Review

Author(s): Pierre Guinchard

Review by: Pierre Guinchard
Source: Ekonomisk Tidskrift, Årg. 51, n:r 3 (Sep., 1949), pp. 218-222
Published by: Wiley on behalf of The Scandinavian Journal of Economics
Stable URL: http://www.jstor.org/stable/3437920
Accessed: 10-07-2015 09:17 UTC

Your use of the JSTOR archive indicates your acceptance of the Terms & Conditions of Use, available at http://www.jstor.org/page/
info/about/policies/terms.jsp

JSTOR is a not-for-profit service that helps scholars, researchers, and students discover, use, and build upon a wide range of content
in a trusted digital archive. We use information technology and tools to increase productivity and facilitate new forms of scholarship.
For more information about JSTOR, please contact support@jstor.org.

Wiley and The Scandinavian Journal of Economics are collaborating with JSTOR to digitize, preserve and extend access to
Ekonomisk Tidskrift.

http://www.jstor.org

This content downloaded from 119.15.93.148 on Fri, 10 Jul 2015 09:17:32 UTC
All use subject to JSTOR Terms and Conditions
218 LITTERATUR

underlag diskuteras ypperligt varfor i ett dylikt system bara de rela-

tiva priserna bestiimmes; vidare skiilet till att denna tidiga ekonoini
bara hade denna >>frihetsgrad>:man antog att sysselsattningen var kon-
stant-maximal, medan den av S. infores som variabel. Pa ett liittfatt-
ligt och elegant siitt visas har var vigen gar fran Walras till den mo-
derna sysselsittningsteorien.-
S:s framstallning ar matematisk, men harledningarna av de teore-
tiska satserna gores i regel pa ett sitt som torde vara litt att folja. Tal-
rika kurvor illustrerar. Nagra skonhetsflackar skall dock i detta samman-
hang papekas: i Fig. 35 och 36 ligger de genomsnittliga totalkostnaderna
delvis avsevart hogre an totalkostnaderna (vilket ju bara kan aga rum
i det ointressanta intervallet 0 < x < 1). Ekv. (4) p. 120 skall lyda: G=
p x- K(x)-R(p,x). Ekv. a p. 302:
PC pb , ? RePc pb
- Pb skall vara - = 1: Pb -
pb pc pb pc

Som sammanfattande omdome om de tva forsta delarna av Schneiders

Einfiihrung kan sagas att den ekonomiska litteraturen berikats med ett
arbete som i fraga om klarhet och orientering i den moderna forsk-
ningen fyller de hogst stallda krav. Visserligen ar det inte fraga om
en larobok for nyborjare, men de litet mera forsigkomna far har en syn-
nerligen vederhaftig vagledning pa den ekonomiska teoriens vidstrackta
failt.
Karl-Gustav Landgren.

Economics-An Introductory Analysis by Paul A.

Samuelson. Me Graw-Hill Book Company, New York 1948. xx + 622 sid.
Prof. Samuelson brukar icke raknas till de ekonomer, som aro snalla
mot sina lasare. Hans Ar 1947publicerade bok >>Foundationsof Economic
Analysis> torde vara ett av de mest svartillgangliga verken i matema-
tisk-ekonomisk teori. Desto angenamare blir darf6r 6verraskningen, nar
han i sitt nya arbete >Economics> framtrader som en lysande popular-
skribent.
Bokens allmanna karaktar och syfte framgar bast av det forsta styc-
ket i forf:s forord: >This book is written primarily as a textbook
for those who will never take more than one or two semesters of eco-
nomics but are interested in the subject as a part of a general education.
It aims at an understanding of the economic institutions and problems
of American civilization in the middle of the twentieth century. National
income provides the central unifying theme of the book.>
Det framgar harav att Samuelsons nya arbete bor betraktas mera som
en allmanbildningsbok an som en nyborjarbok av den vanliga typen.
Det ar en produkt av hans lararverksamhet vid Massachusetts Institute
of Technology, dar ekonomi studeras framst av blivande ingenjorer
och affarsman. Forf:s avsikt har varit att ge studenterna en laro-

This content downloaded from 119.15.93.148 on Fri, 10 Jul 2015 09:17:32 UTC
All use subject to JSTOR Terms and Conditions
 LITTERATUR 219

bok, som icke blott ger goda tentamensresultat - for det iindamalet
finns det andra bocker, som iiro lika bra eller rentav battre - utan iiven
skiinker dem en verklig behallning genom att siitta dem i stand att sjiilv-
stiindigt bedoma viktiga socialekonomiska fakta och problem. Han fram-
stiiller det blygsamma kravet pa en liirobok i ekonomi, att de studerande
skola bli i stand att t. ex. fullg6ra den viktiga medborgerliga plikten
att forsta och kritiskt bedoma presidentens ekonomiska rapport till kon-
gressen, och betvivlar tydligen iildre, nSdtorftigt moderniserade liiro-
bockers effektivitet i detta hiinseende. Non scholae sed vitae discimus
har tydligen varit en ledstjiirna for Samuelson som liroboksforfattare.
En ny lirobok, som fyller stora ansprak pa aktualitet och fSrmaga
att stimulera till sjiilvstiindigt tiinkande, ir som bekant Tarshis' >>Ele-
ments of Economics>. En jimforelse mellan denna och Samuelsons
>Economics>>kan diirfSr vara pa sin plats. Likheterna aro betydande
men aven olikheterna. Bada innehalla mycket empiriskt material, Sa-
muelsons bok dock mycket mera ain Tarshis'. Hos Samuelson spela
breda och detaljrika framstiillningar av amerikanska sociala och eko-
nomiska f6rhallanden en med teorin likviirdig roll, medan hans teore-
tiska kapitel iiro vida mera koncentrerade iin Tarshis'. Detta torde sam-
manhiinga med att Tarshis' arbete ir mera kursboksbetonat iin Samuel-
sons. Niir det giiller att triina studenter i elementiir teori iir den forres
bok troligen att foredra. En karakteristisk olikhet i dispositionen iir att
Tarshis birjar framstallningen av den ekonomiska teorin med partial-
teorin, fortsaitter med en analys av kreditmarknaden och kommer f6rst
diirefter fram till analysen av nationalinkomstens och sysselsiittningens
determinanter, medan Samuelson efter 225 sidor innehallsrik deskriptiv
text - dock med en teoretisk bliinkare pa sid. 12-23, vilken pa ett for-
triiffligt siitt fixerar inneborden av ekonomisk problematik - gar direkt
pa nationalinkomsten, som forst behandlas bokf6ringsmassigt och sedan
kausalanalytiskt pa Keynes' linjer. Partialteorin placeras sist och ser-
veras i ganska koncentrerad form, vilket inte hindrar att den till
skillnad fran motsvarande avsnitt hos Tarshis iiven innehaller redo-
gorelser for produktions- och konsumtionsteorin med tillhjalp av in-
differenskurvtekniken. Boken iir emellertid skriven sa, att ordnings-
foljden mellan kapitlen kan andras vid lisningen. Det ar emellertid tyd-
ligt att forf. anser att den makroekonomiska problematiken ar den del
av teorin, som ar viktigast ur allmanbildningssynpunkt, och darfor lagt
ned den storsta omsorgen pa detta avsnitt.
Samuelsons larobok ir utan tvivel ett masterverk i sitt slag. (Den har
blivit foremal f6r en mycket entusiastisk recension i Economic Journal
av H. Croome. Rec. ar benigen att skriva under allt det berom, som
dar framf6rs, och iven de kritiska synpunkterna, som emellertid gilla
foga vasentliga dispositionsfragor.)
De deskriptiva kapitlen innehalla en rikedom av val valda statistiska
och verbala informationer om U.S.A:s naringsliv och sociala forhallan-
den. Framstallningen synes vara korrekt och opartisk. Forf. har tyd-
ligen lagt sig vinn om att upplysa sina lisare om tillvaron av fattigdom
och allvarliga sociala missfirhallanden i det rika U.S.A.
En detaljanmarkning ar att fSrf. kanske borde ha avstatt fran att
aterge Notesteins for N.F. utforda folkmiingdsprognoser for vissa lin-

This content downloaded from 119.15.93.148 on Fri, 10 Jul 2015 09:17:32 UTC
All use subject to JSTOR Terms and Conditions
220 LITTERATUR

der. Dessa beriikningar te sig nagot foraldrade nu, t. ex. siffran 5,8 mil-
joner for Sverige 1970.
Den icke-amerikanske aisaren intresserar sig val mest fSr de teore-
tiska avsnitten, eftersom fSrf.- bortsett fran befolkningskapitlet -
begransar den deskriptiva framstiillningen till U.S.A. Samuelsons hoga
kvalifikationer som teoretiker samt den omstiindigheten att en elementiir
airobok i regel blott innehaller sadan teori, som anses vara commune
bonum, medfor att en recensent icke bar anledning att kritiskt virdera
sjiilva tankeinnehallet i dessa avsnitt. Aven i denna bok forekomma
vissa diskutabla formuleringar, men i regel kunna de forsvaras med en
hainvisning till den pedagogiska nodviindigheten att forenkla och gene-
ralisera.
I nagra fall bar kanske firf. offrat for mycket av korrektheten for
att vinna enkla formuleringar. Sa t. ex. pa sid. 23, diir tilltagande av-
kastning vid stordrift anges vara en faktor, som till en viss grins upp-
viger tendensen till avtagande avkastning vid en ensidig okning av en
viss produktionsfaktor. Den avtagande avkastningens lag avser ju pro-
portionerna mellan produktionsfaktorerna, medan stordriftens fordelar
airo knutna till produktionsskalan.
Bokens centrala kapitel iiro de som avhandla nationalinkomstens deter-
minering. Samuelson foljer har i stort sett Keynes' statiska metod.
Framstiillningen synes i huvudsak vara en popularisering av firfatta-
rens uppsats >The Simple Mathematics of Income Determination>>i fest-
skriften for Alvin Hansen. Denna uppsats avslutades med den karak-
teristiska reservationen: >In conclusion, I would not be doing justice
to the pragmatic realism of Professor Hansen, if I did not emphasize
the violence done to complex reality by the simplified statical abstrac-
tions of this paper.>>Forf. har ju i andra arbeten efterstriivat en dyna-
misering av den makroekonomiska problematiken, men i sin lairobok star
han atminstone i det grundliiggande kapitlet om sparande och investe-
ring kvar pa den statiska grunden. Nationalinkomsten anses ha sitt
>>jimviktslige>>nir den svarar mot skiirningspunkten mellan sparande-
och investeringskurvorna. Rec. ir mycket skeptisk mot sjilva forestill-
ningen om ett makroekonomiskt jimviktslage. Keynes' jimviktskon-
struktion f6refaller innu mera artificiell in Wicksells monetira jam-
vikt, som ju kan oversittas till forloppsteoretiska termer och som ju i
viss man upptogs av Keynes i >>Treatiseon Money>>fSr att sedan over-
ges och ersittas med den formal-statiska uppliggningen i >General
Theory>. Det skall dock ej fornekas att den statiska teorin har bety-
dande pedagogiska fordelar, som forsvara dess anvindning som en
introduktion till studiet av de stora makroekonomiska sammanhangen.
Att sparande och investering alltid maste overensstamma ex post men
att en differens mellan dem kan existera ex ante uttrycker Samuelson
pa det sprakligt nagot oklara sittet att han gSr en distinktion mellan a
ena sidan >>identity>> mellan sparande och investering, vilken ar ett bok-
foringsmaissigt axiom, och a den andra >equality>>mellan dessa stor-
heter, vilken foreligger blott vid kurvornas skarningspunkt. Att spa-
rande och investering bli lika stora ex post beror ju pa att bada kunna
definieras som nationalinkomsten minus konsumtionen, men det betyder
val inte att de bli identiska i samma mening som k6p och f6rsiljning av

This content downloaded from 119.15.93.148 on Fri, 10 Jul 2015 09:17:32 UTC
All use subject to JSTOR Terms and Conditions
 LITTERATUR 221

en vara, vilka ju airo identiska aiven vid ett mikroekonomiskt betrak-

telsesitt.
Samuelson gor emellertid en ansats till en dynamisering av teorin
genom att introducera vissa tankeelement fran Keynes' Treatise. Om
inkomsten antas befinna sig i ett laige, diir sparkurvan ligger over in-
vesteringskurvan, betecknas det vertikala avstandet mellan dessa kurvor
som firetagarforlust, vilken tydligen motsvarar Keynes' >windfall
losses>. Denna motiverar en kontraktion av den ekonomiska aktiviteten,
sa att nationalinkomsten sjunker till >jamviktslaget>. Men lasaren hade
nog bort upplysas om att sjiilva forestillningen om ett sparandeover-
skott firutsitter att dessa forluster icke betraktas som negativ inkomst.
Om analysen av inkomst- och prisnivaforandringar skall goras med
modellforlopp - vilket synes vara den enda fruktbara metoden - bor
man ju ta hainsyn till att dessa forandringar aterverka pa sparande- och
investeringskurvornas laige. (Det hypotetiska jamviktsliget kan da for-
flytta sig, sa att det icke kan uppnas, forrin den egentliga orsaken
till jiimviktsrubbningen iir havd. Inkomstfriiandringen air da ineffektiv
som jaimviktsskapande faktor.) Alvin Hansen ar inne pa en sadan tanke-
gang i ett appendix till sitt nyutkomna arbete >>MonetaryTheory and
Fiscal Policy>. Han ifragasitter dir, om den numera vanliga geo-
metriska framstallningen av inkomstdetermineringens problem helt
overensstammer med Keynes' egna intentioner i General Theory. Sar-
skilt firestaillningen om investeringen som en funktion av inkomsten
under samma period ir ju tamligen artificiell.
Samuelsons framstallning av multiplikatorteorin ar mycket elegant
och instruktiv. Multiplikatorn demonstreras dels med den bekanta, av
teorins grundare R. F. Kahn uppstallda geometriska serien och dels i
anslutning till sparande-investeringsdiagrammet. Den senare metoden
- som ju ar en geometrisk oversattning av en algebraisk formel, som
ar oberoende av den konvergenta serien - synes avgjort vara att fore-
dra. Fragan ar, om det icke vore battre att helt utesluta den beromda
serien vid en rent statisk behandling av inkomstdetermineringen. Var
och en, som haft till uppgift att tentera studenter, som anvant laro-
bocker, vilka i likhet med Tarshis' basera multiplikatorteoremet enbart
pa denna serie, har nog kunnat konstatera att serieutvecklingen ofta
av nybirjare felaktigt tolkas som en forloppsanalys, vilket den uppen-
barligen icke ar, eftersom de ingaende storheterna aro definierade sa,
att de hainfora sig till samma period. Det finns t. o.m. exempel pa att
mycket kvalificerade ekonomer omedvetet hedrat den gamle Zenons
minne genom att identifiera investeringen med den troga skoldpaddan,
som den flyfotade Akillevs-sparandet icke inom andlig tid lyckas upp-
hinna. Multiplikatorteoremet ar ju ingenting annat an en ytterst ele-
mentar algebraisk transformering av identiteten nationalinkomst=
nationalutgift eller nationalinkomstokning = nationalutgiftsokning. Det
ir ett typiskt exempel pa komparativ statik. Den basta formuleringen
av teoremet ar troligen foljande: Om tva ekonomiska system, A och B,
aro lika varandra i alla hanseenden utom det att investeringen i A ar
nagot storre an i B, sa blir inkomstdifferensen mellan A och B lika med
investeringsdifferensen, multiplicerad med det investerade vardet av
den marginella sparkvoten. Man behover inte forutsatta nagot jamvikts-

This content downloaded from 119.15.93.148 on Fri, 10 Jul 2015 09:17:32 UTC
All use subject to JSTOR Terms and Conditions
222 LITTERATUR

liige. Detta teorem tilliimpas sedan aven pa verkningarna av en investe-

ringsfraiindring inom ett land, men da ar man ute pa hal is, ty sjalva
problemet blir da dynamiskt, vilket ju inte hindrar att den statiska
multiplikatorteorin kan vara anvandbar som en forsta approach.
Samuelsons arbete ger saikert sina laisare bade behallning och noje.
Bokens varde beror icke bara pa det stora och gedigna innehallet - den
ger multum om multa - utan iiven pa f6rfattarens sobra stil. Sa-
muelsons sprak ar knappt, klart och koncist. Trots sitt stora omfang
ar framstallningen ganska koncentrerad men ar anda lattlast. Den ar
fullkomligt fri fran all lardomstyngd men blir aldrig vulgarpopular.
Lasaren har aldrig trakigt, ty forfattaren piggar upp honom med lustiga
vandningar och bons mots samt val valda skonlitterara citat. Det ir
en charmerande bok.
Pierre Guinchard.

Monetary Theory and Fiscal Policy by Alvin Hansen.

Mc Graw-Hill Book Company, New York 1949. 236 sid.
Enligt foretalet syftar Hansen med sin nya bok till att tiicka ett lange
kant behov av en modern lairobok i penningteori. Vad Hansen menar
med >>penningteori>framgar av foljande citat: >The theory of money and
prices is an analysis of the relation of changes in the quantity of money
and changes in prices with a view to determining the elasticity of prices
in response to changes in the quantity of money> (sid. 133). Hade denna
deklaration statt att lasa i borjan av boken och hade det varit nagon
annan in Alvin Hansen som skrivit den, hade den kanske i de fiesta fall
lagts at sidan olaist. Problemstallandet smakar lite fSr mycket bade av
den gamla och av den upprustade kvantitetsteori, som forfuskat sa
manga amerikanska larobocker i >pengar?. Fran en penningmaingdsfor-
aindring leder sa manga andra reaktionsvaigar ain till just en forskjut-
ning i allmanna prisnivan, och denna paverkas av sh manga andra fak-
torer an av penningmangden, att det ar omotiverat att bygga upp en spe-
ciell teori just kring sambandet mellan dessa foreteelser. Att uttrycka
relationen med elasticiteter mer accentuerar an maskerar formalismen i
en dylik >penningteori>. Nu har ju emellertid Hansen i tidigare bocker
demonstrerat sa mycket av keyneska tankegangar och av common sense,
att man pa forhand svarligen skulle misstainka honom for att gora for-
malistisk kvantitetsteori. Och en genomlasning av boken visar att miss-
tanken ir obefogad. Teorin for effekten av penningmangdsforandringar
blir en ranteteori, och teorin for allmainna prisnivan blir en >>inkomst-
teori>>.Satillvida ar analysen traditionellt keynesk. Att Hansens arbete
likval faktiskt blivit vad man skulle kunna kalla en >penningteori>>beror
darpa, att - aiven i pristeorin - den monetira aspekten hela tiden accen-
tuerats. Speciell uppmirksamhet riktas pa att fraindringar i allmiinna
pris- och inkomstnivan via rantefraindringar kan betingas av forand-
ringar i penningmangden. Och de faktorer, som direkt paverkar allmainna

This content downloaded from 119.15.93.148 on Fri, 10 Jul 2015 09:17:32 UTC
All use subject to JSTOR Terms and Conditions