Professional Documents
Culture Documents
: vad är kapitalism?
Den antikapitalistiska rörelsen
Den antikapitalistiska rörelsen är alla som menar att majoriteten
av världens lidande är en följd av ett orättvist samhällssystem;
kapitalismen. Människor har gjort motstånd sedan systemet
började ta form för flera hundra år sedan, men först de senaste
200 åren har det varit riktat mot kapitalismen som system. På
mängder av platser och på många olika sätt har antikapitalister
kämpat för ett annat samhälle. Och kampen fortsätter.
Vilka normer b ö r vi ha f ö r
Vilka ö vertygelser
v å r samlevnad?
delar vi?
Makt mellan klasser kan ta sig många olika uttryck; den kan rätt-
färdigas och organiseras genom en rad institutioner, normer,
vanor och idéer. På medeltiden ansågs feodalherrarna ädla för
att de tillhörde en viss familj och hade uppdraget att försvara
folket i krig. Därför skulle bönderna betala skatt till dem eller
arbeta gratis för dem.
I Indien trodde man att vissa personer härstammade från stora
gudar, dessa utgjorde den högsta kasten. De lägre kasten skulle
tjäna dem. Spår av detta lever fortfarande kvar.
I sovjetunionen ansåg politiska tjänstemän och ledare att de
hade kunskapen och auktoriteten som krävdes för att styra
samhället, därför förtjänade de en privilegierad plats.
Jag ä r ledaren f ö r
det parti som leder
m ä nskligheten mot den
nya v ä rlden, d ä rf ö r
b ö r du lyda mig.
Kapitalismen p å verkar
livet p å helt olika s ä tt f ö r
olika m ä nniskor. Anv ä nder Det ä r inte ett faktum
vi en definition av kapi- att m ä nniskor m å ste vara
talismen som innefattar uppdelade i klasser, det
klassupdelningar g ö r vi ä r en f ö ljd av systemet.
den en tj ä nst. Under den styrande klas-
sen finns inte en, tv å eller
tre klasser, det finns lika
m å nga klasser som det
finns m ä nniskor.
Klasskamp:
den i kapitalismen inneboende krisen
Som klassamhälle bär kapitalismen inom sig en permanent
spänning; klasskampen. Överallt där förtryck och exploatering
finns, finns också motstånd. Kapitalismen innebär inte bara ett
ekonomiskt förtryck, utan begränsar vad vi kan göra, hur vi kan
röra oss, och själva möjligheten att bestämma hur vi vill leva
våra liv. Därför möter kapitalismen alltid motstånd. Klasskam-
pen är striden där strävan att frigöra sig möter förtrycket. Den
kan vara mer eller mindre medveten, synlig eller högljud, men
är alltid närvarande.
Inget
Idag ska jag inte arbeta.
radioaktivt
avfall!
Klasskampen ä r
historiens motor.
Karl Marx
(1818-1883)
Detta gör att den styrande klassens makt är instabil och skör
och ständigt måste anpassa sig. Kapitalismen lever med en in-
neboende och hela tiden pågående kris. Trots att det ges teknis-
ka förklaringar, är de verkliga orsakerna bakom varje ekonomisk
kris vi själva genom vår förmåga att fly undan, göra motstånd
och resa oss mot den kapitalistiska makten.
Privat egendom
Den styrande klassens makt upprätthålls genom vissa trossys-
tem och institutioner. Dessa måste hela tiden ändras, anpassas
eller elimineras i den pågående klasskampen. Det finns dock
några som är relativt bestående. En av de viktigaste är hur vissa
av jordens resurser kan vara privat egendom.
Du f å r inte passera
h ä r, marken ä r min.
P r iv a t
mark
Ge mig 35
En företagare kan mot lön köpa arbetstid och låta den som ar-
betar producera varor. Skillnaden mellan värdet på det vi pro-
ducerar genom vårt arbete och det vi får ut i lön kallas mervärde.
I det kapitalistiska samhället lägger den styrande klassen beslag
på mervärdet av det som vi och vårt samhälle producerar.
I de förkapitalistiska samhällena nöjde sig den styrande klassen
med att ta ut skatt eller tionde av befolkningen, men försökte
inte kontrollera deras tid. I det kapitalistiska samhället tvingas
ingen betala skatt eller arbeta.
Tv å nget ä r indirekt: vi
har inget annat val ä n
att erbjuda v å r tid som
arbetskraft å t de som
ä ger produktionsmedlen
f ö r att f å en l ö n och inte
d ö av hunger.
Karl Marx
Under denna epok sågs varken tid eller arbete som handelsva-
ror. Kapitalismens framväxt krävde en lång process där tillgång
till produktionsmedel gick ur de arbetandes händer. Rikedomar
och resurser togs från hela folk och det var inte längre möjligt
att leva fritt. Alla tvingades in i systemet.
Denna process kallas den ursprungliga ackumulationen. His-
toriskt innebar detta att tusentals bönder tvingades från sina
marker för att istället sälja sin tid som arbetare i städerna.
Vi ska r ä dda
m ä nskligheten.
Och g ö ra
aff ä rer.
FÖr
bju
att det
bet
rÄd
a!
FÖrb
j
att b udet
etrÄ
da!
Tillverkad i Ungern
(med maskiner fr å n USA) Tillverkad i Turkiet
(med tyg fr å n Kina)
Tillverkad p å Filipinerna
(med r å varor fr å n Brasilien)
Tillverkad i Polen
(med teknik fr å n Tyskland)
Tillverkad i…?
FN
NATO
Den juridiska och
milit ä ra makten
IM F
VÄrldsbanken
CNN
WTO
Global media
Administrering av
frihandelsomr å den
So l, by
RA Y BA N
Privat strand
Karl Marx
H ä r ä r vi ö verens Karl,
staten ä r ett grundl ä ggande
verktyg f ö r f ö rtrycket.
Statens tv å ansikten...
Vi lever i en demokrati. Om
folket verkligen ville f ö r ä ndra
saker och ting skulle de g ö ra
det, eller?
Folket ä r inte
kapabelt att styra,
endast de rika b ö r
ha politiska r ä t-
tigheter som r ö str ä tt.
Om s lö ddret f å r
makten kommer snart
f ö rtrycket, och d å
kommer de privata
r ä ttigheterna at-
tackeras.
Medicinen kostar
$100 per m å nad.
Men jag kan inte
betala och tar jag inte
medicinen d ö r jag.
Det ä r ditt
problem.
Antonio Gramsci
(1891-1937)
Michel Focault
(1926-1984)
Karl Marx
Karl Marx
Kapitalismens kultur: individualismen
Men den styrande klassen uppnår bara sin hegemoni när deras
ideologi förvandlas till vår egen kultur, till det allmänna med-
vetandet hos flertalet. Kapitalismen finns, delvis, för att den vilar
i våra sinnen och hjärtan: vi andas alla dess kultur varje dag.
Individualismen är den liberala ideologin när den förvandlats
till vår vardagliga kultur. Den manifesteras i den starka egoism
som karaktäriserar många människor i dagens samhälle och ge-
nom den isolering som så många människor känner, var och en
inlåsta i sina egna privata problem och funderingar.
Mycket av det våld och den rädsla som finns i vårt samhälle
kommer från denna egoism. Vi är rädda eftersom vi utgår ifrån
att andra kan skada oss för att gynna sig själva. Denna kultur
gör det svårare att utveckla solidariska relationer, förståelse och
omsorg för varandra.
Framgångshets, tillväxthets
och konsumtionshets
Att rättigheter kan avnjutas endast i mån av ekonomiska resurs-
er syns i många av vår kulturs normer: dyrkan av tillväxt, ekono-
misk framgång, effektivitet, kompetens och konsumtion.
Vår rädsla att inte ha tillräckligt med resurser, att inte vara till-
räckligt framgångsrika eller att flyttas ner i hierarkin är ursprun-
get till många av vår kulturs typiska drag. Föraktet mot de fat-
tiga är ett exempel på hur mycket av diskrimineringen i vårt
samhälle som härrör från rädsla. Individer fostrade i en sådan
kultur har svårt att värdesätta andra saker, som kärlek, vänskap,
kamratskap, kreativitet och så vidare, om detta inte går att an-
vända för egen vinning
Konformism och passivitet
Den liberala idéen att det finns en naturlig ordning som inte bör
ifrågasättas syns i konformismen, passiviteten och värdesättan-
det av lydnad som karaktäriserar sättet vi fostras från tidig ålder.
Liberal
utbildning