Tiden med Tyfon har gtt fort.

Sommaren 2013
gick startskottet och nu r projektet redan inne
p sin slutfas. Under ren som gtt har vi mtt
s mnga och lrt oss s mycket. Erfarenheterna vi ftt genom alla dessa mten r ovrderliga.
Det r s mnga som kmpar, fr andra och fr att
orka hoppas. Fr att bilda bra sammanhang, hitta
strategier, skapa nytt och vga tro p frndring.
Denna bok r ett stt fr oss att visa en liten del av
allt det vi mtt och lrt oss genom Tyfon. Boken
kan anvndas som en inspiration och en handbok fr
motstnd, som en inblick i mycket av den kunskap
och erfarenhet som byggts upp i Malm de senaste
ren. Eller som en karta till en liten del av allt det
fantastiska arbete som grs i staden av, med och fr
unga med erfarenheter av flykt och migration.
Vi vill ocks att denna bok ska ses som ett tack till alla
er som vi haft ran att f trffa under ren med Tyfon.
Tack fr alla era kloka tankar och ider, fr all inspiration, std, styrka och alla stunder med skratt
och trar.

TILLSAMMANS
gr

vi

POLITIK
En bok av Tyfon

ISBN
978-91-639-1061-6

Tillsammans
gr vi politik
En bok av Tyfon

Tillsammans gr vi politik
En bok av Tyfon
Foto: Tyfon och privat
Redaktrer:
Florencia Fernndez
Fatuma Awil
Maria Svensson
Linus Kullving
Malm, 2016
Detta verk r licensierat under en Creative Commons
Erknnande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Sverige
Licens.
TRYCK: Exakta
ISBN
978-91-639-1061-6

eller det viktigaste p omrdet i Malm. Sjlvklart finns det mnga

viktiga initiativ och arbeten som ocks skulle kunna inkluderas i
denna bok men som inte nu varit mjliga att ha med. Boken r
allts inte p ngot stt heltckande kring allt som sker.

Frord
Tiden med Tyfon har gtt fort. Sommaren 2013 gick startskottet
och nu r projektet redan inne p den sista mnaden, iallafall i dess
nuvarande form. Under ren som gtt har vi mtt s mnga och
lrt oss s mycket. Erfarenheterna vi ftt genom alla dessa mten
r ovrderliga. Det r s mnga som kmpar, fr andra och fr att
orka hoppas. Fr att bilda bra sammanhang, hitta strategier, skapa
nytt och vga tro p frndring. Denna bok r ett stt fr oss att
visa en liten del av allt det vi mtt och lrt oss genom Tyfon. Boken
kan anvndas som en inspiration och en handbok fr motstnd,
som en inblick i mycket av den kunskap och erfarenhet som byggts
upp i Malm de senaste ren. Eller som en karta till en liten del av
allt det fantastiska arbete som grs i staden av, med och fr unga
med erfarenheter av flykt och migration.
Tyfon har vnt sig till unga med erfarenheter av flykt och
migration. Vi har valt att definiera vr mlgrupp p det sttet
utifrn att vad Tyfons deltagare br p r just erfarenheter, viktiga
erfarenheter som behver uppmrksammas och lyssnas p. Urvalet
till bokens innehll har kommit till utifrn vilka av vra vnner
som haft tid och lust att skriva eller till att blir intervjuade. Med
det vill vi sga att boken inte p ngot stt lyfter fram det enda

Vi ser p boken som ett collage av allt som hnder i Malm och
alla som r med i detta stora ntverk. Texterna berr en bred
mngd olika frgor och frfattarna eller de intervjuade har alla
vldigt olika bakgrund och erfarenheter. Vi tror dock alla texter
har gemensamt att de kan vara givande fr alla som mter unga
med erfarenheter av flykt och migration, i sin vardag, i sitt arbete, i
organisering, i aktivism eller som pedagog, socialarbetare, god man,
forskare, vn eller i ngon helt annan relation.
Vi vill ocks att denna bok ska ses som ett tack till alla er som vi
haft ran att f trffa under ren med Tyfon. Tack fr alla era kloka
tankar och ider, fr all inspiration, std, styrka och alla stunder
med skratt och trar. Vi vill ocks tacka alla som har hjlpt oss med
denna bok, genom att verstta, skriva och samla in texter och gra
intervjuer.
Efter alla lger, workshops, frelsningar, biobesk, utstllningar,
utflykter, teatrar, dramavningar, samarbeten, planeringsmten,
tgresor och samtal r det nu dags att hitta nya vgar. Vi anvnder
vra erfarenheter fr att ta oss vidare.

Tack ocks till Glokala Folkhgskolan, Allmnna Arvsfonden och

Stiftelsen Lunds Barnhem fr att ni gr denna bok och Tyfon mjligt.

Innehll

Om Tyfon: tanken, processen och

lite om vad vi lrt oss1
Betydelsen av en mtesplats

13

Vi trffade vr tidigare kollega Maleka Jafari som ocks r del

i Ensamkommandes frbund, fr att prata om processen med
Mtesplatsen Otto, om en feministisk drivkraft och vad som r
viktigt att ha med i mtet med barn och unga.

Det var svrt i Afghanistan men

det r svrt hr ocks

19

Vi fr flja med i en berttelse om hur svrt livet kan vara fr en

ugn kvinna i Afghanistan och hur svrt det visade sig vara i det
nya landet Sverige. Frfattaren berttar om hur ont det gr att se
orttvisor mellan mn och kvinnor och om hur hon med pennan i
handen vill driva kampen fr alla kvinnors lika rtt till ett bra liv.

Rasism, alibin och vita vggar

25

I denna texten berttar Ana Mara Bermeo Ujueta, museolog

och aktivist, om hennes erfarenheter med gruppen S.A.Y. och
analyserar konstfltet, dess exkluderande mekanismer och
mjligheterna fr radikal frndring som gror i de sprickor
aktivismen skapar.

Vad r S.A.Y fr mig?

Art, emotions and inspiration

Konstnren, och dansaren Atoosa Farah berttar om sina tankar

kring vad konsten kan fylla fr funktion, och om vikten i att
inspirera.

Musik som ger gldje, hopp

och krlek 

I denna text berttar deltagare och processledare, nya och gamla

inom projektet S.A.Y. p Individuell Mnniskohjlp om deras
upplevelser och erfarenheter.

49

I den hr texten fr ni flja en dialog med Hussni och Hanad i

vilken de berttar om sitt engagemang, sin musik och svrigheterna
de har mtt p vgen. Det hr r en del av berttelsen om hiphopgruppen Shiid Life, och om unga personer som skapar sitt
sammanhang, som utrycker och berttar om sig sjlva och tusen
andra. Som med musiken fr oss in i dans och gldje. Hussni och
Hanad som varit med Tyfon frn starten 2013 och r ven idag
mentor fr andra unga.

Politisk organisering i en tid av kad

migrationskontroll 

59

I denna text lyfter doktoranderna och aktivisterna Emma

Sderman och Pouran Djampour fram organiseringen av No
Border Musical och Asylstaffetten som exempel fr att frga oss om
hur politiskt aktrskap kan gras mjligt i en samhllsordning dr
medborgarskap ses som en frutsttning fr politiskt deltagande.

Att bryta ensamhet

35

43

71

Daniel Feroz, en av projektledarna i Setara berttar om sina tankar

och erfarenheter kring att arbeta frebyggande mot droger och
ensamhet genom aktiviteter och sjlvorganisering.

Att skapa sin egen teatergrupp 

81

I denna text berttar medlemmar frn teatergruppen Malm

Community Teater om sina erfarenheter frn sitt arbete. De
delar med sig av sina tankar om vad som r viktigt att tnka p i
skapandet av en teatergrupp, hur viktigt det r att alla fr vara med
i beslut och planering, vikten av gldje och sorg och om hur de
genom teater kan f mnniskor att ndra sina stt att se p vrlden.

Behov - Ursprung och grund87

Sabina skriver om behovet av stabilitet, bekrftelse, empati och
std. Och om hoppet som sin starkaste egenskap.

Identities, diaspora and spaces in

between - HABIB(T)I Q 

91

I denna text skriver Yahia Saleh om berttelser och skrivandet

som en politiskt process fr att forma, bygga och strka ens egen
identitet och position i vrlden, bortom generaliserande namn och
beskrivningar vanligtvis anvnda av de som har makten.

Vi kom till ur ett motstnd 

97

Tyfon intervjuade en representant frn Women 2 Women Diaspora

action group, som organiserar somaliska kvinnor i Malm. Vi
pratade om organisering, de positiva och frmjande aspekterna fr
kvinnorna men ven svrigheterna som de mter p grund av den
starka rasism som finns mot somalier i Sverige.

Erfarenheter frn
Ensamkommandes frbund 

105

Tyfon mtte Omid Mahmoudi, en av initiativtagarna till

Ensamkommandes frbund och Mtesplatsen Otto. I denna
intervju berttar ha om hur frbundet startades och hur det har
gtt till att bli en viktig aktr i Malm. Samtidigt analyserar Omid
svrigheterna som hindrar arbetet, s som resurser och stukturell
rasism.

Nden har ingen lag Om demokratins

verlevnad i en akut ndsituation- En
reflektion ver Sverige 2015113
I denna text skriver Anna Lundberg, aktivist och docent i
Mnskliga rttigheter p Malm Hgskola om den samtida
migrationspolitiska utvecklingen, om filosofen Bonnie Honig och
om vra egna roller i politikens paradoxer.

Cafgruppen- en stor familj 

125

Denna text r en berttelse om Suehila Awda och om Cafgruppen

som hon r med och organiserar. Det r en berttelse om
kollektivet som en livboj och sammanhang som hopp. I texten fr
ni flja Cafgruppens kamp, organisering, vrme och krlek.

Osynliga kartor
Dikt av Fatuma Awil

137

Att frst rasismen i mtet med svarta

ensamkommande ungdomar 
141
Eritreanska kvinnofreningen i Malm r en del av Eritreansk
frening, som har funnits i 35 r och som arbetar fr ett fritt
Eritrea, och fr demokrati och kvinnors rttigheter. I denna text
samtalar Rishan Arega frn Eritreanska kvinnofreningen i Malm,
om sina erfarenheter av att mta ensamkommande barn och unga.

RFSL Newcomers Malm: Vi skapar

tryggare rum149
Newcomers r en snabbt vxande verksamhet inom RFSL som i
strsta grad arbetar frivilligt fr att erbjuda std, handledning och
ett socialt sammanhang fr nyanlnda HBTQ personer. Cihan
Arikan berttar i vrt samtal om hur verksamheten i Malm
fungerar, vilka utmaningar de mter och hur det politiska lget
pverkar alla iblandade i Newcomers. Men att titta tillbaka och
se hur mycket det har betytt fr deltagare r det viktigaste fr att
fortstta kmpa

Lxhjlp, hlsa & projektskepticism 157

I denna intervju berttar Hashim Abdikarem, ordfrande i
Somaliska freds- och skiljedomsfreningen, om freningens
aktiviteter och hur de jobbar fr att skapa en aktiv och rolig fritid
fr barn, ungdomar och vuxna som bor i Rosengrd. Freningen
satsar p demokratiska processer fr att skapa trygghet och
samarbete mellan mnniskor och freningar.

Memories Wounded 

165

En dikt av Kemer Elleyali

versttning till engelska av Cindy Mizher

Post-migration Traumas

181

I denna text skriver Sami Salampur om bristen p diskussion om

det trauma som uppkommer efter att ngon som flytt kommer
fram till ett asylland, p grund av lnga perioder av vntan,
isolation, fattigdom och oro. Sami arbetar nu p Mosaikskolan
och har varit med Tyfon sedan start bland annat genom att driva
aktivitetsgruppen.

Det behvs fler jonglrer

187

Tyfon mtte Sara Whlin, samordnare, och Kenjiro Sato,

psykolog, p TKT, Teamet fr krigs och tortyrskadade inom Barn
och Ungdomspsykiatrin i Malm. Vi pratade om dagens svra
situation dr allt fler mnniskor tvingas p flykt och br med sig
svra trauman. Om hur asylmottagandet och samhllet brister i att
ta hand om mnniskors trauman och om hur vi istllet fr experter
skulle behva kreativa lsningar fr att ta hand om varandra
bortom stigmatiserande kategorier.

Misstankar, missbruk och behandling195

I detta samtal berttar Maria Wallander, projektledare fr PIM
(Preventiva insatser mot droger en kompetensutveckling fr personal
som jobbar med ensamkommande) om sina erfarenheter av sitt
arbete p Maria Malm, om behandling och om missbruk i
relation till ensamhet, trauma och
erfarenheter av flykt.

Socialt arbete och papperslsa:

omfrhandlingar av tillhrighet?

205

I denna text skriver Vanna Nordling, aktivist och doktorand p

Socialhgskolan vid Lunds Universitet om socialarbetarens roll och
mjlighet till att i sitt arbete bryta mot rdande normer och ider
om medborgarskap; och p s vis bana vg fr nya stt att handla.

Mjliggrare och operatrer

i solidaritet

213

Vi pratade med aktivisten och socialarbetaren Aina Glagliardo, nr

hon arbetade p Sknes Stadsmission. I intervjun pratar Aina om
kritiskt socialt arbete, sociala rrelser och om nya begrepp som kan
hjlpa oss att frst och frhlla oss till vra olika maktpositioner.
Vi tar ven tiden att visionera om samhllet i vra drmmar.

En ny sorts skola

225

Hr berttar de engagerade i det Malmbaserade initiativet

Svenska Fr Alla om hur behovet av sprkundervisning,
rutiner och struktur lg till grund fr att skapa en tillgnglig
svenskundervisning fr de som inte inkluderas i SFI. Vi hr
deltagare bertta om gldjen av att trffa nya vnner, av att
diskutera intressanta teman och fr varje trff lra sig mer svenska.

Projekt Normbrytande rttigheter

231

Tyfon trffade Selma Gui och Ana Marega, projektledare fr

projektet Normbrytande rttigheter. Vi pratade om skolor, aktivism
och politik i Malm, om hur projektet har arbetat under snart tre
r och dess relation med den antirasistiska kampen i landet.

Demokratins vktare

241

Tyfon intervjuade Gustavo Nazar frn Pedagogisk Inspiration.

Gustavo r en del av klistret som hller alla oss som jobbar med
barn och unga med erfarenhet av migration samman. Frn
akademin till civilsamhllet och grsrtterna, Gustavo diskuterar
vikten av samarbete mellan olika institutioner, grupper och
individer och hittar stt fr att lyfta de rster som sllan hrs in
genom maktens tjocka vggar. Genom sprickorna fr mnga av oss
och vra deltagare sjunga ut och krva vra rttigheter

Om Tyfon:

tanken, processen
och lite om vad
vi lrt oss
En dialog med oss sjlva

24

Hur startade Tyfon och vad var

tanken d?
Under vra r i Asylgruppen i Malm, en grupp som jobbar med
och fr asylskande och papperslsa, samt utifrn vra erfarenheter
av att jobba som boendestdjare fr ensamkommande, vxte
en nskan om att arbeta politiskt tillsammans med de unga vi
trffade. Vi sg en stark vilja hos mnga unga vi mtte att diskutera
och lra sig mer om politik, samhllsfrgor och organisering. Det
var en tid d det brjade komma fler unga till Malm och dem
hade s mycket ider, men saknade ofta kanaler att uttrycka dessa.
Srskilt tydligt blev detta hsten 2013 d No Border Musical precis
hade haft sin succpremir, vilket Emma Sderman och Pouran
Djampour berttar mer om lngre fram i denna bok. Det var ocks
under denna tid som mnga av vra vnner brjade organisera
iderna bakom Ensamkommandes frbund, vilket Omid Mahmodi
utvecklar i ett samtal lngre fram i denna bok.
Vi sg ocks ett stort behov av roliga aktiviteter, utflykter och
sociala sammanhang dr de unga vi mtte kunde lra knna
varanda och f nya vnner. P den tiden fanns det vldigt f
organisationer som arbetade med unga med erfarenhet av flykt.
Nstan alla vra resurser i Asylgruppen och andra ideella ntverk
gick samtidigt t att arbeta akut socialt och juridiskt, s det fanns
f mjligheter kvar till att arbeta mer lngsiktigt. Det fanns ocks
f andra aktrer i organisations- och freningslivet som erbjd
inkluderande sammanhang dr ingen behvde oroa sig fr att
f frgor om lder, personnummer eller legal status. Eller som
inkluderade andra sprk n svenska. Vi ville hitta ett stt att sttta
i alla ungas ider och fnga upp allt det engagemang vi sg, och
skte drfr pengar hos Allmnna Arvsfonden fr att f jobba
med Tyfon.

Varfr heter ni Tyfon?

Frn brjan hette projektet Vi har rtt. Men vi ville ha ett namn
som var frankrat hos deltagarna och drog igng en namnspnar-workshop tillsammans med ett stort gng ungdomar som
var med frn start. Det var jtteroligt och vi fick mnga frslag
vi diskuterade tillsammans. Flower power, bro och equality var
ngra av dem, men det som landade till slut var Tyfon. Frslaget
kom frn en som frklarade att det var ett ord som r vldigt likt
p mnga sprk. Det r ju ocks ett ord som har en del negativa
associationer, men vi tnker oss det som ngot som kommer och
vnder upp och ner p saker som vi alla tar fr givet. S fr oss
symboliserar Tyfon politisk frndring.

Vad har ni gjort egentligen? Hur har ni

jobbat och vad har det funnits fr ider
kring Tyfons metoder?
I brjan nr vi presenterade Tyfon pratade vi ofta om att vi
tillsammans med unga ville frdjupa intresset och kunskaperna i
politik, demokrati och organisering. Vi pratade ven om att vi ville
belysa och bredda befintliga kanalar, plattformar och metoder fr
politiskt deltagande. Rent praktiskt arbetade vi d med jttemnga
olika spr utifrn olika ider hos de unga vi mtte, s som olika events,
demonstrationer, stdfester, workshops, lxhjlp och studiebesk.
Men samtidigt har det alltid knts jttesvrt att svara nr nr vi
under ren ofta ftt frgan om vad Tyfon r och vad vi gr. Vi
har gnat mnga timmars samtal dr vi har frskt ringa in och
definiera vrt arbete. Svaren vi har kommit fram till har alltid
sett lite olika ut. Ibland har vi sagt att vi jobbar med unga med
erfarenhet av migration och att vi gr aktiviteter fr att lra oss mer
om politik. Ofta pratar vi om begreppet politiskt deltagande och
som ngot slogan-liknande har vi lnge anvnt tillsammans gr vi
politik som utgr ifrn tanken att nr du tar plats och utrymme,

krver dina rttigheter och hjer din rst r alla dessa performativa
politiska handlingar.
Vi har allts aldrig kunnat ge ett exakt svar p frgan vad Tyfon gr
vilket ibland skapat en knsla av konturlshet och frvirring. Men
att inte definiera och alltfr tydligt bestmma precis vad Tyfon r
har ocks varit en medveten arbetsmetod. Vi bestmde oss frn
brjan att vi ville att Tyfon skulle utg frn deltagarnas nskeml,
situationer och behov. Vr styrka har alltid varit att vi funnits dr vi
sett att vi har kunnat gra ngot bra och viktigt. Vi har drfr lrt
oss att vara flexibla gentemot varandra och deltagare. En viktig del
av det har ven varit att inte ta fr mycket plats utan hlla oss mer
i bakgrunden, som std till unga att genomfra sina egna ider.
Vra vnner p Stadsmissionen kallar det fr mjliggrare, eller
operatrer i solidaritet som Aina Gagliardo berttar mer om lngre
fram i boken. I detta r det viktigaste att strka deltagarnas tro p
sig sjlva, varandra och backa deras egna problemformuleringar och
riktningar. Tyfon har helt enkelt gjort allt mjligt utifrn vad vi
sett har fungerat, vad som varit populrt och efterfrgat, och vad vi
mrkt har haft stor betydelse fr deltagarna.
En styrka med att Tyfon inte har haft en tydlig metod- eller
arbetsbeskrivning har ven varit att vi inte haft ngot problem med
att lgga ner det som inte fungerar. Vi har testat mnga olika stt
att jobba som inte blivit som vi tnkt oss och d har vi helt enkelt
inte fortsatt med det. Det har varit en viktig process, att testa
mnga olika metoder och se vad som fungerar bra och mindre bra.
S klart har det varit frustrerande mnga gnger och gjort att vi
tvivlat p oss sjlva men det har varit lrorikt och utvecklande. Det
r viktigt i arbetet att inte ta sig sjlv p fr stort allvar utan kunna
vara dmjuk och se att detta gjorde vi bra men detta kan vi gra bttre.

har upplevt och lrt sig kan alltid ge ett nytt perspektiv och en ny
insikt till ngon annan. Oavsett om du r en ldre professor p ett
universitet eller en ung elev i grundskolan r era tankar, ider och
sikter lika viktiga. Vi r alla ovetande, och vi r alla experter. Detta
har varit ngot som vi frskt lta frga alla vra aktiviteter och
mten, bde inom Tyfon och med andra.
En annan sdan grundtanke r att allt r politik. Strukturer i
samhllet frdelar makt olika bland mnniskor och den makten
avgr vilket utrymme vi har att agera, hur vi blir lyssnade till, om
vr kunskap tas p allvar. De som har makt har kontakter, kanaler
och ekonomi att presentera vad de vill sga. De har status som gr
att andra lyssnar. Att ta utrymme fr att uttrycka sig r drfr alltid
en politisk handling. Nr de med mindre makt tar plats, r detta
alltid ett motstnd. Utifrn denna id har vi i Tyfon ofta arbetat
med att sttta unga i att ta plats. Inte sllan spelar kulturen en stor
roll i detta, och vi har arbetat med olika metoder och spr som
hiphop, graffiti, film, poesi, tidningsartiklar, serier, konserter och
stdfester. Dels genom ungas egna initiativ och kreativitet men
ocks genom att beska olika platser som ofta ockuperas av rikare
och vitare grupper, s som Malm Opera, Stadsteatern
eller Konserthuset.
Ngot som varit viktigt i vrt arbete har ven varit att ka p lger
och utflykter i naturen. Dr bland trden hittar vi andra utsikter,
fr lugn och ro och kommer nrmare varandra och oss sjlva.
Utflykterna har blivit ndvndiga pauser frn vardagen och gett
energin till att fortstta plugga, jobba, organisera och kmpa. De
har ocks varit viktiga fr mnga tyfoner i syftet att bryta ensamhet
och fr att hitta nya vnner. Lngre fram i boken berttar Danial
Feroz om vikten i denna aspekt utifrn projektet Setara.

I vrt arbete med Tyfon har vi under alla ren ocks utgtt ifrn ett
antal olika principer. En av dessa r att vi alla har olika erfarenheter
men att kunskaperna dessa gett oss r lika viktiga. Det en person

Ni pratar om att inte synas fr mycket

med Tyfon, vad menar ni d?
Den mlgrupp vi jobbat med fr alltid slss fr sitt utrymme.
Det r mnga vi mtt som har uttryckt att de inte litar p olika
projekt utan knner att de blir verkrda av andras agendor och
syften. Vi har inte velat vara ett projekt som fr ngons talan utan
finnas fr att lyfta personer att sjlva definiera sina kamper. Vi har
inte efterstrvat att bli ett erknt projektnamn fr att kunna ska
mer pengar eller f legitimitet. Detta har kanske ocks gjort att vi
inte varit s bra p att synas i sociala medier jmfrt med andra
projekt. Nackdelen med det r att det kan vara svrt att bli lyssnad
p nr ingen riktigt vet vilka vi r eller hur vi jobbar; det har varit
svrt att f legitimitet vissa gnger. Men frdelarna vi har sett med
detta har nog varit fler. Vi har aldrig behvt samarbeta med ngon
utifrn ngon annans agenda, vi har drfr kunnat mta vra
deltagare i vad de har nskat av oss. Vi kunde jobba tillsammans
med Asylstafetten och Ensamkommandes frbund utan att de
skulle knna att vi kom in och styrde. Nr fokus frsvinner frn det
egna varumrket s blir det lttare att knna gldje ver allt som
hnder p omrdet, oavsett vem som str bakom. Det blir ocks
s klart mycket lttare och smidigare att samarbeta med alla andra
organisationer i staden. Det knns som fler och fler idag frsker
arbeta fr att komma ifrn den dr konkurrens-stmningen som
ibland kan rda i projektvrlden, och det r ju sknt.

Hur har ni organiserat Tyfon?

Tanken var att redan frn brjan organisera Tyfon s platt som
mjligt, utan ngon projektledare som beslutade och definierade
vad projektet skulle vara och gra. Vi resonerade att om vi ska lra
oss om demokrati p riktigt s mste vi ju arbeta med alla metoder
vi kan hitta fr att alla i projektet ska knna sig lika delaktiga,
mot ojmlika maktrelationer och formella svl som informella
hierarkier. Detta r s klart ett vldigt svrt arbete och krver en

konstant kritisk diskussion och ppenhet fr sjlvkritik. Det stller

ju ocks s klart stora krav p kommunikation, utvrderingar,
rundor, kunskapsutjmning och rotation av arbetsuppgifter. Nu
i efterhand kan vi medge att vi skulle och borde ha arbetat nnu
mer med detta. Det r ltt att prata om en sdan vision med fina
ord och uttryck, men det innebr stora utmaningar. Inte minst blir
det sjlvfallet extra svrt nr ngra r anstllda och andra inte. Kan
vi d prata om en platt organisation fast detta kommer med en
maktposition hos de som har anstllning? I detta arbetet blir vi nog
inte klara, det r en stndig process.
Vi har varit sju personer allt som allt som varit anstllda i Tyfon
under olika delar av projektet. Sedan har deltagare och andra
ocks ftt olika ledarroller fr enstaka uppdrag och vissa fall ven
mer kontinuerligt samarbete. Vi har ven haft ungdomar under
sommaren p ung-i-sommar-praktik. Vi har frskt, ven om de
inte alltid varit ltt, att inkludera och ge mjlighet till anstllning
ven om det varit fr en kort period och punktinsatser. Detta d
vi frstr vikten av en dokumenterad arbetslivserfarenhet fr att
mjliggra framtida anstllningar samt fr att ta tillvara p och
strka de unga i sina kompetenser och kunskaper.

Vad fanns det fr bakgrund med Tyfon

hooks och hur har den processen gtt?
Tyfon hooks var en kvinno-, tjej- och/eller transseparatistisk grupp
vi drog igng fr ca tv r sedan. Namnet hooks kommer frn den
feministiska och anti-rasitiska forskaren och aktivisten bell hooks.
Vi ville genom gruppen ge plats till dem som inte fick eller kunde
ta lika mycket plats nr cis-killar och cis-mn var nrvarande. Vi
ville gra samma saker som med Tyfon, g p bio, ka p lger,
gra workshops och diskutera, men vi ville kunna inkludera ven
de personer som inte kom till oss nr killar och mn var med.
Tyfon hooks, som gtt under arbetsnamnet borderless fuck-it!
ett namn som gruppens deltagare tagit fram, har helt enkelt varit

ett stt fr oss att utifrn en vl beprvad feministisk metod

strka gruppen tjejer, kvinnor och/eller trans med erfarenhet av
migration utan cis mn och killars nrvaro. Vi samarbetade i denna
verksamhet med projektet S.A.Y och det har varit vldigt roligt.
Genom vra breda kontaktnt har vi kunnat bjuda in mnga
olika deltagare som inte tidigare trffats vilket har varit vldigt
roligt. Vrt ml med Tyfon hooks var att n ut till tjejer och/eller
transpersoner med erfarenhet av migration, ngot vi upplevde
var svrt genom Tyfon men vilket vi genom Tyfon hooks lyckats
vldigt bra med. Flera av deltagarna i hooks har ven varit med p
Tyfonaktiviteter vilket knns vldigt roligt.

Vad har ni mtt fr svrigheter?

Under ren har det sjlvklart uppsttt tusen svrigheter, problem
och tunga situationer. Nr de flesta i Tyfon har de erfarenheterna
de har, samt befinner sig i en situation som p s mnga stt
pverkas av juridik eller rasism, sexism och andra frtryckande
samhllstrukturer, uppstr ofta vldigt svra situationer. Genom
ren har vi gtt igenom hur tyfoner har frlorat frldrar, syskon,
vnner och andra nra. Tyfoner har ftt uppehllstillstnd men
ven avslag. Deltagare har tagits av polis, satts i frvar, krnkts,
misshandlats och skadats. Mnga i Tyfon lider av ngest,
depressioner, oro och smnsvrigheter. En del har ett missbruk.
Andra har erfarenhet av sexuella vergrepp. I Tyfon har det drfr
alltid varit enormt viktigt att frska finnas dr fr varandra, sttta
varandra, prata om vra tyngder, eller tillsammans vara tysta om dem.
I samband med dessa svrigheter br vi ocks nmna att vra
vnner p TKT alltid funnits dr fr oss och s mnga andra, dels
i det direkta fantastiska arbete de gr i denna frga men ocks
genom utbildning och handledning.

detta projekt r ven aktivister, och i Malm r ntverket kring

asylrrelsen starkt prglad av fina band mellan mnniskor, inte
minst olika typer av nra relationer. Det har varit en svr men
intressant process att skapa en definition av arbete av ngot som en
annars gr, och s lnge gjort, p sin fritid med sina kompisar och
kamrater. Men det positiva har ocks varit att vi har haft behov av
att hitta tydliga strukturer fr att srskilja arbets- och fritid, och bli
bra p vila och terhmtning.
I relation till detta hade vi ocks ett haft en hel del diskussionen
kring att arbeta med individuellt std i Tyfon, till exempel i
kontakter med vrd, skola, myndigheter med mera, och vi har inte
alltid vetat hur vi borde tnka kring detta. I vr projektplan str
det ju mer kring att vi arbetar i grupp med aktiviteter, workshops
och andra grupprocesser. Samtidigt r det naivt att tro att det i
socialt och pedagogiskt arbete som detta samtidigt gr att sga
nej till vnner som behver std i att g till sjukhus, polis eller
socialtjnsten. Srskilt nr det gller vnner som kanske inte har s
mnga andra vuxna i sin nrhet eller som knner sig trygga med
sprket. En viktig del i Tyfon har ju alltid varit att vi vill hjlpa till
att skapa trygga rum och finnas som std. Vi mrkte snabbt att det
var viktigt att diskutera hur vi skulle frhlla oss till individuellt
std i Tyfon och vad som var okej, och vad som frvntades av och
emellan oss i detta. Efter ett tag kndes det ocks som att det blev
mycket lttare att frhlla sig till det.
Men som nmnt ovan har vi ju ocks alltid arbetat utifrn frstelsen
om att allt r politiskt. Att vra roller skiftar och ibland organiserar
ngra av oss aktiviteterna fr deltagare men sedan organiserar dem
en rrelse som Asylstafetten, och d r det vi som deltar. Att frst de
hr frndringar, vra positioner, att leda, eller backa och stdja, det
har varit mer en utmaning n en svrighet kanske. Men det r helt
enkelt vr vision av ett nytt samhlle.

En annan typ av svrighet, och som TKT ocks ofta pratar

om, har varit ngon slags grnsdragning. Vi som arbetar med

Varfr gick ni frn att anvnda ordet

ensamkommande till istllet anvnda unga
med erfarenhet av migration?
Anledningen till att vi frn brjan anvnde begreppet
ensamkommande unga var p grund av att vi i i projektanskan
behvde en term som tydligt avgrnsade vr mlgrupp. Men det
kndes aldrig som ett begrepp som var frankrat. Vi har diskuterat
mycket mellan varandra, med deltagare och med personer vi jobbat
ihop med kring vad som kan vara bra och mindre bra med att
anvnda begreppet ensamkommande barn eller unga. Vi landade
d i att det viktiga r att synliggra erfarenheter. Erfarenheter av
flykt, att lmna nra och kra, att ska asyl, att leva pappersls,
att vnta p uppehllstillstnd, att lra sig ett nytt sprk, att bo p
boende, att ha en god man, att sakna familj och vnner, att utsttas
fr rasism r bara ngra av alla de erfarenheter som vra deltagare
br p och som s ltt osynliggrs i ett enda begrepp. Att sga unga
med erfarenheter av migration r att visa p komplexiteten inom
gruppen. Det handlar ven om att lyfta dessa erfarenheter utifrn
att de r viktiga erfarenheter som behver delas, lyssnas p och
kunskapsutjmna kring.

Precis efter att vi hade startat igng Tyfon tog ocks ngra
ungdomar initiativ till Asylstafetten vilken fick en vldig pverkan
p situationen i Malm fr mnga unga och skapade enormt
mycket pepp, mnga vnskapsband och nra relationer. Det var en
intressant tid och det var mycket som redan frn start
formade Tyfon.
Det r roligt att se nu tre r senare hur det r s etablerat att unga
med erfarenhet av migration r med och fr sin egen talan p
demonstrationer, i media och p mten. Fler tar plats och krver
sina rttigheter och vad vi ser r att erfarenheterna som dessa unga
br p tas mer p allvar n tidigare. ven om det finns mycket kvar
att gra s r det uppenbart att det r en helt annan kontext idag,
och att det skett mycket positiva frndringar.

Vilka frndringar kan ni se i Malm nr

det gller det politiska deltagandet bland
unga med erfarenheter av migration?
Tyfon startade i en tid nr mycket annan organisering med och av
unga med erfarenheter av flykt brjade ta form runt om i Skne.
Asylgruppens No border Musical hade precis haft premir och var
nog en av de frsta teatrarna som lyfta dessa ungas, och framfr allt
papperslsas berttelser p scen, vilken fick stor uppmrksamhet
och inverkan. Ensamkommandes frbund och Ensamkommandes
frening hade precis brjat ha mten och frde fram det viktiga
budskapet prata med oss inte om oss.

10

11

Betydelsen av
en mtesplats
En intervju med Maleka Jafari

12

13

Mtesplatsen Otto r en plats dit en kan komma och trffa nya

kompisar, bde svenskar och mnniskor frn olika andra lnder.
Det r folk som pratar arabiska, somaliska, dari och pashto och
fler sprk. Nu fr tiden r det mycket flyktingar som kommer dit,
mnga barn som r nya i Malm. Ofta hittar de Mtesplatsen och
sger: Det hr r bra. Hit kan vi komma fr information om hur
samhllet fungerar, och lra oss svenska.
Mnga som kommer r transitungdomar och gr inte i skolan. De
har inte ngra aktiviteter under dagarna. Men p Mtesplatsen
fr de delta i aktiviteter, de fr trffa andra som varit i Sverige lite
lngre n dem och som vet hur samhllet fungerar. De kan spela
biljard, fotboll eller vara med p andra aktiviteter.
andra sidan kommer ocks mnga personer som vill hjlpa
till, som vill dela med sig av sina erfarenheter av hur de upplevt
samhllet. Vi har en kvinna som varit i Sverige i 30 r och har
mycket att gra i vrigt och r ofta stressad. Men hon sger att nr
hon kommer till Mtesplatsen knner hon ngot annat, hon trffar
nya mnniskor och fr en ny knsla fr livet. Hon hjlper till med
matlagning och har aktiviteter fr tjejer. S p ett stt hjlper hon
till, och samtidigt fr hon sllskap och ngot som kan avlasta stress
och jobb. Det betyder mycket fr henne. Du kan allts komma till
Mtesplatsen p olika stt och det fyller olika funktioner
fr olika personer.

Vi trffar ven mnga barn som behver familjer. Jag tnker sjlv
att jag mste bli familjehem till i alla fall minst tv barn. Jag har
sett grtande barn som r 9 r gamla och bor p boende. De r s
sm och kan inte skapa ngra relationer med de ldre barnen. Jag
tycker inte att s sm barn ska vara p boenden. De behver vara
i ett sammanhang, ett hem med ett rum, med leksaker. Boende
borde vara fr barn ver 15 r, annars br de erbjudas familj.
Mnga saknar sina frldrar vldigt mycket. Ett barn sa till mig: om
jag bara fr ngon jag kan kalla pappa. Jag blev helt mjuk. Tnk dig
att kunna svara att du kommer att f en familj, en pappa, en hem
och f g i skolan.
Det r viktigt fr barn att trffa andra barn, av flera olika
anledningar. Barnen fr inte knna sig ensamma, sitta hemma
i dligt vder, inte ha ngot att gra eller ngon att trffa. D
kan de inte lra sig frst samhllet eller veta var de kan g fr
att f aktiviteter. Vet de inte detta kan de inte heller frst sina
rttigheter eller skyldigheter. Och d kan de ocks utnyttjas av
ngon. Ensamheten kan ocks leda till att de hamnar i missbruk
eller i andra dliga mnster. S det r mycket viktigt fr barn och
unga att trffa andra barn och unga. Vi mste lyssna p dessa barn,
hra vad de har i sitt hjrta. Det r mnga som har upplevt mycket
dliga saker. P ngot stt mste de kunna glmma, bertta fr
ngon och f lite std och trst.

Det r mnga som behver lxhjlp och mnga vill sitta med ngon
som kan mer svenska. Det r nog det strsta nskemlet.
Men vi har ocks kontakt med familjer som ofta sitter hemma och
har inte s mycket att gra. Men de kan inte komma till lxhjlpen
fr de har sm barn dr hemma. Men de har stort behov av std.
Dr behver vi gra ngonting och i framtiden hoppas jag att
Mtesplatsen kan f mjlighet att ta emot fler familjer. S att det
blandas mer mellan ungdomar av olika nationalitet.

14

Det knns s stort att det

r vi unga som skapade
Mtesplatsen, vi mlade och
fixade. Vi gjorde det sjlva, det
r sjlvorganisering!
15

Vi brjade frn noll med Mtesplatsen. Det knns stort att det
var vi ungdomar som skapade det, som mlade och fixade. Mnga
tror att vi inte kan gra ngonting sjlva. Vuxna mnniskor som
har lng livserfarenhet vgar ofta inte ens. Jag har sett mnga
som tnker att myndigheterna mste gra grejerna. Men p
Mtesplatsen gjorde de unga det sjlva, och det betyder mycket!
Det r sjlvorganisering.

Vad r viktigt att tnka p i mtet med

barn och unga?
Jag tror att det hjlper med nationalitet, fr att sprket r viktigt
i frsta mtet. Det r en frdel om du kommer frn samma land.
Men viktigast r att du kan lyssna och stlla frgor som: hur mr du?
Hur gr det hr? Vad saknar du? Vad tnkte du p nr du tnkte p
Sverige? Hur tnkte du att boende skulle vara? Eller skolan? Jag tror det
r viktigt att vcka intresse genom att frga dem och prata med dem
mycket. Allt r nytt och oknt fr dessa barn. De vet inte hur de ska
knna sig trygga.
Men det beror s klart jttemycket p personen. Det finns de som
blir kompisar direkt, som sger: kom igen, det hr ska vi gra.
Mtesplatsen ska vara ppen fr alla. Nr vi ser att ngon sitter och
inte gr ngot, som inte pratar med ngon, d r det upp till oss att
vi gr och hejar och frgar hur den mr. Vi ska frga varfr den sitter
hr, om en ska visa den runt? Varifrn kommer du? Och om inte
den kan svenska s mste vi frska hitta ngon som kan dennes
sprk. Vi vill inte att ngon ska sitta och vara blyg. Det r viktigt att
visa dem att vi r hr fr dem, att vi bryr oss om dem. Det r viktigt
att visa att nr du r p Mtesplatsen s tnker vi p dig. Det finns
olika fritidsstllen dr en bara kan g in utan att ngon sger hej och
vlkommen eller frgar vem du r. Mtesplatsen Otto r inte sdan.
ven andra gngen, tredje gngen du kommer gr vi fram fr att
sga hej och vad bra att du r hr.

16

Vad har varit svrt?

Frn brjan var det lite svrt med sprket. Till exempel hade vi inte
ngon som kunde somaliska. Men nu har vi det. Hamza r alltid dr
och hjlper till och tolkar. Nu finns ocks folk som pratar arabiska.
Vi frsker anstlla folk som kan olika sprk.
Om vi kollar kulturellt s r det ju inte heller s ofta att tjejer
kommer till verksamheter dr det r s mycket killar. Men vi frskte
mycket. Jag och Jenny tnkte alltid p att f tjejer att komma. Det
r jttesvrt. Jag hade mycket dliga erfarenheter av sdant arbete,
men jag mste vara modig och st ut med allt skitsnack. Men efter
ett r blev jag jttenjd. Nu r det mnga tjejer som kommer och
deltar. Jag har sagt till dem: om du sitter hemma, vem ska ge dig dina
rttigheter. Du mste ta dem! Kom hit och var med killarna. Varfr r
du rdd? Spela med dem. Sg att det hr r mitt rum. Hr ska jag
ocks vara med och gra. Ta lxhjlp. F allt som finns hr.
Ibland finns det till exempel killar som inte vill lmna ett biljardbord.
Tnk dig tio killar som spelar och en tjej vill komma och spela. De
sger alltid att hon fr vnta. Vi mste lsa detta. Vi f ha speciella
tider fr tjejer. Men vi mste ocks vara med killarna samtidigt och
visa att det inte bara r till fr killar.
Det var inte ltt men nu har det blivit bttre. Varannan fredag har
vi tjejtrffar. Varje mndag har vi aktiviteter fr tjejer. Att tjejer
mste f komma in r ngot som brinner i mig. Nu tittar jag framt
lngsiktigt och frgar mig vad jag kan frbttra och hur jag kan gra
mer fr tjejerna.

17

Det var svrt i

Afghanistan
men det r
svrt hr
ocks
En berttelse om skrivande och
feministisk kamp

18

19

Detta r en personlig berttelse av en kvinna som r aktiv i

kampen fr asylskande och papperslsas rttigheter i Sverige
och fr kvinnor och flickors rttigheter i Afghanistan. Hennes
aktivism handlar mycket om att skriva. Vi samtalade en dag om
hennes situation och om hennes skrivande och politiska kamp.
Jag kom hit ensam. Jag bodde ensam hos Migrationsverket, jag var
ensam nr de sa att jag skulle lmna Sverige. Det var en svr dag fr
mig. Jag var ensam men frskte. Jag ville hitta lsningar men jag
var chockad. Det var jttesvrt och jag frstod ingenting.
Det var svrt i Afghanistan men det r svrt hr ocks. Vrlden r
stor men det finns ingen plats fr mig, det r svrt att inse, men
s r det att vara pappersls. Jag hade aldrig trott att det kunde
hnda mig. Jag trodde att jag skulle f mina rttigheter. Jag trodde
att Sverige respekterade mnskliga rttigheter men det har blivit
tomma ord. Jag trodde att det bara var s i Afghanistan men det r
samma i Sverige.
Jag pratade med mina vnner, de var oroliga fr mig fr att jag var
ensam och ville hjlpa mig. Det finns organisationer som hjlper
oss som r asylskande eller papperslsa. Men d visste jag inte
om Asylgruppen eller ngon annan sdan organisation. Jag hade
kompisar dr jag bodde och vi pratade om vad jag skulle gra. De
var mnga steg men sedan hittade jag tillslut Asylgruppen.
Jag mejlade Asylgruppen och de ringde upp mig. Genom dem
hittade jag en familj och de tog hand om mig. Det r en svensk
familj som r jttesnll och som stttar mig. Varje dag lngtar jag
efter min mamma men min svenska familj hjlper mig mycket. Jag
kan prata med dem om allt det svra och det gr att jag inte knner
mig lika ensam. Frsta natten jag sov hos den nya familjen kunde
jag fr frsta och tyvrr enda gngen sova sknt, jag hade ett stlle.
Men jag knner mig ensam nd, jag vill prata med mamma men
det kan jag inte. Jag r glad fr andra som har sin mamma och sina

20

syskon nra. Som kan vara med dem och vara glada.
Jag har mnga mardrmmar, varje natt. Det hnder nog
alla flyktingar som har varit igenom vld, att de drmmer
mardrmmar. Vld frstr oss. Nr jag r ensam r jag rdd att
ngon ska komma efter mig och gra mig illa. Allt beror p att ha
levt i krig.
Som flicka vxte jag upp i ett samhlle som var till fr mn. Nr en
flicka fds blir folk oroliga men nr en pojke fds blir folk glada.
Jag har undrat sedan jag var liten varfr folk tycker att det r ngot
fel med flickor. Jag frstod tidigt att det r fel p ett samhlle som
tnker att flickor r smre. Jag skriver och det knns bra nr jag
skriver, d kan jag vara en rst fr kvinnor och flickor runt
om i vrlden.
Hr i Sverige r det ocks s att mn gr frst. Det r svrt fr
kvinnor frn Sverige ocks men det r stor skillnad mellan Sverige
och Afghanistan. Hr har kvinnor tillgng till grundlggande
rttigheter ssom utbildning, bestmma vem du vill leva med,
vad du vill gra, vad du vill jobba med och s. I Afghanistan finns

Som flicka vxte jag upp i ett samhlle

som var till fr mn. Jag har undrat
sedan jag var liten varfr folk tycker att
det r ngot fel med flickor. Jag frstod
tidigt att det r fel p ett samhlle som
tnker att flickor r smre.
21

inte dessa rttigheter fr kvinnor. De kan inte vlja och de kan

inte bestmma ver sin framtid, det r mn som bestmmer t
dem. Ojmlikheten beror frst och frmst p utbildning. Genom
utbildning kan du knna till dina rttigheter och kmpa fr dem.
Men det r f som knner till sina rttigheter i Afghanistan. Dr
har det alltid varit krig, frst med sovjet sedan kom talibaner och
USA. Detta har gjort att nstan alla i Afghanistan har psykiska
problem. Du vxer upp i krig och lr dig att kriga, det r allt du
fr lra dig. Utbildning r oerhrt viktigt och r vad samhllet
behver. Men fr att kunna ta dig till skolan behver det finnas
skerhet och det finns ingen skerhet i Afghanistan, de brnner
ner skolor, framfrallt flickskolor. Utbildning har alltid varit den
viktigaste frgan fr mig. Utbildning fr kvinnor. Det har varit s
sedan jag var liten.
Jag hrde i Afghanistan att som tjej fick du inte skratta p gatan,
men vem sger det, vem bestmmer att det r fel? Du som tjej
i Afghanistan fr inte skratta hgt, inte tugga tuggummi, inte
le p gatan, men killar fr. Varfr!? Killar och mn misshandlar
kvinnor psykiskt och fysiskt. De fr gra det p grund av sitt kn.
Om du blir vldtagen i Afghanistan finns det ingen att vnda sig
till. Det r kvinnan som blir beskylld, ingen ifrgastter mannen
utan alla tycker det r kvinnans fel. Det r ett stort frgetecken
fr mig varfr det ser ut shr men knslan av att detta r fel har
alltid funnits i mig. Det gr ont att se att detta frtryck drabbar
tjejer fr att de r tjejer och att mn har makt bara fr att de r
mn. Att se orttvisor gr ont. Det gjorde ont fr mig att se detta
i Afghanistan. Ju mer orttvisor du frstr och fr syn p desto
ondare gr det.

en stor inspiration fr mig. Hon sa alltid till mig att jag r lika med
mina brder och att hon vill att jag ska kunna gra vad jag vill gra.
Jag vill skriva om detta. Vi har alla rtt att uttrycka vra ider och
tankar. Det r viktigt att skriva om sdana hr saker fr vrlden
mste f veta hur kvinnor har det. Frst r jag min egen rst och
sedan en rst fr kvinnor i Afghanistan fr jag vet hur det r att
vxa upp dr. Jag skriver fr att frndra situationen fr kvinnor i
Afghanistan. Det r basala saker som kvinnor behver, och det r
viktigt att synliggra problemen fr att kunna hitta lsningar.
Vrlden behver frndras och jag gr det p mitt stt med mina
ord. Vi kan gra det tillsammans. Jag skriver fr andra, fr att
de ska lsa och frst hur vrlden ser ut. Jag vill att andra ska
veta att det inte behver vara s hr, vi kan g tillsammans som
jmlikar. Jag har studerat och studerar nu och jag vill att alla
kvinnor i vrlden ska kunna studera. Alla mnniskor behver mat
och trygghet och utbildning. Det finns s mnga rika personer i
vrlden. Om de bara anvnde sina pengar fr att ppna skolor eller
skapa jobb skulle det hjlpa mycket. Det finns mnga lsningar
men allt beror p vra handlingar.
Vi kan frndra men d mste vi agera.

Jag hade en stark feministisk knsla i mig redan som liten och det
var en knsla som vxte med mig. Jag ville kmpa mot orttvisor
mellan mn och kvinnor. Jag sa alltid till mina vnner att det inte
borde vara shr. Jag menar att det r de som tycker att jag som tjej
r problemet som r sjlva problemet. Min mamma har alltid varit

22

23

Rasism, alibin
och vita vggar
Ana Mara Bermeo Ujueta

24

25

Erfarenhet med gruppen S.A.Y.

Jag kommer att bertta om processen som ledde till utstllningen
En Srad Drm dr jag var inblandad som volontr och
konstnrlig ledare. Utstllningen visades p Moderna Museet i
Malm, Malms Stadsbibliotek, Malm Hgskola och nyligen
ven p Stadsteatern Intiman. Utstllningens underrubrik var ett
konstnrligt projekt som lyfter erfarenheter av migration och
gjordes av medlemmar i gruppen S.A.Y. som str fr Stories, Art,
You. Men berttelsens fokus ligger inte p sjlva utstllningen, utan
p hur den blev bemtt, saboterad, recenserad, och omtalad.
Det jag nu berttar, r det som hnde nr utstllningen visades
p Moderna Museet Malm 2014. Allt brjar med gruppen
S.A.Y. som bildades fr att anvnda konst och kreativa uttryck
som verktyg fr frndring och fr att ta plats. Gruppen utgick
frn en vldigt enkel frga: vems kunskap syns och hrs? Inte
bara i kulturella institutioner, utan verlag. Svaret r enkelt:
de konstnrer som har en sjlvklar plats i institutionerna har
gtt mnga r p konsthgskolan, har etablerade kontakter i
konstvrlden och, kanske till och med, har slktingar som ocks
r konstnrer. Chefen fr en stor konstinstitution i Sverige sade
ngon gng att de som kommer in till konsthgskolor r de vars
bildsprk r ltt att frst, de som inte kommer frn andra kulturer.
Har institutionerna kanske begrnsat uppfattningen om vem som
ger det konstnrliga uttrycket? r konst ngot som tillhr bara de
som frstr och flitigt kan anvnda ord som patos, logos och etos?
Tillhr konsten bara en utbildad elit som fr det mesta r vit och
privilegierad?

Tillhr det konstnrliga uttrycket enbart

de som inte lever i exil, de som r fdda i
vstlnder, vars bildsprk inte uppfattas
som frmmande?
Om allting verkar flda s r det fr att du flyter med strmmen.1

De som inte flyter med strmmen uppfattas som hinder. S jag

fick utst sabotage, hnfulla kommentarer angende utstllningens
titel, ifrgasttanden om projektets relevans, jag fick lyssna p saker
som hur gr projektet med de dr flyktingarna? eller vad r de
fr ngra?, r det dina papperslsa vnner som kommer idag?
Behovet av att definiera gruppen med ngot annat n namnet
S.A.Y. verkade vara stndigt och konstant, nstan outslckligt.
Samtidigt visades det i den stora salen ett verk vars titel innehade
ett nedsttande ord. Det blev uppenbart att museet inte var redo
fr att visa utstllningen med dess grundtanke: att ge vrdigheten
tillbaka till mnniskor. Rasismen och blindheten fr det rasistiska
blev ptagligt.
Jag tror mycket p sprk och dess makt, drfr brukar jag hnvisa
tillbaka till ordboken. Vad r aktivism? Aktivism: rrelse som
fresprkar aktivt ingripande. Att anvnda sig av konfronterande
tgrder fr att stdja en sak2. Jag ville absolut stdja gruppen,
fr att jag trodde p projektet, fr att jag blev s less p allt
motstnd, fr att jag inte kunde ltsas som ingenting hnde.
Feministisk akademikern Sara Ahmed sger att fr att synliggra
blockeringspunkter behver vi sjlva bli blockeringspunkter3.
S min aktivistiska tgrd var att bli till en nnu synligare
blockeringspunkt.

1. Ahmed, S. (2012). Ibid.

2. Hmtad 29 januari, 2016 frn https://wordnik.com/words/activism
3. Ahmed, S. (2012). Ibid.

26

27

Institutionerna tror mycket p fortbildningar, mnga tror att det

rcker med att g en workshop, lsa en artikel, eller lyssna p ett
fredrag fr att bli experter p vissa mnen. Eller till och med,
fr att bli experter p allt. Det som gllde var att planera en sdan
fortbildningsdag, vilket jag gjorde i samarbete med Interfem.
De fantastiska kvinnorna p Interfem skapade en frelsning
om rasismens historia i Sverige och avslutade med en workshop
dr mnga frgor stlldes till museets anstllda, d en riktigt
djup frndring enbart kommer frn frgestllningar. Men de
flesta kollegorna, frgade av Linns arv, ville utg frn svar samt
kategoriseringar av andra, aldrig sig sjlva. Interfem satte en spegel
framfr de som jobbar p museet och den naturliga reaktionen var
att blunda. Jag har haft lyckan att fortstta arbeta dr och bevittna
hur gon har ppnats, hur mtet med sjlvbilden har varit. Idag
r det som att frgorna finns verallt och genomsyrar museet. Att
offentligt diskutera hur dessa konfrontationer pverkar dig p ett
inre plan r inte bekvmt, och borde inte heller vara det.

Men de flesta kollegorna, frgade av Linns arv,

ville utg frn svar samt kategoriseringar av andra,
aldrig sig sjlva. Interfem satte en spegel framfr de
som jobbar p museet och den naturliga reaktionen
var att blunda. Jag har haft lyckan att fortstta
arbeta dr och bevittna hur gon har ppnats, hur
mtet med sjlvbilden har varit. Idag r det som att
frgorna finns verallt och genomsyrar museet

Att skapa sprickor gr ont och slr

snder marken vi str p, men det r s
man kan bygga p nytt, bygga bttre.
Vad som hnde i mina kollegors hjrtan och hjrnor vet jag inte,
men det jag vet r att bemtandet av det som gruppen S.A.Y.
hade att bertta blev varmare, lite frsiktigt, till och med nrmare.
Det verkade som att kollegorna frstod nyfikenhetens grnser, att
ingen r skyldig att tillfredsstlla din nyfikenhet. Sttet att lra
knna en ny person frndrades. Det var som att man upptckte
att man kan lra knna varandra med andra frgor n varifrn
man kommer, vad man har fr utbildning eller hur gammal man
r. Frgorna handlade inte lngre om ursprung, skl till migration
eller livssituation, frgorna handlade istllet om konstverkets
budskap, om processen till verken; medlemmarna i gruppen S.A. Y
reducerades inte lngre till bara en erfarenhet.
Recensionerna till utstllningen r ocks vrda att nmna. I
dessa brjade journalisterna stlla krav p museet, de krvde en
frndring p riktigt, de ifrgasatte varfr S.A.Y. inte hade tagit
ver det strsta rummet. Ordvitsen med att bli modernt p
riktigt4 dk ocks upp.
Men det ni inte vet r att nr journalisterna kom p utstllningen
ville de veta exakt hur personerna i gruppen hade tagit sig
till Sverige och statistik p hur mnga av dem som hade
uppehllstillstnd. Andra avfrdade konstnrerna, ville inte se eller
trffa dem utan bara prata om det dr roliga mngfaldsprojektet.
En annan journalist kontaktade mig p Facebook fr en intervju,
sent en fredagskvll, och anvnde till slut mina egna ord i sin fina
artikel utan att ens citera mig en oknd curator. Faktum r att
det enda namnet som nmndes i recensionen var museets chef.
4. http://www.hd.se/kultur/2014/12/12/lat-museet-bli-modernt-pa-allvar/

28

29

Plattformen jag str p idag r mjlig fr att jag ibland kan

citera europeiska konstteoretiker lika ltt som jag kan citera
starka feministiska aktivister. Dessa namn var mina verktyg fr
att f ngra inom institutionen att lyssna p mig, utan dessa
eurocentriskt accepterade referenser var jag bara en blatte. En
jobbig sdan.

Aktivismen innebr inte alltid att vara

hgljudd, den innebr dock att vara
konstant, att vara konsekvent och att
aldrig ge upp
Jag ger inte upp, det hr tror jag p.
Men det r inte ltt att inse det som blockeringspunkterna visar
upp, det vet ni nog sjlva: det svenska samhllet genomgr en
jobbig process av konfrontering, svenskarna str nu framfr en
spegel som visar landets egen historia: en historia om rasism,
rasbiologi och likgiltighet.
Under workshopen med Interfem hade kollegorna svrt att
konfrontera en blockeringspunkt vilket var att svara p den enkla
frgan vilka r vi som jobbar hr?. Egentligen var det omjligt
fr alla att svara p frgan, ingen ville sga vi som jobbar hr r
alla vita eller det hr r en homogen grupp. Och att g p kurser
rcker inte till. Att lyssna p fredrag och kunna anvnda vissa
begrepp rcker inte till. Plattformarna r stora, och ert privilegium
kommer med en, s ni kan grna bjuda in ngon annan att st p
den och prata fr sig sjlv. Risken med att begrnsa sig till att g
p kurser r den moraliska verlgsenheten av den upplysta som
njer sig med en blixtrande stund av frstelse.

30

Sista reflektioner
Vi borde kanske sluta prata om integration och brja prata om
samarbete. Integration betyder att vi vill att ngon annan ska
bli som oss, men vill vi fortstta vara de vi r idag? r vi statiska
varelser som aldrig frndras? Vi kan samarbeta fr att bli bttre.
Konst och kultur borde sluta vara fr alla och bli frn alla. Det
r ett stort arbete fr att ndra och forma samtalet, och vgen r
lng. Vi behver omdefiniera oss sjlva, skriva om vrlden. Det
som gller r att pendla mellan vrldar, ifrgastta kunskap som en
ensidig sak och vidga den.
Under en lng tid tnkte jag att S.A.Y.-gruppen hade varit en
trygg plats, men sedan insg jag att sdana finns ju inte. Processen
i S.A.Y. var ett samarbete, mnga hjrtan som slog som ett. Det
handlade om erfarenheter som var lika vrdefulla. Det fanns bara
du och jag. Varfr jag vet att det funkade med S.A.Y? fr att det
strsta jag hrde efter processen var: ntligen r jag inte lngre
bara ett offer.
Jag konfronterades hela tiden med mig sjlv, till hur liten tilltro
jag hade fr ngra av mina museikollegor. Jag var ocks hela tiden
konfronterad till det jag pstod infr S.A.Y.-gruppen, jag var
sprkrr fr en institution som jag inte var s sker p, jag behvde
frskra gruppen om att allt var bra, att de var vlkomna p museet
utan frbehll, men sjlv var jag inte s sker p att det var sant.
Jag visste att det var s hos ngra, men de f som gjorde s mycket
motstnd oroade mig, jag gick och tnkte mycket p det som
folk inte sade. Jag frgade mig ocks om jag kanske hade tvingat
gruppen att gra en utstllning mot deras vilja och skulle bli utsatta
p en stor offentlig myndighet. Jag frgade ocks mig sjlv om jag
kanske ptvingade ngot p museet, ngot som de inte ville gra
eller sg som viktigt. Samtidigt behvde jag ocks pminna mig
sjlv hela tiden om att jag inte ger sanningen bara fr att jag har
lst andra frfattare n mina kollegor.

31

Att mta motstnd orsakar ilska och hopplshet. Man mr illa

nr man hr folk uttrycka sig p det stt som jag har beskrivit,
och det finns uttalanden som r mycket vrre, det hr r nd
bara en utbildad liten elit som tnker s. Men det r genom att
lyssna som man lr sig, nr folk fr uttrycka sig fritt kommer inre
sanningar fram. Jag vill inte sga att dessa kommentarer r bra eller
dliga, de r bara synvinklar och det r just det som konsten ger
oss, perspektiv. Kreativitet ppnar drrar som institutioner sedan
stnger. Lt oss vara de som inte bara ppnar drrar utan de som
ocks ser till att de frblir uppstllda. Men akta er, institutionernas
inbjudan till delaktighet br inte uppfattas som en gva, det
r en rttighet.

Vi fr ingenting av att vara rdda fr

frndringar, inte heller av att vara rdda
fr ilskan. Men om detta frvandlas till
aktion, till omformning av bde vr
samtid och vr framtid s r rdslan och
ilskan befriande.

Vi fr ingenting av att vara rdda fr frndringar, inte heller av

att vara rdda fr ilskan. Men om detta frvandlas till aktion, till
omformning av bde vr samtid och vr framtid s r rdslan och
ilskan befriande. Som Audre Lorde sade det, det finns mycket
information och energi i ilskan. Gnistan, styrkan och frndringar
finns dr ilskan och passionen mts.
Jag r tacksam ver att f vara hr, men denna plattform r inte
bara min, den r till fr att delas.

32

33

Vad r S.A.Y
fr mig?
Frgan stlldes till deltagare och processledare, anstllda och
frivilliga, gamla och nya inom S.A.Y. Texten bestr enbart av de
tillfrgades egna ord och svar. Citaten nedan r anonyma och
kan lsas som inspiration och som en samling av viktiga
erfarenheter och kunskaper.

34

35

- Integration i det svenska samhllet srskilt fr nyanlnda. Utbyte

av kultur oss emellan och mellan det svenska samhllet.
- Enligt mig r S.A.Y en ungdomskulturell och konstnrlig grupp.
Vra grundlggande ml r att hitta former fr och lnkar mellan
invandrare och det svenska samhllet. Jag har gjort mnga bra
grejer med S.A.Y. Den viktigaste saken r att jag har ftt en ny
fantastisk familj och det r det viktigaste fr mig.
- Gruppen S.A.Y r kortfattat den enda platsen dr jag kan
uttrycka mina sikter och frst andra genom att vi nrmar oss
varandras kulturer och vi gr detta fritt och med sjlvfrtroende.
- Jag frvntar mig och hoppas att vi genom vrt gemensamma
arbete i framtiden, tillsammans vi som kommer frn vst och st,
frstr hur viktigt integration r och att det betyder mycket.
- Kulturrrelsen som S.A.Y gr r en mycket bra sak fr det r
jttesvrt fr nyanlnda att hitta ett bra och passande klimat dr
folk kan samlas som r intresserade av kultur och integration i det
nya multikulturella, blandade samhllet. Jag hoppas att f mnga
ungdomar att komma till aktiviteterna utanfr Malm och bjuda
folk till utstllningar och bio.
- Jag knner att p S.A.Y r ett klimat som r harmoniskt, med bra
interaktion och respektfullt. Jag har saknat detta p andra platser.
- Jag tycker om att mla och vldigt mycket att hjlpa andra. Jag
vill integrera mig i det svenska samhllet. Jag vill ocks hjlpa andra
med detta. Jag r ny hr och drfr r detta viktigt fr mig.
- Nr jag hr S.A.Y s kommer det upp i mitt huvud min andra
stora familj. Jag har varit med S.A.Y gruppen i nstan tv r.
Jag trffade mnga nya vnner, vi kommer frn olika lnder, vi

36

har olika tankar men vi lskar varandra. Vi gr olika aktiviteter,

diskuterar men vi respekterar varandra. Nr vi gr en sak, s hjlper
vi varandra. De som kommer till S.A.Y betyder mycket fr mig, jag
knner mig lycklig. S.A.Y r en mne och vi r stjrnor runt den.
-Jag kommer frn Irak, jag har bott i Sverige i 3 r. Jag trffade
en vn som heter Maria nr jag kom till Sverige. Hon jobbade
med Bis och Biv och S.A.Y. Det r en special grupp som har olika
aktiviteter: familjegrupp, barngrupp, kafgrupp och syskongrupp.
Maria bjd mig till denna grupp. Jag tyckte om mnniskorna som
var i den gruppen, det var sknt fr mig och roligt. Jag trffar
fortfarande dem en gng i veckan. Det var spnnande fr mig fr
att varje gng gjorde vi ngonting nytt, vi trffade nya mnniskor
och jag lrde mig om andra kulturer och om Sverige. Och jag tror
att det r bra att nya mnniskor kommer till Sverige. Jag hoppas att
fler mnniskor fr veta om S.A.Y.

S.A.Y. (Stories - Art - You) r ett projekt fr

ungdomar eller unga vuxna med erfarenhet av att
komma till ett nytt land. S.A.Y. handlar om att lra
av varandra, uttrycka sig genom olika konstnrliga
stt och ta upp frgor som r viktiga. S.A.Y.
ifrgastter vilka berttelser och rster syns och
hrs i samhllet.

37

-It's a wonderful group. I admit I was scared during our first

meeting, because I did not know anything about it, and we were
from different countries. In addition to that there was difficulty
communicating with them, and I'm not good at English and
Swedish language. But they accepted me in a really beautiful
way, and they were able to remove that fear from me. I learned
that language is not a hard barrier between us, because there is
something more important than the language; It is how to put our
hands together and join hands for being happy, and make a great
success. I hope that we will still always be together, they are really
incredible people. But this issue is between the destiny's hands, and
I do not know what's in there for me. Many thanks to the group
S.A.Y!
- S.A.Y I have had the chance to attend only two of the events
arranged by you. According to the impression I got, I can say
that those who are working for the organization are very friendly,
informative, sincere and warm. If I needed to describe the activities
I would say that they are entertaining, informative, awarenessraising and thought-provoking. I have nevertheless noticed some of
the activities had low attendance. There might be maybe things to
do in order to increase the amount of participants. In conclusion,

Vi har skrattat mycket tillsammans och det finns

s mnga minnen vi delar som stannar kvar i mitt
hjrta. Det r alla de olika stunder som frt oss
samman som grupp, som skapar frtroende och
utrymme att bygga relationer.
38

I found the organization S.A.Y. hardworking and successful. I

hope that I get to chance to attend many more activities of this
organization. I would like to thank you very much for your work
and everything.
- Det r svrt att brja skriva en text om S.A.Y. Det finns s mnga
ord som brjar fladdra i mitt huvud ssom kreativitet, vnskap,
hopp, kamp, inspiration, frihet och ofrihet, grnser, ensamhet och
motstnd. Det har varit helt otroligt att f flja med frn brjan.
Projektet var en id sprungen ur frustration ver verkligheten.
Sprungen ur en lust att gra ngot som kan vara en del av en
samhllelig frndring och ifrgastta normer och strukturer av
ojmlikhet och orttvisa. Strukturer som rasifierar mnniskor och
stnger grnser. Det var svrt att frestlla sig hur och vad S.A.Y
skulle bli fre alla som deltagit i S.A.Y kom med. Tillsammans har
vi format projektet. Genom ord, rrelser, relationer som vxt fram,
berttelser, reaktioner p politiska hndelser och p verklighetens
mngsidighet och genom allt kreativt skapande som frt oss
samman.
Det finns mnga frgor som vi stllt oss under vgen ssom: hur
skapar vi rum och sammanhang som r trygga, inkluderande
dr alla som deltar knner sig trygga att ta plats? Hur skapar vi
frutsttningar fr ett horisontellt lrande, lra oss av varandra?
Hur kommer det pverka att ngra har rollen som projektledare
och fr en ln? P vilka stt kan alla som vill i gruppen n ut
med det en vill uttrycka? Om vi genomfr en utstllning eller
en frestllning, hur hanterar vi d gemensamt bde medias och
samhllets driv att frminska konstnrernas erfarenheter till en
kategori? Gr det att skapa ett sammanhang, ett utrymme, som kan
fortstta efter projekttidens slut? Vi tnkte hela tiden att det var
viktigt att vi som var projektledare frn brjan inte skulle vara det
vid projekttidens slut, utan att kraften i att vara flera och byta roller
inom gruppen skulle ge s mycket mer utrymme till alla.

39

Vi har skrattat mycket tillsammans och det finns s mnga minnen

vi delar som stannar kvar i mitt hjrta. Det r alla de olika stunder
som frt oss samman som grupp, som skapar frtroende och
utrymme att bygga relationer. Att ha ett gemensamt ml ssom en
utstllning var ngot som gav mycket kraft i vr grupprocess.
Jag tror det finns en vldigt stark kraft i kreativt skapande, dr
orden inte rcker fr att n drmmarna, lusten och styrkan i att
bertta vra sanningar. Kreativt skapande blir som ett verktyg
fr att uttrycka sig men ocks fr att skapa kollektiva minnen av
en verklighet som innehller s mnga verkligheter av frtryck.
Dessa minnen r kunskap som kan starta stormar av frndring i
samhllet!
- When I hear S.A.Y, words such as challenge and instability come
to my mind. Coming to the project in its last year as a project
leader with no background knowledge of the group, its way of
working and visions, and with no place to conduct and develop
activities certainly brings a lot of - at least inner - instability and
many challenges. Some of them are for example: How do you
replace someone who has been a friend, a family, an inspiration
and a brain of the project for the participants? How do you deal
with all the life stories you hear on your own? Or where do you
start when, because of many different reasons, you have nowhere to
even meet the people you work with? How do you win someone's
trust in a very short time? How do you persuade your working
environment that they should care about the project that you know
so little of? And how do you manage in 10 months to make the
project grow and sustain even after the financing is finished? And
last but not least, how do you communicate and represent when
you have just finished your SFI exam?

months after I joined the group, made us discover what is out there
in Malm, experience how it is to have a banana party in a cinema
corridor when you cannot get in the screening anymore, how it
is to talk about S.A.Ys vision and future on the floor of Malm
Konsthall, and how to move all artistic material and big artworks
twice in a week. All these experiences have actually made it easier
to get to know each other better and to get closer to the group
which soon becomes your family, friends and life inspiration.
Instability is something characteristic for our generation. But
instability is relative. Some of us don't want to settle down, some of
us search for inner peace, some of us change from studying media to
studying medicine. The instability in the lives of S.A.Ys participants
is strained - not knowing where our family will be tomorrow, not
knowing where we end up tomorrow, not knowing what happens
in our country tomorrow, not knowing where we belong. And still
smiles, jokes, creativity, cooperation, kindness and energy are the
tools that we use to deal with instability. This is something very
inspirational, and I wish we try and will try to also use it in S.A.Y.
It is our motivation: we laugh together, we joke together, we create
together, we cooperate together, we shout loud together, we welcome
everyone and we continue regardless of the future.

But instability and challenge can be very positive and bring a lot of
motivation, creativity and new ways of thinking as well as working.
The fact that we had no stable place to meet during the first

40

41

Art, emotions
and inspiration
A conversation with Atoosa Farah, dancer,
artist and performer based in Malm.

42

43

To me art is the way I can communicate with people. Because

in real life, if I am honest, society has become very cold and
communication among people is decreasing, which is really sad.
Therefore, I dont have that much space if I want to communicate
with people in real life. So I chose art to express myself and to give
people my message.
Whatever humans make can never amount to the masterpieces
nature is able to make. So I interact with nature. I use the body of
the trees and I give it new life with my colours, my feelings, and
my stories. My art is about me, and my interaction with nature.
In real life I am not really open to people and when I opened the
door to my exhibition, I was thinking: My god, I am opening up
my heart! It felt like I had opened up a very private and inner space
to other people, and it was a big relief. It was, in other words, not
only an exhibition for me, it was like people coming into my heart.
People were walking around everywhere among all my emotions.
But it was a nice feeling, and I sat there focusing on how people
reacted to the pieces.
There was a moment when I spent a lot of time at the Central
Station in Malm. It was a time where I had lost everything in
my life. The only thing I had at that moment was a cup of coffee
and my journal. I was just sitting there watching people walking
around, and everyone had somewhere to go or was waiting for
something. But I was just sitting there and it was a very special
moment of my life. It was my beginning in life. It was the starting
point. So I made that tree with coffee beans and notes.

And I know a lot of people that have just come

to Malm who are very talented and have a lot of
passion. But somehow their own situations and
the picture of migrants in the news, makes them
stop, or make them lose their trust in themselves
and in their capacity to do things.

About politics
I think there is a fine line between the art world and the political
world. But I am not really a big fan of politics because everywhere
in the news today everything is about migration politics and
migrants. And it is only horrible news, about how that person did
this or this person did that. It is never about how any refugee could
do nice things.
Against this background, I was really looking forward to showing
my art and to showing that I am a woman from Iran and a
migrant, but that I can still be positive for the society. And I know
a lot of people that have just come to Malm who are very talented
and have a lot of passion. But somehow their own situations and
the picture of migrants in the news, makes them stop, or make
them lose their trust in themselves and in their capacity to do
things.
So somehow I was thinking of inspiring people who are like me,
like migrants, to be more active, and not let the situation control

44

45

them. A lot of people are coming to Sweden and are waiting for a
long time to get an answer from the Migration Board. But during
this time, you can still be positive. You can still do what you want
and not let the papers control you. There are still people in Sweden
who care about you. I mean- I have a lot of Swedish friends who
really care about art, and not about "oh do you have all your
papers?" That really gives me passion, that they care about my
ideas, and that they care about my art. With my exhibition I was
hoping to inspire people who just came to Sweden and have a lot
of talent, to do what they want to do. And that they should not
let the papers control them. Papers are papers. You have it today,
but tomorrow you might lose them. When I was still in Iran I was
not thinking: ooh one day I need to leave my country and lose
everything and leave my family. But here I am. Nobody can predict
these things about their lives.

If I just give one person my passion, just one is enough to me. And
if they came to my exhibition and thought: "Maybe I can do that.
Why didnt I do that? I have lived here for years. I can do it more
and better than her", well that thought tells me: my exhibition is
finished.

You can still do

what you want
and not let the
papers control
you.

46

47

Musik som ger

gldje, hopp
och krlek
Ett samtal med Hussni och Hanad
i hiphopbandet Shiid Life

48

49

Hanad: Frn brjan var vi fyra medlemmar i bandet, sedan kade

vi till ytterligare fyra, och idag r vi upp mot 12 -13 personer. Men
vi r ngra som r fasta medlemmar, vi r alltid dr nr det behvs.
Vi r ju Shiid life.
Hussni: Det brjade med att jag trffade DJ Ibra som gjorde
musik. Han sa att vi kan testa min rst och spela in. Vi trffade
Hanad samma dag. Vi skrev en lt och det gick bra. Folk brjade
lyssna.
Hanad: De flesta av oss har kommit hit som ensamkommande
ungdomar och majoriteten i bandet r frn Somalia dr det har
varit krig ganska lnge. Vi tnker ofta tillbaka p den tiden nr vi
bodde dr, och vad som hnde. S vi frgade oss i bandet: hur kan
vi p ngot stt pverka? Vi tnkte att vi kan anvnda musiken
till det, genom att snda positiva budskap som kan vara med och
frndra.
Hussni: Jag tror att det skert r lttare om alla i en grupp har
samma intresse. Samma bakgrund r inte s viktigt. Men alla band
i hela vrlden har samma intresse fr att det ska rulla p, de gr en
gemensam grej som ger dem drivkraften. Men s klart kanske vi
hade ftt en strre utveckling om det hade varit personer med olika
erfarenheter i bandet.
Hanad: Vi har nu spelat mycket ute, p Kpenhamns
Kulturfestival, flera gnger i Stockholm, i Gteborg och s klart p
mnga stllen i Malm. Vi gillar ocks att st upp fr andra. Vi har
spelat p festivalen Ingen Illegal, Musiker mot rasism och Artister
mot reva.
Hussni: Vi r engagerade och spelar ofta ideellt p andra
freningars grejer, eller gr spelningar dr alla pengar gr till folk
som r i nd och behver pengar.

50

Jag tycker ocks det r viktigt, fr om vi tittar p samhllet

s r det mnga som behver hjlp. Och har man ngot s
kan man alltid gra ngot.

Hanad; P ngot stt knns det hrligt att st p scen och uppleva
hur alla mnniskor lyssnar. Det r enormt roligt att se publiken
nr den hejar p oss och p alla andra artister. Samtidigt r vi ju
dr och hjlper till genom musiken p ngot stt. Vi str upp fr
mnskligheten.
Hussni: Verkligen. Det r bra att gra ngot fr andra utan att
behva tjna ngot. Man bara gr det fr att hjlpa en annan
mnniska.
Hanad: Jag tycker ocks det r viktigt, fr om vi tittar p samhllet
s r det mnga som behver hjlp. Och har man ngot s kan
man alltid gra ngot. Fr oss var det sjlvklart fr att vi sjlva r
ensamkommande och sjlva har ftt std.

51

Svrigheter

Om vad bandet ger

Hanad: Det r alltid svrt i brjan, inte bara fr oss utan fr alla
som hller p musik, men man lr sig. Det r svrt att skriva ltar
och gra musiken. Det r mycket man ska kunna egentligen, rytm,
vers och allting. Man mste ven fundera p vad man vill gra fr
musik, och fr vem.

Hanad: Dels inspiration, dels sllskap. Innan hade vi kanske inte

lika mnga kompisar med samma situation och erfarenhet.

Hanad: Det r ocks svrt att hitta en studio och utrustning. Idag
finns det ju studiefrbund som kan hjlpa till, men det visste vi
inte d.
Hussni; Det har ocks varit lite svrigheter med folk som kommit
till oss.
Hanad: Vissa tyckte inte om det vi hll p med i studion. Det var
folk som kom dit och sa att s hr kan ni inte hlla p, detta r inte
till fr musik.
Hussni: En del kom till oss och frgade massa som: vad ska ni gra
med den hr musiken, varfr gr ni detta, varfr r ni hr? De
frgor oss bara fr att vi inte r som alla andra. S det var nog lite
av ett normproblem. Men det gjorde inte att vi slutade eller la ner.
Vi hller fortfarande p.
Hussni: Det finns en hel del normer. Inte bland alla s klart men
det finns mnga som tycker saker. Till exempel var det en tjej som
var med i vr grupp men som fick hot p grund av att hon satt med
oss killar och gjorde musik. Men fuck that! Som att vi inte kan vara
dr bde tjejer och killar och gra saker tillsammans. Mnga tyckte
det var helt oacceptabelt, men fr oss var det en sjlvklarhet.
Hanad: Vi vill ocks ha bde tjejer och killar i bandet s det inte
bara blir killar. Vi vill ha ett jmlikt band.

52

Hussni: Mycket handlade det om att vi fick en bra stmning. Tnk

dig att du har ett gng med bra mnniskor som du kan trffa och
spela in musik med, och bara hnga. Det var lite av en utvg. Jag
var till exempel pappersls under en lng tid, och d var det bra
att det fanns mnniskor att trffa och ett stlle dit vi kunde g och
gra saker tillsammans. Det r mycket positivt. Mycket krlek
faktiskt.

Om migrationspolitik och rasism

Hanad: Tyvrr finns det vissa som r emot att Sverige r ett land
som folk kommer till och sker asyl. Till exempel SD som sger att
ingen ska ha rtt till asyl. Men s ska det inte vara. Alla har ju rtt
till att leva i trygghet, att ha sin familj, och g i skolan.
Hussni: Det r hemskt att mnniskor fungerar s, att inte vilja
rdda liv. Jag vet inte hur mnniskor tnker, men det r enkelt:
tnk rtt!
Hanad: P medelhavet dr folk nstan varje dag. Senaste halvret s
har det hnt massa saker och s mnga dr utan att ngon hjlper
till. Folk tycker nog att de som dr inte r lika mycket vrda som
dem sjlva.
Hanad: Det finns massa olika slags rasismer. Det som sker just nu,
nr det gller barnen och flyktingarna som kommer hit, det r hat.
I frrgr brnde de ner ett nytt boende fr ensamkommande barn.
Det r hat som har brjat skapats.
Det r handlar ocks om stereotyper. Alla muslimer r ju liksom
inte dumma i huvudet. Det r en bild som spridits i vrlden, att

53

muslimer r terrorister. Men det r inget som finns p riktigt inom

Islam. Det r bara vissa som vill representera muslimer, men p ett
helt fel stt.
De folk som kommer nu r inga ISIS eller terrorister. Det r
vanliga mnniskor, civila som drabbats. De r tvungna att flytta hit
fr att de inte vill ansluta sig till de grupperna som finns. Vi mste
se dem som mnniskor som sker skydd.
Hussni; Jag tror ocks att rasismen beror p att folk vill ha mer
makt, mer plats, utrymme, pengar och fame. Tyvrr. Det r riktigt
synd att mnniskor som har s mycket utbildning som de har hr
kan tnka s. Det r riktigt idiotiskt. Det r skmmigt ju.
Det r kolonialismen och historien som skapar mycket av den
hr skiten.
Hanad: Och det beror p hur folk anvnder historien.
Hussni: Anledningen till att mnga frn Afrika flyttar till Europa
beror p kolonialismen. Det r fortfarande en mycket stor orsak
varfr mnga flyr frn kaoset.
Hanad: Klyftan som skapades d, nr vi delades upp i olika folk,
eller olika sorts mnniskor, den brjar nu terskapas. Och detta har
sina rtter i kolonialismen.
Hussni: Och dagens krig i Afrika beror fortfarande p detta.
Hanad: Europerna tog mnniskor och gjorde till slavar. Men idag
nr mnniskor kommer hit och sger att vi inte har ngot liv kvar
dr hemma, d stter de emot. Europerna r de skyldiga. De har
ju tagit allt.

Jag tror ocks att rasismen beror p att

folk vill ha mer makt, mer plats, utrymme,
pengar och fame. Tyvrr. Det r riktigt synd
att mnniskor som har s mycket utbildning
som de har hr, kan tnka s. Det r riktigt
idiotiskt. Det r skmmigt ju.

Om musik och om att vara mentor

Hanad: Det finns mycket vi kan hjlpa till med, fr att f ut
barnen och ungdomarna i samhllet. Vi har ju lite mer erfarenhet
n vad dem har.
Hussni: Det r viktigt att bara hnga, snacka, sitta dr och gra
musik tillsammans.
Hanad: Ja att bara snacka r jtteviktigt. Mnga har kommit som
ensamma och har kanske inte s mnga att prata med. Det r ocks
bra att f skratta lite. Det gller att lyssna p vad de har fr plan fr
framtiden, s en vet hur en kan hjlpa till.
Hussni: Varje gng man trffar ngon s lr man sig ngot av den,
och jag lr mig mycket av ungdomarna. Alla tnker annorlunda,
alla har olika stil. Vi lr oss ven jttemycket om musik genom att
hnga med dem.
Hanad; Alla har ju massa olika erfarenheter. De barn vi trffar r
ocks ofta jtteduktiga.
Hussni: De spelade fr ett tag sen p Tegelhuset och det var riktigt

54

55

fint. De gillar musik helt enkelt. De vill gra ngot annat n att
bara st p gatan och hnga runt liksom. De vill gra ngot fr
dem sjlva.
Hussni: De flesta mnniskor som kommer hit har varit med om
hemska grejer som de kanske inte vill prata om s direkt. Du
kanske inte vill sga att det hr har hnt mig. Det hjlper inte
heller dig fr att du sger det. Men inom musiken kan du sga det
p ett annat stt.
Hanad: Kanske mer knslosamt.
Hussni: Och inte gnlligt. Du kan sga det p ett fint stt. Det h
har hnt, och det hr tycker jag r hemskt.
Hanad: D kan du ocks n folk som inte har ngon kunskap om
det du varit med om.
Hanad: Musiken r ocks annorlunda frn andra aktiviteter fr att
det ger hopp, och hjlper till att hlla ihop mnniskor. Den r till
fr att folk ska ha det roligt, skratta och dansa. Det r under denna
lilla stund som du glmmer bort alla problem i ditt liv. Detta gr
musiken powerfull. Den tar fram dina knslor och du kan skriva
ner dem och gra ngot av det du knner.
Hussni: Gr du det en gng och lyckas s knner du: woow, det
hr funkar. Och varje gng du gr det igen s blir du bttre och du
mrker att du utvecklas, vilket gr att du gillar det mer.
Hanad: Det skapar gldje. Och det r coolt.
Hussni: Ja riktigt coolt.

56

57

Politisk
organisering i
en tid av kad
migrationskontroll
En text av aktivisterna
och doktoranderna
Pouran Djampour och
Emma Sderman

58

59

Och en viktig annan grej, vi gjorde politik genom musikalen. Som

jag sa att, p det stt att vi kunde klaga mot politiker, mot rasistiska
politiker som handlade mot flyktingar p ett dligt stt till exempel
dom rasistiska politiker som skaffade Dublinfrordningen som r
en farlig grej dr de spelar med mnniskors liv. Och d vi kunde
visa p scen att det r orttvist mot mnskliga rttigheter och p
det sttet menar jag att vi gjorde politik. Och vi kunde frndra lite,
eller mycket kanske. (Siamak, frn musikalen 2013-09-13)
Det r som en cirkel. Sverige r del av problemet och r ocks
ansvarig fr att vi tvingats fly. Sverige sljer vapen till Saudiarabien,
som sljer till talibanerna som sen ddar folk i Afghanistan. Sverige
mste ta ansvar fr sin del, fr att folk ddas och fr att folk tvingas
fly. Sverige tjnar pengar p krig. (Abbas, frn stafetten 2013-0906)

kad migrationskontroll har lett till att vissa migranter

behandlas som brottslingar per se, de misstnkliggrs, fngslas och
frnekas sina grundlggande rttigheter. Strngare grnskontroller
och godtyckliga ldersbedmningar r tv exempel p hur
former av kontroll kan se ut. Parallellt med denna utveckling
kan vi observera hur andra personer, exempelvis affrsmn
eller turister som reser vrlden ver, inte ens ses som migranter.
Migrationskontroll och vem som betraktas som migrant utgr
sledes ifrn frestllningar om exempelvis kn, klass och ras.
Flyktingar och papperslsa representeras ofta som apolitiska,
universella offer i desperat behov av hjlp, helt skilda frn den
politiska, sociala och historiska kontext inom vilken de existerar.
De erknns sllan ha en egen handlingsfrmga, utan passiviseras
och reduceras allt fr ofta till siffror i statistik. Ett stt att fundera
kring dessa former av objektifiering r att frga sig vem som ses
som en politisk aktr.
Citaten ovan kommer frn Siamak som deltog i No Border
Musical, en musikal som visade p konsekvenserna av dagens

flyktingpolitik, och Abbas som deltog i Asylstafetten 2013,

en protestmarsch frn Malm till Stockholm. I dessa projekt
ingick mnniskor med olika legal status5 som arbetat fr att
uppmrksamma och frndra migrationspolitiken.
2011 bildades Musikalgruppen och kom sedan att arbeta i
olika former med att skriva manus, forma en ensemble samt att
genomfra upptrdanden i Malm, Stockholm och Norrkping
fram till det sista framtrdandet p Unga Dramaten i Stockholm
hsten 2013. Asylstafetten brjade organisera sig som en
grupp i brjan av 2013, och under sommaren genomfrdes
en 34 dagars lng protestmarsch frn Malm till Stockholm.
Asylstafetten och No Border Musical kan frsts som del av en
strre flyktingrttsrrelse som finns i Malm och Sverige. Vi har
varit aktiva i denna rrelse p olika stt innan och parallellt med
vra doktorandstudier. Vra erfarenheter varierar, men vi har
gemensamt att vi har arbetat med organisering av std till personer
som lever som papperslsa samt frskt bidra till en frndring av
den politik som producerar utsatta situationer fr mnniskor utan
uppehllstillstnd. I No Border Musical och Asylstafetten har vi
varit medlemmar bde som aktivister och forskare. Emma har varit
deltagande forskare och aktivist i musikalens ensemble frn brjan
av 2012 och Pouran deltog under sommaren 2013 i stafetten som
aktivist och i ett senare skede ven som deltagande forskare.
I fljande text frgar vi oss vad dessa former av organisering kan
lra oss om politiskt aktrskap; vilket aktrskap som r mjligt och
hur det grs mjligt i en samhllsordning dr medborgarskap ses
som en frutsttning fr politiskt deltagande. Fr att frtydliga,
den hr texten handlar inte om att studera papperslsa som
kategori utan om det politiska aktrskap som skapats inom ramen
av musikalens och stafettens arbete. Beroende p tid och plats
frndras kategoriseringen av papperslsa. Papperslshet r ett
tillstnd som skapas av lagstiftningar inom nationalstaten och ska
drmed inte frsts som en bestmd identitet.
5. Vissa personer levde som papperslsa under delar av arbetet med
musikalen och stafetten, vissa befann sig i asylprocessen och andra personer hade erfarit
migrationskontroll genom mten med mnniskor i dessa situationer.

60

61

En stafett och en musikal kommer till

Idn med att starta en musikal fr att belysa papperslsas
situation i Sverige [och] bertta om motstnd mot dagens
restriktiva asylpolitik6 kom frn medlemmar i den lokala
flyktingrttsorganisationen Asylgruppen i Malm. Arbetet med att
skapa ett manus startade under 2011 med ett antal olika workshops
som involverade 25-30 personer med olika legal status. I brjan
av 2012 var ramverket fr ett manus klart. Nsta steg var att brja
forma en ensemble. I december 2012 ndde musikalen med sina
tv akter fram till en premir. Musikalen har sedan dess upptrtt ett
tiotal gnger i olika delar av landet och ungefr 1700 personer har
sett frestllningen.
6 http://www.palmefonden.se/index.php?sid=2&pid=58&tid=566

I brjan av 2013 trffades en grupp fr att diskutera idn om att ta

sig frn Malm till Stockholm i en slags demonstrationsvandring.
Initiativet kom frn en ung person som vid tillfllet var pappersls.
En planeringsgrupp bildades bestende av unga personer med
erfarenhet av migrationskontroll, tillsammans med personer
som var aktiva i olika ideella organisationer. Efter ett halvr av
planeringsmten konkretiserades vandringens ml, resvg och
samarbetsorganisationer. Projektet namngavs: Asylstafetten
2013 Fr en human flyktingpolitik. Marschen avgick frn
Mllevngstorget i Malm den 14 juli och avslutades i Stockholm
den 16 augusti.
Bland deltagarna i musikalen och stafetten r det flera som
har tidigare erfarenheter av att bli kontrollerade, inlsta och
misstnkliggjorda p grund av avsaknad av medborgarskap. Flera
lmnade sina ursprungslnder7 nr de var under 18 r, ngra s
unga som fem, sex r. Deltagarna i de tv grupperna varierade ver
tid, bde vad gller sammansttning och antal. Musikalgruppens
ensemble vxte allteftersom planeringsarbetet och repetitionerna
pgick. Till slut bestod gruppen av cirka 30 personer, varav 14
killar och en tjej som delade erfarenheter av ptvingad migration
samt migrationskontroll. Uppslutningen kring stafetten var strre
n planeringsgruppen initialt hade rknat med. Krngruppen
som gick hela vgen bestod av cirka 20 personer med blandade
ldrar, kn och legal status. Utver det anslt deltagare frn olika
delar av landet, vissa bara fr ett par timmar, andra fr flera dagar
under vandringen. Sammanlagt berknas ungefr 1000 personer
ha vandrat ngon del av den nrmare 800 km lnga strckan frn
Malm till Stockholm.
Att medlemmarna ur stafetten respektive musikalen inspirerats
av varandra, och att flera ingtt i bda grupper, blev tydligt under
den andra stafetten sommaren 2014 d en ny musikalgrupp vid
namn Stafett-teatern bildades. Vi kommer inte diskutera 2014 rs
7. Frmst Somalia, Afghanistan men ven Palestina och Iran.

62

63

Mnga rrde sig ute s lite som mjligt och var rdda
nr de gick till och frn exempelvis repetitioner och
mten. Samtidigt medverkade de i sammanhang dr
de i allra hgsta grad skulle vara synliga, som talare p
demonstrationer och som skdespelare p en scen. Att
vga ta denna plats var ett resultat av en process, dr
vikten av att skapa en trygg milj var central fr att ett
politiskt aktrskap skulle bli mjligt.

stafett eller Stafett-teatern i den hr texten. Men vi kan konstatera

att musikalen och stafetten br frsts som dynamiska processer
vilka inte gr att avgrnsa med en definierad brjan och slut, utan
istllet som delar i en strre flyktingrttsrrelse med utgngspunkt
i Malm.

Organisering och sammanhang

Papperslshet har genomsyrat och pverkat arbetsprocesserna med
musikalen och stafetten. Vi frde terkommande diskussioner
om hur vi dels skulle kunna garantera den faktiska skerheten,
dels ka knslan av skerhet mot bakgrund av verhngande
utvisningshot vissa av medlemmarna i de bda grupperna
levde under. Vi bytte frekvent plats fr mten och repetitioner,
kontrollerade att det fanns flera utgngar frn lokalerna, delade
upp oss i mindre grupper, undvek att nmna att papperslsa deltog
nr vi gjorde offentliga uttalanden, skickade ut varnings-sms vid
poliskontroller, gick i samlad grupp nr det fanns hot om vld frn
rasistiska bloggar och mycket mera. Fr de som var papperslsa
var vardagen frgad av en stndig rdsla fr polisen. Mnga rrde
sig ute s lite som mjligt och var rdda nr de gick till och frn
exempelvis repetitioner och mten. Samtidigt medverkade de i
sammanhang dr de i allra hgsta grad skulle vara synliga, som
talare p demonstrationer och som skdespelare p en scen. Att
vga ta denna plats var ett resultat av en process, dr vikten av att
skapa en trygg milj var central fr att ett politiskt aktrskap skulle
bli mjligt. En vardaglig sak som att lra knna varandra var av
vsentlig betydelse fr arbetet.
Erfan: Frn brjan jag knde inte er, och jag visste inte vem r ni,
och jag kunde inte lita p er. Vet du nr vi vade jag var jtterdd.
Emma: Var du det?
Erfan: Ja jag var jtterdd, jag tnkte om kommer polisen jag
r beredd att springa eller nnting gra. (Frn intervju med
musikaldeltagare, 2014-02-05)

64

65

I bda musikalen och stafetten vxte arbetsstt och organisering

fram. Vi delade upp oss i mindre diskussions- och arbetsgrupper,
hade rundor dr alla fick tala till punkt om en frga utan att bli
avbrutna och delade upp ansvar fr arbetet p olika stt. Under
stafetten organiserades ven kontinuerliga mten dr enbart
asylskande, papperslsa, personer med beslut om utvisning
samt fre detta asylskande som nyligen ftt uppehllstillstnd,
samlades fr att planera stafettens politiska strategier. Syftet med
vandringen var nmligen inte bara att sprida information, det
handlade ven om hur och av vilka. Det var viktigt att de som
sjlva hade erfarenhet av papperslshet hade stort inflytande och
representerade stafetten i olika sammanhang. Vid ett tillflle dr
ett sdant mte precis gt rum i Vrnamo pongterade en av
deltagarna i stafetten:
Alireza: Det r vi som driver den hr vandringen framt. Vi r
aktivister nu. (2013-07-23)

Det var en utmaning att arbeta tillsammans i en stor grupp dr

medlemmarna talade olika sprk, hade skilda livsfrutsttningar
vad gller lder, kn, klass med mera. Varken i musikalen eller i
stafetten var arbetsprocesserna konfliktfria. Det fanns tillfllen
d deltagarna inte knde sig hrda och tagna p allvar, och en
del hamnade i konflikt med andra deltagare. Musikalen och
stafetten genomgick intensiva perioder, srskilt under stafetten dr
deltagarna under en mnads tid oavbrutet umgicks med varandra,
vilket skapade nra band men ocks friktion.
I vra fltarbeten och intervjuer framkom ven att stafetten
och musikalen fyllde fler funktioner n att kritisera dagens
flyktingpolitik. Att leva som pappersls eller asylskande innebr ofta
en mer eller mindre isolerad tillvaro. Deltagandet i musikalen och
stafetten var ett vlkommet avbrott i denna tillvaro och gav chanser
till att trffa nya vnner och se nya platser. Siamak, som levde som
pappersls nr han brjade arbeta med musikalen, beskriver hur
detta var den frmsta motiveringen fr honom att brja i musikalen:

66

Men jag visste inget om musikalen, vad r en musikal. Men hela

tiden letade jag efter stllen att g, att f nya kompisar, fr jag
knde mig jtteensam. Det var drfr jag kom till musikalen. (201309-13)

Att framtrda offentligt, p teaterscenen, som talare p en

demonstration eller genom att uttala sig i media, var betydelsefulla
komponenter i arbetet med stafetten och musikalen. Det handlade
om att sprida kunskap om och en kritik av flyktingpolitiken och
dess konsekvenser. En viktig del av detta var att medlemmarna p
olika stt delade med sig av sina egna berttelser av flykt och sin tid
i Sverige.
Tyvrr r det vldigt f mnniskor i Sverige som vet hur flyktingpolitiken
drabbar, som vet hur det r att vara pappersls och gmd. Om du
r pappersls hr s saknar du alla dina rttigheter, du r inte en
mnniska ens. Om du inte har ett personnummer kan du inte gra
ngonting. [] Ingen lmnar sitt hemland om man inte r tvungen,
ingen lmnar sitt hemland bara s och flyr. Fr det r inte ltt att
lmna sitt liv och alla sina vnner. Alla mnniskor som har flytt frn sina
hemlnder har haft det jttetufft, det r drfr de r hr, det r drfr
de kmpar hr. (Maram 2013-08-16)

Citatet kommer frn stafettens avslutningsevenemang i Stockholm

dr Maram i ett tal frklarade hur den papperslshet hon och mnga
andra blivit ptvingade pverkade vardagen. En betydande del av
bda gruppers arbete var att bertta och sprida medlemmarnas
erfarenheter, s som citatet ovan illustrerar. Att genom sina
handlingar forma sammanhang, ta plats och dela sina erfarenheter
i en stat dr man inte rknas in, blir en process dr politiskt
aktrskap konstitueras. Processen r politisk utifrn tv aspekter: dels
formandet av gemenskaper oavsett legal status, dels att personer som
inte erknns ha ngra politiska rttigheter agerar som om de hade
det, och drmed skapar de sig som politiska aktrer. Med andra ord
handlar politiskt aktrskap inte bara om hur du definieras, i termer
av medborgare eller pappersls, utan vad du gr.

67

Motstnd och politiskt aktrskap

Papperslshet r ngot som har genomsyrat och pverkat hela
arbetsprocessen med bda musikalen och stafetten. I en ordning
dr vissa exkluderas baserat p att de inte anses uppfylla kriterier
fr uppehllstillstnd utgr formandet av ett kollektiv, dr ens
medlemskap inte r beroende av vilken legal status du har, en
motstndshandling. Det r ocks motstnd att genomfra ett
projekt dr personer som av staten r efterskta fr att de ska
deporteras, stller sig p scen i det offentliga, vandrar frn stad till
stad, intervjuas och lter sig fotas av media och berttar om sina
erfarenheter, vilka innehller en genomgende kritik mot staters
politik. Motstnd i det hr sammanhanget handlar dock om mycket
mer n att ta platsen p scen och att vandra genom Sverige,
det handlar minst lika mycket om vgen dit. Som vi skrev innan
handlade processen mycket om att skapa ett tryggt sammanhang
med relationer baserade p frtroende.

Inledningsvis frgade vi oss vilket politiskt aktrskap som r mjligt

och hur det grs mjligt. Musikalen och stafetten r tv exempel som
formar sammanhang dr mjligheter fr aktrskapande, motstnd
och politik skapas. Samtidigt menar vi att det r viktigt att vi inte
frsknar den organiseringen vi har varit del av och studerat, och
vill drfr passa p att frmedla ngra varnande ord. Inom forskning
som berr papperslsas situation finns en risk att objektifiera dem
och deras handlingar genom att de tillskrivs en viss betydelse som
passar ens syfte och teoretiska ram. Det vi beskriver handlar om den
verklighet som prglar dessa mnniskors liv. Flera medlemmar ur
musikalen respektive stafetten har blivit stoppade eller kontrollerade
av polis varav tv personer blev deporterade under arbetet med
musikalen respektive stafetten. Det r svrt att sga vilken
betydelse musikalen och stafetten har fr de vergripande rasistiska
strukturerna dr kad kontroll, kriminalisering och grnskontroll
skapar papperslshet. Det vi dremot kan sga r att flera av dem
som varit aktiva i bda grupper fortstter att krva en plats och att bli
lyssnade p genom att organisera sig. Vi vill illustrera det genom att
avsluta texten med en av dessa rster:
Vi fortstter fr att ingenting har ju ndrats egentligen. Vi vill ndra
asylpolitiken. (Abbas, frn stafetten, 2013-09-06)

68

Texten r ett utdrag ur ett kapitel frn boken Holgersson, Sager,

berg (reds) (2016 kommande) Irreguljr migration i Sverige.
Rttigheter, vardagserfarenheter, motstnd och statliga kategoriseringar Daidalos frlag. Boken kommer att publiceras under 2016. 

I en ordning dr vissa exkluderas baserat

p att de inte anses uppfylla kriterier fr
uppehllstillstnd utgr formandet av
ett kollektiv, dr ens medlemskap inte r
beroende av vilken legal status du har, en
motstndshandling.

69

Att bryta
ensamhet
Ett samtal med Daniel Feroz
frn projektet Setara

70

71

Nu r projekt Setara avslutat men en fortsttning planeras. Vi

trffade projektledaren Daniel Feroz och bad honom bertta
om tankarna bakom och erfarenheter de ftt frn att jobba med
Setara.

Danial berttar:
- Mnga gamla Setara-deltagare som jag mter sger att de saknar
oss och det r roligt att hra. Det var ett bra projekt fr de
ungdomar som var med i vra aktiviteter och fr dem som under
projektet blev aktiva i andra freningar. Vi gjorde faktiskt en massa
saker. Under tiden jag jobbade var jag stressad och undrade om vi
gjorde det bra eller inte. Det var mitt frsta jobb som projektledare.
Men det blev bra.

Hur startade Setara?

- Jag jobbade d p projekt Tyfon och hade kommit in i
projektvrlden. Vi var ngra som hade pratat mycket med varandra
om droger och sdana grejer och insett att hr i Malm finns det
mycket droger och alkohol verallt. Det kom ett frslag frn ngon
av oss om att kanske vi kan samarbeta med polisen. Men vi vill inte
samarbeta med polisen och vi kan inte vara poliser som r ute hela
tiden och tar folk. Vi undrade vad vi d kunde gra istllet. Idn
kom om att gra aktiviteter tillsammans med ungdomar, bryta
isolering och ensamhet och p det viset jobba frebyggande fr att
ungdomar inte ska fastna i missbruk. Vi ville hjlpa ungdomar att
delta i samhllet, vara i freningar och till exempel spela fotboll,
simma och gra andra positiva saker. Istllet fr att vara ensamma
och trffa fel mnniskor. Min vn Omid kom till mitt jobb och
berttade att han hittat Folkhlsomyndigheten dr vi skulle
kunna ska pengar fr ett projekt fr att jobba frebyggande med
ungdomar fr att f dem aktiva i olika freningar. Jag tyckte det lt
bra och vi fick hjlp frn andra i Tyfon med att skriva och
skicka in anskan.

72

Vad hnde efter ni skickat in er

anskan?
- Vi skickade in och fick positivt svar om att de skulle ge oss
pengar. Vi brjade vrt arbete med att bjuda in ungdomar och
bertta om projektet samtidigt som vi lagade mat tillsammans. Vi
frklarade att vi har ftt pengar fr att jobba frebyggande mot
droger och att vi ville gra saker med dem. Vi sa att vi grna vill
lyssna p er och hra vad ni vill gra, vad ni saknar i era liv, och
sen fick vi en massa frslag. De ville ka p utflykt, spela fotboll,
simma, trna. S vi skrev ner allas frslag och planerade utifrn
detta. Frsta aktiviteten var en utflykt till Falsterbo och vi kte till
stranden och simmade och grillade, det var roligt. Vi fortsatte med
utflykter eftersom det var sommar och det bsta var att vara ute.
Vi kte bland annat till Dalby och badade och grillade. Vi hjlpte
ocks deltagarna att bli aktiva i olika freningar, s som Rdda
barnen och Naturskyddsfreningen. Sedan hll vi p med vra
aktiviteter i ett r.

Projektbeskrivning Setara

Projektet syftar till att erbjuda ensamkommande ungdomar en ingng till det
svenska frenings- och kulturlivet i Malm. Mnga ensamkommande dras till
droger och alkohol fr att dva traumatiska upplevelser. Meningsskapande
sociala aktiviteter bidrar till ett annat fokus. Det r av extra stor vikt fr
integrationsprocesser att dessa ungdomar har sociala aktiviteter utanfr sitt
boende dr de kan komma i kontakt med andra ungdomar. Projektets ml r att
en stor andel av deltagarna ska vara aktiva medlemmar i Malms freningsliv efter
projektets slut. Utver detta kommer projektet att bygga starka grupper, som
ger ett naturligt och positivt sammanhang. Eftersom ensamkommande saknar
familjestruktur lider de ofta av brist p naturliga kontaktnt, vilket vi vill ndra
genom att erbjuda aktiviteter.

73

Och nu ska ni starta upp igen?

- Ja vi fick besk frn Folkhlsomyndigheten p Mtesplatsen.
Nr vi berttade om projektet, vad vi gjort och hur vi jobbat
var de mycket positiva och tyckte det skulle vara en bra id om
vi ville fortstta jobba med Setara. Men kravet var att ngon
forskare skulle lsa igenom projektet och godknna det som ett
frebyggande projekt och sedan ven jobba med projektet.
S vi kontaktade Malm Hgskola och frgade om det fanns ngon
forskare som ville samarbeta med oss. Det r mycket pengar som
behvs tyvrr, fr att kunna betala forskaren. Nu vntar vi p svar
frn en forskare och frn Folkhlsomyndigheten som borde
komma snart.

Varfr behvs Setara?

- Det finns en brist p saker att gra. Ungdomar som r nya i
Sverige behver roliga och positiva saker att gra fr att komma
in i samhllet, trffa mnniskor, lra sig svenska, kunna tnka
positivt och knna hopp. Om det inte finns, flyr de in i negativa
saker som tillexempel droger. Nr du r ensam saknar du allt du
har haft, du tnker hela tiden p hur du kan gra fr att komma
in i samhllet. Du blir trtt och mr dligt. Du kan inte sova och
det blir jobbigt fr dig. Det finns mycket som du kan ta till nr du
mr dligt, mnga dliga vgar. Alkohol och droger kan f dig att
koppla av. Du ser andra som r pverkade och berusade som verkar
glada. Om du hittar gemenskap genom droger kommer du stanna
i det. Sedan fortstter det. Vgen in i missbruk r s enkel. Men
det gr dig deprimerad, du kan inte lngre tnka positivt. Det enda
positiva du har r droger. Efter ett tag kanske du inser att du r p
fel vg men d r det svrt att lmna.

74

Vad kan ni i Setara gra fr att stdja

era deltagare?
- Med Setara ville vi gra saker och inte fastna i att prata s mycket.
Vi trffar ungdomar som bor lngt frn sina familjer, vnner och
frn allt det som de knner igen. Om de r ensamma och inte
har ngot ntverk kan det vara vldigt svrt exempelvis nr de
fr samtal frn familjen, kanske om att de frlorat ngon. De
klarar inte av att hantera det p egen hand. Men genom att vara
tillsammans och gra saker kan de dela saker med varandra och det
r jttepositivt. Det bsta vi kan gra r att ha kontakt med dem.
D r de inte ensamma lngre. De r tillsammans och har positiva
saker att gra.

Vad skulle du sga r styrkan med

Setara och er projektid?
- Det bsta med Setara r att ungdomar kan komma in i samhllet
genom olika freningar. De kommer i kontakt med andra
mnniskor i samhllet och vljer positiva saker att gra. Vi har ett
fotbollslag som r registrerat i Malmkorpen och vi har ungdomar
som r aktiva i andra freningar som r njda. Det r det mest
positiva med Setara, att de inte knner sig ensamma och slipper
tnka negativt, d vnder de sig inte till droger.

Hur mycket pratar ni om droger och

missbruk med deltagarna i Setara?
- Vi pratar inte s mycket eftersom jag tror att alla egentligen vet
att det r skadligt med alkohol och droger. De vet men mnga
anvnder det nd. Anledningen till det r fr att det r ngot de
saknar. Det r viktigt att lyssna p dem och prata med dem kring
detta, vad de saknar och vad de behver. Mnga unga sger att
det r p grund av att de r ensamma och att drogerna hjlper

75

dem bort frn det. De vill rymma frn ensamhet och sina negativa
tankar. Att samlas, prata, ha roligt och skratta hjlper. Om vi gr
saker hela tiden finns ingen tid till negativa tankar. S tnker jag.

Hur gr ni fr att inte fastna i att prata?

- Om du lyssnar p ungdomar om varfr de anvnder droger s
kommer du p en massa ider om hur du kan jobba med detta.
Ungdomar som kommer till Sverige har en stor utmaning att lra
sig svenska och samtidigt komma in i samhllet. D rcker det inte
att bara att vara p boendet och sen i skolan. Du orkar inte kmpa
om du knner dig ensam, du behver ett sammanhang. De har
lmnat allt men vi kan ge dem ngot annat s att de inte ska knna
sig ensamma och inte sakna allt s mycket. Vi kan vara tillsammans
och gra aktiviteter s att de blir hoppfulla och positiva och glada.
D kan de f kraft s att de orkar kmpa, lra sig svenska, fixa jobb,
tnka positivt och komma in i samhllet. Vi kan inte lmna dem
ensamma i att sjlva integrera sig och lra sig svenska. Tnk dig
sjlv om du lmnar Sverige till ett land lngt bort dr du inte kan
sprket eller knner ngon. Hur skulle det knnas? Du behver
ngon som lyssnar p dig och ser dig, ser vad du r duktig p, vad
du tycker om att gra, vem du r. Om ngon gr det blir du glad
och hoppfull och d kan du lra dig sprket och f vnner. No
border musikalen var ett sdant sammanhang fr mig.

Vad r No border musikalen?

- Det var en musikal om vra liv, om grnser, papperslshet,
migrationspolitik. Vi gjorde en musikal av vra egna och andras
erfarenheter av att lmna, fly och komma till ett helt nytt stlle.
Erfarenheter av att inte vara vlkommen, att f avslag och
deporteras men ocks om vra drmmar och vr kamp fr en
annan vrld, en vrld dr alla fr plats.

76

P vilket stt blev du hjlpt av No border

musikalen?
- Musikalen hjlpte mig. Jag knner det nu nr jag tnker tillbaka.
Jag var pappersls och jag knde ingen. Men genom musikalen
fick jag vara en i en grupp och sg att det fanns mnniskor som
ville gra saker tillsammans. Vad skulle jag gjort utan musikalen?
D kanske jag inte skulle varit hr idag. Musikalen var jttepositivt
fr mig och fr oss alla under de hr tv ren som vi jobbade
tillsammans. Den fick tiden att g fort. Musikalen var min skola,
min svenskaskola. Till alla som sger att jag pratar svenska s bra
efter bara 4 r hr, sger jag att det beror p musikalen. Genom
musikalen fick vi lra oss s mycket och fick komma in i samhllet.
Det var vldigt viktigt fr oss och pverkade oss i en positiv
riktning. Vi mttes ver mnga grnser och det uppstod mnga
diskussioner. Vi var jttemnga och alla bar p olika erfarenheter
och befann sig i svra situationer, men det gjorde oss starka.

Du orkar inte
kmpa om du
knner dig ensam,
du behver ett
sammanhang.
77

Finns det likheter mellan Setara och

No border-musikalen?

Vad tnker du om att projekt ofta har ett

slut?

- Ja musikalen och Setara r bda exempel som visar att det hjlper
att jobba frebyggande genom att ingen ska vara ensam och ledsen.
Det finns mnga andra exempel p detta, det handlar om att lyssna
p ungdomar och frga vad de vill gra och tillsammans med dem
planera och genomfra aktiviteter.

- ven om ett projekt tar slut s br du med dig erfarenheterna,

minnena och alla relationer du skapat. Det ger dig hopp till
framtiden. Vi gav deltagarna i Setara hopp, kunskap och kontakter.
De fick vara med och planera och genomfra allt. Om de behvde
ngot fick de pengar fr att sjlva g och kpa det. Det r bra att
deltagarna fr vara med i verksamheten, stda, planera, handla och
vad det n kan vara. Det r s vi lr oss.
En egen ruta vi d sidan av texten:

Vad tror du att ett sammanhang kan

betyda fr ngon som r ny p en plats?
- Som ny ngonstans frsker du frst vem du r i samhllet,
bygga en ny identitet. D kan en person innebra hundra personer
fr dig och kan ge dig ett helt nytt sammanhang. Tillsammans kan
vi inkludera och bjuda in varandra. Du kanske gillar fotboll och jag
knner en som spelar fotboll och d kan jag hjlpa dig att hitta ett
fotbollslag. Och genom detta knner du att du fr vara med och att
du betyder ngot.

Du pratar om att motverka ensamhet

- Ja, Setara handlar inte bara om att ungdomar inte ska missbruka
droger och alkohol. Det handlar om att hjlpa varandra att inte
knna oss ensamma. Detta hjlper i sin tur samhllet. Minskad
ensamhet minskar dliga saker som kriminalitet och missbruk. Vi
kan inte blunda fr att folk mr dligt, vi mste hjlpa varandra.
Att gra saker tillsammans r nyckeln. Som musikalen till exempel
eller Malm Community teatern som jobbar tillsammans nu. Vi
hade ocks tillexempel matlagning med Setara varje fredag och
frgade d deltagarna vilka som ville lra sig att laga mat. Det var
flera stycken som anmlde sig och sa att de var tvungna att lra sig
att laga mat fr de bodde ensamma men de kunde inte matlagning
alls. S de var med och lagade varje vecka och lrde sig jttemycket.
Sen t vi tillsammans 40 personer, det var en mycket fin sak att
gra tillsammans.

78

79

Att skapa
sin egen
teatergrupp
Ett samtal mellan medlemmar i
Malm Community Teater

80

81

Malm Communityteater startades hsten 2014. Gruppen

bygger p en teaterrrelse i Malm som vuxit fram med std
av och i samarbete med Teater InterAkt och som tog sin brjan i No border musical vilken hade premir 2011. Stafettteatern, teater-lger och trning p helger och lov ledde vidare
till behovet av att starta en grupp som arbetar kontinuerligt
med en konstnrlig gestaltning av vr samtid. En visuell
historieskrivning med utgngspunkt frn de medverkandes
kunskaper och erfarenheter av Europas asylpolitik.
Ngra av medlemmarna i Malm Community Teater, MCT,
trffades fr att prata om sina erfarenheter kring att bygga
upp en fungerande teatergrupp. Detta r deras tankar, rd och
erfarenheter kring vad som behvs fr att skapa en
bra teatergrupp.
Atoosa: Jag tror att det frst r viktigt att hitta sitt ml, vad
teatergruppen ska gra, det r en viktig sak att brja med. Var r
starten, riktningen och mlet? Prata om varfr ni vill gra teater.
Det r viktigt att alla i gruppen vet varfr de r med i gruppen
och vad syftet r. rlighet mellan varandra r viktigt och att varje
person knner att de kan f utrymme till att prata och bli lyssnade
p. Det r ocks viktigt att hlla balans och harmoni. S mycket
hnder i en grupp men i slutndan r det viktigt att hlla kvar vid
harmoni och balans.
Zahed: Om nya medlemmar kommer till gruppen r det viktigt att
de fr slppa och dela sina rdslor, och dela sin talang med andra.
Och inte vara rdda att visa och slppa fram sin inneboende talang.
Det r ocks viktigt fr en grupp att veta syftet med deras arbete
och vart de r p vg. Det kan lyckas eller inte men det viktiga r
att f erfarenheten.
Atmosfren br ge en person frihet att gra vad den vill gra. Att
knna sig trygg r viktigt. Det r ocks viktigt att vare person i
gruppen gr s att de nya knner sig trygga, och f andra att knna
att detta r ett tryggt stlle att vara med.

82

Jag tror att det viktigaste jag lrt mig

r att lska mig sjlv och lska alla
omkring mig.

Abdullah: Innan jag brjade i gruppen frgade jag en av

medlemmarna; vad gr er grupp? Den svarade att vi gr teater. Jag
frgade; vad r syftet med teatern? Varfr trffas de? Frsta dagen
nr jag kom fick jag ett varmt vlkomnande och det gav mig en
varm knsla inombords. Det hjlpte att bryta isen mellan mig och
gruppen. Jag kunde slppa min blyghet och knna mig vldigt
bekvm med alla. Jag hittade en stark koppling till teater och knde
att teater r en del av mitt liv. Du har mjlighet genom teater att
visa vad som hnder i samhllet, visa bilder du vill visa till folk, det
r en bra mjlighet. Att ge en rlig bild till mnniskor r viktigt.
Jag tror att det viktigaste jag lrt mig r att lska mig sjlv och lska
alla omkring mig. Det r bra att behlla ett leende p lpparna, det
ger mig styrka att fortstta.
Mustafa: Jag tror att om en grupp ska starta ska det inte finnas
ngra begrnsningar fr gruppen. Det finns ngra viktiga saker som
alltid ska finnas i gruppen. Positiva bilder visas upp men bakom
de vackra bilderna finns det smrta. Jag tror att det finns mnga
som inte ser smrtan utan bara den vackra fasaden. Smrtan som
vi ftt under vra liv. Fr ngra r det svrt att frst och de kan
inte se. Varje person i gruppen r en artist som kan vara en rst
fr de som inte kan hras. Vi ska inte ha ngon rdsla fr att gra
det. Fr du har mjligheten att frndra mnniskors tankestt

83

genom teater. Genom teater kan vi upplysa mnniskor om saker

de inte knner till. Till exempel genom vr teater Malm koden,
dr berttar vi om papperslsa. Mnga mnniskor vet inte att det
finns papperslsa eller vad det innebr att vara pappersls men vi
berttade fr dem. En av de saker jag r glad fr med denna grupp
r att vi alltid spelar teater som har med aktuella teman att gra. Vi
uppdaterar ocks oss hela tiden beroende p vad som hnder runt
omkring oss. En annan bra sak med oss r att de flesta i gruppen
har erfarenhet av det som vi spelar teater om, tex om papperslshet
och migration. Jag tnker p hela vrlden som en scen dr
alla r skdespelare.
Farhad: Jag tror att det frsta som r viktigt fr ngon som ska
vara med i en teatergrupp r att veta vad som r syftet med att
gra det. r personen intresserad av teater eller varfr vill den vara
med i gruppen? r det fr att det r roligt? Det som r viktigt i vr
grupp MCT att alla i gruppen fr hras och sga vad de tycker att
vi ska gra, vad vi tycker om vra projekt och vad vi vill fokusera
p framver. P s vis har alla i denna grupp sin egen speciella roll.
Det r en styrka med vr teatergrupp, att alla fr vara med och
pverka och att vi jobbar tillsammans. Det skiljer vr grupp lite
frn andra grupper och det fr oss att blir nrmare till varandra.

Mustafa: Det r viktigt i en grupp att drren r ppen fr alla.

Och inte frvnta sig att alla kommer med hgskoleutbildningar i
drama eller en massa erfarenhet av teater. Jag tror det finns mnga
som trots att de inte har en massa utbildning har en stor talang
ven jmfrt med de som studerat teater. Jag tror ocks att det
r viktigt att inte se en person som ett nummer. ven om vi i vr
grupp inte har mycket erfarenhet av teater har vi mycket talang.
Drren ska vara ppen fr alla s att alla kan f chansen att prova
p.
Alla: Det var vad vi ville sga, detta r MCT Malm Sverige, tack
s mycket, hejd!

Mustafa: Varje medlem i gruppen fr tnka kring vad den tycker

r viktigt att visa och bertta. Vad den tycker finns i samhllet som
borde visas upp fr mnniskor.
Abdullah: Det finns olika sidor i varje persons liv, det bra och
det dliga. Jag har upplevt bda sidor i denna grupp, lyckan och
sorgen. Lyckan var att vara med i gruppen och tiden vi delat. En
av de sorgsna delarna var nr vi var p scen och spelade upp en
scen om de som frdas med btar ver havet, i den scenen har vi
ett stort plasthav och publiken runt om slnger pappersbtar ner i
plasthavet. Den scenen krossade mitt hjrta. Teater r som ett liv,
du mste uppleva bde lyckan och sorgen. Det har jag lrt mig i vr
teatergrupp.

84

Varje person i gruppen r en artist som kan

vara en rst fr de som inte kan hras. Vi ska
inte ha ngon rdsla fr att gra det. Fr du har
mjligheten att frndra mnniskors tankestt
genom teater.
85

Behov

Ursprung och grund

En berttelse av Sabina

86

87

Alla mnniskor har grundlggande behov. Ngonting som gynnar

deras livskvalit, ger hopp och livsgldje. Alla vill uppn en slags
klimax i livet och uppleva det bsta av livets gvor. Kanske r det
drfr som man sitter o ltar ver saker man knner nger fr och
vet om att det inte bdar gott fr en att utfra otrevliga grningar
som mnniskor i ens omgivning kan tycka vara fel eller opassande.
Vldigt mnga knslor blandas och skapar frvirring hos individen.
Frvirringen leder till ngest eller till och med depression som kan
orsaka stora skador i sinnet.
Som ung tjej upplevde jag aldrig stabilitet, mina frldrar
invandrade till Tyskland innan jag var fdd. Sedan tvingades
familjen stndigt flytta till olika flyktinglger, lgenheter, stder
och till och med lnder. Stndigt p flykt p grund av frldrarna
som strvade efter stabilitet t sina sm barn. I brjan frstod jag
inte. Visste inte att varje flytt berodde p utvisningar, vare sig det
var frn myndigheterna eller mnniskorna som hade ftt en dlig
bild av de kriminella eller obildade utlnningarna och dmde oss
i frvg. Men inget av det har ngon mening fr mig. Vad andra
tycker eller tnker om mig. Det viktigaste r att de som r i min
omgivning kan vara rliga och uppskatta mina egenskaper, lska
mig fr den jag r.
Stabilitet r ngot som jag strvat efter enda sen jag var en liten
flicka. Med stabilitet fljer resten p plats likt domino-brickor
som faller i precision. Tyvrr r det lttare sagt n gjort. Inget
blir serverat p ett silverfat. Fr varje framgng jag har haft i livet
krvdes den ytterst starkaste egenskapen jag har enligt mig sjlv;
hopp. Men de senaste ren har hoppet brjat vissna. Olyckliga
hndelser frvrrar situationen och jag behver hitta nya stt att
motivera mig sjlv att finnas kvar.

uppmrksamhet och att f vara accepterad fr den jag r. Ibland fr

jag knslan av att jag inte duger som jag r och kritiserar mig sjlv,
och utmanar mig sjlv till det yttersta s att jag till slut blir helt
utbrnd.
Jag behver mnniskor jag kan lita p i livet, som anstrnger sig
fr mitt frtroende och inte sviker mig, som s mnga har gjort.
Jag behver knna trygghet och empati frn mnniskor i min
omgivning och f bekrftelse i mitt engagemang fr allt som jag
kan tnkas gra fr andra vare sig det r stdning, hjlp med
barnpassning eller hjlpa ngon att hitta tillbaka till sin rtta
vg. Nu handlar det om alla mnniskor i min omgivning som
jag knner tar mig fr givet. Mnniskor som jag ger mitt allt till,
ppnar mig till och slpper in dem i mitt liv fastn jag knner mig
skr. Drfr r det ocks viktigt fr mig att ha ngon att prata
med. Ngon som inte dmer mig, ngon som frstr.
Det r svrt att grva djupt i sig sjlv och frska sortera behoven
utan att flla en tr. Jag har aldrig kunnat stta mig sjlv i fokus,
jag tnker alltid p hur jag kan hjlpa andra att m bttre. Men det
finns ingen dr som gr s fr mig. Ja, jag kan vara jobbig, krva
mycket och klaga mycket, men anledningen r inte ond. Det r fr
att jag alltid har knt mig undergiven, otillrcklig och till och med
vilse i mig sjlv. Jag knner inte igen mig sjlv, vet inte vem jag r
lngre. Jag behver verkligen ta reda p hur jag kan ndra p det.
Jag lskar kreativitet, djupa konversationer och att hjlpa andra, fr
att kunna g vidare i livet behver jag ta tag i mig sjlv och lgga
stort fokus p just mig sjlv.

Berttelsen r ondlig, men jag vill lgga fokus p mina behov som
finns i dagslget. Som jag tidigare nmner r stabilitet det absolut
viktigaste jag strvar efter. Frutom det, strvar jag efter krlek,

88

89

Identities,
diaspora
and spaces
in between HABIB(T)I Q
Yahia Saleh

90

91

When we first thought of the project, our standpoint was

representation and intersectionality. We start from the reality
that both in Sweden and in the Middle East, people are labelled,
or in more adequate words, are not given the space to identify
with different identities. It feels like a societal denial, it feels like
we, queer people of colour, Muslims, and Middle-Eastern do not
exist or cannot be seen. Moreover, as a teenager growing up in the
Middle East, it was almost impossible to find any documentation
or knowledge production written in my language about sexuality
and gender. The consequence of this is that for a long while
people might think that they are alone in this world. The more
I researched, the more literature I found about homosexuality in
the Middle East, but unfortunately it was mostly written by white
authors who either exotify and fantasize my culture or defame it
within a narrative of Western homophobic superiority.
The main idea was therefore to document personal experiences of
queer people of colour from both Sweden and the Middle East and
North Africa and create visual art of it too, mainly photography.
Documenting these stories and recording them will develop the
queer community itself both in the present and the future. First- in
the present: organizing different workshops that included queer
and gay people in different countries in the Middle East using
story telling as a main tool created an amazing bond between
community members, even people who already knew one another.
We believe that story telling is a tool that manages to include
others, personify the story and the struggle, humanize the rigid
labels of sexuality, identity and colour and create a sense of
solidarity in a whole different level. It also met the need of the
community to develop its capacities and to organise their struggle.
That feeling of ownership, the ownership of the body, the soul and
the story is indescribable. For ages we as queer people of colour
have been the subject of books and stories we never approved of,
we have always been seen either as victims or traitors of our own
cultures. During all the political changes we have been denied any
credit for all of the heroic stories just because we were invisible

92

and this has to come to an end. I related very much with the queer
founders of Black Lives Matter movement. And while contexts are
always different, this relativity to such an American movement can
still justify the internationality of queer people of colour struggle.
Second- in the future: These documented material whether
published as photography exhibition or a book will be available
for future generations to read and explore. It can help in a way to
illuminate the loneliness of the process of identifying, it can be
visited as reference with experiences of struggle done by people
of colour themselves. In addition, this documentation in itself
is an act of struggle. In a society that denies its queerness and
homosexuality and attributes it to a Western culture, creating
such knowledge, with all the respect for the anonymity of some
members, by people of colour themselves makes the community
more visible and defies accusations of westernization. It creates
an atmosphere of ownership of both identity and culture with
no polarized pressure of giving up one for the other. It is a
documented message of existence and resistance.

We believe that story telling is a tool that manages

to include others, personify the story and the struggle,
humanize the rigid labels of sexuality, identity and
colour and create a sense of solidarity in a whole
different level.

93

It is impossible to start talking about the socalled integration process without taking the
diaspora and the international perspective
into consideration.

anybody else. It is not only sexual and social norms that we have to
criticize but also identity norms.
Claiming back power of the narrative, self description and culture
is a big part of our struggle against Western and white supremacy
and it is there where our struggle starts acknowledging that we are
in the middle of two battlegrounds: our communities with all their
positive and negative aspects; and the Western/white communities
with all its racism, exotification but also support.

In the last couple of years more people from the Middle East
and North Africa moved to Sweden; students, refugees and
asylum seekers. It is impossible to start talking about the socalled integration process without taking the diaspora and the
international perspective into consideration. We are talking about
human beings who left their homes, families and countries for
many different reasons but their culture came with them with both
negative and positive sides and that is what we need to address.
Moreover, the diaspora is well connected to the intersectional
perspective in the way that queer people of colour can live in a
continued diaspora no matter where they live. For instance, a
queer person of colour will be in a personal diaspora because of
the orientation in his/her homeland and should that community
be multi-ethnic, then this adds to the personal diaspora. But
when it is about a Swedish context the diaspora is multi-fold and
well founded in the intersectional nature of identity. A person
of colour is also a migrant, working class and might be Muslim.
That turns us back again to the polarised pressure of being a
person of colour, wanting to keep the culture identity even if it
might imply homophobia or keep the sexual identity that comes
with racism and exotification.
From that point we can see how empowerment is the key. It is our
history, our culture and identity. It is us who decide when to be
what. It is our history and it is us who are going to write it -not

94

95

Vi kom till ur
ett motstnd
Ett samtal med Women 2 Women
Diaspora action group

96

97

Hur startades er organisering och

aktionsgrupp?
Vi knde att de freningar vi var verksamma i inte lyssnade p
de kunskaper och erfarenheter vi kom med, som kvinnor i en
patriarkal vrld var det r svrt att f utrymme och driva de frgor
som vi sg som viktiga fr oss. Det fanns inga freningar eller
grupper i Malm som berrde de specifika behov och kamper som
somaliska kvinnor i Sverige och Malm mtte. Ingen var villig att
se eller rkna med oss som verkliga aktrer fr att driva vra frgor.
Vi r bde osynliga fr samhllet och samtidigt synliga p stt som
vi inte kan pverka eller knner igen oss i. S vi brt oss loss frn de
andra somaliska freningarna som vi d var en del av och startade
en egen fr att kunna gra de saker vi ville. I missnjet vxte
engagemang och driv och vi skapade Women 2 Women Diaspora
action group. Vi ville jobba med och fr kvinnor i diasporan och
ville inte bara sitta och snacka. Vi ville att saker skulle hnda. Att
namnge kvinnohat i rrelser r inte splittrande, det r en del av
det arbete som vi gr och som mjliggr en nedmontering av det
system som vi lever i, och samtidigt se till att vi inte terskapar
koloniala strukturer som fortstter att radera svarta kvinnor frn
den svarta frigrelsen.
Vi behvde och ville ha en tydlig plattform som vi kan kalla vr
egen utan att knna att ngon annan tystar ner oss, objektifierar
oss. Vi vill vara de politiska subjekt vi r. Mnga av oss r mammor
och vi kmpar fr en bttre vrld och liv fr vra barn, ven om vi
inte vet vart vra egna liv r p vg. Om de som tillhr normen i
samhllet inte vill lyssna s gr vi det fr vr egen skull och fr vra
barn. Vi organiserar oss fr vra barn. Alla barn och vuxna vars
drmmar bestulits i integrationens namn.
Det varit viktigt att ha en plattform i vilken vi kan knna
gemenskap och trygghet, en solidarisk milj. Somalier och srskilt
somaliska kvinnor mter en extrem diskriminering i Sverige, och

98

r ven en av de fattigaste grupperna som bor i Sverige. Vi mste

mtas i vra egna frgor och hitta strategier fr att kunna formulera
jmlikhet och jmstlldhet, samt mjliggra det.

Hur var processen frn beslutet om

organisering till att starta en frening?
Idag har vi funnits i tre r som frening. Tillsammans har vi lrt
oss hur en driver en frening, hur en sdan organisation fungerar
och hur en orienterar sig inom byrkratins ramar. De frgor vi ser
som viktiga och ville fokusera p handlade om hlsa, kring vilket
vi skapade ett diskussionskaf dr viktiga frgor kunde behandlas,
skapa std, rum och en plattform fr att kunna mtas och hjlpa
varandra. Ngra av oss i freningen har bott i Sverige i flera r. Vra
barn har vxt upp hr, vi har vra liv hr. Men ngra av oss r nya
och behver std fr att kunna navigera och frst vilka svrigheter
som mter oss som somaliska kvinnor i det hr landet, std till
att hitta platser och rum som r trygga och dr vi kan m bra och
kmpa tillsammans fr att f vra rttigheter tillgodosedda.

Vad fungerade bra och vad blev svrt i

och med freningens etablering?
Att starta en frening gr snabbt men de tar tid, det kan vara
jobbigt och svrt. Nr en vill arbeta demokratiskt och f det s
bra som mjligt fr alla. Men det r givande, roligt och fantastiskt
att kunna organisera sig, gra ngot och vara en del av det civila
samhllet - en del av en strre rrelse.
Men att f finansiering har varit svrt fr oss. Ingen frvntar sig
att vi som somaliska kvinnor ska kunna gra ngot. Fr att ska
pengar skulle vi behva ett vitt alibi, en vit front fr att f ngon
att stta en godkndstmpel p oss. Men eftersom vi inte vill ha det
s har vi istllet ftt ska oss utomlands, till England dr vi ftt vr
anskan godknd.

99

Vi planerar ett rundbordsamtal med politiker fr att diskutera

diskrimineringen i hur de frdelar resurser. Kontakter r viktigt och
det gller att knna folk fr att f pengar men frgan r om de spelar
roll fr oss. Fr det knns som att de kollar upp oss mer n andra.
Andra svrigheter har varit hanteringen av administrationen,
utbildningar men frmst att folk inte tar oss p allvar. Vi, bland
andra organisationer, blir stmplade som invandrarfrening, utan
politisk legitimitet. Medlemmarna knner sig hopplsa och har lite
tillit till samhllet, samt det civila samhllet. Resurser r frdelade
vldigt orttvist kring vilka som fr pengar och inte. Det krvs ett
ntverk fr att f kontakter och resurser och hur fr en det som
ny frening? Vi har skt sm bidrag i Malm men inte ftt. Men
utanfr Sverige har vi ftt bidrag. Det handlar om prioriteringar.
Det finns mnga som jobbar med diskriminering men att
somaliska kvinnor organiserar sig verkar inte viktigt att sttta i
Sverige. Hr vill de behlla oss som offer som ska rddas frn oss
sjlva och vra mn.

Det finns mnga som jobbar med

diskriminering men att somaliska kvinnor
organiserar sig verkar inte viktigt att sttta i
Sverige. Hr vill de behlla oss som offer som
ska rddas frn oss sjlva och vra mn.

100

Varfr valde ni en egen frening istllet

fr att g med i en redan befintlig
organisation?
Vi valde tryggheten i att vi fick identifiera vad vi ville. Det r svrt
att komma in i andra freningar. De r stora organisationer, de har
inga grsrotstankar. De r maskiner och vi vill jobba med folk och
efter deras behov, fr en jmlik delaktighet. Vi har olika kunskaper
och erfarenheter. Det r lskigt att slngas in i en grupp dr en
inte knner sig trygg. S detta blir en frberedning och strkande
process. Sen kanske en vill g in i andra grupper, men frgan r var.
Fr andra grupper r inte intresserade av freningar som vra och
de stttar sllan oss.
En mste vara synlig och rra sig i olika rum. Men den tiden eller
tillgngligheten finns inte fr mnga av oss. Det finns inte tid att
skrubba armbgar med mnnen i maktens korridorer. Det finns
andra saker som behver gras, som att jobba eller ska jobb, g
i skolan, ta hand om barnen, g till olika myndigheter och sttta
varandra. Och andra svra och akuta situationer. Det r svrt att
vxa och f en lngsiktig stabilitet i freningen, fr att kunna bidra
och pverka i beslutsfattandet som berr oss och vra liv.

Vad har ni ftt fr std och har det varit

viktigt?
Vi fick mycket std frn Folkets hus i Rosengrd nr vi inte hade
ngot, fr att kunna ha mten, och ABF-cirklar. Oftast nr de
dyker upp och ser att vi r somalier s vill inte folk arbeta med oss.
Vrt arbete r tungt. Vi gr inte bara vanligt freningsarbete. Det
r mycket knslor och vi kan inte lmna vrt arbete. Det r 24h
och det gr inte att stnga av. Folk behver hjlp och hr av sig
akut hela tiden. Men vi har inte tid eller resurser att hantera detta.

101

Det finns ett behov av mnniskor. Institutioner r inte i kontakt

med varandra. De ser inte hela mnniskan. Har denna person
boende, r den frisk och har tillgng till vrd och frsrjning
lxhjlp etc? Vi brjade med en drop-in service varje lrdag
fr att hjlpa mnniskor med direkta frgor, till exempel kring
Arbetsfrmedlingen eller Migrationsverket.

Vad ser du fr srskild behov just nu?

Att ge folk information om deras rttigheter och viktiga saker som
att lra sig sprket. Vi har sprkkaf. Folk behver trffa varandra,
ha ett sammanhang, strka varandra och bryta isoleringen. Det
behvs synliggras vilka platser som r tillgngliga i staden som
inte kostar att vistas i.

Om du skulle f ge ngra rd till

personer som trffar ensamkommande
och personer som har erfarenhet av flykt
migration i sitt arbete, vad skulle det
vara?
Ta mnniskor p allvar och respektera deras kunskap och
erfarenheter. Gra dem inte passiva, utan mjliggr och ge platser
s att de sjlva kan utveckla sig sjlva i den nya situation och p
den plats de befinner sig i.

102

103

Erfarenheter
frn Ensamkommandes
frbund
Ett samtal med
Omid Mahmoudi

104

105

Varfr startade ni Ensamkommandes

frbund och varfr tror du att det gick s
bra?

Ser du ngra skillnader i Malm till

den tid d Ensamkommandes Frbund
startade?

Tanken var frst att alla vi ensamkommande frn olika lnder

som kommit hit skulle bli vnner, och samtidigt att vi skulle
representera oss sjlva. Det fanns andra freningar och andra
projekt som d jobbade med ensamkommande, men inte p det
vis som vi ville, tyckte eller tnkte. De projekten var inte vr rst.
Alla i vr styrelse hade sjlva kommit som ensamkommande och vi
tyckte att vi sjlva visste bst vilket std vi behvde, och vilket std
vi inte behvde. Vi skulle drfr hja vra egna rster.

Idag knns det som att folk tror mer p att ensamkommande kan
gra ngonting. P flera stllen i Sverige har nu ensamkommande
startat fretag, freningar, HVB-hem och kommit in p
politiska poster. Tidigare, fr ngra r sedan, kndes det som att
ensamkommande inte hade samma sjlvfrtroende.

Vi tnkte ocks att vi skulle mtas mellan olika grupper. P boende

bodde vi i olika grupper frn olika lnder. Men vi hade inga
gemensamma intressen. Vi knde inte heller oss som hemma, eller
som en familj p boendet. Men vr tanke var: om vi bor p dessa
boende under flera r s mste det knnas som vrt boende, och
alla som bor och jobbar hr som vra syskon. Nationalitet borde
inte spela roll. Men alla afghaner var fr sig sjlva, somalier lika s
och ven andra grupper. Men nr vi startade Ensamkommandes
frbund blev den vr gemensamma punkt. Alla var med p samma
sida, och vi diskuterade och pratade om allt mjligt.
Det gick vldigt bra p grund av tv anledningar. Fr det frsta
fanns det en ppenhet frn oss i freningen och vi visade att vi ville
hjlpa till p alla mjliga stt. Det andra var alla de fina mnniskor
vi trffade i brjan, som stttade oss i utvecklandet av freningen.
Samtidigt gick det bra fr att vi sjlva jobbade dygnet runt. Det jobb
som en svenskfdd person gjorde p tre timmar, tog oss en dag. Vi
var tvungna att lsa ett papper fem gnger. Med hjlp av mnniskor
som kan svenska sprket bttre s underlttades vrt jobb enormt.

106

107

Nr jag och andra frst kom fanns inte heller lika bra std frn
ideella freningar som idag. Idag finns s klart mnga brister nr
det gller mottagande, srskilt i kommunerna, men de ideella
freningarna har vuxit till flera. P Mtesplatsen Otto kommer till
exempel 150 ungdomar per dag. 2011 fanns inte en enda frening
som tog emot ensamkommande dagligen. Nu har vi lxhjlp fyra
dagar i veckan, och kanske 30-40 fr hjlp. Vi har 27 aktiviteter
per vecka, och det r bara aktiviteter som ensamkommande sjlva
nskar. Idag kan barn som kommer till Malm dagen efter att de
anlnt g in i vra aktiviteter. Nr jag kom till Sverige kunde det
drja flera mnader innan vi kom ut frn boendena. Och nr vi d
vl kom till en frening var det nstan 100% svenskar och ingen
kunde tala ngot av de sprk som vi ensamkommande talade. Idag
har vi p Mtesplatsen alla strsta sprken, som somaliska, pasthu,
tigrinja, dari och arabiska.
Att vi har olika erfarenheter och olika bakgrunder gr att det blir
lyckat.Nr deltagarna kommer till vra aktiviteter, och jag sjlv
berttar att jag kom fr fyra r sedan s brjar de direkt frga hur
vi gjort. Och vi svarar att om du gr si och s och kmpar s kan
du lyckas. Det r fint att vi kan dela vra erfarenheter.

Vad har varit svrt i processen med

Ensamkommandes Frbund?
I brjan var det svrt d vi i styrelsen var frn olika lnder och vi
inte talade samma sprk. Vi var mnga som inte kunde tillrckligt
bra svenska. Men strsta svrigheten var nd att f kontakt med
myndigheter fr att f std till projekt. Vi behrskade inte sprket.
Och fr att skriva projektanskningar mste man skriva p svenska
och p ett speciellt formellt stt, och det hade vi inte kunskap
kring. Det problemet har vi fortfarande.

108

Mnga fonder och stiftelser vet idag att vi har vldigt mnga
deltagare, men samtidigt ger de avslag p vra anskningar
p grund av sprket. Samtidigt frvntar sig deltagare att
vi gr aktiviteter. Och de kostar ju pengar och vi vill ha det
kostnadsfritt fr deltagarna. Det r tack vare vnner som stttat
oss som vi kunnat skriva anskningar till vra frsta projekt. Nu
stttarMalm stadoss i sex mnader, men efter det vet vi inte.
Jag nskar att myndigheter, fonder och stiftelser istllet kunde
komma och trffa oss och prata med oss. Det r till exempelvis
vldigt f frn kommunen, Malm stad som besker oss. Andra
politiker p nationell niv och flera andra kommunalpolitiker har
kontaktat oss och bett oss att starta liknande mtesplatser i deras
kommuner, men sdana pengar har vi ju inte. Vi har ju inte ens
pengar att resa dit och trffa ungdomarna dr. Drfr knns det
ocks konstigt att Malm stad inte mer vill sttta oss nu nr vi
finns hr. Efter sex mnader vet vi ju inte hur vi ska gra, om vi
mste stnga. Var ska de 150 dagliga beskarna d ta vgen?

Att vi har olika erfarenheter och olika

bakgrunder gr att det blir lyckat. Nr
deltagarna kommer till vra aktiviteter, och
jag sjlv berttar att jag kom fr fyra r sedan
s brjar de direkt frga hur vi gjort. Och vi
svarar att om du gr si och s och kmpar s
kan du lyckas. Det r fint att vi kan dela vra
erfarenheter.
109

Vad tnker du om REVA och en

kommande utkad skande efter
papperslsa?
Jag tror att denna jakt skadar hela samhllet mer n vad den spelar
fr funktion fr gruppen papperslsa. Kanske hittar de en eller tv
papperslsa men med den hr politiken kommer rasismen att ka.
Folk som ftts hr och bott hr flera generationer knner ju inte sig
trygga fr att de har en annan hudfrg, vilket systemet med REVA
bygger p. De mnniskor som bor hr kommer inte att knna sig
hemma om de gng p gng stoppas av polisen och efterfrgas p
ID-kort. Det blir pinsamt fr alla. Verkligen pinsamt.
Tidigare var jag stolt ver att bo i Sverige som inte var som Iran dr
polis hela tiden frgar efter papper, vilket skapar en enorm rdsla. Nu
knns det som att det hller p att bli s ven hr. Nu knner sig alla
som har en annan hudfrg rdda fr polisen. Om jag gr med en vit
svenskfdd person och polisen bara stoppar mig, s knner s klart
ocks min kompis sig obekvm och kanske tnker att jag faktiskt har
gjort ngonting. Kanske har hen inte frstelsen ver att polis frgar
efter ID-kort enbart i syftet att leta papperslsa.

och det r bra om boendestdjare tnker p att visar runt bland

freningar och idrottsliv, att ge ungdomarna mjligheter och
kontakter. Frn freningar hittar du sen sjlv drifrn och fr egna
kontakter, vilket ocks hjlper till att f arbete.

Vad hoppas du p i framtiden?

Jag hoppas ocks p att freningen i framtiden kan driva ideella
boenden, att de inte r vinstdrivande utan att vinsten gr direkt
tillbaka till ensamkommande ungdomar. Sen har jag en drm om
att vi en dag kan starta en stiftelse, som kan ge pengar till andra
freningar som arbetar med ensamkommande och stipendier till
privatpersoner.
S klart nskar jag ocks att vi en dag inte behvs, utan att vi blir
en del i det svenska samhllet, och att ingen ngonsin behver
fly. Men det r en drm. S lnge det finns en vapenexport mste
mnniskor fly frn sina hem och frn krig.

Det knns som att det finns s mycket andra omrden som polisen
borde satsa p. Drogfrsljning och mnga andra problem har
kat. Folk sljer ju nu ppet i Malm och runt om i Skne. Polis
och stderna borde kanske satsa mer p de omrdena.

Vad har du fr rd till vuxna som mter

ensamkommande i sitt arbete?
Till boendestdjare r det viktigt att tnka p att alla mnniskor
har sin egen integritet och respektera denna. Om du som
boendestdjare verkligen vill hjlpa, s satsa p att stdja i
utbildningen med lxhjlp. Freningslivet r ocks mycket viktigt

110

111

Nden har
ingen lag

Om demokratins
verlevnad i en akut
ndsituation
- En reflektion ver
Sverige 2015
Anna Lundberg

112

113

Allt vldsammare deportationer. Fler oskyldiga mnniskor i

fngsligt frvar. Fler svrt sjuka barn som skickas till lnder dr det
r hgst oskert om de kan f vrd. Ett stigande antal frldrar som
tar med sig sina barn p sjodugliga btar ver medelhavet fr att
undvika mngrig separation. En vxande mngd ungdomar som
lever ett liv i papperslshetens skuggsamhlle.
Detta r ngra sannolika fljder av de flyktingpolitiska frslag som
Sveriges folkvalda politiker presenterade under hsten och som
utreds i rasande fart under vren.
Om dessa frslag gr igenom s drabbas naturligtvis frmst de
mnniskor som inte kommer f en fristad frn krig och frfljelse
eller p lngre sikt i trygghet kunna planera sina liv. Detta r
mnniskor vars erfarenheter och ansprk inte tillmts ngon
som helst betydelse vid utformningen av regelverk som r helt
avgrande fr svl att de verhuvudtaget ska klara livhanken som
fr hela deras framtid.
Vad med alla oss andra? Alla vi som har mandat att faktiskt
pverka? Vi som obetingat kallar oss fr demokrater och gr
gllande att mnskliga rttigheter, de r viktiga? Vad r vr roll och
hur br vi agera i dessa tider av allt fler skoningslsa frslag frn
statsmaktens sida?

Vi r moraliska agenter, vi har mandat bde p ett

formellt plan och i praktiken, vare sig vi vill det eller
inte. Vi r drmed ocks involverade i den stegvisa
avhumanisering som ger rum genom allt fler och allt
brutalare frslag p hur situationen kan hanteras.

114

Ngra reflektioner kring denna problemstllning ger den politiska

filosofen Bonnie Honig i sina texter om ndsituationer (se bl.a.
boken Krispolitik, Glnta frlag 2012). Den centrala frgan fr
Honig r hur demokratier pverkas i kristider. Ska upplevda
akutsituationer och bebdade systemkollapser hanteras genom
att politiker skyndsamt tar beslut fr att samhllsinstitutioner
ska verleva, som det ofta uttryckts hr i Sverige, fr att avlasta
hrt anstrngda samhllsfunktioner? Eller finns det alternativa
tillvgagngsstt som r att fredra, kanske till och med helt
avgrande, fr den lngsiktiga utvecklingen eller rent av
verlevnaden av vr demokrati?
Honig resonerar i bokens inledning om situationer dr personer
str infr omjliga val. Mina tankar gr till sa Romson.
Minnet r starkt av hur ministern med trar i gonen och
ostadig rst frklarade, under vad som beskrivits som en
historisk presskonferens, att antalet asylskande i Sverige mste
minskas kraftigt. Ordning och reda fordrade ett andrum i
flyktingmottagandet. I sjlva verket var det inte mer n en natt
som mnniskor inte kunde erbjudas tak ver huvudet. Inte
mer n under en enda vecka som antalet asylskande versteg
tiotusen personer. Myndigheten fr samhllsskydd och beredskap
dementerade i brjan av december i ett pressmeddelande att en
systemkollaps stod fr drren. Och i Malm syntes inte ngot
krigstillstnd fr att citera ett mejl frn en kollega vid ett
universitet i en annan del av landet. Snarare tvrtom sg vi en
ihllande medmnsklighet och ett engagemang som nog inte
framtrtt sedan de vita bussarna kom till staden i slutet av andra
vrldskriget. Vi klarar det hr, tillsammans!
Regeringens frslag om hur asylinvandringen skulle kunna minskas
lg fasta. Ministrar frn olika hll pratade om att ett robust
tgrdspaket var ndvndigt. Samtidigt var det uppenbart under
den dr historiska presskonferensen att de valmjligheter som stod

115

till buds, fr tminstone Miljpartiet, inte p ngot vis kunde

accepteras. Frslagen till lagstiftningsndringar Romson pressades
till att lgga fram var inte ngot hennes parti ville besluta om och
det var inte frslag som partiet kunde st fr. Men regeringen var
ndsakad att agera, menade man, oaktat svra interna debatter
om hur allvarligt lget egentligen var, oaktat tidigare lften om
ppenhet, oaktat vetskapen om att mnniskor sedan brjan av
1990-talet har drunknat p medelhavet p grund av politikers
frsk att hindra mnniskor p flykt att ta sig till Europa.
Vid upprepade tillfllen har sedan presskonferensen ptalats att
flera av de frslag som nu r under snabb-utredning urholkar
principer som de allra flesta i Sverige skriver under p, om
mnniskors lika vrde, icke-diskriminering, att den som flyr frn
krig och frtryck ska kunna tnjuta en fristad. Rdda barnen lyfte
fram det uppenbara i debattartikeln Ta ert frnuft till fnga,
regeringen; tillflliga uppehllstillstnd leder till stress och ngest
och en knsla av att inte kunna komma vidare i sina liv. Att tala
om vikten av goda frutsttningar fr att etablera sig i Sverige och
samtidigt fresl tillflliga uppehllstillstnd r allts
rent kontraproduktivt.
Hur ska d en folkvald, eller en icke-folkvald medborgare,
tnka om vad som r det bsta att gra nr alla tillgngliga
handlingsalternativ r oacceptabla? Nr icke-handling ocks r en
handling? Detta r viktiga frgor inte minst eftersom politik sker
p olika arenor och verkligen inte enbart i maktens korridorer eller
p historiska presskonferenser.
Moralisk teori handlar enligt Honig i det hr sammanhanget
inte om att vgleda vra handlingar utan om att verleva
ndsituationen. Detta gller alla som bor i Sverige. Unga, ldrande,
invandrade personer, vrdnadshavare, professionella, sjukskrivna,
intellektuella om man s vill den breda svenska folkmassan. Vi
mste, liksom Romson och hennes folkvalda kamrater, frga oss

116

hur vi ska kunna verleva dessa beslut. Vi r ocks, vare sig vi vill
det eller inte, med och gr politik.
Honig framhller ett nyckelbegrepp fr att verleva en sdan
tid: Integritet. Ordet kommer av latinets integritas vilket betyder
orrd, hel, fullstndig, ofrvitlig, hederlig. Konkret innebr
integritet att veta sitt ml och kunna handla efter sin vertygelse
och st emot ptryckningar. Det r en produkt av, svl som ett
villkor fr, moralisk handling.
I vanliga fall r integriteten i denna bemrkelse inte ngot vi i
Sverige gnar s srskilt stor uppmrksamhet: Det finns i landet
starka institutioner och vi har fria val. Fr det stora flertalet
mnniskor finns ocks ett skydd av grundlggande mnskliga
rttigheter. Politikernas beslut samstmmer oftast med de
grundlggande kraven fr en demokrati.
Hsten 2015 uppstod en moralisk ndsituation. Ovillkorligen,
menade de folkvalda, mste ngot vsentligt offras fr att Sverige
ska verleva. I vart fall r det s sakernas ting framstlls: Vi mste
offra asylrtten, den fria rrligheten, permanenta uppehllstillstnd.
I ett tgrdspaket med flera delar skulle det bli nrmast omjligt

117

fr det stora flertalet mnniskor p flykt att terfrenas med sina

familjer. Men deras folk var, som syns i de initiativ som beskrivs i
den hr rapporten, inte med p noterna.
Det r precis i den hr situationen som risken r stor fr att
integriteten gr frlorad och vi vljer fel vg, frklarar Honig:
Situationen r sdan att frgan om vad som r ndvndigt
och legitimt tenderar att kretsa kring ndens lag snarare n
konsekvenserna av de fattade besluten. Ndsituationen fr oss
tro att vissa tgrder mste vidtas, hur obarmhrtiga de n verkar,
fr att den demokratiska staten ska verleva. Det r hr som
demokratins verlevnad omvandlas till att bli en frga om hur
demokratin ska verleva ndsituationen. Istllet fr att diskutera
hur demokratin ska kunna rddas frgar man sig hur den tragiska
situationen med nd mste hanteras.
Det svenska samhllet befinner sig i just nu srskilt tydligt,
i en situation som Honig beskriver som en politisk paradox.
Begreppsparet definierar hon som ett ont och oupplsligt
frhllande mellan det goda folket och den goda lagen. Tillstndet
kan ocks uttryckas s att ett gott folk frutstter en god lag
samtidigt som en god lag frutstter ett gott folk.

Demokratiska rttsstater r slunda samtidigt och oupplsligt

beroende av svl en god lag som rttskaffens medborgare. Vra
faststllda lagstiftningsprocedurer krver omdmesgilla mnniskor
som vljer hederliga politiker. Och, dessutom, den goda lagen
inbegriper alltid i sin tillmpning en diskretion. Rttsanvndarna
har utrymme fr tolkning och ett handlingsutrymme. Alla vi
andra, som berrs av lagen, har ocks mjlighet att frhandla.
Hsten 2015 var brjan p en tid d spnningsfltet mellan hur,
den ena sidan, Sveriges grnser skulle kunna skras och, den
andra sidan, grundlggande demokratiska vrden vxte avsevrt.
Detta gr att den politiska paradoxen kom att framtrda med
strre tydlighet, som ett kontinuum. Vi ser nu att politikens
paradox r avgrande fr nstan alla beslut och handlingar i
demokratin.
Vanligtvis r det nr en demokrati konstitueras som vi tnker oss
att paradoxen finns dr. Men den upphr som vi sett under hsten
inte vid detta tillflle utan fortstter att ta sig uttryck i alla de
handlingar som vidtas av dem som lever i en demokrati. Faktum r
att demokratin resocialiserar, tertar och interpellerar oss varje dag
genom sina institutioner, lagar och signaler. Vi r fortlpande bde
frfattare av lagen och subjekt fr denna.
Detta lr oss terkommande lagens otillrcklighet samtidigt som
paradoxen hller oss ansvariga fr lagen. Som samhllsmedborgare
r vi konstant med och frhandlar politikens paradox.

Istllet fr att
diskutera hur
demokratin ska kunna
rddas frgar man
sig hur den tragiska
situationen med nd
mste hanteras.
118

Den oskerhet som spirat i Sverige under hstens och vinterns

tilltnkta systemkollaps, i kombination med Honigs oupplsliga
cirkelrelation mellan det goda folket som frutstter en god
lag och den goda lagen som frutstter ett gott folk, placerar
samhllsmedborgarna i en utomordentligt viktig position.
Lt oss stanna vid denna ett gonblick: Vi har en position dr vi
kan frhandla, men dr vi inte kan avsga oss ansvar.

119

Detta r frsts tilltalande och besvrande p samma gng: Vi

r moraliska agenter, vi har mandat bde p ett formellt plan
och i praktiken, vare sig vi vill det eller inte. Vi r drmed ocks
involverade i den stegvisa avhumanisering som ger rum genom
allt fler och allt brutalare frslag p hur situationen kan hanteras.
Att demokratin inte enbart vilar p isolerade partipolitiska
vervganden utan ocks p medborgarnas stllningstaganden och
handlingar, inte minst de stundtals frtvivlade frsk att gra rtt i
den svra tid som nu rder r nd hoppfullt.
Honig uppmanar oss att tro p de mjligheter som gemensamma
initiativ innebr i tider som denna; det r en plikt att hoppas
menar hon. Ty hoppet gr det mjligt att stlla den centrala frgan
som r avgrande fr varje moralisk agent: vilket r vrt ansvar fr
konsekvenserna av besluten? Hur kan vi verleva som demokrater?
Hur ska vi kunna leva med vad vi inte gjorde eller gjorde.
S vad kan vi d gra? En verlevnadsstrategi som syns i denna
rapport handlar om politisk omtanke om den egna identiteten.
Enligt Honig betyder detta exempelvis att vi som kollektiv kan
protestera mot de fattade besluten. Eller att vi helt enkelt gr och
gr ngot annat. De initiativ som tagits under senare r i Malm,
av papperslsa sjlva eller deras vgnar, kan ses som ett uttryck fr
denna omtanke. De kan ses som en re-intervention av demokratins
grundlggande id, de r att gra demokrati.
Genom initiativen vgras en legitimering av de vldstendenser som
Romson-demokratin omsluts av. Restitution mjliggrs fr de
drabbade, i vissa fall bemktigas mnniskor som faller offer fr den
brutala migrationshanteringen att gra ansprk p sina rttigheter.
Vi som engagerar oss pekar tillsammans p att det r s kallade
universella rttigheter mnniskor p flykt frnekas, hur vackert
de n faststllts i internationella verenskommelser. Vi erbjuder

120

fristder frn brutalitet. Vi pminner om att den repressiva

politiken inte p ngot enkelt vis, absolut inte automatiskt, upphr
eller tergr nr ndsituationen ebbat ut.
Vad kan de folkvalda i kampen mot lagfrslagen gra som
folkvalda? ven politikerna kan visa omtanke om den egna
identiteten. Exempelvis kan de begrnsa sina handlingar med
hnvisning till lag. Mitt bud r: beropa barnkonventionen, som
nu snart ska inkorporeras i sin helhet, som ett absolut hinder:
Dessa lagar mste barnfrbjudas!
De begrnsningar som rttsstatens principer mjliggr i en
ndsituation har landets frmsta jurister frskt anfra vid
upprepade tillfllen: Lagrdet riktade exceptionellt stark kritik
mot flera av hstens frslag med hnvisning till grundlagen.
Advokatsamfundet har terkommande pekat p vikten av att inte
inskrnka flyktingars tillgng till rtten att ska asyl.
Att verleva som demokrati handlar om att terkommande tnka
ver, granska, diskutera och utvrdera konsekvenserna av politiska
beslut fr mellanmnskliga relationer liksom fr den lagstiftande,

Att demokratin inte enbart vilar p isolerade

partipolitiska vervganden utan ocks
p medborgarnas stllningstaganden och
handlingar, inte minst de stundtals frtvivlade
frsk att gra rtt i den svra tid som nu rder
r nd hoppfullt.

121

dmande och verkstllande makten. Detta som en motpol till

de aktrer som om och om igen upprepar behov av tgrder
ndsituationen frmodas krva. Det finns, framhller Honig, sdana
ndsituationer som demokratier inte kommer verleva. Jag tnker,
att den omstndigheten att en stat har en effektiv grnskontroll inte
innebr att den sjlvklart r och frblir en demokrati. Ett ordnat
mottagande av mnniskor som kommer till ett land kan ptrffas
ven i totalitra stater. Inte heller finns det ngon svensk kultur
som vaccinerar mot fascism och totalitarism.
En annan del handlar om motstnd. En av de allra viktigaste
vgarna fr att materialisera demokratins principer just nu r genom
protest. Genom motstndets konfiguration kan alla vi som kallar
oss demokrater teruppvcka demokratins grundvalar i en tid d
dessa riskerar inskrnkas med hnvisning till en diffus frmodad
systemkollaps.
En tredje strategi r att fortstta gra ngot annat. Spela fotboll ihop,
gra en fotoutstllning, stta upp en musikal. I det arbetet, som inte
sker p barrikaderna eller infr ppen medierid, grs en politik som
r helt ndvndig fr att demokratin ska kunna verleva.

122

123

Cafgruppen
- en stor familj
En berttelse av Suheila Awda

124

125

Trots knappa resurser har Cafgruppen under 10 r existerat,

utvecklats och blivit till en av de kraste platserna fr mnga
i Malm. Suhaila Awda, som jobbat med cafgruppen sedan
starten, lyser upp nr hon berttar om verksamheten. Hon vet
hur viktig den platsen r fr s mnga mnniskor och det ger
henne otroligt mycket.
Idag r cafgruppen en grupp p 30 nyanlnda kvinnor och
tjejer, en barngrupp med ungefr 10 barn, samt de personer
som varit med en lngre tid. Det gller att vara kreativ, och det
r verkligen Suhaila. Hon hittar stt fr att gra aktiviteterna
roliga, varierande och r inlyssnande infr de behov gruppen
uttrycker och hon formar aktiviteter drefter. Frelsningar
om till exempel brstcancer varvas med att skapa konst, g p
utstllningar, spela och lyssna p musik och laga mat. Viktigast, menar Suhaila, r att gruppen och individerna i gruppen
kan vara sina fulla jag. I cafgruppen behver de inte dlja sig
sjlva, de fr vara dr med sina hela jag. Hr kan dela med sig
av sina kunskaper och knna att denna plats inte krver att de
lmnar den de var i hemlandet. De kan knna att kunskaperna
de br p aldrig kan raderas. Att 20 r som sjukskterska inte
r en fantasi frn en annan tid eller plats utan en livserfarenhet. Att de br p erfarenheter flykten eller mtet med ett nytt
land inte kan ta ifrn dem. Cafgruppen r en plats som tillter
komplexitet, en plats fr samtal och att f knna sig trygg. Vi
trffade Suhaila och lt henne sjlv bertta.

Suhaila berttar om sina erfarenheter

och tankar:
Eftersom jag kan arabiska har det varit mnga som sker sig hit
som talar arabiska. De flesta kvinnor och familjer och barn som
kommer hit r frn Irak, Syrien, Palestina, Sudan och Libanon.
Jag nskar att vi hade kunnat bredda och att fler med andra
sprkbakgrunder kunde ven de delta. Men vi mste jobba med
de f resurser vi har och ngon gng kanske den mjligheten

126

finns. Mnga deltagare r kvar, vissa har varit med i tio r och nu
r de ledare och hller i aktiviteterna, s det finns ondligt med
mjligheter att utveckla och bredda. Men det r ven viktigt att se
till att de som r hr har det bra. Ta mjligheten att lra oss frn
detta s att fler skulle kunna skapa liknade verksamheter.
Vi blandar gruppen med nya och gamla deltagare. Med nya menar
vi personer som varit i Sverige en kort tid kan vara ngra dagar,
veckor eller mnader och gamla r de som bott hr i flera r. Och
anvnda de kunskaper och erfarenheter som finns i gruppen.
Det r s givande fr alla att kunna byta kunskaper och lra sig
svenska, navigera sig i samhllet dr gruppen sjlva lr varandra allt
frn svenska sprket, till andra workshops och cirklar i hantverk,
lxhjlp, frdjupning i arabiska fr de som redan kan men ven
fr nybrjare. Allt detta och mycket mer organiseras och leds av
gamla deltagare. Vissa har ven brjat volontrarbeta inom IM:s
(Individuell Mnniskohjlp) andra verksamheter som till
exempel syskongruppen.
Att som barn ha liknade klder som andra barn, att f vara varm
och torr kan ses som ngot litet. Men det en stor frutsttning fr
att existera och utvecklas och vxa. Att knna att det finns ngon
som vill ens bsta och gr allt fr att kunna hjlpa en ven om en
inte alltid lyckas att se att ngon kmpar fr en, det r ngot viktigt
fr att sjlv kunna f styrkan att kmpa fr sig sjlv och andra.
Vi hjlper varandra efter de frutsttningar och kunskaper vi har,
detta betyder inte att ngon r skyldig dig en gentjnst utan ger
mjlighet fr fler att gra saker fr sig sjlva och andra. Detta r
ngot mnga i gruppen gr idag genom att hlla i aktiviteter och
hjlpa till med praktiska saker som att frklara och lsa brev, flja
med till sjukvrden eller andra myndigheter.
Det finns mnga mnniskor omkring mig som r utsatta och
behver hjlp, det knns jobbigt att inte kunna kommunicera med

127

alla, till exempel EU-medborgare som har flyttat till Sverige och
lever i fattigdom. Frut hade jag kollegor som kunde kommunicera
med dem och d kunde vi hjlpas t, hitta platser som kunde vara
meningsfulla att vara p eller hjlpa till med andra myndighetsoch rttighetsfrgor. Jag frsker alltid koppla samman mnniskor.
Jag har tusen ider men tyvrr inte mycket resurser. Det funkar
men det knns svrt att behva ta ansvar fr det. Det finns 30
personer som vill gra saker, hitta p aktiviteter men det enda
vi har rd med r fika. Men det som gr det mjligt nd r att
Cafgruppen r s viktigt fr mig och ven alla som kommer hit,
jag blir jtteglad och tycker s mycket om Cafgruppen och jag
blir stolt att det gr s bra. Jag frsker finna lsningar fr att
kunna hitta p saker samtidigt som det r mnniskor en mter s
vi behver d och d och pausa och lyssna. En gng s kom det en
person till mig, hon brjade grta hysteriskt fr att jag var den enda
som lyssnade p henne. Jag hjlpte henne s gott jag kunde med att
f kontakt med sjukvrden. Jag frsker att vara samma mnniska
i samhllet som p jobbet, jag gr ingen skillnad p hur jag skulle
agera i livet och p Cafgruppen, jag lyssnar och agerar efter de
behov som uttrycks.
Det viktigaste r att frst vikten av de frsta mtena, nr ngon
ny kommer till gruppen. Hur bjuder vi in. Vad jag sger r viktigt
nr mnniskor kommer hit fr frsta gngen. Jag presenterar alltid
infr hela gruppen nr en ny person kommer och ven de fr gra
det genom en presentationsrunda. Att bjuda p fika och sedan
sga att allt som r rummet som r allas r ven ditt, ta fr dig,
varsgod. Ser en att ngon sitter ensam r det viktigt att bjuda in
den till dem som varit med en lngre tid och s delar vi p ansvaret
fr att den nya personen ska knna sig inkluderad. Vi bygger
kollektiva frizoner dr vi kan skratta och grta ihop.

128

Nr konflikter dyker upp i gruppen r det viktigt att inte ta upp

det eller peka ut ngon. S klart kan detta bero p om det r
krnkningar eller vrderingar gruppen inte stller sig bakom, d
fr vi hantera det p ett annat stt. Men oftast handlar det om
att vi inte hller med varandra och det kan vara sm saker eller
stora, hur vi uttrycker oss mot varandra och vilken stmning vi
vill ha. Det r viktigt att lyfta problem och inte spela som att inget
har hnt, fr d kan den dliga knslan sprida sig. Drfr r det
viktigt att ta hand om det som kommer upp och att vi gr det
tillsammans fr att vi vill ha en fin stmning, en trygg plats. Detta
krver arbete, det r inte ngot som vi bara kan sga, vi mste gra.
Detta mjliggr en trygg plats dr vi kan prata ut, lyssna och sttta
varandra.
Det r viktigt att komma ihg att livet inte brjade vid Medelhavet
eller vid Europas taggtrdar. Mnniskor hade ett liv innan de kom
till Europa och Sverige. Det knns ibland som att det frvntas att
en ska bli p-nytt-fdd nr en kommer hit, lmna allt en knner
till bakom sig. Men vi r inte blanka ark. Dessa ark r fyllda av
krlekshistorier, sorger, frluster, lycka, kultur, sprk, politiska
sikter och allt det mste f plats.

Vr grupp har snabbt blivit fr mig

som en stor familj, vi mr bra av att
vara hr och vra barn mr bra av
att vara hr.
129

Jag kan inte sluta att hjlpa andra fr genom det hjlper jag mig
sjlv. S lnge jag kan och orkar kommer jag fortstta. Vi kan
inte lmna varandra nr vi r i mest behov av std och hjlp. Att
vara delaktig och ta ansvar fr varandra utan att ndvndigtvis i
frlngningen f ut ngot av det, det r solidaritet!
Under en av Cafgruppen trffar pratade vi ven med gruppens
deltagare. Vi pratade om verksamheten, och alla tog sin tid att
bertta fr oss om Cafgruppens och Suhailas betydelse fr dem.

Vad betyder Cafgruppen fr dig?

- Jag r ny, det r viktigt fr mig att integreras med samhllet. Jag
r ny i Sverige och mnga som r hr i gruppen har erfarenheter
och pratar det svenska sprket. Mina grannar som r svenskar
gr inte att prata med, de r inte s inbjudande. Vi har mnga
aktiviteter hr p Cafgruppen, sprktrning i svenska, en plats att
kunna prata om vad hnt i ens liv. Vi hjlper varandra gruppen
nr vi mr dligt. Vr grupp har snabbt blivit fr mig som en stor
familj, vi mr bra av att vara hr och vra barn mr bra av att
vara hr. Mnga av oss har inga slktingar hr, de strre familjer
och slkt dr vi umgs och den knslan kan jag f tillbaka hr i
Cafgruppen. Du behver inte vara ensam. Vi mr bttre och
trffar mnniskor som br p liknande problem, vi kan dela
med oss av det och hjlpa varandra. Vi fr ven trffa mnniskor
med olika kulturella bakgrunder, ngra av oss r frn Syrien,
Irak, Palestina och Libanon och det r intressant med de olika
dialekterna av arabiska, men ven olikheter i kldsel och vanor.
Det r ven roligt med aktiviteterna som svenskakursen, hr och
ansiktsvrdskurser och workshops, det kan vara saker du inte
annars hinner med men kan gra hr.
- Jag har varit med i gruppen 2 r nu. De aktiviteterna som vi
har hr hade jag inte ens haft tid att gra i mitt hemland. Vi som
trffas har alla kommit frn svra situationer i vra hemlnder. Jag

130

r stressad ver uppehllstillstndet och ver hur mina barn mr.

Jag har varit utan dem i tv r, jag har vntat p min familj i tv r.
Jag har frlorat en son och br p mycket sorg ver det, jag knner
mig helt frstrd. Nr jag kom till Cafgruppen tyckte jag att det
var en fin chans, en gva frn gud. Jag har svra problem men varje
gng jag kommer tillbaka till Cafgruppen s knns det som att jag
brjar leva lite varje gng. Du kan inte glmma dina sorger men
du kan lmna dem ibland i denna varma famn som Cafgruppen
r med hjlp av alla systrar hr. Den hr platsen r som mitt andra
hem. Jag har varit hr i tv r nu och frsker att aldrig missa en
trff. Om jag missar det ngon gng br jag p en otrolig saknad
fr gruppen som att jag missat ngot viktigt. Vi kommer frn olika
lnder men vi r alla lika, tack vare Suhaila. Det r inte bara fr
att frdriva tid som vi kommer hit. Hr gr vi viktiga saker ocks,
en person r biodlare och kom hit och pratade om sin honung, en
lkare kom och pratade om brstcancer tillexempel. Jag kommer
fortstta att komma hit.
- Jag har varit med gruppen i tta r och i Sverige i tio r. Jag
knner mig glad och bekvm hr, jag kommer att fortstta att
komma hit tills att jag blir utkastad! Jag brjar redan lngta efter
nsta trff under en trff. Jag knner att mitt andra hem r hr. Det
r nyttigt att komma hit. Jag fr massa ny information. Vi kommer
frn olika lnder, jag r frn Irak och har lidit mycket av krig. Dr
fanns det inte mjlighet att lmna sitt hem p grund av kriget, jag
stannade henna p grund av rdsla. Hr kan vi leva i fred och gra
saker som att komma hit. Jag behver inga mediciner detta gr mig
frisk!
- Jag har varit hr i ett r. Suhaila r en s viktig person fr
Cafgruppen. Vi r vana vid att komma hit nu. Vi tar med oss
vra barn och vi har vldigt roligt tillsammans,. Det finns ngot
som heter BIS (Barn i Start) hr p mndagar. De har ocks
aktiviteter. Vi lngtar efter dessa tv dagar som vi ses med gruppen
och barnen lngtar. Vi kommer frn kriget, vi har haft det mycket

131

Jag har svra problem men varje gng

jag kommer tillbaka till Cafgruppen
s knns det som att jag brjar leva lite
varje gng.

r s svrt att integrera sig med svenskar. De r s stngda, men

hr r du ngon och fr vara med. Vi har haft mnga personer
som kommit och frelst inom olika mnen som till exempel
brandskerhet och farmakologi. Suhaila fixar s det blir s bra som
mjligt och nu nr jag kan sprket bttre kan jag hjlpa till med
versttningar etc. Det r mnga mnniskor som har kommit
nu p grund av kriget i Syrien. Och vi r vana vid att ha ett stort
socialt liv, att inte behva vara ensamma som kanske mnga
svenskar r. Vi vill ha vrme och inte isolering. Vi har fester, oftast
vid termins slut, d kan vi dansa, lyssna p musik ihop, ta den
mat vi lagat tillsammans, lsa poesi och andra grupper bjuds in fr
underhllning.

tufft. Vi kom ver havet och min man dog i kriget. Men hr i
gruppen r det fint och roligt. Vi ska fest imorgon och jag lngtar
efter det. Suhaila r som min mamma.
- Jag kom hit fr 3 r sedan till gruppen. Min vninna bjd mig
hit till Cafgruppen. Jag vntar p min man och barn och lngtar
efter dem, s det r fint att komma hemifrn. Jag blir glad hr,
jag ser alltid fram emot att trffa kvinnorna hr. De r som min
familj nu. Suhaila har ett stort hjrta, jag fick trffa henne och
hon organiserar allt, hjlper och lyssnar p alla. Suhaila kan s
mycket, hon fr mnniskor att ppna sig. Nr jag kom hit var alla
s glada, ven om mnniskor har problem, s rknar vi dagarna
tills det r torsdag igen. Vi ker p resor, vi har fest, vi planerar hela
tiden infr nsta grej. Vi brjade undervisa varandra i svenska, vi
som varit hr lngre lr dem som r nya, jag gr det en timme p
torsdagar alla r s peppade!
- Jag har varit med i gruppen i 9 r och trivs bra, men ibland kan
jag inte komma fr att jag studerar. Men jag frsker att komma
s ofta jag bara kan. Denna grupp knns som ens familj. Det

132

133

134

135

Osynliga
kartor
Fatuma Awil

136

137

osynliga kartor
tcker de terrnger som hemskts av berttelser
kartor som besegrat och besegrats av grnser
byggda av abstraktioner
mekanismer kodningar
som de aldrig kan radera eller manipulera
platser av kollektiva minnen
osynliggrs genom systematisk utradering
av kulturen
av jorden
av smutsen
av sanningen
av oss
men vra berttelser kan tervinnas
terupplivas ur vra kroppsvtskor
vattnet r vr vgledare
distributionen av minnet i blodet
dialektiska materialister och immaterialister
ramas in i vervganden av svart subjektivitet
Dr mjligheterna skapas i platserna fr ljud
utanfr den sociala produktionen av minnen
nr vi tar berttelser som utspelar sig i dimman
tar vi dem in i vrt medvetande och utrycker dess existens
nr vi tar sprket tar vi vrlden

138

139

Att frst rasismen i

mtet med svarta
ensamkommande
ungdomar
Ett samtal med Rishan Arega

140

141

Barnens behov frmst

Mitt arbete med barn och unga gr lngt tillbaka i tiden.
Ensamkommande barn r individer som alla andra barn och
behver bli sedda som det. Visst har de gjort en resa som andra
barn hr inte har behvt gra och det r viktigt att ha en frstelse
fr det ur ett barnperspektiv, kring hur barn reagerar och vad
barnen har fr behov. Jag gr det arbetet jag gr fr att det r
viktigt fr mig, samtidigt som jag kan se att min nrvaro kan hjlpa
barnen och f dem att knna sig trygga. Det r en fantastisk knsla
att flja barn och se dem vxa och hitta sin plats. Det r drfr
jag tolkar men ven fr att jag fr lra mig s mycket av barnen
och ungdomarna. I alla de yrken jag haft s har jag alltid satt
mnniskan i fokus och ibland gjort mer n jag skulle gjort, men det
gller att stta barnens behov i frsta rummet, ven om systemet
inte alltid tillter det. Nr ngon inte har frldrar hr behver
den extra mycket std, krlek, pepp och ngon som tror p en och
pushar en. Vissa barn slpper p allt vid ankomst och tror att de
ska bli omhndertagna och brjar bete sig som sm barn. Andra
gr det inte men du mste mta barnen dr de befinner sig tills att
de hittat sin plats och funnit sig sjlva i det nya sammanhanget. Jag
har lnge arbetat med ensamkommande och mitt viktigaste arbete
har varit att se dem som de barn de r. Att se individen vid varje
mte ven om mnga delar liknande erfarenheter s r de olika.
Att vara tolk r ett stort ansvar och att vara det fr ett barn r svrt,
men n viktigare fr du r den enda som kan f deras rster hrda.

142

Flera ensamkommande flyktingbarn frn

Eritrea har begtt sjlvmord. Men ingen svensk
myndighet har koll p dessa sjlvmord eller
andra ddsfall bland ensamkommande barn,
trots att dessa barn r extremt srbara och
myndigheter borde ha extra koll just drfr.

Vikten av mtet
I vr frening har vi identifierat ett behov av att mtas och f
std. S vi har trffar varje lrdag d vi har ppet hus. Men vi
har mtt svrigheter d barnen och ungdomarna som bor ute i
boenden inte har rd att ta sig till oss, d de inte fr std till att
kpa busskort. De pengar de fr per mnad rcker inte mnaden
ut fr de grundlggande behoven ens. Eftersom vi inte har ngon
finansiering bygger vrt arbete p ideella krafter. Vi har bara
haft mjlighet att bjuda p fika. Men vi ser att det r viktigt fr
ungdomarna att mtas och att trffa oss fr att prata, praktisera sin
religion fritt frn dmande blickar, bryta isolering, och f vara en
individ. Eftersom vi i den Eritreanska Freningen har sett vilket
stort behov det finns av mtet s har vi som individer och geonom
freningen betalat resorna sjlva. Detta r tyvrr inte hllbart i
lngden d vi sjlva inte har s mycket resurser.

143

Rasism p boenden fr
ensamkommande
Eritreanska ungdomar r extremt utsatta p boenden. Mycket
av trakasserierna sker p sociala medier s som Facebook.
Det sgs grova rasistiska saker dr bland andra ungdomar p
boendet. De mter ofrstelse frn personalen, som bygger p
deras frestllningar och istllet fr att ha lyssnat p barnet eller
ungdomen trott att de vet bttre. En situation handlade om att
en av ungdomarna p boendet inte vill ta ngot som kommer
frn djur eftersom ortodoxa kristna inte ter ngot frn djur p
onsdagar och fredagar. Men personalen blev upprrda och arga
och sa att ungdomen var kristen och kunde ta det. Ungdomen
blev stressad och ledsen och ringde upp mig och jag frstod direkt
vad det var som hade hnt. Jag sa till honom att grta ut frst s
kunde vi prata sen. D brjade han skratta och detta provocerade
boendepersonalen. Hans skratt provocerade dem. ven om mnga

De r barn och tonringar och kommer att

bete sig efter det. De har andra tankar och
stt att vilja leva. Ider som inte kan frsts
utifrn eurocentriska tankegngar, dr deras
uttryck istllet ses som provokationer eller
otacksamhet. Men detta r inte barnens last
att bra. Det r samhllets koloniala last som
vi mste bli av med.
144

svarta barn och ungdomar mter mycket rasism p boenden

fr ensamkommande i Sverige s finns det ngot specifikt
alarmerande som sker just med de eritreanska barnen. Detta borde
uppmrksammas och underskas fr att kunna hitta en lsning.

Hemmet mste f vara en frizon

Barnen och ungdomarna har velat lmna boenden d situationen
varit ohanterlig p grund av alla trakasserier och ofrstelse de
mtt, men ven fr att de hoppas p att de genom att kunna
behrska det svenska sprket skulle f det bttre. De vill drfr bo
hos vita svenska familjer. Men vl dr mrker de ocks snabbt hur
annorlunda de behandlas. Ngra har sagt att de lskar hundarna
mer n oss. Jag har sjlv fyra barn boendes hos mig. De barnen
mr bra, just fr att jag ser dem som mnniskor och erknner
dem som de unika fantastiska individer de r. Jag anser att det r
viktigt att se ver vilka familjehem barnen hamnar i, vad de har
fr vrderingar. Viktigast av allt r att barnen kan bo hos personer
de kan identifiera sig med och som frstr deras sprk. Att aldrig
kunna uttrycka sig fullt ut gr det svrt att bearbeta det som
hnt tidigare och ven det som hnder nu i skolan och s vidare.
Rasismen r svr och dr behvs det en medvetenhet hos vuxna,
de mste vara medvetna fr att inte sjlva utstta barnet fr detta.
Srskilt fr barn som hller p att lka s mste hemmet f vara en
frizon.

Det koloniala arvet

Barnen har varit med om s mnga saker p resan och hur ska de
kunna bearbeta detta utan ett sprk nr de kommer hit? De har
hllit inne med s mycket. Sedan ska de bli kontrollerade, fostrade,
integreras och assimileras. De ska lmna allt de r och bli ngot
de aldrig kommer kunna vara. Barnen fr snabbt lra sig att de
inte r vlkomna och att det r ngot fel p dem, att deras tankar

145

r felaktiga. S de dljer sin smrta med artighet. Det gller att

alltid vara glad och samarbetsvillig, aldrig klaga eller m dligt.
Om du klagar s mter du hrt motstnd. Psykologen blir ett hot
istllet fr ett std till att lka och f hjlp. Och alla behver inte
psykologer men de behver ett andrum frn att avhumaniseras.
De r barn och tonringar och kommer att bete sig efter det. De
har andra tankar och stt att vilja leva. Ider som inte kan frsts
utifrn eurocentriska tankegngar, dr deras uttryck istllet ses som
provokationer eller otacksamhet. Men detta r inte barnens last att
bra. Det r samhllets koloniala last som vi mste bli av med.

Nr en av pojkarna inte kunde hlla sig lngre och gick p toa

fick han utst hot och vld och efter det rymde han frn boendet.
Jag har ven sett att det finns stora svrigheter fr svarta att driva
boenden. De misstnkliggrs nr det gr bra och anklagas fr att
muta barnen fr att sga bra saker om boendet. Det viktigaste
borde vara att barnen mr bra och inte frsvinner, vilket hnder
vldigt mycket nr de inte trivs. S varfr misstnkliggra boenden
dr barn faktiskt vill stanna!

Ingen tar ansvar fr de

eritreanska barnen
Fr mnga barn r det svrt att titta vuxna i gonen, de vgar
inte se makten i gonen och speciellt inte nr de frgas ut av
Migrationsverket kring saker som de inte hunnit bearbeta eller
inte vet hur de ska uttrycka. Kopplat med en rdsla att tvingas
tervnda till det de flytt ifrn. Att tvinga barn att sga svra
saker utan att kunna hantera det r att utsatta barnen fr vld.
Mnga barn r deprimerade och mnga lider av PTSD. Flera
ensamkommande flyktingbarn frn Eritrea har begtt sjlvmord.
Men ingen svensk myndighet har koll p dessa sjlvmord eller
andra ddsfall bland ensamkommande barn, trots att dessa
barn r extremt srbara och myndigheter borde ha extra koll
just drfr. Ingen verkar ta ansvar fr detta, eller frsker hitta
tgrder s att fler barn inte dr. Ingen vill se detta som ett
samhlleligt problem: att grnser och den svenska asylpolitiken
ddar indirekt och direkt. Vi mste se och erknna vad de
politiska besluten som tagits och tas har fr konsekvenser fr
mnniskors liv. Vi mste frst att det handlar om en psykisk
ohlsa som frstrks av de rasistiska frestllningarna som rder.
Eller nr en vaktmstare sger till de eritreanska ungdomarna p
ett boende att inte lmna sina rum p kvllarna p grund av hotet
frn de andra barnen som bor dr.

146

147

Vi skapar
tryggare rum
En intervju med aktivisten
Cihan Arikan, aktiv i
RFSL Newcomers Malm:

148

149

 ur ser arbetet ut p Newcomers Malm

H
och hur arbetar ni med ungdomar och
andra personer som har erfarenhet av
flykt och migration?
Newcomers r en verksamhet som brjade fr fem r sedan
i Stockholm och Malm, och som frn brjan fungerade p
frivillig basis. Den startades upp av olika volontrer som sg
ett behov att erbjuda en plats dr HBTQ-personer som var
och r nyanlnda kunde f olika typer av std, s som juridisk
rdgivning, psykologisk och socialt std. Mnga av de som startade
verksamheten var sjlva i asylprocessen och deltog frivilligt, vilket
gjorde att det tog tid att hitta en struktur som fungerade utifrn
mnniskors behov och frutsttningar. Och inte minst tid till att
engagera sig.
Newcomers vxte vldigt mycket och har nu fungerande
verksamheter i tretton olika orter. Mnga av oss som r engagerad
r inte advokater eller psykologer, men har vldigt mycket
erfarenhet av flykt, migration och vi r alla HBTQ-personer. P s
stt kan vi verkligen erbjuda bde std och kompetens.
Mnniskor som sker sig till Newcomers tar kontakt med
oss p ntet, eller fr information hos myndigheter s som
Migrationsverket. Det r ofta att vi behvs fr juridisk rdgivning,
men det strsta behovet r ett socialt sammanhang, vnskap,
solidaritet och aktivism. Mnga personer som sker sig till oss har
inte kunnat leva ppet med sin sexualitet och identitet, vilket ofta
har lett till att de har varit tvungna att fly. S ven om personer r i
olika sammanhang med andra mnniskor, till exempel i boenden,
s r det inte alltid att en kan knna trygghet just p grund att de
r HBTQ-personer.

150

Trygghet r ett vldigt viktigt ord i socialt

arbete med personer som upplever och
har upplevt utsatthet, trakasserier och
vld. Hur bemter ni mnniskors behov
och skapar en tryggare plats?
Vi brjar med att trffa alla individuellt, innan vi till exempel
berttar om vr kafverksamhet. Men nd r det inte s mnga
som kommer till kafet efter att de har ftt information om det.
Fr ngra knns det som ett mycket stort steg, men det r sjlvklart
olika frn person till person. Ngra har hngt utanfr kafet i flera
mnader innan de faktiskt vgade komma in. Det r en situation
som triggar mycket spnning och rdslor. Av den anledningen har
vi vr kafverksamhet i neutrala platser, allts inte i vra lokaler dr
det str massa med regnbgsflaggor. Att leva ppet har inte varit
en sjlvklarhet fr mnga och det blir vldigt svrt. Frutom det
kan rdslan handla om att komma till en ny plats och inte knna
igen ngon. Men ven tvrtom. Tnk om det r s att det finns
ngon man knner igen. Rdslor infr att trffa folk frn samma
land, eller religion r vldigt starka hos mnga personer. Detta
visar p hur komplex vr verksamhet r, i och med att den speglar
komplexiteten i samhllet med olika erfarenheter, behov, viljor och
rdslor. Vrt ml r att kunna se till att vi tillsammans skapar en
bttre plats fr s mnga som mjligt.

Det r ofta att vi behvs fr juridisk

rdgivning, men det strsta behovet r ett
socialt sammanhang, vnskap, solidaritet
och aktivism.
151

P vilket stt arbetar ni med andra

organisationer och projekt, som en del
av ett strre ntverk?
Vi samarbetar mycket nra med olika projekt som till exempel
Projekt LiQa, Verdandi, Noaks Ark, som arbetar frebyggande
och informativt med HIV och aids. Vi samarbetar ocks med
Habib(T)i, ett projekt som gs av SQI. S vi utgr tillsammans ett
stort ntverk som arbetar med HBTQ-flyktingar. Bland vra olika
aktiviteter har vi d juridisk rdgivning, sociala insatser, kultur
och sportaktiviteter samt information om hlsa och vrd. Genom
kafet och i vrt samarbete lyfter vi frgor kring HBTQ-flyktingar.
Habib(t)i Q har till exempel en mer kulturell riktning, genom
vilken de samlar historier och berttelser av personer med HBTQerfarenheter som kommer frn MENA (Middle East och North
Africa) regionen. Vi samarbetar p olika stt, genom att erbjuda
vra lokaler, och genom integrerade aktiviteter. Mycket bygger p
ett bra samarbete mellan oss som personer och aktivister.
Att vara aktivister och hantera frgor som berr s starka knslor
och behov r ngot som vi tnker p nr vi organiserar oss politiskt
eller nr vi arbetar p olika stt med andra mnniskor som br
p mnga trauman, och som gr och har gtt igenom mycket
svrigheter och frtryck. Hur tnker ni kring det?
Att organisera sig politiskt innebr ofta att en har identifierat
tminstone ett stt hur mnniskor r frtryckta, och frsttt att
frtryck innebr lidande. Mnga personer som vi trffar lider av
post traumatiskt stress syndrom (PTSD) av olika anledningar s
som krig, sexuella trakasserier, vld och misshandel. Det r inte
sjlvklart fr oss aktivister ibland att hantera, eftersom vi inte har
en professionell kompetens, vi r inte psykologer. Men dremot har
vi mjlighet att erbjuda hjlp genom RFSL, som har rdgivning
och kuratorer och kan erbjuda kliniskt std. Problemet r att
allting r beroende av resurser frn regionen, och det r inte alltid

152

Detta visar p hur komplex vr verksamhet

r, i och med att den speglar komplexiteten
i samhllet med olika erfarenheter, behov,
viljor och rdslor. Vrt ml r att kunna se
till att vi tillsammans skapar en bttre plats
fr s mnga som mjligt.

som det finns mjligheter fr exempelvis PTSD-behandling. Nr

det gller asylskande s r inte kommunalt bidrag till rdgivning
en prioritering, utan allt fokuserar mest p samtal om sexualitet,
HIV/aids frebyggande, etc.

Vad anser du vara begrnsningar i ert

arbete som aktivister och frivilliga?
Det finns ett stort behov hos oss aktivister att lra oss mer, till
exempel om PTSD. Eller av att hitta vgar till att handleda folk att
f hjlp. Men det finns ngot som r vldigt tungt med aktivism
och de hr frgorna. I Malm har de absolut flesta brnt ut sig,
och mycket av den kunskap och det arbete som hade byggts under
fem r nstan frsvann. Detta r en anledning till att vi behvde
samarbeta med andra organisationer, fr att kunna hlla ntverket
och verksamheterna i gng.

153

Ofta undrar vi, ska vi kmpa hela

tiden, eller kan inte mnniskor
bara utbilda sig sjlva och frst
att frtryck sker p olika plan i
mnniskors liv?

Vad mste ni gra motstnd mot i ert

arbete?
Det r nog svrigheten att f andra organisationer att lyckas
inkludera HBTQ-flyktingars frgor i deras stadgar eller ml. Bde
med HBTQ-perspektivet och asylrttsperspektivet blir det alltid
mer eller mindre en kamp fr att f organisationer att st specifikt
fr dessa frgor. Ofta fr att mnniskor har organiserat sig kring en
specifik frga och av gammal vana s blir det svrt att inkorporera
annat. Andra grupper har varit utsatta mycket lnge och vill inte
slppa den frga som knns s viktig frn brjan. Eller s handlar
det helt enkelt om privilegier. Ofta undrar vi, ska vi kmpa hela
tiden, eller kan inte mnniskor bara utbilda sig sjlva och frst att
frtryck sker p olika plan i mnniskors liv? Jag tror vi brottas lite
med den tanken.

154

Hur har verksamheten och deltagarna

pverkats av de senaste politiska
besluten dr ID-kontroller har infrts vid
grnserna och dr mjligheten att f en
rttssker asylprocess har frsmrats?
Det har sjlvklart varit fruktansvrt fr alla. Folk har sett nyheterna
och blivit s rdda. Vi har ftt s mnga samtal, mail och besk
och alla r livrdda. Det r svrt fr oss som koordinerar detta fr
att vi inte heller fr s mycket information, s det frsvarar vra
mjligheter att f std. Men vi har som sagt tillgng till jurister och
personer med extra mycket koll p dessa frgor som hjlper till.
Vi jobbar ven med advocacy arbete, och genom vra regelbundna
mten med Migrationsverket frsker vi pressa p fr mnniskors
rttigheter, information och kunskap. Men i slutndan r det djupt
politiska frgor och det r svrare att pverka i dagens klimat.
Vrt arbete fortstter. Vi stdjer mnga personer och vi hjlps
t med att frst vad som hnder. Fr mnga blir nd saker
bttre. Vi fr hlla oss vid det. Newcomers r den strsta vxande
verksamheten inom RFSL, och de r inte bara deltagare och
beskare utan aktivister. S det r en fantastisk nyhet!
Vi finns hr fr mnga!

155

Lxhjlp, hlsa och

projektskepticism
Ett samtal med Hashim Abdikarem,
ordfrande i Somaliska freds- och
skiljedomsfreningen

156

157

Organisationen heter Somaliska Freds- och skiljedomsfreningen

och vi har tv lokaler hr i Rosengrd. Vi jobbar mest med barn,
ungdomar och kvinnor och vi har flera ideella verksamheter s som
lxhjlp, undervisning, fotboll, basket fr tjejer, med mera. Vrt
syfte r att gra fina saker i Rosengrd. Sjlv har jag varit aktiv sen
2011, men freningen grundades 1993.
Det brjade med att vi lmnade information i pappersform till
frldrar om att vi hade lxhjlp hr i lokalen. Vi ville skapa
relationer mellan freningen och de som bodde i Rosengrd,
oavsett vilken bakgrund de kom ifrn. I brjan var det f som kom
till oss men idag har vi nstan 600 medlemmar, mest barn och
ungdomar.

Det brjade med att vi lmnade

information i pappersform till frldrar
om att vi hade lxhjlp hr i lokalen. Vi
ville skapa relationer mellan freningen och
de som bodde i Rosengrd, oavsett vilken
bakgrund de kom ifrn.

Frtroende viktigt
Sedan start har vi jobbat mycket med att skapa frtroende mellan
oss, frldrar, barnen eller personal. Det r mnga som inte frstr
vad en ideell frening r och vad vi gr hr. I Somalia finns det inte
mycket sdana freningar eller mtesplatser och mnga r skeptiska
mot organisationer. Sen brjan av 90-talet har ju Somalia varit
i krig och det finns inte mycket frtroende mellan folk eller till
myndigheter.
Vi har drfr ocks fokuserat p att inte blanda in politik in i
organisationen eftersom mnga har s mycket dliga och olika
erfarenheter frn Somalia. Vi har jobbat mer med att frska f
barnen att lyckas i skolan och att de ska ha roliga saker att gra
p fritiden. Det finns tyvrr mycket dligt som sker i samhllet,
s som droger som kat, vilket r ett stort problem bland mnga
somalier. S vi vill jobba emot det och visa att barnen kan gra
ngot annat och gra allt det som andra barn gr.

158

Aktiv fritid, idrott och hlsa

Frn brjan hade vi mest fotboll och d kom nstan bara somaliska
killar. Sen frskte vi ndra p oss och mer utt uttrycka att
alla r vlkomna frn alla bakgrunder, vilket gick mycket bra.
Fler ungdomar trffas idag och lr knna varandra, ven de som
kommer som nyanlnda.
Vi har ocks simning p Rosengrdsbadet. Nr vi brjade med den
var det lite problem med en del familjer. P grund av religion r
det ju inte tilltet att killar och tjejer simmar tillsammans. Men vi
fick tv timmar p Rosengrdsbadet vilket vi delade upp med en
timme fr tjejer och en timme fr killar. Vi hade diskussioner med
familjerna om detta och alla accepterade. I dagslget har vi ocks ett
samarbete med Malm Simsllskap som stller upp med simlrare.
Nu r det 25 killar och 25 tjejer som simmar varje torsdag.

159

Vi gr ocks utflykter till fina stllen och naturomrden. Vi var tre

eller fyra gnger p sterlen vilket blev mycket bra d mnga kom
och trffades. Syftet med dessa var just att strka gemenskapen.
Det finns ocks alltid ett stort behov av lxhjlp fr att de flesta
som bor hr i Rosengrd r ensamstende mammor, ven om det
s klart finns pappor. Men mnga r outbildade och kan inte hjlpa
barnen med deras lxor. Vldigt mnga r ven arbetslsa och kan
inte betala privata lxhjlpare. Drfr tnkte vi att freningen kan
hjlpa till med just detta och nu har vi lxhjlp tre dagar i veckan.
Vi har ocks basket fr tjejer. Det finns starka traditioner i att
tjejer ska stanna hemma men att killar kan g ut och idrotta och
spela fotboll. Drfr r det mnga kvinnor i Rosengrd som lider
av diabetes och har vrk i muskler. Vi brjade drfr prata med
frldrarna om att tjejerna kunde komma till idrottsplatserna, att
det r bra fr deras hlsa. Vi brjade ocks ha frelsningar hr i
lokalen kring hlsa med somaliska tolkar och vi fixade information
om nringslra som vi versatte till somaliska. Det r viktigt att
informationen kommer ut p antingen modersmlet eller lttlst
svenska. S mammorna brjade acceptera, och nu r det vldigt
roligt att se hur nstan alla tjejer vill testa p och vara med i basketen.

Vi brjade ocks ha frelsningar hr i lokalen

kring hlsa med somaliska tolkar och vi fixade
information om nringslra som vi versatte
till somaliska. Det r viktigt att informationen
kommer ut p antingen modersmlet eller lttlst
svenska.
160

Skeptisk instllning till projekt

Vi vill grna att de medlemmar som kommit in i Sverige och lrt
sig sprket ska fortstta sitt engagemang och visa vgen fr de
som r mer nyanlnda. Vi har drfr ocks ftt projektstd frn
Allmnna arvsfonden och Mucf fr att utveckla just detta.
Men om vi tittar p det somaliska samhllet och hur det var i
Somalia s fanns och finns det mnga projekt som sger att de ska
gra det ena och andra fr att hjlpa till, s som frbttra vattnet
eller bygga toaletter. nd slutar det alltid med att projekten
aldrig genomfr det dem sger, och drfr har mnga somalier en
skeptisk instllning till projekt. Det blev drfr svrt fr oss att visa
att det inte skulle bli ytterligare ett sdant projekt. Men vi redovisar
allting fr medlemmarna och alla kan lsa hur mycket pengar vi
har ftt. Vi har ocks utvecklingssamtal med frldrarna d vi
frgar efter allas sikter kring vad vi ska lgga tid och pengar p.
Det har varit mycket bra och skapat mer frstelse.
Nr vi 2011 startade vr aktuella verksamhet, s skte vi inte direkt
pengar fr projekt. Vi frskte frst att skapa ett frtroende mellan
oss och familjerna s att alla ska komma nrmare oss. Men nr vi
pltsligt var s mnga aktiva s brjade vi prata om vad vi kunde
gra fr att utveckla alla de iderna som fanns. Det var drfr vi d
skte std, men att vi hade frtroendet innan var vldigt viktigt.
Idag har vi blivit en ganska frankrad och etablerad frening
och frsker uppmuntra andra somalier i Sverige att gra egna
freningar och mtesplatser, och visa p att vi kan hjlpa varandra.
Frra ret stttade vi en grupp i Flen med att starta frening och
idag heter dem Somaliska Freds i Flen. De har ftt lokal och har nu
ocks lxhjlp och samarbete med Rda korset i Flen.

161

Svrigheter gr att verbrygga

En svrighet fr oss har varit att jobba kring vr frhoppning om
hur hela Rosengrd kan g ihop. Exempelvis fick vi inspiration
frn Sofielundsfestivalen och tnkte: varfr kan vi inte gra detta
i Rosengrd? S vi pratade med MKB som sa till oss att vi mste
gra ett strre samarbete med andra freningar s att det blir en
internationell festival. Men det var vldigt svrt att f med andra
freningar. Mnga antog att vi hade ftt srskilt projektstd fr detta,
och alla sa att de hade semester och inte kunde vara med. S frsta
ret gick det inte. Men vi fortsatte att frska och kontaktade andra
och fler freningar. S i r gick det och det blev en stor festival med
600-700 beskare. Mnga freningar deltog och det blev mycket bra
fr samarbetet i Rosengrd och alla kom bra verens.

162

163

Memories
Wounded
by Kemer Elleyali
Translation: Cindy Mizher

164

165




`


*lg4X
c]mQ\
cl-g3
cmamA4YL


[YGX
GL-
Zgl


_mA4YL
j*Y
[YF
GL

*lg4X
k`X
j*Y
[YF
GL

j*Y
`T
^]T
l-g3


ka.Tf
ka-
kYX
j*Y


kama3
cmXH
emL
8Ff


e]YF
kGL-\
6mX
m?


cFgg\
OYd
l-g3


cFgg\
^\/
_\


kU
[F
.mT

kU
[Ff


Zgl
WT
Z)
J0af


emL
23#
*#\f


c\g4Q\
OYd
l-g3


cmM?f
ZC`f
c=-G\
_m


W]#
!-
[YF
l
.mT
.UL


W]#
Z/n
`
[YF
l



ZCaX
nf

-gX
[YF



*`n
nf

GX
[YF


L.F\

L.F\


j*l
k7
W]#\
-.P


kYQ
2
W]#
-.P



kGf
W]#


kG\)
W]#


k`0#

k#.L


kama3
WTf


*mG
^U]
_aL)


gLg8l
-*Ql
*#\


gYY;gl
-*Ql
*#\


f. elf
g.(l
-*Ql
*#\


.T
kaGgl
-*Ql
*#\

c$Y4]X
c=-G]X
E\
6\
`


ZCaX
E\
nf


.m eXf
WQX
E\
6\


ZQ`n
E\
nf


cm]Y4X
-gX
E\
`


*\
Vf
kYX


cm]Y3
cm]Y3
d*`

cm]Y3
2

.Ql
*#\


cm]Y3
.L
mQf


Z)
Am$]X
Xg$f


:Y(
`T\


cle`
cC$YXeX
eX\


emL
cL.G\
WP
_\
6aT\
k`
E\

Gg`
Zgl
2


GY?f
. e
Zgl


. `
Zgl


kmf
k=-
R.


km7f
kL.H
R.

166

k#f-
T.
m4#


cG;f
cm3P
`T
g7


ea\
G;nf


KPf
iQ
S`


0$X
D


.m eX
_\
-ge7
*G
.Aa


S]m(\
iYF
gMX
R-f)


Sm
_mf
Sam


-\
clg7


SamL\f


SY#g]4\
6\

W'*
W\ 
SY#g]4\
nf

EYA


.T,
SY#g]4\
6\


gY$X
S\l


SYI7f
S3-)
_ma3f


SYdf
S`.mf


.T,
W>
-g \
`


g]X
2

WQX
2


^U\
WU
kYX
.(X

^Am$X
D
kYX
o7nf
Z*X
c$l

.eUXf
6AGXf
Dg Xf


eYm(
-*Q\
.mT
m7f


d.T,
b.U
.mT
m7


SYQ
c<I
2$



Sm

Sm
g`


Smm#

SF-7


cmYF
gM
-)P
S`\


S<F
*QMf


SYY$\
5g
%.<f


SX\
_m4X
5g
%.<

SY\
-f*X
D
_mMPf
kYX


Ef
WU
VgQf
%.<



Z)
cP.#f
YP
cP.#
WU


g`
V-
g`


Km#l
V.X
D
Km#l
SX

_UGa]l
YT
[UX
g$]4
KmT
SX


ggM
_Ugm
_F


.Hne
gYQ
KmT
SX


_U4M`
_UY$]4
KmT


-.]Xf
V,X
gYQ


_U]U$
SmXG<Xd
g`
gYQf


g`
V-
g`
SX


Km#l
2
Kmmm#l
SX


R-f
_\
).X
Sm lf


S3-
iYF
c?gA$\
cm3f.Xf


SXgXgQl
)f.
WUf


R-mF
b*#f
c;;-

1.'


gM
kL\f


R.ePf
SCmI
g\


gM
kL\

167



S]$X
R*l
EAP


g
_\
SX#
WPf


gM
kL\


*#
W'*`
aX
D
j\
ZgmX


g]l
!-

gMl
f*
kYXf


kUf
S<F
-eaf

Z)
Dg\*X
V*


S`$\
Zgl
[T
*G


S.=$\f
ST
g
mXf


gM
Z/nf


1-*
-*QX
_m 
Z/n

c]YT
[T
1-*
O$Y
_U]l


S`gmF
Z*P
h.f


)g]X
]3


j-)n
^g`QX


j- X
^g`QX


cm`*]X
Vg#n
^g`P


c;(X
gQGX
^g`P


c;(X
gQGX
^g`P


WP
_\
UXd
g3-)
`
.T,
cl

g`$\
\*Pf
g3-)
.m eX
WP


$ `
c$ma\
\oGf


aXU#
.=$\
Vf
-gT*X


.T
:<(\f
.T
E3g\
9(X
2
9(X
gQGX
g4M`
gd
ZGX
gQGX
g`


b)]Xd
D
OYP
Z/n\
kaGl


d)g\f
eam`gP
.T,
*G
c4X
eGL-
-*P
!
.U
W\n

R*l
"Mf


SFg\)
R*l
"4]f


.U
k 
-.Pf


0$X
2M`
iYF
KPg


.U
SY\
SG\
2


gM
S`


EYAf
gMf


EX?f
`f


SG\
S#f-
EYA

SGff
S]X
E.m


Vf
_\
.T


SY')
N.MX
g7f


Dgg\
Smd
Smd
`\


G-f
L\
nf
GY?f
L
`


Dgg\
Smd
Smd
`\


eG3g
*YX
SmL
Om>f


m`*X
S7g
)g4f


emL
kYX
*YX
b.Uf


emL
cm`
nf
*GQ
-*Q\f


/
Rf*'l
SYd
f-.Qlf


^aX
D
Dg3


Dg3
/
V/`
S`
E\

SG\
f*'
R-.Q\
T
2


k7
1-*\
k=MX
D
2

168

SG\
0 l
ST
*'

SY\
Oa'
gY;
ceed

g
.mIl


R*l
_\
V8al\
UX
aT
kYX
`f



SYYQlf
Sa\
Od0l\
*$X
UX
D
@l.'
W]Gf



kaT.
R.


kaQF
p
cgX


SamL
iQ\
OYd

S\*P
T
Jg8


EgX
WT
SX.m


[l*QX
EgX


]YUX
.Q\
V*
UX
"M

^U\
WU
Z*X
.Ba\
Jg8


S3-
NgL
K<QX
g;
E]4f


UX
.U4
-.Q


^T
kYX
WT
_F
*G
gaF
*Gf


cdQ`
.L
i>]f


.L
!.


kLG
cF.
R*aF
.m<mf


1-*f
.Q
E.


kaGl
0mT.
6\
2


S`$\
Z*Qf


R*l
S#f-
Wl7
`f


d`.P
\l
kYX
-GXd

gIX
cXTf
1-*\
-.Q]


cm.GX
cIYX
da\
WT
`T


*#f
Dg=g\
_F
*$


gdf
*#f
*#


cmamA4YMX
c=M`n


- $X
VM?f


gYmGX
0'
m l
EYAm
]X
n
KmTf

f*l
g#f-
Wl7
iQm


gMU
gaMTf


Smd
aT
`


Smd
aT
aYT


`]#f
a]Y3
pf

0g$X
c'3ff
-*H
_\
` `


eaMT
eMU
X7
WGMX
1`
kLf


\

G-\

\f

`$\
R*aF
kQf
`$\
\*P

Sg'f
`
R.m<\
S\
-.Qf


.]P
g=
emL\
cYmY
_UmL
.ef


Vge ]X
D
_T*'


eYP
kX\
D0MXf
Jg(X


Vge ]X
_\f
W>
e`


.\If
J/ 
-.Q
2


elgQ\
a-
b)-f


k7
WT
d-f
R.


S`$\
i#


Sg'f
`
SYYQf


_m$l-\
!.A\
Sm`gd

169



_Ta4l
[F
WQ4]X
^gUl
!-
a8F
^


^gd
_\
_4#
_UYQ4\
Sm`gd


g]X
.mH
kL\
^gd


k`gmF
Z*P
_UmIl
g]YX
"]4\
`f


&=.f
KG>
S\
Dg\)
Z*P
`f


EPgX
.\n
Z*P


Zg$]X
R.m<\
cg
!f.f


SX#
V4f



ZgmX
kg\
^gUl
!-
.l


cm`-
\eX
SYm 
2


SYYQf
SYP
_]Af


cma]X
SmLg
!-
OYd
6\
*G


g8mG
!-
.]F
SX
c4X


Ra4
[F
gY#
.mT
oI7
kL
c4X


eY]F\
*G
Sm$
c]e\
.mT
oI7
kL
c4X


eYP\
*G
c4X
.mT
bgff
1`f
c]e\
.mT
A$\
kL


SP/-
iYF
W G4
n


Sg\
iYF
W G4
n


b*7
gYQ\

.]F
gX
kYX


SY#.
k>]f


Sa\
.Ql
[F
g]X
Jg8f
,G


SmXg#
kYX
^gmG
Jg(X
Jg8


_]A\
SYP
`f


_m]XGX
.
OYG\
SYP


_mQl
R*aFf


SG\
kYX
WTf
`
Sm al
!-
g`


m(m\
S.
R

^\n
.
iYF
W;gf


Ra4l
[F
S-
Z.T
kPoX


S-
*Ff
OQ$mX


)*
1`
WQf


b*l*
bm#
*f


k=]X
WT
Sm4a
b*l*
bm#


.T
*G\
WTf


.T
SYQFf
SYP
_\
k$]a\
WT


-g;f
k=\
l.T+


.eQX
emX\
_ma3
Df


Sm=\
_mf
eam
b*l*
bm#
*


.mT
%.7

.mT
g L


OlL
W>
`f

clfd


*
.Q
Z/n
6\
S`


clfeX
cM#
_\


h.T,X
kX
.A(
Pf
.mT


kaF
d*Gf


_ma$X
.G8
Pf
.mT


kama#
Wd 
2


ZgmX
2


k`o'
g7
J.G\
OYd


N7f
.T,


T
-.Pf
Eg

170


kama3
_\
_ma3
2]'
.'
_F

_4#f
iY#
^gUl
j
kYX
ia]


_m]XGX
.
kY\
iQmf


_4#f
iY#
j
kYX
g`


`
k]YQ
Kemer Elleyali

171

172

173

I:
Palestinian Syrian living in Sweden
The day I raised a flag
I raised the flag of my homeland Palestine
I raised the flag of my second homeland Sweden
Syria was also my homeland
The country i grew and was nourished in
Where I spent most of my years
So why did you not raise its flag?
Syria is in pain now
It has been in pain for a long time
it is crying, crying a lot
it is bleeding every day
And no one has empathy with that
Syria is now divided
Opposition, regime, and sectarianism
I thought a lot about which flag I should raise
The flag of the revolution? Or the regime?
The Flag of the Baath party, or the one of the mandate?
I did not know, I did not know
I decided I would not carry anything with my hands
I will carry it only with my heart
I will carry my pain
Carry my tears
My joy, my sorrow
And all my years
Bury them all in a remote place
Where no one can see
Where no one can reach
Where no one can demolish or displace
Where no one can cause me more pain

174

I do not stand with the militant opposition

Nor with the regime
I do not stand for murder nor displacement
Nor do I stand with revenge
I stand with the peaceful revolution
The one that shouted its peaceful, its peaceful when it first
started
"Please do not come closer, its only a peaceful demonstration"
It remained peaceful for a while
And then it turned into ponds of blood
It was never ending
It still is never ending
And even though I did not recognise it before
That day I was hurt
That day I was forced to leave
That day I was forced to abandon my land and home
Abandon my room and belongings
I felt I left my soul behind
It was very hard and tough
And it was harder to stay standing there at the checkpoint
To wait for your turn after months of being displaced, to be able to
enter your camp
Some meters stand between you and your home
You cant, you are not allowed to look
You are not allowed to even hope to access it
You are not allowed to remember your beautiful days there
The years of studies and work
Your neighbours, your family
You are only allowed to remember only the killing, only the death
The vandalism everywhere
The smell of blood and human shreds on the walls
The hunger, the thirst, the blackouts
And many things I cannot even imagine

175

Many things I hate to remember

You feel a pinch in your heart
The home, your home
Your street, your hoods
You are forbidden from entering all that
You loose your temper
You scream to the face of your occupier
You scream to the faces of those as miserable as you are
Those who are queuing with you
You scream till the blood in your heart burns:
You think you are men?
Shame on the men then
How can you allow a dog to deprive you of your homes?
How can you accept this exile
How can you allow yourselves to accept this humiliation and
bitterness
You think you are men?
Shame on the men then
Then you get the response from behind
With the russian8 pointed at your head
The voice tells you to shut up
You will only cost one bullet, the voice says
And that you are still not allowed to enter
And that you can die in your agony
you are still not allowed to enter
Chop your flesh with your own hands
Kill yourself from the inside
you are still not allowed to enter
And the day we feel like allowing someone to enter
The one who enters, will die

You collapse and you weep

You have an exam in few days
All your books and notes are inside the house
You need to enter
You need them to study
Maybe you will be able to make it till the exam
And then you start picturing the subjects
-Administrative Law
-Commercial law
-Civil Status Law
-Private Penal Code
Private Penal Code!
I remembered that I studied that book and took the exam before
we left
I actually got good grades
In the first lecture, the teacher told us that the Public Penal Code is
the same as the Private Penal code
Its just that the private one is more specific and detailed
That meant that I should not worry about the course
I w be able to pass it, I still remember all its requirements
You open the door of hope for tomorrow with your own hands
You wipe your tears with your own hands
And you decide you will come back tomorrow
You will stand at the same checkpoint
But you will have more hope stacked with you that you will make
it to the inside
And you make it
You get to enter and to get out
And while you are getting out, you feel your soul is exciting your
body
And the pain and sorrow comes back stronger than before
Can someone please tell me what the difference is?
You are in pain in both cases

8 Weapon (Translator's note)

176

177

Whether you were able to get in and out or whether you werent
You are in pain in both cases
The whole country feels very tight, and is trapping you
Everything becomes darker
You hate the whole country and whom ever is left in it
You become unable to stay another minute in it
Your parents then decide to take you on a vacation
One week in Lebanon!
Even though you are going on a vacation
You decide to take your books with you
But it is in vain as you study nothing
You take your books on a vacation with you
Hhhh, they are allowed to have a vacation, they were just as
trapped as you
You were that person who always had a book in their hands
You would make maps with your notes on a book till it could not
take it anymore
It is as if the book kept telling you:
Please leave me
For the love of god spare me
You envision all the old pain
You open a book to read and all you can see is blood everywhere
You hear the shelling above your head
You decide to close the book
Get far away from it, far away from everything in the past
And the vacation goes on
You get some rest
You get a hint of recovery
You are able to concentrate and study again
-Not that much concentration actuallyYou take your exams holding your life in your own hands.
We always read this phrase in the arabic language books of the
relief agency9
It all spoke of one subject:

The Palestinian uprising and the stone-throwing children

How would a dad be holding his life in his own hands while
getting bread for his family
I was like this
We were all like this
God protected us and saved our lives
God also saved us from the checkpoints
There were many people that held their lives in their own hands
And they died, they did not return, they died.
You submitted some exams and you had some left
Your mother decided over the fate of yours and your siblings
In a moonless night, she runs away with all of you
She takes you to the unknown with her heart full of fear
She fears to stay and also fears the unknown
But she takes the risk with the will of god strengthening her
You leave everything behind you, even your exams
She tells you and your siblings that there, in the new place,
-if we lived to reach itA beautiful future is waiting for you
That your future there is better than the one here
That here, there is nothing but death
And that she would not let death take you
You feel weak in front of your mothers tears and you surrender
You take the journey to face your fate
You ask yourself if your death would be coming today
But you get hints from god to sooth your fears and tell you that
you still have time
You still have a life to live
There are still a lot of good things awaiting
There are still a lot of good things you need to do
There are a lot of milestones, faces, and people you need to meet
Do not hurry for your fate, do not rush your death.

9. UNRWA United Nations Relief Agency for Palestine Refugees (Translator's note)

178

179

What doesn't kill you makes you stronger,

You continue your journey
You suffer and you feel death so close everyday
You see the fear in the eyes of people around you
But you are relaxed
You put your heart in the hands of your god
And you are positive that he will save you and everyone with you
God does not fail you,
You reach safely to fulfill your gods promise
To meet new people
To start a new life
A life that will make you forget all the past
The further you move, the more memories you erase from your
heart and brain
Pictures from the past
Years of pain and sorrow
You start a new life with a big gap between it and your past
A big crack inside you, a steep cliff
But you stay awake and aware
That you shall not go near the edge of that cliff.

Post-migration
Traumas
A text by Sami Salamour

Sometimes I remember some things, but I quickly push them away

Sometimes I feel nostalgic, but I quickly ignore my nostalgia
Yet today, I do not know what made me remember and have this
longing
To suffer this pain and write the last five years down
I hope that what is coming is better
And my hopes will always be high, that god will always be on my
side telling me that everything will be better and better.

180

181

The aim of this short writing is to describe difficulties and

traumatic experiences of refugees after they have landed in the
asylum countries.
As long as I have resided in Sweden and during my whole stay,
I have come into contact with a lot of people with migration
background. Hence, this writing is mostly based on the
circumstances faced by refugees and asylum-seekers in Sweden;
but similar stories and conditions are found in all other European
countries.
When it comes to psychological well-being of refugees and asylumseekers, the general discussion and research mostly focus on
traumas which refugees have experienced in their home country.
Post-migration difficulties which have direct effect on the refugees
health and well-being are almost always forgotten in the discourses
about refugees. No significant study has yet been conducted to
investigate post-migration trauma.

People with migration background are often described as

traumatized by war, conflict and other numerous challenges
in their home countries, as well as the scary and hazardous
journey they take from their country of origin to the country of
destination.
All the pushing factors like conflict, poverty, hopelessness, lack of
freedom and so on, which force people to flee are often listed as
factors for traumatization. But the question is, what happens when
refugees reach the asylum countries? Do they get enough relief
and support to cope with old traumatic experiences? Or on the
contrary, do they go through a traumatizing living condition even
after and during the asylum-seeking process?
It is worth wondering, do people who flee overcome all the
problems once they get to Europe or other so-called safe countries?
In most cases, the answer would be a definite no. Refugees and
asylum seekers experience new traumas after landing in the
countries of destination, which I call the post-migration traumas.
It is easy to assume that once migrants get to the countries of
destination they succeed in dealing with all the challenges and
difficulties, but unfortunately that is not the case. Nowadays postmigration traumas and problems are being experienced from the
very early days after arriving in asylum countries. Some experience
it by getting their residential houses burned and some by not
having any housing at all.
There are various factors and problems associated to postmigration traumas. Long and frustrating process of asylum claim
investigation, isolation, a sense of abandonment and of being lost
between the country of origin and the country of asylum, and the
exhausting process of integration as it has become even harder to
get in to the society with the adoption of new asylum laws. All

182

183

But the question is, what happens when refugees

reach the asylum countries? Do they get enough
relief and support to cope with old traumatic
experiences? Or on the contrary, do they go through
a traumatizing living condition even after and
during the asylum-seeking process?

these factors and many others make asylum-seekers very vulnerable

to the experience of new traumas.
However, the biggest mental shock they experience is often when
the Migration board turns down their asylum applications. There
are thousands of people whose asylum applications have been
denied and must live in hiding.
When the asylum application is rejected, the applicant no longer
has the right to reside in the country. In order to resist the decision,
asylum seekers have to live in hiding, since going back to the
countries that they fled from is not an option for them.
It is however an extremely harsh life to live in hiding. People in
hiding go through very tough living conditions, they have no
access to school and health, no right to work, and other basic
needs for living.

and people in need by offering these kind of jobs and paying as

little as 20kr per hour.
The following quotations are to better illustrate the living
condition of those in hiding.
Its hard to imagine for those who haven't been through this sort
of life, how hard it is to be in hiding. Constant fear, uncertainty,
and self independence are things that you carry with yourself all
the time, along with financial and housing concerns says Jawid
who has lived in hiding for 3 years now.
I am supposed to live in hiding for four years in order to be
able to seek asylum again. It's so boring, I am already frustrated
enough. There is no excitement or entertainment. I don't know
how I would manage all these years says Abdul, who had recently
started living in hiding after his asylum application was denied by
the Migration board.
Despite the fact that there has been some refugees-welcome
movement and activism to support new arrival refugees lately, the
general atmosphere in the asylum countries is very hostile toward
refugees.
Recently, the Swedish government has resorted to any possible
options in order to bring down the number of the asylum seekers
in the country. ID controls, closing the borders, adopting new
asylum legislation which practically makes it even more difficult
to enter the country and start a simple life and so on, are obvious
indications that refugees are not welcome here.

Financial issues and providing livelihood is another problem facing

those in hiding, which they often have to deal with by entering
the irregular work market and work under very poor working
conditions with long hours and extremely low wages. It is small
businesses and companies which take advantage of the situation

184

185

Det behvs
fler jonglrer
Ett samtal med Sara Whlin och
Kenjrio Sato p TKT, Teamet fr krigsoch tortyrskadade i Malm

186

187

Tyfon mtte Sara Whlin, samordnare, och Kenjiro Sato,

psykolog, p Teamet fr krigs- och tortyrskadade (TKT) inom
Barn och Ungdomspsykiatrin i Malm. Vi pratade om dagens
svra situation dr allt fler mnniskor tvingas p flykt och br
med sig svra trauman. Om hur asylmottagandet och samhllet
brister i att ta hand om mnniskors trauman och om hur vi
istllet fr experter skulle behva kreativa lsningar fr att ta
hand om varandra bortom stigmatiserande kategorier.

Hur har ni det just nu?

Sara: Vi har det ganska tungt. Vr mlgrupp har blivit tuffare.
Ju fler barn frn Syrien som kommer ju fler tunga renden
fr vi och vi p TKT ska ta de tyngsta rendena. Vad som
pverkar oss mycket r att fler och fler fr avslag. Innan var det
Dublinfrordningen som gllde de flesta av vra patienter d hade
vi koll p hur vi kunde gra. Det har vi inte nu, det finns ingen
enkel plan nr ngon fr avslag.

Varfr finns ni och vad r er roll?

hit fr att det r s jobbigt p andra stllen den gr. Det sger ju
ngot nd.
Vi r ocks ensamma i Skne om att behandla hela familjer och det
r ett stort behov. Drfr r det viktigt att vi finns. Vi kan behandla
hela familjetrauman och inte bara individuella trauman.
Kenjiro: Vi finns ocks fr att samhllet inte klarar att ta hand om
trauman p ett bra stt. TKT har ett tvdelat uppdrag kan man
sga, ett fr vra patienter som behver vrd, och ett uppdrag fr
samhllet utt som r att normalisera vra patienter och deras behov.
Sara: Vi brukar sga till de som kontaktar oss och inte vet vad de
ska gra med ett barn eller ungdom som mr dligt p grund av
sina trauman, att se dem och bemta dem som vilka barn och
ungdomar som helst.
Kenjiro: Precis, det r viktigt att motbevisa bilden av flyktingar
som annorlunda eller ngot att vara rdd fr. Vad vi ser r att det
r flyktingar som r utsatta i vrlden, inte vrlden som r utsatt fr
mnniskor p flykt. Samhllet behver ta hand om de utsatta.

Kenjiro: Egentligen ska vi inte behva finnas. I den bsta av vrldar

behvs vi inte men tyvrr vxer vi istllet. Situationen blir vrre och
vrre med fler och fler som tvingas p flykt, ven om de flesta inte
befinner sig hr i Sverige.
Sara: Vi finns fr att det finns mnniskor med svra trauman som
behver hjlp med att bearbeta dem. Frutom detta uppenbara,
att mnniskor behver vrd, behver vi ocks finnas som en
motpart till alla de stllen dit mnniskor inte fr komma och inte
accepteras. Vi bedriver ju ingen politisk verksamhet men bara att
vi finns och vlkomnar de som p mnga andra stllen inte blir
vlkomnade r viktigt. Vi ifrgastter inte vra patienter som blir
ifrgasatta verallt annars. Jag tror att de trivs hr och knner sig
vlkomna hr. En patient beskriver det som semester att komma

188

Vad vi ser r att det r flyktingar

som r utsatta i vrlden, inte vrlden
som r utsatt fr mnniskor p flykt.
Samhllet behver ta hand om de
utsatta.
189

Hur skulle det kunna se ut

istllet menar ni?
Kenjiro: I andra mindre rika samhllen har man lyckats med
att hantera trauman p ett mer kreativt och naturligt stt, utan
att stigmatisera, dramatisera och frsjukliga det som faktiskt
r normala reaktioner. Eller som vi brukar sga p TKT,
normala reaktioner p onormala situationer. Men ett problem i
vsterlndska samhllen r att det finns fr mycket specialister.
Forskning visar att det som gr att ett trauma vxer r det som
hnder efter ett trauma som det inte pratas om, som mts av
tystnad och stigmatisering. Det som hnt har hnt men om vi som
samhlle kan hantera det kan vi lka det. Vad som sker om det inte
tas om hand r att traumat fortstter och frstrks.
Sara: I vra patienters fall blir det s i asylmottagandet, med den
lnga vntan och ovissheten. Att inte bli betrodd utan istllet
misstnkliggras. De blir s att sga re-traumatiserade av samhllet
drfr att det inte finns ngon plats fr dem att bearbeta sina
trauman. Det r inte bara fr att det saknas resurser utan de

- I vra patienters fall blir det s i

asylmottagandet, med den lnga vntan och
ovissheten. Att inte bli betrodd utan istllet
misstnkliggras. De blir s att sga retraumatiserade av samhllet drfr att det
inte finns ngon plats fr dem att bearbeta
sina trauman.
190

resurser som finns behver ocks omstruktureras. Jag tror att om

det fanns en annan mottagning s skulle mnniskor kunna lka
sina trauman.
Kenjiro: I vsterlndska samhllen saknas kreativa lsningar fr
att hantera trauman. Vi frsjukligar normala reaktioner p
onormala situationer. Trauman kan hanteras om reaktionerna
frn samhllet r varma, ppna och omhndertagande. Nr det r
tvrtom blir traumat vrre.
Vi p TKT har som tur r en viss ansvarsfrihet frn ledningen
vilket gr att vi kan jobba ngorlunda okonventionellt. Det finns
mycket inspiration att hmta frn kreativ traumahantering. En
inspirationsklla r Van der Kolk som r verksam i Boston. Yoga,
improvisationsteater och dataspel r bara ngra exempel p hur en
traumabehandling kan g till. Costa Rica-modellen, vilken handlar
om att fnga trauma i sin naturliga milj och fungera som en
motvikt till specialistsamhllet, r ocks mycket inspirerande.

Ni r vldigt engagerade i det ni gr. Vad

ser ni att ert samhllsengagemang ger
till verksamheten?
Sara: Det r viktigt fr oss att bry oss om samhllet fr att vi ska
kunna hlla oss friska och hlsosamma och fr att orka. Patienterna
strks nog ocks av vrt engagemang. Jag tror att det syns p oss
och lyser igenom att vi bryr oss p riktigt.
Kenjiro: Det handlar om att mnskliggra ocks oss sjlva, att visa
att vi bryr oss. Det r s viktigt att kunna mta vra patienter som
medmnniskor.

191

P TKT arbetar mnga som r s kallade

specialister inom sitt omrde, hur ser
ni p det?
Kenjiro: P ett stt r det bra att det finns ett bra och kompetent
teamwork kring traumabearbetning. Men med ett kritiskt ga
kan man se att vi kanske skulle behva ett mer kreativt stt att se
p traumabearbetning. Det behvs mer teater, mer jonglrer och
clowner. Vi behver mer kreativitet. Fler musikaler till exempel.
Det hanterar vi nu med frivilliga krafter och d blir vi p TKT
experter igen, vilket befster en rdsla fr andra som inte r s
kallade specialister att prata om traumat.
S den negativa konsekvensen av expertsamhllet r att f jobbar
med det som fler skulle behva vara en del av. Jag r sker p att
dr ute finns en massa jonglrer som hjlper p kreativa stt att
bearbeta trauman men de fr inte samma cred eller uppmuntran
fr det.

Sara: Ett fantastiskt och kreativt exempel r vad vi kan kalla

Ullaredsmodellen. Det var nr en som vi knner upplevde att
han inte ndde en viss patientgrupp som han kom p en metod
han ville testa. Han bjd med patienterna p en shoppingresa till
Ullared. P vgen dit och hem som tog totalt fyra timmar passade
han p att prata med dem. Det blev jttelyckat och han upprepade
detta flera gnger eftert. Mer sdant behvs, att vga tnka utanfr
ramarna.
Kenjiro: Vill ni ha inspiration kring kreativt traumahanterande och
bearbetande arbete r boken The body keeps the score av Van der
Kolk att rekommendera. Kolla ven p hemsidan Traumacenter.org

Sara: Som ni i Tyfon, ni r jonglrer.

Vad ser ni fr utmaningar den

nrmsta tiden?
Sara: Vi behver mer resurser till TKT s att vi inte drunknar i
arbete. Just nu r det vldigt tungt och vi behver lite backup.
Fler mnniskor mr smre och fler mnniskor som flytt krig och
frfljelse har kommit hit till Malm.
Kenjiro: Vi behver ocks kreativitet, mer t Costa rica-modellen.
I samhllet behver vi vga hitta kreativa stt att mta mnniskors
trauman. Inte bara genom att skicka mnniskor till experter utan
ven p ett vardagligt stt ta hand om varandra.

192

193

Misstankar,
missbruk och
behandling
Ett samtal med Maria Wallander
p Maria Malm

194

195

Hur uppkom idn till projektet och hur

arbetar ni i nulget?
Sjlva idn till projektet uppkom utifrn ett behov vi sg. Ute
p boendena i Malm upptckte personalen d och d missbruk
bland ungdomarna men knde att de saknade kompetens omkring
detta. De knde att de inte visste riktigt hur de skulle agera eller
hantera det hela. Samtidigt hade vi p Maria Malm en del
ensamkommande ungdomar i behandlingskontakt, men vi ocks
famlade en del d vi var vana att jobba mycket i relationen till
familjen. Pltsligt gllde det ungdomar som var utan familj men
som istllet hade massa andra folk runt omkring sig s som goda
mn, boendepersonal, socialsekreterare med flera. S frgan blev:
vilka skulle vi samarbeta med?
Projektet handlar om att hja kompetensen bland personal p
boenden i Malm, s att de ska bli lttare att upptcka missbruk.
Och en sdan viktig del r att du delar med dig till de andra i
personalen nr du fr magknslan om att det r ngot som inte
stmmer. Fr att upptcka ett missbruk r nmligen lite som ett
pussel och du mste se bitar som kan visa att det hr kan vara ett
missbruk. Drfr r det viktigt att informationen nr alla.

Hur pverkas behandlingen av aspekter

relaterade till trauma och flykt?
I vra samarbeten med TKT och andra som arbetar med
traumamedveten omsorg s har vi tagit till oss att det r viktigt
att prata om flykten, fast att vi mste gra det p rtt stt. Nr
en person pbrjar en behandling p Maria Malm s r det
ocks kartlggande, allts vad har drogen fyllt fr funktion och
vad du har fr bakgrund, som frst utreds. Oftast finns det ju
en anledning till varfr man har fastnat fr en drog. Flykten och
saknaden av familjen r ju inte sllan en del i det. Vi r dock
alltid vldigt noga med att frbereda ungdomen p frgorna, och

196

pongtera att de kan vlja sjlva om de vill svara p dem, och att
man inte behver om man inte r redo fr det. Efter ett par tre
frgor stller vi frgan igen om ungdomen vill fortstta s att hen
terigen kan knna efter och vlja.
Det r s klart olika hur ungdomar vill gra i frhllande till detta,
men de flesta vill prata om sina erfarenheter. Jag frgar ocks eftert
om hur det var fr ungdomen att prata om detta, och d har en
del svarat i stil med "efter att ftt alla dessa frgor s knner jag att
ni verkligen tar mig p allvar, och d behver jag ju verkligen sluta
med cannabis. Ungdomen har allts gjort den kopplingen till att
hon/han tas p stort allvar.
TKT talar ju ocks om att en tredjedel av alla som har trauma
behver specialistvrd, en tredjedel lser det sjlva med egna
metoder, och att en annan tredjedel kan behva ett visst std och
behva prata om det ett par gnger fr kan bli hjlpta av det. Dr
tnker jag att vi kan fylla en jtteviktig roll. Tror vi att det behvs
specialistvrd s hjlper vi till med att hnvisa vidare till det.

Vi r dock alltid
vldigt noga med att
frbereda ungdomen
p frgorna, och
pongtera att de kan
vlja sjlva om de vill
svara p dem
197

Kan ni se ngra srskilda mnster nr

det gller anvndning av droger bland
ensamkommande ungdomar?

Finns det en specifik drog som anvnds

mest och i s fall hur pverkar detta
behandlingar och insatser?

Min upplevelse r att det r vanligare bland ensamkommande

ungdomar att de missbrukar redan frn start fr att minska
symptom p dligt mende. Andra ungdomar som har vxt upp
och har sin familj i Sverige till strre utstrckning brjar anvnda
en drog fr att det r kul, hftigt och ger en gemenskap. Sen blir
det ofta en sjlvmedicinering ven fr dem efter ett tag. Jag har
dock inga siffror p att ensamkommande skulle missbruka mer n
andra ungdomar. Det ser vi inte. Men det finns andra behov och
andra riskfaktorer, s som att komma ensam till ett land, att inte ha
sin familj nra eller att de har med sig en traumatisk flykthistoria.

Cannabis och Tramadol r de vanligaste drogerna precis som det r

fr hela ungdomsgruppen i Malm.Tramadol r ett smrtstillande
lkemedel som sljs p Malms gator. Av ngon konstig anledning
r det lite av en sknedrog och inte lika stort i vriga Sverige.
Tramadol slr p samma receptorer som heroin s frn brjan r
det en effektiv lindring av smrta, ngest, smnproblem och mnga
upplever att de blir mer avslappnade. Det gr dock ganska snabbt
till stadiet d en behver mer och mer fr att f samma effekt.
Nr du sedan frstr att det inte r s bra har det ofta gtt ganska
lngt. Nr du sen ska sluta s r abstinensen fruktansvrd, liknande
heroin, med svettningar, ngest, huvudvrk med mera.

Mot den bakgrunden blir det bde svrare och lttare att behandla.
P ett stt s kanske det inte finns s mycket motstnd i stil med
"det hr r ju ingen fara, det r ju bara fr att det ska vara roligt"
eller andra lttare undanflykter. Dremot behvs ju ett alternativt
fr ungdomarna som kan vara svrare att finna. Samtidigt s
upplever jag att information om till exempel skadeverkningar av
drogen, vad som hnder nr du slutar och varfr det verkar i brjan
och inte sen, fungerar bttre gentemot mlgruppen. Frmodligen
r det fr att mnga av dem inte ftt den informationen tidigare i
skolan, men ocks fr att det knns viktigt fr mnga att veta vad
som hnder i kroppen.

Det finns andra behov och andra riskfaktorer, s

som att komma ensam till ett land, att inte ha sin
familj nra eller att de har med sig en traumatisk
flykthistoria.
198

Det r ganska mnga ungdomar som tnker att det inte r s farligt
med Tramadol eftersom att lkare ibland skriver ut den. Drfr
blir det viktigt fr oss att sprida information om just faran i att ta
medicin som inte r utskriven till dig sjlv. Men dr blir det ett
dilemma fr det finns ocks en rdsla fr att sdan information ska
ka nyfikenheten.
P boenden finns ocks ofta frgor om droganalyser och hr finns
det ocks mycket okunskap. Det r till exempel inte alla som vet
att om ngon rker cannabis sporadiskt s gr det ut ur kroppen
vldigt snabbt, men rker ngon ofta s kan det ju ta flera veckor.
Det kan till exempel vara en situation d det finns misstankar om
att ungdomen rker lite i helgen. Sen vill personalen gra ett test
och pratar drfr med socialsekreteraren och sen har det gtt en
vecka nr testet grs. D visar s klart det inte ngonting, och d
blir det bara vldigt jobbig situation fr alla.

199

Ser ni ngon skillnad vad det gller

drogmissbruk och alkoholmissbruk?
Anledningen till varfr inte s mnga sker behandling hr fr
alkohol r att det r lagligt och det anses ta lngre tid innan det
blir ett problem i samhllet. Nr du drfr sker behandling fr
alkohol r du oftast lite ldre och missbruket har gtt lngre. Det
finns dock en del ungdomar som kommer p grund av alkohol,
efter att boendepersonal har hittar mycket burkar p rummet m.m.
Kring alkohol finns det ocks ofta en stor skam fr det r nstan
mer tabubelagt n preparat.

Mnga kan vara rdda fr att ta upp den oro

en har, och en kan tnka att det kanske skadar
relationen till ungdomen. Drfr vill man ofta vara
ganska sker innan man tar upp det. Och nr man
verkligen blivit sker och ftt bevis, ja d har det
oftast gtt alldeles fr lngt.

Behandlingen av alkoholmissbruk har samma upplgg, och ofta rr

det sig om samma bakgrunder. Sen kan abstinensen se annorlunda
ut kring alkoholen. Det finns ju vldigt standardiserade mallar
kring nr ett alkoholnyttjande har ett beroendemnster, som
utgr ifrn hur mycket en dricker, om du har minnesluckor, om
du lter bli att gra saker som du borde fr att du dricker, om
du tar en terstllare med mera. S fr du olika pong utifrn ett
pongsystem. Sen kan det vara s att en person inte fr s mnga
pong men nd dricker av fel anledningar.

med Maria Malm ser ut. Vi berttar att vi kommer att trffas vid
ett par tillfllen d hen fr bertta lite om situationen och fr att
vi ska lra knna varandra. Sedan trffas vi vid ngot ytterligare
tillflle och frhoppningsvis har ungdomen d kunnat presentera
vad hen behver hjlp med och vad som nskas frn personalen.
Frsta fasen r allts mer kartlggande och informationsskapande.
Standardupplgget r sedan att vi trffas en gng i veckan, men vill
ungdomen s ses vi oftare. Till exempel om ngon fastnar i Tramadol
och har vldigt svr abstinens. D vill vi grna trffas oftare.

Hur gr en tillvga fr att identifiera

ett missbruk, och hur arbetar ni med
behandlingen?

Har ni ngra rd till personer som

knner oro fr en ungdom?

Om det r en ungdom som bor p ett boende och r under 18

s r ntverket vldigt viktigt att ha med direkt i kontakten, ofta
fr att det r dem som upptckt missbruket. Vi brukar d ha
ett informationsmte fr ungdomen, och en del tar det jttebra
och vill ha behandling. Andra gr mer motstnd och d jobbar
vi mer med att frklara konceptet och prata med ungdomen om
frtroendefrlusten som personal och andra i ntverket knner i
situationen. Vi gr ocks upp ramarna och frklarar hur kontakten

200

Mnga kan vara rdda fr att ta upp den oro en har, och en kan
tnka att det kanske skadar relationen till ungdomen. Drfr
vill man ofta vara ganska sker innan man tar upp det. Och nr
man verkligen blivit sker och ftt bevis, ja d har det oftast gtt
alldeles fr lngt. Jag jobbar drfr mycket med rdet att en ska
ta upp sin oro vid ett tidigt skede. Finns det en svag misstanke s
r det kanske lttare att bara tala om de olika symptomen med
ungdomen och att du knner oro fr just dem. Brjar det komma
mer och mer tecken p missbruk s kan en kanske nmna ngot
som "en tanke jag fr r att det kanske handlar om droger" och p

201

Behandlingen av
alkoholmissbruk har samma
upplgg, och ofta rr det sig
om samma bakgrunder.

s vis brja samtalet. Det r viktigt att gra det p ett schysst stt
s att det inte blir som att stlla ngon mot vggen. En br visa att
det finns en oro och att en vill hjlpa med det som en ser.
Det finns ofta jttemnga bra anledningar som en kan komma p
fr att inte ta upp en misstanke, men en mste prata om det. Helst
innan misstankar kommer upp. En id r att prata om frgor kring
hur ungdomen gr nr ngon bjuder p cigaretter, eller nr ngon
rker cannabis. Alla ungdomar stter p cannabis fr det finns
verallt, det finns p skolor. Brja samtalet nr lget finns och det
finns en god relation. Visa att det hr str jag verkligen fr, att det
hr r dligt och att det inte lser ngra problem. Sen kan ju du
som boendestdjare eller nrstende prata med den som har bst
relation med ungdomen s att den tar samtalet, fr d kan det bli
ett bttre samtal.
Reaktioner nr personal tar upp en oro kan ju vara vldigt olika.
En av de vanliga r s klart ett nekande och frgor som "litar du
inte p mig?". Men kanske r det ett missbruk och d r detta ofta
ett frsvar som direkt stts igng. D mste en st kvar dr och
visa att man bryr sig, och kanske svara att en faktiskt inte litar p
ungdomen nr det gller droger. Eller fram tills att en fr reda p
vad det handlar mer om och att det inte betyder att en inte tycker
om personen eller inte litar p ngot som den sger. Men nr det
gller droger r det alltid svrt att veta vad som r vad, och det
tycker jag en kan vara rak med.

202

Vad mter ni fr svrigheter i projektet?

Vi har haft en del ungdomar som har varit i vntan p besked
eller som varit papperslsa. D finns det ven ofta en rdsla fr att
ngon ska f reda p att personen gr i behandling fr missbruk
och att det skulle kunna pverka Migrationsverket. Men det r
absolut sekretess och ingen annan fr reda p nr ngon gr i
behandling. Det r s klart nd svrt nr en inte vet hur framtiden
ser ut. ven fr oss blir det svrt nr vi inte vet hur det ser ut nsta
vecka och var ungdomen r.
En sak som jag ocks pratat mycket om ute p boenden r frgor
kring drogfria boenden, dr en inte fr bo om en anvnder droger.
Det kan dock inte funka s i verkligheten. Framkommer det att
det anvnds droger s kopplas det ju p en insats men du mste
fortfarande f bo kvar p boendet. Det krvs en trygg plan, och
det r den en ska fokusera istllet. Men det har varit en svr sak att
hantera och kring vilket det finns mycket frgor. Jag menar nd
att det r vldigt viktigt att boendepersonalen har instllningen
att de ska hjlpa ungdomen och att hen kan bo kvar dr. Och
att personalen finns med i processen. Finns utgngspunkten att
ungdomen mste flytta, d r det vldigt svrt att gra ett bra jobb.
Vi r ganska unika med projektet i Malm. Jag tror att Malm
r den staden som har mest erfarenhet av att arbeta med
ensamkommande s vi blir ju lite banbrytande nr vi ser behoven.
P andra stllen har mnga sett dessa frst nu. Jag trffade Maria
mottagningar i Gteborg och Stockholm och mnga r vldigt
glada av att vi nu samlar in kunskap som de kan ta del av sen.

203

Socialt arbete
och papperslsa:
omfrhandlingar
av tillhrighet?
En text avVanna Nordling,
aktivist och doktorand p
Socialhgskolan, Lunds Universitet

204

205

Socialarbetare anstllda inom kommunen befinner sig i en

position dr de delvis har makt att avgra vem som ska f tillgng
till samhllets service och inte. De har en direkt kontakt med
klienter och eftersom Socialtjnstlagen inte reglerar i detalj hur
socialarbetarna ska arbeta finns det ibland ett utrymme att agera
utifrn egna ider om inkludering eller exkludering. I relation till
papperslsa migranter har detta studerats bland handlggare av
ekonomiskt bistnd (Bjrngren Cuadra & Staaf 2012, Jnsson
2014). I flera olika texter diskuterar Carin Bjrngren Cuadra och
Annika Staaf, gemensamt och var fr sig, hur faktumet att det
finns ett utrymme fr tolkningar gr att socialsekreterare gr egna
bedmningar, bland annat beroende p personliga uppfattningar
om tillhrighet (Bjrngren Cuadra och Staaf 2012, Staaf 2013,
Bjrngren Cuadra 2015). I mitt pgende avhandlingsarbete r
jag intresserad av liknande frgor och jag fokuserar srskilt p
diskussioner om hur medborgarskap skapas och vilka som rknas
som medborgare (t.ex. Isin 2008). Jag har valt att studera just
socialarbetare eftersom jag r intresserad av hur papperslshet som
fenomen pverkar en grupp som till viss del faktiskt har mjlighet
att inkludera mnniskor som hamnar utanfr vlfrdsstatens
ramar. Jag studerar dels Malm stads riktlinjer fr ekonomiskt
bistnd, dr papperslsa inkluderas till viss del, och dels olika typer
av socialarbetare som kommer i kontakt med ensamkommande
papperslsa barn. Jag kommer i denna text kort bertta om dessa
tv fall och hur jag tolkar dem.
I Malm finns det riktlinjer fr socialtjnstens arbete med
ekonomiskt bistnd som explicit adresserar papperslsa (Malm
stad 2013). En av anledningarna till att man ansg sig behva
riktlinjer var att det kom mnga frgor frn socialsekreterarna
om hur de skulle hantera denna grupp. Riktlinjerna tydliggr
kommunens ansvar att hantera anskningar frn personer som
vistas inom kommunens grnser. De pekar ven p att det r
mjligt att utifrn ett barnperspektiv ge barn fullt ekonomiskt
bistnd och inte enbart det mindre ndstd som gller fr vuxna.

206

Detta r en tolkning som gr utver vad kommunen r absolut

skyldig att gra men nd en tolkning som ligger inom ramen
fr Socialtjnstlagen. Trots detta r det svrt att hitta kommuner
som har fljt Malms exempel, och riktlinjerna lyfts av vissa
fram som unika. I min studie resonerar jag om varfr det r s.
Jag tittar bland annat p hur vissa delar av lagen, till exempel
vad som rknas som nd, r ppna fr tolkning. I och med
att nd kan tolkas p olika stt och bedmningen grs frn fall
till fall r det inte alltid sjlvklart vad lagen sger. I Malm finns
det en aktiv befolkning nr det gller frgor som rr migration
och mnga med erfarenhet av att migrera. Detta kan vara en
faktor som gr att frgan har blivit extra relevant just dr. Det
finns ocks en relativt stor fattigdom, srskilt fattigdomen hos
barn har blivit uppmrksammad av bland andra Rdda Barnen
(Salonen 2012). Riktlinjerna fokuserar srskilt mycket p utsatta
barn och ur ett barnperspektiv r det nra tillhands att anse att
papperslsa barn br ha en ekonomisk trygghet som i alla fall
skrar tak ver huvudet och mat fr dagen. Jag frstr Malms
riktlinjer i linje med en omfrhandling av rttigheter inom ramen
fr vlfrdsstaten, men ocks som ett tecken p att barn som grupp
ses som mer utsatt och ven mer oskyldig n andra grupper.
Riktlinjerna inkluderar inte vuxna mer n i s kallade ndlgen och
drmed r papperslsa enbart delvis inkluderade i vlfrdsstaten
(jmfr Karlsen 2015).

Riktlinjerna tydliggr kommunens ansvar att

hantera anskningar frn personer som vistas
inom kommunens grnser. De pekar ven p att
det r mjligt att utifrn ett barnperspektiv ge
barn fullt ekonomiskt bistnd och inte enbart
det mindre ndstd som gller fr vuxna.
207

I de fall dr socialarbetarna stllde sig p barnens

sida trots att deras arbetsgivare inte tillt att de
hade fortsatt kontakt menar jag att socialarbetarna
varit tvungna att ta stllning och bryta mot rdande
normer och ider om medborgarskap vilka som hr
till eller inte

Nr vi s kommer till min andra delstudie, om socialarbetare

som mter ensamkommande papperslsa barn, tar jag ett steg
nrmare praktiken. Socialarbetarna arbetar som socialsekreterare
fr ensamkommande barn, som boendestdjare eller som gode
mn. Alla som jag har talat med har engagerat sig utver vad som
frvntas av dem i mtet med papperslsa, det var ett kriterium
nr jag skte efter intervjudeltagare. Vissa saker fick plats inom
ramen fr det handlingsutrymme som socialarbetare hade i det
individuella mtet. Detta ser jag som en omfrhandling inom
lagens ramar, ngot som liknar de resonemang som frs nr det
gller Malms riktlinjer. Andra gjorde sdant som inte fick plats
inom deras arbetsbeskrivningar, till exempel trffade de barnen
utanfr arbetet och ibland fick barnen hjlp av socialarbeterana
att hitta boende. Detta arbete skedde allts p frivillig basis, men
samtidigt agerade socialarbetarna inte helt utanfr sin roll. De
fick kontakt med de papperslsa barnen p sina arbetsplatser och
i relationen till barnen var de fortfarande delvis socialarbetare.
Relationen var central i mnga intervjuer, det var ofta specifika
relationer som fick socialarbetarna att agera p nya stt som de inte
tnkt p frut. Detta innebar att det ibland blev godtyckligt vem
som fick std och inte socialarbetarna hade en maktposition och
kunde bestmma vem de valde att ge std. Samtidigt menar jag
att de relationer som skapades genom det sociala arbetet ibland lg

208

till grund fr skapandet av nya normer och ider om tillhrighet. I

de fall dr socialarbetarna stllde sig p barnens sida trots att deras
arbetsgivare inte tillt att de hade fortsatt kontakt menar jag att
socialarbetarna varit tvungna att ta stllning och bryta mot rdande
normer och ider om medborgarskap vilka som hr till eller
inte (jmfr Isin 2008). De ensamkommande barn som fick detta
std fick mjlighet att stanna och drmed ocks tillgng till skola
och sjukvrd. Detta skulle, tillsammans med aktivistiska initiativ
(av personer med eller utan rtt papper) kunna ses som att nya
grupper gr ansprk p tillhrighet.
Inom det sociala arbetet sker stndigt frhandlingar och
frskjutningar och det r inte sjlvklart att dessa gagnar de personer
som blir till klienter (de som mter socialarbetare p olika
stt). Men jag tror att migration som fenomen, tillsammans med
rster frn sociala rrelser, r med och pverkar bde det sociala
arbetet och vr frstelse av medborgarskap. I denna process tror
jag att sjlva mtet och de nya rum eller mjligheter som uppstr
nr socialarbetarna stter p sdant de inte riktigt vet hur de ska
hantera kan bana vg fr nya stt att handla.

209

Ls mer:
Bjrngren Cuadra, Carin (2015) Encounters With Irregular
Migrants in Social WorkCollateral Damage and Reframing
of Recognizability in Swedish Public Social Services, Journal of
Immigrant and Refugee Studies,
Bjrngren Cuadra, Carin och Annika Staaf (2012) Public social
services encounters with irregular migrants in Sweden: amid values
of social work and control of migration European Journal of Social
Work
Isin, Engin (2008) Theorizing acts of citizenship in Engin Isin
and Greg Nielsen (eds.) Acts of Citizenship London: Zed Books
Jnsson, Jessica (2014) Local Reactions to Global Problems:
Undocumented Immigrants and Social Work British Journal of
Social Work, 44:1
Karlsen, Marry-Anne (2015) Precarious Inclusion. Irregular
migration, practices of care, and state b/ordering in Norway, Diss.,
PROVIR, University of Bergen
Malm stad (2013) Riktlinjer fr handlggning av frsrjningsstd
och ekonomiskt bistnd fr livsfring i vrigt, Malm: Stadskontoret
Salonen, Tapio (2012) Barns ekonomiska utsatthet i Sverige.
rsrapport 2011, Stockholm: Rdda Barnen
Staaf, Annika (2013) Socialtjnsten och de papperslsa, Nordisk
socialrttslig tidskrift, 7-8

210

211

Mjliggrare
och operatrer
i solidaritet
Ett samtal med Aina Gagliardo

212

213

Hur skulle du beskriva

social mobilisering?
Att arbeta utifrn ett perspektiv ur social mobiliserings innebr
en fundamental frndring nr det gller metoder i socialt arbete.
Socialarbetaren, som traditionellt har varit statens eller kommunens
frlngda arm, blir istllet en fretrdare fr folk och olika grupper
gentemot staten. Social mobilisering sker nr en person, som vi
kallar fr mjliggrare, eller operatr i solidaritet, gr det mjligt fr
mnniskor, som blir marginaliserade att organisera sig fr att ta del
av resurserna och frndra de maktfrhllanden som de utstts fr.
P s stt fljer den kritiska socialarbetaren/mjliggraren direkt
inte vad som beslutas ovanifrn, och fr inte p ngot stt ngons
talan, utan skapar en grogrund fr en demokratiseringsprocess, inte
minst bland dem som marginaliseras och frtrycks.

P vilket stt r det mjligt att anvnda

denna typ av metoder?
Det r klart att vi ser den hr typen av metoden mest i den
idburna sektorn, eller i utomparlamentarisk organisering. Men
det finns en koppling till traditionellt fltarbete, och jag menar
att detta egentligen inte r ngot nytt, utan att det handlar om
typer av metoder. Det som kanske r nytt r att detta nu sker i den
svenska kontexten, nr det kommer till exempelvis asylskande,
papperslsa, mnniskor med erfarenhet av flykt.

Social mobilisering sker nr en person, som vi kallar

fr mjliggrare, eller operatr i solidaritet, gr det
mjligt fr mnniskor, som blir marginaliserade
att organisera sig fr att ta del av resurserna och
frndra de maktfrhllanden som de utstts fr.
214

Hur skulle du beskriva rollen som

mjliggrare eller operatr i solidaritet
just i denna typ av organisering?
Att ha denna typ av roll krver ett kritiskt frhllningsstt. Det
handlar om att vara lyhrd och se till var gruppen r och var alla
individerna i gruppen r. Och att kunna erbjuda rtt resurser i
stunden och att kunna se utanfr en sjlv. En mjliggrare har en
funktion, och den funktionen kan se vldigt olika ut beroende p
situationen i gruppen, eller individen i gruppen men ven yttre
omstndigheter. Mjliggraren kan vara ganska drivande i vissa
stunder av mobiliseringsprocessen eller passiv i bakgrunden nr den
inte behvs. Och denna roll krver en avvgning, som i sin tur r
starkt kopplad till reflexivitet, sjlvkritik och en kritisk maktanalys.

Utifrn din erfarenhet av arbete med vr

mlgrupp och utifrn andra erfarenheter
av social mobiliseringen, vilka faktorer
har varit viktiga att frhlla sig till?
En viktig aspekt av denna typ av arbete r ett frhllningsstt
till en rttighetsdiskurs. Vad r det dessa mnniskor kmpar fr?
Detta kan vi definiera i termer av mnskliga rttigheter, som i
princip krnks dagligen. I en social mobiliseringsprocess r det
viktigt att frhlla sig till detta, och ha ett annat rttighetstnk
i vilket vi inte behver prata om just mnskliga rttigheter, eller
anvnda svra ord. Dock r det oerhrt viktigt att prata om makt.
Ett rttighetsperspektiv utgr ifrn en maktanalys och den r
en komplex process som varje individ p ngot stt gr igenom
individuellt men ocks kollektivt som grupp. Det handlar om
att individer gr igenom en process i vilken de kanske genom
organisering skapar ett kollektiv utifrn gemensamma erfarenheter.
Och i det fr ett frhllande till majoritetssamhllet, till staten, till
olika institutioner som frtrycker dem, som polisen, socialtjnsten,
vrden, arbetsmarknaden.

215

Mjliggraren kan vara ganska drivande i vissa

stunder av mobiliseringsprocessen eller passiv i
bakgrunden nr den inte behvs. Och denna roll
krver en avvgning, som i sin tur r starkt kopplad
till reflexivitet, sjlvkritik och en kritisk maktanalys.

Du har nmnt den parallella processen

dr individen artikulerar sin maktposition
i relation till majoritetssamhllet, just
som individ men ven kollektivt. Vilka
kategorier skapas i denna process och
hur pass anvndbara r dem?
Det som blir kollektivt, det som r faktorer fr en homogenitet i en
grupp r egentligen vilket slags frtryck de utstts fr av utomstende
krafter, eller vilket frhllningsstt som majoritetssamhllet
har gentemot den gruppen, och mindre vad som kommer frn
individen. Att prata om frtryck innebr en anvndning av
kategorier, och p ngot stt r detta en viktig politik som r svr att
komma ifrn. Politisk kamp r svr utan kategorisering.
Samtidigt tnker jag att det r en stor skillnad mellan att anvnda
kategorier fr ett politiskt syfte och i de frhllningsstt som man
skapar i det faktiska sociala arbetet. Dr r det mycket viktigt att inte
anvnda de kategorierna. Detta r inte sjlvklart eftersom det ltt
blir ngon typ av identifikation med det frtryck som man utstts
fr, men detta begrnsar mnniskors i sin tur frihet att utveckla sin
individualitet, sina begr, sina behov, sin kreativitet. Samtidigt skapar
kategorier en vi knsla som r jtteviktig fr gemenskap.

216

Hur kan vi ta vara p denna analysen

och implementera konkreta metoder i
vrt arbete?
Det finns metoder i social mobilisering, som handlar om att inte
klumpa ihop mnniskor utifrn dessa kategorier. ven om det r
viktigt med empowerment och separatism som strategier, s r det
extremt viktigt som en frigrande strategi att inte kategorisera. Att
vldigt konkret till exempel blanda mnniskor med erfarenhet av
flykt och migration med folk som har bott hr hela livet i olika
aktiviteter. Det r svrt i brjan, men det r en strategi och metod
som lngsiktigt motarbetar att mnniskor blir stmplade.
En intern kategorisering och erfarenheter av separatism kan ocks
gra att mnniskor som vill bryta sig loss frn detta inte kan gra
det, fr d sviker man gruppen och kampen. Hnder detta s har
mobiliseringen p ngot stt misslyckats. D har man stagnerat.
Detta r lttare sagt n gjort men det kan vara en vision.

Det finns mnga bra exempel av

organisering som har hnt i Malm,
hur tnker du kring dem utifrn detta
perspektiv?
Asylstaffetten r ett extremt bra exempel p en lyckad strategi
och metod fr social mobilisering dr mnniskor erbjds stor
frihet att utvecklas som individer samtidigt som det skapades en
kollektiv knsla fr gemensam kamp, en vision fr framtiden.
Folk var vldigt fria att utveckla sig sjlva p olika stt och jag tror
att det hade mycket att gra med att det inte bara handlade om
sjlvorganisering av papperslsa och asylskande utan att det ocks
fanns mnga solidariserande aktivister som var fdda i Sverige
och har bott hr lnge. Det skapades vnskaper, krleksrelationer,
nra relationer. Och mnga saker kan kritiseras, analyseras och

217

frbttras. Men i det stora hela r det ett fantastiskt exempel p en

rttighetskamp dr solidariserande mnniskor kunde ta del av en
grupps rttighetskamp och sttta utan att ta ver, utan att tala fr
ngon annan. Det var alltid de rttighetsbrande, asylskande eller
papperslsa som drev och som hade tolkningsfretrdet.

Vad anser du vara hinder fr social

mobilisering, och vad borde en tnka p
vid denna typ av arbete?
Jag tnker att nr unga mnniskor och framfrallt nr asylskande
och papperslsa organiserar sig, r det absolut strsta problemet
att andra vill tala fr dem, anvnda deras erfarenheter och
exploatera dem fr eget syfte. Detta hnder i strre och mindre
organisationer och nr detta hnder s frlorar gruppen makt att
definiera sin egen kamp eller till och med sina egna erfarenheter.
Detta r en del av den maktstruktur som frn brjan redan
finns. Ali och mnga frn Asylstaffetten har sagt att de upplever
att det r just de institutionerna som r skapade fr att ta emot
mnniskor som sker asyl som frtrycker dem mest. Detta skapar
trauman. Mnniskor genomgr r efter r av vntan, frlust av tid
och krnkningar. De hr erfarenheterna och upplevelserna som
mnniskor har av asylrttssystemet och ven av socialtjnsten mste
hjas och legitimeras.

Hur blir en analys utifrn ett strukturellt

perspektiv av konkreta erfarenheter av
rasism och krnkningar mot mnskliga
rttigheter ndvndig fr mjliggrare?

motarbeta en opinionsbildning som handlar om att ifrgastta

dessa strukturella aspekter och istllet antingen anklaga personen
eller bagatellisera upplevelsen genom att fokusera p just den
institutionen, personen eller platsen dr rasism gde rum. Bara
utifrn det strukturella kan olika grupper som utstts, organisera
sig bde inom och utanfr systemet fr att motverka detta. De
hr erfarenheterna r legitima, det r en sanning. Att ifrgastta
dessa erfarenheter genom att individualisera dem r en del av en
avledningsmanver av makten.
Med en legitimering av dessa erfarenheter kommer samtidigt en
ilska. En styrka. Det mste en mjliggrare ge utrymme fr. Fr
det frsta genom att legitimera erfarenheterna, och fr det andra
genom att tillhandahlla resurser fr att en organisering ska kunna
ske utifrn den analysen.

Vad kan en mjliggrare frvnta sig som

reaktion p detta solidariserande arbete?
Det r inte enkelt att gra en analys av strukturell rasism, fr att
den anses vara radikal. Med den kommer anklagelser om att du
r extremist eller omvnd rasist. Det r viktigt att frst detta
som mjliggrare eftersom du mste ta hand om mnniskor
som kommer att utsttas fr denna reaktion. Den vanligaste
avvpnande strategin i kommuner, strre organisationer, bland
politiska fretrdare och i media r att kalla de hr operatrerna
eller mjliggrare fr diktatorer, att de hjrntvttar gruppen. P
detta stt frnekas gruppens erfarenheter nnu en gng.

Det r viktigt att frst att dessa specifika erfarenheter r ett

resultat av att alla staters institutioner genomsyras av en rasistisk
logik och praktik. Det r viktigt att pongtera detta fr att

218

219

Vi mste hitta strategier fr lycka. Vi mste

leva vr utopi och det r ngonting som jag
knner r helt sker. Vi mste hitta och skapa
lycka, annars har vi redan frlorat kampen.

Vad anser du vara konkreta ml eller

arbetsstt som behvs framver?
Det som vldigt konkret hnder med den hr typen av organisering
r att man, fr att kunna verkligen arbeta p ett stt som r dr
man reducerar maktrelationer till strsta mjliga mn, s mste
man bli frikopplad frn olika krav. Att gra detta inom ramen
fr ett projekt till exempel r svrt, fr att det ltt blir en pseudodelaktighet och en pseudo-demokrati. Det gller att hitta fria
former dr gruppens egen frstelse och frtryck str i centrum,
och att arbetet hnder som resultat.
Det krvs ven en kontinuerlig trning i maktanalys i praktiken.
Vad innebr det? Det r vldigt ltt att tappa denna analys, och
helt pltsligt brja fretrda de som frtrycks. Nyckeln ligger ocks
i att kunna slppa, och det r det som r det svra, fr att du som
mjliggrare har en ideologisk vision, och dr ligger paradoxen.
Vad hnder nr gruppen som en solidariserar sig med utvecklas
p ett stt, utvecklar praktiker eller ider som gr mot en riktning
som inte r samma som ens? Eller som krnker andra grupper?
Ska en d g in med all sin sanning och avbryta? Paradoxen,
problemet i att den vsterlndska, individualistiska, heterosexuella,
maktfullkomliga egot finns i oss alla. Och det kommer att komma
ut i vissa sammanhang. Hur arbetar vi med det, samtidigt som vi
ocks frigr oss sjlva frn makten?

220

Vad har du fr rd och konkreta

tips infr vrt framtida arbete som
mjliggrare?
Att arbeta fr och med mnniskor med upplevelser av flykt, fr att
deras rttigheter ska tillgodoses. Detta innebr olika dimensioner
s som konkreta materiella behov men ven behovet att kunna
utvecklas till fullo.
Drfr r det viktigt att hlla parallella strategier i huvudet
samtidigt. Till exempel genom att skapa en gemensam ekonomi fr
att kunna se till att behov r tillgodosedda, att alla har en stabilitet
och fritid och fr att kunna arbeta utifrn sin vision. Samtidigt r
en minst lika viktig strategi, en livsndvndig strategi, r att bara
ha kul och att skapa sammanhang dr folk kommer nra varandra.
Bli kompisar, bli frlskad! Vi mste kmpa. Vi kmpar hela tiden
och det kommer att komma perioder d vi mste piskas till att
kmpa nnu mer. Fr konflikter tar strre dimensioner, men om vi
inte fr leva och ha det bra i de perioderna, d har vi frlorat vr
utopi. Vi mste hitta strategier fr lycka. Vi mste leva vr utopi
och det r ngonting som jag knner r helt sker. Vi mste hitta
och skapa lycka, annars har vi redan frlorat kampen.

221

222

223

En ny
sorts skola
Ett samtal med
gruppen Svenska Fr Alla

224

225

I ett samtal med ngra av deltagarna i Svenska Fr Alla beskriver de vad de tycker om verksamheten och p vilket stt den r
viktig fr dem.

Hur uppstod idn om SFA och hur blev

det en konkret verksamhet?
- Det hela brjade fr ett och ett halvt r sedan med att en annan
sprkverksamhet som tidigare fanns inte lngre skulle fortstta.
Behovet av en svenska skola var dock tydligt s vi var ngra som
bestmde oss fr att fortstta. Det ser inte riktigt likadant ut nu som
det gjorde d. Vissa deltagare r kvar medan andra har slutat. Vi har
ocks bytt lokal och trffas nu p kvllstid istllet fr dagtid.
Alla som r med och planerar och leder Svenska Fr Allas trffar gr
detta utan betalt. Flera av dem r lrarstudenter. Gruppen trffas fyra
kvllar i veckan. Hur mnga som deltar varierar frn gng till gng
men det r alltid vlbeskt. Beroende p hur kunskaperna i svenska
sprket som deltagarna har delas gruppen i olika niver. Trffarna
planeras efter deltagarnas nskeml och intressen.

Vi pratar om miljn, Migrationsverket

och flyktingpolitik, om olika traditioner
och om krlek. Vi lr oss grammatik
och meningsbyggnad och ibland lser vi
tidningsartiklar.
226

Hur bestmdes formen fr er verksamhet?

- Det var flera deltagare som uttryckte ett behov av tydliga rutiner
och struktur och vi gjorde drfr Svenska Fr Alla till en form
av skola. I brjan trffades vi tre gnger i veckan, nu trffas vi 4
gnger i veckan. Men det r ingen sluten grupp utan folk kommer
och gr. Vi har testat olika stt och det som har fungerat bst r att
ha det s ppet som mjligt, att den som vill komma kommer.

Hur fungerar det?

- Det r svrt, det skulle vara lttare att planera trffarna
om vi visste vilka som skulle komma men vi arbetar efter de
frutsttningar vi har och vi gr det s bra vi kan.
- Det r viktigt fr att vi fr lra oss svenska. Hr trffar vi mycket
folk och fr nya vnner.
- Men vi lr oss inte bara sprk, vi fr ocks lra oss mycket av
varandra, om olika traditioner och kulturer och det r jtteintressant.
- Migrationsverket har lnga handlggningstider och under tiden vi
vntar fr vi inte studera eller arbeta. Men vi vill lra oss svenska, vi
vill vara med och bygga Sverige tillsammans. Alla r snlla hr och
vi tycker om att komma hit. Det finns mnga trevliga och snlla
volontrer som hjlper oss.
- Vi blir uppmuntrade att lra oss. Svenska Fr Alla bidrar till att vi
ska kunna prata jttefin svenska. Vi vill tacka alla som gr Svenska
Fr Alla, som kommer hit efter sina jobb och hjlper oss, tack fr
allt de gr fr oss.
Deltagarna har varit med olika lnge i gruppen, en av deltagarna
har varit med sedan starten, fr ett och ett halvt r sedan, andra
i ngra mnader medan ytterligare en gick med i gruppen bara
senaste mnaden.

227

De berttar att de frutom att g till Svenska Fr Alla ocks

besker andra sprkcafer runt om i Malm flera gnger i veckan.

Vad r skillnaden mellan Svenska Fr

Alla och andra sprkcafer ni besker?
- Andra sprkcafer har ingen nivindelning men det har vi hr p
Svenska Fr Alla. Hr delar vi in i grupper, ibland tv och ibland
tre. Det gr att fler kan delta eftersom att du inte behver ha
samma niv av svenska som alla i gruppen.
- Vi blandar grammatik med samtal, p andra sprkcafeer r det
mer bara samtal.

Vad gr ni p era trffar?

- Vi pratar om olika intressanta saker som politik och saker som
hnder i samhllet.
- Vi har dialoger om praktiska moment till exempel om vad du
sger p vrdcentralen och i mataffren. Vi pratar om miljn,
Migrationsverket och flyktingpolitik, om olika traditioner och om
krlek. Vi lr oss grammatik och meningsbyggnad och ibland lser
vi tidningsartiklar.
Klockan brjar nrma sig 20.00 och trffen ska avslutas fr ikvll.
Gruppen fr frgan vad de vill gra nsta gng de ska ses. Frslag
frn en deltagare kommer om att lsa en text om politik, kanske en
artikel frn en tidning- de andra instmmer. Deltagarna sger att de
vill frst lyssna och sga efter sedan diskutera innehllet i artikeln.
Med detta bestmt avslutas trffen fr ikvll. De flesta drjer sig
kvar en stund och minglar runt med deltagare frn andra grupper.
Skratt och sorl hrs frn klassrummen.

228

229

Projekt
Normbrytande
rttigheter
Ett samtal med
Selma Gui och Ana Marega
frn Ungdom Mot Rasism

230

231

Vad r Ungdom mot Rasism (UMR)

och hur skulle ni beskriva projektet
Normbrytande Rttigheter?
Ungdom mot Rasism r organiserade ungdomar mellan 13 och 25
r i hela landet, vilket innebr att merparten av vra medlemmar
spenderar strre del av sin tid i skolan. Drfr r skolan vrt
frmsta omrde. I relation till detta, har vi inom UMR gjort flera
studier, till exempel 2014, d vi genomfrde en skuggunderskning
till Westerbergs underskning om frmlingsfientlighet och andra
typer av intolerans. Vr studie tittade p ungas upplevelser av
rasism i olika samhllsarenor, bland annat i skolor. Det var inte
ett frvnande resultat att mnga unga upplever rasism i sin
vardag och i synnerhet i skolan. Nr det gller mlgruppen som
till exempel Tyfon jobbar med, s blev resultatet att 48% av barn
och unga som var fdda i ett annat land n Sverige upplever
kontinuerligt rasism i sin vardag.
Vrt projekt Normbrytande Rttigheter jobbar med likabehandling
i skolan. Likabehandling r ett stort flt men i grund och botten
handlar det om en frstelse om att vi alla inte har samma
frutsttningar givna av samhllet, och om att istllet fr att
reproducera de hr skevheterna ska skolan jobba fr att jmna ut
frutsttningar. Det handlar att alla ska f samma mjligheter och
sina rttigheter tillgodosedda.
Vi, Ana och Selma, har varit processledare fr sex pilotskolor
under tre rs tid, dr vi har gtt in och hjlpt skolpersonal med
deras likabehandlingsarbete. Varje skola i Sverige mste ha ett
likabehandlingsarbete som ska visa p hur de jobbar fr allas lika
rttigheter till att f sin skolgng tillgodosedd. Det som vi har
konstaterat r att det finns vldigt tydliga lagkrav, men vldigt lite
systematiskt arbete bakom dessa. Det finns vldigt f initiativ som
vi har sett, egentligen inga, som visar p hur skolorna har jobbat
med det hr ingende, dr alla elever och alla i personalen har varit

232

delaktiga, och dr det arbetet som grs verkligen gr till botten

med den problematiken som eleverna ger uttryck fr.
Med vrt projekt lyfter vi fram olika strategier och metoder fr hur
skolor kan arbeta med likabehandling i det lnga loppet och skapa
ett arbete som kommer vara systematiskt, och inte beroende p en
eldsjl i skolan, s som en lrare. Att det inte bara ska vara en plan,
en hyllvrmare som ingen bryr sig om och som ingen har lst eller
knner till. Utan att ha ett arbete som r levande.

Hur skulle ni beskriva bemtandet

och reaktionerna hos ungdomarna p
skolorna ni jobbar med?
Vi har mest jobbat med personal. Det r frst nu som vi jobbar
med ungdomar. Och i och med det har vi tv andra kollegor som
jobbar som samordnare fr ungdomar, medan vi jobbar strategiskt
med ledning och personal.
Vr erfarenhet r att mnniskor blir mycket peppad av att prata om
de hr frgorna, eftersom de handlar om oss alla. Identitetsfrgor r
ngot om ligger i krnan av vr person. Problemet r att vi inte r
vana att prata om det, framfrallt inom skolmiljn.
Vi ger ungdomar mjlighet att prata om de hr frgorna, ha en
sikt, och sga vad de tycker. Och ofta r stmningen som att ska
vi sga hur det r nu?. Fr deras upplevelser frbises ofta och tas
inte p allvar.
Processen r intressant, fr dessa frgor diskuteras sllan och nr
de introduceras kan man frst knna att det r lite konstigt. Vad r
det vi nu snackar om? Vad r det nu jag ska prestera? I vrt arbete
s mste vi avvpna situationen vldigt mycket och jobba p att
framhva strategier kring att prata om det hr p ett bra stt. Det
ska inte knnas som en bedmningssituation, som att alla ska

233

Vi har vgat sga att det finns rasism i det hr

klassrummet, det finns rasism i den hr skolan
och det finns rasism i vr stad.

veta exakt de rtta svaren. Det vi jobbar med r att vi mste leta
oss fram, olika vningar, och olika stt att stlla frgor p. Och
definitivt vara knsliga.

Hur prglas ert specifika projekt av den

stora delaktigheten och intresset som
finns hos ungdomarna som organiserar
sig i UMR?
I vrt projekt jobbar ven vra kollegor Petter och Fartun som
samordnare. De tar tillvara p det engagemang som fds ur
projektet, vilket har resulterat i en ganska stark lokalgrupp, som
r UMR Malm. De gr i sin tur tillbaka till skolor. Det r ofta
gymnasieelever som jobbar i olika grundskolor som har olika
antirasistiska elevgrupper, frivilliga barn och ungdomar som vill
engagera sig. Som kanske s smningom kommer att engagera sig i
strre organisationer och inte bara i deras egen skola.

Vad skulle ni sga ni har stadkommit

under alla dessa r av arbete och fokus
p delaktighet?
Vr organisation har alltid haft en vldigt strukturell approach
och vi har under vldigt lng tid arbetar under radarn, genom
att fokusera p utbildning, organisering utifrn positivt frmjande
aspekter och ungdomars lust och intressen. Detta har sina fljder.

234

Till exempel att vi inte arbetat frn en aktivistisk utgngspunkt,

eller i srskild relation till nr rasistiska uttryck och situationer sker.
Eftersom vi utgr frn en strukturell och historisk analys av rasism
s r det s att nr en specifik hndelse ger rum, tar vi fram vr
analys och hoppas att alla ska frst korrelationen med historien
och strukturer.
Vi har inte beredskap fr en aktivism s som organisering
kring flyktingsituationen hsten 2015. Men det vi r och ger
vra medlemmar r ocks en styrka, att vi arbetar tydligt med
lngsiktiga ml s som utbildning av skolpersonal, skapandet av
skolmaterial och frsk till att frndra ungdomars vardag med
tanke p framtiden.
Detta innebr att vra medlemmar ocks ofta r organiserade
p andra hll, just fr det finns ett behov av att organisera sig
aktivistiskt. Det r vldigt viktig fr en organisation att diskutera
var man hr hemma i allt som hnder fr att inte skapa den
hr situationen av nstan konkurrens som kan uppst mellan
organisationer- s som vr analys r bttre n er analys! UMR
har alltid varit vldigt uppmuntrande mot att vra medlemmar
har varit medlemmar i rtt mnga organisationer och tagit
med det som ett samarbete med UMR- det har gett en styrka i
organisationen.
Antirasismen och aktivismen har flyttat fram positionerna och
blivit starkare de senaste tre ren som vi har jobbat i Malm.
Vi som jobbar med social mobilisering och med rttvisefrgor
ocks blivit mycket starkare och mer eniga i vr kamp. Och just
vi har varit vldigt delaktiga i det genom att vi har vgat ge oss
in i klassrummen. Vi har vgat sga att det finns rasism i det hr
klassrummet, det finns rasism i den hr skolan och det finns rasism
i vr stad.

235

Hur ser ni p samarbetet mellan s

mnga olika organisationer i Malm som
arbetar antirasistiskt?
Vi har varit delaktiga i det arbetet tillsammans med en rad andra
aktrer som ocks har blivit starkare, till exempel Afrosvenskarnas
forum fr rttvisa. Det finns mnga organisationer som har krvt
sin plats och ftt den. Nr det gller organiseringen i Malm, s
kan vi nmna till exempel det Antirasistiska Skolntverket som
vi var med och startade tillsammans med Pedagogisk Inspiration,
med Gustavo Nazar, och dr vi har hllit konferenser en gng
per termin. Under de hr mtena har vr primra mlgrupp
varit skolpersonal, och det har kommit en rad personal frn olika
samhllsomrden. De som har hllit i det har ocks varit en rad
olika organisationer som delar vr vision. Exempelvis Mattias
Gardell, Peaceworks och Malm mot Diskriminering.
Vi r ven med i Ett enat Malm. Vi r kanske sex organisationer i
styrelsen och tillsammans jobbar vi hela tiden med att definiera och
omdefiniera de hr begreppen och gra de tillgngliga och gllande
p en bredare front. Vi vill visa oss tillsammans utt och p ngot
stt frng denna konkurrens som har varit ganska hrd, en konstig
stmning i vr sektor under mnga r. Och det r inte lge fr det

Med vrt projekt lyfter vi fram olika strategier

och metoder fr hur skolor kan arbeta med
likabehandling i det lnga loppet och skapa ett
arbete som kommer vara systematiskt.

236

nu! Vi mste bli enade. Jag tycker att vi har gjort ett jvligt bra jobb
p den fronten! Jag har inte tnkt p det innan men nu nr jag
sger det, s tnker jag: shit, vad bra vi har jobbat!
UMR har de senaste ren arbetat ganska djupt p sin normkritiska
analys genom att synliggra de normer som rder i vr organisation
och inte himlat med dem. Vi frskt tnka kring hur vi kan
ppna upp dr vi redan r. Vi r inte en grsrotsrrelse, vi r inte
Pantrarna. Men vi kan diskrimineringslagen och vi kan jobba med
organisationer och utbildningar, och frndra p den fronten.
Vi vill inte ta ngon annans plats, ngon annans tolkning och
aktivism.
Detta har sjlvklart inte satt oss p framkanten, och vi har ftt
mycket kritik. Men vi har etablerat oss i sm orter, dr det inte
finns mycket antirasistisk organisering eller dr inte den typen
av organiseringen fds. Vad vi ser i de hr sm orterna r att det
finns ett starkt behov fr mnniskor att organisera sig utifrn
en stllningstagande i att de INTE r rasister. De r kanske
normpersoner och har inte varit direkta offrar fr rasism, men de
vill ta stllning och frndra samhllet utifrn deras position. Det
hr blev vr organisation rtt bra p, att strka personer som ville
ta avstnd. Det finns mycket kritik som kan riktas mot denna slags
organisering, speciellt fr att det ocks finns behov av separatism
och aktivism utifrn egna grupperingar. Vi upplever drfr att vi
inte ska ta s mycket plats p det sttet, utan fortstta med den
organisering som vi har byggt upp och arbeta p diverse fronter. VI
ska fra en organisering med en lust till aktivism, analys och kritisk
tnkande utifrn en positiv attityd. Detta har lett till en organisk
process i vr organisation dr mnga sjlva till exempel har backat
och lmnat utrymme. Det ser vi som ett framsteg.

237

Ni har allts identifierat ett arbete som

mste gras och har tagit ansvar fr det.
Hur bestmde ni er fr det?
Vi tv, Ana och Selma, r inte fdda i Sverige och vi anvnder oss
vldigt mycket av vra erfarenheter, av en uppvxt p 1990-talet i
Sverige. Fr egentligen har det alltid sett ut som det gr nu. I till
exempel vr utbildning med personal och i mten med personal,
anvnder vi oss av vr hela person, vra erfarenheter, upplevelser
och vr profession fr att skapa en frstelse och en knsla av vad
det r fr samhlle som vi lever i. Det gr vi vldigt medvetet.
Samtidigt finns det mycket aktivism som, med all rtt, inte vill ta
en plats dr man ska utbilda, instruera, eller vara den som p ngot
stt ska frklara upplevelsen fr att ngon ska knna empati med
en. Men vi i vr organisation har pratat vldigt mycket om detta
och landat i att vi kan ta lite av det jobbet. Eftersom att vi ocks
har en del maktpersoner som r delaktiga i vr organisation och
som kan ta p sig det.
S vi fokuserar p samhllsstrukturerna och frsker skapa
utrymme, bygga rum och p ett sdant stt mjliggra att hela
personalen vet varfr och stdjer nr ngon i en skola vill starta en
antirasistisk feministisk grupp. Det handlar p ngot stt om att
sttta dessa initiativ.

Hur ser ni att ert arbete hjlper, pverkar

eller ger utrymme fr vr mlgrupps
rster eller mjligheter?

samtida Sverige ska se ut. Vi mste dekonstruera dessa koncept, fr

Sverige ser vldigt annorlunda ut idag.

Vad ser ni fr behov inom det framtida

arbetet?
Vi behver ett helhetsgrepp och vi organisationer som jobbar
p mnga olika hll mste ha en frstelse fr det. Vi mste
brja kommunicera bttre med varandra. Vi har alla ett genuint
intresse, en genuin lust att vr mlgrupp ska f ett strre utrymme
i samhllet, att de ska f ett bttre samhlle. Det mste leda till en
samhllsfrndring. Men jag tror att vi ibland ocks kan vara rtt
dliga p att prata om den knslomssiga aspekten som uppstr i
oss nr saker och ting hller p att frndras, nr saker stller sig p
sin spets, nr vi blir ifrgasatta och nr vi ifrgastter andra. Det r
en extrem psykologisk process att skapa samhllsfrndring.
Det handlar inte bara om att ndra p en lag, utan det handlar
att vi alla ska internalisera den frndring och vad det innebr
fr dem sjlva. Drfr mste vi prata om vra knslor och prata
om de hr aspekterna hela tiden. Vi mste prata om knslor och
samarbeta mera. S att vi kan backa varandra och samarbeta fr att
hitta mjligheter till att skapa en frndring. Men det r lika bra
och viktigt att backa, titta tillbaka och se vad man stadkommit.
Och att komma ihg att det finns s mycket organisering i Malm,
kampen r stark.

Vi frsker mjliggra fr barn som bryter mot samhllets

frvntningar p olika stt och gra s att de nd fr sina
mjligheter och sina rttigheter tillgodosedda. Dr av har vi namnet
Normbrytande rttigheter. Det handlar om att det r sjukt mycket
viktigare att barnen ska f ha sina rttigheter tillgodosedda n att vi
ska hlla fast vid de normerna kring hur skolan ska se ut, eller hur

238

239

Demokratins
vktare
Ett samtal med Gustavo Nazar

240

241

Du r en tjnsteperson, vad innebr det?

- Jag arbetar p kommunen, som tjnsteperson, och d ska jag
jobba fr och med medborgarna. Jag finns till fr dem och
utifrn det perspektivet har jag alltid frskt se mig sjlv som en
demokratins vktare. Jag har frskt att leta efter vem jag r som
tjnsteperson och sjlvklart finns jag dr som en person som r
anstlld av kommunen och d i ngon slags demokratisk ordning
anstlld av samhllet. I alla fall p pappret s r en tjnsteperson
det och utifrn det s ska jag frska leva upp till det p bsta
mjliga stt, sledes r det mnskliga rttigheter (MR) och
grundlagen som utgr min yttersta bas som tjnsteperson.

Mter ensamkommande barn och

ungdomar i sitt arbete
- I mtet med de unga har jag trffat mig sjlv. ven om jag inte
kom hit som ensam s gjorde jag en liknade resa som dem, ven
om vi alla har olika frutsttningar. Varje mnniska r unik.
Men om en ser utifrn ett mer strukturellt perspektiv s r det
vissa saker som r gemensamma mellan mina egna erfarenheter
och de de unga jag mter har. S fr mig var det mnga gnger
att se mig sjlv p gott och ont. Begrepp som ensamkommande
finns fr att benmna och kategorisera juridiskt och politiskt.
Ensamkommande unga, grs ofta till en social grupp och som
sdan sitter de i samma rum och har liknade sociala rum de mste
brottas med, men sklart fr en aldrig glmma att i varje mte s
r varje mnniska unik. I mtet med unga kan jag stlla frgor som
vad vill du, vad drmmer du om, vad skulle du vilja vart befinner
du dig samt vilka rttigheter saknar du?
Fr tv r sedan blev jag genom utbildningsfrvaltningen i Malm
stad inblandad i en process med ensamkommande barn och
nyanlnda barn och ungdomar. Vi brjade trffa dem, mnga

242

Ensamkommande unga, grs ofta till en social

grupp och som sdan sitter de i samma rum och
har liknade sociala rum de mste brottas med,
men sklart fr en aldrig glmma att i varje mte
s r varje mnniska unik.

mdde inte bra och hade inget att gra p fritiden och befann sig
i en utsatt situation. Det fanns ingen organisation som var tnkt
att ta hand om dem. Det saknades kunskap och frstelse inom
utbildningsfrvaltningen fr hur det kan vara att vara ny i ett land
och vilka behov och rttigheter dessa nyanlnda hade. Vi satte
igng ett arbete fr att ta tag i detta. Specialpedagogen p skolan
och jag pbrjade en process som vi inte riktigt visste vart den
skulle landa. Jag ringde ven er p Tyfon och vi hade ett mte p
utbildningsfrvaltningen. Ett sdant mte hade aldrig gt rum
tidigare dr s mnga aktrer frn civila samhllet var nrvarande.
Det gllde att samla krafter och kompetenser fr att skapa
mjlighetsstrukturer med och fr barnen. Tillsammans!

Mtet mellan skola och fritid

- Mnga av ungdomarna vi mtte mdde dligt och behovet fr
att gra ngot var stort. S vi fortsatte jobba. Vi lste p kring
vad Malmkommissionen sagt och kollade ven p vad som
kunde gras angende elevhlsan inom skolan. Vi ville tnka
p samtliga rum barnet eller eleverna befann sig i. (Vi skrev till
kuratorerna att detta ligger under ert uppdrag men de resonerade
att de inte hade tid. Samma sak gllde fritidspedagoger och
andra.) Vi insg rtt s snabbt att vi saknade en organisation fr
att hantera den utsatta situation barnen befinn sig i. Vi fick med

243

oss utbildningsdirektren Eva Algren som trodde p oss och som

insg allvaret. Genom ren har jag trffat mnga yrkesgrupper som
har svrt att befatta sig med nya sociala fenomen som drabbar
ungdomar. Det r mnga som sger att detta inte r mitt uppdrag,
att det r sociala villkor som ingen vill ta ansvar fr. Men vi gav
inte upp utan drev p och tnkte att det bara r en tidsfrga,
innan samhllet inser allvaret. Ett avtal skrevs under och d var det
klart att vi skulle jobba med mtet mellan skola och fritid, s att
ungdomarna skulle kunna hitta p roliga saker utanfr skolan och
ta del av sina rttigheter (art 31 i Barnkonventionen).
Nu har utbildningsfrvaltningen ven skt pengar fr ett projekt
som baserar sig p vrt arbete. Projektet r p tv och ett halvt
r, d vi ska arbeta med 50 nyanlnda ungdomar. Vi mste
hitta stt fr att kunna inkludera mnniskor. Det r 2016 och
institutionerna hnger inte med i samhllsutvecklingen. Detta
beror p att det gr fr fort men ven fr att vi lever i ett neoliberalt samhlle dr kommunerna inte ska blanda sig i fr mycket,
d nringslivet och entreprenrer r de som ska ta hand om
Vlfrden, i mnga fall.
Fr mig r det viktigt att gra detta arbete tillsammans med
ungdomarna. Genom samtal och frgor som: vad vill du, vad
drmmer du om och hur kan jag som tjnsteperson eller en del
i en organisationen skapa frutsttningar fr dig? Vilka av dina
rttigheter vill du komma t? Vilka saknar du? Detta mste vara
mitt uppdrag och inget annat.
Det r ocks mnga andra frgor vi behver stlla oss; Vad hnder
om ett r? Vart befinner vi oss om tv r? Vad r tendenserna?
Hur pverkas vi av att neo-liberalismen tar ett allt hrdare tag om
samhllet? Med sina kroppar frmedlar ungdomarna sina tankar
och behov, och detta pverkar makten. De vill pverka sina liv och
ha makt ver sina liv. Samhllets roll mste vara att mta dessa
behov och omfrdela makten, s att ven ungdomarna kan knna

244

sig som fullvrdiga medborgare. Jag r en del av ett sammanhang,

har ett uppdrag och kontakter med mnga mnniskor. Civila
samhllet r en enorm viktig kraft i samhllsbygget. Dr finns det
erfarenheter, kunskaper, engagemang och kraft. Det r det dessa
krafter gr, som jag sjlv ocks frsker gra, jag har inte varit
ensam.

Med en historisk rst och oss sjlva

som verktyg
Representation inom vra offentliga verksamheter r av ytterst vikt.
Det r viktigt att ha en historisk rst, som agerar i varje nu. En
berttelse ver vad en mnniska har varit, r och befinner sig i. Inte
frrn d kan en dela med sig av sig sjlv. Nr en tnker utanfr sig
sjlv och sin organisation och utvecklar organisationen och drmed
samhllet. Att handla utifrn vra ideologier (MR och grundlagen)
i ett pressat lge dr samhllet r delat. De hr historiska
berttelserna frn tiden innan jag fddes om mnsklighetens
strvan att f ses som mnniska. Man lever sitt liv framlnges och
s frstr en det baklnges ibland. Det r viktigt att lyssna p andra
fr att frst sig sjlv som person, ens stad och land och s vidare.
D vxer vi tillsammans, jmlikt och rttvist!
Att frska se dig sjlv som metod r viktigt. Du har ett ansvar,
med dig och dina tankar och visioner kan du frndra. Framfrallt
nr du har strre makt n den Andra. Alla relationer innehar en
makt dimension. Som tjnsteperson, vuxen eller pedagog br
du utg ifrn detta faktum. Du har d alltid ett strre ansvar fr
ungdomarna n vad de har fr dig. Samhllet, d, kommer alltid
att ha ett strre ansvar i frdelningen av rttigheter och drmed,
skapar frutsttningar fr olika villkor och val. S frsker jag alltid
frhlla mig till mina medmnniskor!

245

246

247