You are on page 1of 2
SAC:s 50-ARSJUBILEUM Kongress med ldédebatt vveriges Arbetares Contralorganisation — den syndika- listiska fackiiga landsorganisationen — bildades vid en kongress 1 Stockholm under midsommarhelgen 160 De 2 nirvarande ombuden fOr fackliga organisationer fre ‘eidde en stark strémning inom svensk arbetarvarld, men vepresenterade effektive endast nagra hundra arbetare. Mfed- lemssiffran fr 1910 anges tll 696, Mfidsommar 1960 holl SAC jublleumsleongress, ocksa 4 Stockholm. Ett sjuttiotal om- ‘bud fBretridde da ofa 17.000 medlemmas. SAC borjade som en mycket liten organisation och har ‘orblivit en liten organisation under hela sin tilivare, fastin ‘mediemsantaletvisat_delvis ganska kraftiga vagrrelser ‘Allmant erkinns dock, att organisationen betytt_ mycket ner fOr svensk arbetarvGrelse ‘och sambillsutvecking, An medlemssiffroma kunde gora troligt. SACs betydelse beror frdimst piatt den under de femtlo ren oavbrutet och nistan eneam fort fram och efter m6} ligheterna forverkligat dessa prinelper: “Arbetarnas fackliga organisation bér genom sjilva_sin uppbyagnad ge samma rattigheter och i princip samma m0}- ligheter At alla arbetare, Detta har SAC forverkligat ge nom att dess grundliggande enheter, do lokala samorgani Sationema, dt Sppaa f6r alla arbetare oavsett. yrke och syaeoladtining, ‘Arbetarklassens enhet bbe framtrlida { organisations- byggnaden, inte genom begrinsning eller upphivande av de anslutna arbetargruppernas sjalvbestimmande och fil ansvar. Inom SAC har varje grupp ratt att sfilv bestimma fom sina arbetevillker, men har Anda stadgeoniig rat Ull huvudorganisationens std, om den sor sig Wingad att gi i strld fér att hivda sina intressen, Denna ordning kan verk vigeam, men har Ullimpats under fomtlo ar delvis under Inyeket svira fOrhdllanden, utan att huvudorganisationen Dratit samman. Detta ar ett mirkligt,allttr tet uppmick sammat bevis fr en {11 samordnings mdjligheter ‘Arbetarnas fackliga organisation br init kinnetecknas ay sfilvbestimmande och utat av sjalvstindighet. Sjalt Stindigheten forutsitter obercende bade gentemot offent- liga myndigheter och politiska. partier. Bn bindning i stil med den inom LO prakliserade kolicktivanslutningen tll Te soclaldemokvatin kommer inte { feliga for de synditealistish, ‘organisalionernas del T full samstammignet med den syndikalistiska uppfatt- ingen om den fackliga ofganieationens sipphygmnad och farbetsaiitt stir SAC:s milsittning for sambullsutvecklingen stort. SAC ir en arbetarorganisation, som bygger pi ar: detsplatsorna. on syftar till en grundidgeande forandring ay sambillsférhallandena genom ‘en radikal maktfrskjut- ing pA arbetsplatsorna il de anstilldas fOrmén. Lane arbetarna miste trygeas sikerhet och erkiind bestiimman- ert och dessa mal kan uppnas gonom en cavbruten och ‘mlmedveten facklig verksambet ‘Desa prinelper har sin naturliga grund { arbetarkiassens soetala lige och intressen. Man Kran forvana sig dver att de inte vunnit ‘stérre erkinnande och tillimpning under de emUlo ax, som SAC verkat. De dr emellertid malsattningar ‘med sa inneboende vide och angeligenhet, att de stinaigt bor beaktas och prévas, Den cyndikalistiska organisationen fyller en uppeitt redan genom att bjuda grundldegands al- temativ tilt partipolitik, byrakratisering och alltmera om- fattande statlig reglering. 'SAC:s jubileumskongress behandlade naturligtvis Atskll- liga organisationsfragor. Besluten blev knappast mirkllga, helt enkelt dirfor att organisation ¢ huvudsak funnit sia form och de arbetemetoder, som fOr nirvarande frimst Kommer | fraga. Kongressen fann emellertid ocksa tid till fen stor ide och prineipdebatt, ‘Amnot var "Tekniken_ och friheten” och diskcussionsinle- dare forfattaren Fotke Pridell. Fotke Pridell a syndikalist sedan de tidiga ungdomsiren och hans litterira garning ar ‘ocksd en stor syndikalistisk insats, dirfér att han pa allvar Skaffat rum fOr acbotsplateens problem 4 den moderna tele hikens sambille inom svensk ‘skdnlitteratur. ide. inled- ‘bing och diskission var rik pa eynpunlkter, och de sammnan- fatiades | foljande uttalande, som antogs av kongressen. "Den telmiska utvecklingen och de vetonskapliza upp- ickterma fogar stindige nya drag till samhillabilden. Nya Konsumtionsforemal tilkommer och Kommunikationerna ut- Yeckias enormt. atinniskan staile infor standigt nya intras- en och betingelser pi sin ort; samtidigt springs den natio- nella hushaliningens tam av den ekonomiska utvecklingen ‘och en virldshushilining ir i vardands. Nya frdgor, fore- teelser och relationer kriver dead uppmatksamhet av t= an intreasesplitrade minniskor Denna utveckling, som ar materiellt erikande och Inne- bir vidgad minsklig maktstir, stiller samtidigt individen — 95 — AU: ovdfdrande Algot Karlsson Sppnar jubitewms- Kongvessen infér evirigheler nir det galler att verblicka och Kontrol: leva. sambdllsangeligenheterna. Teknokratl, centratism och koncentrerandet av makten Gt topparna, kinnetecknar liv get, Individernas och gruppernas frihet ar hotad. Demo- rating grundval kan vara 1 fara Thr detta tillstind betonar SAC:s jubileumskongress det stora ansvar som iligger folkrdrelser och fackliga organist tioner, Organisationer som 4 sin egen verksamet (ldmpar toppvillde och fdrkviver medlommarnas sjilvbestimmande rte fOrsumnmar sin demokatisiea plikt. Varje dag som gr hlan att federalistiska dtgirder prévas, ar en dag av for summelse, Varje underiatet forsbie att préva den industelell demokrating vag, ar ett stéd At de krafter som hotar det Denna avslutande varning dr ocks en maning och visa” vad syndikalismen kan betyda i nuets virld En demokratisk férsvarsberedskap, som aldsig vill tillata att fteknikens keattkoneentration bllr politisk, och ekonomisie maktkoncentration, tan vill grunda demokrating bestind och farevar pa demokratiskt sjiivforvaltande fEretaz och ria organisationer 96

You might also like