You are on page 1of 13

MINIGRAMMATIK OCH

STUDIEVÄGLEDNING

SVENSK

TYSK
Svensk
Tysk
minigrammatik
Med UNIVERBs språkkurser på kassett eller CD

går det lättare att lära sig språk på egen hand!

UNIVERBs språkkurser bygger på den välkända metoden:

LYSSNA - HÄRMA - LÄR

Denna kurs är tvåspråkig vilket innebär att varje mening först sägs
på svenska, därefter på det nya språket, för att du ska uppfatta
uttalet korrekt. En kort paus ger dig möjligheten att själv uttala
meningen, som därefter upprepas i normal hastighet.

Det är lätt att följa med och du kan själv välja var
och när du vill öva.

För att göra kursen rolig och användbar har vi koncentrerat oss
på meningar och ord som du har direkt användning för
på din utlandsresa.

UNIVERBs språkkurser gör det lätt att antingen komma igång


med ett nytt språk eller fräscha upp gamla kunskaper.

Du tränar ditt uttal och bygger upp ditt ordförråd.

© Univerb Förlag AB ©
Graf & Print, Eskilstuna, Sweden 0502
Innehåll F ö ro rd

Förord ................................................................................. 7 Det tyska språket tillhör den västgermanska grenen av den
Substantiv ............................................................................ 8 germanska språkfamiljen. Tyskan är modersmål för c:a 130
miljoner människor. Det är officiellt språk i FN, Tyskland,
Adjektiv ............................................................................. 10
Österrike, Schweiz, Liechtenstein och Luxemburg och talas av
Verb .................................................................................. 12 minoriteter i bl.a. östra Frankrike, norra Italien, vissa delar av
Personliga pronomen ......................................................... 16 Belgien och Holland.
Possessiva pronomen ......................................................... 17 Det tyska språket finns bevarat i skriftform ända från 600/800-
Demonstrativa pronomen .................................................. 17 talen. Fornhögtyskan användes till 1100-talet, medelhögtys-
kan till 1500-talet och därefter den s.k nyhögtyskan, ”Luthers
Prepositioner ..................................................................... 18
och Goethes språk”.
Studietips........................................................................... 19
Tyska skrivs liksom svenska med det latinska alfabetet. I jäm-
förelse med det svenska alfabetet saknar tyskan bokstaven
å. Däremot har tyskan en del bokstäver som inte finns i det
svenska alfabetet, nämligen ß, som skrivs i stället för ss, och ü,
som svarar mot svenskans y; bokstaven y förekommer i tyskan
bara i främmande ord, som Lyrik, Gymnasium. Lägg märke till
att substantiv skrivs med stor bokstav i tyskan.
Sedan medeltiden har de ekonomiska och kulturella kontak-
terna mellan Sverige och de tysktalande länderna haft stor
betydelse. Svenska och tyska har en till stora delar gemensam
historia och det svenska ordförrådet är till stor del av tyskt
ursprung. Kunskaper i det tyska språket ger tillgång till central-
europeisk litteratur och kultur. Eftersom förmågan att använda
engelska inte är lika utbredd i tysktalande länder som i Sve-
rige, kommer även i framtiden förmågan att kommunicera på
tyska att vara nödvändig för såväl sociala som yrkesmässiga
kontakter.
6 7
Tyskan har fyra kasus: Nominativ, Ackusativ, Dativ och Genitiv.
S u b s t a n t iv
Kasus Mask. sing.
Nominativ Der grüne Baum - det gröna trädet
Substantiven är indelade i 3 olika genus: maskulinum, femini-
Ackusativ Den grünen Baum
num och neutrum.
Dativ Dem grünen Baum
Bestämd form singularis av ett substantiv som i svenskan bil- Genitiv Des grünen Baumes
das genom tillägg av en ändelse (hunden, skolan, huset) bil-
Kasus Fem.sing.
das i tyskan genom bestämd artikel:
Nominativ Die schöne Blume - den vackra blomman
Maskulinum Femininum Neutrum Ackusativ Die schöne Blume
Der Hund Die Schule Das Haus Dativ Der schönen Blume
I pluralis heter den bestämda artikeln alltid die, oberoende av Genitiv Der shönen Blume
genus, Die Hunde, die Schulen, die Häuser, och till plural- Kasus Neutr. sing.
bildningen hör också ändelserna –e, -en, -n eller –er till sub- Nominativ Das intressante Buch - den intressanta boken
stantivets singularform. Ackusativ Das intressante Buch
Obestämd artikel (en, ett) heter på tyska: ein eller eine. Dativ Dem intressanten Buch
Maskulinum Femininum Neutrum Genitiv Des intressanten Buches
Ein Hahn (en tupp) Eine Katze (en katt) Ein Pferd (en häst) Kasus Mask plur.
Tyska substantiv skrivs med stor begynnelsebokstav. Alla sub- Nominativ Die grünen Bäume - de gröna träden
stantiv, som slutar på –ei (undantag: der Papagei), heit, keit, Ackusativ Die grünen Bäume
in, schaft, ung, kunft, age, anz, enz, ie, ik, ion, tät och -ur Dativ Den grünen Bäumen
(undantag: das Arbitur) och de flesta, som slutar på –e, står i Genitiv Der grünen Bäume
tyskan i femininum, liksom några sbustantiv härstammande Kasus Fem. plur.
från verb: die Fahrt av fahren (fara), die Flucht av fliehen (fly), Nominativ Die schönen Blumen - de vackra blommorna
die Kunst av können (kunna) o s v. Många engenamn på t ex Ackustativ Die schönen Blumen
floder och båtar är också femininum. Övriga substantiv står Dativ Den schönen Blumen
antingen i maskulinum eller i neutrum. I tyskan är man noga Genitiv Der schönen Blumen
med att sätta substantivet i rätt kasus, eftersom bestämd och
obestämd artikel samt adjektiv ändras i förhållande härtill.
8 9
Kasus Neutr. plur. Kasus Neutr. sing.
Nominativ Die intressanten Bücher Nominativ Ein intressantes Buch - en intressant bok
- de intressanta böckerna Ackusativ Ein intressantes Buch
Ackusativ Die intressanten Bücher Dativ Einemintressanten Buch
Dativ Den intressanten Büchern Genitiv Eines intressanten Buches
Genitiv Der intressanten Bücher Kasus Mask plur.
Der Junge schenkt dem Mädchen die letzte Rose des Sommers. Nominativ Grüne Bäume - gröna träd
Nominativ Dativ Ackusativ Genitiv Ackusativ Grüne Bäume
Pojken ger (åt) flickan sommarens sista ros. Dativ Grünen Bäumen
Genitiv Grüner Bäume
Kasus Fem. plur.
A d j e k t iv Nominativ Schöne Blumen - vackra blommor
Ackustativ Schöne Blumen
Adjektiven har också olika böjningsformer beroende på kasus. Dativ Schönen Blumen
När adjektivet föregås av bestämd artikel, böjs det som sub- Genitiv Schöner Blumen
stantiv. Om obestämd artikel föregår adjektivet, eller om artikel
Kasus Neutr. plur.
saknas, böjs adjektivet enligt följande:
Nominativ Intressanten Bücher - intressanta böcker
Kasus Mask. sing Ackusativ Intressanten Bücher
Nominativ Ein grüner Baum - ett grönt träd Dativ Intressanten Büchern
Ackusativ Einen grünen Baum Genitiv Intressanter Bücher
Dativ Einem grünen Baum
Adjektivet böjs i komparativ och superlativ genom tillägg av
Genitiv Eines grünen Baumes
ändelserna –er och –st eller –est. Ofta förekommer s k omljud
Kasus Fem. sing. vid komparationen, där t ex a övergår till ä: alt, älter, ältest
Nominativ Eine schöne Blume - en vacker blomma (gammal); o övergår till ö: gross, grösser, grössest (stor); u
Ackusativ Eine shöne Blume övergår till ü: kurz, kürzer, kürzest (kort)
Dativ Einer schönen Blume
Adjektivet böjs inte, när det står som predikatsfyllnad vid
Genitiv Einer schönen Blume
verben vara, bli, heta, kallas, tyckas.

10 11
Er ist krank. Han är sjuk. Hjälpverben ha och vara
Das Tier ist krank. Djuet är sjukt. Haben (ha)
Die Kinder sind krank. Ich habe jag har
Barnen är sjuka. Du hast du har
Er/sie/es hat han/hon/den/det har
Wir haben vi har
Ve r b Ihr habt Ni har
Sie/Sie haben de/Ni (tilltal) har
De tyska verben slutar i infinitivformen på –en som i rufen Ich hatte jag hade
(ropa), danken (tacka), sehen (se), laufen (springa), denken Du hattest du hade
(tänka) o s v. Er/sie/es hatte han/hon/den/det hade
I bisatser placeras verbet sist. När både huvuverb och hjälp- Ihr hattet ni hade
verb förekommer i en bisats, placeras huvudverbet före hjälp- Sie/Sie hatten de/Ni (tilltal) hade
verbet: Ich habe gehabt jag har haft o s v
Ich hoffe, dass du kommen kannst. Sein (vara)
Jag hoppas att du kan komma.
Ich bin jag är
Ich hörte, dass er gestern krank war. Du bist du är
Jag hörde att han var sjuk igår. Er/sie/es ist han/hon/den/det är
Ich hole dich, wenn du sofort aufstehst. Wir sind vi är
Jag hämtar dig, om du siger upp genast. Ihr seid ni är
Sie/sie sind de/Ni (tilltal) är
Ich war jag var
Du warst du var
Er/sie/es war han/hon/den/det var
Wir waren vi var
Ihr wart ni var
Sie/sie waren de/Ni (tilltal) var
12 13
Ich bin gewesen. Jag har varit o s v Du magst – du må Ihr möget – ni må
Svaga verb böjs genom att man tar bort infinitivändelsen –en Er/sie/es mag – Han/hon/den/det må Sie mögen – de må,
och lägger till ändelsen –te i imperfektum och –t i perfektum Ni må
+ förstavelsen –ge i perfektum: Müssen – musste – gemusst (måste – måste – måst)
Lieben – libte – gelibt (älska – älskade – älskat) Ich muss – jag måste Wir müssen – vi måste
Spielen – spielte – gespeilt (leka – lekte – lekt) Du musst – du måste Ihr müssen - ni måste
Grüssen – grüsste – gegrüsst (hälsa – hälsade – hälsat) Er/sie/es muss – Han/hon/den/det måste
Starka verb böjs oregelbundet, t ex: Sie müssen – de måste,
Ni måste
Laufen – lief – gelauften (springa – sprang – sprungit)
Fahren – fuhr – gefahren ( fara – for – farit) Sollen – sollte – gesollt ( böra – borde – bort)
Finden – fand – gefunden ( finna – fann – funnit) Ich soll – jag bör Wir sollen – vi bör
Ziehen – zog – gezogen ( draga – drog – dragit) Du sollst – du bör Ihr sollt – ni bör
Er/sie/es soll – Han/hon/den/det bör
Sie sollen – de bör, Ni
Några hjälpverb bör
Dürfen – durfte – gedurft (få – fick – fått) Wollen – wollte – gewollt ( vilja, ville – velat)
Ich darf – jag fått Wir dürfen – vi får Ich will – jag vill Wir wollen – vi vill
Du darfst – du får Ihr dürft – ni får Du villst – du vill Ihr wollt – Ni vill
Er/sie/es darf – an/hon/den/det får Sie dürfen – de får, Ni får Er/sie/es will – Han/hon/den/det
Können – konnte – gekonnt (kunna – kunde – kunnat) Sie wollen – de vill,
Ich kann – jag kan Wir können – vi kan Ni vill
Du kannst – du kan Ihr könnt – ni kan Vid intransitiva rörelseverb samt vid verben sein och werden
Er/sie/es kann – Han/hon/den/det Sie können – de kan, används i tyskan hjälpverbet sein (vara), medan svenskan
Ni kan använder sig av hjälpverbet ha.

Mögen – mochte – gemocht ( må, kunna – måtte, mått) Ich bin gelaufen, gekommen, gesprungen, gefahren, gegangen.
Jag har sprungit, kommit, hoppat, farit, gått.
Ich mag – jag må Wie mögen – vi må

14 15
Ich bin in Stockholm gewesen.
Jag har varit i Stockholm.
Po s s e s s iva p ro n o m e n
Ich bin beraubt worden.
Possessiva pronomen placeras före det ägda substantivet och
Jag har blivit rånad.
böjs på samma sätt som bestämda artiklarna der, die och dass.
Mask. + neutr. Fem.+ plur.
Pe r s o n l i g a p ro n o m e n Mein – min Meine –min/mitt + mina
Dein – din Deine – din/ditt + dina
Nominativ Dativ Ackusativ
Sein – hans Seine – hans + sina
Ich – jag Mir – mig Mich – mig
Ihr – hennes Ihre – hennes + sina
Du – du Dir – dig Dich – dig
Sein – sin Seine – sin/sitt + sina
Er – han Ihm – honom Ihn – honom
Unser – vår/vårt Unsere – vår + våra
Sie – hon Ihr – henne Sie – henne
Euer – er/ert Euere – er + era
Es – den, det Ihm – den, det Es – den, det
Ihr – deras+sin/sitt Ihre – deras/sin/sitt + sina
Wir – vi Uns – oss Uns – oss
Ihr – Er, Ert Ihre – Er + Era
Ihr – ni Euch – er Euch – er
Sie – de Ihnen – dem Sie – dem
Sie – Ni * Ihnen – Er Sie – Er
D e m o n s t ra t iva p ro n o m e n

Mask. Fem. Neutr. Plur.


* Tilltalsordet Sie – Ni, används allmänt i tyskan och skrivs
Diser Dise Dieses Diese
med stor begynnelsebokstav. Du används inom familj, nära
släkt-och vänkrets samt vid tilltal av barn; och ungdomar den där den här det här de här
emellan. Jener Jene Jenes Jene
den där den där det där de där

16 17
P re p o s i t i o n e r Studietips

Några prepositioner, som sammandras med best. artikel i Öva en liten bit åt gången, t ex 5 fraser. Repetera tills du kan
dativ: flertalet av orden. Försök att säga meningen direkt efter att du
Zu dem – zum + mask. + neutr. ( till) hört den svenska texten – före den inspelade rösten – så att
du kan kontrollera, om du har hittat rätt ord och rätt uttal. Du
Zu der – zur i fem.
gläds då åt framgången och retar dig lite på misstagen – det
Von dem – vom i mask. + neutr. (av, från) håller studieintresset levande. Tänk på att som barn hörde du
An dem – am i mask. + neutr. (till, vid) och härmade modersmålet ord 2-6 ggr innan du kunde orden.
Bei dem – beim i mask. + neutr. (hos, vid) Nu räcker 6 dagar och en daglig kvart för att öva in ca 500
ord. Tävla med dig själv! Kontrollera hur många ord du missar
på joggingturen eller på väg till arbetet.
Lyssna – Härma – Lär före en dyr språkresa! Föräldrar, som
ska bidra till kostnaden för en språkresa, bör stimulera till
språkstudier före resan. Att öva in kursens meningar, ca 3000
ord, bör ge ett bättre utbyte av resan. En kvarts daglig övning
under 6 veckor ger en bra grund i det främmande språket. En
bra idé är att göra ett språktest veckovis och vid bra resultat
fylla på reskontot. Föräldrarna kan också öva språket och på
så sätt göra testet till en familjeaktivitet.
Lyssna – Härma – Lär före affärsresan! Språkkunskaperna
fungerar som ”dörröppnare”.
Lyssna – Härma – Lär medan du gör något annat – i bilen, på
promenad eller när du utför olika hushållssysslor.

18 19
20 21
22 23
E C O
A G
U U
G R
N S
A

E
L

S
E
P

U
S

B
U
L
I O
S H
H I N G

Art. nr 20704-1
Streck & Punkt ! | Graf & Print, Eskilstuna, Sweden 0502

You might also like