Bilaga 3 - Utredning Beträffande Höjning Av Flottsbro Resp Hammarby OSPara2026 - 2016-11-30 PDF

Bilaga 3 - Utredning avseende Stockholms möjligheter att arrangera vinter-OS och Paralympics 2026 -
Januari 2017
VINTER-OS & PARALYMPICS 2026
STOCKHOLM
UTREDNING INFÖR MÖJLIG HÖJNING AV HAMMARBY- & FLOTTSBROBACKEN
NOVEMBER 2016
Titel: Vinter-OS & Paralympics 2026 Stockholm, Utredning inför
möjlig höjning av Hammarby- & Flottsbrobacken
Datum: 2016-11-30
Beställare: Trafikkontoret, Stockholms stad
Uppdragstagare: Sweco Civil AB
Uppdragsledare: Per Ekström
Utredare: Gunnar Westberg (Geoteknik)
Helge Petersén (BIM)
Anders Lindkvist (Konstruktion) Sweco
Frans Cleveson (Konstruktion) Gjörwellsgatan 22
Maria Johansson (Trafik) Box 340 44
Martin Viitanen (Trafik) SE 100 26 Stockholm, Sverige
Simone Söderström (Trafik) Telefon +4686956000
Stefan Jonsson (Väg) Fax +4686956010
Johanna Öhman (Miljö) www.sweco.se
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Uppdraget 1
1.2 Generella förutsättningar 1
1.2.1 Förutsättningar för de alpina grenarna 1
1.2.2 Utredningsalternativ 3
1.2.3 Tillstånd och detaljplaneprocessen 4
1.2.4 Grundläggning 5
1.2.5 Konstruktion 7
1.2.6 Tillgång till massor 8
1.2.7 Transport och logistik 8
1.3 Kostnader 10
1.3.3 Grundläggning 10
1.3.4 Övrigt 10
1.4 Tidplan 10
2 Hammarbybacken 12
2.1 Allmänt 12
2.2 Förutsättningar 14
2.2.1 Miljö och tillstånd 14
2.2.2 Geoteknik 18
2.2.4 Transporter under byggtid 20
RAPPORT
2016-11-30
OS 2026 FLOTTSBRO HAMMARBY

2.3 Utredningsalternativ 22
2.3.1 Övergripande påverkan 23
2.3.2 Förslag HM 210 meter 25
2.3.3 Förslag HK 210 meter 26
2.3.5 Förslag HMK 150 meter (120+30m) 28
2.3.7 Förslag HMK 135 meter (120+15m) 30
2.3.10 Förslag HK 110 meter 33
2.3.11 Förslag HM 93 meter Grenanpassad 34
3 Flottsbrobacken 36
3.1 Allmänt 36
3.2 Förutsättningar 37
3.2.1 Miljö och tillstånd 37
3.2.2 Geoteknik 43
3.3 Utredningsalternativ 45
3.3.1 Övergripande påverkan 48
3.3.2 Förslag FM 210 meter 50
3.3.3 Förslag FK 210 meter 51
3.3.4 Förslag FMA 150 meter 52
3.3.5 Förslag FKB 150 meter 53
3.3.6 Förslag FMKA 150 meter (120+30m) 54
RAPPORT
2016-11-30

3.3.7 Förslag FMKB 150 meter (120+30m) 56
3.3.8 Förslag FMKB 150 meter (120+30m+10m) Grenanpassad 58
3.3.9 Förslag FMKB 150 meter (115+35m+15m) Grenanpassad 60
3.3.10 Förslag FMB 150 meter 62
3.3.13 Förslag FKB 135 meter 65
3.3.14 Förslag FMKA 135 meter (120+15m) 66
3.3.15 Förslag FMKB 135 meter (120+15m) 68
3.3.18 Förslag FKA 110 meter (110+100) Grenanpassad 71
4 Bob- och rodelbana 73
5 Kostnader 78
5.1 Omfattning 78
5.2 Begränsningar 78
5.3 Anläggningskostnader 79
6 Slutsatser 81
6.1 Sammanvägd bedömning 81
6.2 Fortsatta utredningar 82
RAPPORT
2016-11-30

Bilagor
Bilaga 1 – Kultur- och miljölagstiftning
Bilaga 2 – Geoteknik och grundläggning
Bilaga 3 – Trafiktekniska beräkningar
Bilaga 4 – Massornas ursprung
RAPPORT
2016-11-30

1 Inledning
1.1 Uppdraget
Stockholms stad vill utreda möjligheterna att arrangera Vinter-OS och Paralympics år
2026. En ambition är att så många grenar som möjligt genomförs i Stockholms när-
område. Den största frågeställningen handlar om vilka alpina grenar som kan förläggas i
Hammarby- och Flottsbrobacken samt om det är möjligt att anlägga en bob- och
rodelbana.
Sweco har av Trafikkontoret, Stockholms stad fått i uppdrag att utreda om det är tekniskt
möjligt att bygga om skidanläggningarna inför ett arrangemang av vinter-OS och
Paralympics, så att backarna uppfyller de tekniska krav som ställs vad gäller höjd, längd
och lutning.
Utredning utgår från flera teknikområden: geoteknik, konstruktion, miljö, tillstånd samt väg
och trafik. Den geotekniska utredningen avser undersöka om det är tekniskt möjligt att
åstadkomma en ökning av fallhöjden genom höjningar med fyllnadsmassor,
konstruktioner eller genom en kombination av dessa. Konstruktionsutredningens fokus är
att utreda vilken typ av konstruktion som är lämplig för respektive backe och vilka
tävlingsgrenar som därmed blir möjliga. Miljö och tillståndsutredningen ligger till grund för
backens möjliga placering och eventuella vägdragningar för byggtrafik i förhållande till de
restriktioner som finns. Utredningen ska även visa på möjliga sträckningar av vägar för
byggtrafik, undersökning av tillgång till massor för en höjning och dess geografiska
ursprung samt om det är logistiskt möjligt att utföra de eftersträvade ombyggnationerna.
Utredningen omfattar möjligheten att bygga om en av backarna eller att båda backarna
byggs om.
1.2 Generella förutsättningar
1.2.1 Förutsättningar för de alpina grenarna

Ett vinter OS består av ett stort antal alpina grenar. De har alla olika förutsättning vad
gäller höjd, lutning, bredd etc. Få grenar kan köras i samma backe.
Nedan finns en sammanställning på de olika alpina grenarna som finns med i
diskussionen för Hammarbybacken och/eller Flottsbrobacken. Var grenar ska förläggas
som inte ryms i Hammarby- eller Flottsbrobacken ingår inte i detta projekt.
I Tabell 1 beskrivs de utformningskrav som finns för respektive tävlingsgren.
1(92)
RAPPORT
2016-11-30

Tabell 1. Förutsättningar för de alpina grenarna.
Förutsättningar
Grenar Fallhöjd Banlängd Lutning Bredd Plats Kommentar

[m] [m] [o] [m]
Alpint
Åre alt
Slalom, herrar 180-220
Flottsbro
Åre alt
Slalom, damer 140-220
Flottsbro
Hammarby
Parallellslalom 90 280 16
alt Åre
Hammarby
Parallellstorslalom 110 400 16
alt Åre
Freestyle
Flottsbro alt
Skicross 150-230 900-1200 15-18
Åre
Flottsbro alt
Moguls (puckelpist) 110 +/- 30 200 +/- 50 28 +/- 4 >21
Åre
Hammarby,
Lutning överbacke
Aerials (Hopp) 135-165 20-37 Stadion alt
20-25 o, underbacke 37 o
Åre
Flottsbro alt
Slopestyle 135-150 ca 12 >30
Åre
Hammarby
Halfpipe 81 250+20 18
alt Åre
Bob/skeleton/..
Bobsleigh Banlängd = tävlingslängd

Hammarby
Skeleton 110-130 1200-1500 8-10% Lutning = medellutning
alt Flottsbro
Rodel Minst 14 kurvor
2(92)
RAPPORT
2016-11-30

1.2.2 Utredningsalternativ
För att kunna genomföra grenarna slalom och skicross krävs att någon av backarna höjs
till en fallhöjd på 210 meter. Alternativt att en rejäl höjning görs och man därefter bygger
en konstruktion på toppen En höjning till en fallhöjd på 210 meter med eller utan
konstruktion har under utredningens gång visat sig vara orimligt tidskrävande och
kostsamt, varför lägre och mer realistiska alternativ har studerats. Flottsbrobacken och
Hammarbybacken har olika förutsättningar vilket gör att även utredningsalternativen
skiljer sig åt. I tabellen nedan redovisas vilka alternativ som studerats för
Hammarbybacken och Flottsbrobacken. I kapitel 2 och 3 beskrivs de båda backarnas
förutsättningar och hur möjligheten ser ut att genomföra en önskad höjning.
Tabell 2. Utredningsalternativ för skidbackarna.
Utredningsalternativ
Fallhöjd 210 m 150 m 135 m 120 m 110 m 93 m
Flottsbro Flottsbro Flottsbro

Massor Flottsbro Hammarby Hammarby
Hammarby Hammarby Hammarby

Konstruktion Flottsbro Flottsbro
Hammarby Hammarby Hammarby
Massor och Flottsbro Flottsbro

konstruktion Hammarby Hammarby
Utöver utredningsalternativ ovan har även ett antal grenanpassade alternativ studerats.
För dessa alternativ har även andra fallhöjder än ovan angivna varit aktuella.
3(92)
RAPPORT
2016-11-30

1.2.3 Tillstånd och detaljplaneprocessen
Framtagandet av en ny detaljplan sker genom en demokratisk process i flera steg (se
Figur 1). Om kommunen bedömer att planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan
krävs att planen tas fram enligt så kallat utökat förfarande och att en
miljökonsekvensbeskrivning tas fram för planen. Detta bedöms krävas för både Flottsbro-
och Hammarbybacken. Planprocessen fram till antagande uppskattas ta 1-2 år, från det
att förprojektering är klar. Den tidplanen kräver en väl förankrad kommunal process där
denna plan tydligt kan prioriteras i kommunens arbete och politiska beslut kan tas utan
dröjsmål. Om planen överklagas tar det uppskattningsvis 6 månader per instans.
Sammantaget gör detta att planprocessen beräknas pågå i 1-3,5 år (i tidplanen redovisat
som 1,5 plus 1,5 år)
Figur 1. Planförfarande för detaljplanering enligt Plan- och bygglagen.
Tillstånd till masshantering

Masshantering kan kräva anmälan, tillstånd eller endast samråd enligt miljöbalken,
beroende av massornas omfattning och art. Ett tillståndsförfarande enligt miljöbalken tar
upp till 6 månader från att ansökan lämnas in.
Marklov
Marklov, även kallat fyllnadslov, krävs inte så länge detaljplanen medger fyllnad till de
nivåer som avses.
4(92)
RAPPORT
2016-11-30

Fornlämningar
Alla fornlämningar, även ännu ej upptäckta, är skyddade enligt kulturmiljölagen. När
större markområden tas i anspråk för en exploatering kan länsstyrelsen besluta att en
arkeologisk utredning ska utföras på företagets bekostnad för att ta reda på om ytterligare
fornlämningar utöver de eventuellt redan kända finns inom exploateringsområdet.
Om ingrepp behöver göras i fornlämningar krävs tillstånd enligt kulturmiljölagen. Detta
kan behöva föregås av utredningar (för detaljer se Bilaga 1). Tillståndsprocessen för att få
göra ingrepp i en fornlämning tar normalt under 6 månader. Vid positivt besked kan
länsstyrelsen kräva att arkeologisk undersökning genomförs, vilket innebär att lämningen
tas bort och marken frigörs. Den processen kan ta från 6 månader till ett par år.
1.2.4 Grundläggning
I detta skede av utredningen där mängden olika alternativ är stor liksom antalet sätt att
hantera utmaningarna detaljbeskrivs inte grundläggningen.
Beroende på valda lösningar avseende backarnas höjder och eventuella konstruktioner
ovanpå dessa backar kan olika geotekniska lösningar förstudieprojekteras.
För en konstruktion uppe på någon av skidbackarna nyttjas platt- alternativt
pålgrundläggning. En stor tyngre konstruktion på någon av backarna kan behöva pålas.
Detta för att föra ned laster till fasta jordlager alternativt berg.
Tunga konstruktioner är svårare och därmed mer kostsamma att grundlägga än lättare
konstruktioner.
Äldre fyllningar kan vara inhomogena och är svårundersökta. För anläggningar som är i
bruk idag kan det vara svårare att bedöma beskaffenheten hos befintliga massor. Rester
av stål, betong, trä kan förekomma som försvårar geotekniska fältundersökningar och
installation av pålgrundläggning.
Block, i fyllningen kan göra att borrade pålar är lämpligare än slagna.
Vid anläggande av anläggningar som bär stor last, exempelvis höga anläggningar inom
fyllnadsområden, så finns en risk med att framtida geotekniska fältundersökningar påvisar
kostnadsdrivande frågeställningar som i nuläget inte är kända.
Det blir komplicerat att med beaktande av säkerhet projektera för stora laster med ytlig
grundläggning, plattgrundläggning, på högre nivåer i backanläggningen. Lasterna måste
tas upp av fast naturlig jord eller berg. Pålarna som då krävs genom fyllningen blir långa
för att komma igenom fyllningen och bära de stora laster de är till för. Notera att möjlighet
till spetsburna pålar som går ned i berg under Hammarbybacken måste vidare utredas
med hänsyn till därunder planerade bergrum.
5(92)
RAPPORT
2016-11-30

Grundläggningen riskerar att bli kostsam. Svårigheter att ta sig igenom blandade massor
med pålarna riskerar att bli kostsamt. Avhjälpande av installationsproblem vid pålningen
kan ge tidsfördröjningar på projekt.
En högkonstruktion vid sidan om skidbacken och som med en brokonstruktion ansluter till
den uppfyllda backenstopp grundläggs sannolikt på avschaktat och rensat berg.
Dragkrafter uppkomna av exempelvis vindlaster på höga byggnader hanteras med
dragstag ned i berg som för ned lasterna.
Uppskattade kostnader på grundläggningen av skidbackar vilande på ovan mark
uppförda konstruktioner varierar på grund av osäkerheter i underlag som nämnts ovan.
Den uppfyllda jorden kan förutsättas sätta sig under konstruktionens livslängd. För lättare
konstruktioner förutsätts att laster förs ned med pålar till underliggande jordlager för att
markytorna invid släntkrön ska vara geotekniskt stabila, säkra.
Vid stora laster, brokonstruktion, så behövs i detta läge med de osäkerheterna i
förutsättningar pålar till fast berg. Mycket förenklat beskrivet skaps en underjordisk
byggställning som står på berget.
Om det finns lösa lager i den ursprungliga under utfyllda massorkan geotekniska
stabilitetsproblem uppstå, skred, med efterföljande ras. Det finns naturligtvis olika sätt att
hantera stabilitetsproblematiken beroende på vad som ska anläggas ovan. Lösningarna
kan skilja vid Björkhagens kolonistugeområde och vid det låglänta målområdet
vid vattnet.
Målområdet i Hammarby och Flottsbro kan komma att kräva förstärkningar av mark,
exempelvis påldäck, inför läktarbyggen samt eventuellt en överbyggnad av befintlig väg 1.
Intilliggande lerområde underliggande vid Björkhagens koloniområde kan komma att
behöva förstärkas i samband med eventuell utfyllnad ovan området.
Se Bilaga 2 för resonemang om geoteknik och grundläggning.
1
Jöran Hägglunds ”Utredning av förutsättningarna för ett Vinter-OS och Paralympics” på uppdrag av Sveriges
Olympiska kommitté, Sveriges Paralympiska kommitté och Riksidrotts Förbundet.
6(92)
RAPPORT
2016-11-30

1.2.5 Konstruktion
Förhöjning och förlängning kan utföras helt eller delvis med hjälp av konstruktioner,
permanenta såväl som temporära.
En metod kan vara att delvis göra en förhöjning med fyllnadsmassor och bygga en lägre
konstruktion ovan på massorna snarare än att utföra hela förhöjningen som konstruktion.
Konstruktioner minska markanvändning jämför med att utföra hela förhöjningen med
fyllnadsmassor. Temporära konstruktioner kan ha begränsningar i bygghöjd och
konstruktioner över ca 70m - 80m i den här applikationen kan kräva utökade
projekteringsresurser och materialåtgång.
Med tanke på bestående värden och beroende av tänkt användningsområde samt
utformning på backar som önskas kvarstå efter olympiska spelen kan större eller mindre
delar av dessa utföras som permanent respektive temporär konstruktion.
Konstruktionerna bör vara utförda av stål snarare än betong för att problematik och
kostnader förknippade med grundläggningen på grund av en för tung konstruktion skall
kunna undvikas. Stålkonstruktioner kan för att optimera tidsåtgången också tillverkas på
annan plats parallellt med att till exempel grundläggningsarbeten pågår för att sedan
monteras på plats.
Laster
Ytlaster på konstruktionen består i huvudsak av snölast ca 10kN/m 2, och nyttig last
3-5kN/m3 samt vindlaster som kan vara betydande beroende på konstruktionens
utformning.
7(92)
RAPPORT
2016-11-30

1.2.6 Tillgång till massor
Flertalet stora infrastrukturprojekt planeras i stockholmsregionen närmsta decenniet och i
denna utredning förutsätts att efterfrågade massor löses inom regionen.
Vid byggande av förbifarten kommer drygt 8,7 miljoner m 3 utvinnas vid tunneldrivning.
Sprängningarna antas påbörjas relativt omgående, men i denna rapport har det förutsatts
att de huvudsakliga sprängningsarbetena pågår under 2017-2021. Dessa massor är
sålda av Trafikverket. Massorna från förbifarten ska enligt uppgift delvis transporteras via
vattenvägar.
Utbyggnaden av tunnelbanan till Nacka C kan möjligen startas 2018 och avslutas 2020,
möjligen 2022. Vid byggande av tunnelbanan till Nacka C utvinns 2,3 miljoner m 3.
Ägande av dessa massor är i nuläget okänt.
Två avloppsreningsverk i närheten av Hammarbybacken kommer utvecklas på grund av
att Bromma reningsverk kommer att läggas ner. De två anläggningarna som finns i nära
anslutning till backen är Sicklaanläggningen och Henriksdals reningsverk. Utvinning intill
backen i Sicklaanläggningen motsvarar drygt 500 000 m3 och från Henriksdals
reningsverk drygt 10 000 m3. Sprängningarna kommer pågå under maximalt 40 månader.
Det är ännu oklart när sprängningsarbeten planeras påbörjas.
Stora osäkerheter finns för sprängningar i arbetena med Tvärförbindelse Södertörn och
Spårväg syd. Inga beslut om eventuella korridorer finns och tidplanen för projekten är
därmed okända.
För sammanställning av detaljerad masstillgång se Bilaga 4.
1.2.7 Transport och logistik

Beräkningsmetod
Det första steget i att undersöka om transporterna är möjliga är att se över vilka
transportmängder som krävs för respektive höjning. Nästa steg är att se hur massorna
ska komma till backen och var dumpning kan ske.
Beräkningarna utgår från en byggperiod på tre till fyra år. Med hänsyn till att båda
backarna är placerade intill bostadsområden antas arbetet kunna ske fem dagar i veckan.
Flertalet andra stora infrastrukturprojekt antar en arbetstid på 12 timmar per dag men
dumpning antas endast pågå under åtta av dessa timmar för Flottsbrobacken. Detta på
grund av att dumpningen är en högljudd aktivitet och kommer pågå under en
längre period.
Den tillgängliga ytan anses vara den begränsande faktorn och minskar ju längre upp på
berget man kommer.
8(92)
RAPPORT
2016-11-30

I beräkningarna har följande parametrar använts:
 Avlastningstid: 10 minuter
 Lastvikt för lastbil: 12 ton
 Antal ton per kubik schaktmassor: 2
 Avlastningsyta per lastbil (inkl. körvägar etc.): 2 500 m2
Antaget en linjär relation mellan byggtiden och volymen för bottendelen kan under fyra år
förväntas konstruera ett berg med en volym på mellan 0,9 – 2,2 miljoner m3 givet en
toppdiameter på 50 – 100 m.
Med förutsättningar enligt ovan bedömer vi att vi kan klara en uppfyllnadsvolym under
fyra år enligt följande:
 0,9 miljoner m3 för en toppdiameter på 50 m (Hammarbybacken)
 2,2 miljoner m3 för en toppdiameter på 100 m (Flottsbrobacken)
Detaljerade trafiktekniska beräkningar och resonemang finns i Bilaga 3.
Osäkerheter
Det bör dock noteras att detta endast är en uppskattning samt att detta bygger på de
parametrar som presenterats ovan, avvikelser från dessa kan påverka resultatet markant.
9(92)
RAPPORT
2016-11-30

1.3 Kostnader

Kostnader avser transport och logistik för massuppfyllnad.
Priset per timme och fordon är antaget till 700 kr samt körtiden till
20 minuter / riktning (10 min lastning/lossning, d.v.s. 1.5 omlopp / timme).
Till detta tillkommer även kostnader för bl.a. lastare och vält (antaget till 2 600 kr / timme).
Här antas att det behövs en lastare samt en vält per avlastningsplats.
1.3.2 Konstruktion
Materialkostnader för temporär och permanent stålkonstruktion bedöms ligga på samma
nivå och styrs till stor del av dagspriset på stål och är i samma storleksordning, ca 50-
60kr/kg. Båda konstruktionerna kräver projektering och det kan antas att permanenta
konstruktioner är dyrare.
Medeldensiteten av stålkonstruktionen i den här applikationen antas till ca 20kg/m3
således kan man anta att volympriset ligger någonstans mellan 1000kr/m 3 och 1200kr/m3.
1.3.3 Grundläggning
Uppskattad kostnad för grundläggningar av skidanläggningar på backarnas topp för olika
utredda alternativ spänner mellan 30 miljoner SEK till 700 miljoner SEK, beroende på
bland annat valt alternativ av ovanliggande konstruktion.
1.3.4 Övrigt
Framtagna alternativ beaktar endast konstruktionsvolymer och kostnader för dessa. I
tillägg kommer kostnader för liftsystem, hissar och andra system som ligger utanför den
rent konstruktiva kostnaden att adderas.
Ytterligare kostnader i form av administrativ personal med mera har inte uppskattats.
Kostnader för massor med mera har heller inte beräknats.
1.4 Tidplan
Tidplanen är en begränsande faktor som styr stora delar av arbetet med en eventuell
höjning av skidbackarna. Invigningen av Vinter-OS sker under början av 2026 och kan av
naturliga skäl inte förflyttas i tid, förseningar är inte möjliga. Det faktum att invigningen är
fixt gör att driftsättningen måste ske tidigt 2025. Innan driftsättning bör installation av
teknisk utrustning (såsom liftsystem), beklädnad av slänter, konstruktioner, etc. vara
10(92)
RAPPORT
2016-11-30

färdigställt. Det finns utrymme efter driftsättningen att färdigställa vissa av dessa
installationer. Generellt kan inte installationer påbörjas innan uppfyllnad är klar.
Tillstånd och utredningsfasen kan pågå tillsammans med projekteringsfasen men är
också fixt. Detaljplaneprocessen kommer sannolikt pågå minst 1,5 år vilket betyder att
utredningsfasen måste påbörjas tidigt 2017. Det finns en reell möjlighet för flera
överklaganden vilket kan förlänga detaljplanerprocessen med ytterligare 1,5 år.
Om uppfyllnad kan startas först efter detaljplaneprocessen finns 4 år att tillgå. Om
uppfyllnad kan påbörjas under detaljplaneprocessen (till den nivå som tillåts enligt
gällande detaljplan) kan uppfyllnad förlängas till totalt 5,5 år. Viss del av uppfyllnad kan
pågå under tiden för installation och konstruktionsbyggnad. Det förlänger
uppfyllnadstiden till totalt 6 år.
Hur väl alla utredningar och projekteringar fungerat tidigt i processen påverkar
entreprenadprocessens tidplan och utförande.
Tabell 3. Tidplan för höjning av skidbackarna.
År 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026
Aktivitet Kvartal
Q1
Q2
Q3
Q4
Q1
Q2
Q3
Q4
Q1
Q2
Q3
Q4
Q1
Q2
Q3
Q4
Q1
Q2
Q3
Q4
Q1
Q2
Q3
Q4
Q1
Q2
Q3
Q4
Q1
Q2
Q3
Q4
Q1
Q2
Q3
Q4
Q1
Q2
Q3
Beslut
Beslutom av gå vidare m ed utredning
Beslutom av gå vidare m ed ansökan
BeslutIOK ,Internationella Olym piska Kom m ittén
Tillstånd och utredningar
Detaljplan m ed MKB
Tillstånd vattenskyddsom råde
Anm älan vattenverksam het
Utredning och ev åtgärderföroreningar
Uttag/tillgång tillm assor
Projektering
Förprojektering fördetaljplaneprocess
Detaljprojektering
Entreprenad
Tillfälliga byggvägar
Uppfyllning
Grundläggning konstruktioner,tem porära
Grundläggning konstruktioner,perm anenta
Konstruktioner,tem porära
Konstruktioner,perm anenta
Beklädnad slänter
Vägar
Övrigt
Liftsystem
Snökanoner
Installationer
Kringanläggningar
Belysning
Driftsättning
Invigning OS 2026
11(92)
RAPPORT
2016-11-30

2 Hammarbybacken
2.1 Allmänt
Hammarbytoppen är en konstgjord topp av Hammarby skidbacke i stadsdelen
Björkhagen i Stockholm med en höjd av 93,5 meter och en fallhöjd på 85 meter.
I området låg ursprungligen från år 1919 en hoppbacke och då med höjden 55 m. År
1966 byggs en enkel skidlift och backen börjar nyttjas för utförsåkning. Från 1970 byggs
backen ut med överskottsmassor från byggen i Stockholmsområdet, bl.a. från
Globenbygget, och då ökades höjden 87,6 m. Höjningen gjordes genom att 800 000 m3
fyllnadsmassor användes. Perioden 1988 – 1998 är backen i drift med denna höjd2.
Backen stängs 1999 och hålls stängd fram till 2004, främst för bygget av Södra länken
med kringanläggningar inkräktar på backens område. Från år 2004 görs kompletterande
fyllning i backen, och då främst med massor från Hammarby sjöstad.
I nuläget är toppen på en nivå av 93,5 meter. Fallhöjden är 85 meter.
Skidanläggningen invigdes 19903.
2
Geotekniska rekommendationer för Hammarbybacken inför höjdjustering i backens övre delar, Sweco, daterat
2016-07-14
3
Jöran Hägglunds ”Utredning av förutsättningarna för ett Vinter-OS och Paralympics” på uppdrag av Sveriges
Olympiska kommitté, Sveriges Paralympiska kommitté och Riksidrotts Förbundet.
12(92)
RAPPORT
2016-11-30

Figur 2. Ortofoto av Hammarbybacken. Bakgrundskarta: Stockholms stad
Hammarbybacken ligger i väster i nära anslutning till Södra länken, se Figur 2. Öster om
backen finns Björkhagens Koloniområde som tillhör Nackareservatet (naturreservat).
Söder om backen ligger Hammarbyhöjden samt Hammarbyhöjdens idrottsplats i
stadsdelen Björkhagen. Under Hammarbybacken ligger Henriksdals reningsverk. I figuren
syns en skorsten från reningsverket.
Den huvudsakliga transportvägen till backen är via Hammarby fabriksväg, som leds över
Södra länken. Denna väg används också för trafik till det koloniområde som finns i foten
av backen. Dessutom finns gång- och cykelvägar från Björkhagens bostadsområde samt
från Sickla och Hammarby sjöstad på broar över Sickla kanal.
13(92)
RAPPORT
2016-11-30

2.2 Förutsättningar
2.2.1 Miljö och tillstånd

Naturmiljö
Hammarbybacken ligger i direkt anslutning till Nackareservatet som utgör en mosaik av
naturtyper vilka utgör livsmiljö för en mångfald arter av växter och djur, varav flera är
hotade lokalt, regionalt eller nationellt. Reservatet utgör en grön värdekärna i den
regionala utvecklingsplanen RUFS 2010. Den öppna ytan som Hammarbybacken utgör
fungerar som rastnings- och häckningsplats för flertalet fågelarter och många fynd, även
av rödlistade arter finns från området. Områdets gräsmarker utgör tillsammans med
omkringliggande brynmiljöer med blommande och bärande träd och buskar ett värde för
både växt och djurliv. Närheten till Nackareservatet men också Hammarbyskogen, väster
om Hammarbybacken utgör tillsammans med koloniträdgårdsområdet ett viktigt inslag för
att upprätthålla naturvärden och biologisk mångfald i området.
Områdena runt Hammarbybacken hyser en rikedom av olika naturtyper och värdekärnor
för barrskog, ädellövskog och blandskog. Här finns värdekärnor med strukturer och
funktioner, såsom naturstränder, gammal skog, grova träd, förekomst av bäckmiljöer vilka
alla ger möjligheter till förekomst av många skyddsvärda arter. I Hammarbybacken finns
många fynd av rödlistade arter, främst fåglar som till exempel Tornseglare (VU) och stare
men här finns också rödlistade växter som bland annat luddvicker (VU) och
Sanddådra (VU).
Kulturmiljö
Bostadsområdet Hammarbyhöjden utgör en smalhusstad och representerar tillsammans
med närliggande bostadsområden utvecklingen inom stadsplaneringen under
1930-50-talet. Området har stora kulturhistoriska värden. Själva Hammarbybacken hyser
dock inga skyddade kulturvärden, så som fornlämningar. Eftersom området är exploaterat
och välbesökt borde merparten av förekommande fornlämningar inom området
vara funna.
14(92)
RAPPORT
2016-11-30

Figur 3. Öster om Hammarbybacken ligger Nacka naturreservat. Inom Hammarbybacken
förekommer en rad rödlistade fågelarter.
15(92)
RAPPORT
2016-11-30

Markmiljö
Hammarbybacken är relativt väl undersökt i tidigare utredningar och har bedömts bestå
av rena massor, vilket gör att vi i denna utredning utgår från att förorening från befintliga
massor till följd av projektet inte utgör någon risk. Däremot är det viktigt att de nya massor
som nyttjas i projektet också är rena.
Byggfasen
Hammarbybacken omges av artrika naturmiljöer på ena sidan och bostadsområden på
två sidor. Dessa är känsliga för de störningar som kan uppkomma under framför allt
byggtiden. Närheten till känsliga miljöer gör att dessa måste tas i beaktande vid
planeringen av genomförandet av projektet. Det gäller framför allt påverkan genom buller,
damning, försämrad tillgänglighet och trafikpåverkan.
Tillstånd och planer
Detaljplan
Hammarbybacken omfattas av en detaljplan som vann laga kraft 1967. Planen anger
parkmark. Bergets topp omfattas av en ny detaljplan från 2015 som ger möjlighet att
bygga en toppstuga samt anger prickmark vilket innebär att byggnad får ej uppföras på
delar av toppen.
Området sydväst om berget omfattas av ett planprogram framtaget för att möjliggöra
bostadsbyggnation4. Detaljplaneringen planeras att starta hösten 2016.
Figur 4. Plankarta över Hammarbybacken från 1967.
4 Stadsbyggnadskontoret (Stockholms stad), 2015. Program Hammarbyhöjden och Björkhagen
16(92)
RAPPORT
2016-11-30

Figur 5. Del av plankarta för Hammarbybackens toppstuga från 2015.
Figur 6. Karta från planprogram för Hammarbyhöjden och Björkhagen.
En höjning av backen med massor eller genom byggnation kräver att en ny detaljplan tas
fram och att planerna för bostäder harmoniserar med planerna för Hammarbybacken. I
17(92)
RAPPORT
2016-11-30

samband med framtagandet av planen behöver frågor som påverkan på skyddade
fågelarter och påverkan på närliggande bostadsområden utredas.
2.2.2 Geoteknik
Hammarbybacken har utretts i samband med utbyggnationer och redovisas bland annat
som geotekniska rekommendationer5. Som framgår av underlag består jorden i
Hammarbybacken överst av fyllning. Fyllningsmäktigheten bedöms som störst vara ca 40
meter. Fyllningen kommer från byggen gjorda i Hammarbytoppens närhet och utgörs av
överskottsmassor. I och med att backen är uppfylld med fyllningsmassor, som är mer
eller mindre kontrollerade, kan de geotekniska egenskaperna variera kraftigt.
Enligt planbeskrivningen6 är de geotekniska förhållanden följande:
Hammarbybacken består av packade tippmassor från projekten Globen och Hammarby
Sjöstad. Berget under tippmassorna är av hög kvalitet, frisk gnejs och granit av
medelblockig karaktär.
Därtill framgår ur samma handling6 att den utökade höjden består utav rivningsmaterial
från bland annat tidiga Hammarby Sjöstad av slaget MKM-massor (måttligt förorenade
massor för Mindre Känslig Markanvändning)
Av de geologiska jordartskartorna7 redovisande områdena vid Hammarby- visas att
omgivande markyta till stora delar utgörs av berg och morän. Undantag är att vid
Björkhagens kolonistugeområde finns en dalgång med lera och att mot angränsande
vattendrag utgörs marken av mindre hållfasta jordar.
Möjligheter för kompletterande fyllningar beror på den befintliga fyllningens egenskaper,
men kanske främst på tillförda massors egenskaper. Tillgängligt utrymme med hänsyn till
erforderlig släntlutning av största vikt att beakta.
Enligt rekommendationerna5 finns inget eller mycket begränsat utrymme för flytt av
släntfot mot Björkhagens koloniområde.
Stockholm Vatten planerar för en utbyggnad av Sickla reningsanläggning rakt under
Hammarbybacken (Figur 7). Ytterligare utredningar måste därför utföras vad gäller
ventilationsschaktets konstruktion (består det av borrat hål eller ett sprängt schakt),
betongkonstruktionernas status samt bergtäckningen, för att säkerställa att erforderliga
åtgärder är möjliga att genomföra. För utförligare beskrivning av åtgärder se Bilaga 2.
5
2016-07-14
6
Planbeskrivning, Detaljplan för del av Hammarbyhöjden 1:1, Hammarby skidbacke i stadsdelen Björkhagen,
Dp 2015-01443, laga kraft 19 maj 2016.
7 Hämtat från: www.sgu.se
18(92)
RAPPORT
2016-11-30

I Figur 7 nedan visas den befintliga Sickla reningsverket med gröna linjer, den ny
planerade utbyggnaden som är under projektering visas med gula linjer och
tilloppstunneln är orange.
Figur 7. Plankarta Sickla reningsanläggning. Gröna linjer visar befintlig anläggning och gula liner
planerad anläggning.
2.2.3 Konstruktion
Generella förutsättningar för konstruktion för Hammarbybacken enligt kapitel 1.2.5.
19(92)
RAPPORT
2016-11-30

2.2.4 Transporter under byggtid
Genomförbarheten av trafikeringen till Hammarbybacken är beroende av flertalet faktorer
som direkt eller indirekt kan påverka utfallet. Intill skidbacken finns ett naturreservat som
varken får överdäckas eller bebyggas. Detta påverkar trafikeringens genomförbarhet.
I foten av skidbacken finns ett koloniområde som ligger inom naturreservatet. Ingrepp i
vare sig koloniområde eller naturreservat är inte möjlig däremot finns en väg till
koloniområdet som anses kunna användas.
Bostäder, lekplatser och idrottsplatser finns i närområdet som dimensionerar hur
trafikering kan ske. Det anses inte lämpligt att transportera massor genom
bostadsområdet.
Till följd av att utvinning av massor sker i närområdet förutsätts dessa finnas till hands.
Att det planeras för flertalet andra projekt i närheten är också en beroendefaktor. Om
detaljplanearbeten pågår är okänt.
Transportvägar under byggtid föreslås förlagda så att påverkan på natur, kultur och miljö
minimeras. Se Figur 8.
20(92)
RAPPORT
2016-11-30

Figur 8. Sträckning av byggväg.
Detaljerade trafiktekniska beräkningar och resonemang finns i Bilaga 3.
21(92)
RAPPORT
2016-11-30

2.3 Utredningsalternativ
Under utredningen upptäcktes att vissa alternativ inte varit möjliga på grund av ett orimligt
behov av utfyllnad och stora intrång i naturen och påverkan av naturvärden. Tabell 4
redovisar vilka alternativ som utreds.
Figur 9. Utbredning av alternativ, Hammarbybacken.
22(92)
RAPPORT
2016-11-30

Tabell 4. Respektive utredningsalternativ, Hammarbybacken.
Utredningsalternativ
Totalt Massor Konstruktion
Fall- Höjd Topp Volym [m3 *] Höjd Yta Volym
Möjligt
höjd [m] ϕ [m] [m] [m ] 2
[m3]
[m]
HM 210 meter 210 210 50 10 800 000 - -

HK 210 meter 210 - - - 125 30 000 1 810 000 -
HM 150 meter 150 150 50 3 480 000 - - - -

HMK 150 meter
150 120 50 1 220 000 30 4 500 115 000 -
(120+30m)
HM 135 meter 135 135 50 2 130 000 - -
HMK 135 meter

135 120 50 1 220 000 15 3 200 40 000 -
(120+15m)
HM 120 meter 120 120 50 1 220 000 - -
HM 110 meter 110 110 50 1 023 000 - -
HK 110 meter 110 - 25 5700 163 000 X
HM 93 meter
93 93 50+50 368 000 - X
(Grenanpassad)
*Volymerna byggs på släntlutning 1:1,5 vilket motsvarar 33,7 grader. Val av släntlutning
baseras på maximal möjlig släntlutning ur säkerhetsperspektiv och minimerande av
masstransporter.
2.3.1 Övergripande påverkan

Miljöpåverkan
Hammarbybacken ligger mycket nära permanent bebyggelse och koloniområde, vilka
kommer att påverkas genom buller, visuell störning, damning, barriär i form av byggvägar
och begränsad tillgänglighet under byggtiden. Hammarbybacken nyttjas året runt för
skidåkning och träning i olika former. En avstängning av Hammarbybacken under flera
års tid kommer därmed att påverka rekreationsmöjligheterna året runt. Dessutom kommer
fågellivet inom Hammarbybacken och fågel- och djurlivet samt friluftslivet inom västra
delen av Nackareservatet att påverkas under byggtiden. Under drifttiden kan störningen
23(92)
RAPPORT
2016-11-30

öka något jämfört med idag, baserat på att en större anläggning kan innebära ökad
besöksfrekvens och att besöken sker över ett större område, men denna förändring är
troligen marginell. Ett ökat nyttjande av skidanläggningen i driftfas är positivt för
friluftslivet och folkhälsan.
Om de nya vägarna korsar vattendrag krävs anmälan om eller tillstånd till
vattenverksamhet. Med föreslagen lokalisering och baserat på tillgängligt kartmaterial är
det inte aktuellt.
De föreslagna byggvägarna och eventuellt även utökningen av skidbacken kommer
troligen, beroende på genomförandetid, att komma i konflikt med den planerade
utbyggnaden av bostadsområdet sydväst om Hammarbybacken. Här krävs därför att
planerna på utbyggnaden av Hammarbybacken respektive utbyggnaden av
bostadsområdena anpassas till varandra i tid och rum.
Det finns en risk med att tillföra nya massor om de nya massorna inte är rena från
föroreningar. För att klara att hålla en brant vinkel på berget och därmed minimera
mängden massor krävs att sprängsten används, i huvudsak i bergets ytterkant. Massor
från sprängningar kan innehålla kväveföreningar vilket om det når Nackån
(Vattendirektivets ID NW657792-163144) och Sicklasjön (SE657791-163223) kan
medföra en gödande effekt. Sicklasjön har idag måttlig ekologisk status, delvis på grund
av problem med övergödning. Dessutom finns dessutom områden i Storstockholm med
höga halter av Arsenik, vilket lätt lakas ut efter sprängning. Det är därför viktigt att känna
till om massor från sådana projekt nyttjas. Sicklasjön omfattas inte av något särskilt skydd
men dess vattenkvalitet avseende övergödning måste förbättras så att sjön uppnår god
ekologisk status till år 2027. Provtagning av massor och/eller åtgärder kan därför vara
lämpliga för att säkerställa att de massor som används är rena, även om de inte kommer
från områden med förorenad mark. En möjlig åtgärd är ökad vattenbegjutning av
sprängstensmassorna vid platsen för utvinningen. Vattenbegjutning förekommer ofta av
arbetsmiljöskäl vid tunneldrivning, men varierar i intensitet. Ju intensivare
vattenbegjutning desto större andel av kvävet återfinns i länshållningsvattnet, vilket kan
renas.
Som tidigare beskrivits medger inte nuvarande detaljplan tillräcklig höjning av
Hammarbybacken utan ny detaljplan behöver tas fram för projektet.
För att undvika förseningar i tillstånds- och planprocessen krävs att samtliga utredningar
och processer startas så tidigt som möjligt. Därför rekommenderas att samråd hålls med
länsstyrelsen i mycket tidigt skede i syfte att få deras syn på vilka utredningar och tillstånd
som kommer att krävas.
24(92)
RAPPORT
2016-11-30

Bebyggelse
Sydväst om Hammarbybacken planeras ett nytt bostadsområde (Figur 6) vilket riskerar
att komma i konflikt med en höjning med massor och de nya vägar som krävs för att föra
in dessa massor.
2.3.2 Förslag HM 210 meter

Förslaget innebär en höjning av Hammarbybacken med massor till en fallhöjd på 210
meter. Mängden massor som behövs är drygt 10,8 miljoner m 3.
Figur 10. Hammarbybacken, fallhöjd 210 meter, massor.
Slutsats
Uppfyllnad är inte möjlig inom tillgänglig tid, fyra år. Intrång på bebyggelse och natur är
också en begränsande faktor.
25(92)
RAPPORT
2016-11-30

2.3.3 Förslag HK 210 meter
Förslaget innebär en höjning av Hammarbybacken med enbart konstruktion till en fallhöjd
på 210 meter. Konstruktionsvolymen är drygt 1,8 miljoner m 3.
Figur 11. Hammarbybacken, fallhöjd 210 meter, konstruktion.
Slutsats
En höjning till 210m kan vara svår att åstadkomma med enbart temporärkonstruktion då
dessa kräver en konstruktions höjd i bakkant om ca 130m-160m således kommer någon
form av permanent/tillverkad smideskonstruktion helt eller delvis för att kunna lösa de
konstruktiva problem som uppstår med den ökande konstruktionshöjden.
Vidare ökar laster på grund av egenvikt och vind markant med ökad konstruktionshöjd.
Intrång på bebyggelse och natur är också en begränsande faktor.
Således avfärdas detta alternativ.
26(92)
RAPPORT
2016-11-30

meter. Mängden massor som behövs är drygt 3,5 miljoner m 3.
Slutsats
Uppfyllnad är inte möjlig inom tillgänglig tid, fyra år. Intrång på bebyggelse och natur är
också en begränsande faktor.
27(92)
RAPPORT
2016-11-30

2.3.5 Förslag HMK 150 meter (120+30m)
meter och 30 meter konstruktionsbyggnad. Mängden massor som behövs motsvarar
drygt 1,2 miljoner m 3.
Figur 13. Hammarbybacken, fallhöjd 150 meter, massor och konstruktion.
För att det ska vara möjligt att fylla backen till denna höjd krävs ungefär 5 år. Det beror på
antalet lossningsmöjligheter och därmed hur många fordon per timme som kan
transportera massorna. Utöver detta tillkommer tid för uppförande av tillfällig
konstruktionsbyggnad på drygt 6 månader med tid för grundläggning undantagen.
Detta alternativ ger bestående värden för idrottsutövning i form av större fallhöjd och
därmed längre nerfarter.
Kostnad
Kostnaden för frakt av massorna bedöms motsvara ungefär 60 miljoner SEK och
kostnaden för lastare samt vält bedöms motsvara ungefär 80 miljoner SEK utöver
fraktkostnaden.
Till detta kommer kostnaden för konstruktionen, bedömd till 130 miljoner SEK.
Tillkommande bedömd kostnad för pålning av grundläggningen är 70 miljoner SEK.
Osäkerheterna i bedömning av kostnaderna för grundläggningen beskrivs i avsnitt 1.2.4.
Slutsats
Uppfyllnad är inte möjlig inom tillgänglig tid, fyra år.
28(92)
RAPPORT
2016-11-30

Förslaget innebär en höjning av Hammarbybacken med enbart massor till en fallhöjd på
135 meter. Mängden massor som behövs är drygt 2,1 miljoner m3.
Slutsats
29(92)
RAPPORT
2016-11-30

2.3.7 Förslag HMK 135 meter (120+15m)
meter och 15 meter konstruktionsbyggnad. Mängden massor som behövs motsvarar
drygt 1,2 miljoner m 3.
Figur 15. Hammarbybacken, fallhöjd 135 meter, massor och konstruktion.
För att det ska vara möjligt att fylla backen till denna höjd krävs 5 år. Det beror på antalet
lossningsmöjligheter och därmed hur många fordon per timme som kan transportera
massorna. Utöver detta tillkommer tid för uppförande av tillfällig konstruktionsbyggnad på
drygt 6 månader med tid för grundläggning undantagen.
Kostnad
Kostnaden för frakt av massorna bedöms uppgå till 60 miljoner SEK och kostnaden för
lastare samt vält bedöms uppgå till 80 miljoner SEK utöver fraktkostnaden.
Slutsats
30(92)
RAPPORT
2016-11-30

120 meter. Mängden massor som behövs motsvarar drygt 1,2 miljoner m 3.
massorna.
Kostnad
fraktkostnaden.
Slutsats
Beräkningarna visar att uppfyllnad inte är möjlig inom tillgänglig tid, fyra år.
31(92)
RAPPORT
2016-11-30

110 meter. Mängden massor som behövs motsvarar ca 1 023 000 m3.
massorna.
Kostnad
fraktkostnaden.
Slutsats
Beräkningarna visar att uppfyllnad inte är möjlig inom tillgänglig tid, fyra år.
32(92)
RAPPORT
2016-11-30

2.3.10 Förslag HK 110 meter
Förslaget innebär en höjning av Hammarbybacken med enbart konstruktion till en fallhöjd
på 110 meter. Konstruktionsvolymen är ca 163 000 m3. Konstruktionen är grenanpassad
för parallellstorslalom.
Figur 18. Hammarbybacken, fallhöjd 110 meter,.konstruktion.
Kostnad
Kostnaderna för denna konstruktion uppskattas till 180 miljoner SEK.
Slutsats
Sammantaget bedöms att denna lösning är möjlig.
33(92)
RAPPORT
2016-11-30

2.3.11 Förslag HM 93 meter Grenanpassad
93 meter. Mängden massor som behövs motsvarar ca 368 000 m3. Förslaget är
grenanpassat för parallellslalom och halfpipe. Viss massförflyttning krävs i backens nedre
del. Anpassning av liftarnas läge krävs.
Figur 19. Hammarbybacken, fallhöjd 93 meter,massor.
34(92)
RAPPORT
2016-11-30

massorna.
Kostnad
fraktkostnaden.
Slutsats
35(92)
RAPPORT
2016-11-30

3 Flottsbrobacken
3.1 Allmänt
Föregångaren till Flottsbrobacken på 1960-talet var en slalombacke kallad "Ullerstupet"
med släplift och skidstuga med kaffeservering. Dessa anordningar syns inte längre.
Flottsbrobacken, Flottsbro Alpin är Stockholms högsta slalombacke. Den har en fallhöjd
på 103 meter och en banlängd på som mest 700 meter. Det finns fem nedfarter och hopp
för skidor och snowboard8.
Figur 21. Ortofoto av Flottsbrobacken. Bakgrundskarta: Huddinge kommun
8
Flottsbro skidbacke – Alternativ för att öka fallhöjden till 210 m. Utkast 2013-09-05, ÅF-konsult.
36(92)
RAPPORT
2016-11-30

För cirka 10-15 år sedan gjordes ett ansökningsförfarande för att höja tippen vilket
länsstyrelsen avslog9.
Transporter till skidbacken, badplatsen och intilliggande campingområde sker via
Häggstavägen och förbi S:t Botvids kapell (Figur 21). Det finns också en gång- och
cykelbro över Katthavet via Göta landsväg som ansluter till området.
3.2 Förutsättningar
3.2.1 Miljö och tillstånd

Naturmiljö
Området Flottsbro ingår som en viktig del i Stockholms läns övergripande grönstruktur
och utgör en värdekärna i grönkilen Bornsjökilen. Flottsbro ingår i Huddinge kommuns
översiktsplan som ett område som på sikt skyddas långsiktigt som naturreservat.
Flottsbro-området betraktas som ett av Huddinge kommuns mest värdefulla
naturområden. Området har höga naturvärden ur framför allt aspekten biologisk mångfald
både för växtlighet och djur.
Utpekade och skyddade naturmiljöer kring Flottsbro redovisas på karta i Figur 22.
Bäckravinen söder om campingområdet är en nyckelbiotop, klassad av Skogsstyrelsen
och har höga naturvärden. Bäckravinen utgör ett ekologiskt särskilt känsligt område
(ESKO) enligt 3 kap 3 § miljöbalken, ”Mark - och vattenområden som är särskilt känsliga
från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada
naturmiljön." Att ett område klassas som ekologiskt särskilt känsligt innebär att det har ett
ekosystem som lätt kan förändras negativt om det blir utsatt för störning. ESKO-områden
ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön och hänsyn bör tas
till respektive områdes specifika känslighet. Ytterligare en nyckelbiotop som också
klassats som ESKO-område finns söder om Flottsbrobacken. Invid vägen, som utgör
själva infarten till Flottsbro-omårdet från Glömstavägen, finns efter en bäckmiljö med
naturvärden som även det klassats som ESKO-område.
Själva stranden vid badet har en skyddsvärd vattenväxtflora med flera ovanliga arter som
bland annat Bandnate (VU) men också olika musselarter som bland annat den rödlistade
äkta målarmusslan (NT). Även detta strandparti utgör ett ESKO-område. Två andra
värdefulla områden är dels ett ekbestånd norr om Flottsbrogården och dels ett albestånd
intill kanalen mellan Albysjön och Tullingesjön.
Många rödlistade arter förekommer inom området, bland annat Vit kattost (VU), skogsalm
(CR) och korndådra (EN).
9
E-post, Huddinge kommun, Mattias Carlswärd, 2016-09-09
37(92)
RAPPORT
2016-11-30

I och med att området är en del av de så kallade gröna kilarna, planeras att bli ett
naturreservat, har höga naturvärden där rödlistade arter förekommer, samt innehåller
ESKO-område behöver man ta hänsyn till detta vid lokalisering och utformning av den
planerade anläggningens olika delar. Dessutom kan ekologiska kompensationsåtgärder
behövas för att bevara de naturvärden med biologisk mångfald som finns i området.
Kulturmiljö
Markerna i närområdet kring Flottsbrobacken är områden som brukats av människan i
många år, här kan man hitta lämningar från bland annat stenålder, järnålder och
medeltid. I och med att människan varit aktiv på platsen under så lång period har området
hunnit bli mycket kulturhistoriskt berikat. Skyddade och utpekade kulturmiljöer redovisas
på karta i Figur 22. Flottsbrobacken ligger alldeles öster om Flottsbrosundet som
förbinder Tullingesjön med Albysjön. Över sundet sträcker sig den gamla järnbro som har
gett området sitt namn, Flottsbron. Både bron och sundet har gamla anor, enligt
historiska källor marscherade Erik XIV över bron för att strida mot sina upproriska bröder
vid Botkyrka kyrka 1568. Förutom bron finns det huvudsakligen tre objekt av
kulturhistoriskt intresse som bör tas i beaktande vid lokalisering av anläggningen. Två av
dessa objekt är färdvägar vilka tros ha brukats sedan järnåldern (Huddinge 201:1 &
Botkyrka 350:1-2). Det tredje objektet är ett område med stenåldersboplatser (Botkyrka
429:1 & Botkyrka 430:1) vilka ligger i direkt närhet till tidigare nämnda färdvägar. Det
finns också antikvariska objekt i området med en mer oklar status, framför allt i form av
torpargrunder (Botkyrka 235:1, Botkyrka 236:1 och Botkyrka 357).
Gamla Stockholmsvägen
Denna kulturhistoriska lämning är en färdväg med mycket gamla anor som alltså sträcker
sig tillbaka till järnåldern. Gamla Stockholmsvägen var tidigare en del av det som kallades
för Göta landsväg, den äldsta väg man känner till som då förband Stockholm med de
södra delarna av Sverige och den övriga kontinenten.
Rekommendationer
Då Gamla Stockholmsvägen är en av ytterst få vägsträckningar i länet med sådan ålder
och dignitet vore ett större ingrepp förödande. Vägen har ett oersättligt historiskt och
kulturhistoriskt värde som inte bör skadas eller omarbetas. Det är därför inte troligt att
tillstånd från länsstyrelsen skulle ges för rätning eller förstärkning av stora delar av vägen,
men för ett smärre ingrepp i form av en ny, korsande väg bedöms det vara troligt att
tillstånd kan ges.
Tingsvägen
Genom de bördiga markerna kring Flemingsberg och Glömsta löper en gammal väg
tidigare kallad Tingsvägen (Lillerudsvägen idag). Denna väg kantas av en kulturmiljö
berikad av bland annat bosättningar från romersk järnålder och folkvandringstid samt
38(92)
RAPPORT
2016-11-30

förhistoriska gravfält men också en runinskription på en häll som vittnar om vägens
mångåriga förflutna.
Rekommendationer
Det aktuella området, med Tingsvägen i centrum, utgör ett rikt kulturmiljöområde av
oersättligt historiskt och kulturhistoriskt värde. Området bör inte skadas eller omarbetas
för att i största möjliga mån bevara miljöns läsbarhet. Det är inte troligt att tillstånd för
större ingrepp i vägen eller tillhörande skyddade miljöer skulle ges.
Stenåldersboplatser
I direkt anslutning till Gamla Stockholmsvägen och i trakterna kring en närliggande
campingplats har det påträffats spår av stenåldersboplatser. De faktiska fynd som hittats
på platsen är mestadels avslag av kvarts och kvartsit från redskapstillverkning, men även
skärvsten tycks ha förekommit i området.
Rekommendationer
Då tydliga bevis på platsen vittnar om ett rikt stenåldersmaterial är ett ingrepp på marken
inte att rekommendera. Detta hade sannolikt krävt en omfattande (tidskrävande och
kostsam) arkeologisk undersökning med stora skador på kulturmiljön som följd.
Torpgrunder
Bebyggelselämningar, lägenhetsbebyggelser, av typen torpgrunder finns i området vilket
vittnar om agrara verksamheter på platsen. Dessa torpgrunder finns belägna både öster
och väster om Flottsbrobacken och är i nuläget övertorvade. Om lämningarna i fråga ska
klassas som fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar är för närvarande oklart.
Rekommendationer
Som situationen ser ut nu är det svårt att avgöra om det finns något lagskydd för aktuella
objekt. En antikvarisk bedömning av lämningarna krävs för att kunna komma fram till en
bedömning av dess kulturhistoriska värde.
39(92)
RAPPORT
2016-11-30

Figur 22. Restriktionskarta med värden för natur, kultur och dricksvatten samt plangränser.
40(92)
RAPPORT
2016-11-30

Friluftsliv
Flottsbro-området utgör ett viktigt rekreationsområde med ett nätverk av stigar i skogen
och mot vattnet. Tillgängligheten och ostördheten är lokalt viktig. Vid intrång som skapar
ökade barriärer och tar friluftsområden i anspråk bör detta kompenseras.
Markmiljö
Flottsbrobacken har utgjort en tipp för rena massor. Dock finns misstankar att den även
innehåller förorenat material. Kommunen har tidigare ansökt om att höja backen men fick
avslag då länsstyrelsen var rädda att detta skulle medföra att förorenat lakvatten skulle
läcka ut från deponin och nå Albysjön. Om backen nu ska höjas kan därför
markmiljöundersökningar och eventuellt åtgärder krävas för att säkerställa att projektet
inte medför att Albysjön förorenas. Om hushållssopor har tippats på Flottsbrobacken finns
risk för ansamling av deponigas nere i deponin, vilket medför en hälsorisk. Eventuella
undersökningar av deponin bör därför omfatta undersökning av förekomst av deponigas.
Byggfasen
Flottbrområdet hyser naturmiljöer och arter som är känsliga för de störningar som en
omfattande byggnation som projektet innebär medför. Intill ligger bostadsområden som
också är känsliga. Närheten till känsliga miljöer gör att dessa måste tas i beaktande vid
planeringen av genomförandet av projektet. Det gäller framför allt påverkan genom buller,
damning, försämrad tillgänglighet och trafikpåverkan.
Tillstånd och planer
Detaljplan
Delar av det område som är aktuellt för den planerade skidanläggingen vid Flottsbro
omfattas av detaljplan som vann laga kraft 2001-11-05. Planen medger Friluftsområde
(N) för större delen av området med maximal höjd på skidbacken av +105m. På toppen
medges en byggnad på max 200 m 2 och 18 m höjd. Planen beskriver även vissa
naturvärden och fastställer att dessa ska skötas enligt skötselplan.
Genomförandetiden för planen går ut 2016. En höjning av backen med massor, eller
höjning med byggnad över 18 m höjd, kräver därför att en ny detaljplan tas fram. För
process och tidplan, se Hammarbybacken eller Bilaga 1.
Vattenskyddsområde
Stora delar av det aktuella området omfattas av Östra Mälarens vattenskyddsområde 10.
50 m från strandlinjen omfattas av primär skyddszon. Inom denna zon får avfall inte
10
Referens: Länsstyrelsen, 2008. Östra Mälarens vattenskyddsområde – Skyddsföreskrifter.
41(92)
RAPPORT
2016-11-30

hanteras om det kan medföra risk för vattenförorening. Muddring och mark- och
anläggningsarbeten får inte ske utan tillstånd.
En stor del av Flottsbroområdet omfattas av sekundär skyddszon för vattenskydds-
området. Inom denna zon är det inte tillåtet att hantera massor på ett sådant sätt att det
kan förorena vattnet. Det innebär i praktiken att om massor hanteras på ett sådant
oaktsamt sätt att föroreningar når Mälaren kan detta medföra skadeståndskrav. Inom den
sekundära skyddszonen gäller att mark- och anläggningsarbeten inte får ske om det kan
medföra risk för vattenförorening. För både zonerna gäller att dagvatten från hårdgjorda
ytor som utgör en risk för förorening, så som parkeringsplatser, måste renas före utsläpp
till Mälaren. För detaljer, se Bilaga 1.
Tillståndsansökan för verksamhet inom vattenskyddsområdet behandlas på under 6
månader på länsstyrelsen.
Vattenverksamhet
Anläggningar eller verksamhet i vatten kräver anmälan eller tillstånd för
vattenverksamhet. För projektet kan det exempelvis gälla bryggor eller läktare, eller
tillfällig hamn för mottagande av massor på pråm. För utfyllnad under 3000m 2 krävs
anmälan till länsstyrelsen, över 3000 m 2 krävs tillståndsansökan till Mark- och
miljödomstolen.
Anmälan om vattenverksamhet behandlas på cirka 2 månader av länsstyrelsen. För
tillstånd för vattenverksamhet är processen längre och kraven på underlaget/ansökan
betydligt större. Tillståndsprocessen tar cirka ett år, med tillägg på 6 månader för varje
överklagan.
Om ansökan om vattenverksamhet görs omfattar detta även frågan om tillstånd för
åtgärder inom vattenskyddsområdet, varför den ansökan utgår.
Kulturmiljö
Se Hammarbybacken eller Bilaga 1.
Ny väg
En ny tillfartsväg kräver inget särskilt tillstånd, men det krävs avtal med markägare,
anmäla om vattenverksamhet vatten passeras, eventuellt tillstånd eller undersökning
enligt kulturminneslagen (exempelvis för att korsa den skyddade delen av
Häggstavägen), samt eventuellt samråd enligt miljöbalken.
Sammanfattning tillstånd
Av samtliga tillstånds- och anmälningsprocesser som kan förutses i detta skede bedöms
planprocessen vara mest tidskrävande. Det är därför denna som avgör när
detaljprojektering och byggskede kan påbörjas.
42(92)
RAPPORT
2016-11-30

3.2.2 Geoteknik
Vilket material Flottsbrobacken består av är mindre känt 11. Det har genom åren funnits
misstankar om att det hamnat material som inte hör dit. Flottsbro-området har varit
avsedd för tippning av schaktmassor och tyvärr har det ibland erfarenhetsmässigt inte
alltid blivit så.
3.2.3 Konstruktion
Generella förutsättningar för konstruktion för Flottsbrobacken enligt kapitel 1.2.5

Genomförbarheten av trafikeringen till Flottsbrobacken är beroende av flertalet faktorer
som direkt eller indirekt kan påverka utfallet. Skidbacken ligger i ett naturområde som
består av värdefulla natur- och kulturvärden. Alla dessa påverkandefaktorer begränsar
och dimensionerar trafikeringens genomförbarhet.
Häggstavägen som idag leder till S:t Botvids kyrka rekommenderas inte som transportväg
för fyllnadsmassor till Flottsbrobacken. Av etiska skäl anses det inte lämpligt att
transportera stengods via kyrkogården. Det anses inte heller lämpligt att förhindra besök
till kyrkan och kyrkogården.
I övrigt är området berikat med fornminnen och värdefulla naturvärden varför vägen heller
inte kan föreslås gå tvärs genom landskapet. Området är relativt kuperat vilket försvårar
dragningar av vägen. Med hänsyn till de kultur- och naturmiljöer som finns i området bör
det undvikas att skapa onödiga sår i naturen. Transportvägarna kan därmed delvis
rekommenderas gå på befintliga vägar.
Till följd av att utvinning av massor sker i närområdet förutsätts dessa finnas till hands. En
idé som tidigt avfärdades var att transportera massor till en ny hamn vid Flottsbrobadet
för att göra mindre intrång i landskapet. Målet var att transportera via Hagaviken under
E4/E20 Södertäljevägen och via Fittjaviken under väg 259 Botkyrkavägen. Detta skulle
innebära att breddning av portarna och reducering av småbåtshamnarnas omfattning. Att
det planeras för flertalet andra projekt i närheten är också en beroendefaktor.
Södertörnsleden och Spårväg syd är exempel på sådana projekt. Dessa projekt förutsätts
inte pågå under byggperioden.
Transportvägar under byggtid föreslås förlagda så att påverkan på natur, kultur och miljö
minimeras. Se Figur 23.
11
E-post, Huddinge kommun, Mattias Carlswärd, 2016-09-09.
43(92)
RAPPORT
2016-11-30

Figur 23. Sträckning för byggväg.
44(92)
RAPPORT
2016-11-30

3.3 Utredningsalternativ
Under utredningen upptäcktes att vissa alternativ inte varit möjliga på grund av att orimligt
behov av utfyllnad och stora intrång i naturvärden. Tabell 5 redovisar vilka alternativ som
utreds. Några förslag har mer än en potentiell placering vilket resulterar i att flera
alternativ har undersökts.
Centrum för alternativ A är placerad nära toppen på befintlig skidbacke. Alternativ A är
olämplig placering för Slope-style. Centrum för alternativ B är placerad syd-ost om toppen
på befintlig skidbacke. Alternativ B är bedömt mest lämplig placering för Slope-style och
en kombination med puckelpist. Centrum för alternativ C är placerad öster om toppen på
befintlig skidbacke.
Alternativ A ger generellt de minsta utfyllnadsvolymerna för att uppnå en viss höjd men
medger en sämre anpassning av slätlutning till aktuella tävlingsgrenar. Det medför störst
inverkan på möjligheterna att använda befintlig anläggning under byggtid.
Alternativ B är bäst anpassad till behov av höjd och lutning för respektive tävlingsgrenar.
Skidbacken kan till stor del användas under byggtid.
Alternativ C kan vara mer lämplig för höjder över 180 meter.
Se Figur 24.
45(92)
RAPPORT
2016-11-30

Figur 24. Utbredning av alternativ, Flottsbrobacken.
46(92)
RAPPORT
2016-11-30

Tabell 5. Respektive utredningsalternativ, Flottsbrobacken.
Utredningsalternativ Flottsbro
Totalt Alt. Massor Konstruktion
Möjligt
Förslag Fallhöjd Höjd Topp Volym [m3] Höjd Yta Volym
[m] [m] ϕ [m] [m] [m ] 2
[m3]
FM 210 meter 210 C 210 70 17 000 000 - _
FK 210 meter 210 B - - - 210 61 500 2 100 000 _
FMA 150 meter 150 A 150 100 3 900 000 - _
FKB 150 meter 150 B - - - 150 28 000 675 000 (X)
FMKA 150 meter

150 A 120 50 346 000 30 4600 129 000 (X)
(120+30m)
FMKB 150 meter

150 B 120 100 1 750 000 30 3900 83 000 (X)
(120+30m)
FMKB 150 meter

30
(120+30+10m) 150 B 120 100 1 680 000 5200 100 000 X
10
Grenanpassad
FMKB 150 meter

35
(115+35+15m) 150 B 115 100 1 180 000 6100 152 000 X
15
Grenanpassad
FMB 150 meter 150 B 150 100 3 900 000 - - - (X)
FMA 135 meter 135 A 135 100 2 200 000 - - - _
FMB 135 meter 135 B 135 100 3 020 000 - - - _
FKB 135 meter 135 B - - - 135 18 400 438 000 (X)
FMKA 135 meter

135 A 120 50 346 000 15 3 100 42 000 (X)
(120+15m)
FMKB 135 meter

135 B 120 100 1 750 000 15 2 800 33 000 (X)
(120+15m)
FMA 120 meter 120 A 120 100 1 110 000 - - - (X)
FMB 120 meter 120 B 120 100 1 750 000 - - - (X)
47(92)
RAPPORT
2016-11-30

Utredningsalternativ Flottsbro
Totalt Alt. Massor Konstruktion
Möjligt
Förslag Fallhöjd Höjd Topp Volym [m3] Höjd Yta Volym
[m] [m] ϕ [m] [m] [m2] [m3]
FKA 110 meter

15 3000 31 000
(110+100) 110 A - - X
40 1500 43 000
Grenanpassad
3.3.1 Övergripande påverkan

Miljöpåverkan
Flottsbrobacken ligger i ett område med höga värden för natur, kultur och friluftsliv. Dessa
kommer att påverkas genom ianspråktagande av mark, störning och fragmentering.
Kända kulturmiljöer kan i stort sett undvikas att tas i anspråk, undantaget är gamla
Stockholmsvägen som behöver korsas av den nya tillfartsvägen. För att korsa denna
fornminnesskyddade väg krävs tillstånd från länsstyrelsen. Den nya tillfartsvägens
dragning har anpassats för att minimera påverkan på kända fornlämningar. Där vägen
passerar bäckar eller åar krävs anmälan om eller tillstånd till vattenverksamhet, vilket är
aktuellt öster om S:t Botvids kapell.
Själva höjningen av backen kommer att medföra att hela eller delar av ESKO-området på
backens sydostsluttning tas i anspråk. Beroende på omfattning och lokalisering av
pisterna och tillhörande anläggningar kan även ESKO-områdena vid strandområdet och
ravinen behöva tas i anspråk. Inom dessa skydda områden finns känsliga och skyddade
arter. Strandområdet är dessutom skyddat av strandskydd (vilket återinträder vid
framtagande av ny detaljplan) samt som vattenskyddsområde. Utöver de utpekade
naturområdena utgör området till stor del av naturmark vilken tas i anspråk eller störs och
fragmenteras. Denna naturmark är värdefull både för naturmiljön och friluftslivet. Det är
därför rimligt att kompensera intrång i såväl skyddade områden som områden med mer
triviala värden genom tillskapande av värden i andra områden i närheten.
Under stora delar av byggtiden kommer området inte att kunna nyttjas som friluftsområde
utan utgöra byggarbetsplats. Byggarbetsplatsens kommer att ta störst område i anspråk
de första åren när massor ska läggas ut över en större yta och med högre hastighet, och
minska vartefter ytan massor läggs på minskar. Samtidigt kommer en större yta tas i
anspråk igen när byggnader, parkeringsplatser, liftanläggningar etcetera uppförs, vilket
troligen huvudsakligen sker de sista två åren innan anläggningen tas i bruk.
Sammantaget kommer stora ytor att vara avstängda för allmänheten under stora delar av
byggtiden.
48(92)
RAPPORT
2016-11-30

Flottsbrobacken kan innehålla förorenade massor eller annat avfall, vilket kan orsaka
förorenat lakvatten. En överlagring av ytterligare massor bör inte öka risken eller takten
för utlakning, men utredningar och åtgärder kan krävas för att visa att så inte sker.
Eftersom stora delar av höjningen kommer att ske inom Östra Mälarens
vattenskyddsområde krävs tillstånd från länsstyrelsen för masshantering inom området.
Undersökningar krävs också för att säkerställa att Flottsbrobacken inte innehåller
deponigas, vilket kan påverka säkerheten under både bygg- och driftskedet. Eftersom
backen legat relativt intakt under längre tid bör deponigas inte utgöra en säkerhetsrisk
idag, men förhållandena kan ändras vid ombyggnation och en gasutredning bör därför
göras innan ombyggnation av området påbörjas. Om Flottsbrobacken visar sig innehålla
deponigas kan enkla åtgärder krävas för att säkerställa en säker arbetsmiljö i
anläggningsskedet och för byggnader kan speciell grundläggning krävas för att undvika
ansamling av gas. Risken för att deponigas ska finnas i sådan omfattning att platsen inte
är möjlig att bebygga bedöms vara mycket liten.
Det finns även en risk med att tillföra nya massor inom vattenskyddsområdet om de nya
massorna inte är rena från föroreningar. För att klara att hålla en brant vinkel på berget
och därmed minimera mängden massor krävs att sprängsten används, i huvudsak i
bergets ytterkant. Massor från sprängningar kan innehålla kväveföreningar vilket om det
når Albysjön kan ha gödande effekter. Albysjön (SE657170-161793) har idag god
ekologisk status och har inte problem med övergödning. För att säkerställa att inte för
höga kvävehalter tillförs Albysjön kan det ändå vara aktuellt med åtgärder, så som extra
vattenbegjutning efter sprängning. Dessutom finns områden i Storstockholm med höga
halter av arsenik, vilket då lätt lakas ut efter sprängning. Det är därför viktigt att känna till
de lokala förhållandena på den plats massorna kommer från.
Som tidigare beskrivet medger inte nuvarande detaljplan tillräcklig höjning av
Flottsbrobacken utan ny detaljplan behöver tas fram för projektet. Detaljplanens process
bedöms vara den tillståndsprocess som är mest tidskrävande, vilket gör att det är denna
som styr när anläggningsarbetet kan påbörjas. Om planprocessen behöver samordnas
med Botkyrka kommun krävs att samarbetet inleds i tidigt skede för att inte försena
processen.
För att undvika förseningar i tillstånds- och planprocessen krävs att samtliga utredningar
och processer startas så tidigt som möjligt. Därför rekommenderas att samråd hålls med
länsstyrelsen i mycket tidigt skede i syfte att få deras syn på vilka utredningar och tillstånd
som kommer att krävas.
49(92)
RAPPORT
2016-11-30

3.3.2 Förslag FM 210 meter
Förslaget innebär en höjning av Flottsbrobacken med massor till en fallhöjd på 210 meter.
Mängden massor som behövs är drygt 17 miljoner m 3.
Figur 25. Flottsbrobacken, fallhöjd 210 meter, massor.
Slutsats
Uppfyllnad är inte möjlig inom tillgänglig tid, fyra år. Intrång i natur är också en
begränsande faktor.
50(92)
RAPPORT
2016-11-30

3.3.3 Förslag FK 210 meter
Förslaget innebär en höjning av Flottsbrobacken med enbart konstruktion till en fallhöjd
på 210 meter. Konstruktionsvolymen är drygt 2,1 miljoner m3.
Figur 26. Flottsbrobacken, fallhöjd 210 meter, konstruktion.
Slutsats
En höjning till 210m kan vara svår att åstadkomma med enbart temporärkonstruktion då
dessa kräver en konstruktions höjd i bakkant om ca 130m-160m således kommer någon
form av permanent/tillverkad smideskonstruktion helt eller delvis för att kunna lösa de
konstruktiva problem som uppstår med den ökande konstruktionshöjden.
Vidare ökar laster på grund av egenvikt och vind markant med ökad konstruktionshöjd.
Således avfärdas detta alternativ.
51(92)
RAPPORT
2016-11-30

3.3.4 Förslag FMA 150 meter
Förslaget innebär en höjning av Flottsbrobacken alternativ A med massor till en fallhöjd
på 150 meter. Mängden massor som behövs är drygt 3,9 miljoner m 3.
Figur 27. Flottsbrobacken, fallhöjd 150 meter, massor ,alternativ A.
Slutsats
Uppfyllnad är inte möjlig inom tillgänglig tid, fyra år. Intrång i natur är också en
begränsande faktor.
52(92)
RAPPORT
2016-11-30

3.3.5 Förslag FKB 150 meter
Förslaget innebär att Flottsbrobacken enbart byggs med konstruktioner till en fallhöjd på
150 meter. Denna konstruktion motsvarar en volym på drygt 675 000 m3 och måste
sannolikt delvis utföras som permanent stålkonstruktion.
Byggtiden för denna konstruktion uppskattas till 0,5år-1år med grundläggningen
undantagen.
Konstruktionen är endast anpassad för Slopestyle. För puckelpist krävs ytterligare
konstruktion.
Figur 28. Flottsbrobacken, fallhöjd 150 meter, konstruktion.
Kostnad
Slutsats
Sammantaget bedöms att denna lösning är möjlig, men för puckelpist krävs ytterligare
konstruktion och anpassning av massor.
53(92)
RAPPORT
2016-11-30

3.3.6 Förslag FMKA 150 meter (120+30m)
Förslaget innebär en höjning av Flottsbrobacken med massor till en fallhöjd på 120 meter
och sedan en 30 meter konstruktionsbyggnad. Mängden massor som behövs motsvarar
drygt 346 000 m3.
Figur 29. Flottsbrobacken, fallhöjd 150 meter, massor och konstruktion.
54(92)
RAPPORT
2016-11-30

Konstruktionen är endast anpassad för slopestyle. För puckelpist krävs ytterligare
Kostnad
fraktkostnaden.
Slutsats
55(92)
RAPPORT
2016-11-30

3.3.7 Förslag FMKB 150 meter (120+30m)
drygt 1 760 000 m3.
Konstruktionen är endast anpassad för slopestyle. För puckelpist krävs ytterligare

För att det ska vara möjligt att fylla backen till denna höjd krävs 3,5 år. Det beror på
Kostnad
fraktkostnaden.
56(92)
RAPPORT
2016-11-30

Slutsats
57(92)
RAPPORT
2016-11-30

3.3.8 Förslag FMKB 150 meter (120+30m+10m) Grenanpassad
och sedan en 30 meter konstruktionsbyggnad för slopestyle och en 10 meter
konstruktionsbyggnad för puckelpist.
Mängden massor som behövs motsvarar drygt 1 680 000 m3.
Figur 32, Flottsbrobacken, fallhöjd 150 meter respektive 130m med konstruktion och massor till
120m.
58(92)
RAPPORT
2016-11-30

120m.
Kostnad
fraktkostnaden.
Slutsats
59(92)
RAPPORT
2016-11-30

3.3.9 Förslag FMKB 150 meter (115+35m+15m) Grenanpassad
och sedan en 35 meter konstruktionsbyggnad för Slopestyle och en 15 meter
konstruktionsbyggnad för puckelpist.
Mängden massor som behövs motsvarar ca 1 180 000 m3.
115m.
60(92)
RAPPORT
2016-11-30

115m.
Kostnad
fraktkostnaden.
Slutsats
61(92)
RAPPORT
2016-11-30

3.3.10 Förslag FMB 150 meter
Förslaget innebär en höjning av Flottsbrobacken alternativ B med massor till en fallhöjd
Figur 36. Flottsbrobacken, fallhöjd 150 meter, massor, alternativ B.
Slutsats
62(92)
RAPPORT
2016-11-30

Förslaget innebär en höjning av Flottsbrobacken alternativ A med massor till en fallhöjd
Figur 37. Flottsbrobacken, fallhöjd 135 meter, massor, alternativ A.
Slutsats
För detta förslag har inte grenspecifika anpassningar av lutningar skett. En anpassning
skulle medföra ökade volymer. Således blir tiden för massuppfyllnad mer än fyra år.
63(92)
RAPPORT
2016-11-30

Förslaget innebär en höjning av Flottsbrobacken alternativ B med massor till en fallhöjd
Figur 38. Flottsbrobacken, fallhöjd 135 meter, massor, alternativ B.
Slutsats
64(92)
RAPPORT
2016-11-30

3.3.13 Förslag FKB 135 meter
135 meter. Denna konstruktion motsvarar en volym på drygt 438 000 m3 och måste
sannolikt delvis utföras som permanent stålkonstruktion.
Konstruktionen uppfyller inte kraven för vare sig slopestyle (fallhöjd) eller puckepist
(lutning).
undantagen.
Kostnad
Figur 39. Flottsbrobacken, fallhöjd 135 meter med enbart konstruktionsbyggnad.
Slutsats
Sammantaget bedöms att denna lösning är möjlig, men utformningen uppfyller inte
kraven för slopestyle (fallhöjd) eller puckelpist (lutning).
65(92)
RAPPORT
2016-11-30

3.3.14 Förslag FMKA 135 meter (120+15m)
drygt 346 000 m3.
Figur 40. Flottsbrobacken, fallhöjd 135 meter, konstruktion och massor, alternativ A.
Konstruktionen är inte anpassad för vare sig slopestyle(fallhöjd) eller puckelpist (lutning).
För puckelpist krävs ytterligare konstruktion och anpassning av massor.
Kostnad
fraktkostnaden.
66(92)
RAPPORT
2016-11-30

Slutsats
Sammantaget bedöms att denna lösning är möjlig. men utformningen uppfyller inte
67(92)
RAPPORT
2016-11-30

3.3.15 Förslag FMKB 135 meter (120+15m)
drygt 1 760 000 m3.
Figur 41. Flottsbrobacken, fallhöjd 135 meter, konstruktion och massor, alternativ A.
Konstruktionen är inte anpassad för vare sig slopestyle(fallhöjd) eller puckelpist (lutning).
För puckelpist krävs ytterligare konstruktion och anpassning av massor.
Kostnad
fraktkostnaden.
68(92)
RAPPORT
2016-11-30

Slutsats

Förslaget innebär en höjning av Flottsbrobacken med enbart massor till en fallhöjd på
120 meter. Mängden massor som behövs motsvarar drygt 1,11 miljoner m 3.
Figur 42. Flottsbrobacken, fallhöjd 120 meter, massor, alternativ A.
transportera massorna.
fraktkostnaden.
Slutsats
69(92)
RAPPORT
2016-11-30

Förslaget innebär en höjning av Flottsbrobacken med enbart massor till en fallhöjd på 120
meter. Mängden massor som behövs motsvarar drygt 1,75 miljoner m 3.
Figur 43. Flottsbrobacken, fallhöjd 120 meter, konstruktion och massor, alternativ B.
transportera massorna.
fraktkostnaden.
Slutsats
70(92)
RAPPORT
2016-11-30

3.3.18 Förslag FKA 110 meter (110+100) Grenanpassad
110 meter i nuvarande backe och att en ny nedfart byggs med en fallhöjd på 100 meter
och en lutning på 26-28 grader anpassad för puckelpist.
En massflytt på ca 10.000 m 3 behöver göras för att anlägga nedfarten för puckelpist.
Konstruktionerna upptar större delen av den plana ytan som finns på toppen idag. Liftars
läge och övrigt ytbehov på toppen behöver analyseras.
undantagen.
Figur 44, Flottsbrobacken, fallhöjd 110 meter (parallellstorslalom) samt 100meter (puckelpist) med
konstruktion.
71(92)
RAPPORT
2016-11-30

Figur 45, Flottsbrobacken, fallhöjd 110 meter (parallellstorslalom) samt 100 meter (puckelpist) med
konstruktion.
Kostnad
Slutsats
Konstruktionerna upptar större delen av den plana ytan som finns på toppen idag.
Förslaget innebär att liftars läge och övrigt ytbehov på toppen behöver utredas vidare.
72(92)
RAPPORT
2016-11-30

4 Bob- och rodelbana
Krav på banan
Enligt International Luge Federation skall en bana bland mer specifika krav vara
konstruerad enligt följande:
 Fallhöjd: 110-130m
 Min längd: 1200 m (tävlingslängd exkl. bromssträcka)
 Genomsnittlig lutning: minst 8% ( optimalt 9-10%)
 Antal kurvor: minst 14
Nedan följer några exempel:
Lillehammer, OS 1994
 Fallhöjd: 114 m
 Längd: 1365 m
 Maximal lutning: 15 %
 Genomsnittlig lutning: 8%
 Antal kurvor: 16
Whistler, OS 2010
 Längd: 1450 m
 Genomsnittlig lutning: 9%
Sotji, OS 2014
 Längd: 1500 m
 Genomsnittlig lutning: 10 %
Pyeongchang, OS 2018
 Längd: 1376 m
 Genomsnittlig lutning: 10 %
73(92)
RAPPORT
2016-11-30

Uppbyggnad, konstruktion
Generellt sett är moderna banor byggda delvis på mark, delvis byggda likt
brokonstruktioner. Själva banan har ett U-format tvärsnitt i armerad betong med
kylslingor. Tvärsnittet varierar från en horisontell botten med vertikala sidor till tvärsnitt
med mer rundad botten i kurvor. Se Figur 46.
Figur 46. Tvärsnitt av bana.
74(92)
RAPPORT
2016-11-30

Nedan visas en bild på bansträckningen för Lillehammer, se Figur 47.
Figur 47. Bansträckning i Lillehammer.
Kostnader
På hemsidor för olika banor finns uppgifter på anläggningskostnader. Tidsperspektivet
spelar in här men mycket grovt kan kostnaderna sättas till 500 miljoner kr plus minus ett
antal 100 miljoner.
Det tillkommer säkerligen en hel del fyllnadsmassor för banan. En lutning på 8 % i snitt är
mycket flackare än övriga lutningar som är aktuella. Men dessa massor påverkar inte den
kritiska tidslinjen då de läggs ut på andra ställen än att höja fallhöjden. De är endast
kostnadsdrivande. Men i vilken utsträckning är idag omöjligt att säga innan lokaliseringen
och banutformning är klar.
75(92)
RAPPORT
2016-11-30

Möjliga placeringar
Bob- och rodelbanor är avsevärt flackare än övriga backar för skidåkning. De är också till
stora delar konstruktioner och kräver en mycket större bredd. Detta gör att banan bör ha
en placering skild från skidbackarna.
För både Flottbro och Hammarby låter detta sig göras genom att lägga banan i en annan
riktning ner från toppen. Med de fallhöjder som finns idag uppfylls inte kraven för OS-
tävlingar. Det är därför nödvändigt att fallhöjden ökas. För en närmare lokalisering måste
natur- och kulturvärden studeras vidare för att hitta ett lämpligt område.
Det är nära till hands att tänka sig möjligheten att banans övre del är en konstruktion som
kan demonteras efter spelen. Detta för att slippa öka fallhöjden med massor men även för
att åstadkomma en kortare bana med mindre underhållskostnader i det permanenta
skedet efter OS.
Nedan visas tänkbara lägen för Flottsbro respektive Hammarbybacken. Bansträckningen
är endast schematisk i plan. Vertikalprofiler har inte studerats i detalj.
För Hammarbybacken redovisas ett alternativ med en fallhöjd på 110m, vilket är precis
på gränsen vad som krävs.
Figur 48. Möjlig placering av Bob-/rodelbana i Flottsbro.
76(92)
RAPPORT
2016-11-30

Figur 49. Möjlig placering av Bob-/rodelbana i Hammarbybacken.
OBS! Det har vid vidare utredning gjorts bedömningar att vi inte klarar uppfyllnad med
massor till en fallhöjd på 110 m vid Hammarbybacken under tillgänglig tid.
Alternativ för Hammarbybacken med konstruktion i kombination med höjning med
massor behöver utredas vidare.
77(92)
RAPPORT
2016-11-30

5 Kostnader
5.1 Omfattning
De kostnader som beräknats är för fyllning, konstruktion och grundläggning.
Beräkningarna har gett á-priser i form av m3. Inköp av fyllnadsmassor är 0 SEK,
kostnader för fyllning avser transport och utläggning. För bob- och rodelbanan finns en
grov kostnadsuppskattning av totalkostnaden baserad på uppgivna
anläggningskostnader för banor för senare tids OS-tävlingar.
På andra ställen i rapporten förs resonemang och redovisas slutledningar till ett större
antal studerade förslag. En del har befunnits orimliga av t ex tidsperspektiv.
5.2 Begränsningar
För en helhetsbild av anläggningskostnader för OS 2026 tillkommer en mängd kostnader
för de anläggningar denna rapport behandlar. Det är läktare, funktionärsbyggnader, liftar
etc. Även kostnader för nya vägar, eventuella arkeologiska undersökningar,
administrativa kostnader tillkommer. Listan kan göras mycket längre men vi vill vara
mycket tydliga på denna punkt.
En besvärande omständighet rörande redovisningen av kostnader för konstruktioner är
svårigheten att bedöma bredden av konstruktionerna. Varje gren har specifika krav på
bredd, lutningar, längd och även krav på variationer på t ex lutningar. Detta är inget
problem vid studier av kostnader för fyllning. Dessa krav uppfylls enkelt då backarna
byggs utan särskilt stor inverkan på antalet m 3. Men då det gäller konstruktioner blir det
svårare. Varje gren kräver sin konstruktion. Att bygga en konstruktion som uppfyller alla
skilda krav skulle medföra oerhört omfattande anläggningar med tillhörande kostnader. Vi
har därför valt att redovisa konstruktionerna med en bredd på 40 m. Vid fortsatta
utredningar då det finns fler beslut om var man genomför vilka grenar får dessa siffror
förfinas.
78(92)
RAPPORT
2016-11-30

5.3 Anläggningskostnader
Nedanstående tabeller visar anläggningskostnader för ett urval av de i kapitel 2 och 3
utredda alternativen.
Tabell 6. Anläggningskostnader för Hammarbybacken.
Anläggningskostnader - Hammarbybacken
Massor Konstruktion Kostnader
Volym [m3 *] Volym [m3] Transport Konstruktion Grundläggning

Fallhöjd och (miljoner SEK)
[m] (miljoner SEK)
utläggning
(miljoner
SEK)
HMK 150 meter 1 220 000 115 000 140 130 70

150
(120+30m)
HMK 135 meter 1 220 000 40 000 140 40 30

135
(120+15m)
HM 120 meter 120 1 220 000 - 140 - -
HM 110 meter 110 1 023 000 - 125 - -
HK 110 meter 110 - 165 000 180 50
HM 93 meter
93 368 000 - 70 - -
Grenanpassad
79(92)
RAPPORT
2016-11-30

Tabell 7. Anläggningskostnader för Flottsbrobacken.
Anläggningskostnader - Flottsbrobacken
Massor Konstruktion Kostnader
Volym [m3] Volym [m3] Transport och Konstruktion Grundläggning

Fallhöjd
utläggning (miljoner SEK)
[m] (miljoner SEK)
(miljoner SEK)
FKB 150 meter 150 - 675 000 - 740 500
FMKA 150 meter

150 346 000 129 000 80 140 50
(120+30m)
FMKB 150 meter

150 1 750 000 83 000 190 90 50
(120+30m)
FMKB 150 meter

(120+30+10m) 150 1 680 000 100 000 190 110 50
Grenanpassad
FMKB 150 meter

(115+35+15m) 150 1 180 000 152 000 150 170 50
Grenanpassad
FMB 150 meter 150 3 900 000 - - -
FKB 135 meter 135 - 438 000 - 480 200
FMKA 135 meter

135 346 000 42 000 80 50 30
(120+15m)
FMKB 135 meter

135 1 750 000 33 000 190 40 30
(120+15m)
FMA 120 meter 120 1 110 000 - 140 -
FMB 120 meter 120 1 750 000 - 190 -
FKA 110 meter

(110+100) 110 - 74 000 80 50
Grenanpassad
Kostnaderna är redovisade i miljoner SEK i 2016 års kostnadsläge.

Kostnad för bob- och rodelbanan uppskattas vara 400-700 miljoner SEK.
80(92)
RAPPORT
2016-11-30

6 Slutsatser
6.1 Sammanvägd bedömning

Sammanfattningsvis kan konstateras att en rimlig åtgärdsnivå är att höja Flottsbrobacken
till en fallhöjd på 120 meter med massor och ovanpå detta bygga en konstruktion för att
komma upp till 135 meter eller 150 meter. Med denna anpassning kan både Slopestyle
och puckelpist förläggas i Flottsbrobacken.
En höjning av Hammarbybacken med massor till en fallhöjd av 110 meter tros inte vara
möjlig på grund av att det bedöms ta mer än 4 år för utfyllnad. Däremot bedöms det att en
fallhöjd på upp till 100 meter kan åstadkommas med utfyllnad. Osäkerheter kring det
bergrum för reningsverket som ligger långt fram i planeringen behöver dock utredas. Med
en fallhöjd på 93 meter uppfylls kraven för parallellslalom och halfpipe, både avseende
banlängd och lutning.
Att enbart använda massor för höjning hade varit det bästa alternativet för båda
backarna, för att de därigenom skulle bli användbara även efter ett OS.
En mycket viktig aspekt i gjord utredning är tiden. Bedömningen är att det fram till 2026 är
möjligt att utföra de åtgärder som krävs men det finns stora risker. Tidplanen förutsätter
en effektiv plan- och tillståndsprocess med få överklaganden, att massor finns tillgängliga
i den i mängd och tid som erfordras, och att arbetet med att höja backen fortlöper utan
incidenter eller stopp. För att säkerställa en snabb produktion kan reservresurser behöva
allokeras under hela byggtiden för att säkerställa produktionen, vilket naturligtvis blir
kostnadsdrivande.
Bob- och rodelbanor är avsevärt flackare än övriga backar för skidåkning. De är också till
stora delar konstruktioner och kräver en mycket större bredd. Detta gör att banan bör ha
en placering skild från skidbackarna. För både Flottbro och Hammarby finns möjliga
alternativ. Fallhöjden behöver ökas för att uppfylla OS-kraven. Banans övre del kan
utformas som en konstruktion som kan demonteras efter spelen. Detta för att slippa öka
fallhöjden med massor men även för att åstadkomma en kortare bana med mindre
underhållskostnader i det permanenta skedet efter OS. För en närmare lokalisering
måste natur- och kulturvärden studeras vidare för att hitta ett lämpligt område.
81(92)
RAPPORT
2016-11-30

6.2 Fortsatta utredningar
Denna utredning har utförts under en begränsad tid varför det är många frågor som
återstår att utreda innan ett lösningsförslag finns på plats. Nedan har vi sammanställt
utredningar som bör göras i ett relativt tidigt skede:
- Vilka grenar ska hållas i vilken backe och var på respektive backe är oklart.
Modellering av backen till erforderliga släntlutningar kommer att påverka
mängden massor, vilka konstruktioner som krävs etc.
- Arbetet med att höja en backe med massor på en kort tid kräver en väl
fungerande logistik. Detta måste studeras närmare för att hitta bästa möjliga
lösning där risken för stillastående och förseningar undviks.
- Stockholm vatten planerar för en utbyggnad av Sickla reningsanläggning rakt
under Hammarbybacken (se Figur 7). Ytterligare utredningar måste därför utföras
vad gäller schaktets konstruktion (består det av borrat hål eller ett sprängt
schakt), betongkonstruktionernas status samt bergtäckningen, för att säkerställa
att erforderliga åtgärder är möjliga att genomföra.
- Området kring Hammarbybacken ligger under inflygningsbanan till Bromma12.
Området ligger relativt långt bort från flygplatsen varför det troligen ligger i
utkanten av de hinderbegränsande ytorna, varför relativt höga byggnadsverk kan
tillåtas. Det kan dock finnas andra restriktioner om det handlar om höga
byggnader (+45 m.ö.h.) och i så fall bör en så kallad Flyghinderanalys göras av
Luftfartsverket. Flyghinderanalysen kommer förutom hinderytorna ge svar på
eventuell påverkan på navigationsutrustning, radaranläggningar etc.
- Huddinge kommun bör i tidigt skede ta ställning till om planerna på bildande av
naturreservat ska avbrytas till förmån för höjning av Flottsbrobacken och
utbyggnad av skidanläggningen.
- Samråd med länsstyrelsen bör ske i tidigt skede för att klarlägga behovet av
utredningar kring befintlig deponi i Flottsbro och dess eventuella påverkan på
vattenkvaliteten i Albysjön samt utredningar kring naturmiljö, kulturmiljö och
värden för friluftslivet.
12
E-post, Safety Bromma safetybromma@swedavia.se, Mikael Agnegård, Swedavia, 2016-09-05
82(92)
RAPPORT
2016-11-30

Bilaga 1 – Kultur- och miljölagstiftning
Masshantering
Uppläggning av massor
Uppläggning av fast avfall eller något annat fast ämne på ett sätt som kan förorena mark,
vattenområde eller grundvatten och där föroreningsrisken inte bedöms som ringa är
tillståndspliktigt (bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, punkt
90.007-1). Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet. I de fall föroreningsrisken bedöms som
ringa vid sådan uppläggning föreligger endast anmälningsplikt till kommunen (punkt
90.007-2 i bilagan). Grus- och bergmassor är i regel sådana att uppläggning av dessa
inte är tillståndspliktiga enligt 9 kap MB, men däremot oftast anmälningspliktiga 13.
Mellanlagring av massor
Anläggning för tillfällig mellanlagring av massor som utgör avfall kräver i vissa fall tillstånd
av länsstyrelsen eller anmälan till kommun enligt 9 kap 6 § MB och 5 § resp 21 §
förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (punkterna 90.002-3
m.fl. i bilagan)9.
Anmälan av krossverk m.m.
Enligt 21 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (punkt 14.2-1 i
bilagan) krävs anmälan till kommunen för att anlägga berg- eller gruskrossverk eller
sorteringsverk, om verksamheten inte omfattas av prövning enligt miljöbalken.
Lov
I 8 kap PBL anges närmare vilka åtgärder som normalt kräver lov. Om upplag ska
anordnas för överskottsmassor såsom mellanlager för att dessa senare ska användas för
materialåtervinning erfordras bygglov för upplag. Ett sådant bygglov kan gälla permanent
(8 kap 2 § PBL) eller tillfälligt (8 kap 14 § PBL). Prövningen inom detaljplan (8 kap 11 §
PBL), där markens användning redan är lämplighetsprövad, inskränks till att se om
åtgärden bland annat är planenlig, om fastigheten och dess bebyggelse på vilken
åtgärden ska utföras stämmer med detaljplan och eventuell fastighetsplan samt om
åtgärden uppfyller omgivnings- och anpassningskraven i 3 kap PBL. I ärenden utanför
detaljplan (8 kap 12 § PBL) kontrollerar man om hur åtgärden överensstämmer med
eventuella tillämpliga områdesbestämmelser och fullföljer lämplighetsprövningen enligt
bestämmelserna i 2 kap PBL med den ledning som översiktsplanen ger. Kan bygglov inte
lämnas på grund av bestämmelserna i 8 kap 11 och 12 § får tillfälligt bygglov lämnas (8
kap 14 § PBL). Vid prövning av tillfälligt lov lämnas en betydande handlingsfrihet har
13 Naturvårdsverket. (2010). Återvinning av avfalli anläggningsarbeten. Handbok 2010:1.

83(92)
RAPPORT
2016-11-30

lämnats åt de beslutsfattande myndigheterna. Prövningen bör dock innefatta en
avvägning mellan de intressen som talar för åtgärden och andra intressen som skyddas
av plan- och bygglagen eller annan lagstiftning. Tillfälligt bygglov ska lämnas för högst 10
år men kan förlängas med högst fem år i taget, till totalt högst 20 år.
Föreskrifter för Östra Mälarens Vattenskyddsområde
9 § Dag- och dräneringsvatten
Primär och sekundär skyddszon
Utsläpp av dagvatten från nya eller ombyggda hårdgjorda ytor där risk för
vattenförorening föreligger, t.ex. större vägar, broar och parkeringsanläggningar, får inte
ske direkt till ytvatten utan föregående rening. Dräneringssystem vid sådana anläggningar
ska vara försett med möjlighet till fördröjning och uppsamling i samband med t.ex.
kemikalieolyckor.
14 § Muddring, mark- och anläggningsarbeten
Primär skyddszon
Muddring, mark- och anläggningsarbeten får inte ske utan tillstånd. Mark- och
anläggningsarbeten inom tomtmark, drift och underhåll av vägar och trafikanläggningar
samt nyanläggning och underhåll av va-, gas-, el- och teleledningar etc., får utföras utan
tillstånd under förutsättning att verksamheten inte strider mot bestämmelserna i gällande
miljölagstiftning. För muddring och mark- och anläggningsarbeten som är tillstånds- eller
anmälningspliktiga enligt miljöbalken (vattenverksamhet), krävs inte tillstånd enligt dessa
föreskrifter. Markutfyllnad och återfyllnad av schakt får endast ske med rena massor som
inte kan medföra vattenförorening.
Sekundär skyddszon
Mark- och anläggningsarbeten får inte ske om det kan medföra risk för vattenförorening.
Anmälningsplikt i stället för tillståndsplikt
Verksamheter som innebär uppförande av en anläggning, fyllning eller pålning, eller
grävning, schaktning, muddring, sprängning eller annan liknande åtgärd i en sjö, om den
bottenyta som verksamheten omfattar i vattenområdet uppgår till högst 3 000
kvadratmeter, omfattas av anmälningsplikt av vattenverksamhet till länsstyrelsen. Även
nedläggning eller byte av en kabel, ett rör eller en ledning i ett vattenområde omfattas av
anmälan om vattenverksamhet. (11 kap. 19 § miljöbalken) För åtgärder som upptar en
större yta än 3000 m2 krävs tillstånd från Mark- och miljödomstolen. (11 kap. 9 §
miljöbalken). Ansökningsprocessen är betydligt mer omfattande än anmälningsprocessen
och kräver ett mer omfattande underlag. Dessutom ställs krav på samråd och
miljökonsekvensbeskrivning i processen.
84(92)
RAPPORT
2016-11-30

Naturmiljö
Ekologiskt känsliga områden (ESKO) skyddas enligt 3 kap. 3§ miljöbalken. Där anges as
mark - och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt
möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär.
Kulturmiljö
Skyddet av fornlämningar, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen samt skyddet mot
utförsel av vissa äldre kulturföremål regleras i lagen om kulturminnen m. m. En
markägare har full äganderätt till sin mark även om där finns fasta fornlämningar. Det är
dock förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom
bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning.
Den som avser att genomföra ett arbetsföretag bör i god tid ta reda på om någon fast
fornlämning berörs och i så fall snarast samråda med länsstyrelsen. Om en fornlämning
påträffas i samband med ett arbetsföretag ska företaget omedelbart avbrytas och den
som leder arbetet omedelbart anmäla det till länsstyrelsen. Om en exploatering innebär
att ett större markområde tas i anspråk kan länsstyrelsen besluta att en särskild utredning
ska utföras på företagets bekostnad för att ta reda på om ytterligare fornlämningar utöver
de eventuellt redan kända finns inom exploateringsområdet. Många grus- och
bergtäktsområden samt andra områden för mellanlagring av grus- och bergkrossmassor
utgör större markområden och torde därför beröras av ovanstående föreläggande.
85(92)
RAPPORT
2016-11-30

Bilaga 2 – Geoteknik och grundläggning
Det svenska regelverket för byggnation, PBL, ställer krav på säkerhet mot skred och ras.
Krav på säkerhet är fastställda i Plan- och Bygglagen, PBL, 2 kap 5§. För nyexploatering
krävs minst detaljerad utredningsnivå avseende geoteknisk stabilitet.
Det geotekniska områdets stabilitet klarläggs i det fortsatta planarbetet.
Krävs det åtgärder och/eller restriktioner ska dessa på ett plantekniskt lämpligt sätt
säkerställas i planen. Utredning utförs i det fortsatta planarbetet genom att visa att
marken, från ett geotekniskt säkerhetsperspektiv, är lämplig för planändamålet.
Hantering av stabiliteten blir en projekteringsfråga i utformningen av skidanläggningarna
tillsammans med andra teknikområden och arkitekten. Såväl den ursprungliga
underliggande jorden som de uppfyllda massornas geotekniska stabilitet måste beaktas.
Detta medför att planering och projektering (beslut om vad som ska byggas) måste drivas
så långt att detaljplan kan tas fram. Detta medför att en rad beslut som sätter ramarna för
anläggningar och dess gestaltning måste tas fram i sådant skede att planprocesserna
kan drivas.
Vid grundläggande i de uppfyllda backarna ställs krav på de planerade konstruktionernas
förmåga att hantera olika stora marksättningar, så kallade differentialsättningar. Om olika
delar av en konstruktion utsätts för olika stora marksättningar som berör grundläggningen
kan ovanliggande konstruktion skadas. Känsligheten för differentialsättningar är olika för
olika typer av konstruktioner. En uppfyllnad sätter sig av sin egenvikt, kryper, efter att den
är utförd. Rörelsens storlek beror bland annat på fyllnadsmaterial, sätt att kompaktera
massorna, och fyllningens höjd, påförd last ovan fyllningen. Variation av ovanstående
medför risk för differentialsättningar. Ett sätt att hantera dessa är att lasterna förs ned till
fastbotten alternativt berg genom pålgrundläggning. Pålgrundläggningen är
kostnadsdrivande och tar längre tid att utföra än en ytligare grundläggning
Fyllningsjordar kan ha så stort finjordsinnehåll att erosionsproblem kan uppstå. Det kan
exempelvis hanteras genom att etablera ett vegetationstäcke med gräs och buskar. Detta
täcke utgör för planerade förhållanden ett gott erosionsskydd. En utmaning med
erosionsskydd med vegetationstäcke kan vara att det stabilt med hänsyn till den branta
lutningen. I delar där vegetation inte kan etableras stabilt görs erosionsskydd av
krossmaterial.
86(92)
RAPPORT
2016-11-30

Slänt kan göras med en lutning av max 1:1,5 (33,7°), men då krävs minst att den yttre
delen av görs med sprängsten14. Material med erforderligt hög inre friktionsvinkel krävs.
Lösare och tätare (mindre permeabla) massor kan användas om fyllning görs mot en
stabiliserande fyllningsfront med sprängsten14.
Notera att om lösare och tätare (mindre permeabla) massor används i ”kärnan” av den
uppbyggda backen ska sättningar som är större än om enbart friktionsjord förväntas.
Dessa sättningar kan påverka ovanliggande konstruktioner negativt.
Totalstabiliteten mot vattnet både vid Flottsbro- och Hammarbybacken måste utredas
utifrån planerade förändringar för att klarlägga behov av åtgärder. Åtgärderna kan
exempelvis vara utfyllnader, bankpålningar, urgrävning och ersättning med bättre
material.
Branta släntlutningar kan vara en försvårande omständighet i samband med anläggande
av skidbackarna.
Släntlutningar
Möjlighet att anlägga slänt i massor begränsas för friktionsjord av släntlutningen,
rasvinkeln. Maximal släntlutning är bedömd till 1:1,5 motsvarande 33,7°. Vid brantare
backe riskerar slänt att bli instabil, osäker.
Känslighetsanalys med avseende på släntlutning och volym fyllnadsmassor har gjorts för
att få en uppgift på hur känslig volymen är för en förändring av släntlutningen. Genom att
flacka slänt i den teoretiska konen till en släntlutning på 1:2 mot 1:1,5. Det vill säga
slänten utformas med 26,6 grader istället för 33,7 grader. En studie av en uppfylld backe
vid Flottsbron med toppen på nivån +135 visar att fyllningsvolymen ökar till mer än det
dubbla med förändrad släntlutning enligt ovan.
En förflackad släntlutning innebär ökad volym massor att transportera. Hur förändringar i
utformning påverkar transportvolym bör beaktas i fortsatt utredande. Teknik- och
gestaltningsönskemål kan påverka utformning och därmed kan transportarbetet komma
öka.
Säkerhetsfrågor
14
2016-07-14
87(92)
RAPPORT
2016-11-30

Området kring Hammarbybacken ligger under inflygningsbanan till Bromma 15 men då
området är relativt långt bort från flygplatsen är det i utkanten av de hinderbegränsande
ytorna varför relativt höga byggnadsverk kan tillåtas, ur Swedavias sakägarsynpunkt.
Det kan dock finnas andra restriktioner om det handlar om höga byggnader (+45 m ö h)
och i så fall bör man utföra en så kallad Flyghinderanalys som LFV utför.
Flyghinderanalysen kommer förutom hinderytorna ge svar på eventuell påverkan på
navigationsutrustning, radaranläggningar etc. Sakägare i dessa frågor är Luftfartsverket.
Nivån vid ventilationsskorstenen är cirka +50 enligt Plankarta. Med en höjning till säg
+120 m ovan reningsanläggningen nere i berget så tillkommer 70 m mäktighet av
massor. Med en tyngd på packad bergkross på 20 kN/m 3, enligt Trafikverkets16 regelverk
TK Geo13. Tillkommande last ovan reningsverket blir då 1400 kN/m 3. En tumregel är att
ett våningsplan i en byggnad väger cirka 10 kN/m3. Lasten ovan tunneltak vid skorstenen
motsvarar i så fall en 140 våningsbyggnad.
Följande bör utföras om utredning med utökad fyllning i Hammarbybacken utreds vidare:
1. Schaktets konstruktion måste undersökas (är det ett borrat hål eller ett sprängt
schakt).
2. Betongkonstruktionernas status måste undersökas och pluggas igen eller höjas.
3. Bergtäckningen måste undersökas.
4. Cirka 2 MPa extra vertikal spänning bör normalt sett inte vara ett problem men
det krävs naturligtvis att det verifieras att spänningstillskotten inte blir för stora.
5. Bergets bärighet utreds för att visa vilka storlek på laster från exempelvis
spetsburna pålar som kan föras ned till bergmassan.
Notera att skorstenen kan avge doft från reningsverket. Slutlig höjd av en eventuellt
påbyggd skorsten bör vara tillräckligt för att inte uppfattas som störande av brukare av
skidanläggningen. Vid fyllning kring luftningstornet så anpassas val av massor och
packning. Detta medför ett extra arbetsmoment i samband med fyllningen.
Det pågår nu projektering av utbyggnad av Sickla anläggningen eftersom reningsverket i
Bromma ska läggas ned. Allt vatten som ska renas leds över till Sickla i framtiden.
Bergrum kommer att sprängas ut i berget. Detta medför att en större fyllning ovan
bergrum vid Hammarbybacken bör samordnas med pågående projektering av nya och
äldre bergrum. Både med avseende på bergrummens hållfasthet ur
konstruktionssynpunkt och eventuella vinster med korta transportsträcka av bergmassor.
15
E-post, Safety Bromma safetybromma@swedavia.se, Mikael Agnegård, Swedavia, 2016-09-05
16
TK Geo13, Trafikverkets tekniska krav för geokonstruktioner, TDOK 2013:0667, daterat 2014-05-01
88(92)
RAPPORT
2016-11-30

Bilaga 3 – Trafiktekniska beräkningar
I tabellerna nedan redovisas 120-meters alternativen för Hammarby och Flottsbro (A).
Dessa har delats in i tre delar där antalet lastplatser och fordonskapaciteten beräknats för
separat för varje. Detta för att belysa de olika förutsättningarna med hänsyn till lastytorna
som finns under olika delarna av utfyllnaden. De stora spannen i resultaten kan främst
förklaras med skillnaderna i möjlig lastvikt för olika sorters fordon och ytbehoven för
avlastning.
Tabell 8. Beräkningsförutsättningar och resultat för Hammarbybacken 120 meter.
Hammarbybacken
Nedre del Mellandel Övre del
Delbyggtid (månader): 21 14 20
Fordon/timme: 42 20 5
Antal lastplatser: 7 3 1
Delmassmängd (m3): 852 000 274 000 91 000
Deltoparea (m2): 17 400 8 300 2 000
Total byggtid: ca 5 år
Tabell 9. Beräkningsförutsättningar och resultat för Flottsbrobacken 120 meter, alternativ A.
Flottsbrobacken
Nedre del Mellandel Övre del
Delbyggtid (månader): 12 13 4
Fordon/timme: 59 30 21
Antal lastplatser: 10 5 3
Delmassmängd (m3): 666 000 364 000 78 000
Deltoparea (m2): 24 700 12 300 8 600
Total byggtid: ca 2,5 år

För att få en generell uppskattning av hur högt vi kan komma under den möjliga
utfyllnadstiden på fyra år, har en generalisering och extrapolering av resultaten ovan
gjorts. De två översta delarna (ungefär 30/40 meter höjd för en backe med toppdiameter
på 100 respektive 50 meter) bedöms ta lika lång tid oberoende av volymen på
bottendelen. Byggtiden för bottendelen anses öka linjärt.
89(92)
RAPPORT
2016-11-30

Byggtiden för de sista 30/40 metrarna för ett berg med 50/100 meter i toppdiameter
bedöms till ungefär 3 år respektive 1,5 år. Detta betyder att man har ungefär 1 år
respektive 2,5 år att bygga bottendelen.
Antagen en linjär relation mellan byggtiden och volymen för bottendelen kan under fyra år
förväntas konstruera ett berg med en volym på mellan 0,9 – 2,2 miljoner m3 givet en
toppdiameter på 50 – 100 m.
Figur 50. Illustration av olika höga berg med där V1-2 samt H förblir samma.
90(92)
RAPPORT
2016-11-30

För att relatera trafikeringssiffrorna till faktiska värden jämförs de här med uppräknade
ÅDT-värden i snitt de passerar. Den tillkommande trafiken är räknad från det högsta
värdet av fordon/timme (se tabell 8-9).
ÅDT total, ÅDT tung, Tillförd tung Ökning Ökning ÅDT

Mätpunkt uppräknad uppräknad trafik ÅDT total tung
(fordon/dygn) (ford/dygn) (ford/dygn) (ford/dygn) (ford/dygn)
Södra länken
före avfart 29 700 3 200 * 340 1% 11 %
Sågtunneln
Södra länken
före avfart 31 700 3 400 * 340 1% 10 %
Yxtunneln
* Antaget till ungefär 10 % då mätsiffror saknas.

Tabell 10. ÅDT-värden, Hammarby
ÅDT total, ÅDT tung, Tillförd tung Ökning Ökning ÅDT

Mätpunkt uppräknad uppräknad trafik ÅDT total tung
(fordon./dygn) (ford./dygn) (ford/dygn) (ford/dygn) (ford/dygn)
Glömstavägen
vid 22 100 2 300 470 2% 20 %
Häggestavägen
E20 vid
Duvberget 59 500 6 300 470 1% 8%
norrgående
E20 vid
Duvberget 57 200 6 200 470 1% 8%
södergående
Tabell 11. ÅDT-värden Flottsbro
91(92)
RAPPORT
2016-11-30

Bilaga 4 – Massornas ursprung
Tabellen nedan visar ett specifikt urval projekt i stockholmsregionen som antas pågå
samtidigt som utfyllnaden av skidbackarna. Tabellen är inte en komplett lista av
tillgängliga massor.
Tabell 12. Massornas ursprung och antagna tillgänglighetsår.
Källa Massor [m3] 2017 2018 2019 2020 2021 2022 - 2026
Kungsträdgården 177 000 - 44 250 44 250 44 250 44 250 -
Sofia 354 000 - 88 500 88 500 88 500 88 500 -
Gullmarsplan 265 000 - 66 250 66 250 66 250 66 250 -

Tunnelbanan
Hammarby kanal 295 000 - 73 750 73 750 73 750 73 750 -
Sickla 265 000 - 66 250 66 250 66 250 66 250 -
Järla 265 000 - 66 250 66 250 66 250 66 250 -
Nacka centrum 354 000 - 88 500 88 500 88 500 88 500 -
N.s.i Slakthusomr. 236 000 - 59 000 59 000 59 000 59 000 -
”Slagsta hamn” 3 080 950 80 028 986 546 1 007 188 1 007 188 - -
Förbifarten
Sätra 886 064 35 186 324 324 324 324 202 230 - -
Skärholmen 1 233 622 122 345 483 878 428 393 110 970 88 036 -
Tvärförb. Södertörn - - - - - - -
Spårväg syd - - - - - - -
Övrigt
Henriksdal 10 000 - - - - - -
Sickla 500 000 - - - - - -
Hammarby* 2 721 000 0 552 750 552 750 552 750 552 750 0
Totaler
Flottsbro* 5 200 636 237 560 1 794 748 1 759 905 1 320 388 88 036 0
Totalt 7 921 636 237 560 2 347 498 2 312 655 1 873 138 640 786 0
* Sammanställning av de massor i tabellen som är närmast respektive skidbacke.
92(92)
RAPPORT
2016-11-30

Bilaga 3 - Utredning Beträffande Höjning Av Flottsbro Resp Hammarby OSPara2026 - 2016-11-30 PDF

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Bilaga 3 - Utredning Beträffande Höjning Av Flottsbro Resp Hammarby OSPara2026 - 2016-11-30 PDF

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Bilaga 3 - Utredning avseende Stockholms möjligheter att arrangera vinter-OS och Paralympics 2026 -

VINTER-OS & PARALYMPICS 2026

1.2 Generella förutsättningar 1

1.2.1 Förutsättningar för de alpina grenarna 1

1.2.3 Tillstånd och detaljplaneprocessen 4

1.2.6 Tillgång till massor 8

1.2.7 Transport och logistik 8

1.3.1 Transport och logistik 10

2.2.1 Miljö och tillstånd 14

2.2.4 Transporter under byggtid 20

OS 2026 FLOTTSBRO HAMMARBY

2.3.1 Övergripande påverkan 23

2.3.2 Förslag HM 210 meter 25

2.3.3 Förslag HK 210 meter 26

2.3.4 Förslag HM 150 meter 27

2.3.5 Förslag HMK 150 meter (120+30m) 28

2.3.6 Förslag HM 135 meter 29

2.3.7 Förslag HMK 135 meter (120+15m) 30

2.3.8 Förslag HM 120 meter 31

2.3.9 Förslag HM 110 meter 32

2.3.10 Förslag HK 110 meter 33

2.3.11 Förslag HM 93 meter Grenanpassad 34

3.2.1 Miljö och tillstånd 37

3.2.4 Transport och logistik 43

3.3.1 Övergripande påverkan 48

3.3.2 Förslag FM 210 meter 50

3.3.3 Förslag FK 210 meter 51

3.3.4 Förslag FMA 150 meter 52

3.3.5 Förslag FKB 150 meter 53

3.3.6 Förslag FMKA 150 meter (120+30m) 54

OS 2026 FLOTTSBRO HAMMARBY

3.3.8 Förslag FMKB 150 meter (120+30m+10m) Grenanpassad 58

3.3.9 Förslag FMKB 150 meter (115+35m+15m) Grenanpassad 60

3.3.10 Förslag FMB 150 meter 62

3.3.11 Förslag FMA 135 meter 63

3.3.12 Förslag FMB 135 meter 64

3.3.13 Förslag FKB 135 meter 65

3.3.14 Förslag FMKA 135 meter (120+15m) 66

3.3.15 Förslag FMKB 135 meter (120+15m) 68

3.3.16 Förslag FMA 120 meter 69

3.3.17 Förslag FMB 120 meter 70

3.3.18 Förslag FKA 110 meter (110+100) Grenanpassad 71

4 Bob- och rodelbana 73

6.2 Fortsatta utredningar 82

OS 2026 FLOTTSBRO HAMMARBY

OS 2026 FLOTTSBRO HAMMARBY

1.2 Generella förutsättningar

1.2.1 Förutsättningar för de alpina grenarna

OS 2026 FLOTTSBRO HAMMARBY

Grenar Fallhöjd Banlängd Lutning Bredd Plats Kommentar

Bobsleigh Banlängd = tävlingslängd

OS 2026 FLOTTSBRO HAMMARBY

Fallhöjd 210 m 150 m 135 m 120 m 110 m 93 m

Flottsbro Flottsbro Flottsbro

Flottsbro Flottsbro Flottsbro

Massor och Flottsbro Flottsbro

OS 2026 FLOTTSBRO HAMMARBY

Figur 1. Planförfarande för detaljplanering enligt Plan- och bygglagen.

Tillstånd till masshantering

OS 2026 FLOTTSBRO HAMMARBY

OS 2026 FLOTTSBRO HAMMARBY

OS 2026 FLOTTSBRO HAMMARBY

OS 2026 FLOTTSBRO HAMMARBY