Konventionstexter Pdfversion

FN:s konventioner om
Mnskliga rttigheter
Frord
I denna skrift finns de svenska versttningarna av FN:s allmnna frklaring
om de mnskliga rttigheterna och de sex centrala FN-konventionerna och
deras fakultativa protokoll p omrdet. Den allmnna frklaringen, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rttigheter med dess
frsta fakultativa protokoll, den internationella konventionen om ekonomiska,
sociala och kulturella rttigheter samt den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering har p nytt versatts till svenska.
Detta r frsta gngen som de trycks i sin nya sprkdrkt.
Det internationella arbetet fr mnskliga rttigheter tar sin utgngspunkt
i FN:s allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna frn 1948. De rtttigheter som inryms i frklaringen har senare frts in och vidareutvecklats i ett
antal konventioner som r bindande fr de anslutna staterna. En stor majoritet
av vrldens lnder har anslutit sig till konventionerna. Tillsammans utgr de ett
universellt ramverk fr arbetet med de mnskliga rttigheterna.
Det r p denna grund vr dialog med andra lnders regeringar om mnskliga rttigheter vilar, liksom vrt arbete med att skerstlla full respekt fr de
mnskliga rttigheterna i Sverige.
Sverige har anslutit sig till de centrala konventionerna om mnskliga rtttigheter allteftersom de har tillkommit, och rapporterar regelbundet till FN om
arbetet fr att skerstlla full respekt fr de mnskliga rttigheterna i Sverige.
Medvetenheten om och intresset fr de internationella konventionerna i Sverige
vxer kontinuerligt. De senaste rens arbete med regeringens nationella handlingsplan fr de mnskliga rttigheterna (En nationell handlingsplan fr de
mnskliga rttigheterna 20062009, skr. 2005/06:95) har bidragit till att
tydliggra FN-konventionernas relevans p alla niver i svenskt samhllsliv.
Mer information om mnskliga rttigheter finns p regeringens webbplats fr de
mnskliga rttigheterna: www.manskligarattigheter.se och FN:s hgkommissaries
webbplats: www.ohchr.org
Producerat av Justitiedepartementet och Utrikesdepartementet 2006

Tryck: Davidsons Tryckeri, mars 2006
Illustrationer: Tove Siri Antonsson
Fler exemplar kan bestllas p www.regeringen.se
Det hr materialet r mjligt att bestlla i alternativa format, till exempel talkassett. Kontakta informationssektionen p Justitiedepartementet p tel 08-405 10 00.
Innehllsfrteckning
Allmn frklaring om de mnskliga rttigheterna
Internationell konvention om medborgerliga

och politiska rttigheter
Fakultativt protokoll till internationella konventionen om

medborgerliga och politiska rttigheter (om enskild klagortt)
25
Andra fakultativa protokollet till den internationella

konventionen om medborgerliga och politiska rttigheter
syftande till ddsstraffets avskaffande
28
Internationell konvention om ekonomiska, sociala

och kulturella rttigheter
31
Internationell konvention om avskaffande

av alla former av rasdiskriminering
40
Konvention om avskaffande av
all slags diskriminering av kvinnor
51
Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande

av all slags diskriminering av kvinnor
Konvention mot tortyr och annan grym, omnsklig

eller frnedrande behandling eller bestraffning
Fakultativt protokoll till konventionen mot tortyr och annan grym,
omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning
Konvention om barnets rttigheter
62
67
79
91
Fakultativt protokoll angende barns indragning i vpnade

konflikter
108
Fakultativt protokoll angende handel med barn, barnprostitution

och barnpornografi
113

Antagen den 10 december 1948
Eftersom erknnandet av det inneboende vrdet hos alla som tillhr mnniskoslktet och av
deras lika och obestridliga rttigheter r grundvalen fr frihet, rttvisa och fred i vrlden,
Eftersom ringaktning och frakt fr de mnskliga rttigheterna har lett till barbariska grningar som har upprrt mnsklighetens samvete, och d skapandet av en vrld dr mnniskorna tnjuter yttrandefrihet, trosfrihet och frihet frn fruktan och nd har tillknnagivits
som folkens hgsta strvan,
Eftersom det r vsentligt fr att mnniskorna inte som en sista utvg skall tvingas att
tillgripa uppror mot tyranni och frtryck att de mnskliga rttigheterna skyddas genom
rttsstatens principer,
Eftersom det r vsentligt att frmja utvecklingen av vnskapliga frbindelser mellan nationerna,
Eftersom Frenta nationernas folk i stadgan ter har bekrftat sin tro p de grundlggande
mnskliga rttigheterna, den enskilda mnniskans vrdighet och vrde samt mns och kvinnors lika rttigheter och har beslutat att frmja sociala framsteg och bttre levnadsvillkor
under strre frihet,
Eftersom medlemsstaterna har tagit sig att i samverkan med Frenta nationerna skerstlla
en allmn och faktisk respekt fr och efterlevnad av de mnskliga rttigheterna och de
grundlggande friheterna,
Eftersom en gemensam uppfattning om innebrden av dessa rttigheter och friheter r av
strsta betydelse fr att uppfylla detta tagande, tillknnager generalfrsamlingen denna
allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna som en gemensam norm fr alla folk och
nationer i syfte att alla mnniskor och samhllsorgan med denna frklaring i stndig tanke
skall strva efter att genom undervisning och utbildning frmja respekten fr dessa rttigheter och friheter samt genom progressiva tgrder, bde nationellt och internationellt, se
till att de erknns och tillmpas allmnt och effektivt bde bland folken i medlemsstaterna
och bland folken i omrden som str under deras jurisdiktion.
Artikel 1
Alla mnniskor r fdda fria och lika i vrde och rttigheter. De har utrustats med frnuft
och samvete och br handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
Artikel 2
Var och en r berttigad till alla de rttigheter och friheter som uttalas i denna frklaring
utan tskillnad av ngot slag, ssom p grund av ras, hudfrg, kn, sprk, religion, politisk
eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, brd eller stllning i vrigt. Ingen tskillnad fr heller gras p grund av den politiska, rttsliga eller internationella
status som rder i det land eller det omrde som en person tillhr, vare sig detta land eller
omrde r oberoende, str under frvaltarskap, r icke-sjlvstyrande eller r underkastat
ngon annan begrnsning av sin suvernitet.
4

Artikel 3
Var och en har rtt till liv, frihet och personlig skerhet.
Artikel 4
Ingen fr hllas i slaveri eller trldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara
frbjudna.
Artikel 5
Ingen fr utsttas fr tortyr eller grym, omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning.
Artikel 6
Var och en har rtt att verallt erknnas som en person i lagens mening.
Artikel 7
Alla r lika infr lagen och r berttigade till samma skydd av lagen utan diskriminering
av ngot slag. Alla r berttigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som
strider mot denna frklaring och mot varje anstiftan till sdan diskriminering.
Artikel 8
Var och en har rtt till verksam hjlp frn sitt lands nationella domstolar mot handlingar
som krnker hans eller hennes grundlggande rttigheter enligt lag eller frfattning.
Artikel 9
Ingen fr godtyckligt anhllas, hllas fngslad eller landsfrvisas.
Artikel 10
Var och en r p samma villkor berttigad till en rttvis och offentlig frhandling vid en
oberoende och opartisk domstol vid prvningen av hans eller hennes rttigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne.
Artikel 11
1. Var och en som r anklagad fr brott har rtt att betraktas som oskyldig till dess att hans
eller hennes skuld lagligen har faststllts vid en offentlig rttegng, dr personen tnjuter
alla rttsskerhetsgarantier som behvs fr hans eller hennes frsvar.
2. Ingen fr fllas till ansvar fr en grning eller underltenhet som inte utgjorde ett brott
enligt nationell eller internationell lag vid den tidpunkt d den begicks. Det fr inte heller
utmtas strngare straff n vad som var tillmpligt vid den tidpunkt brottet begicks.
Artikel 12
Ingen fr utsttas fr godtyckligt ingripande i frga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller fr angrepp p sin heder eller sitt anseende. Var och en har rtt till
lagens skydd mot sdana ingripanden och angrepp.
Artikel 13
1. Var och en har rtt att fritt frflytta sig och vlja bostadsort inom varje stats grnser.
2. Var och en har rtt att lmna varje land, ven sitt eget, och att tervnda till sitt land.

Artikel 14
1. Var och en har rtt att i andra lnder ska och tnjuta asyl frn frfljelse.
2. Denna rtt fr inte beropas vid rttsliga tgrder som genuint grundas p icke-politiska
brott eller p grningar som strider mot Frenta nationernas ndaml och grundsatser.
Artikel 15
1. Var och en har rtt till en nationalitet.
2. Ingen fr godtyckligt frntas sin nationalitet eller nekas rtten att ndra nationalitet.
Artikel 16
1. Fullvuxna mn och kvinnor har rtt att utan ngon inskrnkning med avseende p ras,
nationalitet eller religion ing ktenskap och bilda familj. Mn och kvinnor skall ha samma
rttigheter i frga om ktenskaps ingende, under ktenskapet och vid dess upplsning.
2. ktenskap fr endast ings med de blivande makarnas fria och fulla samtycke.
3. Familjen r den naturliga och grundlggande enheten i samhllet och har rtt till samhllets och statens skydd.
Artikel 17
1. Var och en har rtt att ga egendom, bde enskilt och tillsammans med andra.
2. Ingen fr godtyckligt frntas sin egendom.
Artikel 18
Var och en har rtt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rtt innefattar
frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra,
offentligen eller enskilt, utva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutvning, gudstjnst och religisa sedvnjor.
Artikel 19
Var och en har rtt till siktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rtt innefattar frihet att utan
ingripande hysa sikter samt ska, ta emot och sprida information och ider med hjlp av
alla uttrycksmedel och oberoende av grnser.
Artikel 20
1. Var och en har rtt till frihet i frga om fredliga mten och sammanslutningar.
2. Ingen fr tvingas att tillhra en sammanslutning.
Artikel 21
1. Var och en har rtt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud.
2. Var och en har rtt till lika tilltrde till offentlig tjnst i sitt land.
3. Folkets vilja skall utgra grundvalen fr statsmakternas myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomfras med tillmpning av allmn och
lika rstrtt och hemlig rstning eller ett likvrdigt fritt rstfrfarande.
6

Artikel 22
Var och en har, i egenskap av samhllsmedlem, rtt till social trygghet, och r berttigad till
att de ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter som krvs fr hvdandet av hans eller
hennes mnniskovrde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, frverkligas
genom nationella tgrder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.
Artikel 23
1. Var och en har rtt till arbete, fritt val av sysselsttning, rttvisa och tillfredsstllande
arbetsfrhllanden samt till skydd mot arbetslshet.
2. Var och en har utan diskriminering rtt till lika ln fr lika arbete.
3. Var och en som arbetar har rtt till en rttvis och tillfredsstllande ersttning som ger
honom eller henne och hans eller hennes familj en mnniskovrdig tillvaro och som vid
behov kan kompletteras med andra medel fr socialt skydd.
4. Var och en har rtt att bilda och ansluta sig till fackfreningar fr att vrna sina intressen.
Artikel 24
Var och en har rtt till vila och fritid, innefattande sklig begrnsning av arbetstiden samt
regelbunden betald ledighet.
Artikel 25
1. Var och en har rtt till en levnadsstandard tillrcklig fr den egna och familjens hlsa
och vlbefinnande, inklusive mat, klder, bostad, hlsovrd och ndvndiga sociala tjnster
samt rtt till trygghet i hndelse av arbetslshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes
dd, lderdom eller annan frlust av frsrjning under omstndigheter utanfr hans eller
hennes kontroll.
2. Mdrar och barn r berttigade till srskild omvrdnad och hjlp. Alla barn skall tnjuta
samma sociala skydd, vare sig de r fdda inom eller utom ktenskapet.
Artikel 26
1. Var och en har rtt till utbildning. Utbildningen skall vara kostnadsfri, tminstone p
de elementra och grundlggande stadierna. Den elementra utbildningen skall vara obligatorisk. Yrkesutbildning och teknisk utbildning skall vara tillgnglig fr alla. Den hgre
utbildningen skall vara ppen fr alla med hnsyn till deras frmga.
2. Utbildningen skall syfta till att utveckla personligheten till fullo och till att strka respekten fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna. Utbildningen skall
ocks frmja frstelse, tolerans och vnskap mellan alla nationer, rasgrupper och religisa
grupper samt frmja Frenta nationernas verksamhet fr fredens bevarande.
3. Rtten att vlja utbildning fr barnen tillkommer i frsta hand deras frldrar.
Artikel 27
1. Var och en har rtt att fritt delta i samhllets kulturella liv, att njuta av konst samt att f
ta del av vetenskapens framsteg och dess frmner.
7
2. Var och en har rtt till skydd fr de ideella och materiella intressen som hrrr frn vetenskapliga, litterra och konstnrliga verk till vilka han eller hon r upphovsman.
Artikel 28
Var och en har rtt till ett socialt och internationellt system dr de rttigheter och friheter
som behandlas i denna frklaring till fullo kan frverkligas.
Artikel 29
1. Var och en har plikter mot samhllet, i vilket den fria och fullstndiga utvecklingen av
hans eller hennes personlighet ensamt r mjlig.
2. Vid utvandet av sina rttigheter och friheter fr en person endast underkastas sdana
inskrnkningar som har faststllts i lag och enbart i syfte att trygga tillbrlig hnsyn till och
respekt fr andras rttigheter och friheter samt fr att tillgodose ett demokratiskt samhlles
berttigade krav p moral, allmn ordning och allmn vlfrd.
3. Dessa rttigheter och friheter fr inte utvas p ett stt som r ofrenligt med Frenta
nationernas ndaml och grundsatser.
Artikel 30
Ingenting i denna frklaring fr tolkas som att det innebr en rtt fr en stat, en grupp eller
en enskild person att gna sig t en verksamhet eller att utfra en handling som syftar till
att omintetgra ngon av de rttigheter eller friheter som anges i frklaringen.
Internationell konvention om medborgerliga och politiska rttigheter
Internationell konvention om medborgerliga

och politiska rttigheter
Konventionsstaterna,
som anser att, i verensstmmelse med principerna i Frenta nationernas stadga, erknnandet av det inneboende vrdet hos alla dem som tillhr mnniskoslktet och av deras lika
och obestridliga rttigheter utgr grundvalen fr frihet, rttvisa och fred i vrlden,
som erknner att dessa rttigheter utgr frn det inneboende vrdet hos varje mnniska,
som erknner att, i verensstmmelse med den allmnna frklaringen om de mnskliga
rttigheterna, visionen om den fria mnniskan som tnjuter medborgerliga och politiska
friheter samt frihet frn fruktan och nd endast kan uppns om sdana villkor skapas att var
och en kan tnjuta sina medborgerliga och politiska rttigheter svl som sina ekonomiska,
sociala och kulturella rttigheter,
som beaktar staternas skyldighet enligt Frenta nationernas stadga att frmja allmn respekt fr och iakttagande av mnskliga rttigheter och friheter,
som beaktar att varje mnniska har frpliktelser mot andra mnniskor och mot sitt samhlle
och r skyldig att medverka till att rttigheterna i denna konvention frmjas och fljs,
har kommit verens om fljande artiklar:
Del I
Artikel 1
1. Alla folk har rtt till sjlvbestmmande. Med std av denna rtt fr de fritt bestmma sin
politiska stllning och fritt fullflja sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.
2. Alla folk fr fr sina egna syften fritt frfoga ver sina egna naturrikedomar och naturtillgngar, men det fr inte ske till men fr frpliktelser som hrrr frn det internationella
ekonomiska samarbetet, som vilar p principen om det gemensamma intresset och den
internationella rtten. Ett folk fr inte i ngot fall bervas sina mjligheter till frsrjning.
3. Konventionsstaterna, dribland de stater som har ansvaret fr frvaltning av icke-sjlvstyrande omrden och frvaltarskapsomrden, skall medverka till att rtten till sjlvbestmmande frverkligas och skall respektera denna rtt i verensstmmelse med bestmmelserna i Frenta nationernas stadga.
Del II
Artikel 2
1. Varje konventionsstat tar sig att respektera och tillfrskra var och en som befinner sig
9

inom dess territorium och r underkastade dess jurisdiktion rttigheterna i denna konvention utan tskillnad av ngot slag, ssom p grund av ras, hudfrg, kn, sprk, religion,
politisk eller annan skdning, nationell eller social hrkomst, egendom, brd eller stllning
i vrigt.
2. Varje konventionsstat tar sig att, i enlighet med sina konstitutionella bestmmelser och
bestmmelserna i denna konvention, vidta ndvndiga tgrder fr att, genom lagstiftning
eller p annat stt, tillfrskra de rttigheter i konventionen som inte redan r frverkligade.
3. Varje konventionsstat tar sig:
a) att skerstlla att var och en vars rttigheter och friheter enligt denna konvention krnkts
skall ha tillgng till ett effektivt rttsmedel, ven om krnkningen har begtts av en mbetsman i tjnsten.
b) Att skerstlla att den som vill anvnda sdana rttsmedel skall f sina rttigheter prvade av behriga rttsliga, administrativa eller lagstiftande myndigheter eller av annan
myndighet som r behrig enligt statens rttsordning samt att utveckla mjligheterna till
rttslig prvning.
c) Att skerstlla att de behriga myndigheterna verkstller beslut som fattats i de fall talan
har befunnits befogad.
Artikel 3
Konventionsstaterna tar sig att tillfrskra mn och kvinnor lika rtt att tnjuta alla de
medborgerliga och politiska rttigheter som omfattas av denna konvention.
Artikel 4
1. Vid ett allmnt ndlge som hotar nationens fortbestnd och som officiellt har tillknnagivits, fr konventionsstaterna vidta tgrder som inskrnker deras taganden enligt
denna konvention i den utstrckning det r strikt ndvndigt med hnsyn till situationens
krav, om dessa tgrder inte strider mot landets vriga taganden enligt den internationella
rtten och inte innebr diskriminering enbart p grund av ras, hudfrg, kn, sprk, religion
eller social hrkomst.
2. Inga inskrnkningar fr gras i artiklarna 6, 7, 8.1, 8.2, 11, 15, 16 och 18 med std av
bestmmelsen i fregende punkt.
3. En konventionsstat som begagnar sig av rtten till inskrnkning frn konventionen skall
genom frmedling av Frenta nationernas generalsekreterare omedelbart underrtta de
vriga konventionsstaterna om de bestmmelser frn vilka inskrnkningar har gjorts och
om motiven fr dem. Ett ytterligare meddelande skall lmnas i samma ordning den dag d
staten upphver dessa inskrnkningar.
Artikel 5
1. Ingen bestmmelse i denna konvention fr tolkas som att den innebr rtt fr ngon stat,
grupp eller person att gna sig t sdan verksamhet eller utfra sdana handlingar som syftar
till att tillintetgra ngon av de rttigheter och friheter som inskrivits i konventionen eller
till att begrnsa dem i strre utstrckning n konventionen tillter.
10

2. Inga begrnsningar eller inskrnkningar skall medges i frga om de grundlggande
mnskliga rttigheter som erknns eller gller i en konventionsstat med std i lag eller annan frfattning, verenskommelse eller sedvnja av den anledningen att konventionen inte
erknner dessa rttigheter eller att den erknner dem i mindre utstrckning.
Del III
Artikel 6
1. Varje mnniska har en inneboende rtt till livet. Denna rtt skall skyddas genom lag.
Ingen fr godtyckligt bervas sitt liv.
2. I lnder som inte har avskaffat ddsstraffet, fr ddsdom avkunnas endast fr de allvarligaste brotten i enlighet med den lag som gllde vid tiden d brottet begicks. Denna lag fr
inte strida mot bestmmelserna i denna konvention eller i konventionen om frebyggande
och bestraffning av brottet folkmord. Detta straff skall endast kunna verkstllas efter slutlig
dom av behrig domstol.
3. Nr bervande av liv utgr folkmord, skall ingen bestmmelse i denna artikel tillta en
konventionsstat att p ngot stt avvika frn ngon skyldighet den har tagit sig enligt bestmmelserna i konventionen om frebyggande och bestraffning av brottet folkmord.
4. En ddsdmd person skall ha rtt att begra nd eller frvandling av straffet. Amnesti,
nd eller frvandling av ddsstraffet skall kunna beviljas i samtliga fall.
5. Ddsdom skall inte avkunnas fr brott som begtts av personer under 18 r och skall inte
verkstllas mot havande kvinnor.
6. Ingen bestmmelse i denna artikel skall kunna beropas fr att frdrja eller frhindra
att en konventionsstat avskaffar ddsstraffet.
Artikel 7
Ingen fr utsttas fr tortyr eller grym, omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning. Srskilt fr ingen utan sitt fria samtycke utsttas fr medicinska eller vetenskapliga experiment.
Artikel 8
1. Ingen fr hllas i slaveri. Varje form av slaveri och slavhandel skall vara frbjuden.
2. Ingen fr hllas i trldom.
3. a) Ingen fr tvingas att utfra tvngsarbete eller annat obligatoriskt arbete.
b) Bestmmelsen i a ovan skall inte utgra ngot hinder mot verkstllande av en dom om
straffarbete som avkunnats av en behrig domstol i stater dr frihetsbervande i form av
straffarbete kan lggas som pfljd fr brott.
c) Med termerna tvngsarbete eller obligatoriskt arbete skall i denna punkt inte frsts
i) arbete eller tjnstgring som inte syftas i stycke b ovan och som regelmssigt utkrvs
av ngon som r bervad sin frihet genom ett rttsligt giltigt domstolsbeslut eller av ngon
11

som r villkorligt frigiven,
ii) tjnstgring av militr art och, i lnder dr samvetsbetnkligheter mot sdan tjnstgring
beaktas, annan samhllstjnst som enligt lag utkrvs av personer som hyser samvetsbetnkligheter,
iii) tjnstgring som utkrvs d ndlge eller olycka hotar samhllets fortbestnd eller
vlfrd,
iv) arbete eller tjnstgring som ingr i normala medborgerliga skyldigheter.
Artikel 9
1. Var och en har rtt till frihet och personlig skerhet. Ingen fr utsttas fr godtyckligt
gripande eller frihetsbervande. Ingen fr bervas sin frihet annat n av sdana skl och p
sdant stt som freskrivs i lag.
2. En person som grips skall vid gripandet underrttas om sklen fr gripandet och skall
utan drjsml underrttas om varje anklagelse mot henne eller honom.
3. Den som har gripits eller p annat stt bervats sin frihet p grund av anklagelse fr
brott skall utan drjsml stllas infr domare eller en sdan annan mbetsman som enligt
lag r behrig att dma och skall ha rtt till rttegng inom sklig tid eller att slppas. Det
skall inte vara en allmn regel att en person hlls i frvar i avvaktan p rttegng, men fr
frigivning fr krvas garantier fr att personen verkligen instller sig till rttegngen vid ett
annat tillflle under det rttsliga frfarandet samt, i frekommande fall, fr verkstllighet
av domen.
4. Den som har bervats sin frihet genom gripande eller p annat stt skall ha rtt att infr
domstol krva att lagligheten av frihetsbervandet utan drjsml prvas och att frigivning
beslutas i de fall tgrden r olaglig.
5. Den som har utsatts fr olagligt gripande eller annat olagligt frihetsbervande skall ha
rtt till skadestnd.
Artikel 10
1. Var och en som har bervats sin frihet skall behandlas humant och med aktning fr mnniskans inneboende vrde.
2. a) talade personer skall, om inte exceptionella frhllanden rder, hllas tskilda frn
dmda personer och skall ges srskild behandling med hnsyn till att de inte r dmda.
b) Unga lagvertrdare som r talade skall hllas tskilda frn vuxna personer, och deras
fall skall avgras s skyndsamt som mjligt.
3. Kriminalvrdssystemet skall innefatta behandling av intagna och dess huvudsakliga syfte
skall vara deras bttring och teranpassning i samhllet. Unga lagvertrdare som dmts
fr brott skall hllas tskilda frn vuxna och ges en behandling som r anpassad efter deras
lder och rttsliga stllning.
12

Artikel 11
Ingen fr fngslas enbart p grund av sin ofrmga att fullgra en avtalad frpliktelse.
Artikel 12
1. Var och en som lagligen befinner sig inom en stats territorium har rtt att rra sig fritt
dr och att fritt vlja bosttningsort.
2. Var och en fr fritt lmna vilket land som helst, ven sitt eget.
3. Ovannmnda rttigheter fr inte underkastas andra inskrnkningar n de som stadgas i
lag och r ndvndiga fr att skydda den nationella skerheten, den allmnna ordningen,
folkhlsan eller sedligheten eller andra mnniskors rttigheter och friheter samt r frenliga
med de vriga rttigheter som stadgas i denna konvention.
4. Ingen fr godtyckligt frvgras rtten att resa in i sitt eget land.
Artikel 13
En utlnning som lagligen befinner sig inom en konventionsstats territorium fr avlgsnas
drifrn endast efter ett beslut som fattats i laga ordning. Om inte tvingande skl som hnfr sig till den nationella skerheten talar mot det, skall personen tilltas framlgga de skl
som talar mot avlgsnandet och f sin sak omprvad av behrig myndighet eller av en eller
flera personer som srskilt utsetts av myndigheten, och fr fr detta ndaml fretrdas
infr denna myndighet.
Artikel 14
1. Alla mnniskor skall vara lika infr domstolar och tribunaler. Var och en skall, vid prvningen av en anklagelse mot honom eller henne fr brott eller av hans eller hennes rtttigheter och skyldigheter i tvisteml, vara berttigad till en rttvis och offentlig frhandling
vid en behrig, oberoende och opartisk domstol som upprttats enligt lag. Medierna och
allmnheten fr vgras tilltrde till hela eller delar av rttegngen av hnsyn till sedligheten,
den allmnna ordningen eller den nationella skerheten i ett demokratiskt samhlle eller
d hnsynen till parternas privatliv krver det eller, i den mn domstolen finner det strngt
ndvndigt, i de fall d, p grund av srskilda omstndigheter, offentlighet skulle kunna
skada rttvisans intresse. Dock skall domar som avkunnats i brottml eller tvisteml offentliggras, utom i fall d unga personers intressen krver att s inte sker eller d rttegngen
gller ktenskapsml eller frmyndarskap fr barn.
2. Den som r anklagad fr brott skall ha rtt att betraktas som oskyldig till dess att hans
eller hennes skuld har faststllts enligt lag.
3. Den anklagade skall vid prvningen av en anklagelse fr brott utan tskillnad p person
vara berttigad till minst fljande garantier:
a) Att utan drjsml och i detalj bli underrttad p ett sprk som han eller hon frstr om
innebrden av anklagelsen och dess grund.
b) Att f tillrcklig tid och mjlighet att frbereda sitt frsvar och att rdgra med ett rtttegngsbitrde efter eget val.
c) Att f sin sak prvad utan oskligt drjsml.
13
d) Att f sin sak prvad i sin nrvaro och att frsvara sig personligen eller genom rttegngsbitrde efter eget val, att bli underrttad om sin rtt till rttegngsbitrde, om han eller
hon inte har ett sdant, och att i varje ml dr rttvisans intresse krver det, kostnadsfritt
f sig anvisad ett rttegngsbitrde, i de fall han eller hon inte har tillrckliga medel fr att
betala ett sdant bitrde.
e) Att frhra eller lta frhra de vittnen som beropas mot honom eller henne och att
fr egen del f lta inkalla och frhra vittnen under samma frhllanden som de vittnen
som beropas mot honom eller henne.
f) Att kostnadsfritt f bitrde av tolk om han eller hon inte frstr eller talar det sprk som
anvnds vid domstolen.
g) Att inte tvingas att vittna mot sig sjlv eller erknna sig skyldig.
4. I ml mot unga lagvertrdare skall rttegngsfrfarandet ta hnsyn till deras lder och
det nskvrda i att frmja deras teranpassning.
5. Den som fllts fr brott skall ha rtt att f skuldfrgan och det dmda straffet omprvade av hgre instans enligt lag.
6. Om en lagakraftvunnen dom genom vilken ngon har dmts fr brott senare har upphvts eller nd har beviljats p grund av en ny eller nyuppdagad omstndighet, som visat
att domen var felaktig, skall den som har avtjnat straffet till fljd av domen gottgras enligt
lag, om det inte visas att det helt eller delvis berott p personen sjlv att den tidigare inte
knda omstndigheten inte blev uppdagad i tid.
7. Ingen fr lagfras eller straffas p nytt fr ett brott fr vilket han eller hon tidigare blivit
slutligt flld till ansvar eller friknd i enlighet med varje lands lag och rttegngsordning.
Artikel 15
1. Ingen fr fllas till ansvar fr ngon handling eller underltenhet som vid den tid d
den begicks inte utgjorde ett brott enligt inhemsk eller internationell rtt. Hgre straff fr
inte heller dmas n det som var tillmpligt vid den tid d brottet begicks. Om efter det
att brottet begtts en ny lag stiftas som freskriver ett lindrigare straff, skall den skyldige
komma i tnjutande av det.
2. Ingen bestmmelse i denna artikel skall hindra lagfring och bestraffning av en person
p grund av en handling eller en underltenhet som vid den tidpunkt d den begicks var
brottslig enligt de allmnna rttsprinciper som erknns av vrldens nationer.
Artikel 16
Var och en har rtt att verallt erknnas som en person i lagens mening.
Artikel 17
1. Ingen fr utsttas fr godtyckligt eller olagligt ingripande med avseende p privatliv,
familj, hem eller korrespondens och inte heller fr olagliga angrepp p sin heder eller sitt
anseende.
14

2. Var och en har rtt till lagens skydd mot sdana ingripanden och angrepp.
Artikel 18
1. Var och en har rtt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rtt innefattar frihet att beknna sig till eller anta en religion eller en trosuppfattning efter eget val
och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utva sin religion
eller trosuppfattning genom gudstjnst, iakttagande av religisa sedvnjor, andaktsutvning
eller undervisning.
2. Ingen fr utsttas fr tvng som kan inskrnka hans eller hennes frihet att beknna sig till
eller anta en religion eller en trosuppfattning efter eget val.
3. Friheten att utva sin religion eller trosuppfattning fr endast underkastas de inskrnkningar som r angivna i lag och som r ndvndiga fr att skydda den allmnna skerheten,
ordningen, folkhlsan eller sedligheten eller andras grundlggande rttigheter och friheter.
4. Konventionsstaterna frpliktar sig att respektera frldrars och, i frekommande fall,
frmyndares frihet att tillfrskra sina barn sdan religis och moralisk bildning som stmmer verens med deras egen vertygelse.
Artikel 19
1. Ingen fr utsttas fr ingripande fr sina sikters skull.
2. Var och en har rtt till yttrandefrihet. I denna rtt ingr frihet att oberoende av territoriella grnser ska, ta emot och sprida uppgifter och ider av alla slag, i tal, i skrift och i tryck,
i konstnrlig form eller genom annat valfritt uttrycksmedel.
3. Utvandet av de rttigheter som avses i punkt 2 medfr srskilda skyldigheter och srskilt
ansvar. Detta utvande fr drfr underkastas vissa inskrnkningar men endast sdana som
r angivna i lag och som r ndvndiga
a) fr att respektera andra mnniskors rttigheter eller anseende,
b) fr att skydda den nationella skerheten, den allmnna ordningen, folkhlsan eller sedligheten.
Artikel 20
1. All propaganda fr krig skall vara frbjuden i lag.
2. Allt frmjande av nationalhat, rashat eller religist hat, som innebr uppvigling till diskriminering, fiendskap eller vld, skall vara frbjudet i lag.
Artikel 21
Rtten till fredliga sammankomster skall erknnas. Utvandet av denna rttighet fr inte
underkastas andra inskrnkningar n sdana som freskrivs i lag och som i ett demokratiskt
samhlle r ndvndiga med hnsyn till statens skerhet eller den allmnna skerheten,
den allmnna ordningen, skyddet av folkhlsan eller sedligheten eller skyddet av andra
mnniskors rttigheter och friheter.
15

Artikel 22
1. Var och en skall ha rtt till freningsfrihet, inbegripet rtten att bilda och ansluta sig till
fackfreningar fr att skydda sina intressen.
2. Utvandet av denna rttighet fr inte underkastas andra inskrnkningar n sdana som
medges i lag och som i ett demokratiskt samhlle r ndvndiga med hnsyn till den nationella skerheten och den allmnna skerheten, den allmnna ordningen, skyddet av
folkhlsan eller sedligheten eller skyddet av andra mnniskors rttigheter och friheter. Bestmmelserna i denna artikel skall inte hindra att lagliga inskrnkningar grs fr de vpnade
styrkornas och polisens utvande av denna rttighet.
3. Ingen bestmmelse i denna artikel skall tillta en stat som r part i Internationella arbetsorganisationens konvention av r 1948 angende freningsfrihet och skydd fr organisationsrtten, att stifta lag som inskrnker, eller tillmpa lagen p stt som inskrnker, det
genom sagda konvention tillfrskrade skyddet.
Artikel 23
1. Familjen r samhllets naturliga och grundlggande enhet och r berttigad till samhllets och statens skydd.
2. Rtten fr giftasvuxna mn och kvinnor att ing ktenskap och bilda familj skall erknnas.
3. Inget ktenskap fr ings utan de blivande makarnas fria och fulla samtycke.
4. Konventionsstaterna skall vidta lmpliga tgrder fr att trygga makarnas likstllighet i
frga om rttigheter och ansvar vid ktenskapets ingende, under ktenskapet och vid dess
upplsning. Vid upplsning av ett ktenskap skall tgrder vidtas fr att tillfrskra barnen
ndvndigt skydd.
Artikel 24
1. Varje barn skall utan diskriminering av ngot slag p grund av ras, hudfrg, kn, sprk,
religion, nationell eller social hrkomst, frmgenhet eller brd ha rtt till sdant skydd frn
sin familjs, samhllets och statens sida som dess stllning som minderrig krver.
2. Varje barn skall registreras omedelbart efter fdseln och ges ett namn.
3. Varje barn har rtt att frvrva ett medborgarskap.
Artikel 25
Varje medborgare skall ha rtt och mjlighet att utan ngon av de tskillnader som anges i
artikel 2 och utan oskliga inskrnkningar
a) delta i sktseln av allmnna angelgenheter, direkt eller genom fritt valda ombud,
b) rsta och bli vald vid periodiska och reella val, som frrttas p grundval av allmn och
lika rstrtt och hemlig rstning, varigenom garanteras att vljarnas vilja fritt kommer till
uttryck, samt
c) f tilltrde p lika villkor till offentlig tjnst i sitt land.
16
Artikel 26
Alla r lika infr lagen och har rtt till samma skydd av lagen utan diskriminering av ngot
slag. I detta avseende skall lagen frbjuda all diskriminering och garantera var och en ett
likvrdigt och effektivt skydd mot all slags diskriminering, ssom p grund av ras, hudfrg,
kn, sprk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationell eller social hrkomst, egendom, brd eller stllning i vrigt.
Artikel 27
I de stater dr det finns etniska, religisa eller sprkliga minoriteter, skall de som tillhr
sdana minoriteter inte frvgras rtten att i gemenskap med andra medlemmar av sin
grupp ha sitt eget kulturliv, beknna sig till och utva sin egen religion och anvnda sitt
eget sprk.
Del IV
Artikel 28
1. En kommitt fr de mnskliga rttigheterna (nedan kallad kommittn) skall upprttas.
Den skall best av 18 medlemmar och utfra sitt uppdrag i enlighet med fljande.
2. Kommittn skall best av medborgare i konventionsstaterna. Dessa personer skall vara
moraliskt hgtstende och erknt sakkunniga p omrdet mnskliga rttigheter. Vrdet av
att ngra av kommittns medlemmar har juridisk erfarenhet skall beaktas.
3. Kommittns medlemmar skall vljas och tjnstgra i sin personliga egenskap.
Artikel 29
1. Kommittns medlemmar skall vljas genom hemlig omrstning frn en frteckning ver
personer som har de kvalifikationer som freskrivs i artikel 28 och vilka fr ndamlet har
nominerats av konventionsstaterna.
2. Varje konventionsstat fr nominera hgst tv kandidater. Dessa personer skall vara medborgare i den stat som nominerar dem.
3. En person skall kunna nomineras fr omval.
Artikel 30
1. Det frsta valet skall genomfras senast sex mnader efter dagen fr konventionens
ikrafttrdande.
2. Senast fyra mnader fre dagen fr varje val till kommittn, med undantag fr ett val som
syftar till att enligt artikel 34 terbestta en ledigfrklarad plats, skall Frenta nationernas
generalsekreterare skriftligen inbjuda konventionsstaterna att inom tre mnader inkomma
med nominering av kandidater till kommittn.
3. Frenta nationernas generalsekreterare skall upprtta en frteckning i alfabetisk ordning
ver alla de nominerade kandidaterna med angivande av vilka stater som har nominerat
dem. Generalsekreteraren skall verlmna frteckningen till konventionsstaterna senast en
mnad fre dagen fr varje val.
17

4. Val av kommittns medlemmar skall frrttas vid ett av Frenta nationernas generalsekreterare sammankallat mte med konventionsstaterna i Frenta nationernas hgkvarter.
Vid detta mte, dr tv tredjedelar av konventionsstaterna mste vara fretrdda fr att
beslut skall kunna fattas, skall de kandidater vljas till kommittn som uppnr det strsta
antalet rster och absolut majoritet av nrvarande och rstande stater.
Artikel 31
1. I kommittn fr inte ing mer n en medborgare frn en och samma stat.
2. Val till kommittn skall frrttas med iakttagande av en rttvis geografisk frdelning
av medlemskapet och av att olika civilisationsformer och de viktigaste rttssystemen blir
fretrdda.
Artikel 32
1. Kommittns medlemmar skall vljas fr en tid av fyra r. De kan tervljas om de har nominerats till terval. Fr nio av de medlemmar som valts vid det frsta valet skall mandatet
dock utlpa efter tv r. Omedelbart efter det frsta valet skall dessa nio medlemmar utses
genom lottdragning av ordfranden vid ett sdant mte som avses i artikel 30.4.
2. Val efter det att en mandatperiod utlpt skall frrttas enligt bestmmelserna i fregende artiklar i denna del av konventionen.
Artikel 33
1. Om ngon medlem av kommittn enligt de vriga medlemmarnas enhlliga uppfattning
har upphrt att utfra sitt uppdrag av annan anledning n tillfllig frnvaro, skall kommittns ordfrande underrtta Frenta nationernas generalsekreterare, som skall ledigfrklara
den plats som innehas av ifrgavarande medlem.
2. Om ngon medlem av kommittn avlider eller avsger sig sitt uppdrag, skall ordfranden
omedelbart underrtta Frenta nationernas generalsekreterare, som skall ledigfrklara platsen med verkan frn och med dagen fr ddsfallet eller frn och med den dag d avsgelsen
trder i kraft.
Artikel 34
1. Nr en plats har ledigfrklarats enligt artikel 33 och om mandattiden fr den medlem
som skall ersttas inte utlper inom sex mnader frn det att platsen ledigfrklarades, skall
Frenta nationernas generalsekreterare underrtta konventionsstaterna om att platsen har
ledigfrklarats. Konventionsstaterna fr inom tv mnader lmna frslag enligt bestmmelserna i artikel 29 till platsens terbesttande.
2. Frenta nationernas generalsekreterare skall upprtta och till konventionsstaterna
verlmna en frteckning i alfabetisk ordning ver de nominerade personerna. Valet fr
platsens terbesttande skall sedan frrttas enligt de tillmpliga bestmmelserna i denna
del av konventionen.
3. En medlem av kommittn som valts att inta en plats som ledigfrklarats enligt artikel
33 skall inneha uppdraget under terstoden av mandattiden fr den medlem som frntrtt
kommittuppdraget enligt bestmmelserna i den artikeln.
18

Artikel 35
Kommittns medlemmar skall med godknnande av Frenta nationernas generalfrsamling
f arvode av Frenta nationerna. Bestmmelserna om arvodena skall faststllas av generalfrsamlingen med beaktande av betydelsen av kommittns uppdrag.
Artikel 36
Frenta nationernas generalsekreterare skall stlla personal och vriga hjlpmedel som r
ndvndiga till frfogande fr att mjliggra fr kommittn att effektivt utfra sitt uppdrag
enligt denna konvention.
Artikel 37
1. Frenta nationernas generalsekreterare skall sammankalla kommittn till dess frsta
mte i Frenta nationernas hgkvarter.
2. Senare mten skall hllas vid de tidpunkter som anges i kommittns arbetsordning.
3. Kommittn skall som regel sammantrda i Frenta nationernas hgkvarter eller dess
kontor i Genve.
Artikel 38
Varje kommittmedlem skall fre tilltrdet av sitt uppdrag avge en hgtidlig frklaring vid
ett fr allmnheten tillgngligt mte med kommittn att han eller hon skall fullgra sitt
uppdrag opartiskt och samvetsgrant.
Artikel 39
1. Kommittn skall vlja sitt presidium fr en tid av tv r. De kan tervljas.
2. Kommittn skall anta sin egen arbetsordning. I denna skall dock bland annat freskrivas
fljande:
a) Kommittn r beslutsfr om tolv medlemmar r nrvarande.
b) Kommittn skall fatta sina beslut med en majoritet av de nrvarande medlemmarnas
rster.
Artikel 40
1. Konventionsstaterna tar sig att avge rapport om vilka tgrder de har vidtagit fr att
genomfra rttigheterna i denna konvention och om vilka framsteg som gjorts i frga om
utvandet av dessa rttigheter
a) inom ett r efter konventionens ikrafttrdande fr staten i frga, och
b) drefter nr kommittn begr det.
2. Alla rapporter skall tillstllas Frenta nationernas generalsekreterare, som skall verlmna dem till kommittn fr granskning. I rapporterna skall anges de omstndigheter och
svrigheter som kan ha pverkat genomfrandet av konventionens bestmmelser.
3. Efter samrd med kommittn fr Frenta nationernas generalsekreterare till de berrda
fackorganen verlmna kopior av rapporterna i de delar dessa faller inom deras verksamhetsomrden.
19
4. Kommittn skall granska de frn konventionsstaterna mottagna rapporterna. Den skall

tillstlla dem sina egna rapporter tillsammans med de allmnna kommentarer den finner
befogade. Kommittn fr ven till Ekonomiska och sociala rdet verlmna dessa kommentarer tillsammans med kopior av rapporter frn konventionsstaterna.
5. Konventionsstaterna fr delge kommittn synpunkter med anledning av de kommentarer kommittn kan ha gjort enligt punkt 4 ovan.
Artikel 41
1. En konventionsstat fr nr som helst avge en frklaring enligt denna artikel att den erknner kommittns behrighet att ta emot och prva framstllningar i vilka en stat pstr att en
annan stat inte uppfyller sina frpliktelser enligt denna konvention. Framstllningar enligt
denna artikel fr tas emot och prvas endast om de hrrr frn en stat som har avgivit en
frklaring om att den erknner kommittns behrighet med avseende p den egna staten.
En framstllning fr inte tas emot av kommittn om den avser en stat som inte har avgivit
en sdan frklaring. Framstllningar som mottagits enligt denna artikel skall handlggas p
fljande stt:
a) Om en konventionsstat anser att en annan konventionsstat inte uppfyller bestmmelserna i konventionen, fr den genom ett skriftligt meddelande fsta denna stats uppmrksamhet p detta frhllande. Inom tre mnader efter det att meddelandet mottagits, skall
den mottagande staten tillstlla den stat frn vilken meddelandet hrrr en frklaring eller
ett annat skriftligt uttalande, varigenom rendet klarlggs. I den mn det r mjligt och
sakligt motiverat, skall dr redogras fr de inhemska processreglerna liksom ocks fr de
rttsmedel som redan uttmts eller som vid det aktuella tillfllet r tillgngliga eller som i
fortsttningen kan tas i ansprk.
b) Om rendet inte reglerats p ett fr bda parter tillfredsstllande stt inom sex mnader efter det att den mottagande staten mottog det ursprungliga meddelandet, fr endera
staten hnskjuta rendet till kommittn genom en anmlan bde till kommittn och till
den andra staten.
c) Kommittn skall behandla ett rende som har hnskjutits till den frst sedan den har
frskrat sig om att alla tillgngliga nationella rttsmedel har tagits i ansprk och uttmts
i enlighet med folkrttens allmnt vedertagna grundsatser. Detta skall dock inte glla om
iansprktagandet av rttsmedlen r oskligt tidskrvande.
d) Kommittn skall sammantrda inom stngda drrar nr den behandlar framstllningar
enligt denna artikel.
e) Med frbehll fr bestmmelserna i c ovan skall kommittn stlla sig till de berrda
staternas frfogande fr att uppn en lsning i godo av rendet, grundad p respekten fr
de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna enligt denna konvention.
f) Kommittn fr i varje rende som hnskjutits till den anmoda de berrda stater som avses
i b ovan att inkomma med kompletterande relevanta upplysningar.
g) De berrda stater som avses i b ovan skall ha rtt att vara representerade vid rendets behandling i kommittn samt att muntligen och/eller skriftligen inkomma med synpunkter.
20
h) Inom tolv mnader rknat frn dagen fr mottagandet av en anmlan enligt b ovan, skall
kommittn avge rapport om fljande:
i) Om en lsning enligt e ovan har uppntts, skall kommittn begrnsa sin rapport till en
kort redogrelse fr omstndigheterna och den uppndda lsningen.
ii) Om en lsning enligt e ovan inte har uppntts, skall kommittn begrnsa sin rapport
till en kort redogrelse fr omstndigheterna. Synpunkter som de berrda konventionsstaterna kan ha anfrt skriftligen och protokoll ver synpunkter som de har anfrt muntligen skall fogas till rapporten.
I alla renden skall rapporten delges de berrda konventionsstaterna.
2. Bestmmelserna i denna artikel trder i kraft nr tio konventionsstater har avgivit frklaringar enligt punkt 1 ovan. Dessa frklaringar skall av konventionsstaterna deponeras
hos Frenta nationernas generalsekreterare, som skall delge de vriga konventionsstaterna
kopior av dem. En frklaring fr terkallas nr som helst genom en anmlan till generalsekreteraren. En sdan terkallelse skall inte pverka prvningen av ett rende som redan
har franlett en anmlan enligt denna artikel. Inga ytterligare anmlningar frn en konventionsstat fr mottas sedan en anmlan om terkallelse av frklaringen har mottagits av
generalsekreteraren, om den berrda konventionsstaten inte har avgivit en ny frklaring.
Artikel 42
1. a) Om ett rende som hnskjutits till kommittn enligt artikel 41 inte kan regleras p ett
stt som r tillfredsstllande fr de berrda konventionsstaterna, fr kommittn med dessa
staters samtycke utse en tillfllig frlikningskommission (nedan kallad kommissionen).
Denna kommission skall stlla sig till de berrda staternas frfogande fr att uppn en lsning av rendet i godo, grundad p respekt fr denna konvention.
b) Kommissionen skall best av fem personer som godknts av de berrda staterna. Om
dessa stater inom tre mnader inte kan enas om kommissionens sammansttning helt eller delvis, skall de medlemmar av kommissionen om vilka enighet inte har kunnat uppns
utses av kommittn bland dess medlemmar med tv tredjedels majoritet vid en hemlig
omrstning.
2. Medlemmarna i kommissionen skall tjnstgra i personlig egenskap. De fr inte vara
medborgare i de berrda staterna eller i en stat som inte r ansluten till denna konvention
eller i en stat som inte har gjort en frklaring enligt artikel 41.
3. Kommissionen skall vlja sin egen ordfrande och anta sin egen arbetsordning.
4. Kommissionens mten skall som regel hllas i Frenta nationernas hgkvarter eller i organisationens kontor i Genve. Mtena kan emellertid ven hllas p andra lmpliga platser
som kommissionen bestmmer i samrd med Frenta nationernas generalsekreterare och
de berrda staterna.
5. Det sekretariat som anges i artikel 36 skall ven bitrda kommissioner som utsetts enligt
denna artikel.
21

6. Upplysningar som mottagits och sammanstllts av kommittn skall stllas till kommissionens frfogande. Kommissionen fr anmoda de berrda staterna att lmna kompletterande relevanta upplysningar.
7. Nr kommissionen har slutbehandlat rendet, dock inte senare n tolv mnader efter det
att rendet har anhngiggjorts infr kommissionen, skall den avge en rapport till kommittns ordfrande fr delgivning med de berrda konventionsstaterna.
a) Om kommissionen inte kan avsluta rendet inom tolv mnader, skall den begrnsa sin
rapport till en kort redogrelse fr lget i frga om sin prvning av rendet.
b) Om en lsning i godo har uppntts grundad p respekt fr de mnskliga rttigheterna
i denna konvention, skall kommissionen begrnsa sin rapport till en kort redogrelse fr
omstndigheterna och den uppndda lsningen.
c) Om en lsning enligt b ovan inte har uppntts, skall kommissionen i sin rapport redogra bde fr sina slutsatser betrffande de relevanta omstndigheterna i tvisten mellan
de berrda staterna och fr sin uppfattning om mjligheterna att uppn en lsning i godo.
Rapporten skall ven innefatta de berrda staternas skriftliga synpunkter samt protokoll
ver deras muntliga synpunkter.
d) Om kommissionen har avgivit en rapport enligt c ovan, skall de berrda konventionsstaterna inom tre mnader efter mottagandet av rapporten meddela kommittns ordfrande om de godknner rapportens innehll.
8. Bestmmelserna i denna artikel skall inte pverka kommittns skyldigheter enligt artikel
41.
9. De berrda konventionsstaterna skall dela alla utgifter fr kommissionens medlemmar
lika mellan sig enligt Frenta nationernas generalsekreterares berkning.
10. Frenta nationernas generalsekreterare fr vid behov betala utgifterna fr medlemmarna i kommissionen innan de berrda staterna har ersatt dem enligt punkt 9 ovan.
Artikel 43
Medlemmarna i kommittn och de tillflliga frlikningskommissioner som kan utses enligt
artikel 42 skall ha rtt till de frmner och privilegier samt den immunitet som tillkommer
sakkunniga som utfr uppdrag fr Frenta nationerna enligt tillmpliga bestmmelser i
konventionen om Frenta nationernas privilegier och immuniteter.
Artikel 44
Bestmmelserna om genomfrande av denna konvention skall tillmpas utan att det skall
inkrkta p frfaranden, som inom omrdet fr mnskliga rttigheter har beslutats i eller
med std av Frenta nationernas och deras fackorgans stadgor och konventioner. De skall
inte hindra konventionsstaterna frn att anvnda andra frfaranden fr lsandet av en tvist
i verensstmmelse med allmnna eller srskilda internationella verenskommelser i kraft
mellan dem.
Artikel 45
Kommittn skall genom Ekonomiska och sociala rdet rligen avge en redogrelse fr sin
verksamhet till Frenta nationernas generalfrsamling.
22

Del V
Artikel 46
Ingen bestmmelse i denna konvention skall tolkas som en inskrnkning av bestmmelserna
i Frenta nationernas stadga och fackorganens stadgor i de delar dessa instrument anger det
ansvar som Frenta nationernas olika organ och fackorgan har med avseende p de frgor
som behandlas i denna konvention.
Artikel 47
Ingen bestmmelse i denna konvention skall tolkas som en inskrnkning av alla folks inneboende rtt att till fullo och utan begrnsning dra frdel av och utnyttja sina naturrikedomar och naturtillgngar.
Del VI
Artikel 48
1. Denna konvention skall st ppen fr undertecknande av stater som r medlemmar av
Frenta nationerna eller av ngot av dess fackorgan, av stater som r anslutna till Internationella domstolens stadga samt av alla andra stater som av Frenta nationernas generalfrsamling har inbjudits att ansluta sig till konventionen.
2. Denna konvention skall ratificeras och ratifikationsinstrumenten deponeras hos Frenta
nationernas generalsekreterare.
3. Denna konvention skall st ppen fr anslutning av de stater som avses i punkt 1 ovan.
4. Anslutning skall ske genom deponering av ett anslutningsinstrument hos Frenta nationernas generalsekreterare.
5. Frenta nationernas generalsekreterare skall underrtta alla stater som har undertecknat
denna konvention eller anslutit sig till den om deponeringen av varje ratifikations- och
anslutningsinstrument.
Artikel 49
1. Denna konvention trder i kraft tre mnader efter dagen fr deponeringen hos Frenta nationernas generalsekreterare av det trettiofemte ratifikations- eller anslutningsinstrumentet.
2. Fr en stat som ratificerar eller ansluter sig till denna konvention efter deponeringen av
det trettiofemte ratifikations- eller anslutningsinstrumentet, trder konventionen i kraft tre
mnader efter det att dess eget ratifikations- eller anslutningsinstrument deponerades.
Artikel 50
Bestmmelserna i denna konvention skall utan begrnsningar eller undantag av ngot slag
glla i alla delar av frbundsstater.
Artikel 51
1. Konventionsstaterna fr fresl ndringar i konventionen. Texten till ndringsfrslagen
23

skall verlmnas till Frenta nationernas generalsekreterare. Generalsekreteraren skall
sedan versnda ndringsfrslagen till konventionsstaterna med en begran att de underrttar denne om huruvida de tillstyrker att en konferens av stater sammankallas fr att ta
stllning till och rsta om frslagen. Om minst en tredjedel av staterna tillstyrker en sdan
konferens, skall generalsekreteraren sammankalla konferensen i Frenta nationernas regi.
Frslag till ndringar som antagits av en majoritet av de vid konferensen nrvarande och rstande staterna skall understllas Frenta nationernas generalfrsamling fr godknnande.
2. ndringar trder i kraft nr de har godknts av Frenta nationernas generalfrsamling
och antagits med tv tredjedels majoritet av konventionsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestmmelser.
3. Nr ndringar trder i kraft, skall de vara bindande fr de stater som antagit dem, medan
vriga stater fortfarande r bundna av bestmmelserna i denna konvention och eventuella
tidigare ndringar som de har antagit.
Artikel 52
Utver de underrttelser som anges i artikel 48.5 skall Frenta nationernas generalsekreterare underrtta alla de stater som avses i artikel 48.1 om fljande:
a) alla undertecknanden, ratifikationer och anslutningar enligt artikel 48,
b) dag fr ikrafttrdande av denna konvention enligt artikel 49 samt dag fr ikrafttrdande
av varje ndring enligt artikel 51.
Artikel 53
1. Denna konvention, vars engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter r lika
giltiga, skall deponeras i Frenta nationernas arkiv.
2. Frenta nationernas generalsekreterare skall delge de stater som avses i artikel 48 bestyrkta avskrifter av denna konvention.
24
Fakultativt protokoll till den internationella konventionen

om medborgerliga och politiska rttigheter (om enskild klagortt)

om medborgerliga och politiska rttigheter
Antaget den 16 december 1966
De stater som r parter i detta protokoll,
som anser att det, fr att frmja syftet med konventionen om medborgerliga och politiska
rttigheter (konventionen) och genomfrandet av dess bestmmelser, skulle vara ndamlsenligt att bereda den kommitt fr de mnskliga rttigheterna som upprttas enligt del IV
i konventionen (kommittn) tillflle att, p det stt som anges i detta protokoll, ta emot
och prva framstllningar frn enskilda personer som hvdar att de har blivit utsatta fr
krnkning av ngon av de rttigheter som omfattas av konventionen,
har kommit verens om fljande.
Artikel 1
En konventionsstat som ansluter sig till detta protokoll erknner kommittns behrighet
att ta emot och prva framstllningar frn enskilda personer under sin jurisdiktion, som
hvdar att de har blivit utsatta fr en krnkning frn statens sida av ngon av de rttigheter
som omfattas av konventionen. En sdan framstllning kan dock inte tas emot av kommittn, om den gller en konventionsstat som inte r bunden av detta protokoll.
Artikel 2
Med frbehll fr bestmmelserna i artikel 1, fr enskilda personer som hvdar att de har
blivit utsatta fr krnkning av ngon av de rttigheter som omfattas av konventionen och
som har uttmt alla tillgngliga nationella rttsmedel gra en skriftlig framstllning till
kommittn fr prvning.
Artikel 3
Kommittn skall avvisa framstllningar gjorda enligt detta protokoll, om de r anonyma
eller om kommittn anser att de utgr ett missbruk av rtten att gra framstllningar eller
r ofrenliga med konventionens bestmmelser.
Artikel 4
1. Med frbehll fr bestmmelserna i artikel 3, skall kommittn delge den stat som psts ha krnkt en bestmmelse i konventionen framstllningar som mottagits enligt detta
protokoll.
2. Den mottagande staten skall inom sex mnader till kommittn inge en skriftlig frklaring
eller en redogrelse fr rendet och fr de eventuella tgrder den har vidtagit fr att rtta
till situationen.
Artikel 5
1. Kommittn skall prva framstllningar som ingivits med std av detta protokoll mot
bakgrund av all skriftlig information som ingivits av klaganden och den berrda konventionsstaten.
2. Kommittn skall inte prva en framstllning frn en klagande utan att ha frskrat sig
om att
25

a) samma rende inte r freml fr en internationell prvning eller reglering i annan
form,
b) klaganden har uttmt alla tillgngliga nationella rttsmedel. Detta skall dock inte glla
om iansprktagandet av rttsmedlen r oskligt tidskrvande.
3. Kommittn skall sammantrda inom stngda drrar nr den prvar framstllningar enligt
detta protokoll.
4. Kommittn skall framfra sina synpunkter till den berrda konventionsstaten och till
klaganden.
Artikel 6
Kommittn skall i den rliga rapport som skall avges enligt artikel 45 i konventionen infra
en kortfattad redogrelse fr sin verksamhet enligt detta protokoll.
Artikel 7
I avvaktan p genomfrandet av mlen i deklarationen om beviljande av sjlvstndighet t koloniserade lnder och folk i Frenta nationernas generalfrsamlings resolution
1514(XV) av den 14 december 1960 skall bestmmelserna i detta protokoll inte begrnsa
den rtt att gra framstllningar som dessa folk har enligt Frenta nationernas stadga och
andra internationella instrument som slutits inom Frenta nationerna och dess fackorgan.
Artikel 8
1. Detta protokoll skall st ppet fr undertecknande av stater som har undertecknat
konventionen.
2. Detta protokoll fr ratificeras av de stater som har ratificerat eller anslutit sig till konventionen. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Frenta nationernas generalsekreterare.
3. Detta protokoll skall st ppet fr anslutning av de stater som har ratificerat eller anslutit
sig till konventionen.
detta protokoll eller anslutit sig till det om deponering av varje ratifikations- och anslutningsinstrument.
Artikel 9
1. Med frbehll fr konventionens ikrafttrdande, trder detta protokoll i kraft tre mnader efter dagen fr deponeringen av det tionde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet
hos Frenta nationernas generalsekreterare.
2. Fr en stat som ratificerar eller ansluter sig till detta protokoll efter deponeringen av det
tionde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet trder protokollet i kraft tre mnader
efter det att dess eget ratifikations- eller anslutningsinstrument deponerades.
26

Artikel 10
Bestmmelserna i detta protokoll skall utan begrnsningar eller undantag av ngot slag glla
i alla delar av frbundsstater.
Artikel 11
1. Stater som r parter i detta protokoll fr fresl ndringar i det. Texten till ndringsfrslagen skall verlmnas till Frenta nationernas generalsekreterare. Generalsekreteraren
skall sedan versnda ndringsfrslagen till de stater som r bundna av detta protokoll
med en begran om att de underrttar denne om huruvida de tillstyrker att en konferens av
stater sammankallas fr att ta stllning till och rsta om frslagen. Om minst en tredjedel
av staterna tillstyrker en sdan konferens, skall generalsekreteraren sammankalla konferensen i Frenta nationernas regi. Frslag till ndringar som antagits av en majoritet av de
vid konferensen nrvarande och rstande staterna skall understllas Frenta nationernas
generalfrsamling fr godknnande.
och antagits med tv tredjedels majoritet av de stater som r bundna av detta protokoll i
enlighet med deras respektive konstitutionella bestmmelser.
3. Nr ndringar har trtt i kraft, skall de vara bindande fr de stater som antagit dem,
medan vriga stater fortfarande r bundna av bestmmelserna i detta protokoll och eventuella tidigare ndringar som de har antagit.
Artikel 12
1. En konventionsstat fr nr som helst sga upp detta protokoll genom ett skriftligt meddelande till Frenta nationernas generalsekreterare. Uppsgningen trder i kraft tre mnader
efter den dag d generalsekreteraren mottog den.
2. Uppsgningen skall inte pverka den fortsatta tillmpningen av bestmmelserna i protokollet i frga om framstllningar som gjorts enligt artikel 2 innan uppsgningen trder i
kraft.
Artikel 13
Oberoende av de meddelanden som avses i artikel 8.5 i detta protokoll, skall Frenta nationernas generalsekreterare meddela alla de stater som avses i artikel 48.1 om fljande:
a) undertecknanden, ratifikationer och anslutningar enligt artikel 8,
b) dag fr detta protokolls ikrafttrdande enligt artikel 9 och dag fr ikrafttrdande av varje
ndring enligt artikel 11, samt
c) uppsgningar enligt artikel 12.
Artikel 14
1. Detta protokoll, vars engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter r lika giltiga,
skall deponeras i Frenta nationernas arkiv.
2. Frenta nationernas generalsekreterare skall delge de stater som avses i artikel 48 i konventionen bestyrkta avskrifter av detta protokoll.
27
Andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga

och politiska rttigheter syftande till ddsstraffets avskaffande
Andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen

om medborgerliga och politiska rttigheter syftande
till ddsstraffets avskaffande
som anser att ddsstraffets avskaffande bidrar till att ka mnniskovrdet och till en fortgende utveckling av de mnskliga rttigheterna,
som erinrar om artikel 3 i den allmnna frklaringen om de mnskliga rttigheterna, antagen den 10 december 1948, och artikel 6 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rttigheter, antagen den 16 december 1966,
som konstaterar att artikel 6 i den internationella konventionen om medborgerliga och
politiska rttigheter behandlar ddsstraffets avskaffande i ordalag som starkt antyder att
avskaffande av detta straff r nskvrt,
som r vertygade om att alla tgrder fr att avskaffa ddsstraffet skall anses som framsteg
vad gller tnjutandet av rtten till liv,
som hrmed nskar gra ett internationellt tagande att avskaffa ddsstraffet, har kommit
verens om fljande:
Artikel 1
1. Ingen fr avrttas inom jurisdiktionen fr en stat som r part i detta fakultativa
protokoll.
2. Varje stat som r part skall vidta alla ndvndiga tgrder fr att avskaffa ddsstraffet
inom sin jurisdiktion.
Artikel 2
1. Ingen reservation fr gras i frga om detta protokoll med undantag fr en reservation
som grs vid tidpunkten fr ratifikation eller anslutning och som freskriver tillmpning
av ddsstraffet i krigstid efter fllande dom fr ett mycket allvarligt brott av militr natur
begnget under krigstid.
2. Den stat som gr en sdan reservation skall vid tidpunkten fr ratifikation eller anslutning
underrtta Frenta Nationernas generalsekreterare om de relevanta bestmmelser i dess
nationella lagstiftning som r tilllmpliga under krigstid.
3. Den stat som har gjort en sdan reservation skall meddela Frenta Nationernas generalsekreterare nr ett krigstillstnd, som gller dess territorium, intrder eller
upphr.
Artikel 3
De stater som r parter i detta protokoll skall i de rapporter som avges till kommittn fr
de mnskliga rttigheterna enligt artikel 40 i konventionen ta med information om vilka
tgrder de vidtagit fr att genomfra bestmmelserna i detta protokoll.
28

Artikel 4
I frhllande till de konventionsstater som har avgett en frklaring enligt artikel 41 skall
kommittns fr de mnskliga rttigheterna behrighet att motta och prva framstllningar,
nr en stat pstr att en annan stat inte uppfyller sina frpliktelser, ven avse bestmmelserna i detta protokoll, svida inte den berrda staten gjort ett uttalande om motsatsen vid
tidpunkten fr ratifikation eller anslutning till protokollet.
Artikel 5
I frhllande till de stater som r parter i det (frsta) fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rttigheter, antagen den 16
december 1966, skall kommittns fr de mnskliga rttigheterna behrighet att motta och
prva framstllningar frn enskilda personer underkastade dess jurisdiktion ven
avse bestmmelserna i detta protokoll, svida inte den berrda staten gjort ett uttalande om
motsatsen vid tidpunkten fr ratifikation eller anslutning till protokollet.
Artikel 6
1. Bestmmelserna i detta protokoll skall tillmpas som tillggsbestmmelser till konventionen.
2. Utan att inverka p mjligheten att gra en reservation enligt artikel 2 i detta protokoll
fr den rtt som garanteras i artikel l, punkt l i detta protokoll inte bli freml fr avvikelse
enligt artikel 4 i konventionen.
Artikel 7
1. Detta protokoll str ppet fr undertecknande av en stat som har undertecknat
konventionen.
2. Detta protokoll r freml fr ratifikation av en stat som har ratificerat eller anslutit
sig till konventionen. Ratifikationsinstrument skall deponeras hos Frenta Nationernas
generalsekreterare.
3. Detta protokoll str ppet fr anslutning av en stat som har ratificerat eller anslutit sig
till konventionen.
4. Anslutning sker genom deponering av ett anslutningsinstrument hos Frenta Nationernas generalsekreterare.
5. Frenta Nationernas generalsekreterare skall underrtta alla stater som har undertecknat
eller anslutit sig till detta protokoll om deponeringen av varje ratifikations- eller anslutningsinstrument.
Artikel 8
1. Detta protokoll trder i kraft tre mnader efter dagen fr deponeringen hos Frenta
Nationernas generalsekreterare av det tionde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet.
2. I frhllande till varje stat som ratificerar eller ansluter sig till detta protokoll efter deponeringen av det tionde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet trder protokollet
i kraft tre mnader efter dagen fr deponeringen av dess eget ratifikations- eller anslutningsinstrument.
29

Artikel 9
Bestmmelserna i detta protokoll skall utan begrnsningar eller undantag glla i alla delar
av frbundsstater.
Artikel 10
Frenta nationernas generalsekreterare skall underrtta alla stater som avses i artikel 48,
punkt l i konventionen om fljande:
(a) reservationer, underrttelser och meddelanden enligt artikel 2 i detta
protokoll;
(b) uttalanden enligt artikel 4 eller 5;
(c) undertecknanden, ratifikationer och anslutningar enligt artikel 7;
(d) dagen fr ikrafttrdandet av detta protokoll enligt artikel 8.
Artikel 11
1. Detta protokoll vars arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter har
lika giltighet, skall deponeras i Frenta Nationernas arkiv.
Frenta Nationernas generalsekreterare skall snda bestyrkta kopior av detta protokoll till
alla stater som avses i artikel 48 i konventionen.
30
Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter
Internationell konvention om ekonomiska, sociala

och kulturella rttigheter
som anser att, i verensstmmelse med principerna i Frenta nationernas stadga, erknnandet av det inneboende vrdet hos alla dem som tillhr mnniskoslktet och av deras lika
och obestridliga rttigheter utgr grundvalen fr frihet, rttvisa och fred i vrlden,
som erknner att dessa rttigheter utgr frn det inneboende vrdet hos varje mnniska,
som erknner att, i verensstmmelse med den allmnna frklaringen om de mnskliga
rttigheterna, visionen om den fria mnniskan som tnjuter frihet frn fruktan och nd
endast kan uppns om sdana villkor skapas att alla kan tnjuta sina ekonomiska, sociala
och kulturella rttigheter svl som sina medborgerliga och politiska rttigheter,
som beaktar staternas skyldighet enligt Frenta nationernas stadga att frmja allmn respekt fr och iakttagande av mnskliga rttigheter och friheter,
som beaktar att varje mnniska har frpliktelser mot andra mnniskor och mot sitt samhlle
och r skyldig att medverka till att rttigheterna i denna konvention frmjas och fljs,
har kommit verens om fljande artiklar:
Del I
Artikel 1
1. Alla folk har rtt till sjlvbestmmande. Med std av denna rtt fr de fritt bestmma sin
politiska stllning och fritt fullflja sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.
2. Alla folk fr fr sina egna syften fritt frfoga ver sina egna naturrikedomar och naturtillgngar, men det fr inte ske till men fr frpliktelser som hrrr frn det internationella
ekonomiska samarbetet som vilar p principen om det gemensamma intresset och den
internationella rtten. Ett folk fr inte i ngot fall bervas sina mjligheter till frsrjning.
3. Konventionsstaterna, dribland de stater som har ansvaret fr frvaltning av icke-sjlvstyrande omrden och frvaltarskapsomrden, skall medverka till att rtten till sjlvbestmmande frverkligas och skall respektera denna rtt i verensstmmelse med bestmmelserna i Frenta nationernas stadga.
Del II
Artikel 2
1. Varje konventionsstat tar sig att genom egna tgrder och internationellt bistnd och
samarbete, framfr allt p det ekonomiska och det tekniska omrdet, till fullo utnyttja sina
31

tillgngliga resurser fr att trygga att rttigheterna i denna konvention gradvis frverkligas
i sin helhet med alla lmpliga medel, i synnerhet genom lagstiftning.
2. Konventionsstaterna tar sig att garantera att rttigheterna i denna konvention utvas
utan diskriminering av ngot slag p grund av ras, hudfrg, kn, sprk, religion, politisk eller
annan skdning, nationell eller social hrkomst, egendom, brd eller stllning i vrigt.
3. Utvecklingslnderna fr med tillbrligt beaktande av de mnskliga rttigheterna och sin
samhllsekonomi bestmma i vilken utstrckning de skall tillfrskra icke-medborgare de
ekonomiska rttigheterna i denna konvention.
Artikel 3
Konventionsstaterna tar sig att tillfrskra mn och kvinnor lika rtt att tnjuta alla de
ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter som omfattas av denna konvention.
Artikel 4
Konventionsstaterna erknner att, nr det gller tnjutandet av de rttigheter som tillfrskrats av staten i enlighet med denna konvention, staten endast fr underkasta dessa rtttigheter de begrnsningar som anges i lag och d endast i den utstrckning det r frenligt
med rttigheternas natur och uteslutande i syfte att frmja det allmnna vlstndet i ett
demokratiskt samhlle.
Artikel 5
1. Ingen bestmmelse i denna konvention fr tolkas som att den innebr rtt fr ngon stat,
grupp eller person att gna sig t sdan verksamhet eller utfra sdana handlingar som syftar
till att tillintetgra ngon av de rttigheter och friheter som inskrivits i konventionen eller
till att begrnsa dem i strre utstrckning n konventionen tillter.
2. Inga begrnsningar eller inskrnkningar skall medges i frga om grundlggande mnskliga rttigheter som erknns eller gller i ett land med std i lag eller annan frfattning,
verenskommelse eller sedvnja av den anledningen att konventionen inte erknner dessa
rttigheter eller att den erknner dem i mindre utstrckning.
Del III
Artikel 6
1. Konventionsstaterna erknner rtten till arbete, som omfattar rtten fr var och en att
kunna frtjna sitt uppehlle genom fritt valt eller antaget arbete, och tar sig att vidta
lmpliga tgrder fr att trygga denna rtt.
2. De tgrder som konventionsstaterna skall vidta fr att till fullo trygga denna rtt skall
omfatta teknisk vgledning och yrkesvgledning samt program, riktlinjer och metoder som
syftar till att trygga en jmn utveckling p det ekonomiska, sociala och kulturella omrdet
samt full sysselsttning p villkor som garanterar att varje individ tnjuter de grundlggande
politiska och ekonomiska friheterna.
Artikel 7
Konventionsstaterna erknner rtten fr var och en att tnjuta rttvisa och gynnsamma
arbetsvillkor, som i synnerhet skall tillgodose
32
a) ersttning vilken som ett minimum skall ge alla arbetstagare,

i) sklig ln och lika ersttning fr arbete av lika vrde utan tskillnad av ngot slag; i synnerhet skall kvinnorna tillfrskras arbetsvillkor som inte r smre n mnnens och erhlla
lika ln fr lika arbete,
ii) en godtagbar tillvaro fr dem sjlva och deras familjer enligt bestmmelserna i denna
konvention,
b) trygga och sunda arbetsfrhllanden,
c) samma mjligheter fr alla att bli befordrade i sitt arbete till en lmplig hgre tjnst utan
hnsyn till andra frhllanden n tjnstgringstid och duglighet,
d) vila, fritid och sklig begrnsning av arbetstiden, terkommande betald semester samt
ln p allmnna helgdagar.
Artikel 8
1. Konventionsstaterna tar sig att tillfrskra fljande:
a) Rtten fr var och en att, i syfte att frmja och tillvarata sina ekonomiska och sociala
intressen, bilda fackfreningar tillsammans med andra och att, om det r frenligt med
vederbrande frenings stadgar, ansluta sig till en fackfrening efter eget val. Utvandet av
denna rttighet fr inte underkastas andra inskrnkningar n sdana som r lagstadgade och
som i ett demokratiskt samhlle r ndvndiga med hnsyn till den nationella skerheten
eller den allmnna ordningen eller fr skyddande av andras rttigheter och friheter.
b) Rtten fr fackfreningar att bilda nationella frbund och rtten fr dessa frbund att
bilda eller ansluta sig till internationella fackfreningsorganisationer.
c) Rtten fr fackfreningar att fritt utva sin verksamhet utan andra inskrnkningar n
sdana som r lagstadgade och som i ett demokratiskt samhlle r ndvndiga med hnsyn
till den nationella skerheten eller den allmnna ordningen eller fr skyddande av andras
rttigheter och friheter.
d) Rtten att strejka under frutsttning att den utvas i enlighet med lagstiftningen i
vederbrande stat.
2. Denna artikel skall inte hindra att det fr personer som ingr i de vpnade styrkorna,
polismakten eller den statliga frvaltningen lagenligt infrs inskrnkningar i utvandet av
dessa rttigheter.
3. Ingen bestmmelse i denna artikel skall tillta en stat som r part i Internationella arbetsorganisationens konvention av r 1948 angende freningsfrihet och skydd fr organisationsrtten, att stifta lag som inskrnker, eller tillmpa lagen p stt som inskrnker, det
genom sagda konvention tillfrskrade skyddet.
Artikel 9
Konventionsstaterna erknner rtten fr var och en till social trygghet, dribland socialfrskring.
33
Artikel 10
Konventionsstaterna erknner fljande:
1. Skydd och bistnd br i strsta mjliga utstrckning tillfrskras familjen, som r samhllets naturliga och grundlggande enhet, i synnerhet vid den tid d familjen bildas och
nr den ansvarar fr omvrdnad och fostran av barn som inte r sjlvfrsrjande. ktenskap
fr endast ings med de blivande makarnas fria samtycke.
2. Mdrar br tnjuta srskilt skydd under en sklig tid fre och efter frlossning. Under
denna tid br yrkesarbetande mdrar tnjuta avlnad ledighet eller ledighet med tillrckliga socialfrskringsfrmner.
3. Srskilda tgrder br vidtas fr skydd och hjlp av alla barn och ungdomar utan diskriminering p grund av hrkomst eller andra frhllanden. Barn och ungdomar br skyddas
mot ekonomiskt och socialt utnyttjande. Det br vara straffbart att utnyttja barn och ungdomar i sdant arbete som r skadligt fr deras moral eller hlsa, utstter dem fr livsfara
eller kan hindra deras normala utveckling. Staterna br ven faststlla de ldersgrnser
under vilka anstllning av barn i avlnat arbete br vara frbjudet och straffbart i lag.
Artikel 11
1. Konventionsstaterna erknner rtten fr var och en till en tillfredsstllande levnadsstandard fr sig och sin familj, dribland tillrckligt med mat och klder, och en lmplig
bostad samt till stndigt frbttrade levnadsvillkor. Konventionsstaterna skall vidta lmpliga tgrder fr att skerstlla att denna rtt frverkligas och erknner att internationellt
samarbete p frivillig grund r av vsentlig betydelse i detta sammanhang.
2. Konventionsstaterna erknner den grundlggande rtten fr var och en att vara tryggad
mot hunger och skall var fr sig och genom internationellt samarbete vidta ndvndiga
tgrder, innefattande utformning av srskilda program, i fljande syften:
a) Att frbttra metoderna fr produktion, lagring och distribution av livsmedel genom
att till fullo dra frdel av teknologiska och vetenskapliga rn genom att sprida kunskap
om de nringsfysiologiska principerna och genom att utveckla eller frndra metoderna i
jordbruket fr att uppn att naturresurserna anvnds och tillvaratas p bsta stt.
b) Att skerstlla en rttvis frdelning av vrldens livsmedelstillgngar i frhllande till behoven med beaktande av bde de livsmedelsimporterande och de livsmedelsexporterande
lndernas problem.
Artikel 12
1. Konventionsstaterna erknner rtten fr var och en att tnjuta bsta mjliga fysiska och
psykiska hlsa.
2. De tgrder som konventionsstaterna skall vidta fr att till fullo tillgodose denna rtt
skall innefatta sdana tgrder som r ndvndiga fr att
a) minska foster- och spdbarnsddligheten och frmja barnets sunda utveckling,
b) frbttra alla aspekter av samhllets hlsovrd och den industriella hlsovrden,
34
c) frebygga, behandla och bekmpa alla epidemiska och endemiska sjukdomar, yrkessjukdomar och andra sjukdomar, samt
d) skapa frutsttningar som tillfrskrar alla lkarvrd och sjukhusvrd i hndelse av
sjukdom.
Artikel 13
1. Konventionsstaterna erknner rtten fr var och en till utbildning. De r verens om att
utbildningen skall syfta till att till fullo utveckla mnniskans personlighet och insikten om
dess vrde och att strka respekten fr mnskliga rttigheter och grundlggande friheter.
Konventionsstaterna r vidare verens om att var och en genom utbildning skall kunna
delta effektivt i ett fritt samhlle och frmja frstelse, tolerans och vnskap mellan alla
nationer och alla rasgrupper, etniska grupper och religisa grupper samt frmja Frenta
nationernas verksamhet fr att bevara freden.
2. Fr att till fullo skerstlla denna rtt erknner konventionsstaterna fljande:
a) Grundskoleutbildning skall vara obligatorisk och kostnadsfritt tillgnglig fr alla.
b) Utbildning ver grundskolestadiet i olika former, dribland teknisk utbildning och yrkesutbildning, skall tillhandahllas och gras tillgnglig fr var och en genom alla lmpliga
tgrder och srskilt genom att gradvis gras kostnadsfri.
c) Hgre utbildning skall gras lika tillgnglig fr alla som har fallenhet fr sdan utbildning
genom alla lmpliga tgrder och srskilt genom att gradvis gras kostnadsfri.
d) Grundlggande utbildning skall s lngt mjligt uppmuntras och intensifieras fr dem
som inte har genomgtt eller avslutat grundskoleutbildning.
e) Utvecklingen av ett system med skolor p alla stadier skall aktivt genomfras, ett ndamlsenligt stipendiesystem skall infras och lrarnas materiella villkor skall fortlpande
frbttras.
3. Konventionsstaterna tar sig att respektera frldrarnas, eller i frekommande fall frmyndarnas, frihet att vlja andra skolor fr sina barn n de som har inrttats av offentlig
myndighet, om de fljer det som staten kan ha freskrivit eller antagit som minimistandard,
samt deras frihet att trygga en religis och moralisk uppfostran fr sina barn som r frenlig
med deras egen vertygelse.
4. Ingen bestmmelse i denna artikel skall tolkas som att den inskrnker en fysisk eller
juridisk persons rtt att grunda och driva utbildningsanstalter, under frutsttning att
principerna i punkt 1 ovan respekteras och att utbildningen dr r frenlig med den minimistandard som staten bestmt.
Artikel 14
Varje konventionsstat som, nr den blir bunden av konventionen, nnu inte har kunnat
infra obligatorisk och kostnadsfri grundskoleutbildning inom sitt territorium eller inom
territorier som faller inom dess jurisdiktion, tar sig att inom tv r utforma och anta en
detaljerad plan ver tgrder som r ndvndiga fr att gradvis under en sklig tidsperiod
35

som anges i planen genomfra fullstndig tillmpning av principen om obligatorisk och
kostnadsfri grundskoleutbildning fr alla.
Artikel 15
1. Konventionsstaterna erknner rtten fr var och en att
a) delta i kulturlivet,
b) ta del av vetenskapliga framsteg och deras tillmpning,
c) tnjuta det skydd fr ideella och materiella intressen som hrrr frn vetenskaplig, litterr och konstnrlig framstllning som han eller hon r upphovsman till.
2. Konventionsstaternas tgrder fr att till fullo trygga denna rtt skall innefatta de ndvndiga tgrderna fr att bibehlla, utveckla och sprida vetenskap och kultur.
3. Konventionsstaterna tar sig att respektera den frihet som r ndvndig fr vetenskaplig
forskning och skapande verksamhet.
4. Konventionsstaterna erknner de frdelar som fljer av att det internationella samarbetet
och de internationella frbindelserna p vetenskapens och kulturens omrden uppmuntras
och utvecklas.
Del IV
Artikel 16
1. Konventionsstaterna tar sig att i enlighet med bestmmelserna i denna del av konventionen avge rapport om de tgrder som har vidtagits och de framsteg som har gjorts fr
att trygga att de rttigheter som omfattas av konventionen respekteras.
2. a) Alla rapporter skall tillstllas Frenta nationernas generalsekreterare, som skall delge
Ekonomiska och sociala rdet kopia av dem fr granskning enligt konventionens bestmmelser.
b) Frenta nationernas generalsekreterare skall ven delge fackorganen kopior av rapporter,
eller relevanta delar av dem, som avgivits av konventionsstater som ven r medlemmar
av fackorganen i frga, i den mn dessa texter berr frgor som faller inom vederbrande
fackorgans sakomrde enligt fackorganets stadga.
Artikel 17
1. Konventionsstaterna skall avge sina rapporter etappvis enligt ett program som skall
faststllas av Ekonomiska och sociala rdet efter samrd med konventionsstaterna och de
berrda fackorganen inom ett r efter denna konventions ikrafttrdande.
2. I rapporterna kan anges de omstndigheter och svrigheter som har frhindrat ett fullstndigt uppfyllande av tagandena i konventionen.
3. I det fall en konventionsstat redan har meddelat Frenta nationerna eller ett fackorgan
de avsedda upplysningarna, behver de inte upprepas, utan det rcker med en noggrann
hnvisning till dem.
36
Artikel 18
I enlighet med sitt ansvar i Frenta nationernas stadga inom omrdet fr de mnskliga rtttigheterna och de grundlggande friheterna kan Ekonomiska och sociala rdet avtala med
fackorganen om deras rapportering till rdet om de framsteg som gjorts i frga om efterlevnaden av de bestmmelser i konventionen som faller inom ramen fr deras verksamhet.
Dessa rapporter kan innehlla en nrmare redogrelse fr beslut och rekommendationer
av de behriga instanserna inom fackorganen som avser efterlevnaden.
Artikel 19
Ekonomiska och sociala rdet fr tillstlla kommissionen fr de mnskliga rttigheterna de
rapporter om mnskliga rttigheter som staterna har avgivit enligt artiklarna 16 och 17 och
fackorganens rapporter i samma mne i enlighet med artikel 18 fr kommissionens granskning och rekommendation eller endast fr information i frekommande fall.
Artikel 20
Konventionsstaterna och de berrda fackorganen fr delge Ekonomiska och sociala rdet
kommentarer till de allmnna rekommendationer som rdet har lmnat enligt artikel 19
eller till hnvisningar till sdana rekommendationer i en rapport frn kommissionen fr de
mnskliga rttigheterna eller i en handling som anges i den.
Artikel 21
Ekonomiska och sociala rdet fr frn tid till annan delge generalfrsamlingen rapporter
med allmnna rekommendationer och en sammanfattning av upplysningar frn konventionsstaterna och fackorganen om tgrder som har vidtagits och framsteg som har gjorts
med avseende p respekten fr de rttigheter som omfattas av konventionen.
Artikel 22
Ekonomiska och sociala rdet fr underrtta Frenta nationernas vriga organ och deras
underlydande organ samt de fackorgan som gnar sig t tekniskt bistnd om alla frgor som
berrs av de rapporter som avses i denna del av konventionen och som kan vara till hjlp
fr dessa organ nr de inom sina respektive sakomrden fattar beslut om lmpligheten av
internationella tgrder som r gnade att bidra till ett effektivt, gradvist genomfrande av
bestmmelserna i denna konvention.
Artikel 23
Konventionsstaterna r verens om att de internationella tgrder som vidtas fr att trygga
genomfrandet av rttigheterna i denna konvention frmst skall innefatta att konventioner
skall slutas, rekommendationer antas, tekniskt bistnd lmnas samt regionala och tekniska
mten hllas, som skall vara avsedda fr samrd och studier och anordnas i samarbete med
de berrda regeringarna.
Artikel 24
Ingen bestmmelse i denna konvention skall tolkas som en inskrnkning av bestmmelserna
i Frenta nationernas stadga och fackorganens stadgor i de delar dessa instrument anger det
ansvar som Frenta nationernas olika organ och fackorgan har med avseende p de frgor
som behandlas i denna konvention.
Artikel 25
Ingen bestmmelse i denna konvention skall tolkas som en inskrnkning av alla folks
37

inneboende rtt att till fullo och utan begrnsning dra frdel av och utnyttja sina naturrikedomar och naturtillgngar.
Del V
Artikel 26
Frenta nationerna eller av ngot av dess fackorgan, av stater som r anslutna till Internationella domstolens stadga samt av alla andra stater som av Frenta nationernas generalfrsamling har inbjudits att ansluta sig till konventionen.
2. Denna konvention skall ratificeras och ratifikationsinstrumenten deponeras hos Frenta
3. Denna konvention skall st ppen fr anslutning av de stater som avses i punkt 1 ovan.
denna konvention eller anslutit sig till den om deponering av varje ratifikations- eller anslutningsinstrument.
Artikel 27
1. Denna konvention trder i kraft tre mnader efter dagen fr deponeringen hos Frenta nationernas generalsekreterare av det trettiofemte ratifikations- eller anslutningsinstrumentet.
2. Fr en stat som ratificerar eller ansluter sig till denna konvention efter deponeringen av
det trettiofemte ratifikations- eller anslutningsinstrumentet, trder konventionen i kraft tre
mnader efter det att dess eget ratifikations- eller anslutningsinstrument deponerades.
Artikel 28
Bestmmelserna i denna konvention skall utan begrnsningar eller undantag av ngot slag
glla i alla delar av frbundsstater.
Artikel 29
1. Konventionsstaterna fr fresl ndringar i konventionen. Texten till ndringsfrslagen
skall verlmnas till Frenta nationernas generalsekreterare. Generalsekreteraren skall
sedan versnda ndringsfrslagen till konventionsstaterna med en begran att de underrttar denne om huruvida de tillstyrker att en konferens av stater sammankallas fr att ta
stllning till och rsta om frslagen. Om minst en tredjedel av staterna tillstyrker en sdan
Frslag till ndringar som antagits av en majoritet av de vid konferensen nrvarande och rstande staterna skall understllas Frenta nationernas generalfrsamling fr godknnande.
2. ndringar trder i kraft nr de godknts av Frenta nationernas generalfrsamling och
antagits med tv tredjedels majoritet av konventionsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestmmelser.
38
3. Nr ndringar trder i kraft, skall de vara bindande fr de stater som antagit dem, medan
tidigare ndringar som de antagit.
Artikel 30
Utver de underrttelser som anges i artikel 26.5 skall Frenta nationernas generalsekreterare underrtta alla de stater som avses i artikel 26.1 om fljande:
a) alla undertecknanden, ratifikationer och anslutningar enligt artikel 26,
b) dag fr ikrafttrdande av denna konvention enligt artikel 27 samt dag fr ikrafttrdande
av varje ndring enligt artikel 29.
Artikel 31
2. Frenta nationernas generalsekreterare skall delge de stater som avses i artikel 26 bestyrkta avskrifter av denna konvention.
39
Internationell konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering
Internationell konvention om avskaffande

av alla former av rasdiskriminering
som beaktar att Frenta nationernas stadga grundas p principerna om alla mnniskors
vrdighet och jmlikhet och att alla medlemsstaterna har tagit sig att vidta gemensamma
och enskilda tgrder i samarbete med Frenta nationerna fr att uppn ett av Frenta
nationernas syften, nmligen att frmja och uppmuntra att allas mnskliga rttigheter och
grundlggande friheter allmnt respekteras och iakttas utan tskillnad p grund av ras, kn,
sprk eller religion,
som beaktar att det i den allmnna frklaringen om de mnskliga rttigheterna frklaras att
alla mnniskor r fdda fria och lika i vrde och rttigheter och att var och en r berttigad
till alla de rttigheter och friheter som uttalas dr utan tskillnad av ngot slag, srskilt inte
p grund av ras, hudfrg eller nationellt ursprung,
som anser att alla mnniskor r lika infr lagen och berttigade till samma rttsliga skydd
mot varje diskriminering och mot varje framkallande av diskriminering,
som beaktar att Frenta nationerna har frdmt kolonialism och allt utvande av drmed
sammanhngande segregation och diskriminering, i vilken form och var de n frekommer,
samt att frklaringen om beviljande av sjlvstndighet t koloniala lnder och folk av den 14
december 1960 (generalfrsamlingens resolution 1514(XV)) har bekrftat och hgtidligt
frklarat ndvndigheten av att snabbt och frbehllslst avskaffa kolonialismen,
som beaktar att Frenta nationernas deklaration om avskaffande av alla former av rasdiskriminering av den 20 november 1963 (generalfrsamlingens resolution 1904 (XVIII))
hgtidligt bekrftar ndvndigheten av att snabbt avskaffa rasdiskriminering i hela vrlden
i alla dess former och yttringar och att skerstlla frstelse och respekt fr mnniskovrdet,
som r vertygade om att varje lra om verlgsenhet p grund av olikheter mellan raser
r vetenskapligt falsk, moraliskt frdmlig, socialt orttvis och farlig samt att rasdiskriminering aldrig kan rttfrdigas ngonstans, vare sig i teori eller i praktik,
som ter bekrftar att diskriminering mellan mnniskor p grund av ras, hudfrg eller etniskt ursprung r ett hinder fr vnskapliga och fredliga frbindelser mellan nationer och
kan stra fred och skerhet mellan folken liksom samfrstnd mellan mnniskor som lever
sida vid sida ven inom en och samma stat,
som r vertygade om att frekomsten av barrirer mellan raser strider mot varje mnskligt
samhlles ideal,
som r oroade ver de yttringar av rasdiskriminering som bevisligen fortfarande frekommer i vissa delar av vrlden och ver den politik, grundad p rasverlgsenhet eller p
hat, ssom apartheid-, segregations- eller separationspolitik, som frs av vissa regeringar,
40
som r fast beslutna att vidta alla ndvndiga tgrder fr att snabbt avskaffa rasdiskriminering i alla dess former och yttringar och att frhindra och bekmpa raslror och alla
yttringar av sdana lror fr att frmja frstelse mellan raser och fr att bygga ett internationellt samhlle fritt frn alla former av segregation eller diskriminering p grund av ras,
som beaktar konventionen angende diskriminering i frga om anstllning och yrkesutvning, antagen av Internationella arbetsorganisationen r 1958, och konventionen
mot diskriminering inom undervisningen, antagen av Frenta nationernas organisation fr
utbildning, vetenskap och kultur r 1960,
som nskar frverkliga de principer som uttrycks i Frenta nationernas frklaring om
avskaffande av alla former av rasdiskriminering och trygga att praktiska tgrder fr att
frverkliga detta ml vidtas s snart som mjligt,
har kommit verens om fljande:
Del I
Artikel 1
1. I denna konvention avses med uttrycket rasdiskriminering varje skillnad, undantag, inskrnkning eller fretrde p grund av ras, hudfrg, hrkomst eller nationellt eller etniskt
ursprung som har till syfte eller verkan att omintetgra eller inskrnka erknnande, tnjutande eller utvande p lika villkor av mnskliga rttigheter och grundlggande friheter p
politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra omrden av det offentliga livet.
2. Denna konvention r inte tillmplig p tskillnader, undantag, inskrnkningar eller fretrden som en konventionsstat gr mellan medborgare och icke-medborgare.
3. Ingen bestmmelse i denna konvention fr tolkas s att den p ngot stt inverkar p
konventionsstaternas lagar och bestmmelser om nationalitet, medborgarskap eller naturalisering, s lnge dessa regler inte diskriminerar ngon srskild nationalitet.
4. Srskilda tgrder som enbart syftar till att trygga en godtagbar utveckling fr sdana
rasgrupper, etniska grupper eller enskilda personer som har behov av skydd fr att p lika
villkor kunna tnjuta och utva sina mnskliga rttigheter och grundlggande friheter skall
inte betraktas som rasdiskriminering, s lnge dessa tgrder inte leder till att olika rttigheter bibehlls fr olika rasgrupper eller att de bestr nr deras syften har uppntts.
Artikel 2
1. Konventionsstaterna frdmer rasdiskriminering och tar sig att med alla lmpliga medel
och utan drjsml fra en politik som syftar till att avskaffa rasdiskriminering i alla dess
former och till att frmja frstelsen mellan alla raser.
a) Varje konventionsstat tar sig drfr att inte inlta sig p handlingar eller bruk som
innebr rasdiskriminering mot enskilda personer, grupper av personer eller institutioner
och att se till att alla nationella och lokala offentliga myndigheter och institutioner handlar
i enlighet med detta tagande.
41

b) Varje konventionsstat tar sig drfr att inte frmja, frsvara eller stdja rasdiskriminering frn enskilda personers eller organisationers sida.
c) Varje konventionsstat skall drfr vidta effektiva tgrder fr att granska regeringsmaktens samt vrig nationell eller lokal frvaltning och fr att ndra, upphva och avskaffa
varje lag och bestmmelse som kan ge upphov till rasdiskriminering eller som har till verkan
att frekommande rasdiskriminering vidmakthlls.
d) Varje konventionsstat skall drfr frbjuda och med alla lmpliga medel, dribland genom sdan lagstiftning som pkallas av omstndigheterna, gra slut p rasdiskriminering
som utvas av enskilda personer, grupper och organisationer.
e) Varje konventionsstat tar sig drfr att, dr s r lmpligt, uppmuntra organisationer
och rrelser som representerar flera raser och syftar till integrering, att frmja anvndandet
av andra medel att avskaffa barrirer mellan raser och att motarbeta allt som kan frstrka
splittring mellan raser.
2. Konventionsstaterna skall, nr omstndigheterna franleder det, vidta srskilda och konkreta tgrder p det sociala, ekonomiska och kulturella omrdet och p andra omrden
fr att skerstlla en tillfredsstllande utveckling och ett tillfredsstllande skydd fr vissa
rasgrupper och enskilda personer som tillhr dessa grupper fr att garantera dem fullt och
lika tnjutande av mnskliga rttigheter och grundlggande friheter. Dessa tgrder fr inte
under ngra omstndigheter leda till att icke likvrdiga eller skilda rttigheter bestr fr
olika rasgrupper nr syftet med tgrderna har uppntts.
Artikel 3
Konventionsstaterna frdmer srskilt rassegregation och apartheid och tar sig att frhindra, frbjuda och utrota alla freteelser av detta slag inom omrden under sin jurisdiktion.
Artikel 4
Konventionsstaterna frdmer all propaganda och alla organisationer som grundar sig p
frestllningar eller teorier att ngon ras eller persongrupp av viss hudfrg eller visst etniskt
ursprung skulle vara verlgsen ngon annan grupp eller som sker rttfrdiga eller frmja
rashat och diskriminering i ngon form och tar sig att vidta omedelbara och konkreta
tgrder som syftar till att utrota all uppmaning eller utvande av sdan diskriminering.
I detta syfte skall konventionsstaterna, med vederbrligt beaktande av de principer som
omfattas av den allmnna frklaringen om de mnskliga rttigheterna och av de rttigheter
som uttryckligen anges i artikel 5 i denna konvention, bland annat
a) frklara som brottslig grning som r straffbar enligt lag allt spridande av ider grundade
p rasverlgsenhet eller rashat, uppmaning till rasdiskriminering, liksom alla vldshandlingar eller uppmaning till sdana handlingar mot en viss ras eller en grupp av personer av
annan hudfrg eller annat etniskt ursprung och ven lmnande av std i ngon form till
rasistiska aktiviteter, inklusive finansiering av sdana aktiviteter,
b) olagligfrklara och frbjuda organisationer samt organiserad propaganda och all annan
propaganda som frmjar och uppmanar till rasdiskriminering, samt frklara deltagande i
sdana organisationer eller i sdan verksamhet som brottslig grning som r straffbar enligt
lag, samt
42
c) inte tillta offentliga myndigheter eller offentliga institutioner, vare sig nationella eller
lokala, att frmja eller uppmana till rasdiskriminering.
Artikel 5
I enlighet med de grundlggande tagandena i artikel 2 frbinder sig konventionsstaterna
att frbjuda och avskaffa rasdiskriminering i alla dess former och att tillfrskra rtten fr
var och en, utan tskillnad p grund av ras, hudfrg, nationalitet eller etniskt ursprung, till
likhet infr lagen, srskilt nr det gller tnjutande av fljande rttigheter:
a) rtten till lika behandling infr domstolar och andra rttsvrdande organ,
b) rtten till personlig skerhet och till skydd frn staten mot vld eller kroppsskada orsakad
av ngon myndighetsperson eller av ngon enskild person, grupp eller institution,
c) politiska rttigheter, i synnerhet rtten att delta i val, att rsta och att vara valbar, grundat
p allmn och lika rstrtt, att ta del i landets styre och allmnna angelgenheter p alla
plan och att p lika villkor ha tilltrde till offentlig tjnst,
d) andra medborgerliga rttigheter, srskilt
i) rtten att fritt rra sig och bostta sig inom statens grnser,
ii) rtten att lmna vilket land som helst, ven sitt eget, och att tervnda till sitt eget
land,
iii) rtten till en nationalitet,
iv) rtten till ktenskap och val av maka/make,
v) rtten att ga egendom, bde enskilt och tillsammans med andra,
vi) rtten att rva,
vii) rtten till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet,
viii) rtten till siktsfrihet och yttrandefrihet,
ix) rtten till frsamlingsfrihet och freningsfrihet i fredligt syfte,
e) ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter, srskilt
i) rtten till arbete, till fritt val av sysselsttning, till rttvisa och tillfredsstllande arbetsfrhllanden, till skydd mot arbetslshet, till lika ln fr lika arbete och till en rttvis och
tillfredsstllande ersttning,
ii) rtten att bilda och ansluta sig till fackfreningar,
iii) rtten till bostad,
43

iv) rtten till allmn hlsovrd, sjukvrd, social trygghet och sociala frmner,
v) rtten till utbildning och yrkesutbildning,
vi) rtten att delta p lika villkor i kulturell verksamhet, samt
f) rtten till tilltrde till alla platser och serviceinrttningar som r avsedda fr allmnheten
ssom samfrdsmedel, hotell, restauranger, kafer, teatrar och parker.
Artikel 6
Konventionsstaterna skall tillfrskra varje person inom sin jurisdiktion verksamt skydd
och verksamma rttsmedel, genom behriga nationella domstolar och andra statliga institutioner, mot varje rasdiskriminerande handling som krnker hans eller hennes mnskliga
rttigheter och grundlggande friheter i strid med denna konvention, liksom rtten att hos
sdana domstolar begra rttvis och tillfredsstllande ersttning eller upprttelse fr skada
som lidits till fljd av sdan diskriminering.
Artikel 7
Konventionsstaterna tar sig att vidta omedelbara och effektiva tgrder, srskilt p omrdena undervisning, utbildning, kultur och information, i syfte att bekmpa frdomar som
leder till rasdiskriminering och att frmja frstelse, tolerans och vnskap mellan nationer
och mellan rasgrupper eller etniska grupper och att sprida kunskap om ndamlen och
grundsatserna i Frenta nationernas stadga, den allmnna frklaringen om de mnskliga
rttigheterna, Frenta nationernas frklaring om avskaffande av alla former av rasdiskriminering samt denna konvention.
Del II
Artikel 8
1. En kommitt fr avskaffande av rasdiskriminering (nedan kallad kommittn) skall upprttas och best av 18 moraliskt hgtstende och erknt opartiska, sakkunniga personer. De
skall fullgra sina uppdrag i sin personliga egenskap. De skall vljas av konventionsstaterna
bland deras medborgare med iakttagande av en rttvis geografisk frdelning och av att olika
civilisationer och de viktigaste rttssystemen blir fretrdda.
2. Kommittns ledamter skall vljas genom hemlig omrstning frn en frteckning ver
personer som nominerats av konventionsstaterna. Varje konventionsstat fr nominera en
av sina medborgare.
3. Det frsta valet skall genomfras sex mnader efter dagen fr konventionens ikrafttrdande. Senast tre mnader fre varje valdag skall Frenta nationernas generalsekreterare
skriftligen anmoda konventionsstaterna att inom tv mnader lmna sina frslag. Generalsekreteraren skall upprtta och till konventionsstaterna verlmna en frteckning i alfabetisk
ordning ver alla kandidaterna med uppgift om vilken stat som har nominerat dem.
4. Val av kommittns ledamter skall frrttas vid ett av generalsekreteraren sammankallat
mte med konventionsstaterna i Frenta nationernas hgkvarter. Vid detta sammantrde,
vid vilket tv tredjedelar av konventionsstaterna mste vara fretrdda fr att beslut skall
kunna fattas, skall de kandidater invljas i kommittn som uppnr det strsta antalet rster
och absolut majoritet av nrvarande och rstande konventionsstater.
44
5. a) Kommittns ledamter vljs fr en tid av fyra r. Fr nio av de ledamter som vljs vid
det frsta valet skall mandatet dock vara endast tv r. Omedelbart efter det frsta valet
skall dessa nio ledamter utses genom lottdragning av kommittns ordfrande.
b) Om en tillfllig vakans skulle uppst, skall den konventionsstat vars sakkunnige har
upphrt att vara ledamot av kommittn utse en annan sakkunnig bland sina medborgare
med frbehll fr kommittns godknnande.
6. Konventionsstaterna skall svara fr kommittledamternas utgifter nr de utfr kommittuppdrag.
Artikel 9
1. Konventionsstaterna tar sig att till generalsekreteraren fr kommittns granskning avge
en rapport om de lagstiftningstgrder, judiciella tgrder, frvaltningstgrder och andra
tgrder som de har vidtagit fr att uppfylla konventionens bestmmelser
a) inom ett r efter konventionens ikrafttrdande fr vederbrande stat och
b) drefter vartannat r och nr som helst efter anmodan av kommittn. Kommittn fr
begra ytterligare upplysningar av konventionsstaterna.
2. Kommittn skall genom generalsekreteraren rligen rapportera till Frenta nationernas
generalfrsamling om sin verksamhet och fr lmna frslag och avge allmnna rekommendationer grundade p sin granskning av konventionsstaternas rapporter och upplysningar.
Dessa frslag och allmnna rekommendationer skall framfras till generalfrsamlingen
tillsammans med eventuella kommentarer frn konventionsstaterna.
Artikel 10
1. Kommittn skall anta sin egen arbetsordning.
2. Kommittn skall vlja sitt presidium fr en tid av tv r.
3. Frenta nationernas generalsekreterare skall tillfrskra kommittn sekretariat.
4. Kommittns sammantrden skall som regel hllas i Frenta nationernas hgkvarter.
Artikel 11
1. Om en konventionsstat finner att en annan konventionsstat inte fljer konventionens
bestmmelser, fr den anmla detta till kommittn. Kommittn skall d underrtta den
berrda staten. Denna stat skall inom tre mnader skriftligen lmna kommittn en frklaring eller ett uttalande med upplysningar i rendet samt uppgift om vilka tgrder den
har vidtagit.
2. Om rendet inte har reglerats p ett fr bda parter tillfredsstllande stt, genom bilaterala frhandlingar eller genom ett annat frfarande som str parterna till buds, inom sex
mnader efter det att den mottagande staten tog emot det ursprungliga meddelandet, fr
staterna ter hnskjuta rendet till kommittn genom meddelande till kommittn och den
andra staten.
45

3. Frst sedan den har frvissat sig om att alla inhemska rttsmedel i fallet har frskts
och uttmts enligt folkrttens allmnt vedertagna grundsatser, fr kommittn ta upp till
behandling renden som har hnskjutits till den enligt punkt 2 ovan. Denna bestmmelse
gller dock inte om rttsmedlens utnyttjande r oskligt tidskrvande.
4. Kommittn fr i alla renden som hnskjutits till den lgga de berrda konventionsstaterna att tillhandahlla ytterligare relevanta upplysningar.
5. Nr kommittn behandlar ett rende som avses i denna artikel, skall de berrda staterna
ha rtt att snda ett ombud fr att utan rstrtt delta i kommittns arbete vid rendets
behandling.
Artikel 12
1. a) Nr kommittn har tagit emot och sammanstllt alla de upplysningar den anser ndvndiga skall ordfranden utse en tillfllig frlikningskommission, kommissionen, bestende
av fem personer, som kan, men inte behver, vara kommittledamter. Ledamterna i kommissionen skall utses med de tvistande parternas samtycke, och kommissionens tjnster
skall stllas till de berrda staternas frfogande i syfte att stadkomma en reglering av frgan
i godo, grundad p respekt fr konventionen.
b) Om de tvistande staterna inom tre mnader inte har kunnat enas om alla ledamterna i
kommissionen, skall de ledamter om vilka enighet inte har uppntts mellan de tvistande
staterna vljas av kommittn bland dess ledamter vid hemlig omrstning med tv tredjedels majoritet.
2. Kommissionens ledamter skall fullgra sina uppdrag i sin personliga egenskap. De fr
inte vara medborgare i en tvistande stat eller i en stat som inte r ansluten till konventionen.
3. Kommissionen skall utse sin ordfrande och anta sin arbetsordning.
4. Kommissionens sammantrden skall som regel hllas i Frenta nationernas hgkvarter
eller p annan lmplig plats som kommissionen bestmmer.
5. Om en tvist mellan konventionsstater franleder att en kommission utses, skall det sekretariat som tillfrskras enligt artikel 10.3 bitrda ven denna.
6. De tvistande parterna skall frdela kostnaderna lika fr kommissionens ledamter enligt
en berkning av Frenta nationernas generalsekreterare.
7. Generalsekreteraren skall ha rtt att vid behov lgga ut kostnaderna fr kommissionens
ledamter innan de tvistande parterna har ersatt dem enligt punkt 6 ovan.
8. Upplysningar som kommittn har mottagit och sammanstllt skall tillhandahllas kommissionen, som fr anmoda de berrda staterna att lmna ytterligare relevanta upplysningar.
Artikel 13
1. Nr kommissionen har frdigbehandlat ett rende, skall den avge rapport till kommittns
46

ordfrande om sin utredning av de faktiska frhllandena i tvisten och gra de rekommendationer den tror kan leda till en uppgrelse i godo.
2. Kommittns ordfrande skall delge de tvistande parterna kommissionens rapport. Dessa
stater skall inom tre mnader meddela kommittns ordfrande om de godtar rekommendationerna i rapporten.
3. Nr fristen i punkt 2 har utlpt, skall kommittns ordfrande delge de vriga konventionsstaterna kommissionens rapport med de berrda konventionsstaternas frklaringar.
Artikel 14
1. En konventionsstat fr nr som helst frklara att den erknner kommittns behrighet att
ta emot och prva framstllningar frn enskilda personer eller grupper av personer inom sin
jurisdiktion, som hvdar att de har blivit utsatta fr krnkning frn den statens sida av ngon
av de rttigheter som omfattas av konventionen. Kommittn skall avvisa framstllningar
som gller en konventionsstat som inte har gjort en sdan frklaring.
2. En konventionsstat som gr en frklaring enligt punkt 1 fr inrtta en ny myndighet eller
ge en redan existerande myndighet inom sitt rttsvsende behrighet att ta emot och prva
framstllningar frn enskilda personer eller grupper av personer inom sin jurisdiktion som
hvdar att de har blivit utsatta fr krnkning av ngon av de rttigheter om omfattas av
denna konvention och som har uttmt andra tillgngliga inhemska rttsmedel.
3. En konventionsstat skall deponera frklaringar enligt punkt 1 och namn p myndigheten
enligt punkt 2 hos Frenta nationernas generalsekreterare, som skall meddela de vriga
konventionsstaterna. En frklaring kan nr som helst terkallas genom meddelande till
generalsekreteraren. terkallelsen skall dock inte ha ngon verkan p framstllningar som
tidigare gjorts till kommittn.
4. Den myndighet som avses i punkt 2 skall fra ett register ver mottagna framstllningar
och rligen p lmpligt stt delge generalsekreteraren bestyrkta kopior av detta register,
dock utan att innehllet offentliggrs.
5. Om klaganden inte fr sitt fall tillfredsstllande reglerat genom den myndighet som avses
i punkt 2, fr klaganden hnskjuta fallet till kommittn inom sex mnader.
6. a) Kommittn skall konfidentiellt meddela den konventionsstat som psts ha brutit
mot konventionen om mottagna framstllningar, men den skall inte avslja vilken person
eller vilken grupp av personer som har gjort framstllningen utan personens eller gruppens
uttryckliga medgivande. Kommittn skall avvisa anonyma framstllningar.
b) Senast inom tre mnader skall staten i frga lmna kommittn en skriftlig frklaring eller
ett uttalande med upplysningar i rendet och meddela de tgrder som den har vidtagit.
7. a) Kommittn skall prva framstllningarna med beaktande av alla upplysningar som
meddelats av den berrda konventionsstaten och av klaganden. Kommittn fr inte prva
en framstllning frn en klagande innan den har frvissat sig om att klaganden har uttmt
alla tillmpliga rttsmedel i sitt lands lagstiftning. Detta skall dock inte glla om rttsmedlens utnyttjande r oskligt tidskrvande.
47

b) Kommittn skall meddela den berrda konventionsstaten och klaganden sina frslag
och rekommendationer.
8. Kommittn skall i sin rsrapport ta med ett referat av mottagna framstllningar och i
frekommande fall av de berrda konventionsstaternas frklaringar och uttalanden samt
av sina egna frslag och rekommendationer.
9. Kommittn r inte behrig att utfra de uppgifter som avses i denna artikel om inte minst
tio konventionsstater r bundna av frklaringar enligt punkt 1 ovan.
Artikel 15
1. Innan de syften som avses i frklaringen om beviljande av sjlvstndighet t koloniala
lnder och folk i generalfrsamlingens resolution 1514 (XV) av den 14 december 1960 har
uppfyllts, skall bestmmelserna i denna konvention p intet stt begrnsa den rtt att gra
framstllningar som tillerknts dessa folk genom andra internationella instrument eller av
Frenta nationerna och dess fackorgan.
2. a) Kommittn skall delges kopior av, och till vederbrande organ avge, yttranden och
rekommendationer med anledning av framstllningar frn de FN-organ som behandlar
frgor, som direkt berr denna konventions principer och ndaml, vid sina vervganden
av framstllningar som gjorts till den i frgor som omfattas av denna konvention frn invnare i frvaltarskapsomrden, icke-sjlvstyrande omrden och andra omrden som avses i
generalfrsamlingens resolution 1514(XV).
b) Kommittn skall av de behriga FN-organen delges kopior av rapporter om de lagstiftningstgrder, judiciella tgrder, frvaltningstgrder och andra tgrder som direkt
hnger samman med principerna och syftena med denna konvention och som har vidtagits
av de frvaltande staterna med avseende p de i a ovan nmnda omrdena och skall avge
yttranden och rekommendationer till dessa organ.
3. Kommittn skall i sin rapport till generalfrsamlingen infra ett referat ver framstllningar och rapporter som den har mottagit frn Frenta nationernas organ och ver yttranden och rekommendationer som den har lmnat med avseende p framstllningarna
och rapporterna.
4. Kommittn skall av Frenta nationernas generalsekreterare begra alla uppgifter som r
av betydelse fr denna konventions syften som denne har tillgng till med avseende p de
omrden som nmns i punkt 2 a.
Artikel 16
Denna konventions bestmmelser om tvistlsning och klagoml skall tillmpas, dock
utan att det skall inskrnka tillmpningen av sdana andra frfaranden fr tvistlsning
och klagoml avseende diskriminering som ingr i Frenta nationernas eller dess fackorgans stadgar eller konventioner som antagits av Frenta nationerna eller dess fackorgan.
Bestmmelserna i denna konvention skall inte heller hindra konventionsstaterna frn att
anlita andra frfaranden fr tvistlsning i verensstmmelse med gllande allmnna eller
srskilda internationella verenskommelser mellan dem.
48

Del III
Artikel 17
Frenta nationerna eller ngot av dess fackorgan, stater som r anslutna till Internationella
domstolens stadga samt alla stater som av Frenta nationernas generalfrsamling har inbjudits att ansluta sig till konventionen.
2. Denna konvention skall ratificeras. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Frenta nationernas generalsekreterare.
Artikel 18
1. Denna konvention skall st ppen fr anslutning av de stater som avses i artikel 17.1.
2. Anslutning grs genom deponering av anslutningsinstrument hos Frenta nationernas
generalsekreterare.
Artikel 19
1. Denna konvention trder i kraft den trettionde dagen efter den dag d det tjugosjunde
ratifikations- eller anslutningsinstrumentet deponerades hos Frenta nationernas generalsekreterare.
2. Fr en stat som ratificerar eller ansluter sig till denna konvention sedan det tjugosjunde
ratifikations- eller anslutningsinstrumentet deponerats, trder konventionen i kraft den
trettionde dagen efter det att dess eget ratifikations- eller anslutningsinstrument deponerades.
Artikel 20
1. Frenta nationernas generalsekreterare skall tillstllas reservationer som staterna gr
i samband med sin ratifikation eller anslutning och delge alla stater som r eller kan bli
parter i konventionen. En stat som reser invndningar mot en reservation skall inom 90
dagar efter mottagandet av meddelandet underrtta generalsekreteraren att den inte godtar
reservationen.
2. Reservationer som r ofrenliga med konventionens ndaml och syften skall inte tilltas,
inte heller reservationer som kan hindra ngot av de organ att verka som har upprttats genom denna konvention. En reservation skall anses vara ofrenlig eller hindrande om minst
tv tredjedelar av konventionsstaterna riktar invndningar mot den.
3. En reservation fr nr som helst tertas genom ett meddelande till generalsekreteraren.
Ett sdant meddelande trder i kraft den dag det tas emot.
Artikel 21
En konventionsstat fr frntrda denna konvention genom ett skriftligt meddelande till
Frenta nationernas generalsekreterare. Frntrdet trder d i kraft ett r efter den dag d
meddelandet mottogs av generalsekreteraren.
Artikel 22
Tvister mellan tv eller flera konventionsstater om konventionens tolkning eller tillmpning, som inte kan lsas genom frhandlingar eller genom de frfaranden som ut49

tryckligen stadgas i konventionen, skall p begran av ngon av de tvistande hnskjutas
till Internationella domstolen fr avgrande, svida de inte kan enas om ett annat stt fr
tvistens lsning.
Artikel 23
1. En konventionsstat fr nr som helst begra ndring i denna konvention genom en skriftlig framstllning till Frenta nationernas generalsekreterare.
2. Frenta nationernas generalfrsamling skall besluta om de eventuella tgrder som en
sdan framstllning skall franleda.
Artikel 24
Frenta nationernas generalsekreterare skall underrtta alla de stater som avses i artikel
17.1 om fljande:
a) undertecknande, ratifikation och anslutning enligt artiklarna 17 och 18,
b) dag fr konventionens ikrafttrdande enligt artikel 19,
c) meddelanden och frklaringar enligt artiklarna 14, 20 och 23, samt
d) frntrde enligt artikel 21.
Artikel 25
2. Bestyrkta avskrifter av konventionen skall av Frenta nationernas generalsekreterare
delges alla stater som ingr i ngon av de kategorier som avses i artikel 17.1.
50
Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor
Konvention om avskaffande av all slags

diskriminering av kvinnor
De stater som har anslutit sig till denna konvention (konventionsstaterna)
konstaterar att Frenta nationernas stadga bekrftar tron p grundlggande mnskliga rtttigheter, p mnniskans vrdighet och vrde samt p lika rttigheter fr mn och kvinnor,
konstaterar att den allmnna frklaringen om de mnskliga rttigheterna slr fast principen
om icke-diskriminering och frklarar att alla mnniskor r fdda fria och lika i vrde och
rttigheter samt att var och en r berttigad till alla de fri- och rttigheter som anges dri,
utan tskillnad av ngot slag, inbegripet tskillnad p grund av kn,
konstaterar att de stater som tilltrtt de internationella konventionerna om de mnskliga
rttigheterna r skyldiga att skerstlla lika rtt fr mn och kvinnor att tnjuta alla ekonomiska, sociala, kulturella, medborgerliga och politiska rttigheter,
beropar de internationella konventioner som antagits inom FN och dess fackorgan och
som frmjar lika rttigheter fr mn och kvinnor,
uppmrksammar ven de resolutioner, deklarationer och rekommendationer som antagits
av FN och dess fackorgan och som frmjar lika rttigheter fr mn och kvinnor,
ser dock med oro att det trots dessa olika instrument fortfarande frekommer en utbredd
diskriminering av kvinnor,
erinrar om att diskriminering av kvinnor krnker principerna om lika rttigheter och respekt fr mnniskans vrdighet, r ett hinder fr kvinnors deltagande, p samma villkor som
mn, i sina lnders politiska, sociala, ekonomiska och kulturella liv, hindrar ett kat vlstnd
fr samhlle och familj och frsvrar den fulla utvecklingen av kvinnors mjligheter i sitt
lands och mnsklighetens tjnst,
ser med oro att dr fattigdom rder r det kvinnorna som har minsta tillgngen till fda,
hlsovrd, utbildning av olika slag samt till anstllningsmjligheter och till tillfredsstllande
av andra behov,
r vertygad om att upprttandet av den nya ekonomiska vrldsordningen grundad p rtt
och rttvisa, p ett betydelsefullt stt kommer att bidra till frmjandet av jmstlldhet
mellan mn och kvinnor,
betonar att utplnandet av apartheid, alla former av rasism, rasdiskriminering, kolonialism,
nykolonialism, aggression, utlndsk ockupation och utlndskt herravlde samt av inblandning i staters inre angelgenheter r av strsta vikt fr att mn och kvinnor till fullo skall
kunna tnjuta sina rttigheter,
slr fast att strkandet av internationell fred och skerhet, internationell avspnning, msesidigt samarbete mellan alla stater oberoende av deras sociala och ekonomiska system,
51

allmn och fullstndig nedrustning och srskilt krnvapennedrustning under strng och
effektiv internationell kontroll, befstande av principerna om rttvisa, jmlikhet och msesidiga frdelar i frbindelserna mellan lnder samt frverkligande av de under frmmande
och koloniala herravlde och utlndsk ockupation stende folkens rtt till sjlvbestmmande och oberoende samt respekt fr nationell suvernitet och territoriell integritet kommer att frmja socialt framtskridande och utveckling och som en fljd hrav medverka till
uppnendet av full jmstlldhet mellan mn och kvinnor.
r vertygade om att en fullstndig och allsidig utveckling av ett land, vlfrden i vrlden
samt fredens sak krver att kvinnorna deltar i strsta mjliga utstrckning p alla omrden
och p samma villkor som mnnen,
betnker kvinnornas stora, hittills inte fullt erknda bidrag till familjens vlfrd och samhllets utveckling, moderskapets sociala betydelse och bda frldrarnas roll inom familjen
och nr det gller barnens uppfostran, och r medvetna om att kvinnornas roll som barnafderskor inte fr vara en grund fr diskriminering utan att ansvaret fr barnuppfostran
mste delas mellan mn och kvinnor samt hela samhllet,
r medvetna om att en ndring av mannens traditionella roll liksom av kvinnans roll inom
samhllet och familjen r ndvndig fr att full jmstlldhet mellan mn och kvinnor skall
uppns,
r beslutna att genomfra principerna i deklarationen om avskaffande av diskriminering
av kvinnor och vidta de tgrder som krvs fr avskaffandet av sdan diskriminering i alla
dess former och yttringar
Del I
Artikel 1
I denna konvention avser uttrycket diskriminering av kvinnor varje tskillnad, undantag
eller inskrnkning p grund av kn som har till fljd eller syfte att begrnsa eller omintetgra erknnandet av mnskliga rttigheter och grundlggande friheter p det politiska,
ekonomiska, sociala, kulturella eller medborgerliga omrdet eller ngot annat omrde fr
kvinnor, oberoende av civilstnd och med jmstlldheten mellan mn och kvinnor som
grund, eller tnjutandet eller utvandet av dessa rttigheter och friheter.
Artikel 2
Konventionsstaterna frdmer diskriminering av kvinnor i alla dess former, r eniga om
att p lmpligt stt och utan drjsml inrikta sin politik p att avskaffa diskriminering av
kvinnor och tar sig i detta syfte att
a) infra principen om jmstlldhet mellan mn och kvinnor i sina nationella grundlagar
eller andra lmpliga frfattningar, om s inte redan skett, och skerstlla att denna princip
genomfrs i praktiken genom frfattningar och andra lmpliga medel;
b) vidta lmpliga lagstiftnings och andra tgrder, vid behov innefattande pfljder, som
frbjuder all diskriminering av kvinnor;
52

c) skapa rttsligt skydd fr kvinnors rttigheter p samma grunder som fr mn och att
genom behriga nationella domstolar och andra offentliga institutioner skerstlla ett effektivt skydd fr kvinnor mot varje diskriminerande handling;
d) avst frn varje diskriminerande handling eller frfarande mot kvinnor och skerstlla
att myndigheter och offentliga institutioner handlar i verensstmmelse med denna skyldighet;
e) vidta alla lmpliga tgrder fr att avskaffa diskriminering av kvinnor frn enskilda personers, organisationers eller fretags sida;
f) vidta alla lmpliga tgrder, inklusive lagstiftning, fr att ndra eller upphva gllande
lagar och frordningar, sedvnjor eller bruk som innebr diskriminering av kvinnor;
g) upphva alla nationella straffbestmmelser som innebr diskriminering av kvinnor.
Artikel 3
Konventionsstaterna skall p alla omrden, och srskilt p de politiska, sociala, ekonomiska
och kulturella omrdena, vidta alla lmpliga tgrder, inklusive lagstiftning, fr att skerstlla full utveckling och framsteg fr kvinnorna och drmed garantera dem utvande och
tnjutande av mnskliga rttigheter och grundlggande friheter p grundval av jmstlldhet
med mnnen.
Artikel 4
1. Konventionsstaternas vidtagande av tillflliga srskilda tgrder fr att pskynda faktisk jmstlldhet mellan mn och kvinnor skall inte betraktas ssom diskriminering enligt
denna konvention, men fr inte medfra ett bibehllande av olikvrdiga eller skilda normer;
dessa tgrder skall upphra nr jmstlldhet i frga om mjligheter och behandling har
uppntts.
2. Konventionsstaternas vidtagande av srskilda tgrder, inklusive de tgrder som nmns
i denna konvention, fr att skydda moderskapet, skall inte anses vara diskriminerande.
Artikel 5
Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att
a) ndra mns och kvinnors sociala och kulturella beteendemnster fr att drmed avskaffa
frdomar samt seder och bruk som grundar sig p frestllningen om det ena knets underlgsenhet eller p stelnade roller fr mn och kvinnor;
b) skerstlla att familjeutbildningen bibringar en riktig uppfattning om moderskapet ssom social funktion och erknner att mn och kvinnor har ett gemensamt ansvar fr sina
barns uppfostran och utveckling, varvid barnens bsta alltid skall komma i frsta hand.
Artikel 6
Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder, inklusive lagstiftning, fr att bekmpa alla former av handel med kvinnor och utnyttjande av kvinnoprostitution.
53

Del II
Artikel 7
Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att avskaffa diskriminering av
kvinnor i landets politiska och offentliga liv och srskilt skerstlla kvinnornas rtt att, p
samma villkor som gller fr mn,
a) rsta vid alla val och folkomrstningar samt vara valbara till alla genom allmnna val
tillsatta organ;
b) delta i utformningen av de styrande samhllsorganens politik och i frverkligandet av
denna samt inneha mbeten och fullgra alla officiella ligganden p alla niver inom
frvaltningen;
c) delta i icke-statliga organisationer och sammanslutningar inom landets offentliga och
politiska liv.
Artikel 8
Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att tillfrskra kvinnor p samma
villkor som mn och utan ngon diskriminering mjligheten att fretrda sina regeringar
p internationell niv och delta i arbetet i internationella organisationer.
Artikel 9
1. Konventionsstaterna skall ge kvinnor samma rtt som mn att frvrva, byta eller behlla
sitt medborgarskap. De skall srskilt skerstlla att varken ktenskap med en utlnning eller makens byte av medborgarskap under ktenskapet automatiskt skall medfra ndring
av hustruns medborgarskap, gra henne statsls eller ptvinga henne makens medborgarskap.
2. Konventionsstaterna skall ge kvinnor samma rttigheter som mn i frga om deras barns
medborgarskap.
Del III
Artikel 10
Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att avskaffa diskriminering av
kvinnor fr att tillfrskra dem samma rttigheter som mn nr det gller utbildning och
srskilt, med jmstlldheten mellan mn och kvinnor som grund, skerstlla
a) samma villkor fr yrkesvgledning, tilltrde till studier och erhllande av diplom frn
utbildningsanstalter av alla slag, svl p landsbygden som i stderna; denna jmstlldhet
skall skerstllas i frskolor och i allmn, teknisk och hgre teknisk utbildning liksom i all
yrkesutbildning;
b) tilltrde till samma studiekurser och examina, tillgng till lrarpersonal med lika hga
kvalifikationer samt skollokaler och utrustning av samma standard;
c) avskaffandet, p alla niver och inom alla former av utbildning, av stelnade uppfattningar
av mans- och kvinnorollerna genom att frmja samundervisning och annat slags undervis54

ning som kan bidra till att detta syfte uppns och srskilt genom att se ver lrobcker och
lroplanen samt anpassa undervisningsmetoderna;
d) samma mjligheter att f stipendier och andra studiebidrag;
e) samma mjligheter till terkommande utbildning, inklusive alfabetiseringsprogram fr
vuxna, srskilt sdana som syftar till att s snabbt som mjligt minska klyftan i utbildning
mellan mn och kvinnor;
f) en minskning av antalet kvinnliga elever som avbryter sina studier och upprttande av
studievgar fr flickor och kvinnor som har slutat skolan i frtid;
g) samma mjligheter att delta aktivt i idrott och gymnastikundervisning;
h) tillgng till detaljerad pedagogisk information fr att bidra till att skerstlla familjernas
hlsa och vlbefinnande, inklusive information och rdgivning om familjeplanering.
Artikel 11
1. Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att avskaffa diskriminering
av kvinnor p arbetsmarknaden fr att, med jmstlldheten mellan mn och kvinnor som
grund, skerstlla samma rttigheter srskilt
a) rtten till arbete ssom en ofrytterlig rtt som tillkommer alla mnniskor;
b) rtten till samma anstllningsmjligheter, inklusive anvndning av samma urvalskriterier
vid anstllning;
c) rtten till fritt val av yrke och anstllning, rtten till befordran, anstllningstrygghet samt
alla anstllningsfrmner och tjnstevillkor, liksom rtten till yrkesutbildning och omskolning, inklusive lrlingsutbildning, hgre yrkesutbildning och terkommande utbildning;
d) rtten till lika ln, inklusive frmner, och till lika behandling vad betrffar arbete av lika
vrde liksom till lika behandling i frga om arbetsvrdering;
e) rtten till social trygghet, srskilt d det r frga om pensionering, arbetslshet, sjukdom,
invaliditet och lderdom samt annan arbetsofrmga liksom rtten till betald semester;
f) rtten till arbetarskydd, inklusive skydd fr fortplantningsfunktionen.
2. Fr att frhindra diskriminering av kvinnor p grund av ktenskap eller moderskap och
fr att skerstlla kvinnors faktiska rtt till arbete, skall konventionsstaterna vidta lmpliga
tgrder fr att
a) frbjuda, med std av rttsliga pfljder, avskedande p grund av graviditet eller moderskapsledighet, liksom ocks diskriminering vid avskedande grundad p civilstnd;
b) infra moderskapsledighet med ln eller jmfrbara sociala frmner utan frlust av
anstllning, kvalifikationstid eller sociala bidrag;
c) frmja ndvndig social service som gr det mjligt fr frldrar att frena familjeplikter
55

med yrkesansvar och deltagande i det offentliga livet, srskilt genom att verka fr att ett
system fr barnomsorg skapas och byggs ut;
d) ge srskilt skydd fr gravida kvinnor i arbeten som visat sig ha skadlig inverkan p
dem.
3. Skyddslagstiftning i frgor som behandlas i denna artikel skall regelbundet omprvas mot
bakgrund av vetenskaplig och teknologisk kunskap och skall vid behov ndras, upphvas
eller utvidgas.
Artikel 12
1. Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att avskaffa diskriminering av
kvinnor nr det gller hlsovrd fr att, med jmstlldheten mellan mn och kvinnor som
grund, skerstlla tillgng till hlso- och sjukvrd, inklusive sdan som avser familjeplanering.
2. Utan hinder av bestmmelserna i punkt 1 ovan skall konventionsstaterna tillfrskra
kvinnor lmplig vrd vid havandeskap och frlossning samt under tiden efter nedkomsten,
varvid fri vrd skall st till frfogande nr det r ndvndigt, liksom ven lmplig kost under
havandeskapet och amningstiden.
Artikel 13
Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att avskaffa diskriminering
av kvinnor inom andra omrden av det ekonomiska livet och samhllslivet fr att med
jmstlldheten mellan mn och kvinnor som grund tillfrskra dem samma rttigheter,
srskilt
a) rtten till familjefrmner;
b) rtten till bankln, hypoteksln och andra former av kredit;
c) rtten att delta i fritidsverksamhet, i idrott och i kulturlivet i alla dess former.
Artikel 14
1. Konventionsstaterna skall ta hnsyn till de srskilda problem som mter kvinnorna p
landsbygden och den viktiga roll dessa kvinnor spelar fr sina familjens frsrjning, srskilt
genom sitt arbete i sektorerna utanfr penninghushllningen, och skall vidta alla lmpliga
tgrder fr att skerstlla att bestmmelserna i denna konvention tillmpas p landsbygdens kvinnor.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att avskaffa diskriminering
av kvinnor p landsbygden fr att skerstlla att de, med jmstlldheten mellan mn och
kvinnor som grund, deltar i och drar frdel av landsbygdens utveckling, och skall srskilt
tillfrskra dessa kvinnor rtt att
a) delta i utarbetandet och genomfrandet av utvecklingsplanen p alla niver;
b) f tillgng till tillfredsstllande hlso- och sjukvrd, inklusive upplysning, rdgivning och
hjlp i familjeplaneringsfrgor;
56

c) direkt dra nytta av program fr social trygghet;
d) f teoretisk och praktisk utbildning av alla slag, inklusive sdan som avser ls- och skrivkunnighet, samt dra nytta av bl a alla former av lokala samhlleliga tjnster och rdgivningsverksamhet fr att ka sitt tekniska kunnande;
e) organisera sjlvhjlpsgrupper och kooperativer fr att uppn lika mjligheter p det
ekonomiska planet genom anstllning eller egen verksamhet;
f) delta i alla slag av samhllsaktiviteter;
g) f tillgng till krediter och ln fr jordbruksndaml, anordningar fr marknadsfring
och lmplig teknologi samt att f lika behandling vid land- och jordbruksreformen liksom
vid nyodlingsprogram;
h) ha tillfredsstllande levnadsfrhllanden, srskilt i frga om bostder, sanitra anlggningar, elektricitets- och vattenfrsrjning samt transporter och kommunikationer.
Del IV
Artikel 15
1. Konventionsstaterna skall tillfrskra mn och kvinnor likhet infr lagen.
2. Konventionsstaterna skall p det civilrttsliga omrdet tillfrskra kvinnor samma rttsliga befogenheter som mn och samma mjligheter att utva dessa befogenheter. De skall
srskilt ge kvinnor samma rtt att ing avtal och frvalta egendom samt lika behandling
under hela frfarandet infr domstol.
3. Konventionsstaterna kommer verens om att alla avtal och alla andra privata skriftliga
handlingar med rttsverkan som syftar till att inskrnka kvinnors rttsliga handlingsfrmga
skall anses ogiltiga.
4. Konventionsstaterna skall tillfrskra mn och kvinnor samma lagliga rttigheter svitt
avser rtten att resa och friheten att vlja bostad och hemvist.
Artikel 16
1. Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att avskaffa diskriminering av
kvinnor och i alla frgor som gller ktenskap och familjefrhllanden samt skall srskilt,
med jmstlldheten mellan mn och kvinnor som grund, skerstlla
a) lika rtt att ing ktenskap;
b) lika rtt att fritt vlja make och ing ktenskap endast med sitt eget fria och fulla medgivande;
c) lika rttigheter och skyldigheter under ktenskapet och vid dess upplsning;
d) lika rttigheter och skyldigheter som frldrar, oberoende av civilstnd, i frgor som gller barnen, varvid dock barnens bsta alltid skall komma i frsta hand;
57
e) lika rtt att fritt och under ansvar bestmma om antalet barn och tidrymden mellan
havandeskapen samt att f tillgng till upplysning och utbildning liksom till de medel som
erfordras fr att kunna utva denna rtt;
f) lika rttigheter och skyldigheter nr det gller frmyndarskap eller godmanskap fr barn,
vrdnad om barn och adoption eller liknande, om sdana begrepp frekommer i nationell
lag, varvid dock barnens bsta alltid skall komma i frsta hand;
g) lika rttigheter i personligt hnseende som man och hustru, inklusive rtten att vlja
familjenamn, yrke och sysselsttning;
h) lika rttigheter fr bda makarna i frga om gande, frvrv, sktsel, frvaltning, frfogande och avyttring av egendom, vare sig detta sker utan kostnad eller mot vederlag.
2. Barns trolovning och gifterml skall inte ha ngon rttslig verkan och alla ndvndiga
tgrder, inklusive lagstiftning, skall vidtas fr att faststlla en minimilder fr ktenskap
och fr att gra officiell registrering av ktenskap obligatorisk.
Del V
Artikel 17
1. Fr att granska vilka framsteg som gjorts vid tillmpningen av denna konvention skall en
kommitt fr avskaffande av diskriminering av kvinnor (hrefter kallad kommittn) tillsttas, som vid denna konventions ikrafttrdande skall best av 18 och efter den trettiofemte
medlemsstatens ratifikation eller anslutning av 23 moraliskt hgtstende sakkunniga med
stor kompetens p det omrde konventionen behandlar. Konventionsstaterna skall utse de
sakkunniga bland sina egna medborgare och dessa skall fullgra uppdraget i sin personliga
egenskap; hnsyn br hrvid tas till en rttvis geografisk frdelning och till att svl olika
kulturtyper som de viktigaste rttssystemen blir representerade.
2. Kommittns ledamter skall utses genom hemlig omrstning frn en lista ver personer
som freslagits av konventionsstaterna. Varje konventionsstat kan fresl en kandidat bland
sina egna medborgare.
3. Det frsta valet skall hllas sex mnader efter dagen fr denna konventions ikrafttrdande. Senast tre mnader fre varje valdag skall FN:s generalsekreterare skriftligen uppmana
konventionsstaterna att inom tv mnader snda in sina frslag. Generalsekreteraren skall
gra en alfabetisk frteckning ver alla de freslagna personerna med angivande av vilka
konventionsstater som freslagit dem och snda frteckningen till konventionsstaterna.
4. Val av kommittns ledamter skall frrttas vid ett mte med konventionsstaterna som
generalsekreteraren sammankallat i FN:s hgkvarter. Vid detta mte, som r beslutsmssigt
nr tv tredjedelar av konventionsstaterna r nrvarande, skall de kandidater som ftt det
hgsta antalet rster och absolut majoritet av nrvarande och rstande konventionsstaters
rster utses till ledamter i kommittn.
5. Kommittns ledamter skall vljas fr en period av fyra r. Fr nio av de ledamter som
utsetts vid det frsta valet skall mandatet dock upphra efter tv r. Omedelbart efter
58

det frsta valet skall dessa nio ledamter utses genom lottdragning av kommittns ordfrande.
6. Val av ytterligare fem kommittledamter skall frrttas i enlighet med bestmmelserna i
punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel sedan den trettiofemte ratifikationen eller anslutningen
gt rum. Fr tv av de ledamter som utsetts vid detta tillflle skall mandatet upphra efter
tv r; dessa bda ledamter utses av kommittns ordfrande genom lottdragning.
7. Fr att bestta tillflliga vakanser skall den konventionsstat vars sakkunnige har upphrt
att vara ledamot av kommittn utse en annan sakkunnig bland sina medborgare med frbehll fr kommittns godknnande.
8. Kommittns ledamter skall, med generalfrsamlingens godknnande, f arvoden frn
FN p de villkor som generalfrsamlingen bestmmer med hnsyn till vikten av de uppgifter som ligger kommittn.
9. FN:s generalsekreterare skall tillhandahlla den personal och de anordningar som r
ndvndiga fr att kommittn p ett effektivt stt skall kunna fullgra sina uppgifter enligt
denna konvention.
Artikel 18
1. Konventionsstaterna tar sig att, fr granskning av kommittn, till FN:s generalsekreterare
snda en rapport om lagstiftning och andra rttsliga, administrativa eller vriga tgrder
som de har vidtagit fr att genomfra konventionens bestmmelser samt de framsteg som
gjorts i detta hnseende
a) inom ett r efter ikrafttrdandet fr vederbrande stat och
b) drefter minst vart fjrde r och vidare nr kommittn s begr.
2. Rapporterna kan ange faktorer och svrigheter som pverkar den utstrckning i vilken
tagandena enligt denna konvention har uppfyllts.
Artikel 19
1. Kommittn skall sjlv anta sin arbetsordning.
2. Kommittn skall vlja sitt presidium fr en period av tv r.
Artikel 20
1. Kommittn skall normalt sammantrda under en period av hgst tv veckor rligen fr
att behandla de rapporter som kommit in enligt artikel 18 i denna konvention.
2. Kommittns mten skall normalt hllas i FN:s hgkvarter eller p annan lmplig, av
kommittn angiven plats.
Artikel 21
1. Kommittn skall genom ekonomiska och sociala rdet rligen rapportera till FN:s generalfrsamling om sin verksamhet. Kommittn kan lgga fram frslag och allmnna rekommendationer grundade p de rapporter som granskats och information som erhllits frn
konventionsstaterna. Sdana frslag och allmnna rekommendationer skall ing i kommittns rapport tillsammans med eventuella kommentarer frn konventionsstaterna.
59
2. Generalsekreteraren skall verlmna kommittns rapporter till kommissionen fr kvinnans stllning fr knnedom.
Artikel 22
Fackorganen skall ha rtt att vara fretrdda d genomfrandet av de bestmmelser i
denna konvention som faller inom ramen fr deras verksamhet behandlas. Kommittn kan
uppmana fackorganen att komma in med rapporter om tillmpningen av konventionen p
omrden som faller inom ramen fr deras verksamhet.
Del VI
Artikel 23
Ingenting i denna konvention skall inverka p bestmmelser som i hgre grad frmjar jmstlldheten mellan mn och kvinnor och som terfinns
a) i en konventionsstats lagstiftning, eller
b) i andra internationella konventioner, frdrag eller verenskommelser som gller fr
sdan stat.
Artikel 24
Konventionsstaterna tar sig att vidta alla ndvndiga tgrder p nationell niv fr att
uppn det fulla frverkligandet av de i denna konvention erknda rttigheterna.
Artikel 25
1. Denna konvention r ppen fr undertecknande av alla stater.
2. FN:s generalsekreterare utses till depositarie fr denna konvention.
3. Denna konvention frutstter ratifikation. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras
hos FN:s generalsekreterare.
4. Denna konvention r ppen fr anslutning av alla stater. Anslutning sker genom deponering av anslutningsinstrument hos FN:s generalsekreterare.
Artikel 26
1. Begran om revision av denna konvention kan nr som helst gras av en konventionsstat
genom en skriftlig underrttelse till FN:s generalsekreterare.
2. FN:s generalfrsamling beslutar om de eventuella tgrder som skall vidtas med anledning av en sdan begran.
Artikel 27
1. Denna konvention trder i kraft den trettionde dagen efter den dag d det tjugonde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet har deponerats hos FN:s generalsekreterare.
2. Fr varje stat som ratificerar eller ansluter sig till denna konvention efter deponeringen
av det tjugonde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet trder konventionen i kraft
60

den trettionde dagen efter dagen fr deponeringen av dess eget ratifikations- eller anslutningsinstrument.
Artikel 28
1. FN:s generalsekreterare skall ta emot texten till frbehll som stater gr i samband med
ratifikation eller anslutning och delge alla stater sdana frbehll.
2. Frbehll som r ofrenligt med denna konventions ndaml och syfte skall inte tillltas.
3. Frbehll kan nr som helst tertas genom underrttelse till FN:s generalsekreterare,
som sedan skall informera alla stater hrom. En sdan underrttelse skall glla frn mottagningsdagen.
Artikel 29
1. Varje tvist mellan tv eller flera konventionsstater om tolkningen eller tillmpningen
av denna konvention, som inte bilggs genom frhandlingar, skall p begran av en av
dem hnskjutas till skiljedom. Kan parterna inom sex mnader frn dagen fr begran om
skiljedom inte enas om skiljedomsfrfarandet, kan en av parterna hnskjuta tvisten till
Internationella domstolen genom begran i enlighet med domstolens stadga.
2. Varje konventionsstat kan vid tiden fr undertecknandet eller ratifikationen av denna
konvention eller vid anslutning till den frklara att den inte anser sig bunden av punkt 1
i denna artikel. De vriga konventionsstaterna skall inte vara bundna av punkt 1 i denna
artikel i frhllande till konventionsstat som gjort sdant frbehll.
3. Varje konventionsstat som har gjort frbehll enligt punkt 2 i denna artikel kan nr som
helst terta detta frbehll genom underrttelse till FN:s generalsekreterare.
Artikel 30
Denna konvention, vars arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter r
lika giltiga, skall deponeras hos FN:s generalsekreterare.
61
Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor

som konstaterar att Frenta nationernas stadga bekrftar tron p de grundlggande mnskliga rttigheterna, p den enskilda mnniskans vrdighet och vrde samt p lika rttigheter
fr mn och kvinnor,
som ocks konstaterar att den allmnna frklaringen om de mnskliga rttigheterna slr
fast att alla mnniskor r fdda fria och lika i vrde och rttigheter samt att var och en r
berttigad till alla de friheter och rttigheter som anges dri utan tskillnad av ngot slag,
inbegripet tskillnad p grund av kn,
som konstaterar att de internationella frdragen om de mnskliga rttigheterna och andra
internationella instrument om de mnskliga rttigheterna frbjuder diskriminering p
grund av kn,
som ocks erinrar om konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor
(konventionen), i vilken de stater som r parter i konventionen frdmer diskriminering av
kvinnor i alla dess former och r verens om att med alla lmpliga medel och ofrdrjligen
fortstta en politik syftande till att avskaffa diskriminering av kvinnor,
som bekrftar sin beslutsamhet att trygga kvinnornas fullstndiga och rttvisa tnjutande
av alla mnskliga rttigheter och grundlggande friheter och att vidta effektiva tgrder fr
att motverka vertrdelser av dessa rttigheter och friheter, har enats om
fljande:
Artikel 1
En stat som r part i detta protokoll (nedan kallad protokollsstat) erknner att kommittn
fr avskaffande av diskriminering av kvinnor (nedan kallad kommittn) har behrighet att
ta emot och prva framstllningar som har gjorts i enlighet med artikel 2.
Artikel 2
En framstllan fr gras av enskilda individer eller grupper av individer eller p deras vgnar,
som str under en protokollsstats jurisdiktion, vilka pstr sig ha utsatts frn denna stats
sida av ngon av de rttigheter som nmns i konventionen. En framstllan fr endast gras
p vgnar av enskilda individer eller grupper av individer med dessa personers medgivande,
svida inte den som gr anmlan kan rttfrdiga att han eller hon handlar p deras vgnar
utan deras medgivande.
Artikel 3
En anskan skall gras i skriftlig form och fr inte vara anonym. Kommittn skall avvisa
framstllningar som avser en konventionsstat som inte r protokollsstat.
Artikel 4
1. Kommittn skall inte prva en framstllan om den inte har faststllt att alla tillgngliga
nationella rttsmedel har uttmts, svida inte tillmpningen av dessa rttsmedel drjer
62

oskligt eller inte kan frvntas vara tillrckligt verkningsfulla.
2. Kommittn skall avvisa en framstllan om
a) saken redan har prvats av kommittn eller har prvats eller hller p att
prvas enligt ett annat frfarande fr internationell underskning eller frlikning
b) framstllan r ofrenlig med konventionens bestmmelser
c) framstllan r uppenbart ogrundad eller inte tillrckligt styrkt
d) framstllan utgr ett uppenbart missbruk av rtten att gra anmlningar
e) de omstndigheter som framstllan avser har intrffat innan detta protokoll trdde i
kraft fr den berrda protokollsstaten, svida inte omstndigheterna har fortsatt att rda
efter den dagen.
Artikel 5
1. Nr en framstllan har mottagits och innan ett avgrande i sak har trffats, fr kommittn begra hos den berrda protokollsstaten att den skyndsamt prvar om den skall vidta
sdana interimistiska tgrder som kan vara ndvndiga fr att undvika att det uppstr
skada som inte kan avhjlpas fr den eller de individer som drabbats av den pstdda
krnkningen.
2. Kommittns utvande av sina befogenheter enligt punkt 1 i denna artikel skall inte innebra ett stllningstagande i frgan om frutsttningarna fr prvning
av en framstllan eller i frgan om dess berttigande.
Artikel 6
1. Kommittn skall konfidentiellt underrtta den berrda protokollsstaten om en framstllan som har framfrts till den enligt detta protokoll, under frutsttning att den eller de
berrda individerna samtycker till att deras identitet rjs fr den berrda protokollsstaten,
svida inte kommittn sjlv och utan hnvndelse till den berrda protokollsstaten finner
att framstllan skall avvisas.
2. Inom sex mnader skall den berrda protokollsstaten skriftligen lmna kommittn frklaringar eller uttalanden som klargr saken samt uppgift om de eventuella tgrder som
den har vidtagit.
Artikel 7
1. Kommittn skall prva en framstllan som mottagits med std av detta protokoll i ljuset
av alla upplysningar som tillstllts den av enskilda individer, eller grupper av individer,
eller p deras vgnar, samt av den berrda protokollsstaten, under frutsttning att dessa
upplysningar meddelas de berrda parterna.
2. Kommittns mten skall hllas inom stngda drrar nr den prvar en framstllan med
std av detta protokoll.
3. Nr kommittn har prvat en framstllan skall den avge ett utltande om den och lmna
sina eventuella rekommendationer till de berrda parterna.
4. Protokollsstaten skall p vederbrligt stt ta hnsyn till kommittns utltande och
63

dess eventuella rekommendationer och skall inom sex mnader lmna kommittn ett
skriftligt svar med uppgift om vilka tgrder som har vidtagits i ljuset drav.
5. Kommittn fr anmoda protokollsstaten att inkomma med ytterligare upplysningar
om de eventuella tgrder som den har vidtagit till fljd av kommittns utltande och
dessa eventuella rekommendationer, dribland, om kommittn anser det vara lmpligt, i
de senare rapporter som protokollsstaten skall avge till kommittn enligt artikel 18 i konventionen.
Artikel 8
1. Om kommittn mottar trovrdiga upplysningar som tyder p allvarliga eller systematiska
krnkningar frn en protokollsstats sida av de rttigheter som anges I konventionen, skall
den anmoda den staten att samarbeta i frga om att prva dessa upplysningar och att i detta
syfte framfra sina kommentarer om dem.
2. Med beaktande av eventuella kommentarer frn den berrda protokollsstaten och andra
trovrdiga upplysningar som den har tillgng till, fr kommittn utse en eller flera av sina
ledamter att genomfra en underskning och att skyndsamt rapportera till kommittn.
Nr s r befogat, fr underskningen omfatta besk inom protokollsstatens territorium
med dennas medgivande.
3. Efter att ha granskat resultatet av underskningen, skall kommittn verlmna det till
den berrda protokollsstaten tillsammans med eventuella kommentarer och rekommendationer.
4. Den berrda protokollsstaten skall inom sex mnader efter det att den av kommittn har
mottagit resultatet av underskningen samt kommentarerna och rekommendationerna,
framfra sina kommentarer till kommittn.
5. Underskningen skall genomfras konfidentiellt och protokollsstatens medverkan skall
efterstrvas i alla dess skeden.
Artikel 9
1. Kommittn skall ha rtt att anmoda den berrda protokollsstaten att i sin rapport enligt
artikel 18 i konventionen lmna nrmare uppgifter om vilka tgrder som har vidtagits i
anledning av en underskning som gjorts med std av artikel 8 i detta protokoll.
2. Om det r ndvndigt, fr kommittn efter utgngen av den sex mnadersperiod som avses i artikel 8.4 anmoda den berrda protokollsstaten att underrtta kommittn att underrtta kommittn om vilka tgrder som har vidtagits till fljd av en sdan underskning.
Artikel 10
1. En protokollsstat fr vid undertecknandet eller ratifikationen av detta protokoll eller vid
anslutningen till det frklara att den inte erknner kommittns behrighet enligt artiklarna
8 och 9.
2. En protokollsstat som har gjort en frklaring i enlighet med punkt 1 i denna artikel fr
nr som helst terta denna genom ett meddelande till generalsekreteraren.
64

Artikel 11
En protokollsstat skall vidta alla lmpliga tgrder fr att skerstlla att individer som lyder
under dess jurisdiktion inte behandlas illa eller utstts fr hot fr att ha gjort en framstllan
till kommittn med std av detta protokoll.
Artikel 12
Kommittn skall i sin rsrapport enligt artikel 21 i konventionen infra en sammanfattning
av den verksamhet som den har utfrt med std av detta protokoll.
Artikel 13
Varje protokollsstat tar sig att sprida kunskap om konventionen och detta protokoll och
att underltta tillgng till information om kommittns utltanden och rekommendationer,
srskilt i frgor som berr staten sjlv.
Artikel 14
Kommittn skall upprtta sin egen arbetsordning, vilken skall fljas nr den fullgr de
uppgifter den tillerknns genom detta protokoll.
Artikel 15
1. Detta protokoll skall st ppet fr undertecknande av alla stater som har undertecknat,
ratificerat eller anslutit sig till konventionen.
2. Detta protokoll frutstter ratifikation av de stater som har ratificerat eller anslutit sig till
konventionen. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos generalsekreteraren.
3. Detta protokoll skall st ppet fr anslutning av stater som har ratificerat eller anslutit
sig till konventionen.
4. Anslutning skall ske genom deposition av anslutningsinstrument hos Frenta nationernas
generalsekreterare.
Artikel 16
1. Detta protokoll trder i kraft tre mnader efter den dag d det tionde ratifikations- eller
anslutningsinstrumentet deponerades hos Frenta nationernas generalsekreterare.
2. Fr varje stat som ratificerar detta protokoll eller ansluter sig till det efter dess ikrafttrdande, trder det i kraft tre mnader efter den dag d statens ratifikations- eller anslutningsinstrument deponerades.
Artikel 17
Inget frbehll fr gras mot detta protokoll.
Artikel 18
1. Varje stat fr till Frenta nationernas generalsekreterare framfra frslag till ndring av
detta protokoll. Generalsekreteraren skall delge protokollsstaterna ndringsfrslagen med
begran att de skall meddela om de anser att en konferens br hllas med protokollsstaterna
fr att prva frslaget och rsta om det. Om minst en tredjedel av protokollsstaterna anser
att en sdan konferens br hllas, skall konferensen sammankallas av generalsekreteraren
p Frenta nationernas vgnar. En ndring som antas av en majoritet av vid konferensen
65

nrvarande och rstande protokollsstater skall understllas Frenta Nationernas generalfrsamling fr godknnande.
och antagits med tv tredjedels majoritet av protokollsstaterna i enlighet med deras konstitutionella bestmmelser.
3. Nr en ndring trder i kraft, skall den vara bindande fr de protokollsstater som har
antagit den, medan andra protokollsstater fortfarande skall vara bundna av bestmmelserna
i detta protokoll och av tidigare ndringar som de har antagit.
Artikel 19
1. En protokollsstat fr nr som helst saga upp detta protokoll genom ett skriftligt meddelande till frenta nationernas generalsekreterare. Uppsgningen trder i kraft sex mnader
efter den dag d generalsekreteraren mottog meddelandet.
2. Bestmmelserna i detta protokoll skall fortstta att tillmpas p framstllningar
som har framfrts i enlighet med artikel 2 och p underskningar som har inletts i
enlighet med artikel 8 fre den dag d uppsgningen trdde i kraft.
Artikel 20
Frenta nationernas generalsekreterare skall underrtta alla stater om
a) Alla undertecknanden, ratifikationer och anslutningar med avseende p detta protokoll.
b) Dag fr detta protokolls ikrafttrdande och fr ikrafttrdande av ndringar enligt artikel
18.
c) Uppsgningar enligt artikel 19
Artikel 21
1. Detta protokoll, vars arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter r
lika giltiga, skall deponeras i frenta nationernas arkiv.
2. Frenta nationernas generalsekreterare skall verlmna styrkta avskrifter av detta protokoll till alla de stater som avses i artikel 25 i konventionen.
66
Konvention mot tortyr och annan grym, omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning
De stater som r parter i denna konvention,
som beaktar att, i enlighet med de principer som proklamerats i Frenta Nationernas
stadga, erknnandet av de lika och ofrytterliga rttigheter som tillkommer alla mnniskor
utgr grundvalen fr frihet, rttvisa och fred i vrlden,
som erknner att dessa rttigheter hrrr frn mnniskans nedrvda vrdighet,
som beaktar staternas skyldighet enligt stadgan, srskilt artikel 55, att frmja allmn respekt
fr och iakttagande av mnskliga rttigheter och grundlggande friheter,
som tar hnsyn till artikel 5 i den allmnna frklaringen om de mnskliga rttigheterna och
artikel 7 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rttigheter,
vilka bda freskriver att ingen fr utsttas fr tortyr eller grym, omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning,
som ocks tar hnsyn till frklaringen om skydd fr alla mnniskor mot tortyr och annan
grym, omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning, antagen av generalfrsamlingen den 9 december 1975,
som nskar gra kampen mot tortyr och annan grym, omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning mera effektiv verallt i vrlden,
Del I
Artikel 1
1. I denna konvention avses med begreppet tortyr varje handling genom vilken allvarlig
smrta eller svrt lidande, fysiskt eller psykiskt, medvetet tillfogas ngon antingen fr sdana syften som att erhlla information eller en beknnelse av honom eller en tredje person,
att straffa honom fr en grning som han eller en tredje person har begtt eller misstnks
ha begtt eller att hota eller tvinga honom eller en tredje person eller ocks av ngot skl
som har sin grund i ngon form av diskriminering, under frutsttning att smrtan eller
lidandet samkas av eller p anstiftan eller med samtycke eller medgivande av en offentlig
tjnsteman eller ngon annan person som handlar ssom fretrdare fr det allmnna. Tortyr innefattar inte smrta eller lidande som uppkommer enbart genom eller r frknippade
med lagenliga sanktioner.
2. Denna artikel fr ej beropas gentemot internationella instrument eller nationell lagstiftning som innehller eller kan innehlla bestmmelser som gr lngre.
67
Artikel 2
1. Varje konventionsstat skall vidta effektiva legislativa, administrativa, rttsliga eller andra
tgrder fr att frhindra tortyrhandlingar inom varje territorium under dess jurisdiktion.
2. Inga som helst srskilda omstndigheter, vare sig krigstillstnd eller krigshot, inre politisk
instabilitet eller annan allmn ndsituation fr anfras fr att rttfrdiga tortyr.
3. En order frn en verordnad offentlig tjnsteman eller offentlig myndighet fr inte beropas fr att rttfrdiga tortyr.
Artikel 3
1. Ingen konventionsstat skall utvisa, terfra eller utlmna en person till en annan stat, i vilken det finns grundad anledning att tro att han skulle vara i fara fr att utsttas fr tortyr.
2. Fr att faststlla huruvida sdan anledning freligger, skall de behriga myndigheterna
beakta alla hnsyn av betydelse, vari i frekommande fall ven skall inbegripas frekomsten
i den berrda staten av ett konsekvent handlingsmnster av grova, uppenbara eller talrika
krnkningar av de mnskliga rttigheterna.
Artikel 4
1. Varje konventionsstat skall skerstlla att alla tortyrhandlingar utgr brott enligt dess
strafflag. Detsamma gller frsk att utva tortyr samt av ngon person vidtagen handling
som utgr medverkan till eller deltagande i tortyr.
2. Varje konventionsstat skall belgga dessa brott med adekvata straff, som beaktar deras
allvarliga karaktr.
Artikel 5
1. Varje konventionsstat skall vidta sdana tgrder som kan vara ndvndiga fr att hvda
egen domsrtt i frga om de i artikel 4 avsedda brotten i fljande fall:
a) nr brottet begs inom ngot territorium under dess jurisdiktion eller ombord p fartyg
eller luftfartyg som r registrerat i den staten;
b) nr den pstdde frvaren r medborgare i den staten;
c) nr offret r medborgare i den staten, om denna stat anser detta vara lmpligt.
2. Varje konventionsstat skall likaledes vidta de tgrder som kan vara ndvndiga fr att
domstolsprvning skall kunna frekomma betrffande sdana brott i fall att den pstdde
frvaren uppehller sig inom ngot territorium under dess jurisdiktion och den inte i
enlighet med artikel 8 utlmnar honom till ngon av de i punkt 1 i denna artikel nmnda
staterna.
3. Denna konvention utesluter inte lagfring fr brott i enlighet med inhemsk lag.
Artikel 6
1. Sedan den efter en underskning av tillgnglig information konstaterat att omstndigheterna s krver, skall en konventionsstat, inom vilkens territorium en person som psts ha
68
begtt ett brott som avses i artikel 4 uppehller sig, ta honom i fngsligt frvar eller vidta
andra rttsliga tgrder fr att skerstlla hans nrvaro. Det fngsliga frvaret och vriga
rttsliga tgrder skall vara i enlighet med den statens lag men fr pg endast under den
tid som krvs fr att genomfra frfarande avseende straffansvar eller utlmning.
2. En sdan stat skall omedelbart gra en preliminr underskning av fakta.
3. Varje person som tagits i fngsligt frvar i enlighet med punkt 1 i denna artikel skall f
hjlp med att omedelbart stta sig i frbindelse med nrmaste behrig fretrdare fr den
stat dr han r medborgare eller, om han r statsls, med fretrdare fr den stat dr han
vanligen har hemvist.
4. Nr en stat i enlighet med denna artikel har tagit en person i fngsligt frvar, skall den
omedelbart underrtta de stater som avses i artikel 5, punkt 1, om att denna person r tagen
i frvar och om de omstndigheter som ligger till grund fr gripandet. Den stat som utfr
den preliminra underskning, som anges i punkt 2 i denna artikel skall snarast meddela
sina slutsatser till de nmnda staterna och ange huruvida den avser att lta domstol prva
fallet.
Artikel 7
1. Den konventionsstat som har jurisdiktion ver territorium inom vilket en person ptrffas som psts ha begtt ett brott som avses i artikel 4, skall i fall som avses i artikel 5, om
den inte utlmnar denna person, understlla behriga myndigheter rendet i och fr tal.
2. Dessa myndigheter skall fatta sitt beslut p samma stt som nr det r frga om ett vanligt
brott av allvarlig karaktr enligt den statens lag. I de fall som avses i artikel 5, punkt 2, skall
de beviskrav som erfordras fr tal och fllande dom inte p ngot stt vara mindre strnga
n de som tillmpas p de fall som avses i artikel 5, punkt 1.
3. Varje person mot vilken ett frfarande inleds i samband med ngot av de brott som anges
i artikel 4 skall tillfrskras en rttvis behandling under alla stadier i frfarandet.
Artikel 8
1. Brott som anges i artikel 4 skall anses vara upptagna bland utlmningsbara brott i varje
frefintliga utlmningsavtal mellan konventionsstaterna. Konventionsstaterna tar sig att
uppta sdana brott bland de utlmningsbara brotten i varje utlmningsavtal som ings
mellan dem.
2.Om en konventionsstat som gr utlmning beroende av frekomsten av ett avtal mottar
en utlmningsframstllning frn en annan konventionsstat, med vilken den inte har ngot
utlmningsavtal, kan den betrakta denna konvention som den lagliga grunden fr utlmning fr sdana brott. Utlmning skall vara underkastad de vriga villkor som freskrivs i
den anmodade statens lag.
3. Konventionsstater som inte gr utlmning beroende av frekomsten av ett avtal skall
erknna sdana brott ssom utlmningsbara brott mellan dem sjlva med frbehll fr de
villkor som freskrivs i den anmodade statens lag.
4. Sdana brott skall vad avser utlmning mellan konventionsstater behandlas som om de
hade begtts inte endast p den plats dr de gde rum utan ven inom de territorier som
69
tillhr den stat som r frpliktad att lagfra brott i enlighet med artikel 5, punkt 1.
Artikel 9
1. Konventionsstaterna skall lmna varandra mesta mjliga bistnd i samband med de straffrttsliga frfaranden som inletts vad avser brott enligt artikel 4, vari inbegrips tillhandahllande av allt bevismaterial som de frfogar ver och som behvs vid frfarandet.
2. Konventionsstaterna skall fullgra sina skyldigheter enligt punkt 1 i denna artikel i verensstmmelse med de avtal om msesidig rttshjlp som kan finnas mellan dem.
Artikel 10
1. Varje konventionsstat skall skerstlla att undervisning och information om frbudet
mot tortyr till fullo innefattas i utbildningen av civil och militr brottsbeivrande personal,
medicinsk personal, myndighetspersoner och andra personer som kan delta vid fngsligt
frvar, frhr eller behandling av enskilda personer som blivit utsatta fr ngon form av
gripande, kvarhllande eller frihetsbervande.
2. Varje konventionsstat skall infra detta frbud i de regler eller instruktioner som utfrdats rrande sdana personers skyldigheter och uppgifter.
Artikel 11
Varje konventionsstat skall i syfte att frhindra fall av tortyr systematiskt se ver frhrsregler, instruktioner, metoder och rutiner liksom procedurer fr fngsligt frvar och
behandling av personer som blir freml fr ngon form av gripande, kvarhllande eller
frihetsbervande inom ngot territorium under dess jurisdiktion.
Artikel 12
Varje konventionsstat skall skerstlla att dess behriga myndigheter fretar en omedelbar
och opartisk underskning, d sklig orsak finns att misstnka att en tortyrhandling begtts
inom ngot territorium under dess jurisdiktion.
Artikel 13
Varje konventionsstat skall skerstlla att varje enskild person som pstr att han blivit
utsatt fr tortyr inom ngot territorium under dess jurisdiktion har rtt att klaga hos samt
f sitt fall omedelbart och opartiskt utrett av statens behriga myndigheter. tgrder skall
vidtas fr att skerstlla att den klagande och vittnen skyddas mot alla former av vergrepp
eller hotelser som en fljd av klagan eller avgivna vittnesml.
Artikel 14
1. Varje konventionsstat skall i sitt rttssystem skerstlla att offret fr en tortyrhandling
erhller upprttelse och erhller en verkstllbar rtt till en rimlig och adekvat gottgrelse,
varmed ven frsts medel fr ett s fullstndigt tervinnande av hlsa som mjligt. Om
offret skulle avlida till fljd av en tortyrhandling, skall de personer som han underhller
vara berttigade till gottgrelse.
2. Ingenting i denna artikel skall pverka offrets eller andra personers rtt till gottgrelse
enligt nationell lag.
Artikel 15
Varje konventionsstat skall skerstlla att ett uttalande, som konstaterats ha gjorts till fljd
70
av tortyr, inte skall beropas som bevis i ett rttsligt frfarande utom mot en person som
anklagas fr tortyr ssom bevis fr att uttalandet gjorts.
Artikel 16
1. Varje konventionsstat skall ta sig att inom varje territorium under dess jurisdiktion
frhindra andra handlingar som innebr grym, omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning men som inte kan betecknas som tortyr enligt definitionen i artikel 1, nr
dessa handlingar begs av eller sker p uppmaning eller med samtycke eller medgivande
av en offentlig tjnsteman eller ngon annan person som handlar ssom fretrdare fr
det allmnna. Srskilt skall skyldigheterna enligt artiklarna 10, 11, 12 och 13 tillmpas,
varvid hnvisningarna till tortyr skall utbytas mot hnvisningar till andra former av grym,
omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning.
2. Bestmmelserna i denna konvention fr inte beropas mot bestmmelser i andra internationella verenskommelser eller i nationell lag som frbjuder grym, omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning eller som hnfr sig till utlmning eller utvisning.
Del II
Artikel 17
1. En kommitt mot tortyr (hrnedan benmnd kommittn) skall upprttas, vilken skall
utfra de uppgifter som freskrivs i det fljande. Kommittn skall vara sammansatt av tio
personer med hgt moraliskt anseende och erknd sakkunskap p omrdet fr de mnskliga
rttigheterna, vilka skall tjnstgra i sin personliga egenskap. De sakkunniga skall vljas av
konventionsstaterna, varvid avseende skall fstas vid en rttvis geografisk frdelning samt
vid nyttan av att ngra av medlemmarna har juridisk erfarenhet.
2. Kommittns medlemmar skall vljas genom hemlig omrstning frn en frteckning
ver personer som freslagits av konventionsstaterna. Varje konventionsstat kan fresl en
kandidat bland sina egna medborgare. Konventionsstaterna skall beakta att det kan vara
lmpligt att fresl personer som ven r medlemmar av den kommitt fr de mnskliga
rttigheterna som tillsatts enligt den internationella konventionen om medborgerliga och
politiska rttigheter och som r villiga att tjnstgra i kommittn mot tortyr.
3. Val av kommittns medlemmar skall frrttas vartannat r vid mten med konventionsstaterna, som Frenta Nationernas generalsekreterare sammankallat. Vid dessa mten, som
r beslutsmssiga nr tv tredjedelar av konventionsstaterna r nrvarande, skall de kandidater invljas i kommittn som uppnr det strsta antalet rster och absolut majoritet av
de nrvarande och rstande konventionsstaternas rster.
4. Det frsta valet skall hllas senast sex mnader efter dagen fr denna konventions
ikrafttrdande. Senast fyra mnader fre varje valdag skall Frenta Nationernas generalsekreterare skriftligen uppmana konventionsstaterna att inom tre mnader inkomma med
sina frslag. Generalsekreteraren skall upprtta och till konventionsstaterna verlmna en
frteckning i alfabetisk ordning ver samtliga freslagna personer och ange vilka konventionsstater som freslagit dem.
5. Kommittns medlemmar skall vljas fr en tid av fyra r. De kan tervljas, om de freslagits till terval. Fr fem av de medlemmar som utsetts vid det frsta valet skall mandat71
tiden dock utlpa efter tv r. Omedelbart efter det frsta valet skall namnen p dessa fem
medlemmar utses genom lottdragning av ordfranden vid det i punkt 3 i denna artikel
avsedda mtet.
6. Om en kommittmedlem avlider eller avsger sig sitt uppdrag eller av ngon annan
anledning inte lngre kan fullgra sitt uppdrag inom kommittn, skall den konventionsstat som freslog honom utnmna en annan sakkunnig bland sina medborgare, som skall
inneha uppdraget under terstoden av mandattiden p villkor att flertalet konventionsstater godknner det. Godknnandet skall anses ha givits, om inte minst hlften av konventionsstaterna ger ett nekande svar inom sex veckor efter det att de av Frenta nationernas
generalsekreterare har underrttats om den freslagna utnmningen.
7. Konventionsstaterna skall ansvara fr kommittmedlemmarnas utgifter under den tid
som de utfr uppdrag fr kommittn.
Artikel 18
1. Kommittn skall vlja sitt presidium fr en period av tv r. De kan tervljas.
2. Kommittn skall sjlv anta sin arbetsordning; denna skall dock freskriva bland annat
fljande:
a)kommittn r beslutsmssig med sex medlemmar nrvarande;
b)kommittns beslut fattas med en majoritet av de nrvarande medlemmarnas rster.
3. Frenta nationernas generalsekreterare skall tillhandahlla erforderlig personal och vriga resurser fr att mjliggra fr kommittn att effektivt utfra sitt uppdrag enligt denna
konvention.
4. Frenta nationernas generalsekreterare skall sammankalla kommittns frsta mte. Efter
sitt frsta mte skall kommittn sammantrda vid tidpunkter som anges i dess arbetsordning.
5. Konventionsstaterna skall ansvara fr utgifter i samband med konventionsstaternas och
kommittns mten, vari inbegrips ersttning till Frenta nationerna fr utgifter som exempelvis kostnaderna fr personal och vriga resurser, som Frenta nationerna dragit sig
i enlighet med punkt 3 i denna artikel.
Artikel 19
1. Konventionsstaterna skall genom Frenta nationernas generalsekreterare inom ett r
efter denna konventions ikrafttrdande i frhllande till den berrda konventionsstaten
till kommittn avge rapporter om de tgrder som de vidtagit fr att genomfra sina skyldigheter enligt denna konvention. Drefter skall konventionsstaterna vart fjrde r avge
ytterligare rapporter om nya tgrder som de vidtagit samt andra rapporter som kommittn
kan begra.
2. Frenta nationernas generalsekreterare skall verlmna rapporterna till samtliga konventionsstater.
3. Varje rapport skall granskas av kommittn som kan ge sdana allmnna kom72
mentarer om rapporten som den kan anse vara lmpliga och som skall vidarebefordra dessa till den berrda konventionsstaten. Denna konventionsstat kan
svara genom att till kommittn framfra de synpunkter som den finner lmpliga.
4. Kommittn kan efter eget avgrande besluta att i sin rliga rapport, som avges i enlighet
med artikel 24, ta in de kommentarer som den gjort i enlighet med punkt 3 i denna artikel
tillsammans med de synpunkter som den mottagit frn den berrda konventionsstaten.
Om den berrda konventionsstaten begr det, kan kommittn ven bifoga en kopia av den
enligt punkt 1. i denna artikel ingivna rapporten.
Artikel 20
1. Fr kommittn tillfrlitlig information, som enligt dess uppfattning innehller vlgrundade indikationer p att tortyr systematiskt anvnds inom en konventionsstats territorium,
skall kommittn uppmana denna konventionsstat att samarbeta vid granskningen av informationen och att fr detta ndaml lmna kommentarer till ifrgavarande information.
2. Med beaktande av de kommentarer som kan ha inkommit frn den berrda konventionsstaten samt annan relevant information som den har tillgng till kan kommittn, om den
beslutar att s r lmpligt, utse en eller flera av sina medlemmar att gra en konfidentiell
utredning och att omedelbart avge rapport till kommittn.
3. Inleds en utredning enligt punkt 2 i denna artikel, skall kommittn ska samarbete med
den berrda konventionsstaten. I samfrstnd med denna konventionsstat kan en sdan
utredning ven omfatta ett besk p dess territorium.
4. Sedan kommittn har granskat sin medlems eller sina medlemmars redogrelser i enlighet med punkt 2 i denna artikel, skall kommittn vidarebefordra dessa till den berrda konventionsstaten tillsammans med de kommentarer eller frslag som frefaller vara lmpliga
med hnsyn till situationen.
5. Kommittns alla tgrder enligt punkterna 1-4 i denna artikel skall vara konfidentiella,
och p alla stadier skall man ska uppn ett samarbete med konventionsstaten. Sedan en
enligt punkt 2 fretagen utredning avslutats kan kommittn, efter samrd med den berrda
konventionsstaten, besluta att i sin enligt artikel 24 upprttade rsrapport ta in ett sammandrag av resultatet av tgrderna.
Artikel 21
1. En konventionsstat kan nr som helst avge frklaring enligt denna artikel att den erknner
kommittns behrighet att motta och prva framstllningar, i vilka en konventionsstat pstr att en annan konventionsstat inte uppfyller sina frpliktelser enligt denna konvention.
Sdana framstllningar kan mottas och prvas enligt de i denna artikel angivna frfarandena
endast om de hrrr frn en konventionsstat som avgivit frklaring om att den fr egen del
erknner kommittns behrighet. Om en framstllning gller en konventionsstat som inte
avgivit en sdan frklaring, skall den inte behandlas av kommittn i enlighet med denna artikel. Framstllningar som mottagits enligt denna artikel skall handlggas enligt fljande:
a)Om en konventionsstat anser att en annan konventionsstat inte efterlever bestmmelserna i denna konvention, kan den skriftligen fsta den senare statens uppmrksamhet p
detta frhllande. Inom tre mnader efter det att meddelandet mottagits skall den mottagande staten skriftligen tillstlla den stat som snde meddelandet en frklaring eller ett
73
annat uttalande, varigenom rendet klarlggs. I den mn s r mjligt och sakligt motiverat,
skall dri ven redogras fr de inhemska processreglerna och fr de rttsmedel som redan
uttmts, som anvnts eller som kan anvndas i saken;
b)Om rendet inte regleras p ett fr de berrda konventionsstaterna tillfredsstllande stt
inom sex mnader efter det att den mottagande staten erhll det ursprungliga meddelandet, ger vardera staten rtt att hnskjuta rendet till kommittn genom anmlan svl till
denna som till den andra staten;
c)Kommittn skall behandla ett till densamma enligt denna artikel hnskjutet rende frst
nr den frskrat sig om att alla i rendet tillgngliga inhemska rttsmedel tagits i ansprk
och uttmts i verensstmmelse med folkrttens allmnt vedertagna grundsatser. Detta
skall dock ej glla om utnyttjandet av rttsmedlen r oskligt tidskrvande eller sannolikt
inte medfr effektiv hjlp t den person som r offer fr krnkningen av konventionen;
d)Kommittn skall sammantrda inom stngda drrar, nr den behandlar framstllningar
enligt denna artikel;
e) Med frbehll fr bestmmelserna i punkt e) skall kommittn stlla sig till berrda konventionsstaters frfogande i syfte att uppn en uppgrelse i godo p grundval av respekten
fr tagandena enligt denna konvention. l detta syfte kan kommittn, nr s r lmpligt,
tillstta en frlikningskommission ad hoc;
f) I varje till kommittn enligt denna artikel hnskjutet rende ger den anmoda de berrda,
i punkt b) avsedda konventionsstaterna att lmna relevanta upplysningar;
g) De berrda, i punkt b) avsedda konventionsstaterna har rtt att vara representerade, nr
rendet behandlas i kommittn, samt att muntligen och/eller skriftligen anfra synpunkter;
h) Inom tolv mnader efter dagen fr mottagandet av anmlan enligt punkt b) skall kommittn avge en rapport;
(i) Om en uppgrelse enligt punkt e) uppntts, skall kommittn begrnsa sin rapport till en
kort redogrelse fr de faktiska frhllandena och den uppndda lsningen;
(ii) Om en uppgrelse enligt punkt e) inte uppntts, skall kommittn begrnsa sin rapport till en kort redogrelse fr de faktiska frhllandena. Synpunkter som de berrda
konventionsstaterna har anfrt skriftligen liksom protokoll ver synpunkter som de anfrt
muntligen skall fogas till rapporten. I varje rende skall rapporten delges med berrda
konventionsstater.
2. Bestmmelserna i denna artikel trder i kraft, nr fem konventionsstater avgivit frklaringar enligt punkt 1 i denna artikel. Dessa frklaringar skall av konventionsstaterna deponeras hos Frenta nationernas generalsekreterare, vilken det ligger att versnda kopior av
dem till vriga konventionsstater. En frklaring fr nr som helst terkallas genom notifikation till generalsekreteraren. Ett sdant terkallande skall inte pverka prvningen av ett
rende, som redan franlett en anmlan enligt denna artikel; inga ytterligare anmlningar
frn ngon konventionsstat skall mottas sedan enligt denna artikel notifikation om terkallande av frklaringen mottagits av generalsekreteraren, svida inte berrda konventionsstat
avgivit en ny frklaring.
74
Artikel 22
1. En konventionsstat kan nr som helst avge frklaring enligt denna artikel att den erknner
kommittns behrighet att motta och prva framstllningar frn enskilda personer under
dess jurisdiktion, vilka sger sig ha blivit utsatta fr en konventionsstats krnkningar av
bestmmelserna i konventionen, eller fr deras rkning. Om en framstllning gller en konventionsstat som inte avgivit en sdan frklaring, skall den inte tas emot av kommittn.
2. Kommittn skall avvisa varje framstllning enligt denna artikel som r anonym eller
som den anser utgra ett missbruk av rtten att gra framstllning eller vara ofrenlig med
bestmmelserna i denna konvention.
3. Med frbehll fr bestmmelserna i punkt 2 skall kommittn delge framstllningar, som
gjorts till den enligt denna artikel, med den konventionsstat som avgivit frklaring enligt
punkt 1 och som psts ha krnkt ngon bestmmelse i konventionen. Den mottagande staten skall inom sex mnader tillstlla kommittn en skriftlig frklaring eller en klargrande
redogrelse fr rendet och den tgrd som kan ha vidtagits av den staten.
4. Kommittn skall prva framstllningar som mottagits enligt denna artikel mot bakgrund
av alla upplysningar som lmnats av den enskilda personen eller fr hans rkning eller av
den berrda konventionsstaten.
5. Kommittn skall inte prva framstllningar frn en enskild person enligt denna artikel,
om den inte har frskrat sig om att
a)samma rende inte har varit eller r freml fr internationell underskning eller reglering i annan form
b)klaganden har uttmt alla tillgngliga inhemska rttsmedel; detta skall inte glla om
rttsmedlens utnyttjande r oskligt tidskrvande eller sannolikt inte p ett effektivt stt
blir till hjlp fr den person som r offer fr brott mot denna konvention.
6. Kommittn skall sammantrda inom stngda drrar, nr den prvar framstllningar enligt
denna artikel.
7. Kommittn skall framfra sina synpunkter till den berrda konventionsstaten och till
klaganden.
8. Bestmmelserna i denna artikel trder i kraft, nr fem konventionsstater avgivit frklaringar enligt punkt 1 i denna artikel. Dessa frklaringar skall av konventionsstaterna
deponeras hos Frenta nationernas generalsekreterare, som skall versnda kopior av dem
till vriga konventionsstater. En frklaring fr nr som helst terkallas genom notifikation
till generalsekreteraren. Ett sdant terkallande skall inte pverka prvningen av ett rende,
som redan franlett en anmlan enligt denna artikel; inga ytterligare anmlningar frn
ngon enskild person eller fr en enskild persons rkning skall mottas enligt denna artikel
sedan notifikation om terkallande av frklaringen mottagits av generalsekreteraren, svida
inte berrda konventionsstat avgivit en ny frklaring.
75
Artikel 23
Medlemmarna i kommittn och i de frlikningskommissionen ad hoc, som kan utses enligt
artikel 21, punkt i c), har rtt till de frmner, privilegier och immuniteter som tillkommer
experter p uppdrag fr Frenta nationerna enligt tillmpliga bestmmelser i konventionen
om Frenta nationernas privilegier och immuniteter.
Artikel 24
Kommittn skall tillstlla konventionsstaterna och Frenta nationernas generalfrsamling
en rlig redogrelse fr sin verksamhet enligt denna konvention.
Del III
Artikel 25
1. Denna konvention str ppen fr undertecknande av alla stater.
2. Denna konvention skall ratificeras. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Frenta nationernas generalsekreterare.
Artikel 26
Denna konvention str ppen fr anslutning av alla stater. Anslutning sker genom deposition av ett anslutningsinstrument hos Frenta nationernas generalsekreterare.
Artikel 27
1. Denna konvention trder i kraft den trettionde dagen efter dagen fr depositionen hos
Frenta nationernas generalsekreterare av det tjugonde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet.
2. I frhllande till varje stat som ratificerar eller ansluter sig till konventionen efter depositionen av det tjugonde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet trder denna konvention i kraft den trettionde dagen efter dagen fr depositionen av dess ratifikations- eller
Artikel 28
1. Varje stat kan, nr den undertecknar, ratificerar eller ansluter sig till denna konvention,
frklara att den inte erknner kommittns behrighet enligt artikel 20.
2. En frdragsslutande stat som har gjort ett frbehll enligt punkt 1. denna artikel kan nr
som helst terta detta frbehll genom notifikation till Frenta nationernas generalsekreterare.
Artikel 29
1. En konventionsstat kan fresl ndring i konventionen och verlmna frslaget till
Frenta nationernas generalsekreterare. Denne skall sedan versnda ndringsfrslaget
till konventionsstaterna med en begran om att dessa underrttar honom om huruvida de
tillstyrker att en konferens med konventionsstaterna sammankallas fr att prva och rsta
om frslaget. Om minst en tredjedel av staterna inom fyra mnader tillstyrker en sdan
ndringsfrslag som antagits av en majoritet av de vid konferensen nrvarande och rstande konventionsstaterna skall av generalsekreteraren understllas alla konventionsstater
fr godknnande.
76
2.En ndring som antagits enligt punkt 1 i denna artikel trder i kraft, nr tv tredjedelar
av konventionsstaterna har underrttat Frenta nationernas generalsekreterare om att de
har antagit den i enlighet med sina respektive konstitutionella frfaranden.
3. Nr ndringar trder i kraft skall de vara bindande fr de stater som antagit dem, medan
tidigare ndringar, som de antagit.
Artikel 30
1. Varje tvist mellan tv eller flera konventionsstater om tolkningen eller tillmpningen av
denna konvention, som inte kan bilggas genom frhandlingar, skall p begran av ngon
av dem hnskjutas till skiljedom. Kan parterna inom sex mnader frn dagen fr begran
om skiljedom inte enas om skiljedomsfrfarandet, kan en av parterna hnskjuta tvisten till
Internationella domstolen genom begran enligt domstolens stadga.
2. Varje konventionsstat kan vid tidpunkten fr undertecknande eller ratifikation av eller
vid anslutning till denna konvention frklara att den inte anser sig bunden av punkt 1 i
denna artikel. De vriga konventionsstaterna skall inte vara bundna av punkt 1 i denna
artikel i frhllande till en konventionsstat som gjort ett sdant frbehll.
3. Varje konventionsstat som har gjort frbehll enligt punkt 2 i denna artikel kan nr som
helst terta detta frbehll genom notifikation till Frenta nationernas generalsekreterare.
Artikel 31
1. En konventionsstat kan sga upp denna konvention genom skriftlig underrttelse till
Frenta nationernas generalsekreterare. Uppsgningen trder i kraft ett r efter den dag d
underrttelsen mottogs av generalsekreteraren.
2. En sdan uppsgning skall inte medfra att konventionsstat blir lst frn sina taganden
enligt denna konvention vad avser varje handling eller underltenhet att handla som intrffar fre den dag d uppsgningen trder i kraft. Uppsgningen skall inte heller i ngot hnseende hindra den fortsatta handlggningen av ett rende som redan r under behandling
av kommittn fre den dag d uppsgningen trder i kraft.
3. Efter den dag d en konventionsstats uppsgning trder i kraft skall kommittn inte
inleda prvning av ngot nytt rende rrande ifrgavarande stat.
Artikel 32
Frenta nationernas generalsekreterare skall underrtta alla medlemmar av Frenta nationerna och alla stater som har undertecknat eller anslutit sig till denna konvention om
a)undertecknande, ratifikation och anslutning enligt artiklarna 25 och 26;
b)dagen fr ikrafttrdandet av denna konvention enligt artikel 27 och dagen fr ikrafttrdandet av ndringar enligt artikel 29;
c)uppsgning enligt artikel 31.
77
Artikel 33
1. Denna konvention, vars arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter
har lika giltighet, skall deponeras hos Frenta nationernas generalsekreterare.
2. Frenta nationernas generalsekreterare skall versnda bestyrkta kopior av denna konvention till alla stater.
78
Fakultativt protokoll till konventionen mot tortyr och annan grym, omnsklig
Fakultativt protokoll till konventionen mot tortyr och annan grym,

omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning
som ter fastslr att tortyr och annan grym, omnsklig eller frnedrande behandling
eller bestraffning r frbjudet och utgr en allvarlig krnkning av de mnskliga
rttigheterna,
som r vertygade om att ytterligare tgrder r ndvndiga fr att uppn syftena
med konventionen mot tortyr och annan grym, omnsklig eller frnedrande behandling
eller bestraffning (konventionen) och att frstrka skyddet fr personer som
frihetsbervats mot tortyr och annan grym, omnsklig eller frnedrande behandling
eller bestraffning,
som erinrar om att varje konventionsstat enligt artiklarna 2 och 16 i konventionen
r skyldiga att vidta effektiva tgrder fr att frhindra tortyrhandlingar och
annan grym, omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning i alla
territorier under deras jurisdiktion,
som erknner att staterna har det yttersta ansvaret fr att tillmpa dessa artiklar,
att strkandet av skyddet av frihetsbervade personer och den fulla respekten fr
deras mnskliga rttigheter r ett gemensamt ansvar, som delas av alla och att
internationella tillmpande organ kompletterar och strker de nationella tgrderna,
som erinrar om att ett effektivt frebyggande av tortyr och annan grym, omnsklig
eller frnedrande behandling eller bestraffning krver utbildning och en kombination
av skilda legislativa, administrativa, rttsliga och andra tgrder,
som ven erinrar om att vrldskonferensen om de mnskliga rttigheterna i kraftfulla
ordalag frklarade att anstrngningarna att utrota tortyr i frsta hand skulle
inriktas p frebyggande och krvde antagande av ett fakultativt protokoll till
konventionen med sikte p att upprtta ett frebyggande system av regelbundna besk
p platser dr personer hlls frihetsbervade,
som r vertygade om att skyddet fr frihetsbervade personer mot tortyr och annan
grym, omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning kan frstrkas med
icke-rttsliga tgrder av frebyggande natur, som grundas p regelbundna besk p
platser dr personer hlls frihetsbervade,
79
Del I
Allmnna principer
Artikel 1
Syftet med detta protokoll r att upprtta ett system fr regelbundna besk som
genomfrs av oberoende internationella och nationella organ p platser dr personer
hlls frihetsbervade fr att frebygga tortyr och annan grym, omnsklig eller
frnedrande behandling eller bestraffning.
Artikel 2
1. En underkommitt fr frebyggande av tortyr och annan grym, omnsklig eller
frnedrande behandling eller bestraffning (nedan kallad underkommittn) skall
upprttas och utfra de funktioner som anges i detta protokoll.
2. Underkommittn skall fullgra sina uppgifter inom ramen fr Frenta nationernas
stadga och vgledas av stadgans syften och principer och av Frenta nationernas
normer fr behandling av frihetsbervade personer.
3. Underkommittn skall ven vgledas av principerna om frtrolighet, opartiskhet,
icke-selektivitet, universalitet och objektivitet.
4. Underkommittn och parterna skall samarbeta vid tillmpningen av detta protokoll.
Artikel 3
Varje part skall inrtta, utse eller p nationell niv vidmakthlla ett eller flera
besksorgan fr att frebygga tortyr och annan grym, omnsklig eller frnedrande
behandling eller bestraffning (nedan kallade nationella frebyggande mekanismer).
Artikel 4
1. Varje part skall tillta besk i verensstmmelse med detta protokoll av de
mekanismer som avses i artiklarna 2 och 3 till varje plats under dess jurisdiktion
eller kontroll dr personer r eller kan hllas frihetsbervade, antingen med std
av ett beslut av en offentlig myndighet eller p dess franstaltande eller med dess
samtycke eller medgivande (nedan kallade platser dr personer hlls
frihetsbervade). Dessa besk skall genomfras i syfte att, om s behvs, frstrka
skyddet fr dessa personer mot tortyr och annan grym, omnsklig eller frnedrande
behandling eller bestraffning.
2. Fr de syften som avses i detta protokoll avses med termen frihetsbervande varje
form av kvarhllande, fngslande eller placering av en person i ett offentligt
eller privat frvar, som denna person inte har tilltelse att lmna frivilligt,
genom beslut av en rttslig, administrativ eller annan myndighet.
Del II
Underkommittn fr frebyggande
80
Artikel 5
1. Underkommittn skall best av tio medlemmar. Efter den femtionde ratifikationen
eller anslutningen till detta protokoll skall antalet medlemmar i underkommittn ka
till 25 personer.
2. Underkommittns medlemmar skall vljas bland personer med hgt moraliskt
anseende, som har erknd sakkunskap p omrdet fr rttskipning, srskilt
straffrtt, fngelse- eller polisfrvaltning eller p olika omrden som har avseende
p behandling av frihetsbervade personer.
3. Vid underkommittns sammansttning skall vederbrligen beaktas en rttvis
geografisk frdelning och att olika civilisationsformer och rttssystem i de stater
som r parter i detta protokoll r fretrdda.
4. Vid underkommittns sammansttning skall ven efterstrvas en balanserad
knsfrdelning p grundval av principerna om jmstlldhet och ickediskriminering
mellan knen.
5. Tv medlemmar av underkommittn fr inte vara medborgare i en och samma stat.
6. Medlemmarna i underkommittn skall tjnstgra i egenskap av enskilda personer,
vara oberoende och opartiska och st till underkommittns frfogande p ett
effektivt stt.
Artikel 6
1. Varje part fr i enlighet med punkt 2 i denna artikel fresl hgst tv
kandidater som har de kvalifikationer och uppfyller de fordringar som anges i
artikel 5 och skall drvid lmna detaljerade uppgifter om kandidaternas meriter.
2. a) Kandidaterna skall vara medborgare i en stat som r part i detta protokoll.
b) Minst en av de bda kandidaterna skall vara medborgare i den part som freslr
honom eller henne.
c) Hgst tv medborgare i en part fr fresls.
d) Innan en part freslr en medborgare i en annan part, skall den inhmta denna
parts samtycke.
3. Frenta nationernas generalsekreterare skall senast fem mnader fre dagen fr
det partsmte under vilket val skall hllas skriftligen uppmana parterna att lmna
frslag inom tre mnader. Generalsekreteraren skall delge en frteckning i
alfabetisk ordning ver alla kandidater som freslagits med uppgift om vilka parter
som har freslagit dem.
Artikel 7
1. Medlemmarna i underkommittn skall vljas p fljande stt:
a) I frsta hand skall beaktas att kraven och kriterierna i artikel 5 i detta
protokoll r uppfyllda.
81
b) Det frsta valet skall hllas inom sex mnader efter detta protokolls
ikrafttrdande.
c) Parterna skall vlja medlemmarna av underkommittn genom hemlig omrstning.
d) Val av underkommittns medlemmar skall frrttas vartannat r vid partsmten som
sammankallas av Frenta nationernas generalsekreterare. Vid dessa mten, som r
beslutsmssiga nr tv tredjedelar av parterna r nrvarande, skall de kandidater
vljas till underkommittn som uppnr det hgsta antalet rster och absolut
majoritet av de nrvarande och rstande parternas rster.
2. Om vid valfrrttningen tv medborgare i en och samma part uppfyller villkoren
fr att ing i underkommittn, skall den kandidat som har ftt det hgsta antalet
rster vljas. Nr tv medborgare i samma land har ftt samma antal rster, skall
fljande frfarande tillmpas:
a) Om endast en kandidat har freslagits av den part i vilken kandidaten r
medborgare, skall han eller hon anses vald.
b) Om de bda kandidaterna har nominerats av den part i vilken de r medborgare,
skall en sluten omrstning hllas fr att avgra vilken av dem som skall vljas.
c) Om ingendera kandidaten har freslagits av den part dr han eller hon r
medborgare, skall en srskild hemlig omrstning hllas fr att bestmma vilken av
kandidaterna som skall vljas.
Artikel 8
Om en medlem av underkommittn avlider eller avsger sig sitt uppdrag eller av
annan anledning inte lngre kan fullgra det, skall den part som har freslagit
honom eller henne fresl en annan valbar person som har de meriter och uppfyller de
krav som anges i artikel 5 med beaktande av behovet av en riktig avvgning mellan
de olika kompetensomrdena. Denna person skall inneha posten till nstkommande
partsmte om majoriteten av parterna godknner det. Godknnandet skall anses vara
givet, om inte minst hlften av parterna svarar nekande inom sex veckor efter det
att Frenta nationernas generalsekreterare har meddelat dem den freslagna
tillsttningen.
Artikel 9
Underkommittns medlemmar skall vljas fr en tid av fyra r. De kan tervljas en
gng om de ter blir freslagna. Fr hlften av de medlemmar som utsetts vid det
frsta valet skall mandattiden utlpa efter tv r. Omedelbart efter det frsta
valet skall dessa medlemmar utses genom lottning frrttad av ordfranden vid ett
mte som avses i artikel 7.1 d.
Artikel 10
1. Underkommittn skall utse sitt presidium fr en tid av tv r. Presidiet kan
tervljas.
2. Underkommittn skall anta sin egen arbetsordning. I den skall bl.a. freskrivas
fljande:
82
a) Underkommittn r beslutsfr nr hlften av medlemmarna plus en r nrvarande.
b) Underkommittns beslut skall fattas med en majoritet av de nrvarande
medlemmarnas rster.
c) Underkommittn skall mtas innanfr stngda drrar.
3. Frenta nationernas generalsekreterare skall sammankalla underkommittns frsta
mte. Efter sitt frsta mte skall underkommittn mtas vid tidpunkter som anges i
dess arbetsordning. Underkommittn och Frenta nationernas kommitt mot tortyr
(tortyrkommittn) skall mtas samtidigt minst en gng om ret.
Del III
Mandat fr underkommittn fr frebyggande
Artikel 11
Underkommittn skall gra fljande:
a) Beska sdana platser som avses i artikel 4 och avge rekommendationer till
parterna om skydd av frihetsbervade personer mot tortyr och annan grym, omnsklig
eller frnedrande behandling eller bestraffning.
b) Med avseende p de nationella frebyggande mekanismerna skall underkommittn
i) om s behvs rda och hjlpa parterna att upprtta sdana mekanismer,
ii) hlla direkt och, om det r ndvndigt, konfidentiell kontakt med dessa
mekanismer och erbjuda dem utbildning och teknisk hjlp fr att frhja deras
duglighet,
iii) rda och hjlpa dem i att bedma behoven och vilka tgrder som behvs fr att
frstrka skyddet av frihetsbervade personer mot tortyr och annan grym, omnsklig
eller frnedrande behandling eller bestraffning,
iv) framfra rekommendationer och synpunkter till parterna i syfte att frstrka
mekanismernas duglighet och mandat med sikte p att frebygga tortyr och annan grym,
omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning.
c) Fr att frebygga tortyr i allmnhet, samarbeta med berrda FN-organ och
FN-mekanismer samt med internationella, regionala och nationella institutioner och
organisationer som arbetar med att frbttra skyddet fr alla personer mot tortyr
och annan grym, omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning.
Artikel 12
Fr att underkommittn skall kunna fullgra sitt mandat enligt artikel 11, tar
sig parterna fljande:
83
a) Att ta emot underkommittn inom sitt territorium och bereda den tilltrde till
platser dr personer hlls frihetsbervade enligt definitionen i artikel 4.
b) Att lmna alla relevanta upplysningar som underkommittn kan begra fr att ta
stllning till vilka behov som finns och vilka tgrder som br vidtas fr att
frstrka frihetsbervade personers skydd mot tortyr och annan grym, omnsklig eller
frnedrande behandling eller bestraffning.
c) Att uppmuntra och befrmja kontakter mellan underkommittn och de nationella
frebyggande mekanismerna.
d) Att analysera underkommittns rekommendationer och inleda en dialog med den om
mjliga tgrder fr att dessa skall kunna genomfras.
Artikel 13
1. Underkommittn skall upprtta ett besksschema till parterna fr att fullgra
sitt mandat enligt artikel 11. Den frsta gngen skall detta verkstllas genom
lottning.
2. Efter samrd skall underkommittn delge parterna sitt program fr att de utan
drjsml skall kunna vidta de ndvndiga frberedelserna infr kommande besk.
3. Besken skall genomfras av minst tv medlemmar av underkommittn. De fr vid
behov tfljas av sakkunniga som har visad yrkesmssig erfarenhet och kunskap inom
omrden som omfattas av detta protokoll och som utses frn en frteckning ver
sakkunniga, som freslagits av parterna, Frenta nationernas hga kommissarie fr
mnskliga rttigheter och Frenta nationernas centrum fr internationell
brottsbekmpning. Nr frteckningen grs upp fr de berrda parterna fresl hgst
fem nationella sakkunniga. Den berrda parten fr motstta sig att en viss sakkunnig
deltar i besket och underkommittn fr d fresl en annan sakkunnig.
4. Om underkommittn anser det vara lmpligt, fr den fresl ett kort terbesk
efter ett reguljrt besk.
Artikel 14
1. Fr att underkommittn skall kunna fullgra sitt mandat, frbinder sig parterna
att medge kommittn fljande:
a) Obegrnsad tillgng till alla uppgifter om hur mnga personer som hlls
frihetsbervade i frvar enligt definitionen i artikel 4 samt om hur mnga sdana
frvar det finns och var de ligger.
b) Obegrnsad tillgng till alla uppgifter om behandling av sdana personer och om
under vilka frhllanden de hlls i frvar.
c) Med frbehll fr punkt 2, obegrnsat tilltrde till alla platser med tillhrande
anlggningar dr personer hlls frihetsbervade.
d) Tillflle att fra enskilda samtal med frihetsbervade personer utan vittnens
nrvaro, antingen personligen eller med hjlp av en tolk om s behvs, samt med
84
andra personer som underkommittn anser kunna lmna relevanta upplysningar.
e) Frihet att utse platser underkommittn nskar beska och personer den nskar
intervjua.
2. Invndningar mot ett besk p en viss plats dr personer hlls frihetsbervade
fr endast gras av brdskande och tvingande skl med hnsyn till det nationella
frsvaret, den allmnna skerheten, naturkatastrof eller allvarliga oroligheter p
den plats som skall beskas som tillflligt frhindrar beskets genomfrande.
Frekomst av ett tillknnagivet undantagstillstnd som sdant fr inte anfras av en
part som skl fr att vgra att ta emot besk.
Artikel 15
Ingen offentlig myndighet eller tjnsteman fr ge order om, tillmpa, tillta eller
tolerera ngon som helst pfljd mot en person eller organisation fr att till
underkommittn eller till dess medlemmar ha rjt en uppgift, oberoende av om
uppgiften r sann eller osann, och ingen sdan person eller organisation fr vllas
men p ngot stt.
Artikel 16
1. Underkommittn skall konfidentiellt framfra sina rekommendationer och synpunkter
till parten och till den nationella frebyggande mekanismen, om s r lmpligt.
2. Underkommittn skall offentliggra sin rapport jmte eventuella kommentarer frn
den berrda parten, om den begr det. Om parten offentliggr ngon del av rapporten,
fr underkommittn offentliggra den helt eller delvis. Inga personuppgifter fr
dock publiceras utan den berrda personens uttryckliga tillstnd.
3. Underkommittn skall till tortyrkommittn avge en ppen rlig verksamhetsrapport.
4. Om parten vgrar att samarbeta med underkommittn enligt artiklarna 12 och 14
eller att vidta tgrder fr att frbttra situationen mot bakgrund av
underkommittns rekommendationer, fr tortyrkommittn, p begran av underkommittn, med en majoritet av sina medlemmar, efter det att parten har ftt tillflle att
framfra sina synpunkter, besluta att gra ett offentligt uttalande om frgan eller
offentliggra underkommittns rapport.
Del IV
Nationella frebyggande mekanismer
Artikel 17
Varje part skall, senast ett r efter detta protokolls ikrafttrdande eller efter
partens ratifikation av eller anslutning till det, vidmakthlla, utse eller inrtta
en eller flera oberoende nationella frebyggande mekanismer fr frebyggande av
tortyr p nationell niv. Mekanismer som inrttats av decentraliserade enheter fr
utses till nationella frebyggande mekanismer fr de syften som avses i detta
protokoll, om de uppfyller protokollets bestmmelser.
85
Artikel 18
1. Parterna skall garantera de nationella frebyggande mekanismernas funktionella
oberoende svl som deras personals oberoende.
2. Parterna skall vidta alla ndvndiga tgrder fr att tillgodose att de
sakkunniga i den nationella frebyggande mekanismen har den kompetens och det
yrkeskunnande som krvs. De skall strva efter att uppn jmvikt mellan knen och
att etniska grupper och minoritetsgrupper i landet r njaktigt fretrdda.
3. Parterna tar sig att tillhandahlla ndvndiga resurser fr drift av de
nationella frebyggande mekanismerna.
4. Nr parterna inrttar nationella frebyggande mekanismer skall de vederbrligen
beakta principerna om den rttsliga stllningen fr nationella institutioner fr
frmjande och skydd av de mnskliga rttigheterna.
Artikel 19
Nationella frebyggande mekanismer skall ha tminstone fljande befogenheter:
a) Att regelbundet f granska behandlingen av frihetsbervade personer dr de hlls
i frvar enligt vad som anges i artikel 4 med sikte p att, om s erfordras,
frstrka skyddet fr dem mot tortyr och annan grym, omnsklig eller frnedrande
behandling eller bestraffning.
b) Att avge rekommendationer till de behriga myndigheterna med sikte p att
frbttra behandlingen av och frhllandena fr frihetsbervade personer och att
frebygga tortyr och annan grym, omnsklig eller frnedrande behandling eller
bestraffning med beaktande av Frenta nationernas normer p detta omrde.
c) Att verlmna frslag och synpunkter om gllande eller freslagen lagstiftning.
Artikel 20
Fr att de frebyggande nationella mekanismerna skall kunna fullgra sitt mandat,
frbinder sig parterna att medge dem fljande:
a) Tillgng till alla uppgifter om hur mnga personer som hlls frihetsbervade i
frvar enligt definitionen i artikel 4 samt om hur mnga sdana frvar det finns och var de
ligger.
b) Tillgng till alla uppgifter om behandlingen av sdana personer och om under
vilka frhllanden de hlls i frvar.
c) Tilltrde till alla platser med tillhrande anlggningar dr personer hlls
frihetsbervade.
d) Tillflle att fra enskilda samtal med frihetsbervade personer utan vittnens
nrvaro, antingen personligen eller med hjlp av en tolk om s behvs, samt med
andra personer som den nationella frebyggande mekanismen anser kunna lmna
relevanta upplysningar.
86
e) Frihet att utse platser mekanismerna nskar beska och personer de nskar
intervjua.
f) Rtt att ha kontakt med underkommittn, att delge den uppgifter samt att
sammantrffa med den.
Artikel 21
1. Ingen offentlig myndighet eller tjnsteman fr ge order om, tillmpa, tillta
eller tolerera ngon som helst pfljd mot en person eller organisation fr att till
den frebyggande mekanismen ha rjt en uppgift, oberoende av om uppgiften r sann
eller osann, och ingen sdan person eller organisation fr vllas men p ngot stt.
2. Konfidentiella uppgifter som inhmtats av den nationella frebyggande mekanismen
skall vara sekretessbelagda. Inga personuppgifter fr publiceras utan den berrda
personens uttryckliga samtycke.
Artikel 22
Den berrda partens behriga myndigheter skall analysera den nationella frebyggande
mekanismens rekommendationer och inleda en dialog med den om mjliga tgrder fr
att dessa skall kunna genomfras.
Artikel 23
Parterna frbinder sig att offentliggra och sprida de nationella frebyggande
mekanismernas rsrapporter.
Del V
Frklaring
Artikel 24
1. Vid ratifikationen av detta protokoll fr parterna avge en frklaring som
uppskjuter tillmpningen av deras skyldigheter enligt antingen del III eller del IV
i protokollet.
2. Detta uppskov fr glla hgst tre r. Efter vederbrlig framstllning av parten
och efter samrd med underkommittn, fr tortyrkommittn frlnga denna tid med
ytterligare tv r.
Del VI
Ekonomiska bestmmelser
Artikel 25
1. Underkommittns kostnader fr att tillmpa detta protokoll skall bras av Frenta
nationerna.
2. Frenta nationernas generalsekreterare skall tillhandahlla den personal och de
87
lokaler som behvs fr att underkommittn effektivt skall kunna fullgra sina
funktioner enligt detta protokoll.
Artikel 26
1. En srskild fond skall inrttas i enlighet med generalfrsamlingens tillmpliga
frfaranden, vilken skall frvaltas i enlighet med Frenta nationernas ekonomiska
bestmmelser och regler fr att bidra till finansieringen av verkstllandet av
underkommittns rekommendationer efter ett besk i en part och program fr
utbildning av nationella frebyggande mekanismer.
2. Den srskilda fonden fr finansieras med frivilliga bidrag frn regeringar,
mellanstatliga och enskilda organisationer samt andra privata eller offentliga
organ.
Del VII
Slutbestmmelser
Artikel 27
1. Detta protokoll str ppet fr undertecknande av alla stater som har undertecknat
konventionen.
2. Detta protokoll skall ratificeras av stater som har ratificerat eller anslutit
sig till konventionen. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Frenta
3. Detta protokoll str ppet fr anslutning av stater som har ratificerat eller
anslutit sig till konventionen.
4. Anslutning skall genomfras genom deponering av ett anslutningsinstrument hos
Frenta nationernas generalsekreterare.
5. Frenta nationernas generalsekreterare skall meddela alla stater som har
undertecknat detta protokoll eller anslutit sig till det om deponering av varje
ratifikations- eller anslutningsinstrument.
Artikel 28
1. Detta protokoll trder i kraft den trettionde dagen efter dagen fr deponering
hos Frenta nationernas generalsekreterare av det tjugonde ratifikations- eller
anslutningsinstrumentet.
2. Fr stater som ratificerar protokollet eller ansluter sig till det efter
deponeringen hos Frenta nationernas generalsekreterare av det tjugonde
ratifikations- eller anslutningsinstrumentet trder protokollet i kraft den
trettionde dagen efter dagen fr deponering av det egna ratifikations- eller
anslutningsinstrumentet.
Artikel 29
Bestmmelserna i protokollet skall glla fr alla delar av federala stater utan
inskrnkning eller undantag.
88
Artikel 30
Inga reservationer fr gras mot detta protokoll.
Artikel 31
Bestmmelserna i detta protokoll skall inte inverka p parternas skyldigheter enligt
ngon regional konvention som infr ett beskssystem till platser dr personer
hlls frihetsbervade. Underkommittn och organ upprttade med std av sdana
regionala konventioner uppmanas att samrda och samarbeta fr att undvika
dubbelarbete och effektivt frmja syftena med detta protokoll.
Artikel 32
Bestmmelserna i detta protokoll skall inte inverka p de skyldigheter som de stater
har som r parter i de fyra Genvekonventionerna av den 12 augusti 1949 och deras
tillggsprotokoll av den 8 juni 1977, och inte heller p den mjlighet som varje
sdan part har att tillta Internationella rdakorskommittn att beska platser dr
personer hlls frihetsbervade i situationer som inte omfattas av den
internationella humanitra rtten.
Artikel 33
1. En part fr sga upp detta protokoll nr som helst genom skriftligt meddelande
till Frenta nationernas generalsekreterare, som drefter skall underrtta de vriga
stater som r parter i protokollet och konventionen. Uppsgningen skall trda i
kraft ett r efter den dag d generalsekreteraren mottog meddelandet.
2. En uppsgning skall inte ha den verkan att den befriar en part frn dess
skyldigheter enligt protokollet med avseende p en grning eller situation som kan
intrffa fre den dag d uppsgningen trder i kraft eller tgrder som
underkommittn har beslutat eller kan besluta att vidta med avseende p den berrda
parten. Uppsgningen skall inte heller p ngot stt pverka den fortsatta
behandlingen av ett rende som redan var under behandling av underkommittn fre den
dag d uppsgningen brjar glla.
3. Efter den dag d en parts uppsgning brjar glla skall underkommittn inte
inleda behandling av ngot nytt rende som berr staten i frga.
Artikel 34
1. En part fr fresl ndringar i protokollet och verlmna frslaget till Frenta
nationernas generalsekreterare. Denne skall delge parterna ndringsfrslaget och be
dem meddela honom om de tillstyrker att en konferens med parterna sammankallas fr
att behandla och rsta om frslaget. Om minst en tredjedel av parterna inom fyra
mnader tillstyrker en sdan konferens, skall generalsekreteraren sammankalla en
sdan i Frenta nationernas regi. ndringar som antagits med en majoritet av tv
tredjedelar av de vid konferensen nrvarande och rstande parterna skall av
generalsekreteraren understllas alla parter fr godtagande.
2. En ndring som antagits i enlighet med punkt 1 trder i kraft nr den har
godknts av tv tredjedelar av parterna i enlighet med deras konstitutionella
formaliteter.
89
3. Nr ndringar trder i kraft skall de vara bindande fr de parter som har antagit
dem, medan vriga parter fortfarande skall vara bundna av bestmmelserna i detta
protokoll och tidigare ndringar som de har antagit.
Artikel 35
Medlemmarna i underkommittn och i nationella frebyggande mekanismer skall tnjuta
sdana privilegier och sdan immunitet som erfordras fr att de oberoende skall
kunna utva sin verksamhet. Medlemmarna i underkommittn skall tnjuta de
privilegier och den immunitet som anges i avsnitt 22 i konventionen om privilegier
och immuniteter fr Frenta nationerna av den 13 februari 1946, med frbehll fr
bestmmelserna i avsnitt 23 i den konventionen.
Artikel 36
Nr underkommittns medlemmar besker en part skall de, utan att det skall
inverka p bestmmelserna i och syftena med detta protokoll eller p privilegier och
immunitet som de tnjuter,
a) flja lagar och bestmmelser i den beskta staten, och
b) avhlla sig frn tgrder och verksamhet som r ofrenliga med deras liggandens
opartiska och internationella beskaffenhet.
Artikel 37
1. Detta protokoll, vars arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska
texter r lika giltiga, skall deponeras hos Frenta nationernas generalsekreterare.
2. Frenta nationernas generalsekreterare skall tillstlla alla stater bestyrkta
kopior av detta protokoll.
Sammanfattning av promemorian Svenskt godknnande av tillggsprotokoll till FN:s
konvention mot tortyr m.m.
90

Antagen den 20 november 1989
som anser att, i enlighet med de principer som proklamerats i Frenta nationernas stadga,
erknnandet av den inneboende vrdigheten hos alla medlemmar av mnniskoslktet och
av deras lika ofrytterliga rttigheter utgrgrundvalen fr frihet, rttvisa och fred i vrlden,
som beaktar att Frenta nationernas folk i stadgan p nytt bekrftat sin tro p de
grundlggande mnskliga rttigheterna och beslutat frmja sociala framsteg och bttre
levnadsvillkor under strre frihet,
som erknner att Frenta nationerna i den allmnna frklaringen om de mnskliga rttigheterna och i de internationella konventionerna om mnskliga rttigheter proklamerat och
kommit verens om att envar r berttigad till alla de fri- och rttigheter som dri anges,
utan tskillnad av ngot slag, ssom ras, hudfrg, kn, sprk, religion, politisk eller annan
uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, brd eller stllning i vrigt,
som erinrar om att Frenta nationerna i den allmnna frklaringen om de mnskliga rtttigheterna proklamerat att barn har rtt till srskild omvrdnad och hjlp,
som r vertygade om att familjen, ssom den grundlggande enheten i samhllet och den
naturliga miljn fr alla dess medlemmars och srskilt fr barnens utveckling och vlfrd,
br ges ndvndigt skydd och bistnd s att den till fullo kan ta p sig sitt ansvar i samhllet,
som erknner att barnet, fr att kunna uppn en fullstndig och harmonisk utveckling
av sin personlighet, br vxa upp i en familjemilj, i en omgivning av lycka, krlek och
frstelse,
som anser att barnet till fullo br frberedas fr ett sjlvstndigt liv i samhllet och uppfostras enligt de ideal som proklamerats i Frenta nationernas stadga, och srskilt i en anda
av fred, vrdighet, tolerans, frihet, jmlikhet och solidaritet,
som beaktar att behovet att ge barnet srskild omvrdnad fastslagits i 1924 rs Genvedeklaration om barnets rttigheter och i deklarationen om barnets rttigheter, vilken antogs
av generalfrsamlingen den 20 november 1959, och erknts i den allmnna frklaringen
om de mnskliga rttigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och
politiska rttigheter (srskilt artiklarna 23 och 24), den internationella konventionen om
ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter (srskilt artikel 10) samt i stadgar och tilllmpliga instrument fr fackorgan och internationella organisationer som gnar sig t
barnens vlfrd,
som beaktar att, ssom anges i deklarationen om barnets rttigheter, barnet p grund av sin
fysiska och psykiska omognad behver srskilt skydd och srskild omvrdnad innefattande
lmpligt rttsligt skydd, svl fre som efter fdseln,
91

som erinrar om bestmmelserna i deklarationen om sociala och rttsliga principer rrande
skydd av och omsorg om barn, srskilt med hnsyn till nationell och internationell placering i fosterhem och adoption; Frenta nationernas minimistandardregler fr rttskipning
rrande ungdomsbrottslighet (Pekingreglerna) samt deklarationen om skydd av kvinnor
och barn i ndsituationer och vid vpnad konflikt,
som erknner att det i alla lnder i vrlden finns barn som lever under exceptionellt svra
frhllanden och att sdana barn krver srskild uppmrksamhet,
som tar vederbrlig hnsyn till vikten av varje folks traditioner och kulturella vrden nr
det gller barnets skydd och harmoniska utveckling,
som erknner betydelsen av internationellt samarbete fr att frbttra barns levnadsvillkor
i varje land, srskilt i utvecklingslnderna, har kommit verens om fljande:
Del I
Artikel 1
I denna konvention avses med barn varje mnniska under 18 r, om inte barnet blir myndigt
tidigare enligt den lag som gller barnet.
Artikel 2
1. Konventionsstaterna skall respektera och tillfrskra varje barn inom deras jurisdiktion
de rttigheter som anges i denna konvention utan tskillnad av ngot slag, oavsett barnets
eller dess frldrars eller vrdnadshavares ras, hudfrg, kn, sprk, religion, politiska eller
annan skdning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, brd eller
stllning i vrigt.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att skerstlla att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning p grund av frldrars, vrdnadshavares eller familjemedlemmars stllning, verksamhet, uttryckta sikter eller tro.
Artikel 3
1. Vid alla tgrder som rr barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala vlfrdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets
bsta komma i frmsta rummet.
2. Konventionsstaterna tar sig att tillfrskra barnet sdant skydd och sdan omvrdnad
som behvs fr dess vlfrd, med hnsyn tagen till de rttigheter och skyldigheter som
tillkommer dess frldrar, vrdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar fr
barnet, och skall fr detta ndaml vidta alla lmpliga lagstiftnings- och administrativa
tgrder.
3. Konventionsstaterna skall skerstlla att institutioner, tjnster och inrttningar som ansvarar fr vrd eller skydd av barn uppfyller av behriga myndigheter faststllda normer,
srskilt vad gller skerhet, hlsa, personalens antal, och lmplighet samt behrig tillsyn.
Artikel 4
Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga lagstiftnings-, administrativa och andra tgr92

der fr att genomfra de rttigheter som erknns i denna konvention. I frga om ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter skall konventionstaterna vidta sdana tgrder med
utnyttjande till det yttersta av sina tillgngliga resurser och, dr s behvs, inom ramen fr
internationellt samarbete.
Artikel 5
Konventionsstaterna skall respektera det ansvar och de rttigheter och skyldigheter som
tillkommer frldrar eller dr s r tillmpligt, medlemmar av den utvidgande familjen eller gemenskapen enligt lokal sedvnja, vrdnadshavare eller andra personer som har lagligt
ansvar fr barnet, att p ett stt som str i verensstmmelse med den fortlpande utvecklingen av barnets frmga ge lmplig ledning och rd d barnet utvar de rttigheter som
erknns i denna konvention.
Artikel 6
1. Konventionsstaterna erknner att varje barn har en inneboende rtt till livet.
2. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin frmga skerstlla barnets verlevnad
och utveckling.
Artikel 7
1. Barnet skall registreras omedelbart efter fdelsen och skall ha rtt frn fdelsen till ett
namn, rtt att frvrva ett medborgarskap och s lngt det r mjligt, rtt att f vetskap om
sina frldrar och bli omvrdat av dem.
2. Konventionsstaterna skall skerstlla genomfrandet av dessa rttigheter i enlighet med
sin nationella lagstiftning och sina taganden enligt tillmpliga internationella instrument
p detta omrde, srskilt i de fall d barnet annars skulle vara statslst.
Artikel 8
1. Konventionsstaterna tar sig att respektera barnets rtt att behlla sin identitet, innefattande medborgarskap, namn och slktfrhllanden ssom dessa erknns i lag, utan olagligt
ingripande.
2. Om ett barn olagligt bervas en del eller hela sin identitet, skall konventionsstaterna ge
lmpligt bistnd och skydd i syfte att snabbt terupprtta barnets identitet.
Artikel 9
1. Konventionsstaterna skall skerstlla att ett barn inte skiljs frn sina frldrar mot deras
vilja utom i de fall d behriga myndigheter, som r understllda rttslig verprvning, i
enlighet med tillmplig lag och tillmpliga frfaranden, finner att ett sdant tskiljande r
ndvndigt fr barnets bsta. Ett sdant beslut kan vara ndvndigt i ett srskilt fall, t ex
vid vergrepp mot eller vanvrd av barnet frn frldrarnas sida eller d frldrarna lever
tskilda och ett beslut mste fattas angende barnets vistelseort.
2. Vid frfaranden enligt punkt 1 i denna artikel skall alla berrda parter beredas
mjlighet att delta i frfarandet och att lgga fram sina synpunkter.
3. Konventionsstaterna skall respektera rtten fr det barn som r skilt frn den ena av eller bda frldrarna att regelbundet upprtthlla ett personligt frhllande till och direkt
kontakt med bda frldrarna, utom d detta strider mot barnets bsta.
93
4. D ett sdant tskiljande r fljden av tgrder som en konventionsstat tagit initiativet

till, t ex frihetsbervande, fngslande, utvisning, frvisning eller ddsfall (innefattande
ddsfall oavsett orsak medan personen r frihetbervad) gentemot den ena av eller bda
frldrarna eller barnet, skall den konventionsstaten p begran ge frldrarna, barnet eller
om s r lmpligt, ngon annan medlem av familjen de vsentliga upplysningarna om den/
de frnvarande familjemedlemmarnas vistelseort, svida inte lmnandet av upplysningarna
skulle vara till skada fr barnet. Konventionsstaterna skall vidare skerstlla att framstllandet av en sdan begran inte i sig medfr negativa fljder fr
den/de personer som berrs.
Artikel 10
1. I enlighet med konventionsstaternas frpliktelse under artikel 9, punkt 1, skall anskningar frn ett barn eller dess frldrar om att resa in i eller lmna en
konventionsstat fr familjeterfrening behandlas p ett positivt, humant och snabbt stt
av konventionsstaterna. Konventionsstaterna skall vidare skerstlla att framstllandet av
en sdan begran inte medfr negativa fljder fr de skande och medlemmar av deras
familj.
2. Ett barn vars frldrar r bosatta i olika stater skall ha rtt, utom i undantagsfall, att regelbundet upprtthlla ett personligt frhllande till och direkt kontakt med bda frldrarna.
Konventionsstaterna skall fr detta ndaml och i enlighet med sin frpliktelse under artikel 9, punkt 1, respektera barnets och dess frldrars rtt att lmna vilket land som helst,
innefattande sitt eget, och att resa in i sitt eget land. Rtten att lmna ett land skall vara
underkastad endast sdana inskrnkningar som r freskrivna i lag och som r ndvndiga
fr att skydda den nationella skerheten, den allmnna ordningen (ordre public), folkhlsan
eller den allmnna sedligheten eller andra personers fri- och rttigheter samt r frenliga
med vriga i denna konvention erknda rttigheter.
Artikel 11
1. Konventionsstaterna skall vidta tgrder fr att bekmpa olovligt bortfrande och kvarhllande av barn i utlandet.
2. Fr detta ndaml skall konventionsstaterna frmja ingendet av bilaterala eller multilaterala verenskommelser eller anslutning till befintliga verenskommelser.
Artikel 12
1. Konventionsstaterna skall tillfrskra det barn som r i stnd att bilda egna sikter rttten att fritt uttrycka dessa i alla frgor som rr barnet, varvid barnets sikter skall tillmtas
betydelse i frhllande till barnets lder och mognad.
2. Fr detta ndaml skall barnet srskilt beredas mjlighet att hras, antingen direkt eller
genom fretrdare eller ett lmpligt organ och p ett stt som r frenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa frfaranden som
rr barnet.
Artikel 13
1. Barnet skall ha rtt till yttrandefrihet. Denna rtt innefattar frihet att oberoende av territoriella grnser ska, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller
tryck, i konstnrlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet vljer.
94
2. Utvandet av denna rtt fr underkastas vissa inskrnkningar men endast sdana som r
freskrivna i lag och som r ndvndiga
(a) fr att respektera andra personers rttigheter eller anseende; eller
(b) fr att skydda den nationella skerheten, den allmnna ordningen (ordre puplic) eller
folkhlsan eller den allmnna sedligheten.
Artikel 14
1. Konventionsstaterna skall respektera barnets rtt till tankefrihet, samvetsfrihet och
religionsfrihet.
2. Konventionsstaterna skall respektera frldrarnas och i frekommande fall,
vrdnadshavares rttigheter och skyldigheter att p ett stt som r frenligt med barnets
fortlpande utveckling ge barnet ledning d det utvar sin rtt.
3. Friheten att utva sin religion eller tro fr underkastas endast sdana inskrnkningar som
r freskrivna i lag och som r ndvndiga fr att skydda den allmnna sedligheten eller
andra personers grundlggande fri- och rttigheter.
Artikel 15
1. Konventionsstaterna erknner barnets rtt till freningsfrihet och till fredliga
sammankomster.
2. Utvandet av dessa rttigheter fr inte underkastas andra inskrnkningar n sdana som
r freskrivna i lag och som r ndvndiga i ett demokratiskt samhlle med hnsyn till
den nationella skerheten eller den allmnna skerheten, den allmnna ordningen (ordre
puplic) fr skyddandet av folkhlsan eller den allmnna sedligheten eller andra personers
fri- och rttigheter.
Artikel 16
1. Inget barn fr utsttas fr godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller fr olagliga angrepp p sin heder och
sitt anseende.
2. Barnet har rtt till lagens skydd mot sdana ingripanden eller angrepp.
Artikel 17
Konventionsstaterna erknner den viktiga uppgift som massmedier utfr och skall skerstlla att barnet har tillgng till information och material frn olika nationella och internationella kllor, srskilt sdant som syftar till att frmja dess sociala, andliga och moraliska
vlfrd och fysiska och psykiska hlsa. Konventionsstaterna skall fr detta ndaml,
(a) uppmuntra massmedier att sprida information och material av socialt och kulturellt
vrde fr barnet och i enlighet med andan i artikel 29;
(b) uppmuntra internationellt samarbete vad gller produktion, utbyte och spridning av
sdan information och sdant material frn olika kulturer och nationella och internationella
kllor;
95
(c) uppmuntra produktion och spridning av barnbcker;

(d) uppmuntra massmedier att ta srskild hnsyn till de sprkliga behoven hos ett barn som
tillhr en minoritetsgrupp eller en urbefolkning;
(e) uppmuntra utvecklingen av lmpliga riktlinjer fr att skydda barnet mot information
och material som r till skada fr barnets vlfrd, med beaktande av bestmmelserna i
artiklarna 13 och 18.
Artikel 18
1. Konventionsstaterna skall gra sitt bsta fr att skerstlla erknnandet av principen att
bda frldrarna har gemensamt ansvar fr barnets uppfostran och utveckling. Frldrar
eller, i frekommande fall, vrdnadshavare har huvudansvaret fr barnets uppfostran och
utveckling. Barnets bsta skall fr dem komma i frmsta rummet.
2. Fr att garantera och frmja de rttigheter som anges i denna konvention skall
konventionsstaterna ge lmpligt bistnd till frldrar och vrdnadshavare d de fullgr
sitt ansvar fr barnets uppfostran och skall skerstlla utvecklingen av institutioner, inrttningar och tjnster fr vrd av barn.
3. Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att skerstlla att barn till frvrvsarbetande frldrar har rtt att tnjuta den barnomsorg som de r berttigade till.
Artikel 19
1. Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala
tgrder samt tgrder i utbildningssyfte fr att skydda barnet mot alla former av fysiskt
eller psykiskt vld, skada eller vergrepp, vanvrd eller frsumlig behandling, misshandel
eller utnyttjande, innefattande sexuella vergrepp, medan barnet r i frldrarnas eller den
ena frlderns, vrdnadshavares eller annan persons vrd.
2. Sdana skyddstgrder br, p det stt som kan vara lmpligt, innefatta effektiva frfaranden fr svl upprttandet av sociala program som syftar till att ge barnet och dem
som har hand om barnet ndvndigt std, som fr andra former av frebyggande och fr
identifiering, rapportering, remittering, underskning, behandling och uppfljning av fall
av ovan beskrivna stt att behandla barn illa samt, om s r lmpligt, frfaranden fr rttsligt
ingripande.
Artikel 20
1. Ett barn som tillflligt eller varaktigt bervats sin familjemilj eller som fr sitt eget
bsta inte kan tilltas stanna kvar i denna milj skall ha rtt till srskilt skydd och bistnd
frn statens sida.
2. Konventionsstaterna skall i enlighet med sin nationella lagstiftning
skerstlla alternativ omvrdnad fr ett sdant barn.
3. Sdan omvrdnad kan bl a innefatta placering i fosterhem, kafalah i islamsk rtt,adoption
eller om ndvndigt, placering i lmpliga institutioner fr omvrdnad om barn. D lsningar vervgs skall vederbrlig hnsyn tas till nskvrdheten av kontinuitet i ett barns
uppfostran och till barnets etniska, religisa, kulturella och sprkliga bakgrund.
96
Artikel 21
Konventionsstater som erknner och/eller tillter adoption skall skerstlla att barnets
bsta frmst beaktas och skall,
(a) skerstlla att adoption av ett barn godknns endast av behriga myndigheter, som i
enlighet med tillmplig lag och tillmpliga frfaranden och p grundval av all relevant och
tillfrlitlig information beslutar att adoptionen kan tilltas med hnsyn till barnets stllning
i frhllande till frldrar, slktingar och vrdnadshavare och att, om s krvs, de personer
som berrs har givit sitt fulla samtycke till adoptionen p grund av sdan rdgivning som
kan behvas;
(b) erknna att internationell adoption kan vervgas som en alternativ form av
omvrdnad om barnet, om barnet inte kan placeras i en fosterfamilj eller adoptivfamilj eller
inte kan tas om hand p lmpligt stt i sitt hemland;
(c) skerstlla att det barn som berrs av internationell adoption tnjuter garantier och
normer som motsvarar dem som gller vid nationell adoption;
(d) vidta alla lmpliga tgrder fr att vid internationell adoption skerstlla att
placeringen inte leder till otillbrlig ekonomisk vinst fr de personer som medverkar i
denna;
(e) frmja, dr s r lmpligt, mlen i denna artikel genom att ing bilaterala eller multilaterala arrangemang eller verenskommelser och inom denna ram strva efter att skerstlla
att placeringen av barnet i ett annat land sker genom behriga myndigheter eller organ.
Artikel 22
1. Konventionsstaterna skall vidta lmpliga tgrder fr att skerstlla att ett barn sker
flyktingstatus eller anses som flykting i enlighet med tillmplig internationell eller nationell
rtt och tillmpliga frfaranden och oberoende av om det kommer ensamt eller r tfljt
av sina frldrar eller ngon annan person, erhller lmpligt skydd och humanitrt bistnd
vid tnjutandet av de tillmpliga rttigheter som anges i denna konvention och i andra internationella instrument rrande mnskliga rttigheter eller humanitr rtt, som nmnda
stater tilltrtt.
2. Fr detta ndaml skall konventionsstaterna,p stt de finner lmpligt, samarbeta i varje
anstrngning som grs av Frenta nationerna och andra behriga mellanstatliga organisationer eller icke-statliga organisationer, som samarbetar med Frenta nationerna, fr att
skydda och bist ett sdant barn och fr att spra frldrarna eller andra familjemedlemmar
till ett flyktingbarn i syfte att erhlla den information som r ndvndig fr att barnet skall
kunna terfrenas med sin familj. I s fall d frldrar eller andra familjemedlemmar inte
kan ptrffas, skall barnet ges samma skydd som varje annat barn som varaktigt eller tillflligt bervats sin familjemilj av ngot skl, i enlighet med denna konvention.
Artikel 23
1. Konventionsstaterna erknner att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp br
tnjuta ett fullvrdigt och anstndigt liv under frhllanden som skerstller vrdighet,
frmjar sjlvfrtroende och mjliggr barnets aktiva deltagande i samhllet.
97

2. Konventionsstaterna erknner det handikappade barnets rtt till srskild omvrdnad och
skall, inom ramen fr tillgngliga resurser, uppmuntra och skerstlla att det berttigade
barnet och de som ansvarar fr dess omvrdnad fr anskt bistnd som r lmpligt med
hnsyn till barnets tillstnd och frldrarnas frhllanden eller frhllandena hos andra
som tar hand om barnet.
3. Med hnsyn till att ett handikappat barn har srskilda behov skall det bistnd som lmnas enligt punkt 2 i denna artikel vara kostnadsfritt, d s r mjligt, med beaktande av
frldrarnas ekonomiska tillgngar eller ekonomiska tillgngarna hos andra som tar hand
om barnet och skall syfta till att skerstlla att det handikappade barnet har effektiv tillgng
till och erhller undervisning och utbildning, hlso- och sjukvrd, habilitering, frberedelser fr arbetslivet och mjligheter till rekreation p ett stt som bidrar till barnets strsta
mjliga integrering i samhllet och individuella utveckling, innefattande dess kulturella
och andliga utveckling.
4. Konventionsstaterna skall i en anda av internationellt samarbete frmja utbyte avlmplig information p omrdet fr frebyggande hlsovrd och medicinsk, psykologisk och
funktionell behandling av handikappade barn, innefattande spridning av och tillgng till
information om habiliteringsmetoder, skol- och yrkesutbildning, i syfte att gra det mjligt
fr konventionsstater att frbttra sina mjligheter och kunskaper och vidga sin erfarenhet
p dessa omrden. Srskild hnsyn skall hrvid tas till utvecklingslndernas behov.
Artikel 24
1. Konventionsstaterna erknner barnets rtt att tnjuta bsta uppneliga hlsa och rtt till
sjukvrd och rehabilitering. Konventionsstaterna skall strva efter att skerstlla att inget
barn r bervat sin rtt att ha tillgng till sdan hlso- och sjukvrd.
2. Konventionsstaterna skall strva efter att till fullo frverkliga denna rtt och skall srskilt
vidta lmpliga tgrder fr att,
(a ) minska spdbarns- och barnaddligheten;
(b) skerstlla att alla barn tillhandahlls ndvndig sjukvrd och hlsovrd med tonvikt
p utveckling av primrhlsovrden;
(c) bekmpa sjukdom och undernring, dri inbegripet tgrder inom ramen fr
primrhlsovrden, genom bl a utnyttjande av ltt tillgnglig teknik och genom att tillhandahlla nringsrika livsmedel i tillrcklig omfattning och rent dricksvatten, med beaktande
av de faror och risker som miljfrstring innebr;
(d) skerstlla tillfredsstllande hlsovrd fr mdrar fre och efter frlossningen;
(e) skerstlla att alla grupper i samhllet, srskilt frldrar och barn, fr information om
och har tillgng till undervisning om barnhlsovrd och nringslra, frdelarna med amning, hygien och ren milj och frebyggande av olycksfall samt fr std vid anvndning av
sdana grundlggande kunskaper;
(f) utveckla frebyggande hlsovrd, frldrardgivning samt undervisning om och hjlp i
familjeplaneringsfrgor.
98

3. Konventionsstaterna skall vidta alla effektiva och lmpliga tgrder i syfte att avskaffa
traditionella sedvnjor som r skadliga fr barns hlsa.
4. Konventionsstaterna tar sig att frmja och uppmuntra internationellt samarbete i syfte
att gradvis uppn det fulla frverkligandet av den rtt som erknns i denna artikel. Srskild
hnsyn skall hrvid tas till utvecklingslndernas behov.
Artikel 25
Konventionsstaterna erknner rtten fr ett barn som har omhndertagits av behriga
myndigheter fr omvrdnad, skydd eller behandling av sin fysiska eller psykiska hlsa till
regelbunden versyn av den behandling som barnet fr och alla andra omstndigheter
rrande barnets omhndertagande.
Artikel 26
1. Konventionsstaterna skall erknna rtten fr varje barn att tnjuta social trygghet, innefattande socialfrskring och skall vidta ndvndiga tgrder fr att till fullo frverkliga
denna rtt i enlighet med sin nationella lagstiftning.
2. Frmnerna skall, dr s r lmpligt, beviljas med hnsyn till de resurser som barnet och
de personer som ansvarar fr dess underhll har och deras omstndigheter i vrigt samt
med hnsyn till varje annat frhllande som r av betydelse i samband med en anskan om
en sdan frmn frn barnet eller fr dess rkning.
Artikel 27
1. Konventionsstaterna erknner rtten fr varje barn till den levnadsstandard som krvs
fr barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.
2. Frldrar eller andra som r ansvariga fr barnet har, inom ramen fr sin frmga och sina
ekonomiska resurser, huvudansvaret fr att skerstlla de levnadsvillkor som r ndvndiga
fr barnets utveckling.
3. Konventionsstaterna skall i enlighet med nationella frhllanden och inom ramen fr
sina resurser vidta lmpliga tgrder fr att bist frldrar och andra som r ansvariga fr
barnet att genomfra denna rtt och skall vid behov tillhandahlla materiellt bistnd och
utarbeta stdprogram, srskilt i frga om mat, klder, och bostder.
4. Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att skerstlla indrivning av
underhll fr barnet frn frldrar eller andra som har ekonomiskt ansvar fr barnet, bde
inom konventionsstaten och frn utlandet. Srskilt i de fall d den person som har det ekonomiska ansvaret fr barnet bor i en annan stat n barnet skall konventionsstaterna frmja
svl anslutning till internationella verenskommelser eller ingende av sdana verenskommelser som upprttande av andra lmpliga arrangemang.
Artikel 28
1. Konventionsstaterna erknner barnets rtt till utbildning och i syfte att gradvis frverkliga denna rtt och p grundval av lika mjligheter skall de srskilt,
(a) gra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgngliga fr alla;
(b) uppmuntra utvecklingen av olika former av undervisning som fljer efter
99

grundutbildningen, innefattande svl allmn utbildning som yrkesutbildning, gra dessa
tillgngliga och tkomliga fr varje barn samt vidta lmpliga tgrder ssom infrande av
kostnadsfri utbildning och ekonomiskt std vid behov;
(c) gra hgre utbildning tillgnglig fr alla p grundval av frmga genom varje lmpligt
medel;
(d) gra studierdgivning och yrkesorientering tillgnglig och tkomlig fr alla barn;
(e) vidta tgrder fr att uppmuntra regelbunden nraro i skolan och minska antalet studieavbrott.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att skerstlla att disciplinen
i skolan upprttshlls p ett stt som r frenligt med barnets mnskliga vrdighet och i
verensstmmelse med denna konvention.
3. Konventionsstaterna skall frmja och uppmuntra internationellt samarbete i
utbildningsfrgor, srskilt i syfte att bidra till att avskaffa okunnighet och analfabetism i hela
vrlden och fr att underltta tillgng till vetenskaplig och teknisk kunskap och moderna
undervisningsmetoder. Srskild hnsyn skall hrvid tas till utvecklingslndernas behov.
Artikel 29
1. Konventionsstaterna r verens om att barnets utbildning skall syfta till att
(a) utveckla barnets fulla mjligheter i frga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk
frmga;
(b) utveckla respekt fr de mnskliga rttigheterna och grundlggande friheterna samt fr
de principer som uppstllts i Frenta nationernas stadga;
(c) utveckla respekt fr barnets frldrar, fr barnets egen kulturella identitet, eget sprk
och egna vrden, fr vistelselandets och fr ursprungslandets nationella vrden och fr
kulturer som skiljer sig frn barnets egen;
(d) frbereda barnet fr ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhlle i en anda av frstelse, fred,
tolerans, jmlikhet mellan knen och vnskap mellan alla folk, etniska, nationella och religisa grupper och personer som tillhr urbefolkningar;
(e) utveckla respekt fr naturmiljn.
2. Ingenting i denna artikel eller i artikel 28 fr tolkas s att det medfr inskrnkning i den
enskildes och organisationers rtt att inrtta och driva utbildningsanstalter, dock alltid
under frutsttning att de i punkt 1 i denna artikel uppstllda principerna iakttas och att
kraven uppfylls p att undervisningen vid dessa anstalter skall st i verensstmmelse med
vad som frn statens sida angivits som minimistandard.
Artikel 30
I de stater dr det finns etniska, religisa eller sprkliga minoriteter eller personer som
tillhr en urbefolkning skall ett barn som tillhr en sdan minoritet eller urbefolkning inte
100

frvgras rtten att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv,
att beknna sig till och utva sin egen religion eller att anvnda sitt eget sprk.
Artikel 31
1. Konventionsstaterna erknner barnets rtt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets lder samt rtt att fritt delta i det kulturella och konstnrliga livet.
2. Konventionsstaterna skall respektera och frmja barnets rtt att till fullo delta i det kulturella och konstnrliga livet och skall uppmuntra tillhandahllandet av lmpliga och lika
mjligheter fr kulturell och konstnrlig verksamhet samt fr rekreations- och fritidsverksamhet.
Artikel 32
1. Konventionsstaterna erknner barnets rtt till skydd mot ekonomiskt utnyttjande och
mot att utfra arbete som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller ventyra
barnets hlsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling.
2. Konventionsstaterna skall vidta lagstiftningsadministrativa och sociala tgrder samt tgrder i upplysningssyfte fr att skerstlla genomfrandet av denna artikel. Fr detta ndaml och med beaktande av tillmpliga bestmmelser i andra internationella instrument
skall konventionsstaterna srskilt
(a) faststlla en minilder eller minildrar som minderriga skall ha uppntt fr tilltrdetill
arbete;
(b) freskriva en lmplig reglering av arbetstid och arbetsvillkor; (c) freskriva lmpliga
straff eller andra pfljder i syfte att skerstlla ett effektivt genomfrande av denna artikel.
Artikel 33
Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder, innefattande lagstiftningstgrder,
administrativa och sociala tgrder i upplysningssyfte, fr att skydda barn frn olaglig
anvndning av narkotika och psykotropa mnen ssom dessa definieras i tillmpliga internationella frdrag och fr att frhindra att barn utnyttjas i den olagliga framstllningen av
och handeln med sdana mnen.
Artikel 34
Konventionsstaterna tar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och
sexuella vergrepp. Fr detta ndaml skall konventionsstaterna srskilt vidta alla lmpliga
nationella, bilaterala och multilaterala tgrder fr att frhindra
(a) att ett barn frms eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling;
(b) att barn utnyttjas fr prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet;
(c) att barn utnyttjas i pornografiska frestllningar och i pornografiskt material.
Artikel 35
Konventionsstaterna skall vidta lmpliga nationella, bilaterala och multilaterala tgrder
101

fr att frhindra bortfrande och frsljning av eller handel med barn fr varje ndaml
och i varje form.
Artikel 36
Konventionsstaterna skall skydda barnet mot alla andra former av utnyttjande som kan
skada barnet i ngot avseende.
Artikel 37
Konventionsstaterna skall skerstlla att
(a) inget barn fr utsttas fr tortyr eller annan grym, omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning. Varken ddsstraff eller livstids fngelse utan mjlighet till frigivning
fr dmas brott som begtts av personer under 18 rs lder;
(b) inget barn fr olagligt eller godtyckligt bervas sin frihet. Gripande, anhllande, hktning, fngslande eller andra former av frihetsbervande av ett barn skall ske i enlighet med
lag och fr endast anvndas som en sista utvg och fr kortast lmpliga tid;
(c) varje frihetsbervat barn skall behandlas humant och med respekt fr mnniskans inneboende vrdighet och p ett stt som beaktar behoven hos personer i dess lder. Srskilt
skall varje frihetsbervat barn hllas tskilt frn vuxna, om det inte anses vara till barnets
bsta att inte gra detta och skall, utom i undantagsfall, ha rtt att hlla kontakt med sin
familj genom brevvxling och besk;
(d) varje frihetsbervat barn skall ha rtt att snarast f tillgng till svl juridiskt bitrde
och annan lmplig hjlp som rtt att f lagligheten i sitt frihetsbervande prvad av en
domstol eller annan behrig, oberoende och opartisk myndighet samt rtt till ett snabbt
beslut i saken.
Artikel 38
1. Konventionsstaterna tar sig att respektera och skerstlla respekt fr regler i
internationell humanitr rtt som r tillmpliga p dem i vpnade konflikter och som r
relevanta fr barnet.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla tnkbara tgrder fr att skerstlla att personer som
inte uppntt 15 rs lder inte deltar direkt i fientligheter.
3. Konventionsstaterna skall avst frn att rekrytera en person som inte har uppntt 15 rs
lder till sina vpnade styrkor. D rekrytering sker bland personer som fyllt 15 men inte 18
r, skall konventionsstaterna strva efter att i frsta hand rekrytera dem som r ldst.
4 Konventionsstaterna skall i enlighet med sina tganden enligt internationell humanitr
rtt att skydda civilbefolkningen i vpnade konflikter vidta alla tnkbara tgrder fr att
skerstlla skydd och vrd av barn som berrs av en vpnad konflikt.
Artikel 39
Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga tgrder fr att frmja fysisk och psykisk
rehabilitering samt social teranpassning av ett barn som utsatts fr ngon form av vanvrd, utnyttjande eller vergrepp; tortyr eller ngon annan form av grym, omnsklig eller
frnedrande behandling eller bestraffning; eller vpnade konflikter. Sdan rehabilitering
102

och sdan teranpassning skall ga rum i en milj som befrmjar barnets hlsa, sjlvrespekt
och vrdighet.
Artikel 40
1. Konventionsstaterna erknner rtten fr varje barn som misstnks eller talas fr eller
befunnits skyldigt att ha begtt brott att behandlas p ett stt som frmjar barnets knsla
fr vrdighet och vrde, som strker barnets respekt fr andras mnskliga rttigheter och
grundlggande friheter och som tar hnsyn till barnets lder och nskvrdheten att frmja
att barnet teranpassas och tar p sig en konstruktiv roll i samhllet.
2. Fr detta ndaml och med beaktande av tillmpliga bestmmelser i internationella
instrument skall konventionsstaterna srskilt skerstlla att,
(a) inget barn skall misstnkas fr eller talas fr eller befinnas skyldigt att ha begtt brott
p grund av en handling eller underltenhet som inte var frbjuden enligt nationell eller
internationell rtt vid den tidpunkt d den begicks;
(b) varje barn som misstnks eller talas fr att ha begtt brott skall ha tminstone fljande
garantier:
(i) att betraktas som oskyldigt innan barnets skuld blivit lagligen faststlld;
(ii) att snarast och direkt underrttas om anklagelserna mot sig och, om lmpligt, genom
sina frldrar eller vrdnadshavare och att f juridiskt bitrde eller annan lmplig hjlp vid
frberedelse och framlggande av sitt frsvar;
(iii) att f saken avgjord utan drjsml av en behrig, oberoende och opartisk myndighet
eller rttskipande organ i en opartisk frhandling enligt lag och i nrvaro av juridiskt eller
annat lmpligt bitrde och, svida det inte anses strida mot barnets bsta, srskilt med beaktande av barnets lder eller situation, barnets frldrar eller vrdnadshavare;
(iv) att inte tvingas att avge vittnesml eller erknna sig skyldig; att frhra eller lta frhra vittnen som beropas mot barnet samt att p lika villkor fr egen rkning f vittnen
inkallade och frhrda;
(v) att, om barnet anses ha begtt brott, f detta beslut och beslut om tgrder till fljd
drav omprvade av en hgre behrig, oberoende och opartisk myndighet eller rttskipande organ enligt lag;
(vi) att utan kostnad f hjlp av tolk, om barnet inte kan frst eller tala det sprk som
anvnds;
(vii) att f sitt privatliv till fullo respekterat under alla stadier i frfarandet.
3. Konventionsstaterna skall ska frmja infrandet av lagar och frfaranden samt upprttandet av myndigheter och institutioner som r speciellt anpassade fr barn som misstnks
eller talas fr eller befinnes skyldiga att ha begtt brott och skall srskilt,
(a) faststlla en lgsta straffbarhetslder;
103

(b) vidta tgrder, d s r lmpligt och nskvrt, fr behandling av barn under denna lder
utan att anvnda domstolsfrfarande, under frutsttning att mnskliga rttigheter och
rttsligt skydd till fullo respekteras.
4. Olika tgrder som t ex vrd, ledning och freskrifter om till sin rdgivning,
vervakning, vrd i fosterhem, program fr allmn utbildning och yrkesutbildning och
andra alternativ till anstaltsvrd skall finnas tillgngliga fr att skerstlla att barn behandlas p ett stt som r lmpligt fr deras vlfrd och r rimligt bde med hnsyn till deras
personliga frhllanden och till brottet.
Artikel 41
Ingenting i denna konvention skall inverka p bestmmelser som gr lngre vad gller att
frverkliga barnets rttigheter och som kan finnas i
(a) en konventionsstats lagstiftning; eller
(b) fr den staten gllande internationell rtt.
Del ll
Artikel 42
Konventionsstaterna tar sig att genom lmpliga och aktiva tgrder gra konventionensbestmmelser och principer allmnt knda bland svl vuxna som barn.
Artikel 43
1. Fr att granska de framsteg som gjorts av konventionsstaterna i frga om frverkligandet
av skyldigheter enligt denna konvention skall en kommitt fr barnets rttigheter upprttas, vilken skall utfra de uppgifter som freskrivs i det fljande.
2. Kommittn skall vara sammansatt av tio experter med hgt moraliskt anseende och
erknd sakkunskap p det omrde som denna konvention omfattar.
3. Kommittns medlemmar skall vljas av konventionsstaterna bland deras medborgare
och skall tjnstgra i sin personliga egenskap, varvid avseende skall fstas vid en rttvis
geografisk frdelning och de viktigaste rttssystemen.
4. Det frsta valet till kommittn skall hllas senast sex mnader efter dagen fr denna konventions ikrafttrdande och drefter vartannat r. Senast fyra mnader fre dagen fr varje
val skall Frenta nationernas generalsekreterare skriftligen uppmana konventionsstaterna
att inom tv mnader inkomma med sina frslag. Generalsekreteraren skall sedan upprtta
och till konventionsstaterna verlmna en frteckning i alfabetisk ordning ver samtliga
freslagna personer och ange vilka konventionsstater som freslagit dem.
5. Val skall hllas vid mten med konventionsstaterna, som sammankallats av Frenta
nationernas generalsekreterare, i Frenta nationernas hgkvarter. Vid dessa mten, som r
beslutsmssiga nr tv tredjedelar av konventionsstaterna r nrvarande, skall de kandidater invljas i kommittn som uppnr det hgsta antalet rster och absolut majoritet av de
nrvarande och rstande konventionsstaternas rster.
104

6. Kommittns medlemmar skall vljas fr en tid av fyra r. De kan tervljas, om de freslagits till terval. Fr fem av de medlemmar som utsetts vid det frsta valet skall mandattiden
utlpa efter tv r. Omedelbart efter det frsta valet skall namnen p dessa fem medlemmar
utses genom lottdragning av ordfranden vid mtet.
7. Om en kommittmedlem avlider eller avsger sig sitt uppdrag eller frklarar att han eller
hon av ngon annan anledning inte lngre kan fullgra sitt uppdrag inom kommittn, skall
den konventionsstat som freslog medlemmen, med frbehll fr kommittns godknnande, utse en annan expert bland sina medborgare, som skall inneha uppdraget under
terstoden av mandattiden.
8. Kommittn skall sjlv faststlla sin arbetsordning.
9. Kommittn skall vlja sitt presidium fr en tvrsperiod.
10 . Kommittns mten skall vanligtvis hllas i Frenta nationernas hgkvarter eller p annan lmplig plats, som kommittn bestmmer. Kommittn skall i regel sammantrda varje
r. Kommittmtenas lngd skall bestmmas och om det r ndvndigt, omprvas vid mte
med konventionsstaterna, med frbehll fr generalfrsamlingens godknnande.
11. Frenta nationernas generalsekreterare skall tillhandahlla erforderlig personal och vriga resurser fr att mjliggra fr kommittn att effektivt utfra sitt uppdrag enligt denna
konvention. 12. Medlemmarna av den enligt denna konvention upprttade kommittn
skall med godknnande av generalfrsamlingen erhlla ersttning frn Frenta nationerna
p sdana villkor som generalfrsamlingen beslutar.
Artikel 44
1. Konventionsstaterna tar sig att genom Frenta nationernas generalsekreterare avge rapporter till kommittn om de tgrder som de vidtagit fr att genomfra de rttigheter som
erknns i denna konvention och de framsteg som gjorts i frga om tnjutandet av dessa
rttigheter:
(a) inom tv r efter konventionens ikrafttrdande fr den berrda staten,
(b) drefter vart femte r.
2. Rapporter enligt denna artikel skall ange eventuella frhllanden och svrigheter som
pverkar i vilken utstrckning tagandena enligt denna konvention har uppfyllts. Rapporterna skall ven innehlla tillrcklig information fr att ge kommittn en god uppfattning
om genomfrandet av konventionens bestmmelser i det berrda landet.
3. En konventionsstat som har tillstllt kommittn en utfrlig frsta rapport behver inte
i sina fljande rapporter, som avges enligt punkt 1 (b) i denna artikel, upprepa tidigare
lmnad grundlggande information.
4. Kommittn kan begra ytterligare information frn konventionsstaterna om
genomfrandet av konventionens bestmmelser.
5. Kommittn skall vartannat r genom ekonomiska och sociala rdet tillstlla
105

generalfrsamlingen rapporter om sin verksamhet.
6. Konventionsstaterna skall gra sina rapporter allmnt tillgngliga fr allmnheten i sina
respektive lnder.
Artikel 45
Fr att frmja ett effektivt genomfrande av konventionens bestmmelser och
internationellt samarbete p det omrde som konventionen avser gller fljande:
(a) Fackorganen, FN:s barnfond och andra FN-organ skall ha rtt att vara representerade
vid granskningen av genomfrandet av sdana bestmmelser i denna konvention som faller
inom ramen fr deras mandat. Kommittn kan inbjuda kompetenta organ och organisationer, som den finner lmpligt, att komma med expertrd angende genomfrandet av
konventionen p omrden som faller inom ramen fr deras respektive verksamhetsomrden. Kommittn kan inbjuda fackorganen, FN:s barnfond och andra FNorgan att inlmna
rapporter om konventionens tillmpning inom omrdet som faller inom ramen fr deras
verksamhet;
(b) kommittn skall, ssom den finner lmpligt, till fackorganen, FN:s barnfond och andra
kompetenta organ och organisationer verlmna rapporter frn konventionsstaterna som
innehller en begran om eller anger behov av teknisk rdgivning eller tekniskt bistnd
jmte kommittns synpunkter och eventuella frslag betrffande sdan begran eller sdant behov;
(c) Kommittn kan rekommendera generalfrsamlingen att framstlla en begran till generalsekreteraren om att fr kommittns rkning freta studier angende srskilda frgor
som rr barnets rttigheter;
(d) Kommittn kan avge frslag och allmnna rekommendationer p grundval av den
information som erhllits enligt artiklarna 44 och 45 i denna konvention. Sdana frslag
och allmnna rekommendationer skall tillstllas varje konventionsstat som berrs samt
rapporteras till generalfrsamlingen tillsammans med eventuella kommentarer frn konventionsstaterna.
Del lll
Artikel 46
Denna konvention skall vara ppen fr undertecknande av alla stater.
Artikel 47
Denna konvention skall ratificeras. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Frenta
Artikel 48
Denna konvention skall frbli ppen fr anslutning av vilken stat som helst.
Anslutningsinstrumenten skall deponeras hos Frenta nationernas generalsekreterare.
Artikel 49
1. Denna konvention trder i kraft den trettionde dagen efter dagen fr deponeringen av
106

det tjugonde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet hos Frenta nationernas generalsekreterare.
2. I frhllande till varje stat som ratificerar eller ansluter sig till konventionen efter deponeringen av det tjugonde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet trder konventionen
i kraft den trettionde dagen efter det att en sdan stat deponerat sitt ratifikations- eller
Artikel 50
1. En konventionsstat kan fresl en ndring av konventionen och verlmna frslaget till
Frenta nationernas generalsekreterare. Generalsekreteraren skall sedan versnda ndringsfrslaget till konventionsstaterna med en begran om att dessa anger om de tillstyrker
att en konferens med konventionsstaterna sammankallas fr att behandla och rsta om
frslagen. Om minst en tredjedel av staterna inom fyra mnader efter frslagets versndande tillstyrker en sdan konferens, skall generalsekreteraren sammankalla konferensen i
Frenta nationernas regi. ndringsfrslag som antagits av en majoritet av de vid konferensen nrvarande och rstande konventionsstaterna skall understllas generalfrsamlingen
fr godknnande.
2. En ndring som antagits enligt punkt (1 ) i denna artikel trder i kraft nr den har godknts av Frenta nationernas general-frsamling och antagits av konventionsstaterna med
tv tredjedels majoritet.
3. Nr en ndring trder i kraft skall den vara bindande fr de konventionsstater som har
antagit den, medan vriga konventions-stater fortfarande r bundna av bestmmelserna i
denna konvention och eventuella tidigare ndringar, som de antagit.
Artikel 51
1. Frenta nationernas generalsekreterare skall motta och till alla stater snda texten till
reservationer som staterna gjort vid ratifikationen eller anslutningen.
2. En reservation som strider mot denna konventions ndaml och syfte skall inte tilltas.
3. Reservationer kan tertas vid vilken tidpunkt som helst genom notifikation till Frenta
nationernas generalsekreterare, som drefter skall underrtta alla stater. Notifikationen
skall glla frn den dag d den mottogs av generalsekreteraren
Artikel 52
En konventionsstat kan sga upp denna konvention genom skriftlig notifikation till Frenta
nationernas generalsekreterare. Uppsgningen trder i kraft ett r efter den dag d notifikationen mottogs av generalsekreteraren.
Artikel 53
Frenta nationernas generalsekreterare utses till depositarie fr denna konvention.
Artikel 54
Originalet till denna konvention, vars arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter har lika giltighet, skall deponeras hos Frenta nationernas generalsekreterare. Till
bekrftelse hrav har undertecknade ombud, drtill vederbrligen befullmktigade av sina
respektive regeringar, undertecknat denna konvention.
107
Fakultativt protokoll angende barns indragning i vpnade konflikter

Antaget 25 maj 2000
som uppmuntras av det vervldigande stdet fr konventionen om barnets rttigheter,
som visar p det omfattande engagemang som finns att strva efter att frmja och skydda
barnets rttigheter,
som nyo bekrftar att barnens rttigheter krver srskilt skydd och pkallar fortsatt frbttring av barnens stllning utan tskillnad samt utveckling och utbildning under fredliga
och trygga frhllanden,
som oroas av den skadliga och omfattande inverkan av vpnade konflikter p barn och de
lngsiktiga konsekvenser detta har fr varaktig fred, skerhet och utveckling,
som frdmer att barn grs till mltavla i vpnade konflikter och direkta angrepp p ml
som r skyddade enligt internationell rtt, inbegripet platser dr barn normalt vistas i stor
utstrckning, ssom skolor och sjukhus,
som konstaterar att Romstadgan fr internationella brottmlsdomstolen har antagits, och i
synnerhet att rekrytering och vrvning av barn under 15 rs lder eller anvndning av dem
fr aktivt deltagande i fientligheter har inbegripits i stadgan som en krigsfrbrytelse i bde
internationella och nationella vpnade konflikter,
som drfr anser att det, fr att ytterligare strka genomfrandet av de rttigheter som har
erknts i konventionen om barnets rttigheter, finns ett behov av ett kat skydd av barn
frn att bli indragna i vpnade konflikter,
som noterar att det i artikel 1 i konventionen om barnets rttigheter anges att med barn
avses i den konventionen varje mnniska under 18 r, om inte barnet blir myndigt tidigare
enligt den lag som gller fr barnet,
som r vertygade om att ett fakultativt protokoll till konventionen,
som hjer ldern fr mjlighet att rekrytera personer till vpnade styrkor och deras deltagande i fientligheter, kommer att bidra effektivt till genomfrandet av principen att barnets
bsta skall komma i frmsta rummet vid alla tgrder som rr barn,
som noterar att den tjugosjtte internationella Rda Kors- och Rda Halvmnekonferens i
december 1995 bland annat rekommenderas att parter i konflikter skall vidta alla mjliga
tgrder fr att skerstlla att barn under 18 rs lder inte deltar i fientligheter,
som ven vlkomnar det enhlliga antagandet i juni 1999 av ILO:s konvention nr 182 om
frbud mot och omedelbara tgrder fr att avskaffa de vrsta formerna av barnarbete,
i vilken bland annat tvngsrekrytering eller obligatorisk rekrytering av barn till vpnade
konflikter frbjuds, som p strsta allvar frdmer rekrytering, utbildning och anvndning,
inom och ver nationsgrnser, av barn i stridigheter av vpnade grupper som inte tillhr
108

en stats vpnade styrkor och som erknner ansvaret hos dem som rekryterar, utbildar och
anvnder barn fr detta ndaml,
som erinrar om den skyldighet som varje part i en vpnad konflikt har att flja bestmmelserna i internationell humanitr rtt, * Regeringens proposition 2001/02:178. Bilaga
2 som betonar att detta protokoll inte pverkar tillmpningen av de syften och principer
som uttrycks i Frenta nationernas stadga, inbegripet artikel 51, och de normer i humanitr
rtt som berrs, som beaktar att fredliga och trygga frhllanden baserade p full respekt
fr de syften och principer som uttrycks i Frenta nationernas stadga samt iakttagande av
tillmpliga instrument fr mnskliga rttigheter r oumbrliga fr ett fullstndigt skydd av
barnen, i synnerhet under vpnade konflikter och ockupation av frmmande makt,
som erknner de speciella behoven hos barn som p grund av sin ekonomiska eller sociala
stllning eller sitt kn r srskilt utsatta fr rekrytering eller anvndning i fientligheter i
strid med detta protokoll,
som ven r uppmrksamma p behovet av att beakta de ekonomiska, sociala och politiska
grundorsakerna till att barn blir indragna i vpnade konflikter,
som r vertygade om behovet av att strka det internationella samarbetet enligt detta
protokoll samt av fysisk och psykosocial rehabilitering och social teranpassning av barn
som r offer fr vpnad konflikt,
som uppmuntrar medverkan av samhllet, i synnerhet av barn och barnoffer, i informationsspridning och utbildningsprogram som rr genomfrandet av detta protokoll,
Artikel 1
Konventionsstaterna skall vidta alla genomfrbara tgrder fr att skerstlla att medlemmar av deras vpnade styrkor som inte uppntt 18 rs lder inte deltar direkt i
fientligheter.
Artikel 2
Konventionsstaterna skall skerstlla att personer som inte har uppntt 18 rs lder inte
blir freml fr obligatorisk rekrytering till deras vpnade styrkor.
Artikel 3
1. Konventionsstaterna skall hja minimildern fr frivillig rekrytering av personer till deras
nationella vpnade styrkor frn den lder som anges i artikel 38.3 i konventionen om barnets rttigheter, med beaktande av principerna i den artikeln och med erknnande
av att personer under 18 r enligt den konventionen har rtt till srskilt skydd.
2. Varje konventionsstat skall vid ratificering av eller anslutning till detta protokoll deponera
en bindande frklaring dr det anges vid vilken minimilder den kommer att tillta frivillig
rekrytering till sina nationella vpnade styrkor och en beskrivning av de skerhetstgrder
den har vidtagit fr att skerstlla att sdan rekrytering inte sker med tvng eller vld.
3. Konventionsstater som tillter frivillig rekrytering av personer under 18 rs lder till
sina nationella vpnade styrkor skall upprtthlla skerhetstgrder fr att tminstone
109

skerstlla att:
(a) Sdan rekrytering verkligen r frivillig;
(b) Sdan rekrytering sker med informerat samtycke av den berrda personens frldrar
eller vrdnadshavare;
(c) Sdana personer fr fullstndig information om de arbetsuppgifter som en sdan militrtjnst innebr;
(d) Sdana personer freter ett tillfrlitligt ldersbevis innan de godtas fr nationell
militrtjnst.
4. Varje konventionsstat fr nr som helst frstrka sin frklaring genom en notifikation
stlld till Frenta nationernas generalsekreterare, som skall underrtta samtliga konventionsstater. En sdan notifikation skall glla frn den dag d generalsekreteraren mottog
den.
5. Kravet i punkt 1 att hja ldern gller inte skolor som drivs eller kontrolleras av konventionsstaternas vpnade styrkor, i verensstmmelse med artiklarna 28 och 29 i konventionen om barnets rttigheter.
Artikel 4
1. Vpnade grupper som inte tillhr en stats vpnade styrkor br inte under ngra omstndigheter rekrytera eller anvnda personer under 18 rs lder i fientligheter.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla genomfrbara tgrder fr att frhindra sdan rekrytering och anvndning, inbegripet antagande av de rttsliga bestmmelser som r ndvndiga fr att frbjuda och kriminalisera sdan verksamhet.
3. Tillmpningen av denna artikel enligt detta protokoll skall inte pverka ngon parts
rttsliga status i en vpnad konflikt.
Artikel 5
Ingenting i detta protokoll skall tolkas s att det undanrjer bestmmelser i en konventionsstats lag eller i internationella instrument och internationell humanitr rtt som gr lngre
nr det gller att frverkliga barnets rttigheter.
Artikel 6
1. Varje konventionsstat skall vidta alla rttsliga, administrativa och andra tgrder som
krvs fr att skerstlla att bestmmelserna i detta protokoll genomfrs och tillmpas effektivt inom dess jurisdiktion.
2. Konventionsstaterna tar sig att genom lmpliga tgrder gra protokollets principer och
bestmmelser allmnt knda bland svl vuxna som barn.
3. Konventionsstaterna skall vidta alla genomfrbara tgrder fr att skerstlla att personer
inom deras rttskipningsomrde som rekryteras eller anvnds i fientligheter i strid med
detta protokoll hemfrlovas eller p annat stt frigrs frn tjnst.
Konventionsstaterna skall om ndvndigt ge dessa personer allt tillbrligt bistnd fr deras
110

fysiska och psykiska rehabilitering och teranpassning i samhllet.
Artikel 7
1. Konventionsstaterna skall samarbeta om genomfrandet av detta protokoll, inbegripet
frhindrande av varje verksamhet som strider mot protokollet och om rehabilitering och
teranpassning i samhllet av personer som r offer fr handlingar i strid med detta protokoll, bland annat genom tekniskt samarbete och ekonomiskt bistnd. Sdant bistnd
och samarbete kommer att ske i samrd mellan berrda konventionsstater och relevanta
internationella organisationer.
2. De konventionsstater som har mjlighet drtill skall lmna sdant bistnd genom befintliga multilaterala, bilaterala eller andra program, eller, bland annat, genom en frivillig fond
som upprttas i enlighet med generalfrsamlingens regler.
Artikel 8
1. Varje konventionsstat skall inom tv r efter protokollets ikrafttrdande fr den staten
tillstlla kommittn fr barnets rttigheter en rapport med utfrlig information om de tgrder den vidtagit fr att genomfra bestmmelserna i protokollet, inbegripet de tgrder
som vidtagits fr att genomfra bestmmelserna om deltagande och rekrytering.
2. Efter avgivandet av den utfrliga rapporten skall varje konventionsstat i de rapporter
den avger till kommittn fr barnets rttigheter i enlighet med artikel 44 i konventionen
lmna all ytterligare information om genomfrandet av protokollets bestmmelser. Andra
konventionsstater i protokollet skall avge rapport vart femte r.
3. Kommittn fr barnets rttigheter kan begra ytterligare information frn konventionsstaterna om genomfrandet av bestmmelserna i detta protokoll.
Artikel 9
1. Detta protokoll r ppet fr undertecknande av varje stat som r part i konventionen
eller som har undertecknat den.
2. Detta protokoll skall ratificeras eller vara ppet fr anslutning av vilken stat som helst.
Ratifikations- eller anslutningsinstrument skall deponeras hos Frenta nationernas
generalsekreterare.
3. Frenta nationernas generalsekreterare skall, i sin egenskap av depositarie fr konventionen och protokollet, informera alla konventionsstater och alla stater som har undertecknat
konventionen om varje instrument om frklaring i enlighet med artikel 3, ratificering eller
anslutning till protokollet.
Artikel 10
1. Detta protokoll trder i kraft tre mnader frn den dag d det tionde ratifikations- eller
anslutningsinstrumentet deponerades.
2. Fr varje stat som ratificerar detta protokoll eller ansluter sig till det efter dess ikrafttrdande trder detta protokoll i kraft en mnad frn den dag d dess eget ratifikations- eller
anslutningsinstrument deponerades.
Artikel 11
111

1. En konventionsstat kan nr som helst sga upp detta protokoll genom skriftlig notifikation till Frenta nationernas generalsekreterare, som drefter skall underrtta de andra
konventionsstaterna och alla stater som har undertecknat konventionen.
Uppsgningen trder i kraft ett r frn den dag d Frenta nationernas generalsekreterare
mottog notifikationen. Om den uppsgande konventionsstaten vid utgngen av det ret r
indragen i vpnad konflikt, trder emellertid uppsgningen inte i kraft frrn den vpnade
konflikten har upphrt.
2. En sdan uppsgning innebr inte att konventionsstaten befrias frn sina taganden
enligt detta protokoll med avseende p ngon handling som intrffar fre den dag d uppsgningen trder i kraft. Inte heller skall en sdan uppsgning p ngot stt pverka den
fortsatta behandlingen av ett rende som redan behandlas av Kommittn fre den dag d
uppsgningen trder i kraft.
Artikel 12
1. En konventionsstat kan fresl en ndring och verlmna frslaget till Frenta nationernas generalsekreterare. Generalsekreteraren skall sedan versnda ndringsfrslaget till
konventionsstaterna med en begran om att dessa anger om de tillstyrker att en konferens
med konventionsstaterna sammankallas fr att behandla och rsta om frslagen. Om minst
en tredjedel av staterna inom fyra mnader efter frslagets versndande tillstyrker en
sdan konferens, skall generalsekreteraren sammankalla konferensen i Frenta nationernas
regi. ndringsfrslag som antagits av en majoritet av de vid konferensen nrvarande och
rstande konventionsstaterna skall understllas Generalfrsamlingen fr godknnande.
2. En ndring som antagits enligt punkt 1 i denna artikel trder i kraft nr den har godknts
av Frenta nationernas generalfrsamling och antagits av konventionsstaterna med tv
tredjedels majoritet.
antagit den, medan vriga konventionsstater fortfarande r bundna av bestmmelserna i
detta protokoll och eventuella tidigare ndringar, som de antagit.
Artikel 13
1. Detta protokoll, dr de arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texterna
r lika giltiga, skall deponeras i Frenta nationernas arkiv.
2. Frenta nationernas generalsekreterare skall versnda bestyrkta kopior av detta protokoll till alla konventionsstater och alla stater som har undertecknat konventionen.
112
Fakultativt protokoll angende handel med barn, barnprostitution och barnpornografi
Fakultativt protokoll angende handel med barn, barnprostititution

och barnpornografi
Antaget den 25 maj 2000
som anser att det fr att uppn syftena med konventionen o barnets rttigheter och genomfrandet av bestmmelserna i denna, srskilt artiklarna 1, 11, 21, 32, 33, 34, 35 och
36, skulle vara lmpligt att utka de tgrder som konventionsstaterna br vidta fr att
garantera att barn skyddas frn frsljning av barn, barnprostitution och barnpornografi,
som ven anser att konventionen om barnets rttigheter erknner barnets rtt att skyddas
frn att bli ekonomiskt utnyttjat och frn ngot arbete som sannolikt kan vara riskfyllt eller
hindra barnets utbildning, eller vara skadligt fr barnets hlsa eller fysiska, psykiska, andliga,
moraliska eller sociala utveckling,
som r allvarligt oroade av den omfattande och kande internationella handeln med barn
i syfte att slja barn, bedriva barnprostitution och barnpornografi,
som r djupt oroade av den utbredda och fortsatta sexturismen, som barn r srskilt srbara
fr, eftersom den direkt frmjar frsljning av barn, barnprostitution och barn pornografi,
som erknner att ett antal srskilt utsatta grupper, inbegripet flickor, lper strre risk att
bli sexuellt utnyttjade och att flickor utgr en oproportionerligt stor andel av de sexuellt
utnyttjade,
som oroas av den kade tillgngen p barnpornografi p Internet och i annan teknik under
utveckling och som erinrar om den internationella konferensen om bekmpning av barnpornografi p Internet, som hlls i Wien 1999, i synnerhet dess slutsatser, dr det krvs
en vrldsomspnnande kriminalisering av produktion, distribution, export, verfring,
import, avsiktligt innehav och annonsering av barnpornografi, och som betonar vikten av
nrmare samarbete och partnerskap mellan regeringarna och Internetindustrin,
som tror att avskaffandet av frsljning av barn, barnprostitution och barnpornografi
kommer att underlttas genom att en helhetssyn antas, som tar hnsyn till de bidragande
faktorerna, inbegripet underutveckling, fattigdom, ekonomiska skillnader, orttvisa socioekonomiska strukturer dysfunktionella familjer, brist p utbildning, migration frnland till
stad, knsdiskriminering, oansvarigt sexuellt beteende av vuxna, skadliga sedvnjor, vpnade konflikter och handel med barn som ven tror att anstrngningar att hja allmnhetens
medvetenhet behvs fr att minska efterfrgan p frsljning av barn, barnprostitution och
barnpornografi och,
som dessutom tror p vikten av att strka det globala partnerskapet mellan alla aktrer
och av att frbttra brottsbekmpningen p nationell niv, som noterar bestmmelserna i
internationella rttsliga instrument som r relevanta nr det gller skydd av barn, inbegripet
Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete avseende internationella adoptioner,
Haagkonventionen om de civila aspekterna p internationella bortfranden av barn, Haagkonventionen om behrighet, tillmplig lag, erknnande, verkstllighet och samarbete i
113

frgor om frldraansvar och tgrder till skydd fr barn samt Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 182 om de vrsta formerna av barnarbete som uppmuntras
av det vervldigande stdet fr konventionen om barnets rttigheter,
som visar p det omfattande engagemang som finns fr att frmja och skydda barnets
rttigheter, som erknner vikten av att genomfra bestmmelserna i handlingsprogrammet fr frhindrande av frsljning av barn, barnprostitution och barnpornografi samt i
den deklaration och den handlingsplan som antogs vid vrldskongressen mot kommersiell
sexuell exploatering av barn som hlls i Stockholm den 27-31 augusti 1996, liksom i andra
relevanta beslut och rekommendationer av berrda internationella organ,
som tar vederbrlig hnsyn till vikten av varje folks traditioner och kulturella vrderingar
nr det gller barnets skydd och harmoniska utveckling,
Artikel 1
Konventionsstaterna skall frbjuda frsljning av barn, barnprostitution och barn-pornografi enligt bestmmelserna i detta protokoll.
Artikel 2
I detta protokoll avses med
a) frsljning av barn: varje handling eller transaktion genom vilken ett barn verfrs av en
person eller grupp av personer till annan mot betalning eller ngon annan form
av ersttning,
b) barnprostitution: anvndning av ett barn i sexuella handlingar mot betalning eller ngon
annan form av ersttning,
c) barnpornografi: framstllning,
av vilket som helst slag, av ett barn som deltar i verkliga eller simulerade ofrblommerade
sexuella handlingar eller varje framstllning av ett barns knsorgan fr huvudsakligen
sexuella syften.
Artikel 3
1. Varje konventionsstat skall skerstlla att tminstone fljande handlingar och verksamheter omfattas helt av dess straffrttsliga lagstiftning, oavsett om brotten begs inom ett
land eller r grnsverskridande och oavsett om de begs p individuell basis eller i organiserad form:
a) Nr det gller frsljning av barn enligt artikel 2
i) att bjuda ut, leverera eller ta emot ett barn, p vilket stt det n sker, i syfte att
a. barnet skall utnyttjas sexuellt,
b. att barnets organ skall verltas i vinstsyfte,
c. att barnet skall sttas i tvngsarbete,
114

ii) att som mellanhand otillbrligt framkalla samtycke till adoption
av ett barn i strid med tillmpliga internationella rttsliga instrument
om adoption.
b) Att bjuda ut, ta emot, skaffa fram eller tillhandahlla ett barn fr barnprostitution enligt
artikel 2.
c) Att producera, distribuera, sprida, importera, exportera, bjuda ut eller slja eller att fr
sdant syfte, inneha barnpornografi enligt definitionen i artikel 2.
2. Med frbehll fr bestmmelserna i den nationella lagstiftningen i en konventionsstat
skall detsamma glla frsk att beg samt medhjlp och annan medverkan till ngon av de
nmnda handlingarna.
3. Varje konventionsstat skall belgga sdana brott med lmpliga straff som beaktar deras
allvarliga beskaffenhet.
4. Med frbehll fr bestmmelserna i dess nationella lagstiftning skall varje konventionsstat vidta tgrder fr att, nr det r lmpligt, faststlla juridiska personers ansvar fr brott
som anges i punkt 1 i denna artikel. Beroende p konventionsstatens nationella rttsliga
principer, kan ett sdant ansvar fr juridiska personer vara straffrttsligt, civilrttsligt eller
administrativt.
5. Konventionsstaterna skall vidta alla lmpliga rttsliga och administrativa tgrder fr att
skerstlla att alla personer som r inblandade i adoptionen av ett barn handlar i verensstmmelse med tillmpliga internationella rttsliga instrument.
Artikel 4
1. Varje konventionsstat skall vidta sdana tgrder som kan vara ndvndiga fr att faststlla sin behrighet ver de brott som anges i artikel 3.1 nr brotten begs p dess territorium eller ombord p ett fartyg eller flygplan som r registrerat i den staten.
2. Varje konventionsstat fr vidta sdana tgrder som kan vara ndvndiga fr att faststlla
sin behrighet ver de brott som anges i artikel 3.1 i fljande fall:
a) Nr den misstnkta grningsmannen r medborgare i den staten eller en person som r
stadigvarande bosatt p dess territorium.
b) Nr offret r medborgare i den
staten.
3. Varje konventionsstat skall ven vidta sdana tgrder som kan vara ndvndiga fr att
faststlla sin behrighet ver de ovannmnda brotten nr den misstnkta grningsmannen
vistas p dess territorium och den inte utlmnar honom eller henne till en annan konventionsstat av det sklet att brottet har begtts av en av dess
medborgare.
4. Detta protokoll utesluter inte ngon straffrttslig behrighet som utvas i enlighet med
nationell lagstiftning.
115

Artikel 5
1. De brott som anges i artikel 3.1 skall anses som utlmningsbara brott enligt varje befintligt utlmningsavtal mellan konventionsstater och brotten skall ocks anses som utlmningsbara brott enligt varje utlmningsavtal som senare ings mellan sdana, i enlighet med
de villkor som anges i dessa avtal.
2. Om en konventionsstat i vilken frekomsten av ett avtal r ett villkor fr utlmning
mottar en utlmningsframstllning frn en annan konventionsstat som den inte har ngot
utlmningsavtal med, fr den betrakta detta protokoll som rttslig grund fr utlmning med
avseende p sdana brott. Utlmning skall ske p de villkor som freskrivs i den anmodade
konventionsstatens lagstiftning.
3. Konventionsstater i vilka frekomsten av ett avtal inte r ett villkor fr utlmning skall
sinsemellan erknna sdana brott som utlmningsbara brott om inte annat fljer av villkoren i den anmodade statens lagstiftning.
4. Sdana brott skall fr utlmning mellan konventionsstater behandlas som om de hade
begtts inte bara p den plats dr de intrffade utan ven p territorierna i de stater av vilka
det krvs att de skall faststlla sin behrighet i enlighet med artikel 4.
5. Om en utlmningsframstllning grs med avseende p ett brott som beskrivs i artikel 3.1
och den anmodade konventionsstaten inte utlmnar eller kommer att utlmna p grundval
av grningsmannens nationalitet, skall den staten vidta lmpliga tgrder fr att verlmna
rendet till sina behriga myndigheter fr tal.
Artikel 6
1. Konventionsstater skall ge varandra strsta mjliga bistnd i samband med utredningar
eller lagfrings- eller utlmningsfrfaranden med anledning av de brott som anges i artikel
3.1, inbegripet bistnd att skaffa fram de bevis de frfogar ver och som krvs fr
frfarandet.
2. Konventionsstater skall fullgra sina skyldigheter enligt punkt1 i denna artikel i verensstmmelse med de frdrag eller andra verenskommelser om msesidig rttslig hjlp som
eventuellt finns mellan dem. Om det inte finns ngra sdana frdrag eller verenskommelser skall konventionsstater ge varandra bistnd i enlighet med sin nationella lagstiftning.
Artikel 7
Konventionsstaterna skall, om inte annat fljer av bestmmelserna i deras nationella lagstiftning,
a) vidta tgrder fr att mjliggra beslag och frverkande, nr det r lmpligt, av
i) freml, s som utrustning, tillgngar och andra hjlpmedel som anvnts fr att beg eller
underltta brott enligt detta protokoll,
ii) vinster som hrrr frn sdana
brott,
b) verkstlla framstllningar frn en annan konventionsstat om beslagtagande eller frverkande av freml eller vinster som avses i a, i och ii,
116

c) vidta tgrder i syfte att tillflligt eller slutgiltigt stnga lokaler som anvnds till att beg
sdana brott.
Artikel 8
1. Konventionsstaterna skall besluta om lmpliga tgrder fr att under alla stadier av det
straffrttsliga frfarandet skydda de rttigheter och intressen de barn har som r offer fr
de verksamheter som r frbjudna enligt detta protokoll, srskilt genom att
a) erknna barnens srbarhet och anpassa frfarandena till deras srskilda behov, inbegripet
deras speciella behov som vittnen,
b) informera barnen om deras rttigheter och deras roll i samt omfattningen, utvecklingen
och den fortsatta handlggningen av frfarandena samt om avgrandet
av deras fall,
c) lta barnens synpunkter, behov och intressen framfras och beaktas i frfaranden dr
deras personliga intressen berrs, p ett stt som r frenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler,
d) tillhandahlla lmpligt std till barnen under hela rttsprocessen,
e) skydda, nr det r lmpligt, barnens privatliv och identitet och vidta tgrder i enlighet
med nationell lagstiftning fr att undvika otillbrlig spridning av information som skulle
kunna leda till att barnen identifieras,
f) ge barnen och deras familjer och vittnen skydd mot hotelser och vedergllning i lmpliga
fall,
g) undvika ondig frsening i handlggningen av renden och verkstllande av avgranden
som rr ersttning till barnen.
2. Konventionsstaterna skall skerstlla att oskerhet i frga om offrets verkliga lder inte
frhindrar inledande av brottsutredningar, inbegripet utredningar som syftar till att faststlla offrets lder.
3. Konventionsstaterna skall skerstlla att barnets bsta kommer i frsta rummet vid rttsvsendets behandling av barn som r offer fr de brott som beskrivs i detta protokoll.
4. Konventionsstaterna skall vidta tgrder fr att skerstlla att personer som arbetar med
offer fr de brott som r frbjudna enligt detta protokoll ges lmplig utbildning, srskilt i
juridik och psykologi.
5. Konventionsstaterna skall i lmpliga fall anta tgrder fr att skydda sdana personers
och/eller organisationers skerhet och integritet som r engagerade i att frhindra och/eller
skydda och rehabilitera offer fr sdana brott.
6. Ingenting i denna artikel fr tolkas s att det pverkar eller r ofrenligt med den anklagades rtt till en rttvis och opartisk rttegng.
117

Artikel 9
1. Konventionsstaterna skall anta eller frstrka, genomfra och sprida lagar och administrativa tgrder, social politik och program fr att frebygga de brott som avses i detta
protokoll. Srskild uppmrksamhet skall gnas t att skydda barn som r srskilt srbara
fr sdan verksamhet.
2. Konventionsstaterna skall genom information p alla lmpliga stt, utbildning och vidareutbildning frmja medvetenheten hos allmnheten, inbegripet barn, om frebyggande
tgrder och om de skadliga effekterna av de brott som avses i detta protokoll. Konventionsstaterna skall vid fullgrandet av sina frpliktelser enligt denna artikel uppmuntra till
medverkan av samhllet och, srskilt, av barn och offer, i sdan niv.
3. Konventionsstaterna skall vidta alla mjliga tgrder i syfte att se till att allt lmpligt bistnd ges till offren fr sdana brott, inbegripet deras fullstndiga teranpassning i samhllet
och deras fullstndiga fysiska och psykiska terhmtning.
4. Konventionsstaterna skall skerstlla att alla offer fr de brott som beskrivs i detta protokoll fr tillgng till lmpliga frfaranden fr att utan diskriminering ska skadestnd frn
dem som r juridiskt ansvariga.
5. Konventionsstaterna skall vidta lmpliga tgrder i syfte att effektivt frbjuda produktion
och spridning av material som annonserar om de brott som beskrivs i detta protokoll.
Artikel 10
1. Konventionsstaterna skall vidta alla ndvndiga tgrder fr att strka det internationella samarbetet genom multilaterala, regionala och bilaterala arrangemang om frebyggande, upptckt, utredning, tal och bestraffning av dem som r ansvariga fr handlingar
som omfattar frsljning av barn, barnprostitution, barnpornografi och barnsexturism.
Konventionsstaterna skall ven frmja internationellt samarbete och samverkan mellan
myndigheter, nationella och internationella icke statliga organisationer och internationella
organisationer.
2. Konventionsstaterna skall frmja internationellt samarbete fr att bist barnoffer i deras
fysiska och psykiska terhmtning, teranpassning i samhllet och repatriering.
3. Konventionsstaterna skall frmja ett kat internationellt samarbete fr att angripa de
grundorsaker, till exempel fattigdom och underutveckling, som bidrar till att barn r srbara
fr frsljning av barn, barnprostitution, barnpornografi och barnsexturism.
4. De konventionsstater som har mjlighet skall tillhandahlla finansiellt, tekniskt eller annat bistnd genom befintliga multilaterala, regionala, bilaterala eller andra program.
Artikel 11
Ingenting i detta protokoll skall pverka ngra bestmmelser som gr lngre nr det gller
att frverkliga barnets rttigheter och som kan ing i
a) en konventionsstats lagstiftning,
b) internationell rtt som r i kraft fr den staten.
118
Artikel 12
1. Varje konventionsstat skall inom tv r efter detta protokolls ikrafttrdande fr den
konventionsstaten lmna en rapport till kommittn fr barnets rttigheter med utfrlig
information om de tgrder den vidtagit fr att genomfra bestmmelserna i protokollet.
2. Efter avgivandet av den utfrliga rapporten skall varje konventionsstat i de rapporter den
avger till kommittn fr barnets rttigheter i enlighet med artikel 44 i konventionen inkludera all ytterligare information om genomfrandet av bestmmelserna i detta protokoll.
Andra konventionsstater i protokollet skall avge en rapport vart femte r.
3. Kommittn fr barnets rttigheter kan begra ytterligare information frn konventionsstaterna om genomfrandet av bestmmelserna i detta protokoll.
Artikel 13
1. Detta protokoll r ppet fr undertecknande av varje stat som r part i konventionen
eller som har undertecknat den.
2. Detta protokoll skall ratificeras och r ppet fr anslutning av varje stat som r part i
konventionen eller som har undertecknat den. Ratifikations- eller anslutningsinstrument
skall deponeras hos Frenta nationernas generalsekreterare.
Artikel 14
1. Detta protokoll trder i kraft tre mnader frn den dag d det tionde ratifikations- eller
anslutningsinstrumentet deponerades.
2. Fr varje stat som ratificerar detta protokoll eller ansluter sig till det efter dess ikrafttrdande trder protokollet i kraft en mnad frn den dag d dess eget ratifikations- eller
anslutningsinstrument deponerades.
Artikel 15
1. En konventionsstat kan nr som helst sga upp detta protokoll genom skriftlig notifikation till Frenta nationernas generalsekreterare, som drefter skall underrtta de andra
konventionsstaterna och alla stater som har undertecknat konventionen. Uppsgningen
trder i kraft ett r frn den dag d generalsekreteraren mottog notifikationen.
2. En sdan uppsgning skall inte innebra att konventionsstaten befrias frn sina taganden enligt detta protokoll med avseende p ngot brott som intrffar fre den dag d
uppsgningen trder i kraft. Inte heller skall en sdan uppsgning p ngot stt pverka
den fortsatta behandlingen av ett rende som redan tagits upp av kommittn fr barnets
rttigheter fre den dag d uppsgningen trder i kraft.
Artikel 16
1. Varje konventionsstat fr fresl en ndring och verlmna frslaget till Frenta nationernas generalsekreterare. Generalsekreteraren skall sedan versnda ndringsfrslaget till
konventionsstaterna med en begran om att dessa anger om de tillstyrker att en konferens
med konventionsstaterna sammankallas fr att behandla och rsta om frslagen. Om minst
en tredjedel av staterna inom fyra mnader efter frslagets versndande tillstyrker en
sdan konferens, skall generalsekreteraren sammankalla konferensen i Frenta nationernas
regi. Varje ndringsfrslag som antagits av en majoritet av de vid konferensen nrvarande
119

och rstande konventionsstaterna skall understllas Frenta Nationernas generalfrsamling
fr godknnande.
2. En ndring som antagits enligt punkt 1 i denna artikel trder i kraft nr den har godknts av generalfrsamlingen och accepterats av konventionsstaterna med tv tredjedels
majoritet.
accepterat den, medan vriga konventionsstater fortfarande r bundna av bestmmelserna
i detta protokoll och eventuella tidigare ndringar som de accepterat.
Artikel 17
1. Detta protokoll, dr de arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texterna
ger lika giltighet, skall deponeras i Frenta nationernas arkiv.
2. Frenta nationernas generalsekreterare skall versnda bestyrkta kopior av detta protokoll till alla konventionsstater och alla stater som har undertecknat konventionen.
120

Konventionstexter Pdfversion

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Konventionstexter Pdfversion

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

FN:s konventioner om

Producerat av Justitiedepartementet och Utrikesdepartementet 2006

Internationell konvention om medborgerliga

Fakultativt protokoll till internationella konventionen om

Andra fakultativa protokollet till den internationella

Internationell konvention om ekonomiska, sociala

Internationell konvention om avskaffande

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande

Konvention mot tortyr och annan grym, omnsklig

Konvention om barnets rttigheter

Fakultativt protokoll angende barns indragning i vpnade

Fakultativt protokoll angende handel med barn, barnprostitution

Allmn frklaring om de mnskliga rttigheterna

Allmn frklaring om de mnskliga rttigheterna

Allmn frklaring om de mnskliga rttigheterna

Allmn frklaring om de mnskliga rttigheterna

Allmn frklaring om de mnskliga rttigheterna

Allmn frklaring om de mnskliga rttigheterna

Internationell konvention om medborgerliga och politiska rttigheter

Internationell konvention om medborgerliga

Internationell konvention om medborgerliga och politiska rttigheter

Internationell konvention om medborgerliga och politiska rttigheter

Internationell konvention om medborgerliga och politiska rttigheter

Internationell konvention om medborgerliga och politiska rttigheter

Internationell konvention om medborgerliga och politiska rttigheter

Internationell konvention om medborgerliga och politiska rttigheter

Internationell konvention om medborgerliga och politiska rttigheter

Internationell konvention om medborgerliga och politiska rttigheter

Internationell konvention om medborgerliga och politiska rttigheter

Internationell konvention om medborgerliga och politiska rttigheter

Internationell konvention om medborgerliga och politiska rttigheter

4. Kommittn skall granska de frn konventionsstaterna mottagna rapporterna. Den skall

Internationell konvention om medborgerliga och politiska rttigheter

Internationell konvention om medborgerliga och politiska rttigheter

Internationell konvention om medborgerliga och politiska rttigheter

Internationell konvention om medborgerliga och politiska rttigheter

Fakultativt protokoll till den internationella konventionen

Fakultativt protokoll till den internationella konventionen

Fakultativt protokoll till den internationella konventionen

Fakultativt protokoll till den internationella konventionen

Andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga

Andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen

Andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga

Andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga

Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter

Internationell konvention om ekonomiska, sociala

Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter

Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter

a) ersttning vilken som ett minimum skall ge alla arbetstagare,

Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter

Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter

Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter

Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter

Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter

Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter

Internationell konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering

Internationell konvention om avskaffande

Internationell konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering

Internationell konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering

Internationell konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering

Internationell konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering

Internationell konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering

Internationell konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering