SAC:s 50-ARSJUBILEUM
Kongress med ldédebatt
vveriges Arbetares Contralorganisation — den syndika-
listiska fackiiga landsorganisationen — bildades vid en
kongress 1 Stockholm under midsommarhelgen 160
De 2 nirvarande ombuden fOr fackliga organisationer fre
‘eidde en stark strémning inom svensk arbetarvarld, men
vepresenterade effektive endast nagra hundra arbetare. Mfed-
lemssiffran fr 1910 anges tll 696, Mfidsommar 1960 holl SAC
jublleumsleongress, ocksa 4 Stockholm. Ett sjuttiotal om-
‘bud fBretridde da ofa 17.000 medlemmas.
SAC borjade som en mycket liten organisation och har
‘orblivit en liten organisation under hela sin tilivare, fastin
‘mediemsantaletvisat_delvis ganska kraftiga vagrrelser
‘Allmant erkinns dock, att organisationen betytt_ mycket
ner fOr svensk arbetarvGrelse ‘och sambillsutvecking, An
medlemssiffroma kunde gora troligt.
SACs betydelse beror frdimst piatt den under de femtlo
ren oavbrutet och nistan eneam fort fram och efter m6}
ligheterna forverkligat dessa prinelper:
“Arbetarnas fackliga organisation bér genom sjilva_sin
uppbyagnad ge samma rattigheter och i princip samma m0}-
ligheter At alla arbetare, Detta har SAC forverkligat ge
nom att dess grundliggande enheter, do lokala samorgani
Sationema, dt Sppaa f6r alla arbetare oavsett. yrke och
syaeoladtining,
‘Arbetarklassens enhet bbe framtrlida { organisations-
byggnaden, inte genom begrinsning eller upphivande av
de anslutna arbetargruppernas sjalvbestimmande och fil
ansvar. Inom SAC har varje grupp ratt att sfilv bestimma
fom sina arbetevillker, men har Anda stadgeoniig rat Ull
huvudorganisationens std, om den sor sig Wingad att gi i
strld fér att hivda sina intressen, Denna ordning kan verk
vigeam, men har Ullimpats under fomtlo ar delvis under
Inyeket svira fOrhdllanden, utan att huvudorganisationen
Dratit samman. Detta ar ett mirkligt,allttr tet uppmick
sammat bevis fr en {11 samordnings mdjligheter
‘Arbetarnas fackliga organisation br init kinnetecknas
ay sfilvbestimmande och utat av sjalvstindighet. Sjalt
Stindigheten forutsitter obercende bade gentemot offent-
liga myndigheter och politiska. partier. Bn bindning i stil
med den inom LO prakliserade kolicktivanslutningen tll
Te
soclaldemokvatin kommer inte { feliga for de synditealistish,
‘organisalionernas del
T full samstammignet med den syndikalistiska uppfatt-
ingen om den fackliga ofganieationens sipphygmnad och
farbetsaiitt stir SAC:s milsittning for sambullsutvecklingen
stort. SAC ir en arbetarorganisation, som bygger pi ar:
detsplatsorna. on syftar till en grundidgeande forandring
ay sambillsférhallandena genom ‘en radikal maktfrskjut-
ing pA arbetsplatsorna il de anstilldas fOrmén. Lane
arbetarna miste trygeas sikerhet och erkiind bestiimman-
ert och dessa mal kan uppnas gonom en cavbruten och
‘mlmedveten facklig verksambet
‘Desa prinelper har sin naturliga grund { arbetarkiassens
soetala lige och intressen. Man Kran forvana sig dver att de
inte vunnit ‘stérre erkinnande och tillimpning under de
emUlo ax, som SAC verkat. De dr emellertid malsattningar
‘med sa inneboende vide och angeligenhet, att de stinaigt
bor beaktas och prévas, Den cyndikalistiska organisationen
fyller en uppeitt redan genom att bjuda grundldegands al-
temativ tilt partipolitik, byrakratisering och alltmera om-
fattande statlig reglering.
'SAC:s jubileumskongress behandlade naturligtvis Atskll-
liga organisationsfragor. Besluten blev knappast mirkllga,
helt enkelt dirfor att organisation ¢ huvudsak funnit sia
form och de arbetemetoder, som fOr nirvarande frimst
Kommer | fraga. Kongressen fann emellertid ocksa tid till
fen stor ide och prineipdebatt,
‘Amnot var "Tekniken_ och friheten” och diskcussionsinle-
dare forfattaren Fotke Pridell. Fotke Pridell a syndikalist
sedan de tidiga ungdomsiren och hans litterira garning ar
‘ocksd en stor syndikalistisk insats, dirfér att han pa allvar
Skaffat rum fOr acbotsplateens problem 4 den moderna tele
hikens sambille inom svensk ‘skdnlitteratur. ide. inled-
‘bing och diskission var rik pa eynpunlkter, och de sammnan-
fatiades | foljande uttalande, som antogs av kongressen.
"Den telmiska utvecklingen och de vetonskapliza upp-
ickterma fogar stindige nya drag till samhillabilden. Nya
Konsumtionsforemal tilkommer och Kommunikationerna ut-
Yeckias enormt. atinniskan staile infor standigt nya intras-
en och betingelser pi sin ort; samtidigt springs den natio-
nella hushaliningens tam av den ekonomiska utvecklingen
‘och en virldshushilining ir i vardands. Nya frdgor, fore-
teelser och relationer kriver dead uppmatksamhet av t=
an intreasesplitrade minniskor
Denna utveckling, som ar materiellt erikande och Inne-
bir vidgad minsklig maktstir, stiller samtidigt individen
— 95 —AU: ovdfdrande Algot Karlsson Sppnar jubitewms-
Kongvessen
infér evirigheler nir det galler att verblicka och Kontrol:
leva. sambdllsangeligenheterna. Teknokratl, centratism och
koncentrerandet av makten Gt topparna, kinnetecknar liv
get, Individernas och gruppernas frihet ar hotad. Demo-
rating grundval kan vara 1 fara
Thr detta tillstind betonar SAC:s jubileumskongress det
stora ansvar som iligger folkrdrelser och fackliga organist
tioner, Organisationer som 4 sin egen verksamet (ldmpar
toppvillde och fdrkviver medlommarnas sjilvbestimmande
rte fOrsumnmar sin demokatisiea plikt. Varje dag som gr
hlan att federalistiska dtgirder prévas, ar en dag av for
summelse, Varje underiatet forsbie att préva den industelell
demokrating vag, ar ett stéd At de krafter som hotar det
Denna avslutande varning dr ocks en maning och visa”
vad syndikalismen kan betyda i nuets virld
En demokratisk férsvarsberedskap, som aldsig vill tillata
att fteknikens keattkoneentration bllr politisk, och ekonomisie
maktkoncentration, tan vill grunda demokrating bestind
och farevar pa demokratiskt sjiivforvaltande fEretaz och
ria organisationer
96