvarande
rttsinstitut i det egna rttssystemet s skulle jag tro att det nns en viss beredvillighet att nd erknna tminstone vissa rttsverkningar. Om exempelvis en person har registrerat ett partnerskap i Sverige och sedan vill ing
ktenskap i ett annat land utan att frst upplsa det registrerade partnerskapet i Sverige, s skulle det nog i mnga lnder betraktas som ett ktenskapshinder. Men det r klart, haltande rttsfrhllanden r alltid ett stort problem, allts frhllanden som gller i ett land men inte i ett annat. I synnerhet om barn r involverade kan det innebra negativa konsekvenser, exempelvis genom att vrdnadsrtten inte erknns i ett annat land, och att barnet
i ett annat land inte kan krva underhll frn den andra frldern och inte
heller anses arvsberttigat osv. Sdana praktiska olgenheter och stora juridiska nackdelar kan man naturligtvis inte utesluta.
MM: Det hr som du avslutar ditt anfrande med, att den svenska partnerskapslagstiftningen egentligen innehller mera n det som kallas fr vigsel och ktenskap i Belgien och Holland betyder orden ngonting, juridiskt sett? Skulle det gra
ngon skillnad om man brjade kalla partnerskapet fr ktenskap, frn juristernas
horisont?
Det beror p vem du stller frgan till. r rttsverkningarna desamma,
som man idag kan sga att de egentligen r och hr tillkommer att vi mjligen r p vg att ge ven lesbiska par mjlighet till assisterad befruktning
och delat juridiskt frldraskap, s allts, den hr terminologiska frgan,
hur mycket det betyder Om man skulle sga att ordet ktenskap inte
lngre nns i sprket utan alla ingr ett partnerskap, d skulle kanske befolkningen protestera. Men juridiskt sett tror jag att det vore OK att kalla
allt fr ktenskap. Det kan fr vissa mnniskor naturligtvis innebra ett
starkt traditionsbrott ktenskap har nd vrldsomfattande varit ett frhllande fr en man och en kvinna, och drmed skulle vi ge ktenskapsinstitutet ett annat innehll n vad som r etablerat i vrlden.
MM: Men frstr jag dig rtt, att s har skett i Holland och Belgien?
125

Det stmmer.
CGS: Jag skulle vilja ta upp frgan om den fortsatta internationella utvecklingen,
hur du ser p den. Du nmnde ngra lnder som str i beredskap att infra partnerskapslagstiftning. Ser du andra lnder ngonstans i bakgrunden som r p vg, och
hur r det med det knsneutrala ktenskapet nns det dr lnder som r p gng?
Vad man kan lsa nu mest i tidningarna, och det som ocks debatteras
vldigt mycket vid internationella konferenser p det hr omrdet, r naturligtvis rttsutvecklingen i Nordamerika. Alla knner vi till att vissa borgmstare dr, i vissa stder, har tilltit samknade personer att registrera ktenskap som senare har frklarats vara juridiskt ogiltiga. I USA r den hr
frgan verkligen mycket livligt debatterad sedan minst tio r tillbaka, och
meningarna r oerhrt delade i frgan. Vissa vill att den amerikanska konstitutionen framver ska innehlla ett uttryckligt frbud mot samknade
ktenskap, medan andra vill att konstitutionen inte ndras och att det istllet
ska bli en frga p delstatsniv om samknade ktenskap ska vara mjliga.
Men det nns ytterligare mnga som i den amerikanska diskussionen talar
om att vi inte behver fokusera just p ktenskap. Det viktiga r att samknade parrelationer fr rttssystemets std, och att partnerskap, exempelvis, i
den nordiska bemrkelsen kan bli en mycket mera acceptabel lsning. Jag
skulle tro att just partnerskap, ven om det i princip skulle innehlla samma
rttsverkningar som ett ktenskap, r lttare fr lnderna och ven fr lagstiftaren att acceptera n samknade ktenskap. S visst stlls det krav p
samknade ktenskap, men nr man deltar i internationella konferenser p
omrdet och ven lser litteraturen p omrdet, s r det mitt bestmda intryck att det stora ertalet av vrldens homosexuella ocks i vstlnder fortfarande kmpar fr ett rttsligt erknnande. Fr dessa personer r ven ett
registrerat partnerskap ngot s efterstrvansvrt att man inte vill gra diskussionen ondigt infekterad genom att g in p spret att det ska vara frgan
om ett ktenskap. Det talas ofta diffust om registrerat partnerskap eller ktenskap, men utan att man stller det hr uttryckliga kravet p ktenskap.
MM: Det vi hr, det som framgr av det du sger, r att det pgr en frndring i
Vsteuropa och i en stor del av vrlden i riktning mot en mer och mer inklusiv syn p
samliv, och det fr juridiskt std. Finns det frndringar i andra riktningar? Finns
det sdant som blir allt mindre inklusivt?
Menar du just nr det gller homosexuella parrelationer?
MM: I familjesyn.
ven om vi nu ser en viss inriktning mot att homosexuella parrelationer
inkluderas, s r det hr inte vrldsomfattande. Vi har alla muslimska lnder.
Det hr r tyvrr ngot oerhrt frnsttande frn deras perspektiv, det kan
man inte glmma bort i ett internationellt perspektiv. Likas nns det
starkt konservativa asiatiska lnder, exempelvis Kina och Indien, dr det hr
r totalt otnkbart. Homosexuellt beteende r fortfarande kriminaliserat i
stora delar av vrlden. Vi r lngt ifrn en gemensam global inriktning.
126

MM: Har vi sett skrpt lagstiftning under den sista tiden, medan den hr processen har pgtt i vstvrlden? Har det skrpts p andra hll?
Inte vad jag knner till. Det r nog s att ven i starkt konservativa asiatiska lnder s brjar homosexuella krva vissa rttigheter, eller i alla fall
gruppera sig osv. Jag knner inte till att deras situation skulle ha frsmrats.
Sedan r det en annan sak med muslimska lnder. Dr kan det mycket vl ha
skett negativa verkningar. ven upplysta muslimer, kolleger till mig, professorer verksamma i Tyskland, kan sga att det hr som sker idag exempelvis i
Norden, och ven i Tyskland, p det hr omrdet, r totalt obegripligt. Det
r anmrkningsvrt att sikterna r s infekterade och delade i frgan.
CGS: Diskussionen om en knsneutral ktenskapslagstiftning har i sin tur aktualiserat frgan om infrandet av obligatoriskt civilktenskap. Hur ser det ut internationellt i den frgan? Du nmnde att det hade underlttat lagstiftningsarbetet i en del
lnder att de har den obligatoriska formen av civilktenskap.
Vi har i Europa tv olika modeller, antingen att lagstiftningen krver att
ktenskap ings i den civilrttsliga, borgerliga, formen fr att bli giltigt, eller
modellen att det nns tv parallellt tillmpliga modeller, den civilrttsliga
och den religisa. Nr jag tidigare har tittat p de femton frsta EU-lnderna
s tillmpade en liten majoritet tv olika former parallellt, medan Nederlnderna, Belgien, Italien, Tyskland, sterrike och Frankrike, och troligen ocks Luxemburg, krvde den borgerliga vigselformen fr att ktenskapet ska
ha rttsverkningar. I ertalet EU-stater, de gamla, har det allts varit mjligt fr parterna att sjlva vlja, och i alla nordiska lnder r det naturligtvis
valfritt fr personerna att vlja, med vissa villkor.
CGS: Vet du om det nns ngon diskussion att i andra lnder infra modellen
med obligatoriskt civilktenskap?
Nej, jag knner faktiskt inte till att den diskussionen skulle ha inletts. Jag
har hrt att den danska statsministern skulle vara inne p tanken att samknat ktenskap ocks ska bli mjligt i Danmark, och det kan naturligtvis
ocks dr leda till samma diskussion som vi nu har.
MM: I den svenska debatten har det ju varit en del tal om att dra in vigselrtten
fr vissa samfund, att begrnsa den och kanske dra in den helt, kanske ha enbart civilktenskap. Det nns inte motsatt riktning att man ger vigselrtt t era? Att man
till exempel ger folkrrelser vigselrtt, som det ju nns i vissa amerikanska delstater?
Jo, det har faktiskt diskuterats i ngot land att man skulle g utanfr trossamfundskategorin nr det gller vigselbehrigheten. Den diskussionen har
inletts.
MM: Finns den i Sverige?
Inte vad jag sjlv knner till.
CGS: Du nmnde att mnga av de hr frgorna regleras av internationella konventioner, som gr det svrt att frndra den nationella lagstiftningen. Finns det ngot arbete p internationell niv att frndra konventionerna i en riktning som skulle
gra det mjligt att infra en lagstiftning om samknat ktenskap?
127

Jag skulle vga sga att i det globala lagstiftningsarbetet r frgan en omjlighet. Jag har sjlv representerat Sverige era r i ett globalt familjerttsligt
samarbete, och min erfarenhet r att till och med gemensamma projekt om
sambofrhllanden, heterosexuella relationer, r omjliga fr internationellt
samarbete. Inom EU kan det dremot p sikt inte uteslutas att frgan skulle
aktualiseras. I dagslget har EU inte rttslig kompetens inom familjerttens
omrde och kan allts inte brja lagstifta inom familjertten. Men p sikt
kan detta ndras, drfr att man tycker att familjertten r s nra kopplad
till den fria rrligheten av arbetstagare. Drmed borde vi ha enhetliga, eller
i vart fall harmoniserade, familjerttsregler. S EU r nog det forum jag kan
frestlla mig dr frgan s smningom kan dyka upp.
MM: Har du ngon egen reektion som du vill dela med oss innan tiden tar slut,
ngon slutkommentar?
Jag skulle kanske mest vilja betona att vi faktiskt har kommit vldigt
lngt i Sverige genom de senare lagreformer som har gt rum efter att vi
antog lagstiftningen om registrerat partnerskap. Man ska inte glmma bort
att vi frmodligen nu har kommit s lngt som man kan komma, om lagstiftningen som strker lesbiska kvinnors rttigheter verkligen antas. Det blir d
egentligen inte lngre en frga om rttsligt erknnande och lika rttsskydd,
utan mera en frga med annan innebrd, om vi gr ktenskapen knsneutrala.
Utfrgare: Mikael Mogren (MM) och Carl Gustaf Spangenberg (CGS)

Erfarenheter och synpunkter frn Ombudsmannen mot

diskriminering p grund av sexuell lggning (HomO)
Hans Ytterberg
Frgan om mjligheten fr par av samma kn att gifta sig med varandra,
dvs. i civilrttslig mening ing ktenskap, r inte p ngot stt ny. Den har
diskuterats av och till i Sverige tminstone under de senaste dryga femtio
ren. P allvar dk den upp i den samhllspolitiska debatten p 1970-talet,
nrmast i samband med riksdagsbehandlingen 1973 av vissa ndringar i den
dvarande giftermlsbalken. Det nns inte vare sig tid eller anledning fr
mig att p de hr femton minuterna uppehlla mig vid den historiska utvecklingen och vad som har hnt under dessa femtio r. Jag bara konstaterar
att detta r en diskussion som har pgtt under mycket lng tid.
Det ktenskap som jag talar om, och som i huvudsak r det som diskuteras i samhllsdebatten i stort, r primrt just det rttsliga ktenskapet, det
civilrttsliga ktenskapet, det som lagstiftaren har att styra ver och som
medfr just rttsliga, juridiska konsekvenser. I egenskap av myndighetschef
har jag bland annat i uppgift att fresl regeringen frfattningsndringar och
128

andra tgrder som kan ha betydelse fr att motverka diskriminering p

grund av sexuell lggning. Mot bakgrund av det uppdraget har jag gjort en
formell framstllan till regeringen om att inleda ett lagstiftningsarbete syftande till infrandet av en knsneutral ktenskapsbalk. Det r naturligtvis
d det civilrttsliga ktenskapet som jag tar sikte p.
motiv fr en knsneutral ktenskapsbalk
Nr man gr en sdan framstllan r det befogat att frga sig vilket behov
den ska motsvara. Varfr pstr man att det nns behov av en knsneutral
ktenskapsbalk? Men man mste, menar jag, ocks frga sig: Varfr gifter
sig mnniskor verhuvudtaget? Fr vldigt mnga, kanske till och med de
esta, ser detta vl grovt schablonmssigt ungefr likadant ut. Man trffar
ngon som man frlskar sig i eller knner en stor samhrighet med, och
som man vill leva sitt liv med. Man upplever att den hr mnniskan vill jag
ha till min livskamrat. Fr de esta mnniskor tror jag ocks att det har en
viss betydelse att ktenskapet, det juridiska ktenskapet, erbjuder ett slags
paketlsning av praktiska arrangemang som erfarenheten sger oss att man
kan ha nytta av om man vljer att leva tillsammans under en lngre tid av
sitt liv, kanske med syftet att det ska vara hela livet. ktenskapet som juridisk konstruktion r unikt p det viset att det erbjuder en sdan paketlsning. Vissa delar av den gr fr vrigt inte att avtalsmssigt reglera mellan
parterna p annat stt. Det nns ingen civilrttslig mjlighet att gra det.
Detta m lta lite torrt och trkigt, och det tror jag ocks att mnga tycker. Det r ju naturligtvis inte heller vad man frmst har fr gonen nr man
planerar sitt brllop, utan d handlar det i regel mer om den tredje komponenten: att man gifter sig drfr att man infr varandra vill manifestera sin
samhrighet och ambitionen, tminstone, att den ska vara fr resten av livet.
Fr de esta mnniskor ingr det nog i den ambitionen att detta ska vara
med uteslutande av andra parter: det r just vi tv. Men det r ocks en manifestation infr omvrlden.
Dessa tre komponenter tror jag att de allra esta mnniskor som gifter
sig delar. Detta r gemensamt fr dem alla. Lget idag ser ut p det viset att
om heterosexuella personer knner s hr och har haft turen, frmnen, att
trffa ngon som de faktiskt vill leva sitt liv tillsammans med, s har de mjlighet att vlja om de vill anvnda sig av rttsguren ktenskap eller lta bli.
Den valmjligheten nns inte fr ett par av samma kn, tv mn eller tv
kvinnor. D instller sig naturligtvis nsta frga, som r relevant i det hr
sammanhanget: r det rimligt att bibehlla ktenskapet som en exklusivt
heterosexuell rttsgur, och vad nns det fr skl fr det?
Ser man p samlevnaden mellan tv mn/tv kvinnor respektive mellan
en man och en kvinna, s r det nu som jag inledningsvis nmnde trettio
r sedan riksdagen kunde konstatera att samlevnaden mellan tv personer
av samma kn r en frn samhllets synpunkt fullt acceptabel samlevnads129

form. Och det r ungefr tjugo r sedan den stora utredningen om homosexuellas situation i samhllet presenterade sitt betnkande, efter nrmare
sju rs utredningsarbete, dr man redovisade hur livssituationen sg ut fr
homosexuella mnniskor i Sverige utifrn en lng rad olika perspektiv, och
hur samhllet sg p homosexuell samlevnad. Grundlggande i det betnkandet var att det egentligen inte gr att identiera ngon annan skillnad
mellan heterosexuell och homosexuell samlevnad n att knet p den person
man vljer till sin livskamrat rkar vara annorlunda. I vrigt nns det i bda
typerna av relation samma knslomssiga engagemang i form av vnskap,
omsorg, lojalitet, mhet, krlek, romantik, erotik, sexualitet osv. Detsamma
gller ocks nr det handlar om den ekonomiska sammantningen av de tv
personernas frhllanden. Denna grundhllning har frblivit aktuell fr
lagstiftaren och gng p gng bekrftats av riksdagen.
Redan 1984 konstaterade man ocks att det ven i samknade parfrhllanden och deras familjer nns barn. Homosexuella har barn, de har alltid
haft barn. Utredningen konstaterade drfr att det egentligen inte fanns ngon anledning eller ngot motiv fr att behandla homo- och heterosexuella
par olika i rttsligt hnseende. Man slog till och med fast att det inte var
omotiverat att infra en knsneutral ktenskapsbalk. Detta var allts 1984,
fr tjugo r sedan. Samtidigt konstaterade man med ngon sorts realistisk
eftertanke, eller vad man ska kalla det, att politiken var inte mogen fr detta.
Den breda allmnheten skulle frmodligen inte komma att acceptera tanken
p en knsneutral ktenskapslagstiftning. Man konstaterade dock att frgan
skulle kunna tas upp p nytt nr synen p homosexualitet och homosexuell
samlevnad frndrats.
Den frga man mste stlla sig r allts om det d r rimligt att bibehlla
ktenskapet som en exklusivt heterosexuell rttsgur nnu r 2004? Man
kan konstatera att det inte nns ngon skillnad i behovet av att kunna ing
ktenskap, och inte heller ngra skillnader, typiskt sett, mellan homo- och
heterosexuell samlevnad i och fr sig. I enlighet med grundlggande principer om mnskliga rttigheter icke-diskrimineringsprincipen framfrallt
blir naturligtvis konsekvensen av detta att bevisbrdan fr att det nd skulle vara rimligt att bibehlla nu gllande ordning faller p den som pstr att
det nns sakliga skl att gra skillnad p homosexuella och heterosexuella
mnniskor.
bemtande av anfrda motargument
Redan under det utredningsarbete som fregick 1984 rs betnkande frskte man gra gllande att detta inte kunde vara ngot problem, eftersom
homosexuella kunde gifta sig precis som heterosexuella bara inte med varandra. Utgngspunkten var att rtten att ing ktenskap r en mnsklig rttighet. Men som sdan innebr den naturligtvis vilket ocks har fastslagits
i internationell rtt vid ett ertal tillfllen en rtt att ing ktenskap med
130

den man faktiskt vill ing ktenskap med, inte en rtt i ngon sorts teoretisk
mening. Argumentet hade tidigare frekommit vid den prvning i Kaliforniens hgsta domstol 1948, som ledde till avskaffandet av den lag som frbjudit svarta och vita att gifta sig med varandra. En minoritet tre domare av
sju ville behlla lagen och hvdade just att den inte kunde vara vare sig
krnkande eller diskriminerande p ngot stt. Svarta kunde ju gifta sig precis som vita kunde gifta sig, fast inom sin egen grupp. Hr har vi en motsvarande situation. Rtten att ing ktenskap r en rtt att gifta sig med den
man vill gifta sig med, inte med vem som helst i ngon sorts teoretisk mening.
Bevisbrdan ligger som sagt p den som pstr att det nns goda skl,
eller objektivt acceptabla skl, fr att bibehlla denna olikhet. Jag vill ge en
verblick ver de skl som brukar anfras. Tiden rcker inte till fr att sga
vad jag tycker om dem i ngon detalj, men det kanske jag kan terkomma
till under utfrgningen.
Det frsta och vanligaste argumentet brukar ju vara att detta r en hundrarig ibland sger man tusenrig, era tusen r gammal tradition. Det har
alltid varit s: ett ktenskap kan bara ings mellan en man och en kvinna.
Ganska snabbt kan man vl konstatera att det faktum att ngonting alltid
har varit p ett visst stt inte r ngot srskilt gott skl till varfr saker och
ting ska fortstta vara p det viset. ktenskapet har, precis som rstrtten,
undergtt tskilliga frndringar bara de senaste hundra ren, och naturligtvis nnu er om man ser lngre tillbaka. Det faktum att kvinnor tidigare
inte haft mjlighet att rsta var naturligtvis inget godtagbart skl fr att behlla den ordningen p 1910-talet, nr frgan diskuterades. Det skulle inte
heller vara ett acceptabelt skl fr att g tillbaka till den ordningen idag,
med motiveringen att det ju i hela den mnskliga historien bara varit under
en mycket kort period i modern tid som kvinnor haft rtt att rsta i ngra
politiska val.
ktenskapet har anvnts fr alla mjliga mindre smickrande syften i historien. Jag nmnde ett exempel, ven det hmtat frn modern tid: att upprtthlla rassegregation och rasistiska ideologier. I USA gllde detta nda fram
till 1967, d lagstiftningen som frbjd rasblandade ktenskap slutligen frklarades fr olaglig i hela Amerika av Hgsta Domstolen. Men det har ven
anvnts fr att upprtthlla slaveriet i vissa tider och i tskilliga kulturer. En
frutsttning fr detta var ju ansg i varje fall mnga att en strikt skillnad
upprtthlls mellan fria mn och slavar. Allts kunde man inte gifta sig med
en slav. Ett annat utmrkt exempel ocks i modern tid utgr 1930-talets
Tyskland, dr Nrnberglagarna frbjd judar att gifta sig med icke-judar
och icke-judar att gifta sig med judar. Frn vrt eget land r det mest uppenbara exemplet att kvinnor nda fram till 1920 var tvungna att formellt stlla
sig under sin makes frmynderskap fr att kunna gifta sig. Den ordningen
upphrde frst med den ldre giftermlsbalkens avskaffande 1920.
131

Ett annat vanligen terkommande argument fr att bibehlla status quo

r att ktenskapet till sin denition r en heterosexuell institution: det skiljer
sig frn det frra traditionsargumentet som sger att ktenskapet br vara
heterosexuellt drfr att det alltid har varit det. Det hr argumentet handlar
inte s mycket om hur det br vara, utan hr sger man att s hr r det. Det
gr inte att ndra p. Hr r det fr det frsta terigen s att vad vi talar om
r ett civilrttsligt ktenskap. Det denieras av lagstiftaren, ssom lagstiftaren nner gott. Det nns naturligtvis inget essentiellt i det. Fr det andra r
detta ett oacceptabelt cirkelresonemang. Argumentet gr inte att prva. Om
man ursktar en diskriminering just med det som utgr diskrimineringen, s
gr ju detta inte att objektivt prva, till exempel utifrn en norm som frestavar att alla mnniskor har samma vrde och rttigheter. Detta r naturligtvis oacceptabelt nr vi talar om en civilrttslig lagstiftning inte om en
enskild mnniskas trosuppfattning, fr det r ngonting helt annat.
ktenskapets syfte r att frmja familjens stllning, brukar man ocks
sga, och skapa en bra milj fr barn att vxa upp i. Det argumentet r inte
heller srskilt hllbart. Det ger ju i s fall intrycket av att den heterosexuella
familjen r vrd att skyddas och uppmuntras, medan den samknade familjebildningen inte skulle vara det, vilket inte gr vidare bra ihop med att vi just
har konstaterat att det inte nns ngon skillnad mellan homo- och heterosexuell samlevnad. Och om det faktiskt r s att ktenskapet r den ideala
ramen att lta barn vxa upp i, d r det naturligtvis en oacceptabel diskriminering av barn till homosexuella frldrar om man frvgrar dem mjligheten att vxa upp i en familjebildning dr ktenskapet utgr ramen. Detta
vill jag pst r en krnkning av FN:s barnkonvention, art. 2, som ju frbjuder diskriminering bland annat p grund av frldrarnas egenskaper.
Man brukar ocks ifrgastta om det spelar ngon roll om man infr en
knsneutral ktenskapsbalk eller inte, eftersom vi redan har en lagstiftning
om registrerat partnerskap. Rttsligt sett ger den i stort sett samma rttsverkningar som ktenskapet. Varfr ska man krngla till det, nns det de
som har sagt. Fr min del skulle jag vilja pst att det snarast r en frenkling att inte ha tv separata lagstiftningskomplex som civilrttsligt egentligen reglerar samma sak. Detta m dock vara en underordnad invndning.
Den primra invndningen mot argumentet r naturligtvis att detta berr
en grundfrga om den enskilda mnniskans vrdighet. ktenskapet r ven
idag, 2004, en ganska central och viktig samhllsinstitution. Genom ktenskapet uttrycker mnniskor, som jag sade inledningsvis, sin samhrighet
med varandra och infr omvrlden. Samhllet runtomkring fster ocks i en
mngd olika sociala sammanhang frutom de rttsliga mycket stor vikt
vid ktenskapet. Att d kollektivt utesluta en hel befolkningsgrupp som benner sig i en direkt jmfrbar situation enbart med hnvisning till deras
egenskaper, utan ngra objektivt godtagbara skl, krnker den mnskliga
vrdigheten.
132

diskriminering och mnniskovrde

Drmed r man tillbaka i ursprungsfrgan om alla mnniskors lika vrde och
rttigheter, p precis samma stt som nr USA:s hgsta domstol i sin bermda dom i rttsfallet Plessy vs. Ferguson 1896 inrttade hela den rttsliga
ramen fr rassegregeringssystemet (separate but equal-principen). Louisianas lagstiftning pbjd att svarta och vita mnniskor mste ka i separata
jrnvgsvagnar, och det var straffrttsligt frbjudet fr svarta mnniskor att
g in i de vitas jrnvgsvagnar och tvrtom. Frgan uppkom: fr man, eller
kan man, ha det p det hr viset? Krnker inte det konstitutionens regler
om alla mnniskors lika vrde och rttigheter? Hgsta Domstolens domare
alla utom en konstaterade att det var helt OK att gra p det viset. I den
mn svarta mnniskor knde sig frnedrade av denna ordning s var det
ngot som hade uppkommit i huvudet p dem. Det var deras val att betrakta
detta som krnkande, att betrakta det som nedvrderande att de var tvungna att ha ett separat transportsystem. S lnge de ocks erbjds mjlighet att
ka tg s var det helt OK att hlla dem fr sig.
Den hr doktrinen upprtthlls i USA:s rttsvsende nda fram till 1954,
nr man i fallet Brown vs. Board of Education in Topeka olagligfrklarade
det rassegregerade skolsystemet. Min mening r att det r helt oacceptabelt
att man i Sverige skulle kunna nja sig med en motsvarande ordning, och s
att sga terupprtta doktrinen femtio r efter att den avlivats i USA.
AL: Jag vill knyta an till det du just sade. Utan att g in p innehllet i vad du
sade r det nd inte en lite haltande bild? Ofta hr man homosexuella jmstlla sig
med svarta, som diskriminerade, liksom kvinnor ibland har gjort i kvinnorrelsen. I
s fall r det ju just ktenskap inom den svarta gruppen som ni vill ha medan
den lagstiftning som upphvdes i USA handlade om att man inte ck gifta sig ver
grnserna. Jag mrker ord nu, men metaforen haltar en aning.
Nej, den gr inte det, och det r inte frgan om ord. Det som de svarta
slogs fr i Kalifornien, och som de vann 1948, var inte rtten att f gifta sig
ver rasgrnserna. Det var rtten att f gifta sig med den man ville, individens rtt att gifta sig med den man ville leva sitt liv tillsammans med. Det
var den rttsfrgan som stlldes p sin spets, och som ocks stlldes p sin
spets i Europadomstolen i Goodwin mot Storbritannien 2002. Och det r
precis samma frga det handlar om hr. Det r rttsfrgan om individens
rtt att ing ktenskap med den som man sjlv vill.
AL: Den fregende talaren, en professor i juridik som hette Maarit JnterJareborg du knner skert till hennes forskning pekade p att den samknade ktenskapslagstiftning som idag nns i Holland och Belgien faktiskt ger samma status
som vrt partnerskap, om inte till och med vr partnerskapslagstiftning ger starkare
stllning t vra registrerade partners i Sverige. D r frgan: r det hr egentligen
bara ett ordfkteri? r det en frga om terminologi r det nare att sga ktenskap n partnerskap? r det s stor skillnad?
Skillnaden varierar lite grann, kan man sga. ktenskap mellan personer
133

av samma kn kan ings i Nederlnderna, Belgien och i tre provinser i

Kanada (dr ungefr 70 procent av den kanadensiska befolkningen lever),
nmligen Quebec, Ontario och British Columbia. Den kanadensiska regeringen har ocks sagt att man ska lgga fram ett lagfrslag som innebr att
det ska bli tillmpligt i hela Kanada. Dessutom gr det att gra det i delstaten Massachussetts i USA. Det nns sm variationer mellan de hr olika
jurisdiktionerna i hur ktenskapslagstiftningen ser ut, men i stort sett r det
ganska s likt och ganska s identiskt. Sedan nns det andra lnder som har
vissa regler som vi inte har i vr partnerskapslagstiftning, trots att de inte
har ngon ktenskapslagstiftning fr parter av samma kn.
S det kan variera lite grann, men det har egentligen ingen strre betydelse. Du kan inte komma ifrn grundfrgan som det hr handlar om. S
lnge heterosexuella mnniskor har rtt att vlja om de vill ing ktenskap
med varandra eller inte, s har, enligt min uppfattning, homosexuella mnniskor precis samma rtt: att vlja att gra det eller att vlja att inte gra det.
Nr man inte tillter dem att gra det valet, s behandlar man dem olika.
Man missgynnar dem p ett stt som det inte nns ngot objektivt rttfrdigande fr. Det r inte ordfkteri, och det r inga detaljer. Det r grundlggande mnskliga rttigheter.
CGS: Du har i din skrivelse till regeringen freslagit infrandet av det obligatoriska civilktenskapet, som d ska vara knsneutralt. Det leder till frgan om rttigheternas och diskrimineringslagstiftningens rckvidd. Gr denna lagstiftning halt
framfr kyrkans drr? Om vi tnker oss en framtida situation med det obligatoriska
civilktenskapet, men dr det lmnas fritt fr kyrkor och trossamfund att sjlva anvnda den ritual man vill fr ingende av ktenskap, och om vi d ocks tnker oss
den situationen att man inom kyrkor och samfund vgrar att medverka med en akt
fr samknade par vad sger du om det?
Detta r inte riktigt vad jag har freslagit till regeringen. Jag har inte freslagit infrandet av civilktenskap. Jag har i slutet av min framstllan pekat
p ett par frgor som regeringen mste ta stllning till. Dr pekar jag, vilket
r min uppgift, p att det nns tv vgar att g fr att hantera det hr principiellt riktigt: antingen fr man in ett obligatoriskt civilktenskap fr alla
mnniskor som vill gifta sig, mn och kvinnor, homo- som heterosexuella.
Det vill sga att man fr g till rdhuset, tingsrtten eller ngon annanstans
och gifta sig juridiskt, s att sga. Det kan ju vara antingen en ren registreringsformalitet eller det kan vara frenat med ceremonier. Drefter fr den
som vill lgga till vilka eventuella andra ceremonier som helst, det kan vara
en religis vigsel eller ngot annat.
Det r den ena varianten. Det nns en annan som jag pekar p, och som
man ocks kan vlja, och det r att principiellt sett behlla nuvarande system att samfund har rtt att frrtta vigslar med juridisk verkan. Men d
stlls man infr problemet att det som kyrkor och samfund ju faktiskt gr
idag, nr man frrttar sdana juridiskt giltiga vigslar, r att man utvar of134

fentlig makt enligt svensk grundlag. Det r ju en myndighetsutvning, och

den ska utvas med respekt fr alla mnniskors lika vrde och rttigheter.
D r det principiellt en oacceptabel ordning att man vljer och vrakar vilka
man vill viga eller inte. Rtten att viga har man till lns, det r ingen egen
rtt. Den har man till lns av staten och ingenting annat. D blir naturligtvis
alternativet att man sger: vi behller den ordningen. Men d kan man frsts bara tillta de personer inom olika samfund att frrtta sdana vigslar,
som ocks r beredda att utva denna myndighet lika fr alla som uppfyller
lagens krav.
Detta r de tv principiella mjligheter man har att vlja p. Men sedan
pekar jag ocks p en tredje sak i min framstllan till regeringen. S lngt
handlar det om det rttsligt principiella. Men verkligheten komplicerar mhnda bilden en del, drfr att vi som jag uppfattar det, i alla fall har en
vldigt starkt frankrad tradition i Sverige att man ska kunna g till kyrkan
och gifta sig. Det nns naturligtvis fr det frsta en risk att samfunden sger:
skulle man vlja vgen att behlla systemet, men s att bara de fr viga som
viger alla, d vill vi inte ha ngon vigselrtt. D skulle det innebra att man
p det principiellt bstas altare offrade det goda som vldigt mnga
mnniskor upplever, detta att man kan gifta sig i sitt samfund, i sin kyrka.
Och man ska komma ihg att ven vldigt mnga homosexuella, som idag r
helt utestngda ifrn den hr institutionen, knner s. Vi vet ju att skulle
man vlja en tredje vg, dr man behll mjligheten men inte hade ngon
skyldighet att viga, s skulle det inte vara srskilt svrt fr samknade par
att i olika samfund hitta personer som har vigselrtt och som skulle vara
beredda att viga dem ocks. Drfr har jag pekat p att det hr r en politisk
frga, som regeringen mste ta stllning till. Det r inte min sak att sga:
Vger de hr icke-principiella faktorerna s tungt att man ska frng det
som principiellt kan betraktas som det bsta fr att kunna rdda det goda?
Det mste regeringen ta stllning till, och det har jag sagt att det inte r min
sak som myndighetsperson eller mbetsman att sga ngot om.
AL: Varfr gifter sig mnniskor, frgade du. Och du sade att ambitionen nr man
gifter sig r att det ska vara vi tv, och vi tnker fortstta tillsammans: det lngvariga, trogna ktenskapet. Men d skulle jag ocks vilja frga dig: hur pass starkt
frankrat r det lngvariga, trogna parfrhllandet i de homosexuella sammanhangen? Frsta dagen hr, nr vi brjade med dessa utfrgningar, s talade en aktiv
homosexuell som inte gillar tanken p ktenskap utan tycker att man ska stanna vid
partnerskap. PO Widell, journalist liksom jag sjlv, har skrivit en debattartikel som
jag vet har retat vldigt mnga homosexuella, dr han pekar p den promiskusa
homokulturen. Han sade dr att man mste rensa ut dekadensen ur homokulturen
och gra den vrdefrankrad, och han nmnde dig och sade att fr tjugo r sedan, nr
hiv dk upp, s uppmanades vi bgar av vran verkucku, dvarande RFSL-ordfranden, nuvarande HomO Hans Ytterberg, att inte testa oss. Det var ondigt. Och
s pratar han allts om gaykulturen, och man fr intrycket att det r en oerhrt vild
135

och promiskus tillstllning, det hr att vara med i gaykulturen. Sedan kan man ju
undra vad han drar fr slutsatser av det han skulle ju ha kunnat dra slutsatsen att
det d r desto viktigare med institutioner som ktenskapet. Men vad jag undrar r:
hur pass vl frankrat r kravet p ktenskap i homo- och gaykulturen?
Fr det frsta kan jag sga att PO Widell vl frmodligen har sina skl till
att vilja ge just den bilden av homosexuella, och det fr vl han svara p varfr han vill. Artikeln var smrja frn frsta till sista raden. Jag skulle kunna
gna resten av tiden t att besl honom med dumheter, rad fr rad, men det
r inte drfr jag r hr, s jag tnker inte frsvara mig mot den typen av
rent struntprat. Det nns ingen gaykultur, lika lite som det nns en heterokultur, i ngon sorts allmngiltig mening. Mina fre detta grannar, Kristina
och Ingeborg, tror jag knner igen sig ganska dligt i den hr beskrivningen
av hur mnniskor lever sitt liv. De har levt tillsammans i ver trettio r och
jag r vertygad om att de frmodligen kommer att leva sina terstende
dagar tillsammans, om de fr bestmma sjlva. Och det vimlar naturligtvis
av mnniskor precis som dem, precis som det vimlar av heterosexuella mnniskor som inte har ngon nskan att leva i ett livslngt, troget, monogamt
frhllande jag menar, de r inte precis sllsynta. Det r bara att lsa kvllstidningarnas lpsedlar varenda dag, s ser man hur pass fast rotat det monogama ktenskapet r i den s kallade heterosexuella kulturen. Problemet,
nr vi talar om grundlggande mnskliga rttigheter, r ju att det blir direkt
krnkande att plocka ut enskilda individer som gissningsvis inte r intresserade av att gifta sig, hlla upp dem framfr alla dem som vill, och s sga
att eftersom det nns andra som inte vill leva som ni sger att ni vill leva, s
ska inte ni f gra det.
Hur fast frankrad r sjlva idn om en knsneutral ktenskapsbalk? Det
r svrt att sga hur pass frankrad den r specikt hos homosexuella. Vad vi
kan konstatera r att den i alla fall r vl frankrad hos allmnheten, bde i
Sverige och p hela den europeiska kontinenten. Det nns en stor underskning, gjord av Gallup Europa, dr man stllde frgan om man tyckte att det
var en bra id att samknade par skulle kunna ing ktenskap, oavsett var
ngonstans i Europa man lever. Det r intressant att notera att det i genomsnitt faktiskt r en majoritet visserligen liten i hela Europa, ven om man
inkluderar de nya medlemsstaterna dr det ju kanske fortfarande nns en
mer konservativ samhllssyn p den typen av samlevnad, som svarar ja p
den frgan. I Sverige svarar 70 procent ja. Tanken p en knsneutral ktenskapsbalk r i vart fall vl frankrad i den genomsnittliga homo-, bi- och
heterosexuella befolkningen i Sverige.
CGS: Fr jag tervnda till frgan om diskrimineringslagstiftningens rckvidd,
eftersom jag vet att det har formulerats frgor och farhgor om den fortsatta utvecklingen. Det r ju s att den hr typen av lagstiftning ju inte lngre riktigt stter grnsen vid det privatas drr, utan p olika stt nd gr ansprken gllande ocks i privata relationer, i frhllande till privata arbetsgivare, privata organisationer och
136

liknande. Hur ser du p en framtida utveckling i vilka situationer kan till exempel
pastorer, prster, anstllda inom kyrkan komma att gra sig skyldiga till brott mot
diskrimineringslagstiftningen?
Diskrimineringslagstiftningen idag stter stopp vid det privata, skulle jag
vilja sga. Privata arbetsgivare det r ju ingen privat sfr. Att man r ett
aktiebolag istllet fr en offentlig arbetsgivare gr en ju inte till en del av
den privata sfren i den meningen. Relationen mellan enskilda privatpersoner omfattas inte till ngon del av diskrimineringslagstiftningen idag, svida
inte beteendet mellan individer gr ver grnsen fr vad som r straffbart
verhuvudtaget, att man tar till vld eller hot men d har det ju inte med
diskriminering att gra. S den stter stopp dr.
Vad nns det fr risker att man skulle gra sig skyldig till brott i framtiden? Som jag kan se det nns det idag ingen sdan risk, eftersom man just
gr halt vid det privata. Relationerna inom ett samfund, om man nu fr tala
i strikt juridiska termer, handlar om interna frgor i en frening. Juridiskt
sett r det en frening. ven om mnniskor i samfund tycker att det r konstigt att man talar om dem som en frening, s r det ju nd det i juridisk
bemrkelse. Och dr r det ju normalt sett s att man fr skta sina egna
angelgenheter. Man kan inte klaga p beslut som fattas i privata freningar
av det slaget, och det kan jag inte se att man rimligtvis kommer att kunna
gra i framtiden heller. I den mn man behller nuvarande ordning att samfunden kan frrtta vigslar, och ocks behller nuvarande ordning att man
kan vlja, s r det idag s att man inte kan gra sig skyldig till olaga diskriminering det skulle man mjligen teoretiskt ha kunnat tnka sig fre kyrkans skiljande frn staten, eftersom prster ju d var statstjnstemn. Men
det r man inte lngre, och man r inte nringsidkare: allts omfattas man
inte i den situationen heller av olika diskrimineringsbestmmelser. S jag
kan inte se att det nns ngon risk fr det, utan det r vl i s fall snarare s
att i den mn man fortstter att negativt srbehandla mnniskor p grund
av deras sexuella lggning, s r det en social och moralisk frga. Man fr
liksom mta den kritik man kan f, precis som man i vitas kyrkor i sydstaterna mttes av det nr man stoppade svarta mnniskor frn att komma in
genom kyrkdrren.
AL: Jag skulle vilja stlla ngon frga som gller frldraskap i homosexuella frhllanden. Det r inte s ovanligt numera att tv homosexuella mn och tv lesbiska
kvinnor tillsammans gr upp om att skaffa sig barn. Ofta r det tv lesbiska kvinnor
som har barnen, och givetvis r det en av dem som fder barnet. Frgan r hur man
ska se till att fderna fr samma chans att utva sitt faderskap som mdrarna att utva
sitt moderskap. Har du funderat p det?
Nu mste jag stlla en motfrga. Vad menar du med fdernas rtt att utva sitt faderskap? Donatorn?
AL: Ja, det r ju inte ngon ovanlig konstruktion, att donatorn r en homosexuell
man som gr med p att donera till en lesbisk kvinna. Sedan fds barnet, och det r
137

tv lesbiska kvinnor som lever ihop, och s nns det tv homosexuella mn som lever
ihop. Jag bara frestller mig att det skulle kunna bli problem fr mnnen i sammanhanget. Jag tnker mig att det nns tv pappor och tv mammor, ungefr risken r i
alla fall stor att mnnen inte fr s stor chans till sitt faderskap.
Detta r en stor frga: ska vi gra frndringar i den svenska frldrartten, s att man i juridisk mening ska kunna ha mer n tv frldrar? Det
r en jttestor frga. Det kan man ju inte idag. Den myndighet som jag r
chef fr arbetar med diskrimineringsfrgor, inte med frldraskapsfrgor i
stort, och d kan jag bara konstatera att s som lagstiftningen ser ut idag fr
heterosexuella par som inseminerar, s fster man inget som helst avseende
vid det biologiska faderskapet. Dr r det ju s att det som grundar frldraskap i heterosexuella familjer, nr det gller assisterad befruktning, det r
parterna i ktenskapet eller samboskapet, allts mannen och kvinnan. Deras
beslut och deras nskan till ett gemensamt socialt frldraskap grundar det
rttsliga frldraskapet. Man faststller inget biologiskt ursprung. ven nr
man inseminerar p sjukhus i heterosexuella frhllanden frekommer det
att man anvnder knda donatorer. Det r inte srskilt vanligt, men det frekommer. Donatorn har d ingen som helst fadersroll, och det nns ingen
mjlighet verhuvudtaget fr honom att f en roll, heller.
AL: Tycker du att det r en acceptabel ordning?
Jag har i andra sammanhang ppekat fr regeringen, nr man har diskuterat just den frga som du stllde till mig betrffande den homosexuella familjen, att jag tycker att man kan stta frgetecken fr hela regelverket kring
assisterad befruktning allts frldraskapsreglerna om det r skapat utifrn ett barnperspektiv eller ett vuxenperspektiv. Idag har vi ju det faktumet i heterosexuella familjer att maken till den fdande kvinnan i folkbokfringen registreras som far, trots att alla inblandade parter utom mjligtvis barnet vet att han inte r det. Det nns ingen skyldighet, rttsligt sett,
fr frldrarna att tala om fr det hr barnet att det r tillkommet genom
assisterad befruktning. Barnets enda mjlighet att f ngon aning om sitt
biologiska ursprung r helt beroende av att frldrarna har lust att tala om
det. Och det kan man ju frga sig: r det verkligen en rimlig tingens ordning? Jag har satt ett stort frgetecken fr det.
Utfrgare: Ami Lnnroth (AL) och Carl Gustaf Spangenberg (CGS)

Rttsregler gllande ktenskap och partnerskap

samt kommande versyn av dessa
Anne Kuttenkeuler
Jag ska hr bertta om de rttsregler som nns och har funnits nr det gller
ingende av ktenskap och partnerskap. Frst gr jag in ngot p historiken
138

och utvecklingen nr det gller ingende av ktenskap. Sedan behandlas

gllande rttsregler, och sist sgs ngot om den utredning som regeringen
ska tillstta om ktenskap och partnerskap.
historik
I ldre tid, till och med p forntiden, ingicks ktenskap privat inom familjerna. ktenskapet var ett avtal som trffades mellan mannens och kvinnans
slkter. Det bestod av era rttshandlingar: till att brja med fstning, trolovning, sedan sjlva giftermlet dr (oftast) kvinnans far lovade bort kvinnan, och till sist sngledningen. Ingen inblandning frn samhllet eller kyrkan frekom.
Genom kristet inytande infrdes den kyrkliga vigseln i Sverige. Under
mnga hundra r kunde man vlja att ing ktenskap antingen enligt det
ldre, traditionella sttet eller genom en kyrklig vigsel. Frst 1734 blev den
kyrkliga vigseln ett villkor fr ett ktenskap med full rttsverkan. Vid sidan
om detta fanns det ldre, traditionella sttet att ing ktenskap kvar, men
utan att ge alla det kyrkligt ingngna ktenskapets rttsverkningar (arvsrttsligt etc.).
Att den kyrkliga vigseln blev obligatorisk hade naturligtvis religisa skl
men innebar ocks praktiska frdelar. Det var krngligt att med det traditionella sttet att ing ktenskap veta vem som verhuvudtaget var gift. Hade
allt gtt rtt till? Det kanske inte fanns vittnen, ktenskapet var inte alltid
inskrivet i ngon folkbokfring osv. Den kyrkliga vigseln gjorde det mjligt
att hlla reda p vem som var gift med vem.
Under 1800-talets senare hlft infrdes successivt en borgerlig vigsel fr
olika grupper. 1908 infrdes det system som vi har idag, med valrtt mellan
kyrklig och borgerlig vigsel. Alla (eller p den tiden: alla svenska medborgare) skulle ha mjlighet att ing vigsel borgerligt. I samband med infrandet av detta system diskuterades det om man istllet skulle ha ett system
med obligatoriskt civilktenskap: att man enbart gifter sig borgerligt, civilt,
och den som s nskar fr sedan ordna en ceremoni med kyrkligt eller annat
innehll, s att sga vid sidan om den civila vigseln. Det sades att ett system
med obligatoriskt civilktenskap p ett klarare stt skulle ge uttryck fr ktenskapet som ett rent borgerligt rttsfrhllande. nd avvisades idn,
frmst av praktiska skl. Man betonade att det skulle bli praktiskt besvrligt
framfrallt fr folk i landsbygden att hitta ngonstans dr de skulle kunna
ing vigsel borgerligt. Kyrkan fanns ju representerad i landet p ett helt annat stt n andra, borgerliga instanser, till exempel domstolar.
P 1970-talet terupptogs tankarna p ett obligatoriskt civilktenskap i
samband med att stora delar av ktenskapsrtten reformerades (det blev t.ex.
mycket enklare att skilja sig). Det fanns ett frslag frn en utredning om att
helt avskaffa vigseln. ktenskap skulle istllet ings genom skriftlig anmlan
till en fretrdare fr det allmnna, till exempel vid ngon myndighet eller
139

till prst i ett trossamfund. Frutom anmlan skulle det vara mjligt att hlla
en ceremoni av vad slag man ville. Frslaget genomfrdes aldrig. Olika skl
anfrdes fr detta, bland annat att man tyckte att det var torftigt. Man
var ocks osker p om det var frenligt med FN-konventionen om ingende
av ktenskap.
beskrivning av gllande rtt
Vrt nuvarande system infrdes allts 1908. I ktenskapsbalken, dr reglerna
om ktenskap nns idag, sgs att det ings mellan man och kvinna genom
vigsel. Behrig att vara vigselfrrttare r fyra typer av personer: 1) lagfaren
domare i tingsrtt; 2) den som Lnsstyrelsen har frordnat; 3) prst i Svenska kyrkan; 4) prst eller annan befattningshavare i annat trossamfund n
Svenska kyrkan som har ftt Kammarkollegiets tillstnd att viga. (Det nns
en srskild lag om att Kammarkollegiet kan ge andra trossamfund n Svenska kyrkan vigselrtt.) Vid kyrkliga vigslar gller de interna freskrifterna
inom varje trossamfund. Nr det gller vigslar som frrttas av domare eller
av en person frordnad av Lnsstyrelsen nns en srskild frordning med regler fr hur de ska g till. Det nns tv formulr: det korta och det lngre.
Sedan 1995 kan par av samma kn, som nskar en heltckande reglering
av sina rttsliga frhllanden, lta registrera sitt partnerskap. Bestmmelser
om detta nns i Lagen om registrerat partnerskap. Frfarandet vid registrering av partnerskap motsvarar det som gller fr borgerlig vigsel. Det kan
frrttas av 1) lagfaren domare vid tingsrtt; 2) av den som Lnsstyrelsen
frordnar. Det nns ocks en frordning som reglerar hur registreringen gr
till, ungefr motsvarande den som nns fr borgerliga ktenskap med ett
lngre och ett kortare formulr.
Ett partnerskap har samma rttsverkningar som ett ktenskap. I Lagen
om registrerat partnerskap sgs att alla regler som gller fr makar och fr
ktenskap ocks gller fr partnerskap och fr partner. Det handlar d bland
annat om hela ktenskapsbalken, med regler om ktenskapsskillnad, bodelning och makarnas ekonomiska frhllanden, och rvdabalken med dess
regler om arvsrtt, testamente osv. Numera handlar det ocks om en del av
Frldrabalken. I och med att det blivit mjligt fr partner att adoptera barn
kan de bli frldrar, och d kommer alla regler i Frldrabalken att glla fr
partner. Drutver nns ju en mngd regler i frga om skatter, bidrag osv:
vad som gller fr makar gller hr ocks fr partner. Det nns bara ngra f
undantag. Det frsta gller reglerna om assisterad befruktning. Som det nu
r kan partner inte som makar f tillgng till assisterad befruktning inom
den svenska sjukvrden. Sedan nns det ocks nordiska regler om ktenskap
som inte gller fr partner. I vrigt har dock partnerskapet samma rttsverkningar som ett ktenskap.

140

den kommande utredningen

Regeringen har fr avsikt att tillstta en utredning av frgor rrande ktenskap och partnerskap. Vid Justitiedepartementet arbetar vi fr nrvarande
med att skriva direktiv till utredningen frhoppningsvis kommer de att bli
klara nu i hst. Drfr kan jag inte idag nrmare kommentera eller beskriva
hur uppdraget till utredningen kommer att se ut, hur utredningen kommer
att utformas, vem som blir utredare eller ordfrande i utredningen osv. Vad
jag kan gra r att i allmnna ordalag beskriva vilka frgestllningar som
kan aktualiseras. Det handlar d om tre frgor. Den frsta r naturligtvis:
Br par av samma kn kunna ing ktenskap? Den andra rr formerna fr
ingende av ktenskap, och den tredje vad som ska hnda med partnerskapet.
Frgorna hnger i viss mn samman med varandra, men den frsta frgan om par av samma kn ska kunna ing ktenskap r kanske mer en
symbolfrga n en lagteknisk frga. Som jag har sagt gller redan samma
rttsverkningar. De esta regler r likadana.
Nr det gller formerna fr ingende av ktenskap r en frga: Br vi ha
kvar det nuvarande systemet med valfrihet mellan kyrklig och borgerlig vigsel, eller ska vi ha ett system med obligatoriskt civilktenskap? Och om man
infr ett system med obligatoriskt civilktenskap hur skulle det d utformas? En intressant frga r om man verhuvudtaget ska ha kvar sttet att
ing ktenskap genom vigsel, eller om det kanske skulle g att frenkla dessa
regler i linje med vad som freslogs p 1970-talet, s att de som vill ing
ktenskap anmler det till ngon myndighet? Enligt den internationella
konventionen kan man inte bara skicka in en anmlan, utan man mste personligen innna sig ngonstans. Det krvs dock inte ngon egentlig vigselceremoni. Vilken myndighet skulle i s fall f det uppdraget? Skulle man till
exempel kunna tnka sig Skatteverket, som har hand om frgor gllande
hindersprvning infr ktenskapet?
Om utredningen skulle komma fram till att vi ska ha kvar det nuvarande
systemet med valfrihet blir frgan: Finns det anledning att gra frndringar
inom ramen fr det systemet? Och om utredningen skulle komma fram till
att ktenskap ska ings av par av samma kn s blir frgan: Vad ska d glla
fr trossamfunden? Ska ett trossamfund ha mjlighet att vlja om man bara
vill viga par av olika kn, eller ska dess rtt att viga frutstta att man kper
hela paketet och allts r beredd att viga bde homo- och heteropar? Och
vad ska glla fr prster i Svenska kyrkan, som nu har en srstllning genom
att de enligt lag r direkt behriga att viga?
Om det infrs ett system dr homosexuella kan ing ktenskap blir frgan om det nns ngon anledning att ha kvar partnerskapet. Det kanske det
inte nns? Om det avskaffas, vilka vergngsregler ska d glla fr dem som
redan ingtt partnerskap? Skulle man istllet komma fram till att partnerskapet ska nnas kvar, och att par av samma kn inte ska f ing ktenskap,
141

s uppkommer mnga frgor om behovet att frndra reglerna om partnerskap. En sdan stor frga r vem som ska vara behrig att registrera partnerskap. Ska kanske prster i Svenska kyrkan och andra trossamfund vara behriga att gra det? Och hur ska man d ordna det? Dr uppkommer frgor
liknande dem som gller prsters behrighet att lta par av samma kn f
gifta sig. Mste trossamfunden kpa hela paketet allts vara beredda
bde att registrera partner och att viga en man och en kvinna eller ska de
kunna vlja?
CGS: Vi vet att du r frhindrad att lmna ngra upplysningar om vilka politiska
vervganden som grs i departementet, och du kan inte heller fregripa den utredning som nu s smningom ska tillsttas. Vi tnkte koncentrera oss p sjlva lagstiftningsprocessen och de olika steg som man nu kan tnka sig framt i tiden.
GG: Du sade nyss att du inte kan sga vem som ska bli ordfrande eller vilka som
ska sitta i utredningen, men frgan r om du kan sga ngot mera generellt om hur
en sdan hr utredning kommer att vara sammansatt. Till exempel kan man fundera
p om fretrdare fr trossamfunden kommer att f plats i utredningen. Vilken typ av
sakkunniga och experter tror du kommer att medverka p olika stt?
Vad jag kan sga rent allmnt, i generella ordalag, r att det nns tv stt
att gra en sdan hr utredning. Ett stt r att ha en parlamentarisk utredning. Dr sitter d fretrdare fr alla riksdagspartier, och det r s att sga
de som bestmmer tillsammans. De har en ordfrande, som kan vara en politiker eller en jurist. Sedan kan man ha experter och sakkunniga. Sakkunniga
brukar vara frn departementen och experter sdana som kan ngonting p
omrdet. Ett annat stt r att tillstta en ensamutredare, som kan vara en
politiker eller en jurist eller ngon annan lmplig person. Den ensamutredaren har d inga andra politiker i utredningen, men dremot ocks experter
och sakkunniga. Oavsett vilken typ av utredning det blir mste den naturligtvis ha kontakt och hra sig fr med bland annat Svenska kyrkan, vad ni
tycker, och vad andra trossamfund tycker, och vad andra intresserade grupper tycker i frgan. Dr kan man gra p olika stt. Antingen kan man naturligtvis ha fretrdare fr trossamfund som experter, men man kan ocks
knyta dem till utredningen i ngon form av samrdsgrupper, eller i andra
lsare former inhmta synpunkter.
GG: Om man tnker p de olika stegen nr det gller lagstiftningsprocessen, frn
det att regeringen har bestmt direktiv och tillsatt utredningen, och s gr det till behandling i riksdagen. Det dr r ju den gng som jag frstr att det har. Under den
gngen och det arbetet, vilka mjligheter nns det d fr olika grupper eller intressenter att pverka eller medverka eller gra sin rst hrd? Vad r de olika stegen d?
Det beror ju p hur utredningen kommer att lgga upp arbetet, om den
kommer att ha samrdsgrupper eller nna andra former fr att inhmta synpunkter. Oavsett vilken utredning det blir s r ju utredningen en myndighet, och naturligtvis har intresserade personer rtt att kontakta utredningen
och framfra sina sikter.
142

CGS: Men det r mnga steg som kommer nu. Det ska skrivas direktiv, utredningen ska tillsttas och komma igng och brja arbeta, och s smningom ska det
komma ett betnkande, och sedan blir det remissbehandling av detta betnkande, och
s vidare nda fram till ett riksdagsbeslut s smningom. Vad tror du ungefr om
tidsramarna? Kan man frvnta sig ett frslag fre valet 2006?
Nej, det r nog knappast mjligt.
GG: En fljdfrga till det det kanske inte gr att frga s, men r det hr s att
sga en stor utredning? r frgekomplexet av den arten att det tar lng tid av det
sklet att det r en komplicerad frga eller en som inbegriper vldigt mnga olika
saker, som ocks gr att det tar tid innan man kan bli frdig med den?
Ja, dr sade du vl ungefr s som det r, att det r en stor frga historiskt
sett. Den har kulturella aspekter som nog krver tid och eftertanke bde fr
utredningen och fr regeringen.
CGS: En annan frga som frsts r svr fr dig att besvara r vilka vervganden man kommer att gra nr det gller utvecklingen fr vrigt i Norden och Europa.
Vad tror du, allmnt?
Utredningen antar jag kommer att nna anledning att studera hur det
fungerar i andra lnder, inte minst i Norden, s klart, men ocks i vriga
Europa och kanske ven andra lnder: jmfra, se vad det nns vad fr lsningar, se hur det fungerar och ta till sig det och begrunda det.
GG: En fljdfrga till det. Du sade i din inledning ngot om att det som gller just
nu, rttsligt, hade vissa konsekvenser fr den nordiska lagstiftningen. Du antydde
det, nr det gllde jmfrelsen mellan registrerat partnerskap och ktenskap. Kan du
sga ngot om vad det innebr?
Det nns en nordisk konvention som gller ktenskap, och den gller
helt enkelt inte partnerskap. Huvudregeln r ju att alla regler som gller fr
makar gller fr partner, men vi kan inte ensidigt i Sverige bestmma att
den hr nordiska lagen, som bygger p en konvention, pltsligt ocks ska
glla partner. D mste man inom Norden gemensamt komma verens om
att den hr konventionen som nns i Norden ocks ska glla partner, och
det har man inte gjort nnu.
GG: Finns det ngra tankar eller ngot pbrjat arbete om detta?
Det nns sdana tankar, men just nu r vl frgan om det nns ngon anledning att ta upp frgan inom Norden, nr vi har den hr utredningen p
gng. Det kanske inte r ngon id.
CGS: Sammantaget kan man sga att detta kommer att vara ett komplicerat lagstiftningsrende som kommer att ta vldigt lng tid. Tror du att man verhuvudtaget
skulle kunna faststlla en tidpunkt nr en ny lagstiftning p det hr omrdet skulle
kunna trda i kraft? Handlar det om 2010, 2008, eller var hamnar man, tror du?
Jag kan absolut inte sga ngonting om det, men en utredning kommer
att ta tid, och jag kan faktiskt inte ens sga hur lng tid den kommer att ta.
Och hur lng tid arbetet i regering och riksdag sedan tar och var det hamnar
det r mnga steg p vgen.
143

GG: Finns det exempel dr man skulle kunna jmfra den hr typen av utredning, och det arbete som kommer att ske, med ngon annan frga som p samma stt
har tagit vldigt lng tid eller som har krvt en lng process p det sttet?
Det var en svr frga. Vi har ju s klart mnga frgor i departementetet
som tar lng tid. Mnga frgor gllande homosexuella har ju tagit tid. Vi
hade ocks en utredning som kom fr ngra r sedan som gller adoption
och assisterad befruktning, och dr har ju delen om assisterad befruktning
nnu inte behandlats klart. S det har ju tagit tid.
GG: Det har d ocks rrt sig om trefyra r, eller?
Det r det nog. Det r ingen ovanlighet.
GG: Det r inget specikt fr den hr frgan?
Lagstiftningsprocessen tar oftast tid, lng tid.
CGS: Idag lgger man ju ekonomiska aspekter nr man kommer med betnkanden. Man ska redovisa om det kostar ngot eller inte. Hur viktig kommer den delen
att vara i det hr lagstiftningsarbetet, tror du? Nr du redogjorde fr rttshistorien
hr s fanns det ju frslag som var vldigt enkla att genomfra, en enkel registrering
man skickar in sina handlingar, och s kan det dr byggas ut om man nu vljer
det obligatoriska civilktenskapet. Finns det sdana vervganden?
Alla utredningar ska presentera de ekonomiska effekter som deras frslag
har: s r det alltid. Men den hr frgan r vl inte frmst en ekonomisk
frga: det r ju inte fr att spara pengar fr staten som den utreds utan fr
att se hur systemet lmpligen ska se ut. Ekonomiska aspekter kommer nog
inte att ha ngon srskilt framtrdande roll i den hr utredningen.
GG: Vi vet att du inte kan fregripa mycket av det hr, men i de frgor som du
inledningsvis nmnde kan komma upp och diskuteras om par av samma kn kan
ing ktenskap, hur ktenskapet rttsligt ska fungera, om man ska hlla kvar partnerskap eller inte, det r ju ett antal frgor som du nmnde dr och som kommer att
behandlas. Om man ser till vilka frgor detta nd r, och tnker sig en utredning
som ska arbeta med dem, och om man jmfr med andra frgor som har varit komplicerade att lsa p olika stt, kan det d vara s att en utredning p det hr viset kommer fram med ett enda alternativ? Eller kan de lmna olika alternativ i det som de
till slut kommer fram till?
Det beror p hur direktiven r skrivna: om de ges en mjlighet att ge era
alternativa frslag, om de r skiljaktiga eller s.
CGS: Kan du bara kort bertta hur det brukar g till i departementet nr man
skriver direktiv? Hur gr processen till?
Det gr till s att enheten som jag arbetar p, eller ngon annan sakenhet,
utarbetar ett frslag till direktiv, och sedan fredras det fr de politiskt tillsatta personerna i departementet och ministern. Sedan r det ju sjlvklart
hela regeringen som beslutar om direktiven, s alla departement som har
ngot att sga om dem bereds tillflle till det.
CGS: Varfr tar det s lng tid att f fram direktiv?
Direktiv r viktiga. De ska ju bilda ramen fr utredningen, s det gller
144

att noga vervga vad som str dr.

Utfrgare: Gunilla Gunner (GG) och Carl Gustaf Spangenberg (CGS)
Referatet av utfrgningen r ltt frkortat.

ktenskapets rttsverkningar
Nils Grder
Nr jag talar under rubriken ktenskapets rttsverkningar gr jag det
utifrn ett advokatperspektiv. Likvl ska jag frska undvika att g alltfr
mycket in p juridiska detaljer. Jag ska ocks frska undvika att tala s
mycket om ktenskaps ingende och formerna fr ktenskaps ingende, och
istllet ska koncentrera mig p vad det innebr att vara gift: vad ktenskapets rttsverkningar r, och hur dessa kan ha relevans fr den diskussion
som vi fr dessa dagar.
tvingande rttsregler
En grundlggande utgngspunkt fr vr ktenskapsrtt r att ktenskap ings genom ett frivilligt avtal mellan makarna. Frivilligheten r en avgrande
och grundlggande sak i vr ktenskapsrtt. Detta delar vi med hela den tradition som r gemensam fr de lnder som tillhr vad vi kan kalla den kristna rttskulturen, och civilrtten har tagit fasta p detta.
Nsta viktiga moment r att frst att ktenskapsrtten, dremot, till sin
natur r tvingande, i vart fall i sin huvudsak. Det r allts frivilligt att gifta
sig, men den som ingr ktenskap underkastar sig rttsregler som r tvingande. Makarna har inte rtt att sjlva disponera ver ktenskapets rttsverkningar. ktenskapsrtten skiljer sig drmed frn den kommersiella rtten,
dr utgngspunkten r avtalsfrihet: parterna kan sjlva trffa de verenskommelser de nskar nr det gller att kpa och slja saker, trffa hyresavtal etc.
Varfr r d ktenskapsrtten tvingande? Min egen tolkning r att ktenskapet till sin natur har sin bas i ett utgivande och i en frtroenderelation,
en krleksrelation dr man inte bevakar sina intressen p det sttet som man
gr i en kommersiell relation. Och spegelbilden av detta r att en sdan frtroenderelation behver omgrdas av det skydd som de tvingande rttsreglerna ger.
ktenskapsbalkens (ktB) tvingande rttsregler kan kortfattat sammanfattas i fyra punkter. Den frsta r att makarna ska visa varandra trohet och
hnsyn. Plikten mellan makarna r hr lngre gende n den som gller
mellan mig och min granne, eller mellan mnniskor i allmnhet. Det nns
allts en frdjupad skyldighet till trohet och hnsyn, och trohet betyder i
detta sammanhang naturligtvis sexuell trohet men ocks trohet i vidare
mening, och hnsynsfullhet.
145

Den andra punkten i ktB, kap. 1, r att makarna gemensamt ska vrda
hem och barn. Det betyder att de har ett gemensamt ansvar som de ska dela
med varandra. Den tredje punkten r att man ska frdela utgifter och sysslor
mellan sig. Det betyder att man ska bidraga till vars och ens personliga behov och de gemensamma behoven efter frmga. Man ska allts inte betala
hlften var utan bidra efter egen frmga: den som har hgre inkomst eller
andra resurser ska bidraga med mer n den som har mindre. Den fjrde och
sista punkten r att makarna ocks har en informationsplikt mot varann. I
ktB kommer detta till direkt uttryck i lagtexten. Man fr inte ha hemligheter mellan makar, som man har rtt till i frhllande till andra mnniskor i vart fall inte hemligheter som inverkar p den andras mjlighet att
rtt kunna verblicka familjens ekonomiska omstndigheter.
Detta kan tyckas trivialt men r grundlggande fr att frst vad ett ktenskap r. r man inte beredd att underkasta sig detta, s kan man inte gifta
sig. Ett sdant ktenskap vore, i vart fall med en kanoniskrttslig utgngspunkt, ogiltigt. Jag skulle vilja pst att det ocks frekommer att mnniskor inte vill gifta sig drfr att de inte vill underordna sig detta. I praktiska
fall stter jag till exempel i allt strre utstrckning p uppfattningen att man
r inte beredd att dela utgifter efter frmga utan vidhller att de ska delas
lika, utan hnsyn till att ena parten regelmssigt kvinnan har en lgre
inkomst.
ktenskapsrtt, frldrartt och sambolagstiftning
Vill man leva utan dessa solidaritetsregler, d mste man ocks avst frn att
gifta sig. Jag nmnde och det r fr mig en mycket viktig punkt att makarna har ett gemensamt ansvar fr vrden av hemmet och barnen. Det diskuterades, nr den nuvarande ktenskapsbalken skrevs 1987, om det momentet behvde hra hemma dr eller om det istllet skulle placeras i Frldrabalken, den lag som mer i detalj reglerar relationen mellan frldrar och
barn. Slutligen stannade man fr att denna punkt var av s grundlggande
betydelse fr ktenskapet att den hade sin plats i ktB.
Ni vet ocks att en del av frldrartten naturligtvis berr personer som
inte r gifta. Mnga lever ju som sambo med gemensam vrdnad om barnen.
Man skulle kunna sga att en del av ktenskapsrtten i praktiken har utvidgats till att glla ocks utanfr ktenskapet, nr frldrarna antingen tillsammans ansker om gemensam vrdnad eller en domstol efter en prvning
dmer till gemensam vrdnad om barnen. Frldrar som har gemensam vrdnad om sina barn utan att vara gifta kan sgas leva i en typ av partiellt ktenskap, och i praktikten skulle man kunna sga att frnskilda makar som
har fortsatt gemensam vrdnad om barnen ocks fortsatt lever i ett partiellt
ktenskap vad avser deras ansvar fr vrden av barnen, och naturligtvis ocks ett ekonomiskt ansvar. Drfr tror jag att man ska ha en funktionell syn
p ktenskapsrtten och inte bara en formalistisk uppfattning. ktenskaps146

rtten har inte alldeles skarpa grnser, utan det nns rttsverkningar som
inte r helt och hllet knutna till den formella vigseln.
Ett annat exempel r sambolagstiftningen. Vi har hr ftt ta del av era
spnnande rttshistoriska frelsningar som belyst utvecklingen. Vad jag
mjligen skulle vilja tillgga r att 1915 rs lagstiftningsreform, som nmnts
era gnger, enligt min uppfattning byggde mycket p 1800-talsliberalismens princip om att fokusera p det formella ktenskapsingendet vid vigseltillfllet. Drfr avskaffades de kvardrjande reglerna om s kallat ofullbordade ktenskap, dr mnniskor levde samman utan att vara formellt vigda.
Den formella skillnaden mellan gifta och ogifta blev allt tydligare, men det
blev d ocks tydligt hur olmpligt det var att lmna alla som sammanlevde
utan att formellt vara gifta helt utanfr lagregleringen. Sambolagstiftningen
kan ses som en reaktion mot detta, dr vissa rttsverkningar hrande till
ktenskapsrtten har knutits till sammanboendet, ven om paret inte r formellt gift.
rtten att ing ktenskap
Allt det jag nu har sagt gller den civilrttsliga regleringen av ktenskapet,
det vill sga makarnas inbrdes relation. Ett annat perspektiv p ktenskapets rttsverkningar skulle kunna kallas det offentligrttsliga, allts relationen mellan det allmnna staten, om man s vill och individerna. Ni har
redan hrt hr ngot om den europeiska konventionen om mnskliga rttigheter, som ju r en del av gllande svensk lag. Dess art. 12 lyder s hr: Giftasvuxna mn och kvinnor har rtt att ing ktenskap och bilda familj i enlighet med de nationella lagar som reglerar utvandet av denna rttighet.
Det r allts inte bara frivilligt att ing ktenskap, man har ocks en rtt att
gra det. Staten kan allts inte utan att gra sig skyldig till brott mot konventionen och drmed skulle lagstiftningen vara ogiltig frbjuda vuxna
personer att ing ktenskap om de s nskar. Man kan inte hindra ngon
grupp, som av ngon anledning bedms olmplig, att ing ktenskap.
D uppkommer den fr mig intressanta frgan: vad r det fr rtt som
den hr konventionen ska tillgodose?
Vi har tidigare talat, mnga ganska mycket, om ktenskap jmfrt med
partnerskap. Jag frstr den diskussionen utifrn vad som kan kallas dess
signalverkan i orden. Likvl tror jag att det kanske inte r s fruktbart att
fsta alltfr mycket uppmrksamhet vid de olika termerna: ktenskap, partnerskap. Dels vet vi ju att det skiftar frn sprkomrde till sprkomrde vad
man kallar institutionen, dels varierar detta ver tiden. Det intressanta r
att se: vilka rttsverkningar r det som ska skyddas och garanteras?
Som allmnpraktiserande advokat r jag inte alls ngon expert p den
europeiska konventionen om mnskliga rttigheter, men jag frstr det s
att den ger ett skydd fr individen att leva samman och bilda familj. Mn
och kvinnor har rtt att gifta sig med varann, och att skaffa barn om de har
147

biologiska mjligheter att f barn. Jag skulle ocks tro att det nns en rtt
fr personer av samma kn att leva tillsammans utan ngot ingrepp ifrn
samhllets sida. Dremot tror jag inte att konventionen tillerknner personer av samma kn ngon rtt att skaffa barn genom assisterad befruktning.
Nr vi drfr talar om huruvida man ska ha ett gemensamt ktenskapsbegrepp, som omfattar parter av samma kn liksom parter av motsatt kn,
s blir det av avgrande betydelse vad man menar med ktenskap. Vilka
rttsverkningar ska tillerknnas, eller vilka rttigheter ska man ha, oavsett
kn?
Den tidigare presentationen av det utredningsarbete som beslutats i Justitiedepartementet berrde ngot skillnaden mellan partnerskapslagen och
ktB. Som riktigt sades innebr partnerskapslagen att rttsreglerna i ktB
har motsvarande giltighet fr parterna i ett partnerskap. Det nns dock tv
undantag frn de rttsregler som gller fr gifta makar, s fundamentala att
man likavl kan byta stndpunkt och hvda att det nns en grundlggande
skillnad mellan dem, nmligen att parter av samma kn inte har rtt till assisterad befruktning genom insemination och inte heller till befruktning
utanfr kroppen p det stt som regleras i srskild lag.
Denna frga r, som ni vet, freml fr mycket diskussion. Utifrn mitt
perspektiv skulle jag vilja hvda att den kanske r den allra viktigaste inom
det hr omrdet. Vilken rttighet ska man anse att parter av samma kn har
nr det gller rtten att skaffa barn? Om man intar stndpunkten att ktenskapet innefattar en rtt att skaffa barn, s fr detta naturligtvis konsekvenser fr synen p assisterad befruktning. Om man dremot menar att begreppet ktenskap r begrnsat till de rttsverkningar som vi tidigare berrt
(trohet och hnsyn, att dela sysslor mellan sig och att visa ppenhet mot
varann) och exkluderar rtten till barn, s kan man sga att vi har tv alternativa ktenskap helt oavsett vilken rubrik vi stter p respektive institut.
I april mnad lades det fram en departementspromemoria som jag glmt
titeln p men som har nummer 19 i Justitiedepartementets serie. Den innehller inget frslag till hur man ska stlla sig till frgan om assisterad befruktning men belyser nd vilka frndringar i civillagstiftningen som
skulle bli ndvndiga om lagstiftningen om detta skulle frndras. Hr aktualiseras, som jag ser det, helt nya frgor om rttsverkningar. Jag skulle
vilja sammanfatta det s att det dyker upp tv frgor som tidigare inte normalt har diskuterats i ktenskapslagstiftningen. Det handlar om relationen
till en tredje part.
Den grundlggande skillnaden, som jag uppfattar det, mellan ett ktenskap mellan man och kvinna och ett mellan tv kvinnor, eller mellan tv
mn, r att om parterna av samma kn ska skaffa barn s krvs en medverkan av en individ av motsatt kn. Dr r det dessutom s, som ni naturligtvis inser, att det nns en grundlggande skillnad mellan ett ktenskap mellan tv mn och ett ktenskap mellan tv kvinnor. Det r drfr, tycker jag,
148

ocks befogat att frga sig huruvida man kan ha olika uppfattning om ktenskap mellan tv kvinnor jmfrt med mellan tv mn.
Den nmnda departementspromemorian framstller ett frslag som bygger p tanken att lagen om insemination ndras, s att tv kvinnor som lever
tillsammans (i princip utan hnsyn till om de ingtt partnerskap eller ktenskap, om man skulle ndra lagens sprkbruk s eller r sambo med varann) efter en prvning av en offentlig myndighet ska kunna insemineras.
Bda kvinnorna ska d denieras som barnets mdrar. En frutsttning fr
detta r allts att parterna genomgr en offentlig lmplighetsprvning, att
inseminationen sker p ett offentligt sjukhus, samt att den man som donerat sperma r knd till sin identitet och att hans identitet grs knd fr barnet nr barnet ntt tillrcklig mognad. Barnet kan allts, nr det ftt kunskap om sin biologiske faders identitet, ska upp den biologiske fadern om
detta r praktiskt mjligt. Dremot har den biologiske fadern inga frpliktelser visavi barnet.
Om inseminationen dremot ger rum utan fregende godknnande av
en offentlig myndighet, och ngon annanstans n p ett offentligt sjukhus,
ska man bortse frn inseminationen och istllet, p vanligt stt om jag fr
sga s, deniera den biologiske fadern som barnets far. Denne har d faderns alla frpliktelser och rttigheter gentemot barnet. Rttsverkningarna
fr barnet blir drmed helt olika beroende p formerna fr insemination. r
inseminationen godknd och sker i offentlig regi s bryts alla rttsverkningar mellan barnet och fadern bortsett frn rtten till kunskap (en rtt som
bl.a. grundas p FN:s barnkonventions minimikrav p barnets rtt). Det
nns ingen rtt till relation mellan barnet och fadern. Om inseminationen
sker p annat stt, privat eller i utlandet, anses den biologiske fadern som
far. Ngon relation i rttslig mening mellan barnet och den kvinna som r
gift om jag fr anvnda det uttrycket med den fdande kvinnan uppstr
allts inte. Barnet har en mor och en far. I det motsatta fallet fr barnet tv
mdrar.
Min uppfattning r att den hr frgan fr att uttrycka det trivialt inte
r enkel. Det r en grundlggande frga, som man mste ta stllning till,
huruvida det r lmpligt med s skilda rttsverkningar i situationer som
kanske inte r s vldigt olika. Jag vet att det nns olika uppfattningar om
hur man ska se p detta.
Om en gift kvinna fder barn, presumeras maken vara barnets far, och
om inte ngot annat bevisas blir han barnets far i rttslig mening. I det frslag som nu har lagts fram nns ingen motsvarande presumtion fr frldraskap mellan den kvinna som r gift, eller sambo, med den fdande kvinnan,
utan det krvs d utredning i den srskilda ordning som skisseras.
Detta problem r inte unikt fr homosexuella relationer. Samma frgestllning instller sig naturligtvis om insemination sker i ett ktenskap
mellan man och kvinna, dr mannen r steril och inte sjlv kan bli far. Den
149

vsentliga skillnaden, som nd mste framhllas, r att inseminationerna

av en kvinna gift med en man r mycket f och blir allt frre, p grund av
mjligheten (till fljd av andra lagregler) att genom assisterad befruktning
hjlpa par som inte p annat stt kan f barn. Hr nns allts en grundlggande skillnad: i ett homosexuellt frhllande r den tredje personens medverkan en ndvndighet, i heterosexuella ktenskap s r detta en undantagssituation.
Nsta problem kan mjligen synas spektakulrt i dagens debatt men br
likvl, tycker jag, uppmrksammas. Det nns inte ngon motsvarande mjlighet fr mn att fda barn till vilket de r biologiska frldrar, annat n
om man skulle tillta det som kallas surrogatmdraskap. Detta innebr att
man sluter ett giltigt avtal med en kvinna att bra ett barn som har avlats av
ngon av mnnen men till vilket hon inte blir frlder, utan dr frldraskapet tillkommer de bda mnnen. De rttsliga reglerna denierar d allts
inte kvinnan som barnets mor. I Sverige tror jag inte att ngot frslag av det
slaget verhuvudtaget har diskuterats. Det innefattar ju synnerligen komplicerade frgor, biologiska och knslomssiga. Att genomg en graviditet
innebr en utomordentligt stor frndring fr kvinnan, och hennes situation skiljer sig p mnga stt frn mannens i de fall d det rr sig om en manlig donator. Det hindrar inte att frgan om den biologiska frlderns ansvar
fr barnet, och om barnets rtt till relation till den biologiska frldern, p
ett grundlggande och principiellt plan r densamma.
barnets rtt till sina frldrar
Det nns hr en viss motsatsstllning i rttsutvecklingen. Jag vill anknyta
till en annan sak som vi talat om tidigare, nmligen antalet ktenskapsskillnader som ju r hgt i vrt land. Om man gr tillbaka ngra rtionden
fanns ju tidigare den seden, om man fr uttrycka det s, att relationen mellan barnet och mannen i ktenskapet ofta brts efter ktenskapsskillnad.
Barnen togs regelmssigt omhand av den frnskilda modern och ck ofta
en mycket svag kontakt med sin far. Styvfadern, om kvinnan ingick nytt
ktenskap, trdde istllet till stor del in i den tidigare mannens roll och
blev barnets nye far. Ni knner alla till att vi sett en utveckling genom
lagstiftningen i riktning mot en fortsatt stark relation mellan barnet och
den frnskilde mannen. Jag sade ocks tidigare att frnskilda makar med
fortsatt gemensam vrdnad om barnet (enligt nu gllande lagstiftning en
huvudregel som man mycket sllan gr avsteg frn) i ngon mening lever i
ett fortsatt partiellt ktenskap. Dr ser vi allts ett tecken p hur man
framhllit vrdet av en vidmakthllen relation mellan den biologiske fadern och barnet. Man kan ocks i ett historiskt perspektiv se p de traumatiska konsekvenserna fr barn som inte knner sin fars identitet i den klassiska situationen med en ogift moder dr faderskapet inte kunnat faststllas. Det har, som jag uppfattar det, funnits en stark vilja att i rttsutveck150

lingen frmja att faderskap faststlls och att barnet fr en sker kunskap
om vem fadern r frenklat uttryckt, fr att undvika en felaktig fadersbild.
Erfarenheterna av detta r relevanta i bedmningen av vilka konsekvenser det medfr om faderskapet inte faststlls i de fall insemination sker i
privat regi, liksom av vilka svrigheter det kan innebra om faderskapet visserligen r knt men utan att det nns ngon praktisk mjlighet fr barnet
att skapa en relation med fadern, eller f nrmare kunskap om honom.
Med detta har jag velat peka p att relationen mellan makar och barn,
och inte bara relationen mellan makarna, r av betydelse nr man talar om
ktenskapsrttsverkningar, framfrallt i det fokus som gller fr denna hearing, nmligen ett utvidgat ktenskapsbegrepp.
CGS: Fr vi fr tydlighetens skull brja med ngra frgor som kanske innebr en
upprepning av vad du just har sagt. I den promemoria som vi ftt ta del av, som du
har skrivit som underlag fr den hr hearingen, s har du en mening som jag uppfattar som en nyckelformulering fr att frst din stndpunkt. Du skriver: Om ktenskap tolkas i kyrkorttslig tradition, det vill sga innefattande rtten att mottaga
barn, synes praxis inte innefatta frbud att begrnsa ktenskap till relationen mellan
man och kvinna. r det krnan i din stndpunkt hr?
Detta var mot bakgrund av tolkningen av den tolfte artikeln i Europardskonventionen, dr jag uppfattar artikeln s att man inte frn samhllets sida
kan hindra parter av samma kn att leva samman och bilda familj, och med
mitt synstt d inte heller att reglera detta lagligt p det stt som sker till
exempel i partnerskapslagen. Dremot s tolkar jag den rttspraxis som jag
har tagit del av s att ngon frpliktelse, grundad p konventionen, att medge insemination av en kvinna som r gift med en annan kvinna, eller ngon
frpliktelse eller ngon rttighet fr mn att trffa giltiga avtal med en surrogatmoder en sdan rtt tror jag inte fljer av konventionens bestmmelser. Drfr menar jag att det nns en sorts utrymme fr lagstiftaren till en
lmplighetsbedmning i den delen.
GG: Ytterligare en frga fr att klargra din stndpunkt lite mer. Har vi frsttt
dig rtt att du inte i princip skulle motstta dig ett utvidgat ktenskapsbegrepp, eller
samknat om det gr mot det, men att du fortfarande ser komplikationer av att man
inte har lst de familjerttliga rttsverkningarna fr barnens stllning och s vidare
att du inte r mot samknade ktenskap men att det inte r frdigt fr det n? Kan
vi tolka dig s, utifrn det du har sagt och det du har skrivit?
Man kan tolka det s, nr du sger s att det inte r frdigt. Begreppet
ktenskap r inte fr mig s vsentligt som det kanske r fr mnga. Fr mig
betyder ktenskap, rent sprkligt och egentligen ven rttsligt, en lagligt
reglerad relation, som inte behver sammanfalla med till exempel det kanoniskrttsliga begreppet matrimonium. Det behver inte heller svara mot ett
fornsvenskt hjonelag, utan begreppen kan skifta ver tiden.
Man kan mycket vl tnka sig en ordning enligt vilken man knyter rtts151

verkningar mellan parter av samma kn till ngot som kan kallas ktenskap.
Men d r det oerhrt viktigt, fr att inte vilseleda, att tydliggra att man d
kanske har ett ktenskapsbegrepp som inte sammanfaller med det som nu
gller, om jag fr uttrycka det s. Drfr att om man vill vidhlla det ktenskapsbegrepp som vi nu har, som innefattar rtten fr makarna att skaffa
barn, s kan man inte utvidga det till personer av samma kn annat n om
man samtidigt lagstiftar om rtt till insemination, med brytande av relation
mellan den biologiske fadern och barnet, alternativt om man vill utvidga
det till att glla ocks mellan mn att man gr det lagligt att trffa avtal
med kvinnor om surrogatmdraskap. Vill man inte ta de stegen, s kan man
inte rymma ett samknat ktenskap i det gllande ktenskapsbegreppet, om
man med ktenskap menar summan av de rttsverkningar som fr nrvarande kan sgas vara knutna till ktenskapet. Vill man frsnva begreppet
ktenskap, s att man utesluter de rttsverkningarna, s uppstr inga problem. Och det kan kanske vara motiverat, drfr att det kan nnas ett vrde
i lika begrepp. Men man fr inte vilseleda den enskilde genom att p ngot
stt dlja den skillnaden.
Sedan medger jag och det har ni tolkat rtt att jag sjlv stller mig
mycket tveksam till huruvida man br ndra lagen om insemination och
assisterad befruktning, av hnsyn till rttsverkningarna fr barnet och relationen mellan barnet och den andra biologiska frldern. Det uppfattar jag
som en lmplighetsfrga, som r svr att svara p, och dr jag sjlv inte har
vertygats om lmpligheten s att jag sjlv skulle tillstyrka en sdan frndring. Om man vill genomfra en sdan frndring s kan man ocks acceptera det ktenskapsbegrepp som nu gller i hela dess vidd, men d fr man ta
de konsekvenserna, och d har jag velat peka p att en sdan frndring
skulle st i konikt med hur man har hanterat relationen mellan barn och
frldrar i andra sammanhang, till exempel efter ktenskapsskillnader.
CGS: Du sade i brjan att det r ett advokatperspektiv som du ger, men det nns
ocks s vitt jag frstr ett kyrkligt engagemang frn din sida. Detta med rtten att f
reda p sitt biologiska ursprung r ju viktig i sammanhanget. Ser du det som huvudsakligen en social frga, eller nns det ocks ngon etisk-religis dimension i detta?
Det r alldeles rtt som du sger, att jag inte kan skilja min person frn
olika aspekter. Advokatperspektivet var vl nrmast att ska se till faktiska
konsekvenser av olika rttsregler. Sedan r ju en advokat som alla andra
mnniskor en person som i det hr sammanhanget ger uttryck fr en mening och inte bara ger ett uttalande om gllande rtt fr det r inte det jag
gr i alla delar i det hr samtalet, som ni frstr.
Jag ser det ur en kyrklig synvinkel, eller en kristen synvinkel, s att fr
kyrkan kan huvudfrgan inte vara formerna fr ktenskaps ingende, annat
n att kyrkan p alla stt mste vrna om att ktenskap r frivilliga. Det tillhr den grundlggande kyrkliga traditionen att ktenskap r ett frivilligt
steg. Hur dessa ktenskap ings om det sker i en borgerlig eller kyrklig
152

ordning, frenklat uttryckt uppfattar jag ur ett kyrkligt perspektiv som av

underordnad betydelse. Jag kan d beropa Luthers syn p att det r en
vrldslig sak men att ktenskapet br inledas med bn, vilket r ett kristet
perspektiv p saken, men vigseln som sdan uppfattar jag inte som en exklusivt kyrklig sak.
Nr det gller ktenskapets rttsverkningar s har jag sjlv svrt att srskilja ett socialt eller etiskt eller rttsligt perspektiv. Fr mig knns det som
att det r grundlggande mnniskosynsfrgor som pverkar i alla dessa avseenden, och jag uppfattar att det r en plikt att frmja den mest utsattes
intressen. Barnet r, typiskt sett, den kanske mest utsatta individen i den
hr kontexten och br ha rtt till en kunskap som inte r mindre n de berrda vuxnas. Och att det r tror jag av grundlggande betydelse fr
barnet att knna sin identitet. Sedan vet jag att det inte r mjligt fr alla
barn att knna till sitt ursprung, och att detta inte bara gller barn fdda i
homosexuella relationer utan i de esta fall gller det barn som inte alls har
ngot samband med homosexuella relationer utan som fds efter, om jag fr
kalla det s, tillflliga relationer. Problemet r av samma natur jag vill bara
framhlla att det dyker upp i det hr sammanhanget, och att man mste
vidga synsttet. Om man vill bryta upp grnserna fr det nuvarande ktenskapsbegreppet s mste man ocks bryta upp andra grnser.
Vill man g lite lngre kan man sga att om det r en sanning att det r
tre individer som r berrda hr, frutom barnet, de tv sammanlevande av
samma kn och en tredje individ av motsatt kn, och barnet, s mste man
vara beredd att acceptera denna sanning som gllande och lta barnet f
rtt till insyn i denna frga, och kanske ocks rtt till relation. Man kanske
kan sga att det som r svagheten med ett utvidgat ktenskapsbegrepp r
att det samtidigt r snvt i den meningen att det hller fast vid den traditionella tvpartsrelationen, trots att tvpartsrelationen inte r hela sanningen.
GG: Om man nu tnker att kyrkan kanske just nu str infr ett avgrande steg om
vart man ska g, och om man d som du har argumenterat nd mste vnta
drfr att det, som du har pekat p, nns verkningar som man inte kan verblicka,
och detta kommer att ta tid hur ser du d p den fortsatta processen? Vad ska kyrkan
gra just nu och framver?
Min uppfattning r att kyrkans uppgift inte r att agera lagstiftare. Det r
inte kyrkans frmsta uppgift att svara fr ett ritual, utan att istllet frmja
att saken belyses p djupet och att den som ska ta stllning individen och
den som har ansvar fr lagstiftningen mste vga in alla dessa aspekter. Om
jag fr uttrycka det s, som kanske kan tyckas populistiskt men likvl grundlggande: att verkligen se till alla berrdas intresse hr, och inte bortse frn
barnets intresse. Det uppfattar jag som grundlggande. Jag kanske skulle
tillgga en annan sak som ocks r viktig, och det r att det nns en lng
kyrklig tradition att vara vldigt tveksam till livslnga lften om barnlshet,
153

som r en ytterligare synvinkel som vi kanske inte har tid att g in p djupet
men som jag tycker har relevans i sammanhanget.
Utfrgare: Gunilla Gunner (GG) och Carl Gustaf Spangenberg (CGS)

154

Teologiska forskningsperspektiv
Erfarenheter och synpunkter p kyrkans
erknnande av homosexuella relationer
Holsten Fagerberg och Per Olof Widell
Holsten Fagerberg
krlek som persongemenskap och institution
Utredningen De homosexuella och kyrkan (1974) handlade i huvudsak om den
homosexuella krleken som persongemenskap. Frgan var: Kan den homosexuella krleken accepteras i samhllet? r den likstlld med den heterosexuella, eller ska den frdmas? Den gngse attityden i samhllet var att
den skulle frdmas. Vi tog stllning fr att acceptera homosexuell krlek
som likvrdig med den heterosexuella. Detta krvde hermeneutisk, exegetisk och etisk argumentation.
Den diskussion som frts under de trettio ren sedan 1974 har ocks i
huvudsak rrt frgan om den homosexuella krleken som persongemenskap. Man har hela tiden frskt vinna acceptans fr den, och p dessa trettio r kan man vl sga att frstelsen har kat men utan att full acceptans
kunnat ns. Den kyrkliga utredning som gjordes 1994 landade i att man
kunde ha tv uppfattningar i frgan, och samtalsdokumentet frn 2002 str
delvis fast vid samma linje.
S till frgan om krleken som institution. Krleken krver ett slags ofciellt erknnande eller uttryck. Det nns fr nrvarande tre sdana institutionella former: ktenskap, sambofrhllanden och partnerskap. Som en
konsekvens av kyrkans acceptans av homosexuell krlek br kyrkan medverka till att befrmja att den ges en accepterad institutionell form. Frgan
blir d: Vilken form vljer man? ktenskap eller partnerskap?
etisk argumentation
Nr jag hr talar om etisk argumentation utgr jag frn hur jag argumenterade nr vi genomfrde den nmnda utredningen. Tv saker r viktiga i all
etisk argumentation: fakta och vrderingar. Lt oss frst stanna infr detta
med vrderingar. Den homosexuella krleken r likvrdig med den heterosexuella. Men att tv saker r likvrdiga r inte detsamma som att de r likformiga, eller likadana. KG Hammar berrde ocks detta nr han medverkade hr.
Mnniskovrdet utgr hr ett grundexempel. Det innesluter och mjliggr
mngfald. Utan mngfald skulle vi inte ha ngot samhlle d vore ju alla lika
och vore vi inte likvrdiga skulle vi t.ex. inte ha ngon demokrati. Bda begreppen r viktiga att frst. Vi behver det mngfaldiga och mngkulturella.
155

Vad gller faktadelen i etisk argumentation nns det i den nuvarande lagstiftningen tv rttsgurer: ktenskap och partnerskap. Med den konstruktionen har man frskt efterstrva just likvrdighet. Den ena formen gller
samknade frhllanden, den andra tvknade. Visserligen r det sant att
ktenskapet har mnga former och att det har en historia, men som tvknad relation r det frankrat i alla kulturer och ven i vr kristna tradition,
djupt frankrat, ven om man naturligtvis ven dr ser att det har en historia. Den utgr frn Gamla testamentet och fr sin tolkning frst i Nya testamentet och sedan i kristen tradition, dr ktenskapet sjlvklart kunnat utformas p hgst olika stt. Att det d nd hela tiden rrt sig om en tvknad relation kommer till tydligt uttryck i sprket: man talar om man och
hustru, make och maka etc. Lagen denierar ju ocks ktenskapet som ett
frhllande mellan man och kvinna.
ktenskap och partnerskap
ktenskap och familj hr samman. Familjen kan sgas vara samhllets minsta grundenhet. Barn r inte en ndvndig betingelse fr ktenskapet, men
ktenskapet r frutsttningen fr familjebildningen, en reproduktiv enhet
i samhllet. En som jag tycker mycket viktig sak fr kyrkan idag r att man
frsker restaurera ktenskapet och arbeta med de hr frgorna.
Partnerskapet r allts enknat. Det r likvrdigt, men inte likformigt,
med ktenskapet, och det krver sin egen terminologi. Vad ska d kyrkans
uppgift vara i det hr lget? Jag tycker att kyrkan ska vrna ktenskapet,
vrna familjebildningen och familjens utveckling. Som en konsekvens av
vad jag redan sagt om likvrdighet br kyrkan ocks medverka till att den
homosexuella krleken ges offentligt erknnande i en form som inte inkrktar p ktenskapet. Jag nmnde att en accepterande syn p den homosexuella krleken som persongemenskap fortfarande efter trettio r inte r allmnt erknd. Det tar tid att f det hr bearbetat! Skulle man nu infra en ny
rttslig form fr samknad gemenskap s blir det naturligtvis en ytterligare
komplikation. Det r drfr mycket som talar fr att man vljer att strka
ktenskapet, samtidigt som man, i enlighet med det frslag som nu frts
fram, arbetar fr att mjliggra att kyrkan medverkar d partnerskap ings.
Drfr stder jag, och det tror jag att vi bda hr gr, frslaget om en kyrklig akt fr partnerskaps ingende.

Per Olof Widell

Partnerskapet r en genial innovation. Man var tvungen att g ver Sundet
fr att kunna uppnna ngot s genialt: danskarna hann fre svenskarna.
Fredagen fre pingst 1989 antog det danska Folketinget denna sociala uppnning, fr i grunden r det en social uppnning som man gett rttslig form.
Det har varit en mycket framgngsrik och smidig form, den har visat sig
156

anpassningsbar och den har inte kolliderat med traditionella religisa och
kulturella frestllningar om ktenskapet. Den inkrktar inte p dessa. Partnerskapet kan drfr inte uppfattas som ngot hot mot vad ktenskapet har
sttt fr. Samtidigt r det en form som kan fyllas med nytt kulturellt och
religist innehll.
Av de olika rttsgurer som tagits fram i olika stater fr att reglera samknade pars frhllanden vill jag pst att partnerskapet i dess skandinaviska form r den mest framgngsrika rttsguren. Det infrdes allts i Danmark och sedan i Norge. Sverige var det tredje landet att infra partnerskap.
Island har antagit samma lagstiftning, och sist av de nordiska lnderna Finland. Det nns allts en nordisk rttslig enhet kring detta. Norden utgr i
juridik och internationell rtt en srskild gemenskap: man talar om den
nordiska rtten. Det r dock viktigt att komma ihg att ocks Frbundsrepubliken Tyskland har gtt p samma linje.
Ibland grs en sammanblandning med det rttsinstitut som redan tidigare fanns i Nederlnderna. Nederlnderna hade ett institut som kallades
partnerskap, men det liknade inte alls den skandinaviska modellen. Det nederlndska partnerskapet var ppet fr svl sam- som srknade par, drav
en viss begreppsfrvirring.
Partnerskapets utvecklingspotential r mycket stor. Det har ocks visat
sig vara ett sprkligt framgngsrikt begrepp. Fr sexton r sedan, 1988,
visste ingen att deniera partnerskap just som en samknad gemenskap.
Nu konkurrerar just denna innebrd av begreppet, eller ordet, endast med
NATO:s partnerskap fr fred.
Sverige kan nu bli frsta land i vrlden att infra en juridiskt giltig kyrklig akt fr ingende av partnerskap. Det r viktigt att en sdan reform genomfrs med varsamhet och frsiktighet. Annars frlorar den dessvrre i
legitimitet, religist och politiskt. Denna juridiskt giltiga kyrkliga akt krnker inte kyrkans lromssiga integritet. Kyrkans ktenskapsteologi har en
tvtusenrig historia. Svensk politisk tradition r reformistisk och kompromissinriktad. Detta mste ocks kunna glla ven detta flt mellan familjertt och sexualpolitik. Kompromiss och samfrstndets vg r den vg som
leder framt, och det innebr att bygga ut nuvarande partnerskapslagstiftning. Holsten och jag stder det frslag som justitieminister Tomas Bodstrm framfrde vid Pride-festivalen sommaren 2001, dr han ville att de
trossamfund som s kan tnka sig ges rtt att frrtta juridiskt giltiga partnerskap. Det var ett klokt frslag, pragmatiskt reformistiskt. Det gr ocks
helt i linje med vad de danska socialdemokraterna nu p sensommaren har
freslagit den danska Folkekirken och andra trossamfund. Drmed skulle vi
kunna f en nordisk linje p det hr fltet.
Man br verkligen inte komplicera frslaget till juridisk akt genom att
riva upp nuvarande ktenskapslagstiftning. P den punkten har jag std av
en av vrldens frmsta ppet homosexuella politiker, kongressledamoten
157

Barney Frank i USA, som varnar fr den amerikanska homorrelsens kamp

fr knsneutrala ktenskap. Han tycker det r mycket bttre att utg frn de
delstatliga institut som redan nns och som till exempel i delstaten Vermont
gr under namnet civil union. Det ligger mycket nra det skandinaviska
partnerskapet. Barney Frank kommer frn Massachusetts den av de amerikanska delstaterna som infrt knsneutralt ktenskap. Han var allts en
rst som varnade fr den linjen.
Tyvrr har HomO r 2001 dammat av ett gammalt frslag frn RFSL p
1980-talet. RFSL:s frslag, och HomO:s, r verkligen dligt genomtnkt.
Det verkar nnas krafter inom samhllet som vill komma t kyrkan och frsvaga religionens stllning: det r mycket dogmatiskt och kategoriskt. Sjlv
hade jag ett mycket uppriktigt, eller som man sger animerat, samtal sommaren 2001 med en person som kmpar fr knsneutrala ktenskap. Det slutade med att han visade sig anse att kyrkan inte alls ska ha ngon vigselrtt. D
frstod vi pltsligt varann: gr han p den linjen s klarnar ju det hela.
Detta handlar ocks delvis om sprkbruk. Vigsel, make, maka, man, fru,
hustru, brud, brudgum, brllop fr mig som gammal homosexuell aktivist
knns de dr begreppen vldigt obekvma. De har en stark heterosexuell
konnotation, och jag knner inte fr att kmpa fr att ervra just de begreppen. Det nns som ocks rkebiskopen ppekade tusentals r av sprklig
tyngd kring ett begrepp som ktenskap. Det r bttre att bygga upp ngot
nytt.
Vad jag framfrallt vill lyfta fram hr och avsluta med: det viktiga r att
de handlingar som kyrkan och samhllet infr har hg legitimitet religist,
socialt och politiskt.
AL: Du, PO, talade om NATO:s partnerskap fr fred och hur du menar att partnerskapet till skillnad frn ett knsneutralt ktenskap inte lromssigt krnker
kyrkans traditioner. Lite grann kan man mjligen f knslan av att detta r att vika
sig lite, att inte vilja stlla till brk, att vara lite anpasslig: nu har ni ju blivit inslppta s lngt att ni fr lov att ing partnerskap, nu ska vi inte propsa p mer. Det
nns ju homosexuella fr vilka det r oerhrt viktigt att f ing ett sdant hr ktenskap, att bli helt likstllda med heterosexuella traditioner. Nu undrar jag bara: kan
det vara s att det r lite underdnighet i detta?
POW: Nej, det r det verkligen inte. Dremot s r det en medvetenhet
om realiteterna de teologiska, kyrkliga och ekumeniska realiteterna. Ngra som har farit vldigt illa de senaste ren i det som RFSL och HomO har
drivit, det r just katolska homosexuella. Fr katoliker r ju ktenskapsteologin en del av kyrkans troslra, och d r det oklokt att driva just en knsneutralisering av ktenskapet. Om man istllet kan satsa p att bygga upp
ngot utifrn vr egen kultur och tradition och knna sig stolt ver det kan
jag inte se att det r ett uttryck fr underdnighet. Sedan nns det vl kanske ett drag av skandinavisk kompromissvilja hr, och det kan jag vl sjlv
erknna att jag str fr den traditionen: reformistisk och kompromissvillig.
158

AL: Detta r ett ekumeniskt argument du anfrde nu, allts att man ska kunna
samexistera med till exempel katolska homosexuella?
POW: Det r mycket viktigt.
AL: Det r viktigt fr dig. ven fr dig, Holsten?
HF: Ja, det r viktigt. Svenska kyrkan frde ju ett ekumeniskt samtal om
detta p 1970-talet. Det var ett ekumeniskt problem, och det r klart att
ekumeniken r en aspekt p frgan. Men man kan sjlvfallet inte anvnda
ekumeniken fr att frhindra reformer. Men om man gr reformer och frndringar, s ska hnsyn tas till alla fakta. Jag hller fast vid att om kyrkan
vill gra frndringar av sdan hr karaktr s ska bde fakta och vrderingar vgas in.
ML: Det hr med fakta och vrderingar skulle jag grna vilja komma tillbaka lite
mer till. Ni pratade lite om de specika vrderingar som nns i den kristna ktenskapstraditionen och kyrkans integritet runt det. Skulle ni vilja utveckla lite mer vad
det r fr vrden?
HF: De centrala vrdena har naturligtvis att gra med att ktenskapet r
en relation mellan man och kvinna. Det har med trohet att gra, med att ta
ansvar fr en familj barn r naturligtvis alltid medtnkta i ett ktenskap.
Men det reproduktiva argumentet kan inte anvndas ensidigt, fr det nns
ju barnlsa ktenskap, och ldre par som gifter sig. Men ktenskapet r en
tvknad relation, dr familjen ses som en enhet.
AL: Du har talat om tre olika rttsgurer: ktenskap, samboskap, partnerskap.
Kan man jmstlla samboskap och partnerskap juridiskt sett, och ocks nr det gller
dess moraliskt frpliktande karaktr?
HF: Alla tre r ju likstllda nu. Att leva i en ansvarig gemenskap det jag
kallar fr persongemenskap r den gemensamma nmnaren fr bde ktenskap och samboskap och partnerskap. De skiljer sig drigenom frn sdana
former av sexuell utlevnad som bygger bara p lustprincipen. Just det hr att
man kan bygga upp en persongemenskap, det r den gemensamma nmnaren fr de hr formerna.
AL: Nu har jag inte siffrorna klara fr mig, men jag vill minnas att jag har lst
statistik dr man har jmfrt ktenskap och samboskap och dr separationerna r
mera frekventa nr det gller samboskap. Det verkar allts som om ktenskapet nr
det gller man och kvinna knns mer frpliktande. Frn samhllets sida sett verkar
det bli mer stabilt: skilsmssorna r inte lika mnga nr det gller ktenskap som nr
det gller samboskap. D undrar jag hur det r, om man tnker sig partnerskap kontra ett knsneutralt ktenskap: vilket vore bst ur samhllets synpunkt? r det risk att
det blir er separationer mellan partnerskapade personer av samma kn n om vi
tnker oss att de ck chansen att ing ktenskap?
HF: Det nns inte ngon statistik p det, men samboskapet var frn brjan tnkt som ett fritt frhllande: parterna skulle inte binda sig. Men i nskan att inte vilja viga sig ligger vl ocks att en komponent r utesluten. Om
man gifter sig bestmmer man sig fr att binda sig mera vid varandra. Jag
159

tycker det r ganska naturligt att samboskapet r lsare. Det bygger mera p
frihetsprincipen.
AL: Men partnerskapet r inte samma sak som du ser det?
HF: Tv homosexuella som vill gifta sig uttalar ju en vilja att binda sig
vid varandra. D fr man vl frutstta att de vill hlla ihop.
AL: D skulle jag vilja stlla en fljdfrga till PO Widell. Du hade en ganska
uppmrksammad debattartikel i Expressen i samband med Pride-festivalens inledning, dr du uttrycker dina farhgor fr och din kritik av vad du kallar fr dekadensen. Du sger: Homokulturen mste rensa ut dekadensen och bli vrdefrankrad. Hur frhller det sig med dekadensen och dessa fasta frbindelser p vilket
stt skulle en fast frbindelse kunna gra slut p den dekadens som du talar om?
POW: Framfrallt mste homosexualiteten trda fram mera i offentligheten. Att homosexualiteten d trder fram i det offentliga rummet i form
av kyrkorummet r ett mycket viktigt steg p vgen, och drfr r just en
kyrklig akt fr samknade par oerhrt viktig. Sedan blir nsta steg att denna
akt d ges juridisk giltighet och frrttas infr offentligheten i kyrkorummet. D r det en del av vrdefrankringen i homosexualiteten, ett stt att
strukturera homosexualiteten i vrt samhlle.
ML: Nu har ni pratat om vad ni ser fr skl och argument fr ert frslag. Om ni
skulle tala ngonting om riskerna med att istllet g p linjen med knsneutrala ktenskap vad ser ni som problemen med om kyrkan skulle vlja den vgen? Kan ni utveckla det lite mer?
HF: ktenskapet r en fast institution, en hvdvunnen institution, med
som jag har frskt sga sitt sprkbruk och sin ideologi. Skulle man gra
det knsneutralt krvs det en frndring av detta. Det kommer ju d att
bygga p andra frutsttningar. Och vad gller faktabiten det sade ocks
KG Hammar, om jag uppfattade honom rtt: det nns ju en skillnad i botten. Att det nns en skillnad kan man frneka, men jag tycker att realiteterna pekar t ett annat hll: man talar om en homosexuell kultur, om att den
homosexuella upplevelsevrlden r annorlunda osv. Hr nns en skillnad,
och skulle man gra ktenskapet enknat s kommer det att inkrkta bde
p frestllningarna om ktenskapet och p ktenskapets form: p sprket,
ritualen osv.
ML: Men skulle det ocks innebra att vissa vrderingar ck mer utrymme n
andra, som ni ser som mest centrala?
HF: De centrala vrderingarna r den trofasta, lngvariga krleken: att
man strker persongemenskapen och att den fr en institutionell form. Basfrutsttningarna r lite olika, men i bda fallen r det gemensamma intresset att strka gemenskapen och ge den ett offentligt erknnande. Och d vinner man enligt min uppfattning mest p att lta ktenskapet st oanfktat,
och lta den homosexuella krleken f sin egen form.
Det har tagit trettio r att vinna acceptans fr persongemenskapen. Kyrkans utredning 1994 utmynnade i tv linjer, och s har det frblivit. Det
160

tycker jag har varit ett kolossalt baksteg. Det nns fortfarande inte en acceptans fr homosexuell persongemenskap. Skulle vi nu infra ett knsneutralt
ktenskap s tillfr vi ytterligare en splittringsfaktor, bde p hemmaplan
och i ett internationellt sammanhang. Men skulle vi ta steget att kyrkan medverkar vid ingendet av partnerskap, s tar vi ett kolossalt steg framt. I vr
utredning 1974 tnkte vi oss en vlsignelsehandling. I den frgan kan man
flja kyrkans stllningstagande. Nr partnerskapet infrdes ville kyrkans ledning frst inte acceptera det. Man ville hitta andra former. Vi var en grupp i
Uppsala som bejakade partnerskapet, och som menade att de homosexuella
sjlva skulle f nna formen fr dess ingende. Skulle vi nu ta steget att gra
ktenskapet knsneutralt s fr vi in ytterligare en komplikationsfaktor.
Vem tjnar p det? Mlet fr mitt tankestt r att vi ger de homosexuella en
chans och en mjlighet att f sin krlek accepterad, erknd, i en offentlig
handling, och att de p det viset ocks kommer ut ur sin subkultur.
AL: Ser du allts en sdan risk fr kyrkans splittring att det vore farligt att g s
lngt som till att infra ngot som man kallar fr ktenskap?
HF: Det r ju inte bara jag som sger det.
AL: Men det r just dig som jag frgar.
HF: Men d svarar jag att det inte r bara jag som tnker s. Vi mste inse
hur verkligheten ser ut.
AL: Du nmnde ordet subkultur. Nr man talar om RFSL till exempel s brukar
man tala om det som ett frbund inte bara fr homosexuella utan ocks fr homo-, bioch transsexuella. Hur frhller ni er jag frgar er bda till de hr tv andra kategorierna, bisexuella och transsexuella, i det hr sammanhanget? Var kommer de att
f lov att nnas? Fr de lov att ing ngon typ av frbund med ngon annan person,
och hur ska det bli i s fall? Har ni tnkt i de banorna?
HF: Ja, det har vi.
POW: Ibland mste man ju faktiskt vlja, och d fr det ju ocks kunna
glla fr en bisexuell person. Det kan vara ett krvt besked, men sdan r vl
nd verkligheten. Och vad gller transsexuella s tror jag att de transsexuellas behov av rttslig reglering av deras situation faktiskt gr att lsa inom
ramen fr nuvarande lagstiftning. Man talar om gruppen transpersoner.
Inom den gruppen nns kategorin transsexuella, och tittar man p frekvensen av genuint transsexuella, allts de som upplever sig vara fdda i fel kn,
s r det mycket lg frekvens av rena knsbyten. Och det gr ju d att lsa
inom ramen fr nuvarande lagstiftning, som jag har frsttt.
HF: Kyrkans grundvrdering r ju att ktenskapet skulle handla om en
relation mellan man och kvinna, livslngt osv. Det r en grundvrdering:
en relation med trohet och lngvarighet. En bisexuell person som vill g in i
det hr vrderingssystemet mste vlja sida.
AL: Och vill man inte det s fr man leva sitt liv utan att vara med i det vrderingssystemet, med andra ord?
HF: Men sdana hr val mste vi vl alltid gra i livet?
161

POW: Det nns ju ett problem med vrderelativismen, och det blev ju
vldigt tydligt i Torbjrn Tnnsjs artikel p DN Debatt frra sndagen,
som jag tror att rtt mnga har lst. En fullstndig rttslig reglering av bisexuellas liv skulle krva infrande av en antalsneutral ktenskapslagstiftning. Det r en variant av den kulturella relativiseringen av ktenskapsbegreppet. En annan variant, som Torbjrn Tnnsj klart visar p, det r ju
slktskapsneutrala ktenskap: personer i nra relation, syskon eller personer i rtt upp- och nedstigande led.
AL: Sdant som vi kallar fr incest, menar du?
POW: Tja, du tar ett mycket starkt ord. Men visst r det det. Men om
samhllet ger avkall p sina vrderingar och bara sger att det r lustprincipen som gller, d fr vl samhllet ta de fulla konsekvenserna.
ML: Vi har ett tema som ni har kretsat lite runt. Det r och det kanske fr bli
slutkommentaren i vilken mn kyrkan skulle kunna s att sga g fre fr att motverka den hr typen av vrderelativism, som du ser som en risk, genom att infra det
hr med ett ktenskap och ett partnerskap. Skulle ni kunna utveckla ngot mer om
vad ni ser?
POW: Vad jag tycker r mycket intressant r att det krvs en god teologi
fr varje institut som kyrkan vljer att infra. ktenskapet har en ertusenrig historia i vr judisk-kristna tradition. Partnerskapet r, som jag sade
frut, vldigt nytt: det danska Folketinget pingsten 1989. Men det nns
mycket intressanta tankegngar hr i vra skandinaviska och nordiska lnder kring hur man skulle kunna bygga upp en teologi, bland annat utifrn
Luthers kallelsetanke. Och det behver inte se precis likadant ut fr att kunna vara likvrdiga institut. Men d man bygger upp en teologi fr man en
ideologi kring partnerskapet, och det tror jag skulle strka homosexuellas
situation i vrt samhlle oerhrt mycket.
HF: Vrt intresse mste vara att ge stabilitet t de homosexuella relationerna. De har av tradition varit promiskusa. De har varit icke-offentliga. De
har varit icke-erknda. De har varit dolda. Vi har levt i en tystnadens kultur.
Som kyrka accepterar och frstr vi nu att den homosexuella krleken som
persongemenskap r legitim. D r vrt intresse inte fr kyrkans skull utan
fr mnniskornas att skapa frutsttningar fr varaktiga relationer. Och
d tycker jag att kyrkan ska medverka och nna en form fr ingende av sdana relationer, en form som r likvrdig med en vigsel men inte likformad
eller likartad.
AL: Du har talat om ktenskap och familj, och dr ingr ocks barn. Rknar ni
med att det i dessa partnerskap nns utrymme fr barn? Har ni funderat ver det?
HF: Jod, det har vi ocks tittat p. De kan ju inte f barn sjlva men nu
nns det ju mjlighet att adoptera. Homosexuella par kan ocks bli ldre
relationspersoner fr barn som behver ekonomiskt eller socialt std osv.
Insemination praktiseras ju ocks, om n utan lagligt std.
AL: Och du skulle inte heller vilja se den erknd? Till exempel att tv homosexu162

ella mn och tv lesbiska kvinnor, som r rtt vanligt, skaffar sig barn tillsammans?
Jag knner till era sdana exempel.
HF: Jo, men det fr man vl acceptera.
AL: Men vore det ngot som kyrkan skulle kunna acceptera, tycker du?
HF: Ja, det tycker jag man kunde gra i s fall.
AL: Vi har ju exemplet Jonas Gardell och Mark Levengood. Jonas Gardell r troende och han har ett barn.
POW: Och d r det ju mycket intressant att se att till skillnad frn den
traditionella, heterosexuella krnfamiljen s r det i typfallet av den homosexuella krnfamiljen, om vi kallar den s, fyra personer inblandade. Och
det nns numera hller p att vxa fram ett sprkbruk hr ocks: mamma, eller mor, medmamma eller medmor, far eller pappa och medpappa eller medfar. Och d r det fyra personer som har del i det hr.
AL: Det r det ju i och fr sig ganska ofta ocks i heterosexuella sammanhang. Det
r mnga som r skilda, och det nns plastpappor och plastmammor, som barnen kallade det frr. Jag menar, det nns ju mer komplicerade familjebilder redan i det heterosexuella samhllet.
HF: Javisst. Men vad r vrt ml? Vilken utveckling vill vi se? Vill vi att
det ska fortstta s hr, eller vill vi frska strka vr ideologi fr barnens
skull? I de hr sammanhangen r det oerhrt viktigt att se till barnets bsta.
Diskussionen verkar ofta i frsta rummet handla om de vuxnas relation. I
inseminationsutredningen dr jag medverkade frskte vi analysera: vem
r den viktiga parten i inseminationen? Det var ju till sist barnet. Vi vet vldigt lite om barns erfarenheter av att leva i samknade relationer. Vi mste
vga in detta men vi har inte tillrckligt med kunskaper.
ML: Det nns ju en spnning mellan att tala om integritet och centrala vrden
och att tala om att det nns mnga olika former som r likvrdiga. Hur tnker ni
runt det? Jag vet inte om ni kan ge ett mycket kort svar p detta?
HF: Jag frskte gra en distinktion mellan likvrdighet och likformighet. Jag tycker detta r villkoren fr allt mnskligt liv. Vi strvar efter likvrdighet. Vad innebr det att vara likvrdig i vrt samhlle? Man kan vl enklast sga att det har ftt uttryck i vra demokratiska institutioner, att vi behandlar alla mnniskor lika, att vi har samma rstrtt, att nr ngon kommer in p sjukhuset s frgar man inte: vad har du fr yrke, vad tjnar du fr
pengar? utan behandlar alla lika. Vi vnder oss emot att en alkoholiserad
mnniska som har dragit sig en sjukdom inte skulle f en riktig behandling. Men samtidigt nns mngfalden. Likvrdighet fordrar inte likformighet. Skulle allt vara likformigt s skulle det inte kunna nnas ngot samhlle. Vi mste alla gra vra val: yrkesval, partnerval osv. Det r de villkor vi
lever under, samspelet mellan de hr tv begreppen. Och jag tycker det skapar frvirring om man inte frstr denna distinktion.
POW: Vad gller samhllets institutionella byggande vill jag bara hnvisa
till Finland, hur man har lst att kunna ha tv ofciella sprk. Man har
163

parallellt tv nationalsprk, man har parallella skolsystem i de svensk- och

nsksprkiga tvsprkiga kommunerna. Det r en parallell: att kunna ha
dubbla institutioner. Det borde kunna glla ven p det sexualpolitiska och
familjerttsliga omrdet hr i vrt land.
Utfrgare: Ami Lnnroth (AL) och Mia Lvheim (ML)
Referatet av utfrgningen r ltt frkortat.

Krlek, samlevnad och ktenskap

ur ett systematisk-teologiskt perspektiv
Ragnar Holte
Samlevnaden mellan kvinna och man r en frutsttning fr mnsklighetens fortlevnad och en skola i socialt gemenskapsbyggande verhuvud taget,
i bsta fall ocks en klla till delad personlig lycka. Drfr intar ktenskapet
en sjlvklar och rttsligt skyddad stllning inom snart sagt alla kulturer,
samhllen och religioner, inklusive den kristna. I samhllen med ngon form
av statsreligion respektive statskyrka utfrs riterna fr ktenskaps ingende
vanligen av en religis funktionr som samtidigt representerar respektive
stat/samhlle. Den religisa riten blir drigenom ven en civilrttsligt bindande akt. I moderna sekulra och pluralistiska samhllen skiljs aspekterna
t. Antingen har man ett system med obligatorisk civil vigsel som i efterhand
kan kompletteras med en religis akt utan civilrttslig innebrd, eller, som i
Sverige, delegerar man till olika religisa samfund att genom sina funktionrer frrtta vigselakten samtidigt som ven ett rent civilt alternativ erbjuds. Drmed har man valt en av majoriteten medborgare uppskattad mjuk
vergng frn en nedrvd statskyrklig vigseltradition till ett system prglat
av modern pluralism.
Inom det konfessionella enhetssamhllet i Sverige innehade Svenska kyrkan i princip monopol p att frrtta vigsel till ktenskap. Gradvis lyckades
s.k. frmmande trosbeknnare tillvinna sig vissa rttigheter, och i dagens
svenska samhlle r vigselrtten delegerad till en rad olika kristna och andra
religisa samfund. Relationen mellan civil och religis syn p ktenskapet
har ingalunda varit problemfri. Lagstiftningen var t.ex. lnge prglad av en
gammalluthersk restriktiv syn p mjligheten till skilsmssa och omgifte.
Nr den alltmer liberaliserades frvntades prsterna i egenskap av statens
tjnare frrtta vigslar enligt de nya villkoren, vilket kunde leda till att prster p.g.a. vigselvgran talades fr att inte flja statens lagar. Konikten blev
dock aldrig djupgende eftersom ven lutherdomen, bde i Sverige och internationellt, gradvis liberaliserades i ktenskapssynen. Den katolska kyrkan
dremot str som bekant fast vid ett i princip generellt frbud mot skilsmssa
och omgifte (vilket lutherdomen aldrig hvdat). Samhllet tycks acceptera
164

detta, och ingen katolsk prst torde riskera att bli talad fr vgran att viga
frnskilda. Dremot kan hela systemet med delegerad vigselrtt sttas i frga
om skillnaden mellan samhllets och samfundens syn p ktenskapet blir
alltfr pfallande. Saken har ju i hg grad aktualiserats i samband med planerna att lagstiftningsvgen gra ktenskapet knsneutralt, dvs. ppet ven
fr homosexuella par.
I de religisa traditionerna tillfr man aspekter p ktenskap och samlevnad som gr utver en rent civil syn. I kristen tradition hmtas sdana
aspekter frmst frn Bibeln, men inte allt som Bibeln har att sga i dessa
frgor kan eller br aktualiseras idag. Enligt en kristen huvudtradition br
t.ex. den hebreiska bibeldelen alltid lsas och tolkas i ljuset av det nytestamentliga budskapet. De mnga renhetsfreskrifterna i denna bibeldel mste
betraktas som helt och hllet obsoleta, och det r bde godtyckligt och oansvarigt att gripa ut vissa frbudsord, t.ex. de mot homosexuella handlingar,
och hvda att just de ger giltighet men inte en rad andra frbud som str i
samma kontext. Den gammalhebreiska sexualmoralen var helt prglad av
uppdraget till Guds utkorade folk att maximalt fortplanta sig fr att uppfylla lftet till Abraham att bli talrikt som sanden i havet. Den olycklige Onan
drabbades enligt 1 Mos. 38 av ddsstraff nr han lt sin sd spillas p marken, dvs. saboterade sitt fortplantningsuppdrag genom att praktisera coitus
interruptus. Sjlvfallet kunde man d inte heller acceptera att tv mn tillsammans frspillde sin sd i stllet fr att befrukta var sin kvinna. I en modern vrld, hotad av verbefolkning och svlt, saknar sdana bibelord all
relevans.
De bda skapelseberttelserna i den hebreiska bibeldelens bda frsta
kapitel har dremot alltid tillmtts central betydelse i kyrkans teologi och
frkunnelse, framfr allt den frsta berttelsen, 1:12:4. Det beror p att de
frutstts och vidareutlggs i den nytestamentliga bibeldelen och att de i
mytens form uttrycker ngra vsentliga sanningar om mnniskan och hennes relation till Gud. Av central betydelse r framfr allt 1:27 Gud skapade
mnniskan till sin avbild som man och kvinna skapade han dem samt
vlsignelsen och maningen till fruktsamhet i 1:28. I den andra berttelsen r
slutorden 2:24 viktiga om hur en man lever med sin hustru och de blir ett
ett ktt, ordagrant versatt. Den andra berttelsen stllde dock redan i
fornkyrkan till trassel genom att Gud enligt den frst skapar mannen och
senare formar kvinnan ur hans revben. Enligt somliga uttolkare gav detta
kvinnan en sekundr och underordnad stllning. Bl.a. Augustinus avvisar
kraftfullt denna tolkning och tillskriver den frsta berttelsen tolkningsprioritet: enligt den r mannen och kvinnan varandras jmlikar ssom var fr
sig helt och fullt Guds avbild; f.. ligger enligt honom den andra berttelsens pong snarare i att kvinnan som mannens jmlike str vid hans sida:
det var ju ur hans sida hon formades. Augustinus tycks hr nstan vara p
vg att upphva kvinnans sociala underordning. Det gr han sjlvfallet inte,
165

men han har lagt fram en viktig tolkningsmodell frn vilken mer lngtgende konsekvenser kunnat dras av eftervrlden.
I hela Bibeln nns det i synen p kvinna och man en spnning mellan en
jmlikhetsaspekt och en ver- och underordningsaspekt. Det kommer bl.a.
fram i Paulusbreven. Texterna br drfr lsas med tillmpning av en vidareutvecklad augustinsk tolkningsmodell fr att skilja den brande religisa
intentionen frn terspeglingarna av den samtida sociala ordningen. Enligt
Paulus terupprttas mnniskorna som Guds avbild genom Kristus, och i
honom r de drfr ett oberoende av etniska, sociala och gender-skillnader
(Gal. 3:28). Hr terspeglas skapelsemyternas till Guds avbild som man
och kvinna de blir ett. Men nr i Ef. 5 hvdas att ktenskapets de tv
ska bli ett avbildar samhrigheten mellan Kristus och kyrkan frskjuts
perspektivet frn tanken p kvinnans och mannens jmlikhet som Guds avbild till att kvinnan ska underordna sig mannen s som kyrkan underordnar
sig Kristus. Detta gr texten svranvndbar vilket r synd, eftersom den tydligare n andra texter framhver ngot viktigt som br prgla Guds avbild i
ktenskapet: att lska s som Gud/Kristus lskar. Med en uppdaterad bibeltolkning r det naturligt att sga s hr: kvinnan och mannen r inte bara
var fr sig Guds avbild. Ls noga: mnniskan Guds avbild som man
och kvinna. Dvs. i sin knsolikhet, frenade med och kompletterande varandra representerar kvinnan och mannen mnsklighet i komplett mening
och avbildar krlekens Gud.
Ett knt Jesusord om ktenskap och skilsmssa terges p era stllen i
evangelierna, utfrligast i Matt. 19. Som svar p en stlld frga sger Jesus
att skilsmssolagar tillkommit fr era hjrtans hrdhets skull men strider
mot Guds skapelseavsikt. Han citerar att Gud gjorde dem till man och
kvinna och att de tv skall bli ett och tillgger: Vad Gud har fogat
samman fr mnniskan inte skilja t. Enligt min mening stller Jesus hr
upp ett etiskt ideal men avser inte att fresl ngra nya ktenskapslagar. Den
s kallade otuktsklausulen att man kan f skilja sig fr otrohets skull som
Matteus r ensam om tror jag r ett senare tillgg. Den saknas i den ldsta
texten hos Markus. Jesus sger inte att skilsmssa r utesluten (den strider
mot Guds avsikt, men hjrtanas hrdhet nns ju kvar) men att den ideala
etiska normen handlar om livslng ktenskaplig trohet.
Lt mig sammanfatta min tolkning av den kristna ktenskapssynen i tre
punkter: (1) ktenskap mellan kvinna och man svarar mot Guds skapelseavsikt och r en frutsttning fr mnsklighetens fortlevnad; att vlsignelsen till fruktsamhet inte alltid fungerar r ett stort problem redan i de bibliska texterna, men bara i samlevnaden mellan kvinna och man kan barn
avlas och fdas p naturligt stt, och genom frldrarnas krlek till varandra
och till avkomman skapas en trygg hemmilj fr barnens uppvxt och uppfostran. (2) Varje mnsklig individ r skapad till Guds avbild, men som kvinna och man frenade till ett representerar de en mer komplett mnsklighet
166

och avbildar drigenom i speciell mening krlekens Gud. (3) Idealt sett r
ktenskapet en krleksrelation av livslng varaktighet och ings drfr med
lftet om trohet tills dden skiljer oss t.
Sker jag nu tillmpa dessa tre punkter p en homosexuell partnerrelation mste jag konstatera, att den inte kan utgra ett ktenskap i kristen
mening. Sjlva huvudidn med frenandet av de bda knen i en relation
dr de gemensamt ger upphov till nytt liv saknar tillmplighet. Vad gller
avbildsfunktionen r naturligtvis homosexuella individer var fr sig Guds
avbild, dremot saknas den tvknade relationens speciella avbildsfunktion
ssom representerande komplett mnsklighet. Man kan knappast heller avkrva tv homosexuella partners ett lfte om livslng trohet: eftersom Jesusordet Vad Gud fogat samman s tydligt handlar om kvinna och
man kan det inte tillmpas p ett homosexuellt par. Vill parterna ge varandra sdana lften r det deras ensak, men det kan inte rimligen freskrivas i
en eventuell kyrklig akt.
Att konstatera att en homosexuell partnerrelation inte kan utgra ett ktenskap i kristen mening innebr ingen diskriminering. Homosexuella par
kan krva samma respekt fr sin relation som gifta fr sitt ktenskap, men
det kan aldrig vara ngon mnsklig rttighet att ska framst som ngot
man inte r och denitionsmssigt inte kan bli. Sjlv har jag under snart
sagt hela min professorstid eller i varje fall frn 1974 plderat fr att kyrkan
ska se positivt p varaktiga homosexuella relationer och erbjuda en vlsignelseakt fr dem som s nskar. Talet om s.k. knsneutrala ktenskap framstr dremot fr mig snarast som en logisk kullerbytta. Jag tycker det vittnar
om bristande sjlvrespekt nr homosexuella personer i stllet fr att ivrigt
frsvara sin annorlunda relation frsker f den att se s normal ut som
mjligt genom att pressa in den i ett traderat heterosexuellt mnster.
Mina skl fr en positiv bedmning av varaktiga homosexuella relationer
r i korthet fljande. I den hebreiska bibeldelen framstr det snarast som
alla mnniskors plikt att gifta sig och f barn, och fr att ingen fruktsam
kvinna ska lmnas orrd tillts i brjan polygami, vilket snarast strider mot
skapelseberttelserna. I Nya testamentet framhvs emellertid ven det ogifta
stndet, och i ett Jesusord sgs uttryckligen att alla inte r lmpade fr ktenskap (Matt. 19:12). Av ett ftal negativa utsagor om praktiserad homosexualitet r den mrkliga lastkatalogen i Romarbrevet 1:18 ff. den mest utfrliga, men det r viktigt att lsa vad dr faktiskt str. Paulus hvdar att i
den hedniska vrlden mn och kvinnor genom avgudadyrkan frletts att
byta ut det naturliga heterosexuella umgnget mot homosexuellt umgnge.
Ngon begriplig mening i denna text ck jag frst nr jag insg att den uttrycker Paulus reaktion mot de utbredda Venus- och Fallos-kulter som frekom i den hellenistiska vrlden och till vilka en itigt nyttjad tempelprostitution med bde hetero- och homosexuell inriktning var knuten.
Inom modern forskning rder det tmligen stor enighet om att det nns
167

mnniskor som r konstitutionellt homosexuella. Detta har skerligen varit

oknt fr de bibliska frfattarna, och Romarbrevstexten handlar verhuvudtaget inte om denna freteelse, men nutida teologi och kyrka kan inte rimligen undandra sig uppgiften att ta stllning till den. Nr framemot mitten av
1900-talet fackteologer brjade ifrgastta den traditionellt frdmande instllningen sg man grna konstitutionell homosexualitet som en rubbning
i skapelseordningen fr vilken individen inte var personligen ansvarig. Men
idag uttalar sig kristna homosexuella mer frimodigt n s. Rtt nyligen grep
en insndare av en ung manlig teolog tag i mig: han var, sade han, sker p
att Gud skapat honom med homosexuell inriktning och knde sig drfr
som troende kristen trygg i sin sexualitet. Fr mig r det helt fjrran att frska ta ifrn ngon en sdan personlig tro jag har varken lust eller rtt att
gra det.
Jesus stllde upp det livsvariga ktenskapet som ett etiskt ideal, men han
infrde inga lagar fr att reglera sexualiteten. Jag anser att kyrkorna i det frgngna har begtt ett stort misstag genom att frska lsa in den sexuella
aktiviteten inom ktenskapets ram (vilket man naturligtvis i praktiken aldrig lyckats med). Eftersom utbildningstiden fr unga mnniskor blivit allt
lngre innebr ett sdant synstt att de antingen skulle tvingas till sexuell
avhllsamhet under de r deras sexuella behov och frmga r som strst
eller frledas att ing ktenskap alltfr tidigt i livet, utan ekonomisk trygghet bakom. Och vad ska det tjna till fr ldre personer att nr de mist make/
maka ing nytt ktenskap med en person i samma belgenhet och drigenom kanske hamna i konikt med barn och barnbarn om bl.a. arv det r s
mycket enklare att utan formaliteter brja leva samman som sambor eller
srbor. Fr min del hlsade jag partnerskapslagen med gldje, och jag trodde
att den ven lst de homosexuellas problem. Finns det brister i lagen br de
kunna rttas till.
Vad gller en kyrklig akt fr homosexuella partners som vill ha kyrklig
vlsignelse anser jag att den br utformas just som en vlsignelseakt och
inte som en vigsel: inga frdigformulerade lften, srskilt inte vigselaktens
gamla avlagda lska i nd och lust, och inte heller ngon deklaration ni
r nu partner el.dyl. (bda exemplen hmtade ur frslag utarbetade vid
kyrkokansliet; pluralformen av partner br vl f.. heta partners).
KN: Du nmnde i din inledning din upplevelse av att homosexuella personer
ibland kanske frsker pressa in jag tror det var dina ord sin samlevnad i ngot
som nd r ett traderat heterosexuellt mnster, och att du ibland tolkar det som en
bristande sjlvrespekt fr ett annorlundaskap. Vi kanske kan brja i den frgan. Det
kanske inte r s att man frsker pressa in det hr i ett bentligt mnster, och inte
en bristande sjlvrespekt heller, utan kanske en frga om att f del av det som r en
rttighet fr alla andra. Vill du utveckla det dr ngot mera?
Ja, rttighet fr alla andra till vad? Det stora syftet med ktenskapet r
att frambringa nytt liv. Bara i relationen mellan en man och en kvinna kan
168

det ske p naturligt stt. Den aspekten faller ofta bort i diskussionen. Det r
allts en nyckel till mnsklighetens fortlevnad. Detta r ju inte tillmpligt p
homosexuella par. Jag tycker inte man kan tala om ngon rttighet drvidlag. Guvernren Schwarzenegger spelade med i en lm en gng, som skulle
vara lite parodisk: han hade ftt ett foster inplanterat i sin kropp. Man kan
ju sga: varfr r mn s diskriminerade att de inte fr fda barn? Det hr r
ett missbruk av diskrimineringsterminologin, enligt min uppfattning. Finns
det inte i frlngningen av det hr andra grupper som ocks kan knna sig
diskriminerade? RFSL representerar ju ocks de bisexuella, och fr dem kan
vl inte homoktenskap vara ngon lsning men jag sg att en representant fr ett politiskt ungdomsfrbund hade plderat fr att man skulle tillta
polygama ktenskap. Man vet aldrig: tankar som vckts i de politiska ungdomsfrbunden kan ju ngra generationer senare sl igenom och bli allmnt
accepterade. Om man fr en tillrckligt stor lobby s kan man ju tnka sig att
detta polygama ktenskap bland annat med en lsning av de bisexuellas
problem r ngonting som man d sker f igenom lagstiftningsvgen.
Och d sger man att kyrkan diskriminerar de bisexuella genom att inte tilllta vigsel till sdana ktenskap.
GG: Du talar om att ktenskapet r den enda naturliga vgen fr att fda barn
eller stta barn till vrlden jag vet inte, det kan vara s att nr man anvnder ord
som naturligt s r det ngonting annat som r onaturligt. Man tnker sig
kvinna och man som ndvndigt fr att fda barn, men vi vet ju ocks att det ven fr
kvinna och man-par inte alltid gr s att sga den naturliga vgen. Det behvs
olika vgar ocks fr att kunna fda barn till vrlden, och det gller inte bara fr homosexuella par utan ven fr heterosexuella. Kanske det d r en svrighet med det
sprkbruket?
Jag menar inte naturlig i motsats till onaturlig utan just till articiell. Det r klart att articiella metoder kan hjlpa barnlsa par, det vet vi
ju. Men jag tycker inte man kan utvidga ktenskapet genom att s att sga i
det ondliga utka de articiella metoderna p sdant stt att man skymmer
det som r det ursprungliga, det som r kllan till mnsklig fruktsamhet
verhuvudtaget.
KN: Kan jag tolka dig s att du vid sidan av de bibliskt frankrade skapelseteologiska motiven, som du har redogjort fr, lgger vldigt stor vikt vid reproduktionsfrmgan som ett avgrande kriterium vad gller denitionen av ktenskap?
Den principiella reproduktionsfrmgan, ja. Det handlar om personer
med en knsinriktning som gr detta teoretiskt mjligt.
GG: Du har beskrivit det hr som skapelseteologiskt grundat, och hur man lite
grann genom kyrkohistorien kan se p ktenskapet. Du har ocks p ett vldigt tydligt
stt gtt igenom hur man d frn skapelseberttelserna och med std av andra bibelord kan se p detta, och jag undrar lite grann ver det hr med frgan om skapelseordning och komplementaritet. Du har ju ocks tagit upp det hr att skapelseberttelserna
tyvrr liksom har anvnts fr ver- och underordning, och s visar du p ett annat
169

stt att det inte behver vara p det sttet, utan att det snarare handlar om komplementaritet mellan kvinnor och mn. Men det nns ju ganska stark kritik frn ett feministteologiskt perspektiv som sger att det dr nd inte riktigt hjlper att det
nd r s tydligt, eller att man ltt halkar in p ver- och underordning och att inte
det hr med det komplementra hjlper p den punkten. Jag vet inte vad skulle du
svara p en sdan tanke?
Nej, om man lser bibeltexterna rakt fram s r det som jag sger, att perspektiven blandas med varandra dr. Men jag blev ju verraskad nr jag
upptckte att redan kyrkofderna diskuterade det hr och att det bland dem
nns en mera progressiv linje. Kvinnoforskaren Kari Brresen har talat om
en patristisk feminism hos bl.a. Augustinus. En sdan tolkningstradition
mste man bygga vidare p och vidareutveckla. Det r ju tv tusen r mellan
de nytestamentliga texterna och vr tid, och ondligt mycket lngre tid mellan skapelseberttelserna och vr tid. Det mste ju nnas instrument s att
man kan skilja det brande och viktiga ifrn det som faktiskt bara r frgat
av sin tid.
KN: Fr att borra ytterligare ngot i det avgrande kriteriet som du ser det fr
ktenskap i kristen mening, nmligen reproduktionsfrmgan, s nmnde du i din
inledning att du ifrgasatte om det var ngon pong fr ldre personer att nr de mist
maka/make ing nytt ktenskap med en person i samma belgenhet s gamla, d,
att vi fr frutstta att de ocks har frlorat reproduktionsfrmgan. Menar du allts
som en konsekvens av detta att kyrkan d br sga nej till ett sdant heterosexuellt
par, som kanske kommer till en svenskkyrklig frsamlingsprst och ber om att f bli
vigda? Menar du att man ska dra den konsekvensen s principiellt hrt?
Nej, det menar jag inte. Jag bara ville vnda lite upp och ner p traditionella tankegngar det har varit s sjlvklart, det dr, att vill de ha ngot
sexuellt med varandra, ja, d mste de gifta sig. Och jag vet, frn egen familjehistoria och s, vad det kan stlla till med fr trassel alldeles i ondan.
Fr de vill ju behlla sin relation till sina familjer. Det r ju s mycket enklare att strunta i det hr med att ing nytt ktenskap, och brja leva samman
som srbor eller sambor nd. Men om de insisterar p gifterml skulle jag
frsts inte vgra. Men ser man skyddet fr fruktsamheten och de uppvxande barnen som ett huvudmotiv fr ktenskapet, s r det ju egentligen
inte tillmpligt p de personerna. Jag skulle be dem tnka sig fr ytterligare
ngon gng.
KN: Lt mig f fra in begreppen inklusiv och exklusiv. Det var inte begrepp som
du sjlv anvnde i din inledning, men under ytan p en del gammaltestamentliga
bibelstllen du var inne p det sjlv, att de skrevs fr en specik situation och att det
var ett exklusivt tnkande vad gller Guds utvalda folk. S har vi Nya testamentet,
den andra bibeldelen. Den kristna kyrkan har vad gller mnga frgor sagt att NT
har fretrde framfr GT, och i viss mening kan man vl sga att Jesus d s som vi
tolkar honom har ett mer inklusivt betraktelsestt p mnniskor osv. Om man d
tar dessa begrepp inklusiv, exklusiv och frsker f dem att landa i den konkreta
170

situation vi har idag, d heterosexuella personer har ett exklusivt fretrde att ing
ktenskap skulle det frn en kristen teologisk synvinkel vara ngon egentlig frlust
att s att sga inkludera ocks personer med annan sexuell orientering? Att lta dem
f del av ett begrepp och en tradition som p mnga stt r efterstrvansvrd, och som
annars kan gra att mnniskor knner sig marginaliserade ngot som ju Jesus, i det
Nya testamente vi har, verkligen gr emot?
Jag menar att det vl r bttre att bygga upp en tradition med frebildliga
homosexuella partnerskapsrelationer, att stlla fram det som ett alternativ
till ktenskap. Varfr mste det absolut vara samma form? Jag tycker det r
vldigt konstigt. Jag kan inte befria mig frn min misstanke att det r ngon
sorts strvan efter normalitet mitt i allt detta att man nd framhver
rtten att vara annorlunda men p ngot stt vill man inte att det ska uppfattas som annorlunda nd.
KN: Frgan om normalitet r ju en besvrlig frga
Ja, och jag satte den ju inom citationstecken ocks.
KN: fr vem bestmmer vad som r normalt osv?
Precis, precis.
KN: Dr trder ofta kanske en gammal latinsk princip in, att magna est veritas allts att den som r stark och den som r stor s att sga stter dagordningen
och bestmmer vad som r sanning och normalt. Det kan ju vara ett vldigt
problem kanske en krnpunkt hr?
Ja, och srskilt har det ju ocks varit s att manligt tnkande har ftt
prgla normalitetsbegreppet. S det r ju mycket dr som kan snedvridas.
GG: Du sade alldeles nyss att ktenskapet har tillkommit fr att skydda fruktsamheten och barnen, och det har du ju ocks tydligt visat i din inledning nr du talat om
det. Men nns det ngon mjlighet, som du kan tnka dig, att man vidgar det begreppet? Jag antar att du tnker att ktenskapet r mer saker ocks men att det s att sga
skulle kunna formuleras p ett vidare stt, eller med ett annat innehll? Eller r detta
s att sga krnpunkten?
Allts, man kan ju hlla p och deniera om ord och termer jag tycker
det handlar vldigt mycket om det hr. Men om man ska ha ngon relation
kvar till de bibliska texterna s frefaller det mig egentligen ogenomfrbart.
Till exempel det hr med att vad Gud har sammanfogat ska man verkligen kunna tillmpa det p ett homosexuellt par? Kyrkan rknar ju med att
ha ett speciellt uppdrag just nr det gller ktenskapet. Man fr ta det mera
tentativt nr man omvrderar frgan om homosexuella relationer, men att
utan vidare frska pressa in det i Jesusord om att det r Guds skapelseavsikt
och vad Gud har sammanfogat fr mnniskan inte skilja t det frefaller mig alldeles ogrligt.
KN: Detta med vad Gud har fogat samman det kanske inte bara r bibelordet som avgr? I luthersk tradition r ju ocks den egna inre vertygelsen vldigt
viktig: Luther stod dr han stod och kunde inte gra ngot annat. Du gav sjlv uttryck fr att du tagit intryck av en insndare av en ung manlig teolog som sade att han
171

var vertygad om att Gud skapat honom med homosexuell inriktning. Om den egna
inre vertygelsen r att Gud fogar mig samman med en person av samma kn, s
kommer ju den hr viktiga komponenten av egen upplevelse och egen subjektiv erfarenhet in ocks. D r frgan hur man viktar bibelord mot erfarenhet. Vill du kommentera det?
Jo, allts, det r ju en vldigt avgrande punkt. Visst r det det. I varje fall
r det vl s att kyrkan inte liksom i ett slag kan gra en s radikal omtolkning. Kyrkan uppfattar sig ju ha en gudomlig befallning. ktenskapet r en
gudomlig instiftelse, och att verytta det hr p en homosexuell parrelation
nej, jag ser det som vldigt svrgenomfrbart, faktiskt. Och i varje fall r ju
det hr ngonting som r lt oss sga: teoretiskt. Det har ju ofta varit s att
nya tankar har vuxit fram i kristenheten, och saker och ting har frndrats.
Men det har ju alltid varit en vldigt lng process i s fall. Att i dagens lge
pltsligt nr uppfattningarna r s radikalt olika frska genomfra ngot sdant hr frefaller mig alldeles omjligt. Nu r jag allts inne p en
alternativ tankegng hr, fr min uppfattning r ju att det r principiellt
uteslutet. Men ponera d, i andra hand, att det inte vore principiellt uteslutet, utan att man kunde tnka sig att det blev en lng omvrderingsprocess.
r det s, s r det absolut inte moget att genomfras idag, i varje fall.
GG: Vi uppfattar att det du nd plderade fr i slutet av din inledning var att
det ska nnas mjligheter fr homosexuella att f en vlsignelseakt, men att man inte
n s lnge, d skulle kalla det hr fr en vigsel fr bde hetero- och homosexuella.
Det r dr du str idag, eller?
Ja, det r ngot som jag har plderat fr nda sedan den hr utmrkta utredningen av Holsten Fagerberg och Barbro Gustafsson lades fram 1974
De homosexuella och kyrkan. De plderade ju fr det redan d, men det har
nstan inte hnt ngonting p dessa trettio r. Vlsignelseakter frekommer
sporadiskt, men kyrkan har inte p allvar tagit itu med frgan. Det r vl
frst nu som man p allvar verkligen tar upp den och d har den egentligen gtt lite fr lngt i och med talet om s.k. knsneutrala ktenskap. I min
lder har man mer n en gng sett pendeln svnga frn en ytterlighet till en
annan. Det r viktigt att besinna sig och prva vad som r rimligt. Man kan
vara positiv till sjlva saken att omvrdera instllningen till homosexuell
samlevnad men nd besinna sig och inte acceptera alla krav som stlls,
och framfrallt inte okritiskt ta till sig allt som sgs om rttigheter och diskriminering. Det r en terminologi som ltt lter sig missbrukas. Om man
till exempel kritiserar Sharons politik i Israel kan man bli beskylld fr att
diskriminera judar. Ett sdant missbruk av termerna ligger vldigt nra i den
hr frgan ocks.
Utfrgare: Gunilla Gunner (GG) och Kenneth Nordgren (KN)

172

Hur krlek, samlevnad och

ktenskap kan frsts enligt Bibeln
Jesper Svartvik
Stark som dden r krleken,
lidelsen obeveklig som graven.
Dess pilar r ammande eld,
en ljungande lga.
Mktiga vatten kan inte slcka krleken,
oder kan inte svepa bort den.
Om en man gav allt han gde fr krleken,
vem skulle ringakta honom?
Hga Visan 8:67
Det nns nog inget mne som engagerar oss i lika hg grad som frgorna
kring det som rr vra relationer till varandra och vrt behov av och lngtan
efter att visa och ta emot krlek. Det borde vl egentligen inte frvna oss:
Stark som dden r krleken skrev redan Hga Visans frfattare, fr tv
och ett halvt rtusende sedan. Det r inte en jmfrelse tagen ur luften. Nr
han eller hon ville betona hur stark krleken var att den r mktig, riktig och
viktig fanns inget mer kraftfullt att jmfra med n just dden: krleken i
mnniskors liv r lika omistlig som dden r oundviklig. Detta mste alla
vara medvetna om som vill nrma sig frgorna kring mnniskors sexualitet.
Syftet med denna introduktion r inte att n en gng analysera de duktigt
sndertrskade bibelstllen som berr eller synes berra frgan om sexuella
minoriteter. Tanken r i stllet att studera p vilket stt debatten har frts
med hjlp av tre huvudfrgor: (1) Vilka texter har negligerats? Vilka texter
har betonats? (2) Hur har de tolkats? (3) Hur har de tillmpats? Nyckelord
r allts text, tolkning och tillmpning.
tre faror i debatten
Det r lmpligt att frst kortfattat beskriva tre i debatten ofta frekommande felaktigheter. Kanske kan man fresl att de tre punkterna betecknar
hrnen fr det flt inom vilket samtalet mste fras; beger man sig utanfr
detta omrde blir samtalet sllan givande, knappast verklighetsfrankrat
och helt skert krnkande. Texttolkarnas tre strsta faror r marginalisering, trivialisering och generalisering.
Marginalisering: Lnge har kyrkans fretrdare valt att frtiga frgan och
drmed osynliggra de berrda. Nr det svenska debattklimatet under de
senaste ren har omjliggjort att homosexualitet ignoreras har i stllet en
annan form av marginalisering lanserats. Man menar nu att frgan fr alldeles fr stort utrymme med tanke p att en s liten andel av befolkningen
r homosexuella. Men nog nns det vl en hel del bibliskt std fr tanken
173

att det r just de marginaliserade det vare fattiga, faderlsa och nkor eller
andra utsatta grupper som frtjnar std och engagemang?
Trivialisering: Krleken r bde ofrnkomlig och otkomlig; med Lewis
B. Smedes ord:
Homosexuality is a mystery. But then heterosexuality is a mystery too.
So why should we expect homosexuality to be simple?
Exploring the Morality of Homosexuality i W. Wink (red.), Homosexuality and Christian Faith:
Questions of Conscience for the Churches, Minneapolis 1999, s. 77

Om krleken r lika stark som det mktigaste och det mest ofrnkomliga i
den mnskliga tillvaron dden br det vara av allra strsta vikt att denna
krlek inte behandlas lttsinnigt. En andra utgngspunkt r drfr att mnniskors behov av gemenskap, nrhet, mhet och sexualitet inte fr trivialiseras.
Generalisering: I polemiska sammanhang hr det till vanligheten att lika
inte jmfrs med lika. Det egna politiska partiets valmanifest jmfrs med
det andra partiets krassa realpolitik. I debatten om hetero- och homosexualitet frekommer inte sllan ett liknande polemiskt sprk: vl fungerande
krnfamiljer jmfrs med promiskusa homosexuella relationer. Det r som
om ngra individers levnadsstt skulle vara karaktristiskt fr en hel grupp
mnniskor.
Denna otilltna generalisering r djupt krnkande fr homosexuella som
lever i vl fungerande relationer. Den samknade krleken kan mycket vl
knnetecknas av msesidighet, tlamod, frltelse, respekt och krlek dvs.
det som den kristna tron velat frmja och befsta. De som gr sig skyldiga
till otilltna generaliseringar frvandlar perverterar drmed de kristna
dygderna till ngot otilltet, ja kanske ofrltligt. Av debatten att dma r
det nog s att det mest hotfulla r just fasta frhllanden som knnetecknas
av trohet och msesidighet fr dem r det svrare att kritisera. Drfr vljer
man att pervertera hela fenomenet.
bruket av frvetenskapliga texter
i den moderna etiska debatten
Att lsa texter som r era tusen r gamla krver en hel del av den ansvarsfulle lsaren. r de dessutom tillkomna i en annan del av vrlden och skrivna
p frmmande sprk kar svrigheterna n mer. Att texterna r kanoniska
gr inte tolkningsfrfarandet mindre problematiskt snarare tvrtom. vertygelsen att texterna har ett budskap som r gnat fr alla tider fr inte frvxlas med tanken att de skulle vara tidlsa i den bemrkelsen att det inte
krvs ngon mda att tillmpa dem mnga millennier efter det att de nedtecknats.
Ett srskilt problem r frgan hur vi lser texter som anknyter till eller
kanske t.o.m. bygger p en vrldsbild som vi sedan lnge vergivit. Hur kan
174

texter frn antiken tillmpas i vr egen tid? I vilken utstrckning r det mjligt att underbygga ett etiskt resonemang med hjlp av texter som frutstter frvetenskapliga frestllningar? Tiden medger hr inte mer n ngra
enkla exempel, men frhoppningsvis kan dessa fungera som grstuvor att
hoppa emellan fr att se implikationerna p andra omrden.
En frsta grupp r tmligen oproblematiska, nmligen de anatomiska utsagorna. Dit hr Bergspredikans ord om att kroppens lampa r gat
(Matt. 6:22), uppmaningen: Du ska lska Herren, din Gud, av hela ditt
hjrta (5 Mos. 6:5) och pminnelsen att Gud prvar hjrtan och njurar
(Ps. 7:10 m..). Dessa utsagor transponerar vi medvetet eller omedvetet
till tonarter som r frenliga med moderna medicinska insikter. Inte heller
har majoriteten av dagens lsare srskilt svrt att lsa och omtolka Bibelns
kosmologiska utsagor: Jorden r alltjmt Herrens med allt den rymmer, vrlden och alla som bor i den (Ps. 24:1) ven om vi inte delar psalmistens uppfattning att vrlden r platt som en pannkaka. Fr de esta r
versttningen till moderna tider och moderna sprk i de hr fallen inte
mer komplicerad n nr vi anpassar tolkningen av de svenska orden soluppgng och solnedgng till en heliocentrisk uppfattning.
Mer intrikat blir det nr de etiska implikationerna inte r kristallklara. I
sitt tal infr areopagen i Apostlagrningarna frkunnar den lukanske Paulus
att av en enda mnniska har han skapat alla folk (Apg. 17:26). Under de
mnga rhundradena fre Charles Darwin tolkades denna vers bokstavligt;
det var en historisk och naturvetenskaplig utsaga. Dremot verkar bibeltexten inte ha varit ett anklagande nger riktat mot de kristna som gde
slavar. Det tycks som om det var frst de nordamerikanska abolitionisterna
som tolkade utsagan p det sttet. Detta innebr allts att Apg. 17:26 under
1 800 r tolkades som en utsaga fr en viss vrldsbild, men inte mot slaveriet.
Idag tolkar vi i stllet versen med hjlp av ett darwinistiskt lter; det innebr att den inte handlar om arternas uppkomst utan snarare om alla mnniskors syskonskap: galit frutstter insikten om fraternit. Det paradoxala
i bibeltextens receptionshistoria ligger allts i att den blev banbrytande i den
etiska debatten samtidigt som den frlorade sin bokstavliga betydelse.
Ett tungt vgande argument r allts att vi idag vet mer om naturvetenskap, t.ex. om anatomi, om kosmologi, och ocks om vr sexualitet, n vad
antikens mnniskor gjorde. Vi skulle inte, som Aristoteles p sin tid gjorde,
diskutera homosexualitet i samma andetag som vi redogr fr olika former
av kannibalism: kvinnan som skar upp havandes moderliv och slukade fostren, frldrar som erbjd andra att till middag frtra deras barn, mannen
som t upp sin mor, slaven som inmundigar sin kamrats lever osv. Dessa
exempel r Aristoteles egna (i Nikomachiska etiken). Givetvis knde man i
antiken till homosexualiteten som fenomen. Man knde ocks till att vissa
led av epilepsi, depression och schizofreni, men man frskte inte bota dessa
sjukdomar p samma stt som vi gr idag. Naturligtvis knde man fr hund175

ra r sedan till att vissa r vnsterhnta (till exempel nu talande person),

men man tolkade denna iakttagelse p ett annat stt n vi gr idag. Det
rcker allts inte att konstatera att en viss freteelse var knd i antiken; vi
mste ven beakta vad man i antiken visste om detta fenomen.
Slutsatsen br drfr vara att Bibelns frfattare inte knde till allt det vi
idag vet om den genuina homosexuella orienteringen. Av det sklet br vi
iaktta frsiktighet nr vi beropar ertusenriga texter som std fr dagens
etiska resonemang i denna frga. Risken r annars stor att frgan om heterooch homosexualitet trivialiseras och generaliseras.
guds handlande contra naturam
Ofta anfrs som argument mot homosexuella relationer att de mste vara
felaktiga drfr att de inte syftar till barnalstring. Detta r inte en biologisk
mjlighet; det rr sig sledes uteslutande om vllust och drmed r de per
denitionem frkastliga. Om man menar allvar med detta fortplantningsargument mste det rimligtvis ven appliceras p samtliga heterosexuella
relationer. I annat fall begr man felet att isolera ett slags sexualitet frn en
annan. Av de olika argument som framfrs i debatten hr drfr prokreationstankegngen till de allra svagaste. I den marxistiska debatten talar man
om makten ver produktionsmedlen; ska nu reproduktionsmedlen f makt
ver vr debatt om mnniskans sexualiteter?
Tankegngen r egentligen del av ett strre tankekomplex: att det som r
mot naturen (grek. para fysin; lat. contra naturam) r felaktigt. Eftersom
homosexualitet uppfattas som onaturlig r den otillten. Detta argument
framfrs om n i en frenklad eller vulgariserad form ofta i debatten i
den s kallade insndarteologin: det rcker ju att man tnker p hur mn
och kvinnor ser ut nr de r nakna fr att man ska inse att homosexualitet r
fel! Contra naturam-argumentet r emellertid behftat med era svagheter: det kan, fr det frsta, ltt missbrukas och mste drfr alltid kompletteras med och ofta ven korrigeras av andra kriterier. Den som bekantat sig
ngot med diskussionen om slaveriet i den amerikanska sdern under 1800talet vet hur ofta detta argument anvnts: r man fdd slav s r man fr
evigt slav. Det r fel att frska bli fri.
Fr det andra, uttrycket para fysin frekommer tv gnger i NT (Rom.
1:26 och 11:24): i det ena fallet anvnds tv mns intima umgnge av Paulus
som exempel p det som r contra naturam; i det andra fallet anvnder samme frfattare uttrycket fr att beskriva Guds eget handlande. Den frsta
texten hr man ofta beropad medan den andra anvnds mycket sllan. Det
var enligt Paulus onaturligt att utvidga frbundet mellan Israels Gud och
Guds Israel fr att drigenom lta icke-judarna, de hedna-kristna, f del av
det men Gud gjorde det i alla fall. Paulus menar allts att kristendomens
existens frutstter att Gud sjlv agerade contra naturam. Detta r en intressant teologisk tanke.
176

Fr det tredje r contra naturam-argumentet svrt att tillmpa just i frgan om mnniskors sexuella orientering eftersom alla serisa debattrer idag
r verens om att det nns en genuin homosexualitet som personen i frga
varken valt eller kan vlja bort. Denna genuina orientering mste vara argumentets lackmustest. Lr er inte redan naturen skriver Paulus nr han
fastslr att lngt hr r en vanra fr mn men en heder fr kvinnor (1 Kor.
11:14). Skulle det inte g att parafrasera hans utsaga: Lr oss inte redan
naturen att vissa r genuint homosexuella? Det vore ju verkligen contra
naturam att frska bota dem eller att frm dem att gifta sig med personer av det andra knet!
kyrkans kanoniserade mngfald
Det ppekas ofta att ordet Bibeln (grek. ta biblia) betyder boksamling,
bibliotek. Bibeln bestr av ett stort antal bcker som tillkommit under
en tidsperiod som omfattar hundratals r. En svensk motsvarighet till Bibeln
skulle, ven om den innehll svl landskapslagar frn 1200-talet som den
senaste statliga offentliga utredningen, nd inte omfatta ett strre tidspann
n Bibelns texter.
Vi lser alltid texter i ljuset och drmed ven i skuggan av andra texter.
Detta innebr att begreppet sola scriptura blir problematiskt. Bibeltexterna
kan, fr och mste tolkas med hjlp av hermeneutiska principer. Det handlar
om att ska identiera de brande bjlkarna i det bibliska bygget, eller med
Gareth Moores ord:
This shift in the argument does not mark an abandonment of the bible,
but a concentration on more fundamental biblical values.
Homosexuality, i Hastings, Mason & Pyper [red.], Oxford Companion to Christian Thought,
2000, s. 307.

Det handlar inte om bibeltro kontra icke-bibeltro, utan om att tolka Bibeln
med hjlp av goda hermeneutiska principer. Om det nns era olika tolkningsmjligheter mste rimligtvis vissa tolkningar vara bttre n andra;
textlsarens uppgift och ansvar r drfr att ska de goda tolkningarna och
tillmpningarna samt omstta dem i praktiken. Annorlunda uttryckt, varje
bibellsare har ett tolkningsansvar och en redovisningsskyldighet. Att segla
under bekvmlighetsaggorna klassiskt kristen, bibeltrogen eller
lsa som det str frslr kanske i de vl skyddade hemmahamnarna bland
likasinnade, men accepteras inte ute p internationellt farvatten.
Den kristna kanon ger uttryck fr och n viktigare legitimerar en
mngfald. Detta medfr att hermeneutiska principer mste utvecklas och
utvrderas. Att beropa biblicistisk bekvmlighetsagg r i bsta fall uttryck
fr nonchalans och i vrsta fall fr en anti-intellektuell hllning. Det vore
ovrdigt att uppvisa sdant teologiskt lttsinne i synnerhet nr den frga
avhandlas som r stark som dden och obeveklig som graven.
177

GG: Du har hr lagt fast bibeltolkningsprinciper som r vldigt tydliga, och du

har ocks talat om att det mste nnas vissa spelregler, eller ngra hrn i ett flt dr
man kan benna sig i debatten. Men om man samtidigt tittar p hur den vldigt ofta
frs, s mste man vl nd sga att de som inte vill acceptera homosexualitet ofta
hnvisar till enstaka bibelord och att de som bejakar homosexualitet ofta hnvisar till
huvudteman i Bibeln, eller kanske det du sade: brande bjlkar i det bibliska bygget.
Hur ska man egentligen hantera det hr problemet kan man komma tillrtta med
det, eller?
Man fr hantera det med stor dmjukhet, eftersom man nrmar sig texter som r s gamla och s svrtolkade. Om man ska frska bena upp det, s
r det vl framfrallt tv texter som har spelat roll. Det r ett par texter i
ordets faktiska bemrkelse, allts tv texter i Tredje Mosebok som har spelat roll i Gamla testamentet, och det r egentligen ett stlle i Romarbrevet
det som jag beropade tidigare, i Rom. 1 som har spelat roll nr man talar
om para fysin, det som r mot naturen. Sedan nns det ngra f referenser,
men de tycker jag d egentligen vger mindre tungt. De r inte alls lika centrala.
Bde judar och kristna har diskuterat hur de hr gammaltestamentliga
texterna ska tolkas, och kanske kan det fr kristna vara vrt att fr ett gonblick studera hur judar nrmar sig texterna i Tredje Mosebok. I en nyutkommen kommentar av Jacob Milgrom i Anchor Bible-serien mycket ansedd, i
tre band sger han att vi mste lsa den hr texten bokstavligt, precis som
det str. D handlar detta om judiska mn som benner sig i landet Israel.
Det handlar allts inte om kvinnor, det handlar inte om icke-judar, det
handlar inte om dem som r utanfr. Och d letar han efter orsaken till det
hela, att judendomen ofta har upplevt sig vara en liten religion dr prokreationsargumentet r viktigt inte fr att deniera de frgor vi diskuterar nu,
utan drfr att man s grna vill att religionen ska leva vidare ocks i nsta
generation. Det r drfr det har varit viktigt med familjebildning osv. Och
s sger han att det ju vore contra naturam att tvinga de hr homosexuella
mnnen i Israel av judisk tro, som budet omfattar att tvinga dem att gifta
sig. Det vore ju contra naturam s drfr r det rimligare att de fr adoptera
och drmed kan fra den judiska tron vidare.
Dr ser man hur helt annorlunda argumentationskedjan kan g, drfr
att man har andra utgngspunkter. Man lser exakt samma text men lser s
att sga problemet, som texten stller lsaren infr, p ett helt annat stt. Jag
har aldrig sttt p detta i kristna sammanhang. Den andra texten r d som
sagt Romarbrevet, och dr har jag redan sagt ngot om att det r para fysinargumentet som dominerat: man har bytt ut en livsstil mot en annan livsstil. Det r d klart, tycker jag, att nr vi kommer med vr denition av homosexualitet som r ett modernt begrepp till texterna och frgar: sger
den hr texten i Romarbrevet 1 ngonting om dem som inte har bytt ut sin
livsstil, gtt frn A till B, gjort ett aktivt val? s mste man sga att det gr
178

den ju inte riktigt. S det r egentligen mrkligt att den hr frgan har kommit att bli s ofantligt stor som den har blivit, med tanke p hur litet stdet
r: inte bara de texter som utgr som fader Axel sade hr ett litet nej i
den hr frgan, utan ocks alla de texter som utgr ett litet ja till heterosexuella relationer. Fr i Gamla testamentet nns det ju en hel del texter som
diskuterar polygami, och i Nya testamentet nns det en hel som talar om
det celibatra livet. S den hr krnfamiljen, family values som det brukar
heta i den amerikanska presidentvalsrrelsen vart fjrde r, r ju inte en stor
frga. Man kan undra hur det kommer sig att Nya testamentets asketiska
tro blev en fertilitetskult, med en man, en kvinna och ett antal barn hur
det kunde komma sig egentligen.
GG: Det du tnker dig den vg som du visar som framkomlig r nd att man
mste g in och ta de hr enskilda bibelstllena, och fra diskussionen dr? Det gr
inte att verbrygga mellan dem som vljer att bara plocka ut det eller ta bredare teman?
Nej, samtalet fr ju fortstta fras. I bsta fall r det ju som i Ordsprksboken, att som jrn skrper jrn, s skrper den ena exegeten den andra,
och att man kan lra sig mer av de hr hermeneutiska principerna allteftersom samtalet fortstter. S det r vl bra. Men jag tycker samtidigt att man
skulle kunna vara s provocerande i den hr frgan att man sger att den
som menar att en utsaga frn Tredje Mosebok r relevant fr kristna utanfr landet som inte r judar samtidigt mste motivera varfr andra texter, ngra verser upp eller ngra verser ner, inte r eviga, utan varfr de d r
tidsbundna. Det str till exempel i samma avsnitt att man ska avhlla sig
frn viss fda. Ganska mnga kristna majoriteten sger ju d att detta r
ngot som har getts till Israels folk som ett frbundstecken, och det gller
inte oss. S drfr kan man mycket vl lsa de texterna utan att drabbas av
frebrelser vid krftskivan. D mste man frklara varfr en vers r antingen tidsbunden eller bara gller vissa mnniskor, och andra verser inte r
det. Jag tror snarare man fr vnda p det. Nr mnniskor med emfas hvdar att Tredje Mosebokens text r evig, s mste de frklara varfr andra
avsnitt i den texten inte r det, snarare n att en sdan person skulle ha ngon typ av tolkningsfretrde och anses vara mer bibeltrogen.
KN: I din framstllning lyfter du fram contra naturam-argumentet som vldigt
viktigt i debatten. Jag frstr dig som att du egentligen vill vnda p det. Man kan se
det man kallar i linje med naturen eller skapelsegivet frn olika perspektiv,
naturligtvis. Frgan r ju ocks kopplad till hela normalitetsdiskussionen som i sin
tur r kopplad till: vem har makten att bestmma vad som r normalt? osv. Har du
ngon kommentar till den vldigt aktuella diskussionen om vem som bestmmer normalitetens grnser?
Det r en stor frga, som du sjlv sger. Det r vl vissa kriterier man anvnder i kristna gemenskaper fr att omstta evangeliet i praktiken. D r
det vl s att inget sdant kriterium kan st ensamt. Det klarar det inte av.
179

S man kan inte tala om bibeltexten ensam, sola scriptura, det har vi insett
ocks i den protestantiska traditionen. Det behvs en tradition som hjlper
oss att nna de hr hermeneutiska nycklarna. Inte heller naturargumentet
kan st ensamt, tycker jag. Fr sger inte redan naturen att ganska s
mycket som vi nu tar avstnd frn, kring knsroller och slaveri osv? Det
tredje argumentet r d traditionen, eller kanske specikt i den hr frgan
ekumeniken: man vill inte grna rubba status quo. Man vill inte frstra
goda fungerande relationer. Men, andra sidan: status quo kan ju inte heller
vara ensamt. Hade status quo ftt rda s skulle vi alltjmt ha sydstatskristna som menade att slaveriet r en peculiar institution som mste nnas
kvar, Svenska kyrkan hade bara haft manliga prster, och romersk-katolska
kyrkan hade p lngfredagen bett fr de otrogna judarna. S status quo r
inte allenardande. Det behvs ngon typ av interplay, samspel, mellan
de hr tre: vad Skriften sger, i viss mn vad d den naturliga lagen sger
hur vi nu vljer att anvnda detta svra begrepp och fr det tredje vad traditionen har lrt oss. Och exakt hur det d ska omsttas i praktiken kanske
man inte kan sga s hr vid en hearing, men i alla fall fr inte en dominera
landskapet alldeles fr mycket, tycker jag.
KN: Du landar i din inledning i en acceptans av kyrkans kanoniserade mngfald.
Eftersom du gr det blir en intressant frga om denna insikt, som du lyfter fram, br
resultera i en mngfald av ordningar ocks, tillmpat p frgan om mnsklig samlevnad? Eller r ngot slags uniformitet efterstrvansvrd vad gller ordning i kyrkan?
Ser du ngon koppling hr frn din teoretiska insikt till hur kyrkan br hantera frgan om ktenskap och samlevnadsformer?
Om jag svarar s hr nr jag lste igenom min egen introduktion, tyckte
jag att det verkar nnas fyra mjligheter att ta ett steg i tro, dr alla verkligen r ett steg i tro. Man kan fr det frsta vga vlja bort sin homosexualitet, som vissa skulle anse de som talar om att bota, eller att detta r ngonting man bara inbillar sig osv. Det r ju att verkligen ta ett steg i tro, att
hvda att det r detta som texterna sger. Det andra skulle vara att sga:
vga frvgra dig sjlv kroppslighet. Det vill sga, det nns en genuin homosexuell orientering eller lggning, om man nu vljer det uttrycket men
den fr inte omsttas. Den fr inte inkarneras p ngot stt. Det tredje r att
man sger: vi mste vga vlsigna det som uppenbarligen nns hr. Man
tjnar ingenting p att hyssja ner det, ltsas som om det inte nns att man
inte nner sprk fr detta, som nd r ett faktum. Och det fjrde r att man
sger att man mste vga viga.
Jag tycker att de tv frsta punkterna r vldigt svaga. Den frsta har
Teologiska kommittn, i det hr dokumentet som kom ut nyligen, tagit avstnd frn: hr ska inte botas. Det r frga om en genuin orientering det
vore contra naturam att gra det. Och den andra punkten tycker jag r ganska
oluthersk, och man mste ju resonera utifrn sin tradition. Det skulle vara
vldigt besynnerligt om en rrelse, som gr tillbaks till denna augustiner180

munk som arbetade s mycket mot celibatet att man lgger vissa kristna
just den celibatra livsstilen. S det har jag ganska stora problem med, ocks.
Dessutom kan jag vl tycka jag lyssnade p ngra tidigare inslag hr att
den som drar en grns ocks mste deniera var grnsen ska dras. Om man
sger att man fr vara homosexuell, man fr leva som homosexuell, men
man ska nd leva i celibat, s frgar jag: nr brjar celibatet? Vad r det
som skulle vara otilltet? Detta mste ju denieras i s fall, vldigt precis.
Och det undrar jag om ngon kan eller vill. S den andra punkten tycker jag
r ganska svag. Jag landar sjlv i den tredje och den fjrde punkten, att en
kristen kyrka idag skulle kunna vga vlsigna och vga viga. Som exeget kan
jag inte sga att den ena skulle vara ondligt mycket mer biblisk n den
andra, utan d tror jag det r andra kriterier som spelar in: var man brjar
sitt resonemang. Om man sger att ktenskap per denition r en man och
en kvinna, d handlar det om en vlsignelseakt. Och talar man om att det r
tv vuxna mnniskor som respekterar varandra, att det nns msesidig trohet och lojalitet och att man inkarnerar krlekstanken i sin relation, d r
det ju i s fall mjligt, kanske, med ngon form av vigselakt. S det r vl
linje 3 och 4 jag sjlv skulle se r de rimliga idag. Linje 1 och 2 har jag lite
svrt att flja.
GG: En fljdfrga p det. Just det hr med att kunna ha era ordningar skulle
du i s fall kunna tnka dig att det fanns bde linje 3 och 4, det som du freslog, s att
sga inom samma kyrka?
Nu knner jag att ni verkligen frgar mig som privatperson och inte s
mycket som exeget. Det r stora frgor, detta, och som rkebiskopen har
sagt s tycker jag mnga gnger framfrallt att det handlar om att bryta tystnaden att fra ett anstndigt samtal kring de hr frgorna. Exakt var
Svenska kyrkan landar vet inte jag, givetvis det vet ju ingen hr i rummet
men detta r fr mig det absolut viktigaste: alla dessa mnniskor man har
mtt i enskild sjlavrd, som har farit s illa och som har blivit s illa behandlade, mste upprttas. Om det d sker med linje 3 eller 4 kan jag inte
sga, men man mste arbeta fr att komma bort frn de andra, tycker jag.
KN: Om vi gr mera tillbaka till din profession som exeget: hur tycker du d att
Svenska kyrkan har anvnt Bibeln i de senaste decenniernas diskussion kring homosexualitet och olika samlevnadsformer nu senast i samtalsdokumentet som kom fr
ett par r sedan? Har du som bibelforskare sjlv ngra problem med hur man anvnder Bibeln i de hr ofciella eller halvofciella dokumenten?
Jag har lst dokumentet ngorlunda noggrant, s jag kan vl sga att jag i
det stora hela hller med om dess innehll. Jag har kanske ngra punkter
om vi hinner med det. En frsta punkt r att man p den frrfrra utredningens tid frskte srskilja den genuina homosexualitet som vi idag knner
till frn det som man i antiken talade om. Det vill sga: bibeltexterna hade
inte alls med detta att gra. Detta stt att argumentera tror jag vl inte riktigt hller till exempel Aristoteles visar ju att han knner till olika former.
181

Men han knde inte till lika mycket som vi gr. Om jag gr tillbaks till mitt
exempel med vnsterhnthet: visst visste man under mina frldrars generation att vissa var vnsterhnta, men man valde d att binda upp vnsterhanden p ryggen. Det gr vi inte idag. S snarare handlar det om att man
idag vet mer om hela fenomenet, n att det inte skulle ha existerat som begrepp i antiken. Dr tror jag man behver hyfsa debatten en smula. Det r
vl det ena jag har tnkt p. Det andra tycker jag inte prglar den svenskkyrkliga debatten, men det kan frekomma lite grann ibland till exempel i
Amerika: att man har ett slags Kristus mot kulturerna-argument. Man
sger att Jesus ju inte alls talade om sexuella minoriteter, i alla fall inte srskilt mycket. Det nns ett stlle, mjligtvis, som man skulle kunna terkomma till men annars talar han inte om detta, och gr s att sga emot hela
den rdande kulturen. Det kan mycket vl vara s, men jag tycker det r ett
farligt argument, fr ibland blir det som om man lter omvrlden uppnna
allt det man inte sjlv tycker om och sedan lter man Jesus avskaffa det. Det
r som om judendomen p Jesu tid uppfann patriarkatet och Jesus sedan
avskaffar det. Riktigt s enkelt r det vl inte; det har en lngre historia, och
det tog inte slut s snabbt. Eller att urkristendomen egentligen avskaffade
slaveriet, men att det tog oss 1 800 r att komma fram till det. S ibland blir
det en anakronistisk syn, tycker jag sjlv inte s mycket i den svenskkyrkliga diskussionen, men i amerikanska rapporter dr man helt enkelt gr Jesus
fr ojudisk. Man placerar inte in honom i sammanhanget. Det r tv punkter jag har tnkt p.
KN: I din inledande framstllning rekommenderar du implicit ocks bibellsare
att identiera de brande bjlklagen istllet fr att se isorna, d, som kan anvndas som tillhyggen i debatten. Men vilka r de hr bjlklagen som du som bibelforskare sjlv vill lyfta fram? Du pratar om hermeneutiska principer p ett anonymt
stt. Vilka skulle du vilja lyfta fram, i debatten om samlevnadsformer?
Det ligger ngot ironiskt i detta att det r ltt att uttala dlig teologi, men
den r svr att genomfra fr att den inte har s mycket med verkligheten
att gra, och det r alltid svrare att uttrycka om jag nu fr ha det ansprket god teologi, drfr att orden verkar s sm, men det r lite lttare att
tillmpa den drfr att den har med verkligheten att gra. S i det hr fallet
fr det vl vara att man letar ungefr som Johanna Gustafsson Lundberg
sade tidigare efter innehllet snarare n formen. Det som frmjar krleken,
det som bygger upp mnniskor, det som gr att man inte knner sig marginaliserad, det som ger mnniskor ett sprk olika sdana kriterier tror jag
man fr arbeta med. Jag har inte utarbetat ngonting till det hr samtalet
idag, men dessa kriterier gr tycker jag att en hel del faller bort. I den vulgra debatten i Amerika hr man ofta mnniskor som r mot homosexualitet exakt vad det nu innebr vet jag inte, men de r i alla fall mycket
emot, och d sger de att nsta frga kanske blir att vi ska infra polygami,
eller att pedoler ska f hrja fritt. Vi behver inte alls den typen av vulgra
182

argument. Det r ju bara att tala om innehllet: i det hr fallet r det som
sagt tv vuxna mnniskor, som vill visa omvrlden det man har lovat varandra. D faller alla de hr andra sakerna bort. r det er n tv d r det
polygami. Och r det inte tv vuxna personer s r det ocks ngonting annat. S jag skulle vilja beskriva de hr bjlkarna med hjlp av den typen av
vldigt vergripande formuleringar. Jag inser att det d kan lta vagt, men
s r det alltid. Nr man tittar p vad missionrer skrev i sina bcker hem till
Sverige s var de vldigt exakta med vad de hade gjort, men nr man tittar
p vad de skrev i sina dagbcker s r de mer frsiktiga. D sger de: jag har
varit nrvarande, ett Kristus-vittne, kristendomen har ftt ett ansikte osv.
ganska frsiktigt uttryckt jmfrt med frlsningsstatistiken man skickade
hem. nd visar dagboksanteckningarna att det r dr de uppenbarar sin
verkliga teologi.
Utfrgare: Gunilla Gunner (GG) och Kenneth Nordgren (KN)

Krleksbegreppet i kristen tradition

Werner G. Jeanrond
Det r gldjande att den teologiska kompetensen efterfrgas i Svenska kyrkan och i det svenska samhllet, och det r en ra fr mig att f medverka
hr som teolog. Jag r inte hr som fretrdare fr ngot samfund eller ngon kyrka. Enligt svensk statlig ordning r det teologins uppgift att betjna
alla som efterfrgar en teologisk kompetens. Drfr r jag glad att vara efterfrgad hr.
Teologin reekterar ver den kristna trons innebrd, potential och olika
problem, spnningsfrhllanden osv. Den pgende debatten, inte bara i
Sverige men ocks hr, om homosexuell och lesbisk krlek, samlevnad och
olika former och uttrycksstt fr krlek, har hittills inte i ngon hgre grad
prglats av teologisk reektion. Dokumentet Homosexuella i kyrkan. Ett samtalsdokument frn Svenska kyrkans teologiska kommitt har sjlvmant reducerat
sina stllningstaganden till etiska problem. P Irland sger man: If you
want to go there, you should not start here. Jag vill fresl att vi inte reducerar homosexualitet till ett etiskt problem, utan att vi betraktar homosexualitet och alla former av krlek och samlevnad mot en vidare teologisk horisont. Vi fr inte bortse frn den potential som ligger i att alla mnniskor r
skapade, att alla mnniskor r kallade att medverka i Guds rike som kommer.
Teologi r inte etik, ven om teologi naturligtvis har med etik att gra.
Jag talar allts inte hr som etiker, och inte heller mot etiken, utan som kristen teolog.

183

krlek, kn och relationer

Gud har enligt kristen, judisk och muslimsk tro skapat alla mnniskor som
mn och kvinnor. All skapelse r gendered, knsbestmd. Detta r inget
problematiskt, inget att frhandla om; det r s. Detsamma kan man sga
om all krlek. All mnsklig krlek r embodied; utan kropp nns ingen
krlek, och alla vra kroppar r knsbestmda, om vi gillar det eller inte. Fr
mig r inte knsbestmdheten ett problem utan en utgngspunkt fr teologisk reektion.
Denna teologiska reektion har naturligtvis att gra med den kristna kyrkan. Jag vill reektera ver Guds rike ur kyrkans perspektiv och ver kyrkan
som gemenskap ur teologiskt perspektiv. Viktigt r att vi ser att alla mnniskor str i ett ertal relationer samtidigt: till medmnniskor i olika sammanhang och varianter, till Gud, till naturen och till sig sjlv. Alla dessa
relationer utgr tillsammans ett ntverk. Ytterligare en reducerande hllning vore drfr att sga: vi ska enbart betrakta de sexuella relationerna.
Det vore en teologisk omjlighet, som jag vill varna fr. Sexualitet r inte
den horisont mot vilken vi som kristna betraktar krleken, utan krlek r
den horisont mot vilken vi betraktar sexualiteten. Det r viktigt att aldrig
reducera mnniskor till deras sexualitet eller sexuella orientering: det vore
ett brott mot mnniskovrdet inte bara inom kristen teologi eller ur kristet
perspektiv. Mnniskans vrdighet, mnniskans vrde, r vad jag skulle brja
med, inte olika problemformuleringar.
Det nns ocks en romantisk reduktion, som jag bland annat sg komma
till uttryck i ett TV-snt nyhetsinslag om homosexualitet och denna hearing.
Inslaget inleddes ordagrant: Homosexuella par vill ocks uppleva ett romantiskt brllop i kyrkan. Denna romantiska reduktion r ingen bra bas
eller horisont fr vr reektion ver ktenskap, partnerskap osv. Den lockar
mnniskor i fllan att ktenskap eller partnerskap r en festlig akt. Jag sjlv,
som varit gift i tjugo r, har ftt mjlighet att se krleken, i detta fall en heterosexuell gemenskap, i ett annat och lngre perspektiv. Liksom varje annat
partnerskap och ktenskap str den gemenskapen i ett frpliktande sammanhang. Vi r frpliktade mot varandra, och om vi ingr partnerskap eller
ktenskap i kyrkan r vi frpliktade att st till tjnst fr Guds rike.
kyrkan och ktenskapet
Vi mste akta oss noga fr att reducera ett parfrhllande enbart till sig
sjlvt. De tyska sociologerna Ulrich Beck och Elisabeth Beck-Gernsheim
har varnat fr att isolerade krleksfrhllanden imploderar i det moderna
och postmoderna samhllet. Fr mig betyder detta att vi inte kommer vidare i frgan om ktenskap och homosexuell eller heterosexuell samlevnad om
vi inte fretar en radikal reektion ver kyrkan som den gemenskap i vilken
vra liv tillsammans kan gestaltas. I annat fall gr vi ngot cyniskt, vi erbjuder homosexuella och lesbiska gemenskaper att ocks implodera i ett slags
184

ktenskapsflla. Drfr mste vi fundera p nytt ver vad det betyder nr

tv mnniskor, oavsett deras gendered nature, lovar varandra och den
kyrkliga gemenskapen att leva till varandras tjnst i krlek och frpliktar sig
att som gemenskap i krlek hjlpa till att bygga upp Guds rike. Fr mig som
teolog r detta den horisont mot vilken jag kan betrakta vilka former av
samlevnad som helst.
Jag vill allts varna fr tanken att om bara alla mnniskor fr rtt att ing
ktenskap s r alla problem drmed lsta. Detta vore cyniskt. Det verkar
som om de ktenskapsformer som vi har nu ofta inte riktigt fungerar lngre.
Drfr mste vi fundera p nytt hur vi kan radikalt frnya vra parfrhllanden och vilka olika mjligheter till std som vra kristna gemenskaper i
det sammanhanget erbjuder.
Det betyder att vi enligt min mening inte kan komma vidare i vr reektion om samlevnadsformer inom kyrkan om vi inte fretar vad som med
teologisk fackterminologi kallas en radikal ecklesiologisk frnyelse, dvs. en
frnyad reektion ver vad som r kyrkans kallelse i vrlden. Jag skiljer, som
ni mrker, starkt mellan kyrkans kallelse och statens kallelse. Jag beklagar
varenda skilsmssa och varenda partnerskapsupplsning som ett djupt asko i Guds rike. Detta betyder inte att jag beklagar att staten tillhandahller
skilsmssa som en mjlighet att juridiskt och socialt ordna de haverier som
uppstr, men som teolog kan jag inte frestlla mig ett partnerskap eller
ktenskap som inte r livslngt. I annat fall skulle jag direkt begrnsa en
partner till ett temporrt instrument fr gestaltandet av mitt eget liv i stllet fr att utstta mig fr den konstruktiva transformation och transcendens
som varje krleksfrhllande medfr. Drfr r det viktigt att vi p nytt tnker igenom vad vi gr och vad vi efterstrvar.
Lt mig ocks sga ngot om terminologin vad avser partnerskap och
ktenskap. Om man, som jag gr, utgr frn att allt mnskligt liv r gendered kan man inte sga att alla krleks- och parformer r samma sak. Om
vi i ett tankeexperiment frestller oss att vi gr det som staten kanske kommer att gra och ngra stater redan gr, nmligen att gra ktenskapet
knsneutralt, blir vi omedelbart tvungna att hitta modeller som anger i vilken mn olika ktenskapsformer nd skiljer sig frn varandra. Det kan inte
nnas ngot knsneutralt eftersom allting r knsbestmt. Drfr tycker
jag inte att detta r ngon konstruktiv kontrovers. Konstruktivt r att diskutera om vi kan eller inte kan acceptera att allt liv r knsbestmt.
tolkande tradition
Avslutningsvis vill jag varna fr den hermeneutiska reduktionismen, som
menar att vi bara behver se vad som str i Bibeln fr att lsa alla konikter.
Jag lser Bibeln i en tradition, en tradition som fortfarande r pgende och
mste vara det. Jag vill aldrig reducera Bibeln till ett instrument varmed jag
hanterar knsbestmdhet, som inte var ngot knt begrepp p Bibelns tid.
185

Det betyder inte att jag inte har ngot att lra av Bibeln: jag skulle rentav g
mycket lngre n samtalsdokumentet frn Svenska kyrkans teologiska kommitt, som huvudsakligen inskrnker sina bibelhnvisningar om krlek till
Frsta Johannesbrevet, som fr mig representerar en av de mest begrnsade
krlekshorisonter som nns i Bibeln. Jag skulle inbjuda till att lsa Paulus och
Lukas, inte minst Paulus, som hjlper oss att se att frsonad mngfald
inte ndvndigtvis r det mest krleksfulla av begrepp. Konikt, inte bara
en liten rdd frsonad mngfald, ger upphov till krlek. Tnk om de kristna
sg konikten som den utmaning i vilken vr krlek testas! Det skulle gldja
mig om vi kom till den punkten.
BM: Kan du hjlpa oss lite grann att bena ut varfr frgan om homosexualitet r
s oerhrt brinnande, s laddad, tar upp s mycket av debattutrymmet i den kristna
kyrkan det gller ju inte bara Svenska kyrkan idag. Frgan verkar handla mera om
sexualitet, allts om det som du har skrivit om: om begret, om kroppen, om erotiken
gamla tabun, om man fr sga s, i kyrkliga kontexter. Kan du utveckla lite grann
runt detta, fr det r brande begrepp.
Jag vill undvika teologiska frelsningar hr, men jag hller p att skriva
en bok om krlek. Lt mig ge ngra ofullstndiga hnvisningar.
Den kristna krleksfrstelsen kommer frn tv hll. Den kommer delvis
frn judiskt hll. Det nns ingen stor skillnad mellan kristen och judisk krlek, trots att vissa teologer har psttt det jag tnker p Anders Nygren.
andra sidan kommer den frn den grekiska vrlden: det romerska riket och
den grekiska kulturen.
I grekisk kultur var krleken ett idealiserat begrepp: i Platons tnkande
som idn av det goda, som inte hade ngonting med det frgngliga att gra,
och i aristoteliskt tnkande, som blev mycket viktigt under det andra kristna
rtusendet, bland annat genom Thomas av Aquino. I platonismens och nyplatonismens efterfljd blev krlek summum bonum det hgsta goda och
drmed kroppsls. Frn den romersk-grekisk-gnostiska kontexten rvde
den kristna teologin ett visst kroppsfrakt: kroppen saknade betydelse fr
Guds rike. Man kunde frestlla sig en mnniska som en formad id, dr
idn var det viktigaste. Hr nns en antikroppslig, antisexuell hllning som
blev mer omstridd under det andra kristna rtusendet. Bernard av Clairvaux,
som bde predikade korstg och den strsta kristna krleken, bekmpade p
1100-talet Peter Abelard som fresprkade en mer kroppsbejakande frstelse av kristen krlek. S man kan sga att den kristna traditionen hittills
har varit tv tusen rs kamp om frgan hur vi ska gra med kroppen. Detta
ligger naturligtvis bakom alla missfrstnd och oklarheter vad gller homosexualitet.
Men det r bara det ena. Det andra har att gra med den johanneiska krleksfrestllningen som har inneburit en problematisk frening av enhet och
krlek. Som jag redan nmnde r dokumentet om homosexuella i kyrkan
genomsyrat av denna tanke: om man lskar varandra r man i Guds krlek
186

och som det str i Johannesevangeliet man blir kvar i Guds krlek. I
denna traditionslinje var det svrt att tnka sig en pluriformitet en mngfald av uttryck. Om man kopplar samman detta med den svenska moraliska
enhetsstaten inte nu, men till fr hundra r sedan ser man vilken explosiv blandning det har blivit.
Sedan hnger det ihop med bibelsyn och bibeltrohet som jag antar att
mina kolleger i denna hearing redan behandlat, att man frskt reducera
homosexualitet till ett problem som gr att lsa med bibelhnvisningar.
Men den som brjar dr har redan frlorat utgngspunkten i varje mnniskas vrdighet, och riskerar att reducera mnniskor till sexuella problemomrden som om det funnes en enda mnniska som inte r ett sexuellt
problemomrde.
Det hr var ngra hnvisningar. Det r sknt fr mig att f leva idag, nr
vi kan uppskatta att Guds skapelse i sin kroppsliga natur r ngot som ska
frhrliga Gud. Vi behver inte vara rdda fr vra kroppar lngre. Vad vi
ska vara rdda fr r en demonisering dr vi kmpar mot vr kroppslighet
istllet fr att se den som en inbjudan genom vilken vi ber, genom vilken vi
lskar, genom vilken vi hjlper varandra, genom vilken vi utvecklar framtidsvisioner fr hur vi kan leva med varandra.
Det nns ingen gudstro utan kropp. Platon hade fel. Och han var inte
kristen.
ML: Det r viktiga aspekter som du har tagit upp. Du har ocks i en artikel av
Barbro Matzols tagit upp tanken p om den hr laddningen kan ha ngot att gra
med vad du kallar ett kristet maktutvande. Frgan om makt r det ngot som du
ocks skulle kunna utveckla, som en del i varfr frgan blir s laddad?
Allt mnskligt samarbete ven krlek karaktriseras av en maktdimension. ven teologi! Det viktigaste r att vi blir medvetna om de maktdimensioner som nns i varje system som mnniskor upprttar. Om det r kyrka,
universitet, skola, ktenskap eller partnerskap spelar ingen roll: alla system
har ngonting med maktutvning att gra. Det r ingenting fel med makt,
men det r ngonting fel med att reducera andra mnniskor till vanmakt
att ta makt fr att exploatera mnniskor. Vi behver inse att all krlek ven
har med makt och rttvisa att gra och med mycket annat, men du frgade
om detta.
Om vi nu tnker oss ett enhetssamhlle som Sverige har varit, och inte
bara Sverige det nns mnga katolska enhetssamhllen. Jag bodde tretton
r p Irland dr det d fortfarande fanns ett enhetssamhlle, om n under
uppbrytande. I enhetssamhllet nns det de som har intresse att utva makt
via moraliska system. Detta frekommer lika mycket i kommunistiska enhetssamhllen som i kristna osv. D r det viktigt att vi frigr oss frn den
makt som reducerar andra till vanmakt till Ohnmacht som man sger
p tyska och ser hur vi kan terervra den makt som hjlper oss att p
tyska r det tydligare: Macht och machen, att gra att gestalta vrt
187

liv. Makt har att gra med gestaltningskraft. Och det som har hnt i frga
om homosexuella och lesbiska kristna r att de reducerats till vanmakt. I
den katolska katekesen heter det visserligen som jag ocks har sagt hr: att
Gud har skapat oss mnniskor p mnga stt och att detta berikar skapelsen
men sedan sger vi, som r frmer n ni som r mindre, hur ni ska
leva. Detta r maktutvning till vanmakt, och det mste jag i Kristi namn
kritisera.
BM: Vi kommer d oskt ver p att begrepp som enhet och tradition ocks kopplas
till det hr, som r ett slags ammunition i debatten. Man stller dem mot andra viktiga begrepp som krlek och sanning. Vilket pris har d enheten, kan man fundera
kring. Hur hgt kan det priset vara?
Jag skulle sga s hr att aposteln Paulus var mycket medveten, nr han
skrev till frsamlingen i Korinth, om att krlek har med konikt att gra
och inte med enhet. Konikt uppstr nr vi har olika syn p saker och ting,
eller vill utva makt p olika stt ver varandra, eller om vi anser att vi frvaltar en sanningstradition som andra inte uppskattar p rtt stt. I en sdan
situation tycker jag det r mycket intressant och givande nr Paulus i sista
versen av kapitel 12 i Frsta Korinthierbrevet frsiktigt rekommenderar oss
att betnka att krlek kanske kunde vara en mjlighet. Vad r d krlek fr
honom? Krlek r det som respekterar den andres vrdighet infr Gud. P
den grundvalen ska vi sedan hantera vra konikter.
Motsatsen till krlek r inte konikt. Motsatsen till krlek r hat. Hat
betyder att vi inte respekterar den andra mnniskan som en syster eller bror.
Det gller inte bara mellan kristna utan fr alla mnniskor, som evangeliet
kraftfullt pminner oss om (Luk. 10, och ven 5 Mos. 6). Det intressanta r
hur vi kan hantera konikten men det har vi inte lrt oss i kyrkan. Det
gller fr alla samfund och kyrkor som jag knner till jag har inte trffat p
ngon som inte i alla r haft dessa skuggor ver sig. Det har att gra med
den loso dr sanning alltid har kopplats samman med enhet. Men Paulus
var medveten om att varje krleksfrhllande inte bara det intima krleksuttryck som ocks innehller en sexuell gestaltning all krlek leder till
revolution, till frndring. Hr mts tv egon som vill bli sjlv med
varandra.
All krlek r en koniktbehandling, och all krlek br med sig kraften till
frndring. En frndring r svr fr oss mnniskor, srskilt fr oss kristna
som har indoktrinerats i rtusenden att frndring r ngot dligt. Vi mste
lra oss att uppskatta frndringens potential. Det r nt att f leva idag, dr
vi kan tematisera detta utan att skmmas eller skrmmas.
ML: I rdslan som mnga mnniskor precis som du sger har infr frndring, har du pekat p att tradition kan bli ngot som vervrderas, som kanske tas
som en klla till skerhet. Kan du reektera ngot mer ver det?
Bara p skmt funderade jag p att brja min inledande kommentar idag
med att sga att allt jag nu kommer att sga r klassiskt. Om man tittar
188

p de olika yttranden som sttt att lsa i bl.a. Kyrkans Tidning men inte
bara dr utan ocks i katolska, anglikanska och presbyterianska tidningar
och tidskrifter s hnvisas det hela tiden till den klassiska kristna ktenskapssynen, till den klassiska bibeltolkningen, klassisk teologi: allt
som vi inte vill ska frndras kallar vi klassiskt. Ordet klassiskt blir en symbol som visar p vr ovilja till frndring. Drfr r jag skeptisk till allt som
kallar sig klassiskt, och jag skulle sjlv bara ha sagt s p skmt, om jag alls
hade sagt det.
Men det betyder inte att vi inte mste tolka den tradition i vilken vi lever.
Problemet r att vi saknar avstnd till den tradition som vi sjlva str i. Det
r ett hermeneutiskt problem ett tolkningsproblem. Det r likadant fr
alla mnniskor. Vi mste hantera tolkning, och det nns olika stt att gra
det. I den protestantiska reformationen visade man konkret p den erfarenhet och det lidande som i den dvarande katolska kyrkan blev fljden av att
tolkningen begrnsats till en viss grupp. Naturligtvis r det ett problem nr
den tolkningsmngfald som nns och mste nnas i varje tradition inte
kommer till tals. Den nns drfr att det inte existerar ngon helt objektiv
tolkning av ngonting mer komplext n en Frsta hjlpen-instruktion p ett
ygplan den mste vara entydig, annars blir det kaos. Men en litterr text,
en biblisk text, musikaliska verk osv. de krver oss som subjekt nr vi tolkar. Vi kan inte kliva ur den subjektrollen. Det innebr att ingen tolkning
ngonsin blir objektiv om den inte r subjektiv. Om vi inte vill vara med och
tolka verlter vi tolkningen till andra subjekt, som ibland har kallat sig
klassiska, ofelbara eller lite av varje. Det hr r en maktstruktur som mste
genomskdas och belysas, kritiskt och sjlvkritiskt, s att inte vi eller i detta
fallet jag, som teolog gr i samma flla och hvdar att min tolkning r
klassisk. Varje tolkning mste inbjuda till er tolkningar. Det nns ingen
kristen som har sanningen om allt p ckan och ltt kan plocka fram den.
Om hon eller han gr det s ljuger hon eller han.
BM: Du har skrivit och du har sagt, och du berrde det i inledningen, att ktenskapet har bde verbetonats och underbetonats i kristen tradition. Kan du utveckla
tankarna runt det hr lite mer hur ser du p det, och p det hr med varaktigheten
som en viktig komponent i frhllandena?
Till att brja med s stmmer det att det inte nns en klassisk kristen ktenskapssyn. ktenskap har aldrig varit ngot avgrande fr att komma in i
Guds rike och r det fortfarande inte. Jesus kritiserade all sin tids romantiska
slkt- och familjeretorik och vi kan lugnt gra samma sak idag. ktenskap
r ingen ndvndig form fr mnsklig frlsning, utan en mjlig gestaltning
av kristen krlek.
Tv dimensioner har man alltid ansett att det nns i ktenskapet, men i
olika variationer. Den ena dimensionen r att ktenskap r ppet fr barn
prokreativt, tminstone potentiellt: det nns ju mnga som inte kan f barn,
eller ktenskap som ings efter fertil lder s att man fr den sakens skull
189

inte kan f barn. Detta har man insett, och p mnga hll under det gngna
rhundradet sagt att ktenskapet inte konstitueras genom barn. S har det
kanske kunnat vara i en juridisk diskurs, men i en kristen diskurs mste
ktenskapet gestaltas med hnvisning till den andra dimensionen, nmligen
det personliga mtet och d inte bara ett personligt mte i form av en
natts sexuell upplevelse eller s, utan ett livslngt personligt mte dr tv
mnniskor verkligen accepterar varandra infr Gud, med alla de revolutionra mjligheter och den potential som ett krleksfrhllande fr med sig.
Men man kan inte begra och s vitt jag kan se, och jag talar som kta
man, r det omjligt att tv mnniskor ensamma ska kunna stadkomma
detta utan std i samhllet, kyrkan, familjen, slkten och vnkretsen. Det
nns mnga utmaningar i ett ktenskap: det nns sjukdom, det nns ofrstelse, det nns kulturella skillnader det nns allt mjligt, och d behver
man std och hjlp. Jag tycker det r cyniskt nr kristna kyrkor och samfund
predikar ktenskap utan att samtidigt erbjuda denna hjlp och detta std.
Jag menar inte att vi skulle skicka ut prsterna fr att xa alla ktenskap
eller partnerskap, men jag menar att vi behver en pgende krleksskola i
vra kristna gemenskaper. Den kristna kyrkan fr inte vara en institution
dr krlek frordnas eller regleras den mste bli en institution dr krlek
mjliggrs, genom medmnsklig och medkristen inbrdes hjlp. Jag tycker
att all skilsmssoforskning som jag har tagit del av trots mnga skillnader
gemensamt har pekat p en sak: att ktenskap och partnerskap i det moderna och postmoderna, globaliserade samhllet lmnas ensamma. Den ofta
hyllade s kallade krnfamiljen r en produkt av den industriella revolutionen. Att den nu ensam ska lsa alla mnskliga problem r en fruktansvrd
felbedmning. Hr mste vi som jag inledningsvis frskte antyda nna
nya former fr att hjlpa varandra att gestalta den livslnga, personliga relationen i ktenskap och partnerskap.
Sedan fr vi inte glmma att ktenskap och i framtiden kanske ven
partnerskap ocks ska vara ett hem fr barnens uppfostran och deras mjlighet att komma till liv och utvecklas i ett krleksfullt hushll. Jag tycker
det r viktigare att tnka sig ett krleksfullt hushll oikos, oikonomia p grekiska n att reducera det till vissa kulturella former som vi upplevt i vissa
skeden och ltt betecknat som klassiska. Vi mste ha fungerande hushll
dr barn kan f krlek, och jag vill inte vara s frmten att jag sger att det
bara kan ske i ett ktenskap. Det kan ske dr mnniskor hjlper varandra.
Jag sjlv vxte upp i en storfamilj och har den erfarenheten: min mamma
var borta frn familjen era r frn det att jag var tv r gammal. Hon var
mycket sjuk, och d var det mormor som kom in, och andra delar av familjen
och grannskapet, och hjlpte till att uppfostra oss. Det vore idiotiskt att reducera allt till krnfamiljen. En sdan syn p ktenskap r inte helig den r
ohelig.
ML: Nr du har kommit in p det hr vill vi s smningom g vidare till frgan
190

om hur du kan se att kyrkan s att sga kan hjlpa till att utveckla nya samlevnadsformer fr mnniskor som inte knner att det traditionella ktenskapet passar deras
livsfrhllanden. Men innan dess skulle jag grna vilja komma tillbaks lite till frgan om kyrkosyn och kyrkoidentitet som du var inne p. Vad ser du som kyrkans roll i
det hr? Man kan sga att med en klassisk ktenskapssyn har den mycket av en bevarande roll samhllets fortbestnd och s. Hur ser du p kyrkans ideologi och kyrkans
roll i det moderna samhllet, som det ser ut idag?
Jag har sagt och skrivit att jag ser det som kyrkans roll att oavhngigt frn
staten inte mot staten men oavhngigt frn staten prva de gestaltningsmnster som den kristna tron tillhandahller och vidareutveckla dem. Vi
br inte vnta p att staten reglerar den inomkyrkliga gestaltningsfantasin
och potentialen vi mste gra oss fria frn staten. Det har ju skett med
Svenska kyrkan, och det vlkomnar jag och ser drfr stora gestaltningsmjligheter i framtiden. Det betyder inte att vi upprttar ngot slags endskap mellan kyrkan och staten. Frhllandet kan vara koniktfyllt, men
konikt r som sagt en grogrund fr krlek inte motsatsen. Men inom
kyrkan tycker jag att vi mste se att det som kyrkan r kallad att bygga upp
r Guds rike, inte den svenska staten. Det r en stor skillnad. Men Guds rike
har vi ingen blkopia p. Det skulle vara hemskt om vi hade det, fr d skulle ju alla underordnas ett bentligt maktsystem men i gudsrikets uppbyggnad r var och en som r dpt inbjuden att aktivt medverka. Det betyder att
kyrkan ska gestalta en gemenskap som byggs p krlek inte p romantisk
krlek men p den dyrbara krlek (fr att nstan citera Dietrich Bonhoeffer)
dr vi verkligen prvar oss fram till hur vi kan stdja varandra trots vra
olikheter. Hur hanterar vi vra olikheter och konikter, hur blir vi ett exempel fr staten och vrlden inte som en ltt frsonad mngfald? Det begreppet tycker jag inte r till ngon hjlp vare sig i ekumeniska eller inomkyrkliga sammanhang, jag r kritisk mot det.
Jag r ocks kritisk mot begreppet identitet. Vi har ingen identitet.
Identitt, sade den tyske losofen Martin Heidegger, ist Aufgabe nicht
Gabe. Det betyder att identitet r ngot som vi r frpliktade att arbeta
med inte ngot som vi har p ckan fr att anvnda mot alla andra och
ver allas huvuden. Vad vi mste lra oss r vad det innebr att vara en gemenskap som tillsammans sker sig fram, utan perfektionskrav, s att vi frigr den gestaltningskraft som vi har och som sjlvklart mste illustreras genom vr tradition, dr Bibeln r en stor del men inte den enda. Det nns
ocks biograer av stora och sm mnniskor som kan hjlpa oss fundera
ver hur vi kan leva p ett annat stt. Men jag har knslan och det gller
inte bara fr Svenska kyrkan att de esta samfund och kyrkor idag, om
inte alla, sitter och vntar p att ngon ska komma och bertta fr dem hur
de ska gra. Men det har vi ju redan haft! Det r ju precis det som vi tror att
Jesus har gjort: att han har inbjudit oss att i hans fotspr gestalta ett gemenskapsliv. Men vi har hela tiden vntat p att det skulle komma frn ngot
191

annat hll: frn staten, Vatikanen, frn jag vet inte vilken synod, eller Kyrkomtet. Men Kyrkomtet kan inte s att sga vikariera fr de vanliga kristna.
Ingen kan tro i mitt stlle. Jag mste tro sjlv, och gestalta denna tro tillsammans med andra, i kritisk och sjlvkritisk dmjukhet och i en hllning av
bn.
ML: Det hr r ju ocks intressant. Ska kyrkan strka individen, eller handlar
det liksom om ett aktivt handlande ut i samhllet? Bara fr att frtydliga.
Jag tycker att hr nns en msesidighet. Jag kommer precis frn en konferens i Leuven, som behandlat subjektivitetsdebatten, och har detta frskt i
huvudet. Dr hade man insett oavsett om bidragen var kristna eller ickekristna att ingen mnniska kan bli ett subjekt av sig sjlv. Vi behver varandra, och vi behver gemenskapen dr vi ingr. Men frhandlingen som r
s svr handlar om hur vi ena sidan stdjer det individuella och andra
sidan frpliktar det individuella subjektet att stdja en gemenskap. Vi kan
inte bli subjekt utan krlek, och vi kan inte bli gemenskap utan subjekt annars r det ett frtryck. Denna frhandling mste vi fra p nytt: vad
innebr det att vara ett enskilt troende subjekt i en troende gemenskap?
Enligt min uppfattning r det mycket viktigt att vi inte kan sga att det r
kyrkan som tror. Det kan vi sga metaforiskt. Den enskilde kan tro tro i
bemrkelsen att satsa sitt liv i denna trons gemenskap.Vi kan aldrig sga att
ngon institution kan lska. En institution kan inte lska. Du och jag kan
lska, och drfr r det viktigt att vi befriar oss frn alla illusioner om att
ngon annan kan lska, hoppas eller tro i mitt stlle det gr inte.
Samtidigt kan jag inte gra det ensam, utan de andra: de andra som r
vid liv nu, som har funnits och som kommer att nnas vad som i kristet
sprkbruk kallas de heligas gemenskap, och i vilken jag vill ing. Hr mste
vi ha bde en vidare horisont och en tydligare blick fr den enskildes mjligheter och begrnsningar i en krleksgemenskap, s att vi inte verlastar den
enskilde och sger: du ensam br kyrkan vi skulle alla g under direkt.
Eller att kyrkan tror fr mig det r inte heller mjligt. Inte ens kyrkordet kan tro fr mig. Kyrkordet r till fr att organisera vissa saker men
inte min tro, det kan jag bara gra tillsammans med andra. Hr skulle vi
kunna se och uppskatta den enskildes roll i kyrkan. Tyvrr ger den nya
svenska kyrkoordningen inte mycket hjlp fr den processen. Den ger antydningar hr och var. Det behvs en tydligare ecklesiologi, en tydligare syn
p kyrkans kallelse att vara den gemenskap dr det heterosexuella eller samknade partnerskapet och ktenskapet kan utvecklas.
ML: D kommer vi alldeles lmpligt ver till frgan om hur du ser att kyrkan kan
hjlpa mnniskor att gestalta varaktig, kroppslig krlek heterosexuellt och homosexuellt. r partnerskapet den rtta vgen? Ska vi ska andra ord eller former, och
behvs det i s fall en srskild teologi fr dessa andra former och ord?
Jag tycker det behvs en teologi som granskar alla former av kristen samlevnad. S fort vi srskiljer vissa former har vi upprttat en vi och de192

relation, oavsett vem det gller. Det har hnt ven i Homosexuella i kyrkan,
trots frordet till detta dokument, i och med att man reducerat allt till ett
etiskt problem vilket jag djupt beklagar. Jag tror att vi inte kan frvnta oss
att kyrkan hjlper oss gestalta den sexuella dimensionen av vr krlek: det
mste vi sjlva gra. Men kyrkan vi troende gemensamt kan utveckla en
mnniskobild i Kristi efterfljd dr vi kan se vad en vrdig krlek r, och
vrdiga sexuella uttryck osv. Sexuella uttryck r inte det enda i krleken,
utan en del av en krleksyttring. Hr mste vi akta oss fr att frvnta oss
fr mycket av kyrkan och fr lite av individen, eller fr mycket av individen
och fr lite av kyrkan. Vi mste omfrhandla sambandet mellan subjekt
och gemenskap. I frga om skapelsetron, som jag har frskt utveckla den,
ser jag inga skl till att vi inte skulle kunna hitta former som vi accepterar,
och kunna acceptera alla. Men oavsett formerna r det viktigt att vi, nr vi
ingr ktenskap eller partnerskap, gr det i en offentlig akt dr vi frpliktar
oss inte bara till varandra utan ocks till kyrkans kallelse. Den dimensionen
vill jag betona det handlar inte, som det sades i TV-nyheterna, om lite romantiska brllop. Det handlar om ett livsprojekt. Vi kan inte leva ensamma
utan gemenskap, och utan den enskilde kan gemenskapen inte vara gemenskap.
BM: Hur nner vi d ett nytt ord fr ett samknat krleksfrhllande, om man
ska reservera ordet ktenskap fr ett heterosexuellt par?
Det spelar ingen roll fr mig vilka ord vi hittar. Jag tycker att oavsett vilka
ord vi prvar och allt sdant mste prvas ska vi inte frska dlja att all
samlevnad och all krlek och all tro r knsbestmd. Annars frstr vi den
skillnad som vi har, och skillnad r grogrund fr krlek.
Utfrgare: Mia Lvheim (ML) och Barbro Matzols (BM)

Ecklesiologiska perspektiv p samlevnad och ktenskap

Sven-Erik Brodd
Kyrkovetenskap som akademisk disciplin arbetar med frgestllningar som
rr den kristna kyrkan och oftast med systematisk-teologiska och kyrkohistoriska metoder, ngon gng med hjlp av beteendevetenskap. Arbetet brukar avgrnsas med hjlp av begreppet ecklesiologi. Man kan frenklat sga
att ecklesiologin har tv referenser: dels r den ett objekt fr studier, dvs.
kyrkan som teologiskt och historiskt fenomen, dels sjlva det akademiska
studiet, dvs. i det hr fallet kyrkovetenskapen.
Frgan r d vilka perspektiv som ecklesiologin kan tillfra ett samtal om
ktenskap och samlevnad i kyrkan. Vad jag kan gra r att ge ngra exempel
p ecklesiologins betydelse fr dagens tema.

193

kyrkan som koinonia eller communio

Grundlggande fr synen p samlevnadsformer i kyrkan r att kyrkan sjlv
r gemenskap (koinonia/communio) mellan personer och att denna gemenskap r grundad i dessa personers frst kollektiva och drefter personliga
gemenskap med Gud Treenig. De olika gemenskapsformerna mste d teologiskt sett terspegla vad kyrkan r. De frhller sig som en substruktur till
en verordnad struktur. Det betyder ocks att kyrkan inte r summan av
sina delar utan delarna fr sin funktion och identitet av helheten. Kyrkan r
vad som kallats en korporativ person, ofta uttryckt i Nya Testamentet genom analogin Kristi kropp. Ur den grundlggande kategorin gemenskap
har sedan deducerats andra kategorier som framstller kyrkan som gemenskap. Exemplen som hr ges r slumpvis valda.
Den mest frekventa beskrivningen av kyrkan i Nya Testamentet r Kristi
kropp. Bda knen r inkluderade i Kristi kroppsanalogin. Tanken p kyrkan
som Kristi brud inkluderar ocks bde mn och kvinnor. Inom ecklesiologin
nns en knskonstruktion som inte r helt att hnfra till social eller biologisk konstruktion, ven om bda har spelat en roll under historiens lopp.
Man skulle kunna tala om en teologisk knskonstruktion.
En annan vanlig id om kyrkan r att den beskrivs som en familj, familia
Dei. Den r vanlig svl i romersk-katolsk som i frikyrklig ecklesiologi. I
inget fall av hur man bestmmer kyrkan som familj r den vsterlndska
krnfamiljen, som sg ljuset p 1800-talet, sjlva utgngspunkten. I afrikansk
teologi har familjebegreppet kommit att vara srskilt framtrdande efter
den romersk-katolska biskopskonferensens skrivelse Ecclesia in Africa.
Familjekategorin r naturligtvis inte mindre komplicerad n andra ecklesiologiska temata. Ett exempel r barnaskapet. Genom dopet fds en mnniska p nytt (nya fdelsens bad) till att vara Guds barn som har, fr att citera en senmedeltida teolog, Martin Luther: kyrkan till moder och Gud till
fader. Samtidigt r dopet, som framhvs framfr allt av ortodoxa teologer,
vigningen in i det allmnna prstadmet, i det konungsliga prsterskapets
ansvarstagande. Den dpte blir ett subjekt i kyrkan.
En annan typ av social gemenskap som kan hrledas ur begreppet communio eller koinonia, gemenskap, r kloster, ordnar och kommuniteter. Olika typer av gemenskap bygger p att den enskilda individen samtycker till, och
offentligt tillknnager, att han eller hon vill leva i ett kloster, till exempel,
utan personliga godelar (fattigdom), ogift (kyskhet) och under ett givet
regelverk (lydnad). Dessa kloster och kommuniteter har en tvfaldig ecklesiologisk betydelse. Dels r sjlva kommuniteten som sdan, kyrka i ngon
mening, dels pverkar de uppfattningen om den kyrka som omfattar kloster
och ordnar till skillnad frn kyrkor som inte gr det.

194

kyrkans sakramentalitet och ktenskapets

Ytterligare en sdan gemenskapskategori r d ktenskapet. Utifrn olika
typer av sakramentalitetsbegrepp har frgan diskuterats om ktenskapet r
ett sakrament eller inte. Stundtals har celibatet ansetts vara ett hgre stnd
n ktenskapet och i det kristna enhetssamhllet, den s.k. kristenheten, har
frgan om kyrkligt och borgerligt varit ptrngande (jfr lutherdomen). Utifrn olika moderna sakramentsbegrepp har synen p ktenskapet som ett
utde ur kyrkan som ett grundlggande effektivt tecken och instrument
fr Guds rike aktualiserats. Det nns i diskussionen om sakramentaliteten
generellt sett ett frsk att balansera en juridiskt och institutionellt dominerande uppfattning. I Svenska kyrkan har framfrallt den juridiska ktenskapsuppfattningen dominerat.
I Nya Testamentet, med kraftigt arvegods frn Gamla Testamentet, beskrivs det nya frbundet (kyrkan) som Kristus instiftade med eukaristin
ofta med hjlp av begrepp och bilder som r hmtade frn sexualitetens sfr.
Exempel p den hr tematiken r fdelse, kyskhet, ktenskap, brud/brudgum och jungfru. Samtidigt, som jag nmnde, r tolkningsnyckeln varken
en biologisk eller sociokulturell knskonstruktion utan en tredje, teologisk
konstruktion som p olika stt inkluderar bde det sociala och det biologiska men som gr utver bda tv, som transcenderar dem.
behovet av forskning och studier
Avslutningsvis vill jag ppeka behovet av grundlggande forskning och vidare studier omkring ecklesiologi, kn och samlevnad. Det nns emellertid
ngra doktorsavhandlingar inom kyrkovetenskapen som br nmnas: Ninna Edgardh Beckmans om kvinnogruppers stt att vara kyrka, Feminism och
liturgi en ecklesiologisk studie (2001), Mikael Mogrens Den romantiska kyrkan
(2004) som behandlar frgan om kns- och kyrkokonstruktion i romantiken, och Kjell Blckerts avhandling The Church as Nation (2000) som ocks
har en knskonstruktion i sig. Ett exempel r ocks Birgitta Laghs arbete
om Paulina Mariadotter och hur hon konstruerar en social gemenskap (Den
evangeliska Mariavgen till enhet 2004).
I detta hus vill jag lyfta fram ett projekt dr det kyrkovetenskapliga perspektivet r viktigt, nmligen om aids- och hivproblematiken i Afrika sder
om Sahara dr 80 procent av de troende r smittade av hiv och aids. Vi ska
nu underska hur detta pverkar kyrkans sjlvsyn dr.
Ur kyrkovetenskapligt perspektiv nns mycket att gra vad gller samlevnadsformer i kyrkan. Det nns mycket stora kunskapsluckor nr man gr
in och tittar nrmare p detta. Jag vill lyfta fram ngra avslutande exempel:
Frhllandet mellan individ, person och kollektiv i gemenskapskonstruktionen. Det gller inte bara kyrkan i stort, det gller ktenskapet, det gller
andra samlevnadsformer. Det nns tv och en halv miljoner mnniskor i
ensamhushll i Sverige. Vad har kyrkan fr teologi om det?
195

 Den av mig hr lanserade tanken p en teologisk knskonstruktion har

uppenbarligen stor betydelse inom ecklesiologin. Vad har det fr betydelse
nr vi diskuterar frgan om samlevnadsformer i kyrkan?
Hur olika samlevnadsformer i kyrkan frhller sig till uppfattningen av
kyrkan som helhet. Vad r det, till exempel, fr kyrkosyn vi har nr vi bestmmer vad som r ett ktenskap eller inte?
Slutligen, och mycket aktuellt i frgan om vigsel av vad som i den gammalkatolska kyrkan i Europa kallas same sex blessings: Vilka normer har
betydelse fr den ekumeniska diskussionen om samlevnadsformer, och
hur kan olika stllningstaganden verka destruktivt eller konstruktivt vad
gller kyrkans enhet?
Det r min uppfattning att man inte bara i den svenska debatten fokuserat
p etik och i ngon mn antropologi och socialvetenskap, och att ecklesiologin och stora delar av den systematiska teologin lmnats utanfr. Det har
lett till omfattande kunskapsluckor i diskussionen.
BM: Vi dyker rakt ner p frgan om den teologiska knskonstruktionen. Du nmner vid tv tillfllen det som ett alternativ till den biologiska och sociala konstruktionen, och du sger att det r ngot som transcenderar den. Vad menar du? Kan du
konkretisera?
Om man tittar p hur Nya testamentet behandlar frgan om Kristi kropp,
och till exempel frgan om kyrkan som Kristi brud, eller fr den delen Jungfru Maria som frebild fr kyrkan som ju r en knd uppfattning hos
Luther s inkluderar de hr begreppen bde mn och kvinnor. Man kan
inte nrma sig de hr frgorna utifrn en social konstruktion. Man kan inte
nrma sig dem utifrn en biologisk konstruktion. Vad r det d?
I kyrkans historia har man tnkt p lite olika stt. Ett r att skjuta hela
problemet p framtiden och sga att det hr r en eskatologisk utsaga. Det
handlar om himmelriket, nr det vl kommer. Dr upphvs knsskillnaden.
Men s har det inte alltid varit. I vissa regelverk under medeltiden, till exempel, likstlldes munkar med kvinnor. Kyrkan r inte bara en eskatologisk
verklighet. Det r samma kyrka i himmelen och p jorden, och kyrkan r alltid ocks en social verklighet. Vilka konsekvenser det hr fr vet jag inte riktigt och det skulle behva underskas.
BM: Hur frhller sig d tanken p en teologisk knskonstruktion, som du nu
talar om, till den feministiska diskursen och diskussionen om knskonstruktion? Det
r ju en bred, stor forskning som pgr och har pgtt under lngre tid, dr man talar
om de dikotomier som nns. Det hr metaforsprket du anvnder talar ju ocks om
rent orent, om jungfrudom osv. Vad gr du i din modell med de feministiska landvinningarna eller forskningarna? Hur tar du in det i din tanke?
Det hr med rent och orent faller utanfr den hr diskussionen, tror jag.
Ingen ska tro att det nns ngot som heter feministteologi, utan det nns
ett antal rtts olika feministteologier eller feministiska diskurser. Men ngra har lst det hr, och dr hrde jag nu d att den hr tanken har framfrts
196

som en humanistisk tanke: att ngonstans upphvs skillnaderna mellan det

manliga knet och det kvinnliga knet. Det r inte bara frgan om manligt
och kvinnligt, som ju r en annan konstruktion, utan det manliga knet och
det kvinnliga knet. Men det hr mste vi titta p.
BM: Kan du sga vad den teologiska knskonstruktionen som tankegur har fr
konkret betydelse fr frgorna om krlek, samlevnad och ktenskap?
I kyrkan allts?
BM: Ja.
Det r vldigt viktigt att jag talar om kyrkan, hela tiden. Det har den
konsekvensen att man mste ta in det eskatologiska perspektivet i diskussionen. Man mste ta in det faktum att i himmelriket, nr detta frverkligas i
sin fullhet, s nns inte de hr knskategorierna. Och eftersom kyrkan har
till uppgift att p olika stt fregripa himmelriket, och samtidigt r en social
verklighet, s mste det p ngot stt f genomslag i samtalet.
BM: Men nr det gller ktenskap/samlevnad, s r det ju en konkret relation
hr och nu vi talar om. Det r ju inte det eskatologiska, om det r tv mnniskor av
olika eller av samma kn som vill leva med varandra.
Men r du sker p att det inte rymmer ngot eskatologiskt, ocks ktenskapet?
KN: Men skulle d detta upphvande av knen ifrn ett eskatologiskt perspektiv
kunna tas till intkt fr att hvda att kyrkan br ppna sin ktenskapssyn ocks fr
samknade relationer hr och nu?
Ja, det vet jag ju inte. Vi mste f det hr underskt, vi mste f det hr
diskuterat. Det har ju liksom inte varit trskat, om jag sger s. Men visst
eftersom kyrkan fortfarande r bde en social freteelse och en eskatologisk
freteelse, och de mste hllas ihop, s mste man kunna tnka sig att det hr
p ngot stt pverkar diskussionen. Javisst annars hade jag ju inte nmnt
det.
KN: Frgan om sakramentalitet kopplad till kyrkans ktenskapssyn r ocks viktig och ekumeniskt laddad. Lt oss g in p det. Hur ser du p Svenska kyrkans ktenskapssyn idag, kopplad till frgan om sakramentalitet?
Ett problem nr det gller alla kyrkor, vgar jag nog pst, r att man har
en vldigt dligt utvecklad teologi om ktenskapet. Och Svenska kyrkan avviker inte p ngon punkt frn det. Jag har frskt titta p det hr i olika
omgngar och av olika skl, och Svenska kyrkan saknar ju en teologi om ktenskapet. Man saknar ocks en teologi om vigseln. Vad r vigseln fr ngonting? Det r mycket enkelt, det r bara att sl upp handboken och s lser
man innantill och ser: vad sger kyrkan om vad vigseln r fr ngonting?
Med tanken p kyrkan som sakrament menas att kyrkan r ett effektivt
tecken och instrument fr Guds rike, fr Jesus Kristus. Det nns en amerikansk teolog som heter Paul Tillich och som har betytt mycket fr utvecklingen av sakramentalitetsbegreppet. Att ett sakrament r ett effektivt tecken och instrument uttrycker Tillich s att det r en symbol, som har del i det
197

som den symboliserar. Det nns en sorts identitet mellan Kristus och kyrkan och d talar jag om Kristi kyrka. Alla de hr Kristi kropps-begreppen,
att kyrkan lever i Kristus och frmedlar Kristus, och att Kristus r nrvarande i vrlden genom kyrkan det dr kan man sga nr man lever i ett
pluralistiskt samhlle. Det kunde man inte sga i den gamla kristenheten. I
den gamla kristenheten, nr enheten mellan kyrka och samhlle var total,
efterstrvade man sakrala zoner: sacrum betyder avskrmad. Men i ett
pluralistiskt samhlle har kyrkan en ny mjlighet att fungera som tecken
och instrument i samhllet, vara ett sakrament fr vrlden. Och om det r
s, s borde nog existentiellt viktiga former fr att leva det kristna livet relatera till kyrkan som effektivt tecken och instrument i vrlden. Men det dr
r inte ltt.
Vi kan terkomma till det hr med sakramentaliteten, men fr jag hoppa
tillbaka till frgan om den teologiska knskonstruktionen. Det nns en fara
med den ocks. Om man till exempel som Luther gr Maria till prototyp fr
kyrkan, och sger att bde mn och kvinnor r en del av denna Marias frebildlighet fr kyrkan, s har detta varit en av de emancipationsstrategier
som kvinnor har haft tillgng till fr att s att sga hvda sin roll i kyrkan.
En inklusiv teologisk knskonstruktion kan berva kvinnorna vissa initiativ eller ansprk som de har haft. Det r en risk. Samtidigt menar jag att vi
nog har kommit s lngt i utvecklingen av jmstlldhet mellan man och
kvinna nu att man kanske kan lmna de frdelarna bakom och g vidare.
BM: Fr jag stlla en frga i anslutning till detta d. Innebr inte tanken p en teologisk knskonstruktion och upphvandet av knen ocks ett upphvande av sexualiteten en asexualitet?
Det r ocks en risk, absolut. Men man mste diskutera detta. Det som r
det viktiga r att vi nu, tror jag, har hamnat i en situation dr vi mste hlla
samman det eskatologiska och det sociala, den eskatologiska verkligheten
och den sociala verkligheten, i den kristna kyrkan. Vi har erfarenheter av att
man kan g t det ena eller det andra hllet, och s grver man ner sig i ngot dike ngonstans. Ocks sakramentalitetsfrgan r ju ett stt att hlla
ihop det hr.
KN: Om Svenska kyrkan skulle komma fram till ett beslut om att infra en kyrkohandboksreglerad vlsignelseakt fr ingende av partnerskap, eller g nnu lngre
och ppna ktenskapet, om detta nu kommer att beslutas av staten det r mnga
om hr, men lt oss i alla fall spekulera lite grann kring det. Om det blir en ny
handboksreglering som ppnar fr homosexuell samlevnad med kyrkans vlsignelse,
eller till och med ktenskap vad skulle det innebra fr kyrkans syn p sig sjlv, frn
ett kyrkovetenskapligt perspektiv? r det radikalt omvlvande, eller vad innebr det
fr kyrkans syn p sig sjlv?
D menar du Svenska kyrkans syn p sig sjlv?
KN: Ja.
Det r ju redan p det sttet att de som lever i homosexuella relationer
198

jag vet nu att det r farligt att sga det, men de som lever tillsammans av
samma kn de r ju en del av Svenska kyrkan redan. Om de r dpta och
praktiserande s r de ju Svenska kyrkan. De frhller sig inte till Svenska
kyrkan utan de r en del av Svenska kyrkan redan, vad man n gr. Det r ju
s. Och nr man talar om Svenska kyrkans uppfattning s r ju ocks deras
uppfattning en del av den uppfattningen. Jag mste sga det frst.
Om jag var kritisk mot bristen p ktenskapsteologi i Svenska kyrkan,
och om jag var kritisk mot uppfattningen om vad vigseln r, s mste ju
Svenska kyrkan frst klara ut vad man menar med det. Annars fr man ytterligare en akt som man s att sga inte vet riktigt vad den betyder. Och om
man gr saker och ting som man inte vet vad de betyder s blir de ju i viss
mening meningslsa. S jag skulle frst vilja se: vad r ktenskap, vad r
vigsel, i Svenska kyrkan? Sedan kan man utifrn det diskutera frgan om
hur man ska lgga upp en sdan hr vlsignelseakt, eller vad Svenska kyrkan
nu anser att det r.
KN: Vad anser du att det ska vara?
Jag tror att man mste brja ta reda p vad ktenskapet r. Och jag tror
att man frst mste bestmma sig: r ett ktenskap i Svenska kyrkan ingenting annat n ett borgerligt ktenskap? r det s att det r ngot srskilt,
ngot speciellt? r det s att det r grundat i dopet, och drmed endast fr
kristna mnniskor, eller r det p det sttet att det har samma innebrd som
i islam eller var som helst? Om man vljer den senare positionen som jag
tror r frhrskande i Svenska kyrkan att vigseln r ngon sorts allmn
vlsignelse av det hr generella slaget, d tror jag risken r att detta uttrycker
en oerhrt paternalistisk uppfattning. Om man grundar ktenskap och vigsel i en sorts skapelseteologi, s r ju normativiteten i en skapelseteologi s
oerhrt stor att ansprken blir universella. Man kan resa ansprk p att alla
andra ska tycka som Svenska kyrkan gr. Om man dremot vljer att se detta som en rent kyrklig sak, d mste man utveckla det. Jag har frskt i ett
par sammanhang att utveckla sakramentalitetsperspektivet: att ktenskapet
p ngot stt skulle spegla frhllandet mellan Kristus och kyrkan frn Efesierbrevet. Det nns ett ver- och underordningsperspektiv dr som r problematiskt, men sjlva principen r anvndbar. Kyrkan r inte bara Kristi
kropp utan ocks syndens kropp, eftersom den bestr av syndare som behver frlsning.
Tanken p ktenskapets sakramentalitet kan lsa vissa problem, till exempel frgan om skilsmssa, dr ju Svenska kyrkan teologiskt sett inte heller
har ngon uppfattning. Om det r s att det kristna ktenskapet speglar frhllandet mellan Kristus och kyrkan, s kan man ju mycket vl tnka sig att
det vid ngon punkt kan uppst en situation dr det helt enkelt dr bort,
dr det inte nns lngre, dr man kan inse att det helt enkelt inte r ett kristet ktenskap. S ur det pastorala perspektivet nns det ocks vissa positiva
frdelar med det.
199

KN: Med det hr frra alternativet s mlar du en fara som du nmnde

paternalistisk samtidigt som du sade att kyrkan nog, med vigselordningen och
s, uttrycker att det r mer n ngonting skapelsegrundat, ngonting allmnt. Men
om vi tar det senare alternativet, att exkludera kyrkans vigselordning till att glla
enbart fr kristna skulle inte det utifrn kyrkans sjlvfrstelse d tvinga fram att
man frnsger sig vigselrtten och s att sga avhnder sig rtten att frmedla det
allmnna ktenskapet?
Det ser jag inte som ngot problem. Allts, om jag fr vara personlig s
tror jag att det r s hr att en sdan allmn syn p ktenskapet i vrt samhlle det har liksom ingen betydelse. Man kan helt enkelt inte motivera ett
kyrkligt ktenskap utifrn ngon sorts allmnt fr alla gllande regler. Jag
begriper inte vitsen med det.
KN: Fast i den lutherska traditionen om vi gr tillbaka nda till Luther s
vnde sig ju Luther mot en sakramental syn p ktenskapet, och menade att hr reglerar kyrkan ngot skapelsegrundat, ngonting som behvs fr vra liv i samhllet i
vrlden, allts.
Man har studerat det dr ganska ingende. Det frsta att sga om detta r
att man mste komma ihg att Luther var en senmedeltida teolog. Han var
ingen lutheran. Det betyder att vad han vnde sig emot r en aristoteliskthomistisk sakramentssyn, som juridiskt reglerade ktenskapet utifrn vissa
givna lososka kriterier. Nr han i det sammanhanget talar om ktenskapet som en borgerlig sak, till exempel, s menar han: hur reglerar man juridiskt detta? Man mste komma ihg att det r kristenheten han talar om,
allts en total enhet mellan religion och samhlle. Europa var ju ngon sorts
religist Albanien, det fanns liksom inga zoner dr man kunde dra sig undan religionen. Nr det gller skapelseordningen nr Luther sedan mste
konfrontera detta med turkar och hedningar, s ser hans argumentation annorlunda ut. Den skapelseordning som han talar om r den skapelseordning
som dominerar denna kristenhet inte turkarna. S det r inte s ltt.
Dessutom r det s att i vissa sammanhang s nns tanken p sakramentalitet, men inte enligt de kriterier p sakrament som utvecklades under
senmedeltiden. Jag skulle nog vilja sga att Melanchton gr mycket lngre
n vad Luther gr i tanken p en mjlighet att avlsa ktenskapet sakramentalt. S det r liksom inte s dr vansinnigt nytt, sjlva tanken. Det som
r nytt r att vi har en ny syn p sakramentaliteten idag, som man inte kunde tnka sig p 1500-talet.
BM: I en artikel i boken Kyrkbrllop (Tro & Tanke 1992:9) skrev du: I kraft av
krleken fr ktenskapet en sakramental karaktr. Kan denna form och denna
krlek, och denna sakramentala karaktr, d glla i samknade relationer? Hur ser
du p innehllet i den krlek som ger ktenskapet dess sakramentala karaktr? Vad
menar du egentligen?
Det hr r inte ltt! Som jag sade nns det olika typer av gemenskaper i
kyrkan. Det nns de samknade familjebildningarna, det nns traditionella
200

familjebildningar, det nns de hr tv och en halv miljonerna ensamhushll

det mste ju nnas en relation till andra mnniskor dr ocks och ocks
kloster och kommuniteter. I alla nns det mste det ju nnas, jag tror det
r en allmnmnsklig historia krlek med. Annars blir livet outhrdligt. I
den traditionella diskussionen, som du tar upp hr, handlar inte frgan om
samknade ktenskap, vanliga ktenskap och kloster och kommuniteter.
Traditionellt har det rrt sig om frgan kloster/kommuniteter och traditionella ktenskap om jag nu fr sga det, fr ktenskapet r inte traditionellt. Det har ndrats gng p gng under historiens lopp. Och d har krisen
uppsttt nr man har sagt: varfr kan man kalla ktenskapet ett sakrament
men inte klostergemenskapen? Den r ju ocks ett tecken och instrument
fr Kristi krlek. Det betyder att om man uteslutande ska kalla ktenskapet
ett sakrament s mste man fra en diskussion om hur det frhller sig till
celibatet, som ju ibland i kyrkans historia har ansetts st hgre n ktenskapet i ngon sorts hierarki. S det r en viktig frga.
KN: Vill du avslutningsvis sga ngot om vilken framtidsvg i Svenska kyrkan
som du anser r mest teologiskt motiverad, och mjlig, vad gller den krnfrga det
kanske handlar om: synen p samknade relationer och samlevnadsfrgor?
Det hr gr ju lngt utver det kyrkovetenskapliga perspektivet. Min
personliga uppfattning r fljande. Ur etiskt perspektiv tycker jag nstan
inte att man behver diskutera det mera. Ur etiskt perspektiv mste kyrkligt erknda samknade parrelationer vara en sorts ideal, med tanke p att
kristna mnniskor som lever i partnerskap faktiskt redan r en del av kyrkan, r kyrka i ngon mening. Det r trohet och en rad sdana vrden som
r viktiga i detta sammanhang.
Historiskt sett har kyrkan i nstan alla meningar av ordet en skuld i frhllande till dem som jag nu lrde mig har kallats fr homosexuella frn
1874.
Teologiskt sett pgr en diskussion, vrldsvitt, och den tenderar att skapa
nya kyrkosplittringar dr alla de stora kyrkorna i vrlden inklusive majoriteten av de lutherska sger nej. Det mste vi ta med i berkningen.
S den ena ytterligheten r att de som lever i samknade relationer r en
del av kyrkan redan nu och hr och inte kan ifrgasttas, om man inte vill
exkommunicera dem. Det andra r att det hr skapar ekumeniska problem.
Inte att de nns och r en del av kyrkan det som skapar problem r hur, i
det hr fallet, Svenska kyrkan agerar med dem. Det betyder att det nns
teologiska problem hr. Jag r ju en optimistisk person i den meningen att
jag tror att de hr frgorna gr att lsa p ett konstruktivt och bra stt. Men
jag menar, som jag sade inledningsvis, att det mste till ytterligare studier ur
de perspektiv som inte har kommit p bordet. Den hr utvecklingen har
gtt mycket fort. Vi lever i en sorts hghastighetssamhlle, dr frgor kommer upp och ska lsas p nolltid. Nu talar jag inte om att jag skulle vilja ha
en process som pgick i tjugo r till eller ngonting sdant. Mnniskor som
201

lever tillsammans i enknade relationer och familjer r en del av kyrkan

det r sjlva utgngspunkten. Frgan r d: hur ska det hr regleras? Och d
tycker jag att ytterligare ngot eller ngra r med intensiva studier, dr
Svenska kyrkan verkligen kan visa att den menar allvar precis som det hr
mtet idag, att man br lgga ner lite resurser p den hr frgan innan man
gr till beslut. Jag tror att alla parter p det sttet kan bli mera tillfreds.
Utfrgare: Barbro Matzols (BM) och Kenneth Nordgren (KN)

202

Ekumeniska perspektiv
Homosexuella i kyrkan en katolsk respons
Axel Carlberg
Frst vill jag, p biskop Anders Arborelius vgnar, tacka fr inbjudan till
denna hearing. Ledningen fr Stockholms katolska stift uppskattar att Svenska kyrkan har inbjudit representanter fr andra kristna kyrkor och samfund
till samtal angende ett mne som angr oss alla och som har viktiga ekumeniska implikationer.
Under den tid som str till mitt frfogande vill jag framfr allt kommentera samtalsdokumentet Homosexuella i kyrkan frn ett katolskt perspektiv.
Efter min inledning r jag beredd att svara p era frgor, alternativt delta i
ett gemensamt samtal. Fr tydlighetens skull, och fr att frmja dialogen,
ska jag presentera katolska kyrkans syn p sexualitet i allmnhet och homosexualitet i synnerhet. Min kommentar prglas ocks av min erfarenhet och
mitt arbete som prst och sjlasrjare dr praktik mter teori och dr verklighet konfronterar ideal.
Jag kommer att disponera min kommentar p fljande stt: Frst vill jag
identiera de punkter i samtalsdokumentet dr det, enligt min mening, rder samsyn vra kyrkor emellan. I andra delen kommer jag att lyfta fram de
frgor i samtalsdokumentet som vi inte r eniga om genom att frklara vr
syn p sexualitet och samlevnad. Till slut vill jag delge er mina tankar om
ngra andra frgor som tas upp i dokumentet och hur vrt samarbete kan
fortstta och frdjupas p detta omrde. Jag utgr i mitt resonemang ifrn
att samtalsdokumentet representerar majoritetens sikt inom Svenska kyrkan. Samtidigt r jag medveten om att det inte har som ansprk att formulera en denitiv normativ hllning och att det inom Svenska kyrkan nns en
stor mngfald av sikter som anses vara frenliga med luthersk-evangelisk
tro.
samsyn
Samtalsdokumentet Homosexuella i kyrkan r inspirerat av en tydlig pastoral
omsorg. Hur ska vi, som kyrka, ppna drren fr homosexuella personer
som s mnga gnger knt sig utestngda, diskriminerade och ofrstdda av
den kristna majoriteten? Denna pastorala omsorg r lovvrd och delas av
katolska kyrkan. ven i vra frsamlingar nns det sikter och attityder som
stnger drren fr homosexuella personer; personer som vill och givetvis har
samma rtt som alla andra att ta emot evangeliets budskap om frlsning genom Jesus Kristus. Drfr vill ocks vi medverka till att undanrja alla former av orttvis diskriminering. Ja, som samtalsdokumentet mycket riktigt
203

ppekar mste frhllningssttet mellan mnniskor i den kristna gemenskapen prglas av det dubbla krleksbudet. All form av orttvis diskriminering
mot personer p.g.a. sexuell lggning ska anses vara ofrenlig med Jesu bud
om att lska Gud och sin nsta som man lskar sig sjlv. Det r ocks en
frga om rttvisa. Eftersom alla mnniskor r skapade till Guds avbild och
likhet ger vi alla samma okrnkbarhet och rtten att behandlas likvrdigt
samt bli bemtta med respekt. Drfr har Stockholms katolska stift, genom
ett yttrande, tillstyrkt regeringens frslag att kriminalisera hets mot homosexuella. Vatikanens senaste dokument om rttsligt erknnande av samknade relationer sger ocks att enskilda personers civila rttigheter givetvis
mste skyddas och respekteras.
Homosexualitet r ett komplext fenomen som berr enskilda mnniskors
liv. Vi delar drfr samtalsdokumentets avvaktande instllning till de olika
vetenskapliga teorier som frsker ge uttmmande svar p frgan om dess
ursprung och utveckling hos mnniskor. Katolska kyrkan fljer naturligtvis med intresse de vetenskapliga diskussionerna inom omrdet. Liksom
Svenska kyrkan anser vi att det inte, utifrn en kristen mnniskosyn, nns
ett ndvndigt och logiskt samband mellan en viss vetenskaplig frklaring
och de etiska slutsatser som kan hrledas ur den. Dessutom anser vi att den
sexuella lggningen bara uttrycker en mycket begrnsad dimension av den
mnskliga personen. Vi r ondligt mycket mer n vra begr och impulser.
Homosexuell, heterosexuell, bisexuell eller transsexuell r tafatta benmningar fr en person.
Utifrn samma mnniskosyn kan vi bejaka en av samtalsdokumentets
grundlggande teser. Ja, oavsett hur man fr vrigt ser p saken, ska den
sexuella lggningen inte skuldbelggas. Att vara homosexuell, eller att tidvis
knna en sdan lggning r, i kristen belysning, inte ngot omoraliskt eller
klandervrt. Det r mnniskors handlingar, inte knslorna eller drifterna,
som r etiskt relevanta.
Till sist delar vi samtalsdokumentets sikt att frgan om homosexuella
pars stllning i kyrkan ska avgras av Svenska kyrkan sjlv, utifrn dess egen
kompetens och tradition, och inte fr dikteras av yttre politiskt eller socialt
tryck. Givetvis str alla kyrkor i stndig dialog med omvrlden och naturligtvis tar vi intryck av och lr oss av det goda som sker i vr samtid. Men
ytterst r det evangeliets auktoritet och Andens ingivelse som ska anses vara
bindande fr kyrkan. Drfr har alla kyrkor, gentemot vr samtid, ocks ett
profetiskt uppdrag, enligt aposteln Paulus ord: att i tid och otid vederlgga, tillrttavisa och vdja (2 Tim. 4:2).
oenighet
Det r allts mycket i den hr frgan som frenar oss; tillrckligt mycket fr
att vi ska kunna samtala om den p ett konstruktivt stt. Men det nns ocks
frgor som vi inte r eniga om, och viktigast bland dem r samtalsdokumen204

tets normativa slutsats: nmligen att etikens grundnorm och Jesu etiska
frebild och undervisning lter sig frenas med ett ansvarigt och msesidigt
liv i [homosexuellt] partnerskap (s. 39).
Fr oss kan homosexualiteten inte diskuteras i sig utan mste ing i en
mycket bredare frstelse av sexualitetens betydelse i kristen tradition. Drfr tnker jag bertta lite fr er om hur vi ser p saken.
Vr teologiska tradition hmtar etisk vgledning frn tv huvudkllor:
innehllet i Guds uppenbarelse, Bibeln, och den naturliga lagen, allts den
moraliska ordningen som rder i skapelsen och som alla mnniskor har tillgng till genom sitt samvete och frnuft.
Vr reektion ver mnsklig sexualitet tar allts spjrn mot vad bibeln
berttar och mot vad vi utifrn vr gemensamma erfarenhet kan konstatera,
nmligen att Gud skapade mnniskan till man och kvinna; att det nns en
mening med likheterna och skillnaderna mellan knen; att freningen mellan man och kvinna i sexualakten r ngot naturligt och gott; och till sist, att
frukten av denna frening, dvs. de barn som blir till, r ngot som r bde
gott och ndvndigt fr mnniskoslktets verlevnad. Ur samma erfarenhet
kan man ocks hrleda andra moraliska vrden: vrden som trohet, msesidig omsorg mellan makarna och deras ppenhet infr att fra livet vidare.
Om freningen mellan man och kvinna r ngot gott fr bda partner mste
den frmjas genom att till exempel uppmuntra msesidig trohet och genom
att stvja otrohet. Om barn blir till genom denna frening ligger det i samhllets intresse att frmja fasta, varaktiga och ansvarsfulla frhllanden. Om
barnets vl ska prioriteras ligger det ocks i sakens natur att frldrarnas
inbrdes krlek skyddas och respekteras.
Utifrn dessa allmnmnskliga iakttagelser, och i verensstmmelse
med vad kristen tradition lrt under nrmare tv tusen r, anser drfr katolska kyrkan att den sexuella akten har sin givna och exklusiva plats inom
ktenskapet. P samma stt anser kyrkan att alla barn har rtt att bli till,
framburna, satta till vrlden och uppfostrade inom ktenskapet (Donum
vitae).
Men i kristen belysning har ktenskapet ocks en eskatologisk dimension: den pekar mot det goda som Kristus har lovat oss vid vrldens slut.
Bortom dess samhlleliga funktion sger allts ktenskapet ngonting om
det nya liv som Kristus har frvrvat oss genom sin dd och uppstndelse.
Den livslnga freningen mellan makarna i ktenskapet r en revansch mot
den osmja som uppstod mellan man och kvinna vid ursyndens uppkomst.
Troheten mellan kta makar r allts ett tecken p den nya skapelsen i Kristus, det terervrade paradiset i vilken man och kvinna frenas p nytt, och
inte minst ett tecken p relationen mellan Kristus och hans kyrka (Ef. 5).
Det r drfr, till skillnad frn rdande judisk praxis, som Jesus avvisar
skilsmssa bland sina lrjungar. Den bestende freningen mellan man och
kvinna r en tergng till ursprungstillstndet vid skapelsen d de tv
205

var ett (se Mark. 10:112). Det r drfr ingen tillfllighet att Jesus, enligt
Johannesevangeliet, inleder sitt offentliga liv genom att nrvara vid ett brllop. I Kana terfrenas Gud och mnniska, man och kvinna, mnniska och
natur. Berttelsen r det nya testamentets Genesis.
Det r allts utifrn denna tecknade ktenskapliga frebild och de vrden
som springer ur den, som katolska kyrkan frstr sexualitetens mening. Och
det r ur samma frebild som vi tolkar homosexuellt umgnge som ngot
bristflligt, ngot som inte svarar mot sexualitetens egentliga mening och
syfte. Denna bristfllighet delar homosexuellt umgnge, enligt vr mening,
med alla andra former av fr- eller utomktenskapliga sexuella frbindelser.
Drfr anser vi att dessa frbindelser inte kan legitimeras med ngon kyrklig
vlsignelseakt eller n mindre med ngon ktenskapsliknande vigselhandling. Denna hllning nns bekrftad genom bibelns sparsamma men nd
klara vittnesbrd om saken. Skriftens avvisande instllning till homosexuellt umgnge r ett litet nej i frhllande till andra handlingar som anses
mer allvarliga, men det r ndock ett klart och tydligt nej.
frslag
Katolska kyrkan tar ven avstnd frn ett civilt erknnande av samknade
partnerskap. Anledningen r vr vertygelse att denna form av samlevnad
lika lite som sambofrhllanden kan likstllas med ktenskap. Vi menar att
ett civilt erknnande av samknade relationer undergrver ktenskapens
stllning i samhllet och leder till andra politiska eftergifter som vi tror kan
skada tredje part. Jag tnker hr speciellt p samknade pars mjlighet till in
vitro-befruktning och att f adoptera barn. Dessa tv mjligheter anser vi
inte ligger i barnens intresse. Som jag har sagt ovan anser vi att barn har
rtt att bli till, framburna, satta till vrlden och uppfostrade inom ktenskapet, dvs. inom en livslng relation mellan en man och en kvinna.
Frgor om samknade pars civila rttigheter avhandlas i vrt samhlle
genom debatt och demokratiska beslut som vi respekterar. Vi har deltagit i
debatten och kommer att gra det framver, ven om vra synpunkter gr
emot den allmnna opinionen. Frgan om homosexuella pars stllning i
kyrkan, anser vi, br avgras p ett helt annat stt. Hr r det, enligt vr
mening, inte majoriteten som kan besluta vad som r rtt och fel. Det r
evangeliets egen auktoritet som ska vara normerande. Vi hoppas drfr att
Svenska kyrkan inte ska ta ett beslut i den hr frgan som leder till att skillnaderna i vr uppfattning av kristen tro och lra blir allt er. Mer samtal,
reektion och bn behvs. ven om samtalsdokumentet formulerade mnga
intressanta uppslag saknas en klar skapelseteologisk ansats som kan stta
frgan om homosexualitet i relation till en vidare frstelse av sexualitetens
betydelse och krlekens mening i kristen tro. Drfr hoppas jag att vrt samtal fortstter och att vi, ven i fortsttningen, kan lra av varandra.
BM: I inledningen sade du att den sexuella lggningen inte ska skuldbelggas.
206

Det r handlingarna som ska vara etiskt relevanta. Fr, kan och br man d leva ut
sin homosexuella krlek?
Det beror p vad man menar med att leva ut sin homosexuella krlek. Vi
menar att eftersom sexualiteten r en viktig del av ens personlighet, s r
det klart att den till viss del bestmmer vrt frhllningsstt till andra. Och
jag tror att homosexualiteten kan levas ut i form av till exempel starka vnskapsfrhllanden. Men vi menar att det allts ocks nns ett krav p kyskhet, som i och fr sig gller alla kristna, men ocks p celibat fr homosexuella.
BM: Hur diskuterar ni kring kategorierna krlek och sexualitet nr det gller
samknade relationer?
Krlek r en kunskap om den andras vl, en empati fr att g den andra
till mtes. Att vilja den andras vl, det r krleken. Sexualiteten som vi frstr den r en konstitutiv del av mnniskan, som r inriktad fr att stdja
kta makar i deras inbrdes relation och som naturligtvis syftar till att bra
frukt i barn som kommer till som ett uttryck fr makarnas inbrdes krlek.
BM: Blir det ngon motsttning fr dig om ett homosexuellt par lever tillsammans
de sger ju att det r krlek som fr dem samman, de vill ju ocks denna trofasthet,
denna trohet, denna msesidighet i sin relation. r det d krlek?
Absolut. Naturligtvis, mycket stark krlek. Och krleken kan komma till
uttryck till exempel i stark vnskap, som naturligtvis ocks kan ha ett fysiskt
uttryck. Vi r alla beroende av att knna mnsklig krlek och ven fysisk
krlek, men att det skulle kunna komma till uttryck i ett sexuellt utlevt frhllande, det kan vi inte stlla upp p. Jag tror inte det r mjligt vare sig utifrn vr frstelse av mnniskan, vr syn p sexualiteten, eller utifrn Skriftens vittnesbrd.
BM: Men har d inte krlek kropp?
Absolut. En krlek har kropp, men den kan uttryckas i krleken mellan
frldrar och barn, eller uttryckas i vnskap dr ven kroppen r en dimension. Den behver inte uttryckas sexuellt.
KN: Du nmnde i din inledning att du saknar en skapelseteologisk ansats i samtalsdokumentet. Det lter intressant. Det kan ju kanske nnas era skapelseteologiska
ansatser. Vill du utveckla det hr?
Vad som r vldigt frvnande i samtalsdokumentet, tycker jag, r att
man inte brjar frn skapelseberttelsen och hur mnniskan skapades, och
hur mnniskans sexualitet inbegrips i Guds vilja fr sitt folk. Hela den delen
saknas. Jag upplever att man i samtalsdokumentet frsker lsa en viktig
frga inom kyrkan genom att behandla hur man ska administrera de skillnader som nns, och sedan tolka Bibeln utifrn vissa principer som man kan
hlla med om eller inte hlla med om. Men var landar man som mnniska?
Den teologiska frankringen i en mnniskosyn dr sexualiteten har sin givna plats saknas i samtalsdokumentet.
KN: En fljdfrga till detta blir att det, som jag sade, kan nnas olika slags skapelse207

teologiska ingngar. Man kanske inte behver g nda tillbaka till skapelseberttelsen, man kanske kan utg frn den verklighet dr man benner sig ocks, den som
Gud har skapat? Det kan ju ge ett annat resultat. Utifrn den vinklingen, ser du d
att det nd nns en annan skapelseteologi dold i samtalsdokumentet?
Nej, jag ser ingen skapelseteologisk ansats, eller kanske skrvor av en,
men de har inte kopplats ihop. Jag tror att samtalsdokumentet vill lsa andra
frgor: hur man ska umgs i kyrkan, hur man ska lsa de hr problemen, hur
man ska tolka Bibeln, som ju i och fr sig r vldigt viktigt i det hr. Men
det nns inte, som jag lser det, ngon koherent mnniskosyn i samtalsdokumentet, i vilken sexualiteten kan frsts och dr bde olika frgor om
man och kvinna, vnskapsrelationer, olika uttryck fr krlek kan frsts.
Detta r vad jag har frskt visa i min inledning, hur vi ser p saken.
BM: Varfr tror du att frgan om homosexualitet r s brnnande och uppe p
dagordningen inom kyrkorna inte bara Svenska kyrkan? Vad nns det fr bakomliggande teologiska orsaker? Handlar det ocks om en sorts uppgrelse om makt och om
ver- och underordningsteologier, eller hur tnker du runt detta?
Jag tycker att det r vldigt positivt. Jag tycker att det har funnits, och
fortfarande nns, en praxis mot homosexuella i vra kyrkor som jag tycker
r oacceptabel. Och naturligtvis har de homosexuellas erfarenhet av kristen
tro inte kommit till tals. Jag tror att det r ngot positivt som hnder hr.
Jag ser att vi egentligen frdjupar oss i kunskapen om kristen tro genom att
lyssna till olika rster, och de homosexuellas rster och erfarenheter har
kanske inte hittills kommit till tals, inte blivit knda. S jag ser detta som ett
vldigt positivt led i en djupare frstelse av att vara mnniska, helt enkelt.
Och i samtalsdokumentet tycker jag mycket om att man ptalat att vi och
de-tnkandet mste utvidgas till ett vi. Den kristna tron tycker jag utgr frn tanken att Guds rike utvidgas, att det inte nns ngot vi och de
utan bara ett stort vi. Jag ser detta som vldigt positivt.
KN: Du sade i din inledning att Svenska kyrkan sjlv mste avgra frgan, det
vill sga den stora, komplexa frgan om ktenskap, samlevnad och allt som hr drtill. Men det faktum att du ocks r inbjuden ger ju uttryck fr att det nns en vilja att
lyssna till era rster. Om nu Svenska kyrkan kommer att besluta sig fr att i sin kyrka
nd infra en reglerad ordning fr till exempel vlsignelse av samknat partnerskap,
s fr vl detta i ngon mening beknnelsestatus i Svenska kyrkan. Vad r din syn p
konsekvenserna fr det ekumeniska klimatet hr i Sverige?
Jag skulle tycka att det vore vldigt beklagligt. Jag tror att det som r vldigt trkigt r att vi tycks g vra egna vgar. Varje samfund har sin agenda,
och viljan att verkligen frdjupa vr enhet, som Kristus manar oss till, den
glmmer vi bort nr vi hanterar de olika renden som kommer med posten. Jag tycker det r vldigt beklagligt att vi inte kan gra detta tillsammans. Vldigt, vldigt beklagligt. Det r vldigt synd.
KN: P ett stt benner vi oss ju nu under den hr hearingen i en intern process i
Svenska kyrkan, som vill vara ppen utt.
208

Eftersom medierna ocks nns hr, vill man ppna detta fr allmnheten
och det r klart att d r det inte internt.
KN: Det ger mig anledning att frga dig som representant fr den katolska kyrkan
hr i Sverige hur du ser p den fortsatta diskussionen, debatten, samtalet i den katolska kyrkan. Hur tror du att den hr stora, komplexa frgan om krlek och samlevnad
kommer att hanteras? Det nns ju spnningar ocks inom den katolska kyrkan.
Ngon har sagt att i och med Andra vatikankonciliet s trdde katolska
kyrkan med stormsteg in i 1700-talet. Vi r en kyrka som gr lngsamt fram.
Men jag tror att det nns en visdom i det, faktiskt. Utvecklingen idag gr
vldigt fort, och det nns en press att kyrkorna ska liksom underordna sig
den samhlleliga agendan. Jag tror, som sagt, att det r vldigt positivt att
de homosexuella fr en plats och fr en rst i kyrkan, men jag tycker inte att
de hr vldigt viktiga teologiska frgorna ska avgras med samma hastighet.
Det nns i katolska kyrkan en debatt jag har med mig det senaste numret
av Theological Studies, som jag betraktar som kanske den bsta teologiska tidskriften verhuvudtaget, och dr nns det tv viktiga artiklar just om homosexualitet. En som handlar om The Council of the Cross, dvs. katolska
kyrkan anser att homosexuella som lggs celibatskravet kan ansluta sig till
en korsets teologi, att korsfsta sig med Kristus. D stlls frgan: hur kan
man begra det? Vad r det fr implikationer, vad r det fr typ av andlighet
som nns bakom detta? Hur ska man frst det? Kan man verkligen begra
en korsets teologi av alla? S vldigt grundlggande teologiska frgor
mste ventileras och frsts. Naturligtvis ska ocks magisteriets, lrombetets, uttalanden granskas av teologerna, kritiseras och reekteras ver, fr
att sanningen om detta ska frtydligas, men det r en lngsam process, och
den mste ocks bedjas fram. Allt lidande som homosexuella personer har
genomgtt genom historien mste bejakas, och det har inte tillrckligt bejakats. Vi diskuterar i termer av politiska program, och jag tycker det r synd.
Det nns hr liksom ett stoff till mycket bn och teologisk reektion, och
ocks till mycket framtid, gemensam framtid. Men i den hr processen nns
det som sagt andra prioriteringar som grs, och det tycker jag r synd.
KN: Fr mnniskor med homosexuell orientering, som knner sig marginaliserade
och utanfr, och frvntar sig ett erknnande av kyrkor, bde av Svenska kyrkan och
katolska kyrkan, s kan det ju upplevas som vldigt konstigt att ett bejakande av deras
samlevnad skulle undergrva det som vi traditionellt kallar ktenskap. Det r kanske
inte alla som ser den kopplingen, utan tycker att vi som kyrkor och som samhlle borde
kunna hrbrgera skilda former fr krlek och samlevnad. Du nmnde i din inledning att den traditionella katolska synen r att en frndring av detta skulle undergrva ktenskapet. Kan du kommentera det hr? Mste det nnas en sdan koppling?
Jag tror att den nns. ktenskapet har en srstllning som samlevnadsform, jag tror inte man kan lsa den Heliga Skrift och reektera ver kristen
uppenbarelse utan att komma till den uppfattningen. Det skulle vara vldigt
svrt. Och jag tror att om man i vissa samfund har en vlsignelseakt eller en
209

ktenskapsliknande vigselhandling, r det ett erknnande av en viss jmstlldhet. Det tycker jag r problematiskt bde frn ett teologiskt perspektiv
och frn ett praktiskt perspektiv, i frgor om uppfostran, i frgor om std
till de familjer som nns. I vrt samhlle har familj konstigt nog nstan
blivit ett skllsord. Den traditionella formen som utesluter andra, s uppfattas familjen idag. Och jag tycker att familjen behver ett std, och det kan
ges inom teologin genom att just lyfta fram ktenskapet som ngot alldeles
speciellt, ngot som har en srstllning. Sedan nns det naturligtvis andra
samlevnadsformer jag lever i en, ordenslivet, som verkligen inte r till fr
alla, och det nns andra mjliga konstellationer, starka vnskapsfrhllanden, som jag tycker att man ocks kan uppnna. Alla mnniskor kan nna
sin srskilda kallelse att leva i Kristi kropp. Men att sga att ktenskapet p
ngot stt konkurrerar, eller att vi inte fr tala om ktenskapets srstllning
drfr att man d kan diskriminera andra, det tycker jag r helt fel. Och det
nns tyvrr i den debatt som frs idag en syn att vi mste uppgradera samknade relationer nstan till ktenskapsliknande former fr att de ska f en
legitimering. Annars blir vissa mnniskor ledsna. Men jag tror inte att det r
det som r frgan, och jag tror inte att vi inom kyrkorna ska luras att tnka
s. Jag tror inte det.
Utfrgare: Barbro Matzols (BM) och Kenneth Nordgren (KN)

De ortodoxa kyrkornas syn p ktenskap och samlevnad

Misha Jaksic och Michael Ellnemyr
Misha Jaksic
ktenskapets ursprung, vsen och ml
Ortodoxa Kyrkan har sin klla i eskaton i Guds Rike mot vilket hon r p
vandring, men som genom henne redan hr och nu genomsyrar hela skapelsen, ngot som kommer till tydligt uttryck i Kyrkans teologi, ecklesiologi,
liturgi, ja i Kyrkans hela liv.
Vid tre tillfllen anvnder Kyrkan den hgtidliga inledningsdoxologin:
Vlsignat vare Faderns och Sonens och Den Helige Andes Rike, nu och
alltid och i evigheternas evighet: vid dopet individens intrde i Guds
Rike, vid eukaristin gemenskapens intrde i Guds Rike och vid ktenskapet makarnas gemensamma intrde i Guds Rike, i Paradiset, dr ktenskapet bde har sitt ursprung och sitt ml, och varifrn det redan under det
jordiska livet hmtar sin nring. Dessa tre sakrament eller mysterier visar
Ortodoxa Kyrkans tydligt eskatologiska och eukaristiska karaktr, Kyrkans
starka betoning av Kristi Uppstndelse och hela kosmos omdaning.
Kyrkofderna liknar den ktenskapliga freningen mellan en man och en
210

kvinna vid Personernas frening i Den Heliga Treenigheten tre Personer i

en och samma natur, i ett och samma gudomliga Vsen. Mnniskan r skapad till man och kvinna, som tv personer av ett och samma vsen, till att
leva i relation med Gud, varandra och sin omvrld, med Den Heliga Treenigheten som frebild. ktenskapet ses som en avbild av Den Heliga Treenigheten, i den heliga och hemlighetsfulla freningen av tv personer till en
enhet i det tredje, i Gud. En av vra moderna teologer, Pavel Evdokimov,
sger: Gud har skapat Adam och Eva till den strsta msesidiga krleken i
vilken Guds enhet terspeglas. Mnniskans, Guds avbilds, tillblivelse r resultatet av en outgrundlig frsyn, ett obegripligt rdslut mellan Personerna
i Gudomen. Denna skapandekraft avbildas i en av mnniskans strsta gvor
och ett tecken p hennes gudalikhet gvan att ge livet vidare till nya slkten, ngot som manifesterar sig i frldraskapet, i faderskapet och moderskapet.
I den ktenskapliga freningen blir mannen och kvinnan till ett vsen, till
en lekamen, ssom Guds Son, Jesus Kristus, genom sitt mnniskoblivande
gjorde sig till ett med mnniskonaturen. Bilden av det oupplsliga krleksbandet mellan Kristus och Kyrkan som Paulus beskriver (Ef. 5:2133), eller
mellan Jahve och Israel i Gamla frbundet, r den sanna frebilden fr ktenskapet. Den helige Kyrillos av Alexandria sger hrom: Gud har skapat
mnniskan till man och kvinna; mannen r Kristus, och kvinnan r Kyrkan. ven frldraskapet har sin avbild i Guds Sons kenosis, Hans sjlvutgivande. Genom sitt sjlvutgivande, i biologisk och andlig mening, verfr frldrarna sina biologiska, genetiska anlag och egenskaper till sina barn,
liksom sina av Gud givna gvor: krlek, omsorg, kunskap, gudslngtan, gudfruktighet.
Genom ktenskapets mysterion intrder makarna tillsammans, redan hr
och nu, i Guds Rike i Faderns och Sonens och Den Helige Andes Rike till
att leva i en evig och oupplslig gemenskap. ktenskapet som sakrament,
som heligt mysterium, r fr Ortodoxa Kyrkan vida mer n en legaliserad
kttslig frening till mnniskoslktets fortbestnd, vida mer n ett institutionaliserat krleksfrbund. Ja, det r ven vida mer n ett krleks- och trohetslfte infr Gud tills dden skiljer oss t. Enligt ortodox ktenskapssyn
skulle man snarare sga: tills dden frenar oss i det himmelska Jerusalem,
i Guds Rike, som r utan nde. Konsekvensen av det hr synsttet r att
ktenskapet fr Ortodoxa Kyrkan, i egentlig mening, bara kan vara ett, ngot
som accentueras vid regleringen av prsterskapets ktenskap (en prst eller
en diakon kan bara leva i ett ktenskap, som ska ha ingtts fre vigningen
till mbetet). Avsteg frn detta synstt, d det gller lekmn skilsmssa,
omgifte kan ske, och sker, fr att tillmtesg mnsklig svaghet i enlighet
med Pauli ord till korinthierna: bttre d att gifta sig n att brinna av tr
(1 Kor. 7:8).

211

ktenskapet i kristi efterfljd

Tillsammans med vrlden och kosmos ternner (tervinner) ven ktenskapet i Kristus sitt paradisiska ursprung, sin gudomliga mening. Genom sin
nrvaro vid brllopet i Kana och frvandlingen av vatten till vin manifesterar Herren Jesus Guds osynliga, oskapade, obegripliga och omvandlande nd.
Krleken mellan makarna, mellan mannen och kvinnan, liksom hela mnsklighetens krlek, transgureras, omvandlas i Kristus till sitt sanna vsen. Vid
brllopet i Kana visar oss Mstaren ven ktenskapets eukaristiska vsen
ktenskapets samhrighet med eukaristin, som i sig r det tydligaste uttrycket fr Guds Rikes nrvaro. Vi kan se frebilden till ktenskapets omdaning i Korset p Golgata. Gud lt ursprungligen i Paradiset ktenskapet
utg frn Adams revben. ktenskapet i det nya Livet, i det nya Riket, lter
Han utg frn sin enfdde Sons, frn den andre Adams, revben i det blod
och vatten som utgjuts fr vrldens frlsning.
Genom korset nner ktenskapet vgen till sitt rtta vsen, d vgen till
Himmelriket gr genom martyriet vittnesbrdet om Kristus. Ett sant kristet ktenskap r familjens, den lilla kyrkans, mikroekklesians, vandring
till Himmelriket. Kristi nrvaro och frebild r en stndig pminnelse om
ktenskapets kallelse och livskraft i familjens stndiga korsfstelse av dess
strsta ender: sjlviskheten, sjlvgodheten, egenviljan, egenkrleken. Detta
uttrycks konkret i den ortodoxa vigselakten: genom brudparets mottagande
av kransarna (kronorna tecknet p martyriet), den gemensamma Kommunionen (drickandet ur den gemensamma bgaren) och den gemensamma trefaldiga vandringen.
Ett ktenskap och ett familjeliv r ett stndigt martyrium, ett offer, en
stndig korsfstelse av det egna jaget och dess inlemmande i den lilla kyrkan. Med den korsfste Kristus sjlvutgivande krlek som frebild, offrar
sig makarna fr varandra och fr sina barn, i det att de sjlva r goda frebilder genom en odelad Gudskrlek och delaktighet i Kyrkans liv som frenar
himmel och jord.
ktenskapet och sexualiteten
Ortodoxa Kyrkan ser ktenskapet som ramen fr en utlevd sexualitet och
samlevnad mellan en man och en kvinna. Sexualiteten nns dock inte alltid
med i ett ortodoxt krleksfrhllande. Det nns mnniskor som djupnat s i
sin andliga samhrighet att de vljer att leva utan sexualitet. De helgon som
idag ras enligt den gamla kalendern, de heliga Adrian och Natalia, r ett
sdant par, och i modernare tid den helige Johannes av Kronstadt som tillsammans med sin hustru valde att leva som bror och syster. Det bsta exemplet r naturligtvis Jungfru Maria och den rttfrdige Josef.
Nr sexualiteten nns med som det naturliga inslag den vanligen utgr i
ett ktenskap, r dess syfte att vara ett krlekens uttryck mellan makarna, ett
kroppsligt uttryck fr en djupare spirituell gemenskap. Den har en sida av
212

lust och njutning i den nrmaste tnkbara kroppsliga freningen mellan

man och hustru. Samtidigt r sexualiteten ven frutsttningen fr mnniskoslktets fortbestnd, en ikon av Guds skapandekraft. Dessa tre: det djupa
krleksuttrycket, den lustfyllda freningen och fortplantningen kan inte
utan vidare separeras frn varandra. De utgr, enligt Ortodoxa Kyrkans syn,
en ndvndig helhet. En separation, splittring, skulle kunna liknas vid den
splittring av kropp och sjl som r ett direkt resultat av syndafallet, och vars
konsekvens r ddens intrde i tillvaron. Fr att denna helhet ska bibehllas
mste sexualiteten och samlevnaden omgrdas av ndvndiga etiska skyddsmurar. Drfr ska enligt Kyrkan en kroppslig samlevnad fregs av parets
sakramentala sammanvxt, med varandra, med kyrkogemenskapen och med
Guds Rike. Sexualiteten r kronan av krleken mellan en man och en kvinna,
inte ett stt att lra knna varandra eller en umgngesform fr mnniskor som knappt trffats, inte en tillfllig njutning utan vederbrandes frpliktelser eller ansvar, sjlvfallet inte heller det sexualiteten blir i dess mest
perverterade form en handelsvara eller ett medel fr vergrepp och frtryck.
Den hr, i vrldens gon, smala och inskrnkta synen p sexualitet utmanas stndigt av de betingelser som rder i tillvaron som en tragisk konsekvens av syndafallet. I vra dagar tycks det snarare som om det motsatta, det
omvnda, blivit ideal sexualiteten blir ett stt att lra knna varandra, den
blir en yktig umgngesform, ett stt att f utlopp fr tillfllig njutning utan
ansvar och frpliktelser. Vid allt detta tycks Kyrkans ideal frmmade, ouppneligt och otidsenligt. Kyrkan r dock genom sitt eskatologiska vsen en
lnk mellan himmel och jord, en bro mellan himmelrikets harmoni och hrlighet och vr tredals kaos och tragik. Genom sitt huvud, vr uppstndne
Herre, Gud och Frlsare, Jesus Kristus, famnar Kyrkan det nya Jerusalems
ljus och hrlighet tillsammans med den mrka gravens djupaste avgrund.
De skador som syndafallet tillfogat mnniskonaturen, och drigenom
hela det sammanhang mnniskan existerar i, har sjlvfallet i synnerhet haft
tragiska terverkningar p den avbild Gud i skapelsen inprntat i mnniskan, och d inte minst p sexualiteten, som r det tydligaste av tecken p
mnniskans gudalikhet i gvan att alstra nytt liv. Kyrkans uppgift och kallelse r att visa mnniskan, Guds avbild, och genom henne hela den fallna
skapelsen, vgen till eskaton, till Riket; att gra Guds Rike nrvarande i skapelsen, som suckar tungt under syndafallets terverkningar; att genom sitt
eukaristiska vsen sknka mnniskonaturen ngot av dess frlorade lyster;
att genom bot och askes hjlpa sina barn p den smala vg, till den
trnga port, som leder till Guds Rike; att meddela syndaren Frlsarens befriande ord: Inte heller jag dmer dig. G nu, och synda inte mer (Joh.
8:11).

213

Michael Ellnemyr
lidandets upphrande
Och vid motorernas gng, och ifall vakten blir lng,
s minns att snart klmtar klockan fr dig: ding, ding, dng!
S lnge skutan kan g, s lnge hjrtat kan sl,
s lnge solen den glittrar p bljorna bl.
S tag med gldje ditt jobb fast du lider
S lyder en strof frn en psalm av Evert Taube som kan f illustrera livets
betingelser. Den hr vrlden ger oss inte bara lycka utan ocks lidande. Lidandet framtrder i olika former, ssom en lttsam retning till ett jordiskt
helvete, men vi blir aldrig fria utifrn den hr vrldens betingelser. Maximos Beknnaren sger att vi r satta i strid med oss sjlva; ja, hela skapelsen
r efter syndafallet i uppror mnniskan har blivit sin egen ende. Den hr
kvalfyllda konikten nns inom oss sjlva, mellan varandra och mellan det
vi som Gud skapade till sin avbild mannen och kvinnan.
Detta yttrar sig som ett tyranni, tyrannis. Dels har vi passionernas tyranni
som nns inom oss: vi vill stndigt ha mer, av allt. Och dels har vi tyranniet
mnniskor emellan: istllet fr att dela med oss av vrt verd lter vi
andra svlta, nr vi kan trsta srar vi medvetet, och nr vi kan befria lgger
vi en brda p varandra.
Detta dubbla tyranni gr att vi stndigt br p en besvikelse, men vi br
ocks p en lngtan, en lngtan efter befrielse, vila, harmoni och, i fdernas
tnkesprk, frid. Poeter som Taube, ja, hela den mnskliga kulturen uttrycker
denna lngtan, men ocks denna kvalfyllda besvikelse.
Det kan tyckas som om vi r fast i denna tredal utan hopp och utan mjlighet till frndring. Ja, kanske r det detta som gller och ingenting annat.
Taube ger uttryck fr denna tvetydighet nr han skriver:
Om blott en dag eller tv, s hll till godo nd,
fr det nns mnga som aldrig en ljusglimt kan f.
Och vem har sagt att just du kom till vrlden
fr att f lycka och solsken p frden?
Han fortstter:
Och vid motorernas gng, och ifall vakten blir lng,
s minns att snart klmtar klockan fr dig: ding, ding, dng!
S lnge skutan kan g, s lnge hjrtat kan sl,
s lnge solen den glittrar p bljorna bl.
S tag med gldje ditt jobb fast du lider
och han avslutar:
snart fr du vila i eviga tider.
214

Vilan tycks vara lngt borta i denna kvalfyllda tredal, och med allehanda
medel frsker vi skjuta dden ur tankarna. Lidandet drnker vi med en
verkligt sjusjungande vals, som Taube skriver. Men den hr vrlden kan
bara sknka en tillfllig stund av lycka och aldrig den sllhet som vi nskar
skulle drja kvar. Modern fder sitt barn i smrta och fadern mste arbeta i
sitt anletes svett, nner vi att det str i Bibeln. Split, krig och skilsmssa fljer i det dubbla tyranniets spr.
Men vr lngtan r nedlagd i vr natur av ett srskilt syfte inte bara fr
att vi ska veta att vi lider, utan ocks som en frsmak av ngot annat, som
det r svrt att ge ord fr. Det sgs att Taube aldrig var riktigt njd med vad
han skrev: orden rckte liksom inte till fr att beskriva det dr andra, mlet
fr hans lngtan.
minnet av ett stndigt vi
Maximos Beknnaren skriver om hur en medling mellan skapelsen och Gud
kommer till stnd genom att det dr andra som vi lngtar efter tar kttslig
gestalt i en mnniska, Jesus Kristus. Maximos fortstter och frklarar varfr
det har blivit som det blivit. Genom syndafallet, menar han, har vi frlorat
minnet av det gudomliga, agnoia. Drigenom har vi fastnat i denna tredal
och vi kan inte lngre uttrycka vad vi lngtar efter. nd nns det en spillra
kvar av detta minne, ngot att bygga p.
Frlusten av vrt gudomliga minne gr oss ocks sjlvtillrckliga och
sjlvgoda, lautia. S blir ocks den hr vrlden tillrcklig, den blir mlet fr
vr resa. Men genom Jesus Kristus sker en serie medlingar mellan Gud och
hans skapelse. Den hr vrlden frbinds med den kommande vrlden, den
som ska sknka sllhet, frid och vila. I Kristus klds vra ord och i liturgin
beskriver vi mlet fr vr lngtan: att bli lik fridsfursten, att bli n mer mnniska.
Men i terkomsten av vrt gudomliga minne, i anamnesen, framtrder
ocks Treenigheten som den perfekta gemenskapen. I eukaristin blir denna
spegelbild, eller ikon, tydlig, liksom syftet med differentieringen mellan
mannen och kvinnan.
Den femte medlingen, enligt Maximos, r den mellan mannen och kvinnan. Maximos framhller med emfas att det inte r tv skilda naturer (i s
fall skulle vi behva tv Kristus) utan att man delar en gemensam natur.
Hr kan det vara svrt att frst Maximos. Som jag frstr honom nns det
manliga och kvinnliga i var och en av oss, men hos mannen vilar det kvinnliga i det manliga och hos kvinnan vilar det manliga i det kvinnliga. P s
stt br vi ett stndigt vi inom oss.
Med frlusten av vrt gudomliga minne har vi ocks frlorat minnet av
detta stndiga vi. Mannen blir sig sjlv nog, och kvinnan blir sig sjlv
nog. Enligt Maximos stannar det inte dr, utan det nns drutver ett tyranni mellan mannen och kvinnan, som ofta drabbar kvinnan, en vrede som
215

skakar sjlva grundvalen i detta stndiga vi. Samma vrede fr sitt utlopp
i vra passioner, ssom till exempel i sexualiteten, men ocks i frtryck.
Genom Guds mnniskoblivande frigrs den gemensamma principen fr
den mnskliga naturen detta stndiga vi. Hr i tiden kan vi inte behlla
minnet av oss eller Gud, utan vi mste stndigt pminna oss sjlva i en
daglig omvndelse, en daglig anamnes. Liksom Israels folk ck vandra i knen, som en sinnebild av denna tredal, fr vi pminna oss om att denna
ken kan aldrig sknka vila. Men liksom mannat fll frn himlen faller Guds
nd varje dag ver oss och ger andlig nring fr vr vandring, s att vi kan n
det frlovade landet.
Vi mste pminna oss om att vi stndigt str infr samma val som Israels
folk att frtrsta p Gud eller bygga oss en guldkalv. Om Israel valde fel i
knen s ger Kristus oss frebilden nr han frestas av djvulen att rva denna vrlden men vljer sin Faders rike. P samma stt r det i ktenskapet: vi
vljer vr Faders rike, och frtrstar p den nd som varje dag lyfter oss och
gr oss redo infr mtet med den uppstndne Herren.
Sin sng Himlajord avslutar Taube med fljande ord:
Jag tnker p John Lfgren, min vn vid knens rand.
Det faller jord, jungfrulig jord, frn himlen i min hand.
GG: Ni har bda talat om och gett en teologisk grund fr hur man ser p ktenskapet i den ortodoxa traditionen. Finns det ngot teologiskt resonemang inom den
ortodoxa traditionen som gller dem som inte lever i ktenskap som kanske lever i
celibat, eller som nkor och nklingar, eller om det d gller tv vuxna individer av
samma kn? Finns det teologi kring detta ocks?
ME: Strikt talat bygger det p samma teologi som fr vilka mnniskor
som helst i en gemenskap. Vi har ju, formellt sett, tv gemenskaper som det
nns teologi om: den ena r munkvsendet och nunnevsendet, den andra
r ktenskapet. Den teologi som vi talat om i termer av eskatologi r kopplad frst och frmst till ktenskapet. Andra former av vnskap, av mnsklig
gemenskap, kan inte differentieras p det sttet.
GG: Och vad faller det d under, s att sga?
ME: Under en allmn kategori, vnskap mellan mnniskor, mnsklig gemenskap.
ML: Du berttade om ktenskapet som en mjlighet till medling mellan mnniskor och Gud. Har vnskapen ocks den mjligheten i sig, eller r det endast ktenskapet?
ME: Det r en generell medling. Medlingen sker mellan Gud och hans
skapelse, s att det gudomliga fr intrde i den hr vrlden. Det innebr att
allt som r brustet helas, utifrn kyrkofdernas syn.
MJ: Jag kan komplettera detta utifrn prstens perspektiv. Det som jag
tar upp hr ger naturligtvis mnga gnger en vldigt idealisk bild, en nskvrd bild som inte alltid r fallet. Det r just drfr vi tar upp den hr biten
216

om att den kristna kyrkan genom sin nd egentligen famnar alla mnniskor.
Vldigt mycket av detta nns naturligtvis inom sjlavrden, inom det pastorala, med den upprttelse som Gud kan ge.
ML: Vi vet ju alla att det hr r ett ideal och det som man helst skulle vilja se
hnda, men sedan lever vi ju mnga gnger i en realitet. Ortodoxa mnniskor ver
vrlden lever ocks i olika situationer. Finns det utrymme fr andra synstt, fr minoritetstraditioner, andra tolkningsstt verhuvudtaget, inom traditionen? Ni har
varit inne p att ibland kan en skilsmssa vara det som hnder, ibland ett ddsfall,
eller ibland kan mnniskor vlja att leva i celibat. Hur ser man p de hr minoritetstraditionerna, var uttrycks de och vilken plats har de?
MJ: Genom kyrkans historia har kyrkan tvingats anpassa sig, redan p
Pauli tid. Vi har idealbilden av ett ktenskap dr vi ser paret mannen och
kvinnan trda fram infr Gud i himmelriket. Men s hnder ngot p
vgen. Ngon av dem dr, eller krleken nns inte, frutsttningarna fr
ktenskap nns inte lngre. Ortodoxa kyrkan tvingar dem d inte mycket
i ortodox teologi bygger p den fria viljan. Mnniskan r Guds avbild: liksom Gud inte behvde skapa mnniskan men gjorde det av egen vilja, s har
mnniskan ocks en fri vilja. Det accepteras, och kyrkan ger ocks mnniskan mjlighet att leva i nya konstellationer. Dock har man vissa begrnsningar fr hur mnga ktenskap man fr ing enligt den kanon som nns.
Det nns liksom en limit dr.
GG: Kan man d, fr att frtydliga det som ni redan har varit inne p nr det gller det ideala tillstndet och det som r konsekvenser av syndafallet: om man d talar
om sexualiteten som inte kopplad till ktenskapet, att det r ngot som r en frukt av
syndafallet, om man d stller det vldigt tydligt och sger att det som r krlek eller
samlevnad mellan tv personer av samma kn r det d ocks en konsekvens av
syndafallet? r det s man ska se det teologiskt, enligt ortodox tradition?
ME: Fr svenskar kanske man br betona att ktenskapet r mer n ett
ideal. Det r ngot som vetter mot fullbordandet att Gud redan i begynnelsen har lagt ner ngot i skapelsen som ska fullbordas. Det fanns redan i
Adam och Eva. Sedan frmr vi inte att leva efter det i det hr livet. Strikt
talat, som fader Misha just sade, nns det bara ett ktenskap. nda fram till
tminstone 900-talet s gifte man inte om sig i kyrkan i den stliga vrlden
efter att ens hustru hade dtt, eller ens make oftast var det hustrun som
dog utan det ingick man borgerligt, om man ska anvnda den moderna
beteckningen. Kyrkan tolererade det egentligen bara, inte mer n s. Och d
r en frga som vetter frn det hr, d: skulle man tolerera ocks en relation
mellan tv mnniskor av samma kn? Ja, d nns en annan problematik
som fader Misha ocks tog upp, det hr med att p ngot stt hlla samman
den skapande kraften i form av barnaalstring, och det hr krleksuttrycket,
men det r just den hr skapande kraften i form av barnaalstring. S vitt jag
kan nna, i alla fall, s har man alltid hllit fast vid den p ngot stt, att
principen mste nnas dr, mellan en man och en kvinna. S ven om man,
217

som fader Misha nmnde, lever i ett ktenskap utan ngon form av men
ska man tala om den hr freningen manligtkvinnligt, s r det just manligtkvinnligt som det handlar om. Och det ligger i Maximos tanke, d, utifrn detta att mnniskans natur br med sig bde manligt och kvinnligt.
Nr Adam r ensam r han inte fullbordad som mnniska, egentligen, utan
det r nr Eva kommer, nr han speglar sig i henne, s blir han fullbordad
som mnniska. D blir det en spegelbild av Treenigheten, ett vi.
ML: En fljdfrga dr. Det r just det manliga och kvinnliga det nns ingen
mjlighet att den andre i en vidare bemrkelse skulle kunna ha den rollen i teologin?
ME: Ska man differentiera den hr diskussionen s skulle man kunna
sga att det fanns en annan tradition i fornkyrkan. Gregorius av Nyssa och
ven Augustinus, skulle man kunna sga, sg ju sexuell differentiering som
en konsekvens eller en frberedelse infr syndafallet. Det vill sga, det blev
manligtkvinnligt fr att det mnskliga slktet skulle kunna best efter att
paradisets portar stngdes. Den var levande under lng tid, men linjen som
segrade var just den som Basilios den Store, Gregorius Teologen och Maximos Beknnaren, och ven Johannes av Damaskus, frde fram, nmligen
tanken p att det fanns ngot mycket strre i differentieringen, den hr avspegligen av Treenigheten. Det gr att principiellt kan man sga att det r
ngot unikt i just vi-et mellan en man och en kvinna. Det nns en intention hos Gud med att skapa det p det hr sttet. Det r att begrnsa det till
att tala just om ktenskapet. ktenskapet r en fullbordan av ngot som gller
den mnskliga naturen. Egentligen kan den bara ske i det enda ktenskapet.
MJ: Jag kan ocks tillgga just att ett andra ingnget ktenskap inte alls
br samma sakramentala lyster i vigselritualet som det frsta, utan r mera
av botkaraktr. Man visar just att detta r tillkommet fr att mnniskan inte
ska falla i synd, att mnniskan nd ska kunna leva vidare utan att brinna av
tr. Men det r bara det frsta ktenskapet som kan ha den sakramentala
vlsignelsen som ktenskapet fr med sig.
GG: En fljdfrga till detta med synen p ktenskapet som du var inne p, nr du
sade att ktenskapet r ett stndigt martyrium. Ska man se det som att synen p ktenskapet r ganska negativ i den ortodoxa traditionen, eller r det ngot slags stt att
vara realistisk att sga att det r ganska svrt att leva tillsammans?
MJ: Det r svrt att leva tillsammans, det r tv viljor och tv personer
som ska mtas och bli ett och bilda en familj med nnu er individer, dr
det hela tiden handlar om sjlvuppoffring. Nej, egentligen r det en positiv
bild, eftersom Kristi lidande och martyrium i sig gr ngot positivt med oss.
I hans efterfljd blir detta naturligtvis ocks ngot positivt. Jag r medveten
om att den vrld dr vi lever idag, i vr nutid, s kan den hr bilden vara vldigt negativ. Blotta ord som askes och terhllsamhet br ju en vldigt negativ klang, medan det egentligen fr ortodoxa kyrkan r ngot positivt, ngot som mnniskan har att bruka just fr att hitta den smala vgen till den
218

trnga porten. Men hela tiden nns Guds nd med. Det mktar vi ju inte
sjlva, utan vi behver stndigt Guds nd och upprttelse. Det r som det
nstan utslitna uttrycket som en munk sade om vad de gr i kloster: att de
faller och reser sig, faller och reser sig. Det r ju ett ktenskap ocks. Precis
som fr munkarna och nunnorna i klostren s r ett ktenskap egentligen
att stndigt falla och att stndigt resa sig i Kristus.
ML: Om vi d fryttar oss frn det mer teologiska till den mer pastorala nivn
och situationen i det samhlle dr vi lever nu, s r det precis som ni har pekat p
s att den ortodoxa traditionen mnga gnger str som en utmaning eller blir utmanad av det moderna samhllet, och ocks s att den ortodoxa kyrkan i till exempel
Sverige fr leva i en minoritetssituation. Det innebr att de som r ortodoxa mnga
gnger str i en svr situation. De ska, som andra, hantera att det nns en stor mngfald av uttryck och en differentiering av olika saker. Hur praktiserar man detta att
nd vilja mta mnniskor med krlek och barmhrtighet nr de kanske vljer olika
vgar, som str infr svra problem till exempel att barn till ortodoxa frldrar
vljer att leva i en homosexuell relation? Hur praktiserar man det hr med Guds nd
och barmhrtighet i detta samhlle?
MJ: De ortodoxa kyrkorna har under ganska lnga stycken av sin historia
levt i ett pluralistiskt samhlle, tminstone har man ju levt i samhllen dr
man har varit om inte satt p undantag s satt under frtryck. S det r inget
nytt, egentligen, att hamna i ett samhlle dr man r i minoritet och dr
man har att rtta sig efter vad som gller i samhllet. Jag tror att en ortodox
kyrka som r levande naturligtvis mste leva med sitt samhlle, utan att ge
avkall p det som kyrkan str fr. Och mste alltid, pastoralt sett, famna alla
mnniskor som tycks falla utanfr ramen p olika stt. Man kan aldrig sga
ifrn sig sina fr, utan de mste alltid kunna f komma tillbaka till fllan.
Men ortodoxa kyrkan har ju ocks naturligtvis ett krav p att mnniskan
ocks ska ska boten, ska askesen, det liksom ingr. Men det har vi olika
mjligheter att kunna efterflja, naturligtvis. Det krvs inte samma sak av
varje individ.
ML: Det pastorala ansvaret: jag kan tnka mig att det kan knnas svrt att placera mnniskor i en situation dr de fr en vldigt stark utmaning, mellan samhllets och kyrkans ideal. Du sade ngot om att det nns traditioner och teknik kan du
sga ngot om vad man gr fr att hjlpa mnniskor att hantera det hr?
MJ: Ibland mste kanske individen i sig sjlv gra valet. Vr kyrka handlar inte bara om individens rttigheter, det handlar ocks om samfundet,
om helheten, den vrldsvida och vrldsomspnnande kyrkan i bde tro och
liv. Kyrkan kan inte frndra sin tro och sin lra bara fr att ngon av dess
medlemmar, etiskt eller p annat stt, tycks falla utanfr ramen. Kyrkan kan
aldrig gra avkall p den personen, aldrig visa bort den personen. Sedan tror
jag att det r vldigt olika hur det hr efterfljs i sjlavrden och det pastorala sammanhanget, kanske beroende p var ngonstans i vrlden den ortodoxa kyrkan nns. Man r naturligtvis nd vldigt pverkad av det samman219

hang man lever i. Hur stor tolerans man kan visa, exempelvis, mot en freteelse som tycks falla utanfr kyrkans ram, tror jag kan bero vldigt mycket
p var vi r och vilka vi r som individer.
GG: Om man d kommer in p den ekumeniska frgan, som ocks ligger under
sammanhanget nr vi trffas hr och samtalar, d gller ju frgan hur nu Svenska
kyrkan ska g vidare: vilka steg man ska ta i frgan om vlsignelseakt eller eventuellt
s smningom ocks en knsneutral vigsel. Det r den diskussionen som frs inom
Svenska kyrkan. Hur ser ni p de ekumeniska kontakterna och relationerna om nu
Svenska kyrkan skulle bestmma sig fr att g ytterligare steg i den riktningen?
MJ: Det skulle naturligtvis frsvra ekumeniken. Jag tror aldrig att vi p
ngot stt skulle sluta att samtala med varandra, fr fjrmar vi oss frn varandra s frpliktigas vi p ngot stt ytterligare att fra samtal och att se
varandra i gonen. I strikt mening gr vi inte tskillnad mellan kyrklig vlsignelse och ktenskap eftersom ktenskap under lnga stycken av vr historia, i brjan, kyrkligt sett ingicks genom en vlsignelseakt. Mnniskorna var
redan frenade borgerligt, som vi kallar det, som Michael nmnde, och
de kom till kyrkan fr att f biskopens eller prstens vlsignelse och frenas
i det som nd r det sammanhllande ktenskapet, nmligen den gemensamma bgaren, allts kommunionen. P det sttet ingick man ktenskap.
S de hr gradskillnaderna r egentligen ganska irrelevanta fr oss, om det
handlar om ett knsneutralt ktenskap ett ktenskap i full mening fr
samknade, eller om det handlar om en vlsignelseakt. Egentligen ser vi att
det redan r p vg att bli ett faktum, och vi har att ekumeniskt ocks anpassa oss efter detta. Vad det fr fr fljder internationellt ekumeniskt, det
kan vi ju inte veta. Jag antydde ju tidigare att de ekumeniska kontakter som
nns i Sverige kanske kan se annorlunda ut mellan bde Svenska kyrkan
och Serbisk ortodoxa kyrkan, eller den katolska, n vad de gr p Balkan,
eller i Mellanstern eller i Afrika. Det hr r en problematik som inte bara
nns i Svenska kyrkan. Det r en problematik som kan nnas ocks i andra
samfund, s det r inget problem bara mellan Ortodoxa och Svenska kyrkan
utan det r en problematik som kommer att g rakt igenom samfunden.
GG: En fljdfrga till det. Du sade att det r svrt att veta vad som frsvras, men
att det kommer att frsvras. Vad tnker du d att det nd r som frsvras i det
sammanhanget?
MJ: Det handlar om att vi alla som r engagerade ekumeniskt nd sker
enheten ngonstans dr framme. Vi ser lite olika p var den kan benna sig.
Fr att avsluta dr jag brjade, i eskaton, ser de ortodoxa kanske att den nns
s pass lngt borta och nd s pass nra, fr eskaton, allts Guds Rike, r ju
ocks p ngot vis mitt ibland oss, hr och nu. Om vi sker enheten, kanske
man ibland frn svenskkyrkligt och protestantiskt hll ibland undrar, varfr
r vi inte dr, varfr bromsas det? D kan vi se att sdana hr viktiga saker
som ktenskapssyn, och ven mbetssyn, faktiskt r saker som vi knner fr
oss i en annan riktning, att vi kommer lngre ifrn varandra.
220

ML: Detta tror jag knyter ngot an till en artikel eller ett fredrag som du,
Michael, skrev fr SKR, dr du talade om att traditionen nd inte r en, utan att
den utvecklas och frndras. Finns det, p vgen mot den hr fullbordan av ngonting, en mjlighet att de hr teologiska utgngspunkterna som Ortodoxa kyrkan har,
ngon gng skulle kunna frenas med andra samlevnadsformer, andra kontexter?
Eller r det en annan typ av fullbordan som ni ser framfr er?
ME: Frgan om synen p manligt och kvinnligt r ngot som inte har
varit s levande. Vi har kyrkofder som Maximos Beknnaren och andra
som har tagit upp den, men inte utifrn den moderna problematik som vi
har idag. Man kan sga att en rad frgor fortfarande r obesvarade. Men vid
bara en frsiktig genomgng av kyrkofder och kanon och s vidare kan
man nna att det ligger ngot mycket djupt i detta med manligt och kvinnligt. Det ligger ngot som r grundlagt mycket tidigt i kyrkans i historia om
att manligt och kvinnligt p ngot stt kompletterar varandra vad det gller
den mnskliga naturen. Och detta djupa kan vi bara brja ana vad det handlar om. Det pgr en debatt inom den ortodoxa vrlden om just detta. Det
nns ett dike som jag tror vissa teologer har fallit i, och det r nr man ontologiserar kvinnans och mannens natur. Konsekvensen blir d att vi mste ha
tv Kristus fr tv olika separata naturer. Men hr ppnar Maximos vldigt
mycket fr en frstelse av detta. Men det nns ett annat dike ocks, nr
man helt tar bort skillnaden. D upptcker vi att d frsvinner bde hela
ktenskapsgrunden mycket av den teologi som vi har i kyrkans historia
frsvinner d men ocks vldigt mycket i sttet att se p Guds Rike, ssom
Treenigheten och s vidare. S jag tror att samlevnadsformer det beror p
vad man menar, men vad det gller ktenskapet om vi begrnsar det bara
till en sak och inte talar om ngot annat d skulle jag sga att det ligger
ngot mycket djupt just i manligtkvinnligt.
Utfrgare: Gunilla Gunner (GG) och Mia Lvheim (ML)

Pingstrrelsens syn p samlevnad, krlek och ktenskap

Sten-Gunnar Hedin och Dan Salomonsson
Dan Salomonsson
samlevnad idag
mnet r mycket brett, och inledningen kanske ocks kommer att vara bred.
Jag frutstter att frgorna sedan stter oss mer p spret till vad ni nskar
f ut.
F kan frneka att samlevnaden genomgr en kris eller en bearbetning.
Detta tror jag sker i alla sammanhang, s ocks i vrt inom Pingstrrelsen.
Ett ktenskap i Sverige varar i genomsnitt i tio r, och 50 000 barn fr varje
221

r uppleva en skilsmssa. Tydligt r att attityderna genomgr vad man skulle

kunna kalla en allmn sexualisering. I reklam och i samhllsklimatet fr vrigt fokuseras p dessa frgor. Debatten blir p ngot stt dubbel: dels frs
det ett helt berttigat samtal i syfte att hjlpa den enskilde till ett sunt frhllande och avspnt frhllningsstt till frgor om krlek, samlevnad och
ktenskap. Parallellt med detta samtal har det dock uppsttt en osund xering vid det sexuella som drivit fram krav, inte minst p ungdomar, om hur
man ska vara fr att flja trenden. Med ett allt grvre utbud inom reklam,
njesindustri och ungdomskultur har den enskilda individen satts under
press att gra en tidig sexdebut och att i vrigt leva upp till det som verkar
vara kravet fr att duga.
Samtidigt speglar media just nu en helt ny trend. Tveklst nns det mnga
tecken som tyder p att pendeln kan komma att svnga tillbaka som den vl
alltid har gjort. Bland annat talas det i en nyligen publicerad artikelserie i
Svenska Dagbladet om att sex av tio har trttnat p sexvgen: sex av tio
ungdomar tycker att det r fr mycket naket i medierna (30 augusti 2004),
och om att skrckberttelser om sex sprids av unga (2 september 2004).
Senast i gr kvll sndes ett debattprogram om den nya pryda vgen.
Det r allts inte entydigt hur trenderna gr, och mitt ibland verdrifter
och berttigade samtal ska kyrkan frhlla sig till frgan.
bibelordet r utgngspunkten
Det r viktigt att utver analysen av de aktuella samhllsfrgorna och samhllsklimatet klargra att utgngspunkten fr den kristna frsamlingen alltid r bibelordet. Trenderna inom samlevnadens omrde avlser varandra;
de kommer och gr. Men bibelordet och den kristna traditionen br erfarenheter frn rhundraden som ger ryggrad t de stllningstaganden som varje
enskild individ och kyrka behver gra. Nr Jesus stlls infr frgorna tycks
han hvda att det nns en grundlggande tanke nda frn skapelsen. I sitt
svar p ocks d dagsaktuella frgor om skilsmssa (Matt. 19) knyter han an
till detta och ger ett grundlggande perspektiv. Han sger att det frn brjan var p ett visst stt: Har ni inte lst att Skaparen frn brjan?
Svaret p samlevnadsfrgan: fr man skilja sig? knyts av Jesus till hur det
var frn brjan. I Jesu egen frkunnelse, och den som sedan funnits i kyrkan, tycks det vara s att man frstr texterna (Matt. 19 med paralleller)
som visande p ett frhllningsstt som hrleds till denna grundlggande
skapelsens princip.
Frn brjan skapades mnniskan till manligt och kvinnligt. Tillsammans utgr man och kvinna Skaparens avbild. Texterna, inte minst Frsta
Mosebok, berttar att mannens och kvinnans sexualitet och gemenskap vlsignas till att vara den krlekskraft som uppfyller jorden.
Egenskaperna manligt och kvinnligt r skapade av Gud. Sexualiteten r i
sig sjlv ngot rent och nt.
222

Nr Jesus knyter an till Skaparen s r det med texten: Drfr ska en

man lmna sin far och sin mor fr att leva med sin hustru, och de tv ska bli
ett. Man skulle kunna uppfatta detta som tre pelare, eller en triangel:
Lmna:
Det juridiska och offentliga stllningstagandet fr den man
lskar
Leva med: Troheten livet ut
Bli ett:
Att bli ett p alla livets omrden, inklusive det sexuella
Jesu egen undervisning upprepar ord som ternns p ett ertal stllen i
Skriften. Vi uppfattar att ktenskapet konstitueras av dessa tre delar, inte
var fr sig utan alla tre tillsammans.
Manligt och kvinnligt utgr tillsammans Guds avbild och kompletterar
varandra. Lika sjlvklar som p varje arbetsplats och styrelserum, dr man
nu r beredd att kvotera fr att uppn en sdan komplementaritet, r komplementariteten i ett hem. Varje hem r berikat av att dr nns bde en man
och en kvinna som ansvarar fr formandet av hemmet.
Vi uppfattar det som ngot grundlggande i Skriften att det sexuella hr
hemma i det heterosexuella ktenskapet.
ursprungligt och tillstdjande: pastoral tillmpning
Detta var kort och svepande. Nr man pastoralt ska frhlla sig till frgan
om hur man undervisar eller tillmpar Bibelns ord idag s vill vi vara bibeltrogna, vi vill inte hoppa ver eller ta ltt p Bibelns undervisning. Samtidigt ska vi mta mnniskor vars ktenskap havererat, eller som kmpar med
sin sexuella identitet: alla ska mtas med barmhrtighet och krlek. Det nns
en uppenbar fara att lta sig formas mer av tidens frgor n av Bibelns tanke.
Ngra kvaliceringar vill jag nd gra fr hur man skulle kunna tnka sig
att tillmpa Bibelns ord.
Jag har tidigare sagt att Jesus hnvisar till den ursprungliga tanken med
ktenskapet, men han ger inte en detaljerad tolkning fr varje situation.
Paulus stt att resonera i 1 Kor. 7 visar att den unga kyrkan ck g vidare
och i nya situationer tillmpa Jesu grundlggande undervisning.
Det r viktigt att se att Jesu ord str i ett efterfljelsesammanhang. Han
skapar inte en ny juridisk lag. Jesu etik frutstter ett lrjungaskap. Guds
tanke r att den som fljer Kristus vill leva s, men det gr inte att gra detta
till en borgerlig lag.
Jesu ord: S var det inte frn brjan, r ingenting att ta ltt p som
utgngspunkt. Samtidigt mste vi klargra frstelsen av att syndafallets
skada r en realitet. Vi lever inte i en ideal vrld, utan i en vrld sargad av
syndens trasighet. Detta har skadat vra relationer, vrt stt att tnka.
Man kan ocks tnka i kategorierna att skilja p Guds ursprungliga, verordnande vilja och Guds tillstdjande vilja. Mose lag var ett uttryck fr Guds
tillstdjande vilja p grund av hjrtats hrdhet det citerar ocks Jesus i
sammanhanget jag citerade tidigare. Denna hrdhet ligger inte bara p det
223

individuella planet utan kan ocks ses som ngot kollektivt. Eftersom skapelsen r trasig tillter Gud ngot som inte fanns i hans ursprungliga vilja.
Mnga av oss har ibland som sjlavrdare, och d med smrta, varit tvungna att rda till skilsmssa, eller stdja en part som bryter upp ur en hoppls
situation. Inte fr att det varit en bra lsning, men fr att det varit den minst
onda. Kanske r det mjligt att ocks se en rad andra frgor p det sttet.
Viktigt r det, till sist, ocks att fundera kring vem Jesu ord var riktade
till. Jag tror att de frmst ska uppfattas som ett allvarsord till den som str i
en faktisk valsituation och frestas att vlja ett negativt alternativ. De r ocks en kallelse till bot och bttring fr den som lever i ytliga frbindelser,
men kanske framfr allt ett ord till den som sker en partner eller str i begrepp att gifta sig. ktenskapet r inget experiment utan en livsuppgift i
nd och lust.
KN: Det lt intressant, det du sade mot slutet, att Jesusorden i Matteus 19, som du
ocks refererade till, r stllda till enskilda personer i valsituationer. Nu nns det ju
mnniskor som upplever att de kanske inte direkt har ngot val utifrn sin lggning,
som verkligen identierar sig som homosexuella. Det lter kanske lite enkelt att sga
att man har ett val. Hur ser du p en sdan fljdfrga?
DS: verhuvudtaget riktar sig vl bibelordet bde till oss i allmnhet, att
forma en hllning i olika frgor, men det r ocks ett korrektiv som nns
dr fr den enskilde. Jag skulle vilja sga s att det r sllan den som str i en
svr valsituation har s hemskt mycket att vlja p. Vem kan vlja att inte
skiljas? Du frgar just i den homosexuella situationen, eller en person som
str infr det. Det r vl snarlikt, som jag uppfattar det, vilken av de hr valsituationerna som helst. Det vill sga att du har inte s hemskt mycket att
vlja p. Det r mitt stt att spontant reagera, i alla fall. Fyll grna i.
SGH: Nr det gller homosexualitet och valsituationen, dr brottas vi
nog alla med den frgan. Nu torde det vara s att bristen i skapelsen, den
skadade skapelsen, stller oss alla infr valsituationer dr vi behver besluta
oss, och dr vi uppfattar att bibelordet r ett korrektiv, ocks i valet av sexuell
utvning.
BM: Ni har sagt hr att utgngspunkten fr resonemanget r bibelordet. Men d
frgar jag ocks om tolkningen av bibelordet. Det nns ju mnga stt att nrma sig
Bibeln och att tolka den. Det r ju ocks ett val, kanske, som man gr. Hur ser ni p
det? Vilken status ska vi ha nr det gller tolkning av bibelordet i specikt de frgor
som handlar om ktenskap, samlevnad och sexualitet?
SGH: Jag tror att man mste frska se det som: vilken r mlgruppen
fr bibeltexterna? I evangeliet talar Jesus till folket, vi har breven i Nya testamentet som r riktade till den kristna frsamlingen, dr det talas om ett
heligt liv, att vlja efterfljelsens vg, det r riktat till den kristna kyrkan,
som var avsedd enligt vr uppfattning att vara den profetiska rsten,
tecknet i tiden fr det nya riket som bryter fram. Det r ett rike som vittnar
om en fullkomlig upprttelse av den skadade skapelsen. Den rsten, det teck224

net, sgs vara kyrkan, Jesu lrjungar. Till dem riktar sig specikt en undervisning som inte kan tillmpas fr det sekulra samhllet hur som helst. Jag
tror att det r viktigt att gra den distinktionen nr man talar om tolkningen ocks. Jesus talar, lrjungarna apostlarna undervisar, och riktar sig
vldigt specikt, och uppmanar till ett liv dr man ser sin kropp som den
Helige Andes tempel, dr lemmarna r givna oss, bde enskild som kropp
och vi tillsammans, fr att ra Gud ven med vr kropp. Det avgr naturligtvis hur tolkningen ska gras och hur den tillmpas.
DS: Sjlvklart r det s att var och en tar p sig sina glasgon nr man
tolkar, s r det ju vilken text eller vilket andligt, religist sammanhang man
n stlls infr. Men hr har vi naturligtvis dels ngot slags allmn, enkel
textfrstelse, och ocks kyrkans och historiens stt att lsa och frst. S vi
r ju inte helt utlmnade. Vi har ocks vr samtids stt att lsa och frst,
och d menar jag inte bara en smal, liten grupp som vi svenskar utgr, utan
vi har ju den vrldsvida kyrkan ocks. S helt ensamma r vi inte nr vi stter p oss glasgonen.
KN: Vi benner oss ju nu i ett kyrkligt sammanhang. Det r Svenska kyrkans teologiska kommitt som har kallat samman till den hr hearingen, och bjudit in er ocks
fr att verkligen f s mnga rster hrda som mjligt. Min upplevelse r kanske att
mnga utanfr kyrkan har svrt att frst och hnga med i de teologiska argumenten.
Hur tror ni att folk utanfr kyrkan kan uppleva detta med anvndningen av bibelord
kan det inte ibland bli just s att anvndandet av bibelord och de teologiska argumenten kan skymma centralguren fr kristna, Jesus? Ser ni en fara i det?
SGH: Ja, det tror jag, och det tror jag vi alla har erfarenhet av, att anvnda bibelordet p det sttet. Om man skulle tala om ngot som vore klassiskt
s vore det ju att leva s som Kristus gjorde, dr hans liv, hans handlande,
hans bemtande av enskilda mnniskor r frkunnelsen. Den kristna kyrkan r mnad att vara vrldens Bibel: man lser inte texten, man fr den
mjligtvis citerad av oss som kyrka, den kristna kyrkans frmsta uppgift r
att leva Bibeln, leva texten i sitt vardagsliv. Dr tror jag att vi har vldigt
mycket att lra, och mycket att lra inte minst av Jesus sjlv, och ocks den
frsta kristna kyrkan dr man kunde sga att man sg hur de levde: Se hur
de lskar varandra. Man omsatte texterna i sitt eget vardagsliv, i gemenskapen med andra mnniskor, i mtet med den kultur som man mtte. Den
skiftade, precis som idag. Freteelser vi tycker r vldigt moderna vet vi var
aktuella ven d, men den kristna kyrkan stod som ett slags tecken, en ren
Kristi brud fr att anvnda en metafor, som ett tecken p ett nytt rike som
hade brutit in. Det var inte texterna, det vet vi, utan det var vardagslivet hos
den enskilda kristna mnniskan.
BM: Om vi gr ver p frgan om ekumenik hur pverkas de ekumeniska relationerna med Pingstrrelsen, tror ni, om Svenska kyrkan nu i handboken infr en
kyrklig akt fr juridiskt giltiga partnerskap? Vad hnder? Hur resonerar ni frn
Pingstrrelsens hll?
225

SGH: Vi har ju skilda uppfattningar i vldigt mnga frgor som kan uppfattas som centrala, och har nd en god arbetsgemenskap. Jag kan tro att
det lokalt kan uppst spnningar och svrigheter. Vi vet det redan, att det
kan uppst det, och inte bara med vr rrelse utan med andra kristna rrelser. I en mening kan vi skert fortstta i ett samarbete, precis som vi har
gjort nu, dr vi hittar lsningar, dr vi r verens och kan arbeta med viktiga
frgor fr mnniskans bsta, fr Evangeliets skull. Det skulle naturligtvis
vara en extra prvning, det r jag vertygad om, eftersom det blir ett avsteg
i en viktig, central frga, dr ju ktenskapet mellan man och kvinna som
Dan sade hr i inledningen r s central att den r en bild av ngot ursprungligt. Frn brjan hade Gud tnkt det. Det var en symbol fr freningen mellan mnniska och Gud. tminstone i den vigselritual jag anvnder
s sger jag ofta det, att ktenskapet r en bild av den krlek som Gud har
till mnniskan, en bild p den frening som mnniskan kan uppn med Gud.
S komplementariteten mellan man och kvinna bryts, och ktenskapet blir
d inte lngre s sjlvklart denna tydliga symbol fr freningen mellan Gud
och mnniska. Hemligheten med ktenskapet r stor, sger aposteln. Riktigt vad den texten rymmer kanske vi inte vet, men det r inte bara en frga
om namn eller tradition utan det ligger djupare, enligt mitt stt att se, den
hr symbolen. Det andra tecknet som bryts r skapandet av liv mellan man
och kvinna. Komplementariteten, den dualitet som sjlva skapelsen sger
om Skaparens vilja med mannen och kvinnan, kan inte lngre pminna om
den skaparkraft som jag tror att den r avsedd att vara ett tecken fr.
Det andra r att ett val av Svenska kyrkan i det hr avseendet skulle vara
ett avsteg frn just det jag tidigare sade, att kyrkan ska vara tecknet, rsten, i
vilken tid som helst, fr Guds vilja. Samhllets lag kan inte vara styrande fr
kyrkan. Kyrkan har en annan uppgift. Kyrkan kan inte lgga eller skapa lag
det har frskts under tider som gtt fr det civila samhllet. Kyrkan har
en plikt att flja sin Mstare, dr dock Ordet, som r oss givet, det heliga
Ordet, mste vara korrektivet. Och i kyrkan br det vara vgledande framfr samhllets frvntan och krav.
BM: Hur ska man d, om man r homosexuell, kunna gestalta sin krlek? Kan
man gra det? Kan man f leva ut den, eller hur ser ni p den frgan fr jag antar
att ni ocks i era pastorala mten har erfarenhet av detta. Vilka rd ger ni, om det
kommer en person till er som r homosexuell, genuint homosexuell?
DS: De esta som kommer till mig och inte fr att debattera utan som
kommer i ett pastoralt sammanhang kommer just drfr att man sker
den typ av samtalspartner som vi utgr, eftersom det r ganska vlbekant
var vi str ngonstans. Den typen av samtal blir vldigt ofta likt den inledning vi hade hr, nmligen att hnvisa till hur vi tillsammans frstr Bibeln,
de hr texterna. Nr det gller din frga hur vi rdgr ja, vi lser texterna
tillsammans. Sedan r det ju en vldig variation. De esta som kommer har
ju redan en snarlik uppfattning, nmligen att det hr r ngot som jag inte
226

ska leva ut. Jag r genuint homosexuell du utgick ifrn det men det
r ngot som jag vill ta upp kampen med. Sedan har vi naturligtvis ocks
den andra sidan. Sedan r det ju s att jag tror att man ocks sker samtal
dr man vill frdjupa sig.
SGH: I inledningen talade du om skapelsens brustenhet, och att avvikelser frn normen som vi uppfattar det: Bibelns budskap nr det gller
ktenskapet mankvinna, avvikelsen r ett tecken p en brustenhet. Vi vet
att nr Adam och Eva gmde sig fr Gud s ropade Gud i riktning mot det
gmstlle dr de fanns, han skte dem dr de var. Han skte dem inte dr de
borde vara, utan han skte dem dr de var. Gud str inte vid mlet fr vr
fullkomning och inleder ett samtal frst nr vi r frdiga och framme, utan
han mter oss i vr brustenhet, och dr mter han oss och lever med oss i
vrt liv. Redan i inledningen antyddes det ju om skilsmssa och omgifte att
de r tydliga avvikelser inte bara frn apostlarnas undervisning utan frmst
kanske frn det Jesus sger i evangelierna om omjligheten av en skilsmssa
och en nnu tydligare omjlighet fr omgifte. I vr gemenskap har vi skilda
och omgifta. Den kristna kyrkans uppgift r att vara rsten, har jag sagt
ngra gnger, nmligen att peka p idealbilden, att visa p den vlsignelse
som ligger i att leva som Gud har tnkt. Men nr mnniskan inte klarar av
att leva enligt idealbilden man har inte ntt mlet nnu var kan man d
leva med sin brustenhet? Dr r min uppfattning att den kristna kyrkan
frsamlingen mste vara den milj dr Gud mter mig i min brustenhet, i
min svaghet, och dr jag ocks i den miljn kan f leva, och f hjlp att klara
av livet, vilken brist det nu n r frgan om. Men strvan mste vara att n
idealbilden, ven om vi inte nr den hr i livet. Men tillsammans med de
vriga mnniskorna, som liknas vid lemmar i en kropp av aposteln, dr varje
led i kroppen, varje medlem, varje medmnniska r en brare av min svaghet, och dr vi tillsammans nd, trots vr brustenhet, kan f terspegla ngot av att vara tecknet, det profetiska tecknet.
BM: Jag terknyter d till frgan anser ni att det nns mnniskor som fds genuint homosexuella, och hur hanterar man denna genuina skapelse i sig sjlv? Ska
man bota det frekommer ju sdana rrelser ocks, inte minst inom ert eget samfund, dr man anser att det gr att bota. Skulle ni vilja utveckla ngot runt detta?
SGH: Det vore underligt om inte sexuallivet hade del i den brustenhet
som vi har nmnt hr nu era gnger, som har sin grund i den rubbning
som hela skapelsen drabbades av ngon gng i urtiden det som Bibeln
kallar syndafallet. Det vore underligt, och det vore underligt om det d inte
ocks drmed fanns det som kallas fr genuin homosexualitet. Jag tror inte
att ngon del i vr skapelse som mnniska r undantagen denna grundskada.
Nu r det min vertygelse att Gud r skapelsens Gud, inte bara en gng,
som om han drog sig undan och betraktade alltsammans, utan att Skaparen
r Skaparen idag ocks, och att han kan gra under till och med med det
som r genetiskt betingat. Vore jag fdd med en skada s tror jag att Gud
227

kan gra ett under, om det vore hans vilja. Jag har upplevt desto oftare hur
Gud har burit och hjlpt genom livet, med den skada som en person br
om det r ett handikapp av vad slag det n vara m. Det r ocks en styrka,
att Gud hjlper igenom livet. Men alla som fds till detta om det r genetiskt betingat eller inte s mste man ju strva efter det Bibeln kallar fr
heligt, dr inte minst min kropp r avsedd att vara ett redskap fr att ra
Gud. Det r en hg tanke som Skaparen har om kroppen, och det nns ju
ingen annan synd om vi nu kallar avvikelse frn den sexuella normen fr
en synd det nns ju ingen synd, inget beteende, som s handlar om min
kropp som sexualiteten. Naturligtvis kommer det att f ett slags terverkan
hur jag ser p min kropp. Om min kropp r den Helige Andes tempel, om
min kropp och varje lem i min kropp r given mig fr att den ska ra Gud, s
torde det f konsekvenser beroende p vilken syn jag har p Skaparens tanke
och vad bibelordet sger.
KN: Om jag tar fasta p det som du, Sten-Gunnar, sade i ditt tidigare inlgg att
du tror och tnker att Gud brjar dr en mnniska r, s kan jag tnka mig att mnga
som kanske brottas med sin sexualitet knner att kyrkan, s att sga p Guds uppdrag,
just ska brja dr den mnniskan benner sig. Jag kan tnka mig att mnga mnniskor resonerar som s att det bsta kyrkan d kan gra r att erbjuda en form med
kyrkans vlsignelse som hjlper mnniskor homosexuella eller med sexuell lggning
som avviker frn det du kallar den sexuella normen det bsta kyrkan kan gra r
att erbjuda en form att vlsigna det, och betona att det kanske inte r sexualiteten i sig
som r det viktiga utan msesidighet, respekt, trohet. Och om kyrkan missar att gra
detta s felar man, s att sga man missar sitt huvudsakliga uppdrag. Om du fr en
sdan frga, hur svarar du d?
SGH: Personligen har jag svrt att se att kyrkan hanterar vlsignelsen.
Kyrkan kan frmedla den, men vlsigna kan Gud ensam gra. Kyrkan kan f
vara med om att vlsigna. Jag tror att vi kanske inte till fullo frstr det som
r vrt att vlsigna. Gud ensam kanske gr det, och vi vlsignar nd, s gott
vi nu frstr. Men om jag med bertt mod, mot min vertygelse hur Gud
egentligen ville att det skulle vara, frsker frmedla en vlsignelse, s r det
min uppfattning att det blir en ceremoni utan egentlig verkan. Vad jag sger
r att vi har inte ftt vlsignelsen att dela ut hur vi tycker, utan vi har ftt en
vlsignelse fr att vlsigna det som Gud kan vlsigna.
DS: Det blir en svrighet ni var inne p det tidigare ocks i frgestllningen om att vi anvnder bibelord men som kyrka eller frsamling s r
det ju faktiskt det vi utgr ifrn. Och d blir det ju en svrighet att gra ngot annat n det kyrkans Herre vlsignar. D blir det ju som sagt en verkningsls vlsignelse, mnne vlment och positivt upplevd, men i den genuina betydelsen vlsigna s r det vl Gud som vlsignar och inte kyrkan.
Och d fr vi svrigheter runt texterna.
SGH: Vi talade om att Gud mter oss dr vi r. Jag tror det r Kierkegaard som sger att om vi vill fra en mnniska ngonstans s mste vi mta
228

henne dr hon r och vandra med henne. Det mste nnas en vg, nd, att
vandra. Helgelsens vg, fr att anvnda ett gammalt kristet uttryck, r ju en
vg och inte en punktuell upplevelse. Rttfrdiggrelsen, tron, pnyttfdelsen, alla de hr klassiska kristna begreppen som r viktiga i den kristna kyrkan, det r sdant som jag antingen r eller inte. Men helgelsen r en vandring. Livet, dr jag vandrar tillsammans med ngon, tillsammans med Gud,
leder mig mot den idealbild jag tidigare talade om. Vi r alla fortfarande
bara p vg, men man mste rra sig i ngon riktning.
BM: Det har sagts tidigare hr att konikter testar krlek. Hur mycket krlek
nns det i den hr konikten i synen p homosexuell samlevnad? r enheten vgen
och mlet, eller hur ser ni p det? Hur mycket konikt orkar vi leva med?
SGH: Konikten betyder fr det frsta ett mte, det mste vara ett mte
innan man verhuvudtaget kan ha en konikt. Dr krvs krlek i alla mten, och krleken kan inte missa att se mnniskan bakom beteendet. Det r
mnniskan det r frgan om, och nr vi har mnniskan i fokus ssom Gud
har han har mnniskan i fokus; fr oss troende r vl Gud i fokus men fr
Gud r det mnniskan som r i centrum och i det mtet mste det vara
mnniskan man ser. De mtena har vi. Nr vi talar om vad kyrkan lr, vad
frsamlingen br st fr, s fr inte det hindra oss att se att till vr kyrka,
den kristna kyrkan, r alla slags mnniskor vlkomna, med alla slags brister
och svagheter, dr krleken r den kraft som gr att vi kan leva tillsammans.
Vi behver kanske varken mer visdom eller kunskap i den kristna kyrkan,
men vi behver mer krlek just i konikter. Det fr dock inte hindra att kyrkan fortstter vara rsten som pekar p det nya riket som bryter in, och att
det en gng ska n fullkomligheten. Det som brjade i paradis ska sluta i
paradis, vi r bara p vg dit.
DS: Det r vl ocks s att den typ av skarp frontlinje som nns just nu
det frndras ju ver tid gr att det p mse hll nns de som tar i mer n
vad som r lmpligt, mrkermlar sdana som oss som faktiskt har den hr
synen eller motsatsen. Och dr fr vi vl vara p vr vakt msesidigt, att
inte det sker. S det r vl mycket vi som mter upp det: hur mycket konikt
tl vi, eller hur mycket krlek nns det. Det r det vi som mter upp.
KN: Vad gller motsatsen s har det ju under sommaren varit ett uppmrksammat fall, d en pastor har uttalat sig p ett stt som har uppfattats som vldigt krnkande, och personen blev ocks flld i domstol. Hur brottas ni med det som tillhriga
samma samfund? Med en grundsyn dr man kategoriskt tycker att man har en klar
linje att hlla sig till har man inte ett ansvar fr att den kan leda till ytterligheter?
Vill ni nmna ngot om det?
SGH: Ja, och det r drfr som en del av oss ocks har uttalat oss i det hr
fallet. I en principiell del av fallet har denne pastor mitt std, nmligen att f
den hr lagtexten prvad, som vi ju redan innan den ck laga kraft ifrgasatte eftersom vi hade s svrt att veta vad det r vi kommer att bryta mot.
Man kan frvnta sig av en lag att man vet i frvg om man bryter mot den.
229

Det hade vi svrigheter att tolka, och i den meningen tror jag han har vrt
std men inte i innehllet i den hr predikan, dr han generaliserar och
anvnder bibelordet precis som vi antydde hr frut. Bibelordet blir bokstver som ddar, och dessutom nns det ju i den predikan uttalanden som ju
inte heller har en frankring i den Heliga Skrift, utan det r ett tyckande i
allmnhet som har ftt alltfr stor publicitet. Den r inte vrd den publiciteten. Mjligen kan den ha medverkat till att just denna lagtext blir prvad,
utifrn yttrandefrihetssynpunkt. Personligen beklagar jag, och jag tror att
jag har mnga med mig i vr rrelse som beklagar de generella och svepande
omdmena om homosexuella mnniskor, och dr det ocks sker en hopblandning med medicinska tgrder mot abnormiteter, som r hgst beklagligt.
TS: En ganska grundlggande frga ocks fr mig i det fortsatta ekumeniska samlivet, frgan om kyrkan som ett uttryck fr eller redskap fr Guds profetiska rst och
Guds vilja. Det som slr mig r ofta just den hr spnnande och utmanande och samtidigt lite nervkittlande frgan: Hur ser man att man r ett uttryck fr Guds profetiska vilja? Man kan utg frn att detta r Guds vilja. Men det kan ocks vara s
att ett arbete som pgr i en kyrka, vilken som, kan vara att ska Guds vilja. Eller
tnker ni att Guds vilja en gng fr alla r given och uttryckt p ett alldeles srskilt
stt, och varje nytt skande blir ett avsteg p den vgen?
DS: Tvrtom. Det r en sjlvklarhet att det stndigt mste utforskas och
skas. Just i den hr frgan, nmligen homosexualiteten, och det som ju den
hr utfrgningen mycket har landat i, r ju problemet dr kyrkan svl
Skriften som senare kyrkan har haft en tydlig uppfattning. Att det dr d,
nr man brjar orientera nytt och ska, mycket vl kan vara ett uttryck fr
att hitta ngot, det r ju inte vi frmmande fr i vr tradition, att hitta en
teologisk sanning. S det r bdeoch, allts. Det r bde att naturligtvis se
det som r fastslaget det r vldigt svrt fr oss att s att sga g frbi vad
Bibeln uttryckligen sger.
SGH: Det mnster som nns fr livet i den kristna kyrkan r annorlunda
n det som nns fr det sekulra samhllet. Det r dr jag menar att kyrkan
inte kan vara beroende av det sekulra samhllets lagstiftning i frgor som
kolliderar med lran och uppdraget.
Utfrgare: Barbro Matzols (BM) och Kenneth Nordgren (KN)
samt Thomas Sderberg, prst och ledamot av Kyrkostyrelsen
Sten-Gunnar Hedin och Dan Salomonsson vill betona att de infr hearingen ombetts
att reektera ver samlevnad, krlek och ktenskap, medan samtalet kom att utg frn
intervjuarnas frgor som i huvudsak handlade om homosexualitet. Svaren p dessa
frgor utgr inte ngon genomarbetad eller helhetlig framstllning av deras hllning
i mnet.

230

Svenska kyrkans perspektiv I

De homosexuellas erfarenheter
Att leva som homosexuell i Svenska kyrkan
Ann-Cathrin Jarl
I nstan hela mitt liv har jag haft kontakt med homosexuella mnniskor. I
den strm av rrelser och grupper som formligen forsade fram p 1960- och
1970-talet fanns ocks den homosexuella frigrelsen som vi har att tacka fr
att vi sitter hr idag. Man hr ofta frgan: hur kommer det sig att de hr frgorna r s aktuella just nu? Det r inte tidens trande tand som frt oss hit
utan homosexuellas kamp och krav p likstlldhet. 1971 p vren samlades en
grupp om 2030 personer hr i Uppsala fr att teruppliva Riksfrbundet fr
Sexuellt Likaberttigande, RFSL i Sverige, grundat 1950. I Uppsala gde vid
samma tillflle den frsta homosexuella befrielsemarschen rum: dessa 2030
personer gick lngs n och krvde likstlldhet. Sjlv vgade jag inte g med.
Att vara ung och homosexuell har fr de allra esta varit en svr upplevelse. Tyvrr fr ni bara hra gamla mnniskor, men jag kan bertta fr er
att det fortfarande r svrt att vara ung och homosexuell: Tnk om det bara
r jag i hela vrlden som knner s hr.
Nr jag var ung fanns inte orden, mtet fanns inte och det fanns inget
std. Inte heller i kyrkan fanns det ngot std. Sjlv har jag varit kristen i
hela mitt liv. Men kampen som tonring handlade om mig och om Gud och
att andra kristna s skert visste att det jag lngtade efter var och r synd. r
jag ett Guds barn? lskar Gud mig? Om nden inte gller mig p samma
stt som den gller fr dig s nns det ingen Gud. I alla fall ingen Gud fr
mig. S oerhrt mnga unga kristna homosexuella har kmpat en ensam
troskamp utan att nna ngon god sjlasrjare. Mnga homosexuella har
nd funnit Gud, ofta utan mnniskors hjlp det kan ses som ett gudsbevis
i sig. Ingen kan skilja oss frn Gud. Mnga unga homosexuella har ocks
tagit sina liv. Fr detta bokslut ver deras liv br vi alla skulden.
Det r tungt att leva ett helt liv och knna att kyrkan som representerar
den Gud som gr vra liv mjliga, har s mnga medlemmar som aktivt vill
ta ifrn mig det vrdefullaste i mitt liv hr p jorden. Andra vet mer om mitt
eget bsta n vad jag sjlv gr. Det nns mnniskor som pstr att homosexualitet inte r naturligt. Vi nns, vi har alltid funnits och vi kommer alltid att nnas. Hur naturligt kan det bli? I sin bok Psykologiska sjlvbeknnelser
frn 1870-talet skriver Pontus Wikner om tallen som slr rot under en bergknalle och drfr kommer att vxa krokig. r inte den naturlig, frgar han.
Pontus Wikners bok kom att publiceras frst 1974. Det r en sjlvbiogra,
det frsta vittnesbrdet av en kristen homosexuell i Sverige.
231

Homosexuella mnniskor r mnniskor p samma stt som alla andra

mnniskor. Homosexuella har samma knslor, frmgor, behov och allt annat som alla andra mnniskor. Vi tillhr det naturliga, ven om vi r en minoritet. Det r okristligt att diskriminera minoriteter fr att man har makt
och mjlighet att gra det.
blandade erfarenheter
Utvecklingen har gtt fort, om man betnker hur lng tid det ofta tar fr
insikter och kunskaper att bli frankrade i en kultur. Jag r ocks tacksam
fr att f leva och arbeta i den svenska kyrkan dr acceptansen av homosexuella r mycket hg och kanske framfr allt i mitt eget stift, Stockholms stift.
Dr fr prst- och diakonkandidaterna frgan om de r beredda att arbeta
med homosexuella arbetskamrater. Den rliga mssan i Storkyrkan som har
gt rum sedan 1979 r ocks en mktig upplevelse. Den vrme som nns i
de rliga mssorna i samband med Pridegalan i Stockholm r ett oerhrt
starkt vittnesbrd om den Heliga Andens nrvaro, jag ryser nr jag tnker
p det. Hr mts mnniskor som har kmpat fr sina liv och fr delta i en
kristen gemenskap dr vi accepteras som de vi r. Vr nyligen bortgngne
biskop Lars Carlsson berttade ofta om hur viktiga mssorna i EKHO-sammanhang var fr honom personligen, fr den mnskliga nrvaron och det
andliga djupet. Vr nuvarande biskop Caroline Krook har uttryckt en nskan
om att kyrkan ska f en rit som gr det mjligt fr samknade par att ing
ett juridiskt giltigt frbund.
Jag har en ganska god uppfattning om situationen i kyrkorna i USA och
det r klart att man r glad att man r svensk. Vi blir inte utfrysta eller sparkade frn vra tjnster fr vr sexuella orientering, vilket r regel snarare n
undantag i USA.
Men att stndigt behva vara beredd att frklara rtten till sitt eget liv
r kanske det tydligaste exemplet p att homosexuella r diskriminerade.
Idag sitter jag hr och ska frklara varfr mitt liv r lika vrdefullt och gott
som ditt. Kan du frestlla dig att sitta hr med det uppdraget? Du som nu
sitter och lyssnar lika respektfullt till dem som anser att mitt liv r ett problem och att min krlek r en synd, hur knns det? Till denna plats r jag
kallad av Svenska kyrkan p central niv. ret r 2004. Hur det knns? Det
vill du inte veta.
frst frtrycket
Att vara ifrgasatt fr den man r, r en erfarenhet som alla frtryckta delar.
Alla som inte fljer normen att vara vita, utbildade, unga, friska, heterosexuella och mn knner vl till maktens dagordning. En grundsten i befrielseteologin, som jag ansluter mig till, r att lyssna till de frtryckta och deras
erfarenheter. Under den hr hearingen har vi hrt KG Hammar bertta om
vikten av att mnniskor fr deniera sig sjlva, vilket ocks modern teologi
232

lr ut. Mnniskan denierar sig sjlv, det r en mnsklig rttighet och det r
vlbehagligt infr Gud. De frtryckta mste man lyssna p.
Den som har lyssnat p mig outtrttligt i hela mitt liv, det r Gud. Gud
och jag har en relation. Den r oersttlig, men inte okrnkbar. Det nns de
som anser att de vet bttre hur min relation till Gud borde se ut, men Gud
har givit mig kraften att leva, givit mig helig vrede och mycket krlek. Jag
har haft tur. Gud lskar mig. Gud r strre.
Svenska kyrkan r en modern kyrka. Axel Carlberg berttade fr oss att
Katolska kyrkan tog ett jttesteg fram till 1700-talet genom Andra Vatikankonciliet. Dit r det omjligt fr Svenska kyrkan att tervnda. I Svenska
kyrkan benmner vi problemen, vi vill grna samtala med mnniskor av alla
slag. Homosexuella har behandlats jmfrelsevis vl i denna kyrka, vi har
vigts till prster som ppet homosexuella och vi fr leva i partnerskap ven
som aktiva i Svenska kyrkan. Det nns en djupnande frstelse bland kyrkans folk av att homosexuella r som alla andra. Det r omjligt att sga att
homosexuellas krlek r underlgsen heterosexuellas. Homosexuella par
vlsignas i kyrkan. Och det r Guds vlsignelse som nedkallas. Den hr sommaren har jag gtt igenom om och om igen: vad r det de inte fattar?
I modern tid har Kyrkan p ett frtjnstfullt stt tagit stllning mot det
frtryck som man har frsttt. Det r oacceptabelt att lta en enda dag till g
utan att Svenska kyrkan tydligt och mycket starkt ocks i internationella och
ekumeniska sammanhang tar avstnd frn diskriminering av homosexuella.
Kyrkan mste frst vad frtryck och diskriminering r fr ngot, och vilket
lidande mnniskor utstts fr.
problemet r enkelt
Teologiska kommittn, som ska frse kyrkostyrelse och kyrkomte med god
teologisk reektion, har efter bsta frmga frskt att frdjupa kyrkans
kunskaper och insikter. Det r klart att detta kommer att ta tid om man ska
g krftgng. Det samtalsdokument som Teologiska kommittn framstllt
faststller enigt att kyrkan inte ska diskriminera eller bota. I Svenska kyrkan
pgr f.n. en intensiv utbildning runt detta dokument s att mnga ska f
vara med p tget. Jag har sjlv varit ute i mnga frsamlingar och diskuterat om homosexuella i kyrkan, och det har varit viktiga samtal.
D inbjuder Teologiska kommittn till en frutsttningsls utfrgning av
alla ocks dem som vill bota och inte anser att homosexuella ska f ing partnerskap, och att homosexuellas partnerskap inte vlsignas av Gud.
Teologiska kommittn formulerar inte ngra frgor utan lyssnar i all dmjukhet p alla. Ska vi komma vidare och lsa de problem som terstr mste
kyrkan frst och formulera de frgor som man avser att hantera, och dessutom inse vilka det r som kan lsa problemet, nmligen de som r fr en
lsning. Nr lste de som r problemet senast sjlva problemet? Nr man
lyssnar till dem som anser att homosexuella inte ska omfattas av samma
233

rttigheter som heterosexuella s r det inte tankens klarhet som slr en.
Problemet r enkelt, och det r enkelt att lsa. Mnniskor av samma kn
lskar varandra, och vill visa sin krlek och ta ansvar fr den precis som alla
andra. Det r bara att sga ja till det. Min egen erfarenhet r otvetydig. Jag
lever i ett partnerskap som Gud har vlsignat p mnga stt och vis. Att leva
tillsammans r svrt fr de esta mnniskor, men det nns tydliga tecken p
Guds nd. Det r en frga om att urskilja andarna, dvs. att se att ett gott trd
ger god frukt. Om Andens frukter mognar i ett frhllande s r frhllandet gott. Det som r djupast i oss, det som vi har bett fr och samtalat om
och tnkt igenom det vill Gud ge oss.
kriterier
I sitt inledningsanfrande sa ordfranden att om vi frstr vad det betyder
att lska, s frstr vi ocks vad det r att vara kyrka. Jag tror att mnga homosexuella, och mnga andra, frstr mycket av krlekens vsen och har
kmpat med att urskilja andar.
Fr mig nns det ngra bibelord som jag anvnder som kriterier p om
det som jag ser och hr r rtt. De ger inga normer fr hur man ska handla i
det ena eller andra avseendet utan tolkningskriterier. Sanningen r ett sdant
viktigt begrepp. I Joh. 8:32 str det att ni skall lra knna sanningen, och
sanningen skall gra er fria.
Jesus sjlv r sanningen, och det ger kanske en indikation om hur viktigt
det r med sanning. Kyrkan har inte direkt framsttt som en sanningens
hrfrare utan snarare som en av dubbelmoralens frmsta vktare i vrlden.
(Den populra boken Da Vinci-koden belyser detta.) Jag vill se mera sanning.
Vi mste akta p sanningen.
Ett annat fr mig viktigt ord i 1 Joh. 4:1621: Det nns ingen rdsla i
krleken, utan den fullkomliga krleken frdriver rdslan, ty rdsla hr samman med straff och den som r rdd har inte ntt krlekens fullhet.
Det r ju upp till var och en att bedma hur rdd man r, och hur man
skyr att dra konsekvenser av sina insikter och kunskaper.
Ett tredje oerhrt viktigt bibelord kommer frn Gal. 3:28: Nu r ingen
lngre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla r ni ett i Kristus
Jesus.
vlsignelse till std fr alla
Se p verkligheten: vi nns, vi som r homosexuella, bisexuella och heterosexuella vi som r sexuella. Mnniskor lever i goda och dliga relationer,
glada, ledsna, rika, fattiga, framgngsrika. Alla behver trst och std, och
kyrkan har en uppgift att ge denna trst och detta std till alla mnniskor.
Att vlsigna r kyrkans uppgift, att be fr mnniskor r kyrkans uppgift, och
kyrkan vill grna att det juridiskt bindande avtalet drmed ska vara slutet.
En kyrklig rit fr ingende av samknade frbund r sjlvklar. Men jag bryr
234

mig inte s mycket om vad det kallas. Det kan vl de som fr bestmma dividera om.
Det r ocks att mrka att det heterosexuella ktenskapet, som mnga talar
s vl om, verkligen inte r oproblematiskt. Mnga hr har redan talat om
detta. ktenskapet i bibeln frutstter ver-/underordning. Homosexuellas
erfarenheter av att forma relationer handlar om vnskap och msesidighet
snarare n om fasta knsroller. Detta r ocks ett bidrag till kristen teologisk tradition och reektion kring mnsklig samlevnad. Som det nu ser ut
handlar debatten praktiskt taget enbart om ifall vi r fr eller emot samknade kyrkbrllop. Och det valet r ju inte svrt.
Om man inte har ngot bttre stt att stdja det heterosexuella ktenskapet n att frbjuda det homosexuella, s mste man komma p ngon ny
strategi snart! Vi vill ha samma rttigheter som alla andra mnniskor och
f leva med vra livskamrater med samma rttigheter och skyldigheter som
alla andra mnniskor.
Min egen erfarenhet r att de kristna som lyssnar och de som respekterar
homosexuella som mnniskor frstr att krleken r lika fr oss alla. De som
har ett ppet sinne och anvnder sitt frnuft och sin knsla kommer till insikt om att den homosexuella vnnen r samma mnniska nu som tidigare.
Fast man vet mer om henne.
Det hr r inte svrt. Det r enkelt. Och jag tror att det vrldsliga regementet har frsttt mer om detta n vad kyrkan har gjort. Mitt hopp str till
kyrkans frtroendevalda och till politikerna. Nsta r, senast, frvntar jag
mig att kyrkan tydligt har tagit stllning fr att infra en rit som gr det
mjligt fr homosexuella att ing frbund som r juridiskt bindande.
Sanningen mste vara en ledstjrna. Sanningen gr oss fria. Krleken r
vr vrdegrund, drfr att Gud frst har lskat oss.
AL: Jag kanske ska ta upp din trd frst, nr du frgar: hur knns det att sitta hr
och frga ut dig, och vara en nyken typ som undrar hur sdana dr r, sdana
som du? Som utfrgare hr fr man ju tala med ett spektrum av mnniskor med helt
olika sikter. Det knns alltid lite intressant att se hur vldigt olika mnniskor kan
resonera men jag tycker det r vldigt trevligt att resonera med dig. Vi r rtt
mnga som inte har s svrt, tror jag nd, att stta oss in i utanfrskapets situation.
Sjlv har jag ju en son som r ppet homosexuell, s jag vet rtt mycket. Jag vet ocks i
min erfarenhet som kvinnlig journalist under fyrtio r, d man frn brjan var en
anomali, hur det r att vara en konstig typ. Fr jag tala med en riktig redaktr,
sades det nr det ringde till tidningen. Detta som inledning.
Du pratade om rdsla. Vi har ocks intervjuat ordfranden fr Medvandrarna,
Erik Johansson. Han talade ocks om rdsla rdsla som han mter hos unga homosexuella, som han d tar hand om och kanske vill uppmuntra till att icke leva ut sin
homosexualitet. Du talade om den rdsla som gjorde att du inte vgade g i demonstrationstg fr trettio r sedan, eller vad det var, hr i Uppsala. Rdslan r jag intresserad av att hra dig tala mer om rdslan som en understrm i kyrkan. Tuulikki
235

Koivunen Bylund talade ocks om rdslan. r det rdsla som styr kyrkans attityd till
sexualitet verhuvudtaget? Fr det handlar ju inte bara om homosexualitet. ven
sexualiteten har s vitt jag kan se varit ett stort problem i kyrkan, och vi vet, om vi ser
tillbaka, hur kvinnor historiskt sett har straffats. Jag tycker jag ser kyrktagning som ett
stt att frneka sexualitetens positiva kraft. Det vore roligt att hra dig utveckla detta
mer.
Ja, om jag skulle lgga upp en strategi fr kyrkan att strka ktenskapet,
eller strka mnniskors relation, s skulle den handla vldigt mycket om
sexualitet och bejakandet av sexualiteten. Det r en s stark kraft i mnniskors liv att f leva ut sin sexualitet, att f visa den, att lra sig att behrska
den att den inte hr hemma verallt, och liksom inte fr springa amok,
men att vi nd fr bejaka den, och bejaka den i vra lngvariga relationer.
Allts, jag vet mycket om mina vnner, men jag vet nstan ingenting om
deras sexliv. Jag vet inte hur det r med er, men jag brukar veta rtt mycket
detta r ngonting som vi inte pratar om. Vi pratar inte om vr sexualitet,
och den r nd en oerhrt viktig byggkloss i en relation. Folk skulle naturligtvis m vldigt bra av att hra lite bra predikningar om sexualitet, och jag
har aldrig hrt ngon bra predikan om sexualitet. Inte heller har jag sjlv
hllit ngon sdan bra predikan. Men allts, nr man hr hur mnniskor har
det jobbigt en sak som till exempel har slagit mig, inte fr att jag vet om
det r sant Men mnga mn, d, som har svrt att bejaka sin sexualitet
nu vet inte jag om det r mnga mn som har det, men mn som jag har
trffat som har svrt att bejaka sin sexualitet, de har ju mamma i drrppningen s fort de liksom ska till. Och det r ju inte kul, allts. Och d r det
allts hela tiden: hnderna p tcket, och frbjudet, och de blir inlrda att
sexualitet r ngot man inte fr bejaka. D r det ju bara frlskelsen som
klarar den barriren fr nr man r frlskad, d r man, liksom d kan
mamma g ngon annanstans. Men sedan kommer hon smygande igen, och
str i drren. Pratar vi d om detta, att vga bejaka sin egen sexualitet? Det
nns en oerhrd rdsla fr sexualiteten.
AL: Det r allts uppfostringsskador du talar om, kan man sga?
Det nns alla typer av skador nr det gller sexualiteten. Men vi mste
naturligtvis bejaka detta p ett helt annat stt.
AL: Tror du d att det r vrre fr vr generation jag vet inte nr du r fdd,
men jag r fdd 1940 allts att det faktiskt har hnt ngot? Det tycker jag vi har
pratat om hr i era sammanhang: en yngre generation r ppnare i frhllande till
bde hetero- och homosexualitet. Hller du med om det?
Ja, det hoppas jag. Vi r fyrtiotalister bgge tv. Men jag vet ju inte.
Man kan ju alltid hoppas det, att det r p det sttet.
MM: Den hr rdslan och erfarenheten av krnkningarna och s, som stter sig i
oss, och stter sig i kyrkan, och stter sig i samhllet, och allt som du nu har berttat om
hur ser du vgar ut ur det? Vad r strategierna?
Jag tycker att vi ju har tillgng till goda kyrkliga strategier, allts, drfr
236

att Gud ger oss livsmod. Gud ger livsmod till mnniskor, och det mste vi
bekrfta, och vi mste ge mnniskor mod att leva. Allts, p ngot stt nr
man blir tillrckligt fet och tillrckligt gammal och tillrckligt rik s gr ju
alltihopa p samma linje: det nns ingen variation, och det r ju inte sndag
heller lngre, och det r ingenting som utan det r samma jmn- Och
strecket dr, det r ju dd, allts. Fr att vga leva ett riktigt liv med andra
mnniskor, och fortstta ta risker, s mste man ha mod och Gud ger oss
mod. Det nns skert mnga andra stt att f mod ocks, man kan ju g till
terapeuten eller ngonting. Men allts: vi behver livsmod.
AL: Om jag fr terg till Medvandraren som vi talat med hr, som tycker att
man inte ska leva ut sin homosexualitet: kan du ha ngon sympati fr en person som
menar att man verhuvudtaget inte ska leva ut sin sexualitet? Att man d kommer
nrmare Gud, fr det var ungefr vad han sade. Hur ser du p en sdan utsaga?
Allts, jag har frsttt att celibatet nns som en Guds gva, men d r det
ju liksom ingenting som man vljer drfr att man r homosexuell. Det r
ngot slags gva som man har ftt frn Gud. S r det ju med ordensfolk och
s: de har ju ftt en sdan gva. Men annars s jag frstr det inte. Det r
vl det kortaste svaret p den frgan: jag frstr det inte. Och jag skulle inte
heller vilja vara frsljare i den rman.
AL: Det nns de som talar mycket idag det r lngt utanfr de hr kretsarna,
nd om att vi lever i en versexualiserad tid. Vi har talat om rtten att bejaka sin
sexualitet, men hela den milj som mter oss i reklam, i medier vart du n vnder
dig, s har vi ju allts en verexploatering av sexualiteten. Vad spelar den fr roll i
attityder som nns inom kyrkan?
Jag mste ju sga att den ldriga befolkningen i kyrkan nog inte r s
tuned in p den ungdomskulturen jag tror att den r rtt obekant fr
kyrkan. Och jag r oerhrt nyken p hur den fungerar fr ungdomarna.
Det som man ser, det som r utanfr och s dr, det internaliserar man ju
inte det r ju ingen del av mig. Det r de drute, de p TV r sexiga och
snygga, och har hftiga klder och r attraktiva och s, men r jag det? Det
r ju inte alls skert att det bygger individens sjlvknsla. Det blir en konsumtionsfrga. Men att ngon vill ha mig nra sig det r inte alls skert att
det blir bttre fr det. Det kan ju bli en kp-slit-och-slng-mentalitet. Promiskuitet r ju ett jtteproblem det r inget nytt problem, men det r ett
jtteproblem drfr att det inte bidrar till mnniskors livsmod. Man blir ju
spolad, d, hela tiden.
AL: Anvnd och slngt p sophgen ungefr, menar du?
Ja.
MM: Jag skulle vilja lyfta till ett lite annat spr ett spr som jag inte har hrt
under de hr utfrgningarna. Det r det globala, med rttvisespret. Och det vet jag
ju att du kan, fr du har ju skrivit en avhandling om global rttvisa. Hur lnkar du
de tv vrldarna?
Vi har blivit fem miljarder mnniskor till under 1900-talet. Fem miljar237

der mnniskor till, som ska respekteras som individer: fdas allts f mat
och vatten och klder, och eventuellt bilda familj, och eventuellt f ett arbete. Fr att upprtthlla det hr projektet krvs det en vldigt hg mnniskosyn, till exempel en kristen mnniskosyn. Mnniskovrdet r hgt och heligt,
och d r det viktigt att kyrkan inte degraderar andra personer och sger:
Ja, de hr har ett jttehgt mnniskovrde, men de dr har nog lite mindre
mnniskovrde. Ska man upprtthlla mnniskovrdet internationellt, s
mste man gra det ver hela bredden och sga: Alla mnniskor har samma hga och heliga vrde infr Gud. Sedan kan vi inte stta igng och
brja dra ifrn p det: minus de homosexuella, minus muslimer, minus dem
och minus de hr utan det gller hela mnskligheten. Gud har skapat alla
mnniskor. Gud lskar alla mnniskor. Nr kyrkan aktivt diskriminerar
ngra, s drar man frn det gemensamma mnniskovrdet.
MM: Det dr var vl tydligt i Tyskland, tnker jag, med judarna. Hitlers behandling av judarna drabbade inte bara judarna, det drabbade hela det tyska folket
alla blev rdda. Finns det en srskild nd fr att vara teologisk r det en srskild
nd, eller r det en nd som det som inte r det gngse i det hr fallet homosexualitet har in i kyrkan?
Oj. Jag har aldrig tnkt att det skulle kunna vara s. Men allts om det
skulle vara ngonting, s de som r underst r ju alltid ett lackmuspapper
i Evangeliet. De br med sig en viss ngertoppsknsla fr diskriminering
och frtryck, och det r viktigt att liksom anvnda sig av det hr, vad det nu
kan vara som gives fr tillfllet ngra kommer ju alltid att vara p botten
fr att se vad det r som hnder i vr organisation nu. Hur strks organisationen, hur frsvagas organisationen? D r det alltid lngst ner man ska
titta. Det r liksom dr det faller ut.
AL: Om man hller sig kvar p det globala en del av dem som har blivit utfrgade hr talar om ekumeniken, och ekumeniken har angetts som viktig. Vad jag kan
se s r det ofta ngot som anfrs som skl mot till exempel samknade ktenskap osv.
Man talar om hur man mste ta hnsyn till den vrldsvida kyrkan, och allt det dr.
Nr vi hrde en juridikprofessor tala om hur lget var ver hela vrlden, s r det i
lnder som Kina och Indien, till exempel, som man absolut inte kan tnka sig att acceptera homosexuella, och det vet vi ju ocks i arabvrlden. S nu undrar jag:
tycker du att man ska ha ngot slags taktik, att man ska vara strategisk och taktisk och
g lite frsiktigt fram, som en del framhrdar? Eller tycker du att det vore att kompromissa med en vertygelse om mnniskors lika vrde?
Jag vill bertta om nr jag var p FN:s kvinnokonferens i Peking 1995. D
kom ju frsts frgan om kvinnans rtt till sin egen kropp upp, och ocks om
lesbiska relationer, och det blev ju d rtts htskt. De hr mnnen i kjolar
tillsammans med ngra muslimer rantade omkring dr, vldsamt, och frskte knyta ihop det. Sedan stegade det upp en dam frn Sydafrika och brjade lsa ur deras konstitution. Dr str det att all diskriminering r frbjuden och d r det all diskriminering. Det r vrldens modernaste konstitu238

tion p den punkten. Den nns i Sydafrika, och jag har hrt Nelson Mandela
lsa den i Globen nr han kom hit, d nr han blev frigiven. Dr frbjuder
man diskriminering av homosexuella det str explicit. Det blev precis pin
tyst i den dr sessionssalen, fr dr kom det en kvinna frn Tredje vrlden
och sade: Nej, se det gr inte an, vi anser inte att man kan gra det. S det
r klart att de personer som nns i Tredje vrlden, som r mot diskriminering, r ju viktiga samarbetspartner. Men om man vet vad som hnder med
homosexuella mnniskor i mnga av de hr lnderna, s kan man ju inte bara
sga att fr ekumenikens skull tnker vi lta detta frtryck och denna diskriminering, misshandeln av dessa mnniskor, fngslandet fortg! Allts, hur
kan man komma p denna id? Att ett sdant frtryck fr fortg fr ekumenikens skull vad r det fr ekumenik? Jag tycker det r oerhrt viktigt. Vi
kan inte offra mnniskor p ekumenikens altare! Vi r ju emot sdana offer!
MM: Det r ju ett tidsperspektiv som du har mlat upp hr. Du frvaltar berttelsen om om hela mitt liv, faktiskt: jag fddes d, nr din berttelse brjar hr i ditt
anfrande, kring 1970. Nr du ser p det tidsspannet och det som har hnt av frndringar nns det sdant som du inte r glad fr?
Ja, jag hade ju helst ftts nu, allts sluppit mycket av det hr, sluppit
mycket av min heliga vrede och blivit en lite mera anpasslig typ
AL: Hade du kunnat bli det, Ann-Cathrin?
men den nden har icke vederfarits mig! Jag tycker att jag r vldigt
njd p mnga stt. Jag tycker att det r vldigt halvfullt i koppen, det mste
jag ju nd sga. Jag trodde ju aldrig att vi skulle kunna ing partnerskap
ven om vi nu inte kunde vara i kapellet p institutet hr borta, utan i ett av
klassrummen, s blev vi ju nd vlsignade och s, och det var hrligt. Jag
trodde ju inte nr jag var liten, allts, jag visste ju inte att ordet fanns.
Homosexuell det var inget ord. Jag kommer ihg att det stod ibland om
intima relationer det var det som stod p lpsedlarna. D kommer jag
ihg att jag frgade pappa: Vad r det fr ngot? fr jag frstod att det
var ngot lurt med de hr intima relationerna. Han sade att det var inget
som man pratade om. Men det var liksom det starkaste ordet fr sexualitet
som fanns, det var intima relationer. S det har ju hnt oerhrt mycket,
det har det verkligen.
AL: Du sade inledningsvis att det r de homosexuellas kamp som har lett till att
det har ndrat sig, men kan du se er faktorer? Allts, hela tidsandan har ju svngt.
Jag var p ett seminarium som handlade om hela den hr kampen, de hr R-frbunden: KRUM, RSMH, RFL heter de vl, som allts vill humanisera vrden av
kriminella och mentalsjuka osv., men dr har ju tidsandan snarare liksom hrdnat.
Mycket.
AL: Det r ganska intressant att se att samtidigt som en mycket hrdare attityd
gller mot brottslingar, och man ropar p er mentalsjukhus osv., s mjuknar attityden nr det gller de homosexuella. r inte det en paradox?
Det har ju hnt mycket. Hela utvecklingen har inte gtt t ett hll, men
239

kvinnorrelsen, arbetarrrelsen till och med kyrkan r numera tillten,

eller det r rumsrent att tala om den. Och andra saker har blivit tilltna
och sedan s r det den hr trenden d, mot de kriminella. Fast nu har jag ju
varit i ett amerikanskt high security prison, och p sterkeranstalten, och
det gr ju inte att jmfra samma r, allts.
AL: Men nd, allts det nns liksom inte ett patos fr de grupperna som kollektiv lngre.
Nej.
AL: r det, tror du, s att vi har ett slags individualistisk syn idag? Vi har en nyliberal syn som har prglat samhllet, och det positiva med den vad man n mste
sga om den r att man respekterar varje individ. Kan det vara s enkelt?
Ja. Det kan vara s enkelt.
AL: Och att nyliberalismen ocks kryper in i kyrkan, och det allts blir mindre av
den hr paternalistiska strukturen bde i samhllet utanfr och inne i kyrkan?
Ja.
AL: D r frgan hur man manvrerar s att man fortfarande behller sin empati och sin krlek till medmnniskorna i utsatta grupper?
Och dr menar jag att kyrkan har ett srskilt uppdrag att se de mest utsatta grupperna. Det r en oerhrt viktig samhllsuppgift som kyrkan har:
att sga att det hr gr inte an, s hr fr man inte gra. Det gller ju d
ocks i fngvrden.
AL: Tv grupper som du ocks nmnde, tror jag, och som kanske inte r lika
accepterade: bisexuella, transsexuella hur r det dr? Vill vi liksom rationalisera
bort dem, eller?
Nej, allts jag anledningen till att jag inte nmner dem r fr att jag r
lite feg, tro det eller ej. Den stora gruppen mnniskor r ju utan tvekan bisexuella.
AL: De esta av oss, menar du?
Ja.
AL: Finns det forskning som sger det, eller?
En normalfrdelningskurva, till exempel, sger ju det. Om normalfrdelningskurvan gller vr sexualitet s skulle det d ge vid handen att de esta
r bisexuella.
AL: Det skulle i och fr sig d kunna tala fr bigami?
Nej, det gr det dremot inte. Det r ju fortfarande s att vi r monogama. Eller, den monogama idn r ju inte detsamma som den bisexuella idn.
D tnker vi att man fr ju i alla fall nja sig med en i taget.
Utfrgare: Ami Lnnroth (AL) och Mikael Mogren (MM)

240

Kyrkliga vlsignelseakter eller knsneutrala vigslar

Lars Grdfeldt
Frlt mig att jag fddes till vrlden. Frlt mig fr min lngtan. Frlt
att jag tyckt mig vara lika mycket vrd som heterosexuella.
S skrev en homosexuell katolik i sitt avskedsbrev. Han hette Alfredo Ormando, och han brnde sig sjlv till dds framfr Sankt Peterskyrkan i Rom
1998. Alfredo skrev i sitt avskedsbrev att hans dd var en protest mot kyrkan, mot hennes demonisering av homosexualitet. Homosexuella katoliker
som Alfredo lever i en kyrklig utsatthet. De lngtar efter en vlkomnande
kyrka, men de r inte vlkomna till kyrkan med sin krlek. Detsamma gller
homosexuella ortodoxa. De lever i en kyrklig utsatthet. Ortodoxa kyrkan
visar dem inget frbarmande, har ingen frstelse fr dessa tusenden homosexuella som hr deras egen kyrka till. Min drm r att Svenska kyrkan en
dag ska vilja lyssna till dessa katolska och ortodoxa rster. Min drm r att
Svenska kyrkan ska satsa p ekumenik med de kyrkligt utsatta. Svenska kyrkan har hittills i homofrgan begrnsat sin ekumenik till de kyrkligt
uppsatta. Kardinaler och biskopar, teologer, hga farbrder inom pingstrrelsen osv. Inga fretrdare fr katolska och ortodoxa gayorganisationer.
Detsamma gller denna hearing. De kyrkligt utsatta nns inte hr. Drfr
har jag en hlsning hr idag frn katolska homosexuella, vnner till mig i
Sverige, Tyskland, Italien, Frankrike, Sydafrika, en hlsning frn ortodoxa
homosexuella i Vitryssland, Makedonien, Bosnien, frn ett par franska reformerta och baltiska lutheraner. Hlsningen r: G vidare, ni i Svenska
kyrkan. Bered mark fr oss andra. Bli den Andens vind som frndrar synen
p homosexuella ven i ortodoxa och katolska kyrkan. Ge vrldens kristna
homosexuella ett hopp.
sprket
Som nyprstvigd ck jag tillsammans med en ung kvinnlig kollega handledning av en ldre kyrkoherde. Kyrkoherden frgade mig vad jag tyckte om att
vara prst och sen ck min kvinnliga kollega frgan: Vad tycker du om att
vara prstinna? Under samtalet upprepades de dr orden ngra gnger och
jag hade d inte civilkurage nog att ifrgastta kyrkoherdens ordval. Eftert
kmpade min prstkollega med trarna. Hon hade knt sig s utpekad, s
exkluderad och hon stammade: Som om jag skulle vara nn annan sorts
prst, som om jag dpte barn p nt annat stt n vad du gr eller kyrkoherden gr, som om jag frkunnade ngot annat icke-kristet evangelium, sa
hon. Sprket r viktigt, det kan vara en milsvid skillnad mellan de ord vi
anvnder. Och jag har ocks kommit att tnka p det historiska perspektivet. Jag som manlig prst kan knna att jag str i kontinuitet med de prster
som verkat fre mig. Jag r del av en 2000-rig historia. Men, om jag kallar
241

en kvinnlig kollega fr prstinna, d sger jag: Du har inget gemensamt, i ditt kall, med det som funnits fre dig, i kyrkans liv. Du r ngot annorlunda n vad vi manliga prster r.
Jag mste sga att jag tycker att det r ngot lurt med mnniskors tankar
nr de vill anvnda olika ord fr samma sak. Det r ngot lurt med mnniskor som inte frstr att vissa ord r krnkande. I synnerhet nr dessa ord
ska klistras fast vid grupper som i historien och alltjmt r diskriminerade.
Orden avsljar din mnniskosyn. Vill du undvika att krnka din medmnniska, kalla d inte en kvinnlig prst fr prstinna, kalla inte en svart
man fr neger, kalla inte homosexuellas livslnga gemenskaper fr
partnerskap.
Det r visserligen sant att prstmbetet i rtusenden varit frbehllet
mnnen. Det r en historisk olycka, vi kan srja ver det, vissa br knna
skam och skuld ver det, men vi ska inte anvnda det som argument mot
dagens kvinnor. Det r visserligen sant att ktenskapet i rtusenden exkluderat homosexuella. Det r en historisk olycka, vi kan srja ver det, vissa
har nog anledning att knna skuld och skam ver det, men det ska inte anvndas som argument mot homosexuellas rtt att ing ktenskap idag. Det
var p tiden, 1958 och 1960, att vi ck kvinnliga prster, och nu r det p tiden att vi homosexuella fr ing ktenskap. Och det r ju s lyckosamt att
det hr r reformer som ingen frlorar p. Vi mn miste inte vr rtt att bli
prster bara fr att kvinnor ck samma rtt. Prstmbetet frsvagades inte,
det frstrktes, vi har nu er bra prster n innan. Och likadant med ktenskapet. Heterosexuella frlorar inte sin rtt att ing ktenskap bara fr att
jag och min man ocks fr rtt att ing ktenskap. Jonas Jonson kommer
inte att tvingas skilja sig frn sin hustru. ktenskapet frsvagas inte, relativiseras inte, utan frstrks nr er hllbara ktenskap kommer att ings.
Och om vi drmed avskaffar partnerskapslagen, det r ju vad nstan alla
homosexuella vill, och vad de stora homoorganisationerna vill, om vi avskaffar partnerskapslagen och infr ktenskap fr alla, d vinner hela samhllet p det, och kyrkan, eftersom allas vr mnniskosyn d kommer att
demokratiseras. D har vi inte lngre ngot A- och B-lag. Vi har jmlikhet.
Ordet partnerskap upplevs av de allra esta homosexuella som ett tydligt
budskap, det sger till oss att vi r annorlunda, som om vi inte skulle hra
samman med de generationer som levt innan. Som om min och min mans
krlek till varandra inte skulle vara en avspegling av den krlek mina frldrar hyser till varandra och som mina morfrldrar hyst till varandra. Srskiljande ord, som partnerskap och prstinna, klipper av, distanserar och degraderar. Gemensamma ord som prst fr bde mn och kvinnor, och ktenskap fr bde hetero och homo, binder ihop, jmstller och sammanfr.

242

mnniskosynen
Detsamma gller sjlva riten, det som r en gemensam rit binder samman
mnniskor. Det som r en tskiljande rit, distanserar mnniskor. Vi kan givetvis inte ha en ordning d vi prstviger mn och en annan d vi prstviger
kvinnor. Vi kan inte ha en ordning d heterosexuella par gifter sig och sedan
en helt annan nr homosexuella rar brllop. Fr mnniskosynens skull
mste vi behandla mnniskor lika.
Personligen har jag hllit i ett trettiotal vlsignelseakter fr homosexuella
par. Det har alltid varit likadant nr jag och paret har haft vrt frsta mte
med varandra. De har berttat om sina nskeml, och det har ju varit att
mamma, pappa, alla vnner och slktingar och moster Greta ska vara med.
Och klockorna ska ringa, och det ska vara sn dr brllopsmarsch och vlsignelse ver ringarna. Och s vill man f sga de dr vackra orden om det
r tv tjejer nu tar jag dig till min hustru, och om det r tv killar nu
tar jag dig till min man och sga det inne i kyrkan s att Gud, och mamma
och pappa och hela vrlden hr det. Stndigt samma nskeml.
Och egentligen borde ju inte det frvna ngon, tycker jag.
Nr jag begravt homosexuella har det varit samma nskeml. Man vill ha
tre skovlar mull p kistan, blommor vill man ha p kistan, och man vill ha
psalmsng, och man vill att de nrmaste ska f nnas med. ven nr den
som r dd har varit homosexuell.
Homosexuellas lngtan, drmmar och nskeml, nr de vnder sig till
kyrkan i livets avgrande stunder, r inte annorlunda n de nskeml och
drmmar som nns hos heterosexuella. Och ska d kyrkan snda signalen:
ni r annorlunda, nej ni fr begravas p ngot annat stt, ni fr vigas
p nt annorlunda stt. Kyrkan mste hr tnka p sin mnniskosyn.
Ibland blir jag glad ver kyrkans mnniskosyn. Jag mtte ett nygift par.
Han, i 80-rsldern, hon cirka 75. De berttade fr mig om brudbuketten,
om prsten och brllopskaffet eftert och om barnen frn varsitt hll (de var
nka och nkeman). De var lyckliga. Och jag var lycklig: kyrkan hade inte
krnkt detta par, kyrkan hade inte sorterat ut deras krlek, paret hade inte
blivit sidosatta bara fr att de var gamla och inte kunde f barn ihop. De
hade ftt ing ktenskap. Desto mer olycklig blir jag ver kyrkans mnniskosyn, nr jag hr vissa biskopar uttala sig om homosexuella under rubriker som lika men inte samma. D kommer nmligen utsorteringsargumenten fram, d fr vi hra att homosexuella inte kan leva ktenskap, eftersom homosexuella par inte kan f barn ihop. Hr efterlyser jag konsekvens:
endera r ktenskapet till endast fr de par som kan f barn ihop. Och d fr
partnerskapet glla samtliga andra, dvs. ldre heterosexuella par, homosexuella par, yngre sterila heterosexuella par, och fr att inte tala om de unga
heterosexuella par som inte vill ha barn.
Endera det, eller ocks, och hellre frsts: vill jag att kyrkan lter alla
mnniskor som lever i krlek f ing ktenskap. Det r nt nr det fds barn
243

i ett ktenskap. Men ett ktenskap r nt ven nr det inte blir ngra barn.
Kyrkan mste hr vara konsekvent. terigen r det mnniskosynen det
handlar om. Och hr har jag en frga: r ett barnlst ktenskap nare om
barnlsheten beror p makarnas hga lder, n om barnlsheten beror p
att makarna r av samma kn? r det drfr som vissa biskopar tycker att
homopar ska frpassas till partnerskapet? Mnniskosynen! Mnniskosynen!
metaforiken
Ett argument som starkt talar fr att homosexuella ska f ing ktenskap, r
den religisa ktenskapsmetaforiken. Jag r egentligen inte s mycket fr
den hr metaforiken, men eftersom tv biskopskusiner brukar anvnda detta mot homosexuella, s vill jag hr ta upp det. Det handlar om detta att ktenskapet enligt den kristna traditionen avspeglar Guds krlek till sitt folk.
ktenskapet r en avspegling av Kristus krlek till kyrkan. Vi knner alla
igen den hr metaforiken. Och hr r det ju faktiskt s att Kristus krlek till
kyrkan r en knsneutral krlek. Kristus r ju inte bara kvinnornas himmelske brudgum, utan ven mnnens himmelske brudgum. I psalmen sjunger
vi, svl mn som kvinnor: att kldas i brllopsskrud, och mta sin brudgum skn, Kristus som p korsets stam, dem vann som segerln.
Svl mn som kvinnor sjunger vi om vr himmelske brudgum, som vi
lngtar efter att mta, kldda i brllopsskrud. Och d undrar jag: om det r
s att svl mn som kvinnor fr sjunga om sin lngtan till sin himmelske
brudgum, s borde vi vl ocks hr p jorden, svl mn som kvinnor, f
gifta oss med en jordisk brudgum. Om det himmelska ktenskapet r knsneutralt, s br vl ocks det jordiska kunna vara det.
guds ande verkar frnyelse
Till sist ngra ord om Guds helige Ande. Genom rtusendena har Guds
Ande stndigt verkat fr frndring av ktenskapet. Guds Ande har verkat
fr rttvisa och jmlikhet. P andra sidan kanten har vi haft mnniskors
maktbegr. Maktbegret har kmpat mot Guds Ande och velat bevara ktenskapet sdant det varit tidigare. Ett par tusen r tillbaka var ktenskapet
en sorglig historia. En man var i ktenskap frenad med era hustrur. Vi
kan lsa om dessa patriarkala, er-hustru-ktenskap i bibeln. Mannen hade
makten, kvinnorna var underordnade. Men s blstes Guds Andes vind och
ktenskapet frndrades i grunden. Mannen miste sin rtt att hlla sig med
era hustrur. Guds Ande ville det s. Visserligen frblev kvinnan omyndig,
mnga, mnga rhundraden till, utlmnad t mannens nycker. Och maktbegret ville helst att s skulle det frbli. Men Guds Andes vind blste, och
under 1800-talet genomdrevs tv stora frndringar. Frst miste mannen
sin lagliga rtt att sl sin hustru, sedan ck hustrun rtt till visst ekonomiskt
sjlvbestmmande. Guds Ande ville denna jmlikhet och rttvisa i ktenskapet och maktbegret kunde intet gra fr att frhindra reformerna. Och
244

s 1921 d, detta vlsignade rtal, Gud vlsigne 1921, d Guds Andes friska
vind blste ver vrt land, och d maktbegret inte hade ngot att stta emot
lngre, d gift kvinna ntligen blev myndig. Det var inget mindre n en revolution. Ngot sdant hade vi aldrig sett tidigare. Det nns inte beskrivet i
Bibeln. Ett jmlikt ktenskap! I ett slag frndrades ktenskap frn att ha
varit hierarki till att bli jmlikhet mellan tv myndiga makar.
Att nu, i brjan p 2000-talet, lta tv myndiga mn eller tv myndiga
kvinnor ing ktenskap r bara en logisk fortsttning p den reform som
1921 frndrade ktenskapet frn hierarki till en relation mellan tv myndiga likar.
Vi, som lever nu fr uppleva nden hur Guds Andes vind blser ver ktenskapet, ssom den gjort genom rtusenden, fr att blsa in rttvisa och
jmlikhet. Vi fr uppleva den nden, men vi fr ocks med smrta se hur
maktbegret ter gr vad det kan fr att frhindra dessa ndvndiga reformer. Sjlv kan jag bara sga: Kom du helige Ande, kom du Guds Andes
friska vind. Bls in liv, hopp och rttvisa i Guds kyrka. Vdra ut all instngdhet, all maktbegrets rdsla. O du helige Ande giv hopp om ktenskapet,
giv ppenhet fr alla. Amen.
GG: Jag tnkte g tillbaka till det du startade med, nr du i brjan gav en hlsning och sade vad kyrkan skulle satsa p nr det gller ekumeniska kontakter. Det
frsta jag skulle frga r hur du anser att ekumeniken anvnds som ett brande argument mot homosexualitet och samknade partnerskap och ktenskap. Hur fungerar
det hr i Svenska kyrkan, tycker du om du skulle utveckla det lite?
ena sidan sgs det ofta att vi mste lyssna in vad katoliker och ortodoxa tycker i den hr frgan, och d s slr det mig alltid att det som ska
lyssnas in inte r vad katolska och ortodoxa homosexuella tycker, utan
vad hierarkin tycker. Det r vad de som r hgt uppe i kyrkans hierarkier
tycker som man efterfrgar. Man kunde ju nu i vras ocks lsa en artikel i
Svenska Dagbladet av Jonas Jonson, strngnsbiskopen, dr han skrev att
Svenska kyrkan inte har rd med den hr reformen, och d undrar man
vilka r det som inte har rd. Och han har nyligen sagt att Svenska kyrkan
blir marginaliserad. Nr en hgt uppsatt fretrdare fr kyrkan sger s, s
sger han att det r bttre att enskilda mnniskor lever i marginalisering n
att en institution lever i marginalisering. Jag skulle ju helst se att kyrkan sade:
men hr r det en massa mnniskor som lever i marginalisering lt oss g
ut och dela deras marginalisering, och tillsammans ta oss in mot centrum.
Istllet s nns det d vissa fretrdare i Svenska kyrkan som vrnar institutionen. Samtidigt vill jag ocks sga att jag inte tror s mycket p de hr hoten, att om Svenska kyrkan skulle lta homosexuella gifta sig s skulle det
leda till ett totalt brott med de andra kyrkorna. Det var ju ngot historiskt
nytt nr vi ck vrldens frsta ppet homosexuelle biskop. Det var den anglikanska kyrkan i USA som tog p sig det ansvaret, vill jag kalla det jag
tycker de beredde mark dr. Det ledde till distanseringar frn vissa kyrkor,
245

men det stora ertalet kyrkor har ju alltjmt kontakt med anglikanska kyrkan i USA. Och nr Svenska kyrkan fr jag sger nr: det mste bli s
tnker ver sin mnniskosyn och inkluderar homosexuella, d kommer vi
att mta markeringar, men inte frn alla kyrkor, och de kyrkor som frst
markerar kommer senare att terg till ett normalt frhllande till Svenska
kyrkan. Det r jag helt vertygad om.
GG: Det hr du beskriver med att ekumenik ofta frs p ngot slags hgre ledarskapsniv i mnga ekumeniska frgor s r det ju dr man ofta benner sig. Kan
man, frutom det du sger om att du tror att det inte kommer att bli s farliga konsekvenser, som en del i det kanske ocks tnka att det hr med ekumenik i sig behver ha
andra uttrycksformer och andra niver?
Jo, absolut, och det frskte jag ju uttrycka i detta att Svenska kyrkan nu
lnge har arbetat med en ekumenik med de kyrkligt uppsatta. S kyrkan kan
med gott samvete sga till sig sjlv att nu har vi gjort det, och nu kan man
brja satsa p ekumenik med de kyrkligt utsatta och det r inte bara homosexuella, utan det r kvinnor som inte fr tillgng till reproduktiv hlsa och
liknande.
BM: S du ser det som en mjlighet att Svenska kyrkan kan vara en fregngare i
de ekumeniska sammanhangen du antydde ngot sdant i din inledning?
Ja, o ja. Och det r det som har varit s tydligt den anglikanska kyrkan i
USA r ju en ganska liten kyrka. nd har det som skedde dr att de ck en
ppet homosexuell biskop gett hopp till homosexuella vrlden ver. Om ni
sker p internet p Gene Robinson s hittar ni katolska homosexuella
tidningar webbtidningar vrlden ver som hyllar detta och fr frimodighet genom detta. Och skulle Svenska kyrkan ge homosexuella brllop s
skulle det f genomslag ver hela vida vrlden och bli hoppingivande, ngot
som styrker mnniskor och upprttar mnniskor. Det skulle f oerhrd genomslagskraft.
BM: Hur tycker du d att Svenska kyrkan hittills har hanterat de pastorala omsorgerna om homosexuella?
Homosexuella i Svenska kyrkan lever ju ocks i en stor utsatthet, i det att
de r utsatta fr ett totalt godtycke bland annat nr de vill gifta sig. Heterosexuella par har ju sjlvklar rtt till kyrklig akt, men det har ju inte homosexuella par. Jag vet inte hur mnga homopar jag har ftt hjlpa, som har
ringt i sin frtvivlan. D har de kontaktat sin frsamling dr de bor, och sagt
att de vill gifta sig och ha en kyrklig gudstjnst, och s har de utsatts fr de
mest krnkande saker. Jag har gnat mig t mycket sjlvrannsakan dr, och
vet att jag r vldigt delansvarig i att de hr krnkningarna uppstr att jag
r en av dem vars homobrllop har blivit lite omskrivna. Det har uppenbart
hos homosexuella runt om i landet gett bilden: Oj d kyrkan tycker att vi
r lika mycket vrda som alla andra! S jag har brottats en hel del med den
ansvars- och skuldproblematiken, och tycker sjlv att det r svrt att veta
hur tydligt jag ska g ut till homosamhllet och sga: Frvnta er inte att
246

bli behandlade som jmlika, fr det r ni inte i kyrkans gon eftersom

jag samtidigt vill ge ngon form av hopp.
GG: Din egen erfarenhet har d s att sga vckt frhoppningar som inte gick att
infria?
Ja, precis. I och med att tidningar har skrivit om de hr homobrllopen,
s har mnga trott d har de ringt till sina frsamlingar, och det har varit i
olika delar av landet. Ibland har det ju ocks gtt jag har ftt hra na historier. Men det har ocks gtt riktigt illa ngra gnger, s innan vi kan brja
planera deras brllop mste vi frst gna mycket tid t att bearbeta vad den
lokala kyrkoherden har sagt.
GG: Men det r inte s att du har tnkt att jag skulle aldrig ha gjort det en
sjlvrannsakan i den meningen?
Nej. 1995 nr jag ck min frsta frfrgan, s var jag helt verrumplad. I
det lget knde jag att det nns bara en vg att g, annars hade jag krnkt
detta par. Jag kunde inte sga dem att ni fr inte ha er mamma och pappa
med, fr de hade ju berttat sin bakgrundshistoria och jag insg hur viktigt
det var fr deras frldrar att f vara med vid denna stund. S lnge som
kyrkan snde signalerna att prsten skulle vara ensam med paret, som det ju
var fram till 1999, s snde man signalen att det hr r ngot lite skumt, det
hr r ngot lite dolt, hr ska vi inte ha mamma och pappa med s det var
ju bra att den frndringen kom 1999, att biskoparna lt slkten vara med.
Men sedan, 2001, kom frbudet att vi inte ck ha registreringsfrrttaren
med oss in i kyrkan lngre, och d ledde det till nya komplikationer. S jag
tycker att kyrkan under lng tid har gtt in och frskt skapa s mycket Bstatus som mjligt kring homosexuellas ktenskap. Homosexuella hade det
svrt nog redan frn brjan nr partnerskapet kom, eftersom det inte var en
kyrklig akt, och redan frn brjan r biskoparna ute fr att tala om att det
ska vara s lite kyrkligt som mjligt verhuvudtaget.
BM: Det har framfrts att det skulle vara lika bra om Svenska kyrkan ger upp
vigselrtten, och att man infr civila ktenskap istllet fr att s att sga komma
runt frgan. Hur resonerar du kring det r det ngot som du?
Nej. Vad som r tydligt nu r ju att mnga av dem som r motstndare
till homosexuella ktenskap, de fr den linjen. Ta som exempel Krister
Andersson, som till alldeles nyligen ledde Missionsfrbundet: han drev ju
hrt den linjen, att samfunden inte skulle ha kvar vigselrtten. Och varfr
gjorde han det? Jo, det var frsts fr att han visste att det runt i landet
bland annat hr i Uppsala nns missionspastorer som genast kommer att
viga homosexuella den dag det blir mjligt, och att samknade par d allts
infr Guds altare juridiskt kommer att bli ett par. Nr man d inte kan frhindra det, genom att man inte har kontroll ver samtliga sina pastorer
eller prster, d ser man hellre till att staten omjliggr att detta kan ske. S
syftet bakom r ju att frska frhindra att homosexuella fr gifta sig i
kyrkan.
247

Ngot som har blivit tydligt de hr tio ren med partnerskap, dr homosexuella ju inte haft mjlighet till kyrklig akt, r hur starkt rotad denna folkliga tradition med kyrkbrllop r i Sverige. Dessa homopar har ju vnt ut
och in p sig sjlva fr att f s mycket som mjligt i kyrkan. Nr man inte
kan ha sjlva registreringen i kyrkan, ja, d vill man ha den p kyrktrappan,
eller i vapenhuset, eller vlja en kyrka som har ngon frsamlingssal alldeles
bredvid, och s ska man ha drrarna ppna till kyrkan och slkten ska sitta
inne i kyrkan och sjlva str de d liksom vid trskeln. Det visar hur par som
nnu inte har juridisk mjlighet att f allting inne i kyrkan gr allt fr att f
komma s nra kyrkan som mjligt. Det tror jag sger ngot om hur djupt
rotad den folkliga traditionen r, ocks bland heterosexuella. Det visar ju
det faktum att de allra esta heterosexuella vigslar r kyrkliga. Och om det
skulle infras civilktenskap, s menar jag att det mste ske i tv steg. Det
fr inte vara s att heterosexuella mister en rttighet rttigheten att vlja
mellan borgerlig och kyrklig vigsel samtidigt som homosexuella vinner en
rttighet. Det ser jag som en jttefarlig utveckling, fr d kommer skulden
genast att lggas p homosexuella: Vi som hade velat gifta oss i kyrkan, jag
och min fru, ck inte det och det var fr att de dr bgarna har brkat s
mycket. Det hr r inte bara en spekulation frn min sida. Jag och min
man var med i nyrsbilagan i DN nu senaste nyret, dr vi berttade om
detta och dr reportern gick igenom de hr olika och vi r ju s vana vid
att f hatbrev, men eftert var det ett helt nytt tema i hatbreven. Det var s
mnga som hade formuleringar som att ni ger er vl inte med mindre n
att vi som r normala inte fr gifta oss i kyrkan det var liksom stndigt
terkommande. S om det ska infras civilktenskap, d fr man frst gra
ktenskapet knsneutralt och lta samfunden ha kvar vigselrtten ett par r.
Drefter kan man infra civilktenskap men inte samtidigt. Jag tror det r
en vldigt farlig utveckling att ta ifrn majoriteten en rttighet de har haft i
rhundraden, samtidigt som man ger minoriteten en rttighet. Det tror jag
inte bara handlar om hetero och homo, utan om vi skulle ge ngon tidigare
frtryckt etnisk minoritet ngon ny rttighet samtidigt som majoriteten
etniska svenskar frlorar ngot jag tror det r farligt.
GG: Men ven om du nu allts freslr att det r den gngen man mste g
tycker du nd att det r realistiskt? Jag vet ju vad du frordar. Men om man d
skulle tnka s hr att man hller kvar det ett tag, och sedan s blir det civilrttsligt
kommer det att lsa problemet, tror du, p sikt?
Nej, egentligen inte. terigen: jag tycker att det viktigaste r att lyssna in
vad det stora ertalet vill, vad som r en folklig tradition. Eftersom det r
det hr som vldigt mnga homopar efterfrgar, och som heteropar ju ocks
efterfrgar, s skulle Sverige gra sig av med ett kulturarv som r vldigt
omhuldat.
BM: Det nns homosexuella som vill ha kvar partnerskapet och som tycker att det
r helt tillrckligt. Hur ser du p det? Och om partnerskapet nns kvar, vad ska vi d
248

kalla den samknade sortens krlek om beteckningen ktenskap reserveras fr heterosexuella frhllanden?
Om jag brjar med den frsta delen av din frga, s tycker jag att jag r
lite frundrad ver hur man har bjudit in talare till den hr hearingen. Vi r
ganska f homosexuella inbjudna, och slutsumman kan bli ungefr att man
skulle kunna sga utifrn oss, d att ja, ett par talare var fr ktenskap,
men ett par var fr partnerskap, och ngon tyckte att homosexuella inte
verhuvudtaget ska leva i krlek, och s ses det d p ett falskt stt som
speglande verkligheten drute. Men om vi ser till homosexuella i allmnhet
i Sverige s r det en frkrossande majoritet som vill ha ktenskap, och de
som vill ha kvar partnerskapet r ytterst f och n frre de som menar,
ideologiskt, att homosexuella inte fr leva i krleksrelationer. Jag har bemtts i debatten av att ja men det nns homosexuella som vill ing partnerskap och ngonstans dr knner jag en sorts Jag vet ju att jag inte
str ensam i att mta en sdan situation. Samma sorts situation mtte rstrttskmparna: dr kte de land och rike kring och bildade kvinnorstrttsfreningar, och s fanns det d andra, hgt uppsatta borgerliga damer i smstderna, som minsann inte ville ha rstrtt och var s glada att mannen
ptog sig det ansvaret: vi kvinnor har det svrt nog nd osv. Men nd
se hur de fortsatte kmpa, dessa kvinnor, och hur det givetvis inte fanns
ngonting s bekvmt fr de konservativa mnnen som dessa konservativa
kvinnor, som kmpade mot rstrttskvinnorna. Och det ser jag ju nu ocks
jag kan ju se att vissa av de kristna homosexuella som sger att vi r s
njda med partnerskapet det nns inget som gr att man liksom fr
komma s nra, och nstan bli en kelgris i kyrkans nare kretsar, som de
kristna homosexuella som sger s. Det r de snlla homosexuella, till
skillnad frn de militanta homosexuella.
GG: Den hr andra delen av det Barbro sade om det nd skulle bli s att det
inte kommer s lngt som till samknade ktenskap, nns det d ngon beteckning
man skulle kunna anvnda? Jag vet inte om du vill avsluta med att sga ngot om
det?
Det viktiga r att vi har samma beteckning vi ska inte ha prstinnor,
och vi ska inte ha ngon srskild form. Vill man byta namn p ktenskap
och partnerskap och hitta p ngot tredje, s visst, bara man gr det fr
bde hetero- och homo. Alla dessa som sger att ja men det r ju s bra
med partnerskap i synnerhet nr heterosexuella sger det d tycker jag:
ja men ing det sjlv d! Som sagt var: jag upplever att min krlek med
min man r en avspegling av mina frldrars krlek, och mina morfrldrars krlek, och mitt ktenskap r en fortsttning p deras ktenskap: slkten flja slktens gng. Och d ska vi inte ha ngot som distanserar och utpekar som annorlunda.
Utfrgare: Gunilla Gunner (GG) och Barbro Matzols (BM)
249

Vga g den smala vgen!

Erik Johansson
Jag vill brja med att sga ngot om mig sjlv och min uppgift som ordfrande fr det som kallas fr Medvandrarna. Jag heter allts Erik Johansson,
och fr mig r detta med homosexualitet en egen erfarenhet och verklighet.
Sedan jag var i 10- eller 12-rsldern har jag varit medveten om homosexuella knslor. Uppvuxen sedan barnsben inom kyrkan och EFS blev jag fr
tio r sedan, 1994, offentlig med min homosexualitet. Ungefr samtidigt blev
jag involverad i det som idag r Medvandrarna (ett tag hette det Medvandrargruppen, vilket vi tyckte var lite omstndligt s det kortades ned).
Medvandrarna r ett ekumeniskt ntverk av mnniskor som p olika stt
och mer eller mindre frivilligt r engagerade i frgor om homosexualitet och
kristen tro. Medvandrarna har valt en hllning dr vi tror att utlevd homosexualitet inte r frenligt med vad Bibeln lr om mnniskan och mnniskans sexualitet. Dremot har vi vrjt oss mot att alltfr snvt bli inplacerade
i facket av entlighet gentemot allt vad homosexualitet heter. Vi r mycket
vl medvetna om att detta r ngot som de esta av oss lr oss leva med och
hantera p ett vettigt stt. Drfr aktar vi oss fr att vara alltfr frdmande,
och vi har valt att hlla en ganska lg prol. Detta vill jag terkomma till.
Vi har inte sett det som vr viktigaste uppgift att agitera eller bilda opinion utan att faktiskt nnas till fr mnniskor som sjlva nns i ett kristet
sammanhang och upplever sin sexualitet som ett problem, ngot som inte
gr ihop med den egna kristna tron. Dessa mnniskor behver ett forum fr
att trffas och dela erfarenheter, och att uppmuntras och stdjas i sitt livsval.
Detta r Medvandrarnas viktigaste funktion. Ntverket har idag ca 140 personer som s kallade medlemmar, dvs. personer som str med p en adresslista med sina namn. Det r bde mnniskor som sjlva brottas med homosexuella knslor och mnniskor som nns i nrheten: frldrar, syskon och
vriga anhriga, det r prster, pastorer och sjlavrdare. Det r allts inte
alla de 140 medlemmarna som sjlva br p homosexuella knslor utan de
nns ibland vid sidan av. Ibland r det ocks s att den som det verkligen
handlar om inte vgar nnas med med sitt namn p en lista utan det fr vara
ngot slags ombud som tar emot post osv. Det r en ganska liten rrelse,
men som vi upplever r en oerhrt viktig rst i sammanhanget.
alla homosexuella hller inte med
Man kan ltt f intrycket idag att alla homosexuella nskar en ordning med
knsneutrala ktenskap, och nskar en ordning dr kyrkan vlsignar detta.
Frn RFSL och andra lobbygrupper drivs frgan hrt. Sanningen r naturligtvis mycket strre n s, nmligen att mnga homosexuella anser att det
r problematiskt att infra en sdan ordning. P samma stt utgr man ofta,

250

inte minst i Svenska kyrkan, ifrn att alla kristna homosexuella nskar leva i
en sexuell relation med en partner av samma kn. Alla kristna homosexuella
antas knna sig frmmande och exkluderade i en kyrka som inte bejakar
homosexuella relationer. Sanningen r ven hr mycket strre n s, nmligen att mnga kristna homosexuella inte alls nskar ngot slags ktenskapsliknande ritual fr samknade par. Mnga gr detta utifrn en bibelsyn och
en gudsrelation dr man r beredd att ta Bibelns ord p allvar och lta den
prgla ven sexuallivet. Dessa mnniskor blir ofta dessutom extra lyhrda
fr det evangelium som predikas fr hur teologin uttrycks i det lokala sammanhanget, att det r ett evangelium som tar fasta p den omvlvande, livsfrvandlande kraft som nns i Jesus Kristus. Drfr nner man ofta dessa
mnniskor i miljer som mycket medvetet, men kanske inte srskilt hgljutt, frsvarar Bibelns syn p sex. Sedan nns de naturligtvis p mnga andra hll ocks, men dessa sammanhang fungerar som ngot slags fristad fr
dessa mnniskor.
bibelns syn p samlevnad och sexualitet
En sdan bibelsyn framstlls ocks ofta som frlegad, trngsynt, frdmande,
livsfrnekande och rent av farlig. Min erfarenhet r den motsatta. Jag menar
att en sdan bibelsyn i sjlva verket befriar och terupprttar mnniskor.
Bara med en sdan bibelsyn har vi en chans att hitta livet. Nr vi vgar ta
Bibelns tal om synd och nd och frltelse p allvar, det r d som livet verkligen fr frg och kommer till sin rtt. Inte s att jag stndigt jagar vad jag
kan tnkas ha rtt till, utan s att varje dag r en ndegva, som jag ftt att
frvalta och anvnda till att er fr mjlighet att mta den uppstndne och
levande frlsaren. D r det heller inget omjligt beslut att avst frn vad det
vara m (inklusive sex), fr att kunna flja i Mstarens spr. Detta r naturligtvis ett beslut som kostar p och som mnga gnger r svrt. Men innebr
det en nrmare relation med Jesus r det, trots smrtan, vrt det. Fr kristna
i frfljelsetider har detta nrmast varit en sjlvklarhet: att flja i Jesu fotspr r vrt all tnkbar mda och uppoffring.
Den enda av Bibeln sanktionerade samlevnadsformen r ktenskapet
mellan en man och en kvinna eller tminstone mellan man och kvinna (det
nns ju exempel ven i Bibeln, frn Gamla testamentet, med mnggifte).
Bibelns tv alternativ r ktenskap mellan man och kvinna eller celibat.
Jag hr ofta att man inte kan begra att mnniskor ska leva i celibat, utan
att det krvs en srskild kallelse fr det. Drmed skulle det vara orimligt att
s att sga krva att mnniskor av andra skl ska leva i celibat. Bibelns stt
att beskriva detta r dock, s vitt jag frstr, ett annat. Bibeln utgr inte enbart frn en kallelse, utan ocks frn verklighetens olika frutsttningar och
omstndigheter (handikapp, vergrepp, fritt val m.m.). I Matt. 19 kommer
detta srskilt tydligt till uttryck. Jesus talar dr om olika kategorier av mnniskor som r knlsa, som det str i Bibel 2000. Bibeln talar inte om
251

homosexualitet verhuvudtaget begreppet uppfanns lngt senare. Den

vnder sig enbart emot det sexuella beteendet, handlandet, inte emot lggningen eller den sexuella orienteringen. Sexuella relationer vid sidan av ktenskapet mellan man och kvinna avfrdas dock i Bibeln utan undantag som
synd. Jag kan inte se detta p ngot annat stt.
vilka vill kyrkan exkludera?
Hur hanterar vi d detta i kyrkan? Vilka vill vi inkludera respektive exkludera? En kyrka som inte accepterar samknade relationer, knsneutrala ktenskap eller var man nu vill lgga fokus, hvdas ofta vara exkluderande:
mnniskor fr inte hra dit. Kanske r detta sant, men bara delvis. Gentemot oss som brottas med homosexuella knslor och som nskar leva ett liv
i avhllsamhet skulle det p motsvarande stt upplevas som ett svek om kyrkan vljer att bejaka ngot som vi anser r i allra hgsta grad problematiskt.
Drfr menar jag att kyrkan, oavsett hur man vljer, kommer att vara exkluderande. Frgan r vilka man vill exkludera, och p vilket vis. Hur det n
blir kommer mnniskor att knna sig svikna och undanskuffade.
Om nu kyrkan infr en nyordning som den vi r p vg in i, hur r man
d beredd att visa sin solidaritet med en grupp som Medvandrarna? P vilket stt r man beredd att ge plats och utrymme fr mnniskor som har en
bibelsyn som den vi fretrder? Vilka resurser r man beredd att satsa? Jag
tnker mig att det handlar om resurser i form av forskning, sjlavrd, resurser fr ntverkstrffar, studie- och arbetsmaterial, kanske rentav personella
resurser i form av kaplaner m.m. Detta tycker jag r en viktig frga i sammanhanget: hur r man beredd att stdja denna grupp, om man nu vljer ett
frhllningsstt som troligen kommer att f den att knna sig n mer utanfr i vr kyrka?
samtalsdokumentet
En av rubrikerna i inledningen till det samtalsdokument som kom fr ett
par r sedan ld, vill jag minnas: Det kom ett brev. Nr jag tog del av
dokumentet undrade jag om det var ett bestllningsjobb. Har hela det hr
arbetet enbart utgtt frn brevskrivarna? Var har man varit beredd att
komplettera med andra perspektiv?
Medvandrarna har medvetet valt en lg prol, eftersom vi inte sett vr
viktigaste uppgift p barrikaderna utan i mtet med enskilda. Oroliga och
rdda mnniskor hr av sig per e-post eller mjligen de modiga via telefon fr att f bolla sina frgor och sin ngest med ngon levande mnniska.
Ofta r det frsta gngen i sitt liv som de verhuvudtaget vgar yppa ngot
om det som brunnit i dem i s mnga r. Medvandrarna har valt en lg prol
men det innebr naturligtvis inte att vi inte nns! Idag fr man ltt intrycket att bara den som syns i media existerar. Jag ser det som en viktig
uppgift idag att visa att vi faktiskt existerar.
252

Jag tycker att samtalsprocessen inom Svenska kyrkan har varit farsartad.
Inte p ngot stt har man velat ta in det perspektiv som Medvandrarna str
fr. Man har slppt fram en del extrema rster, fr att liksom gra tydligt att
de frsvarar en omjlig hllning, men att hra den rst som Medvandrarna
str fr har varit alltfr svrt fr Svenska kyrkan. S tolkar jag det tminstone. I samband med att samtalsdokumentet publicerades svarade CarlAxel Aurelius (Kyrkans Tidning nr 11, 2002) p frgan om hur han sg p att
Medvandrarna inte p ngot stt hade varit involverade i processen, att det
hr var en inbjudan till ett samtal. Detta upplevdes som ett hn, eftersom
man formulerat sig p ett stt som inte alls inbjuder till ngot samtal.
Ibland sger man: Vi knde inte till Medvandrarna. ven detta r frvnande. Vi har funnits med i artiklar i olika tidningar, i de ekumeniska sammanhangen (till exempel i en stor debatt vid L99 i Linkping). Det r frvnande att man inte vill knnas vid att vr grupp nns.
Jag har sett hur de mnniskor Medvandrarna representerar mnga gnger
har blivit svikna av den ofciella Svenska kyrkan, nr den konsekvent undviker, negligerar och bortser frn Medvandrarnas rst.
avslutning
Avslutningsvis vill jag pongtera att mitt frmsta rende inte r att tycka
synd om mig sjlv eller att tala om hur sorgligt allting r fr de homosexuella. Mitt frmsta rende r att visa p att det nns mnniskor som far illa
p.g.a. att kyrkan inte vill eller vgar ta sitt ansvar. Det nns faktiskt mnniskor som brottas med homosexuella knslor och som tror att Bibelns beskrivning av homosexuella relationer fortfarande r giltig.
Jag skulle ocks nska att kyrkan vgade visa p den frltande, upprttande, nyskapande kraft som nns i evangeliet om Jesus Kristus. Att flja
honom har aldrig varit enkelt: han talar sjlv om den smala vgen, om att ta
sitt kors. Trots att detta i mngas gon verkar vara en livsfrnekande och
destruktiv vg, r det ju i sjlva verket den vandringen som br till livet, som
leder till det nya livet i Kristus. Jag nskar att kyrkan skulle ha mod att se
mer av detta. Att infra nyordningar som mer och mer bejakar en homosexuell livsstil menar jag r att g i motsatt riktning. Efterfljelsens vg r
inte den lttaste, men den leder till livet.
KN: Lt mig direkt f dyka ner i det du nmnde om er upplevelse av att om kyrkan skulle ndra stndpunkt, eller frnya sin tradition genom att infra en ppenhet
fr vlsignelse av homosexuell samlevnadsform fullt ut i handboken, eller g nnu
lngre och bejaka en vigsel av samknade, s skulle rollerna bli ombytta: d skulle ni
bli exkluderade. Frgan som jag vill stlla till dig r om det kan vara en korrekt beskrivning? ven om er upplevelse r att ni inte har ftt komma till tals, s tror jag inte
att det nns ngon ofciell talesperson fr Svenska kyrkan som har sagt att ni eller er
sikt ska exkluderas. Vill du kommentera det? Knslan av att bli sviken r inte
samma sak som att bli exkluderad. Idag r ju situationen de facto sdan att homo253

sexuella personer inte bara upplever sig utan r exkluderade frn att f en kyrklig
vigsel, eller en vlsignelse som nns fullt ut reglerad i handboken.
Det r en intressant frga, tycker jag. r man exkluderad fr att man inte
kan ha tillgng till en kyrklig vigsel?
KN: Man r exkluderad frn den mjligheten i alla fall.
Ja, men det bygger ju p en frfrstelse av vad ktenskapet r fr ngot.
Om ktenskapet per denition r mellan man och kvinna, d r man ju exkluderad genom att man har ett annat slags relation d r det inte ett ktenskap. Det dr beror lite grann p hur man denierar. Sedan tycker jag att
det r problematiskt med begreppet exkludera ocks, fr det har lite gtt
troll i det. Idag ska man vara krnkt ocks, i alla mjliga situationer; det
har gtt ination i orden. Javisst, man r exkluderad s att man inte kan ing
ett ktenskap men om ktenskapet r ngot annat?
AL: Det r vl den vederbrande sjlv som knner om man r exkluderad eller ej
det kan man ju inte bestmma t andra. Om det r ett antal personer som knner
sig exkluderade, s r det ett faktum: det r en knsla som nns. Hur frhller du dig
till det?
Jag frstr ju det helt och hllet, och jag knner igen mig i det mnga
gnger ocks. Jag har ju upplevt sjlv ocks att jag duger inte i den hr kyrkan, eftersom jag inte kan gifta mig och ha 1,8 barn.
AL: 1,8?
Ja, det r vl ungefr s mnga man ska ha eller r det kanske nnu frre
nu fr tiden? Men det var ngot mera, i brjan av din frga?
KN: Jag uppfattade det som att du gav uttryck fr instllningen att ni redan r
exkluderade att det r den uppfattning som fretrds av Medvandrarna. Samtidigt
knner sig ju naturligtvis homosexuella grupper, som vill ngot mera n vad det nns
mjlighet till idag, exkluderade frgan r p ngot stt om det verkligen r s att det
blir ombytta roller? Att det bara r en grupp som blir exkluderad?
Det talas ju om frsonad mngfald att det r ngonting nt och mjligt.
Men jag r vldigt tveksam till det, i alla fall som samtalet har sett ut hittills
i Svenska kyrkan. Jag har era exempel p tillfllen nr jag har varit inbjuden som representant fr Medvandrarna och det vi str fr, men vldigt p
distans. Jag var inbjuden i Karlstads stift fr ett r sedan, ungefr, till en stor
temadag omkring sexualitet. Dr var det ett par tre seminarier som drev en
linje liknande den som EKHO str fr ven om det ju naturligtvis inte r
en linje, men om man buntar ihop det och dr jag skulle f ett seminarium,
som inte skulle f handla specikt om homosexualitet utan om celibat, fr
det tyckte man att s lngt kunde man strcka sig. Men till och med det var
tillrckligt fr att mnniskor skulle reagera vldsamt, och hra av sig till
stiftet och sga: Borde ni inte sga nej tack till den hr Erik Johansson, fr
han r farlig. Och nr inte det gick s kom man istllet och deltog p seminariet, och stllde en bandspelare mitt framfr gonen p mig och spelade
in seminariet. Vrdpersonen frn stiftet hade heller inte kurage nog att sga
254

ifrn, utan det lt man bara passera. Det r ett exempel p att man inte r
beredd att lta dessa synpunkter och sikter komma till tals.
AL: Man kan ha stor respekt fr personer som vljer att inte leva ut sin sexualitet,
men det gr ju ocks en hel del heterosexuella dessutom ptvingas mnga detta,
eftersom de faktiskt inte har funnit ngon gemenskap med en annan mnniska. Det
nns en lng tradition i kyrkan av klosterliv, ven om vi inte har haft s mycket av
det i den protestantiska delen av kyrkan. Vad r det som gr att avstendet frn att
leva ut homosexuell sexualitet skiljer sig s frn det heterosexuella?
Det r ju just det jag funderar p ocks.
AL: Men d stdjer man sig ju inte p bibelord, ndvndigtvis? Jag menar,
heterosexualitet r s att sga godknt, det r ett mainstream-beteende: heterosexuellt partnerskap, det vill sga ktenskap. Men du stdjer dig p bibelord. Om man d
ska dra parallellen med andra bibelord som kyrkan har sttt sig p till exempel har
kvinnoprstmotstndarna ocks sttt sig p bibelord, och det har hllit p i femtio rs
tid, minst, om inte lngre. Tycker du att det r likvrdigt, motstnd mot kvinnliga
prster r det en likartad sak?
Det r klart att det nns berringspunkter, men det r ocks en helt annan frga. Frgan kring mbetssyn handlar ju om kyrkans ordningar vad
gller mbetsbrare osv., men i den hr frgan handlar det ju som jag ser
det om skapelsesyn och mnniskosyn. Redan i Frsta Mosebokens skapelseberttelse och det kan vi ju se runt omkring oss r mnskligheten konstruerad i form av mn och kvinnor. Det r ingenting som vi mnniskor har
hittat p. Det handlar inte om ordningar, utan det r s mnskligheten bde
biologiskt och socialt r konstruerad.
AL: Du nmnde det hr att ktenskapet r mellan man och kvinna, och det har vi
haft i Bibeln fast du gjorde en liten brasklapp dr, nr du sade att d handlade det ju
faktiskt ursprungligen om ett polygamt ktenskap, och det gnar vi oss ju inte t nu
lngre i varje fall inte formellt.
Men det kanske nns anledning att nd ha med det perspektivet i bakgrunden.
AL: Men om man nu ska se p hur ktenskapet har utvecklats, och synen p kvinnan, s var ju ocks kvinnan lnge mannens egendom. Ngon hr nmnde att kvinnan egentligen inte frrn 1920 blev jmstlld med mannen i ktenskapet. Det har
skett en utveckling dr, och d r frgan: kan man verkligen g tillbaks till gamla
bibelord, och enbart stdja sig p det, fr att tala om hur tv mnniskor ska leva tillsammans?
r det inte bibelord vi stdjer oss p nr vi sger att mn och kvinnor r
jmstllda ocks?
AL: Det gr man vl inom kyrkan, men det nns ju andra motiveringar ocks.
Jag tror inte att lagen som gav oss rstrtt 1921 stder sig p ngra bibelord, till exempel.
Det knner jag inte till, men jag vet ju nd att verallt dr den kristna
kyrkan har vuxit fram s har det inneburit att samhllena har blivit mer jm255

stllda. Dr har kvinnans stllning hela tiden lyfts upp inte i alla lgen,
men generellt tror jag nog att jag trs sga s att den kristna kyrkan, jmfrt
med mnga andra kulturer, har lyft fram och uppvrderat kvinnan som jmstlld med mannen.
AL: Det nns nog mnga kvinnor som inte skulle hlla med dig om den saken
bland annat de som kallade sig Upprrelsen, och som vl startade hr i Uppsala fr ett
antal r sedan och pekade inte minst p Gamla testamentets fruktansvrda kvinnosyn. Det nns mycket att sga i den saken. Inte kan man pst att kyrkan har gtt i
frgrunden fr att kmpa fr jmstlldhet mellan man och kvinna?
Jag kanske inte ska argumentera fr det, men allts
KN: Det r ett stort frgekomplex. Fr jag koppla tillbaka till ngot annat som du
sade, nmligen att du hade problem med begreppet exkludera. Nra det begreppet
ligger ju det hr med att vara exklusiv. Du nmnde i din inledning att den bibelsyn
som du och Medvandrarna huvudsakligen fretrder kan upplevas som frlegad,
trngsynt osv. negativa ord. Men sedan fortsatte du med att sga att din upplevelse
r den motsatta: Bara med en sdan bibelsyn som vi har kan vi hitta livet. En
sdan formulering, eller en sdan attityd, kan ju upplevas som vldigt exklusiv. I frlngningen av den fr jag spetsa till det, och frga dig om det r din uppfattning att
man har bttre frutsttningar att utvecklas mera andligt i en kristen mening om
man avstr frn sex, frn att leva ut sin sexualitet, speciellt sin homosexualitet?
Nej allts att man skulle ha ett slags andliga fretrden? Nej, men dremot
KN: Jag vill inte sga att du har psttt det men i frlngningen kan man ju faktiskt dra en sdan slutsats.
Den var jag inte frberedd p att man skulle kunna dra, men OK. Det jag
tnker r att en bibelsyn som tar fasta p det som jag menar r det centrala i
Evangeliet: att Jesus har dtt och uppsttt fr vra synders skull, och att genom tron p honom blir vra synder frltna inte p grund av vad duktiga
vi sjlva r, utan p grund av att vi fr lmna allt vid korset jag tror att det
bara r dr som den verkliga livsvandringen nns. Det r den bibelsynen jag
r ute efter, och det gller generellt absolut inte bara frgor kring homosexualitet. Det r ju dr som Evangeliets sprngkraft nns. Och d tror jag
inte att det r ngon lsning att omdeniera vad som r synd, utan lsningen r att hitta till nden och frltelsen genom syndabeknnelse och frltelse.
AL: Det hr begreppet synd: synd, skuld, skam du talade om alla som knappast
ens vgar ringa er i Medvandrarna, mjligen skicka ett e-mail lite mer anonymt. Det
talar ju p ngot stt om att detta r ngot djupt skamligt. Vad man ju har sett av den
ppenhet kring homosexualitet som nd har kommit p senare r r ju att lite av
skamstmpeln har frsvunnit. Nu undrar jag om det i de kristna kretsar som du knner r kvar en skamstmpel kring detta? P vilket stt kan man nd hjlpa folk att
bejaka att ja, jag r homosexuell sedan kan man i nsta vnda bestmma hur man
ska gra med den saken. Hur gr ni dr?
256

Jag tycker det r jttesvrt, drfr att som det r idag s r det en s vildvuxen ora av uttalanden. Dr skamstmpeln kanske fortfarande lever kvar
som starkast r inom frikyrkligheten, och det r vl kanske framfrallt ifrn
den sidan som de hr riktigt rddaste rsterna kommer. De rster som nns
inom Svenska kyrkan r ofta sdana som inte fr att det r s skamligt,
men fr att man inte har haft ngot som helst forum fr att ventilera sina
tankar s vnder man sig till Medvandrarna. Dr tycker jag att vi har ett gemensamt ansvar att frska tala om homosexualitet p ett stt som inte
skambelgger mnniskor, utan som ger mjlighet att faktiskt se verkligheten och inse att det hr r kanske ngot som rr mig ngot som jag inte fr
rtsida p i mitt liv men att det nd nns ett forum ngonstans, en mjlighet att ngonstans bolla tankarna. D tror jag ingen r betjnt av de hr alldeles fr knivskarpa, sjlvklara svaren, utan mer av det mer lgmlda samtalet.
AL: Jag gissar att det ocks nns en del som r lite oskra om sin sexuella identitet.
Vad fr de fr hjlp och std? Allts, de fr hjlp och std att hitta fram till den, frst
och frmst, d, innan
Frgan r om det r det som r det viktigaste: att hitta fram till Jag
kan tycka att det idag r en verfokusering p att man ska hitta sin sexuella
lggning.
AL: r det bttre att svva i ovisshet om den, eller?
Nej, men jag tycker att det r en mrklig syn att vi xerar: den r sdan,
och den r sdan, och den r sdan, nr det i sjlva verket visar sig att fr de
allra esta mnniskor s r sexualiteten mycket mer exibel n s ibland
ytande, ibland frnderlig.
AL: Du talar ocks d om bisexualitet kanske, eller?
Det r ju ocks ett sdant dr begrepp, ngot vi sger fr att frenkla
verkligheten. Det r ju inte s att all homosexualitet r enhetlig, heller det
nns alla mjliga varianter dr.
AL: Men sexualitet r ju en stark kraft det kan man vl nd pst.
Absolut.
KN: Den skamstmpel och skuldbrda som mnga homosexuella nd ptagligt
upplever inte bara i frikyrkliga samfundslger, utan kanske ocks i Svenska kyrkan
mnga upplever vl att den brdan, den stmpeln, verkligen skulle lttas, eller att
man skulle bli befriad av den, om kyrkan sade ja till vlsignelse av en homosexuell
samlevnadsform. Mnga skulle vinna p det, s att sga. Om kyrkan d ocks skulle
tillta att det naturligtvis skulle f nnas avvikande uppfattningar, att ocks Medvandrarna skulle f plats nns det ngon frlust med ett sdant frhllningsstt
frn kyrkans sida?
Allts, jag tror att det r svrt fr mnga att knna sig hemma i en kyrka
som sger att det r OK att leva i sexuella relationer utifrn vad man i frsta
hand har lust till och knner fr, och s. Jag vet att det r mnga som knner
att jag kan vara kvar i kyrkan, jag kan knna mig hemma i den hr frsam257

lingen, s lnge jag knner att det nns en frstelse fr mitt stt att tnka,
fr mitt stt att frst Evangeliet. Men vill man sga att det r OK med homosexuella relationer, helt oreserverat, d har jag inte lngre ngon plats hr.
AL: D fr du inte plats i den kyrkan, sger du?
Jag sger inte s fr min egen del, men jag mter sdana som upplever det
s.
AL: Tror du att den hr frgan kan splittra kyrkan?
Det r klart att den kan men det r mnga frgor som kan det.
AL: Ligger den nra till?
Ja, det tror jag, och jag tror att den redan har gjort det. Jag vet ju att det r
mnga som redan har lmnat skutan, fr man tycker att hr kan jag nd
inte vara kvar men om man kallar det fr splittring, det r vl kanske att ta
i. Det r inte s att kyrkan r klyvd i tv hlfter. Men jag vet att det r mnga
mnniskor som redan knner sig uttrngda.
AL: Samtidigt r ni ju inte s mnga, vad du har sagt, i Medvandrarna?
Nej. Visst.
KN: r det ngot mera som du vill lyfta fram som knns viktigt fr dig att f sagt
innan vr sista minut har passerat?
Det nns mycket man kan sga mer, men vi kommer inte lngre idag tror
jag.
Utfrgare: Ami Lnnroth (AL) och Kenneth Nordgren (KN)

Erfarenheter och synpunkter frn EKHO

Arthur Thiry
Att lska och bli lskad r ett av varje mnniskas grundlggande behov.
Vgen mellan hjrta och hjrta r unik och enastende. Freteelsen att lska
och bli lskad r dremot ytterst universell. Att leva i en relation r underbart ibland, svrt ibland, och dremellan innehller det mycket av vardagens
trygghet. S r det fr alla.
Det nns inte tv sorters mnniskor, de vars krlek riktar sig till en person av motsatt kn och de som lskar en person av samma kn. Det nns
bara en sorts mnniska och en sorts krlek. Vr brokiga mngfald av mnniskor r inte begrnsad till vare sig kn eller sexuell lggning. Drfr vill vi
frn EKHO-rrelsen att bde samhlle och kyrka ska leva i konsekvens med
detta. Bejaka ett ktenskap som gller lika fr alla vuxna, fria mnniskor,
oavsett sexuell lggning. Samhllets lagar har till avsikt att ge likstllda frmner, skydd och skyldigheter fr alla medborgare. Hur mycket mer har d
inte den Gud vi tror p avsikt att skydda och ge frmner till dem som vnder sig till honom. Det menar vi kyrkan ska uttrycka i ord och riter.

258

ekho, european forum och

projektet normgivande mngfald
EKHO de ekumeniska grupperna fr kristna homo- och bisexuella och
transpersoner har funnits i snart trettio r. Vi startade i Stockholm 1977,
och vi r medlemmar i en europeisk paraplyorganisation, European Forum
for Lesbian and Gay Christian Groups, bestende av 39 grupper frn 17 olika
lnder. Samtidigt som arbetet med samtalsdokumentet tog fart ck vi frmnen att tillsammans med Svenska kyrkans frsamlingsfrbund vara med
i ett Equal-projekt, Normgivande mngfald. Projektet frbttrade vr
ekonomi s att vi ck mjlighet att anstlla en projektledare p heltid medan
jag sjlv ck mjlighet att arbeta en dag i veckan med den transnationella
koordinationen. Detta har varit en styrka bde fr EKHO som organisation
och fr the European Forum. Genom vrt deltagande i projektet ck vi
medel att frbttra vrt informationsarbete och samtidigt p allvar ta itu
med samtalsprocessen. ven om diskrimineringen i arbetslivet inte r detsamma som samtalsdokumentet, gr de in i varandra i kontakten med frsamlingsmedlemmarna.
Genom projektet ck vi, efter ptryckningar frn Svenska kyrkan med
std av den norska kyrkan, mjlighet att ka med vr Normgivande mngfald-utstllning till KEK-konferensen i Trondheim. Det var en spnnande
upplevelse. Vr projektledare Britta Svensson och jag sjlv deltog. Vi var dr
med vr regnbgsagga och vra EKHO-broschyrer och arbetade s gott vi
kunde. Utan att veta om det orsakade vi en ekumenisk kris: vid ett plenum
reste sig ledaren fr den rysk-ortodoxa delegationen upp, begrde ordet och
ondgjorde sig ver att man slppt in homosexuella feminister, och ver att
vi deltagit i gudstjnsterna. Givetvis vckte detta en reaktion. Frn EKHO:s
sida insg vi hur svrt detta med internationell och europeisk ekumenik r i
dessa frgor.
diskriminering
Detta r ocks en utmaning fr the European Forum. Vi har skapat kontakter in i KEK-organisationen som vi fljer upp. Det r vr frhoppning att
det arbete som nu bedrivs inom Svenska kyrkan, och som EKHO r delaktigt i, ska kunna sprida sig till andra grupper och samfund dr vra erfarenheter ska kunna tas till vara.
I vrt arbete insg vi relativt snart att de diskrimineringsmekanismer
som nns i samhllet terspeglar sig ocks p det kyrkliga omrdet. I EKHO
r vi mna om att arbeta med ett lesbiskt feministiskt perspektiv (vi r mna
om att ta vara p den kvinnokompetens som nns i vr organisation). Jag
vill stlla frgan: vad r det fr diskrimineringsmekanismer som gr att det
fortfarande, fyrtiosex r efter att de frsta kvinnorna prstvigdes i Sverige,
r tilltet att diskriminera kvinnor och srbehandla dem i teologins namn?
Hur kan det vara s?
259

Det nns uppenbarligen en omedvetenhet om vad diskriminering och

srbehandling egentligen r. S lnge vi inte diskuterar diskriminering som
sdan, s lnge vi inte lgger ribban p rtt niv, kommer det att ske vertramp i teologins namn. Jag tnker d inte frst och frmst p pastor Green
som blivit dmd fr att ha utmanat lagen om hets mot folkgrupp. I vrt
arbete med samtalsdokumentet, dr vi frn EKHO lmnar ut vra liv som
individer, och hamnar i situationer dr vi blir personligen angripna det
hr r ingen nyhet fr ngon nns ingen ribba fr vad det r tilltet att
sga offentligt. Vi skulle reagera kraftigt om ngon i en invandrardebatt
skulle behandla en svart person s, och tala nedsttande om honom som
person eller om hans stt att leva sitt liv. Samtidigt frs det ett resonemang i
samhllet om att ta itu med det grundlggande i diskrimineringsfrgorna.
Vi har inte lyckats. Som kristen knner jag mig misslyckad. I EKHO-rrelsen hamnar vi gng p gng i situationen dr vi str mellan de profana homosexuella och kyrkan.
Vi vill till varje pris undvika att frgan om homosexualitet i Svenska kyrkan ska behandlas p samma stt som kvinnoprstfrgan har behandlats.
Detta r en demokratisk process som kommer att ta tid, men om vi kan lra
av de erfarenheter som kyrkan faktiskt har gjort nr det gller kvinnoprstmotstndet, samvetsklausulen m.m., kan vgen framt g bde snabbare
och smidigare.
Vad var det fr diskrimineringsmekanismer som gjorde att det inte var
sjlvklart, nr Kyrkostyrelsen och Teologiska kommittn skulle anordna
denna hearing, att EKHO skulle f en inbjudan, trots att det nns pengar
avsatta i Kyrkostyrelsens budget fr att vi ska medverka i samtalsprocessen?
Vi hoppas att det bara var ett frbiseende, men just sdana frbiseenden
kallas fr osynliggrande. Vr betydelse som individer och som organisation, och det arbete som vi bedrivit tillsammans med Svenska kyrkan i snart
trettio rs tid, br tas till vara. Givetvis kan man sga att EKHO r representerat eftersom vi har ngra homosexuella inbjudna som r EKHO-medlemmar. Men samtidigt r det ngot grundlggande att om vi ska kunna
arbeta serist med dessa frgor, s mste vi samarbeta. Frn EKHO:s hll r
vi inte intresserade av en koniktsituation. Vi r kristna, vi r medlemmar i
Svenska kyrkan, och vi vill att arbetet ska g framt. Vi kan vara oense om
takten, och om hur snabba steg vi kan ta framt, men vi konstaterar att rrelsen gr framt, och att de steg som tas framt i kyrkan inte gr bakt, vi fr
inte en backlash.
signalgivning
Signalgivning r ngot mycket viktigt fr mig. Jag har levt i ett ktenskap,
men hade ngon bekrftat mig som femtonring, bekrftat att jag kunde bejaka den kallelse som Gud har fr mitt liv, s skulle mitt liv ha sett annorlunda ut. I den konservativt kristna milj dr jag vxte upp var det inte accep260

terat att vara homosexuell. Det var det absolut sista jag ville. nd hade jag
inget val. Nr jag lmnade min pastorstjnst (jag har ett frutet som frikyrkopastor) och min frsamling fr tta r sedan var det med stark smrta.
Mitt liv var misslyckat. Men den Gud som jag tror p var inte frdig med
mig. Han r inte frdig med ngon enda mnniska, det r en pgende process. Det som var s olyckligt fr mig och min familj har blivit ngot positivt.
Det som vi nskar mest av allt frn Riks-EKHO som rrelse, EKHO som
organisation och som kristna homosexuella, r att debatter och samtal ska
fras p en anstndig niv. Vi behver hjlp. Det r inte bara att ka ut till
en frsamling och ta fram samtalsdokumentet och brja tala. Vi r s medvetna om begrnsningarna. Inte mnga frsamlingar har orkat starta studiecirklar fr att diskutera studiematerialet, fast det r jttebra. Vi tror inte
att det r rtt vg att g att tillta homofobiskt tal inom Svenska kyrkan.
Mnniskor har rtt till sin sikt men det mste f nnas en grund av respekt.
Vi kan inte respektera dem som diskriminerar. Vi kan inte respektera de
sikter som krnker och gr skada. Det r viktigt att vi hller oss till de
grundlggande demokratiska hllningar och vrderingar som nns i Svenska kyrkan.
Det r viktigt fr oss att fortstta diskutera vad vi menar med de stora teologiska orden som vi anvnder s ofta: krlek, mnskliga rttigheter, mnskligt vrde. Precis som alla politiska partier idag r feministiska, s sger alla
kyrkor: vi lskar de homosexuella, de r ocks mnniskor. Dr behver vi lgga vr tyngd, frklara vad vi menar med begreppen och vara konsekventa.
ekho:s frvntningar p den fortsatta processen
Kyrkomtet har fattat ett beslut. Kyrkostyrelsen ck ett uppdrag, och vi vill
vara med i den demokratiska processen. Det fr ta den tid det tar, men samtidigt knner vi att det r viktigt att processen fortstter. Vi vill vara med,
och vi vill bli respekterade.
Partnerskap r dagens verklighet. EKHO:s hllning r att vi r fr knsneutrala ktenskap med bibehllen vigselrtt, fr att fortstta det teologiska
arbetet inom kyrkan kring frgan om homosexualitet.
ML: Jag vill brja med att komma tillbaks till det som du sger om de erfarenheter
som ni har gjort under de trettio ren i EKHO. Hr str vi i en situation precis som i
ett ekumeniskt sammanhang av att frska komma till ngon form av gemensam
samtalsgrund, gemensamma centrala vrderingar, bland mnniskor som delar samma tro men kommer frn olika utgngspunkter. Du har varit lite inne p att man kan
se att vissa saker kanske r mer centrala frgor andra kan vara mer perifera. Skulle
du kunna dela ngra mer av de erfarenheterna, som kan vara en hjlp p vgen?
Det som vi frst och frmst har lrt oss r att en teologisk debatt ndrar
ingenting. Har man en stark teologisk vertygelse, s ndrar man sig inte
genom att mta ngon som har en motsatt sikt i en debatt. Det som r vik261

tigt r att de homosexuella som nns inom Svenska kyrkan blir synliggjorda,
och det innebr att arbetet mste riktas mot att skapa en milj dr varje individ kan vara den hon r i det kyrkliga sammanhanget. Vi frsker att vara
ppna. Vi har mnga er ppet homosexuella i samhllet idag n ngonsin,
och kan vi skapa de miljer som behvs s kommer frgan att lsa sig naturligt.
KN: EKHO r ju en ekumenisk stdorganisation. D tycker jag det r intressant
att frga om vad ni har upplevt vara viktigast att samlas kring, nr ni p ekumenisk
grund har bde kommit med era olika traditioner frn olika samfund och samtidigt
kastat loss lite grann frn dem. Vad har varit det viktigaste att samlas kring, frutom
era gemensamma erfarenheter av att tillhra en minoritetsgrupp vad gller sexuell
orientering?
Jag mste sga att egentligen s har vi inte kastat loss frn kyrkan. Det
skulle vara vldigt enkelt att sga att ja, nu vnder vi kyrkan ryggen det
vore underbart, men samtidigt har min gudsrelation, och vr gemensamma
gudsrelation, alltid varit det primra i gemenskapen med EKHO. Nr jag
kom till EKHO s knde jag att det blev min nya familj. ven om jag var
frikyrkopastor och lste mina egna annonser, och EKHO kunde ha sin annons p samma sida jag lade aldrig mrke till det, s pass stark var frtrngningen. Och det r klart att det r viktigt, och det har varit viktigt att ha
gemenskap inom EKHO-rrelsen, ven om vi r inte verens. Det nns vldigt f saker som vi r verens om. Har man en grupp mnniskor dr den
enda berringspunkten r att de r kristna homo- eller bisexuella s har man
en hel skara.
KN: Vi har hrt Tuulikki Koivunen Bylund, som har fungerat som kaplan fr
EKHO-gruppen hr i Uppsala, bertta att EKHO-freningen hr lokalt tydligen har
upphrt i vras, tror jag hon angav som tidpunkt. Det dr lter intressant. Det kan
ju tolkas p olika stt, och jag vet inte de konkreta anledningarna. Du kanske kan
bertta om det har skett p andra orter ocks, och vad orsakerna bakom det i s fall
har varit? Det kan ju vara positiva orsaker: att medlemmarna knner att vi inte behver ha den hr stdorganisationen, drfr att frsamlingarna i sig sjlva tillter oss
att vara med. Men det kan ju ocks vara negativa orsaker: att man har funnit det
vara svrt att jobba. Kan du utveckla det lite, utifrn det som vi hrde idag om att
tminstone uppsalafreningen har lagt ned sin verksamhet?
Om vi tittar p EKHO:s historia som rrelse, s var EKHO Stockholm
frst. Kort drefter uppstod EKHO Uppsala och ngra r senare EKHO
Gteborg. Sedan kom EKHO Norrkping och EKHO Syd. EKHO Norrkping var den frsta freningen som lades ned, sedan EKHO Syd och nu
EKHO Uppsala. Anledningen om jag har frsttt det hela riktigt till
nedlggningen hr i Uppsala var att de har fungerat som ett ntverk, och de
knde att det var tungt att bedriva en ideell frening fr att ntverka: freningslagstiftningen r sdan att man behver en styrelse och en kassr,
m.m., m.m. Men de har gemenskap, och samtidigt med deras nedlggning
262

ck vi ett uppdrag p vrt rsmte att titta ver riksfrbundets organisation, fr att hitta en organisationsform som kan ta vara p de medlemmar
som tillhrt EKHO Uppsala s de inte frsvinner ut i rymden. Vi har verlggningar nsta helg i Gteborg fr att diskutera exakt hur vi lser det p
ett stt som r ett avslut med minst administration.
Om vi tittar p vr historia ser vi att hiv och aids decimerade EKHOrrelsen, speciellt i Stockholm, p 1980-talet . Det blev en stor kris och vi frlorade mnga ledare till aids i den vevan, men likavl lever EKHO Stockholm vidare. Folk kanske inte har behov av att g p sammantrden och aktiviteter, men precis som man betalar sitt medlemskap i Amnesty International s betalar folk sitt EKHO-medlemskap, och vi upplever inte att det r en
kris i rrelsen. Folk betalar sina medlemsavgifter och sger: Det r jttebra
att ni jobbar p i Riks.
KN: Jag frstr om det kan nnas freningstekniska orsaker bakom en frenings
nedlggande. Det jag var ute efter var att hra om verkligheten fr enskilda EKHOmedlemmar kanske faktiskt har frndrats i positiv riktning under de r som gtt sedan vissa lokala freningar brjade sin verksamhet?
Vr erfarenhet r relativt enkel: s lnge som vi r lugna och inte sticker
upp, s kan man leva ganska problemfritt i vilken frsamling som helst om
man inte r ppen med vem man r. Men s snart som man brjar krva en
vlsignelseakt, eller partnerskap, eller att bli hrd och sedd, s blir det problematiskt. Det r erfarenheten idag ocks. Det r inte ppet, fr man kan
inte tillhra vilken frsamling som helst inte i Svenska kyrkan heller.
Kvinnliga prster vet var de kan ska tjnster och var de inte sker tjnster:
mekanismerna r desamma.
ML: Du nmnde ocks att EKHO har kommit att f en roll lite grann emellan de
profana, eller de homosexuella som inte r med i kyrkan, och kyrkan. Jag tnkte frga
lite om dina erfarenheter. Du pratar ocks om vikten av signaler. Vad r din uppfattning hur viktig r den hr frgan bland de homosexuella som inte r aktiva men
som p ngot vis knner att kyrkan r viktig, som en nationell ram eller s?
Ja, d blir terkopplingen till hela folkkyrkotanken: det r klart att r
Svenska kyrkan en folkkyrka, vilket r vr mlsttning vi vill vara folkets
kyrka, s bestr folket av mnga mnniskor som inte nns i Kyrkomtet
men som dper sina barn, som vill gifta sig och som begraver sina dda. De
kontakter som homorrelsen har med Svenska kyrkan r precis som gemene
mans, just i de sammanhangen: konrmationsundervisning, dop, brllop,
begravning. Samtidigt ser vi klart och tydligt att vi fyller Storkyrkan till
bristningsgrnsen p varje Pride. De gudstjnsterna har varit jttebra ibland,
och andra gnger har predikan gtt rakt ver huvudet p alla som var dr
ven jag, med teologisk utbildning, kan sga att det hr var totalt misslyckat.
Men folket kommer, och de deltar. EKHO Stockholm, som inte har ngra
bidrag, klarar sin verksamhet p kollekten som tas upp i den gudstjnsten.
Nr man diskuterar knsneutral ktenskapslagstiftning i samhllet s r
263

det inte RFSL som r mest intressant, fr kampen str vid kyrkan. Det r
hr kampen avgrs nr det gller normgivning i samhllet. Vi arbetar tillsammans med polisen och frsvaret i Normgivande mngfald, och Frsamlingsfrbundet. Just att det r normerna kyrkan har fortfarande en
normgivande roll. Den enktunderskning som har gjorts nu av kyrkomtesdelegater visar klart och tydligt att det nns ett intresse inom Kyrkomtet att man ska komma vidare i dessa frgor. Och givetvis skrivs det om det i
alla homomedia: Lars Grdfeldt r ute, Britta r ute, jag r ute. Det frekommer, och samtidigt blir vi uppbackade. Man kan vara ute och folk sger:
r du den Arthur? Ja, sade jag. vad bra, ni gr ett jttebra
jobb. S den bekrftelsen fr vi. Och d r det viktigt.
KN: Liksom bland alla kristna s nns det vl vldigt olika teologiska grundsyner
och synstt ocks bland kristna homosexuella. Vi har hr ftt hra en representant fr
gruppen Medvandrarna, som ju kommer till andra stndpunkter n EKHO ofciellt
gr. Finns det ngot samtal mellan EKHO och andra grupper av kristna homosexuella
varav vi har ftt hra en dr man diskuterar sdana hr frgor? Eller r det ganska vattentta skott?
Erik fr st fr sina erfarenheter, men jag vill leva tillsammans med den
man som jag lskar, och fr jag chansen att gifta mig infr Gud och mnniskor s vill jag gra det s snart som jag bara kan, nr det tillfllet ges. Att
folk har andra sikter och andra meningar ska inte hindra mig, fr varje individ har sitt val. Om det nns en partnerskapsakt eller en vlsignelseakt
eller vad vi nu kallar det fr, eller ett ktenskap det r inte det som r det
viktiga. Folk mste fortfarande flja sitt samvete det r ngot grundlggande i den reformerta tron att varje individ har ett ansvar fr sitt liv och sitt
samvete. Drfr kan vi samtala ven om vi inte r verens.
ML: Begreppet normgivande mngfald knns ocks som intressant att ta in i
det hr sammanhanget: bde en mngfald av olika stt att vara kristen homosexuell
men ocks en mngfald stt att leva i en relation inom kyrkan. Kan du prata utfrligare om de erfarenheter ni har, och vad det begreppet betyder?
Normgivande mngfald blev namnet p projektet eftersom de parter
som ingick kyrka, polis och frsvar traditionellt har varit normbrande i
samhllet: frsvaret har varit vrt yttersta skydd fr demokratin, polisen
har sttt fr lag och ordning och kyrkan har frsvarat moralen och det andliga styret av folkets liv. Nr jag anvnder uttrycket normgivande mngfald s r det en mngfald dr varje mnniska blir sedd och respekterad fr
den hon r, och inte krnks. Det innebr att vi inte ska provocera i ondan,
men samtidigt ska man ha en grundlggande respekt dr man inte krnker.
Det nns ett uttryck i samtalsdokumentet som vi reagerade vldigt ver frn
EKHO-hll jag tror att det r frsonande mngfald. r det inte ett begrepp dr? Traditionellt r frsoning alltid en frga om skuld. Om man anvnder uttrycket frsonande mngfald fr att diskutera homosexualitet, s
r frgan: vems r skulden, och vad r det som ska frsonas?
264

KN: Som utfrgare har jag ingen anledning att g in och svara fr Teologiska
kommittns rkning om vad man har skrivit i samtalsdokumentet fast det hr med
skuldbrdan kanske man kan se som att en konikt har uppsttt, och i en konikt nns
det ju alltid olika parter. ven i den bemrkelsen kanske man kan anvnda begreppet
frsoning, utan att ndvndigtvis betona detta med skuld bara att olika meningar i
en koniktsituation har uppsttt? Jag vet inte om du vill kommentera det?
Jag skulle uppleva att precis som kyrkan har bett olika grupper om frltelse genom tiderna, s nns det mnniskor den dag som idag r i vrt land
som har utsatts fr stora vergrepp ocks av prster inom Svenska kyrkan.
Det behver inte vara helt fel att tnka och rannsaka oss sjlva som kyrka:
har vi ngot ansvar fr det som har skett i kyrkans namn?
KN: Hur ser du p den process som nu har rullat igng och kanske har frutsttningar att rulla vidare med ganska hg hastighet vad gller att manifestera en frndrad syn n den gngse, traditionella p homosexuell samlevnad? Vilka r dina
frhoppningar, farhgor vad gller just processen i Svenska kyrkan, dr ju den hr
hearingen r ett viktigt moment?
Om vi ska koppla till begreppet srbehandling, s nns det ingen annan
frga som har behandlats i Svenska kyrkans historia, dr man har gtt ut och
frgat p frsamlingsniv vad folk har tyckt i en speciell frga. Kyrkopolitikerna har alltid kunnat fatta sina kyrkomtesbeslut utan att ha en samtalsprocess, utan en frankringsprocess ute i frsamlingarna. Det nns tv kontroversiella frgor inom Svenska kyrkan just nu och det r kvinnoprster,
eller kvinnoprstmotstndare, och s: ska homosexuella f rtt att gifta sig i
kyrkan? Det r dessa tv koniktomrden som man diskuterar. Min frhoppning r nd att med std av forskning, med std av teologi, och de
utredningar som har gjorts och alltjmt grs av teologer runt om i vrlden
inte bara i Sverige men i hela vrlden vi vet att vetenskapligt nns det
ingen sjukdomsstmpel kvar p homosexualitet. Samtidigt vill vi ha en teologi som r mnniskovnlig och mnniskovrdig, och det r en process att
komma dit. Kyrkans utmaning r att predika Evangeliet i den tidsram dr
man benner sig, och det har vi inte lyckats med. Det r en utmaning fr oss
allihop: hur blir vi en folkkyrka, och vad fr det fr konsekvenser i vr frkunnelse? Fr det r det som det handlar om: frkunnelsen.
ML: Det nns ju vldigt mnga stora och na ord som mnniskovrde, folkkyrka
osv. som du ocks tog upp hr men du pekade ocks p det viktiga i att konkretisera
de hr orden p olika stt. Har du sjlv exempel p, eller tankar om erfarenheter som
ni har, av hur man skulle kunna konkretisera det hr p ngot stt att vi gr frn de
stora orden till ngon form av verklighet?
Fr det frsta mste man bli medveten om vad diskriminering r, och vad
srbehandling r. Det r frst nr man r medveten om det som man kan
fra den logiska konsekvensen i att vissa relationer r vlsignade av Gud och
andra relationer inte r vlsignade av Gud, om vi ska tala i de termerna.
Eller om vi sger att alla har ett lika vrde, och all krlek r krlek, s fr det
265

konsekvenser i praxis och handling och det r den inkonsekvensen som vi

har reagerat emot. Kan vi bara bli konsekventa nr vi sger att vi talar om
alla mnniskors lika vrde, men behandlar folk p ett stt som inte r i verensstmmelse med beknnelsen det r d vi fr de hr diskrepanserna. Det
r detta som vi mste arbeta p: hur blir vi trovrdiga med vrt kristna
sprkbruk? r det bara ord? Vad r det det str riket ska byggas av kraft
och ej av ord?
KN: r det ngot mera som vi inte har hunnit berra som du srskilt vill lyfta
fram?
Det r en mycket spnnande process som Svenska kyrkan r uppe i. Omvrlden tittar p den, vi fljer med i den. Om vi ser debatterna som varit i
USA p senare tid om grundlagsndringar fr att hindra att samknade par
blir en verklighet, s vet vi att det som sker i Sverige r av betydelse. Samtidigt: som kristen r det viktigt fr mig att sga att Svenska kyrkan har en
mjlighet att bli den profetiska rsten i vr samtid. Det r ingen annan som
har den mjligheten. Svenska kyrkan r en stor kyrka. Vi har ekonomiska
resurser, och samtidigt har vi duktiga teologer och duktiga ledare som ska
fra oss igenom. Att biskoparna vckte frgan vid Lutherska vrldsfrbundet gr mig stolt att tillhra Svenska kyrkan. Att Svenska kyrkan hjlpte
EKHO att delta i Trondheim, att Svenska kyrkan bidrar till samtalsprocessen, att det r mjligt fr oss att f frlorad arbetsinkomst och f vra resor
betalda om vi mste ka upp till Lule frn Gteborg fr att vara med p en
frsamlingsafton det r den verklighet vi lever i. Det r min frhoppning
att processen ska fortstta. r det en partnerskapslagstiftning som vi har att
ta stllning till s ska vi ta stllning till det, och jag hoppas verkligen att vi
fr en vlsignelseakt med ingende av partnerskap s snart som mjligt. Och
blir det en knsneutral ktenskapslagstiftning s hoppas jag och ber att processen fortstter.
Utfrgare: Mia Lvheim (ML) och Kenneth Nordgren (KN)

266

Svenska kyrkans perspektiv II

Andra erfarenheter
Ett hgkyrkligt perspektiv p samlevnadsfrgorna
Bo Brander

snderslagna avbilder
I varje mnniska nns det gudomliga mysteriet avbildat. Andra vatikankonciliets dekret om prstutbildning utmanar till att va sig att knna igen
Kristus i alla mnniskor exempelvis i biskopen, syndaren och den icke troende. Mnniskan r Guds avbild oavsett sexuell lggning.
Alla mnniskor, oavsett sexuell lggning, r ocks snderslagna avbilder.
I den meningen r alla mnniskor o-mnskliga. Det r Guds djupaste lngtan att varje mnniska, oavsett sexuell lggning, ska vxa till en fullndad
likhet med Gud. Den enda verkligt mnskliga mnniskan r Gud sjlv som i
Jesus blivit mnniska. I hans liv kan vi se vad som avses med verkligt mnskligt liv.
Sexualiteten r en gva, bland annat till mnniskor. Men den r svrhanterlig. Nr unga mnniskor bekantar sig med sin sexualitet r den ofta lika
svrhanterlig som en rodeotjur. Hos en del slokar den som Iors spruckna
ballong. Sexualiteten r paradoxal: den r underbar och srbar, fantastisk
och smrtsam.
Det r en oskel att pst att all krlek r vacker. Syskonkrlek r vacker,
sex mellan syskon r det inte. Alla samhllen har alltid satt grnser fr krlek, helt enkelt drfr att vissa uttryck fr krlek r destruktiva.
Det r inte sant att antiken inte knde till homosexuell lggning eller
homorelationer. Aristoteles, Plutarchos och Lucretius r tre av mnga som
p ett sjlvklart stt diskuterar dessa mnen. Att Paulus var s lost in space
att han inte knde till detta r otroligt.
Gamla Testamentets strnga straff, t.ex. stening, har i den kristna lsningen inte frsttts som mildrade av Jesus. De uttrycker allvaret i krnkandet av
andra mnniskor. Men i kristen tro r Jesus den som lter stenarna regna
ver sig i vrt stlle. Vi gick alla vilse som fr, men Herren lt alla vra
missgrningar drabba honom (Jes. 53:6).
homosexfrgan r inte kyrkans viktigaste
Frgan som vi diskuterar de hr dagarna tror jag r kulturellt betingad. Vr
vsterlndska kultur knnetecknas av hnsynsls, men tyvrr ganska gldjels, konsumtion. Vi prglas att konsumera kommunikation och teknik, upplevelser, sex och pengar. I ngon mening hr all denna konsumtion samman:
267

det nns en koppling mellan konsumtion av sex och pengar. Lnge har jag
lngtat efter att kyrkan skulle yttra sig om t.ex. de vanvettiga bonusarna, fallskrmarna och pensionsavtalen.
Biskoparna skulle ha sagt: Bonusnissar & kompani! Gr en Sackeus!
Klttra s hgt i karriren att ni kan se ner p Jesus. D kommer ni att hra
hans rst: Jag vill gsta ditt hus. Och nr ni infr Jesus identierat er egentliga hunger kommer ni att sga: Hlften av det jag roffat t mig av svenska
sparpengar ger jag nu till de fattiga.
Kyrkans viktigaste uppgift r inte homosexfrgan. Den har alltid hrt
hemma i kyrkans sjlavrd. Kyrkans viktigaste uppgift just nu r att hjlpa
alla dpta medlemmar som breder ett jmntjockt lager av grtt vllevnadsfett ver tillvaron att identiera sin djupaste hunger. Och upptcka att den
stillas i det Jesus har att ge. D skulle vi inte belasta en sargad planet s till
den grad. Vi kunde brja va oss i en gldjefull evangelisk enkelhet och
lindra vrldens lidande.
Det r inte allt som Gud beundrar hos mnniskors barn. Men det som
inte beundras kan lskas. Kyrkan ska vara ett krlekens hus och en fristad fr
alla mnniskor oavsett sexuell lggning. Om bekrftandet av lggningar r
frutsttningen fr fullstndigt delande av Kyrkans gemenskap skulle mnga
hamna utanfr. Kyrkan ska nu som i evangeliet vara en fristad fr alla
mnniskor oavsett sexuella lggningar och preferenser: fr homosexuella,
ntporrmissbrukare och pedoler de tv skamliga sakerna och fr heterosexuella, bde de som hjlpligt kan hlla ordning p sitt sexliv och de som
inte kan och fr dem som inget sexliv har.
vad gud vlsignar
Men kyrkan kan inte vlsigna samknade par om Gud inte vlsignar. Nr
kyrkan utfr en vlsignelseakt r det drfr att den i std av vrldskristenheten och kyrkans tradition och med Bibeln som utgngspunkt med visshet
tror att Gud vlsignar. En vlsignelseakt som saknar det stdet r en tom
och trotsig ceremoni. Det blir att vinka och nska lycka till medan Guds
vlsignelse uteblir.
Vr konsumtionskultur br tydliga suicidala drag. I Uppsala brjade man
vid mitten av 1200-talet bygga en katedral. Man visste att inte ens barnbarns barnbarn skulle f se den frdig. Var i vrlden brjar vi projekt som
avser att vara frdiga frst p 2200-talet? Det enda vi vet r att vi d har
verlmnat en vrld av radioaktiva sopor och tomma hl i jordskorpan efter
oljan vr generation slukade. Att pensionerna r slut om ett par decennier
noteras relativt frstrtt. Episkopala TV-framtrdanden om att vi fr rkna
med att jobba till 79 r genomsnittslivslngden fr en svensk man r
verkligen inte mycket till gldjebudskap infr framtiden.
Till avsaknandet av framtidsperspektiven hr ocks sexkonsumtionen.
Det som mlas upp r en ohmmad njutning, dr uppoffring eller avstende
268

fr ngot syfte diskrimineras och marginaliseras helt och hllet, och tyvrr
ocks spelas ut mot familje- och framtidsbildning. nd r fortplantningen
minst lika viktig som den alltid varit. Vi behver barn och barnbarn, och vi
behver platser dr de kan vxa upp under maximalt goda frhllanden om
de ska ha en mjlighet att kunna sona fdernas hnsynslsa synder. Det bsta
sexualitetens gva kan anvndas till, r att f vara en skn brande kraft i en
heterosexuell parrelation som medverkar till att skapa nya generationer. Som
fr gra bsta mjliga av en vrld som vi exploaterar p ett hmningslst
stt. Det vlsignar Gud. En kultur utan omsorg om familjen r ingen framtidskultur.
Jag saknar Jesus ganska mycket i Svenska kyrkan. Mtte han f verka
bland kyrkans sju miljoner dpta i full frihet. Det skulle vi alla m bra av
oavsett sexuell lggning.
KN: Jag noterar med intresse att du inledningsvis refererade till ett dekret frn
Andra vatikankonciliet, allts i brjan av 1960-talet, och sedan ocks beropar en
syn p att GT fortfarande gller, och lyfter in Jesus. Drfr vill jag fortstta med att
frga efter hur du ser p den lutherska traditionen. Det nmns ju kanske inte riktigt
hr, men eftersom vi nu r i ett primrt svenskkyrkligt sammanhang: hur ser du p
den lutherska traditionens synstt, p vilka baskomponenter det nns fr att komma
fram till teologiska avgranden?
Jag tycker att den lutherska synen r fullstndigt ointressant nr den anvnds p ngot av de tv fljande stten. Dels anvnds den fr stereotyper,
det r ett gammalkyrkligt stt att gra det: att Luther sade si och s. Det
andra r att det anvnds som ett tolkningslter. Jag tycker att det r att gra
Luther orttvisa. Fr om man ska se vad som egentligen var Luthers egen
lidelse, s var det inte att stiga fram som ngot slags fjrde profet efter Muhammad allts en motsvarighet till Ali i den muslimska traditionen. Vad
Luther egentligen gjorde var att han hela tiden pekade p das Wort Gottes, Guds Ord. Och i den meningen r jag lutheran. I ngon annan r jag
det inte. Att ha honom som ett lter, eller att ha en srtradition som vi kan
urskta oss med, till skillnad frn andra kristna, genom att vi hr till en evangelisk-luthersk kyrka, det r fr mig ointressant.
KN: Hur ser du p traditionen? om vi nu kastar loss lite grann frn just den
lutherska reformatoriska traditionen, som kan tolkas p olika stt. Man kan sga vldigt mycket med att beropa traditionen eller traditionerna det kan i mnga
fall kanske vara riktigare att tala om traditionerna i pluralis. Tradition tenderar ju
inte att vara ngot statiskt utan kanske en process i frndring. Hur r din syn p
traditionen, eller traditionerna?
I Kyrkornas vrldsrd talar man sedan Montreal 1963 om Traditionen
med stort T som ngot gemensamt fr alla kristna, en central strm. Och s
nns det alla de kulturella uttryck som den stora Traditionen har tagit sig
regionalt och i olika tider. I god mening skulle jag vilja sga att traditionerna
ger uttryck fr en samlad erfarenhet av att leva i Jesu Kristi efterfljelse, och
269

jag tycker att det r viktigt att lyssna till den globala erfarenheten i traditionen, den som lper genom historien. Det antyddes vl ocks p ett par stllen i det jag sade i inledningen att jag inte tror vilket idhistoriskt hr till
det moderna projektet att vi r s fantastiskt unika i vr tid, att vi inte har
nytta av de erfarenheter och tankar som mnniskor frut har haft, till exempel om parrelationer, om sexualitet. Nr det ibland sgs att vi lever i en ny
tid, och att sexuella lggningar var oknda i antiken vilket jag frnekar r
det bara att beska studentvrlden hr eller i Lund, dr jag hr hemma, och
se att medeltida eller antik krlekspoesi kommunicerar lika fullt med dem
som r frlskade en majkvll i en universitetsstad. Det r ett verbryggande
sprk. Kort sagt: traditionen r en samlad erfarenhet av stor betydelse.
BM: Vi talar om den lutherska traditionen, att den lr oss att kyrkan ska ge std
t stabila och trofasta relationer. Hur ser du p den traditionen? Vilket vrde har
den, nr vi talar om samknade relationer? Finns det ngon relevans dr?
Ja, visst gr det det. Samtidigt r det vl inte s alldeles frskrckligt
lutherskt att kyrkan ska ge std t stabila och trofasta relationer, vad jag
frstr. Det tycker jag hr till alla kyrkliga traditioner. Jag knner inte till
ngon som sger motsatsen.
BM: Tycker du att den uppgiften d ocks vilar Svenska kyrkan nr det gller
samknade relationer att ge det hr stdet?
Nr det gller samknade relationer kan jag lgga det p tv niver. Vad
gller arbetet med familjelagstiftning och ktenskapsbalk i samhllet, har jag
absolut ingenting emot att det grs. Jag har heller ingenting emot jag tycker
det r ett gott samhlleligt ansvar att mnniskor av samma kn, som vill
leva i par, p det sttet fr samma trygghetsstd som en heterosexuell parrelation. Dremot skr det sig nr det frs in en dimension av kyrkan i det
hr. De handlingar som kyrkan utfr det m vara dop eller vigsel eller
nattvard r massivt grundade bde i Bibeln, ssom kristna alltid och verallt har frsttt det, och i denna samlade kyrkliga tradition eller erfarenhet.
Jag tror inte att lsningen p att vara homosexuell r att bekrftas av en
kyrklig vigsel. Jag vill understryka att homosexuella det jag sade i brjan
har precis lika stort vrde fr Gud, r Guds avbilder, och att vi alla oavsett
sexuell lggning i kyrkan primrt ska vxa som Guds avbilder. Vi riskerar
faktiskt att stlla mnniskor som d skuldbelggs i vr kyrka acceptansens
kyrka utanfr p ett stt som Jesus faktiskt inte gjorde. Skulle han idag ge
rst t dem som absolut inte har ngon rst s r det snarare ntporrsmissbrukare osv. Inte fr att frsvara handlingen det gjorde han inte i sin tid
heller utan fr att det r mnniskor som r skyddslsa och inte har en medial uppbackning.
KN: Aprop Guds vlsignelse av ktenskap och annat, s sade du i din inledning
att kyrkan inte kan vlsigna samknade par om inte Gud vlsignar. Det lter ju som
att det nns en entydig tolkningshjlp till vad Gud vlsignar eller inte, men dr mste
vi nog borra lite djupare. Kyrkan har ju, utt sett, p Guds uppdrag vlsignat vldigt
270

mycket i sin historia, bde det ena och det andra kriget fr att nmna ngot exempel.
Nu i efterhand kan vi konstatera att vi kanske inte upplever att det som kyrkan har
sagt och gjort str i verensstmmelse med det vi i ngon mening kan uppfatta som
Guds vilja. Det verkar entydigt fr dig, en automatisk koppling mellan kyrklig vlsignelse och Guds vlsignelse. Dr mste jag frga dig lite mer. Vad r det fr kriterier
som du anvnder fr att avgra vad Gud vlsignar och inte?
Det r inte jag som avgr vad Gud vlsignar. Idag kan vi sga med beklagande att krig har vlsignats. Jag vet inte vad framtida generationer kommer att sga om vra diskussioner om vlsignelse, men sjlva grunden i det
hela r att det r ointressant med en kyrklig vlsignelse, om den inte uttrycker ett slags vlsignelse som direkt kommer frn Gud. Och d nns det
egentligen tv saker som jag tycker r rimligt att ha som faktorer att vga in.
Det ena r vad Bibeln sger och dr blir jag grna lutheran, att Guds Ord
ska st i centrum. Det andra r samtalet med trossyskon, eller kyrkofamiljerna, i vrlden. Jag tycker det r vldigt egendomligt om en liten kyrka, en
av vrldens svagaste, rent ut sagt, helt pltsligt kommer p att det hr vlsignar Gud. D fr det nog nnas en strre konsensus.
Ngonstans tror jag ocks att mnniskor vet om man har blddrat i Bibeln vad Gud sger, och d tror jag att man inte alls kommer dit man ska
genom att slta ver med en kyrkopolitiskt beslutad vlsignelseakt. Fr att
lmna sexualiteten: i mitt eget liv kan jag se en massa saker som Gud inte
alls gillar. Det r ju inte att tigga mig till att han ska vlsigna det, utan jag lr
mig att jag r en snderslagen avbild, att jag behver leva i ett slags gemenskap dr jag lgger allt i hans hnder. I bsta fall kan d de hr snderslagna
bitarna lite mer terspegla hans hrlighet, vxa i krlek, vxa i Jesuslikhet.
Och d tycker jag det hr blir ett sidospr. Det blir en bekrftelse, dr jag
tror att man inte riktigt frn ngot hll knner att detta r hundraprocentigt
bra gjort. Dremot r jag fullstndigt vertygad om att man oavsett homosexualitet eller ngot annat kan leva i ett fullndat frhllande till Jesus
Kristus, och att man som ensam homosexuell bland tusen heterosexuella
kan vara den enda som vxer fullstndigt till Guds avbild.
BM: Om kyrkan d beslutar sig fr att stta in det hr i handboken, och infr en
reglerad ordning fr vlsignelse av samknade partnerskap, d fr ju det ocks beknnelsestatus. Hur resonerar du kring det? Vilka konsekvenser kommer det d att medfra fr Svenska kyrkan?
Det kommer att medfra tv konsekvenser. Fr det frsta kommer Svenska kyrkan att snka sig lgre n vad den r i gonen p andra samfund, i och
utanfr Sverige. Jag vet inte om jag tycker det r ngon ambition att efterstrva. Sedan kommer det naturligtvis ocks att utstta kyrkan fr oerhrda
risker fr splittring. Jag kan sga direkt att jag inte skulle g ur kyrkan fr
det, men jag tror att mnga skulle gra det. Och jag tycker det r synd, jag
tycker det r vldigt synd. Det r en handling som skulle skapa splittring
bde externt och internt, och jag tycker det r sorgligt om man ska sitta i
271

Uppsala, dr ekumeniken en gng fr hundra r sedan brjade, och snka

bde den inomkyrkliga och den mellankyrkliga ekumeniken. Det knns lite
historiskt vemodigt.
BM: Kan man inte se det som s att Svenska kyrkan skulle kunna vara en ekumenisk fregngare i detta? r det mjligt?
Jag vet fr det frsta inte vad det ligger fr ekumenik i detta. Jag lskar
den svenska kyrkan, kanske med en lite obesvarad krlek, men jag lskar
den. Den r mitt hem och den r min krlek, och den har vldiga rikedomar
att frvalta av andlig art. Men idag mste man dmjukt konstatera att inspirationen och framstegen i den kristna vrlden inte kommer frn de lite
trttkrda nordvsteuropeiska kyrkorna, tyvrr. Det skulle vara roligt om
de gjorde det, men det r i verkligheten inte s.
KN: Du sade i din inledning att kyrkans viktigaste uppgift inte r homosexfrgan.
Det tolkar jag som ett subjektivt pstende: vad som r viktigast blir vl med ndvndighet subjektivt. Men ven om man d inte som du, sger att det r den viktigaste eller inte viktigaste, s kanske den nd upplevs som viktig av mnga, och
att det verkligen r en sjlavrdsfrga, som du ju lyfter fram. Om man tar det perspektivet av ett strre nrmande till mnniskor i en situation dr de kanske knner
sig marginaliserade eller utsttta fr det betydelse fr ditt synstt p kyrkans agerande i den hr frgan?
Frst och frmst skulle jag vilja sga att det r helt subjektivt att det inte
r kyrkans viktigaste frga. Jag tror att det r en symbolfrga, med en massa
bakomliggande saker. Bland annat tror jag att det blir en sdan hr ikonfrga i media, en barometer p om kyrkan r tolerant, om kyrkan ocks har en
plats fr mig fast jag inte alls r homosexuell utan heterosexuell vanlig,
trkig smygporrlmstittare, ungefr. S den har en bredd p det sttet.
Jag vill terkomma till tv saker. Fr det frsta hr frgan hemma i ett
strre perspektiv, det r en del av en nordvsteuropeisk och amerikansk kulturyttring som har vldigt korta framtidsperspektiv och som r en hnsynsls konsumtionskultur. Dr r det inte alls srskilt inne att tala om att avst
eller att uppoffra sig sjlv. Jag tycker det r vldigt viktigt att de perspektiven frs in. Det r inte en frga som singulrt kommer upp av sig sjlv,
utan det r en kulturfrga, och dr tror jag att kyrkan har ett mycket bredare
forum och ett mycket strre ansvar fr alla sina dpta medlemmar. Jag vill
understryka det, fr jag har hrt mycket hr om samhllet. Vi r nu ett samfund, ven om det tar en generation att begripa det. Men vad r det vi ska ge
vra dpta medlemmar? En hemortsrtt fr alla i kyrkan, oavsett sexuell
lggning, men ocks ngot mer n ett bekrftande av att du fr vara med:
att hitta de djupa vrdena i kyrkans hjrta, att vxa till en verklig mnniska,
att bli mer gudomlig, fr ju mer gudomlig du blir, ju mer mnsklig blir du.
Och att bli mer mnsklig: ju mer mnsklig du blir, ju mer gudomlig blir du.
Och d faller det hr p ngot stt.
Sjlavrden i sin tur, som jag sade nu tappade jag lite din frga, men dr
272

r det ju mngder med saker, dr sex r en sak. Ibland talar man om att goda
homosexuella parrelationer kan vlsignas likavl som vi vlsignar heterosexuella parrelationer: hur mnga problemfria sdana nns det i Uppsala?
Jag skulle vilja sga att de esta normala mnniskor p olika stt har problem
bde med sina relationer och med sitt sex, plus mycket annat. Och att kyrkan
ska vara en ppen famn fr alla i det hr avseendet. Det handlar inte om utestngande, inte om ngon elitism p ngot stt. Knner man sig sjlv lite
grann s r man tacksam om man fr vara med, oavsett sexuell lggning.
BM: Tidigare i r skrev du tillsammans med tre andra debattrer en debattartikel som frdes in i Svenska Dagbladet. Dr hvdade ni, och du, att ktenskapet r en
gva och ingen rttighet. Kan du utveckla lite hur du tnker runt detta?
Fr det frsta r det en gva p s vis att det r ngot vldigt gott, en gva
som Gud ger, dr den ibland starka sexuella driften som r svrhanterlig fr
komma till ro i relation till ngon annan och dr man ocks bygger framtid,
dr barn r en del av framtiden. P det sttet r det en gva frn Gud. Det
nns ett stort inslag av njutning i sex ocks, bde med gonen och med alla
andra sinnen, men rttighet r fel uttryckt. Det gller inte bara i frhllande till sexuella lggningar. Fr varje mnniska som fr uppleva denna gva
och det fr inte alla, det nns ju mnga, ven heterosexuella, som lngtar
efter den men aldrig har gldjen att f den men fr dem som fr det r det
ngonting som man inte kan krva. Man kan inte krva ngon annans krlek, oavsett sexuell lggning. Att d komma med kravansprk r en del av
vrt konsumtionstnkande.
BM: Du har varit inne p det hr med reproduktiviteten, d, allts att f barn. Det
r ju ocks en viktig frga nr vi pratar om krlek och samlevnad. Kan du tnka dig
att barn kan leva och vxa upp, och m bra, i en samknad relation? Hur ser du p det?
Det r ju inte alla heterosexuella relationer heller som leder till att man fr barn.
Nej, det r det inte. Jag ska svara p frgan, men jag vill ocks frst sga
att nr jag talar om framtiden och att fra livet vidare r det inte bara genom
att skaffa barn. Det spelar inte heller dr ngon roll vad man har fr sexuell
lggning, utan vi kan alla hjlpas t att bygga katedralen, p olika stt,
fr tvhundra r framt bygga fr framtiden. Nr det gller barn s kan jag
inte svara p din frga, ur den synpunkten att det material jag knner till r
s litet att det inte r meningsfullt att ge ngot bra svar. Jag vet att Statistiska Centralbyrn i sin statistik har femtionio barn 59 barn som lever i
sdana hr relationer. Det r allts sdana som har frldrar som lever i
registrerat partnerskap. Det r mjligt att det nns betydligt er. Dremot
tror jag inte ett gonblick p en siffra som man ibland hr, 40 000. Det hr
hemma i det mediala drevet. Men jag tycker snarare frgan r intressant fr
att ven heterosexuella relationer med barn r brckliga och srbara och inte
ett dugg fullkomliga. Men frgan r liksom inte vad man ska utstta barn
fr, utan gemensamt bde fr samhllet och familjen hur vi gr det s
bra som mjligt fr barnen.
273

KN: Det som diskussionen handlar om r kanske just det, ocks, att utifrn den
verklighet vi benner oss i s gller det att ha en ordning i kyrkan ocks som gr
det s bra som mjligt fr alla mnniskor. Det hr med ktenskap/vlsignelse av
partnerskap kan man stta in i olika ramar. I Svenska kyrkans sammanhang ser man
det vl i mngt och mycket som en vrldslig ordning. ktenskapet r ju inte ett
sakrament i Svenska kyrkans sammanhang. Har du en annan grundsyn dr? Du brjade med att referera till Andra vatikankonciliet, och gr man det hamnar man ju i
ett sammanhang dr ktenskapet r ett sakrament, och dr man kanske ser p det
mera ontologiskt som grundat i ngot slags verklighetsstruktur. I den reformatoriska
traditionen har man ett annat synstt. Vill du positionera dig dr?
Nej. Det dr med Andra vatikankonciliet var fr att jag lste det nr jag
sjlv lste till prst. Det r ett lite lngre stycke, men det har varit vgledande fr mig inte minst det hr att knna igen Kristus i alla mnniskor: syndaren och icke troende osv. S det har inte med det att gra ett enda dugg.
Vad var din frga?
KN: Det hr hur du ser p ktenskapet om det r ontologiskt grundat?
Det rcker att lgga det helt och hllet i skapelsen och att det r en skapelseordning, fr mig. Dremot kan jag tydligt sga att jag r helt fr ett
separerande, eller borttagande av den kyrkliga vigseln som en civil registrering. Liksom begravningen fr den delen: bda sakerna kommer ju garanterat inom ett eller tv decennier. Det har vl att gra med att Svenska kyrkan
nnu inte har fattat att den r ett fritt samfund. Jag hade en student som
brjade en uppsats rtt nyss, dr det stod att det kommer att ta en generation innan Svenska kyrkan frstr att den r skild frn staten. Det r ett slags
desperat kvarhllande. Det civilrttsliga hanterandet och registreringen kan
jag vl som samhllsmedborgare lgga synpunkter p. Jag har sagt att jag
inte har ngonting emot att homosexuella par fr en legal trygghet, men nr
det gller vlsignelse osv. ser jag det s att det mste nnas en djup frankring i bde Bibeln och i den samlade kristna erfarenheten, i historien och
nutid, s att det r rimligt att sga att vi tror att Gud vlsignar. Men jag behver inte ha ngon katolsk ktenskapssyn fr det. Jag skiljer det civila hanterandet av det frn den kyrkliga vlsignelsen.
Utfrgare: Barbro Matzols (BM) och Kenneth Nordgren (KN)

Homosexualitet och homofobi: ett pastoralt perspektiv

Tuulikki Koivunen Bylund
1994 blev jag kaplan fr Uppsala EKHO. Freningen r numera nedlagd och
kaplanskapet har upphrt, men jag har ocks engagerat mig fr de hr frgorna i andra sammanhang, ven utanfr kyrkan. Jag har suttit som ledamot
sedan 1996 i Statens medicinetiska rd, som bland annat har haft till upp274

gift att ta stllning till lagstiftningen angende de homosexuellas rtt att bli
prvade som adoptionsfrldrar i samband med remissen till utredningen
Barn i homosexuella familjer (2001) och lesbiska kvinnors rtt att bli inseminerade.
Mitt intresse fr de homosexuellas rttigheter framspringer inte ur ngon
politisk korrekthet. Redan som ung jag hade varit prst i tre r tog jag
i en predikan vid en radiogudstjnst r 1974 p ett nordiskt studentmte i
Finland starkt stllning fr de homosexuella. Den nlandssvenska pressen,
och de konservativa krafterna dr, sg i detta det yttersta beviset fr att man
inte skulle ha ngra kvinnliga prster i Finland. Att detta sedan frsenades
med era r berodde frmodligen inte bara p mitt yttrande, men det bidrog som ett ytterligare argument.
Mitt arbetslag hr har genomfrt tre fantastiska bibelmeditationer i Uppsala Domkyrka. Vid dessa gudstjnster projicerade man Elisabeth Ohlson
Wallins tankevckande bilder under namnet Ecce Homo under kulturnatten 1998. Det handlade inte om ngon fotoutstllning, vilket fortfarande r
den frhrskande mediabilden, utan det var tre alldeles fantastiska gudstjnster. D ck de homosexuella utrymme i det heliga rummet, och vi ville
vcka den diskussion som det p den tiden var klent bestllt med, bde i
kyrkan och i samhllet.
Som alla har jag en personlig vg nr det gller mitt frhllande till homosexualiteten. Under mitt kaplanskap har jag ftt frtroendet att vara sjlasrjare fr mnga homosexuella, men jag har ocks begvats med mnga
homosexuella vnner, redan frn unga r. Det r min fasta vertygelse att
det inte r ngon skillnad mellan min krlek och de homosexuellas krlek.
Jag kan inte se hur det skulle kunna vara det. Jag tror att homofobin r ett
strre problem fr kyrkan n de homosexuella.
en hllbar och trovrdig teologi
Enligt mitt stt att se nns det tv teologiskt hllbara stt att bemta homosexualiteten och de homosexuella. Den ena r den totala ppenheten, som
jag sjlv representerar, den andra r det totala frdmandet med hnvisning
till en bokstavstrogen bibeltolkning. Alla de mellanstndpunkter som lanserats, och som man de senaste ren glidit mellan, tror jag mest stter kyrkans trovrdighet p prov. Detta handlar om synen p sexualiteten verhuvudtaget, och innerst inne om bibelsyn.
I min forskning har jag stiftat bekantskap med en teologi p villovgar. I
slutet p 1800-talet, d emancipationen av kvinnorna gick fram med stormsteg, var teologerna bland de frmsta motstndarna till denna osunda utveckling. Det var inte frmst Paulus som citerades utan skapelseteologin,
den fasta grunden fr Guds plan fr mnniskorna. Det var skapelseordningen som gjorde mn och kvinnor annorlunda, gav kvinnan ett annat och annorlunda vrde och mycket tydligt bestmde hur frhllandet mellan knen
275

skulle se ut (det var som bekant underordning som gllde). Denna teologi
p villovgar har sedan dess dykt upp i olika sammanhang. Den stack fram
sitt fula tryne ocks nr lrorna om rasbiologin utvecklades. Nu upplever
den sin nya renssans som ett verktyg fr vissa teologer som tervnder till
skapelseteologin fr att legitimera diskrimineringen av homosexuella. I sina
grvsta former liknar detta rasism och nns ocks i rasistiska kretsar. Sambandet blev jag sjlv mycket medveten om i samband med Ecce Homo, eftersom jag sjlv r utlnning och inte bara domprost.
Jag skulle grna vilja att man i kyrkan skulle frdjupa sig lite mer i homofobin som freteelse, och lyfta fram den som ett pastoralt problem i en ppen kyrka. Var kommer den ifrn? Varfr frodas den just i kyrkliga kretsar?
Finns det ngot man kan gra t den? Detta skulle man kunna satsa forskningsanslag fr att ta reda p. Homofobin r ett svrt tillstnd. Det r ocks
en svrighet att mnga legitimerar den utan att sjlva vara riktigt medvetna
om det. Till sin karaktr kan homofobin vara vldigt lmsk. Jag har ett exempel frn nr vi i Statens medicinetiska rd diskuterade om man skulle lta
homosexuella f prvas som adoptionsfrldrar. Yttrandet blev efter mnga
och lnga diskussioner positivt, ven om man knappast sett detta i massmedia. I den allmnna debatten anvndes barnets bsta som ett slagtr. Man
hnvisade stndigt till det faktum vilket var sant att alla instanserna som
hade med barn att gra var mot frslaget. Man lt folk tro att de som sysslade med barn och barnpsykologi hade fakta, som talade mot adoption. De
hade de inte alls. De hnvisade till, att eftersom det inte fanns ngon forskning p omrdet, s skulle man vara frsiktig. Detta resulterade i ett slags
moment 22. Man kunde inte ha forskning om homosexuella som adoptionsfrldrar, eftersom det inte ens var mjligt att prva detta.
Biskop Caroline Krook anser att de som motstter sig en vlsignelsehandling i kyrkans regi inte lider av homofobi. Nu har ingen bemdat sig
om att frklara vad ordet homofobi betyder eller deniera det, men enligt
mitt stt att se r det inte vrre n att det handlar om rdsla fr det annorlunda. Vi har alla vra egna olika sdana fobier. Det behvs en gigantisk
utbildningssatsning. De som med sina ord legitimerar vldet mot homosexuella nns ven innanfr kyrkan. Nr vi bekmpar alla rdslor fr det annorlunda, bekmpar vi frmlingsentlighet och rasism likavl som vi uppvrderar mnniskor med funktionshinder.
de olyckliga samtalen
I Uppsala domkyrkofrsamling har vi inte startat studiecirklar eller kallat
till diskussioner med anledning av materialet om homosexualitet. Ett enigt
prstkollegium har vid era tillfllen grundligt diskuterat frgan och tyckt
att vi inte har ngon anledning att gra detta. Vi har inga problem med homosexualitet. Om vi hade kunnat pverka upplgget hade man startat med bibelsynsstudier. Sedan, nr man kommit ngon vart dr, hade man kunnat tala
276

om sexualiteten, och sedan s smningom om homosexualitet om det nu

fanns ngot behov lngre.
Det nns ingen, tror jag, som kan tala om sexualitet p ett objektivt, sakligt plan. Talet blandas med egna rdslor och misslyckanden, med ens egen
ngest, och lockar fram ondiga aggressioner. Flera exempel p detta har
man kunnat se i de samtal som pgtt i alla mjliga sammanhang, vid kontraktskonvent och andra samlingar. D r det alltid ngon riktig homofob
som tar ordet och sger hur det r. Sedan vgar de andra inte sga s
mycket. De i gruppen som sjlva r homosexuella, eller som har ett homosexuellt barn, vgar inte sga s mycket. Det r mycket trngt i kyrkans egen
homogarderob. De homosexuella anstllda och frtroendevalda som sitter
dr knner sig krnkta och ledsna.
Om vi ska visa ngon som helst trovrdighet nr det gller vrt budskap,
evangeliet, mste vi se till att vi har en god arbetsmilj fr vra anstllda, och
se till att ingen diskrimineras. Detta r en sjlvklarhet som man inte behver
ta upp i kyrkomtet eller diskutera i alla mjliga sammanhang, utan det r
varje arbetsledares ansvar att se till att ingen diskriminering frekommer i ens
frsamling. Jag anser att homosexuella anstllda br ses som en tillgng i kyrkans tjnst, inte som ett problem. De har livserfarenheter som mnga av oss
saknar. De har en unik kompetens, som jag tror att kyrkan just nu behver.
Bibelfrgorna br prioriteras i kyrkans arbete. Den stora frgan r: Kan
vi ha olika bibelsyner i en och samma kyrka utan att frlora vr trovrdighet
och marginalisera oss sjlva nnu mer n fallet r idag? Kan vi ha olika mnniskosyn? Kan vi ha olika syn p mnniskovrde? Kan vi ha mngfald i allt?
Jag tror att vi har en hel del att lra av den s kallade kvinnoprstfrgan.
Vi ska inte gra samma fel som under de snart femtio r som den frgan har
diskuterats.
ktenskapet ifrgasatt
En frga som jag misslyckats med att frst, trots att jag har frskt, r hur
det kan vara mjligt att lyckliga, trogna samknade relationer skulle utgra
ett hot mot ktenskapet? Om vi tror att detta r vad som hotar ktenskapet
missar vi alla andra hot, fr hoten mot ktenskapet r ganska stora idag. Jag
tror p ktenskapet som samlevnadsform trots att mitt eget inte blev livslngt. Ett stort hot det strsta mot ktenskapet r dliga ktenskap.
Andra stora hot r sexualiseringen av det offentliga rummet, sexism, familjevld och dlig ekonomi. Hr br vi som kyrka satsa vra krafter. Det r detta
vi ska bekmpa. Min vdjan till beslutsfattare inom kyrkan r: ge inte upp
vigselrtten. D medverkar man ytterligare till nedmonteringen av folkkyrkan, och det behver vi vl inte sjlva gna oss t.
Nr vi diskuterat ktenskapet har vi lagt alldeles fr stor vikt vid reproduktionen. Jag tror att det r en farlig vg med tanke p att reproduktionsteknologin gr framt med stormsteg. Det r bara en tidsfrga nr det blir
277

tilltet med lesbiska kvinnors insemination p laglig vg och jag knner numera era homosexuella familjer med tv mammor och tv pappor.
vigsel och vlsignelse
De partnerskapsvlsignelser som jag sjlv har ftt vara med om att frrtta
har alla varit fantastiska, berrande gudstjnster med lovsng och gldje,
trar och lycka infr Guds ansikte och med stort allvar. Fast det hade varit
mer jmbrdigt om man hade sluppit lsa kyrkporten och ha gstkontroll
vid drren.
Men jag tror att vi under vr livstid kommer att f uppleva en kyrka som
tar mnniskovrdesfrgorna och minoritetsfrgorna p allvar. Jag tror ocks
att vi kommer att se hur hela frsamlingen kan gldjas t en krlek som vill
lova livslng trohet infr Guds ansikte oberoende av sexuell lggning. Jag
konstaterar med sorg att det inte r s idag. Det behvs utbildning och det
behvs frdjupning i bibelkunskap. Jag vill arbeta fr allt detta.
Guds vlsignelse, tror jag, har de homosexuella redan fr sina frbund.
Majoriteten i vra frsamlingar vill tydligen inte offentligt vlsigna all krlek i
form av en vigsel. Jag tror inte p tvng. Jag tror att den framkomliga vgen
just nu, i avvaktan p vad riksdagen beslutar om de knsneutrala ktenskapen, r att ytterligare utveckla den vlsignelsehandling som vi redan har praktiserat under snart tio r. En vlformulerad ordning med alternativ i handboken r en sjlvklar sak. Vi r ju ordningens kyrka och bristen p ritual kan leda
till en allmn ordningslshet p vigselomrdet. D kommer ocks de heterosexuella att sga: varfr ska vi ha den hr ordningen, vi vill ocks hitta p
ngot helt eget och utarbeta vra ordningar frn scratch? Vi behver anteckna
vlsignelsehandlingen i kyrkbckerna och vi r i behov av att partnerskapsvlsignelserna organiseras in i vigselclearingen. Som vanligt i vr kyrka ska
ingen prst behva gra ngot som hon eller han inte vill. Vi r mnga som
vill be om Guds vlsignelse, s mnga att vi vl rcker till. I grannkyrkan hr,
Uppsala domkyrkofrsamling, r vi tretton prster: alla str vi beredda.
AL: Jag skulle vilja g tillbaka till det du sade inledningsvis. Du sade att det nns
tv tnkbara stt att bemta frgan om homosexuellas rtt till ktenskap, och du talade
om total ppenhet och den str du fr, alldeles tydligt. Det andra r totalt frdmande. Idag i Svenska Dagbladet r det stor rubrik: Homovigslar orsakar rekordstor protestvg, och man berttar att det har kommit in 40 000 namnunderskrifter som r
emot det som kallas homovigslar. D mste jag ocks stlla frgan till dig: hur ska du
frhlla dig till dem som tycker annorlunda? Du drar sjlv parallellen med mbetsfrgan kvinnoprstfrgan som ju har harvat p i en otrolig massa r, och d stller du
frgan: kan man ha mngfald i allt? Kan vi ha olika bibelsyner i en och samma kyrka?
Om ditt svar r nej fredrar du att Svenska kyrkan splittras, att detta blir en frga
som fr splittra kyrkan, framfr att man skulle ha en restriktiv syn p homosexuellas
vigselrtt?
Under de sex senaste ren har jag sjlv ftt se hur enorma framsteg man
278

gr i Svenska kyrkan d man ppet har kunnat prata om de hr sakerna.

sikterna som kom fram 1998, i samband med Ecce Homo det r mnga
som har reviderat sina sikter. Till och med Stanley Sjberg sade p Pridefestivalen att han inte riktigt tyckte som han tyckte frr. Jag tror p utbildning, jag tror p att folk faktiskt kan omvrdera. Jag tror ocks att om man
frdjupar diskussionen om bibelsynen, och om sedan s smningom de hr
bokstavstrogna fundamentalisterna vljer att lmna Svenska kyrkan de
har ju massor av andra samfund de kan g till, Knutby lr ju vxa ocks d
tycker jag inte det r ngon strre brist.
AL: Du ser med andra ord framfr dig att en viss fraktion bryter sig ut och skapar
sin egen kyrka?
Det r ju p gng redan nu. Det tror jag inte r ngon katastrof fr kyrkan. Men jag tror att man just nu ska utbilda och diskutera, och under bttre
former n sdana hr kontraktskonvent dr man sger: Nu ska vi prata om
homosexualitet.
GG: En uppfljning till det, d. Nr det gller parallellen till kvinnoprstfrgan,
och att man inte skulle gra samma misstag r det d att sga att den hr gngen ska
det handla om utbildning, eller nns det andra paralleller att dra? Vad ska man s att
sga undvika?
Jag tror att det som man kan lra, det r att man frn brjan trodde att
man i vr kyrka liksom kan vara geners t bda hllen, som det hette: att
man liksom kan tycka jtteilla om kvinnliga prster, och sedan ska man
samtidigt kunna vara kvinnlig prst och det har vi ju sett att det hll inte.
Det blev liksom omjligt till sist. Och jag misstnker att den hr frgan skulle
kunna f en likadan man fr tycka jtteilla om homosexuella, och det r
klart att man mste ocks kunna visa det ibland om det ska vara mngfald.
Fr trovrdighetens skull tror jag inte att man kan hrbrgera s olika motstridiga sikter i en och samma kyrka. Men jag tror att om man brjar med
bibelstudier om man liksom diskuterar bibelsyn frst s lser det de andra
problemen ocks s smningom.
AL: Femtio r till vill du inte ha, med andra ord, av diskussioner om detta?
Nej. Jag vill jttegrna under min livstid nu vet jag inte hur lnge man
fr leva, men jag vill jttegrna vara med om vigslar. Men jag tror inte att
det ska bli till jul, s som en del ropar efter och sger: Vi vill gifta oss till
jul! Det tror jag inte r realistiskt.
GG: Jag har tnkt p det hr med homofobin som du pratar om, och att den frodas
i kyrkan. Du ger ju delvis lite svar p det, men jag tnkte vi skulle fundera p det lite
mer. Du sger fr din del att nr man ska deniera vad homofobi r, s handlar det
om rdsla fr det annorlunda. Om det nu stmmer, det du sger om att den frodas i
kyrkan kan man liksom se kyrkan som ett slags reservat fr rdda mnniskor? Eller
r det s att det nns en struktur? r det kyrkans stt att fungera som gr att mnniskor allts rdda mnniskor fr ett skydd dr, eller att det uppmuntrar till rdsla,
eller att man inte tar itu med det?
279

Jag tror att en av kyrkans uppgifter r att vara ett reservat fr rdda mnniskor. Jag tror att vi ska vnda oss till de rdda mnniskorna men vi ska ju
inte hrbrgera dem och utka deras rdsla, utan vi ska befria dem frn sina
rdslor. Ja, jag tror nog att det kan vara s att de personerna dras till kyrkan,
men vi ska ju inte blsa upp de rdslorna, utan vi ska ta itu med det och visa
Evangeliets befriande kraft ven p den punkten.
AL: Fljdfrga. Du menar allts att grunden till att man sker sig till kyrkan r
att man r lite rdd av sig, och behver trygghet?
Vi har inga underskningar p det, men jag kan g till mig sjlv: jag r
lite rdd och behver trygghet det var nog drfr jag blev frlst i tonren.
Det r vl inget dligt argument fr att flja Jesus?
AL: Det skulle i s fall frklara att det nns en stor konservatism inom kyrkan. Jag
uppfattar i varje fall att konservatism och rdsla hr starkt ihop, att vilja bevara det
som var rdsla fr frndringar.
Javisst men det r liksom inte det som r problemet. Problemet r att vi
i kyrkan gr fr lite fr att befria mnniskorna frn denna rdsla. Frstr ni
hur jag resonerar?
GG: Ja, absolut. Om man nd hller fast frgan om homofobi, och funderar ver
var den s att sga nns i samhllet kan man d sga, eller skulle du sga, att homofobin r starkare i kyrkan, eller bland dem som r aktiva i kyrkan, n den r i samhllet i vrigt?
Jag r alldeles fr pverkad av alla dessa hot och mordhot som jag har ftt,
i Jesu namn och s, s jag r kanske inte den rtta personen att yttra mig i
den frgan. Jag har ju upplevt att det nns homofobi mer i kyrkan n ute i
samhllet men s, andra sidan ven i andra kretsar Det r liksom
en rdsla fr ngot som man inte riktigt har kunskaper om. Det kanske r de
homosexuellas skyldighet ocks, att liksom komma ut och visa att de inte r
ngra farliga, konstiga, glittriga, halvnakna mnniskor.
AL: Du talar ocks om att vi verhuvudtaget br ta ansvar fr vr egen sexualitet, eller lra knna vr egen sexualitet oavsett vad vi har fr lggning. Kanske
man kan dra parallellen med Elise Ottesen-Jensens stora kampanj fr att sexualupplysa svenska folket r det kanske en sdan sexualupplysningskampanj som vi p
ngot stt skulle behva fr att komma till rtta med egna sexuella hmningar? Fr
om jag lser dig rtt jag har lst lite i frvg vad du tnkte sga hr s r det en
hmmad grupp mnniskor som r s aktiv mot homosexuella?
Jag vet inte om det skulle vara lge fr en kyrklig sexualupplysningskampanj, i och med att hela samhllet r s genomsexualiserat. Men jag tror att
kyrkan skulle kunna vara en motkraft till den kommersialiserade sexualiteten. andra sidan har jag inte riktigt frtroende fr att kyrkan kan gra det,
i och med att man inte har stdat framfr sin egen drr, heller. Jag fr nog
tnka vidare p det dr.
AL: Bara en fljdfrga. Tror du att det hr r en generationsfrga? Lena
Nyberg som vi talat med hr talade om hur unga mnniskor idag har en helt annan
280

syn p homosexualitet och bisexualitet n frldragenerationen. Tror du att det

ocks r frgan om detta, och att det nns en ldre generation som dominerar i
kyrkorna?
Det r helt skert. Sedan r det ju ocks att i de beslutsfattande organ i
kyrkan dr mnnen r i majoritet biskopskollegiet och s det r ju ocks
vl belagt med underskningar att kvinnor r mer positiva till homosexuella
n mn, s det ger ju liksom fljdverkningar. Och framfrallt att vi har
mnga ldre bland oss. Det r vl mjligt att frsamlingen som samlas hr i
grannkyrkan i Domkyrkan r lite yngre, s att det automatiskt blir mer
positivt. Fr som sagt, det r ingen som har upplevt det hr som ngot
problem.
GG: Ytterligare en fljdfrga till det hr, som du ocks nmnde. Du sade: varfr
skulle inte kyrkan hellre fokusera p dliga ktenskap? Fr det r ett strre problem n
att fundera ver om man skulle acceptera homosexuella relationer, och s. Det r ju
en intressant tanke, i frlngningen av det hr: vad kyrkan kan gra och inte. Hur
tnker du dr? Hur skulle kyrkan kunna bearbeta den frgan? Eller rcker det med
att de brjar peka p det?
Ja, det r ju redan viktigt att man pekar p det, att man liksom har fokus
p rtt saker. Men inom kyrkan har vi ju kyrklig familjerdgivning, en gammal institution som fungerar utmrkt p de platser den fungerar. Och det r
ju en diakonal grning gentemot svenska folket, som man kanske inte r s
medveten om att kyrkan sysslar med.
AL: Du talar om folkkyrkan, att du inte vill att folkkyrkan ska nedmonteras.
Spelar kyrkan idag en roll som normgivare, uppfattar du?
Kyrkan spelar en vldigt viktig roll p landsbygden och i mindre stder,
och kyrkan spelar en viktig roll ven i samhllsdebatten, nr vi har biskopar
som KG Hammar, som har ngot att komma med. Men kyrkan hller ju
mer och mer p att marginaliseras, s folk vet inte riktigt vad kyrkan gr ut
p ens en gng. Jag tror att det som r den viktigaste uppgiften kyrkan har
nu r att se till att man liksom frimodigt gr ut i samhllet, och har mnga
och goda samhllskontakter fr att inte bli marginaliserad. Det r drfr
jag tycker det r s bedrvligt att s mnga r s villiga att ge upp vigselrtten, fr det r ju en oerhrt viktig bestndsdel i den hr folkkyrkligheten,
som jag uppfattar det. Folk vill gifta sig i kyrkan och om man d skickar
dem ngon annanstans, d r det liksom ett svek, tycker jag, gentemot
svenska folket, som vljer att betala dyra kyrkoavgifter till kyrkan men bara
utnyttjar kyrkan vid vissa tillfllen i livet.
AL: Ja vigsel och begravning, i princip.
Ja, och dop ocks, och konrmation. Att g p konserter. Om nu den
stygga staten tar bort vigselrtten frn oss, d fr man vl hitta nya vgar
men jag tycker inte vi sjlva ska medverka till det.
AL: Det r inte bara s att det r lite mer romantiskt att gifta sig i kyrkan d?
Nej. Det kan det ju vara. Jag r ju sjlv borgerligt vigd, och det var ju lite
281

romantiskt, det ocks men det r inte det som det hnger p. Jag har haft
mnga vigslar under alla mina r som prst trettiotre r och jag ser en
stor seriositet. Vi har ju vigselsamtal, och det r inte s att ja, vi kommer
till kyrkan fr det r hgt i tak, och s, utan de har en tro. De knner sig
rdda och oskra infr vad som kommer, de knner att hr behvs det liksom
hgre makter fr att det hr ska hlla. Och det tycker jag att de homosexuella ocks ska kunna ha p sin sida.
AL: I och fr sig hjlper det ju inte alltid vi har en ganska hg skilsmssofrekvens.
Javisst men de kommer ju igen!
GG: Jag tnkte p det hr du tog upp med skapelseteologin, och att du visar p
historiskt, och i din egen forskning hur det teologiskt i de esta fall har anvnts fr
att tala fr en ordning med ver- och underordning mellan kvinna och man, och
sedan rasbiologiskt, och ocks diskriminering av homosexuella. D funderar jag s
hr: ja hur ska man gra med skapelseteologin? Har du ngot bra frslag? Gr det
att utveckla den vidare det r klart att man kan se p den p andra stt eller r det
hr ett teologiskt arv som r s svrt att styra undan frn?
Jag anser ju att det r att missbruka skapelseberttelsen. Jag tycker att
skapelseberttelsen ger en vldigt bra grund jag r nog nstan wingrenian
i det fallet, jag tror att det r vldigt viktigt att Gud har skapat vr vrld, och
vi har ansvar fr den. Men att sedan g in i revbenen och liksom i detalj bokstavstolka det tror jag inte alls r fruktbart. Och det ska man vara medveten om. De teologerna som nu driver den hr linjen tycker jag skulle se vilka
spr de resonemangen har lmnat i historien de r ganska otcka.
AL: En sak som ocks kunde vara intressant att hra dig sga ngot om, nr vi
talar om homosexuella och homosexuellas rtt att gifta sig hur ser du p bi- och
transsexuella? Organisationen RFSL str ju fr alla tre. Hur r det d med ktenskap, om man till exempel r bisexuell?
D fr vl bisexuella bestmma sig om man vill gifta sig med en man eller
en kvinna. Det fr vi ju alla: bestmma oss.
AL: Du tror p det monogama frhllandet?
Ja jag vill i alla fall tro p det.
AL: Lena Nyberg pratade om en barnbok som hette Else-Marie och smpapporna.
Hon framhll familjen med nio sm pappor som en vldigt bra id, i varje fall nr
hon lste sagor fr sina barn.
Jo men jag har ju sett jag har haft ngra dop hr i somras, och sett de hr
vissna frldrarna. Det r otroligt pfrestande att ha barn idag. Och d ser
man en bild p tv mammor och tv pappor, och d tnkte jag: det kanske
inte skulle ha varit s dumt att man var er nr barnen var sm, d hade
man kanske klarat sig bttre?
AL: Sjlv bodde jag i kollektivhus. Det var inte s dumt.
GG: r det ngot som du vill tillgga eller som du vill framhlla, nu mot slutet av
det hr samtalet?
282

Det enda som jag vill tillgga r att jag tror p Svenska kyrkan. Jag tror
att vi xar det hr ocks. Men det behvs hrt arbete.
Utfrgare: Gunilla Gunner (GG) och Ami Lnnroth (AL)

ktenskap och partnerskap: ett pastoralt perspektiv

Ingegerd Sjlin
I somras blev jag frvnad nr jag sg TV-programmet Knsligt lge.
Programmet handlade om samlevnad. Ett homosexuellt par presenterades.
De hade levt tillsammans i tjugo r. Det viktigaste fr dem var rlighet och
uppriktighet. Viktigt var att dela sina tankar med varandra men de hade
aldrig lovat varandra sexuell trohet. De hade fullstndig sexuell frihet. Alla
frdomar och schablonbilder av homosexuella besannades i den hr intervjun.
Efter en stund brjade jag fundera. I programmet intervjuades ett heterosexuellt par som skulle gifta sig. Den blivande bruden reagerade starkt infr
orden i vigsellftet: tills dden skiljer oss t. Hon tyckte i princip att
detta var omjligt att lova. Hon ville omforma lftena och istllet lova: Jag
lskar dig s lnge jag frmr.
I programmet intervjuades ven ett antal personer kring livslngt frhllande och trohet. En ung kvinna sa: Man kan lova ngon evig trohet s
lnge man lskar varandra men inte tills dden skiljer oss t. Ngon karaktriserade otroheten som att lna ut sin kropp en stund. En annan tyckte att
om hennes partner hade ett tillflligt frhllande var det inte hela vrlden.
Flera gav uttryck fr att otrohet r mycket vanligt frekommande. En sa:
Min dvarande pojkvn behandlade mig fel d var jag otrogen. ter en
annan visade p att nr hon levt i fungerande frhllande hade hon haft lttare att vara otrogen.
Det hr programmet avspeglar vr tid. Det r min erfarenhet som prst.
Det nns en stor acceptans fr otrohet och tillflliga sexuella frhllanden
som i grunden r s destruktivt fr den enskilde: fr parfrhllandet och i
frlngningen ocks samhllet. Det var inte bara det homosexuella paret
som trots en varaktig samlevnad gav varandra sexuell frihet. Tankarna och
intervjuerna av de heterosexuella gav samma budskap. Det krvdes en stunds
reektion fr att se sammanhanget. Budskapet i programmet var tydligt.
Man menade att varaktig samlevnad och sexualitet inte hr samman i ngon
nmnvrd utstrckning.
Evangelietexten p sndagen efter det hr TV-programmet handlade om
Jesus och ktenskapsbryterskan. Dr vllde den gammaltestamentliga synen
p otrohet fram med kvinnan som den skyldiga. Hr valde Jesus att skilja
hennes synd frn henne och uppmana till att inte synda igen. Jag upplevde
283

ljusr mellan Jesu frltelse av kvinnans synd och dagens syn p otrohet.
Vart r vi p vg? Ska vi frinta oss sjlva i vrt innersta?
frutsttningar fr nytt liv
Fram till vr tid har barnalstrandet varit sammankopplat med ett sexuellt
liv. Genom preventivmedlens anvndning har vi idag mjlighet att vlja nr
vi inte vill ha barn. Vi kan inte p samma stt vlja nr vi ska f barn. Det r
ett komplext skeende och dit rcker nnu inte vr kunskap.
Den medicinska forskningen har dock kommit lngt ven hr. Barnalstrandet har ocks skiljts frn det sexuella samlivet genom att det r mjligt att
befrukta ett gg med spermier utanfr den mnskliga kroppen och inplantera det i en livmoder, antingen moderns eller ngon annans. Detta har gett
upphov till en rad nya former av frldraskap, alltifrn det barnlsa paret
som fr barn till mormodern som fder sitt eget barnbarn.
Fr att en ny mnniska ska bli till krvs ett gg frn modern och en spermie frn fadern. Oavsett tillvgagngsstt fr befruktningen r detta ett faktum. Detta gr att det nns en skillnad mellan hetero- och homosexuella par.
Ett heterosexuellt frhllande, i sin grundkonstellation, kan leda till att en ny
mnniska ser dagens ljus. Det r inte mjligt fr det homosexuella paret.
Frhllandet mankvinna r unikt oavsett om det enskilda paret kan eller
vill f barn. I ett heterosexuellt frhllande kan varaktig samlevnad, sexuellt
liv och barnalstrande hra samman. I ett homosexuellt frhllande kan varaktig samlevnad och det sexuella livet vara ett.
Att leva i en tid d varaktig samlevnad, det sexuella livet och barnalstrandet skilts t p s mnga stt r ytterst komplicerat. Vrt levnadsstt, vr
acceptans fr tillflliga sexuella frbindelser och otrohet, de vitt skilda mjligheterna att f barn frestar p mnga frhllanden. Det nns inga enkla
lsningar eller modeller. Det r en komplex tid.
vigsel, ktenskap och samlevnad
Som en motbild till detta nns ett kat antal vigslar. nnu tydligare r att
vigslarna ndrat karaktr. Det man kanske sls av i frsta hand r hur pkostade vigslarna r. Det r en stor ekonomisk satsning. Det r inte ovanligt att
det r brudparet som str fr merparten av kostnaden. Man vill manifestera
sin krlek infr slkt och vnner. Brllopsdagen ska bli livets lyckligaste dag!
tskilliga gnger drar man efter andan som prst: tnk om inte allt blir perfekt. Men det verkar inte som det r det yttre som r det viktigaste. Dr kan
mycket g fel utan att dagen blir frstrd. Trnger man genom ytan av brudutstyrsel, psar fr risgryn och hstskjuts s ger de uttryck fr att det som
betyder mest r vigseln i kyrkan. De som gifter sig r ofta unga och utan
barn, kanske ngot barn p ett eller tv r. Vigseln tillhr den frsta perioden av deras samlevnad. Fre r 2000 var det vanligast med brudpar som
hade varit sambo i ver tio r och hade lite strre barn. Den som var prst
284

1989 har knappast glmt alla vigslar infr det att nkepensionen skulle slopas. tskilliga par som levt ihop i rtionden ck ett tillflle att gifta sig.
ter till dagens relativt unga brudpar. Infr det frsta vigselsamtalet ber
jag brudparet att tnka ut fem principer som de vill leva efter i sitt ktenskap. De kommer vl frberedda och det blir oftast en djup och allvarlig
diskussion kring vad det innebr att leva tillsammans i ett ktenskap. Ngot
som nstan alla tar upp r rlighet. Det r det som r grundlggande fr att
ktenskapet ska hlla. rlighet r kopplat till trohet. Det r tv sidor av
samma mynt. Det r omjligt enligt min mening att skilja rlighet frn trohet och det gller d ocks sexuell trohet.
Utifrn min pastorala erfarenhet vill jag sl fast att varaktig samlevnad
krver rlighet och trohet. I detta innefattas sjlvklart det sexuella livet.
Detta gller oavsett om det r ett hetero- eller homosexuellt frhllande.
Om detta inte fr vara en huvudprincip som man lever efter kommer frhllandet frr eller senare att upplsas.
knsneutrala ktenskap saknar std i bibeln
Jag prstvigdes 1976 i Strngns domkyrka. Det var en tid d prster som
var kvinnor inte var accepterade i ngon nmnvrd utstrckning. Srskilt
inte i Strngns stift. Under studietiden och med en uppvxt i en till viss del
hgkyrklig milj var det ingen sjlvklarhet att svara ja p Guds kallelse att
bli prst. Men jag hade inget val. Hur skulle jag med denna kallelse kunna
vara trogen Bibeln? Det nns tydliga texter i Nya testamentet som kan tolkas s att kvinnor inte kan vigas till prster. nd hade jag kallelsen. Fr
mig blev det kvinnorna vid graven som visade vgen. Kvinnorna ck g med
det otroliga budskapet att Jesus besegrat dden och uppsttt fr vr skull.
Det mest centrala i bibeln blev kvinnornas uppgift att frmedla.
Infr frgan om vigseln av homosexuella str vi terigen infr Bibelns
texter och hur de ska tolkas. Svl Gamla som Nya testamentet driver heterosexuella frhllanden som norm. Gud skapade mnniskan till sin avbild,
till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han
dem, lser vi i den frsta skapelseberttelsen. I Nya testamentet kan vi lsa
att Jesus sger: Har ni inte lst att Skaparen frn brjan gjorde dem till
man och kvinna? Och han fortsatte: Drfr ska en man lmna sin far och
sin mor fr att leva med sin hustru, och de tv ska bli ett. De r inte lngre
tv utan ett.
Det nns texter som pongterar att Gud r krlek och uppmanar till att
acceptera gemenskaper som bygger p sann krlek.
Det nns texter som kan tolkas negativt d det gller homosexuella frhllanden precis som det nns negativa texter om att kvinnor kan vigas till
prster. Nr det gllde tolkningen av Bibeln och kvinnors mjlighet att vigas
till prster nns negativa texter men ocks tydliga positiva texter som talar
fr kvinnans uppdrag. Det nns inga texter som p samma entydiga, posi285

tiva stt stder ett homosexuellt levnadsstt. Fr mig r det tydligt att det
nns en skillnad i uppfattning i Bibeln mellan hetero- och homosexuella
frhllanden.
I allt detta nns det mnga vgar att g. Kyrkan har alltid varit tvungen
att nytolka Guds ord fr att vara trogen sin kallelse. Min pastorala erfarenhet och min tolkning av Bibeln har lett till att jag idag gr fljande stllningstagande. Det r viktigt att alla, oavsett sexualitet, lever i varaktiga och
sanna frhllanden. Det gr att jag grna ber fr och med ett homosexuellt
par, ssom vi i Svenska kyrkan idag har mjlighet att gra. ktenskapet och
drmed vigseln r endast till fr man och kvinna just drfr att de r man
och kvinna och genom sin grundkonstellation deltar i den pgende skapelseprocessen av nya generationer.
BM: I inledningen berttar du om ett TV-program som du sg. Jag tnker d att
du har varit prst i snart trettio r hur r det med dina egna erfarenheter av att
mnniskor kommer till dig och berttar om otrohet och tillflliga sexuella frbindelser, och s, att det har kat. Har du mtt det i ditt pastorala arbete, och nns det d en
koppling mellan det program du sg p TV och dina egna erfarenheter? Frstrker de
varann, eller hur ser det ut?
Det r precis s det r. Det r vldigt svrt som prst att tala om den sjlavrd man har haft. Man kan gra vldigt mycket anonymt, men man kan
aldrig gra det anonymt fr den det gller. Drfr valde jag att bertta om
det hr TV-programmet, drfr att det tar upp det som jag har mtt s oerhrt mnga gnger i sjlavrden: hur det splittrar och frtr och frstr mnniskor nr man inte r rlig i frhllanden. Och ofta rr det sig om otrohet, i
ngon form, p ngot stt. Utan rligheten gr man under i ett frhllande.
Det hr gller bde heterosexuella och homosexuella, r min erfarenhet.
Drfr valde jag det hr programmet, eftersom det r neutralt.
BM: Men det r allts din egen erfarenhet som prst du har bilden att s ser det
ut i verkligheten?
Ja, och jag tycker det r viktigt i den hr hearingen, nr vi talar om krlek,
ktenskap och samlevnad, att lyfta det hr som r en del av vr tid. Vi ser det
ju mycket uttryckt i olika spor och TV-program, och det r en viktig bit fr
kyrkan att ocks fundera kring.
KN: Du landar i ett eget stllningstagande hr p slutet, som kan sgas vara att
du fretrder en linje som fresprkar status quo i Svenska kyrkan. Idag nns ju en
mjlighet fr samknade partner att f vara med om en frbnsakt med svenskkyrklig
prst som sger ja till det. Men det tycks ju som om det som ligger bakom den hr hearingen ocks r att ingen r riktigt njd med status quo. Det nns de som vill att Svenska
kyrkan mera fullt ut accepterar och bejakar samknade relationer och samlevnadsformer, och s nns det naturligtvis motstndare till den uppfattningen. Menar du att
status quo r en framtidsvg? r du njd med situationen nu?
Man kan aldrig stoppa en utveckling, vare sig den gr framt eller bakt,
p ngot vis. Men s lngt som jag har kommit idag, s har jag kommit till
286

stndpunkten att jag tycker inte vi har kommit lngre i frgan, och vi mste
framfrallt, tycker jag, fra ett bredare ekumeniskt samtal om vi ska kunna
ta nya stllningstaganden. Visst r det bra att som kyrka vara fregngare
och vara frst, men det hr r en s grundlggande frga nr det gller vrt
stt att leva, s hr skulle jag nska att vi initierade en nnu mer bred, gedigen, ekumenisk diskussion. I det samtalet om vi hittar vidare vgar mste
man ju kunna omtolka, hela tiden.
KN: Bakom ditt stllningstagande tycks det vara s att din bibelsyn i slutndan,
kombinerad med egna erfarenheter, s att sga fller avgrandet. Och vad gller bibelsyn s vet vi att det ska skrivas i pluralis, fr det nns mnga bibelsyner. Du sger hr
p slutet att det nns inga texter som p ett entydigt, positivt stt stder ett homosexuellt levnadsstt. Men du sjlv drog som kvinna slutsatsen att ven om det inte
bokstavligen str i Bibeln att kvinnor ska vigas till prster, s tolkar du nd Bibeln
p det sttet. Nu nns det ju vldigt mnga som menar i likhet med vad du sger
att man alltid r tvungen att nytolka Guds Ord fr att vara trogen sin kallelse. Nr s
mnga mnniskor i Svenska kyrkan tycks leva med den uppfattningen och starka
vertygelsen att det r deras kallelse att leva i samknade relationer, och det nns
mnga bibeltexter som enligt dem verkligen stder detta, hur ska man fra ett samtal
om det? Du landar i ett mer eller mindre bestmt nej till deras vertygelse.
Det grundar sig dels p vad jag sade i slutet, men ocks p det som jag
sade innan, det att mankvinna r ngonting speciellt, det r grundlggande, fr ett barn kan inte komma till utan en man och en kvinna, hur man n
br sig t. Det gr att man och kvinna r ngot speciellt, som inte manman
eller kvinnakvinna kan vara. Och det gr att ktenskapet vill jag ska vara
frbehllet man och kvinna, oavsett om nu det enskilda paret kan f barn
eller inte. Det handlar om grundkonstellationen, och det som nns i den
frsta skapelseberttelsen: att vara Guds avbild som man och kvinna.
KN: S till syvende och sist blir reproduktionskriteriet avgrande fr dig, i ett skapelseteologiskt ljus r det s man kan sammanfatta din position?
Ja, fast ven om man inte kan f barn s r man nd man och kvinna.
KN: Principiellt?
Ja, principiellt r det s.
BM: Men idag fr ju mnniskor barn p vldigt mnga olika stt. Det nns ju
relationer med mammamamma, pappapappa. Vad sger du om det?
Jag tycker s hr, att en sak r om man tar det p ett principiellt plan, och
en sak r om man tar det i ett enskilt fall. Ofta i debatten s jmfr vi principiellt p ena planet med enskilt i det andra. Ett barn far skert inte illa av att
leva med mammamamma eller pappapappa i enskilda fall, men om man
fr diskussionen p ett principiellt plan s r det ideala fr ett barn att ha en
bra mamma och en bra pappa. Men nu r ju inte livet idealt. Det som r
manligt och kvinnligt r bra fr barn i deras uppvxt, men s ser det ju lngt
ifrn ut fr alla. S vad som gller i det enskilda fallet r ngot annat n det
som r principiellt.
287

KN: Men om vi tar det enskilda fallet s kan det ju vara s att det r tv bra
mammor och tv bra pappor. Om dessa personer r vertygade kristna och verkligen
nskar Guds vlsignelse, eller kanske till och med att f sina frhllanden sedda som
ktenskap, och nr reproduktion ocks redan har blivit ett faktum, s att sga hur
ska kyrkan stlla sig till det hr? Fr nu rr vi oss, tror jag, inte p ett principiellt plan
utan p ett vldigt praktiskt, konkret, pastoralt plan.
Jag tycker att jag p det pastorala planet, dr jag ju lever den strsta delen
av min tid, att det kan vara en frbn och inte jmstllas med en vigsel mellan man och kvinna.
KN: De fem principerna som du i ditt eget pastorala sammanhang grna ser att
heterosexuella mnniskor som r p vg att gifta sig ska teckna ner jag vet inte hur
ni gr det, men min frga blir denna: om du tnker dig att du skulle ge samma uppgift
till ett homosexuellt par, tror du att principerna skulle skilja sig srskilt mycket t?
Nej, det tror jag inte.
KN: Vilket fr mig att tnka i banorna att vrden som trohet, rlighet, respekt och
s vidare r samma kitt som man vill bygga sina frhllanden med, och om man inser
detta kan man ju kanske dra slutsatsen att d br kyrkan vlsigna bda tv. Det r
inte s att du tnker i sdana banor att mnga mnniskor nog vill dra den hr slutsatsen?
Du anvnder vldigt ofta mnga: mnga tycker, mnga sger,
ett slags kvantitativt tnkande som jag inte r beredd att ta upp i det sttet
att argumentera mot mig som du gr, att mnga tnker, mnga har
ndrat, och s. Jag tycker att det r skillnad mellan man och kvinna och
samknad samlevnad, men jag tycker det r viktigt att homosexuella fr
mjlighet att leva i en varaktig samlevnad, och det r viktigt att samhllet
ger samma ja, vad ska man sga regler fr de homosexuella som fr de
heterosexuella. Sjlvklart ska man i ett samhlle ha samma rttigheter och
skyldigheter oavsett sexualitet. Fr mig r det en teologisk frga, en trosfrga. Men i vrt samhlle mste vi gra s att man kan leva lika tryggt vilken
form av sexualitet man n har.
KN: Frst mig rtt jag vill inte g in och argumentera med dig, och jag har
inga kvantiteter hr att plocka fram ur mina ckor, men jag vill bara testa en del
hypotetiska situationer dr man nd kan tnka sig sdana hr saker.
BM: Hur ser du d p framtidsvgarna nr det gller det hr. Kenneth har varit
lite inne p det hr. Ska vi ha, s att sga, ett status quo?
Jag tror att vi ska ha ett brett samtal inom kyrkan och mellan kyrkorna.
Vi har kommit lngt p riksplanet, men vi har inte kommit lngt p frsamlingsplanet. Det r oerhrt viktigt i en sdan hr frga som alla knner sig
engagerade i, att man ger oss tid till att det fr g nda ner p frsamlingsniv och att man fr tid att diskutera och fundera omkring de hr frgorna.
Och det har vi inte haft nnu. Vi har hllit p med det hr lnge i kyrkan,
men inte ute i frsamlingarna det kom i och med det hr samtalsdokumentet, och det har inte landat s brett heller, nnu. Nr man nrmar sig
288

den hr frgan fr frsta gngen s knns det kanske svrt att ta i den, men
ju mer man jobbar med den, ju enklare blir det. Hr tror jag vi mste ge oss
tid i Svenska kyrkan att p bred front diskutera frgan, och se var vi landar
d men att inte ha fr brttom. Och att ven ekumeniskt, och ven lokalt
ekumeniskt, diskutera frgan.
BM: Det har ju framkommit hr under hearingen, speciellt frn gster utifrn,
att man tycker att kyrkan verkligen borde skynda p, att den r alltfr lngsam. Ett
tvrtom-argument, d att nu r det s mnga som vntar p att ngot ska hnda.
Tid har funnits, man har diskuterat det hr inom kyrkan, debatterat och skrivit om
det sedan brjan p 1970-talet. Vad sger du om det?
Det har man ju inte gjort p frsamlingsplanet. Det r ju inte frankrat
nere bland mnniskor som gr i kyrkan och som lever aktivt i kyrkan, i s
stor omfattning nnu, ven om diskussionerna har frts p andra plan
lnge.
BM: Hur tnker du d om man skulle fra in vlsignelsen av partnerskap s att
det blir reglerat i handboken stter det p patrull hos dig eller tycker du att det r en
mjlig vg?
Nej, dr r vi absolut inte nnu, eftersom det r en del av vr beknnelse.
D har vi ju tagit stllning i frgan, och det r det vi inte ska gra frrn vi
har frt en bred diskussion inom och med andra kyrkor. Jag tror det vore
olyckligt om vi hade fr brttom med att fra in det hr i handboken och
drmed i vr beknnelse.
BM: Vad skulle det innebra, rent ekumeniskt, fr det blir ju en ekumenisk frga.
Hur tnker du? Vad skulle kunna hnda?
Jag kan ju tnka utifrn ett lokalt plan, det hr att det r svrt med vra
syrisk ortodoxa vnner som vi har mnga i Svenska kyrkan som kommer p
olika saker och s. Det r ju en viktig frga som kommer att skilja oss t,
precis som andra frgor ocks skiljer oss t.
BM: Men r d denna frga frst mig rtt vrre eller svrare att hantera n
andra frgor som skiljer oss t i relation till olika kyrkor?
Om den r vrre eller inte vet jag inte, men det r en frga som engagerar
alla, eftersom det handlar om sexualiteten, och det r ngot som engagerar
alla. ven om man inte annars brukar diskutera teologiska frgor eller reektera kring det, s har man en sikt eller tnker och funderar kring det hr. P
det viset behver det hr en mycket bredare bas, fr det r en annan typ av
frga n nr vi diskuterar dopsyn eller nattvardssyn eller gudssyn eller ngot
sdant. Det r just fr att den hr till vrt mnskliga.
BM: Men den pastorala omsorgen om de homosexuella, d, som knner sig s utsatta och ifrgasatta och verhuvudtaget den tystnadens kultur som har omgivit
dem s lnge hur ska man vga den mot de ekumeniska hnsynstagandena?
Jag tror att det r s hr att om vi gavs utrymme till att verkligen ta i den
hr frgan p frsamlingsplanet, s skulle det ndra vldigt mngas instllning till homosexuella och ge ett bttre samhlle fr dem som r homo289

sexuella att leva i. Det r vldigt vsentligt, att man fr en strre tolerans fr
att leva i homosexuella frhllanden, och det tror jag att vi skulle bidra med,
om vi p allvar frde den hr diskussionen p frsamlingsplanet, dr det
nns mnniskor i alla ldrar, och alla olika typer av sikter. Jag tror att vi
har mjlighet som kyrka att skapa ett bttre samhlle fr de homosexuella
att leva i.
BM: Tycker du det r ngon generationsfrndring du har varit prst i snart
trettio r, och du ser de unga komma, konrmander och andra. Har de en annan
uppfattning i den hr frgan, om du jmfr med den ldre generationen som kanske
nns mera i kyrkbnkarna?
Det hr r lite motstridiga saker. Det r s klart att de ldre har absolut
svrast fr den hr frgan, att alls diskutera den. Sedan nns det mnga i
den unga generationen som inte frstr att det hr r ngot problem verhuvudtaget. Men det nns ocks bland de unga tendenser som liknar de
ldres sikt, tycker jag, och det nns det ju tendenser till ocks i samhllet
idag, att de unga till exempel reagerar p versexualiserat mode, s att vi fr
ett mycket mer puritanskt mode nu. Jag tror att den hr diskussionen r inte
frdigdiskuterad nr det handlar om unga mnniskor, utan hr r det nog s
viktigt att diskutera det, fr hr blser det lite nya vindar.
KN: Det hr ekumeniska argumentet, att Svenska kyrkan br/ska/mste ta hnsyn till andra kyrkor och s vidare, lt mig testa det hr p dig. Du nmnde syrisk
ortodoxa som ett exempel. Man kan sga att de har ju sin egen kyrka, sin egen tradition och samhrighet. I Svenska kyrkan r problemet fr mnga homosexuella som
verkligen vill vara med i kyrkan att bli fullt ut bekrftade och accepterade, och att
detta ska manifesteras. De knner att de r marginaliserade, tystade, de syns inte
fr inte synas. Mnga kan uppleva att detta r ett nrmare problem fr oss n de ekumeniska relationerna. Om man rent pastoralt vervger vad det r fr principer vi
ska flja, vilka det r som vi ska vrna tycker du att det kastar frgan i ett nytt ljus,
eller menar du att det hr ekumeniska argumentet r oerhrt starkt i alla lgen?
Om jag sger s hr, att om de homosexuella inte ska knna sig marginaliserade eller knna sig utsatta vilket man ju gr s r det viktigt att vi
skapar ett annat samhllsklimat och ett annat klimat i vra frsamlingar
kring den hr frgan. Det tror jag inte vi gr genom att skynda p infrandet av en vigselordning, utan det tror jag vi kan f om vi fr en ordentlig
diskussion om det hr, dr det nns frstelse och dr man frstr de homosexuellas situation. Det r ju inte skert att det blir ett lttare klimat att vara
homosexuell i kyrkan fr att man infr vigseln. Sttet att tnka och vara i
frsamlingarna mste ocks frndras, och det tycker jag att vi ska ge utrymme och tid till. Sedan kan vi ju sga om de syrisk ortodoxa, nr du stter
det ena emot det andra hr, s r det ju inte p alla orter s att det nns en
egen syrisk ortodox frsamling, nr det r lite mindre orter. Utan man nns
ofta med i Svenska kyrkan p ngot stt, ven om man sedan har en egen
prst som kommer ibland. Men det r vanligt i mnga av vra kyrkor. Jag
290

tycker inte man kan spela ut det ena mot det andra p ngot stt men jag
nskar att vi gav oss tid att f ett annat klimat i kyrkan.
KN: Den hr hearingen ingr vl i det sammanhanget, som ocks vill fra den
hr diskussionen lngre. Det hr med att Svenska kyrkan har vigselrtt med civilrttslig verkan, upplever du frn ett pastoralt perspektiv att det r en barlast, ett problem? Du var tidigare inne p att samhllet mste garantera en ordning dr man
inte diskriminerar homosexuella. Samtidigt har du i din argumentation lagt vikt vid
att vra kristna ordningar i Svenska kyrkan s att sga mste ge ett teologiskt innehll etc., etc.: en srskillnad. Skulle du se ngon pong i att kyrkan avhnder sig den
vigselrtt man har idag, med civilrttslig verkan? Skulle det markera den kristna
innebrden i vigselordningen p ett annat stt?
Det r vldigt mnga som har sagt att om vi avsger oss den juridiska giltigheten s ordnar sig alltihopa, men s r det ju inte. Om vi frn statens
sida blir lagda att ha samknad vigsel utan att sjlva ha tagit stllning eller
kommit fram till hur vi tycker i den hr frgan, d mste vi avsga oss den
juridiska vigselrtten, eller giltigheten. Men om vi avsger oss den juridiska
giltigheten s kvarstr ju nd att det nns mnga homosexuella och mnga
andra inom kyrkan som vill f en lsning p den hr frgan och komma till
ett slut. S det lser inga problem att avsga sig den juridiska giltigheten.
Diskussionen mste nd fras. Det r ngot vi mste gra om vi blir ptvingade det utan att sjlva ha ftt ta slutgiltig stllning, men annars nns
det inte anledning. Men vi kan vara utan det r inte ndvndigt fr att ha
en kyrklig vigsel att den har juridisk giltighet. Det r inte en ndvndighet
det r en kyrklig vigsel nd, den kan vi ha nd. Men det lser inga problem vi mste nd arbeta med den hr frgan.
BM: D kommer jag oskt ver p att du har efterlyst att det behvs mera tid fr
samtal i frsamlingarna. Hur ser du de samtalen framfr dig? Hur ska de sktas, hur
ska de gras, i vilken form? Och hur lng tid stter du upp, mellan tummen och pekngret hur mnga r till tror du att sdana samtal ska behva fras fr att man ska
kunna komma fram till en stndpunkt dr man sger att nu har Svenska kyrkan bestmt sig?
Om man kunde sia om framtiden vore det ju vldigt bra. Men det hr
samtalsdokumentet, i alla fall i det sammanhang dr jag nns, dr har mnga
av de anstllda brjat vara med och diskutera det. Dit har vi kommit idag,
men vi mste ett steg lngre. Men det fr ju inte vara en ondlig tidsrymd,
det r ju inte ett stt att skjuta frgan framfr sig fr att inte komma fram till
ngonting, utan det r ju fr att komma fram till ngot och f bredden, och
f en strre frstelse och ett bttre klimat fr de homosexuella att leva i
samhllet. Men att i tid mta det r oerhrt svrt.
BM: Men ngorlunda vad tror du, utifrn dr du lever och verkar?
Ngra r, kanske.
KN: r det ngot som du vill lyfta fram som srskilt viktigt, som br formuleras
och som vi inte har berrt hittills?
291

Jag tnkte p det hr med frbn fr partnerskap hur mnga sdana

som har gt rum. S jag tog mig fr att frga i Nykping med omnejd, bland
kyrkoherdar. Och sedan 1995 s har det varit en frfrgan och en frbn fr
partnerskap. Och det kan vl ocks hra samman med att inte frgan har
blivit s debatterad p frsamlingsplanet, drfr att det inte s ofta har aktualitet. Det drev min nykenhet att se hur mnga partnerskap som ings p ett
r, och jag gick till SCB:s sidor och tittade. Det ings ungefr 250 partnerskap per r, och 39 000 vigslar. D frstr jag att det inte kan ha varit s
mnga i Nykping, och att frgan inte heller har kunnat bli s aktuell.
KN: Det dr kan vl i och fr sig bero p vilka signaler som snds ut frn Svenska
kyrkan p olika plan?
Sjlvklart. Men det nns inte mer n 250 ingngna partnerskap per r, s
det kan inte bli s mnga att dela p hela landet. S det var inte s frvnansvrt att det bara var en frbn fr partnerskap.
Utfrgare: Barbro Matzols (BM) och Kenneth Nordgren (KN)

292

Teologiska kommittns
slutsatser av hearing som form
Det visade sig att hearing var en utmrkt form att genomlysa ett omrde av
kontroversiell och komplex karaktr. Hearingformen gjorde det mjligt att
belysa olika frgor kring samlevnad ur en mngd olika perspektiv. Genom
denna form uppnddes ocks den offentlighet som Teologiska kommittn
efterstrvade. Det visade sig att de allra esta av dem som tillfrgades om att
medverka i hearingen stllde upp. Mnga uttryckte ocks sin gldje ver att
f medverka. Att hearingen uppfattades som betydelsefull av de medverkande framgick ocks av att inlggen var vl frberedda och hll god kvalitet.
Genom att hearingen omfattade sammanlagt 28 pass blev det mjligt att
lyssna p mnga rster. Det r emellertid ocks viktigt att konstatera att
Teologiska kommittn fr att inte sprnga ramarna mste avst ifrn att
bjuda in mnga andra som ocks skulle ha haft viktiga erfarenheter att dela
med sig av. Eftersom olika avgrnsningar r ndvndiga gr det inte att frhindra att olika grupper och personer kan knna sig frbigngna och sidosatta.
Lngden p passen, 40 minuter, var motiverad av videobandens lngd,
ursprungligen var de enskilda passen planerade till 45 minuter. Det visade
sig emellertid att tiden i de esta fall var lagom lng. De medverkande ck
mjlighet att framfra sitt budskap och tala till punkt, vilket var en av mlsttningarna fr hearingen, och det fanns tillrckligt med tid fr ett uppfljande samtal. Det visade sig att kombination av ca 15 minuters inledning
och efterfljande samtal var mycket givande.
Det kan konstateras att det fanns vissa svrigheter att f personer och
grupper som har en negativ instllning till homosexuell samlevnad att medverka i hearingen. Detta skulle kunna ha att gra med att det kan upplevas
som pressande att framfra ett budskap som av mnga uppfattas som kontroversiellt i den typ av offentligt sammanhang som en hearing innebr.

293

Teologiska kommittns slutsatser

betrffande samlevnadsfrgor
En viktig slutsats frn hearingen r att det ven utanfr kyrkan nns stora
frvntningar p Svenska kyrkan som normgivare betrffande mnsklig
samlevnad. Det nns ocks frvntningar p att Svenska kyrkan p olika stt
skall erbjuda std t barn och frldrar. Kyrkan har hr ett ansvar fr samhllet i stort. Det betonades att, trots allt tal om ungdomskultur, s r frldrarna viktiga normgivare fr den uppvxande generationen. Frn era hll
framfrdes att det r angelget med std t familjen i vr tids samhlle.
Betrffande de synpunkter som kom fram r det viktigt att notera en
kritisk recension av Teologiska kommittns samtalsdokument Homosexuella i kyrkan. Det framkom bl.a. att vissa aspekter inte blivit tillrckligt belysta i detta dokument. Det gller inte minst frgor kring skapelse- och
mnniskosyn. Hur skall man t.ex. teologiskt bedma olika biologiska frhllanden? Det visade sig att en mnniskosyn starkt inuerad av den grekiska loson har haft ett dominerande inytande p mycket teologiskt tnkande, men att en sdan syn behver problematiseras, bl.a. med hjlp av
luthersk teologi. Problematiseringen skulle ven ha kunnat gras med hjlp
av ett frdjupat knsteoretiskt perspektiv. Knsidentiteten r en viktig faktor i en mnniskosyn liksom i den enskilda mnniskans egen sjlvfrstelse.
Det r uppenbart att de grundlggande knsteoretiska aspekterna inte blivit tillrckligt belysta vid hearingen. Inom detta omrde behvs ytterligare
reektion.
En viktig insikt r att utformningen av ktenskapet som institution r
mycket beroende av den aktuella kontexten, vilket framgick av de historiska
redogrelserna. Det framkom ocks att ktenskapet som institution rymmer en barlast frn tidigare samhllens patriarkala vrderingar och attityder
och att det r angelget att lta ktenskapet som institution bli mera prglat
av egalitra vrderingar och av knsroller som inte r stereotypa. Strategier
fr hur detta skall mjliggras behver emellertid vervgas ytterligare.
Det r intressant att konstatera att ktenskapet som institution i vr tid
inte alls r ifrgasatt p det stt som var fallet under 1960- och 70-talet. En
viktig slutsats frn hearingen r att ktenskapet uppfattas ha positiva potentialer, trots de negativa konsekvenser som ocks nns, t.ex. i form av vld
mot kvinnor. Frn att tidigare av mnga ha uppfattats som en frldrad institution betraktas ktenskapet numera som en viktig resurs i samhllet.
Detta aktualiserar behovet av olika slags std t ktenskap och familj frn
samhlle och kyrka. Kyrkans familjerdgivning har hr en viktig uppgift.
Betrffande kyrkans roll i ktenskapet r det viktigt fr kyrkan att vara
294

medveten om att ktenskapet ursprungligen r en borgerlig inrttning. Enligt

Luther fanns ktenskapet fre kyrkan och tillhr skapelseordningen. Det
primra skeendet bestr i att tv mnniskor vill leva i gemenskap med varandra. Detta kan sedan ges en vlsignelse av kyrkan. Genom den kyrkliga
akten grs hrigenom tydligt det som redan freligger genom makarnas
msesidiga beslut. Det r emellertid ocks viktigt att konstatera att ett ktenskap inte enbart r en privatsak utan ocks en offentlig institution. Det har
genom tiderna funnits en spnning mellan ktenskapet som borgerlig inrttning och kyrkans syn p ktenskapet. Fr en luthersk kyrka r det viktigt att konstatera att ktenskapet inte primrt r en kyrklig angelgenhet.
Detta innebr i sin tur att kyrkan inte har ngot sjlvklart tolkningsfretrde betrffande hur ktenskapet skall frsts.
Frn fretrdare frn andra kyrkor som medverkade i hearingen framkom att kyrkorna bedmer frgorna kring homosexuell samlevnad p olika
stt. Det blev emellertid ocks tydligt att frgorna inte bedms ha den karaktren att de ventyrar de fortsatta ekumeniska samtalen mellan Svenska
kyrkan och de andra kyrkorna.
Vid hearingen medverkade ett antal teologer med erfarenhet av att leva
som homosexuella i kyrkan samt fretrdare fr homosexuellas organisationer. Det blev tydligt att det bland dessa nns skilda uppfattningar i centrala
frgor. Vissa fresprkade ett knsneutralt ktenskap medan andra menade
att partnerskap r en mera adekvat institution fr samknade par. Mnga
menade att det snarast br infras ngot slags kyrklig vlsignelseakt, men
det fanns ocks fresprkare fr uppfattningen att den som r homosexuell
br leva i avhllsamhet. Betrffande de juridiska aspekterna framkom att
lagstiftningen ven mste ses i ett internationellt perspektiv.
Under hearingen framkom olika uppfattningar betrffande hur Svenska
kyrkan br g vidare kring frgan om kyrklig akt fr partnerskap. Somliga
frordade att man br skynda lngsamt i denna frga med fortsatt reektion
och fortsatta samtal innan ngot nytt steg tas. Andra menade att det r angelget att ngot grs snarast och att ytterligare avvaktan med ett beslut innebr olika slags negativa konsekvenser.
En allmn reektion frn Teologiska kommittn r att det under de senaste decennierna har gt rum betydande frndringar i olika avseenden
betrffande mnsklig samlevnad och att det drfr r befogat med en versyn av lagstiftningen kring ktenskap och samlevnad. Svenska kyrkan br
vara en aktiv part i samtalet kring den statliga utredning som riksdagen har
givit regeringen i uppdrag att tillstta.
Mot bakgrund av samtalsdokumentet Homosexuella i kyrkan och de erfarenheter som vunnits genom hearingen vill Teologiska kommittn fresl
Biskopsmtet och Kyrkostyrelsen att infr 2005 rs kyrkomte vervga att
lgga fram fljande frslag fr Kyrkomtet.
Teologiska kommittn menar att vi i vr kyrka r frpliktigade att stn295

digt reektera ver kyrkans mnga uttrycksformer och hur de bst gestaltar
evangelium s att det blir befriande och upprttande.
Enligt Teologiska kommittn nns det vertygande teologiska argument
som std fr uppfattningen att alla mnniskor, heterosexuella som homosexuella, skall kunna leva i trofasta och jmbrdiga relationer. Partnerskapet
frmjar sdana relationer. Vissa textstllen i Bibeln har anvnts som argument mot homosexuell samlevnad. Frn ett exegetiskt och hermeneutiskt
perspektiv anser kommittn att dessa texter inte utgr en grund fr att avvisa sdana relationer. I Bibelns krleksbudskap nns dremot frutsttningen fr ett bejakande av msesidiga, ansvariga relationer prglade av
krlek och omtanke mellan mnniskor av samma kn.
nskeml om en kyrklig vlsignelseakt framfrdes i era inlgg under
hearingen. Det kan vidare framhllas att frbnsakten i enlighet med Biskopsmtets pastorala rd om frbn fr dem som ingtt registrerat partnerskap
p mnga hll alltmer har kommit att f karaktren av en vlsignelsegudstjnst. Det har sledes redan etablerats en kyrklig praxis kring en sdan vlsignelse.
Teologiska kommittn anser att det nns grund fr att prva en kyrklig
akt fr vlsignelse av ingnget partnerskap. I arbetsmaterialet Kyrklig akt
fr partnerskap och drmed sammanhngande frgor, som lades fram fr Kyrkomtet 2004, nns exempel p hur en sdan akt skulle kunna se ut. Detta
material kan bilda utgngspunkt fr ett ritual som skulle kunna anvndas
under ett antal r i de frsamlingar som s nskar och sedan utvrderas.
Domkapitlen br f mjlighet att ge sina synpunkter p ritualet innan det
tas i bruk.
Det r tydligt att det behvs en frdjupad och breddad teologisk reektion kring samlevnadsfrgorna. Hr har Teologiska kommittn redan ett
uppdrag. Hearingen, som r ett led i fullgrande av detta uppdrag, kan
snarast betraktas som ett slags inventering av omrdet, som ven vckte
era nya frgor. Teologiska kommittn r beredd att fortstta sitt uppdrag
genom att koordinera en fortsatt teologisk bearbetning av samlevnadsfrgorna. Fr att detta skall vara mjligt inom rimlig tid krvs emellertid
tillgng till resurser. Det r angelget att arbetet kan komma igng i sdan tid och tilldelas sdana resurser att det fortlpande kan ge vgledning
t Biskopsmtet och Kyrkostyrelsen kring stllningstaganden i frgor som
kommer att franledas av den statliga utredningen om ny ktenskapslagstiftning.
Enligt Teologiska kommittn br det ven vervgas att lgga fram frslag
till konstateranden av Kyrkomtet i vissa frgor kring homosexuella i kyrkan dr det rder bred konsensus inom Svenska kyrkan. Hit hr vissa av de
slutsatser som gjordes i samtalsdokumentet Homosexuella i kyrkan. Det skulle
296

t.ex. kunna konstateras att Svenska kyrkan i likhet med andra kyrkor har
deltagit i diskriminering av homosexuella och att det nns anledning att i
detta avseende gra upp med sin tradition. Det br vidare tydliggras att
det r uteslutet att frdma den homosexuella personen eller att skuldbelgga den homosexuella orienteringen och att det rder total enighet om
att kyrkan aktivt skall motverka diskriminering av personer p grund av
sexuell orientering. Det br ocks tydliggras att Svenska kyrkan inte br
sanktionera eller driva en organiserad verksamhet i syfte att bota homosexuella frn deras lggning. En frga som ocks borde vervgas r att
Kyrkomtet skulle kunna konstatera att homosexuell orientering, eller ett
liv i partnerskap, inte kan vara ett motiv fr att vgras vigning till kyrklig
tjnst.
Det r enligt Teologiska kommittn tydligt att familjen r en utsatt institution i vr tid och att detta inte minst gr ut ver barnen. Mnga relationer brister och mnga barn saknar ngon som de kan lita p och som de
kan anfrtro sig t i svra situationer. Klyftan mellan de barn som har det
bra och de som har det dligt vxer och den psykiska ohlsan bland barn
kar. Dessutom frekommer vld och andra vergrepp inom familjen, vilket emellertid knappast r ngon ny freteelse. Familjen har blivit mera
utlmnad t sig sjlv jmfrt med tidigare. Detta har bland annat att gra
med att det std som frr gavs av den omgivande slkten mnga gnger
saknas. Mot bakgrund av detta menar Teologiska kommittn att Kyrkostyrelsen br f i uppdrag att vidta tgrder i syfte att intensiera Svenska
kyrkans arbete kring std t barn och familj. Detta borde vara ett prioriterat omrde fr Svenska kyrkan.

Srskilt yttrande
Samuel Rubenson
I teologiska kommittns slutsatser och frslag fr det fortsatta arbetet med
samlevnadsfrgor uttrycker kommittn uppfattningen att det nns grund
fr att prva en kyrklig akt fr vlsignelse av ingnget partnerskap. Jag
delar inte den uppfattningen. Mina skl r fljande:
1. det r ohllbart att p prov infra ny beknnelse
ven om det inte r klart vad som i kommittns dokument menas med en
kyrklig akt framgr det tydligt av dokumentet Arbetsmaterial fr kyrklig akt
fr partnerskap och drmed sammanhngande frgor (bilaga till Kyrkostyrelsens
skrivelse KsSkr 2004:10) att en ordning som beslutas av Kyrkomtet har
den karaktren att den br ing i Kyrkohandboken. Detta gller ven en
ordning som av Kyrkomtet antas fr frsksverksamhet (s. 19 f.). Drmed
297

r en av Kyrkomtet beslutad akt en kyrklig handling vilket r den enda

beteckning fr kyrkliga akter som r kyrkorttsligt reglerad. En sdan uttrycker enligt kyrkoordningen kyrkans beknnelse. Huruvida en av kyrkostyrelse eller domkapitel ofciellt faststlld ordning har samma karaktr r
oklart. Det kan dock knappast hvdas att en sdan inte r av kyrkan ofciellt
godknd som en offentlig kyrklig handling av kyrkorttslig natur.
Det r enligt min mening inte mjligt att p frsk infra nya uttryck fr
kyrkans beknnelse. En sdan syn p beknnelsen r teologiskt ohllbar.
Vad som kan infras p frsk r nya uttryck fr beknnelse, dvs. nya ordningar och former fr kyrkliga handlingar som redan r en del av kyrkans
beknnelse. Man mste skilja mellan ett infrande av en ny kyrklig handling
i sig och en frsksverksamhet gllande formerna och gestalten fr denna.
Det r enligt min uppfattning uppenbart att en frsksverksamhet frst kan
initieras efter det att ett principiellt beslut om infrande av en ny kyrklig
handling beslutats. Fr ett sdant beslut nns, menar jag, inte tillrckligt
underlag, varken vad gller den teologiska bearbetningen eller frankringen
i frsamlingarna. Teologiska kommittns lngsiktiga arbete p att frska
f fram ett sdant underlag undermineras helt av frslaget att nu infra denna nya kyrkliga handling.
2. det r ekumeniskt destruktivt att ensidigt prva en
kyrklig handling fr vlsignelse av ingnget partnerskap
Som tydligt framgr av svaret frn Church of England p teologiska kommittns samtalsdokument strider ett beslut om infrande av en kyrklig
handling fr vlsignelse av ingnget partnerskap mot sjlva grunden i det
ekumeniska arbetet, t.ex. sdant det uttrycks i Borgverenskommelsen.
Det ekumeniska arbetet brs av ambitionen att ska sig fram mot en gemensam beknnelse, vilket frutstter ett msesidigt ansvarstagande i frgor
som gller kyrkans tro och lra. Som dokumentet tydligt visar kan uttrycket
frsonad mngfald inte tas till intkt fr en mngfald som innebr ett
msesidigt underknnande av varandras hllning. Detta innebr enligt min
mening att Svenska kyrkan inte kan infra nya kyrkliga handlingar (inte
heller p prov) utan att man i ett gemensamt arbete kommit till den punkt
d ven de andra kyrkor med vilka man har gemenskap kan uttrycka sitt instmmande. Att nu infra en sdan handling innebr ett steg tillbaka gentemot vad som ingr i Borgverenskommelsen. Frslaget att infra en kyrklig handling fr ingnget partnerskap innebr, enligt min mening, att kommittn vrderar nskan om att en sdan handling nu infrs hgre n kyrkans
kallelse till frdjupad kristen enhet. Detta r inte teologiskt frsvarbart. Om
Svenska kyrkans beknnelse till och ansvarstagande fr det ekumeniska
arbetet och kallelsen till kristen enhet verkligen betyder ngot mste det ha
konsekvenser. Detta innebr inte att andra kyrkor skall besluta ver Svenska
kyrkans arbete eller formerna fr Svenska kyrkans beknnelse, men att man
298

inte infr nya hinder fr gemenskap utan att frst ha skt sig fram till en
gemensam vg. rligheten krver ocks att man tydligt redovisar p vad stt
beslut innebr frndringar fr redan ingngna avtal.
Hr den 21 februari 2005
Samuel Rubenson

299