Mnskliga rttigheter[redigera | redigera wikitext]

(Omdirigerad frn De demokratiska fri- och rttigheterna)

Den hr artikeln handlar om den juridiska termen. Fr allmnt historiskt-
filosofiskt perspektiv, se Naturrtt.
Rttighetsteorier
Djurrtt
Medborgerliga rttigheter
Mnskliga rttigheter
Naturrtt
Negativa och positiva rttigheter
Denna tabell: visa redigera

Deklarationen om mnniskans och medborgarens rttigheter, antagen av Frankrikes

nationalfrsamling 1789
De mnskliga rttigheterna (frkortas i vardagliga sammanhang ibland MR) r en del
av folkrtten och vrig internationell rtt, och preciseras i internationella
verenskommelser. Dessa rttigheter reglerar relationen mellan statsmakten och
individen och faststller samtidigt vissa skyldigheter som staten har gentemot
individen. De mnskliga rttigheterna har sitt ursprung i den engelska Magna Carta
frn 1215, den franska Deklarationen om mnniskans och medborgarens rttigheter
frn 1789 och den amerikanska sjlvstndighetsfrklaringen frn 1776. I Sverige var
det Magnus Laduls lag frn 1280 Alsn stadga som gav frlset sina frsta
rttigheter mot kungens makt. Vissa anger Kyros cylinder som ett tidigt exempel p
en upprkning av ngra av dagens mnskliga rttigheter.

De mnskliga rttigheterna anses vara universella, vilket innebr att de gller

ver hela vrlden, oavsett land, kultur eller andra omstndigheter. De gller fr
var och en, oavsett etnisk tillhrighet, hudfrg, kn, sprk, religion, sexuell
lggning, politisk uppfattning eller social stllning. De slr ocks fast att alla
mnniskor r fdda fria, r lika i vrdighet och har samma rttigheter. Endast de
rttigheter som skyddas i den primra folkrtten kan dock upprtthllas i juridisk
mening, oavsett viss stats anslutning till berrda internationella
verenskommelser.

De mnskliga rttigheterna preciseras allts i olika internationella

verenskommelser. Bland dessa verenskommelser kan man skilja mellan konventioner
och protokoll, som blir bindande i.o.m. att staterna uttryckligen frklarar sig
bundna av dem, och frklaringar och deklarationer som utgr politiska
frpliktelser. Den mest knda deklarationen r FN:s Universella Deklaration om de
Mnskliga Rttigheterna frn 1948.

Innehll [dlj]
1 Frhistoria
2 Universella konventioner
3 Internationella konventioner
4 Kategorisering av de mnskliga rttigheterna
5 Skillnader mellan olika deklarationer och konventioner
6 EU, Europakonventionen och mnskliga rttigheter
7 FN
7.1 FN:s rd fr mnskliga rttigheter och andra speciella ndeml
8 Referenser
9 Se ven
10 Externa lnkar
Frhistoria[redigera | redigera wikitext]
Kyros den stores cylinder rknas som ett av de ldsta dokumenten om mnskliga
rttigheter eftersom texten slr vakt om mnniskans rtt till liv, egendom,
tankefrihet, religionsfrihet och rtt att bostta sig var hon vill.[1] Kyros
cylinder r dock prglad av sin samtid men kan i vissa avseenden betraktas som en
fregngare till vr tids universella rttighetsdeklarationer. Ett vsentligt
strre inflytande ver dagens syn p de mnskliga rttigheter torde det engelska
Magna Charta-dokumentet frn 1215 ha utvat. I det begrnsades kungamaktens krav p
suvernitet. Det kom s smningom att utmynna i den i dagens demokratier vedertagna
regeln att ingen kung, president eller annat makthavare kan st ver lagen.

Universella konventioner[redigera | redigera wikitext]

Efter andra vrldskriget har olika dokument arbetats fram inom ramen fr Frenta
Nationernas stadgar som behandlar de mnskliga rttigheterna. De grundlggande
internationella konventionerna r

FN:s allmnna deklaration om de mnskliga rttigheterna (1948)

Folkmordskonventionen (1948)
FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (1965)
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter (1966)
FN:s konvention om civila och politiska rttigheter (1966)
Konventionen mot all slags diskriminering av kvinnor (1979)
Konventionen mot tortyr och annan grym, omnsklig eller frnedrande behandling
eller bestraffning (1984)
Konventionen om barnets rttigheter (1989)
Konventionen till skydd fr alla migrantarbetares och deras familjers rttigheter
(1990)
FN:s deklaration om mnniskorttsfrsvarare (1998)
Konventionen om rttigheter fr personer med funktionsnedsttning (2006)
Konventionen till skydd fr alla mnniskor mot ptvingade frsvinnanden (2006)
Texten till deklarationen om de mnskliga rttigheterna skrevs av FN:s kommission
fr de mnskliga rttigheterna, med Eleanor Roosevelt som ordfrande. Den 10
december 1948 antogs den av generalfrsamlingen med 48 rster fr, 0 emot, och 8
blanka, dribland Sydafrika, Sovjetunionen och vriga lnder i stblocket.

Internationella konventioner[redigera | redigera wikitext]

Den europeiska konventionen angende skydd fr de mnskliga rttigheterna och de
grundlggande friheterna (1950)
Den amerikanska konventionen om mnskliga rttigheter, (1969)
Afrikanska stadgan om mnskliga och folkens rttigheter, (1981)
Kairodeklarationen om de mnskliga rttigheterna i islam (1990; aldrig officiellt
antagen)
Arabiska stadgan om de mnskliga rttigheterna (1994; trdde i kraft maj 2008)
Europeiska unionens stadga om de grundlggande rttigheterna, (2000)
Kategorisering av de mnskliga rttigheterna[redigera | redigera wikitext]
Under Vrldskonferensen i Teheran 1968 fastslogs att de mnskliga rttigheterna och
friheterna r odelbara och avhngiga varandra. Olika stater har emellertid sedan de
ratificerat dem uttryckt kritik fr att de ekonomiska, sociala och kulturella
rttigheterna utvecklats till ambitioner snarare n grundlggande, universella
rttigheter.

1941 formulerade president Roosevelt fyra friheter (The Four Freedoms) som var hans
vision om vrlden efter andra vrldskriget: frihet att tala och uttrycka sig ver
hela vrlden, frihet att tillbedja Gud p sitt eget stt ver hela vrlden, frihet
frn armod (want) och frihet frn rdsla. I synnerhet de tv sista friheterna
brukar framhllas som beskrivning av de mnskliga rttigheterna, d de anses
inbegripa de tv frra.

Olika kategoriseringar kan gras av de mnskliga rttigheterna, men detta grs

alltid utan att dessa rttigheter graderas inbrdes: Rttigheterna gller varje
individs rtt till ett drgligt liv, rtt till sina innersta tankar, skydd fr
familjen, frihet frn tortyr och slaveri, rtt till utbildning och rtt till
yttrandefrihet och deltagande i landets styrelse.
Emellertid preciseras de mnskliga rttigheterna i detalj av en lng rad dokument.
Fr att f en verblick ver dessa kan till exempel fljande kategorier av
rttigheter urskiljas:

Medborgerliga och politiska rttigheter

Ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter
Skydd mot diskriminering
Nationella minoriteter och urbefolkningar
Likhet infr lagen
Barnets rttigheter
Kvinnors rttigheter - kvinnlig rstrtt
Rttigheter fr personer med funktionsnedsttning
Rttigheter fr HBTQ-personer (Yogyakartaprinciperna)
Asylfrgor
vriga frgor
Skillnader mellan olika deklarationer och konventioner[redigera | redigera
wikitext]
Trots att de mnskliga rttigheterna r universella, har dess konventioner
formulerats olika, varfr det ibland uppsttt konflikter i tolkningen.
Europakonventionen och den amerikanska konventionen om de mnskliga rttigheterna,
utgr huvudsakligen frn individens rtt, och har sin idhistoriska upprinnelse i
humanismen, den vsterlndska debatten om naturrtten och upplysningens iddebatt.
Vad betrffar den afrikanska stadgan om de mnskliga rttigheterna, och ven
generellt i u-lnder och i stater utan parlamentariskt demokratiska system,
dribland Kina, har de mnskliga rttigheterna delvis kollektiva formuleringar, och
betonar ven folkets rtt till utveckling, men ocks individers skyldigheter.

Under vrldskonferensen i Wien 1993 uppenbarades tolkningsolikheterna ven s

tillvida att bland annat Kina och Pakistan menade att de mnskliga rttigheterna r
varje stats angelgenhet, och att FN inte har rtt att kontrollera att staterna
efterlever dem. I samband med detta enades konferensen om en deklaration som slog
fast att vrldssamfundet har en universell kontrollfunktion och ska se till att de
mnskliga rttigheterna efterlevs. Fr detta instiftades samma r en hgkommissarie
fr mnskliga rttigheter. Hgkommissarien r placerad i Genve och r tillika chef
fr centret fr de mnskliga rttigheterna.

FN:s deklaration om de mnskliga rttigheterna kan betraktas som internationell lag

genom rttspraxis (international costumary law), ven om den inte till formen r
juridiskt bindande.

EU, Europakonventionen och mnskliga rttigheter[redigera | redigera wikitext]

I EU har Mnskliga rttigheter numera en central plats genom Europakonventionen.
Lnder som vill ska medlemskap i EU mter krav p respekt fr grundlggande
mnskliga rttigheter. EU stller ven krav p omvrlden. EU har ocks utarbetat
srskilda riktlinjer fr att frmja de mnskliga rttigheterna genom sina
relationer med tredje land. Det gller bland annat riktlinjer om ddsstraff och
tortyr samt barns och kvinnors rttigheter.

FN[redigera | redigera wikitext]

FN:s rd fr mnskliga rttigheter och andra speciella ndeml[redigera | redigera
wikitext]
Huvudartikel: FN:s rd fr mnskliga rttigheter
Beslutet att etablera FN:s rd fr mnskliga rttigheter skedde vid Vrldstoppmtet
2005,[2] och rdet grundades formellt av FN:s generalfrsamling den 15 mars 2006.
Rdet har mandat att underska brott mot mnskliga rttigheter samt framfra
rekommendationer om dessa.[3] Rdet r ett underorgan till generalfrsamlingen.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Krigarkung fregrep mnskliga rttigheter Artikel av Ashk Dahln i Svenska
Dagbladet, 29 oktober 2014
^ Resolution adopted by the General Assembly : [without reference to a Main
Committee (A/60/L.1) : 60/1. 2005 World Summit Outcome] (PDF). Frenta Nationernas
Generalfrsamling. 24 oktober 2005. Arkiverad frn originalet den 7 augusti 2009.
Lst 12 augusti 2009.
^ The Human Rights Council. Office of the High Commissioner for Human Rights.
2007. Arkiverad frn originalet den 3 maj 2009. Lst 12 augusti 2009.
^ The United Nations System (PDF). Frenta Nationerna. Arkiverad frn originalet
den 9 januari 2008. Lst 12 augusti 2009.
FN - Globalt uppdrag, huvudred. Lars Eriksson (Sthlm 1995)
Understanding Human rights. Manual om human rights education, Human Security
Network, European Training and Research Centre for Human Rights and Democracy, ed.
Wolfgang Benedek och Minna Nikolova (ETC) (Graz 2003)
Danelius, Hans, Mnskliga rttigheter (Sthlm 1993)
Bring, Ove, De mnskliga rttigheternas vg - genom historien och litteraturen,
Atlantis 2011
Se ven[redigera | redigera wikitext]
Mnniskovrde
Mnniskorttsfrsvarare
Mnskliga rttigheter inom islam
Brott mot mnskligheten
Kyros cylinder
Jus cogens
Externa lnkar[redigera | redigera wikitext]
Wikisource-logo.svg Wikisource har originalverk relaterade till Mnskliga
rttigheter.
Allmn frklaring om de mnskliga rttigheterna
Den svenska regeringens sida om de mnskliga rttigheterna
Svenska Helsingforskommittn fr mnskliga rttigheter
stgruppen fr demokrati och mnskliga rttigheter
MRforum - Svenska icke-statliga organisationers sida om de mnskliga rttigheterna
Svenska sektionen av Amnesty International
Amnesty International
Svenska Rda Korset om de mnskliga rttigheterna
Mnskliga rttigheter - Ryssland
IPS Inter Press Service Nyheter om de mnskliga rttigheterna p svenska
Katalogreferenser
LCCN: sh85026379 GND: 4074725-6 NDL: 00574775
Kategorier: Mnskliga rttigheterRttsekonomi
Navigeringsmeny
Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga
inArtikelDiskussionVisaRedigeraRedigera wikitextVisa historikSk

Sk p Wikipedia
G till
Huvudsida
Deltagarportalen
Skriv en ny artikel
Bybrunnen
Senaste ndringarna
Slumpartikel (bot)
Ladda upp filer
Std Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjlp
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvnlig version
P andra projekt
Bilder & media
Nyheter
Mnskliga rttigheter
Verktyg
Sidor som lnkar hit
Relaterade ndringar
Specialsidor
Permanent lnk
Sidinformation
Wikidataobjekt
Anvnd denna sida som referens
Sprk

English
Espaol

Interlingua
Suomi

116 fler
Redigera lnkar
Sidan redigerades senast den 9 juli 2017 kl. 11.18.
Wikipedias text r tillgnglig under licensen Creative Commons Erknnande-dela-lika
3.0 Unported. Fr bilder, se respektive bildsida (klicka p bilden). Se vidare
Wikipedia:Upphovsrtt och anvndarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFrbehllUtvecklareCookie statementMobil
vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki