Lagfrklaringar inom humanvetenskaperna:

Hempel, Dray och Winch

C-uppsats inom teoretisk filosofi VT 2007 Filosofiska institutionen vid Stockholms Universitet
av Erland Fahlbeck Handledare: Dugald Murdoch

Innehllsfrteckning
Innehllsfrteckning ...................................................................................................................2 1 Inledning .............................................................................................................................3 1.1 2 Disposition..................................................................................................................3

Frklaringar ........................................................................................................................3 2.1 2.2 2.3 2.4 D-N-modellen .............................................................................................................4 I-S-modellen och Tckande-lag-modellen .................................................................5 Frklaringar inom humanvetenskaperna ....................................................................5 Tckande-lag-modellen inom historia ........................................................................6

Dray ....................................................................................................................................7 3.1 3.2 3.3 Lagbegreppets implicitet ............................................................................................7 Narration .....................................................................................................................9 Rationella handlingar och frklaringar.......................................................................9

Hempels svar ....................................................................................................................11 4.1 4.2 4.3 Lagbegreppets implicitet ..........................................................................................11 Narration ...................................................................................................................13 Rationella handlingar och frklaringar.....................................................................13

Peter Winch ......................................................................................................................17 5.1 5.2 5.3 Mening och identitet .................................................................................................17 Skillnad mellan naturvetenskap och humanvetenskap .............................................20 Tanke och samhlle ..................................................................................................21

Kommentar till Winch ......................................................................................................22 6.1 6.2 6.3 Inledande reflektioner...............................................................................................22 Den mnskliga naturen? ...........................................................................................22 Regler och mnniskans natur....................................................................................24

Diskussion ........................................................................................................................25

Kllfrteckning .........................................................................................................................28

1 Inledning
I denna uppsats skall jag behandla de problem som en specifik typ av frklaringsmodell, den s.k. tckande-lag-modellen, stlls infr nr det handlar om humanvetenskap, genom att underska iderna hos ena sidan modellens frmste upphovsman, Carl Gustav Hempel, och andra sidan ngra av hans kritiker. Jag kommer att argumentera fr att en av modellens brande ider, nmligen att frklaringar mste beropa ngon form av lagliknande generaliseringar, r frsvarbar, medan en annan brande id, nmligen att dessa generaliseringar mste vara av empirisk, naturvetenskapligt inspirerad karaktr, inte r frsvarbar. Jag tror att frstelsen av uppsatsen underlttas om lsaren hela tiden hller detta i minnet.

1.1 Disposition
Uppsatsen har fljande disposition: I kapitel 2 diskuteras kortfattat frklaringar i allmnhet. Drefter presenteras Hempels och ngra konkurrerande modeller inom historia och samhllsvetenskap. I kapitel 3 tas William Drays invndningar mot tckande-lag-modellen inom humanvetenskaperna upp. I kapitel 4 redogrs fr och kommenteras Hempels svar p Drays kritik. Kapitel 5 tar upp Peter Winchs invndningar mot att behandla humanvetenskapliga fenomen med naturvetenskapliga metoder, och i kapitel 6 kommenteras Winch. I kapitel 7 sammanfattas uppsatsen med en utvrderande diskussion.

2 Frklaringar
En frklaring anses allmnt best av tv delar: (i) explanandum, det som ska frklaras, och (ii) explanans, det som frklarar. Ett lite informellt krav r att ngonting som tidigare var gtfullt inte lngre r det. En av de frsta mer genomarbetade modellerna som sg dagens ljus var Carl Gustav Hempels D-N-modell.

2.1 D-N-modellen
Tckande-lag-modellen har hos Hempel sitt ursprung i den deduktiv-nomologiska modellen, eller D-N-modellen, fr frklaringar. Med denna ville Hempel ge en allmngiltig framstllning av vad en vetenskaplig frklaring r, eller br vara. Han var drvidlag starkt pverkad av tidens positivistiska ideal, och satte empiriska lagar i centrum fr sin modell. Fr att frklara en viss hndelse E behvs, menar Hempel:1 1. en uppsttning bestmmande eller orsakande faktorer C1, C2,, Cn (initialvillkor) 2. (a) en uppsttning generella hypoteser, sdana att bda uppsttningarna har rimligt empiriskt std, och (b) pstendet att hndelsen E intrffar fljer logiskt ur 1 och 2 (a). Som illustration tnker han sig att en bilgare en kall vintermorgon upptcker att bilens kylare har spruckit. I mngden bestmmande faktorer (allts 1 ovan) ingr d sdant som att bilens kylare var av jrn, var helt vattenfylld med pskruvat lock och befann sig utomhus hela natten; utomhustemperaturen sjnk frn +4 C till -4 C; lufttrycket var normalt; jrn har s och s stor hllfasthet. Uppsttningen generella hypoteser (2 ovan) br best av empiriska lagar, exempelvis att vatten vid normalt lufttryck utvidgar sig nr temperaturen sjunker frn +4 till 0 C, varefter det utvidgar sig nnu mer nr det fryser till is. Slutligen behvs kvantitativa lagar som detaljerat beskriver vattentrycket som funktion av temperaturen och jrnets beteende nr det utstts fr tryck. Ur detta kan vi sedan logiskt hrleda att kylaren sprack, och vi har ftt en frklaring av fenomenet ifrga.

Hempel, C. G. 1965. The function of general laws in history. Ingr i Hempel C. G.1965: Aspects of scientific

explanation. Se s. 232.

2.2 I-S-modellen och Tckande-lag-modellen

D-N-modellen bygger p en optimistisk och (i efterklokhetens ljus) aningen naiv syn p vad en lag r. Redan p Hempels tid anade man emellertid att det dr med naturlagar inte var s sjlvklart som somliga eventuellt hade hoppats. I mnga fall kanske man bara kan tala om statistiska korrelationer, utan att man drfr menar sig ha funnit ngra deterministiska naturlagar som undantagslst knyter ihop explanans och explanandum. Mot bakgrund av detta utvecklade Hempel den induktiv-statistiska frklaringsmodellen, I-S-modellen. Denna modell bygger p att man har iakttagit en hg grad av statistisk korrelation mellan tv typer av hndelser, vilket berttigar att vi med tmligen hg sannolikhet kan sluta oss till att om den ena typen av hndelse upptrder s kommer den andra att gra det ocks. Modellen har frvisso utsatts fr kritik, men mnga av de problem som brukar lyftas fram r inte specifikt relaterade till humanvetenskaperna, varfr jag inte kommer att frdjupa mig i dem. Istllet avser jag att koncentrera mig p vad som r gemensamt fr D-N-modellen och I-S-modellen: bda bygger p att man utifrn vissa givna initialvillkor och ngon form av empirisk lag (deterministisk eller statistisk) hrleder (deduktivt eller induktivt) det som ska frklaras. Det fenomen som frklaras tcks allts in av lagar, varfr bda modellerna med en vergripande term kan benmnas lagtckande (eng. covering law), och om inte annat anges kommer jag att tala om tckande-lag-modellen.

2.3 Frklaringar inom humanvetenskaperna

Exakt vad r det som ska frklaras i samband med humanvetenskapliga studier? David HillelRuben menar att de som r verksamma inom historia och samhllsvetenskap primrt har tv typer av fenomen att frklara: (a) handlingar, sdana handlingar, utfrda av enskilda individer, som har haft en ptaglig inverkan p samhllet, och (b) historiska och samhlleliga hndelser och strukturer ssom krig, ekonomisk depression, sociala konventioner, statliga

strukturer m.m.2 Nra frknippade med dessa kategorier finns tv typer av frklaringsmodeller, vilka kan ses som allvarliga konkurrenter till tckande-lag-modellen: handlingsfrklaringsmodellen och narrationsmodellen. Handlingsfrklaringsmodellen gr, kortfattat, ut p att mnskliga handlingar lmpligast frklaras med hnvisning till att handlingen ifrga var frnuftig, sedd ur agentens perspektiv, medan narrationsmodellen frklarar ett fenomen genom att de ingende hndelserna placeras i en sammanhllen berttelse, d.v.s. en narration. Som en viktig ingrediens i bda dessa modeller ingr ofta ett slags inlevelse- eller empatiteori, som pongterar vikten av inlevelse i skeendet nr man ska frklara ngonting.

2.4 Tckande-lag-modellen inom historia

Det var inte ovanligt i Tyskland vid 1900-talets brjan att man gjorde skarp tskillnad mellan naturvetenskap och humanvetenskap. Hempel motsatte sig detta och sg sin D-N-modell, och sedermera tckande-lag-modellen, som ett frsvar fr de olika vetenskapliga disciplinernas grundlggande enhet. Sledes ser han ingenting i sin modell som skulle vara mer lmpat fr naturvetenskap n exempelvis historia. Frvisso ser inte historiska resonemang ut s som hans modell tycks freskriva stillvida att de oftast saknar tydliga hnvisningar till generella lagar, men det beror vanligtvis p att dessa lagar r av individual- eller socialpsykologisk karaktr, och antas vara bekanta genom den vardagliga erfarenheten utan att vara explicit uttryckta. Dessutom, menar Hempel, skulle det vara synnerligen besvrligt att formulera samtliga bakomliggande antaganden med acceptabel precision samtidigt som de r empiriskt verifierbara. Vanligtvis tas de ofta tyst fr givna, och dljer sig bakom formuleringar som sledes, drfr, fljaktligen p grund av, uppenbarligen m.m. Nr ngonting sgs flja naturligt p ngonting annat, s lter sig detta gras endast i kraft av en outtalad lag.3

Ruben, David-Hillel 1998: Explanation in history and social science. Hempel 1965. The function of general laws in history. Ingr I Hempel 1965. Se s. 236.

Det freligger allts inte, enligt Hempel, ngon principskillnad mellan historia och naturvetenskap. Idn om att historiker frklarar via empati, inlevelse eller hermeneutiska metoder ser Hempel i frsta hand som hjlpmedel fr att se i vilken riktning man ska ska vidare kunskap (ett heuristiskt hjlpmedel), men som frklaring betraktad blir idn otillrcklig drfr att den saknar den plitlighet som en lag garanterar. Vi kan empatiskt frst att moralen hos befolkningen i en stad som har utsatts fr lngvarig bombning brjar svikta, men vi kan ocks empatiskt frst att deras motstndsvilja har vuxit sig starkare. Empatiska frklaringar kan sledes verka nog s vertygande, men de har ofta karaktren av efterklokhet och saknar verkligt frklaringsvrde.4

3 Dray
I boken Laws and explanation in history intresserar sig William Dray fr huruvida tckandelag-modellen r tillmpbar inom den akademiska disciplinen historia, och hans sikt r alltigenom negativ.5 Den enda punkt dr han tycks vara ngorlunda verens med Hempel r ifrga om frklaringars behov av ngot slags generalitet. Detta innebr emellertid inte p ngot vis att det freligger en empirisk lag med vars hjlp situationen kan frklaras. I vad som fljer ska jag frska redogra fr hans stndpunkter lite noggrannare.

3.1 Lagbegreppets implicitet

Freligger i sjlva verket outtalade hnvisningar till lagar i historiska frklaringar, ssom Hempel hvdade? Lt oss lite mer utfrligt betrakta ett exempel som Dray stndigt terkommer till: hur ska man frklara att Ludvig XIV:s popularitet sjnk under den senare

Hempel 1965. Studies in the logic of explanation. Ingr i Hempel 1965. Se s. 258. Dray 1966. Laws and explanation in history.

delen av hans regentperiod? En enkel form av tckande-lag-frklaring skulle kunna ha utseendet: Hrskare som genomdriver en politik som inverkar negativt p understarnas intressen blir impopulra.6 Mot bakgrund av att Ludvig XIV genomdrev sdan politik s fljer logiskt att han blev impopulr. Hr reser historikern invndningar och menar att detta r en ohjlpligt verfrenklad framstllning, eftersom man mycket vl kan tnka sig fall dr hrskaren blev populr trots att han bedrev en delvis olycksalig politik. Att han blev impopulr mste kanske ocks ses i ljuset av det franska samhllet under tiden ifrga. Frklaringen mste sledes specificeras och kompletteras: Hrskare som leder sitt land till krig med frmmande lnder, frfljer minoriteter och hller sig med parasiterande hov blir impopulra.7 Eftersom Ludvig XIV gjorde allt detta blev han impopulr. Genom att p detta vis successivt ta hnsyn till alltfler detaljer och uttrycka dem i form av generella lagar kan tckande-lag-modellfrsprkaren bygga ut och frfina sin frklaring alltmer. Dray r sjlv tveksam till rimligheten i framstllningen ovan, men han har valt att acceptera den fr att pvisa att ven om man fljer resonemanget s lngt, s leder det inte dit dess fresprkare vill komma. Det har ju blivit en ganska komplicerad situation av det hela: om C1, C2,, Cn, s E. I vilken mn kan nu detta betraktas som en empirisk lag? Det r troligt

Dray 1966, s. 33. Min versttning. Dray 1966, s. 33-34. Min versttning.

att vi i s fall har att gra med en lag som endast har ett enda fall. Tckande-lag-modellen i dess olika former hnvisar vanligtvis till universella hypoteser eller empiriska generaliseringar. Att betrakta ngonting som bara har frverkligats i ett enda fall fr en generalisering vore, menar Dray, sjlvmotsgande.8

3.2 Narration
Vetenskapliga teorier ska, enligt Dray, ka vr frmga att frutsga, och de ska frklara, allts vara begripliggrande. Historiska frklaringar, fr sin del, ges sllan i termer av teorier. Historiska frklaringar gr ut p att stta samman en frklarande berttelse (narration) i vilken varje detalj fr sin frklaring, inte genom hnvisning till ngon vergripande teori, utan genom en omsorgsfull utredning och tergivning av fakta. Historiska frklaringar utgr en logiskt sett brokig samling,9 dr narrationen kanske kan betraktas som historikernas vergripande arbetsmall, ett slags analogi (men inte mer) till naturvetenskapernas teoribyggen.

3.3 Rationella handlingar och frklaringar

Historiker har bland annat till uppgift att frst och frklara mnskliga handlingar. Fr att beskriva hur detta gr till brukar man vanligtvis, inom ramen fr vad vi kan kalla en empatiteori, ta till helt andra termer n de som anvnds av tckande-lag-modellens fresprkare. Fr att frst mnskliga handlingar gller det att ta sig innanfr det yttre skeendet och komma t tanke-sidan bakom hndelsefrloppen. Historikern mste drfr trnga in bakom det skenbara, skaffa sig inblick i situationen, identifiera sig sympatiskt med individen ifrga och projicera sig in i hennes situation fr att drigenom kunna teruppleva,

Dray 1966, s. 40. Dray 1966, s. 85.

tergenomfra och tererfara de frhoppningar, rdslor, planer, nskningar, avsikter m.m. som individen genomlevde. Vanligtvis konkretiseras handlingsfrklaringarna till ngot slags rationalitetsfrklaring, som gr ut p att pvisa att handlingen, sedd ur dess faktiska perspektiv, var frnuftig, eller tminstone rimlig, och rationell. The goal of such explanation is to show that what was done was the thing to have done for the reasons given, rather than merely the thing that is done on such occasions, perhaps in accordance with certain laws.10 Ur ett frklaringsperspektiv tycks Dray betrakta inlevelsemetoden som ett hjlpmedel fr att frst en aktrs handlingar, medan den fr Hempel i frsta hand blir en genvg frbi det vervldigande arbete som skulle krvas fr att inhmta alla erforderliga fakta om psykologiskt empiriska lagar som kan tnkas krvas fr att producera en plausibel frklaring av situationen. Genom att tillrckligt intensivt leva sig in kan man kanske n viktiga insikter, vilka lst kan generaliseras till principer som frklarar handlingarna ifrga.11 Drmed skulle man erhlla viss frstelse, utan att man ndvndigtvis kan ange de empiriska lagar som en mer formell frklaring skulle krva. Denna metod kan mycket vl vara anvndbar, enligt Hempel, men riktigheten i de resultat man uppnr r helt avhngig av riktigheten i de empiriska generaliseringar som metoden utmynnar i.12 Dray menar att resonemanget inte saknar klokskap, men att det bortser ifrn att det rr sig om tv helt olika typer av frklaringar: ena sidan (i) vad som lmpligen grs (rationell handlingsfrklaring), och andra sidan (ii) vad som vanligtvis grs (Hempels tckande-lag-modell).

10

Dray 1966, s. 124. Hempel 1965. The function of general laws in history. Ingr I Hempel 1965. Se s. 240. Hempel 1965. The function of general laws in history. Ingr I Hempel 1965. Se s. 240.

11

12

10

4 Hempels svar
Hempel har bemtt Drays kritik i olika sammanhang. Jag ska i detta avsnitt kommentera ngra av hans genmlen.

4.1 Lagbegreppets implicitet

Dray resonerade kring lagbegreppet utifrn fallet med Ludvig XIVs sjunkande popularitet mot slutet av regenttiden. Han menade att situationen ur tckande-lag-synpunkt blev ohllbar, eftersom det till sist blev en s detaljerad skildring av dtidens situation att det skulle resultera i en lag med ett enda fall: om C1, C2,, Cn, s E. Hempels svar r ganska allmnt hllet.13 Fr att frklara ett skeende mste man vanligtvis beropa ett flertal lagar L1, L2,, Lm, vilka var fr sig tcker olika aspekter av skeendet. Fr att frklara att kylaren sprack, exempelvis, mste vi knna till lagar som binder samman vattnets volym och frysegenskaper med temperatur, liksom vi mste vara bekanta med lagar fr hur jrn reagerar p inre tryck. Om vi har en frklaring som beropar en uppsj av lagar L1, L2,, Lm s kan vi frsts baka ihop dem till en gemensam lag L*. Drmed erhller vi kanske en lag som endast har ett enda fall, vilket frvisso inte r mycket till generalisering. Detta beror emellertid p just det faktum att vi har bakat ihop flera olika lagar till en enda. Tagna fr sig kan de mycket vl tnkas ha rikligt, empiriskt std. Jag tror att Hempel hr missar en viktig aspekt av problematiken som inte br utelmnas. I de exempel han anfr tcker de olika lagarna verkligen genuint olika aspekter av skeendet, och nr de kombineras tcker de in hela situationen, ungefr som ett pussel dr de olika bitarna passar ihop. I exemplet med kylaren som sprack en kall vinternatt har vi en ena sidan lagar som styr vattnets utvidgning nr temperaturen faller frn +4 C till -4 C, och

13

Hempel 1965. Studies in the logic of explanation. Ingr i Hempel 1965. Se s. 346 och s. 354-358.

11

andra sidan har vi lagar som reglerar jrnets hllfasthet nr det utstts fr tryck. Dessa tv slags lagar r helt oberoende av varandra och fungerar utmrkt var och en fr sig. Nr man s fyller en kylare med 4-gradigt vatten och lter den st ute i -4 C kombineras de s att deras gemensamma effekt leder till en sprucken kylare. Lagarnas funktionsstt r dessutom s beskaffade att om man r bekant med dem kan man under de givna frutsttningarna logiskt hrleda den olycksaliga utgngen. I Drays fall, exempelvis Ludvig XIV:s impopularitet, r situationen p ett relevant stt annorlunda. Hr behandlar mnga av lagarna ett och samma fenomen, nmligen regentens impopularitet. Om lagen om impopularitet som fljd av krigfring inte rcker, s fr man dessutom tillgripa lagen om impopularitet som fljd av minoritetsfrfljelse, och om det fortfarande inte rcker s fr man ta till lagen om impopularitet som fljd av extravagant hovliv o.s.v. De olika lagarna bildar hr inget pussel med vl sammanpassande, sjlvstndiga bitar; istllet framstr de som svaga och osjlvstndiga. Det r snarare deras gemensamma tyngd n deras vl avpassade, ofrnkomliga samverkan i situationen som leder till impopulariteten, men inget kriterium ges fr hur mycket som krvs fr att frklaringen ska bli giltig. Ifrga om kylaren rckte det med att hnvisa till de relevanta lagarna fr att explanandum logiskt skulle flja frn explanans; betrffande impopulariteten handlar det snarare om att samla ihop tillrckligt mnga belastande faktorer, utan antydan om nr vi har s att det rcker. Detta r en helt annan situation n den Hempel tnker sig, och hans svar blir drfr inte riktigt adekvat. Man kanske kan tnka sig att det r just kombinationen av de olika faktorerna som resulterar i impopularitet, medan de var fr sig inte ndvndigtvis gr det. Aggressiv krigspolitik, eller extravagant hovliv, eller minoritetsfrfljelse o.s.v., kanske var fr sig r acceptabelt, men deras gemensamma kombination sticker s mycket i gonen p folk att regenten blir impopulr. Problemet med denna tankegng r att man terigen hamnar i en situation med en lag som kanske bara har ett enda fall, vilket var just vad vi ville undvika.

12

4.2 Narration
Hempels svar p invndningen att historiska frklaringar snarare bestr i narration n i beropandet av empiriska lagar r att vidareutveckla sin egen id. Nr historikern gr frn steg till steg i sin presentation av skeendet, s mste hon, om n outtalat, stdja sig mot ngon form av lagar eller generella hypoteser. Det r riktigt att de olika stegen kan vara av kraftigt skiftande natur, men detta gr inte laghypotesen verfldig. Vad som dremot krvs r att man noga samtidigt avgrnsar och anpassar sin frklaring i den successiva vandringen mot en acceptabel frklaring.14 Hempel antar sledes narrationsfresprkarnas utmaning, och menar, terigen, att det krvs (tminstone outtalade) lagar fr att frklaringen ska bli vetenskaplig. Vi sg i frra avsnittet (4.1) att det inte var komplikationsfritt att inordna mer vergripande skeenden under tckande-lag-modellen, men att det heller inte var uteslutet. Den allvarligaste utmanare som Dray beropar torde emellertid vara den rationella handlingsfrklaringen.

4.3 Rationella handlingar och frklaringar

Hempel tillstr utan omsvep att motiverande skl r mycket vanliga frklaringar till mnskliga handlingar,15 och drmed ocks till historiska skeenden. Fr att motivet ska kunna tjna som frklaring till handlingen mste, menar de flesta, handlingen p ngot stt kunna sgas vara rationell i frhllande till motivet. Fr att kunna avgra detta mste man ta stllning till de ml agenten vill uppn, vilka frestllningar hon har om mjligheterna att uppn mlet, och liknande vervganden. Fr att en frklaring ska kunna komma till stnd r det inte ndvndigt att agentens frestllningar i sig anses vara rationella. Om vi vill kunna frklara varfr ngon spottar ver axeln s fort en svart katt gr ver gatan s mste vi tillta frestllningen att svarta katter bringar olycka om man inte spottar ver axeln. En handling

14

Hempel 1965. Studies in the logic of explanation. Ingr i Hempel 1965. Se s. 447-453. Hempel 1965. Studies in the logic of explanation. Ingr i Hempel 1965. Se s. 469.

15

13

blir allts rationellt frklarad frst nr den framstr som rationell utifrn aktrens eget perspektiv. Emellertid finner Hempel brister i Drays framstllning av vad en rationell frklaring skulle kunna vara. Han formaliserar Drays frklaring till varfr en agent A utfrde handlingen X enligt fljande:16 Agenten A befann sig i en situation av typ C. I en situation av typ C r handlingen X den tillbrliga handlingen att utfra. Hempels viktigaste invndning mot denna frklaring r att den inte r tillrckligt adekvat, eftersom den inte frklarar varfr A utfrde handlingen X, bara att X var den tillbrliga handlingen att utfra. Frklaringen mste kompletteras: Agenten A befann sig i en situation av typ C. (*) A var en rationell agent. I en situation av typ C utfr alla rationella agenter handlingen X. Drfr utfrde A handlingen X. Denna modell skiljer sig frn Drays stillvida att A:s rationella status framhlls explicit, och att the evaluative or appraising principle of action which specifies the thing to do in situation C, is replaced by an empirical generalization stating how rational agents will act in situations of that kind17

16

Hempel 1965. Studies in the logic of explanation. Ingr i Hempel 1965. Se s, s. 470. Hempel 1965. Studies in the logic of explanation. Ingr i Hempel 1965. Se s, s. 471.

17

14

Drmed, menar Hempel, r tckande-lag-modellen terstlld. Dr Dray vill se tv olika frklaringsmodeller (s. 10), underknner Hempel helt sonika Drays modell. r Hempels frsvar framgngsrikt? Det mest intressanta i citatet ovan r att han menar att hans framstllning av den rationella frklaringsmodellen saknar den vrderande karaktr (tillbrligheten) som Dray beropar, och drfr gr att inordna inom tckande-lag-teorin. Tv aspekter br beaktas: (i) Kan vi verkligen skerstlla att vi har tillrckligt god empirisk inblick i situationen C? Vi mste komma ihg att C innefattar sdant som motiv, strvanden, vrldsbild, moraliska ider, vrderingar, konventioner, religis lggning m.m. hos agenten ifrga. (ii) r det rimligt att beteckna satsen I en situation av typ C utfr alla rationella agenter handlingen X i slutledningen (*) p s. 14 en empirisk generalisering? Framfr allt den senare aspekten (d.v.s. (ii) ovan) r fortfarande freml fr diskussion. En av svrigheterna ligger i att avgra vari det frment empiriska eventuellt skulle ligga, men rimligen br det rra sig om ngon form av empirisk prvbarhet. Exakt hur ska detta konkretiseras? Om man vill behlla andan i Hempels analogier till naturvetenskap br man leta upp ett antal rationella agenter och se om de i en situation av typ C utfr handlingen X. Vi behver d ett oberoende kriterium som avgr om en agent r rationell eller ej, vilket frefaller besvrligt eftersom rationalitetsbegreppet vanligtvis inbegriper en agents stt att handla. Svrigheten ligger allts i en avgrande pong i Drays resonemang, nmligen att vi i samband med rationella handlingsfrklaringar mste utg ifrn att mnniskan r rationell. Dagfinn Fllesdal, som har gjort en noggrann genomgng av rationalitetsbegreppet med utgngspunkt i diskussionen mellan Hempel och Dray, menar att det som utmrker rationella handlingsfrklaringar r just att de har som ofrnkomlig premiss att agenten r rationell. What qualifies a movement as an action is that it is explained by a reason explanation rather

15

than by a purely causal explanation.18 Handlingsbegreppet och rationalitetsbegreppet r allts oupplsligt sammanlnkade. Har mnniskan en handlingsfrmga, eller r hon bara en behavioristisk rrelsemaskin? Delade meningar rder, men svitt jag kan se ansluter sig inte Hempel till radikalbehavioristerna utan tillskriver mnniskan ngon form av handlingsfrmga. Om Fllesdal har rtt, vilket jag menar, s r rationalitetsbegreppet och handlingsbegreppet djupt msesidigt beroende av varandra, och Hempels frsk att frvandla Drays frklaringsmodell till en empirisk lagfrklaring i naturvetenskaplig anda fr svrt att hvda sig. Hempel oroade sig mest fr den vrderande karaktren i Drays resonemang, men tycks inte till fullo ha insett de empiriska svagheterna i sin egen modell. Lt oss frska sammanfatta detta besvrliga avsnitt. Jag menar att Hempels frsk (*) p s. 14 att gra en tckande-lag-frklaring av den rationella handlingsfrklaringen inte r vertygande, av fljande orsaker: (a) han klargr inte hur det empiriska inslaget ska frsts, och (b) hans syn p frhllandet mellan handling och rationalitet r oklar. Vi har hr kommit fram till ett av Drays flitigast frekommande argument mot tckande-lag-modellen, nmligen att ven om man eventuellt vill luta sig mot ngon form av generalitet i sina historiska frklaringar s kommer man inte alls i nrheten av den naturvetenskapligt empiriska karaktr som ursprungligen fanns i Hempels ansats. Vi str sledes infr frgan om hur meningsfullt det r att tillmpa naturvetenskapliga begrepp p humanvetenskapliga discipliner. Detta r huvudfrgan i Peter Winchs bok Samhllsvetenskapens id, som vi drfr vnder blicken mot.

18

Fllesdal, D. 1982. The status of rationality assumptions in interpretation and in the explanation of action, s.

307, 312.

16

5 Peter Winch
I starkt wittgensteiniansk anda kritiserar Peter Winch bland annat John Stuart Mills uppfattning att studiet av samhlleliga verksamheter mste bedrivas enligt principer analoga med naturvetenskapens empiriska ideal. Ett direkt citat fr ange tonen: Men frgan r inte alls empirisk: den r begreppslig. Det r inte frga om vad empiriska underskningar kan visa vara fallet, utan om vad en filosofisk analys uppdagar om vad som meningsfullt kan sgas.19 Hempel nmns inte, men likafullt kan resonemanget betraktas som en kritik av hans teser.

5.1 Mening och identitet

Frgan om mening och meningsfullt beteende kan ses som krnan i Winchs resonemang. Lt oss betrakta hans analys av anvndningen av orden Mount Everest. Winch tnker sig att han har givits en ostensiv definition vid verflygning av berget ifrga medelst flygplan. Hur ska vi framledes avgra om han anvnder orden rtt? Han anger som svar: definitionen fastslr meningen och att anvnda ett ord i dess korrekta mening r att anvnda det p det stt som definitionen fastslr.20 Fr dem av oss som nnu inte frstr vari Winchs problem bestr fortstter han: vad innebr det att anvnda ordet p samma stt som definitionen fastslr?.21 Jmfr med ngon som just hller p att lra sig ett nytt sprk, exempelvis svenska. I samband med en

19

Winch 1994. Samhllsvetenskapens id och dess relation till filosofin, s. 73-74. Winch 1994, s. 37 Winch 1994, s. 37

20

21

17

verflygning av Mount Everest kanske lraren pekar och sger berg. Vid kontroll av framtida bruk av ordet berg skulle ven i detta fall jmfrelse gras med den anvndning av ordet som definitionen fastslr. Inte desto mindre r den korrekta anvndningen av berg inte densamma som den korrekta anvndningen av Mount Everest. Winch drar lngtgende konsekvenser av detta: Sledes ges oss ordet samma tydligen ytterligare ett exempel p systematisk mngtydighet: vi vet inte om tv ting ska betraktas som ett och detsamma eller inte ifall man inte talar om fr oss i vilket sammanhang frgan uppstr.22 Vad det handlar om r i vilken mn det r befogat att hvda att tv olika ting ur ngon aspekt inte desto mindre kan sgas vara samma. Nr den som just har lrt sig betydelsen av berg pekar p Mont Blanc och sger berg s r anvndningen korrekt, medan det vore felaktigt att sga Mount Everest. (Mont Blanc och Mount Everest r allts samma stillvida att de bda r berg, men de r inte samma stillvida att de r tv olika berg.) Tolkningen av ordet samma r allts beroende av sammanhanget, och d i synnerhet den regeluppsttning fr ordens anvndning som sammanhanget tillhandahller.23 Winch valde det synnerligen enkla och okomplicerade Mount Everest-exemplet fr att klargra sin huvudpong, nmligen att meningen hos de ord vi anvnder r beroende av det sammanhang i vilket de anvnds. Om vi inte kan frst ordet berg utan knnedom (uttalad eller outtalad) om sammanhanget, s gller detta ocks fr mer komplicerade begrepp (exempelvis regenter som blir impopulra p.g.a. krigisk utrikespolitik).

22

Winch 1994, s. 37. Winch 1994, s. 38.

23

18

Drefter utvidgar Winch resonemanget till att glla inte bara sprkanvndningen, utan allt meningsfullt beteende, vilket han anser har tydliga analogier till sprkbruket.24 Att hvda att en individs fysiska rrelsemnster (exempelvis lpprrelser som frambringar ljud som uppfattas som ord, handrrelser som uppfattas som en hlsning, ilggandet av en viss papperslapp i en lda som uppfattas som en rstning o.s.v.) innebr en meningsfull handling av ngot slag, mste tolkas s att individen ifrga drmed har fr avsikt att bete sig p ngot bestmt vis i framtiden. Om jag placerar en papperslapp mellan bladen i en bok, kan jag bara sgas ha utfrt handlingen att lgga ett bokmrke om jag har fr avsikt att teruppta lsningen dr vid ett senare tillflle, ven om jag kanske av ngon anledning i sjlva verket aldrig gr det. Hri ser Winch en tydlig analogi: Tanken att jag genom det jag gr nu frbinder mig att gra ngot annat lngre fram r till sin form identisk med det samband som bestr mellan en definition och den fortsatta anvndningen av ordet.25 Att via en handling frbinda sig till ett framtida beteendemnster r mjligt bara om handlingen ifrga r en tillmpning av en regel 26, vilket terigen understryker kopplingen mellan mening och regler. Lt oss frska konkretisera vad vi har kommit fram till: (i) Frhllandet mellan id och sammanhang r internt, menar Winch.27 Jag tror att internt i detta fall ska frsts som begreppsligt, d.v.s. att ider och ord r meningslsa utanfr sina sammanhang.

24

Winch 1994, s. 52 Winch 1994, s. 56 Winch 1994, s. 56. Winch 1994,s. 101-102.

25

26

27

19

(ii)

Identitetsrelationen r relativ, tminstone ur kategoriseringssynpunkt. Tv olika freteelser kan meningsfullt sgas vara av samma slag endast inom ramen fr ett specifikt sammanhang.

(iii)

Meningsfullt beteende mste i lika hg grad som vra ider och vrt sprk

frsts utifrn reglerna fr det sociala sammanhang i vilket det ingr. Att betrakta ett beteende utanfr dess sammanhang blir meningslst. En viktig fljd av allt detta r att skillnaden mellan naturvetenskaperna och humanvetenskaperna blir kvalitativ, vilket vi ska se i nsta avsnitt. Humanvetenskaperna r allts inte bara mycket mer komplicerade n naturvetenskaperna; de r ocks kategoriskt annorlunda.

5.2 Skillnad mellan naturvetenskap och humanvetenskap

Som belysning av det hittillsvarande resonemanget kan vi ta Winchs exempel med tv ngorlunda olika bner. Fr att avgra om de alltjmt r att betrakta som samma typ av handling (allts om det verhuvudtaget r meningsfullt att anvnda benmningen bn p dem bda) mste man frst den mnskliga verksamhetsram inom vilken handlingarna utfrdes, i detta fall en religis verksamhet. Fr naturvetenskapen bestms de regler som styr identitetskriterierna (fr exempelvis subatomiska partikelkollisioner) enbart utifrn en typ av mnsklig verksamhet, nmligen sjlva forskningsverksamheten. Samhllsvetaren, dremot, mste hmta reglerna fr identitetskriterierna inte bara frn forskningsverksamheten, utan ocks, och kanske primrt, frn den mnskliga verksamhet som han har fr avsikt att studera, vilket betrffande bnen innebr religis verksamhet. Sociologens relation till sina studieobjekt mste sledes vara av radikalt annan karaktr n den mellan observatren och det observerade, och liknar mer naturvetarens relation till kollegorna n till det fysiska fenomen som studeras.

20

5.3 Tanke och samhlle

Det finns i vissa lger28 en frestllning om att samhlleliga skeenden r lngt mindre idstyrda n vi vanligen tar fr givet. Skilda kulturer motiverar sina levnadsformer utifrn vitt skilda lror (religisa, vetenskapliga, traditionella m.m.), men dessa lror r i detta synstt bara en yttre bekldnad, medan det underliggande samhllslivet inte skiljer sig tillnrmelsevis lika mycket t. En fljd av detta skulle vara att man kan bortse frn stora delar av den mentala barlast som mnniskors tankar och ider utgr nr vi ska frst samhllslivet. Istllet br samhllsforskaren inrikta sig p empiriska studier och tona ned betydelsen av de skl som invnarna anger fr sina levnadsformer. Ett dylikt frfarande ppnar drren till vetenskapliga generaliseringar av naturvetenskaplig karaktr, och lter sig friktionsfritt harmonieras med tckande-lag-modellen. Winch i sin tur riktar allvarlig kritik mot hela projektet. Grundfelet, menar han, ligger i att det inte r mjligt att p ovanstende vis srskilja ider och sammanhang. Hela tanken att man kan plocka ut ider frn kulturellt tskilda sammanhang och ur dessa ider utvinna ett bakomliggande, gemensamt element som de olika iderna bara r skilda uttryck fr, r meningsls, eftersom relationen mellan id och sammanhang r intern (se s. 19). Winch kopplar samman detta med hans tidigare tes att tv ting endast kan vara desamma med hnvisning till den uppsttning kriterier som sammanhanget de ingr i tillhandahller. Saknas detta gemensamma sammanhang, s blir det meningslst att tala om lika eller skilda. Samhllen mste frsts utifrn sina interna, intellektuella relationer. Skeenden i mnsklighetens historia liknar mer vrt stt att frst uttryck fr ider n vrt stt att frst fysiska processer.29 Sociala lagar mste sledes vara av fundamentalt annan karaktr n naturvetenskapliga.

28

Winch nmner exempelvis Durkheim och Pareto. S. 92-104. Winch s. 121.

29

21

6 Kommentar till Winch

Hempel och Winch gr aldrig i clinch med varandra, s jag kan inte terge ngon diskussion dem emellan. Istllet ska jag frska kommentera Winchs ider utifrn ett hempelskt perspektiv.

6.1 Inledande reflektioner

Det mest uppenbara man kan notera r Winchs ptagliga relativism. Om den accepteras menar exempelvis Martin Hollis att vi omjligt kan skaffa oss meningsfull kunskap om andra kulturer verhuvudtaget, eftersom sprk, verklighet och verklighetsuppfattning r s intimt frbundna med den livsform de ingr i att om vi befinner oss utanfr livsformen ifrga s kan vi omjligt komma in.30 I grunden delar jag sjlva andan i invndningar av detta slag: om relativismen drivs alltfr lngt blir den till sist orimlig. Emellertid r det inte relativismen i sig som r av strst intresse hr, utan i vilken mn Winchs ider verkligen utesluter tckande-lag-modellen. Winch drar lngtgende slutsatser ur sina analyser av ordens anvndning och mening, och frgan r om det verkligen r befogat att g s lngt. Winch argumenterar vertygande fr att ordens, och idernas, betydelser r avhngiga det sammanhang de ingr i, eller, mer specifikt, de regler som styr sammanhanget ifrga. Drfr, menar han, r det meningslst att lyfta ut iderna ur sina sammanhang fr att finna ngon gemensam, bakomliggande nmnare. Hans stt att hantera denna slutsats tycks mig dock vara frhastad, vilket jag ska frska att klargra hr.

6.2 Den mnskliga naturen?

Det finns en allmnt utbredd uppfattning om att mnniskor r ungefr likadana vrlden ver, trots de onekligen ptagliga kulturella skillnader som uppenbarligen freligger. Denna

30

Hollis, Martin 1994. The philosophy of social science, s. 240.

22

grundlggande likhet antas i sin tur existera under den kulturella ytan, och kan i sin mest ansprkslsa form tnkas best i vissa psykologiska och sociala drag som terfinns i mnga olika mnskliga samhllen. Exempelvis talar svl Hempel som hans kritiker i termer av laws of human nature,31 och Fllesdal tnker sig a general theory of man32. Det stlls vldiga frhoppningar till denna frmenta likhet: ider om medmnsklighet, solidaritet, mnskliga rttigheter, folkrtt, frbrdring, global gemenskap m.m. bygger alla p att det finns ngon form av underliggande mnsklighet under alla vra olikheter. r denna frestllning i sjlva verket endast en from men tom frhoppning, en falsk skenbild som vi krampaktigt men ffngt hller fast vid fr att undvika ofrsonliga, blodiga och bittra konflikter? Jag vet inte hur Winch skulle besvara en sdan frga, men man fr intrycket att om han verkligen vill vara konsekvent s mste han svara jakande. Nr den italienske sociologen Pareto exempelvis i olika kulturers sociala livsfring och idsystem menar sig finna vissa konstanta faktorer, residuer, vilka tar sig varierande uttryck, s.k. avledningar, s r detta enligt Winch inte ngonting som Pareto har iakttagit; tvrtom: det r bara med hjlp av denna begreppsliga distinktion som Pareto lyckas med att finna gemensamma drag hos olika samhllen av en art som frefaller att lmpa sig fr vetenskapliga generaliseringar.33 Srskiljningen mellan en konstant faktor och en frnderlig faktor r i sjlva verket bara en illegitim abstraktion, menar Winch.34

31

Dray 1966, s. 135. Fllesdal 1982, s. 313. Winch 1994, s. 99-100. Winch 1994, s. 101

32

33

34

23

Huruvida Winch har rtt betrffande just Paretos lror vill jag lta vara osagt, men om han vill avfrda hela frestllningen om en grundlggande, mnsklig likhet med att det bara r en illegitim abstraktion hos ideologiskt styrda forskare, s tror jag att han tar alldeles fr ltt p saken. Idn om en grundlggande, mnsklig likhet gr mycket djupare n moderna, vetenskapsteoretiska dispyter, och accepteras lngt utanfr de positivistiskt influerade kretsarna. Det r riktigt att lrorna om denna eventuella mnskliga natur r extremt oklara, skiftande, vaga, undflyende och oerhrt svra att ge en tillfredsstllande, explicit formulering, men detta motiverar inte p ngot vis att de avfrs frn den filosofiska dagordningen. Svitt jag kan se r inte heller Winchs frnekande av en sdan natur ngonting som fljer ur hans eget resonemang. Jag ska i det fljande argumentera fr att hans brande ider i sjlva verket gr att kombinera frhllandevis friktionsfritt med frestllningen om en mnsklig natur p ett sdant stt att generaliseringar blir mjliga. Sjlva krnfrgan, den mnskliga naturens vara eller icke-vara, ligger lngt utanfr ramen fr denna uppsats.

6.3 Regler och mnniskans natur

Lt oss sledes, i enlighet med Winch, utg ifrn att meningsfullt beteende fr sin mening ur de regler som styr sammanhanget. Varifrn hrstammar dessa regler? Winch sjlv berr inte denna frga srskilt utfrligt, men om vi accepterar idn om ngon form av mnsklig natur s mste reglerna delvis hrstamma frn denna. Om reglerna fr meningsfullt beteende vore helt frikopplade frn den mnskliga naturen s skulle denna natur inte ha ngon mjlighet att inverka p det meningsfulla beteendet, och det vore d meningslst att tala om ngon mnsklig natur. Accepterar vi idn om en mnsklig natur mste vi ocks acceptera att reglerna fr meningsfullt beteende delvis hrstammar frn denna natur. Ingenting i detta kullkastar Winchs grundlggande insikt att sambandet mellan id och sammanhang r internt (se s. 19). Det meningsfulla beteendet fr fortfarande sin mening ur det aktuella sammanhanget, eller, mer specifikt, ur de regler som styr sammanhanget ifrga, 24

och vi kan drfr i samfrstnd med Winch acceptera att det r meningslst att lyfta ut ider ur sina sammanhang. Den helt avgrande frga vi nu har att ta stllning till r denna: lyfts iderna verkligen ur sina sammanhang nr vi jmfr olika kulturer? Om vi accepterar frestllningen om en mnsklig natur s blir svaret p den frgan: inte ndvndigtvis. Om reglerna som styr sammanhanget ifrga hrrr frn den mnskliga naturen s frblir iderna kvar inom ramen fr sina sammanhang. Winchs invndning mot projektet att ska gemensamma drag hos olika kulturer r allts i sdana fall inadekvat. Winchs resonemang r adekvat endast om man utgr ifrn att det inte finns ngonting sdant som en mnsklig natur. Meningslsheten i att ska gemensamma drag fljer allts inte ur Winchs resonemang, utan ur frutsttningen att den mnskliga naturen r en fiktion. Den som r tilltalad av Winchs tes om att relationen mellan id och sammanhang r intern, s att det allts inte r mjligt att plocka ut iderna ur sina sammanhang fr att jmfra dem, kan allts bibehlla denna tes om man bara inser att sammanhangen ifrga r styrda av regler som delvis har sin grund i den mnskliga naturen och drmed inte r s vsensskilda att de omjliggr jmfrelse och generalisering. En annan av Winchs fljdteser, nmligen att humanvetenskaperna och naturvetenskaperna r fundamentalt olika, blir nu heller inget overstigligt hinder fr generalisering. ven om frhllandet mellan en humanvetare och hennes studieobjekt r kvalitativt annorlunda motsvarande frhllande fr naturvetaren, s omjliggr detta inte generaliseringar. Dremot kan man kanske sga att humanvetarens generaliseringar r av en helt annan kategori n naturvetarens. I nsta kapitel ska vi se vilken betydelse detta fr fr Hempels tckande-lag-modell.

7 Diskussion
Hur vl har tckande-lag-modellen klarat sig igenom de prvningar den har stllts infr hittills? Jag menar att dess ursprungliga, naturvetenskapligt-empiriska karaktr fr svrt att

25

klara sig, men att den andra av dess grundlggande ider, nmligen att en frklaring bestr i att pvisa det generella i det specifika (d.v.s. att explanandum kan hrledas logiskt frn explanans med hjlp av ngot tminstone lagliknande samband) fortfarande r vitalt. Redan i avsnitt 4.3, i samband med Drays och Hempels olika sikter om handlingsfrklaringar, ifrgasatte jag om Hempels version verkligen var s empirisk som han sjlv ville gra gllande. Det blotta faktum att rationalitetsbegreppet beropas r, menar jag, tillrckligt fr att tills vidare gra gllande att handlingsfrklaringsmodellen radikalt skiljer sig frn naturvetenskapligt empiriska lagfrklaringar. Kanske kommer neurovetenskapen och andra discipliner en dag att kunna ge en uttmmande beskrivning av vad rationalitet r (vilket jag betvivlar), men dr r vi inte idag. De generaliseringar som eventuellt lter sig gras hr r verkligen av s annorlunda karaktr gentemot naturvetenskapliga observationer att det vore missvisande att likstlla dem med naturvetenskapens empiriska lagar. Denna uppfattning strks mngfaldigt av Winchs ytterst sofistikerade och vertygande analyser, bland annat eftersom han s tydligt klargr vari skillnaden bestr. Ett annat problem i samband med exempelvis historiska handlingar r svrigheten att f fram empiriskt material ven nr detta inte r principiellt omjligt. Som Hempel sjlv framhller utgr frklaringarna ofta ifrn individual- eller socialpsykologiska frestllningar av mer allmngiltig karaktr som outtalat utgr den frklarande kraften. Hr saknas det emellertid ofta vldokumenterat och plitligt material. Hans Herbert Kgler och Karsten R. Stueber framhller att det r very unlikely that we possess a theory precise enough to allow us to predict and explain the behavior of other people.35 Philip Gorski vid Yale University avfrdar tckande-lag-modellen med hnvisning till att Hempels hga krav p statistisk tillfrlitlighet (den ska ligga nra 1) nstan aldrig r uppfyllda inom humanvetenskaperna, och att

35

Kgler, Hans Herbert & Stueber, Karsten R. 2000. Empathy and agency, s. 11.

26

frklaringar sllan ges i denna form36 (vilket Hempel r medveten om). Pragmatiskt sett r det svrt att argumentera mot dessa invndningar. Vi kan inte krva att vi har tillgng till ett strikt empiriskt material med vldigt hg tillfrlitlighet innan vi kallar ngonting en frklaring. Den empiriska problematiken reser allts svl kvantitativa som kvalitativa hinder fr tckandelag-modellens anvndbarhet, tminstone s som Hempel presenterade den. Vi sg ocks i kapitel 4.1, i samband med Ludvig XIVs impopularitet, att Hempels uppfattning om lagarnas roll var omotiverat positiv, och vittnar om att han inte riktigt insg svagheten i sin modell. Inte desto mindre tror jag att vi, som jag framhll inledningsvis, mste behlla generaliserbarhetskravet, eller kravet p laglikhet (tminstone i svag form), eftersom det r dri jag tror att sjlva frklaringsvrdet ligger. Den som vill frklara ngonting mste kunna pvisa hur de karakteristika som ingr i explanans p ett rimligt eller naturligt stt leder fram till explanandum, ven om situationen r unik och aldrig har intrffat frut, eller om man bara har ett svagt statistiskt samband att luta sig mot, eller vad det nu n m vara fr svagheter som belastar modellen. Lt oss som exempel ta en riktigt empatisk frklaring, som enbart bestr i forskarens inlevelse i en agents handlande utan hnvisning till ngon som helst form av lagar eller laglikheter. Den frklaring forskaren avger kan sgas vara bra t.ex. om en stor andel av dem som empatiskt och inlevelsefullt tar del av frklaringen frstr och accepterar den, och tycker att den verkar rimlig och fljdriktig. Ju bttre frklaringen r (i den naiva betydelse av bttre som vi arbetar med fr tillfllet), desto fler r det som finner den rimlig. Detta betyder allts att ju bttre frklaringen r, desto hgre generell giltighet har den framstllning forskaren bygger sin frklaring p. Detta optimistiska och sorglsa resonemang r kanske inte tvingande, men det visar nd hur naturligt generaliseringstanken r kopplad ven till de till synes minst laglika frklaringarna.
36

Gorski, P. 2004. The poverty of deductivism:A Constructive Realist Model of Sociological explanation s. 8.

27

Kllfrteckning
Dray, William (1966). Laws and explanations in history. Oxford: Oxford university press. Fllesdal, D. (1982). The status of rationality assumptions in interpretation and in the explanation of action. Dialectica Vol. 36, N. 4. Gorski, Philip S. (2004). The Poverty of deductivism: a constructive realist model of sociological explanation. Sociological Methodology, Vol. 34 (2004), pp.1-33. Hempel, Carl Gustav (1965). Aspects of scientific explanation : and other essays in the philosophy of science. New York: Free Press. Hollis, Martin (2006). The philosophy of social science: an introduction. Andra, reviderade upplagan. Cambridge: Cambridge Univ. Press. Kgler, Hans Herbert & Stueber, Karsten R. (red.) (2000) Empathy and agency: the problem of understanding in the human sciences. Boulder, Colo.: Westview Press Ruben, David-Hillel (1998). Explanation in history and social science. In E. Craig (Ed.), Routledge Encyclopedia of Philosophy. London: Routledge. Retrieved February 25, 2007, from http://www04.sub.su.se:3032/article/R007. Winch, Peter (1994). Samhllsvetenskapens id och dess relation till filosofin. Stockholm: Thales.

28