TISDAG

En dramatisk fyraårig resa – och den fortsätter 3 MAJ 2011

FYRA ÅR HAR GÅTT SEDAN USA:S BOLÅNEMARKNAD Snabbheten i skuldökningen, och bristen på fundamentala
BÖRJADE PÅVISA ALLVARLIGA PROBLEM. Världen har drivkrafter, hade sannolikt förr eller senare drivit västvärl-
sedan dess gjort en minst sagt dramatisk resa genom bank- den in i skuldneddragning/sanering oavsett utvecklingen
kollapser, okonventionell och exceptionell ekonomisk poli- på den amerikanska husmarknaden.
tik, regeringsfall och statsskuldskriser. Vi har i dag t o m
Världshandelsvolym (World Trade Monitor Index)
kommit så långt att OECD-stater är på väg mot en nöd-
Index 2000 = 100
vändig skuldrekonstruktion. Tillväxt-
ekonomier
Det faktum att världen – trots den bistra miljön – ändå har
visat på god om än något ojämnt fördelad tillväxt är im-
ponerande och positivt. Det är likväl på sin plats att åter
Världen
upprepa det som historien visat och USA:s finansminister i
förra veckan konstaterade: ”ekonomiska återhämtningar Utvecklade
som följer på finansiella kriser är långsamma och utmanan- ekonomier
de – problemen som orsakade krisen byggdes upp under
många år och har skapat sår som tar många år att läka.”

USA: Huspriser. Case-Shiller index 2000 = 100

Källa: Riksbanken
250 250

225 225
Det finns kopplingar mellan problem i banksystem och pro-
blem för stater, men bilden är mer komplex än så. En acce-
200 200
lererande globalisering 2000-2008 ändrade de ekonomi-
175 175
ska och finansiella landskapen. Även finansiella system ut-
150 150 sattes för globaliseringstrycket utan större förändringar i
tillsyn och regelverk. Den ekonomisk-politiska miljön i
Index

125 125

100 100 många länder präglades samtidigt av asymmetriskt ex-

75 75 pansiv och procyklisk finanspolitik och en naiv tro på
50 50
att prisstabilitet med automatik skulle ge finansiell sta-
25 25
bilitet. Det hela kryddades med en i många fall snedvriden
riskanalys, tron på närvaro av ”superkonjunkturen” och
0 0
88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 frånvaro av lågkonjunkturer samt höga och statiska av-
kastningskrav.
USA:s huspriser steg med 200 procent från 1996 fram till
De nya finansiella regelverken handlar om ökade krav och
2006 och nådde ett totalt värde på nästan 138 000 miljar-
tillsyn på såväl institut- som systemnivå. Det ger myndighe-
der kronor. Belåningsgraden var måttliga 43 procent. Året
terna fler verktyg för att dels säkra kapitalnivå och likviditet
efter sjönk priserna med 3 procent. Därmed blottades en
i enskilda institut, dels parera och balansera system- och
hård sanning: huspriser kan också gå ned. I dag står det
konjunkturrelaterade risker.
sammanlagda husprisfallet på 35 procent. Vår bedömning
kvarstår att botten ännu inte är nådd – USA:s husmarknad MEN DET INNEBÄR OCKSÅ STORA UTMANINGAR för de
vilar fortfarande på labil grund. globala banksystemen de närmaste åren. Den s k Basel-
kommittén har beräknat att kraven tvingar banker att gå till
MEN SKULDERNA HAR ÖKAT I MÅNGA VÄSTLÄNDER –
aktiemarknaden och få in nytt kapital motsvarande 5 400
inte bara i USA. Enligt WEF dubblerades den globala kredit-
miljarder kronor. Därtill behöver bankerna säkra långfristig
stocken från 2000 till 2009 till 650 000 miljarder kronor.
finansiering för ca 26 100 miljarder kronor samtidigt som
Veckans Tanke

likviditetskravet gör att bankerna behöver köpa likvida Att Sverige – liksom Schweiz – uttrycker klara ambi-
instrument motsvarande 15 300 miljarder kronor. I samma tioner att påskynda verkställandet av de nya reglerna
kreditmiljö kommer många stater att verka med fortsatt och att lägga ribban högre kan tolkas positivt. Det är
stora budgetunderskott, vilket ökar konkurrensen om kapi- bara länder med en stark ekonomi och ett starkt finansiellt
tal och pressar upp lånekostnader till högre nivåer. system som sannolikt kan påskynda de nya reglerna och
kraven. Myntets baksida är att regleringsarbitrage kan
Riksbankens bedömning av det svenska finansiella
uppstå mellan länder om tidsgapet mellan länder blir för
systemet är positiv även om det finns risker bl a kopplade
stort. En uppenbar slutsats är dock att det ligger i såväl
till statsskuldskrisen i Europa. Riksbankens slutsats i se-
myndigheternas som bankernas intresse att tillsammans
naste Finansiell Stabilitetsrapport (2/12-2010) är att det
utveckla en regleringsstruktur och en tidsplan för infö-
svenska systemet är starkare än i många andra länder och
rande som gagnar både ekonomisk tillväxt och finan-
att bankerna har god motståndskraft. Om knappt en må-
siell stabilitet.
nad lägger Riksbanken fram en ny Stabilitetsrapport där en
fortsatt generell positiv bedömning av läget i det svenska
finansiella systemet är att vänta.
Robert Bergqvist 070-445 1404
Den globala finansiella och ekonomiska krisen de senaste
2-3 åren har fått stater och myndigheter i många länder att
vidta exceptionella åtgärder för att stabilisera situa- /Veckans tanke bygger på ett anförande som undertecknad
tionen och säkra förtroendet för banksystemet. Sverige är höll inför Svenska Paneuropaföreningen den 2 maj 2011./
på intet sätt något undantag. Facit så här långt i termer
av kreditförluster visar att den risk-
analys som gjorts och de beslut som
svenska banker fattat de senaste 5-10
åren ändå inte kan ha varit helt fel.
FINANSMINISTER ANDERS BORG ME-
NAR ATT DET SVENSKA BANKSYSTE-
MET ÄR FÖR STORT i förhållande till eko-
nomin och att det behöver minska. Ban-
kernas balansomslutningar motsvarar fyra gånger storle-
ken på den svenska ekonomin. Och enligt Borg finns verk-
tyg att få till stånd en sådan utveckling.
Synsättet är dock svårt att förstå. Sverige är en liten öppen
ekonomi. Vår öppenhet mot omvärlden är stor såväl real-
ekonomiskt som finansiellt.
Sveriges tillgångar/skulder mot omvärlden samt BNP
Miljarder kronor. Uppgifterna avser 2010 (Källa: SCB)

4500
4000
3500 Tillgång Skuld
3000
2500
2000 T
I
1500 T
I
L
L
L

1000 L
G
Å
G
Å
N
N

500 G
A
R
G
A
R

0
r

t
n

P
v.

l
de
pp

ig
tie

Lå

BN
in

vr

an
Ak

pa
kt

Ö
ire

H
te
än
D

Det avspeglar bl a att Sverige härbärgerar ett stort antal

multinationella svenska företag, vilka har ett globalt kre-
ditbehov. Det åskådliggör också svenska pensionsbolag
önskan att sprida risker ut över världens ränte- och aktie-
marknader. Att sätta en gräns kring de svenska bankerna
innebär att relationen mellan svensk industri och svenskt
finansiellt system försvagas.