Hem (/)

Beslut & yttranden (/beslut-och-yttranden/) / 4243-13-40m.fl.

Diarienr: 4243-13-40 m.fl. / Beslutsdatum: 17 jun 2014

Skadestndsansprk mot staten med

anledning av sterilisering enligt
knstillhrighetslagen
Justitiekanslerns beslut
Justitiekanslern avslr de 161 ansprk p skadestnd av staten som har framstllts i rendena med
de diarienummer som framgr av bilagan till detta beslut.

rendena
Inledning

I juni och september 2013 tog Justitiekanslern emot ett stort antal ansprk p skadestnd av staten
frn personer som ftt ndrad knstillhrighet efter sterilisering (slutligen 161 skande). Samtliga
skande har svitt framkommit genomgtt sterilisering enligt den tidigare gllande bestmmelsen i
1 5 lagen (1972:119) om faststllande av knstillhrighet i vissa fall (knstillhrighetslagen).
Ingreppen har skett frn mitten av 1970-talet och fram till februari 2013. Skandenas ansprk
grundas i huvudsak p att de anser att lagens krav p sterilisering fr ndrad knstillhrighet har
sttt i strid med svl grundlagen som Europakonventionen. Steriliseringskravet i lagen upphrde
att glla frn och med den 1 juli 2013.

Justitiekanslern ger frst en rttslig bakgrund p det nationella och internationella planet nr det
gller frgan om knstillhrighet och kravet p sterilisering. Drefter redovisas nrmare grunden fr
skandenas ansprk innan Justitiekanslern gr en skadestndsrttslig bedmning av de framstllda
ansprken.

Bakgrund

Fram till 1972 fanns i Sverige inte ngon lagreglering betrffande frgor om ndring av kn och
knstillhrighet. Den 1 juli 1972 trdde knstillhrighetslagen i kraft. Som bakgrund till lagstiftningen
anfrdes i lagens frarbeten bl.a. fljande (prop. 1972:6 s. 46 f.).
 De intersexuella utgr en mycket liten minoritet i det svenska samhllet.
Deras avvikelse skapar emellertid svra anpassningsproblem fr dem.
Deras situation frvrras av att det inte finns ngra klara regler eller
ngon enhetlig praxis i frga om deras mjligheter att f sin egen
uppfattning om vilket kn de tillhr erknd utt. Det r oklart bde vilka
faktorer som skall vara avgrande fr knstillhrigheten och i vilka former
en ndring av den officiellt registrerade knstillhrigheten kan
stadkommas. Inte minst frn humanitr synpunkt skulle det vara av
vrde att f till stnd en reglering av dessa frgor. I likhet med de
sakkunniga och flertalet remissinstanser anser jag mot bakgrund hrav
att det finns anledning att genom srskilda frfattningsbestmmelser
reglera frgan om ndrad knstillhrighet fr intersexuella.

I knstillhrighetslagen 1 5 infrdes bl.a. ett krav p sterilisering eller avsaknad av

fortplantningsfrmga fr att skanden skulle kunna f en ndrad knstillhrighet faststlld.
Betrffande detta krav uttalades fljande i frarbetena (a. prop. s. 49 f.).

Fr att frebygga att en transsexuell person efter faststllande av den

nya knstillhrigheten fr egna barn, dvs. att den som officiellt har manligt
kn blir mor och den som officiellt har kvinnligt kn blir far, krver de
sakkunniga slutligen att skanden skall ha undergtt sterilisering eller av
annan orsak saknar fortplantningsfrmga. Det kan med visst fog
ifrgasttas om ett sdant krav r ndvndigt. Det torde kunna betraktas
som praktiskt taget uteslutet att en transsexuell person efter att ha ftt
ndrad knsregistrering skulle av fri vilja inleda ett sexuellt frhllande
med ngon som hr till samma officiella kn som han sjlv. Risken fr ett
faderskap resp. en graviditet torde drfr, ven om sterilisering inte
freligger, vara utomordentligt liten. Hrtill kommer att sterilisering r ett
ingrepp av allvarlig och inte helt riskfri karaktr. Trots vad som nu har
anfrts har jag dock kommit till den uppfattningen att de sakkunnigas
frslag br fljas ven p denna punkt. Det synes mig nmligen
ndvndigt att helt eliminera risken fr den frvirring i
slktskapsfrhllandena som skulle uppst om en transsexuell person
som ftt sin knsregistrering ndrad skulle f egna barn.

Kravet p sterilisering i knstillhrighetslagen formulerades ursprungligen p s stt att faststllelse

av ndrad knstillhrighet skulle meddelas endast om skanden undergtt sterilisering eller av
annan orsak saknar fortplantningsfrmga. Bestmmelsen i knstillhrighetslagen fick sedermera,
utan att kravet p sterilisering ndrades i sak, fljande fullstndiga lydelse.
 1 En person ska efter egen anskan f faststllt att han eller hon har en
annan knstillhrighet n den som framgr av folkbokfringen, om han
eller hon
1. sedan en lng tid upplever att han eller hon tillhr det andra knet,
2. sedan en tid upptrder i enlighet med denna knsidentitet,
3. mste antas komma att leva i denna knsidentitet ven i framtiden,
4. har fyllt arton r, och
5. har steriliserats eller av ngon annan orsak saknar
fortplantningsfrmga.

P det internationella planet drjde utvecklingen i frga om transsexuella personers mjlighet att
ver huvud taget f en ndrad knstillhrighet faststlld. Bland Europardets medlemsstater kom
dock artikel 8 i Europakonventionen med tiden att spela en central roll vid den rttsliga utvecklingen
p omrdet. Enligt den bestmmelsen har enskilda gentemot staten rtt till skydd fr privat- och
familjeliv, men dessa rttigheter kan inskrnkas med std av lag och om det i ett demokratiskt
samhlle r ndvndigt med hnsyn till bl.a. skydd fr hlsa eller moral eller andra personers fri-
och rttigheter.

Ett flertal renden angende knstillhrighet har genom ren prvats av Europadomstolen.
Domstolen pekade i ett avgrande 1986 Rees mot Storbritannien (Application no. 9532/81) p att
det nnu inte fanns ngot enhetligt mnster fr hur staterna bedmde de rttsliga verkningarna av
ndrad knstillhrighet. Ngra medlemsstater hade lagstiftning som innebar att en ndrad
knstillhrighet p vissa villkor kunde erknnas officiellt medan s inte var fallet i andra stater.
Europadomstolen konstaterade att staterna mste ha stor tolkningsmarginal (margin of
appreciation) i denna frga ( 37 i domen). I det aktuella fallet fann domstolen att det frhllandet
att klagandenas knstillhrighet inte hade ndrats i vissa officiella handlingar i Storbritannien inte
innefattade en vertrdelse av artikel 8 i Europakonventionen. Samtidigt framhll domstolen att
konventionen alltid mste tolkas i ljuset av rdande omstndigheter och att behovet av lmpliga lag-
stiftningstgrder mste fortstta att vervgas med beaktande av den vetenskapliga och
samhlleliga utvecklingen p omrdet ( 47 i domen).

En viss utveckling av Europadomstolens praxis betrffande transsexuella personers rttigheter

skedde genom avgrandet i mlet B mot Frankrike 1992 (Application no. 13343/87), dr en
vertrdelse av artikel 8 angende rtten till privatliv konstaterades p grund av att den
transsexuella personen B i Frankrike allmnt sett befann sig i en situation som var ofrenlig med
respekten fr privatlivet. Domstolen hnvisade dock samtidigt till avgrandet i fallet Rees och
konstaterade att det, trots att en viss utveckling hade skett, fortfarande inte fanns ngon
samstmmig syn bland staterna i frga om omfattningen av transsexuella personers rttigheter.
Den rttsliga situationen fr transsexuella personer som ndrade knstillhrighet beskrevs allmnt
som extremt komplex ( 48 i domen).

En mera tydlig kursndring av praxis kom 2002 nr domstolen i stor sammansttning (Grand
Chamber) avgjorde mlen Goodwin respektive I mot Storbritannien (Application no. 28957/95
respektive 25680/94). Domstolen frklarade d terigen att den mste tolka konventionen dyna-
miskt och vara ppen fr att ndra sin praxis, fr att inte riskera att lgga hinder i vgen fr reformer
och frbttringar p omrdet fr mnskliga fri- och rttigheter. Med detta sagt prvade domstolen
klagomlen i ljuset av dvarande frhllanden och fann att det inte lngre fanns ngra tungt
vgande allmnna intressen som stod emot individens rtt att f sin nya knstillhrighet rttsligt
erknd ( 93 i domen angende Goodwin). Till skillnad frn den slutsats man kommit till i 1986 i
fallet Rees mot Storbritannien fann domstolen nu att det utgjorde en vertrdelse av artikel 8 om
rtten till skydd fr privatlivet nr klagandenas ndrade knstillhrighet inte hade blivit fullt ut erknd
i Storbritannien.

Vid sidan av frgan om att f en ny knstillhrighet faststlld har Europadomstolen prvat flera
andra fall angende omfattningen av transsexuella personers rttigheter. I fallet X, Y och Z mot
Storbritannien (Application no. 21830/93), dr dom meddelades 1997, hade mannen X som ftts
som kvinna nekats att registreras som far till Z. X levde tillsammans med kvinnan Y som efter
insemination hade ftt Z. Europadomstolen prvade fallet efter att ha konstaterat att artikel 8 i den
del som gller rtten till familjeliv i och fr sig var tillmplig. Domstolen uttalade vidare att inte fanns
ngon enhetlig europeisk syn p frldrarttigheter fr transsexuella eller nr det gllde rtts-
stllningen fr barn som ftts efter konstgjord befruktning och att staterna mste ha stor frihet att
utforma egna regler p dessa omrden. Ngon vertrdelse av konventionen ansgs inte ha skett i
detta fall.

I mlen Parry mot Storbritannien (Application no. 42971/05) och H mot Finland (Application no.
37359/09) har Europadomstolen 2006 respektive 2012 funnit att krav p upplsande av
klagandenas ktenskap fr att deras ndrade knstillhrighet skulle kunna faststllas av
myndigheterna inte har sttt i strid med rtten artikel 8, nr ktenskap enligt nationell lagstiftning
bara har kunnat ings mellan personer av olika kn. 2012 rs avgrande har dock hnskjutits till
avgrande i Grand Chamber och r nnu inte slutligt avgjort.

Det finns inte ngot fall frn Europadomstolen som gller frgan om ett krav p sterilisering fr
faststllande av ndrad knstillhrighet r frenligt med Europakonventionens bestmmelser.

Europardets kommissionr fr mnskliga rttigheter, Thomas Hammarberg, lade 2009 fram en

rapport med titeln Human Rights and Gender Identity. I rapporten konstaterades att det i vissa
europeiska lnder i strid med Europadomstolens praxis fortfarande inte fanns mjlighet att f en
ndrad knstillhrighet officiellt erknd. I de flesta av Europardets medlemsstater fanns visserligen
den mjligheten men vissa krav stlldes, bl.a. p sterilisering. I rapporten uttalades att det
huvudsakliga problemet ur ett mnniskorttsperspektiv r i vilken utstrckning ett s stort intrng i
en individs privatliv kan berttigas och om detta eller andra medicinska ingrepp ska kunna krvas
fr att avgra om ngon tillhr ett visst kn. En analys av frgan mynnade ut i en rekommendation
till konventionsstaterna att avskaffa eventuella krav p sterilisering eller andra obligatoriska medi-
cinska behandlingar fr att f en ndrad knstillhrighet faststlld.

Dessfrinnan hade den svenska regeringen i januari 2006 tillkallat en srskild utredare fr att gra
en versyn av knstillhrighetslagen (dir. 2006:8). Utredarens uppdrag var bl.a. att underska hur
lagen tillmpades och att ta stllning till om lagens krav i olika hnseenden skulle finnas kvar.
Knstillhrighetsutredningen lmnade i mars 2007 betnkandet ndrad knstillhrighet frslag till
ny lag (SOU 2007:16). Dr uttalades bl.a. fljande.
 Vi anser det vara rimligt att krva att en person som har kvinnlig
knstillhrighet inte har manliga knskrtlar och tvrtom. ven om det
framstr som ett extremt undantagsfall, vill vi undanrja mjligheterna att
en person som r folkbokfrd som man fder ett barn. nnu en
omstndighet som vi beaktat vid vra stllningstaganden r den medicin-
ska risk som ett kvarlmnande av de ursprungliga knskrtlarna kan
innebra nr personen genomgr hormonbehandling. Enligt vr
uppfattning utgr frslaget i denna del en kodifiering av den praxis som
rder i knstillhrighetsrenden och, som ovan nmnts, str vl i
verensstmmelse med de nskeml som i princip alla transsexuella har.
Ngot undantag frn kravet br inte kunna meddelas.

Kravet p att den som ansker om ndrad knstillhrighet skall vara steriliserad eller p annat stt
sakna fortplantningsfrmga skall enligt frslaget tas bort frn lagstiftningen ssom varande
obehvligt mot bakgrund av det nmnda frslaget om krav p avlgsnande av knskrtlarna. Vi
freslr emellertid dessutom att en transsexuell person skall ha samma mjligheter som alla andra
personer som s nskar att spara knsceller i nedfryst skick och anvnda dem fr att bli frlder
genom assisterad befruktning efter den juridiska ndringen av knstillhrigheten.

Frslaget ledde inte till lagstiftning.

I juni 2011 verlmnade Socialstyrelsen rapporten Transsexuella och vriga personer med
knsidentitetsstrningar Rttsliga villkor fr faststllelse av knstillhrighet samt vrd och std, till
Socialdepartementet. Rapporten innehll frslag till ndrade villkor fr faststllelse av
knstillhrighet, bl.a. ett avskaffande av kravet p sterilisering.

Det fortsatta lagstiftningsarbetet utmynnade i april 2012 i propositionen ndrad knstillhrighet

(prop. 2011/12:142). Betrffande kravet p sterilisering uttalas dr fljande (s. 55-56).
Under senare r har det skett en tydlig utveckling inom svl FN som
Europardet nr det gller lika mjligheter och rttigheter oavsett
knsidentitet. En grundlggande aspekt av dessa rttigheter r
uppfattningen att ingen ska tvingas genomg medicinsk behandling eller
medicinska ingrepp fr att f sin juridiska knstillhrighet ndrad. I
Europakonventionen skyddas bl.a. respekten fr enskildas privat- och
familjeliv (artikel 8). Europadomstolen har visserligen nnu inte prvat om
ett krav p sterilisering i samband med ndrad knstillhrighet r frenligt
med konventionen. Det kan emellertid inte uteslutas att domstolen i en
framtid kommer att anse att respekten fr privatlivet krver att staterna
inte stller som krav att en person som vill ndra knstillhrighet frst
mste g med p att bli infertil. Som framgr av redovisningen i avsnitt 6
gr rttsutvecklingen internationellt i den riktningen. Ett fortsatt krav p att
den som nskar ndra knstillhrighet ska ha undergtt sterilisering eller
av ngon annan orsak sakna fortplantningsfrmga frefaller med
hnsyn till denna utveckling som otidsenligt. Tvrtom br Sverige, enligt
regeringens mening, vara ledande i arbetet med att vrna transsexuellas
rtt till kroppslig integritet och rttsskerhet.
Sverige var pdrivande i frhandlingarna om Europardets
rekommendation om tgrder fr att motverka diskriminering som har
samband med sexuell lggning eller knsidentitet. Av rekommendationen
framgr att krav som avser fysiska frndringar fr rttsligt erknnande
av ndrad knstillhrighet br ses ver med jmna mellanrum s att
krnkande krav kan undanrjas samt att medlemsstaterna br vidta
lmpliga tgrder fr att skerstlla effektiv tillgng till lmplig vrd och
insatser vid ndring av knstillhrighet utan oskliga krav p den
enskilde.
Att genom sterilisering berva en mnniska mjligheten att f barn r ett
mycket lngtgende och allvarligt ingrepp. Vid en sammantagen
bedmning finner regeringen att det inte finns tillrckliga skl fr att
fortsatt motivera ett krav p sterilisering. Srskilt inte som
barnkonventionens krav om att barn har rtt till vetskap om sitt ursprung
och att omvrdas av sina frldrar synes kunna uppfyllas i de fall
personer som ndrat knstillhrighet blir frldrar. Kravet p sterilisering
br allts avskaffas.
 Ngra remissinstanser har ppekat att de rttsliga konsekvenserna av att
avskaffa kravet p sterilisering mste utredas ytterligare, eftersom den
som ndrar knstillhrighet utan krav p sterilisering kan bli frlder i sin
nya knstillhrighet genom att anvnda kvarvarande knsceller och
knsorgan, som normalt hr till den tidigare knstillhrigheten. I
sammanhanget har bl.a. bestmmelserna om faststllande av rttsligt
frldraskap i frldrabalken nmnts.
Eftersom transsexualism r ovanligt r det sannolikt mycket f personer
som, efter avskaffande av steriliseringskravet, kommer att bli frldrar
efter att ha ndrat knstillhrighet. Sllsyntheten i sig r dock inte ett
acceptabelt skl att fr denna grupp av frldrar och barn stlla lgre
krav p rttsskerhet n fr andra grupper i samhllet.
[]
Beredningsunderlaget r i nulget otillrckligt fr att regeringen i denna
del ska kunna gra en fullstndig bedmning av om ndringar r
ndvndiga. Regeringen avser drfr att skyndsamt komplettera
utredningen, genom att belysa ovan nmnda rttsliga konsekvenser av
att avskaffa kravet p sterilisering. Regeringen avser att terkomma till
riksdagen med frslag dels till ndringar som innebr att
knstillhrighetslagens krav p sterilisering avskaffas, dels till eventuella
ndvndiga fljdndringar i annan lagstiftning.

I den efterfljande propositionen Upphvande av kravet p sterilisering fr ndrad knstillhrighet

(prop. 2012/13:107) freslogs i mars 2013 de ndringar i lagen som trdde i kraft den 1 juli 2013
och som efter utredning av de nrmare rttsliga konsekvenserna allts bl.a. innebar ett
avskaffande av kravet p sterilisering. Det konstaterades ven att avskaffandet av detta krav hade
ett mycket starkt std bland remissinstanserna.

De nu framstllda ansprken

Skandena yrkar att staten ska utge ersttning till var och en av dem med 300 000 kr avseende
svl personskada som ideell skada. P beloppen yrkas rnta enligt 6 rntelagen (1976:635) frn
den 30 augusti 2013 till dess betalning sker. Skandena begr vidare ersttning fr
ombudskostnader i rendena hos Justitiekanslern.

Ngra av skandena har ven anfrt att de drabbats av organfrlust, rr m.m. till fljd av
steriliseringen. De har begrt att Justitiekanslern ska ta stllning till om staten r skadestnds-
skyldig i och fr sig fr sdana skador som har sin grund i tgrder frn hlso- och sjukvrdens
sida.

Skandena har till std fr sina ansprk anfrt sammanfattningsvis fljande.

De har alla steriliserats med tillmpning av 1 5 knstillhrighetslagen. Steriliseringskravet har av
sjukvrden tolkats s att testiklar och svllkroppar eller livmoder, ggstockar och ggledare har
avlgsnats. Kravet har ocks inneburit att skandena inte ftt spara knsceller fr framtida bruk.
Ingreppen har allts medfrt total sterilitet fr dem. Om de hade ftt vlja skulle de ha behllit sin
fortplantningsfrmga p ett eller annat stt.

Skandena har nskat och behvt ett korrekt personnummer och juridiskt kn, vilket endast staten
har kunnat tillhandahlla genom myndighetsutvning. Eftersom sterilisering har varit ett krav fr
registrering av deras nya juridiska kn kan det inte anses ha varit ett frivilligt val som de har stllts
infr. I SOU 1999:2 och 2000:20 har det anfrts att sterilisering som ett uttryckligt krav fr annat
myndighetsbeslut inte r att se som ett frivilligt val. Skandena har allts befunnit sig i en situation
som r att betrakta som en tvngssituation.

Frfarandet med ett steriliseringskrav strider mot artikel 3 (frbud mot tortyr) och artikel 8 (rtt till
skydd fr privat- och familjeliv) samt dessa artiklar i kombination med artikel 14 (frbud mot
diskriminering) i Europakonventionen. Det str ocks i strid med skyddet mot ptvingade kroppsliga
ingrepp frn det allmnnas sida i 2 kap. 6 regeringsformen. Kammarrtten i Stockholm har i
december 2012 fastslagit att kravet p sterilisering i knstillhrighetslagen r att jmstlla med
tvng och strider mot svl regeringsformen som Europakonventionen och har drfr sidosatt
kravet vid sin rttstillmpning (ml nr 1968-12).

En vertrdelse av Europakonventionen eller regeringsformen mste anses innefatta fel eller

frsummelse vid myndighetsutvning i den mening som avses i 3 kap. 2 skadestndslagen.
Normbeslut kan ocks utgra myndighetsutvning i skadestndslagens mening. Vad betrffar
Europakonventionen hnvisas srskilt till Europadomstolens avgranden i fallen IG och andra mot
Slovakien (Application no. 15966/04), NB mot Slovakien (Application no. 29518/10) och VC mot
Slovakien (Application no.18968/07); vilka gller romska kvinnor som steriliserats i samband med
frlossning. Europadomstolen har i dessa fall funnit att det skett vertrdelser av svl artikel 3 som
artikel 8 i konventionen.

Det har inte funnits ngra sakliga skl fr steriliseringskravet. 2007 presenterades de s.k.
Yogyakarta-principerna i FN:s rd fr mnskliga rttigheter. Dessa principer klargr de mnskliga
rttigheternas innebrd vad gller sexuell lggning och knsidentitet. Dr anges att ingen ska
tvingas att genomg sterilisering fr lagligt erknnande av sin knstillhrighet. Vidare
rekommenderade Europardets kommissionr fr mnskliga rttigheter 2009 medlemsstaterna att
ta bort eventuella krav p sterilisering fr en individ ska ha rtt att juridiskt byta kn. 2010 freslog
ven Socialstyrelsen att steriliseringskravet skulle tas bort d det saknade saklig grund och var att
se som ett tvng. Sammanslutningen World Professional Association for Transgender Health
(WPATH) har 2010 konstaterat att det inte finns sakliga skl fr att uppstlla ett sdant krav. 2013
har steriliseringskravet i Sverige ifrgasatts inom bde FN och Europardet.

Kravet har orsakat svl personskada (total sterilisering) som ideell skada (krnkning). Vissa av
skandena har ocks drabbats av ytterligare personskada p grund av att sjukvrden tolkat
steriliseringskravet som att en irreversibel sterilisering mste gras, vilket innebr att flera organ tas
bort.

Detta frfarande har lett till organfrlust, knselbortfall m.m. Hlso- och sjukvrdslagen stller krav
p att hlso- och sjukvrden ska bedrivas s att den uppfyller kraven p god vrd; vilket srskilt
innebr att den ska vara av god kvalitet, bygga p respekt fr patientens sjlvbestmmande och in-
tegritet och s lngt det r mjligt utformas och genomfras i samrd med patienten. Dessa krav
kan inte anses ha efterlevts i skandenas fall.
Staten har vllat skadan genom att dels uppstlla kravet p sterilisering i knstillhrighetslagen,
dels underlta att avskaffa kravet trots goda indicier p att det varit att jmstlla med tvng. ven
Socialstyrelsens rttsliga rds beslut att tillmpa lagkravet i de enskilda rendena har varit felaktiga
och skadestndsgrundande fr staten.

Varje enskild skande har hrutver nrmare beskrivit vilka individuella konsekvenser steriliser-
ingen har ftt.

Justitiekanslerns bedmning
Utgngspunkter fr prvningen

Det r tydligt att det idag i Sverige rder bred enighet om att det tidigare gllande kravet p
sterilisering som villkor fr ndrad knstillhrighet inte kan upprtthllas i ett samhlle dr
transsexuellas rttigheter fullt ut ska respekteras. Det r emellertid ocks tydligt att uppfattningen
om vad som r rttfrdigt och betraktas som moraliskt och etiskt frsvarbart skiftar ver tid och att
den lagstiftning som r aktuell i detta rende har beslutats i laga ordning.

Min uppgift i detta sammanhang r inte att anlgga ngra moraliska eller etiska vrderingar p den
numera upphvda lagstiftningen utan endast att bedma om det inom ramen fr gllande rtt r
mjligt att tillerknna skandena skadestnd. Den prvning av skadestndsansprk som
Justitiekanslern gr inom ramen fr statens frivilliga skadereglering sker p strikt juridisk grund.

Skadestndsrttsliga utgngspunkter

Enligt 3 kap. 2 1 skadestndslagen (1972:207) ska staten erstta person-skada, sakskada eller
ren frmgenhetsskada som vllas genom fel eller frsummelse vid myndighetsutvning i sdan
verksamhet som staten svarar fr. Enligt 3 kap. 2 2 skadestndslagen ska staten ocks erstta
skada p grund av att ngon krnks p stt som anges i 2 kap. 3 samma lag genom fel eller
frsummelse vid sdan myndighetsutvning. Ersttning fr sdan ideell skada kan utg med std
av 2 kap. 3 skadestndslagen endast nr den skadelidande har utsatts fr en allvarlig krnkning
genom vissa typiskt sett integritetskrnkande brott. Tjnstefel kan enligt praxis endast under vissa
begrnsade omstndigheter anses utgra ett sdant brott. Regleringen i skadestndslagen innebr
att staten normalt inte r skyldig att erstta ideell skada som uppkommer vid myndighetsutvning.

I 3 kap. 7 skadestndslagen stadgas att en talan om ersttning enligt 3 kap. 2 samma lag inte
fr fras med anledning av ett beslut av bl.a. riksdagen eller regeringen, om inte beslutet har
upphvts eller ndrats. Denna bestmmelse har ansetts vara tillmplig ocks i Justitiekanslerns
skaderegleringsverksamhet.

Enligt Hgsta domstolens praxis (se frmst NJA 2005 s. 462 och NJA 2007 s. 584) kan staten ven
bli ersttningsskyldig vid vertrdelser av Europakonventionens bestmmelser. I den mn Sverige
har en frpliktelse att gottgra en vertrdelse av konventionen genom en rtt till skadestnd ska
skadestnd i frsta hand utg med std av 3 kap. 2 skadestndslagen. Vid prvningen enligt 3
kap. 2 skadestndslagen ska bestmmelsen tolkas konformt med konventionen. Nr det gller
ersttning fr ideell skada kan enligt Hgsta domstolen de begrnsningar som fljer av 2 kap. 3
skadestndslagen inte bortfalla ens vid en konventionskonform tolkning. Ersttning fr ideell skada
vid vertrdelser av konventionen kan drmed i regel inte grundas p skadestndslagens regler,
men kan utg utan srskilt lagstd om det krvs fr att uppfylla Sveriges taganden enligt
konventionen.
Regeringsformens reglering inklusive regleringen av de grundlggande fri- och rttigheterna i 2
kapitlet bygger p synsttet att grundlagen ger riktlinjer fr normgivande och verkstllande organ.
Regeringsformen innehller inte ngon bestmmelse som ger enskilda rtt till ersttning vid ver-
trdelser av regeringsformens rttighetsregler. Hgsta domstolen har emellertid, i en dom den 23
april 2014 (ml nr T 5516-12), funnit att ideellt skadestnd kan utdmas av domstol utan srskilt
lagstd vid en vertrdelse av 2 kap. 7 regeringsformen (rtten till medborgarskap).

Processuella frgor

Skandenas ansprk grundas delvis p att den svenska lagstiftningen, dvs. riksdagens beslut om
knstillhrighetslagen, skulle ha innefattat fel eller frsummelse och drmed i sig vara
skadestndsgrundande fr staten. Frgan r d om talefrbudet i 3 kap. 7 skadestndslagen
medfr att den frgan inte kan tas upp till prvning. Eftersom den aktuella bestmmelsen i 1 5
knstillhrighetslagen numera ndrats p s stt att kravet p sterilisering har tagits bort, finns
emellertid inget som hindrar att skandenas ansprk ocks p den grunden prvas av
Justitiekanslern.

Skandena har till std fr sitt ansprk allmnt hnvisat till att kravet p sterilisering i
knstillhrighetslagen har sttt i strid med regeringsformen och Europakonventionen. Det br drfr
klargras att varken Justitiekanslern eller svenska domstolar kan ta stllning till en begran om s.k.
abstrakt normprvning, dvs. prva om en lag i sig r frenlig med grundlagen eller
Europakonventionen. Inte heller i Europadomstolen tillts sdan abstrakt normprvning. En
fullgrelsetalan innefattar emellertid typiskt sett inte en begran om abstrakt normprvning utan
bygger p att en lag har tillmpats i ett konkret fall. I nu aktuella renden har ocks samtliga
skande begrt skadestnd av staten med hnvisning till att bestmmelsen i knstillhrighetslagen i
varje enskilt fall har tillmpats mot dem i strid med regeringsformen och Europakonventionen.
Frbudet mot abstrakt normprvning hindrar drfr inte att Justitiekanslern tar stllning till
ansprken.

Frgan om ersttning kan utg med std av Europakonventionen

Jag prvar frst om det kan anses ha frekommit en vertrdelse av ngon av

Europakonventionens bestmmelser i skandenas fall. Jag uppfattar att skandenas stndpunkt att
steriliseringarna har sttt i strid med Europakonventionens bestmmelser utgr den primra
rttsliga grunden fr deras ansprk.

Skandena har beropat frbudet mot tortyr eller omnsklig eller frnedrande behandling i artikel 3,
skyddet fr privat- och familjeliv i artikel 8 samt frbudet mot diskriminering i artikel 14.

Artikel 3 har fljande lydelse.

Artikel 3 Frbud mot tortyr

Ingen fr utsttas fr tortyr eller omnsklig eller frnedrande behandling
eller bestraffning.

Frbudet enligt artikel 3 r absolut, dvs. det r inte mjligt att gra ngra undantag frn det med
hnsyn till motstende intressen. Den omnskliga eller frnedrande behandlingen mste dock vara
p visst stt kvalificerad fr att omfattas av artikelns tillmpningsomrde. Europadomstolen har
drvid framhllit att endast en behandling som knnetecknas av betydande hrdhet eller
hnsynslshet kan falla in under artikel 3. (Se t.ex. Danelius, Mnskliga rttigheter i europeisk
praxis, 4 uppl., s. 73).

Frgan om det har frekommit tortyr eller omnsklig eller frnedrande behandling avgrs utifrn en
helhetsbedmning av omstndigheterna i det enskilda fallet. Syftet med behandlingen r d en
faktor som beaktas, srskilt frgan om en tgrd har vidtagits fr att frnedra eller nedvrdera en
individ. Avsaknad av en sdan avsikt utesluter dock inte att det kan vara frga om en vertrdelse
av artikel 3.

Ptvingad sterilisering kan innefatta en vertrdelse av artikel 3. Skandena har srskilt hnvisat till
vissa slovakiska fall dr Europadomstolen har funnit att steriliseringar skett p ett stt som har sttt
i strid med denna bestmmelse.

De beropade fallen gller romska kvinnor som hade steriliserats i samband med frlossning med
hnvisning till en sedermera upphvd lag. I dessa fall, som allts inte innefattade frgor om
knstillhrighet, var det vid Europadomstolens bedmning av avgrande betydelse att kvinnorna
inte hade gett ngot informerat samtycke till steriliseringarna, som hade motiverats av hlsoskl
frn de slovakiska myndigheternas sida. Frenklat uttryckt hade steriliseringarna skett nr
kvinnorna var ofrmgna att protestera.

I skandenas fall har ingreppen skett under helt andra frhllanden. Steriliseringen av skandena
har utgjort ett led i frfarandet fr att f en ndrad knstillhrighet faststlld. Den har allts
motiverats av andra skl n i de slovakiska fallen. Besluten har inte heller fattats hastigt utan
skandena har beretts tillflle att gra ett medvetet stllningstagande och de har samtyckt till att
steriliseras. Med detta sagt r det samtidigt skert riktigt, som skandena ocks anfrt, att de
upplevt att de inte har haft ngot alternativ till sterilisering. De har emellertid sjlva anskt om nd-
rad knstillhrighet och d varit medvetna om eller blivit informerade om att detta frutsatte
sterilisering. Kravet p sterilisering har frn myndigheternas sida i deras fall inte haft sin grund i
ngon avsikt att frnedra eller nedvrdera skandena.

Det br betonas att vid en bedmning av om det har skett en vertrdelse av Europakonventionen
s mste rttsfall frn Europadomstolen som gller andra omstndigheter och frhllanden i andra
medlemsstater betraktas med frsiktighet (jfr SOU 2010:87, s. 416 ff.). De slovakiska fall som
skandena har hnvisat till skiljer sig som nyss beskrivits i vsentliga avseenden frn skandenas
fall och mste drfr anses som mindre relevanta vid prvningen av de nu framstllda ansprken.
De beropade rttsfallen ger enligt min bedmning inte std fr uppfattningen att behandlingen av
skandena skulle kunna utgra vertrdelser av artikel 3 i konventionen. Jag kan inte heller i vrigt
finna std i Europadomstolens praxis fr att behandlingen av skandena skulle kunna kvalificeras
som innefattande tortyr eller omnsklig eller frnedrande behandling i den mening som avses i
artikel 3 i konventionen. Ngon vertrdelse av den bestmmelsen kan drfr enligt min bedmning
inte anses ha frekommit.

Artikel 8 i konventionen angende skydd fr privat- och familjelivet har en annan konstruktion n
artikel 3. Den ger enskilda rttigheter p privat- och familjelivets omrde, men dessa rttigheter fr
inskrnkas om vissa angivna villkor r uppfyllda.
 Artikel 8 Rtt till skydd fr privat- och familjeliv
1. Var och en har rtt till respekt fr sitt privat- och familjeliv, sitt hem
och sin korrespondens.
2. Offentlig myndighet fr inte inskrnka tnjutande av denna rttighet
annat n med std av lag och om det i ett demokratiskt samhlle r
ndvndigt med hnsyn till statens skerhet, den allmnna skerheten,
landets ekonomiska vlstnd eller till frebyggande av oordning eller brott
eller till skydd fr hlsa eller moral eller fr andra personers fri- och
rttigheter.

Det str klart att skandena vid handlggningen av sina respektive renden om ndrad
knstillhrighet, en ndring som enligt svensk lag fram till den 1 juli 2013 frutsatte sterilisering, har
befunnit sig i en situation som berrt deras rtt till svl privatliv som familjeliv. Nr steriliseringen
har utfrts mste det ocks anses ha skett en inskrnkning i deras privatliv (det medicinska
ingreppet) och deras familjeliv (deras mjlighet att f biologiska barn).

Frgan r emellertid om den inskrnkning av skandenas rttigheter enligt artikel 8.2 i Europa-
konventionen som steriliseringen har inneburit r sdan att den kan godtas. Det str klart att
inskrnkningen varit tydligt freskriven i lag. ven om man idag, mot bakgrund av den lagndring
som skedde den 1 juli 2013, ser saken annorlunda mste det tidigare gllande kravet p
sterilisering ocks anses ha haft ett legitimt ndaml, nmligen i frsta hand att skydda andra
personers fri- och rttigheter. Steriliseringskravet syftade ju frmst till att undvika de komplikationer
det ansgs kunna medfra om ett barn fick en biologisk mor som efter ndrad knstillhrighet
juridiskt sett var man eller en biologisk far som juridiskt sett var kvinna.

Europakonventionen ska, som Europadomstolen ofta har framhllit, tolkas dynamiskt, dvs. i ljuset
av samhllsutvecklingen och frndringar i rttsuppfattningen i konventionsstaterna. Det innebr att
den tolkning av en bestmmelse som kan ha varit accepterad och gllande vid en viss tidpunkt kan
frndras med tiden. Detta gller srskilt inom omrden dr synsttet successivt har ndrats, t.ex. i
frga om rttigheter fr barn fdda utom ktenskapet eller rttigheter fr homosexuella (jfr SOU
2010:87, Skadestnd och Europakonventionen, s. 142).

Betrffande transsexuella personers rttigheter str det vid en genomgng av Europadomstolens

praxis klart att konventionsstaterna historiskt sett har medgetts en bred tolkningsmarginal och en
stor handlingsfrihet p det nationella planet, men ocks att Europadomstolens synstt har
genomgtt vsentliga frndringar ver tiden.

Sett i ett europeiskt perspektiv s var Sverige tidigt ute med lagstiftning i syfte att underltta tillvaron
fr transsexuella och andra personer som var i behov av ndrad knstillhrighet. Redan i samband
med tillkomsten av knstillhrighetslagen 1972 diskuterades, som inledningsvis beskrivits, behovet
av ett krav p sterilisering. Det fredragande statsrdet anslt sig emellertid till de sakkunnigas
frslag om ett sdant krav vilket ocks infrdes i lagen. Med hnsyn till de vetenskapliga och sam-
hlleliga vervganden som lg till grund fr beslutet och de uppfattningar som rdde vid den
tidpunkten kan infrandet av kravet knappast ifrgasttas ur ett konventionsrttsligt perspektiv.
En genomgng av Europadomstolens praxis visar att det var frst p 2000-talet som domstolen
tydligt flyttade fram positionerna nr det gller transsexuella personers rttigheter. Det handlade d
om den mest grundlggande frgan, nmligen mjligheten att ver huvud taget f en ndrad
knstillhrighet faststlld (se bl.a. det ovan redovisade fallet Goodwin). I andra frgor om
transsexuellas rttigheter har domstolen med hnvisning till staternas breda handlingsfrihet p detta
omrde fortsatt varit frsiktig med att konstatera vertrdelser av konventionen.

Det finns som nmnts inte ngra avgranden frn Europadomstolen som gller sterilisering eller
annan medicinsk behandling som krav fr ndrad knstillhrighet. Detta konstaterade ocks
Kammarrtten i Stockholm i december 2012 i avgrandet i ml nr 1968-12. Kammarrtten
hnvisade inte heller till ngon annan praxis frn Europadomstolen nr den efter en genomgng av
utvecklingen i Sverige fann att steriliseringskravet fick anses st i strid med bl.a. artikel 8 i Europa-
konventionen.

Kravet p sterilisering eller avsaknad av fortplantningsfrmga fr faststllande av ndrad

knstillhrighet har nu avskaffats frn och med den 1 juli 2013. Lagndringen har fregtts av en
utredning som analyserat den vetenskapliga och samhlleliga utvecklingen under senare r. Synen
p behovet av sterilisering eller andra medicinska ingrepp har inte heller i Sverige varit helt entydig
under senare tid, men lagstiftaren har vid en samlad bedmning kommit fram till att det inte lngre
finns skl fr att fortsatt motivera ett sdant krav. Det har i lagstiftningsrendet inte angetts att
kravet skulle strida mot Europakonventionen men dremot konstaterats att (d)et kan emellertid inte
uteslutas att domstolen i en framtid kommer att anse att respekten fr privatlivet krver att staterna
inte stller som krav att en person som vill ndra knstillhrighet frst mste g med p att bli infer-
til (prop. 2011/12:142, s. 55).

Med hnsyn till den vetenskapliga och samhlleliga utveckling som skett p omrdet vore det
orimligt att fortstta att upprtthlla ett krav p sterilisering fr svensk del, ven om detta inte skulle
anses vara ofrenligt med artikel 8 i Europakonventionen. Varken den svenska lagndringen den 1
juli 2013 eller den omstndigheten att det numera inte kan uteslutas att Europadomstolen skulle
underknna ett krav p sterilisering som en frutsttning fr ndrad knstillhrighet innebr
emellertid att ett sdant krav i frfluten tid har sttt i strid med artikel 8. Tvrtom talar
Europadomstolens praxis betrffande transsexuellas rttigheter snarast fr att det inte ens idag r
sjlvklart att kravet, som alltjmt synes upprtthllas i flera av medlemsstaterna, skulle ifrgasttas
av domstolen. Det har som nmnts under lng tid funnits motstende intressen som mste anses
ha varit, i konventionens mening, legitima.

Sammanfattningsvis kan jag inte finna att upprtthllandet av kravet p sterilisering, som allts
gllde enligt lag till och med den 30 juni 2013, i tiden fram till dess kan anses ha varit ofrenligt med
artikel 8 i Europakonventionen.

Skandena har ven hnvisat till artikel 14 i Europakonventionen, vilken har fljande lydelse.

Artikel 14 Frbud mot diskriminering

tnjutandet av de fri- och rttigheter som anges i denna konvention skall
skerstllas utan ngon tskillnad ssom p grund av kn, ras, hudfrg,
sprk, religion, politisk eller annan skdning, nationellt eller socialt
ursprung, tillhrighet till nationell minoritet, frmgenhet, brd eller
stllning i vrigt.
Eftersom skandenas situation faller inom tillmpningsomrdet fr artikel 8, rtten till skydd fr
privat- och familjeliv, r artikel 14 i frening med artikel 8 som utgngspunkt tillmplig hr (jfr t.ex.
det ovan redovisade fallet H mot Finland, 62). En andra frutsttning fr att artikeln ska kunna
tillmpas r dock att det finns en skillnad i behandlingen av personer i jmfrbara situationer.

Skandena synes jmfra sin situation med alla som inte vill f en ndrad knstillhrighet faststlld
men srskilt med personer som genomgr medicinsk behandling som riskerar att pverka deras
fertilitet. Skandena har framhllit att den sistnmnda kategorin personer har ftt hjlp med att
spara knsceller, vilket skandena varit frbjudna att gra.

Enligt min uppfattning r de situationer som skandena beropar inte jmfrbara i den mening som
krvs fr att artikel 14 i Europakonventionen ska kunna anses tillmplig. Situationen fr en person
som genomgr medicinsk behandling p grund av sjukdom i allmnhet kan inte anses jmfrbar
med situationen fr den som genomgr behandling fr att f en ndrad knstillhrighet faststlld.
Skandenas situation kan inte heller anses jmfrbar med alla de vilkas knsidentitet
verensstmmer med deras biologiska knstillhrighet. Under alla frhllanden kan den tskillnad
som har skett genom kravet p sterilisering, av samma skl som steriliseringskravet inte kan anses
ha varit ofrenligt med artikel 8, inte heller anses ha innefattat en vertrdelse av diskriminerings-
frbudet i artikel 14 (jfr t.ex. Parry mot Storbritannien, Application no. 42971/05).

Det som nu redovisats innebr att jag inte kan finna att skandenas rttigheter enligt artiklarna 3, 8
och 14 i Europakonventionen har vertrtts genom det krav p sterilisering enligt
knstillhrighetslagen som har varit gllande och tillmpats gentemot dem i tidsperioden den 1 juli
1972 den 30 juni 2013. Inte heller har den nrmare innebrd som steriliseringskravet givits nr det
tolkats av Socialstyrelsens rttsliga rd och av frvaltningsdomstolarna inneburit ngon krnkning
av skandenas rttigheter enligt dessa artiklar.

Frgan om ersttning kan utg med std av regeringsformen

Enligt 2 kap. 6 regeringsformen r var och en gentemot det allmnna skyddad mot ptvingade
kroppsliga ingrepp. Denna rttighet fr begrnsas genom lag men endast fr att tillgodose ndaml
som r godtagbara i ett demokratiskt samhlle. Begrnsningen fr inte g utver vad som r nd-
vndigt med hnsyn till ndamlet som har franlett den (se 2 kap. 20 och 21 regeringsformen).

Hgsta domstolen uttalade i domen den 23 april 2014 i ml nr T 5516-12 att en vertrdelse av
bestmmelsen i 2 kap. 7 regeringsformen r av sdant slag att vervgande skl talar fr att
ideellt skadestnd ska kunna dmas ut av domstol. Avgrandet kan enligt min uppfattning inte
anses sl fast en generell princip om rtt till ersttning fr ideell skada vid vertrdelser av samtliga
i regeringsformen angivna fri- och rttigheter. ven om en sdan rtt skulle anses freligga kan det
emellertid, av samma skl som har anfrts nr det gller Europakonventionens bestmmelser, inte
heller anses ha frekommit ngon vertrdelse av regeringsformen nr knstillhrighetslagens
steriliseringskrav under den aktuella tidsperioden har tillmpats gentemot skandena.

Frgan om ersttning kan utg p grund av fel eller frsummelse av Socialstyrelsens rttsliga rd

Ngra av skandena har uppgett att de anser sig ha blivit krnkta eller p annat stt felaktigt
behandlade av Socialstyrelsens rttsliga rd. Det som har framkommit i rendena hr ger emellertid
inte std fr att det vid rdets handlggning av skandenas renden har frekommit ngot som
utgr fel eller frsummelse i skadestndslagens mening.

Frgan om ersttning kan utg med hnvisning till att sdan beviljats steriliserade i andra fall
Skandena har ingende redogjort fr delar av innehllet i steriliseringsutredningens betnkanden
SOU 1999:2 respektive SOU 2000:20. De har ven hnvisat till vissa av slutsatserna dr.
Utredningens frslag mynnade ut i lagen (1999:332) om ersttning till steriliserade i vissa fall. Enligt
den lagen kan vissa personer som steriliserats mot sin vilja eller p ngon annans initiativ begra
och erhlla ekonomisk ersttning av staten. Bakgrunden till lagen var enligt uttalande i frarbetena
fljande (prop. 1998/99:71, s. 8).

Fram till r 1976 steriliserades ett stort antal mnniskor i vrt land med
std av d gllande steriliseringslagstiftning. Lagarnas utformning och hur
de kom att tillmpas i praktiken prglades bl.a. av ett rashygieniskt
synstt och en tro p folkrening som var frhrskande bland mnga
beslutsfattare, forskare och lkare under frsta hlften av 1900-talet i
Sverige, liksom i andra lnder. Mnga av dem som steriliserades blev
offer fr detta synstt. Sedan lnge r detta ngot som det svenska
samhllet starkt tar avstnd frn.
Steriliseringsutredningen har i enlighet med sina direktiv med frtur
behandlat frgan om ersttning till dem som under tidigare lagstiftning
blivit steriliserade mot sin vilja eller p ngon annans initiativ. Redan nr
utredningen tillsattes var det regeringens uppfattning att det var ytterst
angelget att de som mot sin vilja utsatts fr dessa ingrepp s fort som
det var mjligt fick en upprttelse och en gottgrelse frn staten. Denna
uppfattning har regeringen ocks i dag.

I frarbetena till lagen betonades vidare att den ersttning som kunde utges framfr allt hade en
symbolisk funktion och att det frslag till ersttning som lades fram innebar betydande avsteg frn
gllande skadestndsrttsliga principer betrffande det allmnnas ansvar. Vidare uttalades att
frslaget drfr inte i framtiden kunde beropas av andra grupper som riktar ansprk p skadestnd
mot staten (a. prop., s. 9).

Med hnsyn till att rtten till ersttning enligt den srskilda lagen inte vilar p skadestndsrttslig
grund kan de uttalanden som gjorts i frarbetena och de slutsatser som dragits dr enligt min
bedmning inte verfras eller tillmpas vid den rent skadestndsrttsliga prvning som grs i
skandenas renden hos Justitiekanslern.

Statens skadestndsansvar omfattar inte kommunal verksamhet

Mnga av skandena har ifrgasatt bemtandet frn hlso- och sjukvrdens sida och hnvisat till
bristande information m.m. drifrn nr de har genomgtt den utredning som har krvts fr en
ndring av knstillhrigheten. De har ocks gjort gllande att kraven i hlso- och sjukvrdslagen
inte har efterlevts i deras fall.

Justitiekanslern kan emellertid inte prva ansprk som har samband med brister i behandlingen
inom hlso- och sjukvrden hos ett landsting eller inom ngon annan kommunal verksamhet. Den
som vill framstlla ersttningsansprk p grund av tgrder inom sdan verksamhet mste vnda
sig till det berrda landstinget eller den berrda kommunen. Dessa ansvarar skadestndsrttsligt fr
eventuella fel eller frsummelser inom sin respektive verksamhet. Skador som orsakats av
behandling inom sjukvrden kan ven i vissa fall prvas enligt Patientskadelagen (1996:799).

Sammanfattning

Staten kan vare sig p konventionsrttslig eller p annan grund anses vara skadestndsskyldig
gentemot skandena med anledning av det krav p sterilisering som har varit i kraft i
knstillhrighetslagen och som tillmpats i deras renden under tidsperioden den 1 juli 1972 den
30 juni 2013. Staten svarar inte heller fr eventuella skador som har uppkommit med anledning av
hur hlso- och sjukvrden har tillmpat steriliseringskravet i praktiken. Skandenas ansprk p
skadestnd kan drfr inte bifallas. Det kan drmed inte heller utg ngon ersttning fr
ombudskostnader.

Vid denna bedmning saknas det anledning att nrmare g in p andra skadestndsrttsliga frgor
som annars skulle behva prvas. Det gller till exempel frgor om preskription och om skadans
omfattning betrffande varje enskild skande.

Att skandenas krav nu mste avsls innebr inte att jag ifrgastter att de som vnt sig hit med
sina ansprk har drabbats av all den vnda och de svrigheter och problem som de beskrivit. Det r
uppenbart att det mste ha varit tungt att stllas infr kravet p sterilisering och senare ven
underkasta sig de ingrepp som krvdes fr att f leva med den knstillhrighet som varje individ
nskat och behvt. Som redan framhllits kan Justitiekanslern emellertid endast prva skandenas
ansprk ur ett rent skadestndsrttsligt perspektiv och beslutet ger endast svar p frgan om det
finns ngon laglig grund fr att tillerknna skandena ersttning av staten.